Så här tycker ni om att bo hos oss!

Transcription

Glimten
# 2 | 2015
68 SIDOR — LÄSNING FÖR SIGTUNAHEMS HYRESGÄSTER
Resultatet av årets hyresgästenkät:
Så här tycker
ni om att bo
hos oss!
INNEHÅLL:
BÄTTRE ORDNING I TVÄTTSTUGORNA
HÅLL VÄRMEN I VINTER
VAD GÅR HYRAN TILL?
Tema: SigtunaHem bygger
VD HAR ORDET
Tillsammans för
det bästa boendet
NU HAR JAG VARIT VD FÖR SIGTUNAHEM I SNART SJU MÅNADER. Bolaget som ska
ha Sveriges mest nöjda hyresgäster! Sju månader med nya erfarenheter och kunskaper.
Vilket fantastiskt bolag – och vad mycket intressant det finns att ta tag i.
I DETTA NUMMER AV GLIMTEN HAR VI VALT ATT FOKUSERA PÅ TVÅ SAKER: vi har
ett tema om hur vi bygger och vi har ett antal artiklar om hur vi tillsammans kan skapa
det bästa boendet, öka trivseln, tryggheten och vår leverans av service.
NÅGOT SOM IDAG ÄR HÖGT UPP PÅ DAGORDNINGEN i den allmänna debatten är
byggandet. Vi bygger för lite i landet idag. Men vi på SigtunaHem bygger, vilket vi har
skrivit om i tidigare nummer. I detta nummer tar vi upp några konkreta exempel på
hur vi lyckas bygga med hög kvalitet och ändå så att människor har råd att bo där. Vi
arbetar just nu för fullt med att titta på hur vi ska kunna bygga ännu bättre. Vi vill
också bygga om billigare, och bygga om så att vi får ännu nöjdare hyresgäster.
VI HAR I DAGARNA FÅTT RESULTATET AV KUNDENKÄTEN. Resultatet visar att vi har
tappat i förtroende. När vi analyserar våra hyresgästers återkoppling kan vi konstatera
att vi måste bli lättare att få tag på, bli synligare och bättre på att städa. Vi måste också
öka den upplevda tryggheten. Vi arbetar idag med dessa frågor och har nu fått ovärderliga synpunkter från er på hur vi ska utveckla dessa områden i rätt riktning!
VAD GÄLLER DET BOSTADSSOCIALA ARBETET SOM SIGTUNAHEM bedrivit i många
år får det nu en annan inriktning. Kommunen har beslutat sig för att mer aktivt gå in
i detta arbete och tillsammans med SigtunaHem och andra fastighetsägare utveckla
detta. Allt för att öka den sociala och demokratiska hållbarheten, som är två av kommunens fyra hållbarhetsmål. Vi ser med förväntan fram emot att under kommunens
ledning tillsammans med andra fastighetsägare arbeta vidare med dessa frågor. Vi
kommer också att inrätta en tjänst på SigtunaHem som fokuserar på trygghets- och
bostadssociala frågor.
DETTA NUMMER AV GLIMTEN INNEHÅLLER också ett antal reportage om inredning,
historia och matlagning. Jag rekommenderar verkligen att ni prövar receptet på gravad
lax från en av våra lokala krögare. Det är en lax jag tänker ha på mitt julbord!
GLIMTEN ÄR ETT FANTASTISKT MAGASIN – som vi gör för er hyresgäster. Hur vill ni
att magasinet ska utvecklas? Vad saknar ni? Vad är bra? Hör av er – vi lyssnar!
Med dessa ord önskar jag och hela SigtunaHem dig en riktigt
God Jul och ett Gott Nytt År!
Göran Langer, vd
Besöksadress: Stationsgatan 6A, Märsta
Kundservice och serviceanmälan
Telefon: 08-591 796 00
Fax: 08-591 117 40
E-post: info@sigtunahem.se
Hemsida: www.sigtunahem.se
Öppettider måndag–fredag:
Kundservice besök: kl. 8–17
Kundservice telefontid: kl. 8–17
Serviceanmälan: kl. 8–17
Avvikelser annonseras på hemsidan
Under perioden maj–augusti
stänger SigtunaHem kl. 14 på fredagar.
Lediga lägenheter och parkeringsplatser
publiceras löpande på www.sigtunahem.se
Akuta fel efter kontorstid:
Bravida Service AB, telefon: 020-212 112
Störningar efter kontorstid:
Securitas, telefon: 010-470 55 10
Glimten är en tidning för SigtunaHems
hyresgäster och utkommer med två
nummer per år.
Upplaga: 5 000 exemplar
Ansvarig utgivare:
Göran Langer, goran.langer@sigtunahem.se
Redaktör och produktion: Katarina Karlsson,
katarina.karlsson@sigtunahem.se
Skribenter: Carin Hedström, Göran Pettersson,
Fotografer: Lars Clason, Carin Hedström
(där inget annat anges)
Tryck: Tryckeri Åtta.45
Fotograf omslag: Lars Clason
SIGTUNAHEM
Mig når du säkrast via mailen,
goran.langer@sigtunahem.se eller 08-591 796 07
AB SigtunaHem
Box 509, 195 25 Märsta
2
INNEHÅLL
TEMA: SIGTUNAHEM BYGGER
SID 4
Målsättningen är att skapa hållbara, levande, trygga och
trivsamma bostadsområden och stadsdelar. Vi bygger
för framtiden och vill bidra till tillväxten i kommunen genom
att bygga bostäder för alla.
4
6
8
12
14
16
17
18
19
46
Peter Sohlberg är ny projektchef
Märsta Ink – ny lokalhyresgäst
Ett hus blir till
Så byggs husen i Valsta
MILJÖ & HÅLLBARHET
SID 48
Livet i nya Valsta kan börja
Nytt seniorboende bredvid kulturskolan
Planering pågår för Sätuna torg
Sigtuna stadsängar
Torget tar form i Valsta
48 Sortera matavfallet rätt – spara miljö och pengar
49 Vad är el-avfall?
50 Grovavfall – vad gör jag med det gamla?
Snabba åtgärder efter renovering
TRENDER & INREDNING
SIGTUNAHEM PÅ GÅNG
SID 20
Målet är Sveriges mest nöjda hyresgäster
säger nya vd:n Göran Langer.
22 25
26
27
28 30
Resultat från årets hyresgästenkät.
SID 52
Ta del av Pernilla Larssons tips, inredare
på Magnolia Design och inredning!
52
54
Förnya hemmet med höstens trender
Kreativa barnrum
Ordning och reda i tvättstugorna
Bättre information från SigtunaHem
Hyresförhandling och budgetarbete
Hit går din hyra!
Hyresgästföreningen – en tradition
för boinflytande
KULTUR & FRITID
56
57
58 60
Trygghet på Solbrinken
SID 56
SigtunaHem för Världens Barn
I ungdomarnas tjänst
Restaurang Koppar
SIGTUNAHEM INFORMERAR SID 32
32
34
37
38
40
42
44
Redo för snö
På spaning efter fettfläckar
och försvunna dörrhandtag
Det är vi som är driftgruppen
ÅKES STRÖVTÅG & SIGTUNA
KULTURFÖRENING
SID 62
62
64
Krogens förvandling
Kulturen påverkar oss!
Stäng vinterkylan ute
Så håller du rent och fräscht i badrummet
Nu kan du lyssna på hemsidan
66
67
Kalendarium
Korsord
Tappat dina dörrnycklar?
3
Välkommen till temat SigtunaHem bygger!
Målsättningen är att skapa hållbara, levande,
trygga och trivsamma bostadsområden och
stadsdelar. Vi bygger för framtiden och ökar
nu takten för att bidra till tillväxten i kommunen
genom att bygga bostäder för alla. Visste du
förresten att SigtunaHem bygger fler lägenheter än de flesta andra kommuner sett till
antal invånare? Ungefär 1 200 hyresrätter har
tillkommit under de senaste åren. I det här
numret får du veta mer om hur ett byggprojekt
planeras, du träffar vår nya projektchef Peter
Sohlberg och får veta mer om flera av våra
byggprojekt, som Sigtuna stadsängar,
Sätuna torg och Valsta centrum.
4
TEMA: SIGTUNHEM BYGGER
Ny kraft
i byggprojekten
SigtunaHems nya projektchef Peter Sohlberg har många års erfarenhet av att jobba med
byggprojekt, bland annat som konsult åt SigtunaHem. Han gillar företagets sätt att arbeta
och ser fram emot att få vara med och bygga bostäder för alla.
Text: Carin Hedström | Foto: Lars Clason
Vad ingår i rollen som projektchef?
– Att till exempel utveckla våra processer så att vi kan arbeta
effektivare med byggprojekten. Förhoppningsvis kan vi korta ombyggnadstiderna vid renoveringar, och samtidigt få en ännu bättre
slutprodukt som ger nöjdare hyresgäster. Vi ska också se över vad
vi kan göra vid evakueringar – det kanske inte alltid är det mest
optimala att använda stugor, till exempel. Vi behöver också vässa
vår interna process, så att den fungerar på bästa sätt inifrån och ut,
till slutkunden, hyresgästen.
Vad har du för bakgrund?
– Jag började som byggnadsarbetare redan 1982, sedan har jag
vidareutbildat mig och jobbat många år i byggbranschen, både som
entreprenör, konsult och bygg- och projektledare. Jag jobbade som
konsult med ombyggnationerna i Valsta när jag fick frågan om att
bli vikarierande affärsutvecklingschef i ett halvår på SigtunaHem.
Jag tyckte det var ett roligt jobb, så det var självklart att sedan söka
jobbet som projektchef.
Vad fastnade du för hos SigtunaHem?
– Utgångspunkterna för arbetet; som boende med omtanke, att
bygga unika relationer med hyresgästerna och att ge det lilla extra,
tycker jag är väldigt bra. Jag upplevde att företaget både hade kunskapen och många viktiga byggstenar på plats, och såg en utmaning
i att få bidra till att göra det ännu bättre. Jag ville verkligen vara
med på den resan.
PETER SOHLBERG
Roll: projektchef
Bor: Uppsala i veckorna, ledig tid i hus i Östhammar
Familj: fru, två + två barn, fyra barnbarn
Fritid: golf, snickra och bygga på huset i Östhammar,
allmänt motor- och sportintresserad.
Vi finns ju i en kommun som aktivt arbetar för att öka inflyttningen, och det är mycket som talar för vårt område. Det är väldigt
roligt att få vara med i det sammanhanget.
Vad är viktigast utifrån hyresgästernas perspektiv?
– Att vi som allmännyttigt bolag ska bygga bostäder för alla, det
är ett viktigt perspektiv. Vi ska ha en variation av bostäder så att de
passar alla.
Andra saker som du vill utveckla?
– Konceptet Mini, Midi och Maxi är i grunden väldigt bra, men
nu har vi genomfört det på hälften av det bestånd vi bygger om
och kanske är det dags att skruva till det så att det blir ännu bättre.
Vi behöver till exempel fundera över hur vi kan göra Midi- och
Maxi-erbjudandena mer attraktiva. Fick vi en större blandning och
en större mix av lägenhetsstandarder även i de ombyggda områdena skulle det vara bra, både för bostadsområdena i stort och för
hyresgästerna.
Vad behöver bli bättre?
– När det gäller ombyggnadsprojekten är information något vi
måste bli bättre på. Vi har inte alltid varit så tydliga med vad vi ska
göra. Nu förbättrar vi informationen, bland annat genom att se till
att hyresgästen har en och samma kontaktperson under hela tiden
ombyggnationen pågår. Så har det inte varit tidigare. Vi ska också bli
mer synliga ute i ombyggnadsprojekten genom att ha personal från
SigtunaHem på plats vissa tider, som kan ta hand om och svara på
frågor.
Finns det andra frågor som är viktiga för dig?
– Ja, jag tror vi behöver titta mer på tryggheten i samband med
ombyggnationer och även ta med gårdarna och andra utrymmen,
som till exempel källare och trapphus, så att vi får med helheten i
planeringen. Det handlar om att skapa en tryggare och trevligare
miljö i hela området. n
5
Ett hus blir till
– så funkar det
när SigtunaHem
bygger nytt
1. IDÉ - VI BEHÖVER FLER
BOSTÄDER!
2. MARK KÖPS, OM INTE SIGTUNAHEM REDAN ÄGER MARK ATT
BYGGA PÅ.
Text: Carin Hedström | Illustrationer: Mikael
Karlsson | Källa och inspiration: Stockholms
Byggmästareförening
4. UNDERSÖKNINGAR
Marken och omgivningar undersöks.
Hur stort kan huset bli, vilka byggtekniker är möjliga.
3. FÖRSTUDIE!
– Vilken typ av bostäder behövs?
– Vad är viktigt i boendet?
– Vilken storlek på lägenheter behövs?
– Vilken standard ska lägenheterna ha?
– Vilken miljöhänsyn behöver tas?
– Vilka förutsättningar finns i området?
– Hur ska bygget finansieras?
– Ska det byggas för en särskild åldersgrupp?
– Vilken tillgänglighet behöver vara
tillgodosedd?
5. IDÉSKISS!
En arkitekt tar fram en idéskiss.
Idéskissen är ett förslag på hur huset
skulle kunna se ut, hur det kan placeras
och vilka funktioner som kan finnas i
huset.
6
6. SIGTUNAHEMS LEDNINGSGRUPP ELLER STYRELSE BESLUTAR OM PROJEKTET SKA
DRIVAS VIDARE.
Kanske har styrelse eller ledningsgrupp synpunkter på något i förstudien? I så fall backas projektet
tillbaka till förstudien. Om inte
– grönt ljus att fortsätta!
7. KONTAKTER MED KOMMUNEN
Skissen behöver i vissa fall granskas av
kommunen, som ska ta ställning till om
huset ryms inom ramen för detaljplanen för området, det vill säga kommunens plan
för vilken
typ av hus
ett område ska
innehålla.
DETALJPLAN! Om det inte finns någon detaljplan för området behöver en sådan tas fram. Behövs en ny detaljplan,
eller en förändring i befintlig detaljplan, är det en process
som kan ta ett antal månader eller år.
8. VEM SKA BYGGA? Om allt är
klart från kommunen och om SigtunaHems styrelse sagt ja, startar
byggprocessen.
Det är kommunfullmäktige i kommunen som fattar beslut
om detaljplaner. En beslutad detaljplan kan även överklagas hos länsstyrelsen, hos mark- och miljödomstolen och
hos mark- och miljööverdomstolen.
Vid en totalentreprenad låter SigtunaHem ett annat företag ta ansvar
för hela bygget från konstruktionsritningar till färdigt hus.
SKER ÖVERKLAGANDE KAN PROCESSEN FÖRLÄNGAS
MED 1–36 MÅNADER.
Vid en utförandeentreprenad får
en entreprenör bygga huset enligt
specifikationer som SigtunaHem tagit
fram.
9. PROGRAMSKEDE, SYSTEM- OCH PROJEKTERINGSSKEDE, BYGGLOVSSKEDE.
Nu ska slutprodukten – huset – definieras. Alla
som är med sätter igång och jobbar:
arkitekter, konstruktörer, installationsprojektörer. Nu börjar även
marknadsföringsmaterial tas fram och nu
ansöks även om bygglov
hos kommunen, därefter
tas detaljerade bygghandlingar fram.
12. MARKARBETEN.
Först behöver marken förberedas,
så att huset står stadigt och inte
drabbas av sättningar eller fuktproblem.
10. PRODUKTIONSPLANERING OCH INKÖP.
Entreprenören planerar
hur produktionen ska genomföras för att klara utlovad tid och kvalitet inom
avtalad prisnivå. Material
beställs, och maskiner som
ska användas hyrs in. Även
underentreprenörer som
behövs kontrakteras.
11. TILLFÄLLIGA ANORDNINGAR
BYGGS. Under tiden bygget pågår blir
arbetsplatsen som ett litet företag
som behöver kontor, förråd och transportvägar.
13. FORNLÄMNINGAR? Alla fornlämningar skyddas av lagen, även de som
ännu inte upptäckts. Det är förbjudet att utan tillstånd från länsstyrelsen förändra, ta bort, skada eller täcka över en fornlämning.
Om man hittar en fornlämning när man gräver i
marken, måste arbetet omedelbart stoppas. Länsstyrelsen kontaktas och fornlämningen undersöks.
Om Länsstyrelsen anser att samhällsintresset av
bygget överväger, kan man få tillstånd att ta bort
fornlämningen efter att den undersökts och dokumenterats.
Kostnaden för det arkeologiska arbetet bekostas
av byggherren.
14. GRUNDARBETEN.
Grunden är den del av huset som
står mot marken. Vilken teknik som
används för grunden beror på husets
konstruktion och om man vill ha
källare eller inte.
15. HUSETS STOMME, VÄGGAR
OCH TAK BYGGS. Nu ser huset ut
som ett riktigt hus med väggar och
tak. Denna del av byggprocessen går
ofta ganska
fort. Rätt
vad det är
så har ett
hus vuxit
upp där det
under lång
tid har varit
en grusgrop.
16. INSTALLATION OCH
INREDNING. När tak och väggar
kommit på plats återstår normalt
mycket arbete på insidan innan huset
är färdigt. El och vatten dras in, golv
läggs, väggar och tak målas, badrum
kaklas och trapphus byggs. Varje
yrkesgrupp ska göra sitt arbete i tur
och ordning och det krävs avancerad
planering för att få allt att fungera
snabbt och effektivt. SigtunaHem
har också använt sig av fabriksbyggda nyckelfärdiga lägenheter.
17. SLUTKONTROLL OCH SLUTBESIKTNING. När huset är helt färdigt
granskar en eller flera oberoende
besiktningsmän huset med utgångspunkt
i de avtal som tidigare har skrivits
mellan byggherren och entreprenören.
Besiktningsmannen avgör ensam om huset byggts i enlighet med överenskommelserna med entreprenören.
18. INFLYTTNING. Nu är huset
färdigt – dags för hyresgästerna att
flytta in!
19. FÖRVATNING. För att ett hus
ska bibehålla sitt värde behöver
det underhållas fortlöpande.
Underhållet är fastighetsägarens
ansvar.
7
8
Färdigbyggda
lägenheter lyfts
på plats i Valsta
Text: Göran Pettersson | Foto: Lars Clason och Lindbäcks Bygg AB
I fabriken i Piteå byggs snudd på nyckelfärdiga lägenheter. Likt gigantiska legoklossar sätts de sedan
samman på byggplatsen och förvandlas till hyreshus.
Just nu hjälper Lindbäcks Bygg oss på SigtunaHem
att göra färdigt sex nya sådana hus i Valsta centrum.
9

Alla hus som byggs i Lindbäcks fabrik har en
stomme av trä, vilket är bra för miljön eftersom
produktionen ger ett lågt koldioxidavtryck.

I EN VIDEOFILM LIKNAS FABRIKEN i Piteå
skämtsamt vid ”Tomtens verkstad”. Men
även om tillverkningsmetoden kan leda tanken till såväl tecknad julunderhållning som
danska plastklossar så tillverkas inga söta
småleksaker för de allra minsta här. I Lindbäcks fabrik produceras däremot moderna
bostadshus med valfritt antal våningsplan,
fullt inredda lägenheter och plats för såväl
små som stora hushåll. På löpande band.
LINDBÄCKS BYGG
1924 startade Frans Lindbäck ett litet
sågverk med fyra anställda i byn
Kallfors utanför Piteå.
I dag har Lindbäcks en 18 000 kvadratmeter stor fabrik där 130 anställda
bygger 50 moduler i veckan, vilket
motsvarar cirka 20 nyckelfärdiga
lägenheter.
10
Först byggs väggar, golv och tak vid fasta
stationer i fabriken ...
HUR ÄR DET MÖJLIGT? Jo, Lindbäcks byg-
ger husen rum för rum, i form av moduler,
som sedan packas in i presenningar och
fraktas med lastbil till byggplatsen, i vårt
fall Valsta centrum, och sätts ihop där likt
gigantiska legokonstruktioner.
– I dag har vi en anläggning på 18 000
kvadratmeter golvyta här i Piteå, och vi
arbetar 130 personer i fabriken. Varje vecka
tillverkar vi cirka 50 moduler, vilket motsvarar ungefär 1 000 kvadratmeter golvyta,
berättar Wilhelm Risberg som är vice vd och
marknadschef på Lindbäcks Bygg.
bandet och då går olika yrkesgrupper in
och utför olika arbeten. Det första som
händer är att man spacklar väggar och tak,
sedan målas de och efter det går elektriker
in och drar el i vägg- och takkontakter och
sådant inne i modulen, berättar Wilhelm
Risberg.
– Beroende på vilken modul man arbetar
med, det kan vara kök, vardagsrum, sovrum
eller badrum, så lägger man parkettgolv,
monterar köksinredning och gör färdigt
badrum med kakel, klinker, tvättställ, handdukshängare och alltihop.
IN I FABRIKEN KOMMER RÅMATERIAL.
90 METER OCH ÅTSKILLIGA arbetsmoment
Trävaror, färg, skivor, spackel, vitvaror, köksinredningar, toalettstolar, handfat, varenda
skruv och mutter som behövs för att få ihop
en nyckelfärdig lägenhet. Vid fasta arbetsstationer monteras golvblock, tak- och väggelement som sedan slussas vidare för montering.
– När det här monteras så är det som
ett löpande band på 90 meter, och när det
rullar så åker modulen ned längs det här
senare rullar färdiga moduler för kök, vardagsrum, sovrum eller badrum ut i slutet av
det löpande bandet. Dessa packas sedan in i
täckande presenning för vidare transport till
byggarbetsplatsen där lägenhetsmodulerna
sätts ihop våningsplan för våningsplan. Oftast gäller tumregeln att ettor är en modul,
tvåor är två, treor är tre och så vidare, och
eftersom modulerna fraktas ut i landet med
... sedan släpps hantverkare loss på löpande
bandet för att spackla, måla, montera och bygga
färdigt modulerna …
lastbil får de inte vara bredare än 4,20 meter
utvändigt.
– Man kan säga att 75 procent av arbetet
utförs i fabrik och 25 procent på byggarbetsplatsen, konstaterar Wilhelm Risberg.
– Det här industriella byggandet, det
viktiga med det är att man har ett bra samarbete med arkitekten. Just i Valsta så hade vi
arkitekten med oss från början eftersom det
var vi som lämnade förslag. Och om man tittar på Valstaprojektet så passar det oss väldigt
bra eftersom ni bygger små lägenheter.
ATT BYGGA MODULHUS à la Lindbäcks
kräver god organisation, planering in i minsta
detalj. Inte minst ställs höga krav på logistik.
Lindbäcks producerar 50 moduler i veckan.
Det innebär att 50 moduler måste transporteras ut till byggplatser och monteras ihop där,
annars blir det snabbt fullt i lagret vid fabriken i Piteå. För sex år sedan införde Lindbäcks en för företaget ny arbetsmetod, Lean,
som ligger till grund för hela verksamheten.
– Det är en metod som har sitt ursprung
… och resultatet är färdiginredda moduler som
fraktas ut till byggplatsen för att sättas ihop till
nyckelfärdiga lägenheter och hus.
i Japan och utvecklades efter andra världskriget. I dag förknippar man väl främst Lean
med Toyota. Det är ett arbetssätt för att
effektivisera processer, minimera slöseri och
höja kvaliteten, och det genomsyrar hela
organisationen från ritstadiet fram till färdig
produkt, säger Wilhelm Risberg.
LINDBÄCKS MODULHUS KAN SE UT på
olika sätt och användas för olika ändamål.
Men vid sidan av den industriella tillverkningen på löpande band finns en annan viktig
gemensam nämnare för alla moduler som
rullar ut från fabriken i Piteå.
– Husen byggs med en stomme av trä, och
ur miljösynpunkt är det väldigt bra, säger
Wilhelm Risberg.
– I dag byggs så energisnåla hus och då har
själva produktionen fått allt större betydelse.
Nu står produktionen för 50 procent av miljöpåverkan just när det gäller koldioxid. Trä
är en förnybar resurs som sänker koldioxidhalten och gör att avtrycket produktionen
gör är väldigt lågt.
SABO KOMBIHUS
SABO (Sveriges Allmännyttiga
Bostadsföretag) har tagit fram en
modell för byggnation av nyckelfärdiga hus till låga priser – så kallade
kombohus.
SigtunaHem har tidigare byggt tre
kombohus i Övre Ekilla innehållande
96 lägenheter och nu är 168 splitternya hyresrätter på väg att färdigställas
i Valsta centrum.
Husen i Valsta är kombohus plus, en
vidareutveckling av SABO:s grundrecept där husen kan vara upp till åtta
våningar höga.
Lindbäcks Bygg är ett av byggföretagen som SABO har tecknat ramavtal
med för kombohusbyggnation.
11
Timo Roine, ny hyresgäst i Valsta.
Livet i nya Valsta
centrum kan börja
I månadsskiftet augusti–september gick flyttlassen i skytteltrafik till Valsta. Hyresgästerna i det splitternya centrumhuset har kvitterat ut nycklar och flyttat in. Nu kan
livet börja i SigtunaHems nybyggda hus i Valsta centrum.
Text & foto: Göran Pettersson
SIGTUNAHEMS UTHYRNINGSCHEF Anette Ahlsén var på plats i
centrumhuset i Valsta under hela inflyttningen – för att lämna ut
nycklar, hälsa alla hyresgäster välkomna och hjälpa dem att komma
tillrätta i sina nya bostäder.
– De två första passertaggarna går det att boka tvättstuga med
och det går att öppna dörrarna med alla fyra. Och tänk på att det
krävs tvåhandsgrepp för att öppna balkongdörren för den är barnsäker. Många frågor att besvara för uthyrningschefen.
EN AV DEM SOM KVITTERADE UT TAGGAR och flyttade in under
årets första riktiga höstdag, tisdagen den 1 september, var pensionären Timo Roine som flyttade in i en tvårumslägenhet.
– Jag flyttar från Norrland faktiskt, från Kramfors. Men jag har
bott i Kungsängen tidigare och haft prylarna lagrade där, berättar
Timo.
TRE FÖRE DETTA ARBETSKAMRATER hjälpte Timo med flytten.
Kläder och mindre saker i två personbilar, och firmans skåpbil till
möblerna.
– Det går ju inte att ha så mycket grejor i min lilla lägenhet,
12
och jag kan säkert rensa ut en del om det behövs, så det ska nog
bli bra.
EFTERSOM HYRESGÄSTERNA FLYTTADE in i omgångar under fyra
dagar gick det att undvika de värsta köerna till hissen. Mattias Gustafsson som flyttade in i en fyra tillsammans med sin familj redan
på lördagen väntade tillsammans med Bengt Lundström tålmodigt
på sin tur medan Timo Roines flyttgäng hissade upp en laddning
kartonger.
Hur är det att flytta in i ett helt nybyggt hus?
– Det är trevligt. Men det är ovant med en så öppen planlösning
som det är här, säger Mattias.
Har ni kommit i ordning?
– Nja … Vi måste hitta en bra lösning för att få in allting. Vi
behöver nog rensa ut en del grejor, tror jag.
Men känslan är bra?
– Oh, ja.
Passa på, si
sta chansen!
Sista chansen i nya Valsta centrum!
Splitternya hyresrätter
Compact Living
Balkong med utsikt
Kök från Ballingslöv
Hiss till butiker, service och handel
Gemensamhetslägenhet på ”Topfloor”
Direktbuss till Arlanda
Kakel och klinker i badrum
Förberett för tvättmaskin, torktumlare, diskmaskin
Promenadavstånd från Steningebadet
Närhet till förskola, grundskola och gymnasium
Vacker cykelväg till Sigtuna stad, 5 km
Tre-stavig ekparkett
Inomhusgarage
Sista etappen publiceras den 31 december.
Inflyttning den 31 maj 2016.
Vi bygger framtiden
– i Valsta centrum
– boende med omtanke
13
E
D
EN
O
RB
H
Ä
R
SK
A
D
ET
BY
G
G
A
S
ET
T
N
YT
T
SE
N
IO
SigtunaHem planerar för ett nytt seniorboende i
Märsta centrum. Huset ska byggas i hörnet Stockholmsvägen och Centrumleden, precis bredvid
den nya Kulturskolan.
Nytt seniorboende
bredvid Kulturskolan
BOENDE FÖR 55 ÅR OCH ÄLDRE I SIGTUNAHEM
DET NYA HUSET SKA BÖRJA BYGGAS UNDER 2017 och
förhoppningen är att de första hyresgästerna ska kunna flytta in
under 2018. Begreppet seniorboende betyder att det i huvudsak riktar sig till personer i åldrarna från 55 år och uppåt. Men
eventuellt kommer just denna fastighet även innehålla ”vanliga
lägenheter”. Tanken är också att huset ska innehålla en lokal
möjlig att använda för gemensamma aktiviteter.
– Eventuellt blir det även ett dagcenter för äldre personer och
andra som kan ha behov av en mötesplats i bottenplanet. Men
det är inga beslut fattade om detta ännu, säger Peter Sohlberg,
projektchef SigtunaHem. n
SigtunaHem har 26 seniorlägenheter med hyresrätt i Sigtuna
Stad, på Rådmansängen. För att kunna söka dessa lägenheter
gäller att minst en i hushållet förväntas vara 55 år vid inflyttning.
Här är en lista över SigtunaHems boenden för äldre:  Södergatan 50, Märsta, Seniorboende.
Solbrinken 14, Märsta, Trygghetsboende.
 Rosersbergsvägen 36, Rosersberg, Seniorboende.
 Sleipnergatan 35, Valsta, Seniorboende.
 Rådman Ledins väg, Sigtuna, Seniorboende.
 Lönngränd, Sigtuna, Seniorboende för 70+.
14
Det finns många olika begrepp för olika typer av boende för äldre.
Nedan kan du läsa mer om hur de vanligtvis brukar definieras.
KORT BESKRIVNING
SENIORBOENDE
TRYGGHETSBOENDE
ÄLDREBOENDE
För dig som vill leva precis
som i vilken annan bostad
som helst, men som prioriterar
funktionalitet och tillgänglighet
i ditt boende och i din närmiljö.
För dig som vill bo där möjlighet
ges till gemenskap med andra
och med tillgång till servicepersonal. Tanken är att skapa
en social och trygg miljö för
dig när du åldras.
För dig som behöver tillgång till
vård och omsorg dygnet runt.
Särskilt boende
Vård- och omsorgsboende
Ålderdomshem
Demensboende
Omsorgsboende
Omvårdnadsboende
Vårdboende/vårdbostäder
Sjukhem
ANDRA
BENÄMNINGAR
Plusboende
Bogemenskap
Trivselhus
Livsstilsboende
Kooperativ
55, 60 och 65+boende
–
ÅLDERSGRÄNS
55 år
70 år
Behovsstyrt
SERVICE OCH
OMVÅRDNAD
Inget krav
Krav
Krav
GEMENSAMHETSUTRYMMEN
Inget krav
Krav
Krav
SOCIAL SAMVARO
OCH AKTIVITETER
Inget krav, men möjlighet att
ansöka om boendeanpassning
hos din kommun.
Krav
Krav
TRYGGHETSLARM
Inget krav.
Möjlighet att ansöka om trygghetslarmhos din kommun.
Inget krav.
Möjlighet att ansöka om trygghetslarm hos din kommun.
–
Nej
Nej
Ja
Hyresrätt, bostadsrätt, villa/radhus eller kooperativ hyresrätt.
Hyresrätt, kooperativ hyresrätt
eller bostadsrätt.
Hyresrätt som söks via
Sigtuna kommun.
KOMMUNALT
BESLUT KRÄVS
BOSTADSTYP
Källa: seniorval.se
15
PÅ GÅNG I SIGTUNAHEMS
BYGGPROJEKT
NORRBACKA
Två hus har renoverats och nu pågår
utvärdering av hur dessa renoveringar
fallit ut.
FOTO: LARS CLASON
Ett viktigt mål är att sänka energiförbrukningen och få ett behagligt
inneklimat. Parallellt med planering av
fortsatta renoveringar och ombyggnationer ser SigtunaHem även över
möjligheten att bygga nya bostäder.
Fastigheten på Sätuna torg beräknas rivas under första kvartalet 2017, nytt hus ska finnas på plats 2019.
Planering pågår
för Sätuna torg
För ett år sedan köpte SigtunaHem fastigheten vid Sätuna torg
– det hus som har en ICA-butik i
botten. Köpet är en del i planen
att göra Sätuna torg till en attraktiv och välkomnande entré till
Märsta.
EN SAMLINGSPUNKT I MÄRSTA, med ett
ljust, trevligt och trivsamt torg som lever
och där folk vill umgås. Så ser SigtunaHems
vision för Sätuna torg ut. Läget är ju fantastiskt, konstaterar Peter Sohlberg, projektchef på SigtunaHem.
– Jag ser det som ett populärt område,
både för boende och pendlare. Ett perfekt
läge, med kommunikationer två minuter
från dörren och nära centrum, säger han.
MEN DEN BEFINTLIGA FASTIGHETEN är
i mycket dåligt skick, så för att kunna förverkliga visionen behöver huset rivas för att
16
lämna plats för ett nytt. Alla hyresgäster har
därför evakuerats och blivit erbjudna andra
lägenheter i SigtunaHem. Förhoppningen är
att en ny fastighet ska stå färdig och vara klar
för inflyttning under slutet av år 2018 eller
början av 2019. Det är alltså en lång process
som nu är påbörjad, och under hösten kommer flera olika arkitekter få i uppdrag att
lämna förslag på hur huset, och hela området
vid Sätuna torg, ska se ut i framtiden.
– Vi vill gärna göra någonting lite extra,
en lite mer spektakulär byggnad. Ett hus
som sticker ut, men som samtidigt passar
ihop med punkthuset på andra sidan vägen.
Med kommersiella lokaler i botten och
med hög miljöstandard. Vi tror att det kan
bli riktigt attraktivt för många, säger Peter
Sohlberg.
OM ALLT GÅR ENLIGT PLAN börjar det
befintliga huset rivas under första kvartalet
2017 och därefter följer en produktionstid
på det nya huset på cirka två år. n
CARIN HEDSTRÖM
– Vi har ett ganska brett tänk kring
Norrbacka just nu, för att förädla en
stadsdel som redan nu är otroligt fin.
Men vi vill göra den ännu bättre, säger
Peter Sohlberg, projektchef SigtunaHem.
OMFATTNING: 240 lägenheter
STATUS: Planering pågår 2015–2016,
byggstart tidigast 2017.
FREJGATAN OCH MAGNEOCH YMERGATAN
Nu tar SigtunaHem ett omtag kring
planerna på nya bostäder ovanpå
parkeringsgaragen vid Frejgatan samt
Magne- och Ymergatan. De ursprungliga planerna visade sig av ekonomiska skäl inte vara genomförbara.
Mer information kommer så snart ett
nytt förslag tagits fram.
STATUS: Planering pågår.
ÖVRE EKILLA
SigtunaHem har sedan tidigare
planerat att bygga ett fyravåningshus
i betongputs i hörnet StationsgatanStockholmsvägen med totalt 42
lägenheter, framför allt ettor och
tvåor. I den ursprungliga planeringen
skulle bottenplanet även innehålla en
förskola. Målet var även att göra hela
huset rökfritt.
STATUS: Projektering pågår och byggstart förväntas tidigast våren 2016.
FOTO: LARS CLASON
Sigtuna stadsängar
– skogsavverkning finansierar nya skidspår
I den första planetappen av
Sigtuna stadsängar ska 630
bostäder byggas – flerbostadshus, radhus och fristående hus
samt även en mataffär. Byggstart planeras till sommaren/
hösten 2016.
SIGTUNA STADSÄNGAR ÄR ETT UNIKT
projekt som drivs gemensamt av SigtunaHem
och byggbolaget NCC. Området har planerats med hjälp av en omfattande medborgardialog, en dialog som fortsätter under hela
byggtiden. Förutom bostäder ska området
även innehålla både en skola för 450 elever,
från förskoleklass till årskurs sex, och två
förskolor. För att förbättra kommunikationen
till och från området ska även en rondell
byggas på väg 263 norrut, och en gång- och
cykeltunnel byggs under samma väg i riktning
mot Wenngarn och Garnsviken.
SENASTE NYTT ÄR ATT SIGTUNABORNA
får nya skidspår i området redan nu till
vintern. Att spåren kan förlängas och byggas redan nu är resultatet av ett samarbete
mellan Sigtuna stadsängar och Sigtunas
orienteringsklubb. På så sätt kan de nya
skidspåren bli en integrerad del av stadsdelen. Finansiering sker genom att avverka
befintlig skog.
– Det här är ett gott exempel på hur vi
genom att jobba visionsorienterat hittar
lösningar som gynnar alla och bidrar till att
projektet växer fram organiskt och demokratiskt. Att vi fortsätter att fråga, lyssna
och söka input från berörda parter oavsett
om det är från en enskild
invånare, intresseorganisation eller ett företag
är vårt sätt att jobba nu
och framöver, säger Kim
Hultén, verksamhetschef
Sigtuna stadsängar. n
SIGTUNA STADSÄNGAR
Sigtuna stadsängar är en ny stadsdel
som byggs vid Pilsborondellen i Sigtuna. Till skillnad från traditionella planprocesser har planeringen av Sigtuna
stadsängar präglats av en omfattande
medborgardialog.
Utvecklingen av stadsdelen sköts gemensamt av NCC och SigtunaHem.
Läs mer på sigtunastadsangar.se.
CARIN HEDSTRÖM
17
Sigtuna kommun tar sig an Valsta torg
Aktivitet och möten
är ledord när torget
i Valsta tar form
I takt med att hela Valsta centrum byter skepnad växer också ett nytt torg fram. En multifunktionell mötesplats som ska locka både unga och gamla. Text: Carin Hedström | Illustration: WEC360
ÅSA AALTO ÄR PROJEKTLEDARE PÅ SIGTUNA kom-
mun och arbetar med utvecklingen av Valsta torg.
– Vi bygger ett helt nytt torg, rakt framför ingången till centrum. Vi vill ha ett levande torg, där
både vuxna och barn ska kunna mötas, så förutom
lekytor blir det även mycket bord och bänkar.
I STORA DRAG SER TANKARNA FÖR TORGET UT SÅ HÄR: till
höger om centrum, vid bergknallen, planeras det för en lekyta. Utrymmet ska kunna användas av barn i olika åldrar och det ska finnas
möjligheter både till aktiv lek och lite lugnare lek. I planerna ingår
en fågelbogunga som kan svinga åt alla håll, brädspel och gungdjur. Till vänster om centrum, mot Bragegatan, skapas en yta för
ungdomar med bänkar och ett pingisbord, och det blir även en yta
med gräsmatta för den som vill ta av sig barfota och känna gräset
mellan tårna. På torget byggs även en speciell ”fontän”, i form av
munstycken i marken som sprutar vatten i olika höjd, som barnen
18
ska kunna leka i på sommaren. Övriga ytor på torget ska kunna
användas för andra aktiviteter, som marknader och konserter.
Aktivitet och möten är viktiga ledord och det är viktigt att torget
blir en trygg plats för de boende i Valsta, och en plats som även kan
användas av personer med funktionshinder.
– Vi har tittat på väldigt många olika aspekter, och vi har bland
annat i samråd med Synskadades Riksförbund utformat ett ledstråk
för synskadade, som man ska kunna följa för att ta sig till andra
viktiga platser, säger Åsa Aalto.
DET NYA TORGET FÅR FORMEN AV EN HALVCIRKEL, med körs-
bärsträd planterade i ytterkanten. Torget öppnas upp för allmänheten vartefter det färdigställs. Förhoppningen är att torget ska vara
helt klart till Valstadagen i juni nästa år.
OBS! Under tiden torget byggs om finns flera parkeringsplatser för
allmänheten vid gamla Brage förskola. n
Nu har hyresgästerna på Tingvalla gett oss feedback!
Snabba åtgärder
viktiga efter renovering
NU HAR HYRESGÄSTERNA PÅ Tingvallavägen fått säga sitt om hur lägenhetsrenoveringarna i området fungerat. Resultatet
pekar på ett antal förbättringsområden för
SigtunaHem.
Hyresgästerna hade också svårt att få gehör
för fel som påpekats – nästan 78 procent av
dem som svarade på enkäten hade påpekat
fel efter renoveringen, men inte fått felen
åtgärdade.
ALLA HYRESGÄSTER PÅ Tingvallavägen
ANDRA SYNPUNKTER ÄR ATT informa-
som fått sin lägenhet renoverad har fått
möjlighet att svara på en enkät om hur de
upplevt hela ombyggnadsprocessen – inför,
under och efter att lägenheten renoverats.
Svaren visar bland annat att bemötandet från
SigtunaHems personal upplevs som positivt
– hela 91,5 procent tyckte bemötandet var
mycket bra eller ganska bra. När det gäller
information från SigtunaHem så tyckte de
flesta att den var bra inför ombyggnaden –
men betydligt sämre när allt var klart.
NÄR DET GÄLLER STÄDNINGEN var många
hyresgäster missnöjda med hur den skötts
både under och efter ombyggnationerna.
tionen inför renoveringarna inte överensstämmer med resultatet. Bertil Hallbäck,
förvaltningschef på SigtunaHem, har stor
förståelse för hyresgästernas synpunkter.
–Vi måste informera bättre om den produkt hyresgästerna väljer. Och vi måste bli
bättre på att ta våra kunders synpunkter på
allvar. Att vi inte åtgärdar fel i tid är så klart
ett misslyckande från vår sida, säger han.
SIGTUNAHEM HAR EN AMBITIÖS plan
för renoveringar av de 2500 lägenheter i
beståndet som är byggda på 1950-, 1960och 1970-talen. Målet har varit att renovera
drygt 300 lägenheter per år enligt konceptet
Mini, Midi, Maxi, vilket innebär att hyresgästen själv kan påverka nivån på renoveringen. Tingvallavägen, med 492 lägenheter,
var ett av de första områden som renoverades och det är också det första området som
utvärderats på det här omfattande sättet.
– Den här typen av utvärdering ska vi
fortsätta med. Den ger oss ett väldigt bra
underlag att jobba vidare med för att utveckla och förbättra oss, säger Bertil Hallbäck. n
CARIN HEDSTRÖM
FAKTA UTVÄRDERING
TINGVALLAVÄGEN
460 enkäter skickades ut, 189 svar
kom in vilket ger en svarsprocent på
41,6 procent.
19
MÖT GÖRAN LANGER – SIGTUNAHEMS VD
20
MÖT GÖRAN LANGER – SIGTUNAHEMS VD
Möt SigtunaHems vd Göran Langer
Målet är Sveriges
mest nöjda hyresgäster
– Sigtuna kommun växer och vill växa. Det finns en vilja till utveckling och förändring. Det är drag
här och det gillar jag, säger Göran Langer, ny vd för SigtunaHem sedan i våras.
GÖRAN LANGERS VÄG TILL SIGTUNAHEM
har gått via flera olika roller i fastighetsbranschen, bland annat som affärsutvecklingschef
på Diligentia, marknadsområdeschef på
Vasakronan och senast som förvaltningschef
vid Stadsbyggnads- och miljöförvaltningen
i Sundbyberg. En kommun som förra året
utsågs till årets tillväxtkommun.
– Min roll handlade om att få fart på
organisationen och vi jobbade hårt för att få
snurr på processer och detaljplaner. Vi lade
också stor vikt vid arbetet med medborgardialoger för att skapa delaktighet, säger han.
EFTER ATT I MÅNGA ÅR HA arbetat med
fastigheter ville han gärna få möjlighet att
jobba med bostäder, och han är stolt och
glad över att ha fått förtroendet som vd för
SigtunaHem. Allmännyttan är viktig, dels
för att det är en aktör som inte bara drivs
av pengar, dels för att bostadsmarknaden
berikas av mångfald, menar han. Som vd för
SigtunaHem har han ett tydligt uppdrag: att
få Sveriges mest nöjda hyresgäster.
– Vi är inte där än, men vi är på god väg.
Bostäder är otroligt centrala i människors liv
och det är viktigt att det finns bra bostäder
för alla och att det finns en blandning.
HAN SER BÅDE SIGTUNAHEMS medarbetare och bolagets nya organisation som
viktiga styrkor för att nå målet, liksom
relationerna till hyresgästerna, inte minst
via Hyresgästföreningen.Ytterligare en
styrka för SigtunaHem är att ha kommunen
som engagerad ägare och en sund ekonomi i
botten. Men kanske viktigast av allt är att ha
ett tydligt kundfokus. Något han själv säger
sig ha i ryggmärgen efter att ha arbetat med
kommersiella fastigheter under lång tid.
– Jag tycker att det är jättespännande att
ha 9 000–10 000 kunder att nå ut till. Jag
har inte alla svar på hur vi gör det på bästa
sätt, men jag tror att det är viktigt att vi är
tydliga mot hyresgästerna med vad vi kan
och inte kan göra. Att förvalta bostäder är
ett gnet, det gäller att hushålla med pengar
och resurser och våga se hyresgästen i ögonen och förklara varför vi gör som vi gör.
– Nu har vi också fått svaret på hyresgästundersökningen. Den var inte så bra som vi
hade hoppats, men ger viktig input till vårt
fortsatta arbete.
ATT HYRESGÄSTERNA ALLTID KÄNNER att
de får bra information och ett bra bemötande
är mycket viktigt, menar Göran Langer.
Samtidigt visar resultaten från den årliga kundenkäten att många hyresgäster önskar bättre
information från SigtunaHem. Därför har en
ny rutin tagits fram internt, en rutin som ska
säkerställa att all information som går ut till
hyresgäster både ska vara lätt att ta till sig och
lätt att känna igen (läs mer på sid 26).
– Det spelar ingen roll om vi gör rätt
saker, för om vi inte når ut till hyresgästen
upplevs det ändå inte som positivt. Här
behöver vi bli bättre.
NÅGOT HAN UPPLEVER som mycket positivt är att kommunen nu tar ett helhetsansvar för de bostadssociala frågorna.
– De bostadssociala frågorna är otroligt viktiga. Ska vi ha Sveriges mest nöjda
hyresgäster måste vi också ha en trygg och
attraktiv miljö, säger han. n
GÖRAN LANGER
Uppvuxen i: Hudiksvall
Bor: Bromma
Familj: Sambo och två söner, 20 och
23 år plus två bonusbarn, 17 och 23 år.
Utbildning: Lantmäteri på KTH, Kungliga tekniska högskolan i Stockholm.
”Jag visste inte vad jag ville göra och
jobbade som vårdbiträde och budchaffis. På lantmäteriutbildningen fanns lite
av allt; juridik, ekonomi och teknik. Jag
tyckte det var jättekul.”
Fritid: Löpning är ett stort intresse,
har sprungit Marathon och halvmaror.
Friluftsliv, stuga i Hudiksvall, fiske,
skidåkning, skärmflygning.
Tidigare arbetsgivare: Ericsson Real
Estate, Locum, Vasakronan, Diligentia,
Sundbybergs kommun.
21
!
n
e
p
l
ä
j
h
r
ö
f
ck
Ta
”Stä
da
ning och hål
gård och sny l ordgg
en
raba . Fixa o t på
r
tter
, ask dning i
oppa
r. ”
e- h
c
i
v
r
oc
e
n
S
” nale et
so tand
r
e
ö a”
p
m
e
b r br
ä
”Tvät
t
trasig stugan är
h
därfö ela tiden,
r blir
jobbig det
t.”
”Ser
att p
erso
sköt
nale
er g
n
årde
mer
n
sälla
n.”
Så här tycker ni
om att bo hos oss!
Våra hyresgäster är inte nöjda med städningen och tryggheten i våra områden.
De upplever också att det kan vara svårt att få tag på oss. Men samtidigt säger nio av tio att
de kan rekommendera oss som värd och förvaltare, vilket vi är glada och stolta över.
Text: Göran Pettersson och Carin Hedström | Foto: Lars Clason
NU HAR VI FÅTT RESULTATET AV 2015 års Kundundersökning
– undersökningen där våra hyresgäster tycker till om sitt boende.
Efter en trend med flera års positiva resultat så får SigtunaHem i år
generellt sett ett sämre betyg av hyresgästerna jämfört med föregående år. Vårt så kallade serviceindex har sjunkit med drygt fem
procentenheter, från 82,8 till 77,2 procent.
– Det är väldigt tråkigt att hyresgästerna inte är nöjda. Men när
vi analyserar siffrorna ser vi att det är vissa konkreta områden vi
behöver prioritera för att öka nöjdheten. Det handlar om att vara
22
synliga, att hålla rent och snyggt och att utveckla vår service, säger
SigtunaHems vd Göran Langer.
FÖR DET ÄR INOM DESSA TRE OMRÅDEN som svaren i enkäten är
mest kritiska.Våra hyresgäster tycker att det har blivit mindre rent och
snyggt i våra allmänna utrymmen och mindre tryggt i våra bostadsområden. De tycker också att vi på SigtunaHem är mindre synliga ute i
bostadsområdena och svårare att nå. Det är därför inom dessa tre områden som vi nu lägger extra resurser för att utveckla vår verksamhet.
Tre viktiga punkter
vi ska förbättra
1 Det ska vara lätt att få tag i oss
När det gäller möjligheten att få kontakt handlar synpunkterna både om möjligheten att få
tag på rätt person, att nå oss via telefon och att få återkoppling på ärenden. För att motsvara
hyresgästernas förväntningar bättre ser SigtunaHem nu över både bemanning och informationskanaler.
– Vi nyrekryterar och tittar även på hur vi kan utveckla hemsidan så att man får sina svar
där i stället för att behöva ringa. Vi tittar också på hur vi ska återkoppla på ett bättre sätt, till
exempel via mejl eller SMS, så att man slipper ringa två gånger för att få veta hur det ligger
till med den serviceanmälan man gjort.
2 Vi ska synas mer
När det gäller synligheten kan en orsak till resultatet vara den omorganisation som genomfördes på SigtunaHem förra året, då bland annat områdeskontoren blev färre.
– Så i en bemärkelse är vi inte längre lika synliga. Samtidigt har vi en bättre intern organisation som gör att vi kan använda våra resurser så att vi blir mer synliga i våra områden.
Här handlar det mycket om att fortsätta utveckla vårt arbetssätt, säger han.
3 Det ska vara rent och snyggt
Och när det gäller resultaten inom områdena städning och trygghet hänger de sannolikt
samman, eftersom ostädade och stökiga trapphus, källare och vindar naturligtvis känns
mindre trygga än väl upplysta, rena och fräscha utrymmen. Målet är att en ny städentreprenör ska bidra till att områdena återigen ska upplevas som både omvårdade och trygga.
– Vi kommer även följa upp städningen mer noggrant än tidigare, så att det faktiskt är
rent och snyggt i våra trapphus och områden.
Vad gör vi nu!
Nu fortsätter arbetet internt med att utveckla
och förbättra verksamheten, ett arbete som
alla medarbetare på SigtunaHem är delaktiga
i. De svar vi varje år från in från våra hyresgäster är oerhört viktiga utgångspunkter när vi
budgeterar, planerar, anpassar och utvecklar
verksamheten.
– Vi läser alla kommentarer, analyserar och
bryter ned resultat och tittar på hur det ser ut i
olika områden. Bovärdar, markvärdar, kundservice, ledning, utemiljögruppen; alla avdelningar och grupper inom SigtunaHem hjälps
åt att planera åtgärder som vi ska genomföra
och följa upp.
Och redan nu har en gemensam planeringsdag med all personal genomförts.
– Hyresgästerna talar om för oss att vi
behöver skärpa oss inom vissa områden. Så
vi jobbar för fullt med att ta fram konkreta
handlingsplaner som vi kommer att följa upp
flera gånger under våren 2016 och även i
augusti nästa år, så att vi ser till att vi faktiskt
också levererar. Samtidigt är det är viktigt att
understryka att det här resultatet inte är någon
trend. Det är en tillfällig dipp i en utveckling
som i övrigt är positiv, säger Göran Langer.
Viktiga områden där ni
hyresgäster
är nöjda
Men även om betyget för SigtunaHem total sett sjunker så finns
det flera områden som våra
hyresgäster är nöjda med, till
exempel lägenheten, bostadsområdet och utemiljön. Och
bemötandet från SigtunaHems
personal får genomgående
toppbetyg.
– Vi får fortfarande ett mycket
högt betyg när det gäller bemötande och vi får höga betyg på
stolthet och nöjdhet med SigtunaHem. Våra hyresgäster tycker
om SigtunaHem, de tycker om
att bo hos SigtunaHem och
tycker om vår personal. Och det
är någonting som vi verkligen
kan glädja oss åt. Det är mycket
positivt, konstaterar Göran
Langer.
23
!
n
e
p
l
ä
j
h
r
ö
f
ck
Ta
” Självklart vill vi ha våra hyresgästers
synpunkter även mellan kundenkäterna.
Så tveka inte att när som helst kontakta
oss och berätta vad du tycker. Din åsikt är
mycket viktig för oss!
”
FAKTA HYRESGÄSTUNDERSÖKNINGEN
Vi började mäta vad våra hyresgäster tycker om vår service och våra bostäder
för 15 år sedan.
 Sedan 2009 är det företaget AktivBo som hjälper oss med den årliga
undersökningen.
 AktivBo samlar årligen in svar från liknande undersökningar i 250 svenska
fastighetsbolag och cirka 900 000 hyresgäster. Vid jämförelse med andra
bolag mäts SigtunaHem mot fastighetsägare som har 500 lägenheter eller mer.
 SigtunaHems hyresgästundersökning delas ut till våra hyresgäster enligt ett
rullande schema som innebär att alla hyresgäster inte svarar varje år, i stället
svarar varje hyresgäst två år i rad.
UNDERSÖKNINGENS SERVICEINDEX BYGGER PÅ FYRA DELOMRÅDEN:
 Ta kunden på allvar, Trygghet, Rent och snyggt samt Hjälp när det behövs.
PRODUKTINDEX MÄTER TRE FAKTORER:
 Lägenhetens standard, Allmänna utrymmen och Utemiljön.
Dessa index ger SigtunaHem möjlighet att utveckla och förbättra vår verksamhet
och är samtidigt ett sätt att jämföra oss med andra svenska fastighetsbolag.
24
Grattis Tage och
tack för hjälpen!
Tage Jensen är pensionerad bilmekaniker och
bor på Ymergatan tillsammans med sin son
Lars och en blå papegoja.
Lägenheten de har nu ligger på bottenplan eftersom Tage har lite besvärligt att gå, och där
bor far och son tillsammans sedan ungefär ett
år tillbaka. Men de är veteraner på Ymergatan
och flyttade in i området redan vintern 1971.
– Vi trivdes så bra på Ymergatan 7, där
kunde man fika och prata med grannarna. Det
var väldigt trevligt, minns Tage.
83-årige Tage och hans son Lars var snabba
med att fylla i och skicka in årets hyresgästundersökning, och lottades tillsammans med
Nyansuren Avarzed på Lyckostigen fram
som vinnare av en månadshyra som tack för
hjälpen.
– Det var en överraskning! De ringde till
pojken min och han trodde att de skojade
med oss så han var tvungen att ringa tillbaka
för att kontrollera, säger Tage.
Jodå. Det stämde. Vi på SigtunaHem gratulerar och säger än en gång ett stort TACK!
till Tage, Lars, Nyansuren och alla er andra
som hjälpte oss genom att fylla i enkäten och
berätta hur ni tycker att vi på SigtunaHem
sköter oss.
Ordning och reda
i tvättstugorna
Trasiga tvättmaskiner som inte lagats på flera veckor, och allmänt
ostädade utrymmen. Så ser det allt för ofta ut i SigtunaHems tvättstugor, vilket hyresgästerna också bekräftar i den senaste hyresgästundersökningen. Men nu ska det bli ändring på det.
Text: Carin Hedström | Illustrationer: Mikael Karlsson
ROBERT ÖHLIN ÄR BOVÄRDSCHEF på
SigtunaHem. Han berättar att SigtunaHem
nu sätter in extra resurser för att komma till
rätta med problemen i tvättstugorna. Bland
annat har det precis rekryterats en person
som ska ansvara för skötseln av samtliga
SigtunaHems tvättstugor.
– Ett problem har varit att det tagit så
lång tid att få trasig utrustning i tvättstugorna lagade och att vi haft städning allt för
sällan. Dessutom har vi inte haft tillräckligt
bra information till våra hyresgäster om vad
som gäller i tvättstugan, säger han.
AV DEN ANLEDNINGEN KOMMER även
NY PÅ JOBBET:
Robin Wickström började på SigtunaHem i
november. Han ingår i bovärdsgruppen och
ansvara för tvättstugorna i SigtunaHem.
städrutiner och städavtal att ses över, liksom
allt informationsmaterial som finns i tvättstugorna. – Vi tar ett omtag även på det och ska
ordna enkla, snygga och enhetliga informationsmaterial i alla tvättstugor, säger han.
inte
bara om hur det ser ut och fungerar inne
i tvättstugorna – förbättringarna handlar
också om hur vägen till tvättstugan ser
ut – och att det ska vara helt, rent, ljust
och fräscht även i korridorer och angränsande utrymmen. Ett annat mål är att få
bättre framförhållning och samordning
när det gäller underhåll och renovering, så
att gamla tvättmaskiner kan bytas ut och
tvättstugor renoveras, i samband med att
hela bostadsområden renoveras.
– Vi sätter tvättstugorna i en helhet, och
gör en nystart och en satsning som kommer
att sträcka sig över flera år, säger Robert
Öhlin. n
MEN FÖRBÄTTRINGARNA HANDLAR
Det här kan du som hyresgäst och användare av tvättstugan tänka på!
TORKA AV RUNT
TVÄTTMEDELSFACKEN ...
... TA BORT LUDD I TORKTUMLARE OCH TORKSKÅP ...
... SOPA BORT DAMM, LUDD
OCH SKRÄP FRÅN GOLVET.
LÄMNA TVÄTTSTUGAN I DET SKICK DU SJÄLV ÖNSKAR FINNA DEN!
25
Bättre information
från SigtunaHem
– I vår hyresgästenkät har vi fått synpunkter på hur vi informerar
våra hyresgäster och den kritiken tar vi till oss. Därför inför vi nu en
ny intern rutin för information, säger Paloma Labbé, kundservicechef på SigtunaHem.
DEN NYA RUTINEN GÄLLER ALL information som går ut till dig som hyresgäst – oavsett om den är riktad direkt till en hyresgäst
i en lägenhet, till en hel trappuppgång, en
gård eller till ett helt område. Och rutinen
ska användas av alla i SigtunaHem – såväl
kundservice, bovärdar, markvärdar som
projektledare i ombyggnadsprojekt.
– Det är jätteviktigt att våra hyresgäster
direkt kan se att informationen kommer från
oss. Att vi är tydliga i vår kommunikation
är ett sätt att skapa trygghet, säger Paloma
Labbé.
KORTFATTAT HANDLAR DEN NYA informationsrutinen om att göra informationen
från SigtunaHem tydligare, lättare att känna
igen och enklare att ta till sig. All information ska ha ”SigtunaHem”-layout och
innehålla en SigtunaHem-logotype. Språket
ska vara begripligt och det ska alltid finnas
en kontaktperson utsatt.
Även SigtunaHems underentreprenörer
ska informera hyresgästerna på samma sätt.
SIGTUNAHEMS INFORMATIONSKANALER
kommer fortsatt vara desamma, med hemsidan som den centrala informationskanalen.
SigtunaHems hemsida har dessutom uppgraderats med översättningsfunktion som gör
att den kan översättas vid behov. SigtunaHem
informerar också via Glimten, e-post, sms,
Facebook, tryckt information direkt i brevlådan och tryckt information i porten.
– Vi vill så klart minska pappersanvändningen, men ibland behöver vi komma ut
med information snabbt och då använder vi
flera olika kanaler. Därför vill jag uppmana
alla som inte registrerat sin e-postadress eller sitt mobiltelefonnummer hos oss att göra
det via hemsidan, eller via oss på Kundservice, säger Paloma Labbé. n
CARIN HEDSTRÖM
Paloma Labbé,
kundservicechef
Så här ser SigtunaHems logotype ut. Den ska
alltid finnas på allt material som kommer från oss.
26
Roger Gustafsson, bovärd.
Känn igen
våra bovärdar!
Det är viktigt för oss på SigtunaHem att du
som hyresgäst alltid känner dig trygg, och
vi har full förståelse för att det kan kännas
osäkert att släppa in människor du inte känner
i ditt hem.
Därför har alla våra bovärdar och reparatörer
arbetskläder där SigtunaHems logotyp syns
tydligt och de kan alltid uppvisa legitimation
signerad av SigtunaHem.
Om du ändå känner dig tveksam kan du kontakta Kundservice på telefonnummer 08-591
796 00 för att kontrollera att den som besöker
dig är personal och utsänd av oss.
Bovärd eller reparatör kommer till dig när du
själv har gjort en serviceanmälan och bett
om att få någonting åtgärdat i din lägenhet.
Du kommer i förväg överens med oss om hur
våra bovärdar och reparatörer får komma in –
antingen via nyckel i tub, lås i serviceläge eller
att de ska ringa dig först och boka in en tid.
Ibland behöver vi anlita externa hantverkare
för speciella åtgärder i din lägenhet eller i
fastigheten.
De externa hantverkarna vi använder ska
kontakta dig för att boka tid före besöket. De
ska också kunna visa legitimation, bära kläder
med det egna företagets logotyp samt kunna
visa upp en arbetsorder de har fått av oss för
att göra de åtgärder som du har beställt via
SigtunaHem.
Kontakta Kundservice om du har frågor eller
vill kontrollera att en person verkligen är
utsänd på SigtunaHems uppdrag.
Tarja Bergqvist, finanschef
Hyresförhandling och
budget – så funkar det!
SigtunaHem har inga andra intäkter än hyrorna och varje höst
förhandlas nästa års hyresnivå med Hyresgästföreningen.
Parallellt beslutar SigtunaHem i sin budgetprocess vad
hyrespengarna ska användas till.
DET ÄR INNEHÅLLET I SIGTUNAHEMS
affärsplan som är utgångspunkten både för
hyresförhandlingen och budgetprocessen.
Syftet med affärsplanen är att precisera de
övergripande målen för bolagets verksamhet
på kort och lång sikt. Utifrån detta planeras
alla aktiviteter och projekt; det kan handla
om nybyggnationer och ombyggnationer,
liksom all annan löpande verksamhet som
måste finnas i ett bostadsbolag. I kombination med omvärldsanalyser, prognoser över
inflationstakt och kostnadsökningar vad gäller värme, vatten och el, bildar alltsammans
underlag för höstens budgetprocess – och
hyresförhandling.Ytterligare viktig information, som kan få stor påverkan på budgeten,
är resultaten från den årliga hyresgästundersökningen.
– Svaren och kommentarerna från hyresgästenkäten är verkligen jätteviktiga, efter-
som de blir en del av förbättringsarbetet.
Samtidigt handlar budgetarbete alltid om att
prioritera. Vi försöker se saker i ett helhetsperspektiv och utgå från det som är bäst
för hela SigtunaHem, säger Tarja Bergqvist,
finanschef på SigtunaHem.
HON UNDERSTRYKER OCKSÅ det faktum
att SigtunaHem faktiskt inte har några andra
intäkter än hyrorna. Alla extra kostnader,
som till exempel kostnader för sopor som
sorteras fel (se artikel sid 59), blir kostnader
som i slutändan påverka hyran.
– Vårt mål är Sveriges mest nöjda hyresgäster och som hyresvärd ska vi självklart
göra vårt yttersta för att skapa en bra och
trivsam miljö för alla boende. Men vi klarar
inte det utan hyresgästernas hjälp. Det måste
vara ett ömsesidigt samarbete och ett ömsesidigt ansvar, säger hon. n
BUDGETARBETE
– STEG FÖR STEG
1
2
Budgetram delas ut till alla budgetansvariga chefer – september.
3
Avdelningarna pratar ihop sig och jämför budgetar – för att se sin egen del i
det större SigtunaHemsperspektivet.
4
5
6
Allt sifferunderlag lämnas till ekonomiavdelningen som sammanställer.
Varje avdelning gör en budget för
just sin verksamhet.
Avdelningarna får möjlighet att prioritera om vid behov.
Beslut om slutlig budget tas i SigtunaHems styrelse – december.
CARIN HEDSTRÖM
27
Hyresförhandlingen
Illustrationer: Mikael Karlsson
– så här går den till
2. Yrkande på hyresjustering skickas
När förutsättningarna presenterats och
SigtunaHems interna budgetarbete kommit igång skickar SigtunaHem sitt ”yrkande” till Hyresgästföreningen. Yrkandet
är en siffra som beskriver hur stor procentuell justering som SigtunaHem anser
behövs för att kunna genomföra den
verksamhet som planeras för nästa år.
Ett yrkande kan gälla för ett eller flera år.
1. Ett första möte
Ett första möte hålls mellan SigtunaHem och Hyresgästföreningen. SigtunaHem representeras av Göran Langer,
vd, Tarja Bergqvist, finanschef och Bertil Hallbäck, förvaltningschef. Hyresgästföreningen företräds av en eller flera
lokala representanter och en central representant. På
detta möte beskriver SigtunaHem förutsättningarna för
nästa år, med utgångspunkt från samma analyser som i
budgetarbetet, som till exempel resultatet från hyresgästenkäten. Ett antal förhandlingstillfällen bokas in.
3. Förhandlingar om hyresjustering startar
Vanligtvis möts parterna flera gånger mellan september
och november. I förhandlingar diskuterar parterna också
hur hyresjusteringen ska fördelas utifrån ”Poängen”*.
Om SigtunaHem och Hyresgästföreningen inte kommer
överens kan tvisten avgöras av Hyresmarknadskommittén.
4. Överens?
När parterna är överens fattar SigtunaHems styrelse och
Hyresgöstföreningens hyresdelegation beslut om den
förhandlade överenskommelsen.
5. Hyresjusteringen
Hyresjusteringen träder i kraft från
och med januari nästföljande år.
*POÄNGEN En modell för att sätta hyror efter ”bovärde”. Det innebär att hyran ska spegla hur hyresgästerna värderar egenskaper
och kvaliteter både i lägenheten, i fastigheten och omgivningen.
28
Hyreshuset – illustrerar vad dina hyrespengar används till.
FASTIGHETSSKÖTSEL
+ STÄDNING 3 %
VATTEN 3 %
EL 4 %
Elkostnader i allmänna utrymmen som till exempel trapphus
och tvättstugor.
FASTIGHETSSKATT 2 %
SOPOR 3 %
Sophämtning och
grovavfallscontainrar.
ÖVRIGA DRIFTKOSTNADER 4 %
REPARATIONER 5 %
ADMINISTRATION 8 %
VÄRME 9 %
RÄNTOR 19 %
SigtunaHem lånar pengar av banker till
ombyggnation, nybyggnation och förvärv
av fastighet, för de upptagna lånen
betalar SigtunaHem ränta.
All uppvärmning av lägenheter
(förutom de som har kallhyra) och
allmänna uppvärmda utrymmen.
AVSKRIVNINGAR
20 %
UNDERHÅLL 20 %
HLU övrigt underhåll
AVSKRIVNING ÄR EN REDOVISNINGSTERM. I resultaträkningen
redovisas det som en kostnad för fastighetens (tillgångens) värdeminskning. Till
exempel om SigtunaHem byter fönster
i en byggnad för en miljon kronor och
dessa har en livslängd på 50 år så blir
den årliga avskrivningskostnaden 20 000
kronor.
Grundregeln är att avskrivningar sker
under tillgångens ekonomiska livslängd
med årliga belopp som motsvarar den
ungefärliga värdeminskningen. Anläggningstillgångar som inte minskar i värde
genom förslitning, som till exempel
mark, skrivs dock inte av.
29
Margareta Karlsson,
Hyresgästföreningen
Engagera dig i ditt boende tillsammans med:
HYRESGÄSTFÖRENINGEN
– en tradition för boinflytande
Margareta Karlsson i Valsta har jobbat för Hyresgästföreningen i många år.
Hon uppmanar fler att engagera sig för att påverka sitt boende.
”Vårt samarbete med SigtunaHem fungerar jättebra. Vi har samma mål.
Men vi sitter inte i knät på varandra”, säger hon.
Text: Carin Hedström | Foto: Lars Clason och Hyresgästföreningen
HYRESGÄSTFÖRENINGEN ÄR EN rikstäck-
ande intresseorganisation för hyresgäster,
och den motpart som SigtunaHem förhandlar hyran med. Men föreningen är också en
viktig samarbetspartner för att skapa trygghet och trivsel för de boende och mellan
SigtunaHem och Hyresgästföreningen finns
sedan flera år ett så kallat ”boinflytandeavtal”. I avtalet står bland annat att parterna
har ”ett gemensamt ansvar för att skapa
och utveckla olika sätt för hyresgästerna att
utöva inflytande, samt att se till att alla har
möjlighet att delta.”
30
En viktig del i samarbetet är den boinflytandekonferens som arrangeras varje år, där
representanter från SigtunaHem och Hyresgästföreningen i Sigtuna möts.
– Det är ett jättebra tillfälle att träffas
och få förståelse för varandras arbete. Men
för att vi ska kunna utöva det här inflytande
behöver vi ha medlemmar som vill engagera
sig, så alla som är intresserade är välkomna
att höra av sig, säger Margareta Karlsson.
EN ANNAN DEL I BOINFLYTANDEAVTALET
handlar om att en viss summa av hyrespeng-
arna årligen ska avsättas för trivselaktiviteter. Just nu är det 93 kronor per lägenhet
och år, pengar som fördelas ut till de olika
lokala Hyresgästföreningarna i Sigtuna och
som till exempel kan användas till möten
för hyresgäster, lekredskap eller gårdsfester.
Under året som gått har SigtunaHem och
Hyresgästföreningen även gemensamt ordnat
grillfester i flera bostadsområden.
– Det har varit uppskattat, och det är ett
bra sätt för oss att komma ut och prata med
hyresgäster och berätta om vår verksamhet,
säger Margareta Karlsson.
MARGARETA KARLSSON
” En annan del i boinflytandeavtalet handlar om att en viss summa
av hyrespengarna årligen ska avsättas för trivselaktiviteter.”
DET FINNS ÄVEN ANDRA FÖRDELAR med
att engagera sig i Hyresgästföreningen, enligt
Margareta Karlsson. Bland annat att det ger
ökad kunskap om det egna boendet – både
om de skyldigheter hyresvärden har, men
också om hur hyresgästerna själva kan bidra
till ett bättre boende. Inte minst är det bra
att veta vad hyran går till. Margareta exemplifierar med de problem SigtunaHem just
nu har med miljöhusen – där sopor inte sorteras rätt – och de problem som finns med
grovsopor som ställs i källare eller trapphus,
eller ute i bostadsområdena. Något som
kostar SigtunaHem närmare en och en halv
miljon kronor årligen. Pengar som måste tas
från hyrorna, eftersom hyrorna är de enda
intäkter SigtunaHem har.
– Alla måste förstå att vi faktiskt inte bara
bor i vår egen lägenhet, utan att vi bor i hela
bostadsområdet och delar bostadsområdet
med varandra. Därför funkar det inte att
ställa soppåsar i trapphuset. Vi måste alla
hjälpas åt. För de enda som drabbas annars är
vi själva, i form av högre hyror, säger hon. n
FAKTA HYRESGÄSTFÖRENINGEN
Hyresgästföreningen är en medlemsorganisation för hyresgäster.
 partipolitiskt obunden och styrs av medlemmarna
 förhandlar med SigtunaHem om hyran och villkoren för boendet
 hjälper medlemmarna att påverka sitt boende.
HYRESGÄSTFÖRENINGEN SIGTUNA
Hyresgästföreningen Sigtuna har ett ansvarsområde som sträcker sig
över hela Sigtuna kommun – tätort såväl som landsbygd. För närvarande
cirka 2 500 hushåll som medlemmar.
KONTAKTUPPGIFTER
Besöksadress: Södergatan 50, Märsta (obemannad lokal)
Postadress: Box 10 117, 121 28 Stockholm-Globen
Telefon: 08-591 408 04 (telefonsvarare)
E-post: epost@hgfsigtuna.se
Hemsida: hyresgastforeningen.se
31
SIGTUNAHEM INFORMERAR
Thomas Lindqvist, Star Ali Hussein,
Mika Kajuutti, Peter Elmesiöö, Bengt
Holmgren, Jens Eriksson, Lillemor
Jansson, Daniel Bruhn, Kaj Larsen,
Jari Dimberg
Redo för snö!
Tre välputsade snöröjningsmaskiner är på plats, liksom skyfflar och tonvis
med sand – SigtunaHems snöjour är rustad för vinter.
UNDER PERIODEN 1 NOVEMBER till 31
mars finns varje år en snöjour organiserad
inom SigtunaHem. Jouren består av 12
frivilliga krafter – personer som till vardags
ofta jobbar som maskinförare, i utemiljögruppen, som bovärdar eller markvärdar. Glimten samlade alla snöjourare en
förmiddag i oktober för att höra mer om
vad jouren gör och om det är något särskilt
SigtunaHems hyresgäster behöver veta, som
kan underlätta snöjourens arbete.
32
– Ja, en viktig sak är att inte parkera på
innergårdarna. Står det bilar på innergårdarna kommer vi inte fram med maskinerna, och då kan vi inte röja undan snön,
säger Thomas Lindqvist, projektledare för
årets snöjour.
EN ANNAN VIKTIG ASPEKT är att även om
snöjouren sandar med krossat grus för att
skapa halkskydd på gångvägar och utanför
portar, så kan gruset sjunka ned mot marken
när snön smälter. Har snön smält och sedan
frusit igen kan det alltså se ut som att det är
sandat, även fast ytan är glashal.Ytterligare
en aspekt som Thomas Lindqvist framhåller
är att det tar tid att röja ett helt bostadsbestånd med 4 500 lägenheter.
– Tyvärr kan vi inte vara överallt samtidigt, och det tar bortåt 11 timmar att röja
snö för alla i SigtunaHem. Men vi gör alltid
vårt bästa och försöker alltid prioritera det
mest akuta först. n
FRÅGOR OCH SVAR
All personal är utbildad
både i Säkerhet på
väg och i Säkerhet
handhavande av maskine
r. Allt
för att göra det trygg
t
och säkert för dig so
m
hyresgäst.
VAD PLOGAS FÖRST?
Bostadsområden och stora vägar.
Därefter parkeringsytor, alltså inte
förhyrda parkeringsplatser.
VAD SKOTTAS OCH SANDAS?
Närmast portar och i trappor kommer inte snöröjningsmaskinerna åt,
där handskottar och sandar i stället
områdespersonalen. Skottning utanför
portar startar kl. 7 på morgonen. Även
gång- och cykelvägar sandas.
HUR PLANERAR SNÖJOUREN SITT
ARBETE?
Utifrån väderprognoser. Att snöröja
SigtunaHems bestånd tar cirka elva
timmar för åtta maskiner. Arbetet startar ofta kl. 4 på morgonen, beroende
på hur snöfallet ser ut.
VILKA INGÅR I SNÖJOUREN?
SigtunaHems egen personal samt
ett antal underentreprenörer som
används vid behov.
Snöjourens viktiga
vinteruppdrag!
Du kan underlätta
snöjourens arbete!
 Varje natt är en person ansvarig för att ringa ut snöjouren
vid behov. Jourhavande person kollar väderprognoser och
bedömer vilka insatser som behöver göras.
Respektera parkeringsförbuden – parkera inte inne på
gårdarna eller utanför portarna! Står bilar parkerade på
gångvägar eller inne på gårdarna kommer inte snöröjningsmaskinerna åt.
 I snöjouren ingår tre egna maskiner samt entreprenörer
med maskiner i Valsta, Rosersberg och Sigtuna. Under
dagtid finns det tillgång till ytterligare en maskin i Märsta
och en maskin i Sigtuna.
Snöjouren röjer vägar och gårdar i bostadsområden, skottar utanför portar och entréer samt vid äldreboenden och
andra kommersiella fastigheter. Snöjouren sandar även
utanför entréer samt på gång- och cykelvägar.
Snöjouren röjer inte snö från parkeringsplatser som hyrs av
hyresgäster – jouren röjer endast snö från vägar på p-däck
samt snö på besöks- och handikapplatser. Varje hyresgäst
som hyr en parkeringsplats ansvarar själv för att hålla den
fri från snö, vilket också står i hyreskontraktet.
Har du parkeringsplats – håll den fri från snö så snart första snön kommer. Köp en snöskyffel redan nu. Fyll en hink
med sand från våra sandlådor i bostadsområdet. Väntar du
med att skotta, och snön därefter smälter, för att sedan frysa
till is, blir det till slut mycket svårt att få bort isen.
Lämna inte heller kvar motorvärmarkablar i uttaget –
människor eller djur som kommer åt kabeln kan skadas.
BESÖKSPARKERINGAR
Om det snöar mycket under en period kan vi ibland
behöva använda besöksparkeringar som snöupplag.
Upplagen rensas så snart det är möjligt.
33
Häng med SigtunaHems Markus Rudd
på en lägenhetsbesiktning
På spaning
efter fettfläckar och
försvunna
handtag
En besiktning görs alltid när en hyresgäst har sagt upp sin lägenhet.
Syftet är att kontrollera att lägenheten är i så bra skick så att nästa
hyresgäst kan flytta in. Glimten hängde med SigtunaHems besiktningsman Markus Rudd på en avflyttningsbesiktning på Steningehöjden.
HAN SÄTTER IGÅNG I SAMMA STUND som han kliver in i hallen.
Med van blick och block och penna i handen skannar Markus
Rudd av tak, väggar och golv.
– Det jag tittar efter är det som inte är normalt slitage, som
man kan säga är åverkan på lägenheten. Det kan handla om väldigt
många eller stora borrhål, revor i tapeten, fettfläckar eller kraftiga
repor i golvet. Men också att det saknas saker, som garderober, dörrar eller hyllor i kylskåpet, säger han.
34
DEN LÄGENHET SOM MARKUS NU besiktigar byggdes för bara
några år sedan, och ytligt sett ser allt ut att vara i gott skick. Men
trots att allt ser fräscht ut är Markus noggrann. Han kikar bakom
löstagbara garderober och öppnar garderobsdörrar. Han fortsätter in i sovrummet. När han drar bort sängen från väggen hittar
han ett stort rivmärke på tapeten. I nästa sovrum finns över 40 hål
från betongkrokar – som var och en orsakar tre hål – på en vägg.
Sannolikt har väggen varit dekorerad med massor av små tavlor.
Markus Rudd, SigtunaHems besiktningsman, tittar efter grövre repor och slagskador i parkettgolvet.
Markus noterar skadorna i sitt protokoll och
förklarar:
– Ska du flytta från din lägenhet och har
en tapet som är helt sönderpepprad med hål
från hyllor och tavlor, trots att den var ny när
du flyttade in och trots att du bara bott där
kort tid, då blir du skyldig att tapetsera om
eller betala för omtapetsering när du flyttar.
För så här många hål i en vägg vill nog ingen
nyinflyttad ha.
HAN FORTSÄTTER BESIKTNINGEN i köket
och kontrollerar att spisen fungerar, att
fläkten är ok, att kaklet är helt, att kyl och
frys fungerar och att alla hyllor och lådor
är hela och finns på plats. Han tittar på rör
som går upp till taket, han undersöker lister
och socklar. I köket finns även en diskmaskin
som hyresgästen installerat själv. I det här fallet har den avflyttande hyresgästen kommit
överens med nästa hyresgäst om att lämna
kvar diskmaskinen, vilket är helt ok, enligt
Markus.
Här kontrollerar Markus att emaljen i toalettstolen ser bra ut och att det inte finns några
sprickor.
– Men om man tar med sig den diskmaskin man själv installerat måste man ställa
tillbaka det köksskåp som stod på diskmaskinens plats tidigare. Dessutom måste man
se till att plugga igen slangarna som gick till
diskmaskinen. Annars finns det risk för vattenskador, säger han.
på toalettlocket för att se att toaletten inte är
sprucken, spolar för att se att det fungerar,
han testar handfatskran och dusch och
undersöker klinkers på golv och kakel på
väggarna. Allt för att se att det inte finns
sprickor eller andra skador.
– Vi ser helst att man inte borrar hål i
kaklet i badrummen. Gör man hål är risken
stor att det blir fuktskador. I vissa extrema
fall har vi varit tvungna att renovera om
hela badrum och det kan bli väldigt dyrt för
hyresgästen som flyttar, säger han.
I BADRUMMET LYFTER MARKUS
Markus upptäcker rivskador på tapeten efter
troligtvis en väggklocka. TIPS! Använd inte
dubbelhäftande tejp på tapeter.
I VARDAGSRUMMET KLÄTTRAR MARKUS
upp i soffan för att komma nära fönstren
och se om handtag, persiennpinnar och
gardinbeslag finns kvar. Allt ser ok ut och
han går vidare till uteplatsen. Även den ser
bra ut, men Markus påpekar samtidigt att
det är absolut förbjudet att borra eller sätta
upp saker på fasaden, som paraboler eller
lampor, eftersom det kan medföra problem
för hela fastighetens ytskikt. Åter i hallen
är besiktningen klar. De anmärkningar som
finns i Markus protokoll är tapetskador i
två rum. Nästa steg nu är att informera den
avflyttande hyresgästen om att de antingen
måste tapetsera om eller betala SigtunaHem
för att göra det.
– Jag är inte här för att jäklas, det är
viktigt att komma ihåg. Det handlar bara om
att du som hyresgäst ska lämna din lägenhet
i normalt skick. Jag brukar säga att en enkel
tumregel är att hyresgästen ska lämna lägenheten i det skick han eller hon själv skulle
vilja att den var i vid inflyttning, säger han. 
35
Tre tips som som spar dina pengar ...
2. RÄDDA VÄGGEN!
En vanlig orsak som kan göra dig ersättningsskyldig är fettfläckar
på tapeten, eller många stora hål på väggar efter många tavlor samt
dålig flyttstädning.
1. UNDVIK FETTFLÄCKAR
För att återställa och dölja hål i en tapet gör
du så här: Tar en vass kniv och skär ett så litet
kryss som möjligt i tapeten. Därefter kan du
försiktigt vika ut flikarna och spika i din spik
eller krok. När du sedan tar bort spiken/kroken
limmar du tillbaka flikarna enkelt och snyggt.
3. FLYTTSTÄDNING
Utöver vanlig städning som dammtorkning,
dammsugning och våttorkning av golv:
 Städa bakom spisen, kylskåp och badkar.
 Gör rent spisfläkten.
För att undvika fettfläckar – använd en sänggavel. En sänggavel kan spara många kronor.
Bygg en sänggavel själv, googla på ”så här bygger man en sänggavel”, så får du fram många
både enkla och mer avancerade förslag på hur du kan göra.
 Var noggrann med att göra rent
kakelfogar.
 Dammsug ventiler.
Vem har ansvar för vad?
 SigtunaHem ansvarar för underhåll av ”normalt slitage” – vilket till
exempel innebär omtapetsering var 14:e år, att golv byts ut efter
20 år och att spisen byts efter 17 år.
 Hyresgästen har ”vårdplikt” för den lägenhet som hyrs – och
ansvarar för att lägenheten hålls i gott skick utan åverkan eller
onormalt slitage.
 Allt som fanns i lägenheten när du flyttade in ska finnas där när
du flyttar ut. Det gäller till exempel garderober inklusive hyllor och
korgar, dörrar, skåp, gardinbeslag, handtag, hyllor och lådor i kyl
och frys.
36
 Har du orsakat onormalt slitage, eller slängt eller tappat bort
saker som fanns där från början, kan du bli ersättningsskyldig.
Alternativt får du själv återställa lägenheten i gott skick. Tänk då
på att alla reparationer, omtapetsering eller ommålning ska göras
fackmannamässigt.
 En besiktning görs när lägenheten sägs upp. Det är bra om den
avflyttande hyresgästen är med vid besiktningen. Då vet han
eller hon vad som eventuellt behöver åtgärdas.
 Glöm inte flyttstädningen! Många hyresgäster blir ersättningsskyldiga även för städning – eftersom de inte städat lägenheten
ordentligt innan nästa hyresgäst flyttar in.
Det är vi som är
DRIFTGRUPPEN
Problem med värme, ventilation
eller vatten? Hos SigtunaHem
är det medarbetarna i driftgruppen som dagligen kontrollerar
ventilationsanläggningar och
värmecentraler, och ser till att allt
funkar som det ska.
UPPDRAGEN TILL DRIFTGRUPPEN kommer oftast från SigtunaHems bovärdar,
eller via Kundservice som tar emot synpunkter direkt från hyresgäster. Problemen
som åtgärdas kan ha orsakats till exempel
av aggregat som stannat, fläktar som inte
fungerar som de ska eller anläggningar som
drabbats av elfel. En viktig del i driftgruppens arbete är att ”jaga” kilowatt – det vill
säga att hålla nere energiförbrukningen i
fastigheterna för att spara både miljö och
pengar – pengar som annars måste tas från
hyran. De senaste åren har även flera undercentraler byggts om för att spara energi.
Driftgruppens arbete är både förebyggande
och avhjälpande.
– Vi är mer i undercentraler, i källare
och på vindar än i lägenheter, och vi genomför dagligen ronderingar i fastigheter för
att se att allting fungerar. Men det händer
också att vi behöver komma in i lägenheter
för att lösa problem, säger Göran Björklund,
driftchef på SigtunaHem.
OCH IBLAND HÄNDER DET ATT NÅGON av
medarbetarna måste rycka ut akut.
– Det kan handla om läckor, eller om att
någon rapporterar 80-gradigt vatten i en
varmvattenkran. Då måste vi åka ut direkt
för att hindra att någon skadar sig, säger Kaj
Larsen, en av driftteknikerna i gruppen.
VINTERTID RÖR MÅNGA FRÅGOR VÄRME
i lägenheterna. SigtunaHem garanterar en
innertemperatur mellan 20 och 21 grader
(se artikel på nästa sida), men upplevelsen av
värme och kyla är i högsta grad individuell,
vilket kan göra att vissa hyresgäster ändå
tycker att 21 grader är kallt.
– Men det är ytterst få av dem som
kontaktar oss som faktiskt har för kallt i
lägenheten, säger Göran Björklund.
DET FINNS OCKSÅ EN DIREKT KOPPLING
mellan uppvärmningskostnaderna och hyreskostnaderna.
– Skulle vi höja temperaturen 1 grad i alla
lägenheter skulle det kosta oss 1,5 miljoner kronor per år. Dessutom skulle vi öka
utsläppen av koldioxid, säger han. n
DRIFTGRUPPEN
Medarbetarna sköter driften av SigtunaHems 4 500 lägenheter som finns i
cirka 80 fastigheter.
Göran Björklund, driftchef
Kaj Larsen, drifttekniker värme
Fredrik Söderberg, drifttekniker
ventilation
Håkan Ström, elektriker
Alf Envik, drifttekniker värme
Roger Hägglöf, drifttekniker ventilation
Daniel Bergman, drifttekniker
ventilation
Rekrytering pågår av en VVS-tekniker.

37
Stäng vinterkylan
ute – låt värmen
sprida sig inomhus
” Visste du att? En grad varmare
för alla hyresgäster skulle kosta
1,5 miljoner kronor per år. ”
20 till 21 grader – det är den temperatur som SigtunaHem garanterar i
samtliga lägenheter.
Den temperatur som luften håller i din
lägenhet styrs av den termostat som
sitter på elementen i rummen. Termostaten känner av innertemperaturen
och reglerar uppåt och nedåt i relation
till måltalet 20–21 grader. Men för att
termostaten ska kunna göra sitt jobb
måste förutsättningarna finnas där.
Så här underlättar du som hyresgäst
för värmen att flöda fritt i din lägenhet
och för elementens termostater att
”känna rätt”.
Häng inte för gardiner för termostaten!
UNDVIK ATT TILL EXEMPEL
HÄNGA GARDINER FÖR TERMOSTATEN. DET KAN GÖRA ATT
TERMOSTATEN KÄNNER AV EN
HÖGRE TEMPERATUR ÄN VAD
DET EGENTLIGEN ÄR I RUMMET,
VILKET INNEBÄR ATT TERMOSTATEN SLÅR AV VÄRMEN FÖR
TIDIGT, MED RESULTATET ATT
DET BLIR KALLARE.
UNDVIK ...
Termostat!
... SÅ HÄR BLIR DET BÄTTRE.
Undvik möblera framför elementen!
UNDVIK ...
UNDVIK ATT STÄLLA
MÖBLER DIREKT FRAMFÖR ELEMENTEN – DET
HINDRAR OCKSÅ VÄRMEN FRÅN ATT SPRIDA
SIG I RUMMET.
Termostat!
... SÅ HÄR BLIR DET BÄTTRE.
38
Bra ventilation bidrar också till värme
I 90 procent av alla SigtunaHems lägenheter finns något som kallas
FTX-ventilation, i alla ombyggnationer och nybyggnationer sätts den
här typen av ventilation in. Så här fungerar den.
4
Luftkanaler leder sedan frisk luft in i
husets alla rum via tilluftsventiler – och
varm luft leds ut via ventiler i badrum,
toalett, kök och tvättstuga, för att undvika att lukt och fukt från våtutrymmen
och kök sprider sig i huset.
1
Avluft
Uteluft
3
Aggregat
2
En värmeväxlare värmer
upp den kalla uteluften med
hjälp av den varma luften
inne i fastigheten.
Ventilationen styrs av ett fläktaggregat – frisk uteluft tas in i fastigheten
och ”använd” luft dras ut ur fastigheten.
1
2
Luften, både den som
kommer in och den som
dras ut, rensas i filter från
till exempel pollen
och andra partiklar.
4
4
3
1
Tillluft
Frånluft
TIPS! Det är viktigt att rengöra
ventilerna med jämna mellanrum för att få så bra flöde på
ventilationen som möjligt. På
nästa sida fler tips!
Varmt element nedtill - inte så bra!
ÄR ELEMENTET VARMARE NEDTILL OCH KALLARE UPPTILL? DÅ KAN DET FINNAS LUFT I ELEMENTET SOM
HINDRAR VARMVATTNET FRÅN ATT CIRKULERA. GÖR EN
SERVICEANMÄLAN TILL KUNDSERVICE PÅ 08-591 796 00
ELLER DIREKT PÅ MINA SIDOR PÅ WWW.SIGTUNAHEM.SE!
Varmt element upptill - helt okej!
ÄR ELEMENTET KALLT NEDTILL MEN VARMT UPPTILL?
DET ÄR HELT I SIN ORDNING. DET VARMA VATTNET SKA
STRÖMMA UPPÅT, FÖR ATT SEDAN GE IFRÅN SIG VÄRME,
ÅTER LEDAS NED OCH DÄREFTER ÅTERIGEN VÄRMAS
UPP.
39
Så håller du rent
och fräscht i badrummet
SigtunaHems Jeannette Andersson, projektedare för akuta skador, guidar till ett
välstädat hem.
STOPP I HANDFATET ...
Om det blir stopp i handfatet eller om det börjar rinna långsamt – pröva först med att hälla
kokhett vatten i handfatet. Om det inte hjälper
– fyll handfatet till hälften med hett vatten och
pumpa med vaskrensare.
Om det inte heller hjälper – öppna vattenlåset
som är en del av röret under handfatet. Glöm
inte att placera en hink under vattenlåset
innan du öppnar. Rensa bort smuts och hår
som lätt samlas där.
RENT I GOLVBRUNNEN ...
Ta bort locket till golvbrunnen.
40
Lyft upp vattenlåset.
OBS! Var noga med att skruva ihop rören
ordentligt så att det inte läcker, annars finns
det risk för vattenskada.
Om du inte lyckats lösa stoppet på egen hand
– ring Kundservice på telefon 08-591 796 00
eller logga in på ”Mina sidor” för serviceanmälan.
Gör rent i brunnen och vattenlåset med rengöringsmedel och en
svamp eller borste.
Sätt tillbaka vattenlåset och locket.
RENGÖRING AV KAKEL OCH KLINKER ...
SER DET GRÅTT OCH SOLKIGT UT I KAKELFOGARNA? Smuts fastnar lätt i mellanrummen mellan kakel- och
klinkerplattor och då missfärgas fogarna. Smutsen kan bestå av till exempel damm, hudpartiklar eller rester
av tvål och schampo. När det gäller klinkers på golvet – se till att hålla golvet rent från damm – då håller sig
klinkersfogarna rena längre.
Om fogarna redan har missfärgats – använd
gärna ett särskilt rengöringsmedel för
kakelfogar.
Tvätta med svamp eller diskborste och skölj
med vatten. Om fogarna är rena – håll dem fortsatt rena
genom att spraya fettlösande rengöringsmedel på dem och därefter duscha bort rengöringsmedlet med vatten. HJÄLP VENTILATIONEN PÅ TRAVEN ...
ÄVEN VENTILATIONEN I BADRUMMET SAMLAR DAMM.
Glöm därför inte att torka bort damm i ventilationsdonet, eller att dammsuga ut dammet.
Badrummet är förvisso ett våtrum, men ju torrare badrummet hålls desto bättre. Vill du slippa
mögel, annan svamp eller fuktskador, måste ventilationen vara effektiv.
FÖR ATT HJÄLPA VENTILATIONEN PÅ
TRAVEN – vädra efter duschen genom att låta
dörren stå på glänt i en timme. Har badrummet
fönster – ställ upp fönstret och vädra i 5 minuter.
På så sätt hjälper du fukten ut ur badrummet.
SNÄLLA ANVÄND INTE KAUSTIKSODA
Använd aldrig kaustiksoda för att göra rent i avloppet! Kaustiksodan löser stoppet
för stunden, men lägger sig därefter i avloppet och stelnar som betong vilket leder
till stopp i avloppsrören. Detta kan orsaka stora problem för hela huset du bor i.
Om du inte lyckas lösa stoppet på egen hand – ring Kundservice på
telefon 08-591 796 00 eller via ”Mina sidor” – så hjälper vi dig.
41
Mobila enheter
ökar lavinartat!
Tidigt i höstas gjorde vi om vår hemsida så att den blev mer tillgänglig och lättanvänd. Nu ska vi försöka
göra livet lite gladare för alla er som besöker www.sigtunahem.se från en mobiltelefon eller surfplatta.
Text: Göran Pettersson
NÄR VI LANSERADE VÅR SPLITTERNYA
webbplats i våras så tyckte antagligen många
att vi tog i lite väl häftigt. Vi införde inte
bara en helt ny mobilanpassad design, utan
stuvade också om information och införde
en helt ny sökmotor och ett nytt sätt att
logga in och göra ärenden.
42
MÅNGA NYHETER på en och samma gång.
Men förändringen var nödvändig. Inte
minst för att höja säkerheten på webbplatsen
för er besökare, men också för att anpassa
hemsidan till en verklighet där allt fler gör
sina ärenden på www.sigtunahem.se med
hjälp av en mobiltelefon eller surfplatta.
FÖR ETT ÅR SEDAN KOM UNGEFÄR 28
procent av trafiken på vår hemsida från mobila enheter, smarta telefoner eller surfplattor.
Det var kanske inte så konstigt. Den
gamla hemsidan var byggd för att visas på
datorskärm.
”Hemsidan blir mer tillgänglig.”
”Idag uppdaterar vi vår hemsida
med nya funktioner så att den bli
lättare att använda för dig som
hyresgäst ....”
Nu kan du lyssna på vår hemsida
med Talande webb, ett verktyg för
att få hemsidan uppläst.
Men användandet av mobila enheter har
ökat närmast lavinartat. Under oktober stod
mobiltelefoner och surfplattor för mer än 50
procent av besöken.
Det ska vara lätt och självklart att logga
in, göra ärenden, söka lägenheter och läsa
senaste nytt på www.sigtunahem.se, oavsett
om du använder dator, mobil eller surfplatta.
DET FINNS INGA TECKEN på att mobilan-
NÅGRA AV NYHETERNA VI introducerade
tidigare i höstas var möjligheten att själv
sätta ett lösenord för inloggningen, vi visar
i dag också bland annat fler egenskaper för
lediga lägenheter och nummer på lediga pplatser så att det blir lättare att hitta rätt.
vändandet kommer att minska i framtiden,
snarare tvärtom, och den mobilanpassade
designen från i våras var vårt första steg på
vägen mot en modern och fin webbplats som
fungerar smärtfritt oavsett om du använder
dator, mobil eller surfplatta.
VI FOKUSERAR NU PÅ ATT UTVECKLA just
den mobila sidan av webbplatsen ytterligare.
EN ANNAN SAK VI PRESENTERADE tidigare i höst var verktyg för tillgänglighet.
Vi byggde in Google translate så att alla
Vi saknar några mejladresser!
Vi vill tipsa alla som inte har registrerat sin mejladress eller
aktuellt mobilnummer på ”mina sidor” att göra det.
Då får du information från oss mycket snabbare! Via nyhetsbrev, meddelande på mina sidor eller via sms!
För att uppdatera: Logga in på ”mina sidor” med ditt
personnummer och personliga kod.
Saknar du din personliga kod kan du höra av dig till Kundservice på info@sigtunahem.se eller 08-591 796 00.
som inte har svenska som modersmål kan
läsa innehållet på webbplatsen på andra
språk.
För dem som har svårt att läsa lade vi även
till Talande webb, ett verktyg för att få texter
på hemsidan upplästa.
VI HOPPAS ATT NI GILLAR och har nytta av
höstens nyheter på webbplatsen.
Men nästa steg blir alltså att vässa upplevelsen för er som besöker www.sigtunahem.
se från mobilen. Och som vanligt, tveka inte
att höra av dig om du har förslag och idéer
om hur vi kan göra hemsidan bättre.n
@
www.sigtunahem.se
43
Det är till Kundservice alla serviceanmälningar
kommer. Du vänder dig alltså till oss med alla
dina frågor som rör ditt boende i SigtunaHem.
BESÖK OSS: Öppet vardagar kl 8–17
på Stationsgatan 6 A i Märsta.
VI FINNS HÄR FÖR DIG!
Hör av dig till Kundservice om du har frågor – vi finns här för dig.
TELEFON: Telefontid vardagar kl 8–17
på nummer 08-591 796 00.
FACEBOOK: www.facebook.com/SigtunaHem.
Vi svarar på inlägg vardagar kl 8–17.
MEJL: info@sigtunahem.se.
Vi svarar på mejl vardagar kl 8–17.
Har du tappat
dina nycklar
– eller behöver du en extranyckel?
Här är några viktiga ”kom-ihåg” angående
nycklar:
 Behöver du en extra nyckel kan du
beställa den via Kundservice. Ta med dig
den nyckel du vill kopiera (för att vi ska
kunna se systemnummer och nyckelnummer) och din legitimation.
 Det är bara den som står på kontraktet
som får beställa nya nycklar. Har du inte
själv möjlighet att komma till Kundservice
kan du skriva en fullmakt till en person
som blir ditt ”ombud”. Ombudet måste ha
med sig både fullmakten, din legitimation
och sin egen legitimation för att kunna
beställa en ny nyckel.
 Du beställer dina nycklar hos oss på
Kundservice men hämtar ut dem och
betalar dem hos vår leverantör: Certego,
Söderbyvägen 14 i Arlandastad.
 Har du beställt en nyckel som du inte
hämtar ut blir du ändå betalningsskyldig,
genom att du blir fakturerad i efterhand.
 När du flyttar från lägenheten måste
SAMTLIGA nycklar lämnas tillbaka till
Kundservice – även de kopior du själv
beställt.
 Har nycklar försvunnit eller tappats bort
under tiden du bor i lägenheten blir du
skyldig att stå för kostnaden för att vi byter
lås till lägenheten.
 Har du låst dig ute? Har du en nyckel i
”tuben” i dörren kan vi hjälpa dig låsa upp
tuben på dagtid, så att du kan komma in
i lägenheten. Men finns det ingen nyckel
i tuben blir du tvungen att betala för låssmed.
CARIN HEDSTRÖM
Kontaktuppgifter Certego
Adress: Söderbyvägen 14, Arlandastad
Telefon: 08-590 905 50
Hemsida: certego.se
Öppettider: 7–16, lunchstängt 11.30–12.30
44
TIPS! Ett tips är att sätta en
stöldskyddsbricka på nyckelknippan. Du ökar då sannolikheten att du får tillbaka dina
nycklar om du tappar bort dem.
Brickor säljs av Stöldskyddsföreningen, läs mer på www.
stoldskyddsforeningen.se.
Öppettider jul och nyår
Blås ut ljusen!
Onsdag 23 december kl. 8–12
Torsdag 24 december STÄNGT
Fredag 25 december STÄNGT
Måndag 28 december kl. 8–17
Tisdag 29 december kl. 8–17
Under den mörka tiden av året är det mysigt
att tända levande ljus.
– Att se till att ljusen står stadigt.
Onsdag 30 december kl. 8–17
– Att aldrig lämna levande ljus utan uppsikt.
Torsdag 31 december STÄNGT
Men vet du att 70 procent av bränderna under
julmånaden orsakas av tända ljus?
Sätt upp en påminnelse på insidan av din ytterdörr om att släcka ljusen!
Fredag 1 januari STÄNGT
Måndag 4 januari kl. 8–17
Så därför är det bra att tänka på:
Värmeljus kan också orsaka brand, framför allt
om de står många tillsammans eller i täta ljuslyktor. Ha samma respekt för värmeljus som
för vanliga ljus. Ställ dem inte nära föremål
som kan börja brinna.
Tisdag 5 januari kl. 8–12
Onsdag 6 januari STÄNGT
Torsdag 7 januari kl. 8–17
Fredag 8 januari kl. 8–17
– Att använda ljusstakar i material som inte
kan börja brinna.
– Att dekorera din ljusstake med icke brännbart material.
Den som lämnar rummet sist blåser ut ljusen!
Tre bra grejor att ha hemma utifall ...
BRANDFILT
En brandfilt är ett bra komplement till en handbrandsläckare. Den kan
med fördel användas för att dämpa en brand eller släcka brand i kläder
eller i kokkärl. Brandfilten består av ett eller två lager glasfiberduk med
ett tätskiktslager som släpper igenom ett minimum av brännbara gaser.
Filtens storlek bör vara minst 120x180 cm för att kunna användas för att
släcka brand i kläder på en människa.
BRANDVARNARE
BRANDSLÄCKARE
SigtunaHem har installerat brandvarnare i alla
lägenheter, men det är
du som hyresgäst som
måste hålla koll på att den fungerar.
Varnaren piper när den behöver nya
batterier. Hör då av dig till oss på
Kundservice så hjälper vi er med det.
Varnaren består av en rök- eller värmedetektor, som utlöses av brandrök eller
heta gaser.
Billiga bra pulversläckare finns i vanliga fritidsbutiker. Pulversläckaren
är avsedd för alla typer
av bränder, även elbränder. Räckvidden
är 6–10 meter. Spruta
framför brandhärden. Av
egen kraft rullar pulvret
in över elden och kväver den.
Bravida fastighetsjour
När vi håller stängt på helger, dag
före röd dag, aftnar, röda dagar samt
efter kontorstiderna, kan du vid akuta
ärenden ringa till vår fastighetsjour på
telefonnummer 020-212 112.
Nyckel i tuben –
snabbare åtgärd!
Har du gjort en serviceanmälan och vill
ha snabb hjälp. Hjälp då oss genom att
hänga din nyckel i nyckeltuben, då kan
vi garantera dig hjälp inom 72 h. När du
anmäler ett fel via hemsidan, kontrollera
att du valt alternativet ”nyckel i tub”!
45
FOTO: LARS CLASON
Ny lokalhyresgäst:
Javier Vagfur, ägare till Märsta Ink och Café tillsammans
med Erick Diaz och tatueraren Michel Bergkvist.
En tatuering
till kaffet
På nyöppnade Märsta Ink och Café
kan du ta en kaffe, äta en macka –
och tatuera dig!
DEN SOM STARTAT VERKSAMHETEN är Javier
Vagfur, kock med rötter i Chile och Märsta. Han och
kompisen och tatueraren Micke hade länge haft en
dröm om att kombinera sina jobb och bidra till varandras verksamheter. Så när lokalen på Stationsgatan
5 i Märsta blev ledig slog de till, och nu finns alltså
ett café med en tatueringsstudio på adressen.
– Ofta har ju den som tatuerar sig med sig en
kompis, som bara får sitta och vänta. Så en idé har
varit att folk ska kunna ta en fika och läsa en tidning,
istället för att sitta och ha tråkigt, säger Javier.
DET FINNS ÄVEN PLANER på att ha en klassisk bar-
berare i lokalen, så att kunder med skägg ska kunna
få ansiktshåret trimmat. Men du behöver inte vara
i behov av vare sig en tatuering eller en skäggtrim-
46
ning för att komma in – alla är välkomna och det går
lika bra att titta in för en fika. Javier har jobbat hårt
för att renovera lokalen så att den blir ombonad och
välkomnande.
– Det ska vara mysigt och trevligt att komma hit
och alla ska känna sig hemma, både unga och gamla.
En kaffe och en sjyst macka, det passar ju alla, säger
Javier. n
CARIN HEDSTRÖM
MÄRSTA INK OCH CAFÉ
Adress: Stationsgatan 5, Märsta
 kaffe, mackor, färskpressad juice,
sallader, bakverk
 tatueringsstudio
 barberare
BESÖK OSS: Öppet vardagar kl 8–17
på Stationsgatan 6 A i Märsta.
TELEFON: Telefontid vardagar kl 8–17
på nummer 08-591 796 00.
VI FINNS HÄR FÖR DIG!
Det är till oss du hör av dig om du har frågor kring uthyrning
och kommersiella lokaler.
Stort intresse för Valsta centrum!
Den 1 september flyttade de första hyresgästerna in i det första färdiga nya huset i Valsta
centrum. Redan nu är samtliga lägenheter
uthyrda i ytterligare två av de nya husen: på
Mjölnergatan 6 och Mjölnergatan 4 B. Där
sker inflyttning 1 januari och 1 februari 2016.
Intresset för bostäderna i Valsta centrum är
stort – vi har hittills haft upp till 150 sökande
till varje lägenhet. Även lägenheterna på
Hammargatan 3 B är publicerade och vi har
börjat skriva kontrakt med hyresgäster. Innan
året är slut ska även de 32 sista lägenheterna
med adress Hammargatan 5 publiceras så
att hyresgäster kan söka dessa. Håll utkik på
SigtunaHems hemsida så att du inte missar
tillfället att få en splitterny hyresrätt med balkong, fint läge och närhet till service.
Lägenheter som läggs ut på Bostadssnabben är lägenheter med snabb inflyttning. Det
innebär att en lägenhet är ledig just nu eller
blir ledig inom kort.
Aktuella lägenheter publiceras från och med
kl 8.00 till och med 23.59 samma dag.
Lägenheter i Bostadssnabben lottas ut bland
behöriga sökande med hjälp av en slumpgenerator.
MEJL: info@sigtunahem.se.
Vi svarar på mejl vardagar kl 8–17.
UTHYRNINGS-
STATISTIK
13 %
Vi har cirka 13 procents omflyttningar.
Mellan 30 och 50 in- och utflyttningar
sker runt månadsskiftena.
2 st
Bostadssnabben
Söker du en lägenhet på Bostadssnabben
och får den, kan det innebära att du får dubbla
hyror under en period om du har ett kontrakt
sedan tidigare hos oss eller annan hyresvärd.
FACEBOOK: www.facebook.com/SigtunaHem.
Vi svarar på inlägg vardagar kl 8–17.
Vi handlägger i genomsnitt två överlåtelser per månad.
PARKERINGSPLATS
Parkeringsplatser söker du via hemsidan.
Erbjudande kommer via Mina sidor.
Det är först när du skrivit på kontraktet som du
får stå på den förhyrda platsen.
Inför jul och nyår
På grund av begränsade öppettider över jul och nyår kommer det att
bli lite längre handläggning av byten, överlåtelser och andrahandsuthyrning. Vill man vara säker på att få ett besked till 1 januari bör ansökan vara inlämnad före den 1 december. När det gäller uthyrningen
kommer inga erbjudande för lägenheter att skickas ut under jul och
nyår.
9 st
Vi godkänner omkring nio lägenhetsbyten i månaden.
4 st
Vi publicerar omkring fyra lägenheter
på bostadssnabben varje månad.
47
Sortera matavfallet rätt
– spara miljö och pengar
Visste du att en enda plastpåse i kärlet för matavfall i miljöhusen gör att matavfallet inte kan återvinnas till biogas? Och att SigtunaHem då får betala mer än dubbelt så mycket för sophanteringen?
SOPSORTERING ÄR VIKTIGT FÖR vår
gemensamma miljö nu och i framtiden.
Genom att sortera rätt blir avfallet en resurs
och vi sparar på våra ändliga naturresurser.
I alla SigtunaHems miljöhus ska det därför
finnas möjlighet att sortera sina sopor och
att lämna sitt matavfall – matavfall som tas
om hand för att sedan bli biogas som används som drivmedel för till exempel bilar.
MEN PÅ VISSA HÅLL HAR SIGTUNAHEM
haft svårt att få återvinningen av matavfall
att fungera. En anledning kan vara att de
bruna matavfallspapperspåsarna ibland blir
blöta av fuktiga matrester, och att hyresgästen för att slippa bli kladdig på vägen
från lägenheten till miljöhuset lägger sin
matavfallspåse i en plastpåse. Väl framme i
48
miljöhuset är det sedan lätt hänt att missa att
ta bort plastpåsen och slänga både plast- och
papperspåse i kärlet för matavfall. I stället
för att ta av plastpåsen, slänga plastpåsen
i kärlet för plastförpackningar och slänga
matavfallspåsen i kärlet för matavfall. Marléne Johansson, verksamhetscontroller på
SigtunaHem förklarar varför det är så viktigt
att inte slänga plast i kärlet för matavfall:
– Sedan oktober 2010 skickas allt matavfall i Sigtuna kommun till en anläggning i
Uppsala där det omvandlas till biogas. Men
är det plast i matavfallet kan inte matavfallet användas, det vill säga det går inte att
omvandla det till biogas, säger hon.
KONSEKVENSEN BLIR ATT MATAVFALLET
i stället hanteras som vilket brännbart avfall
som helst – det återvinns alltså inte alls.
Och har det funnits plast i avfallet vid två
sophämtningar i rad dras SigtunaHems kärl
för matavfall i miljöhuset in. SigtunaHem
kan därför inte bidra med matavfall till biogas från just det miljöhuset under ett halvår.
– Dessutom får vi betala en mer än dubbelt så hög sopsorteringsavgift eftersom
matavfallet då ingår i avfallet som räknas
som osorterat brännbart, och som är dyrare,
säger Marléne Johansson.
MILJÖHUSEN PÅ TINGVALLAVÄGEN är
exempel på miljöhus där sorteringen av
matavfall inte alltid fungerat som tänkt.
– Kostnaden för avfallshantering i hela
Tingvallaområdet är när allt fungerar som
det ska cirka 425 000 kronor. Men kan
SUPERTIPS!
SUVERÄNT!
INTE SÅ SUVERÄNT!
Vad är elavfall?
Allt som har sladd eller som drivs med batteri
räknas som elavfall. Alla trasiga el- eller batteridrivna hushållsapparater ska sorteras ut och
lämnas till återvinning. Elavfall innehåller både
värdefulla metaller och hälsofarliga ämnen.
Därför ska du lämna det till återvinning och
aldrig i de vanliga soporna.
SLÄNG INTE PLASTPÅSAR I
DET BRUNA MATAVFALLSKÄRLET. PLASTPÅSAR SLÄNGS I
KÄRLET FÖR PLASTFÖRPACKNINGAR.
inte matavfallet återvinnas kostar det i stället drygt en miljon kronor. Det är jättetråkigt eftersom det blir mycket sämre för
miljön och dessutom helt onödiga utgifter
för SigtunaHem, pengar som vi skulle
kunna göra mycket annat för hyresgästerna
för, säger hon.
SJÄLVKLART HAR SIGTUNAHEM ett stort
ansvar för att se till att alla hyresgäster
informeras både om vad som krävs för att
sortera sopor rätt och vilka effekter det får
när sopor sorteras fel.
– Därför kommer hyresgästerna i fortsättningen även få information om när avfall
blivit felsorterat och vilka ekonomiska konsekvenser felsorteringar i miljöhuset leder
till, säger Marléne Johansson. n
PRODUCENTANSVAR
Som konsument har du också rätt att lämna
tillbaka elavfall i butiker som säljer elutrustning.
Så sorterar du ditt ELAVFALL – lämna i miljöhuset eller i butiken
 I alla butiker gäller elavfall 1-mot-1, det vill
säga om en konsument köper en produkt
så ska de kostnadsfritt kunna lämna tillbaka motsvarande typ av produkt.
Alla hyresgäster har möjlighet att lämna sitt
elavfall antingen i kärl i miljöhusen eller i
särskilda rum i anslutning till miljöhusen. Så
här gör du:
 Större butiker som säljer konsumentelektronik tar emot all typ av småelektronik,
mindre än 25 cm i omfång, även när du
inte köper något nytt.
 Lägg ditt elavfall i kärlet för elavfall. Ställs
avfall på golvet kan inte kärlen tömmas.
Allt avfall som läggs på golvet medför
extra kostnader för SigtunaHem.
Gör det enkelt för dig – ta med din gamla elprodukt till den affär där du köper en ny!
FARLIGA ÄMNEN I FARLIGT EL-AVFALL
Det finns skäl till att det är viktigt att sortera el-avfallet rätt. Många produkter innehåller
ämnen som är farliga för människa, djur och natur.
Kvicksilver – finns i många el-produkter och är ofta inbyggt i kretskort. Finns även i batterier och i lågenergilampor. Ämnet är ett av de farligaste miljögiften, för både människor,
djur och miljö. I Sverige återvinner vi inte kvicksilver, utan det samlas in för slutförvaring.
Kadmium – ett annat farligt ämne som finns i el-produkter. Används som legering och
ytbehandling. Kadmium orsakar skador på njurar och skelett. Kadmium går att återvinna.
Bly – finns i många elektroniska produkter som exempelvis bildrör, glödlampor och batterier. Bly kan, redan vid mycket låga doser, ge skador på nervsystemet.
Freoner – finns i till exempel äldre vitvaror och kan påverka ozonlagret.
49
”DET SOM GÅR ATT ÅTERVINNA SKA ÅTERVINNAS!”
Härligt med
ny fåtölj
– men var gör jag av
den gamla trasiga?
En bra idé är att slänga den trasiga fåtöljen i någon av de containrar
som SigtunaHem regelbundet ställer ut i bostadsområdena. En annan
bra idé är att åka med fåtöljen till närmaste återvinningscentral. En
dålig idé är att ställa fåtöljen i en källargång, ute på gården, på golvet i
ett miljöhus eller bredvid en container.
Text: Carin Hedström
ATT STÄLLA GROVSOPOR I GÅNGAR
eller på gårdar, bredvid en container eller
på golvet i miljöhuset, gör det inte bara
skräpigt och stökigt i bostadsområdet – det
är en dålig idé även av andra skäl. Grovsopor
i till exempel källargångar ökar brandrisken
och kan dessutom vara en säkerhetsrisk
om utrymningsvägar blockeras. Åke Nord
är markvärdschef på SigtunaHem. Han
uppmanar alla att ta ansvar för återvinningen
av sina grovsopor, och bidra till ett trivsamt
och säkert bostadsområde både för sig själv
och sina grannar.
– Vi vet att det lätt händer att man i
samband med till exempel flytt lämnar saker
50
i källargången, det kan vara stolar, batterier
eller annat som man inte vet var man ska
göra av. Men jag vill verkligen uppmana alla
att ta hand om sina grejer! Det bästa är att
lägga det i en grovavfallscontainer, i rätt kärl
i miljöhuset om det får plats där, eller att
själv åka med det till en återvinningscentral,
säger han.
HANTERINGEN AV GROVSOPOR fungerar
mycket bra på vissa håll i SigtunaHem och
mindre bra på andra håll. I de områden det
inte fungerar ökar kostnaderna, eftersom det
blir merarbete för både SigtunaHem och för
sophanteringsföretagen att ta hand om sopor
som hamnat på fel plats. Av den anledningen
ses hanteringen av grovsopor och containrar
över och diskussioner pågår just nu med
Hyresgästföreningen om hur problemen
bäst löses.
– Våra grovavfallscontainerkostnader är
drygt en miljon kronor per år, vilket är väldigt mycket pengar, och kan vi få ned den
kostnaden kan vi lägga pengarna på andra saker. Så vi ser
över möjligheten att pröva
även andra lösningar, men
vi har inte fattat beslut
om några förändringar än,
säger Åke Nord. n
Hur gör jag med grovavfall?
1. KASTA SOPOR RÄTT
Grovavfall läggs i containrar eller så tar du som hyresgäst själv hand om avfallet
och lämnar dem på en återvinningscentral i närheten. Information om datum och
platser för när containrar ställs ut, samt adresser till återvinningscentraler finns
här bredvid och nedan.
UPPSTÄLLNING AV
GROVAVFALLSCONTAINRAR
2016
Grovavfallscontainrarna placeras ut på
nedanstående adresser och datum:
UPPSTÄLLNINGSADRESSER
Lyckostigen 8 vid vändplan
2. ÅTERVINNINGSCENTRAL BRISTA
Tvär-/Tingvallavägen 38 vid miljöhuset
Exempel på saker du kan lämna på Brista: batterier, deponirester, däck utan fälg,
elektronikskrot, frigolit och plast, farligt avfall, glödlampor, lysrör och lågenergilampor, skrot och metaller, träavfall. Här finns också en container för återbruk,
där du kan lämna dina gamla möbler eller inredningsprylar.
Frejgatan vid parkeringsdäcket
Magnegatan 52 vid miljöhuset
Magnegatan vid parkeringsgaraget
Buregatan vid miljöhuset/parkeringen
3. ÅTERANVÄNDNING
Drottningvägen 38 vid vändplan
Varför slänga sådant som går att använda igen? Här finns pengar att
spara. Återanvända innebär att låta en produkt som vi själva inte längre
kan eller vill använda, gå vidare till nästa användare där produkten har
en fortsatt funktion och mening. I kommunen finns flera ställen du kan
lämna in för återbruk.
Rosersbergsv. 36 inne på gården
Återbruket, Södergatan 4 (möbler, husgeråd), Butiken Skänkt & Återhängt
Södergatan 4 (kläder, skor, väskor och smycken), Röda korset Kupan, Södergatan 32 (kläder, prylar, böcker och husgeråd), Läkarmissionen secondhandbutik,
Cederströmsslinga 3 (kläder, möbler, husgeråd med mera).
Norrbackavägen 43
Hagtornsvägen vid miljöhuset
Granitvägen 35
Marmorvägen vid vändplan
Södergatan 49
Melcher Skoughsgata
Trollbergsvägen 12
Sleipnergatan 47
Lindvägen vid parkeringen
OBS! Farligt avfall ska du själv åka med till
Brista Återvinningscentral där
yrkeskunnig personal tar hand om avfallet
på rätt sätt. Sigtuna kommun tillhandahåller en mobil miljöstation som åker runt till
fasta platser. På kommunens hemsida hittar du turlista och var de stannar.
Sätunavägen 2–4 vid miljöhuset
Odlarvägen 4 vid miljöhus
UPPSTÄLLNINGSDATUM
27 november–2 december
23 december–5 januari 2016
29 januari–2 februari 2016
ÖPPETTIDER BRISTA ÅTERVINNINGSCENTRAL
26 februari–2 mars 2016
31 mars–4 april 2016
HUSHÅLL KAN, AVGIFTSFRITT, LÄMNA SITT SORTERADE AVFALL
PÅ BRISTA ÅTERVINNINGSCENTRAL, RETURVÄGEN 22, MÄRSTA.
MÅNDAG TISDAG ONSDAG
TORSDAG FREDAG
LÖRDAG
SÖNDAG
KL. 7–19
KL. 7–16
KL. 7–16
KL. 7–16
KL. 7–14.30
KL. 10–14
KL. 10–14
29 april–2 maj 2016
27 maj–1 juni 2016
OBS! Övriga dagar i månaden kan
du lämna ditt grovavfall på Brista
återvinningscentral. Se öppettider här
bredvid.
STÄNGT: 1 JANUARI, 1 MAJ, 6, 21, 22 JUNI, 24–26, 31 DECEMBER
TELEFON 08-591 202 20
KLIPP UR OCH SPARA
Ställ inte grovavfall i ditt miljöhus,
trapphus eller källargångar då avfallet
vid eventuell brand kan få förödande
effekter vid utrymning samt att elden
kan sprida sig.
KLIPP UR OCH SPARA!
51
TRENDER & INREDNING
FÖRNYA HEMMET
med höstens trender
Nyckelorden för höstens trender är återbruk och hållbarhet. Inspirationen
kommer från naturen och vår nära omgivning i Norden.
Inspiration och text: Pernilla Larsson, inredare Magnolia Design & inredning | Foto: Pernilla Larsson och JWBild
I HÖSTENS TRENDER SER VI MÖBLER AV TRÄ OCH KORK, inred-
ningsdetaljer av naturmaterial som stubbar, trä, kottar och ekollon.
Ja, det finns till och med doftljus som luktar skog. Höstens färger
går i gröna, blå och grå toner och är hämtade från skogen och havet
med accenter i mörkt vinrött, pastellrosa och gult. Vi ser också
oväntade kombinationer av material – som ett näverhandtag på en
betongask. Materialen kan både vara mjuka och lena, som långhå-
52
riga skinn, sammet och linne, och hårda som sten, skiffer och tegel
i golv och väggar, speciellt i utemiljön. Även metall och mässing är
fortsatt hett.
DET ÄR ENKELT ATT FÖRNYA HEMMET med höstens trender. Måla
en vägg eller hela rummet i höstens hetaste färger som till exempel Deco blue från Jotun eller Vreden, en blågrå dämpad färg och
TRENDER & INREDNING
med en gnutta svärta, harmonisk och lugn,
tillsammans med obehandlat skinn och ljusa
trärena möbler i björk.
Eller tapetsera en fondvägg i höstens
finaste neutrala färger med inspiration från
skogen.
ENKLAST ÄR ATT BYTA TEXTILIER, kuddar,
plädar, sängkläder och överkast. Satsa på en
kombo av grå, blå eller gröna toner, gärna
med en accent av citrongult och mörkt
vinrött.
DETALJER ATT FÖRGYLLA HEMMET med
om du vill vara trendriktig i höst är korgar i
flätat trämaterial eller filt, amplar i makramé, kottar och ekollon. n
Förnya hemmet enkelt med
textilier i höstens färger.
Trendriktig med attiraljer i
naturmaterial. Amplar och
korgar i näver är lika
praktiska som trendiga.
Pyssla höstens trendigaste
tavla,en väggbonad i makramé.
53
TRENDER & INREDNING
Platsbyggda lösningar kan vara lite dyrare, men kan å andra sidan ge funktioner som är omöjliga att få med färdiga
möbler, säger Pernilla Larsson. Bilden visar ett rum för två, med ett eget krypin med säng, skrivbord och bokhylla,
en mysig säng med förvaring under och en rolig koja för allsköns lekar ovanför.
Kreativa barnrum
Utgå från barnens intressen när du inreder deras rum, det är de som ska trivas i rummet. Men tänk
också långsiktigt! Blir det lika kul med ett sagoslott eller en rutschbana på rummet om fem år också? Inspiration och text: Pernilla Larsson, inredare Magnolia Design & inredning | Foto: Pernilla Larsson och JWBild
BYGG MED ENKLA MEDEL
och med en
konstruktion som är lätt att ta bort om
behoven ändras. Barn är ombytliga men
fondväggar är lätta att göra om när smaken
förändras.
förnya rummet är att sätta figursågad plyfa på
garderoben som förvandlar garderoben till en
dinosaurie, ett sagoslott, en fotbollsspelare
eller en stadssiluett – det är bara fantasin som
sätter gränser.
NU FINNS ÄVEN ETT STORT UTBUD av
FÖRVARING ÄR A OCH O I BARNRUM.
väggstickers som är lätta att byta ut i och med
att intressen förändras. Ett annat roligt sätt att
54
Med många skåp får man undan det där som
inte används varje dag. Köksskåp från IKEA
går utmärkt att täcka en vägg med. Med
skåp i olika storlekar, men samma djup, blir
det extra intressant. Komplettera med korgar och lådor i passande storlekar att lägga
småprylarna i. Sätt vitrin luckor på några
av skåpen så barnen kan visa sina fina alster,
Barn älskar att vara kreativa så måla en lucka
med griffelfärg och vips har rummet en
kreativ målarduk.
TRENDER & INREDNING
Platsbyggda lösningar är nog lite dyrare, men man kan få funktioner som är omöjliga med färdiga möbler, säger Pernilla Larsson. Som här ett rum för två
storebror ett alldeles eget krypin med säng, skrivbord och bokhylla för saker. Lilla syster fick mysig säng med förvaring under och ovanför sängen en
rolig koja för allsköns lekar.
Smart förvaring uppåt väggarna med hjälp av
skåp i IKEAS serie Bestå.
Förvaringslådor under sängen är ett bra
sätt att förvara saker i. Idag finns färdiga
sängar med lådor under sängen, annars är
det lätta att bygga med hjälp av köksskåp eller små byråar till exempel Malmbyrån från
IKEA.
TRÅNGT I BARNRUMMET? Möblera på höj-
den med en våningssäng så blir det mer yta
för lek och bus. Med en platsbyggd våningssäng får du den precis som du vill ha den.
ATT MÖBLERA LÄNGS VÄGGARNA upplevs lätt tråkigt men i barnrummet är det
tvärtom en bra idé, så att barnen får lite ytor
att röra sig på. n
Att förvara lego på en platta med hjul är smart,
bara att rulla undan när man lekt färdigt.
Förvaring under sängen skapas lätt med hjälp
av lådor.
55
FOTO: CHRISTER ENGSTRÖM, SERVICE I SIGTUNA
KULTUR & FRITID
Service i Sigtuna arrangerade i somras en mycket välbesökt båttrip till Skokloster för hyresgästerna på Solbrinken.
Trygghet på Solbrinken
– ger boende med gemenskap
Utflykter till Wenngarn och till Skokloster, midsommarluncher och
surströmmingskalas. Allt händer på SigtunaHems trygghetsboende
på Solbrinken i Märsta.
I HYRAN FÖR EN LÄGENHET på Solbrinken
ingår inte bara en välutrustad bostad anpassad för äldre – det ingår även gemensamma
aktiviteter ett visst antal timmar per vecka.
Idag sköts aktiviteterna av företaget Service
i Sigtuna. Varje måndag erbjuds fika och
sittgympa, på torsdagar är det fika med bingo
och på helgdagar kan hyresgästerna själva
ordna med luncher eller fester. Under åren
har de boende ätit både jullunch, påsklunch,
midsommarlunch och kräftskivor i den gemensamma lokalen, och Service i Sigtuna har
även organiserat lite större utflykter. Christer
Engström från Service i Sigtuna berättar:
– Vi har varit på Wenngarn och åkt båt till
Skokloster. Det viktigaste är att de boende
får möjlighet att umgås med varandra och
att de får lära känna sina grannar, säger han.
56
TRYGGHETSBOENDET PÅ SOLBRINKEN
har 22 lägenheter och Service i Sigtuna
hjälper även de boende med saker de inte
kan fixa själva i sina lägenheter, som att
byta lampor eller kanske sätta upp en hylla.
Åldern på hyresgästerna varierar från 70 och
uppåt. Den äldsta som är med på aktiviteter
idag är 96 år. Ett mål med att stötta med aktiviteter är också att de boende ska få hjälp,
och bli inspirerade, att även ta egna initiativ.
Vilket också skett.
– Tidigare ordnade vi med fotvård och
hårvård, men nu har damerna här tagit över
det själva. De ser till att någon kommer hit
en gång i månaden och hjälper dem som
behöver det med både fötter, händer och
hår, säger Christer Engström. n
CARIN HEDSTRÖM
TRYGGHETSBOENDE
SOLBRINKEN
Trygghetsboende är till för personer
över 70 år som vill ha ökad trygghet
och gemenskap i anslutning till det
egna hemmet utan prövning av kommunen.
Innehåller gemensamhetslokal där
hyresgästerna kan laga mat och äta
tillsammans, ha fest eller hålla kurs.
I hyran ingår personal motsvarande
10 timmar i veckan för gemensamma
aktiviteter, och tanken är att programmet
skapas tillsammans med de boende.
Vård och omsorg finns som i vanliga
boenden genom hemtjänst och efter
eget önskemål.
Se även artikel på sida 15 om olika
boenden för äldre.
KULTUR & FRITID
FOTO: PALOA EKENBERG, SIGTUNAHEM
Riksinsamlingen Världens Barn genomförs av Radiohjälpen i samarbete med:
Afrikagrupperna, Clowner utan Gränser,
Diakonia, Erikshjälpen, Föräldralösa
Barn, Hoppets Stjärna, IM Individuell
Människohjälp, IOGT-NTO-rörelsen,
Islamic Relief, KFUM, Lions, Läkarmissionen, Plan Sverige, PMU, Rädda Barnen,
SOS-Barnbyar, Svenska Afghanistankommittén, Svenska Kyrkan, Svenska
Röda Korset, Unicef Sverige, Vi skogen
och We Effect.
www.varldenstbarn.se
Sigtuna Stadslopp arrangeras ideellt av
Lionsklubbarna i Sigtuna och MärstaArlanda. Anmälningsavgiften från alla
deltagare går oavkortat till Världens
Barn.
Alla är välkomna att delta, barn har
möjlighet att delta i knatteloppet.
SigtunaHem är en av flera sponsorer.
www.sigtunastadslopp.se
Från SigtunaHem sprang/promenerade Daniel Bruhn, Star Ali Hussein, Marianne Lagersten, Anette
Ahlsén, Robert Öhlin, Markus Rudd, Marijana Baban Pay Gomez, Marlené Johansson och Paloma
Labbé.
SigtunaHems personal
för Världens Barn
800 entusiastiska löpare som tillsammans springer för världens barn
– det är vad Sigtuna Stadslopp handlar om. Nio av årets deltagare
kom från SigtunaHem, som också är en av tävlingens sponsorer.
ÅRETS SIGTUNA STADSLOPP var det åt-
Löparakademin är en ideell organisation
som arbetar med individ- och områdesutveckling i Sveriges miljonprogramsområden.
Genom nära samarbeten med företag,
boende, skolor och föreningar skapas
naturliga plattformar för integration och
öppnar möjligheter för såväl individer
som organisationer att utvecklas.
Gemensamt för många av projekten
är att man använder löpning som ett
redskap för att nå sociala förbättringar.
Löparakademin är en religiöst och politiskt obunden organisation.
www.loparakademin.se
tonde i ordningen sedan starten 2008, och
totalt samlades 160 000 kronor in. Pengarna
går oavkortat till organisationen Världens
barn, en riksinsamling som genomförs av Radiohjälpen i samarbete med en mängd olika
bistånds- och välgörenhetsorganisationer.
– Det är en kul grej att göra tillsammans,
och det är roligt att bidra till en bra sak,
säger SigtunaHems kundservicechef Paloma
Labbé, som i år sprang sitt andra stadslopp.
PALOMA ÄR ÄVEN EN ENGAGERAD löpare
på fritiden, bland annat som ledare i Löparakademin, en ideell förening som använder
löpning som ett sätt att stärka ungdomar i
årskurs 9.
– Vi varvar löpning med workshops för
att ge ungdomarna verktyg att sätta upp
och nå personliga mål. Personligen tycker
jag det är jätteroligt, både att springa
Stadsloppet och att finnas i Löparakademin,
jag har verkligen en förkärlek för löpning i
grupp, säger hon.
ÄVEN SIGTUNAHEMS BOVÄRDSCHEF
Robert Öhlin deltog i Stadsloppet. Det var
första gången han var med, men han tog det
lite lugnare och promenerade sträckan med
sin fru och sin hund.
– Vi fick en jättetrevlig promenad runt Sigtuna. Och det är ju verkligen för en god sak, så
jag hoppas det blir fler tillfällen, säger han. n
CARIN HEDSTRÖM
57
KULTUR & FRITID
Viktor Nekmouche och Fanny Dahl är Sigtuna kommuns nya fältarbetare.
I UNGDOMARNAS TJÄNST
– fältarbetarna Fanny och Viktor rycker ut
Det finns många sätt att bedriva
bostadssocialt arbete. Ett sätt är
att möta och hjälpa unga människor på deras egen spelplan.
Sigtuna kommun har nyligen anställt två fältarbetare, Fanny Dahl
och Viktor Nekmouche, för att
arbeta för Sigtunas 13–18-åringar.
Text: Göran Pettersson | Foto: Lars Clason
58
GLIMTEN STÄMDE MÖTE med Sigtunas två
nya fältarbetare, på deras kontor vid Mimers
källa på det nya biblioteket i Valsta centrum.
Det är en plats de två fältarbetarna inte
besöker särskilt ofta under en genomsnittlig
arbetsvecka.
– Syftet med vårt arbete är att vara
positiva vuxna där andra vuxna inte riktigt
finns med. Vi har en bil och åker runt till
olika platser och söker upp ungdomar. Det
kan vara på skolgårdar, vid centrum och vissa
parker där det inte rör sig så många vuxna
men där ungdomar befinner sig. Där är vi
mycket, berättar Viktor Nekmouche.
– Nu i början har vi lagt mycket krut på
att vara ute i skolor och på fritidsgårdar för
att presentera oss och lära känna ungdomar,
så att de vet vilka vi är, säger Fanny Dahl.
FANNY OCH VIKTOR ÄR DE FÖRSTA
fältarbetarna i kommunen sedan 1980-talet och även om båda är nya i rollen som
fältarbetare så har de erfarenhet av att arbeta
med ungdomar. Viktor har tidigare jobbat på
fritidsgård och som lärare på Ekillaskolan i
Märsta. Fanny har arbetat på en gymnasiesärskola för barn med neuropsykologiska
funktionsnedsättningar i Solna, men också
KULTUR & FRITID
varit volleybolltränare för ungdomar i Värnamo och Västerås.
DUON TILLTRÄDDE SINA TJÄNSTER inom
Kultur- & fritidsförvaltningen den 10 augusti
i år, och har av naturliga skäl ägnat en stor
del av den första tiden till att orientera sig
och planera verksamheten.
DE HAR BESÖKT SKOLOR, socialtjänst, ungdomsmottagning, brottsofferjour, idrottsföreningar och dylikt för att presentera sig
och skapa ett nätverk i Sigtuna. Men de har
också etablerat kontaktytor utanför kommungränsen.
– Vi har varit ute på många träffar med
andra fältarbetare. I och med att fältarbetare
i Sigtuna kommun senast fanns på 1980-talet
så har vi fått chansen att starta upp det här
helt på egen hand, säger Fanny Dahl.
– Vi var till exempel på en konferens med
Riksförbundet för fältarbetare nyligen, där
vi fick träffa andra fältarbetare för att få
inspiration för hur vi ska jobba.
Det måste kännas spännande att få
utforma en helt ny verksamhet?
– Det är väldigt spännande. Och man
måste komma ihåg att det är ett långsiktigt
arbete, det är inte någon ”snabbfix”, säger
Viktor.
– Det är också viktigt att säga att vårt
arbete är till för ungdomarna. Många kanske
förväntar sig att vi ska säga till ungdomar att
”sluta med det här”… Men vi är inga väktare
eller poliser, utan vi finns till för ungdomarna. För att de ska känna sig trygga, ha
det bra och kunna motiveras och utvecklas,
säger Fanny.
FÄLTARBETARNA HAR redan fått positiv
återkoppling, bland annat från lärare och
annan skolpersonal. Eleverna pratar om dem
och känner till att de finns.
– Många är väldigt positiva. Och bland det
viktigaste för oss är att folk vet vilka vi är,
säger Viktor.
– När vi berättar att vi är ute på fredag- och lördagkvällar så får vi väldigt bra
respons. Och när vi söker upp dem och visar
att vi bryr oss, då tycker de att det är bra,
säger Fanny.
NU NÄR FÄLTARBETARNA har hunnit lägga
en grund och blivit lite varmare i sina nya
I januari 2016 ska det finnas en grupp om 3–4 personer som är ute på fältet.
roller så siktar de på att bygga verksamheten
genom att i allt högre utsträckning söka upp
ungdomar i miljöer där det kanske inte vanligtvis finns några positiva vuxna. I skolorna
på dagtid, ute på stan på kvällarna.
– I början så jobbade vi tillsammans varje
helg, varje fredag och lördag kväll, just för
att se hur det ser ut. Var hänger ungdomar,
vilka tider ska vi arbeta, hur ska vi jobba
med säkerhetsrutiner och så vidare… , säger
Fanny Dahl.
FÄLTARBETARNA HAR NYLIGEN rekryterat
en ung vuxen som timanställd, en person
som alternerar och följer med antingen Fanny eller Viktor ut när de ”fältar” på helgerna.
Planen är att utöka den verksamheten och
anställa fler unga vuxna, individer som kan
relatera till den verklighet 13–18-åringar
lever i och ge stöd och hjälp.
– I januari ska det vara klart, då kommer
vi att ha en grupp om cirka 3–4 personer
som är ute och fältarbetar. Vi har hittat personerna, men eftersom vi är mitt uppe i den
processen så kan jag inte berätta mer om det
just nu, säger Viktor.
– Vi ska komma ut som en positiv kraft. En
jätteviktig sak för ungdomar är att bli sedda.
De känner sig utanför, att ingen ser dem.
– En del kanske inte har föräldrar som
bryr sig om dem, eller någon vuxen förebild
att prata med över huvud taget. Bara att ha
någon som stöttar dem och tror på dem,
att de inte behöver välja det dåliga utan kan
göra någonting annat, bli någonting, det är
också en peppande grej, säger Fanny. n
VIKTOR NEKMOUCHE
Ålder: 28 år,
Född: Uppsala
Bor: Uppsala
Utbildning: Hälsopedagog
Mobiltelefon: 073-666 32 19
FANNY DAHL
Ålder: 23 år
Född: Värnamo
Bor: Solna
Utbildning: Beteendevetare
Mobil: 073-666 32 20
59
KULTUR & FRITID
Marcus Landberg välkomnar alla julbordssugna till restaurang Koppar på Brooks Hotel.
Restaurang Koppar
Den 31 augusti invigdes Brook Hotel i Rosersberg officiellt. Sommarens smygstart med
luncher, grillkvällar och midsommarkalas slog väl ut, och nu laddar hotellets finrestaurang
Koppar för nästa kulinariska premiär – julbord.
Text: Göran Pettersson | Foto: Göran Pettersson och Restaurant Koppar
Brook Hotel i Rosersberg är en vacker
gammal skolbyggnad med tillhörande
sidobyggnader som ligger inbäddad i lugn
lummig grönska med kyrka och golfbana
som närmsta grannar.
FÖR 40 ÅR SEDAN TJÄNSTGJORDE går-
den som skola, men när fastighetsbolaget
som äger den i dag ville göra hotell- och
konferensanläggningn trädde trion William
Moradi, Christian Cederferm och Brook Tekeste in i bilden. De utvecklade och sjösatte
konceptet för Brook Hotel.
60
– Vi ville ha hotell- och restaurangverksamhet med en hög servicenivå. De som
kommer hit som gäster ska känna sig hemma, det är en lugn miljö ute på landet, men
ändå nära till flygplatsen och till Stockholm,
berättar William Moradi.
sällskap på upp till 70 personer.
– Vi har byggt en gång upp till kyrkan här
intill för att kunna ha bröllop här också. Vi
hade ett redan i somras faktiskt, men den
gången var det borgerlig vigsel, säger William Moradi.
HOTELLETS NÄRHET TILL ARLANDA flygplats och Stockholm gör det attraktivt som
konferensanläggning för sällskap från när
och fjärran, men Brooks har också nyligen knutit band med Arlandastad golf och
välkomnar mer än gärna fest- och bröllops-
HOTELLET ÄR LITET, MYSIGT och naturnä-
ra, men har ändå en personalstyrka på hela
21 personer.
– Det behövs för att hålla den standarden
vi vill ha här, konstaterar William Moradi.
Hotellets restaurang, Koppar, har 55 platser
KULTUR & FRITID
Restaurang Koppars goda dessertbuffé.
plus uteservering sommartid. Den ligger i
en separat byggnad bakom huvudbyggnaden,
som även den har byggts till med en ljus och
inbjudande lobbybar.
MARCUS LANDBERG JOBBAR SOM KOCK
på restaurang Koppar. Han har tidigare
arbetat tillsammans med kökschefen Linda
Stork på Ett litet hak, numera brasseri och
omdöpt till Napoleon, på Grev Turegatan vid
Stureplan i Stockholm.
– Vi har en medelhavsinspirerad meny
med nordiska influenser och ganska mycket
franska inslag, berättar han.
– Jag har bara varit här en månad ungefär,
det är så nytt, men det rullar på ganska bra.
Vi försöker att stämma av vad som fungerar
– vad det är för folk som kommer hit och
vad de vill ha. Och det går att göra roliga
saker här, folk vågar testa nya grejor.
DET ÄR GIVETVIS INTE BARA HOTELL-
och konferensgäster som är välkomna till
restaurang Koppar. Alla som bor i området
eller är på utflykt till Rosersberg kan slinka
in på en lyxig lunch eller finmiddag i lantligt
rustik och lugn miljö.
– Vi har valt att smyga igång det här lite
och inte gått ut så mycket med det. Julbordet är det första vi marknadsför lokalt, säger
Christian Cederferm som även jobbar med
andra restauranger i Warehousegruppen, ex-
empelvis Harrys i Märsta och Ardbeg Embassy i
Gamla stan i Stockholm.
Förutom luncherna bjuder restaurang
Koppar på kvällsservering mellan klockan 14
och 23 alla dagar i veckan. Söndag till tisdag
har restaurangen en barmeny som är något
enklare än den à la carte-meny som gäller
från onsdag till lördag.
BROOKS GRAVADE LAX
NÄR KOPPAR SMYGSTARTADE I SOMRAS
1 st citron
arrangerades bland annat ett antal grillkvällar, och till restaurangens midsommarfirande
kom ett 30-tal närboende gäster för att fira
klassisk midsommar med sill och potatis och
annat som hör den ljusa årstiden till.
Julbordspremiären på Koppar kommer
även den att ha traditionellt tema med lax,
köttbullar, sill, julskinka och andra obligatoriska smarrigheter på menyn.
– Man kan testa lite nytt med skaldjur och
sånt, men de traditionella rätterna på ett julbord kan man inte röra, konstaterar kocken
Marcus Landberg med ett leende. n
cirka 1,4 kg (en sida) Lax
100 gr salt
200 gr socker
5 gr hel vitpeppar
5 gr hel rosépeppar
50 gr dill
Saltlag
70 gr salt
1 l vatten
GÖR SÅ HÄR:
1. Putsa laxen och ta bort alla ben.
2. Blanda salt, socker, peppar och citronsaft ifrån en citron, gnid in blandningen
i laxen.
3. Hacka dill och lägg den över laxen.
4. Lägg laxen på ett fat och plasta, låt ligga
i 2 dagar.
5. Koka upp 70 gram salt i en liter vatten,
kyl ner saltlagen.
RESTAURANG KOPPAR
Adress: Norrsunda kyrkby 12,
Öppettider: Måndag–fredag 6–23,
lördag–söndag 7–23.
6. Lägg ner laxen i saltlagen och låt ligga
i två dagar.
7. Spola av laxen och torka av den med
en kökshandduk.
8. Skiva upp laxen tunt och garnera med
dill.
Låt det smaka! Linda & Marcus
61
BILDEN FRÅN STORA KROGBOKEN AV MATS REHNBERG
ÅKES STRÖVTÅG
Krogens förvandling
– från vägsup till lyx
Från ett simpelt ställe vid vägkanten där resande kunde få en sup med brännvin
på 1600-talet har krogen förvandlats till restaurang med lyx och gourmetmat. Vägen dit
gick via gästgivargårdar, tavernor, vinkällare och värdshus.
Text: Åke Ekdal | Källor: Lokala kyrkoarkiv. Språk- och folkminnesinstitutet i Uppsala med ortnamnsarkivet. Stora Krogboken av Mats Rehnberg. Brännvinsbok av Robert Eldh, lokalhistorisk litteratur.
ORDET KROG KOMMER FRÅN TYSKANS
”krug” som betyder krus, en vanlig symbol
på krogens vägskylt. Från början kunde vem
som helst öppna en krog. På landsbygden
och i småstäder räckte det med en lucka i
gavelväggen på en låg torvtäckt stuga för
servering av hembränd sprit.
EXAKT HUR MÅNGA ENKLA brännvinskrogar
det fanns utmed vägarna på landsbygden vet
62
ingen bestämt. Sigtunaforskaren Alf Nordström har räknat till minst 16 krögare av olika
standard i Sigtuna stad i slutet på 1700-talet.
GÄSTGIVARGÅRDAR och skjutsställen inrät-
tades enligt kunglig förordning från 1636 utmed alla huvudvägar. Märsta gästgiveri var ett
av de första. I Upplands jordebok från 1643
står Mats Örn som krögare, men han var inte
först. Verksamheten pågick till 1910 då den
siste gästgivaren öppnade butik i kroglokalen.
På 1950-talet brann gården ner.
FÖR ATT BLI VINSKÄNK MÅSTE man vara
borgare och äga en fastighet. Det gjorde att
präster, klockare, borgmästare och apotekare ofta stod för olika former av utskänkningsställen. I slutet på 1800-talet infördes
ett kommunalt kontrollsystem för att
begränsa fylleriet.
ÅKES STRÖVTÅG
Märsta gård var en av de första Gästgivargårdarna som inrättades efter en kunglig förordning på 1600-talet. Gästgiveriet låg där Forum ligger idag, men den senaste gårdsbyggnaden brann ner på 1950-talet.
DE SIMPLA BRÄNNVINSKROGARNA växte
upp där människor samlades vid vägkors,
marknadsplatser, kyrkan, tinget eller kanske
avrättningsplatsen. En resande genom
Märsta på 1700-talet kunde få sin färdsup
på Gustafsborg norr om Norslunda gård,
i lönnkrogen vid Pinan (Pinbacken), hos
gästgivaren på Märsta gård vid nuvarande
Forum, på Krogtorpet i norra Lövstaholmsbacken, vid Lindskrog, Smuttan eller Sjöås,
alla tre nära avrättningsplatsen Benstocken
söder om Halmsjön. Eller i Berga i Odensala. Bynamnet Krogsta i Norrsunda har dock
sin bakgrund i Krokstad.
I SIGTUNA STAD TOGS RESANDE emot
redan vid Färjestadsbron på krogen Snurrin,
eller Snörin, som det också kallats. Namnet
kan härledas av att farleden snördes ihop här
eller av den skarpa vägkurvan vid bron. Men
det är lockande att tro på ett samband mellan
namnet och kroglivet. Det är inte helt klart
att krögaren, rådmannen CP Wennberg, drev
krog här sedan han också förvärvat Sigtunakrogen Lilla Fördärvet på exekutiv auktion.
I SIGTUNA LÅG KROGARNA VÄGG I VÄGG
utmed Stora gatan. ”Brasan” på dagens
adress Stora gatan 48, Beda Anderssons utskänkningsställe mitt emot, Lilla Fördärvet
i Forngården vid Lilla torget (Lopptorget),
Krogen Brasan vid Stora gatan 48 var en central samlingsplats för Sigtunaborna. Namnet fick krogen efter en brand i kvarteret på 1700-talet.
på Stadskällaren runt år 1800 i Gamla
Tvåan eller på Rådhuskällaren vid Stora
torget och på Stadshotellet på 1900-talet.
Skålgrundet var ett passande namn på
krogtorpet på Kungsmarken på Tibblesidan.
Sigtunas borgmästare hade som löneförmån
att äga, driva eller arrendera ut sjökrogen
Skålgrundet.
Agnete Hjorts bok Sigtunabilder, berättar
om Beda Anderssons brännvinsmagasin, en
föregångare till Systembolaget på Långgatan
och idag vid Lilla torget. Hennes brännvin
hade god kvalitet och såldes i dunkar eller
hinkvis. När Beda tog ledigt satte hon ut ett
halvstop med brännvin i fönstret, så att var
och en fick sköta sig själv och lägga pengar i
en burk.
KROGEN BRASAN FICK NAMNET efter en
eldsvåda i kvarteret år 1744. Här låg Stadskällaren 1870 och var den centrala samlingspunkten med värdshus och trädgårdsservering hos systrarna Stridh tills Stadshotellet
invigdes 1909.
NÄR FORNGÅRDEN SÅLDES 1821 följde
krogrättigheterna med huset. Namnet Lilla
Fördärvet kan vara ett lån från Uppsalakrogen Flustret. Rådhusrestaurangen låg som sig
bör granne med rådhuset vid Stora torget.
Huset hade många funktioner, men var från
1925 restaurang med populärt ölkafé. Huset
revs trots protester 1956. Rådhuskällarna
var ett slags kommunala spritrestauranger
med tonvikt på dryckerna. Borgmästaren
utsåg krögare.
I MÅNGA MEDELTIDA STÄDER förekom
också privata gillen med eget krogliv. I Sigtuna är fem gillen kända, däribland S:t Olofs
gille. I Uppland fanns totalt ett 40-tal gillen.
Gästgivaregården i Märsta gård som är väl
dokumenterad på grund av en liten minneslapp instoppad i vägpanelen. Kungen
Karl XV och drottning Desideria stannade
till vid Märsta gård midsommaren 1823 för
att bevittna ett pågående husförhör. Hovets
uppassning, riksmarskalk Magnus Brahe,
noterade händelsen på en papperslapp som
hittades i väggen vid renovering av manbyggnaden 1917. Skvallret säger att maten på
Märsta gård inte var så mycket att hurra för.
MEN HUR SÅG DET UT PÅ DEN ENKLA
krogen under medeltiden och framåt till
våra dagar? Jo, krogbesökarna satt på pallar
med tända ljus och fick servera sig själva
ur framställda flaskor. Öl och vin var de
huvudsakliga dryckerna. I den mån mat
serverades fanns sällan matsedlar och i mitten på 1600-talet var matgaffeln ett okänt
begrepp. n
63
SIGTUNA KULTURFÖRENING
Karen Salmose, ordförande
i Sigtuna KULTURförening.
Kulturen
påverkar oss!
Kan kultur i form av litteratur, konst, musik och teater öppna våra hjärnor, få oss att
tänka och känna och kanske göra oss mänskligare? Karen Salmose reflekterar över
litteraturens kraft och påverkan och ger tips på intressanta böcker och författare.
Text: Karen Salmose | Foto: Pressbilder
KULTUR I ALLMÄNHET DEFINIERAS som
livsmönster hos ett helt samhälle. Den
höga kulturella förmågan att klassificera
och kommunicera erfarenheter materiellt
och symboliskt har länge betraktats som en
universell egenskap hos människan.
Genom kulturen kan människan lära
känna sig själv bättre, sina värderingar,
fördomar och reaktioner med mera öka den
egna förmågan att hantera nya och främmande situationer och utveckla mänskliga
relationer, ur Människan socialt och kulturellt,
Anne Charlotte Ringquist.
I ROMANEN KAN DU SKAPA EN NÄRHET
till hur människor, känner och tänker till
skillnad mot fackboken, där alla känslor är
avskalade. ”När man vill utforska är romanen idealformen. Omvärldens föreställning
påverkar oss och frågan `vem är jag` ekar i
64
mångas huvud”, sade Jonas Hassen Khemiri
vid sitt framträdande på Bokmässan inför
presentationen av sin nya bok ”Allt jag inte
minns”.
Vill man komma närmare människan i
det föränderliga livsmönster de lever i kan
romanen ge sammanhang och förståelse. Jag
skall i den här artikeln uppehålla mig vid
några författare, som liksom Jonas utforskar
i romanen.
mannen steg upp, sköta barnen och hålla
smutsen borta. Maj var inte feminist.
Hon hade nog med tillvaron som den var.
Mitt femtiotalsliv var ungefär som Majs,
uppasserskans och barnskötarens och ingen
tid för sig själv. Det gällde att anpassa sig till
läget, även om det i huvudet på mig såddes
frö för andra lösningar, men de var inte
möjliga att förverkliga just då.
ANNORLUNDA BLEV DET UNDER 1960-
FÖRFATTAREN KRISTINA SANDBERG, som
besökte Sigtuna Kulturförening på Internationella Kvinnodagen i våras berättade ur sin
trilogi om hemmafrun Maj, hur hon anpassades efter de krav som fanns då. 1940–50talets kvinnoroll var att skapa det goda hemmet med moral och omsorg. Hon skulle inte
synas, hon skulle göra det som skulle göras,
se till att ha morgontoaletten ordnad innan
och 70-talen när den snabba ekonomiska
utvecklingen krävde kvinnornas arbetskraft.
Då gick kvinnorna ut på arbetsmarknaden,
tjänade egna pengar och blev dubbelarbetande, för de fick också sköta hemmasysslorna. Många av den tidens kända kvinnliga
författare har beskrivit den utvecklingen
i både prosa och poesi, men det fick de
ingen goodwill för av deras samtida manliga
Jonas Hassen Khemiri presenterade sin nya bok
Allt jag minns på årets bokmässa.
Elin Lucassi, serietecknare och författare.
Therese Bohman tar i sin bok ”Den andra kvinnan” upp älskarinnans roll i samhället.
kollegor, som helt enkelt ”skrev ner” deras
böcker.
Det har bland annat författaren och professorn Ebba Witt Brattström, som under
hösten var en av våra besökande författare,
tagit upp i sin bok ”Stå i Bredd”. Kvinnliga
författare skulle inte tro, att de var någonting, men deras skrivande gjorde påverkan.
Kraven de ställde ledde i ett längre perspektiv fram till viktiga reformer som utbyggd
barnomsorg på 1970-talet och en större
rättvisa för kvinnor i Sverige.
relationer och samhället vi lever i och skildra
företeelser ur oväntade vinklar, belyser hon
de strukturer, som omger och påverkar oss.
Med sina bilder har hon förmågan att ta
gadden av ett påstående och vända dem till
sin motsats. Hon får oss att se orättvisorna.
Elin, som själv är pedagog , drömmer om en
workshop med grundskoleelever för att få
fram deras tankar och funderingar omsatt i
texter och bilder.
kamrat kallar romanens unga kvinna för
normbrytare. Samtidigt ser hon sig själv som
författare och ämnad för något större, har
gått skrivarkurser och studerat vid universitet.
Men hennes ensamhet är ständigt närvarande.
Romanen speglar de manliga strukturer,
som begränsar kvinnors skapande och utveckling. Therese var också gäst på Litteraturfestivalen.
SERIETECKNAREN OCH FÖRFATTAREN
Elin Lucassi, som besökte oss under Sigtuna
Litteraturfestival i augusti, visade ur sin
bok ”Jag är den som är den” i sina tecknade
figurer, vad som händer, när man placerar en
man i samma situation, som man vanligtvis
ser kvinnor. Genom att undersöka roller,
FÖRFATTAREN THERESE BOHMAN tar i
sin bok ”Den andra kvinnan” upp älskarinnans roll i samhället. Det handlar om en ung
kvinna, som möter en äldre man. De inleder
en kärleksrelation, som blir väldigt passionerad. Han är gift och överläkare på ett stort
sjukhus, där hon jobbar i bespisningen.
Ur ett klassperspektiv är det således en
stor vidd mellan dem. En gammal skol-
JAG LÄSTE NYLIGEN I DN att ny forskning
visar att ett kulturellt och rörligt liv motverkar demens och gör oss till sundare och
vitalare människor.
Det kan vara en nog så god anledning att
ta till oss kultur. Själv skall jag ge böcker
i julklapp. Gör ni det också? Förslag på
böcker kan ni hitta i denna artikel. n
65
KALENDARIUM
VÅRPROGRAM 2016
JANUARI
APRIL
FÖRFATTARKVÄLL ANNA ÅHMAN
KONSTRUNDA I SIGTUNA KOMMUN
FREDAG 25–MÅNDAG 28 APRIL
TORSDAG 22 JANUARI KL 19.00
KULTURLÄNKEN
Författarkväll med författaren Anna Åhman,
som kommer att berätta om sin roman ”När
en trollkarl dör”. Anna Åhman, som har bott i
Märsta, har arbetat som barn- och ungdomspsykiater. I boken visar hon en förståelse för
barnets utsatthet i en missbruksfamilj och
dess konsekvenser i vuxen ålder.
FEBRUARI
KONSERT TOMAS BOSTRÖM
LÖRDAG 13 FEBRUARI KL 18.00
SÄTUNAKYRKAN.
Hans program handlar om sången och musiken, som bärare av kultur, identitet och tro. Vi
kommer att få höra några äldre sånger och
väldigt mycket nyskrivet.
Tomas har just avslutat ett stort sångprojekt,
där han har skrivit en sång till var och en av
kyrkoårets episteltexter. Det finns barnsånger
likaväl som för fyrstämmig kör.
Det finns bland annat sånger av Tomas
Boström i våra nya psalmböcker.
Vi besöker konstnärer och hantverkare i deras
verkstäder. Sista stationen för rundan blir
Wenngarns slott, där alla deltagande konstnärer har en samlingsutställning.
VERNISSAGE PÅ NIORNAS KONSTUTSTÄLLNING JURYBEDÖMD
ONSDAG 27 APRIL KL 15.00
MÄRSTA BIBLIOTEK
MAJ
PRISUTDELNING PÅ NIORNAS KONSTUTSTÄLLNING
TORSDAG 19 MAJ KL 15.00
MÄRSTA BIBLIOTEK
Lätt förtäring.
JUNI
NATIONALDAGSFIRANDE
MÅNDAG 6 JUNI NATIONALDAGEN FIRAR
SIGTUNA KULTURFÖRENING VID VATTENTORNET TILLSAMMANS MED ANDRA
FÖRENINGAR.
Entré 70 kr. Biljetter vid entrén.
Vi visar konst och hantverk samt informerar
om vår verksamhet.
ÅRSMÖTE MED SIGTUNA KULTURFÖRENING
SPELMANSSTÄMMA
LÖRDAG 20 FEBRUARI KL 17.00
NORRBACKASKOLAN, MÄRSTA.
SÖNDAG 12 JUNI MELLAN KL 11.00
OCH 16.00
DROPPSTA.
Årsmötesförhandling, förtäring, underhållning
och lotteri.
Ta ditt instrument och kom. Kaffe, glass och
korv finns att köpa.
MARS
INTERNATIONELLA KVINNODAGEN
LÖRDAG DEN 5 MARS KL 14.00
KULTURLÄNKEN, MÄRSTA BIBLIOTEK.
Vi firar Internationella kvinnodagen 8 mars
med diktuppläsning av Katarina Torfason,
Körsång av Octurne under ledning av Torsten
Englund och föreläsning av professorn och
kvinnohistorikern Yvonne Hirdman.
Kaffe med bakelse finns att köpa.
66
PROGRAM
Radio Sigtuna 88,2 MHz
Lyssna på de senaste programmen från Radio
Sigtuna när du vill på www.radiosigtuna.se.
MÅNDAG
9.30–10.30 Country & sån’t med Jeanette
Berglund
14.00–15.00 En timme dragspel
med Kjell Arnesson
18.00–ca 19.30 Hänt på bygden med Radio
Sigtuna (första måndagen i månaden)
18.00–ca 20.00 Sigtuna Museum & Art med
Ted Hesselbom (tredje måndagen i månaden)
TISDAG
9.00–10.30 Frukostklubben
med Kjell Arnesson
ONSDAG
17.00–18.45 Jazz etc.
med Leif Hallin
TORSDAG
18.00 Kommunfullmäktige
(en gång i månaden)
FREDAG
9.30–11.30 Förmiddag med Rune
med Rune Ljungberg
18.00–19.00 Har du hört den förut?
med Lennart Berglund (udda veckor)
Flera evenemang kan komma.
18.00–19.00 Privat med Hans
med Hans Ahlberg ( jämna veckor)
SAMARBETSPARTNERS
19.00–20.00 Danstimmen
med föreningen Danslyckan
Sigtuna kommun, ABF, Märsta Bibliotek,
Sätunaskolan, Unikultur, Kulturstugan
SÖNDAG
10.00–ca 21.00 Söndagsreprisen av hela
veckans program
All övrig tid – informationsslingan
Mer info på: www.radiosigtuna.se
E-post: kontakt@radiosigtuna.se
Telefon i studion: 08-591 127 11
VINTERKRYSSET
V
I
N
T
E
R
K
R
Y
S
S
RISKERAR
GOJA
"KÄNN INGEN
MAGKATARR SORG FÖR MIG
…"
SJÖNG HAN
ÅR 2000
TRIBUNALSTAD
TAR HON
SOM
ROR
RADIE
TAR
BETALT
SPRÅKMÄRKE
MILITÄR
LÄGGER
SKYTT
KVÄVE
SKOJAREN
TAR
SNÄLL
STYGG
TILL?
GUILLOUAFFÄR
KÄBI
HOTELLKEDJA
PERIOD
BRUTAL
KAN SLÅ
& SLÅS IN
KAKHAK
FÖRÄRADES
HAN 2011
FÖR BÄSTA
MANLIGA
LIVEARTIST
LILLA
ANLAGDA
BUMLINGHÖGEN
MÖBEL& KÄPPÄMNE
FÖR
GENOMTJÄNST SKÅ& KRAM DANDE
BLYGSAM
SKÅDISEN
WOODY
BIL MED
MARTIN
MÄN
SOM
KÖR
STRUL
MITT I
BENHÖG
RYSK
MONARK
SER DU
BASKERMÅNGA
BUSAR
NU!
SPARTRÄD
VAS
KRAGLÖS
TRÖJA
USCH!
YTMÅTT
HUSRESTER
SOCKERDEL
MÅTT
GROVT
GRUS
TORR
NORPA
TROJKA
DOPGÅVA?
BÖNORD
ROOIBOS
MUSIKTERM
INNEHAVARNA
HAN HAR
SPELAT
TRUMMOR
OCH BAS I
DENNA GRUPP
ROLLS
ROYCE
DE JANEIRO
BOR
AV
KING
COLE
BARNUNGE
ROTERA
ILSKA
VINCI
HAL
FISK
HUND
MED
SPA?
FYLLER
VI
LEMURKRYSS
Konstruktör: Lena Holmlund / Foto: Henrik Isaksson/Samlarkungen
Vinn presentkort från RC Chocolat. Skicka
Namn:
lösningen senast den 20 december 2015 till
Glimten, SigtunaHem, Box 509, 195 25 Märsta.
Adress:
Märk kuvertet med ”Vinterkrysset Glimten”.
Vinnare av ”Sommarkrysset” är Barbro Åhr från Märsta.
67
Morgondagens stadsdel på invånarnas villkor
Arbetet med att utveckla och forma Sigtuna stadsängar bedrivs gemensamt av SigtunaHem
och NCC. Ett första steg i det gemensamma bolaget har varit att enas om en vision som ska
genomsyra arbetet framöver. Tillsammans ska vi se till att visionen efterlevs och att utvecklingen
av Sigtuna stadsängar berikar Sigtuna kommun och Sigtuna stad.
www.sigtunastadsangar.se

Så här tycker ni om att bo hos oss!

Transcription

Similar documents

Ansökan andrahandsuthyrning

Sigtunaturen

Klippsamling Socknar i Stockholms län

LÄS MER OM HUMLEPROJEKTET BAKOM SIGTUNA SINGLE HOP

nyhetsbrev Katarina Bonde STIL kopia

STORA GATAN

BARN - Sigtuna Litteraturfestival

Nyhetsblad nr 1, 2014 - Arbetarebostadsfonden