Leva i Skåne nr 2 2014

E T T
M A G A S I N
Jakten
på världens
talanger
SIDAN 4
F R Å N
R E G I O N
S K Å N E
NR 2
2 0 1 4
Här gror
ungas
företag
SIDAN 11
innovationer
för Skånes
framtid
SIDAN 16
Teknik + människa
= smartare vård
SIDAN 14
INNEHÅLL
8
11
Kulllaberg slipas
för framtiden
Leva i Skåne är ett magasin
från Region Skåne som
skickas ut till alla skånska
hushåll. Tanken är att
berätta om vad vi gör för
dig som är medborgare
och lever i Skåne.
Har du åsikter och tankar
om livet i regionen?
Kontakta oss gärna via
Levaiskane.se där du kan
kommentera och dela med
dig av artiklarna. Här kan
du också se filmer och
­annat material kopplat
till artiklarna.
Läs mer om Region Skåne
på sidan 30.
Skejtkillarna
startar eget
14
Ansvarig utgivare
Cecilia Gyllenkrok
kommunikationsdirektör,
Region Skåne
Projektledare
Måns Renntun,
Region Skåne
Redaktionsråd
Region Skåne
Klas Andersson
Anna-Lena Boive
Kerstin Gossé
Helene Holmqvist
Jadwiga Kurowska
Carina Nordqvist Falk
Nina Steiner
Karin Swensson
Dataspel – för
hälsans skull
17
Kontakt
levaiskane@skane.se
Produktion
Giv Akt Skåne
Redaktör
Åsa Lempert
Art director
Lucas Brusquini
Skånes smarta
uppfinningar
19 Höstens kulturtips för scenglada
26 1177 Vårdguiden
– så söker du vård
4
2
Världens talanger
vässar regionen
30 Region Skåne
– så funkar det
31 Så reser du
med Skånetrafiken
Skribenter
Caroline Alesmark
Ewa Astly
Jasna Brkic
Vera Celander
Mirijam Geyerhofer
Åsa Lempert
Fotografer
Klas Andersson
Omslagsfoto
Adrian Jespersen var en av
deltagarna i Traffic Jam
Session på Medea. Läs mer
på sidan 16. Foto: Karolina
Rosenqvist.
Tryck
JMS Reklamgården AB
Taltidning
Leva i Skåne finns som taltidning. Beställ via e-post:
skanestaltidning@skane.se
HELA VÄRLDENS
vandringsled
De första sju milen av
Skåneleden invigdes
1978 i nordöstra Skåne.
Idag är vandringsleden
nästan 120 mil lång och
redo för en framtid
med besökare från hela
världen.
– Vandring är en av
de mest populära aktivi­
teterna turister vill ägna
sig åt i Sverige, s­ äger
projektledaren ­Sofie
Norrby, Region Skåne.
TEXT: CAROLINE ALESMARK
FOTO: KLAS ANDERSSON
I
höst ger sig långtidsarbetslösa
ungdomar ut längs leden för att
snygga upp i skog och mark.
– Vi måste se till att Skåneleden
motsvarar turisternas behov. Frågor
som var kan man bo? Vad kan man
göra? Hur tar man sig till den här
punkten? behöver få svar, säger
Sofie Norrby.
2016 hålls det stora internationella
vandringsevenemanget Eurorando i
Skåne.
– Vi vill visa att vi har så bra leder
att vandrarna kommer tillbaka! Just
nu kvalitetssäkrar vi leden, vi har
börjat med Kullaleden i nordväst.
Vi arbetar också med att synliggöra
kulturarvet längs leden och hur man
kan höja servicen, även utanför säsong och i mer avlägsna delar. Många
vill ju åt vildmarken i norra Skåne.
Målet är att Skåneleden ska ha ­
tre- till femdagarspaket att boka via
nätet och att information givetvis
ska finnas på engelska. 2020 ska
­Skåneleden vara redo att möta
­kraven för internationella turister.
– Uppsnyggningsprojektet kring
leden är ett samarbete mellan Skåneleden (Region Skåne), Arbetsförmedlingen och kommunerna. Målet
är att bryta arbetslösheten, skapa
ett intresse för naturvård och ge ungdomarna en fot in i kommunerna,
berättar Lene Hansson, projekt­
ledare för ungdomssatsningen. �
 Läs mer på Skaneleden.se och
­Eurorando2016.com
3
KAMPEN
För att möta framtidens utmanin­
gar behöver Skåne de skarpaste
hjärnorna, den mest nischade
kompetensen och den mest avan­
cerade kunskapen. Målet är att bli
Europas mest innovativa region.
Leva i Skåne har träffat tre perso­
ner som kommit hit för att de har
den kunskap som Skåne behöver.
TEXT: JASNA BRKIC · FOTO: KLAS ANDERSSON
F
ör att skånska företag ska
klara sig på den globala
marknaden krävs det att
rätt personer – talanger
med unik kompetens –
väljer att komma till Skåne.
Spelutvecklingsföretaget
­Massive Entertainment i Malmö
är ett exempel på företag som
­rekryterar globalt för att stå sig
i konkurrensen. De har utvecklat
världs­succéer som Ground Control och World in Conflict och har
idag 300 anställda från 28 länder.
Rekryteringen pågår ständigt.
– Unga nyutbildade spelutvecklare har vi god tillgång på här i
Skåne, mycket tack vare utbildningen Game Assembly i Malmö.
Men mer erfarna utvecklare med
spetskompetens letar vi efter i
hela världen. Dessa nischade
”Ekologiska
produkter
nästa steg”
Ziad El-Awad,
entreprenör inom livsmedelsbranschen
om talangerna
4
◀ Ziad El-Awad med äpplemust
från Öspab fruktodling.
Martin Hultberg,
kommunikationschef på Massive
­Entertainment.
FOTO: EVELINA ­G USTAVSSON

Kommentera och tyck
till på Levaiskane.se
­ rkesroller måste vi ha för att vara
y
konkurrenskraftiga, säger Martin
Hultberg, kommunikationschef.
Massive märker att Skåne är en
attraktiv plats för personerna de
söker i rekryteringsprocessen.
– När man bildar familj är den
här regionen konkurrenskraftig.
Här kan man hitta hus till vettiga
priser. Livskvaliteten och utbildningarna är en konkurrensfördel
för oss när vi rekryterar, säger
Martin Hultberg.
Målet är att Skåne år 2020 ska
vara Europas mest innovativa
­region. För att detta ska bli verklighet krävs det att Skåne lyckas
rekrytera rätt kompetens utifrån.
Bodil Rosvall Jönsson är näringslivschef i Region Skåne och vd för
Business Region Skåne som ansvarar för att marknadsföra Skåne
internationellt inom turism, evenemang, investeringar och film.
– Skåne har ett varierat näringsliv, ett rikt kulturliv och attraktiva stadsmiljöer men vi behöver attrahera fler växande företag,
huvudkontorsfunktioner och kapital för investeringar, säger hon.
Stefan Johansson, vd på dotterbolaget Invest in Skåne, arbetar
specifikt med företagsetableringar i Skåne. När ett företag väljer
var det ska etablera sig är platsens
­attraktivitet för personer med
nyckelkompetenser en viktig del.
– Skåne har många fördelar
jämfört med andra städer och
­regioner som vi konkurrerar om
Ä
ven universiteten slåss om
talangerna. Ziad El-Awad
flyttade till Sverige från
­Jordanien i juli förra året för att läsa
masterprogrammet Entrepreneurship – New Venture Creation vid
Lunds universitet. Målet med utbildningen var att kunna utveckla det
egna handelsföretaget Rio Jordan.
Företaget har fem anställda och
­exporterar livsmedel till hela världen,
främst från Kina och Thailand men
även från Spanien och Italien. Det
blev ett intensivt år med 16 timmars
studier och jobb i det egna företaget
varje dag. I maj utnämndes han till
”Global Swede” av UD – en titel som
årligen tilldelas en internationell student som utmärkt sig kreativt och är
en god ambassadör för Sverige.
– UD:s utmärkelse öppnade
många dörrar för mig liksom Lunds
Äppelmust gjord på
äpplen från Östra
Sönnarslöv, odlade
på en kalkklippa intill Linderödsåsens
sluttningar vid
­Maltesholms slott,
är en av de produkter Ziad El-Awad
­jobbar med.
FOTO: SHUTTERSTOCK
talangerna med. Samtidigt som
det finns intressanta högtekno­
logiska jobb här, så är Skåne prisvärt jämfört med andra storstadsregioner. Här finns dessutom en
spännande multinationell atmo­
sfär som lockar företagen att
­etablera sig här, säger han.
En internationell studie från
universitetet i Oxford visar att
­efterfrågan på talanger kommer
att öka i Norden fram till år 2021,
samtidigt som utbudet kommer
att öka i länder som Indien, Indonesien, Colombia, Sydafrika och
Brasilien.
Vad gör man då för att få hit
den värdefulla arbetskraften? Ett
sätt är att försöka locka studenter
från hela världen. För de som
­väljer att studera här stannar ofta
kvar efter studierna. Richard Stenelo, internationell
chef vid Lunds universitet, berättar att man i sin marknadsföring
lyfter fram Sverige som ett av
världens säkraste länder och pekar
på att undervisningssättet är informellt, att studenterna deltar
aktivt i undervisningen och att
professorerna är lättillgängliga.
Men en av de saker som drar
mest enligt honom är entreprenörsandan och företagen i Skåne.
– De har en enorm attraktionskraft, liksom alla innovationer
som gjorts vid Lunds universitet.
2011 fanns åtta av världens hundra
mest innovativa företag i Sverige
och tre av dessa i Skåne; Alfa
­Laval, Sony och Tetra Pak. �
universitet. Ditt företag växer snabbare och möjligheterna är större ju
fler kontakter du har, säger han.
Ziad El-Awad talar om den gyllene
triangeln inom svenskt näringsliv:
teknik, miljö och samhällsansvar:
– I Jordanien men även i andra
länder som USA, saknas de två sistnämnda, säger han.
Utvecklingen av det egna företaget handlar nu om att få in ekologiska
produkter i sortimentet. Ziad El-Awad
skulle gärna bosätta sig i Sverige och
Skåne med hustrun och de två döttrarna, men just nu är framtiden oklar.
– Sverige är vackert och jag bor
gärna i ett land där miljön, samhällsansvar och mänskliga rättigheter
respekteras. Det är viktigast för mig.
Skåne är attraktivt eftersom regionen är het både vad gäller investeringar och innovation.
5
” Vi älskar
att kunna
åka ut till
havet”
Philipp Arnold, sektionschef, kryogen, på European
Spallation Source, ESS.
P
hilipp Arnold har en extremt
nischad kompetens som gör att
han är eftertraktad i hela världen:
han är kryogenexpert, vilket innebär att
han arbetar med låga temperaturer, helst
kallare än minus 269 grader Celsius. Han
är från Leipzig och innan han kom till
Lund arbetade han i Zürich. Skåne blev
aktuellt när Lund vann striden om ESS
(European Spallation Source) som ska
byggas strax norr om Lund.
– Jag kände till Lunds universitet,
Öresundsbron, Kurt Wallander, Zlatan och
företaget Modelon innan jag hamnade
här. Vi älskar att åka ut till havet, klimatet
är milt jämfört med norra Sverige och
­eftersom jag reser en hel del i jobbet
uppskattar jag närheten till Köpenhamns
flygplats, ­säger han.
Barnen som är två och fyra år gamla
går i förskolan och hans fru har fått jobb.
– Zürich är bra när man är ung, Skåne
är bra när man vill bilda familj. Att köpa
hus är relativt billigt här jämfört med
Schweiz. Jag höjde inte min lön när jag
bytte jobb, men våra kostnader har
­minskat. Månadsavgiften till förskolan
här hade räckt till en dags förskola i
­Zürich. Pensions- och sjukvårdssystemet
är också bra i Sverige.
Philipp Arnold har ett coolt jobb
– ner till minus 269 grader. ▶
Regina Nazyrova ser stora utvecklingsmöjligheter i Skåne eftersom många stora inter­
nationella företag är placerade här samt att
många nya innovativa företag växer fram. ▶▶
6
” Närheten
till världen
betyder
mycket”
Regina Nazyrova, global product planner på
Sony i Lund.
R
egina Nazyrova hamnade i Sverige
av en slump men nu tillhör hennes
hjärta Skåne, säger hon själv.
Egentligen hade hon tänkt söka sig till
Storbritannien men en dag hösten 2004
under ett informationsmöte om utbytesprogram fångade en representant från
Chalmers i Göteborg hennes intresse.
Några år senare, 2005, erbjöds hon jobb
på Sony Ericsson i Lund. Idag jobbar
­Regina fortfarande på Sony Mobile, med
en tjänst där hon får användning för
sina kunskaper i industriell ekonomi och
teknikutveckling. Hon bor i Malmö och
pendlar till jobbet i Lund. I somras gifte
hon sig med en skåning från Ängelholm.
I jobbet har hon redan haft två
utlands­placeringar, i Peking, Kina och
­Atlanta, USA.
– Men jag har återvänt till Skåne
båda gångerna. Jag trivs väldigt bra här,
det är hemma för mig, säger hon.
Hon ser stora utvecklingsmöjligheter
i Skåne eftersom många stora inter­
nationella företag är placerade här
samt att många nya innovativa företag
växer fram.
Vid sidan om jobbet är det bästa med
Skåne annars närheten till naturen och
Köpenhamns flygplats.
– Närheten till resten av världen be­
tyder mycket för mig, både i jobbet och
privat. Jag reser väldigt mycket, på tre
timmar är jag i min hemstad Moskva. Det
är den stora skillnaden jämfört med att
bo i Göteborg, säger hon och fortsätter:
– Malmö och Lund är internationella
städer, här finns människor från olika kulturer och bakgrund med mat, musik och
konst från hela världen. Man får mycket ­gon annanstans i Sverige. Städerna är
­lagom stora, vänliga för fotgängare och
cyklister, och ger bra värde för pengarna.
Närheten till storstadslivet i Köpenhamn
är också ett stort plus, liksom att det är
­nära till naturen överallt i Skåne, även
i stan. �
7
Klippväggar reser sig brant, Skandinaviens största fyr syns
lång väg och letar du noga kanske du hittar Kullamannens
skatt. Kullabergsguiderna är ett bra exempel på en satsning
som utvecklat sig för att möta kraven från framtidens besökare
– inte minst den lika populära som fascinerande tumlarsafarin.
Kullaberg
TEXT: CAROLINE ALESMARK · FOTO: KLAS ANDERSSON
FÖL JER FRAMTIDEN
N
är Kullabergs­
guiderna startade
1996 var målet att
ge besökarna en
upplevelse att ta
med sig hem och
på ett säkert sätt ordna guidade
turer, något som inte fanns här
­tidigare.
– Det var mycket grottvandringar i början, sedan låg verksamheten nere ett tag, vi höll mest
på med företagsevent, fram tills
för några år sedan när vi började
rikta oss mot besökare igen,
­berättar Jacob Schenström som
arbetat här i drygt tio år.
Företaget har växt ordentligt
de senaste åren och har inlett ett
samarbete med Naturum Kullaberg. Kullabergsguiderna genomför guidade grottvandringar,
­hjälper till med bemanningen i
Naturum, har guidade turer där
de svarar på frågor och representerar även andra guideföretag i
bygden. Alla är ordentligt pålästa
både när det gäller naturen och
alla sägnerna i trakten.
– Det vi är mest unika på är
dock tumlarsafarin som vi kör för
fjärde sommaren i rad. Den har
blivit mer populär än vad vi någonsin kunde drömma om. Skulle
det vara så att de som är med på
turen inte ser några tumlare så får
de den häftiga naturen på köpet.
Kullaberg är nog en av Sveriges
mest dramatiska kustlinjer, man
kan gå ner här och var men det
går inte att följa kusten till fots.
Att Kullabergsguiderna överhuvudtaget började med tumlar­
safari är forskningens förtjänst
”Kullaberg
är en av Sveriges
mest dramatiska kustlinjer”
– en inventering av tumlare i
Skälderviken visade att de var
­absolut vanligast just här. Tack
vare detta dök idén upp att göra
något kring det ovanliga djuret.
Numera är rollerna ombytta,
Kullabergsguiderna hjälper forskningen genom att samla in data
▲ Falknästet är
­exempel på ett
­exklusivt boende
där besökarna sover
i en rund säng som
hänger från taket i
fyra massiva kedjor.
◀ Jacob Schenström på Kullabergsguiderna demonstrerar klätterteknik.
◀ Kullens drama­­ti­
ska landskap lockar
flera hundratusen
besökare varje år
och är ett av Sveriges
mest välbesökta
­naturreservat.

Läs mer på nästa sida:
Turisterna ska välja
Skåne.
8
på olika sätt. Just nu finns sju
stycken bojar utspridda längs
­berget som plockar upp ljud från
tumlarna.
– Andra aktiviteter är grottvandring och bergsnedfirning.
En häftig satsning vi är ensamma
om i Sverige är scrambling – en
blandning av klipphopp, nedfirning och snorkling. Sedan har vi
även aktiviteter man kan göra på
egen hand – en gps-grottur som
går i ett annat område än där vi
har våra vanliga turer, respektive
Kullamannens skatt där besökarna ger sig iväg med en gps och en
skattkarta.
I framtiden har Kullabergs­
guiderna ännu ett stort projekt
på gång. De ska bygga en så kallad
Via Ferata, en klättervägg med
fastspända vajrar som gör det
möjligt för klättrare att på ett
­säkert sätt uppleva de häftiga
branterna på norra sidan. �
K U LL A BER GSGU IDER N A
Kullabergsguiderna har funnits sedan
1996, är ett ekoturismföretag märkt
med Naturens Bästa, och samarbetar
tätt med Naturum Kullaberg.
9
FOTO: MAGNUS PALMÉR
FOTO: DAVID MAGNUSSON
FOTO: LEIF JOHANSSON
FOTO: LOVISA HÖÖK
FOTO: MAX ALM
Turisterna SKA VÄL JA SKÅNE
Den skånska besöksnäringen har alla chanser
att bli en stark basindustri i framtiden, och
Tourism in Skåne jobbar intensivt för att
­Skåne ska bli en av Sveriges två mest besökta
destinationer.
TEXT: CAROLINE ALESMARK
B
esöksnäringen består av
många olika branscher–
transport, boende, handel,
mat, restaurang – där upplevelser
och aktiviteter är en mindre del
men ofta reseanledningen, ett
­exempel är Kullabergsguiderna.
Tittar du på andra branscher så
är de flyttbara men ett besöks­
näringsföretag flyttar du inte på,
däri ligger styrkan. Samtidigt kan
besöksnäringen utvecklas enormt
mycket mer, och ge både högre
skatteintäkter och fler arbetstillfällen, säger Pia Jönsson Rajgård,
vd för Tourism in Skåne.
Tourism in Skåne arbetar
hårt för att göra Skåne som turist­
destination känd utomlands. Dels
10
▲ Skåne ska bli en
av Sveriges två mest
besökta turistmål.
Cykelturism, Daniel
Berlins krog i Skåne
Tranås, Talldungens
Gårdshotell och
­Skånes stränder är
några saker som
ska föra oss närmre
detta mål.
CYKE LT URI SM E N RUL L A R PÅ
på klassiska marknader som Danmark och Tyskland – tanken är att
besökarna ska stanna till även här
och inte bara fara rakt igenom
upp till Småland – men också i
länder som Kina och Ryssland.
Mongoliska jurtor i Höör
Det är först när internationella
besökare börjar använda sina
pengar i Skåne som tillväxthjulet
rullar igång på allvar.
– Några exempel på skånska
aktörer som lyckats skapa något
ovanligt som håller även inter­
nationellt är Nyrups Naturhotell
med mongoliska jurtor utanför
Höör, Drakamöllans gårdshotell
med sin operasatsning, Daniel
Berlins krog i Skåne Tranås,
­Kullabergsguiderna och Talldungens Gårdshotell med restaurangen
Babianen och Kråkan. Potentialen
är stor, det finns gott om aktörer
som lyfter fram produkter och
tjänster som inte funnits tidigare,
samtidigt måste vi få med ännu
fler på banan, avslutar Pia Jönsson
Rajgård. �
Pia Jönsson ­Rajgård,
vd för Tourism in
Skåne.
Fram till 2025 ska totalt 760 miljoner
kronor användas för att bygga ut
­Skånes cykelvägar och göra Skåne till
en ännu starkare cykelregion. Land­
skapet har goda förutsättningar när
det gäller cykelturism eftersom tät­
orterna ligger nära varandra, terrängen
är flack och klimatet milt. Bakom satsningen på Cykelvägsplan för Skåne står
Region Skåne och Trafikverket. Både
Sydostleden, som sträcker sig från
Växjö till Simrishamn (och som är ett
samarbete mellan Skåne, Blekinge
och Småland) och Kattegattleden
(som är ett samarbete mellan Halland
och Skåne) som sträcker sig från Göteborg till Helsingborg är två nya nationella cykelleder som kommer att ge
helt nya möjligheter för cykelturism i
Skåne i framtiden.
Driftiga
företagare
jobbar
på lovet
Morgan Brandt,
Leo Odengren,
­Matilda Wildmark
och Tove Rasmusson
har under sommaren
fått hjälp att starta
eget företag i projektet
Sommar­lovs­­entre­
prenörerna.
TEXT: JASNA BRKIC
FOTO: KLAS ANDERSSON
Affärsidé: Kläder
som påverkar
Affärsidé: Rockiga
smycken i skinn
Affärsidé: Varma frukostbullar till helgen
M
M
T
organ Brandt, 16 år, Ystad,
fick tillsammans med kompisen Leo Odengren idén att göra
kläder för skejtande ungdomar
redan för ett år sedan.
– När vi fick veta att man kan
sommarjobba som entreprenör
sökte vi, säger Morgan Brandt.
Företaget heter Affect Clothing.
Idén är att påverka på flera plan.
– Det handlar om att stoppa
krig och rasism men även om att
ungdomar ska ha något att göra.
Vi vill ordna en skatetävling med
våra tröjor som pris.
– Att vara egen företagare
handlar om att skapa kontakter
– och att man måste vara beredd
på att allting inte går som planerat
och att man måste anpassa sig
­efter nya förutsättningar, men det
är kul. Alla företagare vi lyssnat
på säger att att det är roligt att gå
till jobbet varje dag.

Sommarlovsentreprenor.se
atilda Wildmark, 19 år, Sjöbo, gör egna smycken i
skinn. Hon sökte till Sommarlovsentreprenörerna i början av
juni och några veckor senare hade
hon sålt sitt första smycke.
– Det var jätteroligt, beställningen kom samma dag som jag
la upp hemsidan Wild for you och
delade den på Facebook.
– Jag hoppas att företaget kan
ge extrainkomster när jag börjar
musikallinjen i Eslöv i höst.
Hon tror absolut att hon kommer att ha nytta av sina erfarenheter som egenföretagare i framtiden:
– Som musiker är man sin
egen, måste kunna bokföring och
marknadsföring. Jag har lärt mig
massor. Vi gjorde en övning som
handlade om att vända negativa
händelser till något positivt.
Den kommer jag nog att ha mest
nytta av.
ove Rasmusson, 18 år, Åkarp,
levererar varma frukostbullar
hem till folk på helgerna.
– Jag gillar att baka, men det
krävs tillstånd för det, så vi samarbetar med ett bageri i Arlöv.
Det finns inga bagerier i Åkarp
och ICA öppnar först klockan nio,
så jag tror på den här idén.
Tove driver verksamheten med
två andra sommarentreprenörer
och har jobbat hårt för att nå kunder på alla möjliga sätt.
–Nu återstår bara en större
marknadsföringskampanj, att
hänga upp bullar på dörrar, om
vi lyckas få pengar till det.
– Det är jätteroligt och jag har
lärt mig väldigt mycket. Vi har
träffat många entreprenörer och
det viktigaste budskapet är att
man ska göra det man själv vill,
ta saker i egna händer och inte
vänta på att någon annan ska ta
initiativet.
▲ Morgan Brandt
(till vänster)
­till­­sammans
med kompisen
Leo ­Odengren.
Tio kommuner i ­Skåne
har i sommar, med
stöd från ­Region
­Skåne, ­erbjudit
­ungdomar mellan
15 och 19 år möjlig­
heten att ­jobba
som sommarlovs­
entreprenörer.
11
FOTO: MALIN ARNESSON
Fantasistyrd
verkstad
V
år roll är att bredda
bilden av vad opera
och musikteater kan
vara och utveckla
konstformen med
och för barn och unga, berättar
Maria Sundqvist, konstnärlig
­ledare för Operaverkstan, som
är en del av Malmö Opera.
I Operaverkstan laborerar man
med konstformen med hjälp av
små barn, stora barn och vuxna
barn. Så arbetade man till exempel i familjeföreställningen Tusen
och en natt under två års tid. Barn
medverkade i förberedande workshoppar, men också på och bakom
scen. Ett 50-tal ungdomar från
Nya Malmö Latin, Drömmarnas
Hus och Malmö Operas barnkör
stod på scen tillsammans med
professionella operasångare och
Malmö Operaorkester i verket
som Maria Sundqvist regisserade.
– Barn och unga har ingen given
uppfattning om hur opera eller
musikteater ska gå till. De är på
ett annat sätt än vuxna öppna för
konst och kultur.
Tusen och en natt
på Malmö Operas
stora scen.
Operaverkstan tar barnens leklust och nyfikenhet på allvar, låter
dem komma in i operahuset och
se, höra och upptäcka hur opera
och musik kan bli till, vilken
bredd den har. Samtidigt tar man
in barnens frågor och undringar.
– Genom att diskutera och
­ifrågasätta kan vi visa hur det som
sker i föreställningen till exempel
har en förbindelse med samhället
och med människors liv. I ett samhälle där konsten är fri lyfts de
eviga frågorna, men även dags­
aktuella frågor och problem tas
upp till debatt. Motsatsen är
­censur, samhällen där man inte
får säga vad man vill, säger
Maria Sundqvist.
TEXT: JASNA BRKIC
12
– I vårt arbete är det viktigt att
välja verk med en stark berättelse,
musikaliskt såväl som dramatiskt. Ibland är musiken viktigare
än orden. Då kan vi nå även de
barn som inte kan svenska, eller
barn med försenad språkutveckling. Orden har en tendens att
vara centrala, men orden är inte
alltid viktigast inom opera, säger
Maria Sundqvist.
Operaverkstan startade 2002
som en pionjärverksamhet,
den enda i sitt slag i landet. Tack
vare en donation från Sparbanks­
stiftelsen kunde Maria Sundqvist
utveckla Operaverkstan som
från 2006 blev en fast verksamhet inom Malmö Opera som till
90 procent ägs av Region Skåne.
PÅ O PER AVER K STA N I H Ö ST
I höst arbetar Operaverkstan med tre
föreställningar för barn och unga:
Enligt Maria Sundqvist är föreställningen viktigast av
allt. ”Ett av barnen
som kom hit beskrev
­föreställningen som
en lek som man visar
upp. Den kärnan i
konstformen är
­viktigast för mig
– och att visa att det
som finns här kan
vara underbart, att
vuxna leker och visar
upp att de leker.”
FOTO: KLAS ANDERSSON
�Six Drummers, trummisarna som
spelar på allt, undersöker vad ljud
och musik är i en interaktiv föreställning. Skolklasserna kommer att
få spela in ljud som trummisarna
gör musik av.
�Operaverkstan ska fira Shakespeare
450 år. Förtälj min saga, är tre
­konserter med nyskrivet material
av Gunnar Jansson baserade på
­Shakespearetexter. Musiken framförs i Operans foajé.
�Operaverkstans linje att samarbeta
med unga konstnärer är även till­
bakablickande. Enaktaren Faust &
Helena av Lili Boulanger spelas i
mellandagarna. Endast 19 år gammal
vann hon som första kvinna en
­tonsättartävling 1913.
�I september sker första delleve­
ransen av operavarietén Svävande
damen som har urpremiär den
15 mars 2015.
O PER AVER K STA N
Operaverkstan är ett laboratorium
som testar konstformen med allt från
experimentell opera till omtolkningar
av klassiker med ord, toner, bilder,
sång och rytm, där barn och vuxna
upptäcker musikens alla möjligheter.
Förutom föreställningar gör man
konstnärliga och pedagogiska sam­
arbeten med skolor, kulturskolor och
många andra. Till exempel arrangeras
skolvisningar bakom scenen, kurser för
pedagoger och lärare, en föreställning
om hur man gör en föreställning och
besök inför föreställningar ute på
­skolorna.
Idag samarbetar Operaverkstan
brett med olika kulturinstitutioner, fria grupper och de skånska
kommunernas skolor och kulturskolor. Målgrupperna är allt
från förskolebarn från fyra år
och uppåt.
Förra året utsågs Maria Sundqvist och Operaverkstan till
­”musikens möjliggörare” av föreningen Svenska tonsättare. Hon
har ett brinnande hjärta för de
unga enligt motiveringen.
– Det främsta för oss är att
­bejaka det som är lustfyllt, men
det handlar också om att alla ska
ha möjlighet att möta operakonst,
säger hon. �
VISST E DU AT T…
… Malmö Opera består av tre delar;
­föreställningar på stora scenen,
Operaverkstan för barn och unga
samt Malmö Opera på turné som
ger föreställningar runt om i Skåne.
FOTO: MALIN ARNESSON
Ibland byts stolarna ut mot kuddar, ibland byggs flera
scener som publiken får röra sig mellan. Det har hänt att
verkstan blivit en jättestor loge. Operaverk­stan är en föregångare
och ger barn och unga operakonst på deras egna villkor.
Tillsammans med barn och
unga undersöker de kärnan i klassikerna och hur de framförs. Verk
tolkas och omtolkas i diskussionerna – även helt nya verk skapas.
Det är en del av de ungas utforskande i Operaverkstan, lika viktigt som att de får pröva vingarna
på scen eller bakom den.
… Malmö Opera ägs till 90 procent
av Region Skåne och 10 procent av
Malmö stad.
◀ Under två år
­arbetade Operaverkstan med Tusen och
en natt. Ett femtiotal
ungdomar medverkade både på och
bakom scen.
… Region Skåne fördelar årligen en halv
miljard i regionala och statliga bidrag
till kulturverksamheter i hela Skåne.
Stödet går till kultur­institutioner
som Operaverkstan, Malmö Opera,
Skånes Dansteater, Helsingborgs
stadsteater, Regionmuseet i
­Kristianstad, Musik i Syd och många,
många fler – s­ åväl fria grupper
som studie­förbund och flera andra
ak­törer/organisationer.
13
TEKNIKEN sporrar TILL BÄTTRE HÄLSA
FOTO: SHUTTERSTOCK
Tänk dig att du har diabetes. Och att du var
som helst med en app i din telefon, hemma
framför datorn, eller i soffan med surfplattan
– med hjälp av några klick – får bättre koll på
din hälsosituation. Samtidigt sporrar du dig
själv, får personlig feedback, och har lite
­roligt på köpet.
D
E
Bakom initiativet står civil­
ekonomen Richard Laurits, be­
teendevetaren Annica Carnbring
Belfrage och IT-serviceentre­
prenören Martin Bråkenhielm.
De möttes hos Mobile Heights
­Business Center och har precis
flyttat in hos företagsinkubatorn
MINC i Malmö.
14
FA K TA
eDiabeats
eDiabeat är en webbaserad interaktiv applikation som via KBT – kognitiv beteendeterapi – och spelmekanismer kan skapa engagemang och
en hållbar livsföring för diabetiker.
 Ediabeats.se
Kan man knyta samman hälso- och sjukvårdens
behov med digital utveckling och lokala spjutspetskompetenser finns det mycket att vinna.
Bengt Stavenow, näringslivsutvecklare på Region
Skåne och Carina Nordqvist Falk, hälso- och sjukvårdsstrateg på Region Skånes avdelning för hälsooch sjukvårdsstyrning, är entusiastiska.
– Vi ger oss ut på helt jungfrulig mark men jag
har stora förväntningar på vad vi skulle kunna
åstadkomma tillsammans. Det finns en stark tillväxtpotential inom det här området, inte bara
­lokalt och regionalt utan även nationellt och
­internationellt, förklarar Bengt Stavenow.
Mobile Heights Business Center
Skånsk affärsaccelerator för mobilrelaterade företag i uppstartsfas, där
Region Skåne varit med från början
som en av flera initiativtagare.
Minc
En mötesplats för entreprenörer,
kreatörer, utvecklare, affärsänglar,
investerare och alla med intresse för
att utveckla idéer och bygga företag.
Började som Minc Incubator, idag
finns även Minc Workspace och
StartupLabs.
”Det blir
roligt att
förändra
sitt beteende.”
Hälso- och sjukvården står inför en ny digital
era. Genom att använda spelmekanismer, så
kallad spelifiering, får människor ökad kunskap
om sin egen hälsa och motiveras att förändra
sin livsstil.
n app kan knyta samman användare med
samma problematik via sociala medier. Eller
påminna om när olika mediciner ska tas
och varför. Eller – med komponenter från spelbranschens värld – motivera allt från överviktiga
barn till den som rör sig för lite eller dricker för
mycket att ändra sina vanor till det bättre.
Detta är spelifiering (gamification).
– Gamification passar inte alla, men det är en
väg framåt. Det handlar om att bygga in belöningssystem i tekniken, säger Magnus Robertsson, grundare till spelföretaget Planeto i Malmö, som är ett
av företagen som deltar i Region Skånes satsning
på spelifiering.
TEXT: CAROLINE ALESMARK
etta är grundtanken
i applikationen eDiabeat, vinnare i kategorin Människa & Samhälle i affärsidéutvecklingstävlingen Venture Cups
­Sverigefinal 2014. Målet är att
skapa hållbar livsstil och bättre
livskvalitet hos personer med
­diabetes med hjälp av kognitiv
­beteendeterapi, spelifiering och
sociala medier.
eDiabeat tar hjälp av de kraftfulla elementen som finns i spel
och använder dem för att motivera
till en bättre hälsa.
– Med hjälp av engagemang
och utmaningar ska det bli roligt
att förändra sitt beteende. Om du
får bättre poäng på en quiz så uppmuntras du att fortsätta. Tidigare
fanns det bara envägskommunikation, råd och fakta, det här ska
du göra, det här ska du inte göra.
Med eDiabeat skräddarsys programmet efter dina behov – du
matar in hälsouppgifter när du
börjar – och anpassar sig efter de
förändringar du gör under resans
gång. Dessutom kan du kommunicera med andra användare, utbyta
idéer och utmana, säger Richard
Laurits från eDiabeat.
SPELIFIERING
TAR VÅRDEN
IN I FRAMTIDEN
▲ Richard Laurits,
en av upphosmännen till eDiabeat, har
själv diabetes.
FOTO: KLAS ANDERSSON
Richard Laurits har själv
­diabetes.
– Jag fick diabetes när jag var
nio år och under 20 års tid har
jag känt att det finns en hel del
områden där saker skulle kunna
förbättras, både för mig själv och
för min familj. Under samma
­period som tekniken och medicinen utvecklats har resurserna per
patient sjunkit. Jag har gått från
att ta 10–15 sprutor varje dag till
att ha en automatisk insulinpump
och en blåtandsmätare som mäter
mitt blodsocker, samtidigt be­
höver jag ägna mindre tid åt att
träffa läkare och sjuksköterskor.
Annica Carnbring Belfrage och
Richard Laurits har intervjuat
vårdpersonal i Sverige, Tyskland
och USA och sett att det finns ett
stort behov hos dem att effektivisera sitt arbete.
– Kunskap är den viktigaste biten.
Har du som diabetiker en mer aktiv roll så blir du tryggare. Det
finns vissa faktorer som är viktiga
hos en diabetiker – kost, stresshantering, motion och sömn. Om
du lär dig hur de interagerar med
varandra så går de också att påverka. Ett stabilare blodsocker skjuter komplikationer på framtiden
och kan till och med förhindra
dem. Programmet ska även gå att
synka mot motionsappar som till
exempel Runkeeper, säger hon.
– Genom eDiabeat kan vi hjälpa
personer med diabetes att skapa
en livsstilsförändring till det
­bättre.
eDiabeat testar applikationen
tillsammans med Mona LandinOlsson, professor och överläkare
i endokrinologi vid Skånes universitetssjukhus i Malmö, och den
första versionen av programmet
kommer på svenska i höst. Bolaget arbetar även mot den globala
marknaden och ser eDiabeat som
ett sätt att ta svensk forskning och
kunskap kring diabetes vidare ut
i världen. Inte minst när det gäller
de ökande diabetessiffrorna i
­utvecklingsländerna.
– Vår tjänst är till för att göra
livet bättre för individen med
­diabetes, avslutar Martin Bråkenhielm. �
Carina Nordqvist Falk lyfter fram den winwin-win-situation som kan utmynna i mötet
­mellan hälso- och sjukvården, spelvärlden och
­individerna själva.
– Samarbetet med spelindustrin bygger på att
skapa nya lösningar inom det vi enligt patient­
undersökningar är sämst på – delaktighet och
­information, säger hon och fortsätter:
– Digitala hjälpmedel kan leda till en bättre och
mer lustfylld rehabilitering, skapa motivation till
förändring, och stötta barn med kroniska sjukdomar
som diabetes, autism och reumatism, avslutar
­Carina Nordqvist Falk. �
S PE LI F I E R IN G O C H R EGIO N SK Å N E
Region Skåne har dragit i gång ett långsiktigt projekt med syfte att knyta ihop de stora förändringar
hälso- och sjukvården står inför i framtiden med
bland annat den potential som finns inom den
skånska spel- och mobilindustrin. Projektet inleddes
2013 och målet är att en handfull konkreta lösningar
ska vara färdiga att testas redan under 2014.
15
År 2020 ska Skåne vara Europas mest innovativa region.
Här är sju nyskapande satsningar som bidrar till att
­utveckla Skåne i den riktningen.
TEXT: CAROLINE ALESMARK
❶
FOTO: KAROLINA ROSENQVIST
Framtidens biljett­
system. Allt fler reser
kollektivt. Målet är att
resandet ska fördubblas
till år 2020 bland annat genom att
förbättra upplevelsen av resan.
En del är att göra biljettsystemet
smartare. Därför letar Skånetrafiken efter innovativa lösningar
som kan användas i den skånska
kollektivtrafiken. I London
­genomförs just nu ett försök där
betalsystemet självt räknar ut
­vilket resesätt som blir billigast
för resenären.
I Skånetrafikens kommande
speciallaboratorium utvecklas
och testas ny lösningar. Kan resekorten bli smartare? Kan man
­utveckla nya funktioner kopplade
till mobilen? De nya lösningarna
introduceras efter hand när man
har testat dem såväl i labbet som
ute bland resenärerna.
❷
Klimatsmart vård.
På Handkirurgiska klinikens vårdavdelning
på Skånes Universitetssjukhus i Malmö har ett innovativt, klimatanpassat vårdrum
byggts där klimatsmarta lösningar
införs i vårdmiljö. Man under­
söker hur det går att använda
­material inom vården på ett sätt
som minskar miljöpåverkan. Här
­un­dersöks även hur belysning och
ventilation bidrar till en mer hållbar och energieffektiv sjukvård och
hur hela byggnaden kan energi­
effektiviseras. Resultaten samlas
i en handbok för andra vårdavdelningar regionalt och nationellt.
❸
Hacka fram nya tjänster
i kollektivtrafiken. I maj
samlades ett gäng kreativa hjärnor, hackers,
visionärer, utvecklare och desig-
▼ Traffic Jam
­Session – ett sätt
att utveckla innovativa lösningar för
framtidens kollektivtrafik.
ners, intresserade av kollektivtrafik hos Medea, ett forskningscenter vid Malmö högskola, för att
kläcka ideer och skapa nya prototyper och koncept för tjänster
inom kollektivtrafiken. Evenemanget, Traffic Jam Session, är
­tiilsammans med kommande
Vinnova-projekt Data Innovation
Arena ett sätt för Skånetrafiken
att utveckla innovativa lösningar
för framtidens kollektivtrafik.
Under eventet gavs deltagarna
möjligheter att leka med ”Minimum Viable Device”. Detta är en
helt öppen, ny hård- och mjukvaruarkitektur för nätanslutna sensorer, som medarrangören Mobile
Heights tagit fram och som ska
resultera i att nya applikationer
och tjänster till kollektivtrafiken
ska kunna utvecklas.
❹
Sveriges största digitala
medborgardialog. Det är
viktigt att veta vad medborgarna i Skåne tycker
och att få ta del av deras erfarenheter och kunskaper när man ska
utveckla Skåne. Därför tar R
­ egion
Skåne hjälp av Sveriges största
­digitala undersöknings­panel,
­Skånepanelen, där 4 000 medborgare fyra gånger årligen svarar på
frågor om allt från kollektivtrafik
till hälso- och sjukvård.
Det är lätt att delta i den demokratiska dialogen. Man för fram
sina åsikter via datorn, där de tas
om hand och blir en viktig del när
Region Skånes politiker fattar
­besluten om Skånes framtid.
❺
Att beställa det som
inte finns. Ibland kan
inte befintliga produkter och leverantörer
tillgodose de behov som kollektivtrafik, utvecklingsprojekt och
­hälso- och sjukvården har.
För att lösa detta har Region
Skåne startat projektet innovationsupphandling, som ska utveckla nya innovativa produkter,
tjänster och lösningar som komplement till vad som redan finns
på marknaden.
Men ett förändrat upphandlingsarbete ställer också krav på
16
FOTO: JONAS INGERSTEDT
SKÅNES sju UNDERVERK
Cykelhjälmen Hövding –
en invecklad uppfinning,
här i utvecklat läge.
nya arbetssätt och ett tätare samar­
bete mellan Region Skåne som offentlig inköpare och entreprenörer och
­leverantörer, vilket projektet också
­arbetar med.
❻
Innovativa karnevaler
i Skåne. Att utforska och utveckla elevers kreativa och
innovativa kompetens är
huvudsyftet med de två innocarnivaler
som pågår i Skåne under 2014. Elever
från grundskolan och gymnasiet deltar för att utveckla samhället i en mer
ekologisk, ekonomisk och socialt hållbar riktning.
I november blir det två inno­
carnivaler, i Malmö och Lund. Där
presenteras de idéer som kommit
fram under året för forskare och
­representanter för bland annat kulturliv och näringsliv.
 Innocarnival2014.se
 Innocarnival.se
❼
Smarta hållbara städer.
Att fler människor vill leva
i städer betyder stora ut­
maningar för bland annat
miljön och energiförsörjningen.
Region Skåne samarbetar med
­universitet och högskolor, närings­
livet och kommunerna för att hitta
­lösningar för städernas utmaningar
inom hållbarhetsområdet.
I en hållbar stad effektiviserar man
energiförbrukningen och använder
mer förnybar energi, avfallshanteringen görs enkel och effektiv, kollektivtrafiken blir grönare genom mer
spårbunden trafik och elfordon och
det byggs fler cykelvägar för att ta
­några exempel. �
E U R OPAS ME S T I N N OVATI VA R E G I ON
Detta är bara några exempel på saker
som ska bidra till att Skåne når målet att
bli Europas mest innovativa region 2020.
Allt som sker i Skåne – i näringsliv såväl
som i det offentliga – och som kan kategoriseras som en innovativ verksamhet
bidrar till att Skåne ska bli Europas mest
innovativa region 2020. Tillsammans
med kommuner, akademi och närings­
livet har Region Skåne tagit fram en
­internationell innovationsstrategi för att
Skåne ska vara en ledande region med
hållbar tillväxt som attraherar investe­
rare, entreprenörer, forskare med flera.
 Skane.com/detinnovativaskane
Fyra skånska innovationer
Skåne har alltid varit ett innovativt landskap där företag och entreprenörer utvecklat nya, innovativa
tjänster och produkter som slagit världen med
häpnad. Här är fem exempel:
Hövding – airbag för c­ yklister
Hövding är ett alternativ till cykelhjälm, som vecklar ut sig som en
krockkudde runt huvudet vid en
olycka. Denna airbag för cyklister
bärs runt halsen och är utvecklad av
Malmöentreprenörerna Anna Haupt
och Terese Alstin. Idag säljs den
i många länder världen över.
storföretagen Ericsson, IBM, Toshiba,
Nokia och Intel. Arbetsnamnet Bluetooth (efter Harald Blåtand) behölls.
Två år senare kom den första mobiltelefonen där teknologin var inbyggd och i dag finns bluetoothteknologin i allt från skrivare till digitala kameror och handdatorer.
Wattguard
Tetra Pak
Det Malmöbaserade föreUtvecklingsarbetet startataget med produktion i
de 1944 och åtta år senare
Vellinge har utvecklat en
var den första tetraförbanbrytande teknik inom
packningen, en plastbelagd
effektiv belysning för lyskartongförpackning för
rör. Tekniken reducerar el­flytande produkter, ute på
förbrukningen med upp till
marknaden. Tetra Pak var
40 procent och därmed
Symbolen för
en kostnadseffektiv lösning
­också koldioxidutsläppen.
Bluetooth.
som förändrade livsmedelsDet är speciellt industrier
distributionen totalt. Tidigare hade
och andra belysningsintensiva
­varorna huvudsakligen sålts i lösvikt
­miljöer som har nytta av tekniken.
eller glasförpackningar.
Fair Play Stadion i Malmö sparar
med hjälp av Wattguards teknik runt
Bluetooth
120 000 kronor om året i elräkning. Trådlös teknik som utvecklades på
Ericsson i Lund under 1990-talet un­ Läs om fler innovativa skånska
der namnet MC Link. 1998 presenteföretag, produkter och entrerades en ny gemensam standard av
prenörer på Skane.com
17
FOTO: CHARLOTTE T STRÖMWALL
Brodsky
Quartet går
att lyssna
på i Malmö,
Lund, Kristianstad och
Köpenhamn
under Music
Around.
Stravinsky tar
över Öresund
Malmö Symfoniorkester, Helsingborgs Symfoniorkester
och Malmö Operaorkester står för de skånska tonerna
i höst när sju orkestrar från Öresundsregionen ska
­framföra fler än 40 olika konserter med musik av Igor
Stravinsky. Det är sjunde året musikbiennalen Music
Around tar ton och förutom musik kommer det bjudas
på filmvisning, dans och diskussion.
Musik Around som arrangeras av bland andra Musik
i Syd pågår mellan den 9 och 26 oktober.
 Läs mer på Industrinatten.se och
Facebook.se/industrinatten
FOTO: ISTOCKPHOTO
Boost by FC Rosengård är ett av landets största arbetsmarknadsprojekt. Här har FC Rosengårds
Anja Mittag bollen i en match mot Piteå IF.
I
18
Även hos Malmö FF ser man vilken
tillgång en idrottsklubb kan vara
när det kommer till matchmaking
i arbetslivet. Deras projekt Karriär­
akademin startade sin operativa
verksamhet i augusti och projekt­
ledare Anna Tinglöf berättar att de
vill vara pusselbiten mellan företagen
och ungdomarna.
– Vi har 300 företag som är
­knutna till MFF. Målet är att vara
den samlande kraften som kan
knyta ihop parterna och få rätt
­person till rätt plats.
Båda projekten drivs med stöd
från Region Skåne.
 Mff.se och Boostbyfcr.se
Sanna gör rysk musikalkärlek
I slutet av augusti bjuds det på
­kärlek, konflikt och sång på Malmö
Opera när musikalen Doktor Zjivago
har premiär. Föreställningen som
baseras på Boris Pasternaks roman
med samma namn utspelas i Ryssland under tidigt 1900-tal och handlar om fyra ungdomar och deras liv
under första världskrigets och kommunismens Ryssland. Huvudperso-
FOTBOLLSKLUBBARNA
SATSAR PÅ UNG FRAMTID
Malmö tar man vägen via
­fotbollsplanen för att få bukt
med ungdomsarbetslösheten.
FC Rosengård och Malmö FF jobbar
båda med projekt som ska ge bortdribblade ungdomar hjälp att ta sig
in på arbetsmarknaden igen.
Boost by FC Rosengård erbjuder
bland annat individuell studie- och
yrkesvägledning och hjälp att knyta
kontakter med arbetsgivare. Klubben
har lång erfarenhet inom området,
redan 2003 började de jobba med
liknande projekt.
– Målet är att stärka ungdomarna
så att de ska kunna konkurrera på
lika villkor ute i arbetslivet, säger
projektledare Sylvia Morfiadakis.
 Musicaround.nu
Kulturella skåningar
Skåningarna är mycket kulturellt aktiva. Det
visar årets kulturvaneundersökning. Såväl undersökningen som gjordes 2012, som den senaste
från våren 2014 ­visar att skåningarna nyttjar
­kultur mer än genom­snittet i Sverige.
Bokläsningen dominerar som kulturyttring
hos skåningarna, men också besök på bio och
bibliotek ligger högt. Museibesök, besök på
konstutställningar och konserter ligger också
högt vid en jämförelse. Användandet av internet
i kultursammanhang har ökat sedan 2012.
FOTO: TRULS BÄRG
FOTO: URSZULA STRINER
Sanna Nielsen som Doktor
Zjivagos älskarinna Lara
Antipova.
Kulturen vi tipsar
om här får stöd från
Region Skåne.
FOTO: ERIC RICHMOND
HÖSTENS KULTURTIPS
Industrin – en cool bransch
15 oktober hålls den första In­
dustrinatten i Malmö. Tanken
är att öka intresset för indu­
strin bland ungdomar, som i
Tyskland där konceptet finns
i 13 städer. Det blir kickoff,
­minimässa och bussturer till
olika företag. Kvällen avslutas
med kontaktknytning och
­nattamat. Projektet är ett sam­
arbete mellan Region Skåne,
Arbetsförmedlingen, Länssty­
relsen och Industriellt Utveck­
lingscentrum Skåne. ”Vi vill
visa att det finns coola jobb
även inom den här lite okända
sektorn”, säger Jenny Bramell,
vd på Industriellt Utvecklings­
centrum Skåne.
nen Jurij Zjivagos spelas av Christopher Wollter och Sanna Nielsen
gör den kvinnliga huvudrollen som
hans älskarinna, Lara Antipova.
­Romanen har inte bara blivit musikal
utan även film och både engelsk och
rysk tv-serie sedan den skrevs 1957.
Doktor Zjivago spelas till och med
31 januari 2015 på Malmö Opera.
 Malmoopera.se
Gripande Skåneflykt
Det är sent 1800-tal, fattigdomen
håller hårt om skåningarna och
många tvingas ge sig av för att söka
lyckan på annat håll. Vissa åker till
Amerika och andra – som Pelle och
hans pappa – hamnar i Danmark.
Den lilla familjen lämnar hemmet
i Tomelilla för att arbeta på en gård
på Bornholm – men det nya danska
livet blir inte alls vad far och son
hade hoppats på. Pelle Erövraren är
ett smärtsamt och gripande drama
om familj, vänskap och människors
sökande efter frihet och lycka.
Musikalen har premiär den 13
september och spelas till och med
den 25 oktober på Helsingborgs
Stadsteater.
Viktor Morell som
Pelle Erövraren.
 Helsingborgsstadsteater.se
19
Ny teknik skapar oändliga möjligheter för avancerad hemsjukvård och distanskon­
takt med vården. Utmaningen ligger i hur man knyter ihop människan och tekni­
ken. Samtidigt ställer den åldrande befolkningen nya krav på samhällsplaneringen.
Framtidens
sjukvård
– HEMMA HOS PATIENTEN
Redan i dag vårdas många hemma i nära kontakt
med vården – och det kommer att bli ännu vanligare.
– Den mänskliga omvårdnaden är fortfarande det
centrala, säger Ingrid Vesterberg, verksamhetschef
för Palliativ vård och Avancerad sjukvård i hemmet
på Region Skåne.
D
TEXT: EWA ASTLY · FOTO: KLAS ANDERSSON
en tekniska utvecklingen går snabbt,
och förser oss redan
nu med såväl stora
som oväntade möjligheter. Den nya, smarta tekniken
används i kombination med en
trygg kontakt med vårdpersonal.
Men redan idag kan patienter
och närstående som vill få ökad
möjlighet att själva skaffa kontroll över sin sjukdom tack vare
tekniken.
– Patienten ska alltid veta att det
finns kvalificerad personal som
har koll på dialysapparaten, syrgasmaskinen eller vad det nu kan
vara som är viktigt. Eller, om det
uppstår ett medicinskt problem,
till exempel att ett blodvärde försämras, så observeras detta också
på sjukhuset och en sjuksköterska
kanske redan är på väg ut till
­patienten i hemmet, säger Boris
Magnusson, professor i program-
20

Hur tycker du sjuk­
vården kan utvecklas
i framtiden? Säg
din mening på
Levaiskane.se
meringsteknik, Lunds ­Tekniska
Högskola (LTH) där man arbetar
med tekniska system för sjuk­
vården.
När kroniskt sjuka, cancer­
patienter och nyopererade per­
soner i större utsträckning kan
­­vårdas i hemmet betyder det
fler sjuksköterskor som besöker
­patienterna där, samtidigt som
patientens oberoende ökar.
– Att alltid kunna få kontakt
med någon som känner till ens
sjukdom och som kan svara på
frågor eller ge råd via till exempel
video ökar tryggheten för patienten, men kan säkert också bidra
till att undvika många onödiga
­besök på akuten, säger Boris
­Magnusson.
Även uppföljningar och åter­be­
sök tror Boris Magnusson i framtiden ofta kan skötas genom ett
videosamtal med läkaren och kan­
ske enklare provtagning i hemmet
som patienten kan göra själv.
– Patienten slipper resor när
allt är normalt, och sjukvårdens
resurser kan användas där de bäst
behövs, säger Boris Magnusson.
Under hösten ska en rad lösningar testas i Ystad.
– Som jag ser det är högre kvalitet och säkerhet inom vården
det viktigaste med den framtida
IT-­utbyggnaden, säger Hlin
­Thorgeirsson som arbetar med
IT-stöd för sjukvård inom Region
Skåne och är överläkare vid av­
delningen för Avancerad sjukvård
i hemmet, ASIH i Lund.
Teknikutvecklingen innebär
samtidigt ökade möjligheter för
den patienten som vill att vara
mer delaktiga i sin hälsa eller sin
sjukdom.
VÅ RD HE M M A M E D NY T E KN I K
För att förbättra och utöka möjlig­
heten till vård i hemmet arbetar Region
Skåne med att utveckla teknik och ta
fram smarta lösningar som underlättar
för fler kroniskt och svårt sjuka människor att vara hemma. Det kan till
­exempel vara en läsplatta som sjuksköterskan har med sig för att tillsammans med patienten gå igenom symtom. Det kan vara en kamera för att
fotografera patientens sår som läkaren
sedan kan bedöma och ge behandlingsråd tillbaka utifrån bilderna.
Tekniken kan också användas av
­patienten själv. Kroniskt sjuka patienter
med till exempel högt blodtryck, hjärtsvikt eller diabetes kan mäta olika
­värden och sedan skicka in dem elektroniskt till vårdgivaren. På detta sätt
kan patientens makt och kontroll över
sin egen sjukdom stärkas.
”Jag kan alltid få kontakt”
Att få vara hemma i sitt eget hem
och ändå få en kvalificerad vård
är viktigt för cancersjuka Laila
Tomsson i Kävlinge:
– Det betyder jättemycket, och
sjuksköterskorna som kommer är
aldrig stressade.
V
arannan till var tredje
vecka besöker Laila
Tomsson läkare och
ibland måste hon göra
sjukresor till Lund för
att röntgas. Men i övrigt har hon
sedan ett år tillbaka fått sjukvård
i hemmet, där hon tar emot sjuksköterska Helen Vestlund från
Palliativ vård och ASIH (Avancerad sjukvård i hemmet).
– Jag kan alltid, dygnet runt, få
kontakt med avdelningen i Lund.
Det är en stor trygghet och det är
också skönt att de på avdelningen
vet vem jag är och känner min
sjukdom. Jag kan fråga allt jag
undrar över, säger hon.
Laila Tomsson har själv arbetat
inom vården. Nu ger hon sig själv
morfinsprutor varje dag för att
kunna stå ut med de svåra smärtor
hon har.
Det var tolv år sedan hon fick
sin diagnos, en genetisk cancer.
Vid dagens besök ska Laila
­Tomsson med sjuksköterskan
­Helen Vestlunds hjälp göra en så
kallad symtomskattning med
en läsplatta. De slår sig ner vid
köksbordet.
Med hjälp av en skala från 1–10
får Laila Tomsson ange hur hon
har det just den här dagen med
aptiten, sömnen, oro och smärtor.
Med fingret kan hon enkelt dra
på skalan på skärmen.
Tidigare gjordes symtom­
skattningen på ett papper men
­sedan ett halvår tillbaka används
en läsplatta.
– Symtomskattningen ger en
ögonblicksbild av hur patienten
mår och är bra som utgångspunkt
▲ Istället för att
­behöva åka till sjukhuset ofta får Laila
Tomsson besök av
sjuksköterska Helen
Vestlund. Men det
gäller att packa
­väskorna noga så att
all utrustning som
behövs vid besöket
är med.
för vårt samtal. Över tid får vi en
bra bild av hur patienten lever
med sjukdomen. Det ger ett bra
underlag för diskussion om läkemedel och andra hjälpmedel,
­säger Helen Vestlund.
På en bild av en människokropp
på läsplattan får Laila Tomsson
sedan rita in var i kroppen hennes
smärtor sitter. Med sjuksköterskan försöker hon ringa in smärtans karaktär. Är den molande
­eller hugger den?
Laila Tomsson har inget emot
att den nya tekniken kommer in
i hemsjukvården. Hon har en son
som bor i Sydney och är van att
tala med honom via videochatten
Skype. Kanske kan hon komma
att tala med sin läkare på samma
sätt om tekniken utvecklas.
– Kan tekniken medverka till
att öka tryggheten för oss som
vårdas hemma är det bara bra,
­säger hon.
21
FRISKARE ÄLDRE
­M ANAR TILL NYTÄNK
”Det är
verkligen
en fiffig
grej”
Inte bara vården är under förändring utan
även samhället i stort. Vi lever nämligen allt
längre och är friskare än förr.
– Det är en stor och komplex utmaning för
samhället att integrera äldreperspektivet i all
planering och lagstiftning, säger professor
­Susanne Iwarsson.
Att dagligen hålla koll på vikten
kan göra att hjärtsviktspatienter
inte behöver läggas in på sjukhus.
Försök i Sjöbo visar på en framtid
där patient och sjukvård arbetar
tillsammans för större trygghet
för patienten och bättre och
­säkrare vård.
TEXT: EWA ASTLY
H
ur och var vill jag bo?
Vilka intressen och
­behov har jag nu och
i framtiden? Det är
­frågor som äldre liksom alla andra människor ställer
sig, säger Susanne Iwarsson,
­professor i gerontologi (läran om
det friska åldrandet) vid Lunds
universitet samt koordinator för
den nationella forskarskolan om
åldrande och hälsa.
D
en prunkande villaträdgården vittnar
om att här bor någon
med gröna fingrar.
– Det är Kerstin,
säger Bengt och skrattar när
han öppnar dörren och bjuder
­välkommen.
På vardagsrummets väggar
hänger bilder av barn och barnbarn. Här finns minnen från
många resor runt om i världen.
Kerstin och Bengt Dagner har
levt ett aktivt liv och gör det
­fortfarande.
Men bägge har hjärtsvikt och
är ofta i kontakt med vården.
Nu har de deltagit i ett försök
med 18 hjärtsviktspatienter i
­Sjöbo. Under tre veckor har de
två gånger om dagen vägt sig på
en specialvåg. Resultaten har med
hjälp av en mobiltelefon skickats
direkt in till vårdcentralen.
– Vi har mycket kontakt med
vår husläkare Per Olsson på Sjöbo
vårdcentral och när han frågade
om vi ville vara med i försöket
var det självklart att tacka ja.
Vi hjälpte till att få med andra
deltagare genom föreningen
Hjärt-Lung, säger Bengt Dagner.
Hans hjärtbesvär startade för
14 år sedan när han fick en hjärtinfarkt.
– Jag blev dålig på en semester
i Turkiet och hamnade på sjuk-
22
▲ Både Kerstin
och Bengt Dagner
har p­ roblem med
hjärtat, men genom
att de båda dagligen
kliver upp på vågen
och rapporterar in
vikten, kan läkarna
på vårdcentralen
i Sjöbo i god tid
­upptäcka om något
inte står rätt till.

Se intervju med Bengt
och Kerstin Dagner på
Levaiskane.se
hus. Men det var först när jag väl
var hemma som infarkten kom,
berättar han.
Det var en kraftig hjärtinfarkt
och hustrun Kerstin minns de
oroliga dagarna.
– I nästan en vecka var det
­osäkert om Bengt skulle överleva,
säger hon.
– Det är verkligen en fiffig grej
att vi bara genom att väga oss och
låta dem följa vår viktkurva på
vårdcentralen kan slippa läggas
in på sjukhus. I stället kan man
motverka försämringen tidigt
­genom att till exempel öka medicineringen av vattendrivande
medicin, säger Kerstin Dagner.
Själv har hon ett klaffel på hjärtat och fick problem med hjärtflimmer för 8–9 år sedan. Det har
betytt många besök på sjukhus
och flera inläggningar under åren.
Men en sådan enkel sak som
att dagligen hålla koll på vikten
betyder att en försvagning av
hjärtat kan upptäckas snabbt. När
hjärtat arbetar sämre samlas det
vatten i kroppen och vikten ökar.
Både hon och Bengt utrustades
vid försökets början med en
­specialpreparerad våg, ett digitalt
armband och en mobiltelefon
med en speciell app. En gång
har tekniken krånglat.
– Men då fick vi hjälp att starta
om igen, säger Bengt.
De tycker inte att det finns
­någon anledning att vara rädd för
tekniken. Tvärtom hoppas de på
att den i framtiden kan användas
på många sätt av patienter i
­hemmet.
– Det ökar tryggheten. Jag är
diabetiker också och tänk vad bra
det vore om diabetessköterskan
kunde ta del av mina blodsockerprov, säger Bengt Dagner.
– Att följa vikten hemifrån
innebär en fördel för patienterna
eftersom vi kan se en försämring
av tillståndet tidigare. Detta gör
att de slipper springa på kontroller hela tiden, säger distriktsläkaren Per Olsson.
– Jag är övertygad om att vi
bara står i starten av den här utvecklingen. I dag finns det fitnessklockor i handeln som är längre
framme än vi är inom vården,
­säger Per Olsson. �
Ett exempel är att de allra äldsta
oftast flyttar från något och inte
som yngre till något. Den gamla
bostaden kanske har höga trösklar, badkar och saknar hiss, sam­
tidigt som vännerna kanske inte
längre finns kvar i grannskapet
och trädgården börjar bli för svår
att sköta.
– Även om det byggs mer tillgängligt i dag så är det inte sällan
man ser exempel på seniorboenden där man inte kan komma ut
på balkongen med en rullator,
­säger Susanne Iwarsson.
Med hög ålder är det vanligt att
rörelseförmågan blir begränsad
och att uthålligheten minskar.
Därför är det viktigt att det går
att komma fram med rullator och
rullstol i utemiljön. Att som äldre
kunna fortsätta att gå ut och
handla och att träffa vänner och
gå på olika sammankomster är
viktigt för både den fysiska och
psykiska hälsan.
– Det är en stor och komplex
­utmaning för samhället att integrera äldreperspektivet i all
­planering och lagstiftning. Det
finns en oförmåga hos oss alla
att föreställa oss som äldre. Det
gör att äldre­frågor ofta har dålig
genomslagskraft, säger Susanne
Iwarsson.
Men det finns exempel på nytänkande som till exempel utegym
som blivit populära bland äldre.
– Det är bra exempel på en
­hälsofrämjande och förebyggande
­insats har förutsättningar att fun­
gera, säger Susanne Iwarsson. �
”Det finns en oförmåga
hos oss alla att föreställa oss som äldre”
23
Idag är vi vana vid att kunna få allt vi behöver
på ett och samma ställe, vid ett och samma
tillfälle. I Skåne ställer vi framtidens krav
på vården redan nu. På Diagnostiskt centrum
i Kristianstad får patienten allt hen behöver
på en och samma plats.
TEXT: EWA ASTLY · FOTO: KLAS ANDERSSON
ALL DEN VÅRD
patienten BEHÖVER
A
tt vänta i ovisshet,
kanske på en diagnos, är ofta oerhört
betungande för patienten – speciellt
om det gäller en allvarlig sjukdom. Hos Diagnostiskt
centrum görs allt för att korta
väntetiden.
Den lilla avdelningen på
­Centralsjukhuset Kristianstad är
än så länge unik i Sverige. Till den
kommer människor med diffusa
symtom som kan tyda på cancer
eller annan allvarlig sjukdom.
Bara den som har en remiss från
familjeläkare eller vårdcentral
kan komma hit.
Här väntar patienten minimal
tid på att få besked om sin even­
24
tuella sjukdom, vilket förbättrar
möjligheten till överlevnad eller
att snabbt få stöd och rätt behandling. Och kanske det viktigaste
för patient och närstående – att
slippa sväva i ovisshet och kunna
fokusera på livet.
– Vi har som mål att patienten
ska komma till oss inom en vecka
efter att vi har mottagit remissen.
Men redan i dag får 90 procent
av våra patienter tid efter bara
tre dagar, berättar sjuksköterskan
Annika Bujukliev.
Patienterna kan ha symtom
som långvarig trötthet, ofrivillig
viktminskning, feber under längre tid och oförklarliga smärtor.
Vid det första besöket får patienten en hel timme tillsammans
med läkaren Inga Svensson,
­specialläkare i allmänmedicin
och lungmedicin.
– Vårdcentralen eller familje­
läkaren har alltid gjort en grundläggande undersökning men ändå
inte fått klarhet i orsaken bakom
symtomen. Här går vi vidare,
­patienten får utförligt beskriva
sina symtom och jag gör alltid en
kroppsundersökning. Därefter
beslutas vilka andra prover som
ska tas. Ofta kan patienten komma till röntgen eller ultraljud eller
få cellprover tagna redan samma
dag, berättar Inga Svensson, som
har ett stort kontaktnät på sjukhuset. Ibland kan en läkare från
en annan klinik komma över
­direkt och möta patienten.
– Det är en stor fördel att sjuk-
huset här inte är så stort. Det
­underlättar alla kontakter, säger
Inga Svensson.
Diagnostiskt centrum följer
patienten hela vägen fram till att
en annan klinik tar över.
– Under utredningstiden
­stöttar vi patienten och det ger
­extra trygghet liksom att patienten hela tiden möter samma
­personal, säger Inga Svensson.
Av de patienter som hittills
­remitteras till Diagnostiskt
­centrum har 22 procent fått en
cancerdiagnos medan 13 procent
har kunnat friskförklaras efter
­utredning. Andra har fått diagnosticerat reumatiska sjukdomar,
mag- och tarmsjukdomar, infektioner eller psykiska sjukdomar.
Diagnostiskt centrum startade
2012 som ett pilotprojekt inom
Regionalt Cancercentrum Syd.
Inspirationen kommer från
­danska Silkeborg.
Intresset för verksamheten
i Kristianstad från övriga Sverige
är stort.
– Studiebesöken avlöser varandra, berättar Annika Bujukliev.
De patienter som vill ingår i en
vetenskaplig undersökning som
görs i samarbete med Lunds universitet. Förhoppningen är att
verksamheten ska bli permanent.
– Sjukvården i dag är väldigt
specialiserad, kanske för specialiserad. Här kan vi ta ett större
grepp och se hela patienten,
säger Inga Svensson. �
▲ Annika Bujukliev
och Inga Svensson
från Diagnostiskt
centrum står redo
att ta emot. Bilden
är arrangerad.
DIA GN O ST ISK T C EN T R U M, K R IST IA N STA D
Det första i sitt slag i Sverige. Hit
­remitteras patienter som primär­
vården inte har kunnat ge eller
­utesluta en diagnos.
Hos Diagnostiskt Centrum är
väntetiden kort, alla patienter kallas
inom en vecka, och utredningen är
snabb. Vid ett besök på Diagnostiskt
Centrum kan patienten under en
och samma dag få ett långt samtal
med läkaren, ta prover, röntgas
eller ­andra nödvändiga åtgärder.
Det ­betyder att patienten slipper en
lång och orolig väntan och att behandlingen kan påbörjas snabbare.
25
”Viktigt att få välja själv
– det gäller ju ens barn”
Vissa val känns extra viktiga – som valet av barn­
morska när man väntar sitt första barn.
– Det är jättesvårt att veta vad man ska göra
och hur man vill ha det, säger Alexandra Petkovic.
TEXT: ÅSA LEMPERT · FOTO: KLAS ANDERSSON
L
eva i Skåne träffar henne
tillsammans med sambon
Luis Sosa i parets hem i
Malmö. På golvet står en
helt ny barnvagnsbädd och en
­bilbarnstol, och på husets över­
våning väntar en inredd barnkammare. Om tio dagar beräknas
deras flicka födas.
– Det är väldigt spännande och
väldigt nytt, och hon blir en stor
och välkommen omställning i
våra liv, säger Alexandra Petkovic.
Valet av barnmorskemot­
tagning var viktigt för paret
­Petkovic-Sosa.
– Ja, jag tycker att det är viktigt
att få välja själv – det är ju ens
barn det handlar om, det vikti­
gaste man har, säger Alexandra
Petkovic och fortsätter:
– Då är det viktigt att det finns
alternativ, att jag kan hitta något
som passar mig. Dessutom tror
jag att lite konkurrens mellan
den privata och offentliga vården
utvecklar utbudet.
Valet diskuterade hon noga
med sin sambo innan hon bestämde sig.
– Vi vill att Alexandra ska få
träffa samma barnmorska varje
gång och försäkrade oss om det.
Sedan 4 juni kan man jämföra
barnmorskemottagningar i
­tjänsten Hitta och jämför vård
på 1177.se.
– Hade det gått tidigare så
hade jag absolut kunnat tänka
mig att använda den tjänsten,
­säger ­Alexandra Petkovic.
Hur valde du barnmorska?
– Jag kollade på nätet och hittade
Mama Mia och tyckte att det
­verkade så mysigt och personligt
– inte så sjukhusaktigt. Jag är
­jättenöjd med mitt val, och kommer självklart att fortsätta att gå
dit även när min dotter är född.
Men om jag valt något annat och
vore missnöjd skulle jag nog jämföra lite mer vid ett nytt val. �
VÅ RDVA L
Du väljer själv den vårdgivare eller
mottagning du vill gå till, var som helst
i regionen, och du kan byta när du vill.
BVC (barnavårdscentral), barnmorskemottagning (när du är gravid) är
­exempel på val du gör för en längre tid.
Valet av barnmorska är viktigt för Alexandra Petkovic och Luis Sosa som Leva i
Skåne träffade tio dagar innan beräknad
nedkomst. ”Det är viktigt att man får välja själv – det är ju ens barn det handlar
om”, säger Alexandra Petkovic. ▶
HITTA OCH JÄMFÖR VÅRD PÅ 1177.SE
D
u som bor i Skåne kan själv göra
flera olika val när det gäller din
egen hälsa och vård. På 1177.se kan
du hitta och jämföra vård.
Nu går det även att jämföra
­gråstarrsmottagningar, barnmorskemottagningar eller barnavårds­
centraler. Möjligheten att hitta och
jämföra vård på 1177.se finns för att
26
du enklare ska kunna hitta och ta
kontakt med din mottagning. Eller
för att du ska kunna bestämma dig
för vilken mottagning du vill tillhöra
eller gå till. Detta förenklar kontakten med vården – och ger dig både
valfrihet och överblick av utbudet.
Du kan jämföra hur lätt det är att
komma i kontakt med och få läkar­
 1177.se
tider på vårdcentraler och se kvalitetsomdömen från patienter för de
vårdcentraler, barnavårds­centraler
och barnmorskemottagningar som
finns med. Det går också att söka
­efter en mottagning nära dig eller
som har öppet just nu.
Nya vårdmottagningar tillkommer
allt eftersom. �
1177.se visar vägen i Skånes vård
Till 1177 Vårdguiden kan du ringa dygnet runt för sjuk­
vårds­rådgivning och för hjälp med vart du kan vända
dig i vården. På 1177.se kan du hitta vårdcentraler, se
­vilka som har kvälls- och helgöppet och mycket mer.
Ring vårdcentralen
Råd om vård
Om du blir sjuk, skadar dig eller
­behöver råd om din hälsa så kan
du vända dig till vårdcentralen eller
ringa 1177 Vårdguiden på telefon.
På vårdcentralen finns vårdpersonal
med bred kompetens som kan
­hjälpa dig med de flesta
problem.
Många vårdcentraler
har öppet även på kvällar
och helger. Vissa mottagningar samarbetar med varandra
och turas om att hålla öppet.
I tjänsten ”Hitta vård” på 1177.se kan
du söka på vårdcentraler som har
öppet på kvällen eller på helgen.
Du kan också använda Region
­Skånes app Vård i Skåne för att
hitta närmaste öppna vårdcentral.
Dygnet runt kan du ringa till
1177 Vårdguiden på telefonnummer
1177. Här får du prata med erfarna
sjuksköterskor som svarar på dina
frågor om sjukdom och hälsa,
gör en medicinsk bedömning och
hän­visar dig rätt om du
behöver ­besöka vården.
På 1177.se får du råd
om vård och kan läsa om
sjukdomar, graviditet,
barns hälsa och mycket mer. Du kan
använda personliga ­e-tjänster som
till exempel eJournal (som du kan
läsa mer om på nästa uppslag) och
hitta kontaktuppgifter till vården.
Är läget akut?
Vid akut, livshotande tillstånd,
ring 112. Våra akutmottagningar
tar hand om allvarliga och akut
­uppkomna skador eller sjukdomar.
I andra fall är det vårdcentralen
du ska vända dig till.
Vård på andra språk
Information på andra språk om hur
du söker vård hittar du på:
You can find information in other
languages about how to get health
care on:
 1177.se/other-languages
SMS:a RÅD till 71160 så får du våra k
­ ontaktuppgifter d
­ irekt in i mobilen.
H
ur ska kommunikation om vård bäst
utformas för att nå sin
målgrupp? Inför Region
Skånes senaste ungdomskampanj om eHälsa
bjöds ett antal skånska
ungdomar in för att dela
med sig av sina tankar.
– Spännande och kul
att vara med och forma
framtidens kommuni­
kation, tyckte Arsen
­Kadoian från Malmö som
var en av deltagarna.
Journal- och arkiv­service
­hjälper dig med …
Beställning av journalkopior
Du kan logga in på 1177.se eller kontakta
Journal- och arkivservice för att beställa
­journalkopior. Du kan ringa, skicka brev och
e-post eller besöka Journal- och arkivservice
för att få hjälp. Journalkopiorna skickas
­rekommenderat eller med postförskott
till din folkbokföringsadress.
Alla journaler lyder under sekretess och
en prövning görs innan journalhandlingar
lämnas ut. I de flesta fall tar detta två till
tre dagar. En avgift tas ut om beställningen
­gäller tio sidor eller mer. Avgiften är 50 kronor
för tio sidor och därefter två kronor per sida.
Spärr av uppgifter i journalen
Du kan spärra uppgifter i din elektroniska
journal. Om du väljer att spärra uppgifter
måste du själv vid besök berätta för vård­
personalen vad de behöver veta för att kunna
ge dig en säker och bra vård. Det är bara du
själv som kan låta spärra och häva spärr och
det gäller enbart för dina elektroniska uppgifter i vården. Mer information och ansökningsblankett finns på 1177.se
Loggutdrag
Enligt patientdatalagen kan personal inom
vårdgivarens organisation och mellan olika
vårdgivare få elektronisk åtkomst till jour­
naler. Det finns dock höga krav för att skydda
din identitet och ingen obehörig får titta i
journalen. Varje gång någon läser journalen
registreras aktiviteten och det går i efterhand att se vem som har läst i den. Du har
möjlighet att få en lista över vem som har
tittat på dina uppgifter.
 1177.se
Kontaktuppgifter
Journal- och arkivservice
Området för informationsförsörjning
och regionarkiv
Porfyrvägen 20
224 78 Lund
Öppet vardagar 08.00–16.00
Telefon 0771-866 600
journalarkiv@skane.se
27
eHälsa PÅ 1177.SE
Johanna Lindberg och hennes
pappa, eHälsobloggaren
Sven-Eric, har digital koll
på den egna hälsan.
På webbplatsen 1177.se kan du få ett h
­ elhetsgrepp
om din hälsa. När som helst på dygnet – och utan
telefonköer. Alla Skånes vårdcentraler och många
­specialistmottagningar är anslutna hit.
”E-tjänsterna
är ett bra
­första steg”
Det började med ett samtal
över en lunch. Johanna
­Lindberg behövde ett nytt
­recept, men hade svårt att
hitta tid att ringa under vård­
centralens ­öppettider. Pappa
Sven-Eric ­föreslog något nytt.
Varför inte göra det via e-tjäns­
terna på 1­ 177.se istället?
TEXT: VERA CELANDER · FOTO: KLAS ANDERSSON
28
– Jag hade precis testat och var
förvånad över hur snabbt och smidigt det gick. Dagen efter jag skickade min förfrågan fanns ett nytt
recept tillgängligt på apoteket.
Johanna instämmer.
– Smidigt. Tidigare har varje
läkarkontakt inneburit minst en
halvtimme i telefonkö under min
läkares telefontid tidiga morgnar,
så jag kommer helt klart att dra
nytta av den här tjänsten.
Både Sven-Eric och Johanna
tycker att det finns mycket positivt
med e-tjänsterna. Att kunna läsa
sin egen journal ger trygghet, att
sjuka anhöriga kan välja att dela
sina journaler gör att det är lättare
att vara ett stöd i deras vård.
– Jag har precis varit på blodgivning och jag hade gärna sett att
även dessa uppgifter, om när jag
lämnat blod och hur mina värden
såg ut blev registrerade och möjliga
att följa över tid, säger Johanna.
Även Sven-Eric ser utrymme
för vidareutvecklig av tjänsterna
inom eHälsa.
– Jag tyckte att det var för lite
utbud faktiskt. Och för lite sam-
ordning mellan regionerna i
­Sverige. Här finns stora möjlig­
heter och jag ville veta varför det
går så långsamt. Tekniken finns
– var tar det stopp?
Sagt och gjort. Sven-Eric
­skickade ett mejl till Region Skåne
och fick svar på sina frågor.
– De bad mig dessutom skriva
det allra första inlägget i eHälsobloggen, Region Skånes nya dialogblogg om just eHälsa. Frågan är
viktig och de e-tjänster som har
­införts är ett bra första steg, men
det finns så många fler möjligheter.
Mer om Sven-Erics tankar
kring eHälsa kan du läsa på
Ehälsobloggen.se. �
E KO L L PÅ HÄ L S A N
På eHälsobloggen, ­Region Skånes
webbplats för allt som rör eHälsa,
finns inlägg av läkare, sjuksköterskor,
forskare, professorer och ­patienter
– unga som gamla, friska som sjuka.
Du kan också dela med dig av dina
egna tankar kring vård och eHälsa.
 Ehälsobloggen.se
Logga in
Förnya ditt recept
Du når dina uppgifter genom att
logga in på e-tjänsterna på 1177.se
via internetansluten dator, surfplatta
eller mobiltelefon. Det enda du behöver göra är att logga in med din
­e-legitimation – samma som du
­använder för att logga in till din bank.
Om din medicin tagit slut kan du
kontakta din läkare för att förnya
ditt recept här. Du kan också läsa
mer om vilka läkemedel du har
­hämtat ut, om du har fler uttag
kvar på något recept och hålla koll
på ditt högkostnadsskydd.
Välj vårdcentral
Mina intyg
När du är inloggad kan du bland
­annat välja vilken vårdcentral du vill
gå till – och kontakta den direkt i
flera olika ärenden. Du kan byta
vård­central om du vill det, och lägga
till fler mottagningar som du sedan
lätt kan nå då de sparas på din sida.
Du kan också läsa fakta och patient­
omdömen om vårdcentralen.
Här samlas de läkarintyg du fått
­utfärdade efter den 21 november
2013. Du kan enkelt skriva ut dem
– eller skicka dem vidare direkt till
Försäkringskassan.
Boka tid
Att boka tid är en av många fördelar!
Här kan du önska tider på de mottagningar som är anslutna. Du slipper
sitta i telefonkö och kan göra din
bokning när det passar dig. Du kan
även boka av och boka om din tid.
Läs din journal
I journalen kan du läsa och skriva ut
delar av din journal från läkarbesök,
framför allt från öppenvården, som
gjorts efter den 17 mars i år. Du kan
i lugn och ro gå igenom vad du och
din läkare pratade om när du läser
anteckningarna. Tjänsten kommer
att byggas ut efter hand men om­
fattar i dagsläget inte anteckningar
från all sjukhusvård och inte anteckningar från psykiatri, mödrahälsovård och förlossningsvård.
Dela din journal
Om du har en närstående som du
vill ska kunna läsa din journal så är
det lätt ordnat. Då kan hen nå den
genom sin inloggning.
Beställa test för
­klamydia och gonorré
Du beställer ditt test online. Det
postas hem till dig i en diskret förpackning. Du utför sedan testet
hemma och skickar in det till oss.
Svar får du oftast inom ett par dagar.
Om du skickar med ditt mobilnummer skickar vi ett sms att resultatet
väntar på dig i e-tjänsterna. �
FAK TA
�eHälsa är en gratis tjänst, men om
en förfrågan leder till ett besök e­ ller
ett förnyat recept gäller landstingets
avgifter och regler.
�Det är bara du och personalen på
din vårdmottagning som kan läsa
dina journalhandlingar, och den du
valt att eventuellt dela din journal
med.
�I loggen kan du se exakt vem som
läst dina anteckningar. Detta är för
att säkerställa att ingen som inte är
direkt inblandad i din vård tittar i
din journal.
�Om du har problem att logga
in eller vill fråga något om
sajtens funktioner kan du ringa
supporten mellan 06 och 22 på
08-123 135 00 alla dagar – eller
­använda det webbformulär
som finns på 1177.se.

Låter det krångligt?
I filmen om eHälsa
förklarar skåde­
spelaren Marianne
Mörck för kollegan
Lars Humble hur
­enkelt det är och
hur man gör.
 e-Hälso­filmen.se
eJournal – så
funkar det
Du kan läsa din eJournal ­efter att
ha loggat in med din e-legitimation
på e-tjänsterna på 1177.se. Där
kommer du att kunna hitta det
­mesta som rör dina kontakter
med den offentliga vården.
Redan nu kan du läsa besöksanteckningar från öppenvården, en del från
sjukhusvården och se exakt vad
­läkaren ­antecknat vid varje besök.
Tjänsten byggs ut hela tiden.
Så småningom kommer du också
kunna ta del av samtliga journaler
till ­exempel operationsjournaler,
mödra­vårdsjournaler och mycket
annat. Undantaget än så länge är
journaler från psykiatrin.
Det är viktigt att komma ihåg
att journalen i första hand är sjukvårdens arbetsredskap och att
­språket därför kan vara krångligt
och det kan förekomma kompli­
cerade facktermer.
Ökad insikt och delaktighet
Forskning visar att enkel tillgång
till den egna journalen ökar insikt
och känslan av att vara delaktig i sin
egen vård. Journalen är också ett bra
minnesstöd om det är något från
­läkarbesöket du inte kommer ihåg.
Hittar du några direkta felaktigheter eller missförstånd i din journal
kan du givetvis be att få dessa korri­
ge­rade genom att kontakta kliniken
via e-tjänsterna på 1177.se. �

Vill du veta mer om hur eJournal fungerar?
Titta på eJournalfilmen:
 Ejournalfilmen.se
29
DETTA ÄR REGION SKÅNE
Region Skåne har ansvar för vård och hälsa, kollektivtrafik, utveckling
av näringsliv, kultur, infrastruktur, samhällsplanering och miljö- och
klimatfrågor i Skåne.
Våra ansvarsområden
På uppdrag från
­medborgarna
Vård
Region Skåne beslutar övergripande om vården. Det finns över
200 mottagningar med olika inriktning inom närsjukvården i
Skåne. Region Skåne samordnar
offentlig och privat vård i Skåne,
och driver såväl primärvård som
högspecialiserad sjukhusvård.
Region Skåne arbetar på uppdrag
av medborgarna. Regionfullmäktige är Region Skånes högsta beslutande församling. Vart fjärde
år väljer du som bor i Skåne de
149 representanter som sitter i
­regionfullmäktige. Regionstyrelsen utses av regionfullmäktige
och är Region Skånes ”regering”.
Den 14 september i år är det val till …
Folkhälsa
Målet för folkhälsoarbetet är att
åstadkomma en god hälsa på lika
villkor för hela befolkningen
i Skåne.
REGIONFULLMÄKTIGE
som utser …
Forskning inom livsvetenskaper
Den högspecialiserade vården i
Region Skåne och den medicinska
forskningen på Lunds universitet
samverkar.
REGIONSTYRELSEN
som styr över …
Fastighets- och
servicenämnden
Regionala
tillväxtnämnden
Habiliteringsoch hjälpmedelsnämnden
Kollektivtrafiknämnden
Hälso- och
sjukvårds­nämnden
Kulturnämnden
KO NTA K TA R E GI ON SK Å NE
Skane.se
Postadress: Region Skåne, 291 89 Kristianstad
Besöksadress: Västra Storgatan 12, Kristianstad,
eller Dockplatsen 26, Malmö.
Telefon: 044-309 30 00
Regionens verksamheter finns även på flera
andra orter i Skåne.
30
Tandvård
Region Skåne samordnar den
­offentligt finansierade tandvården
i Skåne, som utförs av både privata
och offentliga verksam­heter. Folktandvården Skåne ­erbjuder tandvård i hela Skåne.
Tillväxt och hållbar utveckling
Ekonomisk tillväxt och en hållbar
utveckling är en förutsättning för
att invånarna i Skåne ska ha en
god livskvalitet. Region Skåne har
en ledande roll i arbetet med att
utveckla infrastrukturen, stärka
näringslivet och skapa ett hållbart
och attraktivt Skåne.
Näringsliv
Region Skåne samordnar och
­arbetar tillsammans med många
andra offentliga och privata aktörer för att utveckla det skånska
näringslivet och öka tillväxten
i Skåne.
Samhällsplanering
Region Skåne verkar som ett stöd
för kommunerna och koordinerar
den fysiska samhällsplaneringen
på en regional nivå.
Infrastruktur
Region Skåne planerar och samordnar framtida satsningar på
­infrastruktur i Skåne.
Kollektivtrafik
Region Skåne har det totala
­ansvaret för kollektivtrafiken i
Skåne. Skånetrafiken är en del
av Region Skåne och ansvarar
för genomförandet av kollektivtrafiken i form av stadsbussar,
­regionbussar, och den regionala
tågtrafiken – Pågatågen och
Öresunds­tågen.
Miljö och natur
I egenskap av Skånes största
­arbetsgivare har det interna
­miljöarbetet i Region Skåne stor
betydelse. Tillsammans med ett
omfattande utåtriktat arbete
­verkar det för god och hållbar
­miljö och natur i hela Skåne.
Kultur
Region Skåne samordnar utvecklingen av kulturen i Skåne och
fördelar regionala och statliga
medel till kommuner, kultur­
institutioner och det fria kultur­
livet.
Marknadsföring av Skåne
I bred samverkan med kommuner
och andra aktörer marknadsför vi
Skåne som en attraktiv region för
turister, evenemang, filmproduktioner och investeringar. �
F Ö L J RE G I O N S KÅ NE PÅ W EB B E N !
På skane.se kan du följa region­
fullmäktige i direktsändning, hitta kontaktuppgifter till förtroende­valda, läsa
sammanträdeshandlingar med mera.
V I SS T E DU AT T RE G I O N SKÅN E …
… har 32 000 medarbetare.
… har en budget på 39,2 miljarder
kronor (2014).
Är du pendlare?
NU KAN DU AUTOLADDA
DITT JOJO PERIOD
I
nom kort startar Skånetrafiken tjänsten Autoladda för dig
med Jojo Period inom Skåne
(oavsett antal zoner). Tjänsten
innebär att du, när du vill,
­automatiskt kan hämta en ny
30-dagarsperiod till ditt kort.
­Betalningen dras från ditt bankkort i efterskott.
Du ansluter ditt Jojo Period
inom Skåne till tjänsten på
­Skanetrafiken.se. Tänk på att du
måste göra detta minst 24 timmar
innan du vill kunna hämta din
första 30-dagarsperiod. När du
har anslutit ditt kort till tjänsten
finns det alltid en ny 30-dagars­
period att hämta till ditt kort,
när den gamla perioden är slut.
Den nya perioden hämtas till ditt
kort när du: håller ­kortet
mot kortläsaren på bussen, mot stolpen på tågstationen, eller om du
­väljer ”registrera resa”
i biljett­automaten på
­stationen.
Pausa när du vill
Du väljer själv när du vill
­hämta nästa 30-dagarsperiod.
Det innebär att du, när din före-
gående ­period är slut och du inte
ska resa till jobb eller skola på
ett tag, kan göra uppehåll
över en helg eller hur länge
du vill. När du ska börja
pendla igen håller du bara
fram ditt kort och h
­ ämtar
sekundsnabbt en ny
30-dagarsperiod.
Tips! Om du har
­ uto­ladda på ditt Jojo Period
A
kan det vara bra att ha Reskassa
på ett separat kort, så att du inte
råkar dra igång en ny period av
misstag. �
SÅ RESER DU MED SKÅNETRAFIKEN
Buss och tåg
Gröna stadsbussar kör inom
­staden, gula regionbussar kör
mellan orter. Pågatåg kör inom
Skåne och stannar ofta på de
­mindre stationerna, medan
Öresundståg kör längre sträckor,
till grannlänen och till Danmark.
Smartaste resan
Tider och snabbaste väg för din
resa hittar du i Reseplaneraren
på Skanetrafiken.se eller i Skånetrafikens app för iPhone och
­Android. På Skanetrafiken.se
­hittar du även tidtabeller och
vad resan kostar. Och i appen
kan du köpa biljett för din resa.
▼ Med den nya
­MalmöExpressen
kan man båda kliva
på och av vid samt­
liga dörrpar, vilket
ger kortare stopp
och restid.
Köpa biljett
På regionbuss köper du biljett
med Jojo-kort eller bankkort.
På stadsbuss med Jojo-kort.
Ska du åka tåg köper du biljett i
biljettautomaten med bankkort
eller J
­ ojo-kort innan du hoppar
på ­tåget.
Du kan också köpa biljett i
­Skånetrafikens app och inom
stadszonerna även med SMS-­
biljett. Det går inte att betala
med kontanter ombord på bussar
och tåg.
Personlig service
Skånetrafiken har två kundcenter
i Malmö, ett i vardera Kristianstad, Helsingborg och Lund,
samt ett 30-tal serviceombud
där du kan köpa och ladda Jojokort. Dessutom finns en mängd
ombud runt om i Skåne som säljer
­Jojo-kort för­laddade med 50 eller
200 kronor.
På Skanetrafiken.se kan du
­hitta ditt närmaste köpställe för
Jojo-kort, köpa Jojo-kort, ladda
Jojo-kort med reskassa, se saldot
på det och läsa mer om vilken typ
av biljettlösning som passar dig.
Du kan också ringa Skånetrafikens kundtjänst på 0771-77 77 77
för att få veta mer.
Färdtjänst och sjukresor
För dig som har svårt att resa med
tåg och buss finns serviceresor,
det vill säga färdtjänst och sjuk­
resor.
I 23 av Skånes 33 kommuner
är färdtjänsten Skånetrafikens
ansvar. Det betyder att man
­an­söker om färdtjänst hos Skåne­
trafiken, bokar sin resa på samma
nummer oavsett resans typ, och
får en faktura varje månad.
­Avgifter och regler är gemen­
samma i dessa kommuner. �
FA K TA
�All kollektivtrafik körs av ett stort
antal trafikföretag på entreprenad
på uppdrag av Skånetrafiken.
�Genom att resa med buss och
tåg bidrar du till minskade föroreningar. Allt fler av Skånetrafikens
fordon uppfyller Naturskydds­
föreningens krav för Bra Miljöval,
världens tuffaste miljömärkning.
Dessutom drivs Pågatågen och
Öresundstågen med förnybar el.
31
ODR Samhällsinformation från Region Skåne
Välkommen in på levaiskane.se.
Här kan du läsa hela tidningen digitalt, se
filmer och annat material kopplat till a­ rtiklarna,
­kommentera och dela artiklarna.
Nästa nummer av Leva i Skåne handlar om hållbarhet
och miljö, och kommer i början av december.
Levaiskane.se