SOMMAR ! - 1177 Vårdguiden

Transcription

SOMMAR ! - 1177 Vårdguiden
nr 2 2015
STOCKHOLMS LÄN
EN SPIK
I FOTEN
–så känns
hälsporre
SOMMAR !
+
TEMA
diabetes
+
+
Lev livet ”live”
Grilla gott & säkert
Håll maten fräsch
Notiser
Skaffa Kloka
Listan 2015
Synpunkter
på vården?
Har du varit med om något i vården
som gjort dig ledsen, arg, besviken
eller upprörd? Då kan du vända dig
till Patientnämnden.
Patientnämnden hjälper och stöd­
jer patienter och anhöriga som vill
framföra klagomål eller synpunkter
om den offentligt finansierade vården
i Stockholms län.
Du kan ringa, skriva brev eller mejla
till Patientnämnden i Stockholms län.
Telefon: 08­690 67 00 (9 – 16),
Postadress: Patientnämndens förvalt­
ning, Box 17535, 118 91 Stockholm,
E­post: registrator@pan.sll.se
Om du har diabetes typ 2, förmaksflimmer
eller IBS (känslig tarm) kan du ha nytta av
att skaffa årets version av Kloka Listan.
Läkemedel mot dessa sjukdomar har lagts
till i listan sedan förra året. Kloka Listan ges
ut av Stockholms läns läkemedelskom­
mitté, som är helt fristående från läke­
medelsindustrin. Listan innehåller effek­
tiva och beprövade läkemedel som kom­
mittén rekommenderar läkare att skriva ut.
Du kan hämta Kloka Listan gratis på din
vårdcentral eller på de flesta apotek. I Kloka
Listan finns även annan information om
läkemedel – till exempel hur du tar dem på
rätt sätt, om varför en del läkemedel kan
bytas ut på apotek och om vad läkemedel
kan ställa till i miljön.
Spola inte ner gamla piller
Resa
Yksi yksi seitsemän
seitsemän
Soita numeroon 1177 saadaksesi sairaan­
hoitoneuvontaa suomen kielellä. Palvelu
on avoinna arkisin kello 8.00–12.00.
Suomenkieliselle sairaanhoitajalle pääset
valitsemalla näppäimen 8.
Eller på svenska: Ring 1177 om du behöver
få sjukvårdsrådgivning på finska. Tjänsten
är öppen på vardagar mellan klockan 8.00
och 12.00. Du ringer telefonnummer 1177
och väljer knappval 8. Då kopplas du till en
finsktalande sjuksköterska.
I Stockholms län finns cirka 200 000
sverigefinländare och finsktalande.
Har du läkemedel som du inte längre använder eller
som har gått ut? Lägg dem i en genomskinlig plast­
påse och lämna in dem på ett apotek. Det gäller inte
bara tabletter utan även till exempel flytande mediciner,
salvtuber, astmainhalatorer, läkemedelsplåster och
p­ringar – även de som är förbrukade.
Tomma förpackningar kan du sortera som andra
hushållssopor. Men förpackningar som innehåller
synliga rester av läkemedel, liksom förpackningar
som är ogenomskinliga, ska lämnas till apotek. Kasta aldrig läkemedel i soporna, och spola absolut
inte ner dem i toaletten. Läkemedel kan göra stor
skada i naturen, eftersom de innehåller ämnen som
kan påverka djurlivet negativt. Bland annat kan ämnen
som finns i p­piller bidra till att fiskar blir tvåkönade.
Ohälsosamma vanor bidrar till
många av våra stora folksjukdomar,
som fetma, diabetes typ 2, vissa
cancerformer och hjärt­kärlsjukdomar.
Livsstil är något som din läkare
numera ska ta upp med dig när det
behövs.
Nio av tio som fått råd och hjälp
att sluta röka, minska på alkoholen
eller börja med nya kost­ eller mo­
tionsvanor är nöjda, visar en under­
sökning från Socialstyrelsen.
ILLUSTRATIONER JANETTE BORNMARKER
Tonåringar och
alkohol
Att vara tonåring är inte alltid lätt, och inte att
vara tonårsförälder heller. Är det farligare för
unga att dricka alkohol än det är för vuxna?
Är det okej att bjuda tonåringen på lite vin
till middagen hemma? Svaren finns i Tonårs­
parlören, en bok med fakta kring alkohol och
droger. Den innehåller också många nyttiga
tips om hur du kan prata med din tonåring
om det här viktiga ämnet.
Har du ett barn som fyller 14 i år bör du
redan ha fått Tonårsparlören med posten.
Om du inte bor tillsammans med den andra
föräldern, kan du som inte fått boken beställa
den på Tonårsparlören.se. Där kan du även
läsa hela boken i en webbversion.
2
Bra att prata
vanor
Akuta gynbesvär?
Du som behöver söka akut gynekologisk vård bör
alltid ringa 1177 först. Sjuksköterskorna som svarar
ger dig råd om vart du ska vända dig. De kan oftast
även boka en tid direkt åt dig på en privat gyneko­
logisk mottagning (under dagtid). Gynakuten vid
Danderyds sjukhus kan numera ta emot flera patien­
ter, dygnet runt. Vid Södersjukhuset och Karolinska
universitetssjukhuset i Huddinge finns det också
gynakuter som alltid är öppna. Den gynekologiska
akutmottagningen vid Karolinska universitetssjuk­
huset i Solna är stängd sedan den 1 juni.
1177 Vårdguiden nr 2 2015
nr 2 2015
STOCKHOLMS LÄN
EN SPIK
I FOTEN
–så känns
hälsporre
Red:
Längtar efter
sommar
åh, vad jag längtar efter sommar, sol och semester! Efter en lång vinter
SOMMAR !
+
TEMA
diabetes
+
+
Lev livet ”live”
Grilla gott & säkert
Håll maten fräsch
Innehåll nr 2 2015
4 Tema diabetes
”Inte ens sex är något problem”
6 Diabetes – flera sjukdomar i en
8”Jag slutade med insulin
för tre år sedan”
10 Lev livet ”live”
12 Grilla gott och säkert i sommar
14 Håll maten fräsch
16 Att hantera sin ångest
17”Jag ser min ångest som en signal”
19 Värt att veta om värktabletten
20 Spik i foten ...
22Sommarruset kan vara
skrämmande för barn
24”1177 Vårdguiden, hur kan jag
hjälpa dig?”
26 Aktuellt i sommarvården
Tidningen 1177 Vårdguiden är en information­s­
tidning från Stockholms läns landsting. Den delas
ut fyra gånger per år till samtliga hushåll i länet.
Chefredaktör och ansvarig utgivare: Anna Sjökvist
Redaktör: Kerstin Otterstål
Redaktionella frågor: telefon 08-123 138 58
E-post: vardguiden@sll.se
1177 Vårdguiden
Stockholms läns landsting
Box 6909, 102 39 Stockholm
Medicinsk granskning: Henrik Almkvist
och Inger Rising
Grafisk form & repro: Graffoto AB, Stockholm
Omslagsfoto: Ulf Huett
Tryck: Roto Smeets AB, Holland
Upplaga: 1 027 000 ex
Beställning av fler tidningar samt taltidning,
telefon 08-123 138 58
Ring telefonnummer 1177 om du behöver
sjukvårdsrådgivning eller om du har frågor
om hälso- och sjukvården.
känns det skönare än någonsin att veta att sommaren och den efterlängtade
ledigheten står för dörren.
Allra mest längtar jag efter min egen semesterrutin: Jag går upp tidigt
– innan resten av familjen har vaknat – snör på mig joggingskorna och letar
mig ner till stigen där jag börjar min runda, över stock och sten, upp mot
landsvägen, förbi bonden och fåren.
Kanske får jag se några rådjur som nyfiket står och tittar på mig innan de
skuttar i väg, helt orädda. Ett prassel i vägkanten vittnar om en snok eller
kopparorm. Vägkanten lyser röd av alla smultron
och jag unnar mig en kort paus bara för att smaka de
ljuvliga små bären med den stora smaken.
Fortsätter jogga på i mitt eget tempo, den ännu bara
ljumma sommarvinden smeker huden. När jag
svänger av vid stora eken på vår egen stig och kommer
fram till bryggan stannar jag och pustar, drar av mig
kläderna och tar mitt morgondopp.
Jag tror inte att det finns något ljuvligare än detta!
Först en lagom joggingtur, sedan ett dopp från bryg­
gan för att till sist gå upp till huset och äta fil­mjölk
på altanen, med morgonsolen i ansiktet och höra hur
resten av familjen börjar vakna. Det är som­mar, det
är rörelse, det är avkoppling, det är lycka!
i sommarens nummer av tidningen vill vi inspirera till att koppla av mer,
inte bara fysiskt utan även mentalt, ta ledigt från mejlen, facebook och allt
annat som pockar på och kräver din uppmärksamhet. Njut i stunden och låt
hjärnan vila! När sedan eftermiddagssolen börjar leta sig ner bakom grenverket
tänder vi grillen och plockar fram sommarmaten. Härligt, gott och somrigt.
På sidorna 10 – 15 ger vi tips om vad du kan tänka på för att din sommar ska bli
så bra som du önskar, utan brännskador eller magsjuka. Och skulle det ändå
hända att du eller någon i din närhet blir sjuk så finns 1177 alltid där, nära till
hands, på webben eller i telefonen, i hela Sverige och utomlands.
Du missar väl inte magneten du fått! På tidningens baksida finns en flik
med uppgifter till länets alla närakuter. Riv av fliken och sätt upp den med
magneten på någon lämplig plats, kanske på kylskåpsdörren. Då har du
uppgifterna nära till hands om du skulle behöva dem.
Med förhoppning om en riktigt skön sommar!
Anna Sjökvist
Chefredaktör
1177 Vårdguiden nr 2 20153
tema Diabetes
Sanna Pihl, 26, har haft diabetes typ 1 så länge
hon kan minnas. Som barn var hon spruträdd
och tonåren hade sin dramatik. Nu försöker hon
leva hälsosamt och vill gärna bli mamma.
TEXT GUNILLA ELDH FOTO ULF HUETT
Vanliga symtom
på diabetes typ 1:
Du
• kissar ofta och mycket
• blir väldigt törstig
• känner dig ovanligt trött
• mår illa
• får ont i magen
• luktar aceton ur munnen
• ser suddigt
• t appar vikt
4
”Inte ens
sex är något
problem”
1177 Vårdguiden nr 2 2015
N
är Sanna som barn började kissa allt
oftare misstänkte hennes mamma att
hon kunde ha diabetes och sökte vård.
Då var Sanna bara sex år.
– När jag kom till sjukhuset trodde
de inte att jag hade diabetes eftersom jag var så vild, men
när de såg mina värden blev det en stor apparat med
dropp och sedan fick jag börja direkt med sprutor.
De första åren var det mamma som fick ge Sanna insu­
lin­.
– Jag var lite stickrädd i början. Sprutorna var det enda
jag tyckte var läskigt. Jag tänkte inte på själva sjukdomen.
Man förstår ju inte riktigt konsekvenserna av att ha dia­
betes när man är så liten. Jag tror att det skulle ha varit
det manuellt. Trots att den första insulinpumpen var
rätt så klumpig tyckte Sanna att den var ett lyft, särskilt
på fotbolls­träningen.
– Det var skönt att den var med hela tiden, jag tyckte
om den.
Sanna har bytt ut sin pump flera gånger och fått nya,
mer lättskötta för varje gång.
Hon kopplar loss pumpen när hon duschar, men an­
nars får den sitta där den sitter. I början var hon orolig
för om hon skulle kunna sova med pumpen.
– Men inte ens sex är något problem. Den får bara hän­
ga med, jag kan det där och min pojkvän också. Jag har
egentligen aldrig tänkt på att det skulle vara krångligt.
”Sprut­orna var det enda jag tyckte
var läskigt. Jag tänkte inte på själva
sjukdomen. Man förstår ju inte riktigt
konsekvenserna av att ha diabetes
när man är så liten.”
sanna har en app till sin smartphone som mäter
hennes blodsockervärde. För den som har diabetes typ 1
är det särskilt viktigt att hålla värdet så jämnt som möj­
ligt. Därför är Sanna noga med att äta på be­stämda tider.
Jobbet som förskollärare gör det lättare att hålla sig till
frukost, lunch och middag. Om blodsockret hinner
sjunka för mycket före middagen tar hon ett mellanmål.
Sanna äter helst vegetarisk mat och fisk. Till frukost
blir det fullkornsbröd med ost, eller gröt, och kaffe med
bara lite mjölk.
– Latte kan jag unna mig någon gång ibland. Sötsaker
blir det bara på kalas. Jag äter som alla borde äta egentligen.
När jag åt pannkakor med glass och sylt för ett tag sedan
mådde jag dåligt i ett och ett halvt dygn. Man måste känna
sig själv och veta hur man reagerar, säger Sanna. Som ton­
­åring upplevde Sanna hur en festkväll med kompisarna
spårade ur.
– Jag hade druckit vodka och låg jättelågt i blodsocker,
nästan så att jag svimmade av. Som tur var ringde mina
mycket jobbigare att få diabetes i tonåren, då är det så
mycket annat som händer i livet.
Kontrollerna på Sachsska barnsjukhuset minns Sanna
som tråkiga, men när hon fyllde 11 år hände något spän­
nande.
– Då fick jag min första pump. Det var kul, och så slapp
jag komma ihåg att ta med sprutorna jämt.
pumpen ställs in på en basdos med insulin som auto­
matiskt leds via en tunn slang genom en infart i bukväg­
gen som täcks med ett litet specialplåster. När hon be­
höver extra insulin, som vid måltider, trycker hon fram
Sanna har en app till sin smart­
phone som mäter hennes blod­
sockervärde. För den som har
diabetes typ 1 är det särskilt
viktigt att hålla blodsockret så
jämnt som möjligt.
»
Blodsockernivåer
F OTO: PATR I K EN GQU IS T
För lågt blodsocker, insulin­
känning, kan ge symtom som
svettningar, oro, förvirring,
irritation eller aggressivitet.
För lågt blodsocker hävs
bäst genom en smörgås och
ett glas mjölk, ett par druv­
sockertabletter eller en sked
honung. Vid riktigt lågt blod­
socker riskerar den drabbade
att bli medvetslös, att hamna
i insulinkoma. Då krävs akut
vård med glykosdropp. Om
akutvård inte finns inom räck­
håll kan en sked honung
under tungan rädda livet på
den medvetslöse. Honung
tas upp av hud och slemhin­
nor och tar sig ut i blodet på
egen hand.
För högt blodsocker kan
delvis hävas genom fysisk
ansträngning men framför
allt genom en tilläggsdos
insulin. På sikt gäller att se
över både sin livsstil och sina
insulin­­doser.
Faktorer som påverkar
blodsockret
Blodsockret regleras främst
av balansen mellan två hor­
mon, insulin och glukagon.
• Infektioner och vissa sjuk­
domar kan påverka blod­
sockret.
• Motion kan ha olika effekt
på blodsockret. Vid låg­
intensiv träning sjunker
blodsockret eftersom krop­
pens muskler då har möjlig­
het att ta upp socker utan
hjälp av insulin. Men den
som tränar hårt med explo­
siva inslag eller tävlar måste
hålla extra koll då själva
tävlingsmomentet kan utlösa
en rad hormoner som i sig
är blodsockerhöjande.
• Sömn. För lite sömn gör
kroppen mindre känslig för
insulin och utgör på så vis
en risk för förhöjda blod­
sockernivåer.
• Vid stress utsöndrar krop­
pen en rad hormoner adre­
nalin, kortisol, glukagon för
att vi ska kunna hantera en
kritisk situation. Hormoner­
na sänker insulinkänslighe­
ten med följd att blodsock­
ret höjs.
• Socker, liksom produkter
gjorda på vitt mjöl höjer
snabbt och sätter lätt blod­
sockret i gungning.
• Grönsaker, baljväxter och
fullkornsprodukter ger en
långsam höjning och bidrar
till en stabil blodsockernivå.
• Alkohol – tänk på procenten.
Öl innehåller kolhydrater
och höjer därför blodsock­
ret. Vin och annan alkohol
däremot sänker blodsock­
ret. Var extra varsam med
starksprit som är kraftigt
blodsockersänkande!
• Snus och cigaretter höjer
blodsockret.
• Före mens får många högt
blodsocker och när mensen
kommer sjunker det, på
grund av hormonpåverkan.
• Vissa läkemedel påverkar
också blodsockernivåerna.
1177 Vårdguiden nr 2 20155
tema Diabetes
Diabe
– flera sjukdomar
För bara ett par generationer sedan
var diabetes en dödlig sjukdom.
Idag kan man leva ett bra liv med sin
diabetes tack vare ny kunskap om
sjukdoms­orsaker och effektiva läkemedel och hjälpmedel. TEXT GUNILLA ELDH & HELENE LUMHOLDT FOTO ULF HUETT
Socker är inte bara det där vita som vi har i kakor och bullar.
Det är också vårt viktigaste bränsle. I kroppens celler om­
vandlas sockret till den energi som vi behöver för att leva.
För att cellerna ska kunna ta upp sockret behövs insulin,
ett hormon som produceras i bukspottkörteln. Insulinet
fungerar som en nyckel som öppnar upp så att sockret
kan ta sig in i cellerna.
Typ 1 och typ 2
»
kompisar till mina föräldrar och frå­g­ade vad
de skulle göra. Mamma lotsade dem så att de
kunde kolla mitt blodsocker och sa till dem
att ta mig hem i en taxi. Mina för­äld­rar var så
tacksamma över att de hade hjälpt mig.
– Numera dricker jag ald­r ig starksprit för
det påverkar blodsockret för mycket.
träningspassen är det som ger Sanna
lite problem att hålla blodsockret på en jämn
nivå. Hon försöker läsa på och var nyligen på
en föreläsning om just mat och träning på sin
diabetesmottagning.
Sedan hon fyllde 19 år har Sanna gått på dia­
betesmottagningen vid Ersta sjukhus. Nu när
hon går in i en ny fas i livet är mottagning­en
särskilt viktig.
– Vi vill skaffa barn och vill ju att blodsock­
ret ska vara perfekt under graviditeten, efter­
som det finns risk för komplikationer annars.
Vi har varit på en första information på Ersta,
och vet att man kan få mycket stöd och hjälp.
Det känns bra. n
6
När bukspottkörteln producerar för lite eller inget insulin
alls, eller när kroppen inte reagerar tillräckligt bra på det
insulin som produceras, drabbas vi av diabetes.
Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom. Det betyder
Att hålla koll på för dig med diabetes
Livsstilen: Med en sundare livsstil kan man
ofta förebygga och ibland bota diabetes typ
2. Det gäller inte för typ 1. Men genom att äta
regelbundet och undvika mat och dryck som
snabbt höjer blodsockret påverkas blod­
sockernivåerna att bli jämnare. Därmed
minskar risken för följd­sjukdomar och skador.
Ögonen: Om blodsocker­värdet ligger för
högt under lång tid kan de små blodkärlen i
ögats näthinna brista (diabetesretinopati).
Då skadas ögats synceller av blödningarna
och synen försämras långsamt.
Förändringen kan upptäckas med så kallad
ögonbottenfotografering och eventuella
ska­dor kan behandlas med laser. Ögon­
bottenundersökning ska göras vartannat år
från 10 års ålder för barn med diabetes typ 1.
Fötterna: Sämre känsel i fötterna hos perso­
ner med diabetes kan leda till skador och
svårläkta sår.
Du som har diabetes har rätt till medi­cinsk
fotkontroll en gång per år. Då gör man även
en så kallad riskgruppsbedömning.
Vid kom­plikationer kan man få remiss för
special­skor. Munnen: Att vara noga med munhygienen
och att gå till en tandhygienist regelbundet
är extra viktigt om man har diabetes.
Om du har svårinställd diabetes som för­
sämrar tandhälsan, kan du ansöka om ett
särskilt tandvårdsbidrag på 600 kronor per
halvår för förebyggande behandling.
1177 Vårdguiden nr 2 2015
etes
i en
att kroppens immunförsvar angriper och förstör de celler
som producerar insulin. Lösningen för den som inte har
någon egen insulinproduktion är att tillsätta det utifrån.
Det gör de ungefär 50 000 personer i Sverige som har fått
diagnosen diabetes typ 1. Det gör också ett stort antal av
dem med diabetes typ 2 där annan behandling inte räcker.
Man tar själv sitt insulin med hjälp av en injektionspenna.
Insulinet tas dels som ett långtidsverkande som man tar
en eller två gånger per dygn, dels som ett snabbverkande
som man tar vid varje måltid.
Man kan också få sitt insulin via en pump som fästs vid
kroppen. Pumpen ställs in på en basdos och matar sedan in
insulinet automatiskt under dagen. Vid matintag måste
man själv dosera in extra insulin genom att trycka på
pumpen.
För hundra år sedan var diabetes typ 1 en dödlig sjukdom,
men idag finns kunskap, läkemedel och hjälpmedel som
gör att de flesta som sköter sin diabetes har i det närmaste
samma möjligheter som andra att åldras och att göra det
med bibehållen livskvalitet.
De flesta har typ 2
Diabetes typ 2 är en ämnesomsättningssjukdom. Av olika
orsaker har kroppens celler blivit okänsliga för insulinet
som därför inte kan göra sitt jobb. De flesta, ungefär
80 procent av dem med diabetes, har typ 2. Diabetes typ 2
behandlas i första hand med livsstilsförändringar, men
ibland kan man behöva komplettera med läke­medel i tab­
lettform, och om det inte räcker, med insulin. Övervikt är
en vanlig orsak till diabetes typ 2.
Eftersom sjukdomen ofta kommer smygande kan det
vara svårt att känna och förstå att man blivit sjuk. Många
med diabetes typ 2 vet inte om att de har eller är på väg att
utveckla sjukdomen.
I Stockholm pågår nu en pilotstudie för att hitta sätt att
upptäcka fler med detta förstadium till diabetes typ 2.
– Det är viktigt att upptäcka diabetes typ 2 tidigt eftersom
ändrade levnadsvanor kan förhindra – eller åtminstone
skjuta upp – att vi blir sjuka i diabetes. Tidig upptäckt
minskar också risken för komplikationer eftersom antalet
år som man har diabetes har stor betydelse för risken att
utveckla följdsjukdomar, säger Eva Toft, överläkare vid
avdelningen för diabetes och endokrinologi vid Ersta
sjukhus.
Att hålla normal vikt, äta mindre kolhydrater, motion­
era regelbundet, undvika långvarig stress och ha en god
sömn liksom att låta bli snus och tobak minskar risken att
drabbas.
För den som har drabbats är ett första steg i behandlingen
ofta att gå ner i vikt och se över sina vanor. För en del kan
det räcka för att bli av med sin diabetes typ 2. Andra behö­
ver ta läkemedel som sänker blodsockret.
Behandling med eget ansvar
Till diabetesmottagningen vid Ersta sjukhus kommer
patienter med alla typer av diabetes.
– Patienten ska vara sin egen sjukvårdare. Därför erbju­der
vi kurser där de bland annat får lära sig hur mat, sömn och
stress påverkar sjukdomen, säger Marie Lindström,
»
1177 Vårdguiden nr 2 20157
tema Diabetes
När Anders Lönnberg, 60, fick diabetes
typ  för tretton år sedan bestämde han
sig för att läsa på. I dag väger han  kilo
mindre, har nya matvanor och behöver
inte längre ta insulin.
TEXT GUNILLA ELDH FOTO ULF HUETT
”Jag slutade
med insulin för
tre år sedan”
Vanliga symtom
på diabetes typ 2:
Du
• är trött både fysiskt
och psykiskt
• blir ofta törstig
• kissar oftare
8
1177 Vårdguiden nr 2 2015
F
örsta varningssignalen kom vid en
hälsokontroll för 15 år sedan. Då upp­
täcktes ett högt blodsocker. Efter en
tids regelbundna kontroller på vård­
centralen visade det sig att Anders hade
höga blodsockervärden hela tiden. Då var han 45 år,
vägde för mycket och jobbade hårt, både som före­
tagsledare och landstingspolitiker.
– De frågade om jag hade diabetes i familjen och
jag kom fram till att både mormor, mina morbröder
och flera kusiner hade det. I mitt fall finns alltså en
stark ärftlighet men livsstilen bidrog också.
Den första tiden fick Anders en kombination av
två olika läkemedel och efter några år fick han börja
med insulin.
– Men för tre år sedan slutade jag med insulinet.
Förr sa man ju att det inte gick, men för mig fun­
gerade det bra.
Vitt bröd äter jag praktiskt taget aldrig längre, och
det blir även mindre ris och potatis – utom när
färskpotatisen kommer, för det tycker jag är en
mänsklig rättighet. Jag äter mycket mer sallad nu än
tidigare, gärna till en bit kött eller fisk.
Nu har Anders haft diabetes i 13 år och har lärt sig
att hålla sitt blodsocker på en visserligen något för
hög men ändå stabil nivå.
att gå ner i vikt är en effektiv behandlings­
strategi för överviktiga med diabetes typ 2.
Sedan Anders ändrade sina matvanor och kunde
byta insulinet mot en annan typ av läkemedel har
han tappat 20 kilo.
– Jag dricker aldrig läsk, sällan öl och kaffet tar jag
svart. Jag försöker också välja frukter som inte in­
nehåller så mycket socker, till exempel citrus och
äpplen, inte druvor eller bananer.
– Jag följer ingen särskild diet, men generellt äter
jag väsentligt mindre kolhydrater nu än tidigare.
under den tid anders tog insulin fick han ofta
lågt blodsocker och blev orolig för att han skulle
svimma. Nu finns varken den oron eller det stora
suget efter mat och sötsaker kvar.
– Allt det där är borta. Jag har inga begränsningar
i jobbet, kan gå för full maskin igen.
Motionen är det sämre med, inte ens hustrun kan
locka med Anders i joggingspåret.
– Men jag är ändå i farten jämt, säger han, och tar
alltid trapporna när det går. n
» diabetessjuksköterska vid mottagningen.
Sjukvården kan erbjuda många bra hjälpmedel
men de fungerar bara om man själv vill använda dem.
– Därför är det viktigt att patienten känner för­
troende och trygghet. Det är särskilt viktigt att vi
finns där i dåliga tider när de inte har hunnit med
att sköta om sin sjukdom. Så är det ju för alla, att vi
är bättre på att ta hand om vår hälsa i perioder, säger
Marie Lindström.
Idag finns det ett stort intresse hos dem med dia­
betes när det gäller kosten. På Ersta finns en dietist
som bland annat lär ut bra matvanor på diabeteskurs­
erna. Målet är att patienterna genom kursen ska få
kunskap om hur matvanorna påverkar kroppen så
att de kan hitta ett sätt som fungerar för just dem.
I teamet på diabetesmottagningen ingår också
en psykolog som fångar upp dem som har det svårt
med sin sjukdom.
På väg in i vuxenlivet, med allt vad det innebär
med eget hushåll och familj, är det särskilt viktigt
att hitta rutiner och bra vanor.
”Jag följer ingen särskild diet, men
generellt äter jag väsentligt mindre
kolhydrater nu än tidigare.”
– Man får vara nöjd om man har ett stabilt värde
när man bli äldre. Ligger man för lågt är det större
risk att man får allför lågt blodsocker. Det är ju inte
bra när man kör bil till exempel eftersom man kan
bli omtöcknad och förvirrad då.
Att den som har diabetes själv kan mäta sitt blod­
socker har inneburit en viktig och positiv utveck­
ling av behandlingen. Patienten mäter själv blod­
sockernivåerna flera gånger om dagen med hjälp av
ett enkelt blodprov. En liten sticka med en blod­
droppe förs in i en blodsockermätare som snabbt
visar resultatet på en display.
Blodsockermätning grunden
Förutom de dagliga mätningarna tar diabetesvården
ett par gånger om året, genom blodprov också fram
ett medelvärde på hur blodsockernivåerna varierat
under de senaste två – tre månaderna. Provet kallas
HbA1c eller långtidssocker.
För en person med typ 1 diabetes som ska dosera
insulin är det viktigt att se samband. Vart är blod­
sockret på väg, stiger det eller sjunker det? Och vad
är det som har påverkat förändringarna?
– Vi kan titta på trenderna tillsammans och det
gör det lite lättare att analysera varför blodsockret
varierar som det gör under en dag, säger Eva Toft. n
Sedan Anders ändrade sina matvanor
och kunde byta insulinet mot en
annan typ av läkemedel har han
tappat 20 kilo.
Andra former
av diabetes
Graviditetsdiabetes drabbar
2–3 procent av alla kvinnor som
väntar barn. Det är form av dia­
betes typ 2 som går över efter för­
lossningen. Sjukdomen upptäcks
genom blodprov som tas vid rutin­
kontrollerna på barnmorskemot­
tagningen. Obehandlad graviditets­
diabetes kan leda till havande­
skapsförgiftning.
Graviditetsdiabetes är starkt
ärftligt, så om du har diabetes i
släkten ökar risken. Du ligger också
i riskzonen om du är överviktig
eller har fött barn som vägt mer än
4.5 kg. Du som haft graviditets­
diabetes kan också lättare få dia­
betes typ 2 senare i livet.
Det finns även andra former av
diabetes. LADA kallas ibland för
diabetes typ 1,5 eftersom den har
drag av både typ 1 och typ 2.
MODY är ett samlingsnamn för
starkt ärftlig diabetes. Sekundär
diabetes kan man få som följdsjuk­
dom av till exempel sjuk­domar i
bukspottkörteln. Den kan gå över
om grundsjukdomen behandlas.
MER INFORMATION
 1177.se/diabetes
 1177.se/diabetsrisktest
1177 Vårdguiden nr 2 20159
Lev
livet
”live”
10
1177 Vårdguiden nr 2 2015
Hjärnan behöver få arbetsro och emellanåt slippa alla sinnesintryck
och urvalsmekanismer. Ta ledigt i sommar, inte bara från jobbet utan också
från mejlen, facebook och twitter. Var i nuet och låt hjärnan vila.
TEXT MARIANNE PETTERSSON FOTO SARA DANIELSSON
vi lever i en värld där tekniken gör oss
ständigt nåbara, inte minst via mobilen. Status
uppdateras hela tiden på Facebook, Twitter,
LinkedIn och i andra sociala forum. De kollek­
tiva förväntningarna på att vi ska vara tillgäng­
liga dygnet runt, året om, ökar trycket på den
enskilda människan.
Experterna är överens; det är inte tekniken
det är fel på, utan hur vi använder den. Tekni­
ken i sig är fantastisk men vi vet inte hur vi ska
bete oss, för historiskt sett har vi ingen erfaren­
het. I stället hoppar vi på allting utan att ens
fundera på om det är bra för oss eller inte.
– när det plingar i mobilen blir det alltid ett
avbrott i det jag håller på med. Det spelar ingen roll
om jag är på semester, jag kan inte låta bli att kolla
sms, mejl och uppdateringar på facebook minst en
gång i timmen. Hemnet kollar jag också väldigt
ofta, det är väl en typisk Stockholms-grej, talande
F OTO: M AT TOTN CO LLEC TI O N
– tekniska leksaker tröttar ut oss
eftersom de är snabba och ger mycket stimuli.
Både hjärt- och hjärnverksamheten ökar. När
hjärnan aldrig får vila blir den till slut över­
belastad, och då blir den olycklig.
– Vi reagerar med stresskänsla vilket på sikt
kan leda till trötthet och nedstämdhet, säger
Caroline Kraus, legitimerad psykolog och
psykoterapeut.
Vad de smarta telefonerna och sociala medier
gör med våra möjligheter att återhämta oss under
semestern, vet vi ännu inte. Den nya kommunika­
tionstekniken är ett experiment i full skala och det
kan dröja innan vi har fullständigt facit. Vissa tycks
klara den nya livsstilen bättre än andra.
– Det positiva är att människan är anpassnings­
bar i grunden, och att vårt centrala nervsystem
klarar av mycket – men det finns en gräns. Problemet
är att ingen vet var gränsen går, bara att det är indi­
viduellt, säger Caroline Kraus.
Många har samma rutiner för mobil- och mejl­
kontakter på semestern som på arbetstid. Alla
ingående kanaler hålls öppna året runt.
för vår tid, säger David Schutrick, 49, som är
musikproducent och pappa till Josef, 9 år.
– Jag har märkt att min son också är väldigt
beroende av att kolla uppdateringar på sina
spel, men då handlar det om att hålla koll på
om det till exempel har kommit något nytt
monster.
– Det är väl samma grej som när man kollar
vad som hänt i världen på nyhetssajter, men på
sociala medier handlar det om hur det går i
mitt eget och mina vänners liv. Det kan man
ju inte ta ledigt från, säger han och ler.
TIPS!
Koppla ner & koppla av
•T
a en promenad eller gå och
bada utan att ta med dig din
telefon. Då kan du bättre njuta av
din dag och inte ständigt kolla
om ”det hänt något”.
•S
kapa digitala frizoner där
mobil, dator och surfplatta inte
är välkomna. I sovrummet, vid
matbordet eller i soffan.
•S
täng av telefonen på natten.
En telefon som ständigt plingar
med uppdateringar och inkom­
na sms stör din nattsömn. Ta för
vana att ladda den i ett annat
rum än där du sover.
•B
estäm dig för när det är jobb
och när det är fritid. Om du måste
hålla koll på jobbet på semes­
tern, bestäm att du gör det en
gång om dagen vid ett visst
klockslag, däremellan har du
semester!
– vi blir så matade med intryck att vi kan
känna tomhet och rastlöshet när det blir lugnt
och stilla omkring oss. Vi blir uttråkade och
otål­iga, säger Sandra Guteklint, legitimerad
psykolog och psykoterapeut.
– Att ta upp sin telefon och titta i den ger en
snabb belöning, tillägger hon.
madeleine är 18 år och alltid uppkopplad.
Hon går ingenstans utan sin mobil, och när
hon sover har hon den bredvid sig i sängen.
Hon erkänner glatt att hon är helt beroende – att
vara utan mobilen en helg betraktar hon som ett
intressant experiment.
– Jag känner en viss press att alltid vara tillgäng­
lig, och att alltid vara uppkopplad, annars kan jag
missa något, säger Madeleine.
Hennes dagliga internetrutiner består till stor
del av att kolla statusuppdateringar på Facebook
där hon har 540 vänner. Hon följer också tre blog­
gar varje dag.
Hjulen snurrar sju dagar i veckan, nästan året runt.
– Jag lägger aldrig ifrån mig min mobil. Kanske
några gånger på sommarlovet, om jag är ute på
landet. Det finns inte så mycket att göra i sommar­
stugan, och inter­net fungerar dåligt där, säger hon
och ler.
Hur man återhämtar sig på bästa sätt under semes­
tern är individuellt, menar Sandra Guteklint.
– Men är man mycket i aktivitet, måste man också
vara mycket i stillhet, säger hon. n
1177 Vårdguiden nr 2 201511
Grilla
gott & säkert
i sommar
12
1177 Vårdguiden nr 2 2015
-
Grillat är lika med sommar och semester på våra breddgrader.
Extra gott, enkelt och socialt är några fördelar med grillandet,
men det finns också risker. TEXT GUNILLA ELDH FOTO ELLIOT ELLIOT
förutom den akuta olycksrisken finns det
mer långsiktiga hälsorisker med grillmaten. De där
lätt förkolnade delarna som gärna slinker med när du
skär en bit av entrecoten hamnar i tjock- och ändtarmen.
Där utsätts de känsliga slemhinnorna för cancero­gena
ämnen.
Bovarna förkortas PAH (polycykliska aromatiska
kolväten) och HCA (heterocykliska aminer). HCA
bildas när kött hettas upp till för höga temperaturer,
vilket är lättare hänt på grillen än på spisen.
PAH finns i både tobak, luftföroreningar och – mat.
Grillade och rökta livsmedel innehåller höga halter
av PAH.
PAH bildas när fett droppar ner på glöden och
partiklar från röken fastnar på biffen eller paprikan.
Marinera gärna grönsaker och kött men kom ihåg att
torka av maten innan du lägger den på grillen så att
marinaden inte droppar ner på glödbädden och får
elden att flamma upp.
Hur farliga PAH och HCA är vet forskarna ännu
inte, men den som vill vara på den säkra sidan gör
klokt i att undvika det svarta på den grillade köttbiten
eller på grönsakerna i sommar.
Ett sätt är att förkoka eller ugnssteka
köttet tills det har fått rätt innertempe­
ratur. När det är dags att grilla penslar
du på glaze (utan olja) och grillar has­
tigt. Då får du den goda grillsmaken
utan att köttet hinner bli bränt.
Den största akuta risken med grill­
maten är ändå att vi blir matförgiftade
på grund av dålig hygien. Bakterierna
frodas i sommarvärmen.
Köttfärs är en populär råvara i grill­
tider, liksom råa korvar, som salsiccia.
– Många vill ju ha hamburgaren röd
i mitten för att den ska vara saftig,
men då kan man bli magsjuk av exem­pelvis ehec, en
tarmsmitta från slaktdjuren som finns i just köttfärs
och korv, säger Micael Widerström, biträd­ande smitt­
skyddsläkare vid Smittskydd Stockholm.
Rött kött av bra kvalitet gör sig bäst rare eller medi­
um rare. Det behöver inte heller ligga länge på grillen,
eftersom eventuell smitta bara finns på ytan av köttet.
– Gravida och personer med nedsatt immunförsvar
bör dock bara äta lammkött, viltkött och fläsk om det
är helt genomstekt, eftersom de annars kan smittas
med olika bakterier och även parasiten toxoplasma,
säger Micael Widerström.
F OTO: J U LI A N A W I K LU N D
det vattnas i munnen när köttbi­
ten eller grönsaksspettet fräser på gril­
len, och ljuvliga dofter sprids i trädgår­
dar och skärgårdsklippor. En grillkväll
med familj och vänner hör till livets
goda på sommaren. Och om du skaffar
dig kunskap och tänker dig för mins­
kar risken för att grillfesten slutar på
akuten.
Varje år skadar sig omkring 500 per­
soner så allvarligt i samband med grill­
ning att de måste uppsöka en akut­
mottagning. Att till exempel spruta
tändvätska på grillkol som inte verkar
ta sig kan ge svåra brännskador. Använd i stället en
braständare – med eller utan el – i stället för tändvätska.
Så minskar du risken att skada dig själv och andra.
Nära en tredjedel av olycksfallen i samband med
grillning drabbar barn under tre år.
– Men det är inte bara brännskador som småbarn
råkar ut för. Det händer också att de får i sig tändvätska
och drabbas av kemisk lunginflammation, säger Jan
Schyllander, Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap.
TIPS!
Så minskar du riskerna
med grillat
• Var extra noga med att
genomsteka rå korv och
hamburgare. Avstå helst från
att grilla rå kyckling.
• Pensla aldrig det färdig­
grillade köttet med använd
marinad eftersom den då
innehåller bakterier från köt­
tet som dessutom kunnat
växa till sig. Ta i stället undan
en del av marinaden innan
du lägger köttet i den.
• Tvätta händer och redskap
ordentligt. Använd inte ­
samma uppläggningsfat till
rått kött som till färdig mat.
• Rengör grillgallret från
ohälso­samma matrester och
sot som innehåller cancero­
gena ämnen.
• Använd inte etanol, meta­nol, t-sprit eller bensin när du
grillar. Var särskilt försiktig
med engångsgrillar – de
orsakar många bränder.
• Elda inte med kottar eller
impregnerat spillvirke, efter­
som röken innehåller giftiga
ämnen.
• Använd inte grillgaller av
materialet PTFE (polytetraflu­
oreten) som finns i till exem­
pel teflon. PTFE smälter vid
cirka 330 °C vilket inte är nå­
gon onormal temperatur vid
just grillning.
kyckling är ett kapitel för sig. Om kyckling­
köttet inte är helt genomstekt kan sommaridyllen
snabbt förvandlas till en hemsk upplevelse. De inne­
håller nämligen ofta campylobakter, en sjukdoms­alst­rande bakterie.
– Att grilla kyckling ställer stora krav på hygienen.
Det är svårt att få kycklinglåren genomstekta när man
grillar. Bränt på utsidan och rått i mitten, särskilt om
köttet inte hunnit tina helt, säger Micael Widerström.
Förkoka eller ugnsstek gärna kycklingen tills köttet
har fått rätt innertemperatur innan du lägger det på
grillen.
Ett alternativ som blivit populärt är att halstra gravad
fisk, men det är inget som rekommenderas för gravida
och personer med nedsatt immunförsvar.
– I så fall måste fiskbiten vara helt genomstekt. Annars
kan man smittas av listeria, en bakterie som är väldigt
vanlig i naturen, till exempel i gravad och rökt fisk. De
flesta av oss tål listeriabakterien men för gravida och
dem med nedsatt immunförsvar kan den vara farlig,
säger Micael Widerström. n
1177 Vårdguiden nr 2 201513
Håll
maten
fräsch
14
1177 Vårdguiden nr 2 2015
Maten smakar extra gott utomhus på sommaren. Men i sommarvärmen
frodas bakterier som i värsta fall gör oss magsjuka. Symtomen kan bli
särskilt allvarliga om du har nedsatt immunförsvar.
TEXT GUNILLA ELDH FOTO JOHAN WILLNER
vet du vad det är för skillnad mellan bäst
före-datum och sista förbrukningsdag?
Bäst före-datum är det datum som tillverkaren
garanterar att produkten håller till. Men exempelvis
mjölk kan ju vara bra många dagar efter det datumet,
särskilt om den förvaras i kylens kallaste del. Använd
lukt- och smaksinnet innan du slänger mat.
Sista förbrukningsdag används på livsmedel som
tillverkaren bedömer kan försämras snabbt och bli
en hälsorisk. Märkningen är tillverkarens garanti för
att produkten inte är hälsofarlig fram till den dagen.
Efter det datumet får varan inte säljas, och bör förmod­
F OTO: A N DERS M O D IG
näst efter vinterkräksjukan
– vars virus även kan finnas i
mat på sommaren – är bakterien
campylobakter den vanligaste
smittan som vi får via livsmedel.
– Det är mycket vanligt att
kycklingen innehåller campylo­
bakter som kan orsaka magsjuka
med kräkningar och diarré. Det
gäller framför allt importerad
kyckling, men även färsk
svensk. Den frysta svenska är
det minst risk att bli smittad av,
säger Micael Widerström, biträ­
dande smittskyddsläkare vid
Smittskydd Stockholm.
Även om kycklingen är genom­
stekt kan man smittas av kyck­
lingens campylobakter via sallad eller andra råa till­
behör.
– I sommarstugan eller båten har många primitiv
köksutrustning. Då är det lätt hänt att campylobakter
från köttsaften hamnar på till exempel sallad och annat
som inte hettas upp, säger Micael Widerström.
Sommarvärmen är en av de främsta orsakerna till
magsjuka eftersom bakterier förökar sig snabbt i vär­
me. Ett tips är att använda kylväska med kylklampar,
både när du tar maten från affären och när du ska ha
picknick. Även om du inte lyckas hålla kylskåpets
max 8 grader, bromsar kylan ändå bakteriernas till­
växt. Och kroppens försvar är normalt starkt, vilket
gör att du kan klara dig från att bli sjuk om du bara får
i dig en liten mängd bakterier.
TIPS!
Så minskar du risken
med sommarmaten
• Bär hem kött och fisk i kyl­
väska om det är varmt och
det dröjer innan varorna
hamnar i kylskåp.
• Tina kött och fisk i kylskåp.
En stor köttbit kan behöva
upp till ett dygn. Om du
tinar den i mikron bör den
tillagas direkt.
• Använd kylväska med
många frysklampar i om du
ska ta med kött, fisk eller
sallad med kött på picknick.
Ställ väskan i skuggan och
öppna den inte i onödan.
• Låt inte maten stå framme
i flera timmar. Släng rester
som har stått i rumstempe­
ratur i mer än två timmar.
• Tvätta händerna noggrant
efter toalettbesök, före
matlagning och när du har
tagit i rått kött.
• Skölj alltid frukt och grön­
saker noga.
• Undvik picknick i hagar
där djur betar. Kor kan vara
bärare av bland annat
EHEC-bakterien.
ligen inte heller konsumeras.
Tänk på att dessa datum gäller
oöppnad förpackning som
förvarats enligt anvisningarna.
när det gäller främst
vakuumförpackad lax – men
även charkvaror – med lång
hållbarhet, rekommenderas
att man äter maten så nära för­
packningsdatumet som möj­
ligt. De här varorna kan näm­
ligen innehålla bakterien liste­
ria, som kan fortsätta att växa
även i kylskåp. Det här rådet
gäller i synnerhet äldre perso­
ner, gravida och människor
med nedsatt immunförsvar.
Inte ens i frysen dör listeria eller andra bakterier.
De växer visserligen inte i stark kyla, men när man tar
fram och tinar maten kvicknar bakterierna till igen.
salmonella hittar man främst i utländska
råvaror. Exempelvis har ruccola, bladspenat, bön­
groddar, färska kryddor och salladsmixer ibland
innehållit salmonellabakterier, varför man alltid ska
skölja grönsaker noga.
Ekologiska grönsaker bör sköljas extra noga efter­
som de gödslas med naturgödsel som alltid innehåller
tarmbakterier. Ju färre du får i dig desto mindre risk
att du blir sjuk. Bry dig inte om att det står ”behöver
ej sköljas” på påsen med färdigskuren sallad. Växt­
saften från snitten gör att till exempel salmonella­
bakterien får extra näring att växa till.
genom att skölja grönsaker noga kan du undvika
smitta, men så fort du blandar dem med till exempel
grillad kyckling blir det rena drivhuset för mikroorga­
nismer. En sallad med skinka, räkor eller strimlad biff
från grillparty bör ätas direkt och inte sparas. n
MER INFORMATION
På Livsmedelsverkets sajt, slv.se,
hittar du information om olika livsmedel
och när du riskerar att bli sjuk av dem.
1177 Vårdguiden nr 2 201515
Ångest är ett sätt för kroppen att reagera på faror. Men
ibland blir det fel. Kroppen signalerar dödshot fast det inte
finns något farligt. Då gäller det att ställa om sina tankar.
TEXT HELENE LUMHOLDT FOTO OSK AR KULLANDER
Att hantera sin
ångest
ångest är en naturlig och livsnödvändig känsla
som hjälper oss att reagera starkt och snabbt på faror,
förklarar Fredrik Santoft, psykolog vid Gustavsbergs
vårdcentral. I sitt arbete träffar han och behandlar ofta
patienter som lider av ångest. Han jämför ångestreak­
tioner med ett överkänsligt billarm.
– Tanken är att larmet ska börja blinka och tjuta när
någon försöker bryta sig in i bilen, men i stället går det
igång redan när någon råkar snudda vid kofångaren
eller när ett löv faller ner på motorhuven. Larmet är
fel­inställt, säger han.
när larmet går på hos oss människor säger krop­
pen ifrån: Hjärtat slår snabbare, man kan börja svettas,
känna som en klump i magen och ibland få svårt att
andas. Symtomen är obehagliga och beror på att olika
stresshormoner kommer ut i blodet. Kroppen re­
agerar som på livsfara, trots att inget farligt är i sikte.
Ångest innebär alltid starka känslor av oro och rädsla.
För många är ångesten knuten till något obehagligt
som har hänt tidigare, eller till något man är rädd ska
hända. Man kan också få stark ångest utan att man rik­
tigt förstår varför.
en form av ångest kallas panikattack eller panik­
ångest. Den kommer ofta helt plötsligt, ger starka
kroppsliga symtom och kan pågå i några minuter. Det
kan kännas som om man ska dö. En vanlig reaktion då
är att fly undan, att ta sig ur den situation eller från den
plats där den hemska känslan uppstår. Men om man
stannar kvar och står ut med de här obehagskänslorna
så minskar de efter en stund. Då har kroppen förstått
att det var falskt alarm. Ingen katastrof inträffade.
16
Det finns flera olika former av ångest och ibland in­
går ångest som ett symtom i andra psykiatriska dia­
gnoser.
kbt, kognitiv beteendeterapi, är en effektiv
metod för att bota eller lindra flera olika former av
ångest. När metoden används i behandling för ångest
som triggas i vissa situationer, till exempel när man
åker tunnelbana, ingår det att man ska utsätta sig för
just det som utlöser ångesten. Först i små doser och
sedan allt större.
– Man får lära sig att tänka på ett annat sätt. ”Bara för
att jag tänker att jag håller på att dö, betyder det inte att
det är så”. I behandlingen utsätter man sig för det obe­
hagliga för att upptäcka att man inte dör av det och att
ångesten släpper efter ett tag, förklarar Fredrik Santoft.
– KBT kan man få antingen hos en psykoterapeut
eller som internetterapi, det viktiga är att man får
verktyg för att hantera sin ångest och må bättre, säger
Fredrik Santoft.
Det finns många aktörer på marknaden men alla är
inte seriösa.
– Löften i stil med ”Bli kvitt din ångest på 30 minu­
ter” är inte ovanliga. Risken med sådana orealistiska
löften är att de kan befästa hopplösheten när man inte
lyckas, säger han. Seriös KBT kräver både motivation
och ansträngning – precis som all typ av träning.
MER INFORMATION
 1177.se/angest
 internetpsykiatri.se
 kbt.nu
1177 Vårdguiden nr 2 2015
”Jag ser
min ångest som
en signal”
Ett sätt för Palle
Storm att hantera
sin ångest är att
se den som en
budbärare. Han
tänker att den har
någonting att säga
honom, som att
han har jobbat för
mycket eller ställt
för höga krav på
sig själv.
S
»Våga fråga! Det kan pågå
våld i alla typer av familjer och
där man minst anar.»
Palle Storm började föra dagbok
över sin ångest: I vilket sammanhang
den bröt ut, vad han gjorde för att
lindra den och hur det fungerade.
edan drygt ett och
ett halvt år tillbaka
har Palle Storm hittat
ett nytt förhåll­nings­­sätt, både till sig själv
och till den svåra ångest som följt
honom under stora delar av hans
hittills 38-åriga liv.
Länge försökte han hålla mas­
ken och inte visa för någon hur
dåligt han mådde. Resultatet blev
att han isolerade sig, skärmade av
sig från vänner, familj och fritids­
aktiviteter.
Men när ångesten slog till som
värst för sju år sedan, räckte det
inte för att behålla kontrollen. Han
blev sängliggande i ett kramp­
aktigt och orkeslöst tillstånd,
som till sist fick honom att söka
hjälp.
Vändpunkten kom i kontakten
med en psykiatrisk mottagning.
I den akuta fasen var han hjälpt
av att någon tog ett helhetsgrepp
på hans problem. Han fick också
läkemedel som gav honom stabi­
litet nog att själv ta tag i sin situa­
tion.
– Tabletterna var avgörande för
1177 Vårdguiden nr 2 201517
»
När ska jag söka vård?
Om du har så stark ångest att den hindrar dig från att göra saker
som du vill göra kan du få hjälp. Du kan i första hand kontakta
en vårdcentral. Kontakta elevhälsan eller en ungdomsmottagning
om du är under 25 år. Du kan alltid ringa 1177 Vårdguidens sjuk­
vårdsrådgivning, på telefonnummer 1177, för råd.
KBT, kognitiv beteendeterapi, finns även som internetterapi.
Du kan själv anmäla ditt intresse på Internetpsykiatri.se.
”Om ångesten kommer brukar jag tänka
att den har något att säga mig. Varför kommer
den? Vad vill den?”
»
mig men hade obehagliga biverk­
ningar och jag fasade ut dem så
fort jag kände mig lite mer stabil.
Han började föra dagbok över
sin ångest: När den bröt ut, i vilket
sammanhang, vad han gjorde för
att lindra den och hur det funge­
rade. Han upptäckte ett mönster
och insåg att många av de saker
som gav honom ångest egent­
ligen inte var farliga.
– Ångesten över de här mer
triviala sakerna lärde jag mig att
ta hand om på egen hand, men för
att lära mig att hantera den ångest
18
som fanns där hela tiden, gick jag
i KBT, kognitiv beteendeterapi.
Behandlingen var tuff och
krävde mycket eget arbete.
– Det var mycket hemläxor. Jag
fyllde i scheman och skattnings­
skalor och utsatte mig för obehag­
liga situationer.
Ett led i behandlingen var en
sömnskolan där Palle lärde sig att
sova ordentligt.
– Jag har alltid sovit dåligt. Det
är klart att förändringen inte gick
över en natt, men nu för tiden
somnar jag in direkt och sover
hela natten. Det är fantastiskt.
Utöver dagböcker och andra
hemläxor började Palle också ta
reda på mer om ångest och de­
pressioner. Han upptäckte att
många hade liknande erfaren­
heter. Det gav honom modet att
börja tala mer öppet om sin
situation.
Att slippa hålla masken, att
inte behöva kontrollera sitt bete­
ende hela tiden, beskriver han
som en befrielse.
– Tidigare hade jag tyckt att
min ångest var så pinsam. Jag
skämdes så. Jag har alltid haft då­
ligt självförtroende och för mig
var ångesten bara ytterligare ett
bevis på hur värdelös jag var.
Störst betydelse för hans åter­
hämtning är ändå att han har höjt
sin självkänsla och samtidigt
sänkt sina prestationskrav.
– Jag är mer accepterande mot
mig själv. Jag tänker att jag var­
ken är bättre eller sämre än andra
och att jag duger som jag är.
Idag lever Palle ett bra liv med
en aktiv fritid. Han har också
återupptagit kontakten med
vänner och familj som han inte
umgicks med under en period.
Han har ett krävande arbete och
känner ibland hur pressen och
ångesten lurar bakom hörnet.
– Jag har återhämtat mig från
min svåra ångest, men skulle
inte säga att jag är botad. Min
ångest ligger alltid latent. Skill­
naden är att jag nu har hittat sätt
att hantera den.
Ett sätt är att fylla sitt liv med
saker som ger ångesten mindre
utrymme. Goda sömn- och mat­
vanor tillsammans med regel­
bunden träning ger också bättre
motståndskraft.
– Träning är ett sätt för mig att
kanalisera ångesten, ge musklerna
en chans att spänna av och att
underlätta en naturlig andning.
Ett annat sätt är att se ångesten
som en budbärare.
– Om ångesten kommer brukar
jag tänka att den har något att
säga mig. Varför kommer den?
Vad vill den? Kanske är den en
signal om att jag jobbat för hårt
eller kanske ställt för höga och
orealistiska krav på mig själv.
Om jag är medveten om vad som
händer och ser sambanden blir
ångesten lättare att hantera. n
LÄS MER
Vill du läsa mer kan du läsa någon
av de böcker som Fredrik Santoft
rekommenderar:
Social fobi – effektiv hjälp
med kognitiv beteendeterapi
Tomas Furmark, Liber Sverige 2006
Fri från tvång – steg för steg
med kognitiv beteendeterapi
Mia Asplund och Elin-Love Rosen­
gren, Natur& Kultur 2012
Ingen panik: fri från panik- och
ångestattacker i 10 steg
med kognitiv beteendeterapi
Per Carlbring/Åsa Hanell, Natur &
Kultur 2011
Sluta älta och grubbla: lättare gjort
med kognitiv beteendeterapi
Olle Wadström, Psykologinsats
förlag 2007
1177 Vårdguiden nr 2 2015
Visste du att …
… den smärtlindrande effekten av samma läkemedel kan skilja sig åt
mellan olika människor. Upplevelsen av smärta kan skilja sig åt. Vilken
dos som behövs för en god effekt kan vara olika och vilken dos som
ger biverkningar kan också variera. Alla tål heller inte alla typer av
läkemedel. Det gäller att vara lyhörd för sig själv och ta reda på vad
som fungerar bäst och hur man reagerar på olika läkemedel.
Visste du att …
… artros är en vanlig orsak
till ledvärk hos äldre. Läkemedel som
innehåller paracetamol kan lindra värken till viss
del. Viktnedgång minskar belastningen på knä
och höftleder med mindre smärta som följd.
Smärtan minskar ofta av rörelse. På natten
när lederna inte belastas behövs i regel
inte läkemedel.
Värt att veta
om värktabletter
Ta inte läkemedel i onödan, ta inte högre doser än nödvändigt
och väg alltid nyttan mot eventuella biverkningar.
Det är läkemedelsexpertens tumregel när det gäller
tabletter mot värk och smärta.
Visste du att …
TEXT GUNILLA ELDH
FAKTA CARL- OLAV STILLER,
docent, klinisk farmakologi, Karolinska Institutet
… du som är äldre gör klokt i att tala
med din läkare innan du tar receptfria läke­
medel mot smärta. När man blir äldre sker
många förändringar i kroppens organ vilket gör
att effekten av läkemedel förändras och risken
för biverkningar ökar. Njurarna fungerar till exem­
pel ofta sämre med åren, vilket gör att man blir
känsligare för vissa läkemedel. Många äldre tar
dessutom hjärtmediciner och andra läkemedel
som inte är lämpliga att ta samtidigt med
vissa värktabletter.
Visste du att …
… en del motionärer tar smärt­
läkemedel med antiinflamma­
torisk effekt (till exempel
diklofenak och ibuprofen)
inför och under långdistans­
lopp för att dämpa smärtan.
Men det är riskfyllt eftersom
det kan försämra njurarnas
funktion, vilket är farligt i sam­
band med vätskebrist. För vissa
så kallade COX­hämmare (som
till exempel innehåller diklofenak,
etoricoxib och celecoxib) har man
sett en ökad risk för hjärtinfarkt.
Om man absolut behöver ta
Läkemedelsupplysningen:
läkemedel mot smärta i sam­
band med träning ska det i så
telefon 771-71
fall bara tas i vilofasen efter
Hit kan du ringa om du har frågor om hur ditt läkemedel fungerar,
träningspasset.
vilka biverkningar det har och om ditt läkemedel går att
kombinera med andra läkemedel.
Visste du att …
… många av de receptfria mär­
ken som finns i handeln verkar
på liknande sätt och har unge­
fär samma typ av biverkningar.
Om du blandar olika smärtstill­
ande läkemedel inom samma
grupp kan risken för allvarliga
biverkningar öka. Det gäller läke­
medel inom gruppen COX­häm­
mare (NSAID) som innehåller ibu­
profen, diklofenak och naproxen
samt etoricoxib och celecoxib.
Det gäller även att inte kombi­
nera olika preparat som innehål­
ler paracetamol, som Alvedon,
Citodon och Panodil. Dessa kan
vara farliga att överdosera, efter­
som de kan ge skador på levern.
Antalet allvarliga förgiftningsfall
har ökat sedan dessa läkemedel
började säljas i vanliga matbuti­
ker och på bensinmackar. Från
och med 1 november får tablet­
ter med paracetamol bara säljas
på apotek.
Visste du att …
… du får sämre skydd
mot blodpropp av läkemedlet
Trombyl om du regelbundet
tar antiinflammatoriska
smärtlindrande läkemedel
som innehåller
ibuprofen.
Läkemedelsupplysningen svarar på frågor helgfria vardagar 8–20.
Du kan också få mycket information på lakedelsverket.se/lmu
1177 Vårdguiden nr 2 2015
19
Du som har haft det vet hur ont det gör.
Som att ha en glödande kula under hälen,
eller som att ha en liten sten i skon.
Hälsporre kallas det, och för det mesta
beror det på att du har överbelastat foten.
Smärtan går över, men det kan ta
lång tid – och det finns ett och annat
som du kan göra själv.
TEXT KERSTIN OTTERSTÅL FOTO CULTURA CREATIVE
Spik i foten …
Pelle:
”Tänk dig att du har en
fin, liten sten som du
plockat på stranden,
slipad av vågorna under
eoner av år.
Tänk dig sedan att du
stoppar stenen i skon,
precis under hälen, och
börjar gå.
Ungefär så känns det.”
20
på fotens undersida finns ett brett stråk av bind­
väv som är ett viktigt stöd för att hålla uppe hålfoten.
Det är inte en sena eller ett ledband, utan snarare ett
knippe av starka bindvävstrådar. På läkarspråk heter
det fascia, och hälsporre heter plantar fasciit.
Om du överbelastar foten kan det göra rejält ont just
där hålfoten övergår i hälen. Där bindvävsstråket fäster
vid hälbenet kan det bli irriterat och inflammerat.
Kroppen kan då bilda en liten benutväxt under hälen
för att avlasta det ömma området. Det är den lilla ben­
biten som kallas hälsporre. Men det är faktiskt inte den
som gör ont, utan det överbelastade fästet. En liten ben­
nabb på hälen kan man ha utan att den gör ont. Men
åkomman kallas ändå hälsporre till vardags.
Om du har fått hälsporre har du rejält ont. Tydligast
känner du smärtan under hälen när du går eller står. De
första stegen på morgonen brukar vara värst. Smärtan
kan komma plötsligt, kanske vid ett upphopp eller en
landning, eller om du gör en hastig vändning när du
löptränar. Den kan också bero på att du har tagit i för hårt
när du tränar, att du har pressat dig mer än du brukar.
Det är också vanligt att smärtan kommer efter en
längre tids överbelastning, till exempel om du har stått
eller gått länge på hårt underlag och kanske har haft
skor som inte har dämpande sula och stödjer foten.
Om du har särskilt låga eller höga fotvalv är det också
vanligare att få hälsporre, liksom om du har lätt för att
stuka fötterna. Men enkelt uttryckt handlar det om att
man på ett eller annat sätt har överbelastat foten. Gra­
vida kvinnor får också lätt hälsporre. Det beror på att
hormoner mjukar upp lederna och att hålfoten då kan
sjunka ner.
De flesta som får hälsporre är 40 år eller äldre.
Töj och stretcha
Om du har fått hälsporre kan det ta ganska lång tid inn­
an det går över. Men även om det gör ont när du sätter
ner foten är det viktigt för läkningen att du håller dig
aktiv. Du kan till exempel simma, cykla eller träna med
olika gymredskap utan att belasta hälen. Däremot bör
du inte löpträna så länge smärtan är kvar.
På morgonen kan du ha ett skärp, ett brett band eller
liknande bredvid dig i sängen. Innan du stiger upp, sätt
foten i en slinga, som i en stigbygel, och dra fotbladet
mot dig, med rakt eller böjt ben. Då töjs bindvävsstrå­
ket under hålfoten och vadmuskeln stretchas.
Rådet kommer från sjukgymnasten Anna Lundberg,
som har specialiserat sig på fötter och fotbesvär sedan
drygt 20 år tillbaka. En annan övning, som du kan göra
innan du går upp ur sängen, kommer från fysioterapeut
Inger Håkansta:
– Sitt upp. Lägg den onda foten på det andra knät.
1177 Vårdguiden nr 2 2015
Martina:
”De första stegen när jag har klivit upp ur sängen har
varit värst. Vissa morgnar har det känts som att gå på
glasbitar. Att ha ont påverkar humöret mer än jag hade
kunnat tänka mig. Jag kunde nästan börja gråta om jag
kom på att jag hade glömt att handla något i affären,
vid tanken på att behöva gå tillbaka.”
Thomas:
”Smärtan är koncentrerad
till en punkt. Det känns
verkligen som om man har
en ”sporre” som klämmer
på en nerv inne i hälen.
Det gör så ont att man
haltar och försöker gå på tå.
Jag har inte behandlat
min häl­sporre på något
systema­t­iskt men prövat
en del olika varian­ter. Efter tio månaders besvär
är jag nu i stort sett sym­
tom­fri. Jag kan till och
med spela volleyboll igen,
underbart!”
Fatta tag med handen om tårna och böj dem uppåt så
att det spänner under foten. Håll kvar i tio sekunder.
Gör övningen tio gånger. Upprepa gärna den övningen
två–tre gånger varje dag. – När du sedan har stigit upp kan du göra vanliga
stretchövningar: Sätt ena benet framför det andra och
sträck det bakre benet så att du känner att vadmuskeln
tänjs ut, säger Anna Lundberg.
Övningarna gör att inflammationen i fästet så små­
ningom läker ut. Tänk också på att inte gå barfota, var­
ken inne eller ute, när du har hälsporre. Platta skor är
inte heller bra. Använd bekväma skor med bra stöd för
hälen. Skaffa gärna inlägg för att minska påfrestningen
på fotvalvet.
När ska jag söka vård?
Om du gör övningarna, men smärtan inte gått tillbaka
efter tre veckor, är det dags att kontakta en fysioterapeut
eller sjukgymnast. Du kan alltid ringa 1177 och få råd.
Dröjer det länge innan smärtan går över kan du
behöva fotbäddar, personligt utformade inlägg i
skorna. Sådana kan man köpa hos en ortopedisk
verkstad eller i en skoteknisk butik. Din sjukgym­
nast, fysioterapeut eller din husläkare kan hjälpa
dig få kontakt med en sådan.
Vid svårare fall kan man prova med att tejpa hä­
len i 4 – 6 veckor. Det finns även hälkoppar som kan
avlasta hälen och hålfoten och bidra till att fästet
läker snabbare.
Undvik att få hälsporre igen
Det är tyvärr inte ovanligt att hälsporren kommer
tillbaka. Men det finns en del du kan göra för att
förebygga det:
• Använd stadiga, stötdämpande skor, som ger bra
stöd åt hälen och är väl anpassade både till dina
fötter och det du ska använda skorna till.
• Sätt inte igång med för hård träning, utan gå ut
lite mjukt och öka försiktigt.
• Om du är överviktig, försök gärna gå ner i vikt.
• Om du ska ut och springa, värm upp vad­
musklerna först.
• Undvik att springa långa sträckor på asfalt eller
annat stumt underlag.
F OTO: A N DR E A S KI N DLER
• Försök att ”spreta” lite uppåt med tårna när du
står, går eller springer, det håller stödvävnaden
under hälen elastisk.
MER INFORMATION
 1177.se/halsporre
Sjukgymnast eller fysioterapeut
– ingen skillnad
Den nya yrkestiteln för sjukgymnaster är fysio­
terapeut, sedan januari 2014. Sjukgymnaster som
vill fortsätta att kalla sig sjukgymnaster kan göra
det. Nyutexaminerade blir automatiskt fysiotera­
peuter. ”Gamla” sjukgymnaster väljer själva om
de vill byta yrkestitel till fysioterapeut. Kort sagt:
Sjukgymnast och fysioterapeut är samma yrke.
1177 Vårdguiden nr 2 201521
Sommaren och semestern närmar sig. Snart kan vi landa i några veckors
skön kravlöshet. Många toppar sommarkänslan med vin till maten.
Ett glas eller två gör att umgänget med släkt och vänner känns avslappnat
och lite festligt, men hur upplever barnen de vuxnas festande?
22
1177 Vårdguiden nr 2 2015
Sommarruset kan vara
skrämmande för barn
P
TEXT MONICA KLASÉN MCGRATH ILLUSTRATION KENNETH ANDERSSON
å sommaren dricker vi oftare och mer.
Många av oss tycker nog att vi har
kontroll på drickandet. Men var går
gränsen mellan att dricka lagom och
dricka för mycket? Och vem är det
som bestämmer var gränsen går?
– Vuxna, särskilt de som är föräldrar, borde fun­
dera mer över barnens perspektiv på alkohol och be­
rusning, säger Malin Bergström, psykolog och
forskare inom barnhälsovården i Stockholm.
– små barn är känsliga för minsta föränd­
ring i föräldrarnas minspel eller tonfall. När
de blir påverkade och kanske högljudda och
flamsiga kan det upplevas som obehagligt
och till och med skrämmande. För det lilla bar­
net utgör relationen till föräldrarna referensramen för hur de uppfattar hela världen. De har
inte heller varken erfarenhet eller intellek­
tuell förmåga att förstå varför de vuxna
beter sig annorlunda, tillägger hon.
Hur vi påverkas av alkohol är till viss
del individuellt, men det kan räcka
med ett par glas vin för att barnen ska
uppleva oss som oberäkneliga. Även
lite äldre barn kan reagera om föräld­
rarna är märkbart påverkade eller
berusade.
– För dem som bara upplever det
här ibland stannar det kanske vid obe­
hag, men för barn som lever i familjer med
hög alkoholkonsumtion kan det skapa osäker­
het och otrygghet, säger Malin Bergström.
Ett litet barn regerar direkt om mamman inte
är känslomässigt närvarande eller inte går att få
kontakt med. Det visar tecken på osäkerhet, blir
oroligt och till slut förtvivlat, när det misslyckas
med att fånga sin mammas intresse. Det visar
en berömd amerikansk studie, ”Still face
experiment”.
– Det går att jämföra med hur föräldrar för­
ändras när de dricker, även i måttliga mängder. I be­
rusat tillstånd är vi inte lika mottagliga för barnets
signaler, jag tror ofta att vi missar dem, säger Ihsan
Sarman, överläkare vid Sachsska barnsjukhuset.
Som barnläkare träffar han föräldrar som har pro­
blem med sin alkoholkonsumtion, men det här är
något som alla föräldrar bör reflektera över, menar
han.
– Jag vill inte säga att man inte ska dricka alls, men
man bör tänka på hur barnen upplever ens drickande
och hålla ena foten på bromsen. Små barn behöver
uppmärksamma föräldrar som har sinnesnärvaro
nog att sätta gränser, säger han.
”Jag vill inte säga att man inte ska
dricka alls, men man bör tänka på hur
barnen upplever ens drickande och
hålla ena foten på bromsen.”
För många av oss hänger umgänge och alkohol ihop
och är något positivt som vi uppskattar. De flesta
föräldrar vill nog att deras barn ska få ett okomp­
licerat förhållande till alkohol när de blir vuxna.
– att se sina föräldrar dricka alkohol gör att
man vänjer sig vid att det är så vuxna kopplar av och
umgås. Men när barnen sedan växer upp och börjar
visa intresse för att själva dricka alkohol tycker vi att
det är oroande. Det är en slags dubbelmoral som är
svår att komma till rätta med, säger Malin Berg­
ström.
Både Malin Bergström och Ihsan Sarman tycker
att man bör prata om alkoholbruk och barn.
– Det är viktigt att vi reflekterar kring hur barn
uppfattar vuxnas drickande och att vi också visar
barnen att det går att samtala om alkohol. Att vi tar
fram det i ljuset så att det inte blir ett tabu, en hemlig­
het, säger Malin Bergström. n
Hur tänker du kring
alkohol och barn?
• När man dricker påverkas omdömet – hur påverkas
din uppmärksamhet när du dricker alkohol?
• Fundera över hur du upp­fattas av dina och andras barn
när du dricker alkohol.
• Hur tror du att det påverkar deras syn på dig och
på alkohol.
• Se gärna filmen ”Vad ska du dricka när du blir stor?” på
folkhalsomyndigheten.se
1177 Vårdguiden nr 2 201523
”1177 Vårdguiden,
hur kan jag hjälpa dig ?”
För Berit Renemar och hennes kolleger på 1177 Vårdguidens
sjukvårdsrådgivning är det du som sitter inne med svaren.
Det är din beskrivning av hur du mår och vad som har hänt
som gör att de kan hjälpa dig på bästa sätt.
R
TEXT LENA JANNESDOTTER FOTO ULF HUETT
inger du till 1177 Vårdguiden för att få råd
är det bra om du har förberett dig inför
samtalet, så att du vet vad du vill fråga
om. Om du tänker igenom vad som
har hänt och hur du mår innan du ringer,
använder du tjänsten på bästa sätt.
– Den som ringer till oss får berätta. Sedan
gör vi en sammanfattning, och så brukar vi
alltid ställa frågor för att kontrollera om vi upp­
fattat allt rätt, säger Berit Renemar, en av de
erfarna sjuksköterskor som arbetar med sjuk­
vårdsrådgivning på 1177 Vårdguiden.
När du har beskrivit hur du mår och vilka
besvär du har, vill sjuksköterskan också veta
om du har några andra symtom. Du kan även
få frågor om vilka läkemedel du tar och om du
har någon kronisk sjukdom. Det kan påverka
bedömningen av ditt behov av vård och hjälp.
– vi behöver ställa många frågor för att
på bästa sätt kunna bedöma om du behöver
träffa en läkare eller någon annan vårdpersonal,
säger Berit Renemar.
Om sjuksköterskan bedömer att du inte
behöver söka vård kan du få råd om hur du kan
hantera din sjukdom eller skada själv. De råd
om egenvård som du då får är ofta hämtade
från 1177.se.
Om du ringer för någon annans räkning är
24
det bra om du är i samma rum som den som är
sjuk eller skadad. Om du till exempel är på
jobbet när ditt barn blir sjukt i hemmet eller
har råkat ut för en olyckshändelse, kan det vara
svårt för dig att beskriva situationen för sjuk­
sköterskan.
– Den stora gruppen som ringer för någon
annans räkning är föräldrar. Andra är vuxna
barn som ringer för sina gamla föräldrars räk­
ning. Det kan också vara barn och ungdomar
som ringer för att hjälpa sin mamma eller pappa
som inte talar svenska, säger Berit Renemar.
– vi vill alltid att den sjuke ska vara med,
så att vi inte pratar över huvudet på den per­
sonen. Vi vill också veta att du som är sjuk har
godkänt att en annan person ställer frågor i ditt
namn, säger Berit Renemar.
Allra bäst är det om den som är sjuk eller
skadad pratar direkt med sjuksköterskan. Då
blir det lättare att få en tydlig bild av symto­
men och göra rätt bedömning av vilket behov
av vård personen har.
Om symtomen blir värre eller förändras på
något annat sätt efter samtalet, ska du ringa
igen och berätta det.
– Du är alltid välkommen att ringa tillbaka om
du skulle känna dig sämre eller har fler frågor,
säger Berit Renemar. n
1177 Vårdguiden nr 2 2015
Alla sjuksköterskor som arbetar
med 1177 Vårdguidens sjukvårds­
rådgivning har tillgång till ett gemen­
samt webbaserat rådgivningsstöd,
oavsett i vilket landsting de arbetar.
Stödet hjälper sjuk­sköterskan att
ställa rätt frågor för att förstå ditt
behov av vård.
Tänk på det här när du
ringer 1177 Vårdguiden
för sjukvårdsrådgivning
•S
kriv gärna ner dina frågor
och symtom innan du ringer
så att du inte glömmer något
viktigt.
•L
åt sjuksköterskan få tala
med den som är sjuk, om det
är möjligt. Även lite större barn
och tonåringar kan i många
fall tala direkt med sjuksköters­
kan, åtminstone under en del
av samtalet.
•O
m du ringer för någon annan
– var om möjligt i samma rum
som den det gäller. Då är det
lättare för dig att ge aktuell
information och tydliga svar
på sjuksköterskans frågor.
Berätta gärna om det är något
speciellt du är orolig för. Det
kan ge en tydligare bild av
situationen.
•Om du tror att du har en infek­
tion är det bra om du kollar
tempen innan du ringer. Det
kan vara lättare att bedöma
sjukdoms­förloppet om du kan
berätta om tempen har stigit
eller sjunkit.
•S
kriv ner råden som sjuk­
sköters­kan ger dig.
•O
m du inte förstår råden som
du får, be om en förklaring
och fråga igen tills du förstår.
•D
u har rätt att vara anonym
när du ringer till 1177 Vård­
guidens sjukvårdsrådgivning.
1177 Vårdguiden nr 2 201525
Aktuellt i sommarvården
Smart åka till närakuten
Öppet som vanligt
På sommaren har vårdcentraler och husläkar­
mottagningar öppet som vanligt. Där kan
både vuxna och barn få vård för våra vanligaste
sjukdomar och besvär.
Många har öppen mottagning en viss tid
på dagen några gånger i veckan. Då kan du
komma utan att ha bokat tid. På 1177.se hittar
du öppettider och kontaktinformation till vård­
centralerna. Vill du hitta mottagningar i ett
annat län? Välj län uppe till vänster på sidan.
Ring 1177
– i första hand
När du blir sjuk kan du alltid
ringa 1177 Vårdguiden, på
telefonnummer 1177. Där kan
du dygnet runt få hjälp att
bedöma om du behöver söka
vård eller om du kan ta hand
om dig själv hemma.
Väljer du akutmottagningen på
det stora sjukhuset om du blir
akut sjuk eller råkar ut för en
olyckshändelse? Där kan väntan
bli lång, särskilt på sommaren.
Om någon har akuta bröst­
smärtor eller en misstänkt
stroke, vid allvarliga olycksfall
eller andra livshotande tillstånd
ska du förstås alltid ringa 112.
Lika självklart är det att åka till
närakuten om du råkat ut för
något som kräver vård direkt,
men inte är livshotande. Om du
är osäker på vart du ska vända
dig kan du alltid ringa 1177.
Ett besök på en akutmottagning
på sjukhus kostar 400 kronor
för vuxna över 18 år, för barn
120 kronor. Ett närakutbesök
kostar 200 kr för vuxna. För
barn är besöket på närakuten
gratis.
I Stockholms län finns det 19
närakuter. De flesta kan du åka
till direkt, men några måste du
boka tid hos. På fliken här intill
finns adress och telefonnummer
till alla närakuter. Du kan även
söka på 1177.se, under Hitta
vård – närakut, eller ringa 1177
för allmän upplysning.
Läkarbåt i skärgården
Njuter du av sommaren i vår vackra skärgård? Då kan det vara bra
att veta att det finns en läkarbåt där du kan få viss vård om du inte
kan ta dig till en vårdcentral på fastlandet. Båten, med läkare och
sjuksköterska ombord, har en fast rutt i skärgården och besöker de
större öarna i Värmdö kommun: Möja, Runmarö, Sandhamn, Nämdö,
Gällnö, Lådna och Svartsö. Vilka dagar som läkarbåten finns vid de
olika bryggorna kan du se på 1177.se, om du söker på Läkarbåten.
För att boka tid för ett besök ringer du till Djurö vårdcentral, telefon
08-123 396 75. Du kan inte ringa direkt till båten.
Under midsommarhelgen är läkarbåten i tjänst dygnet runt och
samarbetar med polisen för att ta hand om akut skadade och sjuka.
Kan doktorn komma?
I Stockholms län finns jourläkarbilar som
kan åka hem till dig på kvällar, nätter och
helger, om du själv inte har möjlighet att ta
dig till en närakut.
För att få hembesök av en jourläkare
ringer du 1177. Där bedömer en erfaren
sjuksköterska om det är det bästa alterna­
tivet för dig. Jourläkarbilarna finns i första
hand till för äldre personer och barnfamiljer.
Ett sådant jourläkarbesök kostar 300 kr för
vuxna. För barn är det gratis.
Läs mer på 1177.se/sthlm-jourlakarbil
26
1177 Vårdguiden nr 2 2015
Vid fara för liv
ring alltid 112!
NÄRAKUTERNA
En akutmottagning för sjukdomar eller
skador som behöver snabb vård men som
inte är livshotande. Du får hjälp snabbare
än på sjukhusens akutmottagningar.
Resa i Sverige
Semestrar du i ett annat landsting? Om
du blir sjuk kan du söka vård var som helst
i hela Sverige. Det här gäller all öppen­
vård som finansieras av landstingen.
Behöver du till exempel kontrollera ditt
blodsocker eller ställa in blodförtunnande
läkemedel under semestern? För enstaka
besök på vårdcentral eller husläkarmot­
tagning i ett annat landsting, behöver du
inte lista om dig.
Varsågod – en liten present från 1177 Vårdguiden!
Med detta nummer av tidningen har du fått en
magnet. Riv av fliken på tidningen med alla
telefonnummer till närakuterna och sätt upp den
på kylskåpet. Då har du uppgifterna till hands
när du behöver vård akut.
Ska du resa utomlands?
Då kan du nå sjukvårds­
rådgivningen via vårt
utlandsnummer,
0771-1177 00.
Enklare på nätet
Du kan exempelvis boka tid på vårdcentralen, förnya recept
eller ställa en fråga till en sjuksköterska genom att logga in på
1177 Vårdguidens e-tjänster (Mina vårdkontakter).
Du loggar in med e-legitimation, till exempel mobilt bank-id,
eller med lösenord och sms, och kan enkelt utföra en rad
ärenden via mobilen, datorn eller surfplattan.
Bra nummer i mobilen
Glöm inte att förnya dina
recept i god tid så att du
inte står utan läkemedel
i sommar. Om din läkare
har gått på semester kan
det vara svårt att förnya
recept utan ett nytt läkar­
besök. HANDENS NÄRSJUKHUS
Dalarövägen 6, Handen
Tfn 08-606 12 55
LÖWENSTRÖMSKA SJUKHUSET
Doktor Ziegerts väg 3, Upplands Väsby
Huvudentrén, plan 6
Tfn 08-586 210 00
NÄRAKUTEN JÄRVA
Rinkebysvängen 70, Rinkeby
Tfn 08-690 64 17
Ringa från
utlandet
Medicinen
i sommar
ÖPPET ALLA DAGAR 08.00 –22.00
Om du sms:ar RÅD till 71160 får du viktiga telefon­
nummer till vården direkt in i din smarta mobil.
Du får även direktlänkar till 1177.se, så att du enkelt
når webbplatsens tjänster, faktaartiklar och råd, liksom
till Hitta vård, med kontaktuppgifter till exempelvis
närakuter och vårdcentraler.
Resa utomlands
Vissa läkemedel är inte tillåtna att föra
in i alla länder. Kolla på Läkemedels­
verket.se innan du reser. Sök på Resor.
Förvara alltid dina receptbelagda
läkemedel i originalförpackning, med
lappen där ditt namn står.
Om du råkar ut för en olycka utom­
lands är det bra att veta vilken vård
du kan få i andra länder och vilka
rättigheter du har. På 1177.se kan du
läsa om varför ett EU-kort är bra att
ha och om vilka vaccinationer du kan
behöva inför resan. Sök på Reseråd
och vaccinationer på 1177.se.
Du kan även behöva se över dina
försäkringar inför resan.
NACKA NÄRSJUKHUS
Lasarettsvägen 4, Nacka
Ingång till höger om huvudentrén
Tfn 08-601 53 53
Det är bäst att ringa
först och boka en tid,
men du kan också åka
direkt till närakuten.
ÖPPET VARDAGAR 17.00 –22.00,
LÖRDAG – SÖNDAG 08.00 –22.00
BROMMAAKUTEN
Tunnlandet 1
Tfn 08-505 854 00
BROMMAPLAN
Klädesvägen 12
Tfn 08-123 407 50
FORUM NACKA
Romansvägen 12
Tfn 08-123 408 90
LIDINGÖ ä
Stjärnvägen 2
Tfn: 08-767 06 70
Vardagar 17.00–20.00
Helger 09.00–16.00
LILJEHOLMEN
Liljeholmstorget 7
Tfn 08-123 679 50
GULLMARSPLAN
Gullmarsplan 5
Tfn 08-555 055 00
NORRTÄLJE ä
Lasarettsgatan 6
Tfn 0176-32 69 00
Vardagar 17.00–20.00
Helger 08.00–18.00
HUDDINGE
Paradistorget 4
Tfn 08-123 426 50
SABBATSBERG
Dalagatan 9
Tfn 08-672 39 90
JAKOBSBERG
Birgittavägen 4
Tfn 08-123 363 90
SOLNA-SUNDBYBERG
Hotellgatan 3
Tfn 08-587 314 80
SÖDERJOUREN
Ringvägen 113
Tfn 08-123 398 00
SÖDERTÄLJE
Vegagatan 4
Tfn 08-123 677 00
TÄBY
Storgatan 164
Tfn 08-792 15 10
ÅKERSBERGA ä
Hackstavägen 22
Tfn: 08-540 608 90
Vardagar 17.00–20.00
Helger 09.00–16.00
ä
Närakuter med
andra öppettider
F OTO EM M A LI A NS ÉUS
Kontakta 1177 Vårdguiden
så får du rätt vård snabbare
På de stora sjukhusens akutmottagningar
kan väntan bli lång, eftersom man prioriterar
de svåraste fallen. Om det inte är fara för liv
är närakuten ett bättre val.
NÄRAKUT
En akutmottagning för sjukdomar
eller skador som behöver snabb vård
men som inte är livshotande.
Öppet: Fyra närakuter har öppet
alla dagar 8–22. Övriga 15 har öppet
kvällar och helger.
 Kontaktuppgifter till alla närakuter
på flikens baksida
Boka tid: Ja, eller åk direkt.
Kostnad: 200 kronor för vuxna.
Gratis för barn och unga under 18 år.
Vid hjärtinfarkt,
stroke eller annan
livsfara – ring 112!
AKUTEN
Till sjukhusens
akutmottagningar
åker du vid allvarliga
olycksfall och allvarlig
akut sjukdom.
Öppet: Alltid.
Boka tid: Nej.
Kostnad: 400 kronor
för vuxna, 120 kronor
för barn och unga
under 18 år.
HUSLÄKARMOTTAGNING
För alla sjukdomar och skador. Om du
behöver kan du få en remiss till annan
specialist.
Öppet: Vardagar 8–17.
Boka tid: Ja, mottagningar och
telefonnummer hittar du på 1177.se.
Kostnad: 200 kronor för vuxna.
Gratis för barn och unga under 18 år.
JOURLÄKARBIL
Om du har svårt att ta dig till en mottag­
ning kan en läkare i vissa fall göra hem­
besök. Ring 1177 så avgör en sjuksköter­
ska om jourläkarbilen ska komma. Fram­
för allt är bilarna avsedda för äldre per­
soner och barnfamiljer, men även andra
kan behöva få besök av en jourläkarbil.
Tillgänglig: 17–08 samt dygnet runt på
helger och helgdagar.
Hur: Ring 1177 och få besked.
Kostnad: 300 kronor för vuxna.
Gratis för barn och unga under 18 år.
Sjukvårdsrådgivning med tolk
1177 VÅRDGUIDEN
Information och tjänster för din hälsa
och vård.
Logga in på 1177.se dygnet runt:
Här kan du göra det här och lite till:
• Boka tid, avboka eller boka om
din tid på din mottagning
• Förnya dina recept
• Beställa hjälpmedel
• Du kan också sköta dina barns
ärenden med din egen inloggning.
Ring 1177 dygnet runt:
Du kan alltid ringa telefonnummer 1177
för att få veta vart du ska vända dig när
du behöver vård. Sjuksköterskan som
svarar ger dig också råd om hälsa och
vård. Du kan också få sjukvårdsråd­
givning på finska vardagar 8–12.
Ha en härlig
sommar!
Lite sol är nyttigt. Men barns hud är känsligare
än vuxnas och blir lättare bränd i solen. Barn under
ett år ska helst inte vara i direkt solljus alls. Se till
att ditt barn inte är i solen mitt på dagen och skydda
det med kläder och rikligt med solkräm.
På 1177.se/sommar finns fler råd och tips om det
mesta som hör sommaren till. Och du kan alltid
ringa 1177 – dygnet runt, året runt.