Prata med dina patienter om bra matvanor

Prata med dina patienter
om bra matvanor
Livsmedelsverket stödjer dig som arbetar
i vården i samtalet om bra matvanor. Vi erbjuder
vetenskapligt baserad information om hur maten
påverkar hälsan och olika verktyg som kan
användas i kvalificerade samtal med patienter
om hur man kan äta mer hälsosamt.
LIVSMEDELS
VERKET
Bättre matvanor
kan förebygga ohälsa
Våra matvanor har stor betydelse för hälsan och risken att utveckla
olika sjukdomar. Många skulle kunna förbättra sina matvanor för att må
bättre på både kort och lång sikt. Vissa grupper med särskilt dåliga matvanor kan behöva extra stöd när det gäller både motivation och kunskap
för att äta mer hälsosamt. Andra är motiverade men har svårt att hitta
rätt i djungeln av olika kostbudskap.
Vården har en viktig roll
Hälso- och sjukvården har stora möjligheter att främja hälsosamma
matvanor. Därför är det viktigt att vårdpersonal har tillgång till den
kunskap och det stöd som finns för att kunna hjälpa patienter till
bättre matvanor. Det handlar om basfakta om energi, näring
och hälsa, vad vetenskapen säger är bra att äta, faktorer
som påverkar våra matvanor, verktyg för samtal som
kan inspirera patienterna, med mera.
Livsmedelsverket ger stöd
Livsmedelsverket har under åren
2012–14 ett regeringsuppdrag att stödja
hälso- och sjukvården i samtal om bra matvanor. I uppdraget samarbetar vi med Socialstyrelsen. I deras nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder lyfts samtal om bra matvanor
fram som en viktig del.
Livsmedelsverket ger kunskap och verktyg för att föra
rådgivande och kvalificerade samtal om bra matvanor. Syftet är
att vårdpersonal ska känna sig trygga och säkra att prata med
patienter om hur man kan äta mer hälsosamt.
Fisk
FaKTaSerIe FråN LIVSmeDeLSVerKeT
A
Fett
ie
fAktASer
gikälla och
viktig ener
är
mängd
ett är en
s fett i rätt
bra. Förrätt sort
vi ska må
e för att
gi, skyddar
avgörand
oss ener
det ger
celler,
utom att
n, bygger
inre orga
kroppens
det våra
och ökar
soner
horm
sig fettlö
bildar
dogöra
at och
a att tillgo
för måg
finns mätt
iner. Det
delas in
liga vitam
ättat fett
at.
fett. Om
fleromätt
omättat
ttat och
i enkelomä
från
tt fisk är nyttigt är väl känt,
men bara en av tre äter fisk
2-3 gånger i veckan enligt Livsmedelsverkets råd. En av tio äter aldrig
eller mycket sällan fisk och skaldjur,
äldre äter nästan dubbelt så mycket
som yngre och unga kvinnor äter
allra minst fisk. Om man äter fisk
ofta har man lättare att få i sig
många av de näringsämnen som
man behöver för att må bra.
LiVSM eDeL
Vitamin B
12
Omega
Selen
Jod
Fullkorn
faktaSerIe från LIVSmedeLSVerket
SVer ket
all fisk är nyttig.
Välj olika sorter,
både mager och
fet fisk.
F
D
NYTTIG FISK
t fett
nyttiG
Vitamin D
3
finnS
Fisk och skaldjur innehåller
mycket vitamin D, jod, selen - ämnen
som många av oss får i oss för litet av. Fet
fisk innehåller också nyttiga omega 3-fettsyror, som sänker blodtrycket, minskar
risken
at för hjärt- och kärlsjukdom och är
ut mätt
viktiga för barns utveckling av hjärna och
Att byta omättat,
syn. Vårt behov av vitamin D täcks via
fett mot riske
n
ka maten - särskilt fet fisk - och genom ute
kan mins - och
för hjärt om.vistelse i solen. Vitamin B12. finns också
i höga halter i många sorters fisk.
jukd
i:
-, majs-,
oliv-, solros olja
• raps-,
och linfrö
sesamfrör
el och nötte
• mand
do
sill,
• avoka
makrill,
som lax,
er
• fet fisk,
och sardin
strömming
kärls
et är hälsosamt att välja bröd,
flingor, gryn, pasta och ris som
innehåller
fullkorn. De är rika på
FISKar aTT äTa meD
måTTa
kostfiber,
Fiskar som fångats i förorenat
vatten järn,
kan kalium, magnesium,
innehålla för mycket miljögifter,
som dio- och antioxidanter, som
folat (folsyra)
xiner, PCB och kvicksilver. Barn, ungdomar,
E-vitamin och fenoler, och växtstekvinnor i barnafödande ålder bör högst
roler. Fullkorn är det när hela kornet
2-3 gånger/år äta:
finns med, både hela korn och korn
• strömming/sill från Östersjön, vildfångad
som
har
krossats
eller malts till fulllax och öring från Östersjön,Vänern
och Vättern, sik från Vänern
och Vättern
kornsmjöl.
Det viktiga är att alla delar
samt röding från Vättern
av kornet finns med, både frövita,
Övriga vuxna kan äta dessa
fiskar och
1 gång/
grodd
kli. Fullkorn kan finnas av
vecka.
till exempel vete, råg, havre, korn,
Kvinnor som är eller försöker bli gravida
spelt, majs, ris och durra.
eller ammar bör högst 2-3 gånger/år äta:
• abborre, gädda, gös, lake och stora
rovfiskar som färsk tonfisk, svärd
fisk, stor hälleflundra, haj och rocka
t
ut
t fet
att byta
ät rätskulle må bra av at fett mot
et mätt
De flesta
et flero
med myck
livsmedel innehåller myck
som
de
andra
hör till
stroke
mättat.
ge.
kt och
i Sveri
Hjärtinfar orsakerna
n för
döds
att riske
tydligt,
om
vanligaste
en visar
minskar
forskning kärlsjukdomar mättade
och
av det
hjärtat.
ut en del
mätt
byter
flero
man
n mot
i mate
fettet
ta
att hit
sätt mindre
kelt
d
ett en kter me fett är att
produ tigare kelhålet.
nyt
och efter nyc
titta
öVS för
fett beH
Att
celler
• bygga
ogöra
hormoner
• bilda
att tillgod
kroppen
• hjälpa
iner
sig vitam
i
• ge energ
t
re mätta
att äta mind
här för
tat:
Gör så
mer omät
eller olja
fett och
matfett
.
flytande
eller bakar
• Använd
lagar mat
Läs mer på www.livsmedelsverket.se.
när du
Där
du också
testa dina matvanor
nyckelhålsLäskanmer
på www.livsmedelsverket.se
• Använd
i matvanekollen och söka näringsinnehåll
arin
märkt marg .
i olika livsmedel.
gåsen
på smör
ri
tre gånge
fisk en gång.
• ät fisk
varav fet
ri- och
veckan,
ärkta meje
lhålsm
• Välj nycke varor.
kyla,
charkuteri
hårda i
blir
och
de fetter
halvfasta
• Mätta
ttade blir har flyenkelomä
tade fetter
flermomät stens även i kyla.
tande konsi
tipS!
.
verket.se
.livsmedelsmatvanor
på www
dina
Läs mer du också testa näringsinnehåll
söka
Där kan
llen och
i Matvanekoedel.
i olika livsm
all fisk får
märkas med.
nyckelhålet
Övriga bör inte äta dessa fiskar oftare än
1 gång/vecka.
sätt att hitta
ett enkelt med mycket
produkter att titta efter
fullkorn är lhålet.
nycke
Salt
FaKtase rie
Från livsMeD
elsverK
i äter nästan dubbelt
så fullkorn!
mycket
ät mer
salt som vi borde.
RekommenHavregryn
innedationen är 5-6
gram
per100
dag,%vilket
håller
fullkorn.
Var fInnS det? är ungefär
en tesked.
Det mesta av är en
Havregrynsgröt
Grovt bröd och knäckebröd är bra källor
det salt får i
oss, 60-70
till fullkorn och fibrer, men det finnsvimånga
perfekt
fullkornsprocent
,
kommer
andra fullkornsprodukter, till exempel
pasta,
från
livsmedel somkälla.
charkbulgur, couscous och ris.produkt
Gryn, som
er,havrebröd, matfett, ost
och
gryn och rågflingor, liksom
fullkornscousfärdigma
t. Livsmedelsverke
cous och -bulgur, består helt och hållet av
t arbetar
tillsamm mängden
med livsmedelstillverk
fullkorn. I bröd och pasta varierarans
arna för att sänka
fullkorn mellan olika sorter.
saltmängden i färdiga
livsmedel. Nyckelh
ålsmärkta livsmedel får bara innehålla
en viss mängd
salt. Tänk också
på hur mycket
du
saltar när du lagar
och äter mat.
hur mycket är lagom?
varför är Det bra?
Studier visar att de som äter
mycket fullkorn löper lägre risk att få
hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, övervikt
och eventuellt också cancer. Innehållet av
kostfibrer kan sänka blodtrycket och därmed minska risken för hjärt- och kärlsjukdom.Växtsteroler sänker kolesterolhalten
i blodet genom att minska upptaget av
kolesterol i tarmen.
ett enkelt sätt att
hitta produkter med
mindre salt är att titta
efter nyckelhålet.
Läs mer på www.livsmedelsverket.se.
där kan du också testa dina matvanor
i matvanekollen och söka näringsinnehåll
i olika livsmedel.
kroppen tillver
men de flesta
, liksom miner ka själv,
måste tillför
as. Frukt och alerna,
innehåller
grönsaker
många av
dem, liksom
fibrer som
ger mättn
ad och unde
lättar tarma
rrnas arbet
e genom
binda vätska
att
. Grönsaker
tips!
morötter,
som
vitkål och
böno
myck
• välj nyckelhålsm
r har
et fiber, men
ärkta frukostfling
inte så mång
or, bröd,
pålägg och färdigrätte
kalorir. er.
a
FRån LiVSM
eDeLS
Vitamin A,
grönt
VeRKe T
C, e
Mineral
er
Fiber
Antioxidan
ter
Folat
• ät mindre av
salta
dukter,
chark- och köttproextrasaltat bordsmarg
arin, vissa
dessertostar, salta
snacks, soppor
och
såser.
För MycKet
salt
Kan ge
2014
FAKTA SeRie
V
nor och cirka 90 g per dag för män.
välj helst jodberikat salt.
Det är en
viktig
jodkälla.
jod finns också i fisk,
Det
är ungefär:
skaldjur och mejeriprodukter
och är
• 1för
portion
havregrynsgröt och
viktigt
sköldkörtelns
funktion.
1 portion
fullkornspasta
eller
Brist på
jod i maten
anses vara den
vanligaste orsaken till struma
• 2 skivor knäckebröd (förstooch
ring av sköldkörteln).
1 portion fullkornsbulgur
Mineral- och örtsalt innehåller
mindre mängd natrium.
Fr ukt och
Barn och salt
små barn har begränsad
förmåga att reglera
saltbalansen.
Under barnets
första år bör
man inte salta
barnets mat
itaminer och
eller ge livsmedel
som
mineraler
är livsinnehåller mycket
nödv
salt, till ändiga för
kroppen. Vissa
exempel salta vitaminer
snacks.
kan
cirka
70 g per dag är lagom för kvinvälj
rätt
2014
et
V
•högtblodtryck,
som ökar risken
för
•hjärtinfarkt
•hjärtsvikt
•stroke
•skadorpånjurar
na
2014
läs mer på www.livs
medelsve
Där kan du också
rket.se.
i Matvanekollen testa dina matvanor
och söka näringsinn
i olika livsmedel
ehåll
.
• Minska saltet
i matlagningen.
Alla frukte
sojasås och
buljong innehåller
r och
också mycket salt.
grönsaker
får
• Kryddblandningar
nyckelhålsm
innehåller ofta
salt.
ärkas.
smaksätt i stället
med färska örter
eller örtkryddo
r, vitlök, ingefära,
chili, citron och
lime.
SKYDDAR
MOT SJUK
• Du kan byta
DOM
ut vanligt salt mot
Studier visar
miatt frukt
neral- eller örtsalt,
grönsaker
och
som innehåller
bidrar till
sjukdomar,
att skydda
mindre mängd
som olika
natrium.
mot
typer av
högt blodtry
ck, höga nivåer cancer,
• Undvik att salta
kolesterolet
extra på maten
av
(LDL) i blodet, det onda
man vänjer sig
kärlsjukdom
lätt vid salt smak.
och typ 2-diabe hjärt- och
kan bero
tes. Skydde
på innehå
t
llet av olika
t ex fiber,
ämnen,
folat, karote
n, lykopen,
C och antioxi
vitamin
danter, och
hur de samverkar med
varandra.
Ät me
r
grönt frukt och
–
rejäla ungefär 2
nävar
saker
grönoch 3
varje
frukte
dag
sorter .Välj olik r
a
!
VARFöR
MeR FRUK
OCh gRö
T
nT?
Frukt och
grönsaker
bidrar till:
• en balanse
rad och hälsobe
kost
främjande
2014
• att minska
risken för
hjärt- och
kärlsjukdom
• att minska
risken för
vissa cancerformer
• att hålla
Läs mer på
vikten
www.livsme
Där kan du
delsverket.s
i Matvanekollockså testa dina
e.
matva
i olika livsme en och söka näring nor
sinnehåll
del.
2014
www.livsmedelsverket.se
På www.livsmedelsverket.se
finns råd om bra matvanor, information
om vilket vetenskapligt underlag råden
bygger på, samt informationsmaterial
som kan användas i samtalet med patienter.
•
Matvanekollen - testa dina matvanor
•
Faktablad om hälsosamma matvanor
• Tallriksmodellen
• Nyckelhålet
•
Kontakt: Projektledare Anette Jansson,
anette.jansson@slv.se, 018-17 55 94.
LIVSMEDELS
VERKET
© Livsmedelsverket 2014, ISBN: 978 91 7714 228 7 Layout: Merethe Andersen Tryck: TMG Tabergs AB, Taberg
Du hittar bland annat verktygen: