Den riskabla dansen – elevers och lärares erfarenheter i möten med
Transcription
Den riskabla dansen – elevers och lärares erfarenheter i möten med
Denriskabladansen–eleversochlärareserfarenheterimötenmed expressivdansiämnetidrottochhälsa TorunMattsson Denhäravhandlingenhandlaromeleversochlärareserfarenheterimötenmed expressivdansiskolämnetidrottochhälsa.Dansväckerkänslor.Detärsällansom människorärheltneutralatilldans.Underminaårsomidrottslärare1iskolanochsom idrottslärarutbildarepåhögskolanharjagmöttolikareaktionerfråneleveroch studenternärdetgällerdans.Isammagruppkandetfinnasdesomälskarattdansaoch desomtyckerattdansärobehagligt.Danskanvaranågontingkontrolleratochstyrt,och vissadanserreproducerartraditionellakönsmönstergenomattdetfinnssärskilda dansstegfördamerochherrar.Vanligtvisärdetocksåmänsomförochkvinnorsom följeripar-ellerringdanser.Mendanskanocksåvaranågontingfrittochdärmed inbjudatillmöjligheterattbrytamotnormerförhurmanskadansa,såsomifrigörande danselleridansimprovisation.Idansenavslöjasoftanågotomvemviärellervemvivill vara.Danskanpåsåsättkopplassammanmedidentitet. Dansharfunnitsiolikakulturerochformersedanurminnestider.Detäroomtvistatatt dansgenomhistorienharvärdesattsavmänniskor(Adshead1981;Shapiro1998;Bond &Stinson2001;Smith-Autard2002;Buck2006).Detfinnsdesomanserattdanstilloch medhandlaromattvaramänniska: Mendanserogsåeneksistentielbevægelseform,somhandlaromdetatværemenneske.Dansenog dendansendebådespejlerogforholdersigkommenterendetilllivet,kulturenogsamfundetgenem bevægelsessprog(Wintheretal2015,s.8). Denhäravhandlingenärenämnesdidaktiskstudiedärdetövergripandeintressetär expressivdansinomramenförämnetidrottochhälsa2.Jagkommersenarei avhandlingenattförklarautförligtvadjagmenarmedexpressivdans,menjagvillredan inledningsvisklargöraattdenexpressivadansentarfastapårörelseupplevelsen,det estetiskauttrycketochenintentionattförmedlatankar,känslorochsinnesstämningar 1Iavhandlingenbenämnerjagläraresomundervisariämnetidrottochhälsaidrottslärare. 2ÄmnethariSverigeskiftatnamnfleragånger.Närjagtalaromämnetiettinternationelltellerhistoriskperspektivbenämnerjag detidrottsämnet.Iövrigttalarjagomämnetidrottochhälsa. 1 genomrörelser.Enavdeviktigastepersonernafördenmodernadansensutvecklingvar koreografenochdanskonstnärenRudolfLaban(Buck2006).Hanutveckladeen pedagogiskmodellfördansundervisningiskolansomutgårfrånolikarörelseprinciper förhurkroppenmedenvisskraft,ettvisstflyt,envissriktningochunderenvisstid förflyttasgenomrummet(Laban1948/1988).Iställetförattundervisadansutifrånen särskildteknikomhurenförutbestämdrörelseskautföras,menadeLabanatteleverska erbjudasmöjligheterattsjälvafåutforskarörelserutifrånolikaprinciper.Detärtvåhelt olikasättattsepådansundervisning.Omlärarentarutgångspunktidansteknikärdet troligtattdetfårtillföljdenundervisningsombyggerpåkontrollochdisciplinering.Det finnsdårättochfelrörelser,ocheleversomärbättreellersämrepåattutförarörelser medenspecifikteknik.Iföreliggandeavhandlingutgårläraresundervisningistället frånprinciper,ochdetfinnsinteprecisarörelserochettsättsomärbättreänettannat. Idrottsämnetiskolanochpåidrottslärarutbildningenstårinförenradolikaproblem ochutmaningar.Flerainternationellaochsvenskaforskarehävdarattidrottsämnet beståravettsmörgåsbordavaktiviteter,därviktenläggsvidattgöraochintevidatt lära.Dethuvudsakligauppdragettycksgåutpåatteleverlärsigfysiskaktivitetföratt erhållaensundlivsstil,samtidigtsomämnetverkarbefinnasigientävlings-och rangordningslogik(Evans2004;Evans&Penney2006;Flintoff2006;Kirk2010; Larsson&Redelius2008;Lundvall&Schantz2013).Kirk(2010)understrykeratt idrottsämnetbefinnersigikris,ochhanmenarattdenbärandeidénär dekontextualiseradeaktivitetermedfokuspåidrottsligatekniker.Ettproblemtycks varaämnetsotydligakunskapsobjekt(Ekberg2009;2014),ochdetfårtillföljden osäkerhethosidrottslärarebådenärdetgällerinnehållochvadsomskabedömasi ämnet(Redeliusetal2015).Detuppstårenradfrågorirelationtilldanssom undervisningsinnehålliidrottsundervisning.Varförskaeleverlärasigattdansaiämnet idrottochhälsa?Vilkensortsdansskadefålärasigochhurskadetgåtill? Dansen har haft svårt att hitta sin plats i den svenska grundskolan. Andra estetiska ämnen som musik och bild har varit egna självständiga obligatoriska ämnen under många år, men dans har alltid utgjort en del av andra ämnen.3Externa aktörer såsom danspedagoger eller dansinstruktörer har på olika sätt försökt etablera sig i skolans verksamhet. I en del kommuner har dans som uttrycksform etablerats och alla barn 3 Dansfinnsdäremotsomettegetestetisktämnepågymnasieskolansestetiskaprogram(Styrke2013b,s.24) 2 erbjuds dansundervisning i skolan (Lindqvist 2007; 2010). Det har även gjorts nationella insatser för att främja dans i skolan (NCFF 2008). Trots enskilda satsningar ochattenstakakommunerochskolorhardanspåschemat,ärdetfortfarandesvårtför dansenattbliendelavdenvardagligaverksamheten.DanslärarefrånhelaSverigeanser dockattdanssomkunskapsområdebörfinnasiskolansomobligatorisktförallaelever (Lindqvist2010).Dansföreträdareharargumenteratförattdansbörundervisasaven läraremedadekvatdansutbildning4.Ideövergripandemålenigrundskolansnuvarande läroplan (Skolverket 2011) finns dans omnämnt, och det går att argumentera för att dansbörgesutrymmeiskolansverksamhet. Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgångomfattarmöjligheterattpröva,utforska,tillägnasigochgestaltaolikakunskaperoch erfarenheter.Förmågatillegetskapandehörtilldetsomelevernaskatillägnasig(Skolverket2011,s. 10,minfetstil). Det kan tyckas märkligt att det är ämnet idrott och hälsa som bär det huvudsakliga ansvaretfördansundervisningigrundskolan.Dansfinnsmediskolämnetsomcentralt innehåll med särskilda kunskapskrav (Skolverket 2011). När Skolinspektionen (2010) gjorde en oanmäld flygande tillsyn i ämnet idrott och hälsa förekom däremot dans knappt alls. I stället dominerades undervisningsinnehållet av olika bollaktiviteter. Det tyder på att dans har en marginaliserad roll i ämnet. När dans presenteras tycks den främst bestå av ett antala färdiga danssteg, och dans riskerar att glida över i färdighetsträning eller i konditionsträning om dansens teknik sätts i fokus (Larsson 2012). Dansens position i ämnets kursplanetexter över tid (1962-2011) är däremot stark (Mattsson & Lundvall 2013). Den australiensiske forskaren Michael Gard (2008) menar dock att dans förlorar sin estetiska karaktär när den utförs inom ramen för idrottsundervisning5. Inotherwords,danceissimplyanothercontextinwhichskillscanbedevelopedandahelthierlife lived(Gard2008,s.238). 4DanslärarutbildningfinnsiKarlstad,PiteåochiStockholm. 5Idrottsundervisningkanbådebetydaundervisningietthistorisktellerinternationelltperspektiv,ochundervisningiämnetidrott ochhälsa. 3 Detframträderendiskrepansmellandanssomkursplanenföreskriverochdenfaktiska undervisningen (Lundvall & Meckbach 2008; Mattsson & Lundvall 2013). En möjlig orsak till dansens marginaliserade roll skulle kunna vara uppfattningar om dans som någotfeminint(Sanderson1996,2001;Gard2001,2003;2008;LeedsCraig2014).Det kanfåtillföljdattmanligaidrottslärareundvikerattundervisaidansochattpojkarinte villdansa,eftersomdansuppfattassomnågot”flickigt”(Larssonetal2007).Pojkarsom dansarriskerardärmedattblibetraktadesom”deandra”,vilketinnebärenriskattbli seddsomhomosexuell(Gard2001,2003). Jag har under doktorandtiden mött många danslärare, forskare, högskolelärare och idrottslärare som har varit intresserade av mitt avhandlingsprojekt. Det finns inte mycketforskningsomutgårfråndansienidrottskontext.Detverkarfinnasbådebehov ochintresseavforskningomdansiidrottsundervisning.Motivenbakomavhandlingen utgörs av ett intresse för att öka förståelsen av dans inom ramen för ämnet idrott och hälsa, och att pröva om expressiv dans har en potential att bryta mönster och föreställningaromvaddanskanvaraiämnet.Enutgångspunktföravhandlingenäratt utmana bilden av dans som en fysisk aktivitet, och att utforska vad som händer med dansundervisningeniidrottsämnetomestetiskalärprocesserberedsplats. Iförlängningenäravhandlingenettbidragtilldiskussionenomsyftetmedämnetidrott ochhälsa.Vadskaeleverlärasigochhur?Avhandlingenskunskapsbidragavserdärmed att ge en fördjupad förståelse om den expressiva dansens roll, idrottslärares undervisningocheleverslärprocesseriämnetidrottochhälsa.Kanexpressivdansvara ett sätt att vitalisera idrottsämnet och ge insikter om den egna kroppen i rörelse? De resonemang om lärande som förs i avhandlingen är även ett bidrag utöver en idrottskontext och handlar om hur lärare möjliggör eller begränsar förutsättningar för olikalärprocesser.Avhandlingensakademiskabidragäriförstahandmetodologiskoch består dels i att utforma och pröva ett danstema i expressiv dans med utgångspunkt i Rudolf Labans rörelseprinciper i ämnet idrott och hälsa, dels att vidareutveckla en tidigareprövadanalysmetod,praktiskepistemologiskanalys(PEA),genomattanvända den för att analysera rörelsehandlingar i dans. Vidare är det akademiska bidraget en ambition att överbrygga klyftan mellan praktik och teori genom att både anta en pragmatiskansatsochettkritisktförhållningssätt. 4 Syfte och frågeställningar Jagharidentifieratettantalproblemvadavserdansiskolämnetidrottochhälsa.Dans tycksvaraviktigtiämnetskursplaner,samtidigtsomdetfinnstydligateckenpåattdans inteansessomvärdefullkunskapiämnet,eftersomdetförekommersparsamti undervisningen.Dansiidrottsundervisningverkarfrämstbetydanågrafärdigadanser ellerolikadansstegtillmusik,ochestetiskaperspektivpådansverkarhaen undanskymdplats.Ettannatproblemtycksvaraattdansoftakopplassammanmed femininitet,ochdetkanfåtillföljdattendeleleveravstårfråndans.Detjagavseratt göraiavhandlingenäratttillföranågontingnytttillidrottsundervisningiformav expressivdans,ochjagkommerattstuderaläraresundervisningochelevers lärprocesser.Enambitioniavhandlingenärattutformaochiscensättaettdanstemai expressivdansmedutgångspunktiprinciperförrörelserochinteidanstekniker,med denordinarieidrottslärarensomundervisare. Avhandlingenssyfteärattbeskrivaochdiskuteraläraresocheleverserfarenheteri mötenmedexpressivdansinomramenförenpedagogiskinterventioniskolämnet idrottochhälsa.Denpedagogiskainterventionenskaförståsibemärkelsenavatttillföra någotnytttillämnetmedavsiktenattstuderavadsomhändermedlärareocheleveri ettsammanhålletdanstemamedexpressivdansiobligatoriskundervisning. Avhandlingenharintesomambitionatttaredapåundervisningenseffekteritermerav bättreellersämreundervisning.Däremotriktasintressetmotattförståoch begripliggöradenexpressivadansensrolliskolämnetidrottochhälsa. Avhandlingensvararpåföljandefrågeställningar: 1. Hur ser den övergripande processen ut och vilka möten uppstår i utformning och iscensättningavundervisningiexpressivdans? 2. Hurframträderlärareserfarenheterföre,underochefterdanstematihandling? 3. Vilkaestetiskaerfarenhetermöjliggörsföreleveriolikadansuppdragidanstemat? 5 Genomattstuderabådeidrottsläraresocheleverserfarenheterimötenmedexpressiv dansiämnetidrottochhälsaharjagföravsiktattdiskuterafrågorsomrör föreställningaromsyftetmeddansiskolämnetidrottochhälsa. Disposition Ikapiteltvåintroducerasstudienskontextsomärolikaperspektivpålärande,estetiska lärprocesserochföreställningaromdans.Avsiktenmedkapitletärattsättainläsareni detsammanhangivilketlärareocheleveristudienbefinnersigochattringainvilket lärandesomfokuseras,hurestetiskalärprocesserkanförståsochvilkensortsdanssom föreliggandeavhandlingfokuserarpå.Kapitletavslutasmedattiettsvensktperspektiv förklaravärdenochmeningavdansövertidiidrottsämnetskursplaner. Ikapiteltreredogörsförtidigareforskningvilkenäravbetydelseföravhandlingen.De områdensombehandlasärforskningomidrottsämnetsamtstudiersombehandlardans iundervisningmedettsärskiltfokuspåidrottsundervisning. I kapitel fyra introduceras det teoretiska fält som jag har valt, och jag tar avstamp i pragmatismen främst genom pedagogen John Deweys senare arbeten (1934/2005; 1938/1997; Dewey & Bentley 1949). Centrala begrepp som erfarenhet, estetisk erfarenhet, estetiska omdömen och transaktion definieras. Jag redogör för begreppet vanor och hur kroppsliggörande kan förstås (Sullivan 2001). I kapitlet diskuteras möjliga pedagogiska konsekvenser och begreppet risk (Biesta 2013) som är centralt i avhandlingengenomlyses.Avslutningsvisikapitletvisarjagpåvilketsättdeteoretiska perspektivenmetodologiserasiavhandlingen. IkapitelfemredogörjagförRudolfLabans(Laban1948/1988)synpådansundervisning och centrala begrepp om kropp, rum och dynamiska expressiva uttryck förklaras. Labans rörelseprinciper kan beskrivas som en slags rörelseteori som jag har valt att placeramellanminateoretiskaochmetodologiskautgångspunkter.Labanskonceptom dansundervisningharlegattillgrundfördetdanstemasomutformadesochprövadesi avhandlingen. I kapitlet definierar jag begreppet expressiv dans som är centralt i föreliggandeavhandling. 6 Undersökningens metodologiska överväganden beskrivs i kapitel sex. Jag redogör för den kvalitativa ansatsen och min egen roll i forskningsprocessen. Vidare redogörs för vilka metoder för datainsamling som har använts och hur jag gick tillväga när jag närmade mig fältet. Jag redovisar hur jag använder analysverktygen transaktion och praktiskepistemologiskanalys(PEA),ochhurcentralabegreppanvändsianalysen.Jag beskriver hur ett danstema i expressiv dans utformades och hur processen gick till. Avslutningsvis visar jag vilka etiska ställningstaganden som är gjorda i avhandlingen, ochjagförenkritiskreflektionöverforskningsprocessen. I de tre kapitel som följer redovisas resultat och analys av det empiriska materialet. Kapitel sju ger en bild av den övergripande processen och vad som skedde under danstemat på projektskolan. Jag analyserar lärarnas erfarenheter före, under och efter danstemat i handling. Blicken i analysen av danstemat är riktad mot hur undervisningssituationerutformadesochiscensattesavlärarna.Jaganvänderbegreppet transaktionsomanalysverktygförattsynliggörahurlärarnasundervisningmöjliggjorde för olika lärprocesser. Begreppet risk används i kapitlet för att belysa och analysera pedagogiska konsekvenser i lärarnas undervisning i form av möjliga transaktioner. I kapitel åtta avhandlas elevers estetiska erfarenheter och vilka lärprocesser som blir synliga i handling i mikroprocesser under en lektion i danstemat. Analyser görs på individens, parets och gruppens transaktioner med omgivningen. Vidare belyses och analyseraseleversvanorochhurdepåverkarriktningenpådansuppdragetidanstemat. I kapitel nio analyseras elevers estetiska omdömen i skrivna narrativer i form av loggböcker och vilken riktning deras smakomdömen tar. Vidare analyseras hur dessa estetiska omdömen får inverkan på elevers lärprocesser. I såväl kapitel åtta som nio görsanalysernamedhjälpavpraktiskepistemologiskanalys(PEA). Referenser Adshead,Janet(1981).Thestudyofdance.London:DanceBooksLtd. Amade-Escot,Chantal(2006).Studentlearningwithinthedidactiquetradition.IKirk, David,Macdonald,Doune&O´Sullivan,Mary(red.),Thehandbookofphysicaleducation. London:SagePublication.S.347-365. Biesta,Gert(2013).Thebeautifulriskofeducation.London:ParadigmPublisher. 7 Bond,Karen&Stinson,Susan(2000).”IfeelLikeI’mGoingtoTakeOff!”:YoungPeople’s ExperiencesoftheSuperordinaryinDance.DanceResearchJournal,32(2),ss.52-87. Buck,Ralph.(2006).TeachingDanceinCurriculum.IKirk,David,Macdonald,Doune& O´Sullivan,Mary(red.)Thehandbookofphysicaleducation.London:SagePublication,S. 703-719. Dewey,John(1934/2005).Artasexperience.NewYork:PenguinGroup. Dewey,John(1938/1997).Experienceandeducation.NewYork:Dover. Dewey,John&Bentley,ArthurF.(1949).KnowingandtheKnown.Boston:TheBacon Press. Evans,J.(2004).Makingadifference?Educationand‘ability’inphysicaleducation. EuropeanPhysicalEducationReview,10(1),95–108. Evans,J.(2013).Physicaleducationasporn!PhysicalEducationandSportPedagogy, 18(1),75–89. Evans,J.,&Davies,B.(2006).Socialclassandphysicaleducation.InD.Kirk,D. Macdonald,&M.O’Sullivan(Eds.),Thehandbookofphysicaleducation(pp.796–808). London:SagePublications. Ekberg,Jan-Eric(2009).Mellanfysiskbildningochaktivering.Enstudieavämnetidrott ochhälsaiskolår9.Malmö:MalmöHögskola. Ekberg,Jan-Eric(2014).WhatknowledgeappearsasvalidinthesubjectofPhysical EducationandHealth?Astudyofthesubjectonthreelevelsinyear9inSweden. PhysicalEducation&SportPedagogy. Flinthoff,Anne(2006).Girlsandphysicaleducation.IKirk,David,Macdonald,Doune& O´Sullivan,Mary(red.)Thehandbookofphysicaleducation.London:SagePublication,S. 767-783. Gard,Michael(2001).Dancingaroundthe’Problem’ofBoysandDance.Discourse: StudiesintheCulturalPoliticsofEducation,vol.22:2,ss.213-225. Gard,Michael(2003).Beingsomeoneelse:usingdanceinanti-oppressiveteaching. EducationalReview,vol.55:2,ss.211-223. Gard,Michael(2008).Whenaboy´sgottadance:newmasculinities,oldpleasures.Sport, EducationandSociety,vol.13:2,ss.181-193. Kirk,D.(2010).Physicaleducationfutures.LondonandNewYork,NY:Routledge. Laban,Rudolf.(1948/1988).ModernEducationalDance.Plymouth:NorthcoteHouse. 8 Larsson,Håkan,Redelius,Karin&Fagrell,Birgitta(2007).”Jagkännerinteförattbli…en kille”.Omheteronormativitetiämnetidrottochhälsa.Utbildning&Demokrati.Tidskrift fördidaktikochutbildningspolitik,vol.16:2,ss.113-138. Larsson,Håkan&RedeliusKarin(2008).Swedishphysicaleducationresearch questioned–currentsituationandfuturedirections.PhysicalEducation&Sport Pedagogy.vol.13:4,ss.381-398. LeedsCraig,Maxine(2014).SorryIdon´tdance.Whymenrefusetomove.Oxford:Oxford UniversityPress. Lindqvist,Anna(2007).Dansensplatsiskolan.Tradition,utvecklingochlärandei Skellefteåkommun.Umeå:Umeåuniversitet Lindqvist,Anna(2010).Dansiskolan–omgenus,kroppochuttryck.Umeå:Institutionen förestetiskaämnen,Umeåuniversitet. Lundvall,Suzanne&Meckbach,Jane(2008).Mindthegap:physicaleducationand healthandtheframefactortheoryasatoolforanalysingeducationalsettings.Physical EducationandSportPedagogy,vol.13:4,ss.345-364. Lundvall,S.,&Schantz,P.(2013).Physicalactivitiesandtheirrelationtophysical education:A200-yearperspectiveandfuturechallenges.GlobalJournalofHealthand SportPedagogy,2(1),1–16. Mattsson,Torun&Lundvall,Suzanne(2013).Thepositionofdanceinphysical education.Sport,Education&Society. NCFF(2008).Nationelltcentrumförfrämjandeavgodhälsahosbarnochungdom.Dans iskolan–enkartläggningavdansverksamhetenidensvenskaskolan(Delrapport1). http://www.oru.se/ExternalWebsites/NCFF/Lästips/NCFF%20publikationer/Dansrap porterna/Redovisning%20Regeringsuppdraget%20B.pdf. Redelius,Karin,Quennerstedt,MikaelochÖhman,Marie(2015)Communicatingaims andlearninggoalsinphysicaleducation–partofasubjectforlearning?Sport,Education andSociety,Publiseradonline:21Jan2015 Sanderson,Patricia(1996).Dancewithinthenationalcurriculumforphysicaleducation ofEnglandandWales.EuropeanPhysicalEducationReview,2(1),54–63. Sanderson,Patricia(2001).Ageandgenderissuesinadolescentattitudestodance. EuropeanPhysicalEducationReview,7(2),117–136. Shapiro,Sherry(1998).Towardstransformativeteachers:Criticalandfeminist perspectivesondanceeducation.ISherryShapiro(red.).Dance,poweranddifference: Criticalandfeministperspectiveondanceeducation.S.7.21. 9 Skolinspektionen(2010).”Mycketidrottochlitehälsa.RapportfrånFlygandetillsyneni idrottochhälsa.” Skolverket(2011a).Läroplanförgrundskolan,förskoleklassenochfritidshemmet2011. Stockholm:Skolverket. Smith-Autard,Jaqueline(2002).TheArtofDanceinEducation.London:A.&C.Black. Sullivan,Shannon(2001).Livingacrossandthroughskins.Transctionalbodies, pragmatismandfeminism.BloomingtonandIndianapolis:IndianaUniversityPress. 10