SWE - The English School Gothenburg

Likabehandlingsplan
2015
January - December
1
Inledning
Likabehandlingsplanen är avsedd att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller
funktionsnedsättning och motverka, förebygga och förhindra alla former av diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling. Likabehandlingsplanen gäller för alla elever och
all personal på skolan.
Skolan ska varje år ta fram två planer, en likabehandlingsplan enligt diskrimineringslagen
och en plan mot kränkande behandling enligt skollagen. Planerna kan sammanföras till
en, så länge innehållet uppfyller lagarnas krav. Det finns många fördelar med att föra ihop
planerna till en sammanhållen plan mot diskriminering och kränkande behandling. Arbetet
mot diskriminering och trakasserier och arbetet mot kränkande behandling har många
beröringspunkter och likheter. Det handlar i båda fallen om att arbeta för elevers lika
värde.
I det här dokumentet kommer vi att redogöra för hur ESG tar fram sin plan mot
diskriminering och kränkande behandling samt rutinerna som skolan följer för att utreda
och följa upp incidenter. I dokumentet ingår även en översikt av vad skolan gör för att
förankra respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en skolmiljö där alla
barn och elever känner sig trygga och utvecklas.
Under rubriken Utarbetningen av vår plan finns mer specifik information att få om hur vi
arbetar fram vår likabehandlingsplan.
Vår vision är att ESG ska vara en plats där:
• Alla känner sig glada och ser framemot till att komma till skolan • Alla känner sig trygga i skolan
• Alla tar ansvar för sina handlingar
• Alla behandlar varandra med respekt och hänsyn
Ibland inträffar det dock händelser som inte överensstämmer med skolans vision och då
är det viktigt att elever och föräldrar vet vad de ska göra och vem de kan fråga om hjälp:
• Om en elev, eller en vän, inte känner sig trygg
• Om en elev, eller en vän, är utsatt för trakasserier eller kränkningar (t.ex. om någon uttalar sig om personens hudfärg eller religion på ett negativt sätt) • Om en elev, eller en vän, inte känner sig trygg
• Om en elev, eller en vän, är utsatt för mobbning, våld eller hot (någon gör en illa, eller
försöker göra en illa) Som elev kan du:
• Tala med din klasslärare eller en annan vuxen som du litar på
• Berätta för dina föräldrar, som sen kan tala med skolan
• Berätta för någon i Trygghetsgruppen (SafeSchool Group)
2
• Lägga en lapp i lådan i biblioteket eller lådan i klassrummet • Mejla din klasslärare eller en annan lärare som du litar på
Kom ihåg: att berätta om någon som mår dåligt eller blir utsatt för våld är inte att
skvallra, utan att hjälpa personen.
2
Till föräldrar/vårdnadshavare
Vi på ESG arbetar ständigt för att kunna erbjuda en trygg och stimulerande miljö för våra elever,
men barn berättar inte alltid för skolpersonalen om kränkningar som de själva eller andra blir
utsatta för. Antingen för att de tror att det är att “skvallra”, eller så är de rädda för konsekvenser.
Därför är er delaktighet och ert stöd oerhört viktigt. Vi ber er att uppmuntra era barn att prata med
en vuxen på skolan så fort en incident inträffar. Det gör det möjligt för oss att agera omedelbart så
att vi kan ta itu med situationen och hjälpa de elever som är inblandade.
Vad kan vi som föräldrar/vårdnadshavare göra?
• Läs skolans likabehandlingsplan och diskutera dokumenten hemma • Prata med ditt barn om vad hon/han har gjort under dagen • Använd TV, böcker och film som hjälpmedel för att föra diskussioner kring relationer, rättvisa och
mobbning
Om du misstänker att ditt barn eller ett annat barn på skolan är utsatt för kränkning,
diskriminering eller mobbing, kontakta skolpersonalen, t.ex. klasslärare eller någon i
Trygghetsgruppen (SafeSchool Team) så snart som möjligt via telefon, mejl eller boka ett möte.
Personalen kommer att ta hand om problemet i enlighet med våra rutiner inklusive fylla i
dokumentation (vilket är inkluderat för er information i det här dokumentet).
Var god kontakta ditt barns klassföreståndare först, därefter berörd studierektor och sedan
rektorn vid behov, så att vi kan utreda det som har hänt tillsammans. Klasslärare och studierektor
håller rektorn underrättad om vad som sker.
Under rubriken Rutiner kan du se hur skolan agerar vid incidenter och rutiner som följs under en
utredning. I den här sektionen kan du även få reda på hur du ska gå tillväga om du känner dig
missnöjd med hur situationen/ärendet har behandlats.
Det kan vara svårt att förstå att ens eget barn kan bete sig illa och kanske t.o.m. mobba andra
personer men om så är fallet måste vi agera. Vi skulle då vilja att du pratar med ditt barn och
förklarar att ett sådant uppträdande är oacceptabelt och därefter kontaktar skolan.
3
Innehåll
Inledning
2
Lagar, ändringar och annan vägledning
5
Innebörden av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
6
Utarbetningen av vår Likabehandlingsplan
7
Ansvar
8
Rutiner
9
Vägledning för vuxna om hantering av konflikter i skolan
10
Rutiner för åtgärder kring klagomål av trakasserier, diskriminering eller mobbning
11
Om du vill framföra klagomål
11
Dokumentation
12
Nuvarande situation
12
Våra långsiktiga mål
13
Våra kortsiktiga mål och handlingsplaner
14
Mål för hela skolan
14
Handlingsplan
14
Mål för olika årskurser
14
Utvärdering av föregående års mål
18
Appendix i
19
Medlemmar i Trygghetsgruppen
19
Appendix ii
20
Blanketter
20
Appendix iii
24
ESG Rättigheter och Ansvar
24
Appendix iv
25
Uppförandekod
25
Appendix v
26
Skollag (2010:800)
26
4
Lagar, ändringar och annan vägledning
FN:s barnkonvention
FN:s barnkonvention sätter barnens perspektiv och rättigheter i fokus. Artikel nr 19
klargör att staten är ansvarig att skydda barn från alla former av fysiskt, psykisktvåld och
sexuellt utnyttjande eller negligering som kan uppstå. Artikel 36 handlar om att skydda
barn från alla former av utnyttjande.
Arbetsmiljölagen
Arbetsmiljölagen gäller för både barn och personal, framförallt AFS 1993:17, som
innefattar skolans arbete mot diskriminering och förnedrande behandling.
Diskrimineringslagen (2008:567)
Denna lag har för avsikt att bekämpa all form av diskriminering och förespråkar lika
rättigheter oberoende av kön, ursprung, religion eller annan trosuppfattning, sexuell
läggning samt två nya områden som är: könsidentitet och ålder.
Kapitel 3 innehåller den paragraf som är viktigast i förhållande till utbildning och
jämställdhetsarbete. Sektion 14 kräver att skolan har ett målorienterat arbete inom
skolarbetets ramar för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter.
Sektion 15 fortsätter med instruktioner för lärare hur man aktivt kan vidta åtgärder för att
förhindra att ett barn utsätts för mobbning. Sektion 16 beskriver kriterierna för en
likabehandlingsplan.
Skollagen
6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling. Detta kapitel har till ändamål att motverka
kränkande behandling av barn och elever.
Plan mot kränkande behandling§ 8 beskriver hur en plan måste upprättas varje år för att
förebygga och förhindra kränkande behandling. Planen ska innehålla en redogörelse för
vilka åtgärder som avses påbörjas eller genomföras under det kommande året.
Lagstiftningar
Lagar och bestämmelser gäller även i skolan. Skolan är skyldig att genast anmäla till
socialtjänsten om man misstänker att ett barn far illa, behöver stöd, hjälp eller skydd. En
bedömning av om en polisanmälan bör ske beror på varje enskilt fall, men det finns ingen
lagstadgad skyldighet för skolan att polisanmäla en elev som har begått ett brott. En del
fall av trakasserier och kränkande behandling kan också utgöra ett brott:
• Misshandel
• Olaga hotIntrång
• Ofredande
• Hets mot folkgrupp
• Sexuella övergrepp
• Förtal
5
Innebörden av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en
upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller
försöker tillfoga en annan skada eller obehag.
Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl
som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande
identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder,
sexuell läggning eller ålder. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter
det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. Barn och elever kan inte
diskriminera varandra i
juridisk bemärkelse.
Trakasserier och kränkande behandlingär båda uppträdanden somkränkerbarns eller
elevers värdighet. Exempel på trakasserier och kränkande behandling kan vara:
• Fysiskt (slag, puttande)
• Verbalt (hot, svordomar, nedsättande tilltal och öknamn)
• Socialt (utfrysning, grimaser, andra lämnar rummet när någon kommer in)
• Text och bilder (teckningar, sms, mms, bilder, MSN och andra sociala medier)
Vem ser till att lagarna följs?
Skolverket, Skolinspektionen och olika ombudsmän, barn och elevombudet (BEO),
Jämställdhetsombudsmannen (Jämo), Diskrimineringsombudsmannen (DO),
Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) och
Handikappsombudsmannen(HO) är ansvariga för att ta hand om klagomål och
överträdelser av lagen.
6
Utarbetningen av vår Likabehandlingsplan
Det finns fyra huvudsakliga moment i vår plan. Grundstommen till den har utarbetats av
en kommitté där samtliga grupper i skolan är representerade.
Skolans Trygghetsgrupp (the SchoolSafety Team) består av representanter från
ledningsgruppen, personalrepresentanter från alla åldersgrupper och elevrepresentanter
från årskurs 2-9. De yngre klasserna representeras av personal. Namnen på de vuxna
representanterna återges på sidan 18.
Steg 1 Beslutande om skolans vision
En diskussion och överenskommelse om skolans långsiktiga mål inom området
likabehandling och mobbning. Dessa riktlinjer har dragits upp från skolans etiska riktlinjer
och antimobbningsplan och har tagits fram i samarbete med personal, elever och
föräldrar.
Steg 2 Kartläggning
Under skolåret sker regelbunden kartläggning av barnens och elevernas trygghet och
trivsel genom enkäter och andra övningar. Enkäter fylls även i årligen av personal och
föräldrar. Information samlas även under klassmöten och diskussioner som hålls i olika
ämnen. Steg 3 Sammanställning av konkreta mål
Trygghetsgruppen analyserar kartläggningen för att kunna identifiera barnens och
elevernas trygghet och trivsel samt deras uppfattning om förekomsten av diskriminering,
trakasserier eller kränkande behandling. Utifrån de identifierade riskerna, formuleras
konkreta mål för arbetet i det kommande läsåret. Målen diskuteras återigen med personal
och elever och skickas ut till föräldrar så att alla kan bidra med idéer och förslag till
handlingsplanen. Trygghetsgruppen sammanställer tillsammans med eleverna en handlingsplan som
redogör för vilka insatser som behövs genomföras under året för att uppnå målen.
Åtgärderna kan innebära förändringar på olika nivåer inom verksamheten.
I samband med analysen utvärderas även föregående års mål för att utveckla och justera
insatserna i det förebyggande arbetet.
Handlingsplanen delas ut till alla klasser och bildar en del av den lokala arbetsplanen.
Planen finns även tillgänglig för föräldrarna på skolans hemsida.
Steg 4 Uppföljning och utvärdering
Våra mål utvärderas och följs upp på en kontinuerlig basis under skolåret. Personalen
dokumenterar incidenter och diskuterar dem i sina arbetslag. Varje medlem i
Trygghetsgruppen rapporterar sedan informationen vidare till Trygghetsgruppen, inklusive
rektorn. Informationen används sedan för att utvärdera målen och planera nya insatser
inför det kommande året.
7
Trygghetsgruppen träffas minst varje kvartal för att utvärdera händelser och utvecklingen
av de olika målen.
Ansvar
Alla i skolan har ett ansvar att uppmärksamma mobbning, diskriminering och
kränkande behandling och agera när de märker att det försiggår.
Personal
• Ta varje uppgift om mobbning på allvar och vidta åtgärder omedelbart. • Försäkra elever om att de har agerat på rätt sätt genom att rapportera mobbning. • Dokumentera vad som har hänt. • Följa upp insatserna som har gjorts. • Regelbundet diskutera och förebygga mobbning i klassen under skolåret. • Se till att eleverna svarar på enkäterna som uppmärksammar diskrimineringsgrunderna. Trygghetsgruppen
Trygghetsgruppen har, beroende på omständigheterna, ansvar för vissa eller alla punkter
nedan:
• Ett individuellt program för mobbaren i samråd med vårdnadshavare. • Att erbjuda individuell terapi eller samtalsstöd för mobbaren och offret. Valet av terapeut/
mentor bestäms under ett möte med en representant från Trygghetsgruppen, vårdnadshavare
och elev. Stöd erbjuds att få från antingen rektor, speciallärare, klasslärare, skolsköterska eller
kurator. • Att kalla in expertis såsom socialarbetare och anmäla ärendet till socialtjänsten. • Om ovanstående åtgärder inte har någon effekt kan Trygghetsgruppen rekommendera vårdnadshavare till offret att polisanmäla. Elev/klassrådsrepresentant
• Rapportera alltid mobbning till någon vuxen i skolan. • Under klassmöten försöker du göra det du kan för att lösa problemen. • Lyssna och försök förstå utifrån allas perspektiv. • Försök att hitta konstruktiva lösningar som alla parter kan acceptera. • Informera en vuxen på skolan om du märker att situationen inte förbättras. 8
Rektor (samt biträdande rektorer)
• Kommunicera med personal om barn och elever som har svårigheter • Vidta nödvändiga åtgärder vid incidenter av mobbning, kränkning eller diskriminering och rapportera till styrelsen. • Se över kartläggningen och genomförandet av handlingsplanen och att den upprättas och följs upp. • Försäkra att personal ges stöd, kompetensutveckling och kunskap som ökar deras förståelse för mekanismerna kring kränkningar och mobbning. • Ansvara för främjande avlikabehandling och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling • Se till att skolan har en likabehandlingsplan som uppdateras årligen Rutiner
Konsekvenser vid oacceptabelt uppträdande, samt positiv uppmuntran och belöning
Alla förtjänar uppmuntran och beröm för bra uppträdande eller arbete. I de lägre årskurserna
bestämmer lärarna och pedagogerna på vilket sättde väljer att belöna elever och barn i
klassrummet. Skolan använder sigav ett färgpoängsystem som hänger ihop med samma
poängsystem som under friluftsdagarna. Ibland kan en elev bli nominerad till ”Award Book”.
Klasskamrater utser ”Comrade of the Year”. Även under utvecklingssamtal får elever positiv
uppmuntran och vårdnadshavare delges information om hur det går i skolan.
Oacceptabelt uppträdande
Det här är kanske en av de svårare sakerna för elever, personal och vårdnadshavare att ta itu
med, men det är viktigt för allas trevnad att regler som bryts följs av konsekvenser. Alla steg
behöver inte vara nödvändiga att ta för varje incident.
Nedan följer skolans rutiner steg för steg:
1. Läraren pratar med eleven/eleverna som är berörda/involverade.En muntlig varning kan
ges. Incidenten dokumenteras.
2. Läraren informerar elevens vårdnadshavare. 3. Mobbning eller kränkande behandling är under alla omständigheter oacceptabelt. Vårdnadshavare blir i sådana fall informerade och tillkallade till möte. Incidenten rapporteras till rektorn. En utredning påbörjas och dokumenteras. 4. Vårdnadshavare får information om barnets uppträdande skriftligt. Barnet kan även få en skriftlig varning.
5. Elev och vårdnadshavare blir kallade till möte med klassläraren. Beroende på
omständigheterna kan en studierektor eller rektor komma att vara närvarande. De här
mötena dokumenteras och e plan med åtgärder planeras. Den här planen följs sedan upp
under regelbundna intervaller. 6. Om allvarliga eller återkommande fall av oacceptabelt uppträdande eller mobbning sker,
planeras en individuell handlingsplan som utvärderas i slutet av varje termin. 9
7. I enlighet med skollagen kan en elev bli utestängd från klassen under en bestämd period
(dock inte från skolan). Det här en mycket allvarlig åtgärd och sker enbart i mycket
extrema fall. Det kan hända att klassen har problem med att komma överens. Vid sådana tillfällen tillkallas alla
vårdnadshavare till möte med klassläraren och rektorn. Då kan det vara bra att skriva ett klasskontrakt med
regler om hur man ska vara mot varandra, som sedan varje elev får skriva under.
Vägledning för vuxna om hantering av konflikter i skolan
Se i första hand till att barnet är tryggt och tillkalla fler vuxna om det behövs. Försök att skapa en klar uppfattning om vad som har hänt:
• Var neutral men förstående. • Låt varje person tala i tur och ordning (avbryt inte), ställ frågor för att få mer klarhet eller be barnen skriva ner vad som har hänt. • Försök arbeta framåt tillsammans. Vad vill vi ska hända nu? • Kom överens om nästa steg. • Dokumentera incidenten i loggbok eller i databasen. Beroende på situationen, prata med klassen om vad som har hänt och kalla till ett extra
klassmöte om det är nödvändigt.
Håll ett möte med klassrepresentanterna för att se omde kan ta itu med problemet. Om de tror att
de kan det, ge dem möjlighet att göra det.
Om en konflikt/trakasserier eskalerar eller upprepas, ordnas separata möten med
vårdnadshavarna till eleverna som är inblandade, rektorn blir informerad och en utredning
påbörjas.
Beslut om vilka åtgärder som ska tas bestäms därefter tillsammans med vårdnadshavarna.
Dokumentation från utredningen och mötena samlas i klassmappen och vårdnadshavare delges
kopior. Blanketter finns tillgängliga på skolans hemsida, i ”Staff files folder”, och i
personalrummet.
Under alla möten ska nya mötesdatum bestämmas för uppföljning av incidenter och/eller
handlingsplaner.
Om problemet kvarstår kommer rektorn eller någon av studierektorerna involveras och ärendet
rapporteras till Trygghetsgruppen och Elevvårdhälsoteamet som kommer att fortsätta
utredningen.
10
Rutiner för åtgärder kring klagomål av trakasserier, diskriminering eller
mobbning
Framförande av klagomål
Dokumentation
Utredningen granskas
Handlingsplan Uppföljning och
Det här kan göras direkt till skolpersonal av en elev, förälder, lärare eller annan personal.
Blanketten för klagomål är bifogad i slutet av detta dokument tillsammans med exemplar av
blanketterna som används i utredningar. Blanketten finns även tillgänglig på skolans hemsida.
Klasslärare/studierektor, eller i visa fall rektorn, har individuella samtal med de elever som är
inblandade.
Föräldrar blir informerade beroende på omständigheterna och möten arrangeras om det anses
nödvändigt. Mötena dokumenteras, vänligen se appendix.
Rektorn och/eller styrelsen granskar utredningen för att bedöma huruvida ärendet kräver en mer
djupgående utredning eller om fler åtgärder behövs tas.
Vid behov skrivs en handlingsplan.
Alla incidenter som rapporteras följs upp och utvärderas av
utvärdering rektorn.
Den här rutinen gäller alltid.
All dokumentation förvaras på rektorns kontor eller på skolans databas.
Om du vill framföra klagomål
Om inga av ovanstående åtgärder har räckt till och du känner att du behöver mer hjälp med ett fall
av diskriminering, kränkning eller trakasserierkan du vända dig till någon av följande: ESG:sstyrelse via:admin@theenglishschool.se
Göteborgs ungdomsmottagning: http://www.um.goteborg.se/Kommuner/goteborg.htm Skolverket: http://www.skolverket.se/sb/d/429
Du kan även kontakta Barn och elevombudet (BEO) eller Jämställdhetsombudsmannen, (JämO),
Diskrimineringsombudsmannen (DO), Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell
läggning (HomO) and Handikappombudsmannen (HO)
11
Dokumentation
ESG använder sig av olika sätt att dokumentera incidenter på skolan.
Loggböcker- används av personal för att dokumentera händelser som skett under
dagen.För att kunna upptäcka mönster ses de här böckerna över regelbundet och
incidenter tas upp i arbetslagsmöten och med Trygghetsgruppen.
Incidentrapporter–incidenter som innefattar fysiskt våld eller hot dokumenteras på
skolans databas.
Incidentblankett – de här blanketterna fylls i när trakasserier, mobbning eller diskriminering har
rapporterats och en utredning påbörjats.
Nuvarande situation
Kartläggning
•
Kapprum- knuffar, saker försvinner, svårt att komma åt de nedre skåpen, saker
göms
•
Bamba- kan vara trångt, stökigt och högljutt
•
Spiraltrappan och korridoren på bottenvåningen- knuffar och spring, de äldre
eleverna använder spiraltrappan
Enkäter
•
Rädd att bli kallad “skvallerbytta” när man rapporterar något som har hänt
•
Vissa känner att lärare inte lyssnar när de har svårigheter och att “inget händer”
•
Användning av ordet “gay” och “bög” samt andra termer som används på ett
nedsättande sätt
•
Majoriteten av elever känner sig trygga och glada över att komma till skolan.
Eleverna känner att de har någon att prata med om de behöver och att skolan
värderar deras idéer. Punkter som kommit upp under klassmöten
• De trånga ytorna i kapprummen skapar fortfarande problem och konflikter, speciellt under
raster och efter skolan. • Elever kallar varandra nedsättande ord, ofta relaterade till kön, hudfärg eller trosuppfattning. • Kränkningar via internet och sociala medier är ett pågående problem
12
•
“Senior” korridoren- de yngre eleverna upplever de äldre eleverna som stökiga och
retsamma Punkter som tagits upp av personal
Förskola
• Lekhuset
• Tvättning av händer på toaletten då dörrar är stängda • Rutiner för användning av förrådet på gården Grundskola och fritids
• Svårt att ha uppsikt över alla barn under raster när byggnadsarbetet pågår
• Lekplatsen har försämrats avsevärt pg a byggnadsarbetet
• Svårt att ha uppsikt även i de temporära klassrummen • Förekomsten av köns- och sexrelaterade svordomar och andra svärord har inte minskat
• Bristande respekt och visad hänsyn för varandra • Elever vågar inte berätta för vuxna om problem eller verbala kränkningar
• Saker göms eller förflyttas i kapprummen Punkter som tagits upp av vårdnadshavare
• Trånga kapprum • Mer information om hur man kan stötta skolan inom detta område Våra långsiktiga mål
• Skapa en trivsam och trygg skolmiljö
• Skapa en övergripande läroplan som främjar barns lika rättigheter och motverkar
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, med en röd tråd från Preschool till åk 9
• Kontinuerlig kompetensutveckling för personalen kring diskriminering och likabehandling
• Hjälpa våra elever att utvecklas till omtänksamma, självständiga individer
13
Våra kortsiktiga mål och handlingsplaner
Mål för hela skolan
• Se till att nya elever och lärare slussas in och integreras under fas två av skolans utbyggnad. • Öka elevers och lärares medvetenhet kring likabehandlingsplanen
• Öka kunskapen kring hur man ska hantera diskriminering av kön och sexuell läggning. • Främja likabehandling kring kön och sexuell läggning. • Skapa ett klimat där barnen känner sig trygga att berätta om något har hänt utan att riskera att
bli kallad “skvallerbytta”, även ge barnen möjlighet att rapportera anonymt
Handlingsplan
• Anställning av personal som ansvarar över integrationen av nya elever och deras utveckling
• Skolaktiviteter med fokus på laganda och tillhörighet
• Fler vuxna i kapprum, både hos senior och junior, speciellt vid lunchtid och efter skoltid då det
är som flest elever där t ex fredagseftermiddagar • Kontinuerlig kompetensutveckling för personal i genuspedagogik samt uppföljning av denna • Regelbundna möten för att diskutera och utvärdera våra mål och handlingsplaner med alla
arbetslag, speciellt förskolan och Fritids. • Fokus kring genus stereotyper, sexistiska termer och kränkande termer på circle time och vid
klass samtal
• Offentliggöra en ny Likabehandlingsplan med mejl och posters och diskutera den med
personal, föräldrar och barn regelbundet under året • Senior eleverna jobbar med de yngre eleverna i rec-åk 5 och diskuterar vänskap och hur man
kan hjälpa varandra (när man ska be en vuxen om hjälp, hur viktigt det är inte bara “stå
bredvid”)
Mål för olika årskurser
Förskola (Nursery – Reception)
• Utveckla en bestående och gemensam strategi för att motarbeta användning av öknamn och
nedsättande ord
• Träna på att komma in i en pågående lek • Respektera varandras personliga sfär • Acceptera alla • Empatiövningar 14
• Förebygga mobbning, utfrysning och att man gaddar ihop sig mot andra
• Skapa mer trygghet inomhus, på toaletterna, kring förrådet och lekplatsen Handlingsplan
• Introducera nya regler samt placering av personal
• Inga inomhuslekar utan en vuxen närvarande
• Barnen uppmuntras att tvätta händerna med öppna dörrar samt ha en vuxen närvarande då
toaletten används av flera barn samtidigt
• Då barnen frågar efter leksaker hjälper en vuxen till med att ta ut dem från förrådet och håller
däremellan förrådet låst
• ”Circletime” och användning av ”The Second Step”- strategin för att främja personlig
utveckling • Exempel och uppmuntran till att prova nya olika sätt att komma in i en pågående lek • Förbättring av rutinerna kring översikten av barnen samt hur föräldrarna kan hjälpa till med rutinerna när de hämtar sina barn i slutet av dagen Infants – åk3 (Junior school) och Fritids
• Att uppmuntra empati för varandra och tänka på varandras känslor, t.ex. genom att inte kalla
varandra nedvärderande/fula ord • Utveckla förståelse och kunskap kring begrepp som används för att beskriva diskriminering
och kränkande behandling etc. • Utveckla förmågan att känna igen ovårdat språk och opassande kommentarer • Uppmuntra och främja en känsla av tillhörighet i skolan
• Uppmuntra civil kurage och motarbeta elevers stämpling av “skvallerbyttor”
• Uppmuntra ett lugnare och mer förstående socialt samspel, i synnerhet på fritids och raster. Handlingsplan
• Fokus på mig och mitt område; Vad betyder tillhörighet? Välkomna nya människor.
Diskussioner och rollekar, aktiviteter med hela skolan under introduktionsperioden de två
första veckorna. • Diskutera vad för slags hjälp man kan få i samhället: Vem kan hjälpa oss? Hur kan vi hjälpa
dem? Skolbesök hos olika myndigheter, såsom polis, brandstation etc. • Uppföljning av diskussioner kring skolans uppförandekod (school code of conduct). Rollekar
med olika scenarier. Åk 4-5 gör posters och videos anpassade för de lägre årskurserna.
15
• Ta upp incidenter som har hänt under ”circletime” och diskutera tillsammans i klassen vad som sades; hur det fick oss att känna, varför man säger/gör sådana saker och hur
kan vi hjälpa till. • Lyfta och diskutera de olika målen under samlingar (Assembly). • Arbeta med vokabulär och begrepp när vi pratar om diskriminering och kränkande behandling för att bekanta oss med terminologin. • Läsa Likabehandlingsplanen tillsammans med barnen och prata om den så att barnen förstår. • Användning av färgpoängsystemet för att uppmuntra visad hänsyn och respekt. Senior School
Årskurs 4-6
• Uppmärksamma elevernas användning av sexistiska ord och begrepp i samtal,
t.ex.kommentarer och svordomar som relaterar till sexuella läggningar och könsord • Uppmuntra empati för andra och tänka på andras känslor, t.ex. genom att inte kalla varandra nedsättande/fula ord eller knuffas • Uppmuntra elever att prata med vuxna och att dela information
• Motarbeta den negativa “skvallerbytta” trenden
• Uppmärksamma elevers ansvarstagande, hänsyn och varsamhet kring sociala medier Årskurs 7-9
• Visa mer hänsyn för de yngre årskurserna, t.ex.genom att ta ansvar för uppträdande i
matsalen och i korridorerna • Visa hänsyn och respekt i slutet av dagen och lämna skolan lugnt och sansat • Uppmärksamma användning av sexistiska ord och begrepp, t.ex. kommentarer och
svordomar som relaterar till sexuella läggningar och könsord • Mer stöd för elever med problem • Arbeta med ansvarstagande, hänsyn och varsamhet kring sociala medier 16
Handlingsplan
• Klassdiskussioner, kampanjer och posters kring sociala medier inklusive samarbete
med de yngre klasserna
• Uppmuntra mer samspel mellan de yngre och äldre barnen genom fadderverksamhetsamarbete mellan årskurserna, disco och temaveckor • Motarbeta verbala kränkningar och svordomar • Stödja vårdnadshavare vid kontakt med kurator eller BUP • Personalnärvaro i kapprum • Användning av “Secret student” som verktyg för att uppmuntra positivt uppförande • Utbyggnadsändringar för att minska kontakten mellan de yngre och äldre eleverna i
kapprummen
• Användning av “rosa lappar” (pink slips) vid behov
• Vidta åtgärder med omedelbar verkan när händelser uppstår. Regelbundet diskutera
specifika åtgärder som tagits för att stötta en kontinuerlig handlingsplan.
Kontinuerligt arbete för hela skolan
• Klassdiskussioner varje vecka • ”Circletime” varje vecka för att utveckla sociala förmågor och samtala om problem • Regelbundna samlingar (assembly) för rec-åk 4 (Junior department) • Varje månad fokuserar vi på vilka rättigheter och skyldigheter vi har mot varandra. (Appendix iii) • Rastvakter för alla årskurser • Postlåda för anonyma meddelanden från elever • Belöningsbok (Award book) • Klassföräldrar involverade och engagerade i olika sammanhang • Pedagoger ansvarar för bestämda sittplatser och gruppindelning • Fadderverksamhet mellan de yngre och äldre barnen • Uppmuntran av samarbete mellan hem och skola • Aktivitetsdagar/friluftsdagar • Studiedagar • Utveckling och implementering av handlingsplaner för att kunna hantera vissa situationer
bättre
17
Utvärdering av föregående års mål
Trängseln i kapprummen har fortsatt minska generellt men fokus bör nu läggas på de enskilda
klass-kapprummen. Kapprummen är fortfarande ett stort problem enligt eleverna då det lätt kan
bli stressigt där och fysiskt jobbigt med knuffar och slag. Utbyggnaden kommer att innebära en
stor förändring under det kommande året då det kommer medföra mer utrymme i kapprummen.
Eftersom kapprummen upplevs som en plats där problem och konflikter kan uppstå kommer vi att
behålla det i våra mål och fortsätta arbeta med det. Trots att mycket tid har lagts ner till att diskutera kring och arbeta mot kränkande ord och
svordomar, upplever inte personalen att detta har minskat, vilket även speglas i kommentarer från
vårdnadshavare och elever. Trots att vi har lagt ner mycket tid och arbete kring genusfrågor och
kränkningar känner vi att vi behöver behålla detta mål och att fortsätta arbeta med normkritisk
pedagogik.
Fortbildning i normkritisk pedagogik har givit mycket positiv respons och har lett till mycket
värdefulla diskussioner bland personal.
De nya parallellklasserna har medfört många nya lärare och elever på skolan vilket har fungerat
väl. Vi behöver nu se till att likabehandlingsplanen når ut till alla nya elever, föräldrar och personal
så att alla är medvetna om skolans värdegrund och mål. 18
Appendix i
Medlemmar i Trygghetsgruppen
Rektor - Andrew Potter
Skolsköterskor: Sara Genemo
Speciallärare- Michèle Petersson
Förskolerepresentanter– Kathy Johansson och Karin Lindsjö Låg- och mellanstadierepresentant – Helen Goddard Högstadierepresentant – Caroline Billing Fritidsrepresentant – Barbra D’Souza
Elevrepresentanter från åk 1-9
19
Appendix ii
Blanketter
Namn på person som har blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller
kränkningar:____________________
Handling
Datum
När blev klassläraren medveten händelsen?
När blev rektorn informerad?
När blev övrig personal informerad?
Första samtalet med eleverna
Elev som blivit utsatt för diskriminering eller
kränkande behandling (elev 1)
Elev som är anklagad för kränkande behandling etc.
(elev 2)
När var vårdnadshavarna till elev 1 kontaktade?
Vem:
Av vem:
Uppföljningssamtal: Elev1
Elev 2
Rapporterat till polisen:
Av
Rapporterat till socialtjänsten:
Av
Ytterligare åtgärder:
Utredning slutförd
20
Dokumentation för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling
Namn på person som har blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkningar:___________________
Typ av incident/er rapporterade (sätt ett kryss i de rutor som är relevanta)
Diskriminering
Trakasserier/kränkningar
Var
Sexuellt
Kallad för nedsättande ord
Elev till elev
Klassrum
Religiöst
Fysiskmobbning
Personal till
elev
Kapprum
Etnicitet
Utfrysning
Elev till
personal
Korridor
Sexuell läggning
Annat
Personal till
personal
Toaletter
Funktionsnedsättning
Förälder till
personal
Matsal
Ålder
Förälder till
Leplats
Annat
Förskola
Inf-åk 4
åk 5-9
Namn på den/dem som utför rapporten:
Relation till de som är inblandade:
De som är inblandade i incidenten/erna: Elever
Personal
Kortfattad beskrivning av vad som har hänt:
Datum för utredning: Ansvarig personal:
Resultat från utredning:
Vad som ska åtgärdas:
När och hur kommer åtgärderna bli utvärderade?
21
Dokumentation för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling
Person som håller i samtalet:
Datum:
Samtal 1
Närvarande:
Punkter som tagits upp:
Åtgärder:
Uppföljningssamtal:
Ja / Nej
Datum___________
Namn på person som har blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkningar:______________
22
Dokumentation för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling
Namn på person som har blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkningar:___________________
Protokoll med vårdnadshavare
Person som håller i samtalet:
Datum:
Samtal2
Samtal 2 med personen som har blivit diskriminerad eller utsatt för kränkande behandling.
_______________
Samtal 2 med personen som blivit anklagad för diskriminering eller kränkande behandling
_________________
Uppföljningssamtal:
Ja / Nej
Datum___________
23
Appendix iii
ESG Rättigheter och Ansvar
Våra Rättigheter
Vårt ansvar
Rätten att lära sig
Du gör det lättareför andras inlärning
och för läraren att undervisa
Rätten till trygghet
Du uppför dig på ett sätt som garanterar
andras säkerhet och trygghet, både
inomhus och utomhus
Rätten till en åsikt
Du lyssnar på andras åsikter och
försöker förstå utifrån olika synpunkter
Rätten till respekt
Du tilltalar andra på ett respektfullt sätt
Du visar respekt och hänsyn
Rätten till respekt av ägodelar
Du respekterar andras ägodelar
Rätten till en trivsam miljö
Du håller miljön omkring dig ren och
trivsam
Rätten till gemenskap
Du visar stolthet när dina klasskamrater
lyckas med något och agerar som ett
föredöme för ESG
Rätten till att bli respekterad av
samhället
Du uppträder respektabelt på offentliga
platser, t ex på skolresor eller när du
färdas kommunalt
Rätten till skydd av landets lagar
Du följer lagarna som gäller i Sverige
24
Appendix iv
Uppförandekod
Alla ska behandla varandra med respekt och hänsyn
Vilket innebär:
1. Att du alltid försöker se och förstå utifrån andras perspektiv
2. Under lektioner försöker du göra det så lätt som möjligt för andra att lära sig och
för läraren att undervisa. (Detta innebär att vara i tid, att du har allt material framme så
att du är redo, lyssna noga, följ instruktioner, räck upp handen om du vill säga något
istället för att ropa rätt ut, hjälp varandra och var tysta och hänsynsfulla)
3. Du uppträder stillsamt och varsamt i byggnaden.(Det här innebär att inte springa,
knuffas, eller skrika och gapa eftersom det kan vara farligt samt att det stör andra klasser
som försöker arbeta. Håll upp dörrar eller akta dig så att andra kan gå förbi. Var tyst när du
står i kö.)
4. Du tilltalar andra på ett respektfullt sätt.(Även om du inte har en bra dag!)
5. Du är tyst när situationen kräver det.(Det här är extra viktigt under brandövningar)
6. Du håller skolan ren och trivsam så att det är en plats att känna sig stolt över
(Släng allt skräp i papperskorgar, håll väggar och möbler rena utan märken och var aktsam
om väggar, se till att alla dina tillhörigheter är inlåsta i ditt skåp eller upphängda på krokar
eller hylla.Lämna inget liggandes på golvet.)
7. Respektera andras ägodelar.(Det här innebär att du lämnar andras ägodelar ifred
såvida de inte är kvarglömda, isåfall ska de överlämnas till “Upphittat” eller returnerade till
ägaren.)
8. Du uppträder respektfullt och sansat när du är på skolresor eller på kommunala
transporter. (Andra människor förtjänar att bli respekterade och ska inte behöver bli
störda av högljuddhet eller respektlöst beteende. För din egen säkerhet,använd alltid
övergångsställe)
25
Appendix v
Skollag (2010:800)
6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling
Ändamål och tillämpningsområde
1 § Detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever.
Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt denna lag. Diskriminering
2 § Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamhet enligt
denna lag finns i diskrimineringslagen (2008:567).
Definitioner
3 § I detta kapitel avses med
- elev: utöver vad som anges i 1 kap. 3 § den som söker annan utbildning än förskola
enligt denna lag,
- barn: den som deltar i eller söker plats i förskolan eller annan pedagogisk verksamhet
enligt 25 kap.,
- personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt denna lag, och
- kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt
diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet.
Tvingande bestämmelser
4 § Avtalsvillkor som inskränker rättigheter eller skyldigheter enligt detta kapitel är utan
verkan.
Ansvar för personalen
5 § Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i detta
kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget.
Aktiva åtgärder Målinriktat arbete
6 § Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett
målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare
föreskrifter om detta finns i 7 och 8 §§.
Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling
7 § Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra
att barn och elever utsätts för kränkande behandling.
Plan mot kränkande behandling
26
8 § Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de
åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och
elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att
påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade
åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.
Förbud mot kränkande behandling
9 § Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande
behandling.
Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling
10 § En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller
en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten
är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor
som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande
behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen.
Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna
kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att
förhindra kränkande behandling i framtiden.
Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett
barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på
sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567).
För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en
skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som
huvudmannen utser.
Förbud mot repressalier
11 § Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier
på grund av att barnet eller eleven medverkat i en utredning enligt detta kapitel eller
anmält eller påtalat att någon handlat i strid med bestämmelserna i kapitlet.
Skadestånd
12 § Om huvudmannen eller personalen åsidosätter sina skyldigheter enligt 7, 8, 9, 10
eller
11 § ska huvudmannen dels betala skadestånd till barnet eller eleven för den kränkning
som detta innebär, dels ersätta annan skada som har orsakats av åsidosättandet.
Skadestånd för kränkning i andra fall än vid repressalier lämnas dock inte, om
kränkningen är ringa.
Om det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning sättas ned eller helt falla bort.
Rättegången
13 § Mål om skadestånd enligt detta kapitel ska handläggas enligt bestämmelserna i
rättegångsbalken om rättegången i tvistemål när förlikning om saken är tillåten.
27
I sådana mål kan det dock förordnas att vardera parten ska bära sin rättegångskostnad,
om den part som har förlorat målet hade skälig anledning att få tvisten prövad.
Bevisbörda
14 § Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling
enligt 9 § eller repressalier enligt 11 §, visar omständigheter som ger anledning att anta
att han eller hon har blivit utsatt för sådan behandling, är det huvudmannen för
verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har
förekommit.
Rätt att föra talan
15 § I en tvist om skadestånd enligt detta kapitel får Statens skolinspektion som part föra
talan för ett barn eller en elev som medger det. När Skolinspektionen för sådan talan får
myndigheten i samma rättegång också föra annan talan för barnet eller eleven om han
eller hon medger det. För barn under 16 år krävs vårdnadshavares medgivande.
Bestämmelserna i rättegångsbalken om part ska gälla även den för vilken
Skolinspektionen för talan enligt detta kapitel när det gäller jävsförhållande, pågående
rättegång, personlig inställelse samt förhör under sanningsförsäkran och andra frågor
som rör bevisningen.
När ett barn eller en elev för talan enligt detta kapitel får Skolinspektionen inte väcka talan
för barnet eller eleven om samma sak.
16 § Rättens avgörande i ett mål där Statens skolinspektion för talan för ett barn eller en
elev får överklagas av barnet eller eleven, om det får överklagas av myndigheten.
När rättens avgörande i ett mål som avses i första stycket har vunnit laga kraft, får saken
inte prövas på nytt på talan av vare sig barnet eller eleven eller Skolinspektionen.
28