4 - Norges geologiske undersøkelse

X
Rapportarkivet
Bergvesenet
Postboks 3021. N-7441 Trondheim
Bergyesenetrapport nr
InternJoumalnr
Interntarkivnr
Rapportlokalisering
Gradering
5461
Kommerfra ..arkiv
Nordlandske
Ekstemrapportnr
Oversendtfra
Fortroligpga
Fortroligfra dato:
TlIfel
Diverse rapporter og korrespondanse vedrørende øksfjord-feltet i Lødingen kommune samt
noe fra Meløyvær og Bjarkøy
Forfatter
Bedrift(oppdragsgiverog/elleroppdragstaker)
Dato
Kommune
Ftwområde
Fylke
Bergdistrikt
Dokumenttype
Råeloffgruppe
Råstofftype
Malm/metall
Fe
Sammendrag,innhoidsfortegnelse
ellerinnholdsbeskrivelse
Rapportene er fra tidlig på 1900-tallet til 1940
Ar
1: 50 000 kartblad
1: 250 000 kartblad
Forekomster (forekomst,gruvefelt,undersøkelsesfelt)
R'i
•
nr;
r.,.
r
6 06/73
r
•
tr
SV uz-U0(
Avskrift.
Beskrivnin bver f ndi heter belå na i o
ivnin en av U f ordsfältet.
Vikhaugen:
Denna fyndighet,som lieeer på en fritt belåeen höjd omedelbart
intill Ugsfjordenoch under sjtilvahuvudfåltet,har blottatsmedelst
‘•
en skårning.Fyndighetenbestår av en mindre magnetitutskiljningi
granitskiffern.Det magnetiska draget år koncentrerattill ett mindre
område, dår skårningenblivit upptagen. Malmbreddenuppgår till 2 meter och långden till knappt 10 meter. Nalmen år rått rik, fastån något svavelhaltig.
Fyndighetensynes bestå av en mindre malmkbrtelav högst 15 kvm.
area, verfbr samma saknar allt vårde.
uens Andersens hau en:
Fyndighetenår belågen rdtt bver bgsfjordenfrån Vikhaugen c:a
100 meter från stranden.
Två stycken skårningarhava upptagits på en vittringezonav svavelkis och magnetit av fattig beskaffenhet.Fyndighetenår begr6;nsad
inom ett obetydligt område. Det magnetiska draget år svagt och av c:a
30 meters långd pch 10 meters bredd.
Som synes saknar fyndighetenallt vårde.
Lorentzens Pan :
Denna fyndighet år belåeen c:a 10u0 meter bster om Vogts stoll
och c:a 50u meter bver havet.
Nalmen utgöres av magnetit med något blodsten. Strykningsriktningen år NO - SV med mycket flack sidostupningmot våster. Malmen
år synlig i dagen till 20 meters långd och år måktigheten4 meter.
Enligt magnetiska kartan fbrefinnasett magnetiskt drag av c:a 100
meter. Det magnetiska draget år på mitten hopdraget , men beror detta
på, att malmen blivit bortdenuderad.
Ett prov taget tvårs bver malmen visar 25,62 % jårn, 3,95 %
mangan, 0,383 % fosfor och 0,004 % svavel.
Som framgår år fyndighetenav obetydlig storlek. Malmen utgbres
av fattig anrikningsmalmav betydligt såmre beskaffenhetån Högtindsgångarna, varför fortsattaundersökningarbbra anstå till låmplig
tidpunkt, sedan huvudfåltetbbrjat bearbetats.
- 2 -
UtmÅlen för Vest oldtind söndre side N:o 3 Vest oldtind I
Vest oldtind II Vest oldtind a Vest oldtind b Vest oldtind n:o 1
Jen Vest oldtind n:o 2 dro belägna c:a 30u meter sydöst från Vogts
stoll och fortsätta till c:a 70u meterslångdmot nordost fram mot
Lorentzens gang.
Vid Vest oldtind sbndre side n:o 3 förefinnes ej synlig malm
eller kompasedrag.
Vid Vest oldtind I och II å c:a 647 meter bver havet finnes
en c:a 4 meter bred malm av mycket fattig beskaffenhet.Den synliga
längden år 10 meter. Strykningenår Nu - SV med mycket flack sidostupningmot väster.
Vid Vest oldtind a och b å c:a 640 m. b.h. sticker malmen upp i
dagen. Långden uppgår till c:a 50 meter och bredden 10 å 12 meter.
Malmen år synnerligenfattig och består av ytterst smala rånder med
stora mellanrum av gråberg.
Vid Vest oldtind n:o 1 och 2 å c:a 650 m. ö.h. her eu malmbredd
ev 9 meter blottats. Sidostupningenår flack. Malmen består av magnetit och blodsten.Analys å prov taget å 9 meters bredd'visar23,96 %
järn, 2,77 % mangan, 0248 % fosfor och 0,027 % svavel. Malmens längd
uppgår till c:a 4 0 meter.
Norr om ovannämndamalm fbrefinnes en smal impregnationsgång.
Denna år mycket fattig och skknar ddrfbr allt intresse.
Mbisalvandet:
På c:a 400 meter b.h. ligger långs fjållsluttningenå sbdra
sidan av Mbisalvandet/c:a 180 m. b.h./ en jürnmalmsanledningstrykande i ungef. N - S riktning.På grund av att ryndighetenssidostupning sammanfallermed fjållsluttningensstupning ned mot Maisalvandet,
kan malmen iakttagasutefter hela fjållsidan på en synlig längd av c:a
200 meter. Sidostupningenår c:a 450 mot väster.
Malmen utgbres av magnetit mellanlagradav kvartsmineral.Malmrånderna dro av 2 å 5 cm. tjocklek.På grund av den branta terrången
år malmen endast tillgdngligi några bdckfåror, som genomskuritberget. I dessa fåror kan malmens mäktighet iakttagasoch torde samma uppgå till c:a 10 meter eller något bver. Prov har tagits å c:a 5 meters
måktighet och visar samma 25,36 % jårn, 0,052 % fosfor och 0,554 %
svavel.
3 -
Av ovanståendeframgår, ett man hår har att göra med en ganska
stor men fattig fyndighet.
På våstra sidan av Misalvandet vid dess norra ånde ligger strax
intill stranden på c:a 20 meters höjd över vattenytantvenne blottade
fyndigheterbestående i huvudsak av blodsten med något magnetit. Den
norra fyndighetenhar med en skärning blivit blottad till c:a 7 meters
bredd. Långden uppgår till c:a 25 meter. Malmen år rått god fastän
något randig och begrånsas av grov granit. Strykningenår N - S med
c:a 600 sidostupningmot våster. Den södra fyndigheten,liggande c:a
50 meter söder om förstnämndaf5rekomst,år c:a 4 meter bred och av
c:a 20 meterslångd.Malmen dr här betydligt fattigareän i den norra
fyndigheten.
Betråffandesamtliga omnåmnda fyndigheterdro dessa av genomgående fattig beskaffenhet.De fyndigheter,som i en framtid kunna vara av
närmare intresse dro Vestpoldtindn:o 1 och 2 samt Möisalvandeförekomsterna. Dessa bbra dock ej bliva föremål för ndrmare undersakningannat ån i samband med Ugsfjordsfdltetsbearbetande.
Ludvika den 1 sept. 1919.
H. Paulsrud.
S V -.3L 1LA
-
3
'
-
•
i•
1
c:±
v
1
u_L
Jyt_
L
I"
•:•11
r21
•
voc"
01
L
4,
5.
eventuellt1ntresserade
att så skett.Ovriga1 detta fall åro andramutnings
innehavareooh jordagare.Bergmastaren
har sedan skyldighetatt senastinom
ett år tråndet utmåletbegartsfaretagautmålefarrattning.
I Norgekan man 1 moteatstill 1 Sverigebearbetaen fyndighetpå en-
dast Inmutning.DIrektarJohanssonanser,att det I de flestafall år fardelaktIgtatt ej begarautmål,enår.Inmutningger en starrefriheti malmens
efterfaljande
an utmål.
NordiskaGrubekompaniea
tcer 1 Cgsfjordvuttenratt1 Maisalsålven
ooh
Storalven.Dessutommajllgenvattenrattvid Kjengenes1 Gullefjorden
norr om
Ogerjord.
NordIskeGrubekompan1ets
representant
1 eigsfjord
år ValdemarKristensen
frr/
1 Uusjordpr Lödingen.I Harstadekattee/HWaIska
Grubekompan1ets
intrescen
av firmanBerteus-NilsenHerr
.
Fredriksen,en
elMctingtill grundarenav firmanyar vid vårt besdkmyoketti1-lm8tesgående.
OrIginalhandllnE,far
t111utmål, Inmutningar,
vattenratter
m.m. finnas
enligtDIrekt8rJohanssan1 Fosdalenmen det øverenekome,att dessapapper
nU)dvandip.,a/
lampligenbordeligga 1 LudvIkaooh endast/avskrIfter
flnnas1 Fosdalen.
DirektbrJohanssonekullegå igenompapperenooh sedermerapå uppmaning
ordnamed derasöversdadande
t112 Ludvika.
Lut!ril;228;sj.uni
1948.
•
Avskrift.
P M
r
de de
1
ka fel
d V s olltid
Nedanstående
redogdrelse
anslutersig till den under
hOsten1939 upprfittademagnetiska
kartanÖver området.
Vestpolltind
uppbyggesdels av suprakrustalbergarter:
grönstenslavor
breocior
leptitliknande
skiffrar
porfyrer
kvartsiter
m.m.
dels av djupbergarter:
syeniter
granitor
Granatanar
Suprakrustalbergarterna
ha stundomtydligplanparallell
struktur.De firodå oftamycketstarktoch orogelbundet
veckade,men vanligensynasveokaxlarnastupaca 500 åt /210.
Sidoetupningen
uppvisarallamajligavfirden.
De suprakrustala
bergartorna
fiverskfiras
av olikaeruptivbergarter,
vanligastsymnit.Troligenkomplioeras
dessutom lagerstUlningarnav en seriefarkastningar.
Ylalmernutgörasa
a
v starktskiktadelagerserier
med:
kvarts
jarnglans
granat
pyroxen
amfibol
mangenfayalit
rodonitm.m.
Kornstorleken
år i allmiinhet
0,1-1,0mm. Malmernafirolaskorniga.
Lagerserierna
ha ofta stormfiktighet,
10-50m, men låga
halterav jårnoch mangan.Okulfirt
synasjarnhalter
på 10-20%
vara vanliga.Vissazonerfirorikareoch kunnabeteoknassan
malmer.
2.
F8ljande
malmer må omnåmnas:
118/t ndmalmorna
stoll,
bestå
tichet.
av 2 zoner
Stryknincon
FaltstupnIngen
nit.
får
/-
c8ra
orsaka
20 m1111gauss
ninc.
stryker
Den stupar
flack
ningen
visar
nordostlic,
att
riktning
nolikt
under
klippes
120
kånd till
de ovanför
sånro
ett
in några
filltstupooll 10 m
ån 1131tindmalmernas.
mycket trubbigt
stollon
belacna
100-tal
veck med
ar strykkartan
m i nordoetlig
bercarterna,
om rvurtmalmsstollen
per 10-tal
m mAktichet.
de dolarna
av lacre
Svartmalmestollens
kvalltot
ce de dnrecot
Man
nordvastlig
var-efter
den san-
av av en gyenitkropp.
nordvåst
år
stör-
20° åt NV. Den magnetiska
samna malm. Den har hnr 45 0 nordostlig
1/ Lancre
av eye-
djupgående.
150 n lånad
10° åt 110. I sjillva
skjuter
Mh
magnetameterAl
rånna nmd obetydligt
år något
stupningen
7
de bncce malmerna kunna ut-
malm bildar
malmskivan
svaga macnetiska
nordlic
veckaxel,
Fe,
i bil :ceandar
80 0 åt N och har brunt
Svartmalmectollens
ytterst
ca 35
till
Dess kval1tet
mnk-
ca
1 våstnordvåstlig
Don år c;enon cruvarbeten
mAktiChet.
av stor
kånda malmtillgångarna
de mycket
av en nedveckad
St retollmalmon
riktning.
je hålla
trolicen
av att
med Vogte
0 och 4 m mnktica
a 0-7° på en vanlic
majlicheten
skanklarna
åra resp.
de vårdefullasto
tilalmerna avskåras
ej 158rbise
stupningen
ca 400 m lancd.
Vid Vocts stoll
ningar
undersökte
mallalacerser1or
dr nord-sydlig,
2 odh utedra
inam området.
i 2 skilda
600 n. L:almzonerna
och åro kåndo till
och 0,5
som huvudsakligen
antråffas
sidostupning
troligen
och ett
malm år i de blotta-
ån storstollsmalmen.
upphov t111 starka
st8rningar.
3.
Det tinnes1ntethinderf5r att Haltindmalmerna,
Storstollmalmenoch Svartmalmen
frånbarjantillhartsammaveckadelager.
festerav detsammabordedå finnaspå lagronlvåer1 den branta
och atillganglica
fjallvaggen
ellerunderdennasraskaclor/L11lestollen/i denmån, som ej f5rkastninGar
och syonitintrusloner
förstartsambandet.
De övrigamalmerna,sam unders3ktsmagnetiskt,kunnaaven
n5jlicensammanfaras
till on lagerhorlsont,
kansket.o.m.summa
sam de fbrutnåmnda.Sambandetår docksynnerligen
problematiskt.
De macnetiskastörningarna
upptrådadels lnamutmålen17,
16 och 15 efterden nordostligaa-basen,dels inamutmålen20,
21 och sydvåstam dot aiutnadu oftarden nord-sydliga
u-busen.
Den farstast5rninzsgruppeliggerpå
n
en platå640
20 m.5.h.,
den sistnamnda
ca 500 m.5.h.St5rn1ncarma
orsakasav randica
jarnclans-magnetitmalmer
av sammatyp san 1151tindmalmerna,
men
måhandafatticarenå jarn och mangan.DarasfaltstupnIng
ar
nordostlig,50-70°.Ilalmbrodden
tordeoftaupp^åtillnågot
10-talm.
Lialmorna
inomdet avre områdetbildaXYGGformigo
vock odh
stupcnod på dmse aidorom vecken.Det år sedannbjlictatt
den 5straskankelnav malmlagrenåter dykerupp inom det nedre
området.
Inam det 5vremalmoarådetfinnastvå huvudstarningar
vid
a a 350-000och viii.
a a 750-850.Motsvarande
malmkroppararo
starktvockadeoch ha 150-250m langdi dagen.Den farstnamnda
bestårav två malm-paralleller.
Inom det nedrestarninsområdetorsakashuvudstarningen
vid u a 0-300av en relativtmagnetitrik
malm,medan størningar
vid u a 350-600synasorsakasav ovanligtgranatrikjarnelans-
4.
malm.Størningen200 m 5 am u
150 orsakasav en kvarterandig
jarnglansmalm.
På halvönmellanVeetpollenoch Austpollen
gjordesen magnetisk rekognosocring
inaa ett områdeav oa 700 x 700 m storlek.
De magnetisksstörnIngerna
voro svaga.En mångdblottningarpt4
Vikhangenoch ofterstrandenvisadeatt har farelågett av
magnetkleoch evavelkisevagtimpregnerat
rr8nstenseffusiv.
Ut-
mål 28 var anlagtpå en kisimpregnorad
zon.
Sammanfattningsvis
kan framhållasatt samtliganu undereftta malmer1,åVestpolltind
utgarasav kvartsrandiga
jarnglanamalmermed vissamanganhalter.
Malmernaaro vanligenmycketfattiga,10 - 20
Fo, men av betydandedinensioner.
Lokaltkunna
malmormod 35
Ye och 7
L.nantrUffasaven i kropparav 2 - 8
mmaktighotoch några100 m langd.nalmernaUro starktoch orege1bundetvockadosamtavskårasoftaav syenitmassiv,
vilket
f3roningmod dan utomordentligt
otillgangliga
topografien
g8r
dot omajligtatt far narvarandedefinitivtkonstateraam de tillhöra samrma
ursprungliga
lagerellorej.
De geologiskaiakttagelserna
aro schamatiskt
sannanftIrda
på bifogadc2 kartori skala1:4000 På don ana har dfirjamte
någramagnotisksobservationsserier,
bl.a.upp tillVestpolltinds
högstatopp,inlagts.
dessaframgåratt betydandemagnetis-
ka st8rningarfinnaspå h8grenivåerav fjallet.
Ludvikaden 12 oktober193g.
FrodrikMogensen
Åtr
Tromsd
Ogsfjords och Kjengenesjarnmalmsfdrekometer1
1918. Betraffande
amt, Norge besdktes av undertecknad 1 Augusti
utlåtanden av
dessas lage, geologl eto, hanvleas till tldigare
professor J.S.L. Vogt
bergmastare 0.0. Borellus, ingenldr E. Ohrn och
åtande av den
samt 1 synnerhot av ingenldr Elle Motabargeutl
18 august1 1918.
,varfdr
Fyndigheternaaro relativt obetydllgtundersdkta
betraffandederts
kannedom om deras arealer aro ofulletåndigaoch
gandenooh sannodpupgåenceär man f.n. hanvlead endast till anta
rda, hanfora elg till
likheter.De blottningar, som hittills 4ro utfö
kning av malmt111dagytan eller dess nerhet, varfdr man vid bera
id erhållna resultaten,
gångarna ar hanvlead uteelutande till de darv
Den stdreta fyndighetentr givetvla
sf ordsfaltet:
olika
I detta falt upptrada tre eller egentligen fyra
metollenooh
malmer, vilka benamnas Hdgtindgångarne,Svartmal
dro Hagtindgångarne,eom utgdras
Storstollen.De betyd,ileefullaste
ilda av ett omkring
av tvi paralleller om o:a 800 maters langd, Atak
anpartlar dock
20 m• eller dardver maktlgt trAberg. Detta iell
lopregnerat.Den
1 likhet med såval ligg- som hangvagg delvls malm
ing 11 me%er larden
relnaremalmene modelbredd torde hålla slg oakr
Sammanlagdaarean
västra ooh 8 meturfdr den Ostra parallellen.
tgå 1 dagen på
utg3r c:a 5.400 kvm. Malmernae nordliga epetaaru
sluttar mot sdder
ota SOO m. hdjd dver havet, varlfrån berggrunden
etoll ar anlagd på
ooh blir småningomjordbetackt.Den e.k. Vogte
sydllga delar.
875 m.h.d.h. och dvertvararde båda malmernas
0.000ton malm
Ovan denna stoll nlvå anatår tydllgen c:a 1.20
meter avsanknlag
/oskradd/ och under densawma o:a 16.000 ton pr.
amot djupet, ledanså lange malmerna med ofdrandradarea forteatt
på grund avtørrangfdr Vogts stoll hava inga undersdkningearbeten
gande,att malmerna
fdrhållandenånnu kunnat utfdrae, men ett anta
amma, synes mig
fortsåtta ytterligareminet 300 metr. under dens
la alg om och på
fullt befogat. Daremot år det vanekligt att utta
man av fdralktigvad satt dess areor under vtgen fdrandras.V111
l, får man en
heteskal endaet rakna med 100 m. under Vogts stol
1
ton.
2.500.000
blottningarne
ar c:a
malmen mellan
desea
synes
matningar
år medelst
på en langd
ehuru myoket
detra
djupet
både
skanae
vid
570.000
aven hår
ungefar
nddiga
vkl
area
malmene mak-
o:a
1900 kvm.,
vilket
till
ton malm. Ffir beddmande av djupatupplyeningar,
kan hos både
det
varfer
8vG,rtma1ms-
ang1vna
och Storstollmalmen
och underekridae.
Inllgt
faltete
om den rikare
eidor
brytvarda
Hdgtindgångarne.Den
49 m. och deas
omkring
100 m.mycket
dver
På båda
aven en zon nv uådan impreanationemalm
fdrhållandet
30 m.
vidars
dar malmen fortetttter
del,
av de
och laget
aommer ytterligare
av 0:8 100 m. DrtiJ.l
100 m. ejup•moteverar
endet
100 m. djup
till
å 35b m. bOjd d.h.
tvarorter
och ej brytvard.
fattig
malmen fdrekommer
utgdr
och fyra
en faltort
evag malm 1 faltortens
tighet
de båda blott-
av 170 m. eller
ekulle
eydligast
som ligger
Sterstollemalmen,
11knande
fall
laktd
50 m.deter
ton mala kunna pårtiknae.
300.000
blottad
på et
kvm. I eAdant
1000
av inemot
en area
tre,
tyder
emellertld
c:a
fordattatt:
om malmen mellan
vilket,
ar sammanhangande,
nlngarna
m:teatt
magnetiska
m. At utfdrda
malmen 1 falt
att
framgå,
om den ovannamnda stollen,
o:a
om
antagandet av cr maktighet
t111
Stupningen
eaknas,
berattiga
gdras,
som kunnat
De observationer,
riktning.
varjamte
en mot Hdgtindgångarnes
och hn
flack
å denna år wycket
ej håller
äro
djupgående
av dese
bertikn1ng
f:r
hållpunkt
varje
emeller-
ev denna malme miktighet,
testämmande
f-r
tIllråeklIga
att
hållande
undereakningarne
De utfarda
de båda
sannolikt,
myoket
fdr
år eammanhangande.Dotta
knnu utrett.
ej
synes
120 m. och det
en
mellan
aystårieet
Horlsontala
d.h.
på 500 m. hdjd
økkrpning
tld
på 543 m. 403d d.h. cch delo medelet
en etoll
medelet
stallen,
på tvenne
malm ar blottad
8vastmalmstollens
dele
tillsammane
eller
ton
1.800.000
av ytterligare
malmkvantitet
ovan gjorda
malmtillgångar
t111
antaganden
ekulle
100 m, djup under
alltså
Ogefjords-
kanda n1våer
tillt
2.800.000
300.000
570.000
Hdgtindsmalmerna
Svartmalmstollen
Storstollrelmen
Busma
tpn
"
uppgå
•
Denna summa torde emellertid få anses såsom ett minlmum entirden
ar
ar ytterst fOrs1ktigtberaknad.
Malmena sammansattningoch beskaffenhetframgår av en serie
provtagningar,skrLidningsoch anr1kningefdrsdkjamte analyser, som
relateras i incenibr Moseberge fbrutnimndautredning och t111 vilken
hanvisas. Därav framgår emellertid,att malmerna icke hdra till do
rikare eamt att den medelst vanlig skradningerhållna stuffmalmen
icke torde hålla mer an c:a 45 % Fe och 6 % Mn varjamte fosforhalten
ar hbg. Huvudmassanutgbres av anrikningsåalm,men anrikningsproblemet komplicerae teki111gtdaragenom att jarnmalmen till övervagande del eynee bestå av hamat1t. De av Ordndals Fatenter utfdrda
anrikningsfbreakenhave utfdrte med ett ekratt rågods, hållande
39 - 40 % Fe ooh 7 - 8 % Vn, varvid wed tre olika krossningar
fbljande resultat erhbllos:
1/: 2 m/m kornstorlekoeh darunder:64,9 % allg wed 1 medoltal 43,7 % Ye ooh 9,5 % Vn. Avfallet hdll 31,7 % Fe och 2,8 % Mn.
2/: 1 m/m kornstorlekoch darunder:61,8 % slig med 1 medeltal 47,5 % Ye och 10,3 % Mn. Avfallet hdll 31,8 % le och 2,8 % Mn.
3/: 1/2 m/m kornstorlekoch darunder: 53 6
all
med
i me-
deltal 54,0 % Fe och 10,7 % Mn, Avfallet hdll 24,8 % Fe och 3,5 % Mn.
Medelutvinningarne1 dessa fdrsbk utgdra ungefax 72 % av
jarnet ooh 79 % av manganen. Avfallete halter aro dook fdrvånandehøge.
Ytt annat fdrebk, utført med oskratt prov, taget från ollka pla
eer 1 faltet och eammanblandatgav fdljende resultat.
Rågodeetahalterm 25,9 % Fe och 3,59 % Mn. Harav erhdlls
12,1 % magnetiekt alig med 62,1 % Fe och 3,64 % Vn samt 87,9 %
mmagnetlektgode hållande 20,9 % le och 3,58 % Mn, Det omagn. godset
underkaetadeesedan vaskning,varvid erhdlle 37,8 % slig, hållande
52,3 % Ye och 4,94 % Mn. samt 60,3 % avfall hållande6,5 % Fe och
2,96 % Mn.
Utvinningarneutgbra alltså av behandlat rågodh: 39 7
hållande 1 medeltal 55,3 % Fe och 4,54 % Mn
811
motevarande84,7 %
Fe-utvinningoch 50,2 % Mn-utvinning.
Det eista fdredket ar otvivelaktigtav långt etdrre praktisk
betydelse an det fdreta, enar det rationellastethrde bliva, att an3
rika all malm utan noggrannare skradning
.Då medelbalternai raltet
enligt ing. Moseberge berakningartorde
hålla slg flunkring
28 % lre
och 4 % Mn måste, fdr erhållandetav ett
anrikningsgodsmed
39 -40 % Fe, minet 40 % av den brutna mal
men bertskradas som gråberg.
Dock bör mAnanda skrOdningefrågandirt inb
eraknatutskradning av
etuffmalm,til e vidare lamnas bppen, ena
r dirvid marknadslageooh
konjunktureri bvrigt torde komma att epe
la en vise roll. Efterføljande berakningarkaseras darfbr på den
eventualitet,att all malm
anrikas med sista fdrsbkets resultat som
grund. Darvid har man emellertid att taga nbdig hansyn till, att res
ultatetharleder elg från
ett laborateriefjebk varfbr vid utbvan
det i större skala, uttvinningesiffrernaterde bliva något ogynne
ammare.Vid en ev.
anrikning kunde jb de msngsnrikaremalmer
na frånekiljasoch behandlas sarekilt,dt en manganrikarealig otk
ivelaktigtskuJle erhållas, men vid drift i ator ekala medfla
tgivetvis ett sådant
fbrfaringesatten del extra koetnader.
Av namnda anrikningefirebkframgår,att
39,7 % av'ritialmen
erhållite oom slig, svarandemot några mer
a an 2 1/2 ton tåmala
till 1 ton elig. 1 verklighetenkommer giv
eLvis eiffran å råmalm
att något hbjas etvida icke hbgre halter
i rågoaset kan ornås.
Som namnt hava dook utfarda provtagninga
roch berakningarresulterat
is att medelhalternaidr hela faltet sku
lle hålla sig omkring 28 % Fe
ooh 4 % Mn 1 stallet fur anrikningeprove
ts25,9 % Fe och 3,59 % Mn.
Under fbruteattningatt desaa beriknade
medelhaltericke underskridas, torde man tryggt kunma rakna med
, att ramalmeåtgångentill
1 ton elig icke behöver bveratiga 2 1/2
ton. Datta innebar, att av
ovan beraknade 3.670.000 ton rAmalm ekulle
•rhållas 1.488.000 ton ektig,
hållande c:a 55 % Fe och 4,5 % Mn. Som ova
n namnt, torde i vIssa
fall sligens manganhaltkunna uppgå till
omkring 10 %.
rn Arlig aveankningav 10 meter å samtli
gamalmer skulle
lamna i runt tal 250.000 ton anrikningsma
lm,motsvarende 100.000
ton elig, vilket alltel komme att utgbra
Araproduktionen.
Produktionskostnadernafbr en sådan produk
tion kunna
beraknas uppgå till:
Frytning av 250.000 ton malm å 5:- kr.
Orovkrosaningoch transport till verket
av 250.000 ton å Kr. 2:Trpt.
4
I.250.000:- kr.
500.000:1.750.000:-kr.
Anr/kning av 250.000 ton å
trpt,
1.750.000:-kr.
1r. 5:-
1.250,000:- "
Lagringe-ochlastningekostnadfbr 100.000 ton
allg e Kr. I:-
100.000:- "
Skatter och administration
200.000:- "
Summa
3.500.000:-kr.
TillverknIngekostnadenf3r en ton allg
blir alltså
kronor 33:-.
Under fdrutsgttning,att Icalmenlatt och utam nKmnvarda metallfbrluster låter skrada sig så att efter grovkrosimnin-eien
c:a 20 %
ofyndigt berg kunde frånskrgdas,vilk-t 1 eA fall med lampliga anordningar b3r kunra eke utan attk tota4riset namnvart Sndras, skulle
50.000 ton gråberg kunna urplookas och sålunda fråndragasanr1knimgagodsot.ratta wedfdr 1 så fall en tesparing 1 anrikningskoetnaderna med 5 x 50.000 u 250.000:-kronor, motsvarandeen mineknling
av totalkostnadenpå sllgen med Kr. 2:50 pr, ton. Produktionskostnade
skulle då utgdra Kr. 30:50 er ton.
Vld en sådan skradmIngskulle under samma'fdrutailttnling
c:a 25 % stuffmalm,hållande omkrIng 45 % Fe och 6 <Mn samtIdlgt
kunna utplOokae. Aro aveattn1ngemdjUgneternafdr en sådan malm
gynneamma,vore givetvis ett sådant fdrfarandefdrdelaktigtF
.rån en A
Arsbrytning om 250.000 ton skulle darigenom1 runt tel 60.000
ton sådan etuffmalm erhållaesvarefter 140.000 ton anrikningsmalm återetår. 0enomenrikningav denna skulle sedan o:a 56.000 ton
elig erhållas eller tilleamnans 116.000 ton saljbarprodukt.
I sådant fall skule produktionskostnadernastUlla alg ungefgr sålunda:
Brytning av 250.000 ton berg å 5:- kr.
1
Orovkrossningav d:o
• 1:- "
SkradnIng och utfrakt av 50%000 ton grAberg
a 1:- kr
d:ø
d:o
" 60.000 ton stuffmalm
å 1:%
ånrIkning av 140.000 ton anr. malm ...a 6: ...
Tra:pt till verkat av 140.000 ton anr. Ralm
a 1:Lagring och laetning av 116.000 ton malm och
elig
AdmInastrationoch skattør etc.
-
aummt
250.000:-kr.
250.000:-'
50.000:50.000:
-
700.00Q:70.000:116.000:200.000:-
2.698.000:- kr.
eller avrundat 2.700.000 kr., vilket lika 66221a1atpåprodukterna
gör en kostnad av Kr. 25:28 r. ton
Fdrdelas kostnaden så
att 1/3 laggee på etuffmalmenooh
2/3 ri sligen, uppgå desea till respektiveXr. 15:- och 32:15 per ton.
Som redan nimnt åro dock fdr faringesåttenlarvidlag beroende
dele på malmens skrådbarhetvld etordrift,vIlken loke med Ullrioklig
vieshet kan beddmas av utfdrda, enstaka mindre fdrødk, dels
på bllyande konjunkturerpå malmmarknaden,varom något uttalande
f.n. svArlIgen kan gdras.
divetais kunna hårvid åven flera olika alternativtankae.
Malmens nammansåttningi de ollka gångarne ar temligen vitmlande,aarskIlt betrliffande
mangan- och magnetithalterna.11111man lltggaan på en
manganrikareslig, måste rAmalmen uppsorteraeI två O2lka produkter,
en manganrik och en menganfattlg,vtlkasedananrikas var far ølg eller
på ollka tider. Darvid bdr det rena gribergetutan sereklld estra
kontnad kunna frånekrådan.De av A/S GrandalsPatenter f5ret utfdrda
proven, gållde ett r&gode, som hdll något dver 7 % Mn oolt39 %
re.
Ffter malning till 1/2 å/m erhdlle darvid ett magn-tiekt konoentrat,
hållande 44,5 % Fe och 19,64 % Mn
ottmtett omagnettskt,hillande
85.84 % Fe och 1,82 % Mn. Medelst ytterligaremalning av det omagnetIska koncentratetekul.e givettis en hdgre Te-halt dårl kunna ernåø,
men faran d5rvid Mr, att stora fIrlusteri form av slam akulle uppstå enår fdr denna produkt eadast bordanriknIngkan Ifrågakomva.
Utgår man/från, att årsbrytningen,250.000 ton, i g-nomenitt
håller 28 % Fe och 4 % Mn och att vld en ev. sorteringdarav
10 % eller 25.000 ton kunna bortekrådasaom ofyndigt,ekulle återstoden, 225.000 toa hålla i det nirmaste 30 % Fe och 4,5 % In.
Harav skulle teoretiakt 100.000 ton 111D1a38 % Fe och 7,5 % Mn samt
125.000 ton 32 % Fe och 2 % Mn. Med stdd av de utfdrda proven, skulle
vid sktld anrikning av dessa produkterberiknaskunna erhållas:
I/ av den mangenrika Amalmen:
ota 20.000 ton elig, hållande 40 % Fe ooh 17 % Mn samt o:a
80 % Fe oolt 4% Mn, varvid Ye25.000
ooh Mn-utvInnIngarneberaknate til/ resp. 80 och 80 %.
II/ av den manganfattigaråmalmen:
c:a 55.000 ton slig hållande 80 % re och 2 - 3 % KA.
6
Utvinninges1firornaIro dArvid ungefir lika med faregående.
Produktionskoetnadernatorde i detta fall kunna beriknas bliva
ungefår desamma som i alt. 1 hUrovan, dock torde koetnadernafdr
grovkrosening,skrkdning,traneport ech ,,n;ikulng
måhånda kunna ned-
bringas med samwanlagt c:a 1:- kr. pr. ton berg, varfør totalkostnaden
torde komma att uppgå t111 o:a 3.050.000:-kr. eller r. ton ell
Kr. 30:50.
FdraAljningsprisenfdr de enl. detta alternativ erhållna
produkternatorde, om 1 % Mn 1 den Mn-r1ka sligen beraknas motsvara
2 1/2 % Fe ooh 1 den Vn-fattigare2 d Fe, kunna antagas bilva ungefår
fdljande:
24000 ton manganelig,hållande 40 % Fe och 17 % Mn motevarande
82 1/2% Fa å 46 kr. per ton
Kr. 920.000:25000 " jkrnslig hållande60 % Fe ooh 4 % Mn
motevarande68 % Fe a 40 kr.gr.ton1.000.000:55000 " j&rnelig hållande60 % Fe och
metav.d6 % Fe å 38 kr. pr.ton
Summa
Mn.
2.145,000:4.065.000:-kr.
MedaafUrsäljningspriset
blir då Kr. 40:55 pr. ton och nattoVinstena
.
per år
4.065.000 - 3.050.000s 1.o15.000:-kronor.
Fdr en brytningstidav 15 år och med en räntefot
av 10 % motevarar detta ett vårde av 1.015.000 x 7,6061 • 7.720.195:krunor. Perliknasdå an1kggningskoatnaderna
till om kring 7.000.000:kronor, akulle gruvornas virde utgara 1 runt tal c:a 700.000:- kr.
Fn dotaljerad kostnadoberåkningdver anläggningarnekan emellertid ioke under nu rådande standiga våxlingar å såvål arbets- som
materialprisarmed någon ekkerhetupprattae. Deseutom erfordras
fOr uppråttande av en sådan ingående kånLedom om alla farhållanden
på pla'ttøen.
Ludvika den 1 maj 1920.
J. Aronson.
Avskrift.
P. M.
e1/52-1Q)(
betreffs einigen Eisenerzlagerstattenin NOrwe en.
Naeverhaugen.
Dies Grubefeld liegt etwa ko Km östlioh der Stadt Bod6 unter ungefar
67. Grad 20+ n5rdlioherBreite. Hafenplatzin o:a 12. Km Entfernung.
Daa Feld hat dne Geeamtlangevon 11 km.
Die Erze kommen in regelmassigen,langausgedehntenund oft parallele
Sohiohten in kristallinieohenSohiefern mit Einlagerungvon Kalkstein
vor. Die hørizonta1eErzarea betragt approzimativ23.000 m2, diese Zahl
ist dook vielleiohtgrösser.
Das Erz beateht auseinem körnigenund sohuppigenBlutateinmit etwas
Magnetit und mit einem P-Gehalt von 0,2 - 0,4 % und S-Gehalt von 0,080 -
0,150 %. Der Eisengehaltdes abgebauten Berges kann auf ko — 42 % bereob.t
net werden.
Die Generalanalysedes Roherzes ist:
Fe0
5,05 %
Fe203
55,06 "
5502
30,75 n
A1203
1,67 n
Mg0
1,00 "
Mn0
0;57 "
Ca0
3,97 n
1)205
0,60 "
Fe
42,11-7
%
P 0,26 %
0,14 "
Ble auf 200 m. Tiefe kann man auf Grundlage der obenerwahnten
Erzarea den Erzvorrat auf o:a 14.000.000t Roerz bereohnen,was bei
2,1 t pro Tonne Sohlioh etwa 6.500.000 t Sohlioh mit 65 % Fe ehtsprioht.
Der P-Cehalt dee Sohlioheswird o:a 0,1 %.
Die Lagerstatte ist nioht abgebaut, sondern nur Untersuohungearbeiten sinlausgefthrt.
bgef ordens Grubenfeld.
,
liegt im inneren Teile des CSgafjordens
auf Ineel Hindd unter 68.
Grad 30' n5rdlioherBreite. Das Feld liegt an dem Meer auf Whe bia zum
800 m. Die Erze treten auf einer Lange von o:a 750 m als parallele
,_
Sohlohten in Granit auf und fallen o:a 45o - 50° von der Horizontalebene.
Die graseten Erze sind die sogenannten"Högtindegange".Diese beetehen aus
zwei neben einander liegendenparallelenSohlohten von 6 bis aut 20 m
Die horizonte1eErzarea kann auf o:a 10.000 m2 bereohnetwerden.
Die Erze, welohe von hohen Mn-Gehalt sind, beatehen haupteaohliohaus
-2 schwefelarmeB
nlutsteinemit etwaaMagnetit.
Die Generalanalyse
des StUokerzesist wie folgt:
Fe0
0,27 %
7e203
A1203
65,47%
.
1,51 "
Mn0
8 ,93 ""
Ga0
6,25 "
5102
Fe 46,23%
Mn 6,92 %
14,116
"
P205
0,96"
P 0,42 %
0,016"
Beim Abbau kann berechnetwerden,dass
30 % Stuckerzmit 45 % Fe und 6 % Mn und
50 " Aufbereitungsgut
mit 28 % Fe und 4 % Mn
erhaltenwerden.
Von dem Aufbereitungsgut
wird man lt. BerechnungeinenSohlich
mit 55 % Fe und 6 - 8 % Mn erhaltenbei c:a 2,5 t Eingehenden
pro t
Sohlioh.
Die Erzquantitåten,
welohemit Sioherheitbereohnetwerdenkönnen,
betragenc:a 5.700.000t erzhaltiges
Berg, wovon It. Bereohnungzu
erhaltensind:
1.400.000t Ståekerzmit 45 % Fe und 6 % mn und
1.250.000" Schlioh " 55 " Fe " 6-8% Mn.
Die Erzlageratåtten
sind nioht abgebaut,sondernnur Untersuohung
s-
arbeitensind ausgefåhrt.
Melö.
DieseGrubeliegt dichtan Kal auf InselMelb unter 69. Grad
4* nördlicherBreiteo:a 32 Km nördliohdel StadtHarstad
auf Inse
l
Hindö.
Die Tiefeder Grubeist 158 m., wo das Erz auf 110 m Lång
eund eine
Breitevon bis auf 50 m får Abbau fertiggestellt
ist. Das Erz ist in der
eine Feldrichtung
noch nicht ausgenonnen,
sondernman kann
mit ziemlioh
grosserWahrscheinlichkeidami
t t- reohnen,dass dasselbenoch weitere
50 m lang ist. Das Einfallenist o:a 70° gegen die Horizont
alebena
mit
Einschieben30 å 35.
°
Das Erz ist ein Magnetit mit folgenderGensralana3.ysörFe0
50,77%
Fe05
23,-
mn0
0,54 "
8102
9,23 "
A1203
1,01 "
Ca0
..
Fe
53,43%
P
0,012 %
"
3,64 "
Mg0
8,09 "
COE
1,65 "
0,81 "
132°5
Alkalien
0,027"
1,40 "
Aus der Grube aind bis jetzt 500.000 t Berg gefardertworden, die
360.000 t Erz mit 52 - 54 % Fe gegeben haben.
Die jetzt auf 150 m Tiete festgestellteErzarea betragt 3.J00
Die totale Erzarea kann auf
4.000in2bereohnetwerden. "Visible ore"
wird auf o:a 105.000 und "possibleore"alf 200.000 t fertiges Erz
bereohnet.Diese Zahlen sind vorsichtigbeteohnet worden.
Mit den jetzigen Anlagen die vollstndig sind und auch Werk
fUr mech. Scheidung umfassen ist eine jahrlioheErzgewinnungleat
35.000 t fertigen Produkten zu erhalten.
LudVika, Mal 1927
Elis Mossberg.
A ro matIve
blet der Autbereltung
Produktion telle
rdeteld.
eoheInt se am beeetsw
auf elnen retatIv
zu ssmw, Gis
slewnarmen aber manganrelohen Mag-
aut elnen eleenreleben
tnd telle
netltelleh
Ö st
pon tWIYI VOM
ater mangabarmen
•llohelnstirlohten.
Telt dem Im dietaohten des herrn ingenleur
tm tergIeloh
mteeberg ermahnten Autaereltungevermuehen von der "Greindale Patenter"
geht es hervor, daee dae material, int elner KOrnergrösem von * m/m
zermahlt, oa. 25 * magnetleobse zonzentrat
mIt ¥4,5 * te hnd 15,64,
Mb gab.
einer Autbereltung
Ml
* m/mmit naentolgenden magnetløohen separlerung
bringer.
mant,
schwInt es am ge
duranzuge1m0h1eman1en ble elner Xbrnergrdese von
zu seln,
signetsten
In grosser ørsla
den Mangan autzu-
zererbaltwne Abtall eIrd dann In hohrMahlen
Der hlerbel
eobel man dae grdeete Oefleht
stat dae mrhalten elnes eteet-
relohee Iconsentrat ust.
Rehtman davon aue, dass dae Yerdergut 211 V. und
hait und daøø 10 * Taubee naen der Grobzerklelnerung
Mn
amegieohleden
tas
mird, dartts maa eln Kauteert mit 51 * te und 111,5 Mn erhalten.
wobet eg angenommenmlrd, dase
Wautmerkeird magnetleoh bearbeltet,
wan 20 *Konzentrat
mit ¥5
dee unmagnetleohen AbIt1lee
4 te
und 1a * Itn erha1t.
haoh learbeltung
mIre et angenommen, eate man (aue der Le-
eohlokung) Ra 4 Konzentrat mit 60 1610 und 2 4 Mn erha1t.
Dae te- reep. Xn-AuetrIngen elre :
øp 2
•
459_
k
x m ea. 75 4 te-Auebringen.
os.
int-kusbringsn.
Zusammengelegtee Konzeotrat bklt
te
Mn
53.2 4
7.-
tan Mauteerx per ton 811oh eird jatlas
Abbau zu 250.000 ton Itilrdørgut pro Jabr
VIrd dør jenrllena
ørrikit man 223.000 ton Xant-
angepben und 10 * Taubdieaummenlødem,
mørt.
sollte
Duroh obenetenende 26arbeitung
45.000 ton Elon
iluam•
ø
on
d
Ye unds14 4 Mn,
mit 45
4 re
60
"
ø
"
man niersuo ørhalten:
i 4 un.
49.000 ton 1111en.
oøten:
zr.
Abbas von 230.000 ton yardørgmt £
0robzerklelnerungund
Aarber•ltunz
rransport zum mørt
von 225.000 ton Maxtwert
4
3:-
1.230.000:- Kr.
1,4o
373.000:-
4:-
400.000:.
1 :-
99.000:-
•
Lazeranzø- und Verladungøkostøn tar
£
99.000 ton nlIon
it
8temsr and AdalnIstrationszostøn
suam.
21. ProdatIOnøkoøten
p•r ton 211on xr.
2.4124.000:- Xr.
26,50.
Lrt
Gsm nAn davon aaa, dase 1 * Mangan Im Prøise 2,3 lalamen
sollte
øntoprIont,
also •ln zonzentrat
bela VerZaar sinen glelonen
alt 33,2 * Kinen *nd
Prø1ø vilør T1 * Men
babøn.
Yax dlumn 911oh darrts man avr elaan rob-Irslø
40:- roollaøn.
DI*11 snteprIent
Oder jibrlIon
rund
1.100.000:-
von Zr.
elnea ReInawinn von ar. 11:30 pør toa
Zronen.
vird die Abbatnelt za 13 Yanrøn bilreonneit xn4 der Kinermes
Ina10 * bøkonat aan einen vørt von
1.100.000
z 7,6o61 a
8.362.110:
Vena dIA Anlagøkoeten zu 7.000.000:- zr.
tronen.
bereonnet Tørden, wird dør
vørt des VorZonnøns
VemenMør Kage doe Vorkonnens eind tølne uaramsønden Sehaeht
und Yorderangeanordnunmen ørrordsr1lob.
DIss dartt.
ørhøblien rodaslørs.
Ltevilta,
Ia April 1220.
2115 Xosebørg.
dis Anlagekostørt
%
bLisbeten
u s-
id
•
h,t,
red d• kria-
förbindeløø
etå 1 dirøtt
tyAsse fynefilibeter
tbrIttlia
kv taltel 1 ein hel-
vid mn koemande arift
stt47x•ta Istydelae
deraø undersdkning
varfur
1ntrømm,
strektit
torrte de s.k.
ryitørta
3fIntsk4s
11,
:astet
cob fv.rteelretusisa torda 400k vara
‘f. am121.ak vS4 btIetolLøn
tergeluttninvia
aeLaeras .4 takna taktlagaø 1 den øddra
att abgtlmégingaran
aga,
41.302 14gta etc41. Dareaut ean maa laktt
kan antagas
sot aorr. Deana faltøtupa1ag
ams:ase: beva iaistibuyalng
aorra os1, dkr det
vara o:a 70"1 wca ks anyas øyalig 1 fkltete
11140feltatupningen.
bef1nt1 144 •iker.ftlekm dragst ar øn ft1134 av
på grund av dø upptradanda
sttapdingsk hs ky‘köl.slixt att faatsll
ar osis
ean antagaø, att •fdoetupningen
veokaingazaa.110anlåltal
5:.0 Jos Vg4tps:"..
nå 4,:nd
på lagro
f5raggas
dingsarbetsaa
ningar kr ayvkkt svklt
viintra bergeluttningen.
å platkon
tørratigen
till
hållandø
riktaa
tr.ctt
talmtas
r4ot berge,ta
har aas miaket
riktaltiph.
Dsokutom flnrøø
etrykning.
kveeerst
svårt
kan dasoutoa
att upparbeta
vid borrning
av aalaernas
Omaaa tagør
fdr borraingen
vld Vorte stoll.
behirska
att
laagdør.
borrhålete
kunna borra
Dea tIlltankta
endast uppnåø genoa
tostnaden
vag från Sto*klvdalea.
gynnsamma laget
rtneultat,
att
från riktaingen
vid malørialu,pfrakt
hdg grad fdrdyra borratagen.
fir
ooh kr
avvikør
åtrykningarfktningsa
øj atGr:ø a4jlighetør
1 a3h far utrdaaads
bcrrplatsøn
borrvatten
till
kr
o:e 800 møter
t faa trokdal
tillgång
den
god. På gruad av platimea lkgs i fdr
denna nivå inåste bo:rhålet
Katngna
hirigenoa
hil
fdreitaga dlarantborr-
rellatsvt
dcw.utors å den4,a nlvå ratt
flera
ått
dver h•vet
Eår finnøø
aa Lilletolløn.
nordeket
aierlør.
utefter
på grkno av tørrtagfdrhållaadø
Dea eada adj:Aga platmen fdr horrning
å o:a 420 metøre k*1
helage
måsto undsredk-
tørrangen,
41,diest seåråskoaliga
harför
t betraktandø
koamør att
døt ej allt
ooh på grund harav det 0111eaa
som kaa uppnås genaa endast
-1-
•tt
borrhål
1
øaat de stora
t.
J
t
t
s
i
t
tr,
'
• •
—
r
å
tt
t.1
f:
V 's
v.
i,•
e,
j1s
VrSc:
ar,t.'t
i.
r
v
1û)t
Lt:
t
siT
(...ts
:
,..„L
kiirj"r
.4.0
1‘.-Jr •
„. -ta
t.
:
:14tLirg
Ui
ts..
Lcm..stak,
scLJLbt
;
j
4
:knir,tylUre,
c
n:•
;
a
s
t ir
f r
j
s
b
•
uL
cl
1•41
-
:
n
tt
•
;;
f;
..
.r
t.
•
I
„-i_..-
Ytt
çtj
rL
i
i
t
r1
r
t
•
41.
r
v
...1
e
1
)1.
t • t
-
.
etera.
r
s
.,r1v-ts
f:
t s
v aa.
F
v-:-.
r..t
- -t
. ,
'G
KLaft
Ltfli
.
•
, • [.
r
,
1
.
•
:i0t.t
r .
a
'
• I.-
Å
C.C13
-•1• ' •
k
•
.
;
t '
,
4
h.c
y
(Ås
s'nin
1c
r.
t1tter
ft
vi
L3c.r.
:•n
in•
rjC
.;
t
t •-1;
:
?••••11
-
å. iz.
t.,
:rut
••,.:a
)(i0
tie
t9j
I
tkriit.:,e;»...dfi.
åi
•
;jfl(
"
..1t0;I2E
.:I-
T•
L.
'
;.1
r.01
(:.
Ct
..“11‘Åsa,
t
:L
f r.a
ISi .
1.;.;
t
t
t t
' •.å
e tå
pi
e
v
t
L;:t.
.1"
1,1.1.1.f••/:(.(1.
i,
b t.i
Et.
•.
L1,
a•2,1;
..n"
9
.1
tirt.
t.
.
.?"
.IL
i
4 •I r
Ltia
7b.
11
1
15
1L
Vt
EA.
....
,
F:edkrivning
dver
v
oforda gruvor.
ui
fsva r ucti
rivnin
I"
uvar.
f
.
ra
_
un,)
ria
ut
och
ut3LvJEfltu
V.:1t-ts
J 'J.(1 e.
r av
auje
n. •gn,. tit
rt,
ly
hr
nza rna
ta..•
•ra
f•,»O
tssjZ.
2..bnen,
:R,raade
t
T1:
!.'ut
berge1ager.
v ii
,1a14o3r-
h,•Jn,
1.1“-lki.,
r, •
c-r
ot
Latar
lOra:.ta
r
a.:1imen
Lleri
0“.
i
ca:h
en
ra,:t
y .t
ft•
35
waa
i
raan..e
breda
baters
L JcruLetoknin
tiiLt
ncrJcLt
10
NU tji
ett
tv
i iaa
ger,
walw,
tveake
Stet
TC/
snasa
'L)
ng
C
:bet
1.6
titaf:
)4
i
kenr
n.agb•;t1.•ok,
kuipn
i
ing
t
n
rLact
InCW
Tr'
av
raktta8
ryrratiaga.
jerd-
ut furn
g '110121de
ca.va,ar,
av
d ol
Lenaa
r.
•t
bvar
ti
.h
.
c
unt:ali
v
c:ce
je."
Len
iyiiigt'
E..en
i
s
:
enda
en
rjan
1
.
iv
cLn
tra
rcv.v
l'an
ot
it
,airekur.
nha
a••...
ie.
ca,
:v;
att
vLt
t
b.
hr
rf
ckningar,
u:icer
v riga
cbh
t;:irlitdr
r
f6r
•
av
den
ytan
rjLi 1 1 .1 ian
riprva
fkt
ionen
•'lrIuHv
ewineral.
kv ir
ingar
r obh
v
!n,
watera
L.a.,
over
LISÅ
„-t
bet.
.vet
r
bv
: :t
f
L•tf e
kt
jd ,
rj . t
:b0
re
ri4tning
i
it;
'y>
Ventpolltinu
LA-1tr.:12.',.;n
Lch
an,
-
av
..rabknin
un
tjil
bc.rt:
1,&11.
çi.s1a
a,bh
c
aua
rrra .
fa.r
inprivite
,u
bvertvt,rat
on,
,jetta
ja
en.
r9
"Lennirt.,
numa
rown
re
gnr
oÅrj
1 LI:Pren
flLr
tijytrLa
..e.
Hvre
en
c.a.an
. t: jer
ra
••,er
v
blivit
:Jar.L.-1n.ncla
re, paral
higfv&smuen
mellan
15 t111
SO meter
hangintggen
bvergår
till
ett
1tngd
malmens
skulle
utgbra
fjorden.
ned t111
blivit
blottad
medelet
flaok
mot norr,
varfor
ter
å o:a
hst
Mordost
gångens
att
beetlimma,
då malmens
en malmmitktighet
av 6 meter,
I sydllg
355 meter
øver
havet
foretagits
vllket
-
tr konstaterad.
bbr
aneøø
I stollene
nedåt
ett
omfattanoe
1/1 antaga
fbraikt1gt
Svartmslmsgången
Inom den nu bemirinda Storstollsmalmen.
—
itr samma svår
den øj ar åtkomlIg.
frin
riktnIng
en malmItmgd
malm ooh kan man 1 bergvtggen
fastan
forts:StnIng,
ej
llggvtgg
4 meter
g1ma kan man lakttaga
se malmens
malmene milittlghet
Heträffande
av osa 150 meter.
malmem fort-
mink evartmalms-
hår kunna pårtkna
man allteå
malm skulle
Har har
den mot sydvast
att
eammanbånger
havet
malmen å 600 m. bver
blottadø
ooh synee
røruteatta
åt nordost.
meter
50-tal
ett
ettta
undersøkning
magnetisk
medglidt
terringen
mot nordost.
flaokt
jordbettcknIngen.
vidtager
Svartmalmegången
frin
htr
tr
SidostupnIngen
•om 1 stollen.
120 me-
Malmen Itr hItr av samma beskaffen-
højd bver havot.
500 metere
cia
beligen
bred akttrning,
I øn 40 meter
kan malmen Iakttagas
etup.
Mot aydvkst
klIppvtggen.
ned efter
Malmen kan 1akttagas
mmt
vinkelratt
otIllgångligt
øtt
bildar
en
kr hkr myoket
ntra
blir
malmens utgående
å
Svarteslms
S1dostupningen
en stoll.
som mot ebder
sluttnIng,
bergets
HogtIndegångarna
har den s.k.
mot SV.,
/ bergesluttnIngen
utgående
från
av osa 300 meter
avetånd
hor1sontell%
på
havet,
hIijd øver
å ova 540 meters
mot sydvtet
Ltngre
ott
mot vIlster
aluttning
fjallets
efterfilja
mot djupet,
de fortaatta
om
malmerna,
alitså
skulle
Harigenom
omkr. 60 meter.
aldoetupningen
efter
led
1 horlsontell
forflyttning
vertIkal
100 metere
vld
varfbr
45 - 50° mot vtster,
till
berkknat
hava vl
M.M.V. Sldoetupningen
ungefar
vara
strykningsriktning
Ilga
verk-
malmørnae
fått
hava vl
Oinom ber&kning
aalm.
zon av fattigare
bred
15 meter
en o:a
faljer
Mot lIggvtggen
av god oeskaffenhet.
malmlagør
brett
15 meter
6 till
mellan
ett
foljer
mot hingvkggen
omvidat, då
ar fdrhållandet
Inom Wedre parallellen
malm.
fattig
ooh
bred som av rand1g
50 meter
øn øver
som mot
av god nelm,
malmlager
brett
har å
bertkmat.
out
undersøkningearbete
Hår har IndrivIts
en stoll
på 70 meters langd 1 nordoetlig riktning . Å stollenemitt bar indrivita orter 1 fålt mot beter och vuster till øn langd av 150 meter. 8tollen har Omertvarat en malmacm av o:a 50 meters hredd, vara i sonens mitt ett lager om 19 metere hredd utgöree av rikare
malm. På bkua elnor om detta lager upptrader øn evag impregnationemalm. Falturternahava ofteribljt detta lcger, och synee eom om
malmens spete skulle vara uppnadd mot birtør.Mot vaeter forteatter
malaen,eburueamma blir fattigarø.Tvarorter hava drivite och har
av ofis18 møter å den
hårigenom konstaterateen medellialmbredd
rikare melmen. salmens stupning år ota 80 - 850 mot norr, oeh kaa
atgåendet lakttagae i dea branta hergvaggen ovanfbr stolløn.
Mot NIV. kan malmen lakttagaehar och dar i dagen på en etracka
av ota 70 meter raknat från den vastra ortens gavel. Under fbrutsattning att den har synllga malaen larrbr sig från 5torstollsmalmen har man alltel en malalangdav csa 200 meter att rakna med.
Efter øn uppkonetrueradprofil genom Svartmalmastollen
och 8torstollensynes som om har fbrefunnitsøtt stort veok, dar
malmen mellan 540 och 355 meter 5ver havet blivit hortdørtuderad,
varfor man edlunda ej skulle kunna pårakna någon malm aellan dessa
nåvåer. Vl vilja dock ej anse uteslutet, att dessa båda malmør
•
kunna harrbra sig från skilca lagers ehuru svaga skal fbreflanas,som
styrka ett rådant antagande. FOrlangeeetrykningellnienfbr fitormot norr, flacer man att eamma nara sammanfallermed
stollermalmen
dea strykningelinie,som ernålles om Nbgtindemalmernaframkoaatruerats på Ntorstollenonivå. Narav skulle man alltså kunna antaga,att
a 8toratollenalmenå ota 300 m. mbjligen hava
115gtindgångarnoch
något eaemanhang.
o:a 418 m. o.h. eller 125 møter under Svartmalmsetolløns
nivi har 1 V1V riktning från naanda etoll pi ett avatånd av ota
200 meter indrivitsen etoll, henamnd LIllstollen,till osa
fl
25 meters langd. Någon malm har ej påtraffats,vilket aven, på gruad
av fbrut gjorda antagaadøatt evartmalmenoch 8torstollsaalmen
tillbbra samma lagør, skulle bestyrka detta antagande,d.v.e. att
atollen ekulle vcra indriven 1 det ofyndlga vecket.
ellor osa 55 aeter undør Stor-
Å osa 300 meter
-
3 -
etollen har 1ndr1v1te 1 nordllg r1ktnlngen 110 meter lAng stoll,
benamnd Nedre 8toretollen.Storstollensmolm har ej påtraffats,v11ket terde bero på, ett stollen ej blivit t111rackligtlångt framdrIven.
Malmene beekaffenhet:
Yalmerna, eom hava hög manganhalt,utgOras 1 huvudrak
av blodatenar med mellanlagringarav kvarteIgabergarter.
lnom Wgtindegångarnas norra del och Svartmalmegången(orekOmmer
avsevarda mangder magnet1t. Inblandningarav magnet1t fOrekommer
mer eller mindre inom hela fynuigheten.
Malmerna bestå 1 huvudsak av anrikningsmalmer.Inom
deesa farekomma rander av vaslande tjocklek av rik malm. Detta
ar 1 cynnerhet fellet 1nom HOgtindsgångarnaoch Svartmalmegången.
Vid brytning kan man alltså ptrakna erhålla en del stuffmalmmed
god jkrnhalt.
Enllgt BergmastareNorellua rapport har urskradd malm
från Storetollenvisat foljande eammaneattning:
8103
Fe0
FO203
14,16 %
0,27 % }
Fe 48,23 %
65,74 % )
A1303
1,51 %
Mn0
8,95 %
Ca0
6,25 %
P205
0,88 %
T102
0,04 %
8
0,o22%
Mn 6,92 %
P
0,421%
89,47 %
FOr att få ett begrepp om malmørnai genomenittshaltav
jarn, mangan, fosfor och avavel hava v1 uttagit ett flertal prov
tvars over deeamma, och hava dessa g1v1t foljande resultat:
4
•
r.:3
Preid
ff-t.,:r
..s
vr.
10
1
z-Lis:..fl,.
:!-.11n 1 ni,:t,
:1 • /1.
,t)t)
)4
t1,e:
-.
..r
II
1 fl
n
ir
•321
nctr
,
-7
zlerr
0,elL
•
..1
Cao:
nIn •ia
I
t•J
JJ
C,
„
L:a r
'
sAl.
.
e
• ,t
...
å
C lej
•
-s
• ,
ÅLÅ
L
t
c4
7
.rt
r
,
1J
,
j 3
Yt.
I.
'V
t
PfL
f21.L
.
.•t
e
v
n
t
J.
t.:15
?:If•
44.‘
'‘)
Iids
4e
.
0
en
YLi
t
-
...o4
u
0,341
-
L1. (.
3•
•t
. ,333
1-1. Z.J.1. 1
-
L*-
4.v
t.c.t‘)
t
:
1. •
,
•
L L
ILis
\•
ti
I
GLI
I
•
'L
Z,
tlii.
;£
J
fl
A
rors
•.-a61‘du
ynes
unha
t-aana
•111,ig.
lika
:^ste
1
fLi-l-aande
een
;Lanarna
ter
3 ri&
ly
ft,r
vi
mang:n-
mest
ivre
£(1"1
'2,11'31
iirtinds
inan
r alcri
Son
Jae.Grr,
t
r J.t
;
nir
vi
trrakaat
:
orytvr_cdci
C-1
1
,
re
'2
t?
I.
t
y
Q
n
Tet
T
zuh
lÅVt
ne
,
:
/
Gkin u,a
7 ,;,:„
,7
il
ø
Il
Fe
7 , 7<
h
j r 13:"
tt
tt
tiQÀiO
i r.
lÅ
I
I L
iii
41;
•
4
ri
ti
3
V i':
:111
jatt
LtCfl
rih
iir
r
tta
itafl.
je
t
Falrgt
1 HE:
iCt1.
,b
a
,
-fit7 ,
t:
„
inxe
-
t ar.
fl}
dpt
r1kft
Lt*uflr.
: ,
rev
eet:
ner
12r
•••
c."
Cii
ti
;1.(
". tl
1.;/1.
1
]•2
"
y
s
rn
e.
C.;
;.
4
I
tr.
;;Kt
at
.
rytnii,*
b
t.tmliigne
2.
trn
Lit
ViJ
i
aot
.
v
'
-V
eh
Ie
:ter
sU3
Lrtt:
nu
Frus..-st
..,euars
ler
luta; -
tibe
s ouaikrussaI,4aU
,
vreftei
4
grhalle:
10
-
30/m
u't t
i3n
$ •
F
m3333.1
1
I.
fl
—
%?
,
y;
,
'
, •
tV
1,7k
• , ts oi
•;
t
•
7 .-4
cs
inj
•
t.
1
, va rernot
:
1
.3
..163.:n
Al3t i
u.
:"
1.
'1
;,.
¼i
Av
iu.rt bk
a
. :j
I.J
øn/ra
.),jA (3 C
L2
'311-1
•
d
I
1n._
Si
,
:
Tm
S
<
a
Lirt;
1
C:'
4.
T
il
•.
.;.1,14
L
.
nt.1-vir
tt.
-b
;."
tvify-
.
'n•-•
tj;.•
,
OG
/
.!,
b
1I
,...i
t
.1/41
Å
C1
L1E, 7:
,
.1a
it
-e a 3
:ta 1 _ .-333s
LUIÅ
rhi3.
:
Av
1 00
ti L1,
,
L.;
s
ra33q I 31
,
.;.)
t
ilt
p
1 /3.- min,
: U,34
0, oE4
28,3delar omagnetisktkoncentr.
<1/2 m/m med
V.
Mn
63,64 %
1,82%
24,88%
3,54%
48,4 delar •magnetlsktavfall
<1/2 m/m mad
motsvararungeftr72 och 78
Jarn och manganutvinningen
med små kvank gjordapå laboratorlørna
Dessa fbriektro
av
vid bertknandet
titster,varfbr sammaej kunna ltgga.tillgrund
s uppakrttttill 0:a
utbytetvld fulldrift.Det visardook,att god
den fbrutgjorda
45 % jarn ger en mycketgod manganhalt,varfbr
jtra
, vid utekr&dningav 30 % styckemalmmed 45 %
fbrutøtttningsnatt
erhållaen manganbaltav 8 %, ar falltrlmlig.
har man gått mad hbgrejarn-ooh manVid anrikningefbrebken
avid drift,vllket
ganbaltå ingåendegods,tn vad man kaa pårtkn
Som syneshar manganutvinntage
avgjortinverkatpå de vunna resultaten.
, di avfalletsåtrnbaltkr mycket
varitbattretn jarnutvinnIngenmen
ydllgtsankas,varfbr
hbg, tordesammagenom ltapligasnordningarbet
praktiskttaget
manganutvinningen
kr att antaga,att såvtl jara-som
skolabliva 11ka.
k smi
Då man vid anriknings-och dkr&daingsfOrebmed
viktørnaav
teterej kaa pårtknabaskvartnogranaasiffrorå
kvanti
esaktsiffraå den
utvunnaprodukten,kunnavl ej bar ltenanågon
, vid anrIkaing1 •tortkan vara att pirtkna.
metallutvinningsom
ganDiptvill synas,som om man fOr hållandeav en man
% jarn.V1 antaga,
baltav o:a 8 % bbr hållasligennere 1 50 - 55
av
och manganutvinning
att man vid god anrikningkan pkraknaen
dook fbrstvid ett stbrre
o:a 75 % av rågodset.Dessa siffrormåstil
k earekontrolleras.
anrikningsfbrsbntr
antitetert
havav1 utgått från,
av malatlllgången
71d uppakattandet
titetenav Hbgtindeatt ovan550 meterOver havetendastbertknakvan
som event,kaa uttat,
gångarnaned t111denna nivå.Den malmkvantlte
åstttav1 daribren approxl
gas från 8vartmalme-och Storstollsmalmerna
mativ siffra.
malmareornahava vl beraknattill:
De horisontella
8
411
Vegte
eveflf0.r
SOgtinisgadgarna, i Jet nermlate blottad
3.500 kvm.
F.000 kvu.
Nedre
SteretelJun-.1uen,blettae
kv,.
3r03
rntap2ensrea
$„(300
600
-
"
10.600 kvu-
Summa
Fbreteatt att urniernivan j50 m. S.L• 1Lgtinds- ech Stur
atelismaimerna $iroaamL3nhengand3 ;lculleman her kunsa perekna dn
malmarea uv omkring
ùoiontell
kvu-
14.000
Melmkvintiteterna brekna
vi till fer:
Hoptindegangaraa ovaar.r Vogts
(:ruiig kvintitet)
nalkaa Vogts-och StorL.000.000
ste113n(adt.kvatitst)
J:e
S-ln mu]mkomp1exet
nivå Ull
L.500.000 ten brg
nivån 150
fl
cdrt 1 sren ?,t
:ritHçtj
-tet)
h
10.000.000
n
300.000
SvirtImL.agången
Lea 03rg.
ciUani
C3tta metsvarar 17.400.000 ton regeds fer 4$radn1ng
Le;
Tensa -1utairfra kan naturligtvis ej läggas till grund
t7"r3n "
akning
verde, utan triatefUret itretagas
1.-.4-vaitt:ts
cwf-,tt.3nde»,ndrOkningar a iegre nivåer fUr konataterande, ett
till nivån 150 ruetr
maimen v'rkligen fe..t,$_tter
Frundad pe de vunna
av lynighetne
Fer bedbm..in:e
rese)taten
3V
hittills gjorda endareekningar, vilja vi gern f$Jjan.de
nligLrlundaexalta b.s.kning av mglmtillgången.
goda urunder k,n msn antaga, 3tt hegtinCsgengarna fort3U.ttaytterligare 160 Leter Lncer Vogts atoll och att Storstol-raender Stereteiljen.Kvantitetsberakningen
malmen resta:Ater 60 iim?ter
3tt:11r sig da pe LL1jan[2e
Hegtindegångarna
5.000.000 ton Lerg
Svartmlmegången
1;00.000
Stor-tol,sma1men
100.G.00 "
Suiuca
"
5.700.000 ton berg,
skulle av nenna kvantitet
Under fbrut givna fbrutelittningar
erhållae:
t.
0
1.710.00 etyckemalmmed 45 % Fe ooh 6 % Mn.
2.850.000t. anrikningegodemed 28 % Fe och 4 % Mn.
Av anrikningegcdsetskulle mnn alltså erhålla omkring
1.100.000ton slig med 55 % Fe och 8 % Mn, motevarande2,6 ton ingående
gods per ton elig. Ur brutet berg bbr sAlunda erhållas o:a 50 %
etycke-
malm och elig tilleammens.
in
Kraft - ooh slitvattentill
C:a 1200 meter nordvast från Signal N:o 42 nedfaller
1 fjorden vattendragetStorilven,som inköpts fdr gruvorna. Enligt
ingenibr öhrne rapport skulle man genom uppdimningav det e.k.
Storvandetkunna erhålla 4.000 hUstkrafter.
Utbyggandeav 1000 hkr.
för tven
mer kn tillrttckligt
on myoket etor produktion,då malmernas lagen och terrangen fbr bvrigt
blir myoket kraftbeeparande.
Att erhålla en kontinuerl1gtillforeelav ebtvattentill
enrikningsverkoch masklner annat kn från Stortiventorde vara
uteelutet, då de nUrmare liggande backarna helt stkert tidtale
tro uteirnade.
Ludvika den 13 aug. 1918.
Ille Mossberg.
4
-
10
-
kr,buin, -)
en del
bolaget
epridda
jttInmalme-
desea
fyndigheter
i Finmarkene
och kisfbrekomster
tmt.
Snmtliga
fdrteckning:
±aljande
enligt
mutningar
ut41 • åw jltramilm
64
fl
"
9 9
55
fl
" "
52
4
ø se
24
(1 & jarnmalm,
5 mutningar
5 utmill å koppar
Melti
Hjarkb
(5gefjord
Sortland
Kjangenits
Hammerd
Dyrti
Altenfjord
Ynndb
3 å koppar och 1 tt
evavelkie)
och mutningar.
utmål
201 st.
och
fyndigheter
ttro Meld,
Kj&ngentle,
bgefjord
mera ktInda och torde
&ven dessa
fyndigheter
vara
de mera be-
norr
om Hindbn
Av dessa
Bjarkd
ooh
utmål
inom 201 et.
innefnttas
ttger
Deesutom
av Hindbn i Lofoten.
i rarheten
å eller
fyndigheter
andra
antal
betydande
jUmte ett
och Kjlingenito
Ntefjord
Pjarkb,
i Melb s
och fyndigheter
gruvor
hbra
bolag
7111 detta
110
(-h4,44
— 62.
tydando.
MEL6 ORUVA.
hr belttgen
Denna gruva
en evavelhalt
ligger
djup,
vid
en bredd
av 50 meter.
vart
stdrre
hava vanligen
berg
belligna
nivåer
Malmen anetår
malmarea
her erhållite
vara
40.000
lång
lUngd har varit
nv vanligen
nu med full
hn den nu bppnade
hbget
bredd
i f&lt,
fOrefinnee.
39.700
linbana
90 i
omkring
100 me-
20 meter
har malmen
Å bottenni~
line.
ooh
178 metere
vid en lLinEd av 100 meter
ora 30.000
utgjort
och en bredd
varfbr
en avie-
Årsbrytningarna
ton walm. Av brutet
65 4 75 % ntyckemalm.
En fbr gruvan
torde
vanliga
kvm:e area
till
till
eom brutite
kalmens
av en regelbunden
och har utgjorts
bppnate
å hbgre
Jflhalten
av 0,o12-0,o2o%
med en aolometer
och står
havet
med lastkaj.
fdrbindelee
ter
%. Orl.wan,
av 0,3-1,1
intill
en foeforhalt
% vld
52-55
till
bearbetad.
med lAg foeforhalt.
av magnetit
Malmen utgbree
å malmen uppgår
1904 varit
eedan kr
ooh har Inda
Lofoten
etras
å dn Moldvaer
lamplig produktion
ton malm per år,
vilket
- 1 -
med nuvarande
motevarar
anordningar
ungeftlr
6 aiter
årlig
avsankning
nivån
anstår
4 årshrytningar.
o:a
duktion
80 møtør
osa
malm, motevarande
inati
allts*
skulle
Ovan denna nivå
& malmen.
och kan man
djup av 0:a
ytterllgare
rakna med øtt
sannol1khot
typen
den møra djupgående
tillhbr
Findigheten
med stor
pro-
ovanetående
vid
malm, ellør
ton
160.000
omkring
lageta
Ovan den nu bppnadø
fyndigheten.
å hola
16 - 17 arsbrytningar.
ywinb.
a; som
dønna
upi,g1ft
Någon exakt
bvertvarad.
val
om malmens brødd
fbreliggør
ej,
torde
jarnhalt
50 % och
ota
vara
fyndighe-
Kr
fk,rdelektigt,
ganeka
vara
fbrefaller
underebkas.Malmarean
narmare
men
på grund av
uppgave
bearbetandø
ar mycket
1 å 2 %. Då laget
vard att
blivit
lielmens
malmens hbga svavelhalt,
svavelhalten
par orter
vidare
fyndighetens
att
uppgives
øtt
avsankts
år sedan
malmen med øtt
varvid
sohakt,
djupt
ota 30 metør
NergArds-
ar fyndigheten
tjugotal
Flar har fbr øtt
ev intrøssø.
agør
om helbvaer
7 km. sbder
Av dessa
tv& jarnamlmsanledningar.
bolaget
vlkon
o:a
ar belagen
betydands.
eida
møter
finnøø,
från
stensmalm
metør
hetydands
malmlagør
Den viktigaste
med magnetit.
havet,
från
malmlager
uppgår
till
Utom denna
Storstollen
fbrra
uppgår
sonare
t111
torde
uppgå
den kanda malmarean
E.000
Malmarean
och
malalager
800 metør
över
till
Dbrekomma liven tvenne
fyndighet
belagna
och Svartmalmestollen
1 o:a
blod-
far
över
tt
dessa
kvm.
5.400
o:a 300 kvz.
narbølkigna
av 300 metør.
langd
på øn horisontell
till
och uppåt
av fyndigheiøsna,
och stbrsta
havet
bver
675 meter
havet
750
av osa
langd
av øn manganfbrandø
av tvenns
består
benamnd Hbgtindsgångarna,
kan 1akttagas
bver
en hbåd av,350
hbjd,
bver 800 møtørs
å Hindans
in i t,gefjordon
På øn horisontell
havet.
och intill
sbdra
langst
ar belaget
falt
Detta
till
Den hittilis
kvm.
-
cla
å lagre
2.500
andra
nivå.
malmer
Fbr den
kvm, och far den
kanda zalmarean
far hela
faltet
några
mycket
varlerendo.
halt
7 % mangan med
och cat
45 % jarn
med cla
styckemalm
till
krådas
Melmen kan tiven om så baskas
% svavel.
- 0,o2o
% ooh 0,010
0,o90
av
en fusforhalt
och 10 % mangan vld
med oitt 50 % j/irn
en slig
•rhålløs
varvid
magnetlekt,
bkst
3 - 7 %. Malmen anlikas
från
en mangan-
% vid
uppgå 1 Z,B -'45
torde
Jltrnhalten
ar
samuansattning
kalmene
forefinnas.
ej
anlaggningar
varfor
får unders6kningsarbeten,
toremål
varit
har endast
Yttltet
en mm1mprcaent av 30.
mycket.
lika
till
skatta
tvenne
ttger bolaget
Dessutom
under utbyggnad.
från
orhållas
framtict
skr
en kraftstation
varest
fttltet,
från
1 mil
o:a
belttgen
Djupfjorden,
1 anar
kan antagligen
kraft
nektriek
erhållas.
råmalm kan
tca
tusen
hundra
av flera
årebrytning
en betydande
vilka
på
sammanså'tning
vardefull
av synnell1gen
melmkvantitoter
ytterst
i ögsfjordefIlltet
finnes
av ovanstående
Som framgår
betydande
upp -
kan man med Lcda skttl
kvant1tøten
överskådllga
4 % mangan„ Den ej
av omkring
och cia
LB % jkrn
o:a
med 1 medeltal
berg
ma1mba1t1gt
tca
3.000.000
malmkvantitet
har man httr en tillgtinglig
Nerekttd11gt
1 fhltets
vattenfall
narhet.
omedelbara
JWINOSNX13%
av HIndån på betra
delen
å norra
ar belagen
Denna fynctighet
idan av Oullesfjorden.
Malmen går
1 dagen
bl1v1t
malmon genom en stoll
o:a
med enligt
uppgift
och 0,5-1
% svavel,
halten
fke
att
Malmen utgbres
av svartmalm
och med 0,olo
40 % 1 rågodeet
1 sligen
ltittanz1kad
70 % vid
upp till
% foefor
-0,o4o
boskaffenhet.
Jarn-
en mycket
hög metall-
kunna nedbringas
00h
malmareorna
De befintliga
och
tivertvitrad.
% reep.
och 0,c3o
havet
dar
och Rr av mycket
med låtthet
hOjd dver
1 bergoiluttainøk
Toefor - och svavelhalterna
utvinning.
0,003
600 meters
nedåt
oset 100 meter
1akttagas
kan sedan
på ota
liksom/malmkvantlteterna
till
endast
atro svåra
berakna.
Elektrisk
verk.
Bolaget
kger
kraft
från
kan erhållas
dessutom
1nt111
faitet
3
ett
1 nttrheten
ett
vattonfall.
planerat
kratt
övrigabolaget tillhdrandø fyndigheterønligt förut gjorda
förteckninghl.vaøj varit fdremål far niirmareundersdkning,varfdr
dørae vArden ej kunna på något eatt fastellia.
Efter konceeeionelagenstillkomethar bildato øtt dottør-
bolag till A/S Wordieke 0robekompsgniberammt A/8 OgefjordenaMalmfelter
Detta bolag aveer övertagandetav diveree mutningar 1 ögefjords vilka
hro koncessionepliktiga,men å vilka koncessfonAnnu ej oidnate.De
fyndighetsr,som detta bolag innehar, Kro dock av föga betydelsøs då
de endast utt:ras av etrdfarekometer1 huvudfilteteomelvning.
Ludvika den 30 Maj 1825.
Elie Moesberg.
4
1/4. (9••
t
t t
(
cL
,•
‘X
tt
t
att
otS
Kbotaadataralag
tbr ahLaggninga•
ooh 1909.
vid øgsfjortunderårtn 1908
A. Borrmaskinsanlinin on borUXn
adtör tolf samtidigti 811118
varandaborrmalikiner:
Komprosior
8600 kr.
Luttbohållars
2500
"
Pump,ventilorm.m
1000 •
12 st. borrmaskinsr
8400 •
12 st. dlo 1 rossrv
Rbr, slangsr,kopplingarm.m
9000 "
Sktra luftbohilllsro
8000 •
öfrigmatoriml
8400 *
• 2200
•
8umma48000kronor
ota 15 % tull ooh frakt
6000 kr.
Rusbyggnadms4 grundoroah arbstslön
18000
kr.
3500
•
Montoring
af muskinorna
Diverso
48000 kr.
6600 •
26000 * 73000ki
3. Anrikni svork beraknadttör 100000tone
rånlm mod
utvidiningesWjlighste
til
r l160000ton,h
vad kronmaalti-
norietbsträffar,samis
grunderooh
byggnadorthr utv1dg-
ning till 800000tons riramalm.
Tuggarsooh krossar
12000 kr.
Sortstingsmarkinar
3000 *
nakvarnar tyra styosen
50000 "
Rbrkvarnartvå styoken
Tjugu styokenattmaskiner
16000 *
18000 •
Pomtio etymkonilfley-bord
38000
SkakinrlittnIng
12000 *
Pumparmed riirl•dnIngar
8000 •
Transportband,
trasomissioner
.46000 •
Gager, uppfordringsanordnIngar
.20000 •
Diverso
26000 •
Sumna
ola 16 % tullosh trakt
247000kronor
37000 •
. Transport
a84000kr.
484000
73000
kr.
Transport
Grunder 0oh husbygisnadør
80000
Varmelødning
284000
kr.
kM.
5000 *
Divorøø
65000 "
35000
*
364000
•
40000
•
20000
'
Sligragaeln
b
dør
B. Utfroktøanordningar
ningsvorket
sumt fritn
ooh d&rifrån
2.
till
Kraftanlk
hvaraf
120 till
15
t111
t111
eligmagaminet
240 till
till
anrik-
verkstaden,
belys-
m.m.:
0111 ångmaskin
ellør
gameaskln
anvåndum
kom-
80000
ooh frakt
husbyggnad
kr.
9000
*
30000
•
11000
•
54000
kr.
12000
•
.. 12000
•
12000
•
med grundør
DIverse
G. Byggnadør:
Tolt
bostådør
tdr
fyra
familjør
fbr 20 man 1 hvardara
la kontortibyggnad
man, montörer
med rua för
irutfbr-
a.fl
Två Ingen1Ors-
ooh fOrvoltnings-
byggaudør
Verketad
ourd makiner1
25000
Matørialhus
5000 •
ofthortarbeten
malmen uttages
100 motør
på ota
stoll
undør tbrutsåttning
150 motørs
å 100 kronor
250 møtør uttraktuutoll
brødd med raltilnlaggnlng
kronor
pør meter
400
h1spar
•
sohakt
•
psr
motør
10000
i 300 kronor
kr.
i 250
per tester
med inbyggniadør
att
2.5
82500
i 200 kr.
185000 •
nlvån:
med minst
møtørs
400 metør
•
5000 *
Diverøø undra byggnadør
H, 8ona
110000
1
hvardera
Två kaairnør
'
fOr 400 håstkrafter
borrmaekinerna
vare
tull
anr1k-
75000
børkknad
apolanordningar
ma att
dotta
oph 40 hktr,
Meekiner1,
stollen
lastkajøn
ln
ningsverkert
ning,
från
kr,
75000
80000
*
•
tdr
por møtør
Transport
140000
273.000
•
•
887.000
"
"
Transport
Diversehithbrande
.
273.000kr.
270010•
I. Diverse laneri sarbetan
ibflysnIngsmaskinerl,affallsdammam.
r m.4
K. 2br u ronsni af farled
enoeh densammas
utprlokning
867.000•
300000
43000 •
40000 "
Summa
At dessa arbetenutfUrasun
derhvartdera
året ungeftrtbljandel
År 1908
Å. Helaborrmaskinsanliggn
ingon
73000 kr
3. Af anraningavorketfbrata
året
grunderooh byggnadenåteret
odenandraåret 84000•
C.Sligmagasin
utfbresunder andraåret
D. Kajbyggnaden
påbbrjaafbrstaAret
ooh utfbresså att tid deasam
ma.all
materiei kan losemssamt fullbordas
fbr aliglastning
året
10000 •
2. HArmed upptagnaarbetenko
mmahultudsakligenpå andraåret
20000 •
Y. Kraftanliggningefå
n r till •tbrstadelen utfOrasunder foretaåret
må ott
borrmaskinerna
hastigtkomma 1 verksaithet,
sast twirbelysningooh ffr vo
rketaden,
hvadan dennakan f4rdslas:
70000 •
0. At byggnadsrnautfOraskas
trnerna,
kontorsbyggnadenve
, rkstadsbyggnaden
ooh materialhuset
nbretaåret ooh några
af famujebostäderna,
hvadanfbrde1ningenungefårblir
90000 •
Då grufSearbetena
bbra tereeraeaå
myoket som mÖjligtkunna 4s Op
pbsgss
4111 hilftenaf hiarderaårst
150000•
Divereeplaneringsarbst•n
m.m
23000 •
K. Uppronsningaf farisden
*
20000 *
Suaser
1250000kr
1r 1909.
300000kr.
40000 •
10000•
55000"
40000•
75000*
150000•
20000 "
20000"
540000kronor 710000krenor
8V6-2-Gb(
sf ords ruvor
den 21 juli 1939.
Johansson
Rutberg
5.
Paulsrud
den 21 juli1939.
Observationar
1/ Nedrs storstollea.
2/ HOgtiudgångarna.
3/ Kraftftågan.
4/ Bergs,Rasmurs•a,
UndersOkuingsforslag.
11 MegnetiskmAtulag.
1 undremalmeu.
2/ Dismantborrning
.
k
3/ Gsolosftskarteriug
4/ Trettio-stolløn.
5/ Trebustra-stolløn.
6/ Sankning300 - 40 m. Over havet.
7/ BrytningOver300 m. med 50 st.•tagør.
111 • Ania6suingskostma.
for stolldrIvulug.
DrIftekostaad
av kastuader.
sammaustållning
-29
Med st8d av Uldre rapporter
tanken
den, att
den nedre storstollen
110 m. lång skulle
enligt
bifogade
kunna befaras
strax
av mallan
bergart
tiekt
heda från
misstinker
helt
adelagd
åren.
att
raset
av
Dessa ras
platsen,
ooh nya etora
FjaillaRggen
dår
res
visadø
avea
stemen
hOrdee
kunde komma 1 ny
blook med farska
åkt ned anda 5111 planst
och låg i farut
leptit
anvand våg.
upptrRdande ljus
i rad liggande
Detta block
grovkrIstallInInk
magnstitmalmør,
runda med 50 m/m diameter.
Direktør
prakJahaneeon
hår an magmatisk utskiljnIng.
Resultatet
av denna besiktning
ej kunna førlaggas
heller
och visade,
myeket intressant
med fyra stycken
taget
platser
som nar som helst
senaste
ovan sjeetranden
bestod
sig dook, att
Vid Overving av den nedrasade
Ett iftologiskt
brottytor
H5gtindgångarna
undør de senaste
Rr myoket farlig„
knappnIngar i bergmassan,
r8relse.
frummot
ovanfOr denna plate.
brottytor.
300 m• Over havot och nu
var på tvenne
vlttomfattande
Rr driven,
var den fdrsta
1. - Det vlsade
ecm intrilffat
voro synnerligen
firska
bllaga
denna atoll
bergras,
denne stoll
kunna fortdrivas
tkisa,
vggen fram till
stora
och farslag
till
till
platesa
var,
att några axbeten
t5r nedre storstollon
den andra 50 meter
htsgre upp liggande
ooh ej
Ovrø stor-
stollen.
H t
d
Den s5dra delen avH8gtindgångarnas
vld detta
tiflttlle,
obeerverat
Jahanssonhade
øn tOrkastning
ningsrlktning
sydvilet
mot den e.k.
på några tiotal
foregående
om Vogts stoll
svartmaLmastollen.
ning kunde v1 denna deg se endast
igenvuxen
vld ett
ekIrpningar
på håll,
Denna førkastemedan vagen var helt
Meter och det øj var m8j11gt komma Over
grAsyla.
andra førkaetninger
på osa 800 møters hOjd 8ver havet.
Dessutom observerades
deama brant med øn sidostupning
legerfaljd
strykningsriktning
vittrade,
en vinkel
Dessutom observerades
øtt
flertal
Dels atodo
av osa 800 0, och gørende med
på osa 3015.FOrkastningsplanens
var ungefar
men myoket tyder
besOk
seed an stryk-
denna brant stående
hergets
besøktes
N
S. FOrkastnIngsytorluxvoro
på, att hår fOreligger
en Overskjutning.
på osa 580 a. hOjd Over havet
flackt
-5liggandeplan,sam kundevara glidplan,på vilkethela rjRIItoppenkan vara förkestadI vRstligriktning,så att fortsAttunder planetskall sOkesmot SO,
nIngenpå ROgtindgångarna
ellerdår de tidlgaresOnadeutmålenligga.ObserveradefOrhava Inlagtspå kartanenligtbilagaL.
kastnIngaplan
Ovan 660 m, hOjd Over havet/Vogtsstoll/Ar den kRnda
malmentill stor del ej mOjligatt bryta på grundav den tunna
som vid ras kan draemmad sig malmen.
brantafjtillvåggen,
4.
3
Jr5rleverans
5 alternativ:
fbljande
dalgången
långe
denna fjords
Våsterdalen
fram 1:111 Vestpolltind.
Kraftverket
åges
nårvarande
Ran hånvisade
ligheter,
abder
Djupfjord
taget
vara
leveraas
synes
alternativat
out-
ooh diskuterades
Leif
kommuns ordfarande,
med L5dinge
alternativ
detta
ooh var praktiekt
LOdingen kommunale elektrisiteteverk
från
av kraft
från
av kraftledningen
Stukmarknås./
bAsta
synes
ooh till
Det tredje
vid
nu byggts
en ny kraftetation
gå Over hOgfjållen
Larsen,
/Ingenibr
fOrbart.
goda utvinningsmAje
Sortland.
Luhr,
men dragningen
on:Sigerfjord,
skulle
denna station
itven att
påstod
Langfelt
Ingenlbr
Ingen15r
till
Kongs-
vid
som uppsøktes
såljas
att
når som helst
hade ovannthanda kraftstation
kraftetation,
markens
i Hodb
Privatbank
av Nordlande
Langfelt,
Ingenier
kommunen. Znligt
till
utgOr oa 30 km.
Denna stritoka
man kommer antagligen
Forsgren/,
/bankohof
5/
fbr
ooh genom
sydepets
dess
ned till
strand
våstra
samt
Gullesfjorden
fram till
riktning
i ostlig
efter
av kraftledning
med framdragning
kraftstation
1/ Yrån Sigerfjordens
2/
kan tånkas
Malmfelt
egefjordens
till
av kraft
Floan,
Harts
Lbdingen.
Libdinge kommun har ffibr nårvarande
norr
om Ladingan
vederbbrande
utredningar,
de Storelva
utfOrda
på 5.000
en ans5kan
f.n,
på Tjelbya
av A. Haaland,
ekulle
på 1200 turbinhistar
ligger
belågen
har en bruttofallhOjd
om. Kraftstationen
vardera
i Oslo
myndigheter
på 324,5
Tromsb.
beter
volt.
inne
Hos
om
om Lbdingen
Den hår utmynnan-
m ooh gpod vattentilltbring
kunna utbyggas
med tillhbrande
med treng-
250 turbinhåstar
hbgsplinningeledning
av en ny kraftstation
byggande
enligt
på endaet
Tjeleundet
200 kVa ooh •n kort
formator
året
vid
oa 5 km.
belagen
en kraftstation
med 2 maskinaggregat
generatorer
på 1100 kVa.
-5Onkraftetationen
notsvarands
utbygges
1200 turbin-hk,
så skulle
mad den gaala kraftstationen
disponibla
disponlbla,
finnes
belopp auThet vil
vid bufjorda
då en reserv,
aggregat
gruior.
skulle
rHoka till
det andra aggrogatets
liggande
hOgspanningsledalagenmellen
1.5dingen och Icsnee,
kandet
Snelsa
Tara av intresse
jarnmalnafaltet,
ørhållna
hogspånningsllaje
upp till
återstår
berAknas kosta
kr.
att
Lediags
not eit
Under underaftningSperioden
av denna kraftlega
som ttaligen
1 Oslo kontaa att
och linjesystemet
kan upphrinaas
planerad
22.000
med en tørhruknIng
av kr.
per kW
avdrages
det ovan fer-
vederbbrande
kraftabonnemang
underlåtta
borde daribr
når definitiv
vld 1939 års utgång,
givit
kraftverks-
och att ungefår
fbr en
halften
från Grubekompagnlets
fritgans
anarest
beheadling
mejligt
fbr 1.0dinge komman, marvid samtidigt
att magnatiska
myndig-
ombyggnad av den gamla stationen
ytterlIgare
Ett avtalst5ralag
att
såsom lån 1 Norges Kommunalbank, Ordferanden
ett
5verenskommelse
till
matalagar,
V
kamman bygeor
de4 projekterade
av kr. 1.260.000:-
framh511 dook, att
kartering
en taxa
aftert,
bevIlja
sent
sammanlagd kostnad
tidpunkt,
8m1th,
byegnadsbeloppet.
pet anses
ordferandea
Briksta
Grubekompagniet fbrskotttt-
och kr. Vid betalnIng
skulle
sammanhang
Denna kraftledning
50.000:-
kunna tankas
sida
visar
av Vestpolltind,
av max, 200 kW skulle
heter
I detta
att bygga ota 2 mil hOginitanIngs-
dessa 20 km, kraftlednIngar
skotterade
nemligan
av 5verstelbåtnant
Grubakompagnist 1,5r toraalå,
rar kr. 50.000:-.
storlak
öksnes.
stranden
kan approxImativt
før en
den plenerade
det nårbeligna
utrednIngen
tram till
Från öksnes
lednIng
notera
som fOrvaltes
Dt,n av ordibraneen
latill
och vid Bresja,
att
teaknat
vid bgefjord
och dessutom tre vattenft11,
norr om Kamstad tid
finnes
200 kw ara således
FOr gruvdrift
omfattande
tilleammans
o:a 900 tW
eller
Fbr nårvarande
fer 700 kå och återståends
vilket
ett
kunna erhållas
1450 turbia-hk
får kraftfersåljninemr.
kraftaboanmaang
provdrift
nød enbart
vIlken
tidpunkt
brukande undarsdkningsarbetea.
såndas till
naddelas
kan trtlffas,
en
exempsivis
det år att hoppas,
favent, diamantborrning
fbrutsättningar
i Oslo.
fbr upptagaida
och goologisk
av kraftf5r-
-6-
Vid sental1 Bod6 oah under den gemenemmaabåtresan
fråsarna.
diskutradesde gruvråttsliga
har under senareår ettørdet GrubekompagI Vettpolltind
nlet sOnaten del utmål enligtbergmastarenendastja ny inmut2nligt
nIng tagits,namligenvld Vikhaugennåra sjastranden.
att
bergmåstarenharden man, som mutat farekomsten,uppgivit,
melmenhår ekullevara av god beskaffenbet.
ansågvidaresom eakrast,att de gamla
Bergwastaren
på nytt fixerades1 nårtnroav tvenasaya littnan.
utmålspunkteraa
på
Betraffendede sonadeutmålenskel1bogaresnya inmutningar
vanlIgtsitt.
farklarade
Betraffaideden magnetiskaundereskningen,
ej behOvdøsOkas,men han
ett erbetstillstånd
borgmAstaren,
gjordeose uppmarksamaapå s t v1 ej fingeglOmmaatt anmala
1
undersOkningspersonalen
år det onakvartatt finnamalm
Vid faltetsundorsoknIng
battrebelågenin de hittilleblottademalmernavid tjallets
topp.Magnetiskamåtatnemrbara hirvid1 förstahand utfOras
som finnasOsteram HOgtInågångarna
På de malmanvianingar,
vid de nu sanadeutmålen.Det fOr matningf6reslagnaområdat
ar amxteratpå bil. J1. ooh skallomfattautmåløn1, 2, 26
oah 16 - 21 så myeketsom majligt.Dessutomgøreson røkognoseringpå langretvarlinjer,utgåendefrån dessaområden1 den
ais terAngendot tillåter.
sedanden magnetiekakartanblivit
Det kan Ifrågasattas,
uppgjord,att vissadragborraeupp oah hArvid 1 farstahand
maimernaunder de gemlautmålen1, 2 ooh 26.
bar faltetgeologlektkartiras,
Under alla ferhållanden
påbOxjas.Om mnjligtskola
innanaågraundsrsøknIngsarbeten
darfarutbefIntlignstollarrensesfar att underlattakarkørIngen
fdrekommai gavlaraa
av ej enbartmalsj utaa om ej farkastningar
1 tivrestorstollemooh svartmalmastollen.
hajd Aver havet vid en på bil.2
rå trattiomaterit
angivenpunktSt.50påbørjasøn stoll,som förstdrives1
få storttak, tills
ostligriktnIngfør att øå tort som misjligt
den nAr malmagst, varefterden evAnges1 nordligriktning,
DennastollalångdtillAbgtIndgångarf5ljandemalmanlednIngarna.
beråknastill 1400m.
nes eventuelladjupgåendekan approximatiit
jtollenskulledrivasmød 2,5 metershOjd ooh 2 - 8 metørebredd
1 lutning1:500.
På fjAllets5straaidafinnes300 møter 5verhavet øn
platå,som liggørsakerfbr att ej råka ut før anbakredellørras
ooh lAmpligsom utgångslAgefOr stolldrIvn1ng.
Vilkenav dessastollar,$om ska11drivasf5rat,blir beresultit.I
ma fOreelagnaundørabknIngare
roendepå føregitende
tall skolabåda stollarnadrivas,ooh så att de
gynnaemmaste
liggaovan varandra1 sammamalm.
0
De båda ovannåmndastollarnafOrenasmed ett sAnke inne 1
Malmlagetmen 1 malmernasliggvAgg,dook så ett sAnketdrives
vertikeltfør labyggnedav hiss.
Man får utgA från att av den hittillablottademalmsn
brylning,då
alltovan 800 meter Over havetAr oåtkoml1gt'far
hAr riskerasstorafjAllraa,som nå in 1 malmen.Mellaa300 ooh
800 m. øver havettillredesmalmenmed dubbelstigortdrIvning
ooh genomalagtill daganpå var 50:eMAter.
•
1. srbstsuppgift
/5 år/
2.500neter itollochsdnkning,
diamantborraing
nod x•-naskin
från stollsa.
3 •t. borrnssklmerRST-802
Kr. 5.5001..
2 " luftbohållore
k 1 n3
"
" salssluttkonweosorW-412
Bydroforsnliggning
fde tryokVatton
" 10.2001
0
2.000
8.000:
-
Borrvasssiaesutrustning
4.000:-
"
11.000:-
1 1/2" vattonledgnin
4.500:-
2.000 spitramter
14 lsis rdls
8.000:
"
41pørs
Plaktarooh vontilationsrar
Lufltippars
"
4.000:20,000:-
för vagaor
1.000:-
5 st. nalmsgusr
1
1.0001
-
Borraaskiasreservdelfar
ar 1 års
drift jdntsslangar,rerdolsr,
borretål
notor 3" luftlodaing
2.000
2.000:-
8.000:-
tryokluftlok
10.000:-
1 " Sensonsolektriskslastmaskin
" 12.000:
asideshird,rakt etc.i modjsu "
3.0001-
50 hkr. notor fOr konpressorn
3.0001.-
Borrkronorfer Xsanskin
56000:..
Transformator,
100 kVA
3.000:
-
Ledningsrooh lustrumentoring
2.000:-
Traktorooh tall
10.000:
-
OfOrutsott
25.000:- Kr.160.000:
Bvssusder.
Transformator-och
naskinha
Kr. 8.0001
-
Borrentedja
"
Arbotarbaraok
" 30.0001
-
Forråll
ooh nntrum
2.000:-
0
Hirtill konmoranlAggaIngskostnad
för kraftledaingfrka alrnasts
anslUtaingsstation
till
gruvfaltst.
.9.
Kronor
per månad
500
kr. per arbetedag
20:-
1 t5rman,
:-
Arbetare:
2 borrare
3 lastare
1 borremed
1 lokftkare
reparatør
gruvbyggars,
3sma
2.700:-
25 dagar x 12:-
9 man å
KraTt.
1.6001-
200 k%å kr. 20:-/kW-år
haterlal.
tör 50 nt. ort
spritanon
1.500:-
20 kg/m. å 1:50
/50 tire/borrm/1.0001Borretålooh borrmaskinamaterial
Kronor
7.3001
fer 50 ra, oxt eller
150:enligt
Xostnaden blir
a/ "Trattio-etollen"
•
o:a
" 1.000 ga.
•
"
a/ "Trettlo-atollen"
30
b/ "Trehundra-atollen"
20
Vilkon
av dessa stollar,
beroonde på resultatet
drIvaa ege sinkntng
"Trettio -etollign"
eller
Denna 011nkning kostar
aom t6ret
tOrbrytning
långst
Kr. 220.000: "
150.000: -
månadsr
av ds itsrberodando
Som 94rbertWelse
kr./a.
t111
kan bentknas
atbstatid
BrforderlIg
osa
detta:
ega 1.500 m4
b/ "Trahundra-atollen"
-
akall
drivaa,
bllr
undersekningarna.
och V3r ventilation
1n 1 "Trehundra-atollen"
ned 11111
o:a 270 zg.
270 mg. å kr.
$70:-
o:a Kr. 100.000:-
-1 0V
Sammans å lni
av kostnade .
1/ MagnetiskmAtning
Xr. 10.000:-
Diamantborrning1 nedre malmen
fl
3/ 0eologisk kartering
25.000:5.000:-
4/ "Trett10-stollen"
fl
5/ "Trehundra-stollen"
220.000:150.000:-
6/ SanknIng 300 - 30 m. avv.
91
100.003:- Kr. 510.000:-
7/ Dessutom tillkommerfaltorter 1
malm till en antagen långd av
300 m. ooh tvirorter 100 m. på
vardera n1vån 30 resp. 300 meter
5ver havet /justerademed stollens
atigning/.Efter samma beråkningsgrundersom ovan kosta dessa
800 m. ort
Kr.120.000:-
8/ Far 6vertvåringav den andra
parallellendlamentborraa5 at.
50 meter hål på vardera nivån
far en beriknadkoatnad av
"
10.000:- "
130.000:-
9/ H5gsplinningslødning
CkanesVeatpolltind
60.000:Summa
Kr.
Ludvika den 28 juli 1939
700.000:-
131/Bz-1101
Avskrift.
Beskrivnin till Karta över
sf'ords mårnmalmsförekomst
belå en i
Lödin en herred Nordlands amt.
besfjords jårnmalmsfdltbestår av ett antal mer eller mindre betydande jUrnmalsf5rekomster.De viktigasteoch starsta av dessa åro de
på c:a 700 meters höjd 5ver havet belågna "Wennerströmsgång" åven
kallad "evre perellellen",samt en parallellmalmtill denna benåmnd
"Nedre parallellen".Vidare på c:a 500 m. nivå "Svartmalmsstollen"
samt den 20v meter lågre ned belågna "Storstollen"vilka åven äro av
betydenhetmed tanke på fåltets exploaterande.På st5rre avstånd från
dessa huvudmalmerfinnes flera mindre f5rekomster,men som dessa åro
alltfar små har undersakningarnainskrånktstill de mera betydande
malmerna.
bvre och Nedre arallellernac:a 750 m. 5wh.
Dessa malmer hava en långd uppgående till c:a 300 m. med sidostupning åt nordvåst och fåltstrykning,av skårpningaroch magnetiska
kartan att d5ma åt norr. Malmen utg5res huvudsakligastav kvartsrandig
blodsten, vilken dock mot norr håller maenetit. Ungefår från profillinjen E-F /se kartan/ och norrut år malmerna magnetiskavarf5r också
magnetisk karta hår uppråttats,men på grund av den gansks svåra terrången har måtningen endast kunnat f5retagas enligt kartan.
Karakteristisktför båda malmerna år dels att kvalitetenå malmen avtager mot mitten av xx fåltet och dels att den båttre malmen i
Cvre parallellenår belågen åt liggen då i den Nedre narallellenden
båttre malmen år i hången.
Prov 1
I skårpningenlångst i norr år den båttre malmen relativt bra
och 2.
och har hår en måktighet av 12 meter. Från prima malmen vidtager åt
nordvåst den sekunda, vilken endast år imnregneradav malm och har en
bredd uppgående till 13 meter. I nordvåstra ånden av skårpningenövergår berget i ren granitskiffer.Detta granitskifferpartikilar emellertid ut mot s5der /å kartan inlagt med blyerts./
Prov 5
I denna skårpninghar den tåttre malmen en bredd av le meter men
och 7.
år dock ej av så god kvalitet som i f5regåendeskårpning.Vad den sekunda malnen betråffar år den hår mycket fattig, men uppgår hår det
av malm impregneradeberget till c:a 70 meter bredd. Grånsen me]lan
det malmförandeberget går ungefår efter linjen abc. Några exakta
grånser har ej hår kunnat tagas på grund av den otillgångligaterrången.
Punkten a år exakt då dåremot punkterna b och c kunna variera på 5 m.
- 2 -
Prov
Hår år melmen betydligt såmre ån i de fdregående skårpningarna.
11.
Det malmfdrande berget fortsdtter emellertidmot nordvhst,
Prov
I denna skårpningåterfinnesett rikare parti, vilket har en
12.
måktighet tin 14* meter. jt nordvåst fortsåtterdet impregneradeberget analogt med fdregående skårpninear.
Prov
Detta prov år taget utmed en bergvågg och dr rått god malm.
15.
Något prov å sekunda målmen kunde ej tagas på szrundav terrången.
Prov
I Vegt stoll her detta prov tagits /enl. kartan/. Vad malmgrån14.
serna i Vogt stoll betråffa ser det ut som om gråberget hår skulle
kila ut, men detta torde dock ej vara fallet utan går malmen snarare
som den streckade grånsen anger.
I skårpningenvåster om Vogt stoll ha inga malmgrånserkonstaterats. Malmen år fattig. Strykningsriktningenmot sydost.
Nedre parallellen.
Prov
Bått god malm. Malmbredd 10 meter. 0rånsen fdr den sekunda malmen
3.
sl. ej konstaterad.flenbåttre malmen år hår något smalare. Både liggvågg
och hångvdeg konstaterade.
Prov
Den båttre malmen 9 meter.
6.
Prov 9
Hång och liggvågg konstaterade.
och 10.
Prov
Malmen år hår betydligt såmre varfbr prov tagits bver hela skårp13.
ningen. Hång- och liggvågg konstaterade.
Far unpkonstruerandeav malmbredder finnes å varje skårpningavv.
avgivna fbr profilers uppritande.Stupningenå mnlmen år i det nårmaste vinkelråttmot terrången.
Svartmalmstollen c:a 500 m. d.h.
Detta prov har tagits tvårs dver den blottade delen av malmen,
Prov
16.
men som donlåget å malmen hdr år mycket flack har provet tagits i håstan vertikal led. Malm anstår i ortsulan så någon malmbredd har ej hår
konstaterats.
Det magnetiska draget år hår något missvisande emedan det hår ser
ned
ut som om malmen skulle uå rått/i sydvåstligriktning utfbr branten
vilket dock ej år fallet utan malmen fortsåtter från Svartmalmstolleni
nord-bstligriktning.
Sidostupning/motnordvdst.
I båda magnetiskakartorna åro nivåkurvor inlagda med en eqvidistans av 10 meter.
Prov
Malmen år hår av tåmligen jåmngod kvalitet varfbr prov tagits Över
24.
hela skårpningen.Provet år emellertidtaget tvårs dver malmen. Sidostupningen mycket flack mot nordost.
- 3 -
Storstollenc:a 300 m. b.h.
Malmen i Storstollenår ganska fåttig anrikhingsmalm.Dår prov
18 år taget år malmen dock båttre och år berget hår genomdragetav
många mycket rika malmrånder. Proven tagna enligt kartan.
De platser å kartan vilka åro utmärkta med "malm i dagen" år
malm konstateradmen ej nåcon malmbredd.
I Lillstollenhar inget prov blivit taget emedan någon malm
knappast stod att upptäcke. egsfjords huvudmalmer synes vara två sammanhängande paralleller så ett den evre- och Nedre parallellen skulle
vara samma malm som Storstollen-och Svartmalmstollenrespektive,men
som mina antaganden i dette fall äro baserade på alltfbr lbsa grunder
vill jag ej yttra mig något bestämt i nämnda sak.
Samtliga prover åro avsånda den 12 juli till A/S Nordiske grubekompaniet, Trondhjem.
egsfjordensgruber den 12 juli 1918.
Nils Rosen.
Avskrift.
Innholdsfo;‘gaelse.
side 1
Oversikt
3
Forhåndsabonnement
"-
Planleggelse
Beskrivelseav kraftan1eggS ....
"
fl
iedningiaattet...
. ...
5
.
9
.... ....
Forandringav,A/5 Lødingen-a1ektri4itetsverk
1
10
Grunnlag for beregningataMkostniugsoverslag
11
Omkostningsoverslagfor kfaftanlegget-
15
fl
" JiSdaingenettet
15
"• förandringav
A/S Lødingen elektrisitetsverk
17
Sammenstillingav omkosthingeoverslag:
,
18
Rentabilitetsberegningog.fihansiering
13
Oversikt
LSdingen kommune ligger i Ytre Ofoten i Nordland fylke.
Det mot nord tilgrensendeelektrisitetsforsyningsområder
e Vågsfjord kraftselskapi Troms fylke. Det er naturlig at dette kraftselskap overtar forsyningenpå Hinnøya langs Tjelsundet til Kongsviken.
På fastlandethar Vågsfjordkraftselskapforsynet en
del av Skånland kommune med elektrisk energi. Det er forutsetningen at linjenettetskal utstrekkes til grensen mot Nordland fylke.
Den resterende del av Ytre Ofoten på fastlandet nemlig
Tjelsund og Evenes kommuner kan enten forsynes fra Vågsfjord
kraftselskapeller fra det planlagtenye adingen
elektrisitets-
verk. Begge anleggs ledningsnetter således dimisjonertat det
kan overfSre den for dette område nSdvendige mengde elektrisk
energi med rimelige spenningstap.
Det nye LSdingen elektrisitetsverksforsyningsområde
vil komme til å omfatte LSdingen kommune på Tjeløya og på HinnSya
til øksfjorden med innbyggerantallca. 2400 og dessuten eventuellt
del av Tjelsund og Evenes kommuner.
Som kreftkilde for dette område er forutsattutbygget Storelva på TjelSya ved riklebostad.Denne elv kan gi ca. 1300 kw.
fra generatorenemed en brukstid på 6000 timer.
Innen forsyningsområdeter
•
1934 utbygget et kraftan-
legg i GrSnelv ved Kåringen ca. 5 km. nordenfor stedet L0dingen.
Anlegget, som er et aksjeselskap,er av hensyn til en bunkringsstasjon bygget for 250 turb.hk.,men årgangskraftener ikke mere enn
tredjepartenherav. Foruten å skaffe bunkringsstasjonenelektrisk
energi leverer det også 60 kw. til lys for stedet L0dingen.
Det er forutsetningenat det nye elektrisitetsverkskal bli
kommunalt og at det skal overta det beståendeA/S LSdingen elektrisitetsverk.Dette kostet da det var ferdigbyggetkr. 130.000,-.
Styret for dette verk forlangermed forbeholdom generalforsamlingens samtykke dekning av gjeld og aksjekapitalsom pr. 1/1
- 2 -
1938 var kr. 102.200,-.
A/S LSdingen elektrisitetsverker et helt moderne og
solid bygget kraftverk som er i meget god vedlikeholdtstand.
Nedenfor gjengis utdrag av regnskapet for 1937 for verket samt en kort årsberetningfor samme år.
Utdrag
av A/S LSdingen Elektrisitetsverksregnskap for året 1937.
Gevinst o
ta s konto.
Utgift.
Inntekt.
Drifts konto
kr. 3.809.51
Lyskontigentkr. 20.668.15
LSnningskonto
ff
2.350.00
Vippenes konto
Rentekonto
fl
1.934.51
Skattekonto
f
1.201.28
36.13
kr. 9.295.30
Overskuddkr. 11.408.98
10 % til aktionaerene
fl
6.820.00
Avdragskonto
tt
2.000.00
Kapitalkonto
fl
2.588.98
kr. 20.704.28
kr. 20.704.28
Status.
Eiendomme/pr. 1/1.37/ kr.
overskudd 1936
IT
Ikke innbetaltaktier "
Bankinnskudd
109.017.87
105.241.11
25.00
8.220.49
Kassabeholdning
Aktiekapitalenkr. 68.200.00
Lån
"
34.000.00
Kapitalkonto
"
11.408.98
122.38
kr.
113.608.98
kr.113.608.98
3
Innberetnin
fra st retiASLdin
en Elektrisitetsverk.
Driften har 1.det forlSpne år gått helt knirkefrittog
der har ikke vaert stopp utenom nødvendigbytting av olje på lagrene.
Daemningeneer nu fulle så utsiktene for kommende års
drift er de beste.
All kontingenter inngått og utestående fordringereksisterer ikke.
I regnskapsåreter bygget uthus ved kraftstasjonen,likesom der er lagt flisegulv i maskinrummet,oppsatt fletverkgjerde
rundt stasjonstomtenog oplagt vannrennerlangs takene. Alt dette
til kostende eirka kr. 2.000.00.
Anlegget har vaert inspisert av elektrisitetstilsynetog
de påpekte mangler er blitt utbedret.
Regnskapet viser et nettooverskuddav kr. 11.408.98.
Av overskuddetforeslår styret at det utdeles 10 % utbytte til
aksjonaerenemed kr. 6.820.00mens resten benyttes til avdrag og
renter av gjeld."
Kommunen har fått håndgivelsepå vann- og grunnrettigheter i Storelva,hvorfor selgerna ved overdragelseskal ha kontant
kr. 3000,- samt 5 kw. elektriskenergi gratis sålenge verket er i
drift.
For ledningsnettethar eierne gitt gratis grunn.
Forhåndsabonnement.
Det er tegnet forhåndsabonnementefter fSlgende priser:
Lys kr. 250,-, koking og opvarmingkr. 80,- pr kw. pr.år. Drivkraft samt lys til skoler og forsamlingslokalerefter måler.
Resultatet av forhåndsabonnementerer følgende:
Til lys
171 kw. å kr. 250:-
Kr. 42.750,-
" koking og opvarming
281 "
" "
80,-
"
22.480,-
"
210 "
gj. " 80,-
"
16.800 -
kr.
82.030 -
drivkraft
662 kw
4
Hertil kommer lys til 13 skoler og forsamlingslokalermed en påregnelig årlig inntekt på kr. 600,-. Dessuten salg av elektrisk
energi til sommerkoking.Ialt må man p.g.a. forhåndsabonnementet
kunne regne med en kraftavsetningpå 700 kw. og en årlig inntekt
på kr. 85.000,-. Dette svarer gjennemsnittligpr. innbyggertil
henholdsvis ca. 278 watt og ca. kr. 34,-.
For å kunne bedSmme hvorvidt det tegnede abonnementkan
sies å vaere rimelig eller el, vil det vaere av betydningå behandle abonneSentstegningenfor stedet LSdingen og for det Svrige område i kommunen saerskilt.
På stedet LSdingen er en stor losstasjon.der er som foran
nevnt bygget en bunkringsstasjonog i forbindelsemed den et
isanlegg.Videre har LSdingen en stor telegrafstasjonog her
er kontoret for telegrafensdistriktchef.Endelig er lidingen et
Antall innbyggerepå stedet LSdinviktig kommunikasjonssentrum.
gen er ca, 800.
Det nuvaerendeanlegg er altfor litet. De 60 kw. som kan
avsees utenom driften av bunkringsstasjonendekker ikke behovet
t
for elektrisklys og den kraftmengdesom bunkringsstasjonefhar
er også for liten. En utvidelseav denne bedrift, som det er tale
om, hindres av mangel på elektriskenergi. Dessuten er det flere
bedrifter,således et mekanisk verksted og et snekkeri, som til
drivkraftmå bruke oljemotorer.
For stedet LSdingen er tegnet følgende abonnement inkl.
den nuvaerendekraftavsetning:
Til lys
77 kw.
å
"
koking og opvarming
164 "
"
drivkraft
180 " gj. "
421
kw.
kr. 250,- Kr. 19.250,-
"
80,- "
13.120,-
80,- "
14.400 -
Kr. 46.770 -
Dette tilsvareren gjennemsnittsinntektav ca. kr. 58,- pr. innbygger.
I henhold til regnskapet for A/S LSdingen elektrisitetsverk
er strSminntektenefor 1937 kr. 20.668,15,svarende til ca.
kr. 26,- pr. innbygger.
For den Svrige del av forsyningsområdeter det tegnede
forhåndsabonnementfølgende:
-
Til lys
"
koking og opvarming
"
drivkraft
5
-
94 kw.
11? "
30
"
å kr. 250,ft t.
80,-
kr. 23.500,n
9.360,-
ft
"
2.400 -
tt
80,-
241 kw.
kr. 35.260 -
Dette svarer til en gjennemsnittsinntektav ca. kr. 22,- pr innbygger.
På grunn av de jevnt gode Skonomiskeforhold blandt befolkningenpå stedet 146dingenog på grunn av bunkringsstasjonen
og isanleggeter stedet L0dingen et godt kraftavtagningssentrum.
I kommunen er det mangel på brendsel, hvorfor man med den pris
som er fastsatt på elektrisk energi til koking og opvarmingmå
regne med relativt stor kraftavsetningtil dette formål.
Planleggelse.
For å kunne ta standpunkttil hvilken kraftkildeman
bSr bygge ut er det foretatt befaringerog opmålingerav de vassdrag som overhodet kan komme på tale. Disse er følgende.
Kvitelva på Hinnøya, bielv til Heggedalselva,
Sneiselva "
Bresjaelva"
Storelva " TjelSya.
Sneiselva og Bresjaelvaer for små. Kvitelva ligger meget avsides
og grunnforholdeneved damstedeneer ikke gode. Storelva har en
relativ gunstig beliggenhet;det er godt fjell i damstedeneog
inntak og utbyggningsomkostningene
er rimelige. Den er derfor
uten tvil valgt som kraftkilde for dette forsyningsområde.
For planleggelseav de lavspente linjer er optatt
krokier over bebyggelsen.
De hSispente linjer er planlagt på grunnlag av gradavdelingskarterog befaring.
6
iffie•
Beskrivelseav kraftanlegget.
Re ulerin en.
I vassdraget er det to vann, Troldvannmed et areal på
0,68 km2, og det 1,1 km2. store Tindvann.
Bare Tindvann tenkes benyttet til magasin. Reguleringsog inntaksdammenlegges ved dets utløp, hvor nedb0rområdetsstSrrelse er 7,5 km2.
Da det ikke er utfSrt vannføringsmålingeri vassdraget,
blir de hydrologiskeberegningerå utføre på et skjSnnsmessig
grunnlag. Det antaes at man pr. km2. kan regne med et gjennemsnittlig,effektivt tillSp på 50 sekundliter,svarende til en
effektiv årlig nedbSr på 1575 m/m.
Det midlere årlige tillSp ved inntaket blir 11,8 mill. m3
og den gjennemsnittligevannfSring0,375 m3 pr. sek.
De naermestliggendevassdrag, hvor det er utarbeidetreguleringskurverer Sneiselvaog Storelva i Gausvik, begge beliggende på Hinnøya. For Sneiselva er reguleringskurve opsatt på
grunnlag av observasjonerfor tiden 1916-1930og for Storelva for
tiden 1923-1930.
Benyttes den ugunstigstereguleringskurvei ovennevnte
tidsrum må man for å få en regulert vannføringlik den gjennemsnittligeha et magasin på 47,5 % av midlere årlig tillSp efter
reguleringskurvenfor Storelva og 61,5 % efter Sneiselvasreguleringskurve.Bortser man fra saerlige ugunstigeår vil man også
efter Sneiselvasreguleringskurvekunne påregne en regulert vannfSring lik den gjennomsnittligemed et magasin på 47,5 % av midlere årlig tillSp.
Det ansees for å vaere tilstrekkeligå skaffe så stort
magasin. Hvis man finner det nSdvendigkan man senere skaffe stSrre magasin ved å regulere Troldvann.
Kraftbere nin .
Det er fallet fra Tindvann til foten av fjellet mot
Miklebostadsom tenkes utnyttet.Midlere brutto fallhSide324,5 m.
Falltappetved en maksimalbelastningregnet efter 6000 timers
brukstid blir 9,5 m. Kraftydelsénblir 890 kw. fra generatorene
døgnet og året rundt. Med 6000 timers brukstid svarer dette til
en maksimalbelastningpå 1300 kw. Eget forbruk samt tap i sta-
7
sjonstransformatorene
belSper sig til ca. 50 kw. Til disposisjon
for salg får man således 1250 kw.
Re ulerin s- o
inntaks-dami Tindvann.
Denne dam består av tre adskilte deler. Eh del stenger
for ut1Spet fra Tindvann, en for ut1Spet fra "Kulpen" og en går
over en forsenkningi terrenget.
Byggegrunnenbestår av fjell i dagen, undtatt i elvelSpet hvor der må renskes op en del.
Dammen utfSres i betong og som overlSpsdami hele sin
lengde.
Fra Tindvann til "Kulpen" sprenges en ca. 60 m. lang
senkningskanal,beregnet på å kunne avlede maksimal driftsvannfSring ved laveste regulerte vannstand.
Inntak o
driftstunnel.
Inntaket er lagt i "Kulpen".Tunnellen er 180 m. lang
med et tversnitt på 2,7 m2. Den kan stenges av en luke med lysåpning 0,85 x 0,85 m2. Like bak luken er utstSpt en luft- og adkomstsjakttil tunnellen.Inntaket er overbygget.
I overcangenmellem tunnel og turbinr0r er anbragt en
rist. Det er også innstSpt et 10" tapae- og spylerSrmed ventil.
Falltapet i inntak og tunnel ved 1300 kw. fra generatorene er beregnet til 0,5 m.
Turbinr rlednin
RSrledningenblir 1083 m. lang. Den forutsettesutført
av sveisede jernplater.De Sverste 300 m. utfSres med 0,65 m.
diameter,de midterste 410 m. med 0,6 m. og de nederste 383 m.
med 0,55 m. diemeter.Godstykkelsenvarierer fra 5 m/m Sverst
til 14 m/m ved kraftstasjonen.
Ved retningsforandringinnstSpesrSret i forankringskloss. ForSvrig graves og sprenees rSret ned og tildekkesmed
jord.
Falltappeti rSrledningenved en belastningpå 1300 kw.
fra generatoreneer beregnet til 9,0 m.
RSrbruddsventilmonteres umiddelbartnedenfor tunnelutfSringen.
Kraftstas onen.
I kraftstasjonenforutsettesinstallert2 maskinaggregater hvert på 1200 turb.hk.med tilhørendegeneratorpå 1100 kva.
Den samlede maskininstallasjonblir således 2400 turb.hk. hvilket
er ca. 450 hk. mere enn vassdragetsberegnedeydelse ved 6000
timers brukstid. Imidlertider såvel brukstidensom den hydrologiske beregning usikre faktorer. Det ansees derfor tilrådeligå
installereforholdsvisrikelig med maskineri så man kan utnytte
vassdragetskraftydelsehvis brukstiden skulde vise sig å bli
mindre enn 6000 timer eller hvis de hydrologiskeforhold skulde
vise sig å vaere gunstigereenn antatt. Det samlede falltap ved
en belastningpå 2400 turb.hk. blir ca. 14 m. svarende til 4,3 %
av bruttofallhSiden.
Det ansees ikke for å vaere nødvendig å installerereKraftstasjonenplanleggesimidlertidså det
servemaskinaggregat.
er anledning til å utvide den med et reservemaskinaggregat.
I fSrste byggetrinnforutsettesinstallertbare et
aggregat og det forutsettessamkjøringmellem det nye og det nuvaerende kraftanlegg.Da reguleringeni Storelv utfSres for full
utbygging mens der bare installeresmaskineri for vel halvparten
forste byggetrinn,vil man ved samkjoringkunne utnytte det nuvaerende anleggs kapasitet helt ut ved å bruke det som topdriftsanlegg. Da det nuvaerendeanlegg er utbygget for 250 turb.hk. får
man således ialt en kraftmengdepå 1450 turb.hk. svarende til ca.
900 kw. disponibeltfor salg ved kraftstasjonsveggenefterat tap
samt eget forbruk er fratrukket.
stasjonstransformatorer
Som anfSrt foran kan man efter det tegnede forhåndsabonnement regne med en kraftavsetningpå 700 kw.
Spenningenoptransformeresfra maskinspenningtil 22 kv.
ved hjelp av en transformatorpå 1100 kva. Transformatorenforutsettes utfSrt med Buchholzbeskyttelse.
StasjonenutfSres på vanlig måte for såkalt halvautomatisk drift. Det vil si at vanntilfSrselentil turbinen stenges
når det optrer feil som kan bevirke skade av betydning.Ved andre
feil bare varsles i maskinistboligen.For å kunne gjennemføresådan driftsanordningmå der foran turbinen monteres avstengningsventil med hYdrauliskpådrag i forbindelsemed magnetut1Ssersom
-
9 -
gjennem relaer står i forbindelsemed kontakttermometrei turbinog generatorlagreneog på transformatorene,samt i forbindelse
med kontaktachometrenepå turbinene.Videre står magnatut1Sseren i forbindelsemed et spenningsstigningsrelae.
Apparat- og instrumentanleggetplanleggesfor 2 uttak,
mens det forelSbigbare blir montert ett.
KraftstasjonsbygningenutfSres i jernbetongmed plass
for ett aggregat med adgang til senere utvidelsemed ett, eventuellt to aggregater.I maskinsalenmonteres en vandrekranog
i transformatorrummeten jernbjelkemed 1Spekatt og talje. Der
forutsettesinnredet et litet verksted i stasjonsbyggningen.
Beskrivelseav ledningsnattet.
De h is ente lin er.
Disse utfSres for 22 kv. spenning med trådtverrsnitt
3 x 25 mm2 til avgreningen5 km. fra LSdingen og 3 x 16 mm2.
fra denne avgrening til øksnes.
Det maksimale spenningstapi de hSispente linjer blir
ved distribueringav den kraftmengde,som man får ved første
byggetrinnog under forutsetningav at den fordeler sig i samme
forhold som abonnementstegningen,ca. 7 %. Bunkerkranensbelastninger varierer meget sterkt. Man har plutseligeav - og påslag
på optil 100 kw. Med denne belastningsvariasjonog med cosi=
0,5 for denne, blir spenningsvariasjoneni hSispentlinjen0,89 %.
HSispentlinjerneforutsettesbygget med RUpingimpregnerte stolper og traverserav tre og med beslag av galvanisert
jern. Enkeltmastermed innbyrdesavstand 80 - 100 m. Planopleggning
med faseavstand1250 m/m. Ikke gjennemgåendejordledning.Ståisolatorer N.T.P. 187 med thimbler.Vinkler på linjen utføres efter
forholdeneenten med
A
mast eller med bardun.
Det blir ialt 99 km. hSispente friluftslinjer,hvorav 28 km.
med trådtverrsnitt3 x 25 mm2. og 71 km. med trådtverrsnitt
3 x 16 mm2.
Det blir 2 hSispente sjSkabler,en over Tjelsundet2300 m.
lang og en til fiskevaeretKjeSy, 650 m. lang. Begge sjSkabler
utføres med kobb-erledere3 x 25 mm2. Det forutsettesfriluftsovergangsanordningtill sjSkablernebestående av muffe, linje-
- 1 0 -
bryter og overspenningsbeskyttelse.
Transformatorer.
Fordelingstransformatorene
opstilles i mast og utstyres
med kombinert sikring og bryter på hSispenningssidenog med sikringsskap for de lavspentekurssikringerog gjennemslagssikringen.
Det blir ialt 28 mastetransformatorerutenom stedet
LSdingen,hvorav 21 for 20 kva. og 7 for 30 kva.
De lavs ente lineer.
De lavspentelinjer er dimensjonertpå grunnlag av optatte
krokier over bebyggelsenog efter utf$rt forhåndsabonnementsstegning med et skjSnnsmessigtillegg.
Der forutsettesbenyttet Wipingimpregnertestolper med
topdiameter12/13 cm. for inntil 7 m. lange stolper og 13/14 cm.
for lengere stolper.
Forandringav A/S LSdingen elektrisitetsverk.
Kraftanleggeter som foran nevnt bygget for 250 turb.hk.
Maskinspenningener 230 volt som ved hjelp av en transformatorpå
200 kva. optransformerestil 5000 volt. Overf&ingslinjen fra stasjon til Udingen, ca. 5 km., er bygget på samme måte som forutsatt for de nye linjer, dog med isolatorN.T.P. 184. På LSdingen
er opstillet 1 transformatorfor 160 kva. og 2 for 50 kva. med
omsetningsforhold5000/230 volt.
For å kunne ovefs6reden kraftmengdesom stedet LSdingen
skal ha efter det tegnede abonnementmå man fSre 22 kv. linjen
helt frem. Det nuvaerende 5 kv. anlegg må således forandres
til 22 kv. I kraftstasjonenmå transformatorenutskiftesmed en
av samme kanasitetmed omsetningsforhold230/22000volt. Der må
monteres parallellkoblingsinstrumenter
for samkjøringmed den
nye stasjon. Utf$ringen som skjer i kabel, må forandres til 22 kv.
På hSispentlinjenmå pigger og isolatorerutskiftes. Det samme
gjelder fordelingstransformatorene
på L0dingen. De nye må vaere
for en betydelig stSrre kapasitet. Videre må det lavspenteledningsnettpå LSdingen forsterkesav hensyn til den stSrre kraftavsetning.
Grunnlag
for beregning av omkostningsoverslag.
Kraftanle et.
De opfSrte enhetspriserfor sprengningsarbeider,gravning og betongarbeiderinkluderersprengstoff,materialer,herunder forskalingsmaterialer,
transportutgiftersamt formanns1Snninger.
Priser på luker med spill, turbinrSr,turbinmaskineri,
generatorer,transformatorer,apparat- og instrumentanlegger
av
fastsatt på grunnlag innhentetprisoverslag.
De h is ente lin'er.
De i omkostningsoverslaget
opførte enhetspriserfor de
hSispente linjer er beregnet således:
Pris pr. km. rett linje i jord uten kryssningerav nogen art, 22 kv., kobbertverrsnitt3 x 16 mm2. For materialeneer
priserne å forstå fritt levert damskibsanløpinnen byggeområdet
inkl. emballasjeog omsetningsskatt:
Stolper, traverser, isolatorerog pigger
kr.
Tophetter og advarselsskilt
1.100,15,-
450 kg. 16 mm2. kobbertrådå kr. 1,20
540,-
Klemmer, hamp, linolje, bendsletråd,kramper,
skjøtehylserog reservmateriell
117,-
Montasje av ledningene
100,-
Ilandbringelseog utkjSring av
12 stolper gjennemsnittligå kr. 5,-
60,-
Fremskaffelseav sten til 12 stolper gjennemsnittlig å kr. 4,-
48,-
Reising av 12 stolper å kr. 15,-
180,-
Transportav verktSi og materialer
40 kr.
2.200 -
For samme linje som ovenfor men med kobbertverrsnitt3 x 25 mm2,
blir prisen pr. km. kr. 2.560 -.
Til disse priser kommer tillegg for:
Dobbelophenging
pr. mast kr.
Master på fjell
tl
Vinkelpunktermed bardun
fl
Vinkelpunktermed A mast
fl
- 1 2 -
Avgreninger
kr.
170,-
Linjebryter
"
500,-
Hovedveikryss
"
500,-
Rikstelefonkryss
tr
545,-
Kryss med lavspentlinje
,.
400,-
t.
120,-
"
"
1Sipestreng
Transformatorer.
Nedenfor opfSres pris for 20 kv. transformator22000/230
volt med mastearrangement.Prisene forståes fritt levert ved
dampskibsan1Spsstedinnen forsyningsområdetinkl. emballasjeog
omsetningsavgift:
Transformatorarrangementet
med RUpingimpregnerte
stolper, traverser og platform samt med isokr.
latorer og pigger
323,47,-
Forsterketophencingpå nabomast
Kombinert sikring og bryter
400,-
T1'
Sikringsskappå lavspentsidenmed gjennemslags150,-
sikring
Ledninger,klemmer, kabelsko, jordplate,advar-
160,-
selskilt, sikringer samt reservematerialer
100,-
Montasje
Transport av transformator,stolper,materialer,
verktSi, frembringelseav sten samt stolpe-
120,-
reising
"
Transformator
1.500 -
kr. 2.800 For transformatori endepunkt av en linje kommer et tillegg til ovenståendebelSp på kr. 150,-.
Med 30 kva. transformatorblir prisen
"
50 "
fl
fl
" 100
kr. 3.000,"
3.300,-
n
3.700,-
De lavs ente lineer.
Til det beregnede antall stolper er gitt et tillegg på
5 %. Det samme tillegg er gitt til det beregnedeantall tophetter
og klemmer. For isolatorerog kroker er gitt et tillegg på 10 %.
Utgiften til skjStehylser,hamp, linolje, bardunwire,skrubolter
m.v. er opfSrt med ea. 3 % av de beregnedeanskaffelsesomkostnin-
- 1 3 -
ger for materialer.
Omkostningsoverslag
for
kraftanlegget.
Re ulerin s- o
inntaksdam.
Fangdammer
kr. 2.000,-
Oprenskingog sprengningfor damfot
125 m3. å kr. 15,-
1.875,-
Rensing og bSrsting av fjell, fylling ev slepper
samt bolter
3
Betong 425 m . å kr. 70,-
"
29.750,-
Dilatasjonsfuger
"
500,-
SmSring og slemning av dammen
"
1.075,-
Senkningskanal400 m3. fjell å kr. 15,-
"
6.000 -
800,-
kr. 42.000 Inntak.
Fangdam
kr.
500,-
Graving av forskjaeringog sprengningfor inntak
220 m3. 4 kr. 15,-
fl
3.300,-
Betong 90 m3. å kr. 75,-
fl
6.750,-
Luke med optrekk
f1
3.500,-
Bjelkestengselmed föringer
fl
350,-
Rist
fl
250,-
Inntakskonusav jern
fl
100,-
Armeringsjern,bolter og stige
450,-
Hus
800 kr. 16.000 -
Driftstunnel.
Tunnel, 2,7 m2. 180 m. å kr. 175,-
kr. 31.500 -
Over an tunnel - turbinr r.
Betong 30 m3. å kr. 100,Rist
1 stk. Jernkonus for spylelSpmed ventil
30 m. 10" trerSr
Armeringsjern,belter og ventil
kr. 3.000,200,500,91
500,300 fl
kr. 4.500 -
•
- 1 4-
R$rledning.
Graving og sprengning for r0rgate samt gjenkast
kr'. 16.500,-
1100 m3. å kr. 15,1083 m. turbinrSr av jern med diameter fra
650 m/m till 550 m/m. og godstykkelsefra
5 m/m. til 14 m/m. Ialt 135 ton. Komplett
med bend og ekspansjonsmuffer,fritt
levert Miklebostadog fri montSr
85.000,-
Transport fra Miklebostadtil rørgaten, hånd"
langer og sjauerhjelp
10.000,-
R$rbruddsventil,ferdigmontert
6.100,-
Forankringsklosser30 m3. å kr. 80,-
2.400 kr.
120.000 -
Kraftstas on.
Graving for fundamentog undervannskanal
kr.
450 m3. å kr. 8,-
3.600,7.506,-
Betong i fundament 150 m3. å kr. 50,-
30.000,-
Kraftstasjonsbygningca. 150 m2.
L$pekran i maskinsalenog baerebjelkemed 1Spe-
8.000,-
katt og talje i transformatorrummet
1 turbine 1200 hk. 750 omdr. pr. min, med avstengningsventilmed hydraulisk pådrag og
oljetrykksregulator.Det hele komplett og
fritt levert ved Miklebostad inkl. montSr
Transport fra Miklebostadtill kraftstasjonen,
5.000,-
sjauer og håndlangerhjelp
1 generator 1100 kva., 5000 volt, 750 omdr.
pr. min, med magnetiseringsmaskinefritt
35.000,-•
levert Miklebostadinkl. montSr
1 transformator1100 kva. 5/22 kv. med Buchholtzbeskyttelsefritt levert Miklebostadinkl.
15.000,-
montSr
Apparat- og instrumentanleggmed baere- og festejern,
gittere, gitterdSrer,ledninger,klemmer, gjennemfSringerfor et uttak, jordledninger.Det
hele komplett og fritt levert Miklebostad
40.000 -
inkl. montSr
OverfSres
kr.
174.100,-
•
- 1 5 -
kr. 174.100,Transport fra Miklebostadtil kraftstasjonenav
generator,transformator,apparat- og instrumentanlegg samt sjauer- og håndlangerhjelp
8.000,-
Utgifter i forbindelsemed avleveringsprøvene
fl
2.900 -
kr. 185.000 Sammendreg.
Regulerings-og inntaksdam
kr.
42.000,-
Inntak
16.000,-
Driftstunnel
31.500,-
Overgang tunnel - turbinr0r
4.500,ff
Turbinr$rledning
Kraftstasjon
120.000,185.000,-
Maskinistbolig
15.000,-
Barakke, lagerhus og smie
10.000 -,
Kai
5.000,-
Veiutbedring
10.000,-
Anleggsmaskiner,verktSi og taugbane
15.000,-
Grunn- og vannrettigheter
3.000,-
Administrasjon,byggeledelseog syketrygd ca. 5 %
25.000,-
Renter i byggetidenberegnet under forutsetning
av nedskrivningsbidragfra staten ca. 3 %
15.000,-
Uforutsett
"
28.000 -
kr. 525.000 -
Omkostningsoverslag
for
ledningsnettet.
De h is ente lin'er.
28 km. 22 kv. 3 x 25 mm2. i rett linje i jord
uten kryssninger
71 km.
do. 3 x 16 mm2.
å kr. 2560,n n
kr.
71.680,-
2200,-
"
156.200,-
90,-
"
3.690,-
40,-
"
880,-
Tillegg for:
41 vinkler med A mast
22
"
fl
tt
bardun
12 avgreninger
ft
tt
170,-
"
2.040,-
10 hovedveikryss
tf
n
500,-
"
5.000 -
OverfSres
239.490,-
- 1 6 Overført
11 rikstelefonkryss
å kr. 545,-
5 linjebryter
,/
It
n n
56 master på fjell
kr. 239.490,kr.
5.995,-
590,-
"
2.950,-
20,-
n
1.120,-
Tilsammen 2950 m. sj0kablerferdig nedlagt
n
og montert
22,n n
4 stkr. overgangsanordninger
64.900,"
2000,-
8.000 -
kr. 322.455 Mastetransformatorer.
21 stkr. 20 kva.
7
n
30 "
å kr. 2800,-
Tillegg for 11 endestrekk
kr. 58.800,-
3000,-
"
21.000,-
150,-
"
1.650 -
kr. 81.450 Lavs ente lin'er.
85 stkr. impr. stolper å
n
986
"
"
"
6,0 m.
å kr.
7,5 "
tt
97
"
"
n
"
8,5 "
132
"
"
n
"
9,5 "
1117
702
"
n
3248
"
tt
n n
9,
1,
13,-
kr.
20,-
"
19.720,-
26,-
"
2.522,-
32,-
"
4.224,-
n n
1.105,-
0,30
n
2,-
n
1.404,-
n n
1,10
n
3.572,80
bendsletråd
" "
1,70
"
154,70
8 stkr. unimaxklemmer35 - 4
n n
0,55
"
4,40
91 kg.
topphetter
isolatorerR.M.I. m/kroker "
"
R.M.II
"
335,10
162 "
- " -
25 - 4
" "
0,45
"
72,90
429
- " -
16 - 4
tt
0,30
n
128,70
409,50
"
315 kg.
6487,5 "
11
kobberkabel35 mm2.
n n
1,30
"
kobbertråd 25
n n
1,20
n
7.785,-
1,20
"
8.973,4.822,20
"
7477,5 "
- " -
16
"
4018,5 "
" -
10
"
n n
1,20
1983,0 "
" -
6
"
n
1,20
"
n
" " 151,-/100
"
453,-
“
300 m. isolert ledning 35 mm2
ff
"
2.379,60
1500 "
"
"
25
"
" " 102,-/ "
"
1.530,-
1900 "
"
"
16
"
" "
68,-/ "
n
1.292,-
600 "
"
"
n
10
"
" "
47,-/ "
"
282,-
6
"
" "
28,-/ "
"
924,-
" "
15,-
n
1.275,-
Skjøtehylser,hamp, linolje, skrubolter,etc.
"
1.911,10
3300 "
rIft
85 stkr. stolpestag
Ilandbringelseog transportav stolper: 1300 å 2,- "
Overføres kr.
2.600 67.880,-
••
- 1 7 kr, 67.880,-
Overf$rt
Fremskaffelseav sten til stolper: 1215 å 3,-
"
3.645,-
1215 " 7,-
"
8.505,-
Stolpereisningi jord :
t.
85 " 9,-
i fjell :
"
Transport av verktSi og materialer 61,3 km. å 20," 50,-
61,3 "
Montasje av ledninger
700 m. sjSkabel 220 volt, 3 x 25 mm2 med muffer
t,
"
"
220 " , 3 x 16 "
200 "
1 stk. kryss av hSispent ledning
765,-
”
1.226,-
"
.,
3.065,-
"
2.000,-
"
400 -
7.000,-
kr. 94.486 -•
Sammendrag.
De hSispente linjer
kr.322.455,-
Fordelingstransformatorer
"
81.450,-
De lavspente linjer
"
94.486,-
Administrasjon,byggeledelseog syketrygd ca. 5 %
25.000,-
2 %
10.000,-
5 %
25.000,-
"
VerktSi og instrumenter
Uforutsett,lagerleie
Renter i byggetidenberegnet under forutsetning
ca. 3 %
av statsbidrag
16.609 kr.575.000,-
Omkostningsoverslag
for
forandringav A/S LSdingen elektrisitetsverk.
Utskiftningav den nuvaerende stasjonstransformator med 200 kva. transformator
230/22000volt
kr. 5.000,-
Ny utføring bestående av 30 m. lang jordkabel
22 kv. 3 x 25 mm2 med 2 muffer ferdigmontert
2.000,-
og asynkroninretning
Parallelkoblingsinstrumenter
på turbinregulatorenferdig montert
2.000,-
for 22 kv. driftsspenning
Overspenningsbeskyttelse
ferdig montert
Utskiftningav 200 isolatorermed N.T.P. 187 å 10,-
1.000,2.000,-
Utskriftningav de nuvaerendefordelingstransformatoreri 1,0dingenmed:
10.000,1 stk. 300 kva. 22000/230volt ferdig montert i kiosk "
18.000,"
do. 200 kva. å kr. 9,000,2 "
6.000,n
Forsterkningav de lavspente linjer
kr. 46.000,-
• •
- 18
-
Da transformatorerog isolatorersom utskiftes bare er
4 år gamle vil man antagelig kunne påregne å få disse ting solgt
til nedanståendepriser:
1. transformator200 kva. 230/5000 volt
kr. 1.700,-
160 "
50
1.500,-
"
1.700,-
Kombinert sikring og bryter, lavspent sikringsskap, impregnertestolper med beslag for
3 mastetransformatorer
1.200,-
200 isolatorerN.T.P. 184 med pigger
400
kr.
-
6.500,-
Herfra går utgifter til demontesjeav transformatorarrangementene,transportutgifterog emballasjemed ca. kr. 500,hvorved nettoinntekteneved salget blir kr. 6.000,-.
Netto-utgifternefor forandringav A/S LSdingen elektrisitetsverki forbindelsemed den for den stSrre kraftevsetning
nSdvendigeforsterkningav ledningsnettetbelSper sig i henhold
til foranståendetil kr. 40.000,-.Hertil kommer administrasjon,
byggeledelse,syketrygd,renter i byggetidenog uforutsett.Jeg
antar at lan ialt bSr regne med kr. 50.000,-.
Sammenstilling
av
omkostningsoverslag.
I henhold til foranståendeberegningerbelSper de samlede
omkostningersig til:
Kraftanlegget
kr. 525.000,-
Ledningsnettet
"
575.000,-
Utvidelser og forandringerav A/S Udingen e.v.
"
50.000,-
Erhvervelseav A/S lidingen e.v.
100.000,-
Tilsammen
kr. 1.250.000-
Rentabilitetsberegningog finansiering.
Driftsutgifterneeksklusiv renter og avdrag vil dreie sig
om ca. kr. 40.000,- svarende til 3,2 % av anleggskapitalen.Da
inntekteneer beregnet til kr. 85.000,- får man igjen til renter og avdrag kr. 45.000,-.Med rentefot 5 % p.a. og avdragstid
30 år efter annuiteteprinsinpetforrenterog avdrar dette be1SP
en kapital på kr. 690.000,-.For å få balanse i budgettet i hen-
- 1 9
hold til foranståendeberegningmå man ha et nedskrivningsbidrag
stort kr. 560.000,-.Dette svarer til ca. 45 % av anleggskapitalen.
Det forutsettesat man i Norges kommunalbankfår låne
kr. 620.000,- svarende til ca. 90 % av den nedskrevneanleggskapi
tal mot 1. pr. pant i kraftverket.Restbeløpetkr. 70.000,-må
skaffes mot 2. pr. pant på annen måte.
Finansieringenblir efter dette følgende:
Nedskrivningsbidragfra staten
kr. 560.000,-
Lån mot 1. pr. pant
te 2. t,
"
620.000,-
"
70.000 -
kr.1.250.000-
For å få statsbidragbør stilles den betingelseat kommunen kan forpliktestil enten å gå sammen med Evenes og Tjelsund
kommuner i et felleskommunaltkraftselskapeller å levere elektrisk energi til dem alt efter bestemmelsersom fastsettesav
Kongen.
•
Troms$ i april 1938.
A. Haaland.
/sign./
Bilag:
Tegninger vedrørendekraftanlegget.
ledningsnettet.
eiv&--tcpc
e-
Vårderin bver AfS Nordiske 3rubekomagni'e gruvor
Melb. Ntafjord m. m.
M a 1 b
r u v a:
Malmen bppnaa nu upp på
178 m. avvågning och har hittille
kvm,
bpPnate till (300kvm:s malmarea.Å 138 m. mv,4igningvar arean 1300
Om man antager, att vi vid fortsattaunderebkningearbetenkomma att
å
bppna samma area på 178 m. avv4gning eom på 138 m, avvågning, alite
1300 kvm., så finnas mellan dessa bågge avvågningar 132.000 ton
ton,
malmhaltigtberg, vilket efter avdrag for brytningsfbrluat15.000
ning
vid en malmprocentav 65, giver 125.000 ton malm.Ovan 138 m. avvåg
ee
återetå c:a 5,000 ton, varfor öv-r 178 m. nivån skulle anstå inall
130,000 ton malm, motsvardmded 1/2 årebrytningarvid en brytningav
20,000 tcn malm per år.
Man torde vara beråttigad anee, att under 178 m. avvågning
återstå åtminstone 3 1/2 årabrytningar,vadan totala malmtillgången
beråknas till 200.000 ton malm, motevarande10 åretrytningar.
bro desea
Vad betraffarbrytninge-och fiirsåljningsprie
under nuvarande depreseion lika. Man torde emellertidvara berättigad
stone
antaga att under den komnande 10-åraperiodenett bverprie av åtmin
o:a 3:- av. kr, per ton kommer att i medeltal erhållas, då nuvarande
tillstånd inom malmmarknadenknappast kan långe fortfara.
Utgår man hårifrån, akulle en ärlig vinet av d0.000:- svenska kr.
evaerhållas,vilket vid en räntefot av 10%vid tioårig brytningstidmot
rar ett vårde av
d0.000 x d,144d eller 370.000:- svenska kronor
Vi göra ovanståendeberåkningmed all reeervation,då de
4ro ombjliga med säkerhetberäkna.
framtidaim-almPrisen
- 1_
ver
e
k
0
G
rori
ek
e
oc
öppnandet av malmen å 176 m. avv. har under år 1924 fOrtgått.
Den blottade malmareanutgör 2.000 kvm, och anetår malmen Annu 1 fhlt,
varfår on total malmarea av 2,200 kvm, med all sakerbet forefinnes.
kv n
e er.
Berhknad tillredd malmkvantitetmellan
120.000 ton malm
138 - 178 m. avv.
Antagen kvantitet:
20
Mellan 178 - 220 m. avv.
•
•
320.000 ton malm
S:ma
en ma1mprocontav 65 av upptordrat malmHarvid har tvaritknate
haltigtberg och 5 % i brytningsiorluat.M31mens jarnhalt kaa berttknas till 52 %.
Vid en brytning av 25.000 ton malm per år skulle alltså anstå
tillredd malm for nitraf-m år, eamt tillredd och antagPn malm ned till
220 m. avv. for 13 år.
Produktionsprisetkan beraknas
till nkr. 15:- p r ton malm fob Mel
ForeäljningsprisetberAknas ytterst
..
approzimativttill
Vinet Nkr.
•
1
.. 4:- per ton malm
Utgår man från ovanstå nde akulle alltså uppatå en årevinst
av nkr. 100.000:-,vilk t vid en kure av 55 motevarar ev. kr.55.000:
-
.
Beräknaa en 134r1g brytningetld och en råntefotav 10 % mctsvarar
ovanståendeett vt.rdeav
55.000 x 7,1034 = c: 400
ve
k
kr
BetrAffandedetta gruvalt har under Ar 1924 ej några ytt,rligare
blivit utfarda, varför jag ber gå hånvisa till
undersbkningearbeten
min vardering av den 2/2 1924, dAr vårdet satts till sv. kr.300.000:-,
vilket varde alltså Aven nu bör gälla.
vo kunna uppskattastill ett vårde
av ev. kr. 50.000:-.
Vi gdra
ovanståendebnrgåning
med all reservation
då de framtida eåvål pronuktions-som mnlmprisen
omidållga
a.td säkerbet
gro
beräkna.
Ludvika U.û ål. deoeMber 1924.
Mossberg.
js
_
af
I detta Eruvfå1t fbrefinnasutan tvivel synnerl1gen betydande
malmtillgångar.Inalles uppgår den totala malmarean till aver 10.000
kvm. rn malmkvantiteter,som sttkertkunna påråknas, uppgå till icke
mindre Rn 5.700.U.0ton malmhalt1gt barg, e»ar1frånnkulle kunna
ekrådas, om hittille gjorda försak v1sa sig motsvara vflrkligheten,
•jårn och
1.710.000ton styckemalmmed 45 7.
ton 411g med 55
jflrnoch
e
mangan och 1,100.000
manun.
Pessa betylandemilmtillgångarskulle 111tså med Ltthet
beråttiga en brytn1ng av 100.000 ton ftrdig produkt per år och kven
mera. Stbrata svårigheternamed utbyggandet av detta betyande malmtillredningearbatenmSte gbras, lnnan
fRlt 11gger dår1, att br-tydande
driften kan st:ttaeigång, 111denstundde ettreta malmerna hittills
endast Lro kånda på en labjdRV från b75 till 800 meter bver havet.
Som utfraktestollborde drivas en stoll c:a 300 meter bver havet,
eom för bvrigt redan påbtrjate till o:a 110 meters 1ngd. Denna stoll
behbvde ytterligaredr1vas fbr att fyndigUterna akulle bli såkert
kånda c:a 1.000 meter, varfOr skulle åtgå en Ceråknad koatnad av c:a
300.000:- norska kronor, Denna underebkningsu..11etaga c:a 3 år 1 anapra och aku11e, om gynneamt resultat -rhblle, otv1velaktigtaveevårt
altets vgrde.
I det låge fhltet nu befinner slg lixdet givetvis eå gott
som ombj11gtatt lamna en vhrder1ngpå deasamma, innan ytterligare
undereakningarbl1v1t gjorda. Eetydande malmkvantiteter&ro dock
som ovan framhållitskonatateradecch de f“rdigaprolukternakoma
otvivelaktigtatt genom sin manganhaltvisa sig ganeka begarliga.
NåEon vinetkalkyl anser jag dock på nuvarande stadium ombjligt uppstålla. Jag anaer emellert1d,att på Erund av vad ovan framhållits,
faltet mj bar shljaa fbr lagre pris an 30 .000:- ovenska kxo or
aGrubekom a niete ruvor:
74vr1
re83a Lro synnerfleenlitet undflrebktaoch anser jag att
man vld en event. ftreLljningej btr uppskatta dem hbgre an t111
c:a 50.000:- svenska kronor
Ludviha aen
feer. 194.
SV 52-4(d
Avskrift.
tS•f ordens- Yaltet Nor e
av
Ing. P. tihrn.
Avskritt.
ø.
tor
ord-tiltet
if
'
a berg
av d
• gf under naanet
Oeolo
a la drhållanden
tLkatIl
på andra
wagnet11,
daramot
kvarteig
lagrInges'av
en dal
etallen
på aina
att
flera
upp till
tjocklek
metera
bergart.
dver
bdjd
aro också
Dessa
ein
rjorden
1angd ut
belagna
lampligaet
variera
oentimstera,
viiket
stuffmalm
i dagen uten
att
par 9111
firhållande
adj111
frkn
kan utukradae.
zro
malmerna
tirst
exploatera,
700 meterl
de på o:a
gång och tedre
jordbetaokning
aellan
med randiga
Malaranderna
Wanneretrdwo
att
tra]
Deasa
big.
vara ratt
anriktingemalmør
och stdre‘a
re v1ktlgaete
epår av
blott
och sainta nalwleger.
hro i huvudsaz
Malmerne
fInnee
atallen
kan magnetIthalten
aven
av magnotit
Intlazdningar
på eina
inom ett
aunna fdrekowaa
llagar
gdr,
så att
oregelbundet,
men ryokst
av randiga
ooh utgdras
granjteklffør
fdrekomme utl
med hdg mangenhalt.
Ilodetenanalwer
t111-
vilka
tigefjordfajtet.
Banr
Malaerna
6051på sluttningarna
toppen
jarnaalwøfdrakowøter,
1,etydande
latar
ett
mot fjorden.
1000 m. hdga bergkaglan
1 mjalva
sival
och ”rlihosita
Vestpoldt1pg
runt
Har upptrada
,
ganska
o:s
ligger
oidm om vestpollen
På hUer
Vestpoils.t
eom etupa
bergeryggar,
higa
ow fjorden
eom benaemee
del,
lnre
5glifjordene
ls
laagat
1 Lofoten
på Hindden
ar belkget
Mgafjordfaltst
parallellen.
till
ty ds klla
och kunna darfir
ho).
lattaet
dverekidae,
Wennerstrdwa
a.
ooh en bdjd
haltlgt
berg
gång har en langd
av 100 ah, alitel
fdrellg,er
av 300 x 15 z 100 eg.
Nedre parallellen
vikten
bar en langd
av 300 meter,
eu brudd stv /Smalwe
bar en kventltet
3,5
te1.575.000
tone.
av 680 m. en bredd
av P u.
av
har en walmkvantItet
flif•finnes
och øn hdjel av 100 w., alltei
på
8Aladeli fdre11gger
tons.
390 x 8 x 100 x 3,5 2r-1.092.000
tone.
2.687.000
av samranlagt
malakaantitet
gångaraa en åskådlig
•1111.
Detta
ar den syn1laa
annat
an att
kvant1tat
dølen
av malmeni
den fortsåttes
kommer •tt
berget
torde
•
slig, innehål;andø50 il.
10 000
85°
ej
. i utelkt
att
erhålla
skulle
onllgt
40 %
och 8 % Mn.
av 50.000
etyckemalm
•
tone
terg
mad 47 % Fø och 7 % Mn, samt
• 80 %
slig
ex loatørandes:
bdr
mak ske
angripas fdret. Uslmerna
åt nordost.
lampligt
få
Letadkomatial
15 000 tone
-gAngarna
man kunna rakna på att
kan etillas
øn Arsbrytning
berakningar
0ruvfaltets
malt-
ovan uppgivna
28 % • G "
Av anrikningsmalmem
deesa
vårvid
øj tankas
med 47 % Fe 7 % Mn samt
50 % anrikniagsmalm
Vid
ned,
kan emellertld
dka i mån av ajupgåendat.
Av det brutna
50 % atyokemalm
djupere
det
På grund av fdr
drlva
brytniugen
stå
så att
dø har namnda Bdrtimd-
med en sidmatUPpimg
handen
varande
med degyallar
mød mta
fdrhållanden
utan
torde
blir
vara klakaat
att vid o:a 550 metera
avvggning gå in på malmørna med sa stoll
ooh uttaga
magaelasbrytning.
dem medelet
Malesna
lamplig pla4ø
sker
bast
anrikang
finnes
från
för
gruvorna
bdr ere nere
øtt
skradas
och
al till
stdrtas
verket
leftrtligt
hin
branten.
Resten
bortplookas
finkroseas,
maløs
Fdr att
sks
att
till
en eds
sattmaakAnør
trfc,rdarlt
dar till
rent
gråberg
sig
atorlsk,
aipiookaa
till
anikaIngså
varpå
och grAmalm fdr
å •tt
ølg;
rdrllgt
røsjiln
och gAr in i anrikringsverket.
erhålla
upigiOna
och durunder.
kraft:
far
av malmen
bdr fdrat'grøv-
frektae på linbana
knytnaves
stuffmalm
och det
finare
t`r
dar gønom uppdamning
Den arfordørliga
c:a
ea myoket
anrikningsverket.
brytningsp1atsen,
ooh krossas
•plookband
til1
fjordenudar
Traneport
trån
vida,
utför
anIlkniingsverk.
pør linbana
Malmen utfraktad
vid
aog
Dut grdvre
å eligen
godeet
bdr malningen
anrikas
sidan
på
på ukakbord.
ariften
fås
av stor.andet
kraften
halter
fdr
Oruvorna
Anrikninggverket
Lyse och diverse
frn
den nairbelagna
kunna erhållae
50 000 tons
Storalven
4000 halitkraftør.
per år blir
feljands:
100 hastkrafter
340
50
390 hastkrattur
ellør
i rant tal
enligtkontraktgruvaltit.
400 htetkredter,vattenratteLtillhdr
lannaderoch till 3r ndø kowtnøderfdr falteteiordningsettl
de bliva faljandet
f3r brytning Xr. 20.000:-,
Orovornaslordningeetallande
I 50.000iLinbana
• 175.000:
fir 125 t. kåaalapr dag
Anrikningsverk
50.000:Boethder
20 000:ar .kaj
Utlastningsanordningincl
å$ 000:-
XPDXOR
.:11
ering,vilken
s
r&rtillkommerkostnadenfdr vattenfalletmOtt
hEr ej Lr i.stånd-berhkna.
1L (,.ock
tnaderna
t ovah berlknaddproduktionkoamakos
Vid
Produktionekostnader
att etellaaig sow f3ljedt
Xr. 2:-
50.000tone brytning
45.000 "
15.000"
•
0:20
linbanefrakt
•
stuffplookning 0:40
30.000
anrikaing
25.000 "
utlastning
N
9 :::
Kr. ":::
•
4.500-
1:25
37.500:-
0;25
5.250:-
Osnoralierooh div.
20.000:-
Råntoroch •sorteringpå 20 år
15;000:-
Kronor
2
14.
Xrhållan:
10 f.o.b.
25 tons atuff,00balig,vare vardatordevera kronor
vinetav Kronot
Kr. 250.000:-alltelåterstårvid dennaproduktienen
57.710:- per kå år.
ndasttagen
Den berXktadebrytningenav 50.000tone por år tr:e
vidsineta adjligeprOdukticadoot medlettvisa vinStmajlighsterna
mångdubblae.
att dentaårsproduktieft
giva befintligamalwafdrrid,
partiar
Farutoaovan bereknademalaerfinnasflerabetydandsaals
,
taååagången
av ungens sammanatur.Dø etirstaav dea eynesvara evar
12
Jkt
i
i
tni
c.c.r
I.P.;
„I
Ly.
e
:
r
.:.,r
it
t.t t
1; t•
;
r .
n•'
—
ri
:
_ i .
ti
<L
Li.
—
P
v
i
,b7±1el.
rirE
v
r
t
tt
cYL--
Jrter)
.
n
i<kcflr
1.
:
I,V
et
I
iAL.
•
rr!e
t
yt
.1.
•
1E
cr;•
r
tr. :{•,1
rs• —_
!ÅliI.42E
,•li
.. V
ck
;
tt•
lik'
5000
1,
ar
1:(
.
tf,".1.-A,
L:E,
I.
bV 5H (
f
o r d.
Profeesor
2 7/7
Vogt
1918.
e5g•fjord.
hovedforekomater:
Der er tre
1
stoll
(og nedre
358 m.o.h.
1 hblde
med stoll
Sfltorstollegruben",
800 m.o.h.)
11d1 over
haide
til
slg
straekkende
og d3t utgaaendø
1 hOlne 460 m. o.h.
stoll"
tVogts
tilfjelde
hifit
ganske
beliggende
parallellør,
naerliggende
med
1) "71ndegruben"
11514e 300 m. o.h.).
3)
Desuten
ikke
fortvrig
som
undersekt.
er naermere
plateformig
mindre uregelmaessig
mere eller
Malmen optraeder
forekometer,
mlndra
vitee,
hIttil
saavidt
en raekke
537 m.o.h.
1 hdide
navn),
m1svlsende
fordvrig
(et
"Svartmalmgangen"
"leleforolg".
eller
et par steder
har man ogsaa
fjeldet
bl.a.
(saaledes
syenit
ogsaa
findes
ved
fjorden),
og oppe paa
deeuten
end sklferne);
ved Storstoll-
stoll
ved nedre
Noved-
kartet).
(se
knlketen
lltt
(yngre
er granit
1 dlstrlktet
bergarten
kvarte-
ved dynamilkjaelderen),-
(bl.a.
kalketen
optraeder
optraeder
(11ke
barakke
og nedre
barakke
avre
- mellem
skifer
m.o.h.)
(220
barakkil
Naer bvre
porfyrer.
ogsaa
men
sklfere,
tildele
bergarter,
med sklfrige
parallelt
optraeder
Malmen
at utrede.-
er meget vanskelige
forholde
De geologlske
gruben).
store
meget
av tildels
ør gjentemeat
maangds,
1 mere underordnet
som optraeder
bergarter,
De aklfrige
gange
dels
av granit
og dele
av
eyenit.
Undegruben
lagttoges
stedfundne
NO -11gete
Derlmot
bergartegang.
haengende)
( eller
gang
5,5
(indkilet
mellem
m's tykkelse,
SV (eller
retning
glakldende
ølg
dette
gjar
speolelt
mellem
derlmot
lkke
heldlgv1s
har man inde
1 den fattigo
nv 5vre
malmlagene),
men som litt
mot"Vogte
efter
stoll").
- 1 -
og de hittll
"Vogtis stoll"
avrenekninger,
del
parallel
(og
nogen
overskjarende
ikko
drivvaerdlge)
øn leleform1g
maaltes
som 1 tverprofil
lltt
Ved
ved Storstollgangen.-
kilte
elg
Denne leleformlge
ut
granittll
1 retning
granitgang
mot
dåLden Ikke
genttrende,
ar dog lkke
berbrer
manganho
den jerarlkere,
malm.
dlge
1dm
en str1bet
regnet,
noget
Malmen er
relativt
fale
granat
oent.
den manganholdlge
til
skal
efterfølgende
Og 1 det
- kvarts
malm, 1 regelet
kaa drives.
jeg udelukkende
med litt
jernmalm,
naesten
eller
jernpro-
bble
oe med
kun beskjaeftige
naestan
vl
med kvartt
jern(opblandet
malm lkke
denne
knytter
intereese
Den bkonom1ske
udelukkendø
at
jernprocont,
kun med øatt lav
procent
jernglans
en strlbet
og dels
0.e.v.)
hblere
med i alle
jernmalm,
mangenboElg
denne.
- forekometen.
1t1nd
til:
Der heavlsee
don rike
agt1g), fblgende
1 maaleetok
Videre
(men lkke
oadrent
utgaaende
malm 1 det
1 onalestok
80-11ge)
(eller
hIttll
1:1000
(og tegnene
paa gruadlag
av kartet
1:4000).
henvises
nbl-
av 6vre parallel.
liggende
den bverste
ganøke
og Nedre parallelt
av 6vre
del
tegnede
begge
over
trukket
tverprofil
oprenekede
det
over
laengdeprofil
til
tverprofil
1 maaleetok
1t2000
(det
samme som
meget laengøre).
og tegnet
e aaleatok
b, men 1 den 11E:lvm
o.s.v.)
(kvarts-porfyr
er der graabørg
ttellem de to paralleller
steder.
paa de forskjellig,
vekalønde
litt
15 - 20 m.
av tykkelee
er ansat naer det haengeni hb1de 650 a. o. h.
"Vogts stoll"
denne, derpaa
gaar fbrst paa ekraa gjennem
de av Medre Parallel,
ca.
og tilalut
melltepartlet"
lItt paa nkraa gjennem!graaberge1 døt
nemlig gjennem den rlke malm
8 - 10 m. 1nd 1 8vre parallel,
synee
ør oa. I 30 0 O-No (etrtiket
Strbket
av Nre parallel.
liggende
mot vest (0a. NY); 1 deta
ør overalt
et
fald
og
)
bue
svak
øn
ne
dan
at
og ved
den sbudre del,
til 0a. 70°,i
nordre del analog jeg faldet
mindre, 55 - 50 0.
litt
er faldet
"Togte stoll"
( 1 stellt
I. en laengde
kan gangene følges
Undør stollmundlngen
av oa, 30 m. Man opgav olg
attn)
terr
lig
nge
gjae
utll
k
besO
mlt
under
ter
dot kan godt vaere at den forteaet
ben
ut.
r
klle
saa
at oolsen
tverprofil
noget
laengere.
Den relativt
rike,
mangan-holdlge
malm 1 den øvre
parallø1
ho'
der
Den övrt
parallel
er blottet
epecielt
over
•maa mineringer,
malm i det
den rike
konstateret
manganholdige
Maegtighsten
av den relativ%
der
at
til,
el
fulgt
Dette
tal
det
efter
er den rike
utgaaønde
der
om en horisontal
snart
bll
mer nbiagtik
Det maa bemaerkes
1 100 å 200 mle laengde
(hvilket
ved den magnetometriske
kartlaegning,
ca.
400 m.,
sit
snart
tal
malm gir malmareal
ved 9 m. midlere
= oa.
kartit
300 m.
falgt
paa ikke
netop
parti.
ved den nuvaermot
Laengere
mark ved kompasdrag
vil
mere nialagtig
faaes
som nu skal
at man maa kunne regne
vilket
300 m. Og 1f1.
ved den nu paagaaende
bedste
i tildaekket
fblges
mener eaalades
horison-
parall-
at den tirre parallel
Parallel
1110kan den 5vre
svare
vil
Dette
maaling.
har kanøke
evröqkning
endø fl0-11gste
8 m.
malm i den bvre
laengde
fastelaaet
og magnetometriake
detailkartlaegning
over
lidt
handlee
vil
oa.
en gjennemsnitlig
faa
av 300 m. eller
1 en laengde
( 1 1:4000)
til
bredde.
9 m. horieontal
ete-
10 m.
pa ca.
Maalt
oa.
mit program vilde
eftør
grubøn
breddø
tal
til
svarende
maegtighet,
medtaget
paa diveree
gjennemenitlig
5, 8 og 9 å 9 m. saalades
7,
til
malm (uten
haeng4ende!maales
malm i. det
av den fattigere
noget
liggende.-
i det
konetant
manganholdige
rike,
t fra
Jeg gaar derfor
eig
har
avr5skninger
aller
liggende.
malm holder
at den rike,
at man
malm. Det pointeres,
dea rike
og
avrbøkninger
del
ved en hel
av de mange mlneringssiteder
eneste
ved hvert
malmtyper.
de 2 forsk3ell1ge
m, mellem
etpar
paa en eller
overgang
1 den fat-
hvor der er en smal gradvls
apeoielt
kvarts-jernglane-malm,
t1gere
M. 1nd
- 1
1/2
ogsaa
jaevnlig
ekyld,
sikkerhets
for
desuten,
malm og
jernrike
og relativt
den manganholdige
hele
uttage
vilde
at man ved avbygning
forutaaetter
Jeg
overgang.
nogen
dele
graenee,
skarp
an aldeles
dels
malma sees
Mellem de 2 slage
mindre.
noget
enart
mere,
noget
50 m•, enart
av o:a
her en tyakelse
parallel
övre
av
haengende
1 det
jernglane-kvarte-malm
manganfri
Den jernfatt1ge,
haengende.
malm i det
mot den fattigere
begraeneet
skarpt
noksaa
tildøle
og
de 2 paralleller)
(mellem
liggende
1 det
'graaberge-mellemlaget"
mot
begraenset
Den er skarpt
liggende.
det
til
konstant
eig
foretagee).
med en horisontal
horlasontal
bredde
laengde
-Jeg
av
av den rike
3600 m2.
har / motsaetning
Den Nedre parallel
- 3
til
den bivre parallel
ein relativt rike, manganholdlgegranatkvartemaimx det ,detgende
av ftdre perallele lelested.Mot det liggendeoptraederen 20, 30 eller
40 m. bred zone av jernfattlg,manganfri jernglans-kvarte-malm.
Maegtighetenav den rike mala i den Nedre parallel mealtee 1 den 110-stre
ende tll 5 m.- 1 den talmxmidtre del (nogenlundemidtvele mellem 10 og
SV) tll 3 - 3,5 m. $ men naermere mot "Vogtø stoll" Lynder den rlke
malm ut og 1"Vogte stoll" ør den rika malm 1 det haengendeav den
Sedre Parallel naesten forteundet,eller kun remplaceretved nogen
ganøke tynde og ikke brytevaerdigestriper.-Indskraenkerman elg
kun t11 den rIke malm, kan arealet av samme 1 den ledre Parellø1
anelaaes tll 200 m. laengde t 4 a. taldleretykkelae, gjhr 800 ma.
Sum gv ralativt jernrIk,manganholdlgmalm i begge paralleller dltsaa tilnaermeleesvle3800 + 800 m2 eller mod rundt tel 4000
. Jeg har vaeret fornigtig ved mln kalkyl, og jeg tror
å 5.000
nok at man, neer feltet blir helt avdaekket, kommer op 1 ceekring
5000 m2.
I den g5vreperallel er denne malm bedet 1 den 20-etre del,
og blir eas litt jernfettigeremot SV, 1 retning hettinmotrog-t-stollen
logen ekeideforebkhar vlet, idet jeg kua avekriver jernog mnrignmpromonterna.
fteldeforedkfra bvre parallelt
A.
40 % prIma
/10-etreendet
43,o% Fe + 7,5 % Ma s 50,5 % Fe + Mn
80 % sokunda 33,2% Fe + 6,5 % ma = 351$5% " + Mix
Dette skulde evari til brudt gode med aa. 44 % re + Mn.
Veetre ende av øvre parallelt
S.
50 % prima 47,1 % Fe + 7,8 % 1fn= ma. 54,5 % Aus
" 34,5 % "
50 % sekunda 28,7 % Fe+ 6,0 %
Skulde evare tll brudt gode med ca. 44 % F. + Mn.
I Stollen (3-10 m. lnd 1 eivrePerallel)
0,
PrIma 42,1 % Ye + 4,8 % Mn
Sekunda 31,5%" + 3,8 % " w
oa. 48,5 % Fe + sa
• 35
%
" "
"
Skulde avare tll oa. 40 % Fe + Ma i brudt gode.
- 4 -
steder.
de forskjelllge
st11.
1 etor
ved drIft
haeng
og ligg)
derpaa
at
nogen
for
maegtig
en meget
gaar
storstollegruben
fjeldvalig
utllgjaenge
I don stelle,
-
med malmen.
parallellt
tllnaermøleøsvis
som gaar
granitgang,
maegt1g
faa i.
en uregelmaessig,
sees
bovedetollen
til
Like ved lndgangen
hør om,en
handlee
avakjaerer
som lokalt
gang av eyen1t,
maegtig
meget
der
Elge,
vil
det
1 eyanit,
gaar
stollen
maa bero
malm. Dette
men har 1kke truffet
hovedgruben,
under
ret
ør drevet
ønd hovedstollen)
50 m. lavere
( oa,
stoll
Den nødre
ind
100 m. NY
omkring
eom overskjaster
gran1tgang,
leiestedet.
malmen flere
omkring
holdig
granat
- kvarte
oa.
malm, som dog ikke
er •aa
kv de tre
t5vre parallø1)
vlet
eig
har Tinde
hoveaforekometer
bedre
Navnlig
oa.
betydding
end
re +
leleatedst(av
- kvarts
- malm)
6 - B m. Ye + Mn holdlg
eom ved Tlndegrubøn).
ved de 1 de eeners
at vaers
Svartmalastollen.
rik
herl
bar
ør striiket
jernglana
- malm cg fatt1g
25 m. brødt,
er hør skjeineassalg
Belve
at
bergartgange.
jeg mindre
25° mot nord.-
kun ce.
paa,
mot dypet)
Vød "Svartmalmstollen
og Storetollgangen.
ONO og faidet
maegtige
gang tillaegger
"Svartmalmetollen'e
Tindegruben
meget
tildels
ved overskjarende,
svskaaret
forboredt
(eller
og i fald
- baadø 1 etrdk
steder
vaere
ved Btorstoligangen
Man maa saaledes
Mn
1
malm beade
(med fattlgers
z'sal
eadtre
lelestedets
her til
sig
holder
aala
og manganholdlge
Den jern-
dele.
forskjellIge
1 grubens
precenterne
og mangan-
jern-
eller
jern-
var aveat
hvor
1907),
aug.
((ra
skriveles
be-
min tldligere
til
henvieøs
"Storetollgangen"
Vedr6rande
% Mn).
4-5
i middel
antagelig
(høri
40 % Fe + In
henimot
holde
v11
bredde),
9 m. hor1-4ontal
malm av oa.
(ved
mangan 1 den Ovrø Parallel
+
jern
prooent
at den samlede
fra
man kan gaa ut
elge,
Det vil
end dør kan paaregnøø
resiultat,
bedre
lltt
har faaet
stll
1 mindre
•6k
ske1defor-
at man ved ovennaevnte
fOlgelig,
forutaaetter
Jeg
av ortlmen paa
fik
jøg
lndtryk
med let
omtrent
stemmer
Dette
aar utforte
end Storstollgengen
fordl
den relatlet
5
- forkometen
(epeoielt
undersökelsearbeldør
cg betydellg
jernrike,
bedre
ønd
manganholdlge
malm ved Tlnde-forkomatea (bvre paralls1) ør noget jern
mangan
rikere ønd den tilevarendemalm 1 Storatollgangen;deauten er malmarealet av den relativt jernr1k0„manganholdigemalm sterre vød
Tindegmben ønd ved Storstoligangen,hvor malmen tildels er avskaaret
ved magatige granit
og syenitgange.
Maermere om malrt erne.
og Övril
Man kan - ved Storstollforekomaten,"Svartmalmstollenh
og Medre parallel ved Tindegrubenholde ut fra hinanden to forskjellige
malmtyper:
4) Relativt ernrik malm med manganbud og lfl. analysernemed
hold vie
1 man a
rocent dosuten opblandetmid meget granat
(samtaugit, hornblende,sp1dot, klorlt) ved eiden av kvarte; undertiden
findes dør were granat o.s.v. end kvarte, undertiden likt meget gramat
o.t.v, cg kvarte, undertiden mere kvarts nnd granat. Melmen fbrer jaevni
noksaa meget magnatit, foruten noget jernglano.Rertil mangan mineral.
Undortiden Imattages rhodon1t (mt lyeerddt manganallikat,indeholdende
oa. 40 % metalliskmangan); 1 bvre ende av övre parallel ved H51tindforekomatener sndog en"baenk"avrhodonit (3/5 rhodonit, 1/5 andro
mineraler),paa oa. 1 m's tyxkelse. I granat-minsralstindgaar noget
mangan (cg jorn); men bOvedindholdetav manganet aitter utvilsomt 1 som
orteridneral.
D.) Relativt fatt1 malm bestnaende1 det vaesentligeav jeragl4W
og kvarts med reget litet, øller ikke noget, mianganog 1 regelenuten
granat.- Denne fattige malm holder mot utaiderne (laengat fra dan rike
mala) kun 12 - 15 % jern, naermøre mot den rike malm 15 - £0 % jern,
ofte vel ogeaa ca. 25 % jern.
Denno jornglana- kvarts - mulm sr tildele meget maegtig
(lokalt over 50 meter tyk, apeoleltved TIndøgrulan),men den er aom
naevnt gjennemgaaendemeget fattlg.Paa gzund av de lokale for,o1de
(beliggenhethdit tilfjelds og 1 steilt terraen,utsat for stenras
kan relmen ikke utvlades ved dagbrudd, det vil alge,
og stenisprang)
melmen kan 1kke leveres saa billig som f.ex. 1 Rydvarangørog Dunderlandedalen.Da saa hertll kommer at man gjennemenitligmaatte ba mer
ønd 3 ton raamalm til 1 toa konoentrat,har man - og efter min menång
med rette - i de senere aar sat denne aalm ut av betragtning.
Den bkonomiske interesseknyiter eig till den jernrikere o
1m.
samtldi man anhold1 e, 1 ein almindelighetogeaa granatfdrendema
Mogen oplysning om denne malm faar man av de av eilskabets
den
analyseprotokolutekrevne analyøør (1det jeg eldifer analyeerns av
fattige jernglans - kvarta - aalm).
Dele akeidet mala og dele stufprdver:
Jern lbangan Jern + Kiselrangan syre
9,5
47
9,5
46
7,2
47,8
51,9 3,0
7,8
47,1
13,4
41
9,1
44,7
6,9
46,2
1,7
50,7
7,5
45,3
7,5
43
58,5
65,5
54,9
54,7
54,4
55,8
53,1
62,4
50,8
50,5
7,2
10,2
8,5
9,7
10,4
0,95
11,7
14,2
12,4
18,1
13,8
Kalk
Lerjom1 Magneela
T1nde/ruben
4,7
5,o
•••••
fi
6,25
1,51
1,59
6,7
6,1
a
Diverse etufpraverog akoidefors8kfra T1ndegruben (tildele
nrehapitulationav de ovenfor eammenatIltedaanalyeer)av den menga
av den fattige jernboldige og relativt jernrikemalm (1det -tnalyser
glane - kvarts- malm 1 det haengende 9181fee):
jern
Mindre etnfprdver
48,3
44,7
41,5
Skeidsforeokt
44,7
(77,7% malm
29,7
4
avfa1
(22,3
0%
(oa.4
dk
eføre
Skeid
med 2 ton malm(aalm 43,0
fra 5stre ende(wa.80%
bvre Parallel(eekunda33,2
8keldeforoa.50%
el8kmed 2
47,1
t. aalm fra malm
28,7
Vestro ønde{ca.50 %
a
Ntr. parallel(sekund
Mindrs etufortiver
övre paraliel
r46,2
48,4
9,0
(25,6
Mindr, gjennea(28,8
rav
pr8ve
enite
brudt gode,mkjaering(30,1
r31,9
1 dagen ved
28,8
vre Parallel
8,5
Tosse
o
m.
let0113 -7 •
37,0
32,5
Uangan Jern +
mangan
59,8
1325
152,1
7,4
48,8
7,3
Foefor 8vovl Kisel Kalk
syre
0,43 0,007
0,49 0,o32
0,47
9,1
6,5
53,8
36,2
0,44
0,25
0,o18 11,6
1,5
60,5
0,54
0,oc9 13,8
8,1
6,3
39,5
0,59
7,8
8,o
54,7
34,7
0,38
0poo8 10+4
5,o
laso
8,1
4,9
41,2
52,5
54,9
1,8
3,0
2,4
4,3
4,8
7,8
Z7,4
31,6
33,5
36,2
33,6
46,3
3,7
3,1
40,7
35,6
(Antageligfra
(graenøenmot
fattlg malm)
0,48
0,44
el- Kalk
Jørn Mangan Jern + Foefor Svovl Kts e
eyr
mangan
40,0
37,4
38,7
Oroveidet
6vre
Parallel 7. 9 m.
{ 9-10 5 m.
3,8
4,1
4,4
43,8
41,5
43,1
0,48
0,50
0,48
48,7
42,1 4,6
foreök ma
Sekunfr*
35,1
31,5 3,8
da
m.
0
ri3-1
elP
ISketd
Omde f reta ne anrikman sforsok.
1.
1911.
Vaadveteanrikningved OrAngesberghbeten
InnkjOrt t vaorket 833 kg.
Derav erholdt
296 •
prima eltg
175 "
g
sli
a
sekund
382
a1d
avf
Sum 833 kg.
reguedee oa. 120 kg.
Ved omkjbring av 175 kg..Sekunda-aligpaa
%. For zikxerbetsskyld regnede
ellg, alteaa sum 416 kg. ellg, eller 50
endagode pr. ton 1:118).Paamslmene
vaerket med 45 % slig (s 2,2 ton Indgaa
forsaavidter Ittet Inetruktiv.
metalprooentblev tkke bestemt, saa pröven
Analyser av alig og avfelid:
Slig
Avfald
Fe Mn
59,9 8,7
10,8 4,6
8102
P.
0,125 3,7
0,45 57,7
Mantapte saerdelee meget m
Man knuste for fint (med 0,3 mm. atkt.)
omkring 45 % ) av raa+malmene
gan, neml1g bentmot halvparten (naermest
hele mangantndho1d.
yetem.
Orusonverketepr5ve efter sterk-magnetiske
Ullriob.
gaaendegode fra
Der anvandtes naesten 3 ton (2,87 t.) ind
evartmalmetollen,holdende
$In
% Fe
8,9
34,8
Iblokritand
% P
33,4
0,35
Ved sieb tio.40 blev erholdt:
P. Raoketand.
Mn.
Fe
9 20,8
0,0
a
lo,
Fbrete gangs produkt 411,4
15,9
10,7
48,6
Anden
Tredje
•
48,9
11,2 0,o9,,;1,5
rodukter
rike)mellemp
Idet de noksaa metalrike (speoteltmangan
gjordt:
lkke blev videre behandlet blev der nyttig
1 det inG79,1 % av jernIndboldet((ga
aende
de
(go
70,9 " " mangan -"-
endegode.
evarende til 1,77 ton indgas
g,
eli
%
6
56,
t
rag
utb
v
ble
Der
mat
behandlet,vllds man vaer• kom
t
bli
var
ne
ter
duk
pro
lem
mel
Bvte
til et bedre resultat.
utfOrt
lgillustrerende,Idetdel blev
Yorebket ar ikke tllstraekkel
ere
% mangan, alteaa med hoget b51
8,9
+
n
jer
$
6
34,
de
den
bol
e
paa god
end normalt ved raagodaet.
ere
bbi
lig
kIl
ade
g
nto
ooe
npr
jer
lea
rdt nogen andre forebk, fremde
Der blev av Xrupp (Gruson) gjo
og no. 100).
finere.knusning(sleb no. 60
ved
men
b,
rlo
Ull
tem
sya
er
eft
,mea paa den anden side blev
rat
ent
ono
rek
/ke
alr
mat
et
Berved fik man Mag
av mangan adak1111g stbrre.
tapet av jern amlaog navnlig
det neppe vaere rationellat
vil
,
aet
god
Ike
anr
l
ska
man
Dereom
gan, 1det
reønd til ea. 58 % jern + man
drIve konoentrationenlaenge
n.
et med sterkere konoentratIo
metaltapetvil stige altfor mag
(mad sterk-magnet)vlser,
et Ullriola-forebket
Baade vaik(ve1sforsbkog
Dette beror
oentlakmarc mangan end jern.
pro
ee
tap
en
ing
ikn
anr
ved
at der
indgaar 1
ld
noget av malmens mangartindbo
at
,
paa
der
e
del
til
d
tal
e
1 all
ganaIlikatdiggranat, tildele ogsaa man
hol
gan
man
elt
eol
(sp
al
ner
tmi
ell1ka
ldlgom man
tligstedel gaar tapt, 11kegy
sen
vae
den
for
som
it)
don
rbo
et
er magnet1ems.Det er ogeaa
eft
er
ell
gt,
vae
lak
c1f
spe
anriker efter
d1ge
neral (eller manganoxyd- bol
smi
ert
doxy
gan
man
te
nor
mulig at det
minoxyd - erstmlneralet(eller
jer
end
nig
kor
fln
ere
erm
al)
erteminer
neralørne.
etal mangan
oielt av det vaerd1fuldem
Det er utaldig, at tapet spe
anrlkning.
maa bli foboldsvisstort ved
brelse av malmen1
Mull lastfor anden n ttl
malmens nyttliggjbrelse,
for
et
lgb
mul
en
and
s
nke
tae
Der kan ogsaa
nemlig:
Å
.
8ke1dning 1
Prina
sekunda
avfald
B.
Skeldning 1
Malm
avfald,
bele malm
ea malm (ved A.) eller av den
og saa tilgodegjbrelseav prl
-g
(ved 5.) direkte tll masovn uten anrlkning.
Man kan specieltved T1ndegrubanarbelde ut øn bel del prima-malm
men
med oa. 47 - 50 % jern + mangan (og oa, 0,35 - 0,5 % foefor,
yderst litet svovl).- Denne prima -malm vildø vaere blandet med
% 5102),
omtrent like dele kvarts og granat osv. (granat oov, mad oa.40
eller antagelig med noget mere granat oflY.end kvartø.
Sortører man ut en aaerskildseoundamalm,kan denna regnse til
oa. 35 % jern + mangan (heri antagelig 3 å 4 % mangan).
Dersom man kun skelder 1 malm og avfald, kan paaregnes malm med
n),
ockring 40 - 43 % jern + mangan (heri antagellg 4 å 5 % manga
n,
En prima-malmmed oa. 47-50 % jern + mangan, hvor1 5-6 % manga
kundø bll utaklbet til utlandet.
Det naturlige market for akeidemalm fra Usfjord, vilde dog vaere
erk
eventuelt jernverk 1 WQrwlk, idet jeg gaar ut fra, at dette jernv
Nurvit
vil 5neke en del tilsats av manganboldlgjernmalm.Jernvert 1
65 %
maa baseres 1 det vaesentllgepal Klruna - mal*, med oa. 61 alm,
jern, saa man her godt tan benytte endel tilsats av fattlgerem
endog med ned til oakring 35 % jern + maugan.
Tor en prima-malm med oa. 47 - 50 % jern + mangan kan ogsaa
taenkes avsastning ved eventuelle andre noreke jernverk.
vaerkVe6 et eaadant arrangementvilde man kunne undgaa anrikninge
tsaa
eller dette bebPvde kuu at blive bygget for en sekunda-malm,al
selve
kun vaere st appendls for att nyttiggjorefattig vaxe, og 1kke
e
hoeedverket.Wtn vilde ved øn saadaa ordningmadgma mangfold1g
vanskelighetør.
ta
Jeg vil ikke undlate at betone at öksfjordsfelat 1 virkelighe
1 Narvlb.
mist ør sterkt interessert1, at der bllr bygget et jernverk
Lokale dorbolde.
A.
t5kafjordenhar ved Husjordstr5mmenat smalt grundt paxtl, dos
t.
1kke vaerre end at lokalbaateneved flo kan gaa gjønnem sunde
omkostning
Dør ligger midit1 dundeten meget stor sten, som uten stor
kan mineres bort.
Der henvlses til overslag for opransning av strOmmen.
Indenfor strdmmen (I avsland 5 å 5 1/2 kllom. fra eventuel lasteplads for gruberne) fryser fjorden hele vinteren gjønnem, og Isen 11gger
hør mindet et balvt aar. I tilfaelde litt atbrre drift med nokeaa byppig
dampeklbletrftfIk,
vIlde marighetenav skade1sen, •001 1 regelener
ganske
tynd, for5vr1gb11 nedsat noget. Man kundo ogsaa holdipen rende aaben
ved Isbryter.-Indenfor stredamener der kun en meget sparsom bebyggelse
å 5 emaa opelddere,tildels busmaend).
For arbeidninemaatte I ain holhet byggeo bolIger,IdetforekOmsterne
ligger saa aveldes,at Ikke nogen kunde ha elt faste mattøkvarter1 de
naerliggendegearde. Ogeaa den ytro del av Qbefjordener nokeaa tyndt
befolket.
For T1ndegruben har man den 7,torevanøkellghet,at gruben ligger
belt tilfjalds, og 1 et steilt fjcIdpart1,hvor der er rielko for
nø og etenras og navnlig for stensprang.
Dels nv denne grund, og dels for at folkende ikke ekulde bo altfor
Wit tilfjelde,maatte man anlaegge etoll, av 11enge frem til feltet:
5tollaengdefrem tll feltet.
1151deover havet.
800 m.o.h.
omkring
•
325 m.
450 •
soo "
•
600
•
450 "
•
700
"
400 "
•
775
"
550 "
•
sso
550 " "
385
"
•
" "
soo •
Men kunde vel fardvrig,ved walg av bekvem lokalItet finde et
part1 som mul1ggjdr etoll 11tt kortere end her ang1t.
Det er meget tvilsomt, om man nv hensyn til atenaprangosv, kan
finde en lokalltet for etoll (og (cr arbelderbo111rer)
ved stollmundIng
bblere end 550 - 800 m.o.h. - Ved bdItlIggandostoll maatte man ylaoere
arbe1derbeligernef. eks. 50 m, lavere end etollmundingen.-I hvert fald
frempar av obenstasendelatman maatte be en meget lang stoll.
"Vogte stoll" gaar 1 b51dø 860 m. altsaa hdlere ond det halest11ggende etollalternativ.-Man har al grund 1111at forutsaette,at malmen
etraekker elg mot dypet levere end "Vogte etoll", men jeg ttirikko uten
vidie tilreade kap1talanvendelsefor lang stoll, uten at man har vishet
-
ønd
for at malmen ører lang straekning fortemittert11 lavere niveau
etollen, saa man vildø faa en meget betydeligavhygningebbide.
Det forølgtigevilde derfor vaore at forteaette "Yogtfe stoll",
e
ibigendeden rike malm 1 det llggeadeav övre Parallel,at godt etykk
den
1nd 1 fjeldet.-Vidre kunde detaljere. det bekvemmeetepunkt for
med
projekterto lange tverslagnitoll,og øaa fra "Yogt's stoll" gaa ned
synk 1 retning mot gjennemelagmed denne lange tverelagestoll.
Forteaettermalmen saaledee eom jeg antar, men som ikke med
elkkerhettbr paastaaes til hetydelig dyp under "Vogt's stoll", vilde
man faa øn meget betydelig hblde til avtigning.Og gjennemslaget
ntmellem "Vogts ctoll" cg den lange tverslagestoll,vilde i meget vaese
lig gzad lette aen fremtidigegrubedrift.
Tra mundingen av den projekteztetv;:elagestolltll lasteplade
paa
eller anrlkningeverkved fjorden vilde man faa en taughanelaentie
1 1/9 1 2 kilom., noget avhaengig av stolleundingenebeliggenbet.
For "Storetollgangen"maatte man mest zationeltdrive eynk
ned
og opeynk, ialt oa. 50 m. uyp, fra den byre atoll eller glitheog
.
til nedr etoll. Derved vilde man faa ganøke stor avhygningehbide
Fra nedre stoll maatte bygges taugnane (1 - 1 1/2 kilom. lang)
til anrikningsverkeller lastepladeved fjorden.Litenfornedre etoll
ationmaatta derer maa ikke gardezt mot ateneprang.övre taugoaaeat
for vlstnok byggeo litt ind 1 fjeldet.
det vaesentligeutarbeidet
eltet
under mit ophold ved 8kefjordef
hegyndelsenav jull 1918, kowlettert
og iatert
Trondhjem,den27. juli 1918.
Rigtig afekrift hevidnest
Olof Birger Dillner
ingenidr
- 12-
Kaare Lle
rontorhetjent.
Johan H. L. Togt
( eign)
t-k
)3V54br
OM ÖGSFJORD3N8JERNMALMFELT
av
Professor Vogt
1916,
Om bgefjordens Jernmalmfelt.
Dette felt beedkte jeg 1 august 1907 og utarbeidet
en beekrivelse av faltet, dateret Svolvaer, 11. august 1907.
Senera har jeg ikke vaeret paa etedet, men efter
anmodning av A/S Nordiake Grubekompagn1 har jeg gjennemgaaet
diverse senere fdlgen de beretn1ner,
e.v„
analyeejournaler 0,
og skal Jeg paa grundlag herav eaavidt mulig komplet-
tere min tidligere beekrivelee.
Av de senere beretninger naevnee navnlig:
Rapport av bergingenidr Chrn, som beedkte feltet
i 1913, dateret mare 1914.
Diveree skriveleer fra grubene stiger, epecielt
under mineringearbeidet 1 1915.
Desuten henvieee til en geologisk beekrivelse av
profeseor Hj. Sjdgren i Geologiska Fdreningene Fdrhandlingar, Stockholm, B XXX, 1908, s. 362-369, eamt til haandekreven beretning av
bergmester 0. Yorellue.
Der fdreligger hovedeakelig tre forekometer, benaevnt:
Storstollgangen,
Svartmalm-gangen (et fordvrig misvisende navn)ag
Hbitend-gangen (eller gangene).
Ved mit beedk paa stedet sommeren 1907 var naesten
alt arbeide blevet koncentreret paa Storstollgangen, og min
beskrivelse handlet hovedsagelig om denne.
Senere har man utfdrt endel gravnings- og mineringsarbeide Ved Hditindgangene, og jeg faar
av berging. Lhrne
rapport, divekee ekriveleer fra grubens etiger, eamt mundt11ge oplyeninger,
det beetemte indtryk, at Hditind-forekome-
terne har stdrre betydning end
Storstollgangen; ikke minet
fordi malmenved Hdltind-forekometernt synes at fdre mere rik-
2.
holdig malm end ptoretollgangen.
Porekomsternekarakterlser
esi ein almindelighet
derved, at der inde 1 en zo
ne av nokeaa fatigg malm op
traeder
saerskildtezoner av noget
rikere malm, og det er de ei
dste
zoner, eom man teknisk talt
mas faeste sig Ved.
Ved H5ltind-forekometerneop
traeder to omtrent
parallelle gange, eom er ad
ekilte fra hinanden ved mell
emliggende bergart av tykkelse
vekslendemellem ca. 11 mete
r
og 20 meter, eller noget de
rover.
I de senere aar (efter mit
besSk paa stedet) har
der, eom alleredø naevnt, va
eret utført endel mineringsa
rbeide ved Hdltind-forekome
terne,bl. a. har man ved fe
ltets
3 V'etre ende gaaet 1nd med
en atoll, ca. 60 m. lang.
Ing. bbrn betegner den en
e av de to naerlisgende
gange ved HUitind-forekome
ternesom Wennerstrdmsgangen
,og
den andre som Nedre Parallel
len.
Han giir for diese fdlgende
maal.
Wennerstrdmegang "en längd
av 300 m. en bredd
av 15 m."
og
Nedre Parallellen, laengde
390 m, og bredde 8 m.
Dette gir 1 sum ca. 7500 m2
areal
/ min
beretning opfSrte jeg endnu
noget større areal, idet je
g
ved min skitserteberegning
ogeaa medtok mere av den re
lativt
fattibge
malm.
Htlitind-forekometerne
foreli
gger fSlgende ana-
lyeer (1fdlge analyee-jour
nalen)
,idet kun épføres avrundede
tal:
Mindre stufprøver
Jern
kangan
46,3
44,7
41,5
13,5
7,4
7,3
77,7% ekeidetmalm
22,3% avfald fra akeld- 44,7
ningen
29,7
Skeideforeft med 2 Skeidetmalm
ton malm
oa, 40 %
43,0
fra betre Sekunde sa.
ende, bvre 60 %
33,2
Parallel
P
S
0102
0,43 0,007
0,49 0,032
0,47
9,1
0,44 0,019 11,6
6,5
0,25
7,5
0,54 0,009 13,8 6,1Ca0
6,3
0,59
3,
Jern kangan
Andet ekeide
forsdk fra
den bvre
Parallel
Vestre Ende
2 ton
Skeidet ca,
50 %
Sekunda ca.
50 %
bvre Pa-Skjaeringen
rallel
1 dagen
Nedre Parallel
I dagen
Stufprdver bvre
0- 4 m.
Vogbe etoll 4- 9 "
nedre Paral- 9-11,9"
lel
11,3-14,5"
14,5.17 "
17 - 21 "
21
25 "
25 . 29,5"
29,5.32,5"
0 . 3 m,
Vogts eto113 - 7
bvre Parallel.Grovekeidet
7 . 9 m
9 .10,5 "
Skeideforsdk 3-10 "
exportmalm
3 - 10 m
sekunda
P.
47,1
7,6
28,7
6,0
25,6
28,6
39,1
31,9
28,8
38,5
1,8
3,0
2,4
4,3
4,8
7,8
28,8
33,9
1,8
1,5
36,2
46,4
49,0
27,3
26,3
30,0
24,9
23,2
23,1
40,4
44,6
40,0
5,0
6,1
4,9
1.0
1,5
1,4
0,17
0,17
0,19
0,17
0,19
0,20
0,34
0,51
0,48
37,0
32,5
40,0
37,4
38,7
3,7
3,1
3,8
4,1
4,4
0,48
0,44
0,48
0,50
0,48
42,1
4,8
31,3
3,8
0,36
8,
84°2
0,00e 10,4
5,0 C
I stollen som gaar 1 den sydvestre
ende av malmen,
har denne noget anden karakter end
ellers, hvbilet viser
sig ved den meget lavore manganprocon
t.
Ån stUrre prdbe paa ca, 3 ton, som
blev sendt ned
til anrikningsverket ved Gruson (fr
a Svartmalmgangen) holdt:
34,6 % jern
8,8 • mangan
0,35" foefor
33,4 " uopldet.
Puldstaendige analyser (og naeste
n fuldstaendige
analyser), dels av opberedet el1g
(fra Gruson og fra Grängesberg), og dele av ekeldet malm:
Pe.
Mn,
Al203 Ca0 kg0 P. S.
3102
Grusen Ullrich
Svartmalmgangen 50,9 12,7
6,5 1,4
1,3 1,3 0,07 0,025
Grångesbergaskakbord Svartmalmgangen
59,1
7,4
3,8 0,2
0,9 0,8 0,10 0,044
Skeideforsdk
43,0
7,5
13,8
6,1
'
°
“54 0,009
4.
Nditindgangene
Pe.
kn.
41,1
7,6
SiO Al 03
2
2
10,4
Ca0 Mg0
5,0
P,
0,36
8,
0,003
Av de ovennaevnte forsdk fremgaar at man kan faa
ialdfald noget,
Ske/demalm holdende
50 % jern plus mangan.
/*/'
sum o
ing eller litt over
Denne rike malm synee i middel at
holde aa. 0,4 % foefor, eamt noget mere 5102 end summen av
baserne (CaO, 41203) Mg0 o.e.v.
Professor Sjögren anförer i sit.
(e. 369), fölgende analyser av skeidet ma 2
ologieke arbeide
fra Storetoll-
gengen:
K1seleyre, 6102
14,16 %
Jernoxydul, Be0
0,27
"
Jernoxyd, Fe203
65,74
"
Lerjord, A1203
1,51
"
Manganosydul, knO
8,93
" mangan 6,92%
Kalkjord, Ca0
6,25
•
Magnesia, kg0
1,59
"
Poeforsyre, P205
0,96
" foefor 0,423%
Titaneyre, T102
0,04
"
Svovl, S
0
jern 46,23%
SUM
022"
99,47 %
Jernertemineralet er aldeles overveiende jernglåns ,
desuten findee litt magnetjerneten, men i regelen kun 1 aldelee underordnet maengde, Ved opberedningen maa man ha dette
for 61e.
Malmen er 1 utpraegnet grad randig, nemlig beetaaende av vekelende etriper dele av ertem1neral og dels av
uholdige mineraler, namlig, (1f6lge mikroekop1sk undere6kelse): Kvarte, granat, augit (diopeit) og hornblaende, epidot,
klorit o.e.v.
Sjögren naevner at nan fandt nogen ganeke saaa
krystaller av rhodonit (d.s.s. mangansilikat, kn. $103);
dette mineral synes
nogen rolle.
dog 1 teknisk heneeende ikke at spille
5.
For blotte bie eees at etriperne av uholdig mineral i de fattigete malmWarieteter for en vaeeentlig del
taar av kvarts.
I de noget rikere malmvariteter, som maatte
danne grundlaget for opberedningen, henholdevie skeidning,
finder man derimot, foruten striper, beetaende hovedeagelig
av kvarte, ogsaa en gel del striper, eom bestaar hovedsagelig
dele a
granat, dele av hornblaende og diopeid, dele ogeaa
av apadot m.m.
Navnlig er granat ofte tiletedes som det for-
herekende graabergmineral, og denne granat i egefjrodmalmen
synes
ifHlge mineraleta farver i mikroskopet ske praepa-
rater
at holde en del mangan. Dette vil medfHre at man ved
opberedningen maa tape litt mere mang** end jern, hvad ogsaa
bekraeftee ved de forekellige anrikningsforsdk. Det er dog
kun en mindre del av malmene hela manganmaengde, eom eynes at
vaere knyttet til granaten,
Indholdet av kiseleyre i de forekjellige graabergminderaler er:
kvarte /
granat ca, 37 0
epidot
Augit (diopsid) hornblaende /
100
40
38
47
% kieelsyre,
•
•
0
e
•
"
Paa grund av tilblandningen navnlig av en 4e1 del
granat ved eiden av kvarts, vil den skeidede malm med ca.
50 % jern plue mangan, komme til at holde kun litt mere kiseleyre and baeer (leriord,kalk, magneeia).
Til naermere oplyening sammenetilles en raekko
malmanalyeer, hvor der er beetemt, ikke alene jern og mangan,
men ogeaa kieeleyre, tilseld ogsaa kirako.s.v•
Jern
Mangan
47
9,5
9,3
46
47,8 7,2
51,8 3,0
47,1 7,6
41,- 13,4
44,7 9,1
46,2 6,9
50,7 1,7
43,3 7,5
43,- 7,5
Jern-mangan kbeelsyre
56,5
55,5
55,54,9
54,7
54,4
53,8
53,1
5,4
50,8
50,7
7,2
10,2
8,5‘
9,7
10,4
9,95
11,7
14,2
12,4
15,1
13,8
kalk
lerjord magnesia
libitindgangen,
4,7
5,0
5,25
6,7
6,1
1,51
do.
/
/
do.
1,58
do,
Det vil eige den ekeidede malm med 50 % jern plui
mangan vil i masovn kraeve nogen tileats av kalksten, dog
6
.
lkke saa saerdelee meget, an tagelig omkring 15 % kalketen
til nalmvaegten.
I opberedet alig, med ca, 58 % jern plue mangan,
foruteaettee omkring 10 % kiselsyre og 7 % baeer (kalk, magnesia, lertord). En eaadan slig vilkraeve tilsate av 10'i
15 % kalketen, - alteaa vistnok noget, men dog ikke saerlig
meget.
Bb meget vaesentlig del av den hele brytning maa
gaa til hpberedning.
Det blir naturligvie et spøøgemaal, am
man skal plukke ut relativt meget, noget eller kanske 1kke
noget stykmalm ---- for i 61dete t1lfaelde at faa rikere opberedni/4gegode.
Skeidefors5ket ved H5itknd-forekomsterne 1 skjaering i den 5stre ende (av 2 t. malm) anglr for brudt gode ca.
37 % Jern
4
ca. 6,5 % mangan, og i den vestre ende
ca. 38% jern og ca. 7 % mangan.
I Vogts ntoll fik man i den nedre parallel fra
21 - 32,5 m, (litt paa skraa)
ca, 41,5 7,jern og 4a. 1 - 1,5 % mangan,
og i den 3vre parallel fra 0 - 10,5 m,
ca. 36,5 % jern og 3,5 - 4 % mangan.
An aaende anriknin en:
Vaatveisanrikning fra Gr4ngesberg,
Se Analyee av 23. november 1911, og
brev av 8. december 1911.
Indkjört i verket
833 kg,
Derav erholdt:
Prima slig
296
"
Sekunda slig
175
"
833
kg,
Avfald
Ved omkj5rning av 175 kg, sekunda-s11g paaregnedes
ca. 120 kg, slig alteaa eum 416 kg. elig = 50 % slig. For
sikkerhete skyld regnedes med kun 45 % elig (=2,2 ton indgaaende gode pr, ton elig). Man f1k her meget rikere koncentrat
7,
end av mig foruteat som normalt:
Sligen holdt
59,9 % Fe.,
6,7 % Mn.
0,125% F.,
Avfaldet *
10,8 "
4,6 "
0,45 " "
"
"
3,7%
Si02
e
57,7"
Man kroeset for fint (med 0,3 mm, eikt), og tapte derved
for meget mangan (naesten halvparten av manganindholdet).
ILL
Grueonverkets pröve (efter sterk-magnetisk eystem
Ullrich),
liaesten3 ton (2,87 ton) indgaaende gode antendtes,
holdende:
34,6 % jern, 8,9 % mangan, 0,35
P. 33,4 % upplöst.
Ved Sieb no. 40 blev erholdt:
Fe,
Mn,
P.
Förste gangs produkt 42,4
10,2
Anden
"
46,6
10,7
Tredie
fl
48,9
11,2
"
I det nokeaa metalrike
RUcketand.
0,09
20,6
15,9
0,09
11,3
(epecielt manganrike)
mellem-
produkter ikke blev videre behandlet, blev der nyttiggkrt:
79,1 % av jernindholdet
/
/
70,9 " ° Manganindholdet/
i det indgaaende
gods
Der blev utbract 56,6 "!elig, evarende til 1,77
-
ton indgaaende gode pr. ton koncentrat.
Hvis mellemprodukterne var blit behandlet, vilde
man vaere kommet til et adskillig bedre resultat, antagelig mindst 85 % utbytte av jernet og mYndet 75 % av manganet
og man vilde heppe ha behövt mere end ca. 1 2/3
ende gode pr. ton-elig
-
ton indgaa-
. Det maa dog samtidig erindree,
at forsdket blev utf3rt med raamalm holdende 43,5 %.jern
mangaflene
man ved eventuel drift neppe kan paaregne saa höi
gjennemenitprocent i raamalmen.
Krupp gjorde senere ogeaa nogen opberedningspröver
(fremdelee efter eyetem Ullrich) ved endnu finere knuening)
Sieb no. 60 og Sieb no, 100/.
Herved fik man noget metalri-
kare koncentrat, men paa den anden eide blev tapet av jern
og navnlig av mangan adskillig st;irre. Det synes derfor ikke
at vaere rationelt at gaa til eaa sterk finknuaning
Videre synee det ikke rationelt at anrike saa sterk, at man,
8
.
faar mere end ca. 68 % Jern 4 mangan i eum.
Man kan gaa/ft fra, at man for at faa en rentabel
drift ikke maa anvende mere end omkIpng 1,8 4 2 t.
raagode
til 1 ton elig, med f. ex. 68 % jern 4 mangan, Saett
ee metaltapet til 20
led raamalm med eaa meget eom 40 V jern
4 mangan 1 aum, beh5ver man dog neppe at
feruteaette saa
meget som 20 %14a148p
i forhold til det
og koncentratet saettes til 58
rldgaaendegode,
jern 4 mangen, saa vil her-
til evare:
Raagode med
% jern 4 mangan
30
36
37,5
40
42,5
%
•
"
"
"
-"•
"
•
•
kraever antal ton raagode
til 1 ton koncentrat:
2,42 ton til 1 t. koncentrat
mi
2,07 "
" 1 "
1,93 "
" 1 •
"
1,81 "
" 1 "
"
1,71
" 1 •
"
Her er forutsat at man ikke utskeider nogen etykmalm.
T11 eammenligning indskytee at ved Sydvaranger medgaar ca, 2 1/4 ton (kanske naemere 2,3 ton) reagode
til ton
koncentrat. Man har der f51gende fordele og mangl
er sammenlignet med bgefjord:
1/
Ved Sydvaranger faar man billigere raamalm (paa
grund av minering i dagbrudd).
Sydvaranger leverer elig med ca, 67 - 68 % jern,
mens for bgefjord er foruteat ca, 58 % jern 4
mangan. Denne eidete elig vil, paa grent av manganindholdet, antagelig betinge omtrent samme salgpris
som Sydvaranger-koncentratet
för kriget vietnok
noget mindre prie for bgefjord end for Sydvaranger
efter krigen paa det tyske marked muligens (Y)
omvandt
Ved bgefjord beh6ves neppe eaa vidt gaaende knuening som ved Sydvaranger, hvilket er en beeparelse
.
Ved bgefjord vil man faa villigere kraft (vandkraft
)
end ved Sydvaranger (kul-kraft).
Og ved bgefjord har man litt kortere skibefragt;
antaglig kan ogeaa beregnee litt bedre arbe1derforholde.
9,
8p5remaalet blir daa, om man ved tgefjord kan foruteaette
t1letraekkel1g billig raamalm, som - uten at noget bortekeides
- holder mindet 35 % jern 4 mangan, helet omeom stilipmalm
kring 40 %.
Av det mig forelagte materiel kan jeg ikke med
eikkerhet beevare dette spetemaal.
De ovennaevnte skeideforsak samt analyserne fra den
rikeete del av leidetedet i Vogts stoll skulde angive:
% j.ern
ca.37
sum jern 4 mangan:
p mangan
ca, 43,5
ca, 6,5
38 "
•
7
41,5"
"
36,5"
"
II
"
46,-
1 £1,5
"
42-6
3,5 a4
"
40,-
fl
altsaa 40 eller litt over 40 % i eum.
Og dereom man skulde turde tillaegge diese priver
avgjarende vaegt, skulde man vaere paa den sikre eide, --ikke mindet fordi man ved eaa rik malm neppe behöver at regne
med saa moget som 20 % metaltap ved anrikningen.
ken erfaring har laert at man ved smaa forsök ofta
kommer til litt for godt resultat.
Og hvad selve tilgangen paa de rike zoner i hdltindforekometerne angaar, mangler man deavaerre detaileret kart
over de rike partier. Og et eaadant kart kan vel neppe skaffee uten ved noksaa omfattande minering, hvorved utstraekningen av de rike zoner bestemmes nftagtig.
Ved ovenetaaende cversikgt er naesten kun taenkt
paa, at den hele raamalm gaar til knuening.
Men der foreligger ogsaa det alternativ, at malmen fdret (efter grovknuening) gaar paa plukbaand, og at den
rikeete malm plukkes ut, som stykmalm.
Man kan * vert fald
faa en del etykmalm, som Sfölge skeideforsökene skulde holde:
% j ern
% mangan
% eum
43,0
47,1
7,5
7,6
50,5
54,7
altsaa sandsynligvis litt over 50 % jern 4 mangan.
stiirrekvantitet stykmalm vilde selvfölgelig
.1r1
l o,
forbedre Bkonomien ganske betydelig.
De foreliggende oplyeninger om Atalmfeltets etdrrelse og malmprocent, eamt betingeleerne for dpberedning,
eynes saa opmtntrende, at man bdr utrede eagen ndiagtig,
Allerede i min beretning dateret 11, auguet 1907,
har jeg anfart: "Hovedvaegten ved arbeldet her nu er at etudere anrikningen og dene Bkonomi.
Man har tiletraekkelig
raamalm til anlaeg i ganske etor etil ...."......
Der bör optages detailkart over Hditendforekometerne (1 maalestok f.ex. 1 : 500) og de *almrike zoner maa overekjaeree ved minering, saa man kan beetemme areal og procent
av den rike malm,
De lokale forholde er ganeke tilfredetillende.
Van behdver taugbane av laengde ca. 1,3 kilometer
ned til anlaeg naer havn.
Man kan faa tiletraekkelig vandkraft i naerheten.
Og ved nogen opmudring kan man ekaffe adgang for
tiletraekkelig etore ekibe til lastplade.
Trondhjem.den6. ektober 1916.
(kompletteret26 oktober 1916)
Johan H.L, Vogt
Profeesor.
BV 52-Ibt
,71/1-an-
die
natcfrk
gke 0
ai
41-
- laded
a-t cgidriaLid
(-S
"tr",r.
t01
Clel;YA/
cn nida./
ae4e-
eged
nå/lice,
d4; 9l2
P1Lt
[
ad
aV14,di
late~
21a
2
i ded
ev;4d
fl
4ead
44:nci
Z
A, yAcear:&~.
firtt"a"wer
,/ke--/e~d 44,7
ge.
e.
at Jfliect
./azinic;ir
itZ
d-t-~
A -~-ci
tal d•
a.ht.e.d
a-ze- Jarde-ia/ce-
ai~z
/40-frn
a/ft:4-cled,
-
»JLt&~det-i
ao-r-d
yaba. -
ifl
Sars
ta&44-140:4~4-e
~-/e-
-
•
4 ‘,€~
rnia,
-LPV
//ca2a-ny
V,9/4ta
/-a--z
1A97/;/d
an
a j
-
/
Alet-
÷et,cw
cerna-
L 7-4-÷-ra1
Az
C-azi 1:7C-alLa1-t
a
at/i cataleit;~.
4~-
- -444-frel
be-e;d-ef,&
/-4
-
Øtn-tis
4~44~-d-
aart--w
,a‘af-cia/
~1a.
ofrid
04-9a
la-nd
AMIGS"
al
ee--C11-e
laimne~a1-2
ty‘/
ae
lavia
triA,
á
4-
71147-
rin
irriP
i
Tt
rd ,
4-v
7~77/
tiVis-
knts*/
77- le
r,0-9
o
7/2?
172,7 f
e
76 cal?y,
n~
—
~~a
'47
fr
rpr
-~ 70
r72,29
7c-77
-
d0,27
ar#
--
--zff-v7~
y
•
1-19
.-7r-17
~42
P2-2-.22~
0-2,49
2e2
fpr„
7n2
ytb
#Æ
-77fre
-21z2
7-2-2~
- 72/4
/72„fru
re-nr
-410-2
-225,
7r9
rtiri
-M294ff n
r ff
-71/#22MC
--flnt-
•
—
-22
ci--,
r
1
-~ -Ø~
fl'Ir
r2y7r
/ 6,
_py-- avd-A,//,7
---sw
,V2/7-P2Wer
722.0
-
j 177lM1-(4‘ W -1/ 7~
___,4,--iti;_ra477-71_72.1~,294%,
r
n
' .7-&(
77- Piff- °---n-
- -4-~
pnc 7-777,74
~_(-7a-7,--7
—-72,,tir7---79,1-1,717,y,--2-C-27-,
%7
7:29c:11~4/9/C -,r 71~2 n
rnir
07 -/.7 / ,r
1/
Cly -tv 2217./7}~t
n, ~ r r or-79
ritt
/r)79t
rr
i7(11:a
r
n
7
er
-z,
f
1-4
6.27e,
.
ar> it
/ze.ige
neydge;,,
yr
k-l'ea42-4,~
a-z,
/,‘‘
cd 16~4
%,-da
tat-74 .4,~7,e4
cdfrteard
z.d
Mted7-f)nd
‘2-t
/(/-:;
g..5-i6d
//n
fr6-ed
•
-49-4d
‘2-1
lea5dany Zdti
z.e.;ed
, ,
de",,,Ad
4
c/Zsi
f
/aded/71-€4-
44-(4til--/c-ck aJaWaislit.ahre
16184t
- Jnee/
Ote6;
tjgea
„
t
deaiswt
„
fi
StAa-
%tdei ,
hvti
aidn
enne-
-
6tlar;/-æ
4- )at 4-14,6- 91‘7,74-i4wal"
endnp /4-47-77)-~a,i
a.144i
diALei 7)nea
.
oaç gS h ted_d
-
a avce.
.14
æri-S
dit*z~zi
fae,
ce2(,1~
1/4"
_424,frae40,
ltYg ted,diL.allt~ta
(lazoin)9(4std4ilm, aMdJdôÇ
/1
-5/9a •
tin
• -
Ltelf
g
4 z-eddtd
yfrie_
(IL
ran
s,%- af-t:;
4-n-de-td cr-inte-
idan
cria-44.4, dfi-n-t/eye,
- del/en,
-
giltM
(de,
Se.s_
59%1-v1%&'e-frz-.
rifrt
Ait
a
,
it/e/
J1-4-deri
/:7"-~
and
L2/-
V'Vt~
41/ t/r
4-012jed
tal:2
64-pa-c--edze ilt,
caty4Z
/i-fri-d‘,-frd2G;t>
dia~
I
-;acdcz%.1
.hd
A-cletn-
C-1/161
h --de
d6L-ne
.1•
~)-24
_
to*--0
s?e_
‘ ,.cr alotOdn
,de.2
eph--da
-
c:
7 -
z -14
ite-at
lit
-
/grh-
trit
fir
/aA
-4/‘cif”
„4arded
/-Xe-
~z4
inito
--ed/a4,
,d~
v~a-7,a7
tr&at
/
/uz.meiy
a,
ad
lnd
-itc/i~de,/z*
-c:or
_
icd
7,41-2-n
24
&att-~l-t,d
zdza-#1-7.1
df-daa
4-
1-4-€-(76-led-4/7-~
ae-
fert~eigyt.4
eèa
4
C-fl 14€- 1071&
a
, 67/, all
11~/
424€-.
iray
-
h
4N
N1' 4
-
7t_ f
6
r et
rni/r
irr
rir
-,/,/~~,ix) •
gtv,
rc yp7~77pn2,,,p-~7-r
yri~r~
-~
P
ri4-
-o
,fl
e?2
fl
nvi
n ne2,7"r7
nva
7f
p.-
--wn,
Arfrii(14
yrnairr
/27.7.2
re,-7/..(frn
r
rfrri
r.
v-kry
-14777r
nfir
Prr
•n7r---74y
-~wyt,
ne'17/19-7"17?-2777
ar
~.
--tierar~
/ 7-~
fra
nin
mArr7v
'7297
r
•-?>rfli2
r7,72
*-tivnir
e rryr
/flfl7nr
549W7
if-fr11-1°
4-n-~9-2
r -z/V
.44„9-r7
tf
%4 79ier7-9,‘
-44
?si"na/
9-101
/K7,77.0-2,/
dg7Pir 1-~
1,5
792-27
~-ty-
r 9740/7-2/~9
?719
A
trIr
1ff 7
her
r
=51
r
7/77-"n7-Sa-77
.1
rip-nr
1W7
/797/7-7
/~~?
rfil
frn
977
7
yirn-
427/7-
.757. ivrr r•A
7(72
77-0-,A21,42
'7°Ø 'c.frW'
-rin2 4177
r
r
paig 7~.
77.
vn7,1
4-7r
7729-77
á
á
44\
11
it
“
ke$ ‘
N
1
I
11 \'k
1
N
F\
1\
\\
iJ11&%
./g-ceded
tat
Aiirt
vac
at
~c(et
dt-e
(-~-~
i‘k~
-
-
a-
,a64(r4
74
1e
9.'
714t
--~/t
Aanz,
%
/4- S.~/
.
fd
deszi
eff~,
t
,~d
I
r7,9-7-esci
4-
ag
at
a-h-~"
f/-*
ar4tog-
dt-f~-e
,
c~,er
eilne~ ,t t ~/-e-ta
vzi;
744,
vt
/71
fre-e-
/1
lyayzyf-- ymea
11.-&
a-c-o~d
7)-fr6z-i aae_-"da
Miergiad
ati
cit
//r-e
t/--1
tn-f:4
2(/`-72
-
4(~
Cnd
. trAe
a'l
el-dt
~d
lea/
LZ//
1(1-1- cID 4r1e7/,
-
&a4(
fr
"
c?"/---6aineat
6t-n
aeltre
ao--(-(%
at- 1/47 --47-c44
~a-g,
/-Åe it ozie
16 64-z7i
,44n
c/S
/47e,e „in riejle-e
Yelea~
7,, zrd
c249 ~4;12e
4e40"Cle, r~
~62~:t
Qr./7/
dA/e/ ei €//
ate
a,/
d-a-t-0161 o-fac-J
ae
eicknfrni
tray?-4
l it
aitea.
vae
,
itnn.
</S
=
ta121/1/,
-107Y7
et-
xZ0d-n.
V11-2-
et
6clia/t
a,
46c4Pti
.6`2 1
19/~%(
2i&VV
at
76~~('arPt
eiLitz%
i',4/4
41-1,
f4a
-44yr.vz-
dae-
i/Plaa-tfrn:/4.7:Xehtrie
n
aline
fl
S
.
627-4
Yie eind
11-1flt 444e
6%-t, ./7
reAr ,9-4/1:~ci
aidlivhd "-~r~i
niire
6t/ at
6/
/f,f;dr
a
a</
1
ae ti-t,61-1,e/frdt()/ aealn--t%/
tknezie~ atZ/-e-d2.42-- e
7/1
716
P
á
á
7#1:E
l41
4Jf9
f
7Wab
e
26/
//
iz/4/0
is6-b
offr
'Sffr SP
_rgf it/ii.»
/;./
(71.7,
1
.7
fr•*-P.»/,
2f7?
11fr, »
/ilp
39°P
729,4
?hitig
,r7-1
4
r
7v714-
lec
% 97~~
,
41
77t
7-/
-trrnfirs
-2mn
2-2‘2977
•
ir
f
yr
fr'
/
r
977 77,9-7/Psv-
nr inn, y-
i-
fir
-77
-dm/249
'-z9
t(1/c-422
1792-~-
—
--nr—~
29 ~-
--z-7
•12-r9 ri nte
07:~7-72
7:22/9
j-•
ir
//2
se/
,fed~
ect,i1wr
cr-de/t,
vft-oin
0237
34s
/frad~
fluippv
4:1Le
e- ‘41- 14~- 144?-e--/
4 6tne tult,»
4/77
n
ey,
adn.
1/
//
" "
9e9;fl
32,s,
*
30, /8
i 4-nn
("izzå
4 -/tin-
37,1,
4;frel.
t
35,43
•
"
yl if
.17 -11";
12,yi
gaiwo
frd
1 4-
ota-a-eo
4.
35, 99.
1~.
1/
an-fral
.174k/A4
L74ib1rdatÆ,i2,4,4
49,
nå
4 1€2veaanditel
,Aluizn-v
~4,7,
£44
A41)»
2 sf,s/‘
474s
95
lavehah
0412/
bedkint,
42: ged4,/h
fleit
tict
t
#hhr
le,92
3(5,4
iligA,davyled
re-18~
0.z/e0
'1
*0•7,d
•
627 /
s
ig,L0
g‘og
-946y
n 29
0,1/
0, asQ.
4fr
0/7
40/0
0/7
g
4ty7
//5'
aind
oÆ"ar
7:4
.424,44/4.,415"
f aced
dib~‘
11 4fr, .Cfl
,,edted
/tZ9a
laulipeat
ditzlin.
inb
/tyn,
do~annift:eitel%
"XchP
ehl ri-nt
4 7,C 4/44-vAdd-dhin,
t
tqa
itt
e
e:et,
i n~-4a4afre,
,tsdci-aaAarkv
*frz-04
rikt
an
afti,(az
&6,--aza
›4,,d
fail~pc&
e
/-4t2--nz
efrn..
asnd
cli%
v%e
one; kti7.
Q.„,4e,h
6 .441
Aft
- 4i%
QnrvIy ad
fr frnloorli
anii
Oz.t..ek.
7ie
e
V
hAz~id
Xvicti
°,9/6a
•//496141a-~e...
V
44-et2-Ad
irma,fiA(~4.
iY67;
4,53P%
5,71/
tin.
oeyz
e
nicen4,24.
rfra6;t4~%.
tri
1/47411Me0 etebt
.4a~,
taiirs
291;e4
»
4.07.9
4 fd,
Au 7,
&/£
aad
a-eh
l
/0/ J.C.
4e,n
7"-
95 9,
gfr Hay
./7, .vt~,h2
ren,Jee-li
it
64-
e,ca46Vco-~»
Cg-
.171-221-1
yinc-
9
1.9-bci.
Åtec
-~
161/2
/
2- -
aolviv
csa-ad
fon abaeb«,v
/7 /‘
8.97»
4‘,2170
‘6,-7175.
4 67 7,
clab
4es
717.0
4967°
,1
S
70
ar4nt
fiji~e,
tfr
716r
Oist,
6;0.
11,14evni
/0
n
74,
cltudat
61,71,Str,
i hmirden-,
, nr,
4Y-si
tiln"
-"farit4i,
~12+
h~.
caniya~÷-
3/48, 2p.6;
tÆciå,
--nairwi,
T.311-Ptra
~-~/
‘_Ffr-f-ay-??
2)7~9
2-y7
7'
nr-7W
-
src
7v14
',
trt
ir-t9
nc-27-(2
Pr7-7
/7/27,
no-~
7-29
-2-1-22-7t
/272,97
1<-2-7/
~/er
'Y-17/n
r-V22911
yv
Vi/z.9-2):21y-na
- gp
/ 79-e12 «PP.cis
P72-no-.0
"Sni-710-~9
-71trat
-z-71
pr--
-z(9
rn-r--0-2
P-rn
797-n-Orr
7f767•
- 0,
7-727-22
4.722
•
27-ty•Pr12-y-_%
9-4-~
:2~
~
—
na9/16
077/7 '29
frr
p», 4 27-7
n/X2.77.
6,
7arn7
-a7nr
27
722»v
C'-2-i-3Q
37
‘'a
77219
77,27fo
7~22
r21-?0177
72~2
r2,17-atir
g
772
79
1.717
iffit
-
,725P
/-P /
fr
I 2
P16
/f
/%,
9 325, j.b174.
127
/611
/Wb
/2.0
IPIW‘
-7)r-fr/
ra-rS,
7-449, A r?-~
ri2 Avtf-'n
r17
IPç
712-17"9
jfis°
Ff
Prog-r2(49-17
/ /115-
D*
Wlyr
9j'r
191
1,9
/11
1t
Sig"
,2/72#
1Q-0
ft
7r
/2%.1g.
/"/S
Waf
/;P27;
fi
n"0-,C7/
A
-2-1,2"
bn
722
r-Or2
ri(L7
~7;1
(-2".27:
:
2
rnz2-77°'
d 2 -/2-V2:7":77-
7-7
17d
-24-2"--257
PP9 ?
re
7VaÅ9
7---dyf)y-/-
zifl
p2zv
y
77C2.
y
„rt,./2-2„
._(12,37
rn
7-22
_
tarn
77gin,
777m'
7,36-C
/27-3247
tnt-27
“7"--e7174
,/t7--12,2V
712
G--1
a-r7
j-g02
7P g
72r/
/92/
"s-,//22
1/2/Y
ii-g/ia
op
vg»
///»,
-
8,99
94-79.71
274V
,»47A
//3-6
%5.4.
F4 :2
%/S9
-S/g
;2
-
/29;)
jz,/fl
22gr,
1,9 ///
46/
/2/9
np
2-1-7j2
•
G-Oy
-
77;
,(22;116/).-/
.2-2~
ni_72(-3
79-7-1-
/n~
7r9-/A-L-7to:7
/
';/ y-
99"g/
fs
;W1
irf
:„:772,<,2,72:2;2°
%/,
/f0 C' j/g
flf
/r9
////
P/7
it'22
ty6---no
4
y?
C-72
/n770,2
77
/7
24
;r%
Ofei-td
e 0/0
e
.90
g
4za<
44.
,24-pd 40zA6And
,h
r.
•
e -
4-ncd‘de
yf-c-
/i6g47-
76æ
d-e
dand-
6E-7-&
6*=
ag-or
a
Sevl
4
as,
.
•
/;-7--
gra~hd.
erci1
~~-
a_of
7„hd
r
a/A~e,
a
er/-ercie-,‘
ge,r7-4
a-/*
"72-(*
_41J),
,
r
s
-11~
o,r:7c-~
o7L
-
-
.a
er
er,t57.-4
etw
a-dn
/
67~,
I.
t(,-~2
iCheycoe,
3064
-
ættvfr,7
,i5w/fr
w,
azt
4,„e-o
efdeyrb
7,9,%
4-/-2~7, ~76,
£)c-22)
ed.L7447,4
77
676,s-cd
alic-hAd& evicr.d
361c0~.4
cd-ovt
i/st
4.eez-4Ad
re
ahd‘0-fii„J
11
„
- ate.
c:Xigei-e-24/4-66
a-
roto
ee
"
„
/ gr &W
5-41
Øo-a
zlÅgst
144- 42,17
ciocd
,÷~"
c6t
~-ati
nt,
-
\LI
\
di
hli
IN
t
4
\4
1
4
N1
n‘
Uni
t4d1IN1
•,.
1
14'
\
$
'
á