2002:3 - Västerbottens museum

i vasterbotten •
.
,
-
/ , /
u*
^
:'
É fle l
$ V I '^
,«ä.-V
WSBsSmm
'
^
,J
^ L v l
J&F'i
^
M O M
Umeå genom Bertil Ekholtz kameraöga
I detta
nummer
Wo
får vi åter m ö jlig h e t att ta del av den
snart 87-årige Bertil Ekholtz fotografier,
denna gång från staden Umeå. Bertil
Ekholtz, som presenterades i full skala i
ett dubbelnum m er 1991, började som yrkesverksam fotograf
i m itten av 1930-talet och är ännu aktiv. Han har i egenskap
av reportage-, reklam eller industrifotograf varit med vid de
INNEHÅLL
flesta betydelsefulla händelser inom och utom länet. Fram­
för allt under de industriellt expansiva åren på 1950-talen
Fotografier från ett halvt sekel
och 1960-talen,i skogsindustrin och i samband med vatten­
Text & foto Bertil Ekholtz
Nära notiser
kraftsutbyggnaden i Norrlandsälvarna. Hans fotografiska
62
kunskaper, tekniska sakkunskap och inträngande fö rh å ll­
ningssätt är om vittnat.
Bertil Ekholtz är också m ycket fö rtro g e n med staden
Umeås utveckling. Som gammal och intresserad umebo har
han fö ljt - och dokumenterat - den omvandling från småstad
med några tusentalet invånare till tjänsteproducerande uni­
versitetsstad som kännetecknar Umeå av idag. I hans arkiv,
som för några år sedan förvärvades av museet och som är
under uppordning i nyrenoverade lokaler,finns en guldgruva
för den intresserade med g o tt om bilder från olika epoker.
Bertil Ekholtz är en populär och duktig föredragshållare som
med sina historiska kunskaper,sin personkännedom och sina
diabilder utifrån e tt långt tidsperspektiv kan ge en fasci­
nerande bild av Umeå.
Västerbottens läns hem bygdsförbund vill fram föra ett
varm t tack till Bertil Ekholtz, som nedlagt mycket arbete och
som ställt sina bilder till redaktionens förfogande, samt till
Västerbottens läns landsting som genom att prenumerera
till sina kliniker och m ottagningar ger e tt välkom m et stöd
till tidskriften Västerbotten.
Kungsgatan, ju li 1968. Här har gågatan få tt sin m utida utfo rm n in g
med planteringar, sittpla tser och en rad nyplanterade lindar.
i■i i " i TT»n n
ii
■i ■ ■i ■ ii ■ ix
bildtexten
yULULJL
1
Alla husen kring det som nu kallas R enm arkstorget är i dag borta och
ersatta med nya. Huset till vänster, med REA-vimplarna, är herrekiperingen Drabant. I m itte n ligger C entrum huset med Ivar Erikssons dam ­
kon fektion samt fo to Bewe med Polyfoto. Det huset var ursprungligen
en hotellbyggnad, som under 1930- och 1940-talen byggdes om med
stora skyltfönster i g a tuplan et och pe rspektivfönster i övervåningen.
De gamla firm orna och affärerna, ägda av kända um ebor, har på
många håll övertagits av butikskedjor.
Bortom C e n tru ^ tu s e t låg Lindgren & Rehns skom akeri inne på
gården samt Borås lå g e rto d -e n k e m ty ä tt och Finas bageri.
y"
Huset i m itte n byggdes i början av 1900-talet fö r guldsm eden och
rådmannen K.E. Berg. Det inrym de bland annat Dahlgrens Ur & O ptik
samt Hallbergs Guld. Båda bilderna på uppslaget är tagna 1960.
3
W
mm x
7-'j
■
H otell och restaurang Margareta vid Västra Esplanaden, som dåförtiden
kantades av rader med björkar, var under en period e tt ställe där många
resande to g in. Det var också platsen fö r både privatpersoners, företags
och föreningars fester och sam mankomster. Senare övertog socialför­
va ltn in gen huset och använde d et som inackorderingshem . Numera är
det vandrarhem i STF:s regi. Foto ju li 1961.
4
Lysoljebolagets fastighet, i hö rnet av Skolgatan och Götgatan, där um eborna in fö r­
skaffade s itt lysfotogen v id förra seklets början. Senare låg här Melanders Café och
M usikhandel i flera decennier. Inne på gården fanns, förvånansvärt cen tralt placerat
i stan, en Esso-mack. Byggnaden med sin speciella a rk ite k tu r är rita d av V ictor Åström
som rita t flera kända byggnader, bland annat Stora hotellet.
Till vänster ligge r konsul Emil Lundmarks fastig het med speceriaffär som här står
in fö r sin rivnin g fö r a tt lämna plats åt Polishuset - numera Sagagallerian. Foto 1954.
5
Rådhusesplanaden, ju n i 1964. Strax efter sekelskiftet 1900 byggdes detta pam piga stenhus, som allm änt
kallades Bolagshuset. D et fick hela tide n, tills det revs 1966, behålla den ursprungliga stuckarkitekturen
och de rundbågade fönstren i bottenvåningen. Skandinaviska Banken hade större delen av tide n sina
lokaler här och andra hyresgäster var Wallers k on ditori, Singer och Åström s skoaffär.
Ett lite t stycke längre upp efter Rådhusesplanaden med grönska i m ellanrum m et låg
huset med Carlssons Mode - en affär fö r dam hattar. Y tterligare e tt steg längre bort
skym tar posthuset. Foto augusti 1960.
7
Korsningen Kungsgatan-Vasagatan, ju li 1961.1 byggnaden till vänster låg
apoteket Renen. De närmsta husen till höger längs Kungsgatan disponerades
av Konsum med stans första snabbköp och med Konsumbaren i övervåningen.
Många av husen som senare revs, hade förändrats k ra ftig t både in- och utvä n d ig t
och mycken arkitekton isk kva lite t hade därm ed redan g å tt förlorad.
8
j'»«awBnil
n|N E R
Rådhusesplanaden 3. Den så kallade Yttergrenska fastigheten från
1890-talet genom gick en liknande förä n d rin g med boardskivor och
större s kyltfönster i gatuplanet. Huset revs 1979. Foto ju li 1977.
9
Åkerblom ska huset vid Storgatan, saknat av många um ebor. Då fö r tide n diskuterades
m öjligheten a tt fly tta byggnaden till G am m liaom rådet i likh e t med Lars Färgares gård.
Foto ju n i 1965.
10
I m itte n av 1950-talet fick Seminariet fö r huslig u tb ild n in g e tt eget hus pä Nygatan med
en utsökt fin a rbetsm iljö, skapat av arkitekten Nils Tesch och form givaren Carl Malmsten.
Här ses en av eleverna i sin prydliga dress, dukande e tt m iddagsbord fö r festliga tillfällen .
Numera har utb ild n in g e n fä tt akademisk status och fly tta ts till universitetet.
Bäcklunds Varuhus med garage och parkering, cafeteria och restaurang, livsmedelsaffär
och järn han del i den äldre byggnaden, låg v id Storgatan. Det vackra stenhuset, som tillh ö rd e
Granska handelshuset, och som var rita t av V ictor Åström , är också rivet tyvärr. Där inryms
num era V iktoriagallerian, tid ig a re mest känt som Domus. Foto ju n i 1962.
12
tmwmi
I
Det då nya S tadsbiblioteket, h ö gtid lig e n in v ig t 1954, spelade
en v ik tig ro ll i den process som ledde fram till a tt Umeå blev en
universitetsstad. B ibliotekshuset, rita t av stadsarkitekten Kjell
W retling, låg öst på stan vid Kungsgatan och har senare öve r­
tagits, och ändrats kra ftig t, av Lantm äterim yndigheten.
I entréhallen fanns plats fö r tidningsläsare och m indre utställningar. Foto 1968.
15
En av V ästerbottens regem entes högtidsdagar
firas u nder 1940-talet p å d e n öp pna plats, som
dä kallades Skolparken och som senare blev
Vänortsparken norr om kyrkan. Lekande barn
i kontrast m ot en allvarlig bakgrund.1^ ^ g y w i
En av skvadronerna i Umeås Blå dragoner läm nar sin kasern fö r sista gången i
septem ber 1966. De gam la K4-kasernerna byggdes sedermera om fö r stadens
fö rva ltn in g och är nu stadshus fö r Umeå kom m un.
17
dscentral som
gam la lasarettet.
1942.
Raderna av barnvagnar u ta n fö r ingången, e tt syn lig t bevis på 1940-talets babyboom .
19
På platsen fra m fö r Sävargården på Gammlia stod en gång en m usikpaviljong.
Här är lantbrukarorganisationer samlade i samband med allm änna lantbruksm ö tet som hölls i Umeå i ju li 1944.
20
Under en period firades Vall
uppe v id m useiom rådet på Gammlia,
e n tfa d itio n som U v a ii av5k
id av den a llt fö r stora brandfaran.
Foto 30 a pril 1969.1 |
U tsikt från R ådhustornet en k lar oi
De gamla trähusen är borta och Umeå har skapat en gågata som ännu inte få tt sin
nutida utfo rm n in g . Foto från Vasagatan längs K ungsgatan västerut i o kto ber 1964.
23
s p e s
I i ! ! i t s ! I ( | !'; I I 1
Det eleganta inom hustorget i två våningsplan bildade en galleria med flera
fö r gamla um ebor välkända bu tiker, bank och en restaurang. Till vänster ses
Stig Lindbergs fon tän i keram ik och som, sedan to rg e t byggts b o rt, flyttades
och nu pryder tra pphallen i Stadshuset. Båda bilderna på detta uppslag tagna
i december 1962.
25
Där idag Kungspassagen m ynnar u t m ot Skolgatan låg biografen Royal, som fick
sitt nya namn efter renoveringen av gamla Im perial - "Im pan" kallad. Tidigare, under
191 O-talet, låg här en av Bror Abellis två biografer. Då bilden togs i feb rua ri 1943 hade
film e n "R ospiggar" prem iär med Sigurd W allén och Emil Fjällström i huvudrollerna.
Till höger om biografen syns ingången t ill
26
VästerbottensFolkbladsredaktion.
Sedan flera decennier tillbaka var Stora H otellet stadens
enda näringsställe med "fullständiga rä ttighe ter". Under
1960-talet, rr?ld tillk o m s jg p av Esplanad, fö ljt av Dragonen,
Blå Aveny och många andra, fick um eborna och tillfä llig a
besökare e tt större urval av restauranger och festlokaler.
M H
Från den mycket m edvetet designade foajén vid H otell Esplanad v id Storgatan i januari 1961.
29
i
■
Foto från Tegssidan in m o t staden och dess fasad m ot älven. När den här bilden togs, i septem ber 1954,
kan man se a tt älven fortfarande i högsta grad användes som kom m unikations- och tra nsportled.
Förutom tim re t i flottn in g sle d e n ses godsmagasin, järnvägsvagnar och e tt lite t lastfartyg.
30
31
I den gren av Umeälven, som går m ellan ön och Ö stteg, kallad Lilian, låg tim m ersorteringen.
Den gav arbete åt många personer, både åt dem som under vår och som m ar de lta g it i flo ttn in g e n
och även åt äldre skolungdom ar. Upp till 15 m iljon er stockar passerade här varje sommar.
Foto i augusti 1938.
32
I fö rg ru n d e n O d é o n -b io g ra fe n s ta k - en a v s tad ens få fu n k ls b y g g n a d e r, rita d av s ta d s a rk ite k t D enis S u nd berg
- d ä r n u m e ra h o te ll Plaza lig g e r och d ä re ^ jft/V ik n e rs k a h u se t. L ä n g re b o rt e fte r S to rg a ta n ses Å k e rb lo m s k a huset.
T ill h ö g e r tu llk a m m a re n , h a m n s p å re t längs k a je n . Lä ngst b o r t skym ta s d e fö rs ta , s tö rre s ju k h u s b y g g n a d e rn a .
• •
...i...
I fö rg ru n d e n O d é o n -b io g ra fe n s ta k - en a v stad ens få fu n k is b y g g n a d e r, rita d av s ta d s a rk ite k t D enis S u n d b e rg
- d ä r n u m e ra h o te ll Plaza lig g e r och däreft^PK/Viknerska h u se t. L ä ngre b o r t e fte r S to rg a ta n ses Å k e rb lo m s k a huset.
T ill h ö g e r tu llk a m m a re n , h a m n s p å re t läric|s ka je n . Lä ngst b o rt skym ta s d e fö rs ta , s tö rre s ju k h u s b y g g n a d e rn a .
F ö rä n d rin g e n av b e b y g g e ls e n i c e n tra la U m eå ha de p å b ö rja ts , m e n m å nga a v de
ä ld re husen fa n n s ä n n u k va r. Lä ngst t ill v ä n s te r s k y m ta r o rd e n s h u s e t frå n 1901.
*' t r r i' r n i ’ j j , - ,
Flygbild tagen exakt 30 år senare. Genom ökade lastbilstransporter och genom a utom atisering
har sorteringsverket minskat i storlek. Närmaste delen är buntverket, där tim re t buntades och
med bogserbåtar transporterades till sågverk och massafabriker längs kusten. Till höger syns
flottningsfö ren lngen s byggnader på Ön.
33
I före d e tta Riksbankens hus, i hörnet av Vasagatan och Storgatan, låg i Televerkets
lokaler en av stadens största kvinnliga arbetsplatser, där alla telefonsam tal kopplades.
I förgru nden till vänster s itter vaktföreståndarinnan som kopplade "inte rurban sam ta l"
- då man fic k två ringsignaler fö r inkom m ande samtal. Foto i januari 1960.
34
Det allra sista manuella sam talet i telegrafstationen kopplades av
fröken Sonja-Britt Jansson den 29 februari (en skottdag!) 1960 kl 0600.
Därefter fic k vi slå den så kallade petm ojen eller fingerskivan själva.
35
Umeås första barnstuga, som de t då hette, är förskolan Rågången på Berghem
(den enda i Umeå som ta r em ot spädbarn från 6 månaders ålder). På bilden ses
barnen Patrik, Jonas, Isabel, Samuel och C harlotta - i dag i 35-årsåldern. Foto i
mars 1969.
36
I nervös Väntan på årets studenter vid Umeå högre alli
1a
av 1940-talet. Läroverket, idag kallat Mimerskoiart, ha<
raårigt gym nasium h
på latin- och reallinjen sam t fyra- och fem årig realskol
läroverk en vår i sli
Mary W allskog som var en po pulär körledare ledde flickkören v id läroverket.
De gjorde fram trädanden både inom - och utom lands. Foto i novem ber 1953.
39
Efter över e tt halvsekel i gamla läroverket fic k Umeå i slutet av 1950-talet
e tt n ytt, m odernt gym nasium . Östra gym nasiets skolgård i septem ber 1962.
40
- BOSÄTTNING
TOBAK
™ TER
tidningar
moTrsmwmms
TOMBOLA
jn
sta -ser • s » m m s m m )■
Under rivningen och nybyggandet på 1960-talen och 1970-talen fick flera
affärer tillfä llig a lokaler i butiksbaracker på Rådhustorget. Det gynnsamma
läget ökade om sättningen och var e tt inte alls oävet inslag i stadsbilden.
A rk ite k t fö r pro je k te t var ErikThelaus.
42
HELLSPONGS BOKHANDE
Inför planerandet av nya byggnader på kvarteret Idun, fö r b iblio tek, tea ter med mera togs bild e r av
kvarteret från olika håll, här vid korsningen av Nygatan och Rådhusesplanaden med BP-macken i hörnet.
Foto i mars 1965. Stadens centrum hade fram t ill m itte n av 1960-talet inte m indre än fem olika bensinmackar: BP:s ovan, Shell vid V. Rådhusgatan, G ulf vid Skolgatan, Esso vid Odéon och vid Götgatan.
43
. Storgatan v id Scharinska villan, februari 1945. B iltrafiken var liten under kriget,
snön låg v it och man kunde åka spark på gatan.
44
Hörnkvists pensionat, kallat H örnkulan, låg I kvarteret Idun
vid Skolgatan i hö rnet av Vasagatan. Foto 1940-tal.
45
Huset i hörnet av Östra Rådhusgatan och Kungsgatan står här in fö r sin rivnin g i maj
1946. Här låg tid ig a re bland annat Maria Edgrens vitvaruaffär, Elsa W ikners damekipering och Hushållsskolans Matsalar. Som m artid kunde man även inta sina m åltider
på balkongen och insupa do ften av balsam popplarna som stod längs den östra sidan
av R ådhustorget. B yggnaden fick lämna plats fö r Tem pohuset, nuvarande Åhléns.
46
Skolgatan i Umeå vid nuvarande Vasaplan, mars 1965. Längst till vänster ses d et så kallade Bolagshuset.
Moritzska gården, i m itte n där stad sbibliote ket nu ligger, flyttades i två delar i början av 1980-talet till
hörnet av Östra Kyrkogatan och Storgatan. Det var en händelse som många kom m er ihåg och som till och
med väckte en del up prörda känslor, åtm instone hos den pyrom an som satte eld på den ännu kvarvarande
delen som totalförstördes. Tack vare bevarade ritn in g a r gick det a tt uppföra en ny halva och byggnaden
återinvigdes 1985.1dag kan knappast någon säga vilken halva som är en kopia. I s itt nya skick har huset
å te rfå tt sina dekorativa spiror på taket, som togs b o rt fö r flera år sedan, och d e t pryder nu sin plats vid
infarten till staden från Kyrkbron.
47
Fikadags uta nför Sandbergs k on ditori, e tt populärt ställe fö r fo lk av olika kategorier,
tid n in g s fo lk frå n närbelägna yFoch WCtill exempel slank gärna in fö r en kopp kaffe.
På beställning kunde man också få kaffekorgar med önskat b röd levererat till kontor
och andra arbetsplatser. Foto i slute t av 1940-talet.
48
>a w m
^m S så
Torghandel i början av 1950-talet.
41
Foto från Tem pohuset u t öve r Rådhustorget.
VV
^
•
A
,
;...... - C
";
Sundsvallsbankens hus med Rådhustorget i förgrunden. Den ursprungliga stuckfasaden
i gatunivån har förändrats och utslätats under 1930- och 1940-talen. Huset revs 1962. Till
höger syns trähuset med Edvin Johanssons speceriaffär, som revs samma år. Foto i april 1953.
50
Rivningen av Sundsvallsbankep
om detta v erklig en skulle ha
^si en
yi
sig e tt n y tt affärs- och koglorshtrs, ié
och trähuset in till har fullbo rda ts. Frågan är
I bakgrunden, på andra sidan Kungsgatan, reser
It^ la d e Al^énshuset i h ö rn e tin o t Vasagatan.
U tsikt över Renm arksesplanadstorget från Drabanthusets to rn , hörnfönstret,
m o t taxistationen och O déonbiografen som skym tar v id Storgatan. Alla
byggnader här är rivna sedan länge. Hus num m er två t ill höger om to rg e t
byggdes på 1850-talet och står numera i Hissjö. Renmarksesplanaden har idag
en annan sträckning, avsm alnande m o t bildens vänstra del. Foto 1954.
52
S torgatan/H äradshövdingegatan m ot öster. Foto o kto ber 1964. Några av husen
står in fö r sin rivning. Här, ''öst på stan1', var tidiga re e tt lite t affärscentrum med
två speceriaffärer, en elaffär, bröd- och m jö lk b u tik och e tt kafé.
53
U tsikt från H am rinsberget i ju li 19 42.1fö rgru nden Sollidens festplats
och dansbana sam t hoppbackens dom artorn och läktare till höger.
54
Bräntbergsbacken med sin u tsikt m o t ängarna och bostadsom rådet M ariehem
är fortfarande e tt p o p u lä rt ställe fö r frilu fts a k tiv ite te r. Foto februari 1969.
> ’ ‘ J !! s » ? e !
:«»* 1 i § r. s c 5
ef
Sti i c,lB
41#*»*‘
r,i
11 J s L
:
R egionssjukhuset i Umeå, numera Norrlands universitets sjukhus, NUS, har också
ge nom g ått stora föränd ringa r och byggts u t i olika etapper. Foto i augusti 1965.
56
|
' '
-
t ! » •*
•
I
I och med universitetets u tb yggn ad under 1960-talet växte staden Umeå k ra ftig t och
en av de nya stadsdelarna var M ariehem. Här med s itt centrum fotogra fera t i ju li 1967.
57
Flerfam iljshusen på Gustav Garvares gata på Haga var m ycket om skrivna på sin tid . Foto i o kto b e r 1952.
58
Lasaretts- och universitetsom rådet med Mariehem i fonden. Foto 1971.
59
V id de flesta av de nya husen ha r man genom skärm tak eller utskjutande
övervåningar lå tit fotgängarna få ta k över hvu det och m ö jlig h e t a tt tro ts
regn kunna stanna upp, traffas och agna skyltfönstren mer uppm ärksam het.
1J1tnr ger också rumskänsla åt gåtumiljön.
Renmarksesplanaden med Thulehuset i bakgrunden. Foto i maj 1963.
iH
Den uppvärm da, snöfria tro tto a re n under de utskjutande övervåningarna
med sin rad av pelare bilda r en slags arkad längs GN-huset vid Kungsgatan.
Norrlands b yg gtjänst låg här en tid efter fly tte n från Thulehuset.
61
• •
IXSiSM
nara
notiser
Under denna rubrik är korta notiser från länets
hembygdsföreningar och museer välkomna.
Program, projekt och initiativ är spännande
och viktigt för andra att ta del av. Skicka notiser
eller idéer för nästa nummer till redaktören
senast den 15 november 2002.
Vid sitt sam m anträde i ju n i 2002 utsåg
museistyrelsen Ulrica Johansson till ny
chef och VD fö r Västerbottens muse­
um AB. Ulrica Johansson, som fö r när­
varande är chef fö r Skellefteå museum
tillträ d e r i decem ber 2002. Här ses hon
flankerad av redaktor'n, som vid sam­
ma tillfä lle utsågs till vice V D /biträdan­
de länsm useichef med fo rtsa tt ansvar
fö r Västerbotten.
Tidskriften Provins
speglar och bevakar
det litterära Norrland.
"L ju s och ren layout, s to rt u try m m e
åt d ik te n , v ils a m m a s id o r.”
Nya böcker
Den välkände slöjdaren och hem slöjdskonsulenten med mera Jögge Sundqvist
från Kasamark u ta nför Umeå har i höst u tko m m it med en ny bok på Natur och
Kultur/LT:s förlag. Den heter Slöjda i trä, är fylld med vackra fo to g ra fie r av umefotog rafen Jostein Skeidsvoll och instruktiva teckningar av Annika Nordin.
Slöjda i trä kostar ca 270:- i bokhandeln.
Kvinnoliv och måltidsglädje: Kosthåll och resurser inom det nordliga rum m et är en
ny bok av Phebe Fjellström utgiven på Norrlands universitetsförlag i Umeå AB.
Pris 275:Böckerna som presenteras på detta uppslag finns till försäljning i museets recep­
tion . Ring 090-17 18 00 och beställ.
62
Norra Västerbotten 16/3 2002
Prenumerera!
4 nr/helår = 175 kr
1) Sätt in pengarna på p o stgiro ­
konto 48 34 49 - 5
2) M ejla till provins@ bokinorr.nu
och vi skickar tid n in g
+ inbetalningskort.
Aktuella utställningar
hösten 2002
Skönheten i byn
om färg, form och hantverkskonst i
länsmuseets samlingar. N yöppnad
utstä lln in g i nyrenoverade lokaler
på våningsplan II.
Människor
F otografier i Sune Jonssons b ild ru m
En bok till... Minnen från Norrbyskär
1 septem ber - 6 o kto b e r
Sågverkssamhället Norrbyskär i södra Västerbotten anlades av Frans Kempe i
Tänk på en sak!
slutet av 1800-talet.
tju g o u p p m a nin ga r & förem ål
Flera forskare, författare och film are har fascinerats av detta sentida bruks­
samhälle och skildrat det i ord och bild.
Nu utko m m e r fö r första gången en bok som ger e tt inifrånperspektiv på
8 septem ber - 15 septem ber
Makt och demokrati
Norrbyskär. Den har skrivits av Pär Lindgren, som föddes på ön 1902. Han
100 un gd om ar u ttrycker sin m ening
arbetade på hyvleriet och i brädgården fram till 1951, året innan industrin
in fö r valet
lades ned fö rg o tt. Pär Lindgren som varsekreterare i nyk­
terhetslogen och aktiv i fackföreningen avled 1980.
Under de sista åren av sitt liv skrev Pär Lindgren ned
sina m innen av livet på Norrbyskär i fyra svarta anteck­
ningsböcker. En del av berättelserna fanns med i boken
28 septem ber - 15 septem ber
Jubilarens val
e tt kon st val
Norrbyskär, sågverksön i Bottenhavet, som utkom på Thalassa förlag 1994. Förlaget ägnar nu en hel volym åt Pär
20 o kto b e r - 6 ja nu ari 2003
Lindgrens samlade m innen. Boken är rikt illustrerad med
Nic Langendoen; Åtta sel
närmare 150 svartvita fotografier, insamlade och reprodu­
den valda platsen i landskapet
cerade av Staffan Norstedt, varav många aldrig tidigare
publicerats.
27 o kto b e r - 8 decem ber
Ylle & Bläck
Minnen från Norrbyskär
om p o e tk o fto r och annat fö rfa tta rylle
med bilder i urval och bearbetning av Gudrun Norstedt
finns a tt köpa genom Västerbottens m useum och kostar
7 decem ber
190 kronor plus porto.
Årets julmarknad
63
S A HLÉN /V ÄSTE RB O TTEN S-KU R IR EN .
KRISTINA
FOTO
I nästa nummer...
Skall vi närma oss homosexualitetens dolda
historia i Västerbotten. Umeå räknas som en
av Sveriges bästa städer för homosexuella
och dess 30-årsjubilerande RFSL-förening är
en av de största utanför storstäderna. Men
hur har det varit och hur är det på landsbyg­
den? Är homosexualitet mer accepterad nu,
eller går det för sig, som någon har sagt,
bara man inte talar högt om det? Hur är det
med föräldraskap, partnerskap och äkten­
skap? Och vad säger kyrkan?
Västerbotten kommer u t lagom till jul.
Genom medias intresse blev en partnerskapscerem oni i Helena Elisabethkyrkan på Gammlia i augusti 2000 m ycket uppm ärksam m ad och förem ål fö r
diskussion, både i museistyreisen och Svenska kyrkan.
64
V ästerbotten •
Redigeras vid V ästerbottens m useum
i sam arbete m ed Skellefteå museum .
A n sva rig u tg iv a re
G ull-M ari Rosén, 090-17 18 04
R eda ktör
Ola Kellgren, 090-17 18 02
G ra fisk fo rm
Kikki Lundberg, P rint & M edia, Umeå un ive rsitet
P re n u m e ra tio n och d is trib u tio n
Receptionen, 090-17 18 01 och
Lena Bertilsson, 090-17 18 05
Telefax 090-77 90 00
R eda ktione ns adress
T idskriften V ästerbotten
V ästerbottens m useum
Box 60 83,9 06 03 Umeå
Telefon 090-17 18 00
Telefax 0 90-77 90 00
E-post: ola.kellgren@ vasterbottensm useum .se
w w w .vasterbottensm useum .se
R e kvisitio n e r och p re n u m e ra tio n
V ästerbottens läns he m b yg d sfö rb u n d
Postgiro 6 26 22-6.
O ffs e ttry c k
Tryckeri City, Umeå 2002.
Tryckt på S vanen-m ärkt papper.
P re n u m e ra tio n
Årets n u m m e r
200:-
Årets n u m m e r i en bok
205:-
Årets n u m m e r och b o k
300:-
ISSN 0346-4938
T idskriften u tko m m e r m ed fyra nu m m e r p e r år.
D etta nu m m e r
OMSLAGETS
65:-
FRAMSIDA
meås centrum , augusti 1960, där V iktoriagallerian, fd D om us-varuhuset nu ligger. Kungsgatan hade ännu
inte b liv it gågata. Till vänster, m itt i stan! låg en Shell-m ack och i huset t ill höger U tterström s järnaffär.
I gath ö rn e t ses den o m talade lilla kopparkiosken som sålde tidn in g a r, tobak och andra förnödenheter.
BAKSIDAN
lö rn e t av S torgatan-V ästra Esplanaden fick Umeå 1960 sin första m oderna hote ll- och restaurangbyggnad
som sköttes av makarna Greta och Sven Lindstrand. H o tellet som är rita t av stadsarkitekt Kjell W retling
övertogs sm åningom av Umeå kom m un och in ry m m e r num era socialtjänsten. Foto januari 1961.
Wo
m
m
V ästerbotten •
T id s k rifte n prod u ce ra s av V ä s te rb o tte n s m u seum
fö r V ä s te rb o tte n s läns h e m b y g d s fö rb u n d
Pris: 65:-