docRubrik version ett
download 
Report Transcription
Rubrik version ett
Uppföljning patientlagen del II hinder och framgångsfaktorer Patient- och brukarrådet Vårdanalys har uppdraget att följa upp patientlagen ur ett patientperspektiv Regeringsuppdrag (S2014/2207/FS) • Följa införandet och implementeringen av patientlagen utifrån ett medborgaroch patientperspektiv. • Belysa om patientlagen får avsedd effekt • Peka på bristande genomförande eller oförutsedda effekter så att överväganden om åtgärder eller justering av lagstiftning kan göras • Genomföra en baslinjemätning som rapporterades i mars 2015 och återkommande uppföljningar • En andra rapportering i mars 2016 • Uppdraget slutredovisas januari 2017 Patientlagen • • • • 1 januari 2015 Syfte – Stärka och tydliggöra patientens ställning i vården – Främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet Merparten av bestämmelserna med samma innehåll i sak har tidigare funnits i andra författningar Vårdens skyldigheter som regleras i lagen, inte patientens rättigheter För många av patientlagens bestämmelser har det sedan tidigare funnits bestämmelser med motsvarande innehåll i sak i andra författningar • Nya krav kan sammanfattas enligt följande: – – – – Den nuvarande informationsplikten gentemot patienten utvidgas och förtydligas. Klargörs att hälso- och sjukvård som huvudregel inte får ges utan patients samtycke. Möjligheten för en patient att få en ny medicinsk bedömning utvidgas. Patienten ska ges möjlighet att välja offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet. – När hälso- och sjukvård ges till barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Källa: Patientlagen i praktiken- en baslinjemätning (2015:1) Patientlagens kapitel • • • • • • • • • • • Inledande bestämmelser Tillgänglighet Information Samtycke Delaktighet Fast vårdkontakt och individuell planering Val av behandlingsalternativ och hjälpmedel Ny medicinsk bedömning Val av utförare Personuppgifter och intyg Synpunkter, klagomål och patientsäkerhet En första lägesrapport presenterade resultaten av baslinjemätningen • Syftet var att beskriva – i vilken omfattning vården arbetade på det sätt som patientlagen föreskriver redan innan lagen trädde i kraft. Detta för att kunna följa vilka effekter lagen kommer att få framöver. – vilka initiativ som tagits av olika aktörer för att förbereda genomförandet innan lagen trädde i kraft Källa: Patientlagen i praktiken- en baslinjemätning (2015:1) Var femte patient får sällan eller aldrig information om vad de ska vara uppmärksamma på när de kommer hem Patienters åsikt om i vilken mån de fick information om: Data finns på landstingnivå Källa: Patientlagen i praktiken- en baslinjemätning (2015:1) Resultat från första lägesrapporten • Vården lever inte fullt ut upp till gamla lagkrav − Många av de bestämmelser som gällt sedan tidigare enligt andra författningar, i många fall i mer än 30 år, följs inte fullt ut − Att åstadkomma ett ökat genomslag ses som en utmaning för både för hälso- och sjukvården och statliga myndigheter − I varierande omfattning ses en förbättringspotential på alla områden som patientlagen omfattar • Initiativ för att stärka lagens efterlevnad verkar vara lågt prioriterade i landstingen − Landstingen uppfattar implementeringen av patientlagen som utmanande − Patientlagen är ingen tydlig drivkraft för verksamhetscheferna • Samtliga aktörer med ansvar i sektorn behöver driva ett brett och långsiktigt arbete med genomförandet av patientlagen Källa: Patientlagen i praktiken- en baslinjemätning (2015:1) Svensk vård kan bli bättre på att informera patienter om behandlingsmöjligheter Andel personer som svarade ”alltid/ofta” Cirka 60 procent av de som besökt specialist fick alltid/ofta veta behandlingsmöjligheter Källa: IHP 2014 Sverige är sämre än andra länder på information till patienten vid utskrivning från sjukhus Andel personer som svarade ”ja” Drygt 50 procent har fått skriftlig information om symtom och vad de ska göra när de kommer hem från sjukhuset Källa: IHP 2014 Sverige är sämre än andra länder på att koordinera vården för dem som behöver det Andel personer som svarade ”alltid/ofta” 45 procent anger att de alltid/ofta får hjälp av ordinarie personal/mottagning att koordinera sin vård Källa: IHP 2014 – Varje system är perfekt utformat för att ge exakt de resultat det ger – Vårdens resultat skapas där patienter och professioner möts i vardagen – Därför nyttiggörs kunskap i form av bättre resultat för patienter först när den omsätts i praktisk handling Förstalinjens chefer en nyckel för att förbättra resultaten • De är närmst där resultaten skapas • Resten av organisationens prioriteringar får sitt uttryck i förstalinjen • Deras prioriteringar har betydelse för vad som görs i verksamheten Chefers syn på förbättringsarbete I vilken grad anser du att följande påståenden stämmer överens med den generella uppfattningen av förbättringsarbetet i din verksamhet? Förbättringsarbetet är något positivt Förbättringsarbetet möter aktuella behov Förbättringsarbetet stämmer överens med värderingar Tidigare förbättringsarbete ger tydliga resultat IT-systemen motverkar nya arbetssätt Analyskompetens saknas för verksamhetsutveckling Förbättringsarbetet är i konflikt med dagliga arbetsuppgifter Lätt få tillgång till data som beskriver verksamheten Förbättringsarbetet är i konflikt med yrkesgruppers roller Angreppssätt/metoder för förbättring är svåra att använda Förbättringsinitiativ är svåra att testa i begränsad skala 1 n= 456 - 475 Inte alls 2 3 4 5 I hög grad Drivkrafter till förbättring Var kan revisionsrapporter tänkas finnas? Medarbetarnas goda idéer Det dagliga arbetet fungerar inte optimalt Personal- eller arbetsmiljöproblem Problem med tillgänglighet Hantera anmälningar och klagomål Stärka patientens ställning Annan drivkraft I vilken grad har följande varit drivkrafter i ert förbättringsarbete under de senaste 12 månaderna? Beslut från högre chefer Problem med ekonomin Statens prestationsbaserade satsningar Ersättningssystem eller andra styrsystem Lagstiftning och myndigheters förordningar Problem med patientsäkerhet Patientens utökade valmöjligheter Nya/reviderade nationella riktlinjer Medicinska innovationer Öppna jämförelser av hälso- och sjukvården Genomförandet av patientlagen Förekomsten av tillsyn Viljan att ta en större marknadsandel Dåliga utfall i nationella kvalitetsregister n= 276 - 472 Inte alls 1 2 3 I hög grad 4 Vilka förbättringspotentialer finns Effektivisera administrationen i det patientnära arbetet Vårdkedjor mellan kommuner och landsting Den egna organisationens vårdkedjor Tillvarata patienters upplevelser (t ex i förbättringsarb.) Medarbetartillfredsställelse Verksamhetens organisation och struktur Hur stor förbättringspote ntial anser du att din verksamhet har avseende: Införandet eller utveckling av vårdprogram Medicinska resultat av vård- och behandlingsinsatser Ledningssystem för kvalitet Att stärka patienternas ställning Patientsäkerheten Genomförandet av patientlagen Användning av nationella kvalitetsregister Tillgänglighet (kontakt, vård inom vårdgarantin, etc.) Ekonomin Hantering av patienters anmälningar och klagomål Annat n= 226 - 480 1 Inte alls 2 3 4 I hög grad Vad har prioriterats Patientsäkerheten Verksamhetens organisation och struktur Den egna organisationens vårdkedjor Medarbetartillfredsställelse Vad har du i huvudsak lagt tid och resurser på för att förbättra din verksamhet under de senaste 12 månaderna? Tillgänglighet (kontakt, vård inom vårdgarantin, etc.) Ekonomin Medicinska resultat av vård- och behandlingsinsatser Hantering av patienters anmälningar och klagomål Ledningssystem för kvalitet Effektivisera administrationen i det patientnära arbetet Införande eller utveckling vårdprogram Vårdkedjor mellan kommuner och landsting Att stärka patienternas ställning Annat Användningen av nationella riktlinjer Tillvarata patienters upplevelser (tex i förbättringsarb.) Genomförandet av patientlagen n= 276 - 472 1 Inte alls 2 3 4 I hög grad Hur har man arbetat I vilken utsträckning har följande arbetssätt eller insatser använts i det förbättringsarbete som du drivit de senaste 12 månaderna? n= 276 - 472 Förbättringar av egna vårdkedjor Incidensrapporteringssyst. för patientsäkerhet Ändring av arbetsfördelning/arbetsuppgifter Utbildningssatsningar Verkat för ekonomisk förstärkning Hantering av patienters anmälningar och klagomål Pilotprojekt dvs. att testa förändring i liten skala Processkartläggningar/ processbeskrivningar Förbättring av psykosociala arbetsmiljön Förbättringar av vårdkedjor över verksamhetsgräns Ledarskapsutveckling Arbete med vårdprogram/medicinska riktlinjer Förbättring av arbetstidssystem, schemaläggning Framtagande av metodböcker, handlingsprog. etc Möjliggöra reflektion och dialog Utv. av uppföljningssyst. tex balanserade styrkort Användning av nationella kvalitetsregister Användning av nationella riktlinjer Införandet av behandlingsmetoder Verksamhetsutv. utifrån patienttillfredsställelse Stärka patientens ställning Lean Production Informationssystem som stöd Användning av öppna jämförelser Utveckling egenvård för patienter Samarbete FOU eller akademisk institution Annat angreppssätt Stöd av förbättringsexperter/konsulter Teamträning eller simulatorträning Belönings- och incitamentsystem 1 2 3 4 Vad anser man har förbättrats Hur vårdkedjor fungerar 12 Medarbetartillfredsställelse På vilket sätt har följande delar av verksamheten påverkats av det förbättringsarbete som genomförts de senaste 12 månaderna? 61 17 Patientsäkerheten 9 Medicinska resultat av vård- och behandlingsinsatser 9 53 23 39 Ekonomin 14 35 Patienternas ställning 6 38 Införandet av vårdprogram 7 37 Tillvarata patienters upplevelser 8 29 40 34 50 48 29 10 49 21 4 0% 31 42 13 Genomförandet av patientlagen 2 29 57 Användning av nationella kvalitetsregister Administration i patientnära arbetet 23 61 Tillgänglighet (kontakt, vård inom vårdgarantin, etc.) Andra resultat 24 25 19 52 51 62 50% Mycket positivt Ganska positivt Ingen påverkan Ganska negativt Mycket negativt Aktiviteter på området har ej varit prioriterat 100% % Vilken data finns om belägger förbättring Ekonomin 83 Tillgänglighet (kontakt, vård inom vårdgarantin, etc.) 77 Medarbetartillfredsställelse Har du data som stödjer ditt påstående? 69 Användningen av nationella kvalitetsregister 49 Patientsäkerheten 47 Medicinska resultat av vård- och behandlingsinsatser 44 Hur vårdkedjor fungerar Ja 39 Införandet av vårdprogram 21 Patienternas ställning 20 Att tillvarata patienters upplevelser 19 Administrationen i det patientnära arbetet 19 Andra resultat Nej 10 Genomförandet av patientlagen 8 0 25 50 75 100 % Patientdrivet förbättringsarbete är eftersatt I vilken grad anser cheferna att "att tillvarata patientens upplevelser t.ex. genom att systematiskt involvera dem i vårdens förbättringsarbete" är: 60% Tillvarata patienters upplevelse* Median 54% 50% 47% 42% 39% 38% 40% 34% 30% 32% 24% 19% 18% 20% 10% 0% Ett område med förbättringspotential Ett område där man lagt Ett område där man gjort tid och resurser insatser i samband med förbättringsarbete Ett område som påverkats positivt av förbättringsarbete Ett område där man har data som visar på resultat av förbättringsarbete Grafen visar andelen som angett 4 eller 5. Som jämförelse visas medianen för andelen som svarat 4 eller 5 för samtliga områden inom respektive frågeområde. * På frågan om vilka insatser/arbetssätt man använt lyder den exakta formuleringen "verksamhetsutveckling baserad på patientens tillfredsställelse med vården/omsorgen" istället för "att tillvarata patientens upplevelser" Resultaten av förbättringsarbetet i mycket hög grad värt ansträngningen 2014 och 2007 I vilken grad anser du att De sammantagna resultaten av allt förbättringsarbete som gjorts under de senaste 12 månaderna är värt insatsen? 2014 2007 1 Inte alls 2 3 4 5 I mycket hög grad Iakttagelser ur materialet - BNV De har mandat Chefer har mandat att driva utveckling, ser positivt på utvecklingsarbetet de driver, det ligger i linje med normer och värderingar Drivkrafterna är huvudsakligen interna Interna drivkrafter så som medarbetarnas goda idéer, att det dagliga arbetet inte fungerar optimalt och personal- eller arbetsmiljöproblem är starkare än externa drivkrafter så som öppna jämförelser, lagstiftning, tillsyn m.m. Hinder i utvecklingsarbetet är brist på analyskompetens, IT system och svårigheter att avsätta tid i vardagen Potentialer finns i samverkan utanför deras mandat Störst utvecklingspotentialer finns i att arbeta tillsammans med resurser utanför egen verksamhet t ex vårdkedjor mellan kommuner och landsting , tillvarata patienters upplevelser genom att t ex systematiskt involvera dem i vårdens förbättringsarbete m.m. Potentialer prioriteras ej I praktiken prioriteras andra områden än de med störst potential. Till exempel medarbetartillfredsställelse, patientsäkerhet, hur verksamheten är organiserad och strukturerad De gör vad de kan Flera av de huvudsakliga angreppssätten att förbättra riskerar att ha indirekt betydelse för patienterna till exempel incidentrapporteringssystem och utbildningssatsningar Mycket tyck & lite data Chefer anser sig få effekt inom prioriterade förbättringsområden men saknar data för att belägga framstegen. Det man har handlar om ekonomi, tillgänglighet och medarbetartillfredsställelse. Saknas gör till exempel patientcentrering Svagt patientfokus Även om viljan finns är förmågan att bygga på och involvera patienter i utvecklingsarbetet eftersatt BNV och ledare “Every manager supposes that he is doing his best. He is, and this is the problem.” Deming 1986 p. 36 25 Lite har hänt sedan den första mätningen 2003 Bilden som framträder 2014 är lik den som framkom 2003 och 2007. Om detta säger forskarna: The predominating components of this strategy were not aligned with current evidence for successful improvement initiatives Enligt forskarna är följande typiskt för framgångsrika organisationer: They put emphasis on patient focus, measuring outcomes, feedback of data, interorganizational collaboration, learning and knowledge, communication/information, culture, and development of administration and management. Thus these organizations center their attention towards behavioral changes supported by data.” Vissa brister kan skönjas Potentialer i statens och landstingens styrinstrument riskerar att inte nyttiggöras – GÖR EN BILD av DETTA Patientlagen - Under 2015 ska Vårdanalys bidra med nya kunskaper om framgångsfaktorer och hinder för införandet av patientlagen • Målsättningen är att bidra till att förbättra förutsättningarna för att påskynda och stärka genomslaget av lagen Huvudfrågeställningar: – Hur har landstingen hittills arbetat för att stärka patientlagens genomslag? – Vilka är de huvudsakliga hindren för patientlagens genomslag? – Finns exempel på framgångsfaktorer som kan bidra till att stärka patientlagens genomslag? – Vad kan stat, landsting och andra aktörer göra för att stärka patientlagens genomslag?
