Likaplan 14-15

ERSMARKS SKOLAS PLAN
mot diskriminering
och kränkande behandling
”Likabehandlingsplanen” gäller för Ersmarks
skola F-5, Fritidshemmen Källan, Åstugan,
Virveln, Forsen och Klubben
2014-2015
2
Ersmarks skolas plan mot diskriminering och
kränkande behandling ”Likabehandlingsplanen”
2014-2015
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen
Förskoleklass-klass 5, samt fritidshemmen och klubben.
Ansvariga för planen
Rektor, trygghetsteam och arbetslag på skolan.
Vår vision
Vår skola ska vara trygg och fri från diskriminering och kränkande behandling.
Planen gäller från
2014-08-01
Planen gäller till
2015-07-31
Elevernas delaktighet
Eleverna är delaktiga genom skolans trivselenkäter, elevrådets utvärdering av målen och via
kartläggningen av trygga/otrygga platser.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Vårdnadshavarna deltar genom att besvara en trivselenkät på vårterminen tillsammans med
sitt eller sina barn. De informeras om skolans Kompiskraftveckor om likabehandling och får
information om planen på respektive klass föräldramöte. Dessutom finns planen tillgänglig
på skolans hemsida. Revideringar och ändringar i planen tas upp, diskuteras och godkänns
av föräldrarepresentanterna på skolrådet.
Personalens delaktighet
Trygghetsteamet jobbar kontinuerligt med planen under läsåret. Övrig personal arbetar med
planen bl.a. under skolans Kompiskraftveckor. Revideringar av planen tas upp, diskuteras
och godkänns på arbetsplatsträffar. Dessutom diskuteras grundvärderingar, normer och
attityder i arbetslagen kontinuerligt.
Förankring av planen
Planen förankras under Kompiskraftveckorna på hösten och vi försöker hänvisa till planen så
ofta vi kan under skolåret t.ex. vid tjej-/kill-/”tjillsnack”, kompissamtal, konflikter, EQverkstan och arbete med Ershanden. (Bilaga 1 Ershanden.) Information om
Kompiskraftveckorna lämnas också på hemsidan.
3
Utvärdering
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats
Utvärderingen/revideringen av planen togs upp i trygghetsteamet, på arbetsplatsträff för
skola och fritidshem, i klassråd/elevråd och på skolråd.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Rektor, trygghetsteam, övrig personal, elever och vårdnadshavare via skolråd.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan
Höstens temaveckor om likabehandling kallades "Kompiskraft". Namnskyltar med logotype
gjordes och arbetet inriktades på att se varandras goda sidor. Klasstermometern som
gjordes var svår att förstå för yngre barn. Eleverna i klass 3 jobbade enligt eget önskemål
med "Hemlig kompis". Trygghetsteamet har delvis bytts ut. Vikarierande rektor deltar
istället för ordinarie rektor och Ingela Karlsson har tillkommit, så alla arbetslag finns
representerade. Teamet har besökt klasserna för att eleverna ska känna till vilka som ingår.
Schemagruppen gjorde ett förslag på mötestider baserat på rullande dagar, en förmiddag
per månad och extra tid för sammanfattning och analys av trivselenkäter. För de flesta
(frånsett skolsköterskan) fungerade det bättre med rullande dagar. Teamet har jobbat med
ett fall med några pojkar inblandade. Samtal enligt GBM-metoden har hållits och situationen
har vänt, men arbetet fortsätter till hösten. Teamet anser att man i möjligaste mån bör
undvika att eleverna själva får välja kompis t.ex. vid grupparbeten eftersom det kan leda till
att någon ej blir vald eller alltid väljs sist. Hur kan vi träna eleverna att visa hänsyn, göra
egna kloka val, respektera varandra och omvärlden? Klass 5 har haft besök av kurator och
skolsköterska som pratat om begreppen mobbning och kränkningar (eftersom detta ej
hanns med förra läsåret). Trygghetsteamet försöker finna en lämplig bok så även
personalen kan diskutera mobbning, kränkningar och ansvarsfrågor. En klass undrar om
man kan göra en grundkurs med fördjupning på en diskrimineringsgrund per årskurs. Detta
kan fungera som förebyggande arbete, men ej ersätta klassernas arbete med de olika
målen. Några frågor i trivselenkäten ska omformuleras och blanketten ska förses med
datering för att vi lättare ska kunna jämföra resultaten mellan olika terminer/läsår och för
att kunna identifiera elever som ses ensamma. En vikariepärm har utformats, men Katarina
och Johan kompletterar med uppgifter om trygghetsteamet, t.ex. information om rutiner för
konflikthantering och värdegrund, ordningsregler, likabehandlingsplan, förväntansdokument
och trygghetsteamets uppgifter. En handikapptoalett har fått bättre värme och ett uteförråd
har försetts med en köksbänk anpassad för funktionshinder. Vi har ännu inte köpt in några
lekhästar till skolgården. Den modell vi funnit var för dyr. För övrigt diskuterades
handikappanpassning på skolan, av trösklar o.dyl. Johan kontaktar kommunen för att höra
vad som gäller. Förra årets mål under diskrimineringsgrunden Funktionsnedsättning har ej
kunnat utföras eftersom Barnens Vasalopp blev inställt p.g.a. snöbrist, så vi hoppas att
loppet går att genomföra nästa vinter. Böcker om diskrimineringsgrunden Kön har lästs och
diskuterats i klasserna. Collage om Yohio, Babsan och After Dark har gjorts av de yngre
klasserna och de äldre eleverna har diskuterat eller funnit artiklar utifrån
diskrimineringsgrunden Könsidentitet eller könsuttryck. Monica Sandström berättade om
samer i klasserna under diskrimineringsgrunden Etnisk tillhörighet. Elevrådets förslag från
förra året kvarstår, dvs att jobba med mat från olika länder. Tvåorna gjorde ett collage om
samen Börje Salming på fritids. Det blev inget samiskt mellis, däremot samisk lunch på
Samernas nationaldag. Förskoleklassen och tvåorna gjorde pärlplattor med samiska färger
till en utställning på flygplatsen. Klasserna har fördjupat sig i Chanukka. Massageormsrekord
med 209 elever och 27 vuxna har gjorts och hamnat på framsidan av Västerbottens-Kuriren.
Kanske utmanar vi någon annan skola inom Ersbodaområdet till hösten? En del grupper har
jobbat med kompismassage som har haft lugnande inverkan. Eleverna har blivit bättre på
4
att varva ned, klara beröring och visa hänsyn och vi fortsätter med massagen till hösten.
Tjej-/kill-/tjillsnack har förekommit, men några klasser har koncentrerat sig mera på
Ershanden. Kim föreläste om sociala medier för personalen, även för föräldrar på kvällstid,
men med dålig uppslutning p.g.a. kort varsel. En del föräldrar vill få ytterligare information
om sociala medier. Trygghetsteamet finner att skolans elever kan ha behov av "netikett",
men även av träning av självkänsla, att jag duger som jag är. Skolan har under läsåret haft
problem med "vinnarskallar", stressade elever som hela tiden tävlar med varandra om att
vinna matchen eller komma först i t.ex. matkön eller matteboken. Några klasser har infört
"spelfria dagar" (landhockey, fotboll) för att stimulera till andra aktiviteter. Problemet har
diskuterats på trygghetsteamens nätverksträffar och i stort sett alla skolor har samma
problematik. Vi har kontaktat John Jansson, idrottspsykolog och doktorand vid Umeå
universitet som kan föreläsa i ämnet.
Årets plan ska utvärderas senast
2015-07-31
Beskriv hur årets plan ska utvärderas
Rektor, trygghetsteam, övrig personal, elevråd och skolrådsrepresentanter i klass 1-5
utvärderar planen innan vårterminens slut.
Ansvarig för att årets plan utvärderas
Rektor och trygghetsteam.
5
Främjande insatser
Främja likabehandling i skolan
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller
annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning.
Mål och uppföljning
På vår skola strävar vi mot nolltolerans mot sänkningar/nedåtpuffar.





Insats
Under temaveckorna "Kompiskraft" ska alla göra namnskyltar och träna på beteende,
bemötande och egna kloka val.
Eleverna kartlägger trygga/otrygga platser enligt husmodellen, både utomhus och
inomhus på skolan. Efter kartläggningen görs en sammanställning av resultaten.
Skolornas ordningsregler, Ershanden, ska förankras hos personal, elever och
föräldrar.
Arbeta förebyggande med Ershanden i klasserna, på fritidshemmen och på klubben.
Trivselenkäter i förskoleklass-klass 5. Höstterminens enkät görs i skolan och
vårterminens tillsammans med vårdnadshavare i hemmet.
Ansvarig
Rektor och arbetslag.
Datum när det ska vara klart
Arbetet pågår regelbundet under hela året. Kartläggning och revidering görs under
Kompiskraftveckorna på höstterminen.
6
Diskrimineringsgrunden Kön
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling och Kön.
Mål och uppföljning
Klasserna jobbar med könsroller genom att läsa och diskutera.

Insats
Trygghetsteamet föreslår böcker som klasserna kan välja bland. Exempel på böcker
som finns på skolan:
-Kenta och Barbisarna av Pija Lindenbaum.
-Lill-Zlatan och morbror raring av Pija Lindenbaum
-Så gör prinsessor av Per Gustavsson
-Lia för en dag/Leo för en dag av Carina Wilke

Lärarna sammanfattar diskussionen.
Ansvarig
Rektor, trygghetsteam och arbetslag.
Datum när det ska vara klart
Innan jullovet.
7
Diskrimineringsgrunden Könsidentitet eller könsuttryck
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller
annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder.
Mål och uppföljning
Få eleverna uppmärksamma på att alla stilar duger. Våga prova ta på dig något annorlunda,
som du annars inte brukar ha på dig.

Insats
Skolan har en stilbytardag under Kompiskraftveckorna.
Ansvarig
Rektor och klasslärare.
Datum när det ska vara klart
Under Kompiskraftveckorna.
8
Diskrimineringsgrunden Etnisk tillhörighet
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning.
Mål och uppföljning
Eleverna i klasserna uppmärksammar mat i världen.
Insats
Klasserna jobbar med mångkulturell mat.



Varifrån kommer egentligen ”svensk mat”.
Dokumentation på en världskarta utanför matsalen.
Klasserna och fritidshemmen bakar bröd från olika kulturer.
Ansvarig
Rektor, arbetslag, fritidshem och fritidsklubb.
Datum när det ska vara klart
Innan vårterminens slut.
9
Diskrimineringsgrunden Religion eller annan trosuppfattning
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Religion eller annan trosuppfattning.
Mål och uppföljning
Vi fördjupar oss i olika sätt att fira nyår i olika kulturer.


Insats
Klasserna ska läsa "Mycket att fira” om högtider. Harriet kopierar materialet till
klasserna.
Vi fördjupar oss i olika länders nyårsfirande, t.ex. genom att se på film.
Ansvarig
Rektor, Harriet och klasslärare.
Datum när det ska vara klart
Innan vårterminens slut.
10
Diskrimineringsgrunden Funktionsnedsättning
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Funktionsnedsättning.
Mål och uppföljning
Klasserna granskar ”Barnens Vasalopp” utifrån syn-, hörsel- och rörelsehinder.



Insats
Klasserna utvärderar ”Barnens Vasalopp”. Vad fungerar, vad fungerar inte.
Förbättringar.
Elevrådsrepresentanterna diskuterar resultatet med rektor på elevrådet.
Rektor sammanställer elevernas åsikter.
Ansvarig
Rektor, trygghetsteam, klasslärare och elever.
Datum när det ska vara klart
Veckan efter sportlovet.
11
Diskrimineringsgrunden Sexuell läggning
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Kön, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning, Ålder.
Mål och uppföljning
Vad är bra beröring? Vad är ok för dig och mig?




Insats
På skolan jobbar vi med massage kontinuerligt under hela året.
Trygghetsteamet föreslår nya massagesagor.
Hela skolan gör en ännu längre ”massageorm” som dokumenteras.
Skolan utmanar en annan skola i rektorsområdet.
Ansvarig
Rektor och arbetslag.
Datum när det ska vara klart
Innan vårterminens slut.
12
Kompetensutveckling
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller
annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning, Ålder.
Mål och uppföljning
Att personal, elever och föräldrar får lära sig mer om vinnarskallar, både fördelar och
nackdelar.
Att få verktyg i arbetet när det gäller stressade och tävlingsinriktade elever.
Att personal, föräldrar och idrottsföreningar kan samarbeta kring frågan.
Att arbetslagen får diskutera mera kring mobbning, kränkningar och ansvarsfrågor.

Insats
John Jansson föreläser om vinnarskallar för personal och föräldrar.
-Hur kan vi skydda eleverna från stress inom idrotten som i sin tur påverkar oss i skolan.
-Hur kan vi träna eleverna att visa hänsyn, göra egna kloka val, respektera varandra och
omvärlden?

Arbetslagen läser Ann Heberleins bok ”Det var inte mitt fel, om konsten att ta
ansvar”.
Ansvarig
Rektor, trygghetsteam och arbetslag.
Datum när det ska vara klart
Innan slutet av vårterminen.
13
Kartläggning
Kartläggningsmetoder
Eleverna utvärderar trygga/otrygga platser både inomhus och utomhus. Skolan använder sig
av kartläggning enligt husmodellen för att få kunskap om både styrkor/svagheter inom
likabehandling. Resultatet ligger till grund för utformande av relevanta åtgärder
Områden som berörs i kartläggningen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller
annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning.




Hur eleverna har involverats i kartläggningen
Trivselenkäter för elever görs höst- och vårtermin.
Höstterminens enkät görs i skolan vecka 40 och vårterminens enkät görs tillsammans
med vårdnadshavare i hemmet, vecka 8.
Klass 2-5 gör en kartläggning enligt husmodellen för trygga/otrygga platser inomhus
och utomhus på skolan under Kompiskraftveckorna på hösten. Förskoleklass och
klass 1 gör detta under vårterminen.
En uppföljning görs vid intervju med elevrådsrepresentanter i klass 1-5 innan
vårterminens slut.
Hur personalen har involverats i kartläggningen
Alla klasser gör kartläggningar som sammanfattas och all personal ges möjlighet att ta del
av resultatet.
Resultat och analys
Kartläggningen av trygga/otrygga platser visar att de yngre eleverna är rädda för att göra
illa sig på exempelvis munken eller klätterställningen eller att få bollar i huvudet. De blandar
ihop begreppen säkerhet och trygghet. De äldre eleverna nämner låsen till toalettdörrarna
och att eleverna bankar på toalettdörrarna. Låsen är åtgärdade av skolans vaktmästare. Hög
ljudnivå i matsalen nämns, men detta blev bättre efter att "tysta minuter" infördes.
Trivselenkäterna visar att några elever kan ses ensamma ibland på rasten. Några har haft
svårare att finna aktiviteter på våra spelfria dagar. Kommunens elevenkät visar att 97% av
eleverna i F-3 och 95% i åk 4-5 känner trygghet och trivsel på skolan.
14
Förebyggande åtgärder
Arbetssätt, rutiner och regler i verksamheten
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller
annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning.
Mål och uppföljning
Eleverna ska känna sig trygga både inomhus och utomhus på skolan.






Åtgärd
Att ständigt reda ut och följa upp konflikter i klassen, på fritidshemmen och klubben,
som en del i det vardagliga arbetet.
Att det finns vuxna i närheten av eleverna.
Faddersystem för eleverna.
Regelbundet arbete med Ershanden och återkommande Kompiskraftveckor.
Trygghetsteamet har utökats så att alla arbetslagen finns representerade.
Trygghetsteamet presenterar sig i klasserna i samband med Kompiskraftveckorna.
Motivera åtgärd
Om konflikter bearbetas i vardagen blir gruppen lugnare och tryggare.
Mobbning och kränkande behandling upptäcks lättare med fler vuxna kring eleverna.
Vi ser att faddersystemet skapar trygghet mellan äldre och yngre barn.
Genom Ershanden får eleverna kunskap om skolans/hela skolområdets värdegrund.
Ansvarig
Rektor, trygghetsteam och arbetslag.
Datum när det ska vara klart
2015-07-31
15
Trakasserier och kränkande behandling
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling, trakasserier, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet,
Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning..
Mål och uppföljning
För att undvika trakasserier och kränkande behandling satsar vi på god laganda i klasserna,
på skolan och på hela skolområdet.





Åtgärd
Vi bjuder in idrottspsykologen John Jansson som föreläser för personal och föräldrar.
Diskussion i klasserna om positiv laganda. Vi ska ta tillvara och uppmärksamma
varandras goda sidor
Fritidshemmen lekscannar grupperna. Vilka kan leka, vilka kan inte? Lekträning för
alla.
Arbeta förebyggande med Ershanden.
Trivselenkäter förskoleklass-klass 5.
Motivera åtgärd
Det är viktigt med ett bra klimat i klasserna och på skolan. Diskussionen om vad som är
accepterat eller inte accepterat, måste ständigt hållas levande bland eleverna.
Ansvarig
Rektor, arbetslag och fritidshem.
Datum när det ska vara klart
Innan vårterminens slut.
16
Arbetssätt, rutiner och regler i verksamheten
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller
annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning.
Mål och uppföljning
Främja likabehandling: Skapa ett gott klimat i klasserna, på fritidshemmen och klubben.
Förebygga: Eleverna ska känna sig trygga både inomhus och utomhus på skolan.






Åtgärd
Att ständigt reda ut och följa upp konflikter i klassen, på fritidshemmen och klubben,
som en del i det vardagliga arbetet.
Att det finns vuxna i närheten av eleverna.
Faddersystem för eleverna.
Regelbundet arbete med Ershanden och återkommande Kompiskraftveckor.
Trygghetsteamet presenterar sig i klasserna.
Fortsatt arbete med vikariepärmen med information om rutiner, ordningsregler,
likabehandlingsplan o.s.v.
Motivera åtgärd
Om konflikter bearbetas i vardagen blir gruppen lugnare och tryggare. Mobbning och
kränkande behandling upptäcks lättare med fler vuxna kring eleverna. Vi ser att
faddersystemet skapar trygghet mellan äldre och yngre barn. Genom Ershanden får
eleverna kunskap om skolans och skolområdets värdegrund.
Ansvarig
Rektor, arbetslag och trygghetsteam.
Datum när det ska vara klart
Innan vårterminens slut.
17
Rutiner för akuta situationer

Policy
Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår skola.




Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
Ersmarks skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling finns tillgänglig
på skolans hemsida och i klassrummen.
Kartläggningar.
Trivselenkäter.
Ett fungerande rastvärdssystem.
Faddersystem.

Personal som elever och föräldrar kan vända sig till
Elever och föräldrar kan vända sig till klasslärare eller trygghetsteam.







Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever
Samtal med inblandade enligt GBM-metoden.
Samtal med föräldrar.
Incidentrapport lämnas till rektor.
Rektor lämnar incidentrapport till huvudman.
Utredning och uppföljning.
Elevvårdskonferens.
Åtgärdsprogram.

Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal
Anmälan till rektor.


Rutiner för uppföljning
Återkopplande samtal så länge det behövs.
Extra tillsyn av berörda.



Rutiner för dokumentation
Incidentrapport skrivs av arbetslagen.
Incidentrapporten lämnas till rektor.
Rektor lämnar incidentrapporter till huvudman.



Ansvarsförhållande
Arbetslagen är ansvariga för vardagskonflikter.
Trygghetsteamet ansvarar för likabehandlingsplanen.
Rektor har övergripande ansvar.

18
Ersmarks skolas trygghetsteam
Vi har flera olika yrkeskategorier i trygghetsteamet, så att barn och elever lättare kan
finna en person att anförtro sig åt.
I trygghetsteamet ingår:
Harriet Forsberg, klasslärare
Susanne Enholm, klasslärare
Erika Lindblom, förskoleklassen Källan
Katarina Jonsson, fritidshemmet Åstugan
Johan Öhman, fritidshemmet Åstugan
Marie Salomonsson, fritidshemmet Forsen
Ingela Karlsson, Klubben
Åsa Vikberg, skolsköterska
Eva Björk, rektor
Ersmarks skola, telefon 090-164608
Ersmarks skolas årliga plan för likabehandling är reviderad 14-08-15 och har granskats
och godkänts av elevråd 14-09-24 och av skolråd 14-10-22.
19
Bilaga 1:
Ershanden/
Ersmarks skolas ordningsregler
Om jag bryter mot ordningsreglerna får jag en tillsägelse och en chans att bättra mig, jag
berättar själv för mina föräldrar och/eller skolan kontaktar hemmet, beroende på vad jag
gjort.
20
Bilaga 2:
Begrepp likabehandling-checklista (enligt DO)
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har
samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller
indirekt.
Direkt diskriminering
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av
diskrimineringsgrunderna.

Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det
redan går så många flickor på just detta program.
Indirekt diskriminering
Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt,
men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna.

Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund
av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.
Trakasserier och kränkande behandling
Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har
samband med någon av diskrimineringsgrunderna.

Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till
exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper.

Det kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det
gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt
eller illa behandlad.
Kränkande behandling
Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte
har samband med någon diskrimineringsgrund.
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs
värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller
meddelande på sociala medier (till exempel Facebook eller Instagram).
Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling.
Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling:

Carl får kränkande kommentarer via Facebook. Där kallar de honom ”pucko” och ”tjockis”. De har också
lagt ut bilder av Carl. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken.
21

Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår
emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil.

Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra
de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om
det. ”Han är en ensamvarg”, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till.
Sexuella trakasserier
Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.
Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan
också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande.
Repressalier
Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller
vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande
behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering,
trakasserier eller kränkande behandling.
Diskrimineringsgrunder
Diskrimineringsgrunderna Kön
Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara
diskriminering och trakasserier:

Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med
argumentet ”Det är för hårt arbete för en tjej”. [diskriminering]

Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i
dansgruppen. [trakasserier på grund av kön]

Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem
som helst. [sexuella trakasserier]
Könsidentitet eller könsuttryck
Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som
kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.
Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom
lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från ”det
normala”.
Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bisom heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och
läppglans. [trakasserier]

Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om
22
problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina
problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering]

Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de
tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier]
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat
liknande förhållande.
Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller
något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara
diskriminering eller trakasserier:

En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid
antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering]

Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många
vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att ”Ja, men du vet ju att du är
annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa”. [trakasserier]

Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte
ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål. [diskriminering]
Religion eller annan trosuppfattning
Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition
(2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som
till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska
uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan
vara diskriminering eller trakasserier:

Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på
skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier]

Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen ”Huvudduk är ett tecken
på kvinnoförtryck”. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering]

Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier]
Funktionsnedsättning
Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga
begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har
uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning – och inte funktionshinder eftersom hindren finns i
samhället och inte hos personen.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom
särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering]
23

Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar ”Din pappa är jävla
CP.” [trakasserier]

Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden
sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ”ADHD-barn
borde inte få gå på högstadiet!” [diskriminering och trakasserier]
Sexuell läggning
Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel
på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning:

Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne ”äckliga
lebb”. [trakasserier]

Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara
med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam.

James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör
något. [trakasserier] På skolan ordnas en avslutningsbal.

Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering]
Ålder
Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla,
unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av
diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan.
Det är dock tillåtet att särbehandla på grund
av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara
trakasserier:

Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier]

Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra
klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall.
[trakasserier]
24
25