Ny patientlag – ur patientens perspektiv

Ny patientlag – ur patientens perspektiv
Patientlagen som införs 1 januari 2015 ger en samlad bild
av vad som gäller ur patientens perspektiv. Mycket har
lyfts in i patientlagen från hälso- och sjukvårdslagen som
gäller tillsvidare. Patientlagen är ett resultat av den så kallade Patientmaktsutredningen. Syftet med lagen är att
stärka och tydliggöra patientens ställning, samt främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet.
Nyheter
Patientlagen innehåller ett stort antal bestämmelser om
patientens ställning i vården som redan i dag återfinns i
andra lagar. Större förändringar och förtydliganden jämfört med gällande lagstiftning är:
 Information (vad och hur patienten ska få information).
 Samtycke (ingen vård utan samtycke).
 Ny medicinsk bedömning (rätt till second opinion).
 Val av utförare (fritt val av öppenvård i hela landet).
Lagstiftningen bygger på de skyldigheter vårdgivarna och
hälso- och sjukvårdspersonalen har gentemot patienterna.
Patientlagen innehåller inga rättigheter i den meningen att
beslut som fattas inom vården ska kunna överprövas av
domstol.
Information till patienten
Vårdpersonalen har ansvar för att patienten förstår innehållet i informationen om sitt hälsotillstånd. Enligt lagen
ska informationen anpassas till mottagarens ålder, mognad, erfarenhet, språkliga bakgrund och andra individuella
förutsättningar.
Den som ger information ska så långt det är möjligt försäkra sig om att mottagaren har förstått innehållet i och
betydelsen av den lämnade informationen.
Patienten ska få information om (om det är relevant i det
enskilda fallet):
1. Sitt hälsotillstånd.
2. De metoder som finns för undersökning,
vård och behandling.
3. De hjälpmedel som finns för personer
med funktionsnedsättning.
4. Vid vilken tidpunkt han eller hon
kan förvänta sig att få vård.
5. Det förväntade vård- och behandlingsförloppet.
6. Väsentliga risker för komplikationer och biverkningar.
7. Eftervård.
8. Metoder för att förebygga sjukdom eller skada.
Patienten ska även få information om:
1. Möjligheten att välja behandlingsalternativ,
fast läkarkontakt samt vårdgivare och utförare
av offentligt finansierad hälso- och sjukvård.
2. Möjligheten att få en ny medicinsk bedömning
och en fast vårdkontakt.
3. Vårdgarantin.
4. Möjligheten att hos Försäkringskassan få upplysningar om vård i ett annat EU- eller EES-land
(Island, Norge, Liechtenstein) eller i Schweiz.
God information ökar följsamheten till råd och ordinationer som patienten får vid till exempel ett läkarbesök.
Bristande information kan uppfattas som bristande respekt eller dåligt bemötande. Det framgår inte minst av
patientklagomål till Inspektionen för vård och omsorg,
IVO, och patientnämnderna.
Krav på samtycke
Som huvudregel får inte hälso- och sjukvård ges utan patientens samtycke. Nödvändig vård får dock ges vid akut
fara om patientens vilja inte kan utredas.
Ny medicinsk bedömning
En patient med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom
eller skada ska få möjlighet att inom eller utom det egna
landstinget få en ny medicinsk bedömning i valfritt landsting. Patienten ska erbjudas den behandling som den nya
bedömningen kan ge anledning till om behandlingen står i
överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet.
Val av utförare – hem- och vårdlandstinget
Patienten får välja öppenvård, både primärvård och specialiserad öppenvård som är offentligt finansierad i hela
landet. Gäller även öppenvård som bedrivs av privata
vårdgivare som har avtal med landstinget.
Hemlandstinget bekostar vården men inte resor och uppehälle. Remissreglerna i det egna och i vårdlandstinget ska
följas. Om en patient ges vård utan att hemlandstingets
remissregler följs, får vårdlandstinget stå för kostnaderna
för vården. Landstingen kan inte prioritera sina egna invånare framför patienter som är bosatta i andra landsting.
Patienten omfattas endast av vårdgarantin i det egna
landstinget.
Medicinsk service
En patients begäran att få medicinsk service – laboratorieundersökning, röntgen eller screening – hos andra landsting ska tillgodoses men regleras inte i patientlagen. Detta
ingår istället i riksavtalet som bland annat reglerar faktureringsrutiner och andra regelverk mellan landstingen.
Screening kan efter kallelse utföras i andra landsting.
Barnets bästa i vården
Barnets bästa ska vara vägledande i ställningstaganden
som behöver göras i hälso- och sjukvården. Både hälsooch sjukvårdspersonal och vårdnadshavare bör underlätta
barnets delaktighet och ge barnet möjlighet att uttrycka
sin inställning till sin egen vård och behandling.
SKL i samarbete med landstingen
 Nytt riksavtal från 1 januari 2015
 Webblösning för listning över landstingsgränser
 Faktureringsrutiner
 Frågor och svar
Mer information
 Intranätet Livlinan: Vårdstöd/Projekt/Patientlagen
 SKL.se/patientlagen
Frågor
 Patienter och personal: Inger Fritiofsson, patient- och
medborgarstödsenheten, 14383, 15000 (växel),
poms@liv.se.
 Personal: Lars Göran Boström, vårdvalsenheten,
14180, larsGoran.boström@liv.se.
Kommunikationsenheten 2014-11-10/KB