Mycket på gång i skogen i Kalmar

Lokaleko
Nummer 2 I 2015
Kalmar
distrikt
Information från Skogsstyrelsen
Ledare. Therese Nilsson, distriktschef
Mycket på gång i skogen i Kalmar
I det här numret av Lokaleko kommer vi ha lite extra
fokus på röjning. En aktuell
skötselåtgärd hos många.
N
är du röjer din ungskog skapar
du de förutsättningar du vill ha
för ditt framtida bestånd. Det
är vid röjningen du har valmöjligheter.
Ta vara på dem i tid, antingen du väljer
att hänga på dig röjsågen själv eller att
anlita en röjningsentreprenör.
SAFT deltagare vid resterna av krutkällaren från stenhuggarepoken i Vånevik.
Förra året inledde Skogsstyrelsen
en rundtur hos alla företag som köper
skog i Kalmar län. Vi kommer fortsätta
att träffa alla lokala aktörer under året.
Bland annat diskuterar vi hur de arbetar med skogsvård, miljöhänsyn och
målbilderna. Ett särskilt fokus läggs i år
på hanteringen av kulturmiljöer. Hur
läget är med hänsyn till våra kulturmiljöer i skogen kan du läsa mer om här i
Lokaleko.
Under året kommer vi också att träffa
ett 80-tal virkesköpare och entreprenörer, aktiva i Kalmar län. Vi träffas på ett
hygge, i en röjning eller i en plantering
som de gjort och för en dialog om
åtgärderna. De träffar vi haft hittills
har varit mycket uppskattade och vi har
lärt oss mycket tillsammans.
Förra året inventerades 6 av 10
ÄFO (älgförvaltningsområden) i
Kalmar län i den nya älgbetesinventeringen, Syd-ÄBIN. Resultaten visar
oroväckande siffror. Rönn, asp, sälg och
ek saknas eller är hårt betad på cirka 73
procent av provytorna, vilket indikerar
ett högt betestryck från klövvilt. Färska
skador på tall uppgår till cirka nio
procent. 44 procent av tallmarksarealen (lingontyp eller sämre) föryngrades
med annat trädslag än tall. Enligt en
enkät i projekt Mera tall är det främsta
skälet till att skogsägare väljer bort tallen att de är rädda för viltbetesskador.
Har du upptäckt Mina sidor på
Skogsstyrelsens hemsida? Där finns
väldigt bra kartmaterial över din fastighet och möjlighet att både planera
åtgärder och skicka in avverkningsanmälan. Om du vill veta mer om hur du
kan använda Mina sidor eller har en
fråga som rör din fastighet, så hör av
dig till oss så hjälper vi dig att komma
igång. Du kan välja att ge en av våra
skogskonsulenter tillfälliga rättigheter
att se dina Mina sidor så att ni båda
samtidigt kan titta på samma kartor
och underlag på din fastighet direkt när
ni pratar i telefonen.
Just nu är vi mitt inne i avslutningen
av det stora arbetsmarknadsprojektet
SAFT som Skogsstyrelsen drivit tillsammans med Arbetsförmedlingen de
senaste åren. I Kalmar län har vi haft
ett 70-tal anställda i projektet. Goda
samarbeten med kommuner, Sveaskog,
länsstyrelsen, Station Linné, hembygdsföreningar med flera har möjliggjort denna satsning. Arbetslagen
i projektet har utfört många samhällsnyttiga landskapsvårdsinsatser.
Förutom de fina resultaten i naturen, är det glädjande att ett antal av de
tidigare långtidsarbetslösa personerna
gått vidare till nya anställningar. SAFT
har varit ett stort nationellt projekt. Nu
satsar vi på att försöka få igång några
lokala projekt med intresserade parter
från Kalmar län.
Hoppas vi möts i skogen!
”
Jag hade under
några år planerat
för en satsning på
skogens kulurmiljövärden på gården.
Foto: Jerry Svennson
Kolarplats fick nytt liv med Nokås-stöd
Är det möjligt att en gammal kolarplats kan få nytt liv? Ja,
absolut! Fråga Jerry Svensson i Locknevi som fick ekonomiskt stöd bland annat för att restaurera en kolarkoja på
sina marker.
J
erry Svensson sköter sin fastighet
med inriktning på natur- och
kulturmiljöer. Tack vara ett eget
stort intresse och med hjälp av pengar
från Nokås-stödet har han gett en gammal kolarplats nytt liv.
Jerry delar gärna med sig om hur
han gick till väga för att nå målet att i
möjligaste mån återskapa den skogliga
kulturhistoriska miljön och på så vis ge
en extra dimension till platsen.
Hur gjordes restaureringen av
kolarkojan?
– Restaureringen har utförts med
äldre kolarkojor som modell. Kolarkojan har därför byggts av resta
granslanor som täckts med jord och
grästorv. I kolarkojans bakre del finns
en kallmurad kolarugn som initialt
restaurerades innan själva byggnationen. För att göra kolarkojan motståndskraftig mot röta har långsidornas
granslanor täckts med en platonmatta
innan täckningen med jord och grästorv skedde. Restaureringen av kolarkojan var en del i återställande av en hel
kolningsmiljö där förutom kolarkojan
även en kolmila iordningsställdes och
kolades under hösten 2014.
Hur fick du kännedom om
Nokås-stödet?
– Dels genom mitt arbete på Länsstyrelsen i Kalmar med EU-stödrelaterade
frågor, där jag samarbetat med Skogsstyrelsen vid ett flertal tillfällen. Dels
genom Skogsstyrelsens hemsida.
Vad fick dig att söka stödet?
– Jag hade under några år planerat
för en satsning på skogens kulturmiljövärden på gården för att komplettera
den natur- och kulturmiljöinriktade
skötsel som bedrivs på fastighetens
jordbruksmark. Detta sammanföll med
att jag på olika sätt kom i kontakt med
Nokås-stödet. Tanken slog mig då att
testa ett landskapsvårdsinriktat stöd
som en annan myndighet administrerar än de EU-inriktade bidrag till
jordbruksmark som jag tidigare haft
erfarenhet av via min tjänst på Länsstyrelsen.
Var det något som var krångligt
när det gäller till exempel regelverk eller handläggningstid?
– Jag har inte uppfattat något som
direkt besvärligt. Handläggningstiden
var snabb och ett fältbesök från Skogs-
styrelsen under ansökansprocessen,
erbjöd goda möjligheter till bra diskussioner om projektets genomförande.
Vad tycker du man ska tänka på
när man söker stödet?
– Att man inte genomför några insatser före beslut om stöd beviljas, samt
att försöka vara noggrann i arbetet med
att beräkna projektets kostnader som
ska anges i ansökan.
Tycker du det var värt att söka
stödet?
– Absolut! Med 70 procent av
kostnaderna i bidrag blev projektet en
inte alltför stor utgiftspost för egen del.
Möjligen skulle ersättningsnivån för
eget arbete kunnat vara något högre för
att bättre motsvara en faktisk arbetskostnad.
Skulle du rekommendera andra
att söka stöd?
– Det skulle jag utan tvekan göra
då min uppfattning är att Nokås är
ett mycket väl fungerande stöd för
natur- och- kulturmiljövårdsinsatser i
landskapet med snabb handläggning
innan beslut. Dessutom täcker stödet
en ganska stor del av projektkostnaden.
Det var en trevlig erfarenhet att söka
ersättning via Skogsstyrelsen, något
som gav mersmak inför framtida projektidéer jag funderar på.
Text: Krister Havskog
Stora skador på
lämningar i skogen
Skadorna på forn- och kulturlämningar i samband med
skogsbruk är mycket stora. Nästan hälften av de kända
lämningarna skadas eller påverkas, visar uppföljningar
som gjorts.
U
nder flera år har Skogsstyrelsen
i samarbete med Riksantikvarieämbetet inventerat hänsynen till kulturmiljöer. Inventeringen
utförs årligen på cirka 400 avverkningar i landet och i hänsynsuppföljningen
inventeras endast kända och registrerade forn och kulturlämningar, 3 år efter
avverkningen.
Skadenivåerna är fortsatt alarmerande höga och ingen förbättring
har skett. Resultaten visar att nästan
hälften av alla kända forn och kulturlämningar påverkas eller skadas i
samband med föryngringsavverkning
och föryngringsåtgärder. Av dessa var
cirka 50 procent skadade eller grovt
skadade.
Då det finns många okända och
oregistrerade kulturlämningar i skogen
och inventeringen bara görs efter
föryngringsavverkning, kan man utgå
från att det i verkligheten skadas ännu
fler forn- och kulturlämningar än vad
inventeringen visar.
Det är många led och personer
involverade i skogens brukande och
ingen kedja är starkare än dess svagaste
länk. Det kan till exempel vara brister
i kommunikation och rutiner som
gör att hänsynen i en del fall inte blir
som planerat. Andra orsaker kan vara
att man inte har rätt kompetens och
utbildning för att kunna ta rätt hänsyn
till skogens kulturmiljöer.
För att komma till rätta med problemen finns en rad olika åtgärder som
kan bidra till att minska skadorna på
våra forn- och kulturlämningar. Ett
utvidgat samarbete mellan Skogsstyrelsen och länsstyrelserna och en fördjupad dialog mellan myndigheterna
och markägarna/skogsbrukets aktörer
är exempel på sådana åtgärder som
planeras.
Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen i
Kalmar län kommer under året att genomföra en gemensam tillsynskampanj
där vi följer upp handläggningen och
hänsynen i fält på länets avverkningar.
Text: Martin Lundgren
Foto: Cecilia Ulfhielm
Fornlämningar är tillkomna före 1850 och regleras
av Kulturmiljölagen med
Länsstyrelsen som tillsynsmyndighet.
Kulturlämningar är tillkomna efter 1850 och regleras
av skogsvårdslagen med
Skogsstyrelsen som tillsynsmyndighet.
Kulturstubbar skyddar kulturlämningarna.
Några tips för en god hänsyn
reda på om och var det finns forn- och kulturlämningar.
• TaPlanera
avverkningen på barmark.
• Beskriv vilken
• mälan. hänsyn som är tänkt att ta i avverkningsantill att traktdirektivet når alla i avverkning/föryngrings• Searbetet.
1,3 meter höga ”kulturstubbar” runt lämningarna som
• Ställ
markering.
• Lämna inte träd på eller i närheten av lämningarna.
Personal – pensioneringar
Två av medarbetarna på Skogsstyrelsens
kontor i Vimmerby har gått i pension. Ingalill
Claesson, som haft administrativa uppgifter,
samt Eddie Sturesson som sedan 1987 jobbat som skogskonsulent på Skogsstyrelsen.
Eddie har främst jobbat med naturvårdsfrågor och bland annat fungerat som nyckelbiotopsinventerare.
Foto:Therese Nilsson
Både roligt och nyttigt att röja
Röjning är en mycket viktig skötselåtgärd i skogen. Och
det kan faktiskt även vara roligt att röja! Det menar i alla
fall skogsägare IngBritt Säll.
I
ngBritt Säll bor tillsammans med
sin familj i Ekeby strax utanför
Högsby. Gården består av 69 hektar
skog och cirka 20 hektar övrig mark.
Ingbritt och familjen röjer vanligen
själva, men lejer bort röjningen på skiften som ligger långt från gården eller
om de inte hinner med allt själva.
– Det är viktigt att röja i tid, säger
IngBritt. Om man röjer själv är det en
stor fördel att ta röjsågskörkort eller
åtminstone gå en kurs i röjning. Man
lär sig både att sköta sågen och en bra
arbetsteknik som underlättar jobbet
betydligt.
Hon tycker att det är roligt att röja
och se hur fint det blir och även se att
skogen reagerar snabbt på röjningen.
Men det gäller att röja rätt oavsett om
man röjer själv eller lejer bort arbetet.
Spara rönn, sälg, ek och asp för att gynna den biologiska mångfalden och för
att skapa viltfoder. Gynna även tallen
där den finns, det är bra med blandbestånd på de flesta marker utom de allra
torraste och de mest bördiga.
Om man lejer bort röjningen är det
viktigt att tala om hur man vill ha det.
Röjning är lönsamt – det är faktiskt
den enda skogsbruksåtgärd som man
själv har möjlighet att få en ekonomisk
avkastning av det jobb man gör. Redan
i förstagallringen betalar sig en väl
genomförd röjning genom högre diameter och lägre avverkningskostnader.
Text & Foto: Ove Arnesson
Om ni vill ha kontakt med någon från distriktet så besök vår hemsida
www.skogsstyrelsen.se/kalmar
Redaktör: Ove Arnesson
www.skogsstyrelsen.se
Grafisk produktion: Annika Fong Ekstrand