2015, vinter/vår - Aleforsstiftelsen

2015, vinter/vår
Behandlingsföreståndaren har ordet
Arbetsmiljöverket om läkemedel
Hjärnans belöningssystem
Ny personal
Nätverksträff
Arbetsplatsprogram
Anhörigprogram
Studiebesök
Aleforslinjen
Alkohol- och drogkunskap i arbetslivet
När läkemedel blir en säkerhetsfråga
Arbetsgivaren har en skyldighet att bl.a. vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att
arbetstagare utsätts för ohälsa eller olycksfall. I detta kan även ligga en undersökningsplikt.
Detta är naturligtvis beroende av typen av verksamhet, vilka arbetsuppgifter arbetstagaren ska
utföra och hur stor riskerna kan anses vara kopplat till det som arbetsgivaren efterfrågar hos
arbetstagaren.
Enligt arbetsmiljölagen 3 kap. 4 § ska arbetstagare bl.a. följa givna föreskrifter och iaktta
försiktighet i övrigt som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall. I detta ligger även en
skyldighet att berätta om medicinering som en arbetstagare misstänker kan inverka på
säkerheten på arbetsplatsen. Det finns dock inte någon skyldighet berätta om t.ex.
hälsotillstånd kopplat till medicineringen utöver vad som är nödvändigt med anledning av
säkerheten på arbetsplatsen
Samtliga droger, inklusive alkohol, som inverkar på kognitiva funktioner, reaktionstid,
omdöme, syn m.m kan orsaka ohälsa eller olycksfall i och på väg till och från arbetet. Lite är
skrivet om sambanden mellan dessa droger och olycksfall i arbetslivet, för att hitta jämförbara
situationer har jag tittat på vad vi vet om sambandet mellan trafikolyckor och läkemedel.
I Fass (farmakologiska specialiteter i Sverige) skriver man under rubriken ”Trafik och
läkemedel”:
Trafik ställer stora krav på uppfattningsförmåga, intellekt och motoriska funktioner. Vissa
läkemedel påverkar trafikbeteendet ogynnsamt.
Trafikbrottslagen innefattar att den motorfordonsförare som intagit narkotika döms för
rattfylleri om något narkotiskt ämne finns i blodet. Detta gäller inte om narkotikan intagits
enligt läkares ordination. Föraren kan dock dömas för rattfylleri om han varit så påverkad av
annat ämne än alkohol, att det kan antas att han inte kan framföra fordon på ett betryggande
sätt, även om intaget skett enligt ordination.
Texten om ett läkemedel kan se ut på följande sätt:
Trafikvarning
Tiparol kan försämra reaktionsförmågan, vilket du bör tänka på innan du kör bil eller
använder maskiner.
Du är själv ansvarig för att bedöma om du kan framföra motorfordon eller utföra arbeten
som kräver skärpt uppmärksamhet. En av faktorerna som kan påverka denna förmåga är
användning av läkemedel på grund av deras effekter och/eller biverkningar.
Jag läser i samma text i FASS; ” Studier har visat att patienter under pågående medicinering
kan ha svårt att själva bedöma sin förmåga att framföra motorfordon”.
En undersökning i Norge har jämfört de förare som varit inblandade i trafikolyckor med de
övriga förare i samma material som på andra grunder misstänkts för att köra påverkade av
annat än alkohol, men förblivit olycksfria. Därvid fann man att bensodiazepiner inte bara var
det vanligaste analysfyndet utan också påvisades signifikant oftare hos olycksförare än hos
övriga misstänkta förare.
Hos bilförare dödade i trafiken i Norge har man påvisat alkohol hos 28% och
läkemedel/narkotika hos 16%. Motsvarande siffror för enbart singelolyckor var alkohol hos
42% respektive läkemedel/narkotika hos 22%.
Under år 2013 sändes 14 996 blodprover från motorfordonsförare till Rättsmedicinalverkets
rättskemiska avdelning i Linköping för analys avseende alkohol och/eller andra medel som
kan påverka förmågan att framföra motorfordon på ett betryggande sätt. Läkemedel utan
samtidig förekomst av illegal narkotika påvisades i 8% av totala antalet fall, men i 14% av
dessa fanns även mer än 0,2 promille alkohol. De 10 vanligaste substanser som påvisades i
läkemedelsfallen var diazepam och alprazolam i ca 30% av proverna, buprenorfin (16%),
klonazepam (13%), oxazepam (10%), tramadol (6%), zopiklon (6%), zolpidem (7%),
nitrazepam (4%) och metadon (5%)
Försök att beräkna trafikolycksfallsrisken vid läkemedelsanvändning har, genom jämförelse
med förskrivningen av läkemedel, visat att förare som intagit ”minor tranquillizers”
(huvudsakligen bensodiazepiner) löpte 4,9 gånger större risk att råka ut för olyckor.
Rimligen borde dessa siffror vara tillämpliga även i arbetssituationer med höga säkerhetskrav,
men även i arbetsuppgifter som kräver fullt fokus och gott omdöme utan att för den sakens
skull innebära risk för rent fysiska skador.
Det finns ingen lag som förbjuder en arbetsgivare att genomföra drogtester. Av
Arbetsdomstolens (AD) praxis framgår bl.a. att det i kollektivavtal eller i anställningsavtal
kan överenskommas om rätt för arbetsgivare att genomföra drogtester. Har någon
överenskommelse inte träffats i saken kan arbetsgivaren ändå kräva att arbetstagaren
genomgår test. Detta är enligt AD:s praxis en följd av arbetsgivarens arbetsledningsrätt. En
avvägning skall göras mellan arbetsgivarens intresse av att drogtesta arbetstagaren och
arbetstagarens intresse av skydd för sin personliga integritet. En arbetstagares vägran kan vara
saklig grund för uppsägning.
I verksamheter med riskfyllda arbetsuppgifter och i verksamhet av särskild art har AD
godtagit regelbundet återkommande tester, slumpmässiga sådana, stickprovskontroller och
tester på förekommen anledning, bl.a. i AD 2013 nr 19* (se nästa artikel).
Morgan Karlsson
Föreståndare/behandlingschef
Aleforsstiftelsen
Källor: FASS, Arbetsmiljöverket
Arbetsmiljöverket om läkemedel
I december 2014 ställde vi följande fråga till
Arbetsmiljöverket:
Arbetstagaren ska medverka i arbetsmiljöarbetet och
delta i genomförandet av de åtgärder som behövs för att
åstadkomma en god arbetsmiljö. Innebär det att jag som
arbetstagare är skyldig att informera min arbetsgivare
ifall jag använder mediciner som kan påverka säkerheten
på min arbetsplats?
Har arbetsgivaren rätt att fråga om sådan medicinering? Kan arbetsgivaren begära
provtagning med rätt att ta del av provresultat om sådan medicinering?
Frågan gäller m a o hur tungt den personliga integriteten väger i förhållande till säkerheten
på arbetsplatsen när det gäller medicinering ordinerad av läkare.
Arbetsmiljöverket svarade så här:
”Enligt arbetsmiljölagen 3 kap. 4 § ska arbetstagare bl.a. följa givna föreskrifter och iaktta
försiktighet i övrigt som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall. I detta ligger även en
skyldighet att berätta om medicinering som en arbetstagare misstänker kan inverka på
säkerheten på arbetsplatsen. Det finns dock inte någon skyldighet berätta om t.ex.
hälsotillstånd kopplat till medicineringen utöver vad som är nödvändigt med anledning av
säkerheten på arbetsplatsen.
Arbetsgivaren har en skyldighet att bl.a. vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att
arbetstagare utsätts för ohälsa eller olycksfall. I detta kan även ligga en undersökningsplikt.
Detta är naturligtvis beroende av typen av verksamhet, vilka arbetsuppgifter arbetstagaren ska
utföra och hur stor riskerna kan anses vara kopplat till det som arbetsgivaren efterfrågar hos
arbetstagaren.
Det finns ingen lag som förbjuder en arbetsgivare att genomföra drogtester. Av
Arbetsdomstolens (AD) praxis framgår bl.a. att det i kollektivavtal eller i anställningsavtal
kan överenskommas om rätt för arbetsgivare att genomföra drogtester. Har någon
överenskommelse inte träffats i saken kan arbetsgivaren ändå kräva att arbetstagaren
genomgår test. Detta är enligt AD:s praxis en följd av arbetsgivarens arbetsledningsrätt. En
avvägning skall göras mellan arbetsgivarens intresse av att drogtesta arbetstagaren och
arbetstagarens intresse av skydd för sin personliga integritet. En arbetstagares vägran kan vara
saklig grund för uppsägning.
I verksamheter med riskfyllda arbetsuppgifter och i verksamhet av särskild art har AD
godtagit regelbundet återkommande tester, slumpmässiga sådana, stickprovskontroller och
tester på förekommen anledning, bl.a. i AD 2013 nr 19*.
Sammanfattningsvis kan man säga att det finns en rätt för arbetsgivaren att begära drogtest
men arbetsgivarens intresse av testet ska alltid vägas mot arbetstagarens intresse av skydd för
sin personliga integritet. En bedömning av omständigheterna måste göras i varje enskilt fall.
Det är i sista hand AD som avgör gränsdragningen mellan dessa intressen.”
* AD 2013 nr 19 gällde en tvist mellan Svenska Transportarbetareförbundet och Biltrafikens
Arbetsgivareförbund samt DHL Freight (Sweden) AB i Stockholm. Fråga främst om
arbetstagarna skulle genomgå alkoholtest hos en av bolagets kunder inneburit brott mot ett
mellan förbundet och bolaget träffat kollektivavtal om hantering och rutiner av alkolås i
företagets fordon. AD dömde till arbetsgivarens fördel och bedömde att dennes intresse av att
minimera riskerna av alkoholpåverkade förare vägde tyngre än arbetstagarens intresse att
skydda den personliga integriteten.
Andra domar som berör drogtestning
AD 1991 nr 45
Bolag ansågs ha rätt att ställa som villkor för arbete med ställningsmontage att arbetstagarna deltog i
drogtest avseende cannabis. Arbetstagarna ansågs ha motsvarande skyldighet att medverka. Trots detta
ansågs bolaget ej ha haft rätt att - vid den tidpunkt då det skedde - säga upp två arbetstagare som
vägrade medverka i drogtestet.
”I den situation som hade uppkommit borde enligt domstolens uppfattning [arbetstagare A] och
[arbetstagare B] trots att de inte kunde sysselsättas i arbete med ställningsmontage ha beretts
ytterligare betänketid för att överväga bolagets krav att de skulle delta i provtagningen.”
AD 1998 nr 97
Svenska Elektrikerförbundet har väckt talan mot EFA och OKG (kärnkraftverk) vid arbetsdomstolen
med yrkande att domstolen skall förklara att arbetstagaren inte är skyldig att vart tredje år genomgå
alkohol- och narkotikatester. AD ansåg att arbetstagaren var skyldig att medverka till narkotikatest,
men inte i alkoholtest med motiveringen att alkoholtestet inte var tillräckligt tillförlitligt att kunna
säkerställa en alkoholkonsumtion av sådan omfattning och med sådana skadeverkningar att den kan
utgöra en fara för bolaget.
AD 2001 nr 3
Hos en stiftelse som bl.a. bedriver projektverksamhet i vilken anställda placeras på skolor som s.k.
skolvärdar uppkommer misstankar om att en skolvärd missbrukar narkotika. Projektledningen beslutar
därför att arbetstagaren skall lämna urinprov i syfte att utröna om det finns grund för misstankarna.
Arbetstagaren vägrar emellertid att medverka i provtagningen med hänvisning till sin personliga
integritet. Då han efter flera uppmaningar vidhåller sin ståndpunkt sägs han upp från sin anställning.
Fråga om stiftelsen har haft saklig grund för uppsägningen. Uppsägningen ansågs av AD som sakligt
grundad, men p g a formfel vid uppsägningen dömdes stiftelsen till allmänt skadestånd.
Per Öhman
kvalitetsansvarig och arbetsrättslig sakkunnig vid Aleforsstiftelsen
telefon 0705-28 74 00
Hjärnans belöningssystem
Alkohol- och drogmissbruk är vårt största samhällsproblem,
det finns inget som kan jämföras med det. Var står modern
biomedicinsk och neurovetenskaplig forskning idag, när det
gäller beroendeproblem?
Vad vi vet idag är, att alla de medel som missbrukas av människor, och som ger upphov till
beroende, det gäller alkohol, kokain, amfetamin, opiater, cannabis och så vidare, alla de
medlen kan på olika sätt aktivera våra belöningssystem. Dessa medel blir då genvägar eller
surrogat, till de naturliga förstärkarna.
Man kan inte ta bort drogen utan att hitta nya sätt att aktivera belöningssystemen, som gör att
den beroende upplever tillfredsställelse eller glädje, och har en god livskvalitet.
Alkohol har effekt på många organ. För hög alkoholkonsumtion leder till exempel till hjärtoch leverproblem, men alkohol påverkar även hjärnan genom flera olika mekanismer. Det är
dessa mekanismer som är grunden för alkoholens beroendeskapande potential.
Alkohol kan verka stimulerande – aktiverande – glädjeframkallande, ångestdämpande,
kramplösande och muskelavslappnande. Alla dessa effekter är av betydelse för alkoholens
beroendeframkallande potential.
Hjärnan och drogerna
Den mänskliga hjärnan har en miljard nervceller, och är den mest komplexa struktur man
känner till. Där finns belönings- och varningssystem som haft avgörande betydelse för vår
överlevnad och utveckling både som individer och som art.
Belönings- eller lustcentrum ligger djupt inne i mellanhjärnan och sträcker sig till det limbiska
systemet. Det finns kopplingar till pannloben som bland annat är viktig för planering, tankar
och värdesystem.
Väljer vi ”rätt” beteende eller handling blir vi lyckliga och mår bra. Misslyckas vi kan
resultatet bli ångest och oro.
Normalt sett uppstår dessa känslor av tillfredsställelse med hjälp av nervsystemets eget
belöningssystem. Men olika droger kan påverka och till och med ta över vårt
belöningssystem. Dessa droger kommer att ge lustupplevelser utan att vi presterar något som
är ”bra” för oss. Ibland kan man se att en drogberoende person väljer drogen framför kraftiga
naturliga förstärkare som mat, sex och gemenskap. Hjärnan kan inte skilja på naturliga och
drogframkallande stimuli. Belöning upplevs alltid som positiv.
Under en beroendeutveckling byggs hjärnans belöningssystem om. Hjärnan blir mindre
känslig för vissa drogeffekter, så kallad tolerans, men mer känslig för andra, sensitisering.
Tolerans innebär att man behöver mer av drogen för att få samma effekt som tidigare
uppnåddes med mindre mängd. Tolerans är sedan länge ett välkänt fenomen, som bland annat
innebär att en alkoholberoende person kan ha mycket hög alkoholhalt i blodet utan att verka
påtagligt berusad. Alkoholberoende patienter som tagits för rattfylleri kan ha så mycket
alkohol i blodet att det för en frisk person skulle innebära medvetslöshet.
Sensitisering kan sägas vara motsatsen till tolerans. Den beroendesjuke blir alltmer känslig för
vissa av drogens effekter. En alkoholberoende person kan starta ett drickande bara genom att
dricka ett glas öl, eller till och med genom att befinna sig i en miljö som förknippas med
drickande.
Sensitisering innebär att de stimulerande effekterna av en drog förstärks. Sensitisering
kvarstår under flera år och är en av de bidragande orsakerna till upprepade återfall.
För en beroendesjuk kan dessutom olika yttre omständigheter påverka hur fort
beroendeutvecklingen går. Djurexperimentella studier visar att droganvändande som sker
samtidigt med en stressituation ger snabbare beroendeutveckling.
Forskning visar också att förekomst eller beroende av andra droger fungerar som ett slags
inkörsport till alkohol eller annat drogberoende. Så verkar vara kopplingen mellan nikotin och
alkohol. En oerhört hög andel av de alkoholberoende personerna är rökare, upp till 90%
jämfört med 20-30% i den vanliga befolkningen.
Detta fenomen kallas korssensitisering, effekten av en drog förstärks av en annan drog.
Råttor som givits nikotin föredrar alkohol framför vatten. Ungdomar som börjar röka tidigt
blir lättare beroende av alkohol och andra droger senare i livet. Och alla känner väl till
kopplingen mellan alkohol och nikotin som ”feströkning”.
I hjärnan finns två signalsubstanser med motsatt funktion – GABA (gammaaminobutansyra)
och glutamat. GABA har en dämpande effekt på organismen och glutamat verkar aktiverande.
Vid långvarigt drickande försvagas GABA och glutamat tar överhanden, vilket leder till en
överaktiv hjärna med risk för skador.
Serotonin – centralt för vår psykiska hälsa
Signalsubstansen serotonin har stor betydelse för hur vi mår. För låga serotoninnivåer ger
ökad ångest och ökad förekomst av depressioner. Alkohol kan på sikt försämra
serotoninfunktionen.
Ett av de viktigaste kroppsegna ämnen som aktiverar belöningssystemet är dopamin.
Dopamin spelar första fiolen i belöningsorkestern och verkar vara en neurokemiskt gemensam
nämnare. Alla beroendeframkallande medel ökar aktiviteten, direkt eller indirekt, i detta
system. Effekterna skiljer sig åt beroende på typ av drog, men sluteffekten blir ett ökande
inflytande för dopaminets belöningssystem.
Senare års forskning har nyanserat synen på dopamin som den viktigaste
belöningstransmittorn – förmedlaren. För närvarande ser det ut som om dopaminet har stor
betydelse för att koppla alla sorters nya intryck med olika känslor, inte bara lust.
Vem blir alkoholberoende?
Alla kan bli alkoholberoende, helt enkelt därför att alkohol i sig är beroendeframkallande.
Ingen har ett inbyggt skydd mot beroende, det är viktigt att påpeka. Alla som dricker
tillräckligt mycket alkohol under tillräckligt lång tid blir till sist beroende. Det finns ingen
”skyddsgen” mot alkoholberoende.
Vissa av oss är mer sårbara för missbruk och beroende. Orsaken till detta kan hittas i vårt
genetiska anlag (arvet), den livsstil vi lever i och den miljö vi vistas i.
Även om vi har släktingar som utvecklar alkoholberoende innebär inte detta att vi ”måste” bli
alkoholberoende själva. Det vi ärver är ett slags ”fallenhet” för att utveckla beroendeproblem.
På samma sätt är inte en viss livsstil eller en särskild miljö tvingande för att utveckla ett
beroende.
Jörgen Engel
Professor, sektionen för farmakologi, institutionen för
neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin vid
Göteborgs Universitet
Texten är ett utdrag ur boken ”Leva med beroende”
av Pia Mattzon
Ramavtal med Göteborgs stad
och flera andra kommuner
Från och med 1 februari har vi ramavtal med Göteborgs Stad gällande deras personal.
Då Göteborgs Stad organiserar nästan 50.000 anställda så är vi givetvis mycket stolta över
detta samarbete som gäller såväl öppenvård som behandling vid vårt behandlingshem.
Vi har även tecknat samarbetsavtal för anställda genom Aleforsrådet med följande kommuner
det senaste året:






Hjo Kommun
Mariestads kommun
Tidaholms kommun
Skara Kommun
Munkedals kommun
Götene kommun






Vara kommun
Öckerö kommun
Mölndals stad
Uddevalla kommun
Marks kommun
Gullspångs kommun
Ny personal
Malin Sandberg började arbeta som stf
verksamhetschef på Aleforsstiftelsen den
1 september. Malin är socionom och
specialiserad på att arbeta med människor
med beroendeproblematik. Hon har ca 15
års erfarenhet av arbete med denna
målgrupp, både i offentlig och privat
sektor, senast som platschef på ett
behandlingsföretag.
Malins ansvarsområden är bl a personaloch marknadsfrågor. För närvarande
håller hon tillsammans med Per Öhman på
att skapa en ny hemsida med nya texter
med målsättningen att spegla den
utveckling som sker inom Aleforsstiftelsen.
Malin leder också ett internt arbete med
att utveckla behandlingen så att den
matchar de behov som finns ute på våra
arbetsplatser idag, bl a beredskapen att
behandla personer med läkemedels- och
narkotikaberoende.
Thomas Lundblad är nyrekryterad rådgivare och börjar
att arbeta på Aleforshemmet i Alingsås den 2 mars.
Thomas är utbildad alkohol- och drogterapeut och har
flera års erfarenhet av arbete med personer med
beroendeproblematik.
Vi söker en alkohol- och
drogrådgivare till vårt
behandlingshem i Alingsås.
Sista ansökningsdag är 27/2.
Läs mer om tjänsten på vår hemsida.
www.aleforsstiftelsen.se
Aleforsrådets nätverksträff
med fokus på läkemedel i arbetslivet
Aleforsstiftelsen bjuder in till nätverksträff
för dig som arbetar som personal- eller HRansvarig. Vid detta tillfälle fokuserar vi på
våra medarbetare som äter olika mediciner
mot smärta, ångest, oro, sömnsvårigheter,
mm. Många läkemedel som skrivs ut är
narkotikaklassade och kan ha en kraftig
påverkan på vårt sinnestillstånd såväl som att
de kan vara förenade med besvärande
bieffekter. Ibland kan dessa läkemedel
påverka vår arbetsförmåga såsom
exempelvis sänkt reaktionstid, sänkta
kognitiva funktioner och humörsvängningar.
Vad händer när så sker och det kan bli fråga om ett
arbetsmiljöproblem eller till och med en
säkerhetsrisk?
Hur kraftigt påverkas vi av olika läkemedel?
Vilka möjligheter har arbetsgivaren att utreda en
medarbetare som har en behandlande läkare och äter
förskriven medicin?
Har arbetstagaren någon skyldighet att informera
arbetsgivaren om medicinering som kan påverka
säkerheten på arbetsplatsen?
Vi för samtal med Arbetsmiljöverket
och Läkemedelsverket om deras
deltagande. I skrivande stund är
detta ännu inte fastställt.
Vi återkommer i vårt nyhetsbrev!
Mejla info@aleforsstiftelsen.se om
du inte redan får vårt nyhetsbrev till
din mejladress.
Mötesledare:
Morgan Karlsson,
behandlingschef vid Aleforsstiftelsen
TID OCH PLATS:
kl 13-16 den 26 maj, 2015.
Mötesplats Göteborg,
Södra Allégatan 1B, Göteborg
PRIS:
Kostnadsfritt för medlemmar i Aleforsrådet.
Övriga: 750 kr
ANMÄLAN:
www.aleforsstiftelsen.se alt Per Öhman, 0705-28 74 00
Arbetsplatsprogram
Arbetsplatsprogrammet vänder sig chefer, personalansvariga,
skyddsombud samt till våra patienters kontaktpersoner med intresse
av att få en ökad förståelse av alkohol och andra droger i arbetslivet
under en heldagsutbildning.
Varje patient som genomgår något av Aleforsstiftelsens behandlingsprogram bör ha en eller flera kontaktpersoner från arbetsplatsen eller
annan remittent. För att fungera som kontaktperson behöver man ha
grundläggande kunskap om alkohol och droger samt insikt i
behandling. Detta gäller även chefer eller andra med
ansvar för personal och arbetsmiljöfrågor.
Innehåll







Tidiga tecken
Arbetsrätt vid missbruk
Läkemedels- och narkotikamissbruk
Alkohol- och drogtestning
Alkohol- och drogpolicy
Vägen in och ut ur ett missbruk
Uppföljning av behandling
Målgrupp Chefer, HR-funktion, skyddsombud, företagshälsovård
samt våra patienters kontaktpersoner
Tid
Mellan kl 09:00 - 16:00. Lunch ingår ej utan sker på egen hand.
Kaffe/Te ingår och serveras vid raster under dagen.
Datum
Du kan välja mellan följande utbildningstillfällen:
18 mars, 20 maj, 16 september eller 18 november under 2015
Plats
Utbildningen sker i HSB:s lokaler på Första Långgatan 28 A den 18 mars.
Övriga tillfällen är vi på Mötesplats Göteborg, Södra Allégatan 1B.
Pris
För kontaktpersoner till våra patienter ingår utbildningen i
behandlingskostnaden. Medlemsföretag i Aleforsrådet har två fria
platser per utbildningstillfälle. För övriga deltagare är avgiften 2.500 kr
per deltagare exkl moms. Lunch vid heldagsutbildning sker på egen
hand. Kaffe/Te ingår och serveras vid raster under dagen.
Anmälan
Du kan anmäla dig via vår hemsida, www.aleforsstiftelsen.se
eller på telefon 0322-66 56 80.
Avbokning kan ske fram till 14 dagar före start. Vid avbokning senare än 14 dagar före
debiteras full avgift. Vid förhinder att delta kan platsen överlåtas till en kollega. Vid för få
anmälningar förbehåller vi oss rätten att ställa in.
Anhörigprogram
Anhörigprogrammet vänder sig till våra patienters
anhöriga och familjemedlemmar. Vi träffas under tio
onsdagar (en onsdag varje månad).
Varje sådant tillfälle består av en föreläsning och ett
grupparbete då vi diskuterar aktuella ämnen.
Man kan påbörja programmet när som helst.
För anhöriga till patienter på Aleforshemmet erbjuds möjlighet att ta del av Anhörigprogrammet på lördagar i form av lördagsseminarier. Dessa hålls på Aleforshemmet mellan
kl 09:30 – 12:30. Därefter finns möjlighet att äta lunch på Aleforshemmet och umgås
tillsammans med patienten.
Vill Du/Ni få mer information eller anmäla Dig, ring till Romana Powidzka Casserblad på
telefon 031 – 15 97 03.
Datum 2015










14 januari, Känslor
18 februari, Skam och skuld
18 mars, Att växa upp i en missbrukarfamilj
15 april, ”Isblomma”
13 maj, Ett återfall ur familjens perspektiv
10 juni, Hur går vi vidare?
16 september, Tillfrisknandeprocessen – från beroendet
14 oktober, Tillfrisknandeprocessen – familjen
11 november, Krisprocessen
9 december, Relationer
Tid
Mellan kl 17:30 – 20:00.
Plats
På vår mottagning i Göteborg,
Första Långgatan 21.
Pris
För anhöriga till våra patienter
ingår utbildningen i
behandlingskostnaden.
Anmälan
Du kan anmäla dig via vår
hemsida,
www.aleforsstiftelsen.se
eller på telefon 031 – 15 97 03,
Romana Powidzka Casserblad.
Välkommen på studiebesök
Vi tar gärna emot arbetsgivare, företagshälsovård, socialtjänst, elever och andra som är
intresserade av vår behandlingsverksamhet och tolvstegsbaserad behandling.
Besök oss gärna när vi har informationsträffar på Aleforshemmet. Vi berättar om vår
verksamhet, visar runt på anläggningen och avslutar med en gemensam fikastund.
Vårt eget kök brukar bjuda på hembakat.
Programpunkter
o
o
o
o
o
o
o
Presentation av Aleforsstiftelsen.
Beroendesjukdom – vad är det?
Tolvstegsbaserad behandling på Aleforshemmet.
Vad händer sedan?
Hur får anhöriga hjälp?
Visning av Aleforshemmet
Fika
Datum
24 mars eller 27 oktober, 2015
Tid
Mellan kl 13:00 – 15:00
Plats
Aleforshemmet, Aleforsvägen 11 i Alingsås
Pris
Kostnadsfritt
Anmälan
Du kan anmäla dig via vår hemsida,
www.aleforsstiftelsen.se
eller på Aleforshemmets telefon 0322-66 56 80.
Välkommen!
020 - 22 12 00
Kostnadsfri rådgivning
Aleforslinjen är vår telefonrådgivning för alkohol- och drogfrågor, som vänder
sig till dig som anställd i någon av Aleforsrådets medlemsorganisationer.
Frågorna kan handla om vad man ska göra när man misstänker missbruk av
alkohol eller andra droger på arbetsplatsen. Det kan även handla om ens egen
konsumtion eller någon anhörig, ex familjemedlem, som man är bekymrad för.
Aleforslinjen kostar inget för dig som ringer.
Telefonnumret till Aleforslinjen är 020-22 12 00
och du kan vara helt anonym när du ringer.
Aleforslinjen är öppen alla vardagar mellan kl 08:00 och 16:00.
Välkommen att kontakta oss!
Önskar ni kontaktkort med information om Aleforslinjen till Er arbetsplats?
Kontakta Per Öhman på telefon 0705-28 74 00
eller Anders Andersson på telefon 0725-14 92 20
Alkohol- och drogkunskap i arbetslivet
Cirka 318 000 svenskar uppskattas vara beroende av alkohol
och ytterligare 128 000 uppskattas ha ett pågående missbruk
(källa: CAN). Uppvisar någon tecken på att vara påverkad av
alkohol eller droger så utgör den personen en direkt fara både
för sig själv och sin omgivning.
Vi har alla en skyldighet att i ett sådant läge ingripa och
hjälpa till.
 Vad är missbruk/beroende och hur kan man se
signalerna?
 Vad gör man när man misstänker att någon är påverkad
på jobbet?
 Vad är medarbetarens ansvar? Vad är chefens ansvar?
 Vad innebär arbetsgivarens utredningsansvar och
rehabiliteringsansvar?
 Hur hanterar man påverkan av läkemedel och narkotika?
 Vilken hjälp finns att få för den som har problem?
 Hur följer man upp en behandlingsinsats?
Målgrupp: chefer, skyddsombud och övriga medarbetare
Omfattning: Halvdag
Tidpunkt: Efter överenskommelse
Pris: 7.500 kr exkl moms (gäller medlemmar i Aleforsrådet)
Vi erbjuder även ovanstående utbildning med tillägget att någon som genomgått
behandling berättar om vägen in och ut ur sitt missbruk med möjlighet att ställa
frågor och diskutera. Utbildningen ges då istället som heldagsutbildning.
Pris: 11.900 kr exkl moms (gäller medlemmar i Aleforsrådet)
Priser är exklusive resekostnader. Vid resa utanför Göteborg-/Alingsåsområdet debiteras 45 kr/mil samt 354 kr
per påbörjad timme om restiden överstiger 1 timma. Lagstadgad moms, fn 25%, tillkommer på ovanstående
pris. Betalningsvillkor 30 dgr netto. Priserna gäller t o m 2015-03-31.
Beställ Er utbildning idag!
Kontakta
Anders Andersson (tel. 0725-14 92 20) eller Per Öhman (tel. 0705-28 74 00)
Mejl: anders.andersson@aleforsstiftelsen.se, per.ohman@aleforsstiftelsen.se
Bli medlem i Aleforsrådet
Förtur till Aleforsstiftelsens behandlingar
Vid kösituation till behandling är det alltid Aleforsrådets
medlemmar som kommer i första hand. Normalt skall ett
bedömningssamtal kunna bokas senast nästkommande
vardag och behandlingsinsatsen påbörjas så snart den
kontrollerade nykterheten/drogfriheten har avslutats
(normalt en vecka). Medlemskapet säkerställer en snabb
hantering vid en akut situation.
Rabatt på utbildningar, konsultation, material och
behandlingar
Särskild prislista tillämpas.
Två fria platser i Arbetsplatsprogrammet vid varje utbildningstillfälle
Arbetsplatsprogrammet är en heldagsutbildning som ges löpande under året. Vid varje
utbildningstillfälle har Aleforsrådets medlemmar två platser reserverade utan kostnad. För
närmare beskrivning av utbildningen, se vår hemsida www.aleforsstiftelsen.se
Fri telefonrådgivning genom Aleforslinjen för samtliga anställda
Genom Aleforslinjen, 020-22 12 00, har samtliga anställda möjlighet att kontakta
Aleforsstiftelsen för att få kostnadsfri telefonrådgivning i frågor som rör missbruk av alkohol,
läkemedel och narkotika. Man kan vara helt anonym när man ringer. Det går bra att ringa om
man känner oro för egen konsumtion, i rollen som anhörig eller om man har allmänna frågor.
Fri chefshandledning
Alla chefer har möjlighet att kontakta Aleforsstiftelsen för att få stöd och handledning i
personalärenden där man misstänker alkohol- eller annan drogproblematik. Kontakt kan tas
antingen via Aleforslinjen eller med något av våra kontor.
Fri policyrevision och tillgång till dokumentmallar
Vi vill att alla Aleforsrådets medlemmar ska ha en bra policy med tillhörande handlingsplan
gällande alkohol och droger. I medlemskapet ingår därför en översyn av befintlig policy där vi
återkopplar med förslag på hur denna kan stärkas. De organisationer som uppvisar en godkänd
policy erhåller ett intyg från oss.
Via vår hemsida erbjuds en särskild inloggning som ger tillgång till exempel på policy från
olika organisationer, behandlingsöverenskommelse och annat dokumentstöd.
Kostnadsfritt företagsbesök och fortlöpande information
I medlemskapet ingår att vi varje år, under en timme, kommer ut och besöker er för att berätta
om vår verksamhet samt hur vi kan bistå era chefer och medarbetare. Genom nyhetsbrev såväl
via post som mejl ges information löpande om vår verksamhet samt inom området alkohol och
andra droger.
För medlemskap, kontakta Per Öhman på telefon 0705-28 74 00 eller Anders Andersson på
telefon 0725-14 92 20.
Aleforsstiftelsen
Första Långgatan 21
413 27 Göteborg
Tel: 031-14 20 92
Fax: 031-42 62 35
Aleforshemmet
Aleforsvägen 11
441 39 Alingsås
Tel: 0322-66 56 80
Fax: 0322-66 56 81
E-post: info@aleforsstiftelsen.com
Hemsida: www.aleforsstiftelsen.com