docSOMMAR ! - 1177 Vårdguiden
download 
Report Transcription
SOMMAR ! - 1177 Vårdguiden
nr 2 2015 STOCKHOLMS LÄN EN SPIK I FOTEN –så känns hälsporre SOMMAR ! + TEMA diabetes + + Lev livet ”live” Grilla gott & säkert Håll maten fräsch Notiser Skaffa Kloka Listan 2015 Synpunkter på vården? Har du varit med om något i vården som gjort dig ledsen, arg, besviken eller upprörd? Då kan du vända dig till Patientnämnden. Patientnämnden hjälper och stöd jer patienter och anhöriga som vill framföra klagomål eller synpunkter om den offentligt finansierade vården i Stockholms län. Du kan ringa, skriva brev eller mejla till Patientnämnden i Stockholms län. Telefon: 08690 67 00 (9 – 16), Postadress: Patientnämndens förvalt ning, Box 17535, 118 91 Stockholm, Epost: registrator@pan.sll.se Om du har diabetes typ 2, förmaksflimmer eller IBS (känslig tarm) kan du ha nytta av att skaffa årets version av Kloka Listan. Läkemedel mot dessa sjukdomar har lagts till i listan sedan förra året. Kloka Listan ges ut av Stockholms läns läkemedelskom mitté, som är helt fristående från läke medelsindustrin. Listan innehåller effek tiva och beprövade läkemedel som kom mittén rekommenderar läkare att skriva ut. Du kan hämta Kloka Listan gratis på din vårdcentral eller på de flesta apotek. I Kloka Listan finns även annan information om läkemedel – till exempel hur du tar dem på rätt sätt, om varför en del läkemedel kan bytas ut på apotek och om vad läkemedel kan ställa till i miljön. Spola inte ner gamla piller Resa Yksi yksi seitsemän seitsemän Soita numeroon 1177 saadaksesi sairaan hoitoneuvontaa suomen kielellä. Palvelu on avoinna arkisin kello 8.00–12.00. Suomenkieliselle sairaanhoitajalle pääset valitsemalla näppäimen 8. Eller på svenska: Ring 1177 om du behöver få sjukvårdsrådgivning på finska. Tjänsten är öppen på vardagar mellan klockan 8.00 och 12.00. Du ringer telefonnummer 1177 och väljer knappval 8. Då kopplas du till en finsktalande sjuksköterska. I Stockholms län finns cirka 200 000 sverigefinländare och finsktalande. Har du läkemedel som du inte längre använder eller som har gått ut? Lägg dem i en genomskinlig plast påse och lämna in dem på ett apotek. Det gäller inte bara tabletter utan även till exempel flytande mediciner, salvtuber, astmainhalatorer, läkemedelsplåster och pringar – även de som är förbrukade. Tomma förpackningar kan du sortera som andra hushållssopor. Men förpackningar som innehåller synliga rester av läkemedel, liksom förpackningar som är ogenomskinliga, ska lämnas till apotek. Kasta aldrig läkemedel i soporna, och spola absolut inte ner dem i toaletten. Läkemedel kan göra stor skada i naturen, eftersom de innehåller ämnen som kan påverka djurlivet negativt. Bland annat kan ämnen som finns i ppiller bidra till att fiskar blir tvåkönade. Ohälsosamma vanor bidrar till många av våra stora folksjukdomar, som fetma, diabetes typ 2, vissa cancerformer och hjärtkärlsjukdomar. Livsstil är något som din läkare numera ska ta upp med dig när det behövs. Nio av tio som fått råd och hjälp att sluta röka, minska på alkoholen eller börja med nya kost eller mo tionsvanor är nöjda, visar en under sökning från Socialstyrelsen. ILLUSTRATIONER JANETTE BORNMARKER Tonåringar och alkohol Att vara tonåring är inte alltid lätt, och inte att vara tonårsförälder heller. Är det farligare för unga att dricka alkohol än det är för vuxna? Är det okej att bjuda tonåringen på lite vin till middagen hemma? Svaren finns i Tonårs parlören, en bok med fakta kring alkohol och droger. Den innehåller också många nyttiga tips om hur du kan prata med din tonåring om det här viktiga ämnet. Har du ett barn som fyller 14 i år bör du redan ha fått Tonårsparlören med posten. Om du inte bor tillsammans med den andra föräldern, kan du som inte fått boken beställa den på Tonårsparlören.se. Där kan du även läsa hela boken i en webbversion. 2 Bra att prata vanor Akuta gynbesvär? Du som behöver söka akut gynekologisk vård bör alltid ringa 1177 först. Sjuksköterskorna som svarar ger dig råd om vart du ska vända dig. De kan oftast även boka en tid direkt åt dig på en privat gyneko logisk mottagning (under dagtid). Gynakuten vid Danderyds sjukhus kan numera ta emot flera patien ter, dygnet runt. Vid Södersjukhuset och Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge finns det också gynakuter som alltid är öppna. Den gynekologiska akutmottagningen vid Karolinska universitetssjuk huset i Solna är stängd sedan den 1 juni. 1177 Vårdguiden nr 2 2015 nr 2 2015 STOCKHOLMS LÄN EN SPIK I FOTEN –så känns hälsporre Red: Längtar efter sommar åh, vad jag längtar efter sommar, sol och semester! Efter en lång vinter SOMMAR ! + TEMA diabetes + + Lev livet ”live” Grilla gott & säkert Håll maten fräsch Innehåll nr 2 2015 4 Tema diabetes ”Inte ens sex är något problem” 6 Diabetes – flera sjukdomar i en 8”Jag slutade med insulin för tre år sedan” 10 Lev livet ”live” 12 Grilla gott och säkert i sommar 14 Håll maten fräsch 16 Att hantera sin ångest 17”Jag ser min ångest som en signal” 19 Värt att veta om värktabletten 20 Spik i foten ... 22Sommarruset kan vara skrämmande för barn 24”1177 Vårdguiden, hur kan jag hjälpa dig?” 26 Aktuellt i sommarvården Tidningen 1177 Vårdguiden är en informations tidning från Stockholms läns landsting. Den delas ut fyra gånger per år till samtliga hushåll i länet. Chefredaktör och ansvarig utgivare: Anna Sjökvist Redaktör: Kerstin Otterstål Redaktionella frågor: telefon 08-123 138 58 E-post: vardguiden@sll.se 1177 Vårdguiden Stockholms läns landsting Box 6909, 102 39 Stockholm Medicinsk granskning: Henrik Almkvist och Inger Rising Grafisk form & repro: Graffoto AB, Stockholm Omslagsfoto: Ulf Huett Tryck: Roto Smeets AB, Holland Upplaga: 1 027 000 ex Beställning av fler tidningar samt taltidning, telefon 08-123 138 58 Ring telefonnummer 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning eller om du har frågor om hälso- och sjukvården. känns det skönare än någonsin att veta att sommaren och den efterlängtade ledigheten står för dörren. Allra mest längtar jag efter min egen semesterrutin: Jag går upp tidigt – innan resten av familjen har vaknat – snör på mig joggingskorna och letar mig ner till stigen där jag börjar min runda, över stock och sten, upp mot landsvägen, förbi bonden och fåren. Kanske får jag se några rådjur som nyfiket står och tittar på mig innan de skuttar i väg, helt orädda. Ett prassel i vägkanten vittnar om en snok eller kopparorm. Vägkanten lyser röd av alla smultron och jag unnar mig en kort paus bara för att smaka de ljuvliga små bären med den stora smaken. Fortsätter jogga på i mitt eget tempo, den ännu bara ljumma sommarvinden smeker huden. När jag svänger av vid stora eken på vår egen stig och kommer fram till bryggan stannar jag och pustar, drar av mig kläderna och tar mitt morgondopp. Jag tror inte att det finns något ljuvligare än detta! Först en lagom joggingtur, sedan ett dopp från bryg gan för att till sist gå upp till huset och äta filmjölk på altanen, med morgonsolen i ansiktet och höra hur resten av familjen börjar vakna. Det är sommar, det är rörelse, det är avkoppling, det är lycka! i sommarens nummer av tidningen vill vi inspirera till att koppla av mer, inte bara fysiskt utan även mentalt, ta ledigt från mejlen, facebook och allt annat som pockar på och kräver din uppmärksamhet. Njut i stunden och låt hjärnan vila! När sedan eftermiddagssolen börjar leta sig ner bakom grenverket tänder vi grillen och plockar fram sommarmaten. Härligt, gott och somrigt. På sidorna 10 – 15 ger vi tips om vad du kan tänka på för att din sommar ska bli så bra som du önskar, utan brännskador eller magsjuka. Och skulle det ändå hända att du eller någon i din närhet blir sjuk så finns 1177 alltid där, nära till hands, på webben eller i telefonen, i hela Sverige och utomlands. Du missar väl inte magneten du fått! På tidningens baksida finns en flik med uppgifter till länets alla närakuter. Riv av fliken och sätt upp den med magneten på någon lämplig plats, kanske på kylskåpsdörren. Då har du uppgifterna nära till hands om du skulle behöva dem. Med förhoppning om en riktigt skön sommar! Anna Sjökvist Chefredaktör 1177 Vårdguiden nr 2 20153 tema Diabetes Sanna Pihl, 26, har haft diabetes typ 1 så länge hon kan minnas. Som barn var hon spruträdd och tonåren hade sin dramatik. Nu försöker hon leva hälsosamt och vill gärna bli mamma. TEXT GUNILLA ELDH FOTO ULF HUETT Vanliga symtom på diabetes typ 1: Du • kissar ofta och mycket • blir väldigt törstig • känner dig ovanligt trött • mår illa • får ont i magen • luktar aceton ur munnen • ser suddigt • t appar vikt 4 ”Inte ens sex är något problem” 1177 Vårdguiden nr 2 2015 N är Sanna som barn började kissa allt oftare misstänkte hennes mamma att hon kunde ha diabetes och sökte vård. Då var Sanna bara sex år. – När jag kom till sjukhuset trodde de inte att jag hade diabetes eftersom jag var så vild, men när de såg mina värden blev det en stor apparat med dropp och sedan fick jag börja direkt med sprutor. De första åren var det mamma som fick ge Sanna insu lin. – Jag var lite stickrädd i början. Sprutorna var det enda jag tyckte var läskigt. Jag tänkte inte på själva sjukdomen. Man förstår ju inte riktigt konsekvenserna av att ha dia betes när man är så liten. Jag tror att det skulle ha varit det manuellt. Trots att den första insulinpumpen var rätt så klumpig tyckte Sanna att den var ett lyft, särskilt på fotbollsträningen. – Det var skönt att den var med hela tiden, jag tyckte om den. Sanna har bytt ut sin pump flera gånger och fått nya, mer lättskötta för varje gång. Hon kopplar loss pumpen när hon duschar, men an nars får den sitta där den sitter. I början var hon orolig för om hon skulle kunna sova med pumpen. – Men inte ens sex är något problem. Den får bara hän ga med, jag kan det där och min pojkvän också. Jag har egentligen aldrig tänkt på att det skulle vara krångligt. ”Sprutorna var det enda jag tyckte var läskigt. Jag tänkte inte på själva sjukdomen. Man förstår ju inte riktigt konsekvenserna av att ha diabetes när man är så liten.” sanna har en app till sin smartphone som mäter hennes blodsockervärde. För den som har diabetes typ 1 är det särskilt viktigt att hålla värdet så jämnt som möj ligt. Därför är Sanna noga med att äta på bestämda tider. Jobbet som förskollärare gör det lättare att hålla sig till frukost, lunch och middag. Om blodsockret hinner sjunka för mycket före middagen tar hon ett mellanmål. Sanna äter helst vegetarisk mat och fisk. Till frukost blir det fullkornsbröd med ost, eller gröt, och kaffe med bara lite mjölk. – Latte kan jag unna mig någon gång ibland. Sötsaker blir det bara på kalas. Jag äter som alla borde äta egentligen. När jag åt pannkakor med glass och sylt för ett tag sedan mådde jag dåligt i ett och ett halvt dygn. Man måste känna sig själv och veta hur man reagerar, säger Sanna. Som ton åring upplevde Sanna hur en festkväll med kompisarna spårade ur. – Jag hade druckit vodka och låg jättelågt i blodsocker, nästan så att jag svimmade av. Som tur var ringde mina mycket jobbigare att få diabetes i tonåren, då är det så mycket annat som händer i livet. Kontrollerna på Sachsska barnsjukhuset minns Sanna som tråkiga, men när hon fyllde 11 år hände något spän nande. – Då fick jag min första pump. Det var kul, och så slapp jag komma ihåg att ta med sprutorna jämt. pumpen ställs in på en basdos med insulin som auto matiskt leds via en tunn slang genom en infart i bukväg gen som täcks med ett litet specialplåster. När hon be höver extra insulin, som vid måltider, trycker hon fram Sanna har en app till sin smart phone som mäter hennes blod sockervärde. För den som har diabetes typ 1 är det särskilt viktigt att hålla blodsockret så jämnt som möjligt. » Blodsockernivåer F OTO: PATR I K EN GQU IS T För lågt blodsocker, insulin känning, kan ge symtom som svettningar, oro, förvirring, irritation eller aggressivitet. För lågt blodsocker hävs bäst genom en smörgås och ett glas mjölk, ett par druv sockertabletter eller en sked honung. Vid riktigt lågt blod socker riskerar den drabbade att bli medvetslös, att hamna i insulinkoma. Då krävs akut vård med glykosdropp. Om akutvård inte finns inom räck håll kan en sked honung under tungan rädda livet på den medvetslöse. Honung tas upp av hud och slemhin nor och tar sig ut i blodet på egen hand. För högt blodsocker kan delvis hävas genom fysisk ansträngning men framför allt genom en tilläggsdos insulin. På sikt gäller att se över både sin livsstil och sina insulindoser. Faktorer som påverkar blodsockret Blodsockret regleras främst av balansen mellan två hor mon, insulin och glukagon. • Infektioner och vissa sjuk domar kan påverka blod sockret. • Motion kan ha olika effekt på blodsockret. Vid låg intensiv träning sjunker blodsockret eftersom krop pens muskler då har möjlig het att ta upp socker utan hjälp av insulin. Men den som tränar hårt med explo siva inslag eller tävlar måste hålla extra koll då själva tävlingsmomentet kan utlösa en rad hormoner som i sig är blodsockerhöjande. • Sömn. För lite sömn gör kroppen mindre känslig för insulin och utgör på så vis en risk för förhöjda blod sockernivåer. • Vid stress utsöndrar krop pen en rad hormoner adre nalin, kortisol, glukagon för att vi ska kunna hantera en kritisk situation. Hormoner na sänker insulinkänslighe ten med följd att blodsock ret höjs. • Socker, liksom produkter gjorda på vitt mjöl höjer snabbt och sätter lätt blod sockret i gungning. • Grönsaker, baljväxter och fullkornsprodukter ger en långsam höjning och bidrar till en stabil blodsockernivå. • Alkohol – tänk på procenten. Öl innehåller kolhydrater och höjer därför blodsock ret. Vin och annan alkohol däremot sänker blodsock ret. Var extra varsam med starksprit som är kraftigt blodsockersänkande! • Snus och cigaretter höjer blodsockret. • Före mens får många högt blodsocker och när mensen kommer sjunker det, på grund av hormonpåverkan. • Vissa läkemedel påverkar också blodsockernivåerna. 1177 Vårdguiden nr 2 20155 tema Diabetes Diabe – flera sjukdomar För bara ett par generationer sedan var diabetes en dödlig sjukdom. Idag kan man leva ett bra liv med sin diabetes tack vare ny kunskap om sjukdomsorsaker och effektiva läkemedel och hjälpmedel. TEXT GUNILLA ELDH & HELENE LUMHOLDT FOTO ULF HUETT Socker är inte bara det där vita som vi har i kakor och bullar. Det är också vårt viktigaste bränsle. I kroppens celler om vandlas sockret till den energi som vi behöver för att leva. För att cellerna ska kunna ta upp sockret behövs insulin, ett hormon som produceras i bukspottkörteln. Insulinet fungerar som en nyckel som öppnar upp så att sockret kan ta sig in i cellerna. Typ 1 och typ 2 » kompisar till mina föräldrar och frågade vad de skulle göra. Mamma lotsade dem så att de kunde kolla mitt blodsocker och sa till dem att ta mig hem i en taxi. Mina föräldrar var så tacksamma över att de hade hjälpt mig. – Numera dricker jag aldr ig starksprit för det påverkar blodsockret för mycket. träningspassen är det som ger Sanna lite problem att hålla blodsockret på en jämn nivå. Hon försöker läsa på och var nyligen på en föreläsning om just mat och träning på sin diabetesmottagning. Sedan hon fyllde 19 år har Sanna gått på dia betesmottagningen vid Ersta sjukhus. Nu när hon går in i en ny fas i livet är mottagningen särskilt viktig. – Vi vill skaffa barn och vill ju att blodsock ret ska vara perfekt under graviditeten, efter som det finns risk för komplikationer annars. Vi har varit på en första information på Ersta, och vet att man kan få mycket stöd och hjälp. Det känns bra. n 6 När bukspottkörteln producerar för lite eller inget insulin alls, eller när kroppen inte reagerar tillräckligt bra på det insulin som produceras, drabbas vi av diabetes. Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom. Det betyder Att hålla koll på för dig med diabetes Livsstilen: Med en sundare livsstil kan man ofta förebygga och ibland bota diabetes typ 2. Det gäller inte för typ 1. Men genom att äta regelbundet och undvika mat och dryck som snabbt höjer blodsockret påverkas blod sockernivåerna att bli jämnare. Därmed minskar risken för följdsjukdomar och skador. Ögonen: Om blodsockervärdet ligger för högt under lång tid kan de små blodkärlen i ögats näthinna brista (diabetesretinopati). Då skadas ögats synceller av blödningarna och synen försämras långsamt. Förändringen kan upptäckas med så kallad ögonbottenfotografering och eventuella skador kan behandlas med laser. Ögon bottenundersökning ska göras vartannat år från 10 års ålder för barn med diabetes typ 1. Fötterna: Sämre känsel i fötterna hos perso ner med diabetes kan leda till skador och svårläkta sår. Du som har diabetes har rätt till medicinsk fotkontroll en gång per år. Då gör man även en så kallad riskgruppsbedömning. Vid komplikationer kan man få remiss för specialskor. Munnen: Att vara noga med munhygienen och att gå till en tandhygienist regelbundet är extra viktigt om man har diabetes. Om du har svårinställd diabetes som för sämrar tandhälsan, kan du ansöka om ett särskilt tandvårdsbidrag på 600 kronor per halvår för förebyggande behandling. 1177 Vårdguiden nr 2 2015 etes i en att kroppens immunförsvar angriper och förstör de celler som producerar insulin. Lösningen för den som inte har någon egen insulinproduktion är att tillsätta det utifrån. Det gör de ungefär 50 000 personer i Sverige som har fått diagnosen diabetes typ 1. Det gör också ett stort antal av dem med diabetes typ 2 där annan behandling inte räcker. Man tar själv sitt insulin med hjälp av en injektionspenna. Insulinet tas dels som ett långtidsverkande som man tar en eller två gånger per dygn, dels som ett snabbverkande som man tar vid varje måltid. Man kan också få sitt insulin via en pump som fästs vid kroppen. Pumpen ställs in på en basdos och matar sedan in insulinet automatiskt under dagen. Vid matintag måste man själv dosera in extra insulin genom att trycka på pumpen. För hundra år sedan var diabetes typ 1 en dödlig sjukdom, men idag finns kunskap, läkemedel och hjälpmedel som gör att de flesta som sköter sin diabetes har i det närmaste samma möjligheter som andra att åldras och att göra det med bibehållen livskvalitet. De flesta har typ 2 Diabetes typ 2 är en ämnesomsättningssjukdom. Av olika orsaker har kroppens celler blivit okänsliga för insulinet som därför inte kan göra sitt jobb. De flesta, ungefär 80 procent av dem med diabetes, har typ 2. Diabetes typ 2 behandlas i första hand med livsstilsförändringar, men ibland kan man behöva komplettera med läkemedel i tab lettform, och om det inte räcker, med insulin. Övervikt är en vanlig orsak till diabetes typ 2. Eftersom sjukdomen ofta kommer smygande kan det vara svårt att känna och förstå att man blivit sjuk. Många med diabetes typ 2 vet inte om att de har eller är på väg att utveckla sjukdomen. I Stockholm pågår nu en pilotstudie för att hitta sätt att upptäcka fler med detta förstadium till diabetes typ 2. – Det är viktigt att upptäcka diabetes typ 2 tidigt eftersom ändrade levnadsvanor kan förhindra – eller åtminstone skjuta upp – att vi blir sjuka i diabetes. Tidig upptäckt minskar också risken för komplikationer eftersom antalet år som man har diabetes har stor betydelse för risken att utveckla följdsjukdomar, säger Eva Toft, överläkare vid avdelningen för diabetes och endokrinologi vid Ersta sjukhus. Att hålla normal vikt, äta mindre kolhydrater, motion era regelbundet, undvika långvarig stress och ha en god sömn liksom att låta bli snus och tobak minskar risken att drabbas. För den som har drabbats är ett första steg i behandlingen ofta att gå ner i vikt och se över sina vanor. För en del kan det räcka för att bli av med sin diabetes typ 2. Andra behö ver ta läkemedel som sänker blodsockret. Behandling med eget ansvar Till diabetesmottagningen vid Ersta sjukhus kommer patienter med alla typer av diabetes. – Patienten ska vara sin egen sjukvårdare. Därför erbjuder vi kurser där de bland annat får lära sig hur mat, sömn och stress påverkar sjukdomen, säger Marie Lindström, » 1177 Vårdguiden nr 2 20157 tema Diabetes När Anders Lönnberg, 60, fick diabetes typ för tretton år sedan bestämde han sig för att läsa på. I dag väger han kilo mindre, har nya matvanor och behöver inte längre ta insulin. TEXT GUNILLA ELDH FOTO ULF HUETT ”Jag slutade med insulin för tre år sedan” Vanliga symtom på diabetes typ 2: Du • är trött både fysiskt och psykiskt • blir ofta törstig • kissar oftare 8 1177 Vårdguiden nr 2 2015 F örsta varningssignalen kom vid en hälsokontroll för 15 år sedan. Då upp täcktes ett högt blodsocker. Efter en tids regelbundna kontroller på vård centralen visade det sig att Anders hade höga blodsockervärden hela tiden. Då var han 45 år, vägde för mycket och jobbade hårt, både som före tagsledare och landstingspolitiker. – De frågade om jag hade diabetes i familjen och jag kom fram till att både mormor, mina morbröder och flera kusiner hade det. I mitt fall finns alltså en stark ärftlighet men livsstilen bidrog också. Den första tiden fick Anders en kombination av två olika läkemedel och efter några år fick han börja med insulin. – Men för tre år sedan slutade jag med insulinet. Förr sa man ju att det inte gick, men för mig fun gerade det bra. Vitt bröd äter jag praktiskt taget aldrig längre, och det blir även mindre ris och potatis – utom när färskpotatisen kommer, för det tycker jag är en mänsklig rättighet. Jag äter mycket mer sallad nu än tidigare, gärna till en bit kött eller fisk. Nu har Anders haft diabetes i 13 år och har lärt sig att hålla sitt blodsocker på en visserligen något för hög men ändå stabil nivå. att gå ner i vikt är en effektiv behandlings strategi för överviktiga med diabetes typ 2. Sedan Anders ändrade sina matvanor och kunde byta insulinet mot en annan typ av läkemedel har han tappat 20 kilo. – Jag dricker aldrig läsk, sällan öl och kaffet tar jag svart. Jag försöker också välja frukter som inte in nehåller så mycket socker, till exempel citrus och äpplen, inte druvor eller bananer. – Jag följer ingen särskild diet, men generellt äter jag väsentligt mindre kolhydrater nu än tidigare. under den tid anders tog insulin fick han ofta lågt blodsocker och blev orolig för att han skulle svimma. Nu finns varken den oron eller det stora suget efter mat och sötsaker kvar. – Allt det där är borta. Jag har inga begränsningar i jobbet, kan gå för full maskin igen. Motionen är det sämre med, inte ens hustrun kan locka med Anders i joggingspåret. – Men jag är ändå i farten jämt, säger han, och tar alltid trapporna när det går. n » diabetessjuksköterska vid mottagningen. Sjukvården kan erbjuda många bra hjälpmedel men de fungerar bara om man själv vill använda dem. – Därför är det viktigt att patienten känner för troende och trygghet. Det är särskilt viktigt att vi finns där i dåliga tider när de inte har hunnit med att sköta om sin sjukdom. Så är det ju för alla, att vi är bättre på att ta hand om vår hälsa i perioder, säger Marie Lindström. Idag finns det ett stort intresse hos dem med dia betes när det gäller kosten. På Ersta finns en dietist som bland annat lär ut bra matvanor på diabeteskurs erna. Målet är att patienterna genom kursen ska få kunskap om hur matvanorna påverkar kroppen så att de kan hitta ett sätt som fungerar för just dem. I teamet på diabetesmottagningen ingår också en psykolog som fångar upp dem som har det svårt med sin sjukdom. På väg in i vuxenlivet, med allt vad det innebär med eget hushåll och familj, är det särskilt viktigt att hitta rutiner och bra vanor. ”Jag följer ingen särskild diet, men generellt äter jag väsentligt mindre kolhydrater nu än tidigare.” – Man får vara nöjd om man har ett stabilt värde när man bli äldre. Ligger man för lågt är det större risk att man får allför lågt blodsocker. Det är ju inte bra när man kör bil till exempel eftersom man kan bli omtöcknad och förvirrad då. Att den som har diabetes själv kan mäta sitt blod socker har inneburit en viktig och positiv utveck ling av behandlingen. Patienten mäter själv blod sockernivåerna flera gånger om dagen med hjälp av ett enkelt blodprov. En liten sticka med en blod droppe förs in i en blodsockermätare som snabbt visar resultatet på en display. Blodsockermätning grunden Förutom de dagliga mätningarna tar diabetesvården ett par gånger om året, genom blodprov också fram ett medelvärde på hur blodsockernivåerna varierat under de senaste två – tre månaderna. Provet kallas HbA1c eller långtidssocker. För en person med typ 1 diabetes som ska dosera insulin är det viktigt att se samband. Vart är blod sockret på väg, stiger det eller sjunker det? Och vad är det som har påverkat förändringarna? – Vi kan titta på trenderna tillsammans och det gör det lite lättare att analysera varför blodsockret varierar som det gör under en dag, säger Eva Toft. n Sedan Anders ändrade sina matvanor och kunde byta insulinet mot en annan typ av läkemedel har han tappat 20 kilo. Andra former av diabetes Graviditetsdiabetes drabbar 2–3 procent av alla kvinnor som väntar barn. Det är form av dia betes typ 2 som går över efter för lossningen. Sjukdomen upptäcks genom blodprov som tas vid rutin kontrollerna på barnmorskemot tagningen. Obehandlad graviditets diabetes kan leda till havande skapsförgiftning. Graviditetsdiabetes är starkt ärftligt, så om du har diabetes i släkten ökar risken. Du ligger också i riskzonen om du är överviktig eller har fött barn som vägt mer än 4.5 kg. Du som haft graviditets diabetes kan också lättare få dia betes typ 2 senare i livet. Det finns även andra former av diabetes. LADA kallas ibland för diabetes typ 1,5 eftersom den har drag av både typ 1 och typ 2. MODY är ett samlingsnamn för starkt ärftlig diabetes. Sekundär diabetes kan man få som följdsjuk dom av till exempel sjukdomar i bukspottkörteln. Den kan gå över om grundsjukdomen behandlas. MER INFORMATION 1177.se/diabetes 1177.se/diabetsrisktest 1177 Vårdguiden nr 2 20159 Lev livet ”live” 10 1177 Vårdguiden nr 2 2015 Hjärnan behöver få arbetsro och emellanåt slippa alla sinnesintryck och urvalsmekanismer. Ta ledigt i sommar, inte bara från jobbet utan också från mejlen, facebook och twitter. Var i nuet och låt hjärnan vila. TEXT MARIANNE PETTERSSON FOTO SARA DANIELSSON vi lever i en värld där tekniken gör oss ständigt nåbara, inte minst via mobilen. Status uppdateras hela tiden på Facebook, Twitter, LinkedIn och i andra sociala forum. De kollek tiva förväntningarna på att vi ska vara tillgäng liga dygnet runt, året om, ökar trycket på den enskilda människan. Experterna är överens; det är inte tekniken det är fel på, utan hur vi använder den. Tekni ken i sig är fantastisk men vi vet inte hur vi ska bete oss, för historiskt sett har vi ingen erfaren het. I stället hoppar vi på allting utan att ens fundera på om det är bra för oss eller inte. – när det plingar i mobilen blir det alltid ett avbrott i det jag håller på med. Det spelar ingen roll om jag är på semester, jag kan inte låta bli att kolla sms, mejl och uppdateringar på facebook minst en gång i timmen. Hemnet kollar jag också väldigt ofta, det är väl en typisk Stockholms-grej, talande F OTO: M AT TOTN CO LLEC TI O N – tekniska leksaker tröttar ut oss eftersom de är snabba och ger mycket stimuli. Både hjärt- och hjärnverksamheten ökar. När hjärnan aldrig får vila blir den till slut över belastad, och då blir den olycklig. – Vi reagerar med stresskänsla vilket på sikt kan leda till trötthet och nedstämdhet, säger Caroline Kraus, legitimerad psykolog och psykoterapeut. Vad de smarta telefonerna och sociala medier gör med våra möjligheter att återhämta oss under semestern, vet vi ännu inte. Den nya kommunika tionstekniken är ett experiment i full skala och det kan dröja innan vi har fullständigt facit. Vissa tycks klara den nya livsstilen bättre än andra. – Det positiva är att människan är anpassnings bar i grunden, och att vårt centrala nervsystem klarar av mycket – men det finns en gräns. Problemet är att ingen vet var gränsen går, bara att det är indi viduellt, säger Caroline Kraus. Många har samma rutiner för mobil- och mejl kontakter på semestern som på arbetstid. Alla ingående kanaler hålls öppna året runt. för vår tid, säger David Schutrick, 49, som är musikproducent och pappa till Josef, 9 år. – Jag har märkt att min son också är väldigt beroende av att kolla uppdateringar på sina spel, men då handlar det om att hålla koll på om det till exempel har kommit något nytt monster. – Det är väl samma grej som när man kollar vad som hänt i världen på nyhetssajter, men på sociala medier handlar det om hur det går i mitt eget och mina vänners liv. Det kan man ju inte ta ledigt från, säger han och ler. TIPS! Koppla ner & koppla av •T a en promenad eller gå och bada utan att ta med dig din telefon. Då kan du bättre njuta av din dag och inte ständigt kolla om ”det hänt något”. •S kapa digitala frizoner där mobil, dator och surfplatta inte är välkomna. I sovrummet, vid matbordet eller i soffan. •S täng av telefonen på natten. En telefon som ständigt plingar med uppdateringar och inkom na sms stör din nattsömn. Ta för vana att ladda den i ett annat rum än där du sover. •B estäm dig för när det är jobb och när det är fritid. Om du måste hålla koll på jobbet på semes tern, bestäm att du gör det en gång om dagen vid ett visst klockslag, däremellan har du semester! – vi blir så matade med intryck att vi kan känna tomhet och rastlöshet när det blir lugnt och stilla omkring oss. Vi blir uttråkade och otåliga, säger Sandra Guteklint, legitimerad psykolog och psykoterapeut. – Att ta upp sin telefon och titta i den ger en snabb belöning, tillägger hon. madeleine är 18 år och alltid uppkopplad. Hon går ingenstans utan sin mobil, och när hon sover har hon den bredvid sig i sängen. Hon erkänner glatt att hon är helt beroende – att vara utan mobilen en helg betraktar hon som ett intressant experiment. – Jag känner en viss press att alltid vara tillgäng lig, och att alltid vara uppkopplad, annars kan jag missa något, säger Madeleine. Hennes dagliga internetrutiner består till stor del av att kolla statusuppdateringar på Facebook där hon har 540 vänner. Hon följer också tre blog gar varje dag. Hjulen snurrar sju dagar i veckan, nästan året runt. – Jag lägger aldrig ifrån mig min mobil. Kanske några gånger på sommarlovet, om jag är ute på landet. Det finns inte så mycket att göra i sommar stugan, och internet fungerar dåligt där, säger hon och ler. Hur man återhämtar sig på bästa sätt under semes tern är individuellt, menar Sandra Guteklint. – Men är man mycket i aktivitet, måste man också vara mycket i stillhet, säger hon. n 1177 Vårdguiden nr 2 201511 Grilla gott & säkert i sommar 12 1177 Vårdguiden nr 2 2015 - Grillat är lika med sommar och semester på våra breddgrader. Extra gott, enkelt och socialt är några fördelar med grillandet, men det finns också risker. TEXT GUNILLA ELDH FOTO ELLIOT ELLIOT förutom den akuta olycksrisken finns det mer långsiktiga hälsorisker med grillmaten. De där lätt förkolnade delarna som gärna slinker med när du skär en bit av entrecoten hamnar i tjock- och ändtarmen. Där utsätts de känsliga slemhinnorna för cancerogena ämnen. Bovarna förkortas PAH (polycykliska aromatiska kolväten) och HCA (heterocykliska aminer). HCA bildas när kött hettas upp till för höga temperaturer, vilket är lättare hänt på grillen än på spisen. PAH finns i både tobak, luftföroreningar och – mat. Grillade och rökta livsmedel innehåller höga halter av PAH. PAH bildas när fett droppar ner på glöden och partiklar från röken fastnar på biffen eller paprikan. Marinera gärna grönsaker och kött men kom ihåg att torka av maten innan du lägger den på grillen så att marinaden inte droppar ner på glödbädden och får elden att flamma upp. Hur farliga PAH och HCA är vet forskarna ännu inte, men den som vill vara på den säkra sidan gör klokt i att undvika det svarta på den grillade köttbiten eller på grönsakerna i sommar. Ett sätt är att förkoka eller ugnssteka köttet tills det har fått rätt innertempe ratur. När det är dags att grilla penslar du på glaze (utan olja) och grillar has tigt. Då får du den goda grillsmaken utan att köttet hinner bli bränt. Den största akuta risken med grill maten är ändå att vi blir matförgiftade på grund av dålig hygien. Bakterierna frodas i sommarvärmen. Köttfärs är en populär råvara i grill tider, liksom råa korvar, som salsiccia. – Många vill ju ha hamburgaren röd i mitten för att den ska vara saftig, men då kan man bli magsjuk av exempelvis ehec, en tarmsmitta från slaktdjuren som finns i just köttfärs och korv, säger Micael Widerström, biträdande smitt skyddsläkare vid Smittskydd Stockholm. Rött kött av bra kvalitet gör sig bäst rare eller medi um rare. Det behöver inte heller ligga länge på grillen, eftersom eventuell smitta bara finns på ytan av köttet. – Gravida och personer med nedsatt immunförsvar bör dock bara äta lammkött, viltkött och fläsk om det är helt genomstekt, eftersom de annars kan smittas med olika bakterier och även parasiten toxoplasma, säger Micael Widerström. F OTO: J U LI A N A W I K LU N D det vattnas i munnen när köttbi ten eller grönsaksspettet fräser på gril len, och ljuvliga dofter sprids i trädgår dar och skärgårdsklippor. En grillkväll med familj och vänner hör till livets goda på sommaren. Och om du skaffar dig kunskap och tänker dig för mins kar risken för att grillfesten slutar på akuten. Varje år skadar sig omkring 500 per soner så allvarligt i samband med grill ning att de måste uppsöka en akut mottagning. Att till exempel spruta tändvätska på grillkol som inte verkar ta sig kan ge svåra brännskador. Använd i stället en braständare – med eller utan el – i stället för tändvätska. Så minskar du risken att skada dig själv och andra. Nära en tredjedel av olycksfallen i samband med grillning drabbar barn under tre år. – Men det är inte bara brännskador som småbarn råkar ut för. Det händer också att de får i sig tändvätska och drabbas av kemisk lunginflammation, säger Jan Schyllander, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. TIPS! Så minskar du riskerna med grillat • Var extra noga med att genomsteka rå korv och hamburgare. Avstå helst från att grilla rå kyckling. • Pensla aldrig det färdig grillade köttet med använd marinad eftersom den då innehåller bakterier från köt tet som dessutom kunnat växa till sig. Ta i stället undan en del av marinaden innan du lägger köttet i den. • Tvätta händer och redskap ordentligt. Använd inte samma uppläggningsfat till rått kött som till färdig mat. • Rengör grillgallret från ohälsosamma matrester och sot som innehåller cancero gena ämnen. • Använd inte etanol, metanol, t-sprit eller bensin när du grillar. Var särskilt försiktig med engångsgrillar – de orsakar många bränder. • Elda inte med kottar eller impregnerat spillvirke, efter som röken innehåller giftiga ämnen. • Använd inte grillgaller av materialet PTFE (polytetraflu oreten) som finns i till exem pel teflon. PTFE smälter vid cirka 330 °C vilket inte är nå gon onormal temperatur vid just grillning. kyckling är ett kapitel för sig. Om kyckling köttet inte är helt genomstekt kan sommaridyllen snabbt förvandlas till en hemsk upplevelse. De inne håller nämligen ofta campylobakter, en sjukdomsalstrande bakterie. – Att grilla kyckling ställer stora krav på hygienen. Det är svårt att få kycklinglåren genomstekta när man grillar. Bränt på utsidan och rått i mitten, särskilt om köttet inte hunnit tina helt, säger Micael Widerström. Förkoka eller ugnsstek gärna kycklingen tills köttet har fått rätt innertemperatur innan du lägger det på grillen. Ett alternativ som blivit populärt är att halstra gravad fisk, men det är inget som rekommenderas för gravida och personer med nedsatt immunförsvar. – I så fall måste fiskbiten vara helt genomstekt. Annars kan man smittas av listeria, en bakterie som är väldigt vanlig i naturen, till exempel i gravad och rökt fisk. De flesta av oss tål listeriabakterien men för gravida och dem med nedsatt immunförsvar kan den vara farlig, säger Micael Widerström. n 1177 Vårdguiden nr 2 201513 Håll maten fräsch 14 1177 Vårdguiden nr 2 2015 Maten smakar extra gott utomhus på sommaren. Men i sommarvärmen frodas bakterier som i värsta fall gör oss magsjuka. Symtomen kan bli särskilt allvarliga om du har nedsatt immunförsvar. TEXT GUNILLA ELDH FOTO JOHAN WILLNER vet du vad det är för skillnad mellan bäst före-datum och sista förbrukningsdag? Bäst före-datum är det datum som tillverkaren garanterar att produkten håller till. Men exempelvis mjölk kan ju vara bra många dagar efter det datumet, särskilt om den förvaras i kylens kallaste del. Använd lukt- och smaksinnet innan du slänger mat. Sista förbrukningsdag används på livsmedel som tillverkaren bedömer kan försämras snabbt och bli en hälsorisk. Märkningen är tillverkarens garanti för att produkten inte är hälsofarlig fram till den dagen. Efter det datumet får varan inte säljas, och bör förmod F OTO: A N DERS M O D IG näst efter vinterkräksjukan – vars virus även kan finnas i mat på sommaren – är bakterien campylobakter den vanligaste smittan som vi får via livsmedel. – Det är mycket vanligt att kycklingen innehåller campylo bakter som kan orsaka magsjuka med kräkningar och diarré. Det gäller framför allt importerad kyckling, men även färsk svensk. Den frysta svenska är det minst risk att bli smittad av, säger Micael Widerström, biträ dande smittskyddsläkare vid Smittskydd Stockholm. Även om kycklingen är genom stekt kan man smittas av kyck lingens campylobakter via sallad eller andra råa till behör. – I sommarstugan eller båten har många primitiv köksutrustning. Då är det lätt hänt att campylobakter från köttsaften hamnar på till exempel sallad och annat som inte hettas upp, säger Micael Widerström. Sommarvärmen är en av de främsta orsakerna till magsjuka eftersom bakterier förökar sig snabbt i vär me. Ett tips är att använda kylväska med kylklampar, både när du tar maten från affären och när du ska ha picknick. Även om du inte lyckas hålla kylskåpets max 8 grader, bromsar kylan ändå bakteriernas till växt. Och kroppens försvar är normalt starkt, vilket gör att du kan klara dig från att bli sjuk om du bara får i dig en liten mängd bakterier. TIPS! Så minskar du risken med sommarmaten • Bär hem kött och fisk i kyl väska om det är varmt och det dröjer innan varorna hamnar i kylskåp. • Tina kött och fisk i kylskåp. En stor köttbit kan behöva upp till ett dygn. Om du tinar den i mikron bör den tillagas direkt. • Använd kylväska med många frysklampar i om du ska ta med kött, fisk eller sallad med kött på picknick. Ställ väskan i skuggan och öppna den inte i onödan. • Låt inte maten stå framme i flera timmar. Släng rester som har stått i rumstempe ratur i mer än två timmar. • Tvätta händerna noggrant efter toalettbesök, före matlagning och när du har tagit i rått kött. • Skölj alltid frukt och grön saker noga. • Undvik picknick i hagar där djur betar. Kor kan vara bärare av bland annat EHEC-bakterien. ligen inte heller konsumeras. Tänk på att dessa datum gäller oöppnad förpackning som förvarats enligt anvisningarna. när det gäller främst vakuumförpackad lax – men även charkvaror – med lång hållbarhet, rekommenderas att man äter maten så nära för packningsdatumet som möj ligt. De här varorna kan näm ligen innehålla bakterien liste ria, som kan fortsätta att växa även i kylskåp. Det här rådet gäller i synnerhet äldre perso ner, gravida och människor med nedsatt immunförsvar. Inte ens i frysen dör listeria eller andra bakterier. De växer visserligen inte i stark kyla, men när man tar fram och tinar maten kvicknar bakterierna till igen. salmonella hittar man främst i utländska råvaror. Exempelvis har ruccola, bladspenat, bön groddar, färska kryddor och salladsmixer ibland innehållit salmonellabakterier, varför man alltid ska skölja grönsaker noga. Ekologiska grönsaker bör sköljas extra noga efter som de gödslas med naturgödsel som alltid innehåller tarmbakterier. Ju färre du får i dig desto mindre risk att du blir sjuk. Bry dig inte om att det står ”behöver ej sköljas” på påsen med färdigskuren sallad. Växt saften från snitten gör att till exempel salmonella bakterien får extra näring att växa till. genom att skölja grönsaker noga kan du undvika smitta, men så fort du blandar dem med till exempel grillad kyckling blir det rena drivhuset för mikroorga nismer. En sallad med skinka, räkor eller strimlad biff från grillparty bör ätas direkt och inte sparas. n MER INFORMATION På Livsmedelsverkets sajt, slv.se, hittar du information om olika livsmedel och när du riskerar att bli sjuk av dem. 1177 Vårdguiden nr 2 201515 Ångest är ett sätt för kroppen att reagera på faror. Men ibland blir det fel. Kroppen signalerar dödshot fast det inte finns något farligt. Då gäller det att ställa om sina tankar. TEXT HELENE LUMHOLDT FOTO OSK AR KULLANDER Att hantera sin ångest ångest är en naturlig och livsnödvändig känsla som hjälper oss att reagera starkt och snabbt på faror, förklarar Fredrik Santoft, psykolog vid Gustavsbergs vårdcentral. I sitt arbete träffar han och behandlar ofta patienter som lider av ångest. Han jämför ångestreak tioner med ett överkänsligt billarm. – Tanken är att larmet ska börja blinka och tjuta när någon försöker bryta sig in i bilen, men i stället går det igång redan när någon råkar snudda vid kofångaren eller när ett löv faller ner på motorhuven. Larmet är felinställt, säger han. när larmet går på hos oss människor säger krop pen ifrån: Hjärtat slår snabbare, man kan börja svettas, känna som en klump i magen och ibland få svårt att andas. Symtomen är obehagliga och beror på att olika stresshormoner kommer ut i blodet. Kroppen re agerar som på livsfara, trots att inget farligt är i sikte. Ångest innebär alltid starka känslor av oro och rädsla. För många är ångesten knuten till något obehagligt som har hänt tidigare, eller till något man är rädd ska hända. Man kan också få stark ångest utan att man rik tigt förstår varför. en form av ångest kallas panikattack eller panik ångest. Den kommer ofta helt plötsligt, ger starka kroppsliga symtom och kan pågå i några minuter. Det kan kännas som om man ska dö. En vanlig reaktion då är att fly undan, att ta sig ur den situation eller från den plats där den hemska känslan uppstår. Men om man stannar kvar och står ut med de här obehagskänslorna så minskar de efter en stund. Då har kroppen förstått att det var falskt alarm. Ingen katastrof inträffade. 16 Det finns flera olika former av ångest och ibland in går ångest som ett symtom i andra psykiatriska dia gnoser. kbt, kognitiv beteendeterapi, är en effektiv metod för att bota eller lindra flera olika former av ångest. När metoden används i behandling för ångest som triggas i vissa situationer, till exempel när man åker tunnelbana, ingår det att man ska utsätta sig för just det som utlöser ångesten. Först i små doser och sedan allt större. – Man får lära sig att tänka på ett annat sätt. ”Bara för att jag tänker att jag håller på att dö, betyder det inte att det är så”. I behandlingen utsätter man sig för det obe hagliga för att upptäcka att man inte dör av det och att ångesten släpper efter ett tag, förklarar Fredrik Santoft. – KBT kan man få antingen hos en psykoterapeut eller som internetterapi, det viktiga är att man får verktyg för att hantera sin ångest och må bättre, säger Fredrik Santoft. Det finns många aktörer på marknaden men alla är inte seriösa. – Löften i stil med ”Bli kvitt din ångest på 30 minu ter” är inte ovanliga. Risken med sådana orealistiska löften är att de kan befästa hopplösheten när man inte lyckas, säger han. Seriös KBT kräver både motivation och ansträngning – precis som all typ av träning. MER INFORMATION 1177.se/angest internetpsykiatri.se kbt.nu 1177 Vårdguiden nr 2 2015 ”Jag ser min ångest som en signal” Ett sätt för Palle Storm att hantera sin ångest är att se den som en budbärare. Han tänker att den har någonting att säga honom, som att han har jobbat för mycket eller ställt för höga krav på sig själv. S »Våga fråga! Det kan pågå våld i alla typer av familjer och där man minst anar.» Palle Storm började föra dagbok över sin ångest: I vilket sammanhang den bröt ut, vad han gjorde för att lindra den och hur det fungerade. edan drygt ett och ett halvt år tillbaka har Palle Storm hittat ett nytt förhållningssätt, både till sig själv och till den svåra ångest som följt honom under stora delar av hans hittills 38-åriga liv. Länge försökte han hålla mas ken och inte visa för någon hur dåligt han mådde. Resultatet blev att han isolerade sig, skärmade av sig från vänner, familj och fritids aktiviteter. Men när ångesten slog till som värst för sju år sedan, räckte det inte för att behålla kontrollen. Han blev sängliggande i ett kramp aktigt och orkeslöst tillstånd, som till sist fick honom att söka hjälp. Vändpunkten kom i kontakten med en psykiatrisk mottagning. I den akuta fasen var han hjälpt av att någon tog ett helhetsgrepp på hans problem. Han fick också läkemedel som gav honom stabi litet nog att själv ta tag i sin situa tion. – Tabletterna var avgörande för 1177 Vårdguiden nr 2 201517 » När ska jag söka vård? Om du har så stark ångest att den hindrar dig från att göra saker som du vill göra kan du få hjälp. Du kan i första hand kontakta en vårdcentral. Kontakta elevhälsan eller en ungdomsmottagning om du är under 25 år. Du kan alltid ringa 1177 Vårdguidens sjuk vårdsrådgivning, på telefonnummer 1177, för råd. KBT, kognitiv beteendeterapi, finns även som internetterapi. Du kan själv anmäla ditt intresse på Internetpsykiatri.se. ”Om ångesten kommer brukar jag tänka att den har något att säga mig. Varför kommer den? Vad vill den?” » mig men hade obehagliga biverk ningar och jag fasade ut dem så fort jag kände mig lite mer stabil. Han började föra dagbok över sin ångest: När den bröt ut, i vilket sammanhang, vad han gjorde för att lindra den och hur det funge rade. Han upptäckte ett mönster och insåg att många av de saker som gav honom ångest egent ligen inte var farliga. – Ångesten över de här mer triviala sakerna lärde jag mig att ta hand om på egen hand, men för att lära mig att hantera den ångest 18 som fanns där hela tiden, gick jag i KBT, kognitiv beteendeterapi. Behandlingen var tuff och krävde mycket eget arbete. – Det var mycket hemläxor. Jag fyllde i scheman och skattnings skalor och utsatte mig för obehag liga situationer. Ett led i behandlingen var en sömnskolan där Palle lärde sig att sova ordentligt. – Jag har alltid sovit dåligt. Det är klart att förändringen inte gick över en natt, men nu för tiden somnar jag in direkt och sover hela natten. Det är fantastiskt. Utöver dagböcker och andra hemläxor började Palle också ta reda på mer om ångest och de pressioner. Han upptäckte att många hade liknande erfaren heter. Det gav honom modet att börja tala mer öppet om sin situation. Att slippa hålla masken, att inte behöva kontrollera sitt bete ende hela tiden, beskriver han som en befrielse. – Tidigare hade jag tyckt att min ångest var så pinsam. Jag skämdes så. Jag har alltid haft då ligt självförtroende och för mig var ångesten bara ytterligare ett bevis på hur värdelös jag var. Störst betydelse för hans åter hämtning är ändå att han har höjt sin självkänsla och samtidigt sänkt sina prestationskrav. – Jag är mer accepterande mot mig själv. Jag tänker att jag var ken är bättre eller sämre än andra och att jag duger som jag är. Idag lever Palle ett bra liv med en aktiv fritid. Han har också återupptagit kontakten med vänner och familj som han inte umgicks med under en period. Han har ett krävande arbete och känner ibland hur pressen och ångesten lurar bakom hörnet. – Jag har återhämtat mig från min svåra ångest, men skulle inte säga att jag är botad. Min ångest ligger alltid latent. Skill naden är att jag nu har hittat sätt att hantera den. Ett sätt är att fylla sitt liv med saker som ger ångesten mindre utrymme. Goda sömn- och mat vanor tillsammans med regel bunden träning ger också bättre motståndskraft. – Träning är ett sätt för mig att kanalisera ångesten, ge musklerna en chans att spänna av och att underlätta en naturlig andning. Ett annat sätt är att se ångesten som en budbärare. – Om ångesten kommer brukar jag tänka att den har något att säga mig. Varför kommer den? Vad vill den? Kanske är den en signal om att jag jobbat för hårt eller kanske ställt för höga och orealistiska krav på mig själv. Om jag är medveten om vad som händer och ser sambanden blir ångesten lättare att hantera. n LÄS MER Vill du läsa mer kan du läsa någon av de böcker som Fredrik Santoft rekommenderar: Social fobi – effektiv hjälp med kognitiv beteendeterapi Tomas Furmark, Liber Sverige 2006 Fri från tvång – steg för steg med kognitiv beteendeterapi Mia Asplund och Elin-Love Rosen gren, Natur& Kultur 2012 Ingen panik: fri från panik- och ångestattacker i 10 steg med kognitiv beteendeterapi Per Carlbring/Åsa Hanell, Natur & Kultur 2011 Sluta älta och grubbla: lättare gjort med kognitiv beteendeterapi Olle Wadström, Psykologinsats förlag 2007 1177 Vårdguiden nr 2 2015 Visste du att … … den smärtlindrande effekten av samma läkemedel kan skilja sig åt mellan olika människor. Upplevelsen av smärta kan skilja sig åt. Vilken dos som behövs för en god effekt kan vara olika och vilken dos som ger biverkningar kan också variera. Alla tål heller inte alla typer av läkemedel. Det gäller att vara lyhörd för sig själv och ta reda på vad som fungerar bäst och hur man reagerar på olika läkemedel. Visste du att … … artros är en vanlig orsak till ledvärk hos äldre. Läkemedel som innehåller paracetamol kan lindra värken till viss del. Viktnedgång minskar belastningen på knä och höftleder med mindre smärta som följd. Smärtan minskar ofta av rörelse. På natten när lederna inte belastas behövs i regel inte läkemedel. Värt att veta om värktabletter Ta inte läkemedel i onödan, ta inte högre doser än nödvändigt och väg alltid nyttan mot eventuella biverkningar. Det är läkemedelsexpertens tumregel när det gäller tabletter mot värk och smärta. Visste du att … TEXT GUNILLA ELDH FAKTA CARL- OLAV STILLER, docent, klinisk farmakologi, Karolinska Institutet … du som är äldre gör klokt i att tala med din läkare innan du tar receptfria läke medel mot smärta. När man blir äldre sker många förändringar i kroppens organ vilket gör att effekten av läkemedel förändras och risken för biverkningar ökar. Njurarna fungerar till exem pel ofta sämre med åren, vilket gör att man blir känsligare för vissa läkemedel. Många äldre tar dessutom hjärtmediciner och andra läkemedel som inte är lämpliga att ta samtidigt med vissa värktabletter. Visste du att … … en del motionärer tar smärt läkemedel med antiinflamma torisk effekt (till exempel diklofenak och ibuprofen) inför och under långdistans lopp för att dämpa smärtan. Men det är riskfyllt eftersom det kan försämra njurarnas funktion, vilket är farligt i sam band med vätskebrist. För vissa så kallade COXhämmare (som till exempel innehåller diklofenak, etoricoxib och celecoxib) har man sett en ökad risk för hjärtinfarkt. Om man absolut behöver ta Läkemedelsupplysningen: läkemedel mot smärta i sam band med träning ska det i så telefon 771-71 fall bara tas i vilofasen efter Hit kan du ringa om du har frågor om hur ditt läkemedel fungerar, träningspasset. vilka biverkningar det har och om ditt läkemedel går att kombinera med andra läkemedel. Visste du att … … många av de receptfria mär ken som finns i handeln verkar på liknande sätt och har unge fär samma typ av biverkningar. Om du blandar olika smärtstill ande läkemedel inom samma grupp kan risken för allvarliga biverkningar öka. Det gäller läke medel inom gruppen COXhäm mare (NSAID) som innehåller ibu profen, diklofenak och naproxen samt etoricoxib och celecoxib. Det gäller även att inte kombi nera olika preparat som innehål ler paracetamol, som Alvedon, Citodon och Panodil. Dessa kan vara farliga att överdosera, efter som de kan ge skador på levern. Antalet allvarliga förgiftningsfall har ökat sedan dessa läkemedel började säljas i vanliga matbuti ker och på bensinmackar. Från och med 1 november får tablet ter med paracetamol bara säljas på apotek. Visste du att … … du får sämre skydd mot blodpropp av läkemedlet Trombyl om du regelbundet tar antiinflammatoriska smärtlindrande läkemedel som innehåller ibuprofen. Läkemedelsupplysningen svarar på frågor helgfria vardagar 8–20. Du kan också få mycket information på lakedelsverket.se/lmu 1177 Vårdguiden nr 2 2015 19 Du som har haft det vet hur ont det gör. Som att ha en glödande kula under hälen, eller som att ha en liten sten i skon. Hälsporre kallas det, och för det mesta beror det på att du har överbelastat foten. Smärtan går över, men det kan ta lång tid – och det finns ett och annat som du kan göra själv. TEXT KERSTIN OTTERSTÅL FOTO CULTURA CREATIVE Spik i foten … Pelle: ”Tänk dig att du har en fin, liten sten som du plockat på stranden, slipad av vågorna under eoner av år. Tänk dig sedan att du stoppar stenen i skon, precis under hälen, och börjar gå. Ungefär så känns det.” 20 på fotens undersida finns ett brett stråk av bind väv som är ett viktigt stöd för att hålla uppe hålfoten. Det är inte en sena eller ett ledband, utan snarare ett knippe av starka bindvävstrådar. På läkarspråk heter det fascia, och hälsporre heter plantar fasciit. Om du överbelastar foten kan det göra rejält ont just där hålfoten övergår i hälen. Där bindvävsstråket fäster vid hälbenet kan det bli irriterat och inflammerat. Kroppen kan då bilda en liten benutväxt under hälen för att avlasta det ömma området. Det är den lilla ben biten som kallas hälsporre. Men det är faktiskt inte den som gör ont, utan det överbelastade fästet. En liten ben nabb på hälen kan man ha utan att den gör ont. Men åkomman kallas ändå hälsporre till vardags. Om du har fått hälsporre har du rejält ont. Tydligast känner du smärtan under hälen när du går eller står. De första stegen på morgonen brukar vara värst. Smärtan kan komma plötsligt, kanske vid ett upphopp eller en landning, eller om du gör en hastig vändning när du löptränar. Den kan också bero på att du har tagit i för hårt när du tränar, att du har pressat dig mer än du brukar. Det är också vanligt att smärtan kommer efter en längre tids överbelastning, till exempel om du har stått eller gått länge på hårt underlag och kanske har haft skor som inte har dämpande sula och stödjer foten. Om du har särskilt låga eller höga fotvalv är det också vanligare att få hälsporre, liksom om du har lätt för att stuka fötterna. Men enkelt uttryckt handlar det om att man på ett eller annat sätt har överbelastat foten. Gra vida kvinnor får också lätt hälsporre. Det beror på att hormoner mjukar upp lederna och att hålfoten då kan sjunka ner. De flesta som får hälsporre är 40 år eller äldre. Töj och stretcha Om du har fått hälsporre kan det ta ganska lång tid inn an det går över. Men även om det gör ont när du sätter ner foten är det viktigt för läkningen att du håller dig aktiv. Du kan till exempel simma, cykla eller träna med olika gymredskap utan att belasta hälen. Däremot bör du inte löpträna så länge smärtan är kvar. På morgonen kan du ha ett skärp, ett brett band eller liknande bredvid dig i sängen. Innan du stiger upp, sätt foten i en slinga, som i en stigbygel, och dra fotbladet mot dig, med rakt eller böjt ben. Då töjs bindvävsstrå ket under hålfoten och vadmuskeln stretchas. Rådet kommer från sjukgymnasten Anna Lundberg, som har specialiserat sig på fötter och fotbesvär sedan drygt 20 år tillbaka. En annan övning, som du kan göra innan du går upp ur sängen, kommer från fysioterapeut Inger Håkansta: – Sitt upp. Lägg den onda foten på det andra knät. 1177 Vårdguiden nr 2 2015 Martina: ”De första stegen när jag har klivit upp ur sängen har varit värst. Vissa morgnar har det känts som att gå på glasbitar. Att ha ont påverkar humöret mer än jag hade kunnat tänka mig. Jag kunde nästan börja gråta om jag kom på att jag hade glömt att handla något i affären, vid tanken på att behöva gå tillbaka.” Thomas: ”Smärtan är koncentrerad till en punkt. Det känns verkligen som om man har en ”sporre” som klämmer på en nerv inne i hälen. Det gör så ont att man haltar och försöker gå på tå. Jag har inte behandlat min hälsporre på något systematiskt men prövat en del olika varianter. Efter tio månaders besvär är jag nu i stort sett sym tomfri. Jag kan till och med spela volleyboll igen, underbart!” Fatta tag med handen om tårna och böj dem uppåt så att det spänner under foten. Håll kvar i tio sekunder. Gör övningen tio gånger. Upprepa gärna den övningen två–tre gånger varje dag. – När du sedan har stigit upp kan du göra vanliga stretchövningar: Sätt ena benet framför det andra och sträck det bakre benet så att du känner att vadmuskeln tänjs ut, säger Anna Lundberg. Övningarna gör att inflammationen i fästet så små ningom läker ut. Tänk också på att inte gå barfota, var ken inne eller ute, när du har hälsporre. Platta skor är inte heller bra. Använd bekväma skor med bra stöd för hälen. Skaffa gärna inlägg för att minska påfrestningen på fotvalvet. När ska jag söka vård? Om du gör övningarna, men smärtan inte gått tillbaka efter tre veckor, är det dags att kontakta en fysioterapeut eller sjukgymnast. Du kan alltid ringa 1177 och få råd. Dröjer det länge innan smärtan går över kan du behöva fotbäddar, personligt utformade inlägg i skorna. Sådana kan man köpa hos en ortopedisk verkstad eller i en skoteknisk butik. Din sjukgym nast, fysioterapeut eller din husläkare kan hjälpa dig få kontakt med en sådan. Vid svårare fall kan man prova med att tejpa hä len i 4 – 6 veckor. Det finns även hälkoppar som kan avlasta hälen och hålfoten och bidra till att fästet läker snabbare. Undvik att få hälsporre igen Det är tyvärr inte ovanligt att hälsporren kommer tillbaka. Men det finns en del du kan göra för att förebygga det: • Använd stadiga, stötdämpande skor, som ger bra stöd åt hälen och är väl anpassade både till dina fötter och det du ska använda skorna till. • Sätt inte igång med för hård träning, utan gå ut lite mjukt och öka försiktigt. • Om du är överviktig, försök gärna gå ner i vikt. • Om du ska ut och springa, värm upp vad musklerna först. • Undvik att springa långa sträckor på asfalt eller annat stumt underlag. F OTO: A N DR E A S KI N DLER • Försök att ”spreta” lite uppåt med tårna när du står, går eller springer, det håller stödvävnaden under hälen elastisk. MER INFORMATION 1177.se/halsporre Sjukgymnast eller fysioterapeut – ingen skillnad Den nya yrkestiteln för sjukgymnaster är fysio terapeut, sedan januari 2014. Sjukgymnaster som vill fortsätta att kalla sig sjukgymnaster kan göra det. Nyutexaminerade blir automatiskt fysiotera peuter. ”Gamla” sjukgymnaster väljer själva om de vill byta yrkestitel till fysioterapeut. Kort sagt: Sjukgymnast och fysioterapeut är samma yrke. 1177 Vårdguiden nr 2 201521 Sommaren och semestern närmar sig. Snart kan vi landa i några veckors skön kravlöshet. Många toppar sommarkänslan med vin till maten. Ett glas eller två gör att umgänget med släkt och vänner känns avslappnat och lite festligt, men hur upplever barnen de vuxnas festande? 22 1177 Vårdguiden nr 2 2015 Sommarruset kan vara skrämmande för barn P TEXT MONICA KLASÉN MCGRATH ILLUSTRATION KENNETH ANDERSSON å sommaren dricker vi oftare och mer. Många av oss tycker nog att vi har kontroll på drickandet. Men var går gränsen mellan att dricka lagom och dricka för mycket? Och vem är det som bestämmer var gränsen går? – Vuxna, särskilt de som är föräldrar, borde fun dera mer över barnens perspektiv på alkohol och be rusning, säger Malin Bergström, psykolog och forskare inom barnhälsovården i Stockholm. – små barn är känsliga för minsta föränd ring i föräldrarnas minspel eller tonfall. När de blir påverkade och kanske högljudda och flamsiga kan det upplevas som obehagligt och till och med skrämmande. För det lilla bar net utgör relationen till föräldrarna referensramen för hur de uppfattar hela världen. De har inte heller varken erfarenhet eller intellek tuell förmåga att förstå varför de vuxna beter sig annorlunda, tillägger hon. Hur vi påverkas av alkohol är till viss del individuellt, men det kan räcka med ett par glas vin för att barnen ska uppleva oss som oberäkneliga. Även lite äldre barn kan reagera om föräld rarna är märkbart påverkade eller berusade. – För dem som bara upplever det här ibland stannar det kanske vid obe hag, men för barn som lever i familjer med hög alkoholkonsumtion kan det skapa osäker het och otrygghet, säger Malin Bergström. Ett litet barn regerar direkt om mamman inte är känslomässigt närvarande eller inte går att få kontakt med. Det visar tecken på osäkerhet, blir oroligt och till slut förtvivlat, när det misslyckas med att fånga sin mammas intresse. Det visar en berömd amerikansk studie, ”Still face experiment”. – Det går att jämföra med hur föräldrar för ändras när de dricker, även i måttliga mängder. I be rusat tillstånd är vi inte lika mottagliga för barnets signaler, jag tror ofta att vi missar dem, säger Ihsan Sarman, överläkare vid Sachsska barnsjukhuset. Som barnläkare träffar han föräldrar som har pro blem med sin alkoholkonsumtion, men det här är något som alla föräldrar bör reflektera över, menar han. – Jag vill inte säga att man inte ska dricka alls, men man bör tänka på hur barnen upplever ens drickande och hålla ena foten på bromsen. Små barn behöver uppmärksamma föräldrar som har sinnesnärvaro nog att sätta gränser, säger han. ”Jag vill inte säga att man inte ska dricka alls, men man bör tänka på hur barnen upplever ens drickande och hålla ena foten på bromsen.” För många av oss hänger umgänge och alkohol ihop och är något positivt som vi uppskattar. De flesta föräldrar vill nog att deras barn ska få ett okomp licerat förhållande till alkohol när de blir vuxna. – att se sina föräldrar dricka alkohol gör att man vänjer sig vid att det är så vuxna kopplar av och umgås. Men när barnen sedan växer upp och börjar visa intresse för att själva dricka alkohol tycker vi att det är oroande. Det är en slags dubbelmoral som är svår att komma till rätta med, säger Malin Berg ström. Både Malin Bergström och Ihsan Sarman tycker att man bör prata om alkoholbruk och barn. – Det är viktigt att vi reflekterar kring hur barn uppfattar vuxnas drickande och att vi också visar barnen att det går att samtala om alkohol. Att vi tar fram det i ljuset så att det inte blir ett tabu, en hemlig het, säger Malin Bergström. n Hur tänker du kring alkohol och barn? • När man dricker påverkas omdömet – hur påverkas din uppmärksamhet när du dricker alkohol? • Fundera över hur du uppfattas av dina och andras barn när du dricker alkohol. • Hur tror du att det påverkar deras syn på dig och på alkohol. • Se gärna filmen ”Vad ska du dricka när du blir stor?” på folkhalsomyndigheten.se 1177 Vårdguiden nr 2 201523 ”1177 Vårdguiden, hur kan jag hjälpa dig ?” För Berit Renemar och hennes kolleger på 1177 Vårdguidens sjukvårdsrådgivning är det du som sitter inne med svaren. Det är din beskrivning av hur du mår och vad som har hänt som gör att de kan hjälpa dig på bästa sätt. R TEXT LENA JANNESDOTTER FOTO ULF HUETT inger du till 1177 Vårdguiden för att få råd är det bra om du har förberett dig inför samtalet, så att du vet vad du vill fråga om. Om du tänker igenom vad som har hänt och hur du mår innan du ringer, använder du tjänsten på bästa sätt. – Den som ringer till oss får berätta. Sedan gör vi en sammanfattning, och så brukar vi alltid ställa frågor för att kontrollera om vi upp fattat allt rätt, säger Berit Renemar, en av de erfarna sjuksköterskor som arbetar med sjuk vårdsrådgivning på 1177 Vårdguiden. När du har beskrivit hur du mår och vilka besvär du har, vill sjuksköterskan också veta om du har några andra symtom. Du kan även få frågor om vilka läkemedel du tar och om du har någon kronisk sjukdom. Det kan påverka bedömningen av ditt behov av vård och hjälp. – vi behöver ställa många frågor för att på bästa sätt kunna bedöma om du behöver träffa en läkare eller någon annan vårdpersonal, säger Berit Renemar. Om sjuksköterskan bedömer att du inte behöver söka vård kan du få råd om hur du kan hantera din sjukdom eller skada själv. De råd om egenvård som du då får är ofta hämtade från 1177.se. Om du ringer för någon annans räkning är 24 det bra om du är i samma rum som den som är sjuk eller skadad. Om du till exempel är på jobbet när ditt barn blir sjukt i hemmet eller har råkat ut för en olyckshändelse, kan det vara svårt för dig att beskriva situationen för sjuk sköterskan. – Den stora gruppen som ringer för någon annans räkning är föräldrar. Andra är vuxna barn som ringer för sina gamla föräldrars räk ning. Det kan också vara barn och ungdomar som ringer för att hjälpa sin mamma eller pappa som inte talar svenska, säger Berit Renemar. – vi vill alltid att den sjuke ska vara med, så att vi inte pratar över huvudet på den per sonen. Vi vill också veta att du som är sjuk har godkänt att en annan person ställer frågor i ditt namn, säger Berit Renemar. Allra bäst är det om den som är sjuk eller skadad pratar direkt med sjuksköterskan. Då blir det lättare att få en tydlig bild av symto men och göra rätt bedömning av vilket behov av vård personen har. Om symtomen blir värre eller förändras på något annat sätt efter samtalet, ska du ringa igen och berätta det. – Du är alltid välkommen att ringa tillbaka om du skulle känna dig sämre eller har fler frågor, säger Berit Renemar. n 1177 Vårdguiden nr 2 2015 Alla sjuksköterskor som arbetar med 1177 Vårdguidens sjukvårds rådgivning har tillgång till ett gemen samt webbaserat rådgivningsstöd, oavsett i vilket landsting de arbetar. Stödet hjälper sjuksköterskan att ställa rätt frågor för att förstå ditt behov av vård. Tänk på det här när du ringer 1177 Vårdguiden för sjukvårdsrådgivning •S kriv gärna ner dina frågor och symtom innan du ringer så att du inte glömmer något viktigt. •L åt sjuksköterskan få tala med den som är sjuk, om det är möjligt. Även lite större barn och tonåringar kan i många fall tala direkt med sjuksköters kan, åtminstone under en del av samtalet. •O m du ringer för någon annan – var om möjligt i samma rum som den det gäller. Då är det lättare för dig att ge aktuell information och tydliga svar på sjuksköterskans frågor. Berätta gärna om det är något speciellt du är orolig för. Det kan ge en tydligare bild av situationen. •Om du tror att du har en infek tion är det bra om du kollar tempen innan du ringer. Det kan vara lättare att bedöma sjukdomsförloppet om du kan berätta om tempen har stigit eller sjunkit. •S kriv ner råden som sjuk sköterskan ger dig. •O m du inte förstår råden som du får, be om en förklaring och fråga igen tills du förstår. •D u har rätt att vara anonym när du ringer till 1177 Vård guidens sjukvårdsrådgivning. 1177 Vårdguiden nr 2 201525 Aktuellt i sommarvården Smart åka till närakuten Öppet som vanligt På sommaren har vårdcentraler och husläkar mottagningar öppet som vanligt. Där kan både vuxna och barn få vård för våra vanligaste sjukdomar och besvär. Många har öppen mottagning en viss tid på dagen några gånger i veckan. Då kan du komma utan att ha bokat tid. På 1177.se hittar du öppettider och kontaktinformation till vård centralerna. Vill du hitta mottagningar i ett annat län? Välj län uppe till vänster på sidan. Ring 1177 – i första hand När du blir sjuk kan du alltid ringa 1177 Vårdguiden, på telefonnummer 1177. Där kan du dygnet runt få hjälp att bedöma om du behöver söka vård eller om du kan ta hand om dig själv hemma. Väljer du akutmottagningen på det stora sjukhuset om du blir akut sjuk eller råkar ut för en olyckshändelse? Där kan väntan bli lång, särskilt på sommaren. Om någon har akuta bröst smärtor eller en misstänkt stroke, vid allvarliga olycksfall eller andra livshotande tillstånd ska du förstås alltid ringa 112. Lika självklart är det att åka till närakuten om du råkat ut för något som kräver vård direkt, men inte är livshotande. Om du är osäker på vart du ska vända dig kan du alltid ringa 1177. Ett besök på en akutmottagning på sjukhus kostar 400 kronor för vuxna över 18 år, för barn 120 kronor. Ett närakutbesök kostar 200 kr för vuxna. För barn är besöket på närakuten gratis. I Stockholms län finns det 19 närakuter. De flesta kan du åka till direkt, men några måste du boka tid hos. På fliken här intill finns adress och telefonnummer till alla närakuter. Du kan även söka på 1177.se, under Hitta vård – närakut, eller ringa 1177 för allmän upplysning. Läkarbåt i skärgården Njuter du av sommaren i vår vackra skärgård? Då kan det vara bra att veta att det finns en läkarbåt där du kan få viss vård om du inte kan ta dig till en vårdcentral på fastlandet. Båten, med läkare och sjuksköterska ombord, har en fast rutt i skärgården och besöker de större öarna i Värmdö kommun: Möja, Runmarö, Sandhamn, Nämdö, Gällnö, Lådna och Svartsö. Vilka dagar som läkarbåten finns vid de olika bryggorna kan du se på 1177.se, om du söker på Läkarbåten. För att boka tid för ett besök ringer du till Djurö vårdcentral, telefon 08-123 396 75. Du kan inte ringa direkt till båten. Under midsommarhelgen är läkarbåten i tjänst dygnet runt och samarbetar med polisen för att ta hand om akut skadade och sjuka. Kan doktorn komma? I Stockholms län finns jourläkarbilar som kan åka hem till dig på kvällar, nätter och helger, om du själv inte har möjlighet att ta dig till en närakut. För att få hembesök av en jourläkare ringer du 1177. Där bedömer en erfaren sjuksköterska om det är det bästa alterna tivet för dig. Jourläkarbilarna finns i första hand till för äldre personer och barnfamiljer. Ett sådant jourläkarbesök kostar 300 kr för vuxna. För barn är det gratis. Läs mer på 1177.se/sthlm-jourlakarbil 26 1177 Vårdguiden nr 2 2015 Vid fara för liv ring alltid 112! NÄRAKUTERNA En akutmottagning för sjukdomar eller skador som behöver snabb vård men som inte är livshotande. Du får hjälp snabbare än på sjukhusens akutmottagningar. Resa i Sverige Semestrar du i ett annat landsting? Om du blir sjuk kan du söka vård var som helst i hela Sverige. Det här gäller all öppen vård som finansieras av landstingen. Behöver du till exempel kontrollera ditt blodsocker eller ställa in blodförtunnande läkemedel under semestern? För enstaka besök på vårdcentral eller husläkarmot tagning i ett annat landsting, behöver du inte lista om dig. Varsågod – en liten present från 1177 Vårdguiden! Med detta nummer av tidningen har du fått en magnet. Riv av fliken på tidningen med alla telefonnummer till närakuterna och sätt upp den på kylskåpet. Då har du uppgifterna till hands när du behöver vård akut. Ska du resa utomlands? Då kan du nå sjukvårds rådgivningen via vårt utlandsnummer, 0771-1177 00. Enklare på nätet Du kan exempelvis boka tid på vårdcentralen, förnya recept eller ställa en fråga till en sjuksköterska genom att logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänster (Mina vårdkontakter). Du loggar in med e-legitimation, till exempel mobilt bank-id, eller med lösenord och sms, och kan enkelt utföra en rad ärenden via mobilen, datorn eller surfplattan. Bra nummer i mobilen Glöm inte att förnya dina recept i god tid så att du inte står utan läkemedel i sommar. Om din läkare har gått på semester kan det vara svårt att förnya recept utan ett nytt läkar besök. HANDENS NÄRSJUKHUS Dalarövägen 6, Handen Tfn 08-606 12 55 LÖWENSTRÖMSKA SJUKHUSET Doktor Ziegerts väg 3, Upplands Väsby Huvudentrén, plan 6 Tfn 08-586 210 00 NÄRAKUTEN JÄRVA Rinkebysvängen 70, Rinkeby Tfn 08-690 64 17 Ringa från utlandet Medicinen i sommar ÖPPET ALLA DAGAR 08.00 –22.00 Om du sms:ar RÅD till 71160 får du viktiga telefon nummer till vården direkt in i din smarta mobil. Du får även direktlänkar till 1177.se, så att du enkelt når webbplatsens tjänster, faktaartiklar och råd, liksom till Hitta vård, med kontaktuppgifter till exempelvis närakuter och vårdcentraler. Resa utomlands Vissa läkemedel är inte tillåtna att föra in i alla länder. Kolla på Läkemedels verket.se innan du reser. Sök på Resor. Förvara alltid dina receptbelagda läkemedel i originalförpackning, med lappen där ditt namn står. Om du råkar ut för en olycka utom lands är det bra att veta vilken vård du kan få i andra länder och vilka rättigheter du har. På 1177.se kan du läsa om varför ett EU-kort är bra att ha och om vilka vaccinationer du kan behöva inför resan. Sök på Reseråd och vaccinationer på 1177.se. Du kan även behöva se över dina försäkringar inför resan. NACKA NÄRSJUKHUS Lasarettsvägen 4, Nacka Ingång till höger om huvudentrén Tfn 08-601 53 53 Det är bäst att ringa först och boka en tid, men du kan också åka direkt till närakuten. ÖPPET VARDAGAR 17.00 –22.00, LÖRDAG – SÖNDAG 08.00 –22.00 BROMMAAKUTEN Tunnlandet 1 Tfn 08-505 854 00 BROMMAPLAN Klädesvägen 12 Tfn 08-123 407 50 FORUM NACKA Romansvägen 12 Tfn 08-123 408 90 LIDINGÖ ä Stjärnvägen 2 Tfn: 08-767 06 70 Vardagar 17.00–20.00 Helger 09.00–16.00 LILJEHOLMEN Liljeholmstorget 7 Tfn 08-123 679 50 GULLMARSPLAN Gullmarsplan 5 Tfn 08-555 055 00 NORRTÄLJE ä Lasarettsgatan 6 Tfn 0176-32 69 00 Vardagar 17.00–20.00 Helger 08.00–18.00 HUDDINGE Paradistorget 4 Tfn 08-123 426 50 SABBATSBERG Dalagatan 9 Tfn 08-672 39 90 JAKOBSBERG Birgittavägen 4 Tfn 08-123 363 90 SOLNA-SUNDBYBERG Hotellgatan 3 Tfn 08-587 314 80 SÖDERJOUREN Ringvägen 113 Tfn 08-123 398 00 SÖDERTÄLJE Vegagatan 4 Tfn 08-123 677 00 TÄBY Storgatan 164 Tfn 08-792 15 10 ÅKERSBERGA ä Hackstavägen 22 Tfn: 08-540 608 90 Vardagar 17.00–20.00 Helger 09.00–16.00 ä Närakuter med andra öppettider F OTO EM M A LI A NS ÉUS Kontakta 1177 Vårdguiden så får du rätt vård snabbare På de stora sjukhusens akutmottagningar kan väntan bli lång, eftersom man prioriterar de svåraste fallen. Om det inte är fara för liv är närakuten ett bättre val. NÄRAKUT En akutmottagning för sjukdomar eller skador som behöver snabb vård men som inte är livshotande. Öppet: Fyra närakuter har öppet alla dagar 8–22. Övriga 15 har öppet kvällar och helger. Kontaktuppgifter till alla närakuter på flikens baksida Boka tid: Ja, eller åk direkt. Kostnad: 200 kronor för vuxna. Gratis för barn och unga under 18 år. Vid hjärtinfarkt, stroke eller annan livsfara – ring 112! AKUTEN Till sjukhusens akutmottagningar åker du vid allvarliga olycksfall och allvarlig akut sjukdom. Öppet: Alltid. Boka tid: Nej. Kostnad: 400 kronor för vuxna, 120 kronor för barn och unga under 18 år. HUSLÄKARMOTTAGNING För alla sjukdomar och skador. Om du behöver kan du få en remiss till annan specialist. Öppet: Vardagar 8–17. Boka tid: Ja, mottagningar och telefonnummer hittar du på 1177.se. Kostnad: 200 kronor för vuxna. Gratis för barn och unga under 18 år. JOURLÄKARBIL Om du har svårt att ta dig till en mottag ning kan en läkare i vissa fall göra hem besök. Ring 1177 så avgör en sjuksköter ska om jourläkarbilen ska komma. Fram för allt är bilarna avsedda för äldre per soner och barnfamiljer, men även andra kan behöva få besök av en jourläkarbil. Tillgänglig: 17–08 samt dygnet runt på helger och helgdagar. Hur: Ring 1177 och få besked. Kostnad: 300 kronor för vuxna. Gratis för barn och unga under 18 år. Sjukvårdsrådgivning med tolk 1177 VÅRDGUIDEN Information och tjänster för din hälsa och vård. Logga in på 1177.se dygnet runt: Här kan du göra det här och lite till: • Boka tid, avboka eller boka om din tid på din mottagning • Förnya dina recept • Beställa hjälpmedel • Du kan också sköta dina barns ärenden med din egen inloggning. Ring 1177 dygnet runt: Du kan alltid ringa telefonnummer 1177 för att få veta vart du ska vända dig när du behöver vård. Sjuksköterskan som svarar ger dig också råd om hälsa och vård. Du kan också få sjukvårdsråd givning på finska vardagar 8–12. Ha en härlig sommar! Lite sol är nyttigt. Men barns hud är känsligare än vuxnas och blir lättare bränd i solen. Barn under ett år ska helst inte vara i direkt solljus alls. Se till att ditt barn inte är i solen mitt på dagen och skydda det med kläder och rikligt med solkräm. På 1177.se/sommar finns fler råd och tips om det mesta som hör sommaren till. Och du kan alltid ringa 1177 – dygnet runt, året runt.
