Barnlitteratur

Kurshandledning
Litteraturvetenskap
Barnlitteratur 7,5hp
716G19
LINKÖPINGS UNIVERSITET
Litteraturvetenskap, VT-15
Barnlitteratur, 716G19
Marie-Helene Klementsson
2015-01-12
Innehållsförteckning
Välkomna till kursen – Barnlitteratur ...................................................................................................... 3
Undervisande lärare och kursansvarig..................................................................................................... 3
Kursinnehåll ............................................................................................................................................ 3
Mål 716G19............................................................................................................................................. 3
Arbetssätt ................................................................................................................................................. 4
Examinationer ......................................................................................................................................... 4
Betygskriterier ......................................................................................................................................... 4
Gruppredovisning EXA1 2,0hp (U-G) .................................................................................................... 5
Obligatorisk facklitteratur ....................................................................................................................... 6
Obligatorisk skönlitteratur ....................................................................................................................... 7
Momentschema ....................................................................................................................................... 8
1. Introduktion, barnbokens dilemman och förutsättningar. Vad är barnlitteratur? ......................... 8
2. Om ideal och moral i barnböcker under företrädesvis den Viktorianska eran. .............................. 8
3. En bild säger mer med tusen ord. Ord och bilder i samverkan. ...................................................... 8
4. Och mamma vill inget säga. Och pappa vet ingenting. ................................................................... 9
5. Starka barn och vilsna vuxna – på väg mot barnlitteraturens gräns? ............................................. 9
6. Temapresentationer – författarskap. .............................................................................................. 9
7. Avslutning. Några personliga favoriter. ......................................................................................... 10
2
LINKÖPINGS UNIVERSITET
Litteraturvetenskap, VT-15
Barnlitteratur, 716G19
Marie-Helene Klementsson
2015-01-12
Välkomna till kursen – Barnlitteratur
Hjärtligt välkomna till en vårtermin på Linköpings universitet. Under våren kommer vi att
träffas sju onsdagskvällar för att samtala kring det gemensamt lästa. Vi ses i sal 4260 som
ligger på fjärde våningen i Key-huset på Campus Valla.
Min förhoppning är att ni under våren kommer en bra bit på väg i konsten att analysera
barnbokens form och stil. Dessutom hoppas jag att ni får möjlighet att utöka ert nätverk inom
området barnlitteratur. Allra mest hoppas jag dock på att det blir glädjerika kvällar som vi får
möjlighet att tillbringa tillsammans.
Väl mött!
/Marie-Helene
Undervisande lärare och kursansvarig
Marie-Helene Klementsson (MHK)
Linköpings universitet
Institutionen för kultur och kommunikation
581 83 Linköping
Telefon: 013 28 18 78
Besöksadress: Hus Key, rum 3124, Campus Valla
marie-helene.klementsson@liu.se
Kursinnehåll
I kursen studeras ett antal barnlitterära verk, såväl äldre som samtida, för att belysa
barnlitteraturens framväxt och dess roll idag. Ett analytiskt fokus läggs på litteraturens
pedagogiska roll under olika historiska skeenden, liksom på de ideologier som dagens
barnlitteratur förmedlar. Litteraturvetenskapliga metoder övas och används för att placera
verken i sin kontext och belysa deras intertextualitet. Ett ideologikritiskt förhållningssätt intas
till verken och den bild de ger av barndom, barns utveckling, lärande och barns position i
samhället.
Mål 716G19
Efter avslutad kurs ska den studerande kunna:
- redogöra för barnlitteraturgenrens utveckling
- sätta in ett urval av barnlitterära verk i en samhällelig och litteraturhistorisk kontext
- analysera barnlitteratur med vedertagna analysverktyg
- beskriva och diskutera olika funktioner som barnlitteraturen har och har haft för barns
utveckling
- redogöra för barnlitteraturens betydelse i relation till litteraturfältet i stort.
3
LINKÖPINGS UNIVERSITET
Litteraturvetenskap, VT-15
Barnlitteratur, 716G19
Marie-Helene Klementsson
2015-01-12
Arbetssätt
Lärplattformen LISAM används under kursen för kursinformation, inlämningar, och
diskussioner. På lärplattformen får ni feedback på inlämningsuppgifter etc. Inga inlämningar
sker via mail. Allmänna frågor skickas däremot till vanliga mailen.
Barnlitteraturens historia läser vi främst med hjälp av Nettervik. Denna inläsning sker
framförallt hos studenten, då den ligger som en viktig bakgrund till föreläsningar, seminarier
och sedermera tentamen.
Verktygen för vår skönlitterära analys får vi genom Nikolajeva, Andersson & Druker och
Kåreland. Barnlitteraturens teorier och begrepp lär vi oss främst med hjälp av Nikolajevas verk
Bilderbokens pusselbitar. En inblick i barnlitterära analyser får vi tillhanda genom de delar vi
läser ur Andersson & Drukers antologi, Barnlitteraturanalyser, då fokus i den ligger på hur
barn och ungdomar gestaltas och skildras i barnlitteraturen. De kapitel vi läser ur Kårelands
Barnboken i samhället bidrar med barnbokens institutionella förutsättningar och barnbokens
plats och mottagande ur ett samhälleligt perspektiv.
Examinationer
Gruppredovisning EXA1 2,0hp (U-G)
Hemtentamen EXA2 5,5hp (U-VG)
Examination sker även genom aktivt deltagande i de obligatoriska seminarierna och i
diskussionstrådarna på LISAM under Nyhetsfeed. Frånvaro från seminarierna resulterar i en
kompletteringsuppgift per seminarium. Uppgiften finns att tillgå efter seminarierna på LISAM.
Betygskriterier
Hemtentamen EXA2 5,5hp (U-VG)
Detta är en individuell, skriftlig hemtentamen. Den består av två delar, del A och del B.
Uppgiften till del A, är en skriftlig loggbok på den lästa skönlitteraturen och är således ett
arbete som fortgår under hela kursen, allt eftersom skönlitteraturen läses och bearbetas.
Instruktion och mall till loggboken finns att tillgå under kursdokument på LISAM från och med
kursstart. Del B är en skriftlig hemtentamen. Uppgiften finnstillgänglig i inlämningsmappen
från och med den 22 april 09.00. Sista datum för inlämning för både del A och B är den 10 maj
18.00.
VG
Visar en mycket god överblick över barnlitteraturens genrer och historiska
utveckling. Visar en mycket god förmåga att analysera, tolka och kritiskt granska
barnlitteraturen utifrån relevant teoribildning och vedertagna analysverktyg
4
LINKÖPINGS UNIVERSITET
Litteraturvetenskap, VT-15
Barnlitteratur, 716G19
Marie-Helene Klementsson
2015-01-12
Visar en mycket god förmåga att sätta in urval av barnlitterära verk i en samhällelig och
litteraturhistorisk kontext. Visar en mycket god förmåga att problematisera litterära normer och
värderingar i förhållande till genus, klass, etnicitet, normalitet och avvikelse.
Visar en mycket god förmåga att beskriva och diskutera olika funktioner som barnlitteraturen
har och har haft för barns utveckling samt redogöra för barnlitteraturens betydelse i relation till
litteraturfältet i stort.
G
Visar en tillfredsställande överblick över barnlitteraturens genrer och historiska
utveckling. Visar en tillfredsställande förmåga att analysera, tolka och kritiskt granska
barnlitteraturen utifrån relevant teoribildning och vedertagna analysverktyg
Visar en tillfredsställande förmåga att sätta in urval av barnlitterära verk i en samhällelig och
litteraturhistorisk kontext. Visar en tillfredsställande förmåga att problematisera litterära
normer och värderingar i förhållande till genus, klass, etnicitet, normalitet och avvikelse.
Visar en tillfredsställande förmåga att beskriva och diskutera olika funktioner som
barnlitteraturen har och har haft för barns utveckling samt redogöra för barnlitteraturens
betydelse i relation till litteraturfältet i stort.
U
Visar en otillräcklig överblick över barnlitteraturens genrer och historiska
utveckling. Visar på en otillräcklighet och brister i förmåga att analysera, tolka och kritiskt
granska barnlitteraturen utifrån relevant teoribildning och vedertagna analysverktyg
Visar en otillräcklig förmåga att sätta in urval av barnlitterära verk i en samhällelig och
litteraturhistorisk kontext. Visar en otillräcklig förmåga att problematisera litterära normer och
värderingar i förhållande till genus, klass, etnicitet, normalitet och avvikelse.
Visar en otillräcklig förmåga att beskriva och diskutera olika funktioner som barnlitteraturen
har och har haft för barns utveckling samt redogöra för barnlitteraturens betydelse i relation till
litteraturfältet i stort.
Gruppredovisning EXA1 2,0hp (U-G)
Detta är en muntlig gruppredovisning av en temapresentation Uppgiften innebär att presentera
ett bilderboksförfattarskap. Studenter som inte redovisar muntligt ska lämna in ett eget
författarskap skriftligt på lärplattformen LISAM.
G
Visar på och muntligt presenterar en god bild av författarskapet genom att berätta om
författaren/illustratören och om författarens/illustratörens verk.
Visar på och muntligt presenterar en god bild av författarskapet genom vilken roll verken har fått
i samhället, i förskola, skola och i allmän kulturdebatt. Samt att hänvisning sker till olika typer av källor.
Visar på förmåga att, i ett eller flera av bilderboksverken, koppla dessa till någon analysform, verkets
uppbyggnad och författarskapets/verkets tema.
5
LINKÖPINGS UNIVERSITET
Litteraturvetenskap, VT-15
Barnlitteratur, 716G19
Marie-Helene Klementsson
2015-01-12
Exempel på handlingar som kan leda till underkänt i examinationerna:
 I det skriftliga arbetet visa prov på allmänt tyckande utan förankring i kurs eller kurslitteratur.
 Att texten innehåller avskrifter, andras texter utan att källa anges. (Detta betraktas som fusk och
anmäls).
 Att texten saknar struktur och är allmänt hopplockad utan synligt sammanhang.
 Att texten visar graverande språkliga brister.
 Att mängden egen text är påfallande liten i förhållande till hela texten.
 Att den ämnesspecifika begreppshanteringen är uteblir eller är bristfällig.
Temapresentationen/gruppredovisningen (EXA1)
Temapresentationen består av ett grupparbete där man den 28/4 presenterar ett
bilderboksförfattarskap. Uppgiften introduceras den 25/3 då vi också skapar grupper och väljer
författarskap. Uppgiften presenteras enbart muntligt.
I presentationen ska ni berätta om författaren/illustratören och om författarens/illustratörens verk.
Berätta om vilken roll verken har fått i samhället, i förskola, skola och i allmän kulturdebatt. Använd
er av alla uppkomliga källor som ni kan finna.
Försök komma över så många böcker som möjligt av författaren på bibliotek.
Ni presenterar också ett eller flera verk utifrån någon analysform som ni finner i Nikolajevas bok. Det
är en bra handbok för att studera bilderbokslitteratur och för se hur den är uppbyggd.
Använd er också av analyserna i Andersson och Drukers bok. Där kan man se hur man kan finna tema
och arbeta vidare med dem. Se om ni kan finna ett tema i författarskapet.
Förslag på författarskap: Tove Jansson Maurice Sendak, Jan Lööf, Lennart Hellsing, Pija
Lindenbaum, Shaun Tan, Gro Dahle & Svein Nyhus, Kitty Crowther, Inger och Lasse Sandberg.
Obligatorisk facklitteratur
Andersson, Maria, Druker, Elina (2010) Barnlitteraturanalyser, Lund: Studentlitteratur
Klementson (2006) ”Historiens vingslag i amerikansk barn- och ungdomslitteratur under 1800-talet”
(finns på LISAM)
Klementsson (2010) ”Elsa Beskow – Beatrix Potter’s Swedish counterpart” (finns på LISAM)
Kåreland, Lena (2009) Barnboken i samhället, Lund: Studentlitteratur
Nettervik, Ingrid (2001) I barnbokens värld 2:a uppl. Malmö: Gleerups
Nikolajeva, Maria (2000) Bilderbokens pusselbitar, Lund: Studentlitteratur (olika upplagor finns)
6
LINKÖPINGS UNIVERSITET
Litteraturvetenskap, VT-15
Barnlitteratur, 716G19
Marie-Helene Klementsson
2015-01-12
Ommundsen, (2008) ”På vei mot barnelitteraturens grense? Erlend Loes Kurtby” (finns på LISAM)
Ramstrand, (2005) ”Vilka äventyr borde få finnas? Bröderna Lejonhjärta och kritiken.” Stockholm:
Barnboken 2005:1 (finns på LISAM)
SBI Trender och statistik i utgivningen 2007, 2014 (http://www.sbi.kb.se/sv/Utgivning-ochstatistik/Bokprovning/Dokumentation/)
Westin, Boel (1998) ”Vad är barnlitteraturforskning?” ur Litteraturvetenskap – en inledning red. (finns
på LISAM)
Obligatorisk skönlitteratur
Beskow Elsa Tant grön, tant Brun och tant Gredelin
Burnett Frances Hodgson Den hemliga trädgården (The Secret Garden)
Burnett Frances Hodgson Den lille lorden (Lord Fauntleroy)
Dahle Gro& Nyhus Svein Den arge
Dahle Gro& Nyhus Svein Mammas hår
Dicamilio Kate Tack vare Winn-Dixie
Dürr, Morten & Gabel, Lars Marias docka
Fitinghoff Laura Barnen ifrån Frostmofjället
Hoffman Heinrich Pelle Snusk
Jansson Tove Det osynliga barnet (novellen)
Jönsson & Thor Flickan från långt borta
Kinney Jeff Gregs bravader
Klassen Jon Jag vill ha min hatt
Lidbeck Petter Kan man?
Lindenbaum Pija När Åkes mamma glömde bort
Lindgren Astrid Bröderna Lejonhjärta
Lindgren Astrid Känner du Pippi Långstrump?
Loe Erlend Kurt i Kurtby
Magnusson Österlund Isse I Itchiban är jag en prinsessa
Mangold, Maud & Buregren, Sassa, Pärlor till pappa
Potter Beatrix valfri bok
Shaun Tan Det röda Trädet
Tidholm Anna-Klara Resan till Ugri-La-Brek
Walfrid Johnson Främlingen i skogen
Wilder Laura Lilla huset på prärien
7
LINKÖPINGS UNIVERSITET
Litteraturvetenskap, VT-15
Barnlitteratur, 716G19
Marie-Helene Klementsson
2015-01-12
Momentschema
1. Introduktion, barnbokens dilemman och förutsättningar. Vad är barnlitteratur?
Onsdag 25/2 17.00-20.00 , sal 4260
Skönlitteratur
Hoffman Heinrich Pelle Snusk
Jansson Tove Det osynliga barnet (novellen)
Jönsson & Thor Flickan från långt borta
Lidbeck, Petter Kan man?
Tidholm Anna-Klara Resan till Ugri-La-Brek
Facklitteratur
Kåreland kapitel 1 ”Barnet, barndomen och barnboksmarkanden”
Nettervik kapitel 1 ”Barn och böcker” och kapitel 2 ”Den tidigaste barnlitteraturen”
Nikolajeva ”Inledning”
Westin ”Vad är barnlitteraturforskning?”
OBS! Ta med valfri bilderbok som har en betydelse för er.
2. Om ideal och moral i barnböcker under företrädesvis den Viktorianska eran.
Onsdag 11/3 17.00-20.00, sal 4260
Skönlitteratur
Beskow Elsa Hattstugan
Burnett Frances Hodgson Den hemliga trädgården, Den lille lorden
Fitinghoff Laura Barnen ifrån Frostmofjället
Potter Beatrix någon av Pelle Kaninböckerna
Walfrid Johnson Främlingen i skogen
Wilder Laura Lilla huset på prärien
Facklitteratur
Andersson & Druker kapitel 4 ”Borta bra men hemma bäst? Elsa Beskow och Astrid Lindgrens idyller”
Klementsson X 2
Kåreland kapitel 2 ”Barnbokens genrer och trender” och kapitel 6 ”Barnboken – estetisk upplevelse
eller pedagogiskt redskap?
Nettervik kapitel 4 ”Rim och ramsor, vers och visor” och kapitel 9 ”Den moderna barnboken”
Nikolajeva kapitel 1 ”Kort historik och genreöversikt”
3. En bild säger mer med tusen ord. Ord och bilder i samverkan.
Tisdag 24/3 17.00-20.00, sal Ky25
Skönlitteratur
Beskow Elsa Tant grön, tant Brun och tant Gredelin
Klassen Jon Jag vill ha min hatt
Lindenbaum Pija Gittan gömmer bort sig
Lindgren Astrid Känner du Pippi Långstrump?
Lindgren Barbro Nämen Benny
8
LINKÖPINGS UNIVERSITET
Litteraturvetenskap, VT-15
Barnlitteratur, 716G19
Marie-Helene Klementsson
2015-01-12
Facklitteratur
Andersson och Druker kapitel 7 ”Kavat men känslosam. Den komplexa bilderboksflickan i Pija
Lindenbaums Gittan-trilogi”
Nettervik kapitel 5 ”Bilderböcker”
Nikolajeva kapitel 2 ”Bilderboken som ett estetiskt föremål”, kapitel 3 ”Illustratörens val” och kapitel 4
”Bilderbokens miljöskildring”
Gruppindelning och författarskap bestäms inför temapresentationen/gruppredovisningen den 29/4.
4. Och mamma vill inget säga. Och pappa vet ingenting.
Onsdag 8/4 17.00-20.00, sal 4260
Skönlitteratur
Magnusson Österlund Isse I Itchiban är jag en prinsessa
Mangold, Maud & Buregren, Sassa, Pärlor till pappa
Shaun Tan Det röda trädet
Tidholm Anna-Klara Resan till Ugri-La-Brek
Facklitteratur
Nettervik kapitel 6 ”Genrernas framväxt”och kapitel 8 ”På väg mot den moderna barnboken”
Nikolajeva kapitel 6 ”Berättarröst och synvinkel” och kapitel 7 ”Tid, rörelse och kausalitet”
5. Starka barn och vilsna vuxna – på väg mot barnlitteraturens gräns?
Onsdag 22/4 17.00-20.00, sal 4260
Skönlitteratur
Anclair Malin Ibland regnar det
Dahle & Nyhus Mammas hår
Dürr, Morten & Gabel, Lars Marias docka
Lindenbaum Pija När Åkes mamma glömde bort
Lindgren Astrid Bröderna Lejonhjärta
Loe Erlend Kurt i Kurtby
Facklitteratur
Nikolajeva, kapitel 5 ”Bilderbokens personskildring”
Ommundsen ”På vei mot barnelitteraturens grense? Erlend Loes Kurtby”
Ramstrand ”Vilka äventyr borde få finnas? Bröderna Lejonhjärta och kritiken.”
SBI trender och statistik 2007, 2014
6. Temapresentationer – författarskap.
Onsdag 29/4 17.00-20.00, sal 4260
9
LINKÖPINGS UNIVERSITET
Litteraturvetenskap, VT-15
Barnlitteratur, 716G19
Marie-Helene Klementsson
2015-01-12
7. Avslutning. Några personliga favoriter.
Onsdag 13/5 17.00-20.00, sal 4260
Skönlitteratur
Dicamilio Kate Tack vare Winn-Dixie
Kinney Jeff Gregs bravader
Något verk kan tillkomma
Facklitteratur
Kåreland kapitel 7 ”Varför läsa böcker? Sammanfattande resonemang”
Nikolajeva ”Slutord: Bilderböcker som litteratur” (263-271)
10