TerapiTips nr 2 - Landstinget Sörmland

TerapiTips
NR 2 APRIL 2015 | U T G I V E N A V L Ä K E M E D E L S K O M M I T T É N I L A N D S T I N G E T S Ö R M L A N D
I DETTA NUMMER AV
TERAPITIPS:
Nytt från Läkemedelskommittén
SID 2
Nya medarbetare i Läkemedelskommittén
SID 3
Mellansvenskt läkemedelsforum
SID 4
Mitt jobb som klinikapotekare
SID 5
Nyheter inom smärtområdet
2015
SID 6
DOAK i komibination med
trombocythämmare
SID 7
Albumin och syntetiska
kolloider till vuxna patienter
SID 8
Läkemedelskommittén on
Tour
SID 9
Avgiftning från Tramadol på
smärtmottagningen
SID 12
Brintellix (vortioxetin) - nytt
antidepressivt läkemedel
SID 13
Behandlingsriktlinjer
Osteoporos 2015
Läs mer på sid 17
BEHANDL
INGS
RIKTLINJE R
OSTEOPO
ROS
2015
Akut- och buffertläkemedel
2015
SID 14
Munhälsa vid diabetes
SID 15
Läkemedelsberättelse - hur
ligger vi till i Sörmland?
SID 16
Behandlingsriktliner
Osteoporos 2015
SID 17
Ny rutin för kassation av
läkemedel
SID 18
NR 2 2015 | SIDAN 2
Ordföranden har ordet
Välkommen till ett nytt nummer av TerapiTips!
Läkemedelskommitténs ”turné” med presentation av årets Reklista avslutas just nu i dagarna.
Informationen vi får möjlighet att förmedla och
den dialog kring läkemedel vi har vid dessa
lunchbesök är värdefulla när det gäller att
bygga en ändamålsenlig, säker och samtidigt
kostnadseffektiv användning av läkemedel i
vårt landsting. Tack alla expertgrupper som
tagit fram rekommendationerna och tack alla
verksamheter som avsätter tiden att ta emot oss!
Vårt arbete i Läkemedelskommittén syftar
hela tiden till att vara ett gott stöd till alla
verksamheter när det gäller läkemedel. En
växande arbetsuppgift står våra klinikapotekare
för och de syns alltmer ute i den praktiska
vården. Läs gärna artikeln ”Mitt jobb som
klinikapotekare” och lär känna den delen av
oss!
Mellansvenskt läkemedelsforum arrangerades
i Örebro 4-5 februari. Det är de återkommande
gemensamma utbildningsdagarna för läkare i
vår region. De är helt producentobundna och
osponsrade! Drygt 400 deltagare 2014 och i år
nådde vi 600 deltagare, en succé!
Boka redan nu in nästa års möte i Västerås
och kolla in referatet på sidan 4. Läkemedelskommittén bjuder som alltid samtliga AT/
KULT-läkare på anmälningsavgiften!
Behandlingsriktlinjerna inom områdena
”Nya orala antikoagulantia (NOAK)” och
”Osteoporos” är nu helt klara och nås via vår
hemsida.
Expertgrupperna för diabetes, smärta, infusionsvätskor, hjärtsjukdomar, psykiatri, läkemedelshantering bidrar med nyheter inom sitt
område och några nya, värdefulla medarbetare
i Läkemedelskommitténs arbete presenterar sig
i detta nummer.
Till sist vill jag och hela Läkemedelskommittén önska er alla en skön vår och vi
återkommer i maj/juni med ett nytt nummer
av TerapiTips!
Lars Steen
Ordförande Läkemedelskommittén
SIDAN 3 | NR 2 2015
Nya medarbetare i
Läkemedelskommittén
Jag heter Ingrid Walletun och är sjuksköterska
samt ledamot i Läkemedelskommittén sedan
hösten 2014. För nuvarande tjänstgör jag på
vårdplatsenheten, kirurgavdelning 9 NLN sedan ett år tillbaka.
Jag har sedan tidigare utbildat mig och arbetat
inom medicin/kirurgi, intensivsjukvård, Parkinsons sjukdom, stroke samt beroendetillstånd.
Har även arbetat inom privat äldreomsorg under
några år.
Jag känner engagemang inom de flesta ovannämnda områden, men äldre och läkemedel
är något jag ser behov av att vidareutveckla.
Ingrid Walletun
Leg. sjuksköterska
Vårdplatsenheten avd 9, NLN
Jag heter Rickard Kaugesaar och är
apotekare. Sedan mitten av mars har jag
arbetat på Läkemedelskommittén, främst
med ett förvaltnings- och kvalitetsansvar
för den upphandlade dostjänsten. Tidigare
har jag arbetat på flertalet dosapotek i olika
roller bl.a. som sortimentsansvarig och
som sakkunnig. Jag känner ett engagemang
för god läkemedelsanvändning och
läkemedelshantering.
Rickard Kaugesaar
Leg. apotekare
Läkemedelskommittén
NR 2 2015 | SIDAN 4
Mellansvenskt
läkemedelsforum 2015
De gemensamma utbildningsdagarna som arrangeras gemensamt av läkemedelskommittéerna i
Dalarna, Gävleborg, Sörmland, Uppsala, Värmland, Västmanland och Örebro, har ägt rum 4-5
februari 2015 i Örebro. Dessa dagar lockade mer än 600 personer.
Årets huvudrubriker var denna gång:
Diabetes
Medicinska genombrott (hepatit C, bröstcancer och malignt melanom)
Parkinson och MS
Beroendesjukdomar
Njurfunktion – dosanpassning?
Infektioner och antibiotika
Marknadsföring av läkemedel
Vi håller nu på att planera för nästa års forum och det ser ut som det kommer att bli minst lika
spännande!
Mellansvenskt läkemedelsforum hålls nästa gång i Västerås 3-4
februari 2016.
Här hittar du presentationerna från årets läkemedelsforum!
Björn Lundahl
Informationsläkare
Läkemedelskommittén
Pausgympa med Friskis och Svettis
Malin Kuno Edvardson, Jessica Loayza och
Rim Alfarra, leg. apotekare Läkemedelskommittén Landstinget Sörmland
Björn Lundahl, informationsläkare
Läkemedelskommittén Landstinget
Sörmland och Vibeke Bergmark, överläkare medicinkliniken Nyköpings lasarett
SIDAN 5 | NR 2 2015
Mitt jobb som klinikapotekare:
Ett jobb där jag träffar människor,
hjälper till och känner att jag gör
nytta
Klinikapotekare är ett relativt nytt yrke i
Sverige, men vi blir allt fler och fler. Vad är
då en klinikapotekare? Jag skulle vilja kalla
mig en läkemedelsexpert med patienter i
fokus! I grunden är jag apotekare men med
vidareutbildning inom klinisk farmaci. Här
nedan ska jag försöka beskriva en dag på
jobbet.
har återinsatt Digoxin och nu är flimret borta.
Idag ska hon skrivas ut och funderingen är vilken dos Digoxin hon ska ha. Med hjälp av en
formel beräknar jag en teoretisk dos. Doktorn
ordinerar och patienten kommer att följas upp
via vårdcentralen om en månad. Nästa patient
är inskriven p.g.a. ryggsmärtor. Han har varit
på avdelningen sedan förra veckan och fått
Oxycontin mot värken. Det har blivit betydligt
Det är morgon och solen har inte gått upp än.
bättre men nu framkommer det att han har ont
Jag har bytt om till sjukhuskläder och satt mig
i magen. En vanlig biverkan av Oxycontin är
framför datorn. Idag är jag på en medicinavförstoppning. När jag frågar sjuksköterskan när
delning. De flesta
han sist var på toa
patienterna har blivisar det sig att han
vit inskrivna p.g.a.
inte haft avföring på
hjärtproblem. Det
fem dagar. Vi provar
är fem nya patienter
ge honom laxermedel
sen igår, de flesta
idag. Vi fortsätter gå
äldre. Det är de äldre
igenom samtliga pajag prioriterar, de
tienter. Avslutningsvis
sköraste med många
vill jag nämna en
Androulla Konstantinou, ST-läkare och Malin Österberg,
läkemedel. Ronden
77-årig kvinna som
klinikapotekare
börjar om ett par
fått Waran nyinsatt
timmar. Innan dess går jag igenom patienternas på avdelningen. Hon är ett lysande exempel på
läkemedelslistor, tar ställning till eventuella binyttan av patientsamtal vi klinikapotekare har.
verkningar, att medicinerna går att kombinera,
Under samtalet framkommer det nämligen att
att doserna är ok, att medicinerna fortfarande är hon tar Orudis hemma för värk, något som inte
lämpliga utifrån sjukdomstillstånd ...
framkommer i kvinnans journal. Att kombinera
Lagom till ronden har jag hunnit gå igenom
Orudis och Waran ökar risken för blödningar
det jag tänkt mig. Jag går iväg till rondrummet. och kan vara rent livsfarligt! Jag informerar paRummet är ganska litet men vi klämmer in oss
tienten om riskerna. Hon är tacksam och komfyra personer: överläkare, underläkare, sjukskö- mer ta Alvedon istället vilket är okej ihop med
terska och jag. Vi har datorer framför oss så vi
Waran.
kan kolla upp eventuella oklarheter. Vi går igeSammanfattningsvis känns detta som en bra
nom patienterna i turordning. Vi jobbar tillsam- förmiddag på jobbet. Det är alltid lika roligt att
mans och hjälps åt för att det ska bli så bra som jobba när man ingår i ett så bra arbetsteam. Det
möjligt.
känns som man gör nytta!
En kvinna i 80-årsåldern har lagts in för hjärtMalin Österberg, Läkemedelskommittén
flimmer. Hemma har hon slutat ta läkemedlet
Leg. apotekare
Digoxin eftersom hon känt sig yr. Doktorn
Magisterexamen klinisk farmaci
NR 2 2015 | SIDAN 6
Nyheter inom smärtområdet 2015
Jag tänkte presentera tre nyheter från smärtområdet/osteoporos där den första nyheten
kommer från vår egen grupp inom LMK!
Vi har under 2014 jobbat med revidering
av Behandlingsriktlinjer Smärta hos äldre
samt Behandlingsriktlinjer vid Osteoporos.
Den förstnämnda är färdig och upptryckt
i 2 000 ex samt finns att tillgå i PDFformat på läkemedelskommitténs hemsida.
Osteoporosriktlinjerna är också färdiga och
finns för nedladdning/läsning via LMK:s
hemsida! Vår tanke är också att presentera
dessa uppdaterade riktlinjer vid Staff-meeting
på respektive sjukhus samt vid särskilt arrangerade möten för PV och hemsjukvården.
Nyhet nummer två avhandlar ett välkänt
preparat som funnits tillgängligt i drygt 50 år
men där vi tidigare inte känt till verkningsmekanismen: Paracetamol. Det har nu visats
att en del av tillfört paracetamol deacetyleras
till p-aminofenol i levern. I CNS så förenar
ett enzym detta med en arachidonsyra och
bildar en substans som betecknas N-arachidonoylfenolamin = AM404.
AM404 binder till en intracellulär anandamidtransportör (FLAT). FLAT står för transporten av anandamid över cytoplasman,
den är fettlöslig och passerar därmed lätt
över cellmembranet. Substansen AM404 har
därmed en återupptagshämmande effekt för den
endocannabinoida signalsubstansen anandamid
och effekten blir en förstärkt anandamideffekt
med ökad stimulering av cannabinoida CB1receptorer. Det endocannabinoida systemet
har betydelse för smärthämmning samt
temperaturreglering och detta är känt sen
tidigare. Man har också kunnat visa att CB1-
antagonister blockerar den analgetiska effekten
av paracetamol.
Sammanfattningsvis kan paracetamol
sägas vara en pro-drug till en cannabinoidåterupptagshämmare vilket således gör den till
ett centralt verkande, smärtstillande medel men
med en verkningsmekanism som är skild från
opiodernas.
Att paracetamol verkar som en återupptagshämmare kan förklara frånvaron av de
psykiska biverkningar som är förknippade
med rena CB1-agonister, t.ex. delta-9tetrahydrocannabinol, genom att halten
av anandamid bara ökar i de synapser där
substansen redan frisätts.
Den tredje och sista nyheten kommer från TLV
och gäller Norspan (Buprenorfinplåster). Man
har gjort en omprövning för att:
Utvärdera om Norspan uppfyller kriterierna för
generell subvention, och om så inte är fallet om
det finns vissa patientgrupper för vilka Norspan
utgör ett kostnadseffektivt behandlingsalternativ
samt för att säkerställa en kostnadseffektiv och
ändamålsenlig användning av Norspan.
Utredningens slutsatser:
•TLV bedömer att en peroral depotberedning
av morfin eller oxikodon i låg dos är relevant jämförelsealternativ till Norspan.
•Det är inte visat att det föreligger skillnad
i klinisk effekt mellan preparaten och
Norspan är betydligt dyrare än oxikodon
och morfin och därmed ej kostnadseffektivt
för patienter som tolererar dessa preparat.
•Bland patienter som inte tolererar morfin
eller oxikodon bedöms paracetamol som
relevant jämförelsealternativ till Norspan.
Norspan bedöms vara kostnadseffektivt
jämfört med paracetamol för patienter som
SIDAN 7 | NR 2 2015
inte tolererar morfin eller oxikodon i låg
dos, eller när dessa läkemedel bedöms som
olämpliga.
•Därmed begränsas subventionen av Norspan
till dessa individer.
Sammanfattningsvis:
• Norspan kvarstår inom förmånerna men
med en begränsning.
• Norspan är godkänt för behandling av icke
maligna smärtor av måttlig intensitet när
en opioid krävs för att uppnå tillräcklig
smärtlindring men inte vid behandling av
akuta smärttillstånd.
• Begränsningen lyder: Norspan subventioneras endast för patienter som provat
men inte tolererat oxikodon eller morfin i
låg dos, alternativt när dessa läkemedel
bedömts som olämpliga.
• För patienter som idag använder Norspan
är läkemedlet i de allra flesta fall fortsatt
subventionerat som tidigare.
Kenneth Fernström Överläkare Smärtmottagningen
Nyköpings Lasarett
Sammankallande i expertgruppen Smärta och
rörelseorganens sjukdomar/osteoporos
DOAK i kombination med
trombocythämmare?
Direktverkande orala antikoagulantia
(DOAK) som f.n. utgörs av Eliquis, Xarelto
och Pradaxa bör vanligtvis inte kombineras
med trombocythämmare (Trombyl, Clopidogrel, Brilique, Efient).
De nya/direktverkande antikoagulantia
preparaten enligt ovan är således att jämställa
med Waran när det gäller kombinationsbehandling med trombocythämmare som
således bör undvikas p.g.a. blödningsrisken.
Ett viktigt undantag är patient med akuta
koronara syndrom (AKS) alt. stabil angina
som genomgått stentbehandling där vi i
princip alltid sätter in dubbel trombocythämning i form av Trombyl med antingen
Brilique vid AKS alt. Clopidogrel vid stabil
angina, och då kombinerar med antikoagulantia (DOAK alt. Waran) om indikationen
för antikoagulantia är stark.
Rutinen bör således vara att i princip alltid
utsätta trombocythämmare i samband med
insättande av DOAK oavsett indikationen
för trombocythämning, om det inte är så att
patient står på dubbel trombocythämning
(patient har då sannolikt fått ett stent
nyligen).
Står patient på dubbel trombocythämning
rekommenderas kontakt med i första hand
kardiolog för vidare diskussion innan
insättande av antikoagulantia, t.ex. vid
nyupptäckt förmaksflimmer efter nyligen
genomgången hjärtinfarkt med stentinläggning.
Stefan Pettersson, överläkare, HIA, MSE
För expertgruppen Hjärt-kärlsjukdomar
NR 2 2015 | SIDAN 8
Indikationer för och användandet
av albumin och syntetiska
kolloider till vuxna patienter
Under de senaste åren har indikationer och
användandet av kolloider kraftigt förändrats.
Med kolloider menas vätskor som består
av någon komponent som skall ge ett ökat
kolloidosmotiskt tryck i blodbanan efter
intravenös tillförsel och därigenom öka den
cirkulerande blodvolymen. De syntetiska
kolloider som varit vanligast i Landstinget
Sörmland består av stärkelse, HES, (Voluven/
Volulyte/Tetraspan/Venofundin), dextran
(Macrodex) eller gelatin (Gelofusine/Gelaspan). Albumin har tidigare använts i mycket
måttlig utstäckning, då framför allt vid volymsresuscitering av barn.
Den vetenskapliga grunden till användandet
av kolloider har kommit i gungning bl.a. då det
framkommit att ett flertal av de mest positiva
studierna författade av Joachim Boldt var falsarier. Den positiva effekten på blodvolymen
har inte visat sig vara så stor som man tidigare
trott. Utöver detta har ett flertal studier under
de senaste åren visat på negativa effekter i
samband med kolloidtransfusion till kritiskt
sjuka patienter.
Läkemedelsverket beslutade 2013 om restriktioner gällande användandet av HES. HES bör
endast användas vid akut blödning då kristalloider inte anses räcka samt då under begränsad
tid. Njurfunktionen bör följas i efterförloppet.
Skandinaviska Intensivvårdssällskapet, SSAI,
avråder från användandet av kolloider, inklusive
albumin för alla svårt sjuka patienter, inklusive
sepsis och trauma. Den enda patientgrupp som
inte inkluderas av rekommendationen är brännskadepatienter, där underlaget till att ge en rekommendation var för svagt.
I samband med att förbrukningen av syntetsiska
kolloider har minskat har förbrukningen av
albumin ökat. Evidensen för att albumin vid
volymsresuscitering ger förbättrad mortalitet
eller morbiditet saknas.
Idag finns evidens samt rekommendationer
från myndigheter och intresseföreningar att
syntetiska kolloider endast skall användas
i särskilt utvalda fall. Evidensläget för eller
mot albuminanvändning är svagare. Då tydlig
evidens saknas för att albumin har en positiv
effekt skall det inte användas rutinmässigt. De
kliniker som använder albumin bör se över
indikationer samt kostnadseffektiviteten.
För referenser kontakta Anna Myrnäs,
anna.myrnas@dll.se
Anna Myrnäs
Sammankallande exp.gruppen
Vätskor och nutrition
SIDAN 9 | NR 2 2015
Läkemedelskommittén on Tour
Hösten 2014
Vi har under hösten 2014 besökt Sörmlands vårdcentraler och pratat om Landstingets miljörutin,
läkemedelsgenomgångar, läkemedelsberättelse. Fokus var dock på förmaksflimmer och behandlingsalternativ för att förebygga stroke vid förmaksflimmer. Vi berättade om Waran och de
Direktverkande Orala AntiKoagulantia (DOAK).
Vi träffade:
18 AT-läkare
35ST-läkare
82 Distriktsläkare
9
Övriga specialistläkare
4
Sjuksköterskor
5
Distriktssköterskor (DSK)
4
SSK/DSK med förskrivningsrätt
12 Personer med annat yrke
Svar på frågan: ”Vänligen gradera nyttan för dig av dagens besök?” fick vi nedanstående betyg
NR 2 2015 | SIDAN 10
Våren 2015
Vi har under våren 2015 besökt Sörmlands vårdcentraler och pratat om Reklistan för 2015, vi
hade en stor tyngdpunkt på behandling av astma och KOL i år. Detta då det kommit många nya
inhalatorer de senaste åren. Nytt i Reklistan för 2015 är att vi även rekommenderar läkemedel för
sjuksköterskor med förskrivningsrätt.
Vi kommer att göra om Reklistan till 2016 efter synpunkter vi fått under våren på våra besök på
vårdcentraler samt de informationsträffar vi haft med sjuksköterskor. Då en majoritet vill att vi
ska skriva ut substansnamn på läkemedlen i Reklistan så blir det så i nästa Reklista samt även
mer praktiska råd. Nedan finns en sammanställning av antal deltagare och vad de önskade.
Vi träffade:
20 AT-läkare
36ST-läkare
77 Distriktsläkare
18
Övriga specialistläkare
72 Sjuksköterskor
38 Distriktssköterskor (DSK)
67
SSK/DSK med förskrivningsrätt
22 Personer med annat yrke
Svar på frågan: ”Vänligen gradera nyttan för dig av dagens besök?” fick vi nedanstående betyg
SIDAN 11 | NR 2 2015
Svar på frågan: ”Underlättas ditt arbete om vi skriver ut substansnamnen i Reklistan 2016?”
Svar på frågan: ”Vill Du att Reklistan 2016 ska innehålla mer praktiska råd?”
Björn Lundahl
Informationsläkare, Läkemedelskommittén
NR 2 2015 | SIDAN 12
Information om hur avgiftning
från Tramadol genomförs på
Smärtmottagningen
Förhoppningsvis har alla noterat att både
Citodon och Tramadol tagits bort från Reklistan 2015. Vi har kunnat konstatera att
många behandlas med dessa preparat över
lång tid vid benign smärta, vilket kan leda
till flera oönskade konsekvenser bland annat
bibehållen, läkemedelsutlöst smärta! Utifrån
detta så kommer här en kortfattad information
om hur vi behandlar när vi bedömer att läkemedelsbehandlingen orsakar mer problem än
nytta.
Avgiftningen görs av sköterska efter ordination
från läkare. En mycket viktig punkt är att patienten ges noggrann information om preparatet
och de negativa konsekvenser som långvarigt
bruk kan medföra. Sjuksköterskan har ett längre
motiverande samtal med patienten inledningsvis
och här brukar då frågan komma: ”Vad skall jag
få istället?” Vårt svar blir att ”det inte är säkert
att det behövs något annat och framförallt inget
opiatbaserat läkemedel då smärtan kan vara
av den karaktären att den vidmakthålls av den
medicin du står på nu”.
Därefter ges en utförlig information om de
abstinenssymptom som vanligen uppkommer
i samband med nedtrappningen och hur man
kan behandla dessa. Förutom samtal så kan
vi erbjuda NADA= öronakupunktur: står för
National Acupuncture Detoxification Association, behandlingen lindrar vid abstinens och
suget minskar.
De fysiska symptom som lindras är: skakningar, svettningar, tarmproblem, muskelkramper, värk, huvudvärk/migrän, ökad salivation, illamående, kräkningar, hjärtklappning,
trötthet och köldkänsla.
De psykiska symptomen som blir mindre
uttalade är: stress, aggression, irritabilitet,
panikattacker, oro, insomnia, mardrömmar,
känsla av sorg, otålighet, rädsla och nedstämdhet.
Nedtrappningstakten är individuell och beror
på vilka doser patienten haft (många gånger är
den högre än den ordinerade dosen!). Vi sätter
alltid över den som skall avgiftas på långverkande beredning och använder då Gemadol som
finns i 50 mg:s styrka vilket är en lämplig dos
att minska med varje vecka. Om Din patient
står på höga doser (> 600 mg) så bör remiss till
beroendeenhet övervägas.
Vid avgiftning från Citodon så kan man gå
över på långverkande morfin (Dolcontin) i ekvipotenta doser och i övrigt resonera enligt ovan.
Om man önskar hjälp/råd när det blir aktuellt
med avgiftning på annan enhet (vi har inte
möjlighet att behandla alla som behöver avgiftas hos oss!) så kan man ringa sjuksköterska,
telefon 0155-245628.
Om behov finns av annat smärtlindrande preparat efter avgiftning så brukar vi i första hand
använda tricyklika i form av Saroten och hos
äldre Sensaval i försiktigt upptrappande dos på
kvällen i sömnförbättrande syfte, samt hjälpa
egna smärthämmande system på traven.
Den viktigaste delen är att få sin patient med
sig i processen och information om processen är
A och O!
Kenneth Fernström Överläkare/Algolog
Sammankallande i expertgruppen Smärta och
rörelseorganens sjukdomar/Osteoporos
Ulla-Britt Zetterholm Specialistsjuksköterska/
enhetschef
Smärtmottagningen Nyköpings lasarett
SIDAN 13 | NR 2 2015
Brintellix (vortioxetin) – nytt
antidepressivt läkemedel
Brintellix (vortioxetin) godkändes av
den Europeiska läkemedelsmyndigheten
i december 2013 och har som godkänd
indikation i Sverige behandling av egentlig
depression hos vuxna. Brintellix ingår i
förmånen ”endast för patienter som provat,
men inte uppnått behandlingsmålen med
minst ett antidepressivt läkemedel och
avbrutit behandlingen” (www.fass.se).
användas, ett byte ske till venlafaxin eller
mirtazapin, eller använt förstahandsmedel
kombineras med mirtazapin. Om patienten trots
detta inte blir bra ska psykiatrin konsulteras
eller patienten remitteras till psykiatrin.
Det har kommit till expertgruppens kännedom
att Brintellix har börjat marknadsföras inom
primärvården. Brintellix har inte tagits med i
Reklistan. Dels för att det är ett nytt preparat
som ännu inte kunnat utprövas under de förutVortioxetin har en mer komplex farmakologi
sättningar som gäller här i Sörmland och dels är
än många andra antidepressiva läkemedel.
det ett betydligt dyrare alternativ än de preparat
Förutom en hämmande effekt på återupptaget
som har tagits med i Reklistan (se http://
av serotonin (den farmakologiska mekanismen
www.tlv.se/Upload/Beslut_2014/bes141125hos de klassiska SSRI) så indikerar ickebrintellix.pdf). Brintellix ingår dessutom endast
kliniska data att vortioxetin även uppvisar en
i förmånen som ett andrahandspreparat.
antagonistisk effekt på flera serotonin-receptorer
Expertgruppen i psykiatri gör bedömningen
(5-HT3, 5-HT7 och 5-HT1D) och en agonistisk
att Brintellix (vortioxetin) är ett specialisteffekt på 5-HT1A-receptorn. Substansen anges
preparat för psykiatrin som inte ska nyinsättas
dessutom vara en partiell agonist på 5-HT1Binom primärvården i landstinget Sörmland. Om
receptorn. En primär påverkan av vortioxetin
frågan att använda detta läkemedel blir aktuell
inom det serotonerga systemet anges sekundärt
inom primärvården ska psykiatrin konsulteras
kunna leda till förändringar inom bland annat
eller patienten remitteras till psykiatrin.
de noradrenerga, dopaminerga och histaminerga
systemen. Utifrån sin farmakologiska profil
Tomas Ljungberg, leg läk, docent i farmakologi
beskrivs därför ibland Brintellix (vortioxetin)
Sammankallande i läkemedelskommitténs
som ett nytt antidepressivt läkemedel med ett
expertgrupp i psykiatri
”multi-modalt” funktionssätt.
I enlighet med Reklistan i landstinget
Sörmland är sertralin och escitalopram de två
rekommenderade förstahandsvalen vid behandling av egentlig depression. Som andrahandsval
kan antingen det andra förstahandspreparatet
NR 2 2015 | SIDAN 14
Akut- och buffertläkemedel,
reviderat sortiment 2015
Sortimentet i kommunernas Akut- och buffertförråd har reviderats.
Revideringen har gjorts av Läkemedelskommitténs expertgrupp
Samarbetsgruppen Äldre och Läkemedel. Inför och under
revideringen fick vi in synpunkter och önskemål från berörda
sjuksköterskor och läkare. Vi har också stämt av sortimentet med
STRAMA och Palliativa Rådet.
Borttaget
Aerius munlöslig 5 mg borttages. Aerius (som innehåller
desloratadin) var nytt i sortimentet för två år sedan men p.g.a.
låg förbrukning och mycket stor kassation tas det nu bort.
Desloratadin vanliga tabletter 5 mg finns att tillgå i sortimentet
(under rubriken Hud). Dolcontin depottablett 5 mg utgår p.g.a. låg
förbrukning och ganska stor kassation. Stesolid supp borttages eftersom det ej rekommenderas vid
palliativ vård. Enligt palliativa riktlinjerna rekommenderas Midazolam inj 5 mg/ml vid oro/ångest.
Om starka skäl finns att använda rektalt Stesolid så finns Stesolid klysma 5 mg i Akut – och
buffertförråden. Stesolid Klysma har snabbt insättande effekt till skillnad från stolpiller. Teovent
klysma utgår. Teovent fasades ut genom att flyttas till enbart utökade förråd 2013 och tas nu bort
eftersom detta läkemedel inte rekommenderas enligt gällande palliativa riktlinjer nationellt eller
lokalt
Övriga ändringar i sortimentet
Anpassningar till Reklista och upphandlade läkemedel:
Loratadin tabl 10 mg ersätts av Desloratadin tabl 5 mg enligt ändringar i Reklistan.
Citalopram tabl 10 mg ersätts av Escitalopram tabl 5 mg enligt ändringar i Reklistan.
Antibiotika
Inga ändringar i antibiotikasortimentet men enligt STRAMA gäller följande:
Vid cystit hos både män och kvinnor är mecillinam (Selexid) och nitrofurantoin (Furadantin)
förstahandsmedel. Trimetoprim rekommenderas endast då man har en positiv odling som visar
känslighet för trimetoprim, och är i dessa fall ett bra alternativ. Som empirisk behandling mot cystit
är det ett sämre val eftersom ca 20 % av E. coli uppvisar resistens mot trimetoprim.
Nya listor Akut- och buffertsortimentet
Ett inplastat kort med sortiment och riktlinjer är under distribution. Fler ex. kan beställas via
Läkemedelskommittén.
De nya listorna med sortiment, riktlinjer och PM finns även på Läkemedelskommitténs hemsida
för läkemedelshanteirng.
Claes Pegelow, Ruth Lööf
För Samarbetsgruppen Äldre och Läkemedel
SIDAN 15 | NR 2 2015
Munhälsa vid diabetes
Munhälsa är ett nytt område i de nationella riktlinjerna för diabetesvård.
Konkret innebär det att Hälso och sjukvården bör (=hög prioritering) hänvisa personer med
diabetes och en ökad risk för försämrad munhälsa eller pågående tandlossningssjukdom, till
tandvården för ställningstagande till förebyggande åtgärder eller behandling mot karies och
parodontit.
Det är sedan tidigare känt att diabetiker tillsammans med en rad andra sjukdomsdiagnoser kan
ha en högre risk för dålig munhälsa än den övriga befolkningen. Sjukvården har under åren varit
mindre bra på att lyfta den här frågan med diabetikerna. Men nu ska det alltså bli en förbättring på
området.
I Sörmland har personal i diabetesvården fått information. Specialisttandläkare Bodil LindeOlsson har också föreläst om munhälsa vid diabetes på senaste Diabetesforum hösten 2014. En
patientinformation har tagits fram om förebyggande egenvård av munhälsa. Det arbetas även på
nationell nivå med frågan för att utveckla ett bra samarbete med tandvården i omhändertagandet av
munhälsan hos diabetiker.
Särskilt tandvårdbidrag
För personer med svårinställd diabetes
och höga HbA1c värden >70 mmol/mol
trots följsamhet till behandling, finns
det även ett särskilt tandvårdsbidrag att
få. Det syftar till att ge personer med
stora tandvårdsbehov, tandvård till en
rimlig kostnad och att uppmuntra till
förebyggande behandlingar. Läkarintyg
till tandläkare och tandhygienist krävs.
Läs mer om det särskilda tandvårdsstödet
på socialstyrelsens hemsida
Mer information till patienterna om
tandvårdsstödet finns att läsa här
Monica Berzén
Diabetessamordnare
Egenvård av munhälsa vid
diabetes
Diabetes påverkar din munhälsa på flera sätt, men långt ifrån alla med
diabetes får besvär. Du kan med en god förebyggande munhälsa
undvika problem som karies, inflammationer, tandlossning och
muntorrhet.
Goda råd för bra munhygien
Borsta regelbundet dina tänder morgon och kväll. Använd en tandkräm med god
fluorhalt. 2 cm tandkräm är lagom att lägga på tandborsten. Borsta i 2 minuter.
För att komma åt ordentligt mellan tänderna använd gärna mellanrums hjälpmedel.
Du kan få hjälp av tandvårdspersonal vid besök att prova ut lämplig produkt.
Skölj munnen med fluorsköljning varje dag. Välj gärna Flux eller Dentan. Det finns
även fluortabletter och fluortuggummi att köpa på apoteket.
Ät regelbundet frukost, lunch och middag, 2-3 mellanmål/dag. Småät inte mellan
måltiderna.
Besök regelbundet tandläkare och tandhygienist. Hur ofta man behöver göra besök
är individuellt.
Rökning är en riskfaktor för tandlossningssjukdomar. Om du röker bör du sluta.
Vid problem med muntorrhet kan man använda receptfria medel för
salivstimulering.
Högt blodsocker innebär en ökad risk för problem i munnen. En god
blodsockerkontroll minskar risken för muntorrhet och inflammationer.
Särskilt tandvårdsbidrag:
Personer med svårinställd diabetes och höga blodsockervärden trots följsamhet till
behandling och god egenvård, har rätt till ett särskilt tandvårdsbidrag. Det syftar till
att ge personer med stora tandvårdbehov tandvård till en rimlig kostnad och
uppmuntra till förebyggande behandlingar.
Mer information finns på www.1177.se
Landstinget Sörmland 2014-12-10
Monica Berzén Diabetessamordnare Nyköpings lasarett
Innehållet granskat av:
Katarina Alexandersson Leg Tandhygienist
Specialisttandvården Visornas väg 2, 611 85 Nyköping
NR 2 2015 | SIDAN 16
Läkemedelsberättelse –
hur ligger vi till i Sörmland?
I syfte att minska läkemedelsfel i samband med
in- och utskrivning från sjukhus har Hälso- och
sjukvårdsförvaltningen 2013 fastställt rutinen
” Läkemedelsberättelse samt dokumentation
av läkemedelsförändringar under vårdtid”.
Som stöd till vården finns den gula lathunden
”Flöde läkemedelsdokumentation med läkemedelsberättelse för slutenvården i Sörmland”,
som kan beställas från Läkemedelskommittén.
Läkemedelsberättelse är en beskrivning av vilka
förändringar som har gjorts under vårdtiden
i patientens läkemedelslista/dosrecept och
varför. Den skall vara skriven för patienten;
kort, tydligt och gärna i punktform. Vid
utskrivning från sjukhus ska patienten få
skriftlig information innehållande aktuell läkemedelslista och ”Utskrivningsinformation med
läkemedelsberättelse”.
Exempel på formuleringar under rubriken
”Läkemedelsberättelse”:
• Oxycontin depottablett 10 mg har tagits
bort då du inte längre besväras av smärta
• Kåvepenin tablett 1g 3 gånger dagligen
(antibiotika) insatt mot lunginflammation för ytterligare en veckas behandling
t.o.m. 4/4-2015
Under 2014 fick i Sörmland sammanlagt
8443 av totalt 35 832 utskrivna patienter
”Utskrivningsinformation med
läkemedelsberättelse” (24%). De enheter
som kommit längst i detta arbete är
medicinklinikerna.
Målsättning för 2015 är fortsatt ökad andel
patienter som får läkemedelsberättelse enligt
länsrutinen. Viktigt att varje klinik sätter upp
delmål och en plan hur dessa ska uppnås.
Läkemedelskommittén, med hjälp av D-data,
följer upp och återkopplar resultaten till
klinikerna.
Ruth Lööf
Leg. apotekare
Läkemedelskommittén
SIDAN 17 | NR 2 2015
Behandlingsriktlinjer
Osteoporos 2015
Läkemedelskommitténs expertgrupp för smärta
och rörelseorganens sjukdomar har nu reviderat
behandlingsriktlinjerna för osteoporos.
Osteoporos är ett vanligt tillstånd i Sverige,
som ofta inte ger några symtom förrän patienten
drabbas av sjukdomens yttersta konsekvens en fraktur. Vanliga frakturer som är typiska för
osteoporos är fraktur i radius, höftled, humerus
eller kotkompression efter lågenergitrauma.
Kvinnor i Sverige har den högsta incidensen av
höftfrakturer i världen och livstidsrisken för en
kvinna att drabbas av en osteoporosrelaterad
fraktur är ca 50 %! Sjukvårdens kostnader
för enbart osteoporosrelaterade frakturer har
beräknats uppgå till över 8 miljarder kronor.
Trots att osteoporos är en av våra vanligaste
folksjukdomar, är den fortfarande kraftigt
underdiagnostiserad. Endast ca 15% får behandling med läkemedel mot benskörhet efter
sin osteoporosfraktur, trots att vi kan minska
risken för en ny fraktur med upp till 50%.
Det är således en mycket viktig uppgift för
alla som träffar på osteoporospatienter, att
identifiera dessa och se till att de får en adekvat behandling.
Vår förhoppning är att de reviderade
behandlingsriktlinjerna skall sätta fokus
på folksjukdomen osteoporos och att vi i
Sörmland blir mycket bättre på att erbjuda
patienter med lågenergifraktur en adekvat
läkemedelsbehandling för undvikande av nya
frakturer.
Behandlingsriktlinjerna når Du här.
Gösta Lööf, leg apotekare
Läkemedelskommittén
För expertgruppen Smärta och rörelseorganens
sjukdomar/Osteoporos
BEHANDLIN
GSRIKTLINJER
OSTEOPOR
OS
2015
NR 2 2015 | SIDAN 18
Ny rutin för kassation
av läkemedel
Från 1 mars 2015 gäller en ny rutin för
kassation av läkemedel inom Landstinget
Sörmland.
Från 1 mars inför landstinget en ny
förenklad rutin för kassation av
läkemedel.
Många enheter har redan idag kärl
för ”Cytostatika- och Läkemedelsförorenat avfall”. Från 1 mars
lägger du alla kasserade läkemedel
i detta kärl. Mindre mängder
kasserade läkemedel kan även
läggas i kärl för ”Skärande och
Stickande”. Läkemedlen
transporteras sedan för förbränning
i särskild förbränningsanläggning.
Rätt Hantering
Handboken ”Rätt Hantering”
kommer inom kort att uppdateras
enligt den nya rutinen.
I ”Rätt Hantering” finns exempel
på flera kärl som kan användas för
läkemedelsavfall. Kärlen och
etiketter för märkning med
”Cytostatika- och
Läkemedelsförorenat avfall”
beställs via varuförsörjningen.
Ny rutin för kasserade
läkemedel
• Ny rutin införs 1 mars 2015
• Alla kasserade läkemedel läggs
i ”Cytostatika- och Läkemedelsförorenat avfall”.
• Alla kasserade läkemedel
hämtas nu av LSAB
• Uppdaterade instruktioner för
kasserade läkemedel i ”Rätt
Hantering 2015”
OBS! Den nya rutinen innebär att
kasserade läkemedel inte längre
kan skickas till Sjukhusapoteket.
Frågor
Vid frågor om kassation av
läkemedel kontakta Miljöenheten
eller Läkemedelskommittén.
miljoenheten@dll.se
lakemedel.forsorjning@dll.se
SIDAN 19 | NR 2 2015