Pedagogisk plattform 2015 (Adobe Reader, 479kb, nytt fönster)

PEDAGOGISK PLATTFORM
ÖRBY FÖRSKOLOR
VI GÖR SKILLNAD – BARN SOM BLIR BEKRÄFTADE
SER SINA MÖJLIGHETER
Örby förskolor
PEDAGOGISK
PLATTFORM
VI GÖR SKILLNAD – BARN SOM BLIR BEKRÄFTADE SER
SINA MÖJLIGHETER
I denna Pedagogiska Plattform för Örby förskolor beskriver vi viktiga
fundament för vår verksamhet. Två områden som vi tagit fasta på är
den ökade kunskapen om hur hjärnan fungerar. Det andra området
handlar om det relationella lärandet, att allt lärande sker i ett
sammanhang. Relationell pedagogik bygger på en helhetssyn där
kunskap, omsorg och fostran integreras. Relationsbegreppet är
centralt. Förtroendefulla, omsorgsfulla och kreativa relationer ses
som grundläggande för barns och ungas lärande och utveckling. Den
pedagogiska miljön och det varierande material som barnens erbjuds
ska ge barnen möjlighet att leka, utforska och lära inom de olika
målområden som finns beskriva i den reviderade läroplanen.
Alla föräldrar som möter pedagoger i Örby förskolor ska känna sig
trygga med enhetens pedagogiska grund. Vår utgångs-punkt är
förskolans läroplan och den barnsyn, kunskapssyn och syn på
lärande som uttrycks där.
ÖRBY FÖRSKOLOR
ÖRBY
FÖRSKOLOR
Vi är förskolan som
gör skillnad, där
varje barn blir
bekräftad och ser
sina
möjligheter.
I Örby förskolor är
lärandet lustfyllt
och roligt och
spännande.
Våra värdeord
 Lustfyllt
 Roligt
 Spännande
I våra förskolor har vi pedagoger med stor medvetenhet kring barns
lärandeprocess. En medvetenhet som leder till ett ständigt lärande
och nya utmaningar för pedagogerna. Vi tar vårt uppdrag på största
allvar och vi känner ett stort ansvar för att de sammanhang och
situationer vi erbjuder barnen upplevs som meningsfulla och roliga av
barnen. Genom ett utforskande arbetssätt som bygger på barnens
intressen, lust och motivation ger vi alla barn lika goda förutsättningar
för sitt lärande och sin utveckling.
1
BARNS RÄTTIGHETER
Barnkonventionen slår fast barns medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella
rättigheter. Den innehåller fyra grundläggande principer:
 att alla barn har samma rättigheter
 att barnets bästa ska beaktas vid alla beslut
 att alla barn har rätt till liv och utveckling
 att alla barn har rätt att säga sin mening och få den respekterad
I Örby förskolor arbetar vi med utgångspunkt i Barnkonventionen vilket innebär att vi tar tillvara och
värnar varje barns rätt att lära och utvecklas, att delta i och kunna påverka innehåll, aktiviteter,
strukturer och processer. Vi står upp för och värnar varje barns rätt och möjlighet att bli respekterad,
lyssnad till och sedd som en betydelsefull medborgare.
Örby förskolor värnar om och står upp för varje barns rätt att känna sig inkluderad. Det är vårt ansvar
att se till att vi erbjuder en pedagogisk verksamhet som ger varje barn möjlighet att delta i de
sammanhang vi skapar. Varje barn ska känna tillhörighet till barngruppen och förskolan och uppleva
att de är betydelsefulla med rätt till sin självklara plats i barngruppen och i förskolan.
VETENSKAPLIG GRUND
Örby förskolor har valt att skapa en pedagogisk plattform utifrån en icke förutbestämd pedagogisk
inriktning. Vi valt att ta fasta på hur lärandet sker utifrån ett neurologiskt perspektiv, d v s hur hjärnan
fungerar, samt de förutsättningar som gynnar ett individuellt såväl som kollektivt lärande. Vi har valt
att ta vår utgångspunkt i hjärnforskning och då främst Matti Bergström och forskningen kring
Rizhomatiskt tänkande. Utifrån detta har vi valt att ta med Loris Malaguzzi, Lev Vygotskij, Brigitta
Knutsdotter och Gunilla Dahlberg.
DET RELATIONELLA LÄRANDET
Synsättet har rötter hos tänkare som Martin Buber, Hannah Arendt, George Herbert Mead och John
Dewey.
RHIZOMATISKT TÄNKANDE
Med ett rhizomatiskt tänkande tillåts infall och associationer. Barn kan och vill, de delar inte upp
världen i ämnen utan har ett s.k. rhizomatiskt (dvs icke linjärt) tänkande. Barns tankar växer åt alla
håll samtidigt. Lärande bör därför vara en process av experimenterande och undersökande där barn
och vuxna skapar tillsammans. Det kräver en uppmärksamhet på det oväntade och okända.
2
Ett rhizome är ett mångförgrenat myceliskt nätverk som bildar komplexa orsakssammanhang. Dessa
sammanhang är dynamiska, nätlikt förgrenade och momentana – de förtätas och upplöses – är i
ständig förändring.(Deleuze och Guattari)
MATTI BERGSTRÖM
Matti Bergströms forskning visar på fyra avgörande områden som påverkar hjärnans utveckling
• Motivationen och
nyfikenheten i varje
människa samt vilka
förväntningar
omgivningen har på
individen
• Gensvar och dialog med
sin omgivning
• Den ”yttre miljön”:
förskolans pedagogiska
utom och inomhusmiljö
• Den ”inre miljön”:
individens
reflektionsmöjligheter
Drivkraft
Miljö
Samspel
Lek och
fantasi
• Glädje, spänning,
kreativitet och verktyg.
Drivkraft, Samspel och Kommunikation. Miljö, lek och fantasi. Det är hur vi vuxna möjliggör dessa
områden som ger konsekvenser till vilka möjligheter varje barns hjärna - alltså barnets Jag – har att
utvecklas
REGGIO EMILIA FILOSOFIN - LORIS MALAGUZZI
En bärande idé i pedagogiken är att utveckla barnens alla uttrycksmöjligheter. Att barn har hundra
språk är ett vedertaget förhållningssätt. Pedagogen (den vuxne) ska inte värdera eller påverka på
vilket sätt barnet vill eller ska ha möjlighet till att uttrycka sig. Därför används lekmateriel som oftast
inte är färdiga, andra typer av material som öppnar möjligheten att vrida och vända på sin fantasi.
Barnets lekfulla förundran tas till vara genom att pedagogen ser sig själv som medforskande i livets
alla delar som är nya för barnet. Pedagogen bör helst inte ge färdiga svar på frågor, utan istället
finnas med som ett stöd för barnet när det funderar på hur det kan lära sig förstå det som det
funderar på. Skapande, observation och dokumentation har stor betydelse i verksamheten. Barnet
ses som rikt, kompetent och nyfiket.
Den pedagogiska filosofin står också för:
ett pedagogiskt arbetssätt, förankrat i en djupt humanistisk livshållning som bygger på en stark tro
på människans möjligheter, en djup respekt för barnet samt en övertygelse om att alla barn föds rika
och intelligenta, med en stark inneboende drivkraft att utforska världen. Loris Malaguzzi har sagt:
"Jag tror att de ord som bäst sammanfattar vår verksamhet är utforskande och delaktighet."
3
LEV VYGOTSKIJ
Vygotskij lanserade idén om att barns utveckling sker i samspel med deras omgivning. Särskilt
intresserade han sig för skillnaden mellan vad barn kan lära sig på egen hand och vad som kräver
en vuxens hjälp. Denna skillnad kallas för ”den proximala utvecklingszonen” och beroende på vilken
hjälp de får kan barn antingen befinna sig i sin faktiska utvecklingsnivå, där barnen lär sig av egen
kraft, eller i sin potentiella nivå, när de blir stimulerade av föräldrar eller lärare.
BIRGITTA KNUTSDOTTER OLOFSSON
Birgitta Knutsdotter Olofssson har satt ord på lekpedagogiken som metod och skapat ett gemensamt
språk för att kunna diskutera arbetsmetoder barnpedagoger emellan.
Ett begrepp hon synliggör är begreppet leksignal, myntat av forskaren Gregory Bateson.
Leksignalerna hjälper oss att förstå att det som händer är på låtsas. Barn kan vara oerhört lyhörda
för små signaler och hör på en gång om det är på riktigt eller på låtsas. Att kunna leksignalerna och
lekreglerna kräver social kompetens. För att leken ska fungera fordras även turtagning, samförstånd
och ömsesidighet. Och tydlighet. För att de som leker ska känna sig trygga. Om man bråkleker ska
det inte göra ont. Begreppet den fria leken innebär störningsfri lektid, inte en pedagogfri lek, påpekar
Birgitta Knutsdotter Olofsson.
– Den fria lekens pedagogik är inte att låta barnen leka fritt och lämna dem ensamma. Den fria leken
kräver en pedagog. Genom sin närvaro skapar den vuxna ro, ger leken näring och lär ut lekspråket
och leksignalerna till de barn som inte kan, fastslår hon
GUNILLA DAHLBERG
Birgitta Dahlberg utgår i sin forskning från en syn på barn, inte som återskapare av kunskap,
utan som skapare av kunskap och där lärandet därför inte i första hand handlar om att
barnen ska lära sig det vi vill att de ska lära utan där lärandet tar barnens blick på världen
på fullaste allvar för att se vilka frågor det väcker hos dem.
PEDAGOGISKA UTGÅNGSPUNKTER – BARN ÄR INTE BARN BLIR
Vår fasta övertygelse är att vi i förskolan har stor
betydelse för varje barns utveckling och
möjligheter i livet. Barn är inte utan barn blir,
utvecklas, lär, utvecklar sin identitet, sin sociala
förmåga etc. i samspel med andra människor och
med den miljö de erbjuds och vistas i. En fråga
som vi ständigt har aktuell som professionella
pedagoger är - Vilket barn är det möjligt att bli i
den här förskolan? Barns sätt att vara och att lära
förändras utifrån de sammanhang och de
omständigheter de befinner sig i.
Vi vill arbeta i en förskola som gör barn förundrade, förvånade och nyfikna på att veta mer, upptäcka
mer om sig själva och omvärlden. Genom vårt sätt att arbeta vill vi bidra till barnens utveckling så att
de kan utvecklas till barn som upplever delaktighet.
Vi vill bidra till barn med en med stark tro på sig själv som argumenterar och tar ställning.
Barn med egen drivkraft, motivation och intresse som prövar och har tillgång till många
uttryckssätt. Barn som känner och visar sina styrkor och förmågor. Barn med en stark
förankring i våra demokratiska värden
4
PEDAGOGISK MILJÖ
Örby förskolor erbjuder barnet en rik pedagogisk miljö, inne och ute. Vi ser miljön som den tredje
pedagogen eftersom som miljö och lärande går hand i hand. På Örby förskolor är barnen självklart
med i processen med att ändra och utveckla miljön. Vi tar ansvar för att den pedagogiska miljön är
likvärdig inom enheten vilket innebär att varje barn oavsett förskola eller avdelning har rätt att vistas i
en rik, inbjudande och utmanande pedagogisk miljö. Där tydliga spår finns av barnens pågående
aktiviteter och projekt.
Vi erbjuder en miljö där barn kan utforska och upptäcka. En miljö som är inspirerande, engagerande,
utmanande, rolig och lärorik. Våra förskolemiljöer ska även vara sinnliga och vackra med dofter,
bilder, musik, färg och form, vatten och tillgång till olika material. Miljön skall vara full av upplevelser
för att locka fram nyfikenheten, lusten och kreativiteten hos barnen.
Krav som ställs på vår pedagogiska miljö är att
 miljön är dynamisk och föränderlig
 leken tillåts forma miljö
 barnen kan göra sina egna val genom ett tillgängligt material
 barnens projekt syns och påverkar miljön
 det finns ett rikt och varierande material
 miljön är inspirerande för ögat
 det är en ordnad miljö med en tydlig struktur
UTFORSKANDE ARBETSSÄTT
I enheten utgår vi från ett rhizomatiskt utforskande arbetssätt vilket innebär att:
Vi arbetar med ett utforskande arbetssätt – utifrån olika tema - i olika projekt
Temat är själva paraplyet eller ämnet som undersöks t.ex. eld, vatten, ljus. Under detta tema finns
sedan projekt som lever och utvecklas på olika avdelningar och i olika bargrupper. Projekten kan
vara utforskandet av snigelskal eller vattenvirvlar, såpbubblor eller dinosaurier. Projekten kan vara
kortare eller längre. De kan starta i något men mynna ut i något annat.
Vi utgår från att i barns läroprocesser är varje barn aktivt och kompetent.
Det är ett barn som ständigt utforskar omvärlden. Det barn vi möter är ett rikt barn fyllt av egna
erfarenheter och tankar. Varje barn bidrar i det sociala samspelet och i det gemensamma
upptäckandet och lärandet. En viktig del i barns läroprocesser är reflekterandet över det egna
lärandet.
Att arbeta med ett utforskande arbetssätt innebär
 Att inte alltid veta vart man ska
 Ett förutsättningslöst arbete utan rätt och fel
 Att aktivt söka efter/lyssna efter ingången till varje barn
 En jättestor portion av nyfikenhet och öppenhet
 Att barn och pedagoger upptäcker tillsammans, lärande barn och
medforskande pedagoger
 Att befinna sig i liv och förändring
 Struktur och organisering
 Att pedagogens roll är att föra och följa
 Att barnet är i centrum och pedagogen anpassar sig
5
PROJEKTDOKUMENTATION
Vårt arbetssätt grundar sig i en tanke om att barns frågor och idéer är viktiga, därför vill vi ta tillvara
och utforska barnens tankar, funderingar och frågor med hjälp av projektdokumentation
Genom att vi systematiskt synliggör och lyfter fram barns lärande i vår projekt-dokumentation kan vi
pedagoger på ett medvetet sätt stimulera och utmana barnen i deras fortsatta lärande både som
lärandegrupp och som individer. Genom projekt-dokumentationen får pedagoger på Örby förskolor
underlag för reflektioner och diskussioner kring hur det pedagogiska arbetet kan utvecklas.
Moment i en projektdokumentation




Lyssnande utifrån olika metoder Det är alltså när vi samlar tankar, idéer, bilder av barnens
tankar och görande och på så sätt får veta vad de tänker och är intresserade av.
Reflektionen tillsammans med kollegor och arbetslaget, tänker vi kring det som barnen gjort.
Vi använder vårt råmaterial och tittar på det tillsammans. Vi söker vad det är barnen är
intresserade och kopplar till läroplan och till teorier.
Vi möjliggör för barnen att på samma sätt reflektera över det som de gör. Den pedagogiska
dokumentationen hjälper barnen att reflektera över vad de gjort och gör att de kan utveckla
det vidare med nya utmaningar. Arbetet med dokumentationen tillsammans med barnen
hjälper pedagoger förstå hur barn tänker och handlar.
Avslutet. När projektet avslutas samlar pedagogerna den dokumentation som gjorts,
sammanställer barnens görande, pedagogernas tankar och kanske föräldrars tankar och gör
en utställning, ett vernissage, en projektbok, en dokumentationsvägg. En berättelse som kan
få barnen att se sitt eget lärande, en berättelse som kan få vuxna att se barns lärande, en
berättelse som ger en historia till förskolan som plats.
RELATIONSKOMPETENS
För oss i Örby förskolor är en av de mest avgörande faktorerna
den relation som vi skapar till varje barn. Vi ser lärandet som
relationellt där pedagoger och barn söker och utvecklar kunskaper
tillsammans genom ett demokratiskt förhållningssätt. Därför är det
viktigt för oss i våra förskolor att eftersträva en hög kvalitet i den
pedagogiska relationen, i mötet mellan barn och pedagog.
Våra pedagoger är genom sitt förhållningssätt förebilder för
varandra genom att stå upp för vår syn på vad som skapar kvalitet
i den pedagogiska relationen. Så att varje barn får det bästa
förutsättningarna för sin utveckling, sitt lärande och sitt
välbefinnande
6
I Örby förskolor har vi pedagoger med vilja, intresse, energi och kunskap som kan utmana,
överraska och skapa förundran och utveckling hos barnen
Förhållningssättet i våra förskolor kännetecknas av:





En vilja och en förmåga att synliggöra det som pågår. En förmåga att sätta barnsyn och
kunskapssyn i relation till det som pågår i praktiken
Ett medforskande förhållningssätt med ett genuint intresse för barnets intentioner och
frågeställningar (teorier).
Energi, lyhördhet och närvaro i mötet med barnet.
En respekt för barnets integritet
En förmåga att se varje individ och använda olikheter som en tillgång
7