Slutrapport Utmaningen

Slutrapport
Projektnamn
Ärende-ID
Utmaningen- samverkan och samsyn för tillväxt
U 2012/15 & 00167590
Stödmottagare
Organisationsnummer
Vansbro kommun
16 212000-2130
Datum för slutrapport
Beslutad projekttid
2015-01-29
120901-141231
Kontaktperson
e-post adress
Telefonnummer
Ola Granholm
ola.granholm@vansbro.se
0281-75080
1. Sammanfattning
Projektet Utmaningen startades som en reaktion- och åtgärd- på en rapport från Kvalitetsnätverk Bergslagen
2011, som visade att det fanns negativa attityder och ett mycket lågt förtroende mellan invånare, politiker och
tjänstemän i Vansbro kommun. Syftet med projektet var att ”skapa en bred uppslutning för ett gemensamt,
långsiktigt ansvarstagande för samhällsutvecklingen, som på sikt kan innebära en positiv utveckling på alla
plan i Vansbro kommun”. Målet var att ”utveckla en modell- ”Strategiskt Forum”- för ett långsiktigt arbete för
tillväxt i Vansbro kommun”. En modell byggd på praktisk medverkan och samsyn mellan näringsliv, politik,
förvaltning, social ekonomi och enskilda medborgare.
Projektet har jobbat konsekvent med att inom ett antal konkreta områden bygga en sådan praktisk medverkan
och samsyn mellan aktörerna. Inledande djupintervjuer fick till stor del styra vilka ämnesområden projektet har
jobbat med. Vi har haft en teori i projektet; att förtroende skapas när man 1) jobbar tillsammans med något
som är viktigt för alla inblandade och 2) levererar det man har lovat. Nr 1 handlar om jobbet i detta projekt och
nr 2 om ”allt det andra” en kommun levererar till sina medborgare i form av service och tjänster”.
Ett Strategiskt Forum startades på prov, men deltagarnas intresse räckte inte för att forumet skulle kunna leva
vidare. I vilket fall kunde vi konstatera att det inte fungerade som det var tänkt. Tillväxtanalys har i sin rapport
(se 11. Övrigt) uttryckt detta som ”I efterhand kan man konstatera att det finns ett stort antal människor som är
engagerade i ett stort antal olika lokala frågor, men att det är få som är intresserade av helheten och den
övergripande strategin.” Med anledning av detta så har Utmaningen inte kunnat jobba exakt på det sätt som
var beskrivet i projektansökan. Vi har istället jobbat inom de områden (fokusområden-fokusgrupper) där
aktörerna har visat att de har ett intresse, t ex Turism, Kultur, Skola och Kompetensförsörjning. På så sätt har
vi istället byggt en samverkan med individer inom deras eget intresseområde, där byggt upp en samverkan
inom dessa avgränsade områden, grundlagt ett förtroende med avgränsade grupper samt bäddat för en
framtida dialog om såväl delar som helhet. Vi har haft tre övergripande principer vid val av fokusområden; a)
området ska ha en potential att åstadkomma konkreta framsteg i frågor som är viktiga för Vansbro kommuns
invånare b) Arbetet ska kräva samverkan mellan den kommunala organisationen och andra aktörer i samhället
eller mellan politiker och tjänstemän. c) Delprojekten ska endera avslutas och redovisas på ett tydligt sätt eller
också ska det finnas någon som tar ansvaret för fortsatt utveckling. Projektet har systematiskt använt sig av
omvärldsanalys och best practice och implementerat det som ett verktyg i den kommunala organisationen. Vi
har även drivit en process där företagare, ideella aktörer, politiker och tjänstemän har haft en dialog om
förutsättningar för att bygga en attraktiv kommun.
Vi har byggt upp verksamhet och samverkan inom sex olika fokusområden; Medborgardialog,
Omvärldsanalys, Kompetensförsörjning, Kultursamverkan, Turismsamverkan och Samverkan SkolaLokalsamhälle. Det område där projektet har nått längst är Samverkan skola-lokalsamhälle där arbetet
resulterat i en förankrad arbetsplan för samtliga skolor samt en beviljad ansökan om projektmedel från
VINNOVA i programmet FRÖN, där Vansbro kommun i mycket stark konkurrens med andra kommuner
beviljades 400 000 kr i projektmedel under 2015 för att fortsätta utveckla arbetet med samverkan mellan
skolan och lokalsamhället.
Projektet upplevs, trots det uteblivna strategiska forumet, som lyckat och en SCB-undersökning visar att
förtroendet har ökat under projektperioden.
1 (9)
2. Syfte och mål
Beskriv projektets syfte och mål samt om dessa mål har uppnåtts. Beskriv även projektets målgrupp och hur man nått fram.
Syftet med projektet var att ”skapa en bred uppslutning för ett gemensamt, långsiktigt ansvarstagande för
samhällsutvecklingen, som på sikt kan innebära en positiv utveckling på alla plan i Vansbro kommun”.
Målet var att ”utveckla en modell- ”Strategiskt Forum”- för ett långsiktigt arbete för tillväxt i Vansbro kommun”.
En modell byggd på praktisk medverkan och samsyn mellan näringsliv, politik, förvaltning, social ekonomi och
enskilda medborgare. Detta mål har inte uppnåtts vad avser det strategiska forumet, men däremot vad avser
den praktiska medverkan och samsynen. ”Man får jobba där det är möjligt att jobba” och ta sig fram ”i
huvudsaklig riktning mot målet”. Ibland är det motvind och då får man kryssa istället. Under de sista
månaderna av projektet har vi ånyo bjudit in till en sorts strategiskt forum, där näringsliv, kommunala
tjänstemän, politiker och social ekonomi åter har träffats vid ett antal tillfällen för att diskutera framtiden för
Vansbro kommun ur ett speciellt perspektiv (Attraktivitet). Kanske är det bättre att på detta sätt vid olika
tillfällen bilda olika typer av strategiska forum beroende på ämne, tidpunkt och tänkbara intressenter? Just nu
känns det som en mer tänkbar, flexibel och mindre ”exklusiv” modell.
Projektets resultatmål var 1) ”Utveckling av nya metoder och modell kring lokalt tillväxtarbete samt 2) ”Sprida
kunskap och erfarenheter om utvecklandet av ett Strategiskt Forum, där olika aktörer medverkar genom
engagemang och deltagande i projektarbetet”. Resultatmål nr 1 är uppfyllt då vi under projektets gång har
testat olika metoder och utvecklat en modell för lokalt tillväxtarbete. Resultatmål nr 2 får anses vara delvis
uppfyllt, då vi under projektets löptid träffat ett stort antal aktörer och för dem berättat om delresultat- samt
med- och motgångar i projektet. Bland dessa kan nämnas Region Dalarna, Länsstyrelsen Dalarna, ca 15
kommuner inom Gränskommittén Hedmark-Dalarnas demografiprojekt och 5 kommuner inom det
attraktivitetsprojekt som Gränskommittén har startat. Dessutom utgör projektet Utmaningen en av sex
fallstudier, där Tillväxtanalys på uppdrag av Näringsdepartementet ”hämtar- och beskriver- konkreta exempel
på arbete med Attraktivitet från den kommunala nivån”. Tillväxtanalys uppdrag handlar om vad en kommun
kan göra gör att öka sin attraktivitet utifrån tre ingångar; boende, företag och besökare. Hur kan man arbeta,
vilka erfarenheter man har, etc. (se vidare nedan under punkt 11, ”Övrigt”)
Projektets målgrupper var medborgare, företagare, politiker, kommunala tjänstemän samt aktörer inom den
sociala ekonomin i Vansbro kommun. Vi har jobbat aktivt med- och nått fram till- alla dessa målgrupper.
-
Vi har haft en dialog med medborgare genom djupintervjuerna, genom de aktiviteter som vi genomfört i
samverkan med Föreläsningsföreningen och genom Fritidshusägarträffarna.
Vi har haft en dialog med företagare genom djupintervjuerna, arbetet i Strategiskt Forum, ”fika med
företag på Lokstallet”, Turismsamverkan samt Attraktivitetsprojektet.
Vi har haft en dialog med politiker främst inom processerna med Medborgardialog och Omvärldsanalys
men även Attraktivitetsprojektet.
Vi har haft en dialog med tjänstemän inom processerna med Medborgardialog, Omvärldsanalys,
Kompetensförsörjning, Samverkan Skola-Lokalsamhälle samt Kultursamverkan.
Slutligen har vi haft en dialog med social ekonomi inom Samverkan Skola-Lokalsamhälle,
Turismsamverkan och Kultursamverkan samt i dialogen kring föreningsregister och vid de föreläsningar
vi har arrangerat i samverkan med Föreläsningsföreningen.
Inom projektets olika fokusområden har de här grupperna dessutom träffats sinsemellan och bedrivit ett
gemensamt utvecklingsarbete. Samtliga personer som har haft kontakt med projektet har regelbundet fått ett
nyhetsbrev (totalt 5 st) där vi har berättat vad som händer i de olika delarna. Inom alla fokusområden har vi
verkat för att man ska använda resultat och erfarenheter från andra kommuner och regioner i Sverige/Norge.
Exempel på detta är omvärldsanalys, lärresa till Mora-Vasaloppet, medborgardialog i Mora och arbetssätt från
andra kommuner i skola-arbetslivs-processer.
3. Organisation
Beskriv hur projektet har organiserats och styrts.
Den övergripande styrningen har skett i en styrgrupp med (motsvarande) ks au:s ledamöter, kommunchef,
näringslivsbolag samt ordf Köpmannaföreningen (representerade även ideell sektor). Projektet har hela tiden
haft en externt upphandlad projektledare på 60%. Styrgruppen har under projektet haft hela 18 möten. Mellan
styrgruppsmötena har projektledaren, kommunchefen och Kommunalrådet även haft avstämningsmöten. I
perioder har dessutom olika personer varit upphandlade resp anställda för specifika uppdrag
(Modellutveckling, Medborgardialog, Turismsamverkan, Samverkan kompetensförsörjning). Projektledare har
rapporterat till Styrgruppen med tät frekvens. Samtliga styrgrupps- och fokusgruppsmöten har protokollförts
(minnesanteckningar). Organiseringen av projektet upplevs ha fungerat bra.
2 (9)
4. Arbetssätt och aktiviteter
Beskriv arbetssätt samt genomförda aktiviteter, förklara och kommentera eventuella avvikelser mot ansökan och beslut.
I nedanstående tabell ska de aktiviteter som finns med i beslutet fyllas i. Ange med % hur stor del av budgeterade kostnader som har
upparbetats för respektive aktivitet. Ge en kommentar till respektive aktivitet vid behov.
I början av projektet skissades en arbetsmodell för projektet. Denna modell har sedan reviderats successivt
(kartan har ritats om efter verkligheten). I stort sett har vi dock jobbat efter den ursprungliga modellen;
1) djupintervjuer 2) bildande av Strategiskt Forum 3) bildande- och bemanning av- ”externa” fokusgrupper som
a) de intervjuade har ansett vara viktiga och b) kräver samverkan mellan kommunen och andra aktörer 4)
fortsatta djupintervjuer o praktiskt arbete i fokusgrupper. 5) summering och överlämning till fortsatt ansvariga.
Målet för arbetet i (de externa) fokusgrupperna har varit att involvera och engagera deltagarna samt att ta fram
en modell för hur de kan fortsätta att verka efter projektets slut och att någon utnämns som ansvarig för fortsatt
arbete. Totalt har ca 40 personer varit delaktiga under totalt 22 mötestillfällen i dessa fokusgruppsmöten.
Det har dessutom genomförts två interna processer (Medborgardialog och Omvärldsanalys) med betydelse för
kommunens relationer med aktörer och invånare. Arbetet inom dessa har omfattat främst politiker och
tjänstemän. Totalt ca 30 politiker o 15 tjänstemän. Dessa interna processer har haft flera syften:
1) kommunikation med externa aktörer/utökad demokrati
2) ökad intern förmåga att ta fram effektiva och ”kundanpassade” lösningar
3) ökad förmåga till intern/extern samverkan
4) bättre omvärldsbevakning o planeringsförmåga
5) ökad flexibilitet.
Andra aktiviteter som har genomförts då de bedömts ligga i linje med syftet med projektet:
- Upprättande av föreningsregister. Under 2013 upprättade projektet ett föreningsregister som kom att omfatta
165 föreningar/sektioner/församlingar. Registret har publicerats på kommunens hemsida. Under arbetet hade
projektet kontakt via mejl eller telefon med ca 110 föreningsrepresentanter. Denna aktivitet valdes då 1) det
inte fanns något föreningsregister, 2) att de djupintervjuade påtalade att föreningslivet var viktigt och 3)
aktiviteten medförde omfattande kontakter mellan projektledaren och föreningsföreträdare.
- Modell för kommunikation med fritidshusägare. Under 2013 och 2014 har projektet haft två träffar med
fritidshusägare där totalt ca 1000 personer bjudits in till möten med kommunledningen. På träffarna kom 60
resp 120 personer. Syftet var; 1) inflöde av idéer och synpunkter 2) bereda möjlighet för ägarna att fördjupa sin
kontakt med Vansbro kommun, att hitta ett jobb i kommunen samt flytta dit (koppling kompetensförsörjning) 3)
goodwill samt 4) att fritidshusägare kan starta företag eller evenemang i kommunen.
- Föreläsningar i samverkan med Vansbro Föreläsningsförening. Vi har arrangerat tre föreläsningar (en
nationell tillväxtspecialist och två nationellt kända författare) i samverkan med föreningen, alla tre på temat
”Vad kan man göra på landsbygden för att förbättra sina chanser till utveckling”. Syftet med föreläsningarna
har varit 1) omvärldsorientering och 2) utvecklad relation med Föreläsningsföreningen och dess besökare.
- Seminarium om kultur med Bengt Göransson (f d kultur- och skolminister) och Landstinget Dalarna om syftet
med kulturaktiviteter.
Föreläsningarna och kulturseminariet hade totalt ca 170 deltagare.
- Turistekonomisk analys för Vansbrosimningen. Kostnaden för denna delades med Vansbrosimningen.
Analysen visade i siffror hur viktig Vansbrosimningen är för bygden. Den visade att ca 30 000 personer
besöker evenemanget och att det genererar en omsättning på ca 43 Mkr. Undersökningen är viktig för fortsatt
strategi inom Turismen och för hur Fokusgruppen ”Turismsamverkan” ska fortsätta sitt arbete.
- Via Utmaningens aktiva deltagande i Gränskommittén Hedmark-Dalarna har Vansbro fått möjlighet att delta i
deras ”Attraktivitetsprojekt”. Denna aktivitet har lagts inom Utmaningen, för att hålla ihop helheten samt göra
en nystart för Strategiskt Forum (samma målgrupp).
- Mobiliseringsarbete kring ett område för friluftsaktiviteter i Äppelbo, i samverkan mellan kommun, föreningar i
byn o företag.
3 (9)
Aktiviteter enligt beslutad tidsoch aktivitetsplan
Utfall i %
mot
budget
Kommentar
Ledning, styrning, ekonomi och administration
70
Nästan uteslutande arvode till projektledaren
Information-kommunikation: Info- o dialogmöten,
kommunikationsstrategi och webbplats
Kunskapshöjande aktiviteter: Seminarier och workshops,
studiecirklar, framtagande av mtrl.
100
Bildande av strategiskt forum
6
100
Utvärdering, slutredovisning inkl. slutrapport
Fokusgrupper inom komp.utv, framtida arb.kraft,
strat.omvärldsarb., Studiecirklar, nya modeller etc.
Plan för fortsatt verksamhet efter projektets slut
Dock ej några studiecirklar (bedömdes som
mindre lämpligt att genomföra studiecirklar i
stor skala)
Aktiviteten gick ej att genomföra enligt plan,
se ovan
Det fanns ingen budget avsatt för denna post.
Projektet har haft en följeforskare och relativt
mycket tid har även lagts på utvärdering och
slutredovisning, varför posten uppgår till ca
10% av den totala budgeten
Det fanns ingen budget heller för denna post.
Även här har vi dock lagt mycket kraft samt
anlitat externa projektledare o externa
konsulter, varför denna post kom att uppgå
till ca 20% av den totala budgeten.
Detta har vi jobbat med ända sen projektets
första månader. Det har dock gjorts som en
del i helheten och det är svårt för oss att
bedöma den totala omfattningen…
5. Resultat och effekter
Beskriv vilka resultat och effekter som projektet har medfört och vilka resultat och effekter som förväntas uppkomma efter det att projektet
har avslutats, även förväntade resultat som inte har uppnåtts ska anges.
Vi har valt ut de viktigaste effekterna och listat dem nedan i ordning från mest- till minst- betydelsefulla:
- Projektet har, i samverkan med en arbetsgrupp i skolan, skapat en plattform för kontinuerlig kontakt mellan
skolan och föräldrar, ideella föreningar, företagare, övriga kommunala förvaltningar samt andra
samhällsaktörer (Arbetsplan för Samverkan Skola-Lokalsamhälle). Projektet har också bidragit till en större
delaktighet i utvecklingsfrågor för lärare och studievägledare samt bättre kontakt mellan skolledning och
lärare. Kommunen uppmärksammas i regionen för sitt arbete med samverkan skola-lokalsamhälle.
- Inom ramen för arbetet i fokusgruppen Samverkan skola-lokalsamhälle utformades en ansökan till VINNOVA
om medel till fortsatt utvecklingsarbete under 2015, i programmet ”FRÖN”, där Vansbro tilldelades medel som
en av 11 kommuner, i konkurrens med ca 120 andra ansökningar.
- Vi kan tyvärr inte jämföra nuläget vad gäller attityder med det läge som gällde när projektet startade, då den
mätning som var orsaken till att projektet startade var en unik mätning 2011 i regi av Kvalitetsnätverk
Bergslagen. De uppmätta värden vi kan använda i sammanhanget är de värden som framkommit i den
medborgarundersökning som SCB genomfört på uppdrag av Vansbro kommun 2012 och 2014. I
undersökningen har värdet för parametern ”Kontakt med politiker” stigit från 51 till 53, värdet för ”Information”
är oförändrat (49), värdet för ”Förtroende” har stigit från 38 till 41 och värdet för ”Möjlighet till påverkan” har
stigit från 33 till 36.
- Vi har utvecklat en metod för medborgardialog samt förankrat denna hos politiker och tjänstemän.
- Det har tillsatts en kulturberedning under Kommunfullmäktige för fortsatt dialog i kulturfrågor mellan privata
kulturaktörer och tj.män/pol i kommunen.
- Det har för kompetensförsörjning har bildats en plattform för samverkan mellan Vansbro kommun,
Näringslivssamverkan och Arbetsförmedlingen samt en portal för rekrytering som alla parter står bakom.
- Samarbetsklimatet har blivit bättre, såväl inom kommunen som mellan kommunen och andra aktörer. Det
kan inte härledas helt till projektets verksamhet, men projektet har bidragit till detta.
- Projektet har bidragit till att Gränskommittén Hedmark-Dalarna startade Attraktivitetsprojektet” och att
Vansbro fick möjlighet att delta i det. Resultatet av detta blev dels en fördjupad omvärldsanalys, ökad kunskap
om utvecklingsfaktorer hos politiker och tjänstemän samt samverkan mellan politiker, tjänstemän, företagare
4 (9)
och ideella aktörer om vad som är viktigt för Vansbro kommuns framtid.
- Tjänstemän och politiker har samverkat i processerna för medborgardialog och omvärldsanalys, vilket lett till
ökad samsyn i utvecklingsfrågor.
- Det har bildats en samverkansgrupp med kommunen, Visit Södra Dalarna, Näringslivssamverkan,
Kommunbygderådet och privata turismföretagare för dialog om turismutveckling.
- En modell för omvärldsanalys har utvecklats.
- Det har utvecklats en turismstrategi i dialog mellan parterna i turismgruppen
- Många aktörer har under projektet fått lära sig mer om hur man använder goda exempel i omvärlden som ett
verktyg för utveckling (arbetssättet har använts konsekvent i alla fokusområden)
- Kommunen har fått en relation med sina fritidshusägare (brevledes med ca 1000 pers och fysiskt möte med
ca 150-200 personer) och en metod för att fortsätta relationen.
- Vansbro har fått ett nytt föreningsregister inkl en kontinuerlig dialog med föreningarna i kommunen (det finns
ingen förenings- eller fritidsansvarig i kommunen, varför många föreningar inte har haft någon
relation/kommunikation med kommunen på många år).
- Projektet har öppnat ett samarbete med Vansbro Föreläsningsförening som förhoppningsvis kan få en
fortsättning efter dess avslutning.
- Vansbro kommun har gått med i organisationen Snilleblixtarna och börjat jobba efter deras koncept (en
positiv bieffekt av Samverkan Skola-Lokalsamhälle)
6. Eventuella kopplingar till andra projekt
Beskriv projektets eventuella kopplingar till och samarbete med andra projekt och insatser.
Visit Dalarna, där vi i utvecklingen av Turismstrategin haft stor nytta av det utvecklingsarbete som bedrivits
kring Visit Dalarna och tagit hänsyn till den framtida utvecklingen av Visit Dalarna.
Demografiprojektet som bedrivits av Gränskommittén Hedmark-Dalarna (ett förprojekt till
Attraktivitetsprojektet). Utmaningen påverkade projektledningen demografiprojektet så att det sen utvecklades
till det som blev Attraktivitetsprojektet.
Attraktivitetsprojektet där Vansbro är en av fem kommuner (två i Norge och tre i Sverige) som samarbetar med
Telemarksforsking om hur man kan jobba strategiskt med en modell för attraktivitet som Telemarksforsking har
utvecklat. Modellen passade även perfekt in som en utveckling och fördjupning av den modell för
omvärldsanalys som togs fram i Vansbro inom ramen för Utmaningen.
7. Diskussion
Redogör för vilka delar av projektet som har varit framgångsrika och vilka eventuella delar av projektet som har varit mindre
framgångsrika. I beskrivningen ska det tydligt framgå vilka faktorer som har påverkat utfallet.
Beskriv övriga resultat och effekter av projektet. Jämför med de övriga förväntade effekter som har angetts i ansökan och beslut.
Den del av projektet som har varit mest framgångsrik är processen kring Samverkan Skola-Lokalsamhälle.
Följeforskaren uttrycker det som att ”den kan bli Vansbro kommuns flaggskepp”. Det har även lett till att
Vansbro kommun beviljats medel från VINNOVA och processen har potential för att leda till mycket
omfattande (positiva) kontakter mellan Vansbro kommunföretagare, föräldrar och ideella aktörer. Att den här
delen har varit framgångsrik beror på att 1) det fanns engagerade personer på plats i form av studievägledare,
skolchef, politiker, näringslivsutvecklare, företagare, m fl. Alla involverade var positivt inställda., 2) arbetet har
utgått från ett underifrån-perspektiv då en grupp lärare och SYV har engagerat sig livligt i arbetet 3)
projektledaren hade erfarenhet av liknande arbete tidigare.
En del som har varit mindre framgångsrik är bildandet av ett Strategiskt Forum. De som varit med på mötena i
forumet var personer som var engagerade inom sitt eget intresseområde men hade ett betydligt mindre
intresse för helheten. Eller också var upplägget för forumet fel? I vilket fall så fungerade det inte som det var
tänkt. Ett Strategiskt forum kan bli aktuellt längre fram, men tiden var inte mogen för det nu.
Det har varit allmänt svårt att mobilisera intresse, utrymme och engagemang för så många samtidiga
utvecklingsinsatser. Vansbro är en liten kommun. Efter många års hårda besparingar är förvaltningen hårt
”slimmad”. Det kan finnas utrymme för insatser av engångskaraktär, men utrymmet för nya processer är
begränsat, hur gärna man än vill pressa in dem i helheten.
5 (9)
Likaså är utbudet av kommersiella- och ideella eldsjälar begränsat och det är lätt att det blir ett fåtal personer
som man hoppas ska kunna komma på (för?) många olika möten.
Det finns ett begränsat strukturkapital i kommunen. Man behöver utveckla kvalitetssäkring och hur man
beskriver kommunens verksamhet för såväl interna- som externa- aktörer. Om helheten inte är tydligt
beskriven och illustrerad från början så kan nya processer och utvecklingsinitiativ bli svåra att placera in. Var
passar de in, varför behövs de, hur hänger de ihop med andra processer, o s v. Kommunen bedriver ett
utvecklingsarbete kring organisation och styrsystem, men man har ännu inte nått ända fram. Att det är så kan
vara en nackdel när man bedriver ett så här omfattande utvecklingsprojekt.
Om man jämför utfallet av projektet med de förväntade effekterna så kan man säga att det har gått bra, men
kanske på ett annat sätt än man hade förväntat sig... Å ena sidan så var det inte möjligt att bilda ett Strategiskt
Forum, å andra sidan har utvecklingen av den ”praktiska medverkan och samsynen” gått riktigt bra.
8. Slutsatser
Redogör för vilka slutsatser som har dragits från projektledningens sida. Beskriv även andra positiva och negativa erfarenheter eller
omständigheter som har varit viktiga för utfallet av projektet.
I likhet med följeforskaren drar vi slutsatsen att två år är kort tid för ett projekt som har som syfte att förändra
attityder. Attityder byggs upp under lång tid och det tar också lång tid att förändra dem. Man kan inte förvänta
sig att det ska ske några stora förändringar på två år. Det man kan göra är att lägga grunden för ett fortsatt
utvecklingsarbete och hoppas på att den processen löper vidare som förväntat.
En annan slutsats är att man inför ett projekt kan ha en förväntan om att processen ska bli på ett visst sätt och
att vissa saker ska hända, men att utfallet sen kan bli något helt annat. Det är också logiskt att det blir så när
det är människor som formar processen. Resultatet beror på vad som händer i övrigt på orten, ekonomiska
förändringar, hur personkemin fungerar mellan människor, projektledaren och hens erfarenheter, styrgruppens
förmåga att styra (och släppa), följeforskarens uppföljning och inspel och vilka andra processer som startaroch pågår- parallellt med projektet. I detta projekt har det hänt andra saker än vad man tänkte sig innan
projektet startade. Till exempel lyckades vi inte skapa ett strategiskt forum, men å andra sidan så har någon
av fokusgrupperna utvecklats långt över förväntan. Denna dynamik och oberäknelighet ligger också till grund
för att den modell vi har utvecklat ser ut som den gör.
Angående negativa erfarenheter så handlar de om den tids- och resursbrist som finns i små kommuner med
knapp ekonomi och få nyckelpersoner. Projektet har blivit väl mottaget och med hänsyn till det bristande
förtroende som de facto existerade vid projektets start så har vi blivit väl mottagna och välvilligt bemötta.
Den modell vi har skissat nedan bygger på samlade erfarenheter från hur detta projekt har genomförts och
erfarenheter från andra utvecklingsprocesser i kommuner med liknande förutsättningar:
1) Inledande om- och invärldsanalys. Hur har orten utvecklats historiskt, hur ser utvecklingen ut just nu, inom
vilka områden finns det utvecklingspotential och hur kan man tänka sig att den ska kunna frigöras/utnyttjas?
Vilka nyckelpersoner finns det och vilka (externa och interna) kontakter har de? Vilka styrdokument finns det
och i vilket skede befinner sig planeringsprocessen i kommunen? Finns det organisationer som man kan
samarbeta med? Vilka mötesplatser existerar? Finns det ”fnurror på tråden” mellan några parter och hur
undviker man att de påverkar processen negativt eller stoppar den? Finns det befintliga utvecklingsprocesser
som man kan dra nytta av?
2) Framtagande av en (teoretisk) modell för hur projektet kan bedrivas
3) Djupintervjuer med nyckelpersoner där man diskuterar det som nämnts under punkt 1. Intervjuerna breddar
kunskapen om kommunen (och de orter som den består av) och är samtidigt en ”rekryteringsprocess” för de
utvecklingsgrupper som man kan vilja bilda i nästa skede.
4) Analys av resultatet från intervjuerna och ev justering av projektupplägget.
5) Bildande av utvecklingsgrupper. Detta kan bygga både på det som fungerar väl, men har potential för att
utvecklas, samt det som inte fungerar men där parterna har en vilja till att förbättra det.
6) Arbete i utvecklingsgrupperna och koppling av det arbetet till andra processer. Kontinuerlig koll av hur
arbetet ansluter till kommunala styrdokument. För in best practice från andra orter, använd erfarenheter från
det som har fungerat bra på andra platser. Gör studiebesök, delta i konferenser, fånga upp exempel på ”goda
processer”. Vilka andra projekt i regionen kan vara till nytta för våra processer? Ska vi aktivera oss i dem för
att förstärka vårt eget arbete?
6 (9)
7) Undersök om det finns utvecklingsmedel som kan sökas för de separata utvecklingsområdena samt under
vilka förutsättningar de medlen passar vår process samt hur de kan sökas.
8) Förankra arbetet fortlöpande. Dokumentera via websajt och nyhetsbrev, Facebook, mm.
9) Gör en plan för ”exit”. Ska processerna fortsätta drivas eller ska de avslutas? Om en process ska fortsätta,
vem ska då vara ansvarig för den? Bör den slås ihop med andra processer? Finns det ekonomiska- och
personella resurser för att fortsätta arbetet, ska något tas upp i budgetberedningen, etc, etc.
10) Sök utvecklingsmedel för de processer som har nytta av det och som har förutsättningar för att fortsätta på
ett bra sätt.
11) Knyt ihop och redovisa. Skapa en tydlighet kring vad som har uppnåtts och hur processerna fortsätter,
vilka förväntningar man kan ha på fortsättningen. Vad har vi lärt oss? Dokumentera processer. Skapa ett
projektbibliotek. Transparens och kvalitetssäkring. Skapa rutiner för uppföljning. Ska man följa upp? Hur? När?
Vem är ansvarig för uppföljning, o s v?
Essensen i modellen är att man ska jobba utifrån en hypotes men samtidigt vara öppen för att lägga om
riktningen och för åsikter från grupper av människor, för att ta in influenser från andra håll och släppa in nya
personer i utvecklingen.
9. Indikatorer
Med indikatorer avses hur ett projekt mäter och redovisar måluppfyllelsen i projektet. Om indikatorer finns med i projektbeslutet eller i
projektansökan ska dessa anges nedan. Ange utfallet för indikatorerna för hela projektperioden under aktiviteter och utfall nedan. (Var
uppmärksam på vilka indikatorer som ska anges enligt beslut).
I tabellen nedan anges nytillkomna aktörer per år. (Målsiffra inom parentes). Som framgår av tabellen så
ligger utfallet långt under målen för respektive indikator. Detta beror på att målsiffrorna är satta utifrån ett
tillvägagångssätt som tidigt i projektet bedömdes som mindre lämpligt/ändamålsenligt.
Indikatorer (ange i fälten typ av indikator enligt ansökan
2012
2013
2014
Summa
och beslut)
Aktiviteter och utfall
Antal företag som deltar i projektet
Antal lokala utvecklingsaktörer som
deltar i projektet
Antal enskilda medborgare som
deltar i projektet
Antal företag startade av nysvenskar
Antal nystartade företag
16(5)
10(50)
5(50)
31(105)
13(20)
15(30)
0(40)
28(90)
37(200)
150(500)
260(500)
447(1200)
0(5)
0(5)
7 (9)
0(20)
0(20)
0(5)
0(45)
10. Informationsinsatser
Beskriv hur projektet har informerat om att Tillväxtverket medfinansierat projektet. (Ange även adress till eventuell webbplats där
information om projektet finns.)
Information: Enligt beslut och villkor ska stödmottagaren informera om att insatserna är medfinansierade av Tillväxtverket i sin externa
kommunikation. Tillväxtverkets logotyp ska exponeras.
Vi har redovisat finansiärernas logotyper på projektets del av hemsidan samt i de sammanhang där vi agerar
som avsändare av information. Vi redovisar finansiärernas logotyper även i alla inbjudningar, nyhetsbrev och
minnesanteckningar. http://www.vansbro.se/node/2931
11. Övrigt
Finns det ytterligare information om projektet och dess verksamhet och resultat som bör uppmärksammas? (t.ex. övriga resultat, resultat
spridning m.m.)
Projektet har haft en god spridning. Vi har under projektets löptid träffat ett stort antal aktörer och för dem
berättat om delresultat, med- och motgångar. Bland dessa kan nämnas Region Dalarna, Länsstyrelsen
Dalarna, ca 15 kommuner inom Gränskommittén Hedmark-Dalarnas demografiprojekt och 5 kommuner inom
det attraktivitetsprojekt som Gränskommittén har startat. Dessutom utgör projektet Utmaningen en av sju
fallstudier, där Tillväxtanalys på uppdrag av Näringsdepartementet hämtar- och beskriver- konkreta exempel
på arbete med Attraktivitet från den kommunala nivån. Tillväxtanalys uppdrag handlar om vad en kommun kan
göra gör att öka sin attraktivitet utifrån tre ingångar; boende, företag och besökare. Hur kan man arbeta, vilka
erfarenheter man har, etc? Fallstudien av Vansbro, med detta projekt som stomme, har av Tillväxtanalys valts
ut som det man redovisar vid ett rikstäckande ”webinarium” 25 februari 2015. Webinariet är startskottet på
Tillväxtverkets nationella programutlysning "Stärkt lokal attraktionskraft" och Vansbro lyfts fram som (enda)
exempel på hur en liten kommun kan jobba med att utveckla sin attraktivitet.
Till detta ska läggas de aktörer som kommer att få information om projektet inom ramen för det risktäckande
VINNOVA-projektet (inom programmet FRÖN, i erfarenhetsutbytet mellan de olika projekten).
För studier av projektets resultat hänvisar vi även till bifogade följeforskningsrapporter samt rapporten från
Tillväxtanalys (bifogas).
Projektet har lagt en grund för utveckling av förtroende och samverkan genom att inom ett antal avgränsade
områden skapa modeller för samverkan, utveckling och samverkansgrupper. Inom Samverkan SkolaLokalsamhälle kommer det definitivt att ske en fortsatt utveckling. Inom alla andra områden är fortsatt
utveckling beroende av hur kommunledningen följer upp-, uppmuntrar- och initierar det. Styrgruppen har tagit
fram en strategi för detta och det är avgörande för projektets långsiktiga effekter att man fortsatt följer upp
detta löpande.
8 (9)
12. Kort sammanfattning för publicering
Sammanfatta projektets innehåll och de viktigaste resultaten, max 1000 tecken (ca 1/4 A4-sida)
Syftet med projektet var att ”skapa en bred uppslutning för ett gemensamt, långsiktigt ansvarstagande för
samhällsutvecklingen, som på sikt kan innebära en positiv utveckling på alla plan i Vansbro kommun”.
Projektet har lyckats väl med målsättningen att forma en modell byggd på praktisk medverkan och samsyn
mellan näringsliv, politik, förvaltning, social ekonomi och enskilda medborgare. Vi har lyckats mindre väl med
att skapa ett ”strategiskt forum” där olika aktörer medverkar genom engagemang och deltagande i
projektarbetet. Vi anser dock ändå att projektet har varit framgångsrikt.
Attityderna i kommunen upplevs allmänt som mer positiva än när projektet startade. Befintliga mätningar via
SCB styrker också detta. Antalet samverkansprocesser har ökat. Projektet kan inte ta åt sig hela äran för
attitydförändringen, men det har bidragit till utvecklingen. Vad gäller antal samverkansprocesser har projektet
bidragit starkt.
Den enskilda del i projektet som har varit mest framgångsrik är den breda samverkan som har byggts inom
fokusområdet ”Samverkan Skola-Lokalsamhälle”. Där har arbetet lett fram till att detta har blivit ett prioriterat
område i kommunens skolutveckling samt till en beviljad ansökan inom programmet FRÖN hos VINNOVA.
Positiva resultat inom samverkan har även uppnåtts inom kultur, turism och kompetensförsörjning samt
Attraktivitetsutveckling.
Projektet Utmaningen- Samverkan och samsyn för tillväxt kommer av Tillväxtanalys och Tillväxtverket att lyftas
fram som gott exempel på hur en liten kommun kan jobba med att utveckla sin attraktivitet vid ett rikstäckande
seminarium i februari 2015.
13. Underskrift projektledare
Jag godkänner härmed att information om projektet samt mina kontaktuppgifter får publiceras på Tillväxtverkets webbplats i syfte att sprida
information om projektet.
Ort
Datum
29 januari 2015
Vansbro
Underskrift av projektledare
……………………………………………………………………………………………
Namnförtydligande
Ola Granholm
9 (9)