docNr 5 2012 - Svenska Narkotikapolisföreningen
download 
Report Transcription
Nr 5 2012 - Svenska Narkotikapolisföreningen
SVENSKA POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT Ungdomsmissbruket oroar Ifrågasatt polisinsats mot skolungdomar Den oreglerade handeln med kosttillskott Hur tillförlitlig är Wikipedia för droginformation? Polisiära konsekvenser efter HD:s nya praxis Nr 5/2012 INNEHÅLL Svenska Narkotikapolisföreningens Tidskrift ANSVARIG UTGIVARE: Mika Jörnelius CHEFREDAKTÖR: Gunnar Hermansson (GH) REDAKTIONSKOMMITTÉ: Jonas Hartelius (JH), bitr. redaktör Christoffer Bohman (CB) Lennart Karlsson (LK) ADRESS: SNPF:s Tidning Polismyndigheten i Västra Götaland LKP – NarkR Box 429 401 26 Göteborg Telefon: 070-751 53 71 Webb: www.snpf.org SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS ANNONSAVDELNING: c/o Mediahuset i Göteborg AB Marieholmsgatan 10 415 02 Göteborg Telefon: 031-707 59 55 Fax: 031-84 86 82 annonser@snpf.org MEDLEMSKAP 200 KR PER ÅR Ansökan om medlemskap inges till styrelsen Svenska Narkotikapolisföreningen; Box 429, 401 26 Göteborg Tel: 010-562 83 53. Ansökan via hemsidan www.snpf.org Postgiro SNPF 63 73 06-2 ADRESSÄNDRING: Via www.snpf.org eller e-posta till snpf@snpf.org MANUSSTOPP: 31 december 2012. Utgivning v.7, 2013. Skicka in bidrag och bilder i god tid före manusstopp till gunnar.hermansson@snpf.org OMSLAGET: Ledaren: Västbergamodellen hade vi redan på 1970-talet...................... 2 Info från styrelsen..................................................................................... 3 Redaktörens spalt.................................................................................... 3 Tema: Ungdomsmissbruket oroar Ifrågasatt polisinsats mot skolungdomar...................................... 6 Polis och socialtjänst i samverkan på fältet................................ 10 Maria ungdom behövs................................................................ 12 Ungdomar och droger – konsekvenser av polisens ingripande.. 14 Ungdomar och droger – betraktelser från en utvärderad polis... 15 Operation Rökelse...................................................................... 18 Hormonmissbruk kan börja redan i gymnasiet........................... 22 Film- och lästips.......................................................................... 26 Ungdomsnotiser......................................................................... 27 Utbildning och internetdroger för detaljhandeln och Posten................... 30 Inköp av aceton kan indikera knarktillverkning....................................... 31 Den oreglerade handeln med kosttillskott.............................................. 34 Etylfenidat narkotikaklassas................................................................... 38 Skapa en särskild Narkotikakontrollstyrelse! ......................................... 39 Pågående satsningar mot ungdomskriminalitet och mängdbrottslighet.. 42 Hur tillförlitlig är Wikipedia för droginformation?..................................... 46 Rättsrutan: Dags för lagstiftaren att träda in på scenen........................ 50 Info från SKL: Cannabisodlingar........................................................... 51 Notiser:Världen runt............................................................................ 54 Landet runt.............................................................................. 55 På besök i Molde.................................................................................... 58 Krogar mot knark.................................................................................... 61 Erfarenheter från studieresa till Kansas City.......................................... 64 Polisiära konsekvenser efter HD:s nya praxis........................................ 66 Hitlers drogade soldater......................................................................... 69 SNPF utbildade i Gävle.......................................................................... 72 Inbjudan till utbildningskonferensen i Karlstad i april 2013..................... 73 Boktips.................................................................................................... 76 Kryss....................................................................................................... 78 Stipendierutan........................................................................................ 80 Poliserna Bo Fredén, Norrköping, Johannes Ahlfors, Stockholm och Lottie Granqvist, Linköping, är koordinatorer för satsningen mot livsstilskriminella på sina hemorter. Här informerar de konferensdeltagare som besökte RPS monter, där även SNPF:s material delades ut och hade en strykande åtgång. Pågående satsningar mot ungdomskriminalitet och mängdbrottslighet Två regeringsuppdrag till Rikspolisstyrelsen (RPS) under 2011 har resulterat i dels den hittills största satsningen mot ungdomsbrottslighet genom initiering av sociala insatsgrupper, och dels en nationell operativ satsning mot livsstilskriminellas brottslighet, den s.k. vardagsbrottsligheten eller mängdbrottsligheten. Satsningarna presenterades under de sammanslagna konferenserna Drogfokus och Brå:s Råd för framtiden, som pågick 24-26 oktober i Norrköping. Rikspolisstyrelsen hade en monter där Thomas Zaring från RPS Informationsenhet svarade på frågor tillsammans med poliser från Stockholm, Östergötland och Jönköping. Förutom RPS eget informationsmaterial om satsningarna delade man ut SNPF-tidningar och skrifter med droginformation som SNPF tillhandahållit. Polisen har idag inget eget informationsmaterial på ANDT-området. Det är en brist, enligt Thomas Zaring ansvarade för RPS monter under konferensdagarna i Norrköping. 42 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2012 Ungdomsmissbruket oroar Projektet sociala insatsgrupper Satsning mot livsstilskriminellas brottslighet Åkessons Tryckeriaktiebolag Box 148, 361 22 Emmaboda Telefon. 0471- 482 50 www.akessonstryck.se De som pekas ut som livsstilskriminella är ett förhållan- Vägledning utarbetas Alla operativa erfarenheter och goda exempel från insatserna under 2012 kommer att ligga till grund för en vägledning för det fortsatta arbetet. Här kommer också all svensk och internationell forskning på området att tas tillvara. Under 2013 kommer satsningen mot livsstilskriminella att följas upp och man kommer också från RPS att verka för att arbetet blir långsiktigt. Gunnar Hermansson SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2012 Personal från kriminalunderrättelsetjänsten (KUT) i Kalmar och Kronobergs län fick under sommaren 2012 möjligheten att göra en studieresa till Kansas City, USA. Syftet med resan var att titta på skillnader i underrättelseverksamhet gällande deras lagstiftning och arbetsmetoder. Sambandspoliser underlättar samarbetet Sidan 64-65 Sidan 42-43 Erfarenheter från studieresa till Kansas City Projektet, som startade i maj 2011, har bedrivits i 12 pilotområden där man startat sociala insatsgrupper. Projektledare har varit Christina Kiernan vid RPS och arbetet har bedrivits tillsammans med socialtjänsten, som också varit huvudansvarig för arbetet i respektive kommun. Enligt Christina Kiernan har varje ungdom somTEXT ham-OCH FOTO: KUT-POLISER FRÅN KALMAR OCH KRONOBERG nar i kriminalitet en unik situation. Samverkan mellan olika myndigheter är därför helt nödvändig. Ingen kan ensam hjälpa en utsatt ungdom in på rätt väg. Arbetet med sociala insatsgrupper har syftat till att hjälpa och stötta ungdomar mellan 15 och 25 år, som riskerar att utveckla en kriminell livsstil, men också Christina Kiernan och Ralf Hedin föreläste om RPS satsstötta de som vill lämna kriminella nätverk. ningar för ca 200 åhörare på Brå:s seminarium Råd för framtiden. Eftersom satsningen bygger på bred samverkan Kansas City är en region med 2,1 miljoner invånare fördelade på flera städer, som tillsammans bildar ett storstadsområde i delstaten Missouri. Brottsligheten är lik den i södra Sverige med mängdbrott och våldsbrott, varav mycket av brottsligheten är narkotikarelaterad. Kansas City har sin stadspolis KCPD, vilken har befogenhet att arbeta inom stadens gränser. KCPD är den största poliskåren i området med 1400 poliser och 600 civilanställda. I området finns flera mindre städer med sina egna polismyndigheter i varierande storlek. Delstaten Missouri är uppdelad i olika countys, inom dessa countys finns även sheriffverksamhet. Sheriffen är politiskt vald och hans anställda har befogenhet att arbeta i hela countyt, vilket innefattar Kansas City. Utöver stadspolis och sheriff finns även delstatspoliser, som verkar över hela delstaten, som till exempel highway patrol. Utöver de som nämnts finns även federala (landsomfattande) polisiära verksamheter. Exempel på dessa är FBI, DEA, ATF (Bureau of Alcohol, Tobacco, Firearms and Explosives) med flera. Dessa brottsbekämpande myndigheter kan agera oberoende av geografiska gränsdragningar. PRODUKTION OCH TRYCK: ISSN 1101-6817 Thomas Zaring, som var mycket nöjd med samarbetet med SNPF. Vid ett välbesökt seminarium under Råd för framtiden föreläste Christina Kiernan och Ralf Hedin från RPS om sociala insatsgrupper och livsstilskriminellas brottslighet. mellan polisen, socialtjänsten, arbetsförmedlingen och flera andra berörda samhällsfunktioner, har sekretesslagstiftningen varit det enskilt största hindret. Man har försökt kringgå sekretessen genom att både föräldrar och ungdomar lämnat sitt samtycke till att information får utbytas mellan t.ex. polisen och socialtjänsten. Det har ändå inte varit så enkelt i praktiken. Även om föräldrarna lämnar samtycke, kanske inte deras 16-åring går med på att sekretessbelagd information får lämnas ut mellan myndigheter. Enligt Christina Kiernan kan sådana integritetshänsyn hindra att en ung person inte får det stöd som behövs. Frågan är vad som borde väga tyngst. Projektet redovisades till Regeringen den 1 november. Enligt RPS-rapporten, som kan läsas på www.polisen.se, har arbetet med sociala insatsgrupper utökat och förstärkt samarbete, resulterat i minskad kriminell aktivitet från flera individer och detta är starka skäl att fortsätta arbetet på den inslagna vägen. devis litet antal personer, vilka står för en oproportionerligt stor del av alla brott. De begår s.k. mängdbrott som t.ex. stölder, inbrott, trafikbrott och narkotikabrott, och de är välkända av polisen. Polismästare Ralf Hedin leder Rikspolisstyrelsens arbetsgrupp som ansvarar för den nationella satsningen. Alla polismyndigheter i landet medverkar genom att punktmarkera ett antal personer inom sitt område som betraktas som livsstilskriminella. Den ökade bevakningen av kända brottslingar leder till fler ingripanden, men också till att brott förhindras. Ralf Hedin menar att arbetssättet inte är något nytt, utan så här har väl polisen alltid arbetat. Skillnaden är att man nu satsar på färre individer, mer strukturerat och under längre tid. Brotten ska utredas snabbt och det är viktigt att sammanföra och samtidigt lagföra alla öppna brottsärenden som de livsstilskriminella misstänks för. Framförallt syftar satsningen till att erbjuda och åstadkomma en förändrad livsstil för personer som begår många brott och hjälpa dem att komma ut sitt eventuella missbruk. Det kan polisen inte ensam lyckas med utan här krävs ett nära samarbete med kommuner, landsting, Kriminalvården och andra berörda myndigheter och instanser. Resultaten av satsningen redan efter åtta månader är märkbara. Totalt i landet har i snitt 850 personer förekommit varje månad på de listor över livsstilskriminella som polismyndigheterna arbetar med. 352 personer har tagits bort från listorna av olika anledningar. 841 domar har meddelats och vårdinsatser har satts in mot 178 personer. Överlag har också samverkan mellan polisen och andra instanser förbättrats. Från polismyndigheterna har också inrapporterats olika lösningar för att effektivisera arbetet. När en person frihetsberövats i Halland, samlas alla berörda myndigheter i ett gemensamt vårdmöte och en enda kontaktperson utses för den misstänkte brottslingen/ missbrukaren. I Kronobergs län får varje livsstilskriminell en utpekad förundersökningsledare, en åtgärd som bättre tar tillvara all känd kunskap om berörd person. Johannes Ahlfors är koordinator för satsningen mot livsstilskriminella på Norrmalm i Stockholm City. Man punktbevakar 46 personer i området och så gott som alla är missbrukare som begår stölder och snatterier samt personrån och andra våldsbrott. Enligt Johannes Ahlfors har man under året märkt en minskning av antalet öppna ärenden mot de aktuella personerna. Alla dessa uppdelningar bäddar för en ganska rörig och en stundtals svårtolkad situation för utredande myndigheter. För att inte arbeta dubbelt och i varandras ärenden, har man satsat mycket på liaison officers, eller sambandspoliser, som lånas ut från respektive myndighet. De har till uppgift att verka som en länk mellan 64 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2012 43 de olika myndigheterna. Då kan exempelvis en ATFagent lånas ut till KCPD narkotikarotel och där jobba tillsammans med dem. Narkotikaroteln på KCPD drar två fördelar av detta: 1. Man har en direktlänk till en federal myndighet. 2. Man får i de ärenden som ATFagenten är involverad en ökad befogenhet att jobba med delstatsöverskridande brottslighet. Den federala myndigheten får i sin tur direktaccess till detalj och lokalkunskap. Man kan säga att den befogenhet eller jurisdiktion som tillfaller en federal agent i vissa fall smittar av sig på den enhet han/hon är utlånad till. För att komma tillrätta med uppkomna fenomen eller en viss typ av brottslighet, är det vanligt att man bildar så kallade ”taskforces”, som kan jämföras med aktionsgrupper. Dessa taskforces lever under en begränsad tid, och har deltagande poliser från federala, lokala och delstatsmyndigheter. narkotika ett flertal tillfällen från en langare. En tid får förflyta, innan man hämtar in personen och delger misstanke. Eftersom man ofta väntar en tid, blir det näst intill omöjligt för en aktiv narkotikalangare att komma ihåg vem som introducerade vem och vilka han sålt till, vilket i sin tur gör att UC-polisen eller deras CI sällan röjs. UC-polisen kan vittna i rätten under annan eller dold identitet om de köp han/hon gjort eller medverkat vid. Informatörsverksamhet Anonyma tips hjälper polisen En under cover-polis (UC) på en gatulangningsgrupp har vanligtvis ett flertal covert informants (CI), som finns i olika gäng. En CI är ofta en person man gripit och som mot straffrihet eller strafflindring gjort en ”deal” med åklagaren. I dealen innefattas ofta att lägga information om säljare, lagerhållare i ledet ovanför gatunivå och att vara den som introducerar en UC-polis. På gatunivå är det provokativa åtgärder som används mest. Informatörens roll är avslutad när UC-polisen introducerats. Det är inte fråga om några avancerade UC-operationer på denna nivå. Man köper helt enkelt KCPD Street Crime Unit på väg fram mot en husrannsakan. Ett bra hjälpmedel för polisen i Kansas City är ett ickepolisärt program för att ta emot anonyma tips från allmänheten, Kansas City Crime Stoppers. Tipsen lämnas anonymt via telefon eller på nätet och uppgiftslämnaren tilldelas då en personlig kod. Om informationen ger resultat kan uppgiftslämnaren senare få tipspengar utbetalade. Under ärendets gång finns det möjlighet att ha dialog med den anonyma tipsaren. Resultaten av tipsen utvärderas varje månad och beslut fattas om ersättning. Sedan man startade upp verksamheten i Kansas City har det betalats ut över en miljon dollar i tipspengar. Resan gav oss en intressant inblick och kunskap om de brottsbekämpande myndigheterna i USA. Allt kan inte redovisas här, men efter ett fantastiskt bemötande av våra amerikanska kollegor har vi minnen och erfarenheter för livet. Vi fick möjlighet att diskutera olikheter och likheter i vårt arbete, samt uppleva arbetet i praktiken på fältet. Slutligen vill vi tacka SNPF och våra polismyndigheter som möjliggjorde resan. ■ SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2012 65 ÅKESSON YCKERI TR MILJÖMÄ KT S R 5/12 Årgång 25 LIC 3 09 EN S N U M M E R 3 41 svenska narkotikapolisföreningen 5-2012 1 LEDAREN Västbergamodellen hade vi redan på 1970-talet Under 1970-talet kom den stora missbruksutvecklingen av narkotika i landet. Det tog ingen längre stund för de sociala konsekvenserna att bli påtagligt synliga. Tidsandan var präglad av den individuella friheten med droger och förhållningssättet var inte sällan starkt influerat av de värderingar som gällde under Flower Powerperioden ett antal år tidigare. Det var då företeelser som etablerandet av Christiania uppstod i Köpenhamn och motsvarande haschmiljöer i svenska storstäders rivningshotade kvarter. De kommunala organen upplät en hel del större äldre villor för missbruksvård av en slags självläkande karaktär där en del av missbrukarna själva förklarades som f.d. och därför med automatik var i besittning av den viktiga erfarenheten som gjorde att man kunde leda andra ut ur eländet. Länkrörelsen till stöd för alkoholberoende var förebild och modell. Insikten att narkotikaproblematiken är något annorlunda saknades. Det var ett ödesdigert risktagande med unga människors hälsa där de som var utförare kom direkt ur självdeklarerat avslut av sitt missbruk, till sin funktion utan att genomgå aktiviteter för kompetensutveckling eller kvalitetssäkring av förmåga och lämplighet. Full frihet ansågs som given förutsättning för framgång. Det rådande förhållandet betraktade många som helgalet och benämningen blev flum. Polisen fick lägga åtskillig energi mot de här arrangemangen där samhället genom oförstånd skapat nya kriminella mer eller mindre skyddade miljöer för narkotikaförsäljning och missbruk. Ofta var det så att de som ledde verksamheterna som föreståndare, vårdare eller motsvarande på de här anläggningarna aldrig hade lämnat sitt missbruk och sin kriminalitet, utan nu hade man en skyddad funktion utifrån vilken man blev spindeln i nätet avseende distribution av narkotika till de boende som placerats under deras tänkta kontroll och ansvar. I andra fall valde man att bruka det blinda ögat. Så småningom kom insikten om att den här formen som samhällsinsats var direkt kontraproduktiv och i stället för att unga bröt med sin 2 svenska narkotikapolisföreningen 5-2012 livsstil med droger, så underhöll det rekrytering av nya ungdomar in i ett narkotikamissbruk. Det var till de här anläggningarna man begav sig om man ville köpa hasch eller amfetamin och samtidigt kunde man där få avsättning för stöldgods. Mellan varven rapporteras det om de mest häpnadsväckande formerna för social omsorg. Nu har den här varianten av insats för missbrukare fått en renässans, Bland annat Västbergamodellen med skattefinansierat missbruksboende. Återigen finns det, av samhället organiserat, anläggningar där man accepterar att missbruket får fortgå utan att det finns på plats någon insats för att förhindra det eller någon övrig rehabiliterande åtgärd. Uppgivenhet, likgiltighet, nonchalans, oansvarigt, cynism, flykt från ansvar av ett slag som är helt motstridigt mot den policy för omsorg som varit rådande under många år. Skammen har blivet dragen över missbruksvården och den sociala omsorgen av den svenska modellen. Det må vara så att det för 40 år sen var rätt förvirrat och naivt avseende värderingar och vad som kunde leda till framgång med socialt stöd, missbruksvård och prevention, när samhället ställdes inför en problematik man saknade erfarenhet av. Nu finns historiken, omfattande forskning och en lång erfarenhet av strategier och modeller i ett land som förefaller ha lyckats bäst. Mot den bakgrunden är det svårt att finna annan människosyn och inställning hos de som har ansvaret i de här fallen än den att missbrukarna ger vi fan i. Man kanske rentutav finns med i den kör av vissa cyniker med avsaknad av humanitär insikt och empati som nu ropar ”Äntligen” eftersom att deras filosofi ”Släpp knarket fritt och låt dom knarka ihjäl sig” har börjat praktiseras. Politikerna, enligt ett citat, hör och häpna, har velat ha ett sådant här ställe! Anders Stolpe Vice ordförande i SNPF Info från styrelsen SNPF på Facebook SNPF jobbar kontinuerligt med att informera och motivera er medlemmar genom tidningen samt de konferenser vi anordnar och snart kommer vi även kunna erbjuda snabbare uppdateringar på narkotikaområdet då SNPF nu tar plats i de sociala medierna. SNPF jobbar just nu på att ta fram ett Facebook-konto där medlemmar kan gå med och syftet är att snabbare kunna nå ut med korta notiser, upplysningar och annat som kan vara intressant. Det har hänt väldigt mycket på narkotikaområdet de senaste åren och det är viktigt att hålla sig uppdaterad. Vi ser det som vår uppgift att tillgodose det behovet och lovar att leverera hänvisningar till aktuella domar, artiklar, lagändringar eller relevanta tv-program. Mer info kommer. Inbjudan och anmälan till konferensen i Karlstad 2013 På sidan 73 i tidningen finner du inbjudan till vårens utbildningskonferens i Karlstad med kort info om programmet och om anmälan till konferensen. I detta nummer medverkar följande externa skribenter: Ungdomsroteln i Stockholms City Pia Bodén Magnus skoglund Daniel Fernström Tommy Moberg Marie Clasgård Maria Wallberg Poliser från Kronoberg och Kalmar Kim Nilvall, Sara Nylén och Fredrik Mattsson sid 6 10 15 18 22 30 51 64 66 Redaktörens spalt Narkotikamissbruket bland ungdomar i Sverige ligger på en betydligt lägre nivå än i de flesta andra europeiska länder. Så har det alltid varit och det beror på den restriktiva narkotikapolitiken vi har i Sverige enligt politiker och andra som vet. Polisens bidrag till att hålla ungdomars missbruk på en jämförelsevis låg nivå har varit gatulangningsgruppernas arbete. Så gott som i varje stad har det sedan 20 år funnits en grupp poliser vars uppgift har varit att bekämpa gatuhandel och missbruk av narkotika. Sedan några år tillbaka har GLG organiserats bort, en efter en, för att ingå i myndigheternas allmänna brottsspaningsgrupper. Malmö och Nyköping är två färska exempel. Narkotikabekämpningen på gatunivå blir då givetvis lidande, eftersom spaningsresurserna i första hand används för att klara upp akuta våldsbrott och gängbrottslighet, som blivit allt vanligare. De senaste två-tre årens mätningar visar att svenska ungdomars narkotikamissbruk ökar av i synnerhet cannabis och nya syntetiska internetdroger. Kan detta ha något samband med att risken för upptäckt har minskat, eller är det så att samhällets tillbakaträdande ger signaler om att det är mer tillåtet att missbruka droger. De som propagerar för en legalisering blir också allt fler och ges stort utrymme i media och kulturella forum. Nyligen deltog jag vid ett seminarium på Uppsala universitet där journalisten och riksdagsledamoten Maria Abrahamsson tyckte att det nu var dags att avkriminalisera bruket av narkotika. GOD JUL Gunnar Hermansson svenska narkotikapolisföreningen 5-2012 3 Ifrågasatt polisinsats mot skolungdomar JO: Rättsliga grunder vid narkotikainsatsen Ungdomsroteln vid Polismyndigheten i Stockholms län genomförde den 18 april 2012 en insats som hade bakgrund i misstankar om narkotikahantering vid en grundskola på Södermalm i Stockholm. Vid insatsen hämtades ett antal ungdomar till förhör i sina hem tidigt på morgonen. Föräldrar till två av ungdomarna anmälde polisen till JO, varvid de särskilt ifrågasatte att deras barn hämtats till förhör. JO, som granskat handlingarna i ärendet och inhämtat muntliga upplysningar från polisen, bedömer att polisens åtgärder vid hämtning av ungdomarna haft rättsliga och sakliga grunder. Bakgrund ”Såväl själva insatsen som de bakomliggande omständigheterna är väl dokumenterade i ärendet. Av detta framgår att det funnits rättsliga och sakliga grunder för de åtgärder som anmälarna ifrågasatt. Proportionen mellan mål och medel kan alltid diskuteras kring insatser av detta slag, men vid en samlad bedömning, och då med särskilt beaktande av den utförliga information som getts och av att inget tyder på annat än att insatsen genomförts på ett så långt möjligt hänsynsfullt sätt, anser jag inte att det finns grund för kritik mot att ungdomarna hämtades och att deras mobiltelefoner togs i beslag. Jag vidtar därför ingen ytterligare åtgärd i anledning av anmälningarna.” Bakgrund Det var den 3 april som en anmälan upprättades angående narkotikabrott på Åsö grundskola. Enligt anmälan hade både skolans rektor och lärare uppfattningen om att det hanterades narkotika på skolan. Personal på skolan berättade att de hade iakttagit situationer bland eleverna som väckte misstankar om narkotikahantering. Även fältassistenter hade fått bekräftat av elever på skolan att det röktes på vid fester. Några föräldrar som hade misstankar tog sina barn till Maria Ungdom där de fick lämna urinprov, som i några fall visade sig vara positiva. Ett gediget polisarbete med många samarbeten sattes igång. Vi prioriterade denna insats, vilket innebar att den fick ta mycket resurser i anspråk. Detta gällde ju ungdomar som med stor sannolikhet befann sig nära narkotika på ett eller annat sätt, och denna närhet var på deras grundskola. En skola som man är skyldig att befinna sig i många timmar om dagen. 6 svenska narkotikapolisföreningen 5-2012 – Vi hade inte några klara brottsmisstankar mot någon specifik person men jag ansåg, utifrån de dokument vi hade i ärendet, att de elever som skolan hade namngivit för oss kunde anses tillhöra kategorin vittnen, berättar Peter Wittboldt som är förundersökningsledare på ungdomsroteln. – Jag tänkte fler än ett varv över de tvångsmedel som jag beslutade om, men ansåg att besluten var nödvändiga för att vi skulle få så mycket information som möjligt, fortsätter Peter Wittboldt. – Besluten var kanske ”vågade” men jag gjorde bedömningen att lagstiftningen gav oss utrymme för dessa beslut, vilket senare bekräftades av JO. Tolv ungdomar hämtades i hemmet Det var också Wittboldt som fattade beslutet om att hämta 12 ungdomar mellan 15 och 17 år gamla till förhör samt att ta deras mobiltelefoner i beslag. – Om vi hade kallat ungdomarna till förhör istället för att hämta dem var risken stor att de skulle vara förberedda och ha pratat ihop sig, syftet med förhören kunde då gå till spillo. Vi ville komma åt deras vetskap om narkotikahanteringen på skolan, vilket inte per automatik innebar att ungdomarna själva skulle misstänkas för brott. Vi använde oss av reglerna om hämtning i Rb 23:7. Jag ansåg även att det förelåg skäl av särskild vikt, vilket krävs för att hämta vittnen till förhör. Poliserna som genomförde hämtningarna hade även med sig beslut om personell husrannsakan om det skulle krävas för att kunna genomföra hämtningen, vilket också krävdes i två fall. Eftersom vi sedan tidigare hade erfarenhet av ungdomsutredningar, visste vi att det kan vara svårt att få information vid förhör, ungdomar vill inte ”gola”. Många ungdomar inser inte när det är dags ”att börja prata” för sin egen skull. Av den anledningen tog jag beslut om att ungdomarnas/vittnenas mobiltelefoner skulle tas i beslag enligt Rb 27:1 ”äga betydelse för utredningen”. Ungdomar kommunicerar ju i stor utsträckning via sms. Det var mycket riktigt via telefonerna vi fick den mesta informationen. Ungdomarna hämtades i respektive bostad 07:00 på morgonen den 18 april. Föräldrarna erbjöds följa med till polisstationen för att eventuellt närvara vid förhöret och de informerades både muntligen och skriftligen om anledningen till polisens åtgärder. Polisens brev till föräldrarna ”Med anledning av misstankar om omfattande narkotikaförsäljning/ missbruk på skolan och bland dess elever har vi beslutat om hämtning till förhör av några elever, bland annat ditt barn. Vi hoppas kunna få information som leder oss fram till vilka som hanterar narkotikan på skolan. Då det finns risk att flera på skolan har kännedom om problematiken och för att förhindra att man ”pratar ihop sig” så hämtar vi alla samtidigt. Den tiden på dagen då vi vet att de flesta är hemma, inklusive föräldrar, är tidigt på morgonen. Därför ringde vi på hos er så tidigt idag. För att undvika onödig uppmärksamhet har vi valt att genomföra åtgärderna i civila kläder och med civila fordon. Jag vill ändå uttrycka min förståelse för att det kan kännas obehagligt och att denna start på dagen kanske har medfört problem för er familj/jobb/skola etc. Vi kommer att informera skolan och socialtjänsten så att de kan förbereda eventuella uppföljande frågor/åtgärder. Vi är dock oerhört målmedvetna med att försöka få en narkotikafri skola för era barn och har därför lagt ned resurser både före, under och efter insatsen. Jag hoppas på er förståelse. Har ni frågor eller synpunkter, alternativt får reda på information efteråt som kan vara av värde för vår utredning, så är ni varmt välkomna att kontakta oss! Patrick Widell” Kontaktlista bifogades. Mer om insatsen Insatsen genomfördes enligt plan. Det krävdes ett stort jobb och många förberedelser för att få logistiken att fungera med t.ex. fordon, personal som genomförde hämtningarna, personal som genomförde förhören, socialtjänsten, personal som hanterade massmedia (som visade mycket stort intresse för insatsen) förhörslokaler, personal som informerade anhöriga. Vi var ca 40 personer. Insatsen resulterade inte i några positiva åtalsbeslut. Ett problem med en sådan här narkotikainsats är att den inte innehåller några beslag, vilket är en klar nackdel. Det kan kanske vara lätt att dra slutsatsen att insatsen blev ett misslyckande, vilket skulle vara olyckligt. Det viktigaste syftet, kanske framför allt i ungdomsärenden, måste ju vara det förebyggande resultatet. Om denna insats har resulterat i att någon eller några ungdomar har fått sig en tankeställare och slutat med att hantera narkotika så har insatsen rönt en stor framgång. I detta fall har det förebyggande resultatet varit stort enligt lokal polis, skolans personal, kringliggande skolor samt givetvis ungdomarna själva. n Ungdomsroteln, Stockholm City svenska narkotikapolisföreningen 5-2012 7 Polis och socialtjänst i samverkan på fältet text: pia bodén, Socialsekreterare I mitt arbete som socialsekreterare vid Maria Ungdom har jag sedan 2004 haft möjlighet att delta i och följa utvecklingen i Stockholm av fältförlagt samarbete mellan polis och socialtjänst i syfte att förbättra omhändertagandet av ungdomar som misstänks för narkotikarelaterad brottslighet. MUMIN-projektet ser till helheten När polisen ingriper mot en ung person med anledning av narkotika finns det ofta behov också av sociala och medicinska insatser. För att få bästa möjliga effekt av de samlade resurserna krävs en samordning och ett helhetsperspektiv där ungdomens behov är utgångspunk- 10 svenska narkotikapolisföreningen 5-2012 ten. De organisatoriska och praktiska förutsättningarna för ett sådant arbetssätt gavs i MUMIN-projektet (start 2004), en samverkan mellan Ungdomssektionen vid Länskriminalen i Stockholms län samt socialtjänst och landsting vid Maria Ungdom. (MUMIN: Maria Ungdom Motiverande Intervention). En polisstation inrättades i Maria Ungdoms lokaler, vilket gav ungdomarna och deras familjer möjlighet att, direkt efter avslutat förhör, få de första kontakterna för vård- och behandling, vid behov också akut medicinskt omhändertagande. Därmed upprättades en väl fungerande vårdkedja. Denna verksamhet är numera permanent. För mig personligen har begreppet MUMIN kommit att stå för ett sätt att tänka och agera kring ungdomar med missbruksproblem. Det innebär en gemensam vilja att möjliggöra ett optimalt omhändertagande av ungdomen och dennes familj genom hela vårdkedjan. Under MUMIN-projektet tydliggjordes behovet av ett utvecklat samarbete på fältet mellan polis och socialtjänst. Ett framgångsrikt sådant fanns redan i Göteborgs Stad. Med detta som förebild utarbetades en samarbetsform mellan Länskriminalens Ungdomssektion och socialtjänsten vid Maria Ungdom i enlighet med de lokala förutsättningarna i Stockholm. År 2007 bemannades Ungdomsektionen med socialsekreterare. Det gemensamma arbetet på fältet är föränderligt och kan snabbt växla från att vara av rent polisiär karaktär till att sociala frågor blir dominerande. Detta ställer höga krav på situationsanpassning utifrån det aktuella läget och förutsätter ett nära samarbete mellan de båda yrkeskategorierna. Lyhördhet och förståelse för varandras yrkesutövning är nödvändig. Samtidigt är det av största vikt att uppdraget och rollen för respektive yrkeskategori hålls isär och tydligt kommuniceras till den aktuella ungdomen och dennes familj. Drogfrihet är målet På Maria Ungdom finns en lång tradition att arbeta i team med företrädare för olika professioner: socialarbetare, sjuksköterskor, läkare, psykologer, mentalskötare och psykoterapeuter. Dessa representerar dessutom två olika myndigheter. Samarbetet med polisen visade sig i stor utsträckning innehålla likartade möjligheter och svårigheter. De viktigaste förutsättningarna för att kunna lösa uppkomna problem på ett bra sätt, var även här att det fanns ett gemensamt mål och en vilja att förstå villkoren för den andra professionens yrkesutövning. Socialarbetare och poliser har här ett gemensamt mål: att ungdomar ska få hjälp att avsluta sitt missbruk. Detta var den attityd och det förhållningssätt jag från första stund möttes av från Länskriminalens Ungdomssektion. Sedan dess har verksamheten växt och utvecklats. Bland annat har ett samarbete med Söderortspolisen upprättats både i samband med deras återkommande insats mot narkotika (GÅSEN) och i projekt där MUMIN-metoden prövats för nya åldersgrupper. Vi som företrätt socialtjänsten på fältet i dessa sammanhang har mött ett professionellt arbetssätt och ett prestigelöst förhållningssätt från både Ungdomssektionen och Söderortspolisen. Det har funnits en vilja att samarbeta på alla nivåer. Sammantaget har detta gett oss ”gäster” i Polismyndigheten goda förutsättningar för det sociala arbetet. De uppsökande socialsekreterare som arbetar på fältet med polisen är anställda vid Ungdomsjouren, som är Stockholms Stads funktion för uppsökande arbete med ungdomar. De fungerar som ett komplement till stadsdelarnas arbete, i första hand på kvällar och helger. Beslutsfattandet ligger på respektive socialjour, som har ansvar för myndighetsutövningen. Socialsekreterarens funktion i det operativa arbetet omfattar hela kedjan, från polisingripande, närvaro vid förhör och fortsatt länkning till lokal socialtjänst och behandlingsinsatser. Den innefattar också krisstöd, motivationsarbete och att, i samarbete med aktuell socialjour, bedöma behovet av akuta insatser. Ett underlag för kommunens eller stadsdelens fortsatta arbete med ungdomen ska skyndsamt överlämnas till ansvarig handläggare. Socialsekreteraren på fältet följer ärendet tills det är överlämnat till dem som ska arbeta på längre sikt. En stor fördel med det här arbetssättet är att det sociala perspektivet finns med redan från början. Det ger också möjlighet att utnyttja kraften i den kris som polisingripandet innebär för familjen. Redan i det akuta skedet kan denna formulera sitt uppdrag till behandlarna på Maria Ungdom eller annan öppenvård. De får hjälp att snabbt etablera en kontakt. ation – familj, boende, psykiskt mående, skolgång osv. En första bedömning av omfattningen av missbruket ingår naturligtvis alltid, liksom graden av akut påverkan. Det här är ett exempel på hur arbetsgången kan se ut: • En minderårig person påträffas av polis och misstanke om ringa narkotikabrott uppkommer. Vårdnadshavarna kontaktas och ungdomen medtas för förhör och kroppsbesiktning till polisstationen vid Maria Ungdom. • Jag närvarar vid polisförhöret som representant för socialtjänsten. Genom att jag varit med under det föregående förloppet har jag oftast hunnit få en ganska god uppfattning om den aktuella situationen exempelvis vad gäller tidigare kontakter med socialtjänsten och/eller Maria Ungdom, föräldrarnas inställning eller graden av påverkan. Tankar runt den fortsatta handläggningen tar form efter hand. • Behovet av akut läkarbedömning övervägs. • Bedömning görs om det finns behov av akuta insatser från Socialjouren. • Familjen informeras om vad Maria Ungdom kan erbjuda. • Information ges om den fortsatta handläggningen inom socialtjänsten. • Efter samråd med familjen ges konkret hjälp med de kontakter som ska tas i närtid, exempelvis med Maria Ungdoms akutmottagning eller för inbokning av nybesök vid Maria Ungdoms utredningsoch behandlingssektion. • Krisstöd vid behov till familjen. • Skyndsam anmälan muntligt och skriftligt till lokal socialtjänst. Därmed är ärendet formellt avslutat för min del. Det har tagits över av dem som arbetar på längre sikt. Min uppfattning är att samhället genom samverkan på fältet mellan polis och socialtjänst får ut mer av de totala resurserna. Det är också en vinst för familjerna och ungdomarna som på detta sätt får omedelbart stöd att hantera en påfrestande situation. De får också, i direkt anslutning till polisingripandet, hjälp att initiera mer långsiktiga stöd- och behandlingskontakter. Inte minst ger arbetssättet en tillfredställelse för de poliser och socialarbetare som möter unga med missbruksproblematik. n Alla vinner på samarbetet De ungdomar jag möter i samband med att de är föremål för misstanke om narkotikabrott kan ha mycket olika behov. Problematiken är mycket varierad. Deras nätverk kan se mycket olika ut. Min utgångspunkt är att, så långt det är möjligt, få en bild av hela deras situsvenska narkotikapolisföreningen 5-2012 11 Maria ungdom behövs Maria ungdom i Stockholm tar emot stupfulla och nerdrogade ungdomar yngre än 20 år, som polisen eller ambulanspersonal tagit hand om i Stockholm. Sjuksköterskan Helen Nilsson är enhetschef för akutoch heldygnsvården på Maria ungdom. Hon berättar att avdelningen är indelad i tre zoner; entrén, tillnyktringsavdelningen och intagningsavdelningen. Under helger, och särskilt storhelger som nyår, valborg och halloween, kan många ungdomar och ledsagare samlas i entrén samtidigt. De som är i omedelbart behov av vård, oftast tillnyktring efter för mycket alkoholintag, läggs in i tillnyktringsdelen som består av två rum med madrasser på golvet. Pojkar och flickor var för sig. Efter tillnyktring blir de unga intervjuade av personalen som gör en akut bedömning av den unges situation. Om inte fortsatt vård krävs bokar man också in tid för ett återbesök för att göra en ny bedömning, innan patienten lämnar Maria ungdom, oftast tillsammans med föräldrarna. är viktigt att klarlägga om dessa ungdomar är utsatta för mobbning eller andra övergrepp som kan vara en bakomliggande orsak till missbruk. De flesta underåriga söker sig till Maria ungdom tillsammans med föräldrarna som misstänker att deras barn börjat missbruka narkotika. Barnen kan ha förändrats och blivit håglösa, vänder på dygnet, hjälper inte till hemma längre etc. Cannabisrökning är ofta orsaken, men dessa ungdomar inser inte själva att de har något problem med cannabis. Ibland söker ungdomar själva vård när de rökt länge, blivit psykotiska, inte ätit och sovit på ett tag sedan de blivit utslängda hemifrån eller där de bott. Urinprov missar nya droger När ungdomar kommer akut eller på återbesök tas urinprov för att fastställa vilken eller vilka droger den unge missbrukat, eller om de är drogfria vid återbesök. Man tar däremot aldrig blodprov för droganalys. Ett problem med detta är att Spicedroger och många andra nya s.k. internetdroger inte kan upptäckas i urin. Även i blodprov har det varit svårt att upptäcka Spice-substanser om inte rökning skett strax innan provtagningen. ADHD-diagnoser allt vanligare Sjuksköterskan Helen Nilsson är chef för akuten och heldygnsvården på Maria ungdom i Stockholm. Problem med cannabis ökar Medelåldern på de intagna är 17 år, men Helen Nilsson säger att man ibland får ta hand om 13-åringar som tagit sin första fylla eller mår dåligt av cannabisrökning. Hon ser att alkoholfallen minskar och problemen med cannabis ökar. De som missbrukar cannabis eller annan narkotika blir i regel inlagda i zon 3, som är intagningsavdelningen med 6 vårdplatser. Här kan man få vistas från ett par timmar till 1-2 veckor. Helen Nilsson och hennes engagerade personal, som utgörs av sjuksköterskor och erfarna mentalvårdare, gör då en noggrann utredning om den unges förhållanden i hemmet och i skolan. Det 12 svenska narkotikapolisföreningen 5-2012 Allt fler unga som kommer in har en ADHD-diagnos. Under vistelsen på Maria ungdom kommer det ibland fram att när de blev utredda och fick sin ADHD-diagnos, rökte de också cannabis. Det bekymrar Helen Nilson att de fått en diagnos under sådana förhållanden när hjärnan varit drogpåverkad. Helen Nilsson påpekar också, apropå de allt fler ADHD-diagnoserna, att man inte får glömma att posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), alltså traumatiska händelser från tidigare i livet, kan ge samma symtom som ADHD. Inom Maria ungdom finns ett neuropsykiatriskt team som också utreder och diagnosticerar ADHD. Men här har man dock stor erfarenhet och kunskap om ungdomars missbruk och andra underliggande problem, vilket förmodligen ger säkra diagnoser. Trots allt är personalen på Maria ungdom mycket motiverade och känner att de gör goda insatser genom att ge hjälp och stöd till ungdomar och föräldrar när de som bäst behöver det. Man vet också att många ungdomar fortsätter att missbruka i vuxen ålder av olika anledningar och det är därför svårt att mäta ett långsiktigt resultat. n Gunnar Hermansson Ungdomar och droger – konsekvenser av polisens ingripande Margareta Ross Bergsten har utvärderat i vilken mån ingripanden av polisen, och i förlängningen andra myndigheters insatser, har fått unga droganvändare att bli drogfria efter att deras missbruk upptäckts. Studien omfattar 101 unga män och kvinnor mellan 15 och 25 år, som någon gång under 2001 varit anmälda en eller flera gånger för ringa narkotikabrott i Linköpings kommun. Under åren 2003-2006 gjordes en uppföljning av ungdomarnas situation genom att samla in uppgifter om deras bakgrund, grad av missbruk och kriminell belastning samt vilka insatser och stöd de fick ta del av. Syftet var att identifiera vilka effekter polisens ingripande några år tidigare hade haft. Hade det lett till drogfrihet och minskad brottslighet? Detta var en central fråga liksom hur samarbetet hade fungerat mellan polisen, socialtjänsten och andra berörda. För att göra registeruppgifterna mer levande, gjordes ingående intervjuer med nio av ungdomarna. Med rapporten Ungdomar och droger vill Margareta Ross Bergsten visa att även om det kan se mycket problematiskt ut ibland, så är ”loppet inte kört” för unga som tidigt hamnar i ett missbruk. Det viktiga är att upptäcka och agera för att komma tillrätta med missbruket och bakomliggande orsaker. Lösningen är inte att vänta och se, tro att det går över av sig själv, eller att tro att någon annan löser det. Insatserna kommer då ofta för sent. Polisens arbete att tidigt upptäcka och ingripa mot ungdomars drogmissbruk är en viktig del i det preventiva arbetet och en förutsättning för övriga insatser. Många riskfaktorer – sämre prognos Efter tre år, dvs. 2004, bedömdes 44 av ungdomarna tillhöra gruppen ”troligt positivt utfall”. Åtta ungdomar hade avlidit av olika orsaker under åren 20012004. De övriga 49 var fortfarande aktuella med nya polisanmälningar och hade i många fall aktuella journaler hos socialtjänsten. Inte överraskande visade studien att unga med få riskfaktorer, få polisanmälningar och genomförd skolgång klarat sig bättre än de som tidigt kommit till socialtjänstens kännedom och som haft en problematisk eller tidigt avslutad skolgång eller som har rapporterats för flera brott. Ur gruppen ”troligt positivt utfall” valdes nio ungdomar ut för intervju. De fick beskriva sin familjebakgrund och erfarenhet av droger och brott. Familjebakgrund varierade från till synes helt normala familjeförhållanden till missbrukande och kriminella föräldrar. De droger som ungdomarna använde mest var cannabis, amfetamin och bensodiazepiner (sömn- 14 svenska narkotikapolisföreningen 5-2012 medel och lugnande medel). Även ecstasy och hallucinogena svampar förekom. Myndighetspersoners attityd viktig Ett annat syfte med intervjuerna var att ta reda på hur ungdomarna upplevde kontakten med polisen och andra instanser. Det är svårt att dra några slutsatser av endast nio intervjuer, men ett gott bemötande kan vara en hjälp på traven mot ett bättre liv, på samma sätt som ett dåligt bemötande av myndighetspersoner kan leda till motsatsen. Flera av de intervjuade hade mött både poliser och personal inom socialtjänsten som hade en dålig attityd och heller inte verkade vara kunniga om droger och drogmissbruk. Gatulangningsgruppens poliser är mer kunniga på området och är vana vid kontakter med unga missbrukare, vilket märktes i intervjuerna. Några exempel: Hanna: ”…var mera för att få oss att berätta vem vi köpt av, så därför var de väldigt trevliga mot oss. Kan inte säga nå´t dåligt om polisen.” Sara: ”…Och hon verkade inte så informerad om droger, det kändes inte så, det kändes som att hon, som jag uttryckte det då, att hon var en ganska puckad polis, hon kan inte ha haft hand om droger egentligen. Det kändes som att hon var så okunnig på sättet hon pratade och som hon förklarade saker och sättet hon frågade saker”. Pontus: Vanliga uniformerade poliser och trafikpoliser, särskilt tjejer, har varit stöddiga och otrevliga… Relationen med GLG var OK, de gånger jag satt i arresten hälsade de på och kollade att jag mådde bra.” n Studien kan laddas ner i sin helhet på www.carnegieinst.se Gunnar Hermansson Margareta Ross Bergsten. Ungdomar och droger – betraktelse från en ”utvärderad” polis Nej, jag är personligen egentligen inte en av de ”utvärderade” kollegorna i Margareta Ross Bergstens analys kring konsekvenserna av polisens ingripanden mot ungdomsmissbruk. Jag har dock, i en liten del, varit Margareta behjälplig med hennes arbete att få fram anmälningar och statistik gällande 2001, och har därtill mött de ungdomar som återfinns i analysen efter 2001 då dessvärre flera av dem fortsatte med sitt missbruk. En aktivt närvarande och kunnig polis bygger framgång Jag påstår, efter att ha jobbat 14 år specifikt med dessa frågor på fältet och fortsätter göra det, att om polisen, bland andra aktörer, framgångsrikt ska kunna bidra till att få en ungdom motiverad till att bryta ett destruktivt beteende, så handlar det om kontinuitet. Kontinuitet i narkotikaarbetet – att vi har poliser som under lång tid får arbeta med narkotika på fältet och som bygger upp sin kunskap kring arbetssätt, kring drogerna och dess följder (på alla plan) och kring vilka forum (mötesplatser på Internet och IRL – ”in real life”) som gäller just för stunden och på den ort man arbetar. Vi kan inte på polismyndigheterna runt om i landet endast ha tillfälliga narkotikaprojekt och satsningar på kort sikt där ungdomarna möter kollegor som endast tillfälligt jobbar mot narkotika. Kontinuitet i narkotikautbildningen – att polis- ungdomen ifråga och se om där finns underlag för att nå upp till skälig misstanke om nytt brott. Med en kontinuitet i den repressiva delen visar vi att polisens ingripanden är en av flera återkommande negativa konsekvenser av narkotikabruk/missbruk och/eller annan narkotikabrottslighet. Det handlar om att ungdomen ska komma till insikt över att de negativa konsekvenserna överväger de romantiserade ”fördelarna” med narkotikan. Först då är de förhoppningsvis mottagliga till ett förändrat liv. Har det då hänt något sedan 2001? Ja och nej, är väl svaret. Några har lyckligtvis slutat med narkotika, några har fortsatt missbruka tyvärr och några är dessvärre inte längre i livet. Nya droger etablerar sig och ger ett ”uppsving” för alla droger på marknaden. Glorifieringen av cannabis har ökat, speciellt ogenerat i mediakulturen. Högsta domstolens narkotikapolitiskt omvälvande syn på narkotikastraffen och därtill farlighetsgraden av olika droger bidrar, vilket vi direkt ser och möter i attityden hos de vi ingriper mot, tyvärr till att vi får mer ”orädda” aktörer på banan. De som tidigare bar på en viss mängd kan nu bära dubbelt så mycket men ändå bara riskera knappt halva straffet mot tidigare. Lyckligtvis, oberoende av rättsväsendets tillämpning av straffsatser och tolkning av lagar, så är fortfarande en mycket stor majoritet i samhället mot narkotika. Och det ska vi bygga på och värna om. Det gör vi med KONTINUITET – i närvaron, i kunskapen, i den repressiva delen! myndigheterna ser till att hålla nivån på kunskapen kring narkotikaarbetet levande. Att nya poliser involveras i arbetet mot narkotika, om det så är i ett mängdbrottsperspektiv, livsstilskriminellt beteendemönster eller i satsningar mot trafikbrottslighet. Tyvärr har det under flera år sett ut som så att den enda utbildningen en polis i yttre tjänst har när det kommer till narkotika, är den som man hade på Polishögskolorna. Därefter följer ingen introduktion eller utbildning i hur man på fältet arbetar mot narkotika trots att man dagligen möter missbrukare (även om man inte ser dem). Kontinuitet i den repressiva delen – att ungdomarna möter en aktiv polis som visar att narkotikabrottslighet är straffbart, inte bara en gång utan varje gång. Här menar jag inte att ungdomen ”oftare ska kissa på polisstationen än hemma” utan att polisen, efter att ett ingripande/rapporterande har skett, ska anstränga sig för att inom rimlig tid återigen sätta fokus på Kriminalinspektör Magnus Skoglund, GLG Linköping svenska narkotikapolisföreningen 5-2012 15 Operation Rökelse - Insats mot unga narkotikabrukare i Forshaga, Karlstad och Kil Polisens ungdomsgrupp i Värmland börjar under sommaren 2012 misstänka att det är något som inte står rätt till i Forshaga. En del inkomna underrättelser pekar på problem med droganvändning hos ungdomar i samhället. I början på september besökte ungdomsgruppen en föräldrafri fest i Forshaga där många ungdomar befann sig. De iakttagelser man kunde göra där, stärkte polisens misstankar om att det fanns ett drogproblem. Ett par dagar senare såg spanare hur tre killar stod och rökte hasch i centrala Forshaga. De tre ungdomarna togs med till polisstationen för att lämna urinprov och ungdomsgruppen påbörjade sitt arbete med att söka information gällande misstänkta narkotikabrott. Man samlade information från olika källor som är brukligt i denna typ av utredningar och sammantaget gav detta en bild av ett utbrett missbruk bland ungdomar i Forshaga, Karlstad och Kil. Polisens kartläggning hade avslöjat ett löst sammansatt nätverk av ungdomar som knöts tillsammans genom sitt narkotikabruk. Chefen för ungdomsgruppen fattade då ett beslut att starta Operation Rökelse Misstankarna stärktes Efter ytterligare några dagar fick en av polisens ordningspatruller ett jobb i Forshaga som gällde en stökig fest med mycket ungdomar. Efter att ha fått läget under kontroll beslöt patrullen att ta med tre ungdomar som man misstänkte för narkotikabrott av olika grad. Två av ungdomarna fanns med i det kartläggningsmaterial som ungdomsgruppen hade samlat i Operation Rökelse och båda lämnade urinprov som visade påverkan av narkotika. Ungdomsgruppens misstankar stärktes om ett utbrett missbruk bland ungdomar i Forshaga och man fortsatte arbetet med att identifiera ungdomarna i ärendet. För varje involverad person upprättades akter där man samlade all information. Operativ insats Fem dagar efter det första ingripandet i Forshaga inledde polisens ungdomsgrupp en operativ fas som pågick i en vecka. Med hjälp av poliser från ordningsavdelningen hämtade man in alla de 28 ungdomar som identifierats under kartläggningen. Samtliga förhördes och fick lämna urinprov. Under den operativa insatsen tog ungdomsgruppen stort ansvar när det gäller motiverande samtal med de ungdomar som varit föremål för insatsen. Man lade särskild tyngd vid samtal med föräldrar och andra samverkansparter, som t.ex. socialtjänsten samt skolor. Information om insatsen släpptes också till media i 18 svenska narkotikapolisföreningen 5-2012 avsikt att skapa optimala förutsättningar att nå operationens målsättning. Bra resultat på kort tid Utfallet av operationen blev att 28 ungdomar, samtliga under 21 år, ansågs skäligen misstänkta för narkotikabrott genom eget bruk. Fyra av dem misstänktes också för överlåtelse av narkotika. Deras föräldrar och sociala myndigheter har fått vetskap om ett ofta dolt bruk av narkotika. Flera föräldrar har efteråt berättat att deras barn nu brutit med narkotikan. Operationen har till synes haft en mycket stor preventiv verkan i de berörda orterna. En annan framgång med den kortvariga insatsen, som pågick mellan den 6 och 18 september 2012, är att samhället i stort har uppmärksammat problematiken med droger bland unga. Ungdomsgruppens kompetens efterfrågas numera från allt fler aktörer och polisens arbete har framställts som mycket positivt i media. Olika enheter inom polisen har samarbetat under operationen, något som bidragit till det goda resultatet. En annan viktig erfarenhet är att polisiära insatser av detta slag mot narkotikabrottslighet blir mindre resurskrävande om de föregås av ett gediget underrättelseoch utredningsarbete. Resultatet kan bli långt effektivare än att lägga resurser på tidskrävande traditionell n spaning för att samla bevis om narkotikabrott. Daniel Fernström, chef för polisens ungdomsgrupp i Samverkansområde syd - med säte i Karlstad (Karlstad, Kil, Forshaga, Grums och Säffle kommuner ingår). Hormonmissbruk kan börja redan i gymnasiet Tommy Moberg är socionom och doktorand på Göteborgs universitet – institutionen för socialt arbete. Han är expert i frågor kring ungdom, dopning och missbruk och har en gedigen erfarenhet av utbildning och prevention riktad till såväl ungdomar som vuxna. Tommy återger här några reflektioner från möten med gymnasieelever i samband med föreläsningar om vad det kan innebära att missbruka anabola steroider. - Jag har, trots motstånd från röststarka tjänstemän som arbetar mot riktad prevention i skolan, valt att genomföra utbildningsinsatser på framförallt gymnasiskolor runt om i Sverige. Jag får också ett enormt gensvar från ungdomar och skolpersonal. ”Har man lyssnat på dig och tar steroider är man ju dum i huvet” som en av killarna på en skola i mellansverige uttryckte det. Till varje utbildningstillfälle får också skolorna ett enkelt material som jag satt ihop för att arbetet skall fortgå även efter utbildningsinsatsen. Detta material består av reflektionsövningar, värderingsfrågor och en enkel kunskapstest. Jag berättar också för skolans rektor och/eller elevvårdspersonalen att grundförutsättningen för att jag skall komma till skolan är att efterarbetet skall genomföras i smågrupper med klasslärare eller mentorer, eftersom oreflekterad kunskap inte har önskad effekt. Efter genomförd utbildning stannar jag också kvar på skolan den tid som behövs för att ungdomarna skall kunna få ställa privata frågor och uttrycka sina reflektioner och funderingar lite mera avskilt. Det kan vara svårt att ställa frågor i en aula med många kompisar närvarande som kommeterar. Ibland kommer det fram unga tjejer och uttrycker oro över sina pojkvänner men ibland också oro för bröder eller kompisar. Inte så sällan har dessa flickor med sig bilder av pojkvännen i sin mobiltelefon och de undrar: ”Kan man se ut så här om man är 17 år?” Dessvärre tvingas jag ofta berätta för dem att det inte är fysiskt möjligt att utveckla så mycket grov muskulatur på den korta tid 17-åringen haft till förfogande om han tränar ”rent”. Jag får också en möjlighet att prata med dessa unga flickor om hur de kan agera och vilka varningssignaler de bör ta på största allvar, hur de kan söka stöd och skydd vid olika hotbilder via bl.a. föräldrar, elevhälsan, ungdomsmottagningar och tjejjourer. Denna kunskap får de dessvärre oftast inte på annat sätt. Vid ett tillfälle på en skola i södra Sverige kom en 16-årig elev som gick på ett hockeyprogram fram och berättade om det grupptryck som fanns i hans förening från olika ledare och bland kompisar att använda kosttillskott. Han berättade att han inte ville ta dessa produkter, men att tjatet var jobbigt. Han hade löst det genom att tillverka egna drycker hemma innan träningen. Han blandade mjölkprodukter med frukt och fibrer och på så sätt kunde han också ”skaka” ihop sin dryck efter träningen. Han visste vad han fick i sig och han slapp tjatet och att hamna utanför. Det var fantastiskt att få träffa en så klok 16-åring och alla milen hem i bilen gick faktiskt betydligt lättare. Dessa möten ger mig också ett stort hopp inför framtiden – merparten av våra ungdomar gör kloka val och min övertygelse är att när ungdomar får vettig information kommer de att fatta kloka beslut i det som rör deras liv. Jag brukar försöka avsluta varje föreläsning med att säga till ungdomarna att de befinner sig i en alldeles unik sitaution just nu med möjlighet att faktiskt forma sin egen framtid och ge sig själva chans till en bra start av vuxenlivet. ”Ni har väldigt mycket liv kvar att forma och att styra över…..” n Tommy Moberg Snacket kring träningstillskott Många frågor handlar om riskerna med kontaminerade kosttillskott. Vid några tillfällen har ungdomar kommit fram och berättat att min föreläsning har ”sabbat” deras upplägg till specialarbete. ”Jag har köpt in olika proteinpulver och bestämt mig för att träna med dessa under några veckor, för att sedan byta tillskott och sedan kunna jämföra resultaten när det gäller bänkpress mm. Jag kan ju inte göra det nu!!” 22 svenska narkotikapolisföreningen 5-2012 Tommy Moberg, socionom och doktorand vid Göteborgs universitet, som har stor erfarenhet av frågor kring ungdom, dopning och missbruk. Ungas frågor om alkohol och droger Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) har under hösten 2012 gett ut skriften Ungas frågor om alkohol och droger. CAN genomför undersökningar av skolelevers drogvanor som man presenterar i årliga rapporter. CAN driver också webbplatsen Drugsmart.com där man besvarar bland annat frågor från unga. Drugsmart. com riktar sig också till dem som i sin yrkesroll möter ungdomar. I den nya skriften har CAN sammanställt fakta om de senaste årens utveckling av alkohol- och drogkonsumtionen bland unga och vilken riskuppfattning de har. Vidare presenteras en färsk undersökning som tagit reda på vilka olika typer av källor unga använder, vilka frågor de upplever som känsliga och hur de skulle söka information och hjälp när det gäller känsliga frågor. En stor del av skriften ägnas åt frågor och svar om alkohol och droger som under åren 2009-2011 förekommit på Drugsmart.com. Varje år har i genomsnitt 640 frågor besvarats och i skriften redovisas ett urval av dessa. CAN-skriften är utan tvekan en god hjälp för alla som arbetar med ungdomar och den kan beställas på www.can.se. GH 26 svenska narkotikapolisföreningen 5-2012 Ny film om cannabis Cannabis – risker och konsekvenser Många ungdomar uppger att de hellre röker cannabis än dricker alkohol. Ungdomarna idag har ofta dålig kunskap om både de medicinska och juridiska följderna av att använda cannabis. I filmen intervjuas narkotikapoliser och socialtjänst som berättar om vilka åtgärder de kan vidta och vad det innebär att åka fast för t.ex. innehav eller langning av cannabis. Vidare intervjuas en f.d. cannabisanvändare och hans pappa samt en överläkare på Maria Beroendecentrum om de medicinska konsekvenserna. Dessutom för vi höra en mamma vars 17-åriga dotter som påverkad av cannabis tog livet av sig. Syftet är att informera ungdomar om att cannabis inte är så ofarligt som de kanske tror, och vilka lagliga och medicinska konsekvenser som finns kring cannabisanvändning. Filmen har även visats för lärare, skolsköterskor, fältassistenter och poliser och reaktionerna har varit överväldigande positiva För mer info besök www.Kunskapsmedia.se GH Notiser Strategiska brott bland unga på 00-talet Vissa typer av brott bland unga indikerar starkare än andra brott en fortsatt lång brottskarriär. De brotten kallas strategiska brott och har tidigare studerats av Brå när det gäller personer födda på 1960- och 1970-talen. Bilstöld var då den brottstyp i gärningspersonernas första lagföring som visade på högst risk för många återfall i brott. I denna rapport uppdateras kunskapen och de brottstyper som tydligast indikerar en fortsatt lång och intensiv brottskarriär under 00-talet är rån, tillgrepp av motorfordon samt brott som ingår under rubriken brott mot allmän verksamhet, främst våld och hot mot tjänsteman och övergrepp i rättssak. Rapporten fördjupar också kunskapen om de strategiska brotten genom att beskriva de unga som begår dem. Vilka levnadsomständigheter kännetecknar dessa unga? Skiljer de sig från andra unga lagöverträdare? Hur kan man med hjälp av den nya kunskapen förebygga att unga hamnar i kriminalitet? Källa: Brottsförebyggande rådet, Brå. Rapport 2011:21 Polisbevakning av skola efter rån gav narkotikatips Omkring månadsskiftet september-oktober i år rånades tre elever och en annan ung person som besökt gymnasieskolan Vipan i Lund. Rånen skedde strax utanför skolan när ungdomarna ensamma var på väg därifrån. Det senaste överfallet skedde mitt på dagen då en 16-årig elev misshandlades och rånades av tre pojkar i hans egen ålder som inte går på skolan. Skolchefen vände sig till polisen och begärde bevakning. Både uniformerad och civilklädd polis började bevaka skolan och rånen upphörde. Men bevakningen ledde till att polisen fick flera tips om narkotikaförsäljning av elever på skolan och en narkotikapåverkad elev greps. GH Allt fler missbrukar nätdrogen spice Säffletidningen Ny drog oroar Östhammarspolisen UNT Allt fler unga drogar sig Svt.se/Jämtlandsnytt Rubrikerna ovan är hämtade från nyhetsflödet den 8 november. Liknande rubriker om drogmissbruk förekommer dagligen och de gäller oftast oron för ungdomars ökade missbruk av cannabis och i synnerhet de syntetiska cannabisdrogerna av spicetyp. Spice örtblandningar säljs på nätet och är mycket mer potenta än hasch och marijuana. Myndigheterna har narkotikaklassat ett 20-tal olika syntetiska cannabissubstanser, men nya och likvärdiga varianter tillkommer i en aldrig sinande ström. Det är dessa ”lagliga” men också lika farliga varianter av spice som köps och används av ungdomar. Problemet är likartat i de flesta länder i vår omvärld. För att få stopp på den lukrativa näthandeln med spice måste något nytt hända från myndighetshåll. I Norge har Läkemedelsverket nyligen föreslagit en klassning av hela substansgrupper, något som diskuterats i Sverige men inte ansetts möjligt att genomföra. Det är kanske dags att ta sig en ny funderare och inte låta byråkratin stoppa oss från att skydda en uppväxande generation. Gunnar Hermansson svenska narkotikapolisföreningen 5-2012 27 Utbildning om internetdroger för detaljhandeln och Posten Personal inom detaljhandeln och postens personal är primära målgrupper som vi vill utbilda och ge ökad kunskap om distributionen av nätdroger anser vi som arbetar i Sportfront. Tanken är att samordna och utveckla nätverk tillsammans med polisen och socialtjänsten i stadsdelen eller kommunen och på så sätt höja kunskapen och beredskapen och begränsa tillgängligheten av droger. Sportfront är en stiftelse med säte i Göteborg. Vi arbetar förebyggande och stödjande och tar avstånd från droger, våld och rasism. Det gör vi genom att anordna föreläsningar och utbildningar och genom konsultation och handledning för företag, skolor, idrotten och andra föreningar, kommuner, stadsdelar, sjukvård, polis, socialtjänst, fritidsverksamhet och på föräldramöten. Samtal med ungdomar ger kunskap Efter samtal med ungdomar om vad de tycker vi vuxna ska göra i det förebyggande och främjande arbetet mot droger, så tyckte de att Sportfront skulle satsa på att minska tillgången på droger genom att utbilda posten, livsmedelsbutikerna och tobaksaffärerna där man lämnar ut postpaket. De berättar öppet om hur lätt det är att beställa och hämta ut drogerna, och att vuxenvärlden ”inte fattar”. Ungdomarna berättar också att det mesta finns att köpa på Internet som t.ex. steroider, RC-droger ( Research Chemicals, vilket betyder kemiska droger som ännu inte narkotikaklassats och därmed inte är olagliga att sälja eller inneha), röka, narkotikaklassade läkemedel och även olika ingredienser för att själv framställa olika substanser. Sportfront har engagerat sig i denna fråga och utvecklar den med att samordna handlarna i t.ex. en stadsdel tillsammans med närpolisen och socialtjänsten för att samverka om tidig upptäckt och begränsa tillgängligheten av droger. Om fler samverkar ger man polisen bättre möjligheter att minska tillgången på nya och även ännu inte förbjudna internetdroger. När ett postombud misstänker att försändelser innehåller nätdroger, ska det vara naturligt att kontakta polisen. Förstörandelagen, som infördes 1 april 2011, ger polisen och tullen i Sverige rätt att omhänderta syntetiska droger som ännu inte är narkotikaklassade om de bedömer att syftet med innehavet är kopplat till drogmissbruk. Efter beslut av en åklagare får de omhändertagna drogerna förstöras. 30 svenska narkotikapolisföreningen 5-2012 Posten och postombuden positiva till utbildning – Det är viktigt med utbildning kring nätdroger eftersom vi är postombud och delar ut paket till alla boende i vårt närområde. Det är bra om vi kan få kunskap kring hur dessa paket ser ut och vad vi skall vara uppmärksamma på, säger Karin Lundström som är VD och butikschef för ICA-MAXI i Torslanda. Butiker som också är postombud vill hålla sig informerade om nätdroger och andra droger som ofta skickas med posten. – Samhällsnyttan är att vi genom kunskap kan ge polisen uppgifter som kan göra deras arbete enklare. Vi inom handeln har alltid nytta av kunskap kring frågor som rör droger så att vi kan hålla mer uppmärksamhet. Så detta samarbete med polisen och Sportfront gör att vi blir duktigare och att vi tillsammans kan göra en viktig samhällsinsats, tillägger Karin Lundström. – Ju mer vi vet hur de som handlar med dessa nätdroger agerar, desto lättare kan vi medverka till att minska det. Det är bra att vi får denna utbildning och samarbetet med polisen och Sportfront, säger Jan Staffas som är butikschef på Hemköp i Torslanda. – I dag har vi inte så stor kunskap om vilka som levererar dessa droger och i vilka förpackningar som de skickas i. Ju mer vi kan sprida det och prata om det på andra möten som vi har med kollegor runt om i landet desto större nytta kan vi göra. Enligt Jan Staffas är Hemköp en stor organisation med mycket utbildningar om säkerhet, lagar och avtal som är obligatorisk för dem som arbetar inom Hemköp – Inom Posten har vi pratat en del om nätdroger och vår kunskap är inte bra, så vi är mycket positiva till denna utbildning och hjälp med nätverk och kontakter, säger postmästaren Christer Haglund. Energidryckerna är en fara i samhället En annan viktig fråga att ta på allvar är den stora användningen av energidrycker. Det finns i dagsläget enligt Sportfronts mening anledning att vara restriktiv med energidrycker och vi anser att det ska vara en 18 årsgräns, eftersom svensk lag har denna åldersgräns på berusningsmedel. Flera barn och unga medicineras i onödan med tabletter för att de har svårt att koncentrera sig, sömnbesvär, ångest, blir speedade och visar symtom med bröstsmärtor på grund av intag av energidrycker. Sportfront utbildade alla skolsköterskor och skolläkare, ca 200 stycken, i Göteborg hösten 2011. En ide är att lägga till en fråga i hälsosamtalen som görs i åk 4 och 8 om bruk av energidrycker. Marie Clasgård, grundare av stiftelsen Sportfront och samordnande projektledare. Sportfronts styrelse består av en tvärsektoriell expertkunskap inom våld- och drogförebyggande arbete. Den som vill veta mer om vårt uppdrag och vår verksamhet kan besöka hemsidan www.sportfront.se. n Marie Clasgård Inköp av aceton kan indikera knarktillverkning Om försäljningen av aceton ökar märkbart i en butik på landsbygden, kan det vara en indikation på att ”Spice”, dvs. rökmix som innehåller syntetiska cannabinoider, tillverkas på orten. Spicemissbruk har blivit mycket vanligt bland ungdomar, särskilt på mindre orter där tillgången på hasch och marijuana inte är så god som på större orter. Dessutom innehåller Spice ofta cannabinoider som ännu inte är förbjudna. Rökmixar kan köpas färdiga på internet, men de är också enkla att tillverka hemma. Den aktiva substansen, en syntetisk cannabinoid i pulverform, kan beställas direkt från laboratorier i Kina eller köpas från mellanhänder. Pulvret löses upp i vanlig aceton utan olja. Torkade växtdelar, som kan vara t.ex. örtte eller andra blandningar som kan köpas på nätet, doppas i lösningen. Efter torkning är växtdelarna impregnerade med en syntetisk cannabinoid och kallas nu Spice, som vid rökning ger ett cannabisliknande rus. Polisen i Norrbotten har märkt av en markant ökning av Spice bland ungdomar och man har flera gånger träffat på Spicepulver och aceton vid husrannsakningar. Under hösten dömdes en 23-åring från Boden till tre års fängelse för tillverkning och försäljning av Spice. Han hade fyra liter aceton i bostaden. Gunnar Hermansson svenska narkotikapolisföreningen 5-2012 31 Den oreglerade handeln med kosttillskott När det skrivs eller talas om kosttillskott i medierna och på internet kan det gälla allt från oskyldiga vitaminer och mineraler till preparat som befinner sig i gränslandet mellan läkemedel och illegala droger. Men vad är kosttillskott egentligen och vilka lagar och regler gäller för tillverkarna och handeln? Kosttillskott definieras i Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2003:9) som livsmedel avsedda att komplettera en normal kost. De utgör koncentrerade källor för näringsämnen (vitaminer och mineraler), eller andra ämnen med näringsmässig verkan (essentiella fettsyror eller aminosyror) eller fysiologisk verkan (fibrer eller örter). Kosttillskott får endast tillhandahållas i avdelade doser i form av tabletter, kapslar, ampuller med vätska och liknande, avsedda att intas i uppmätta små mängder. För att få kallas kosttillskott måste dessutom produkten vara märkt med svensk text med uppgift om näringsinnehållet, rekommenderad dagsdos m.m. Den ska också märkas med ”kosttillskott” och sådan beteckning får endast användas på produkter som uppfyller kraven i föreskrifterna. Behövs kosttillskott? Enligt definitionen innehåller kosttillskott sådana näringsämnen som finns i livsmedel och som man tillgodogör sig genom att äta en väl balanserad och näringsrik kost. Man behöver därför inte komplettera med kosttillskott enligt Livsmedelsverket, men en ny undersökning som Livsmedelsverket publicerade i september 2012, Riksmaten-vuxna 2010-2011, visar att svenskarnas dåliga matvanor har skapat ett folkhälsoproblem. Våra matvanor har visserligen blivit bättre än förr, men är fortfarande inte tillräckligt bra. De flesta behöver äta mer grönt, fisk, fibrer och fullkorn och mindre socker, mättat fett och salt. Sämst matvanor har unga som inte får i sig tillräckligt med näring, i synnerhet B-vitamin, D-vitamin och järn. Prestationshöjande livsstilspreparat säljs som kosttillskott Benämningen kosttillskott används vanligtvis också på ett felaktigt sätt för den oöverskådliga marknaden av preparat som påstås bidra till bland annat viktminskning, förbättrad potens, snabbare muskelbyggnad, skärpt koncentration och ökad prestation. Denna typ av kroppsförbättrande och prestationshöjande livsstils- 34 svenska narkotikapolisföreningen 5-2012 preparat är tillskott som huvudsakligen inte innehåller livsnödvändiga näringsämnen och de ska därför inte förväxlas med kosttillskott. De flesta preparaten innehåller ämnen som kan vara direkt olämpliga som födoämnen eller i vissa fall olagliga. Merparten av denna typ av preparat säljs på internet, på gym och i de flesta hälsokostbutiker. På några få år har handeln med tillskott skapat en miljardindustri som i huvudsak omfattas av samma regler och tillsyn som livsmedelshantering. Kontroll av handeln Det krävs inget godkännande från Livsmedelsverket eller kommunen för att sälja kosttillskott eller andra tillskott i Sverige. Kommunerna ansvarar för tillsynen med stöd av Livsmedelsverket. Merparten av kommunernas resurser går till kontroll av livsmedel med avseende på hygien och hållbarhet. Eftersom kosttillskott och andra tillskott ofta är väl förpackade och har lång hållbarhet, görs kontroller huvudsakligen av att märkningen är på svenska och att företagens rutiner är godkända. Innehållet i produkterna kontrolleras inte alls vid tillsynen. Allt ansvar för att innehållet är korrekt och inte innehåller några förbjudna substanser ligger på tillverkaren. Icke godkända tillskott kan beläggas med saluförbud. Kosttillskott och andra typer av tillskott är heller inte till för att förebygga, lindra eller bota sjukdomar och får därför inte marknadsföras med påståenden om medicinska verkningar. Granskning av kosttillskott på nätet Läkemedelsverket gjorde 2011 en studie av hur kraven i lagstiftningen uppfylls i handeln med kosttillskott via internet. Man valde att granska åtta webbsidor med ett brett utbud av produkter inom kategorierna bantning och prestation eller örtbaserade kosttillskott. De tre dominerande webbföretagen var Gymgrossisten, Svensktkosttillskott och Topformula. Man granskade 43 produkter avseende märkning, hälsopåståenden, ingredienser som kan vara farliga och innehållet i produkterna analyserades. Jack3d innehöll den numera förbjudna substansen DMAA. Novedex innehåller dianestrozol, en oreglerad substans som påstås öka kroppens produktion av testosteron, på samma sätt som den förbjudna substansen tamoxifen med varunamnet Nolvadex. Resultatet av undersökningen blev att endast 2 av de 43 förpackningarna uppfyllde märkningskraven för kosttillskott. Av 19 produkter som inhandlades på Gymgrossisten saknade 14 märkning på svenska, vilket är ett av kraven för att få säljas i Sverige. I 30 av produkterna ingick växter eller växtextrakt som kan innehålla hälsofarliga substanser. Substanser som kan ge biverkningar vid överdosering påvisades i 28 produkter. 8 av produkterna innehöll substanser som vid en prövning skulle kunna klassificeras som läkemedel. En sådan substans är synefrin, ett ämne som liknar efedrin och som ingår i flera bantningsprodukter. – Av det vi sett i vår undersökning verkar det som att internetförsäljning av kosttillskott i stor utsträckning är oseriös, säger Livsmedelsverkets generaldirektör Inger Andersson i ett pressmeddelande efter studien. – Antingen struntar försäljarna i att ta sitt ansvar eller så saknar de kompetens att göra det. Som konsument är det nästan omöjligt att veta vad det är man köper och risken att bli lurad och till och med skadad är stor fortsätter Inger Andersson. Vad har då hänt sedan undersökningen publicerades? Frågan ställdes till Zofia Kurowska, statsinspektör på Livsmedelsverket, som förklarade att Läkemedelsverket har kontaktats beträffande de substanser som kan bli klassade som läkemedel och kommunerna där de aktuella företagen ligger har kontaktats. I Stockholm har vissa produkter belagts med saluförbud. Några ytterligare sanktioner finns inte. Riksidrotten varnar för prestationshöjande tillskott Flera idrottsmän har under senare år lämnat positiva dopingprover sedan de ätit prestationshöjande tillskott som innehållit en dopingklassad substans. Riksidrottsförbundet (RF) avråder därför för användning av kosttillskott i allmänhet och prestationshöjande tillskott som utlovar ökad vikt eller styrka i synnerhet. Under 2009 misstänktes en idrottsutövare ha dopat sig med en anabol steroid. Han påstod att han bara tagit ett kosttillskott som heter Jungle Warfare, inköpt i Sverige. Dopinglaboratoriet fann vid analys av pro- dukten att den innehöll metyltestosteron. I början av 2011 varnade RF för tillskotten Crack, Jack3d, Black Burn, Hyperdrive 3.0+ och Novedex XT. Ett antal idrottsutövare hade lämnat positiva dopingprov som innehöll metylhexanamin, oxilofrin eller androstatriendion, alla är dopingklassade substanser som finns i dessa produkter. Metylhexanamin, även känd som 1.3-dimetylamylamin (DMAA), är en substans som i september 2012 klassades enlig lagen om förbud mot vissa hälsofarliga varor. DMAA ingår i tillskottet Jack3d och är en centralstimulerande substans som har en missbrukspotential. Innan DMAA blev förbjuden att sälja och inneha enligt lag, belades Jack3d under försommaren med saluförbud i bl.a. Gymgrossistens butiker över hela landet. Tillskott i gråzonen Innehåll i vanliga kosttillskott, dvs. vitaminer och mineraler som folk i allmänhet också kallar hälsokost, är reglerat av EU-kommissionen och Livsmedelsverket föreskriver hur förpackningar ska märkas. Tillverkaren av preparaten ansvarar för innehållet, men kontrollen av hur det förhåller sig är i det närmaste obefintlig. Än mer anmärkningsvärd är den gigantiska marknad av diverse preparat som påstås vara prestationshöjande, viktminskande m.m. och som flyter omkring i gråzonen mellan kosttillskott, läkemedel, dopningsmedel och illegala droger. De marknadsförs ofta som kosttillskott, men kan innehålla läkemedelssubstanser eller olagliga substanser som innebär risk för skador. Kontrollen av denna miljardindustri är om möjligt ännu sämre än tillsynen av kosttillskott. Livsmedelsverket och kommunerna saknar helt enkelt resurser. n Förslag: • Ge dessa gråzonspreparat en egen benämning så att de inte kan försvinna i det som kallas kosttillskottsdjungeln. • Förbättra regelverk och tillsyn över de hälsovådliga och ibland olagliga gråzonspreparaten. Gunnar Hermansson svenska narkotikapolisföreningen 5-2012 35 Etylfenidat narkotikaklassas Etylfenidat är en syntetisk drog, som bjudits ut på den internationella drogmarknaden sedan slutet av 2010. Under första halvåret 2012 rapporterade svenska myndigheter en markant ökad förekomst av medlet. Som kemikalie är etylfenidat ett vitt pulver eller vita kristaller. Det säljs mer eller mindre fritt via internet. Företag i Storbritannien erbjuder ett gram med en nominell halt av 98,5 procent för ca 170 kronor och 100 gram för ca 7 000 kronor. Medlet kallas även ”Ecaine”, ”E-Date”, ”EP”, ”nopaine” eller ”fake cocaine” (då det har kokainliknande effekter och kan användas för att förfalska kokain). Centralstimulantia Etylfenidat är kemiskt nära besläktat med metylfenidat (Ritalina m.fl.), som är narkotikaklassat sedan årtionden. Metylfenidat används bl.a. för att behandla koncentrationsproblem hos barn (ADHD m.m.). Etylfenidat har ingen accepterad medicinsk användning. För missbruksändamål intas det genom snusning (snortande), nedsväljning, injektion (intramuskulär eller intravenös) eller inhalation (genom upphettning på folie). Vid tillförsel via näsan kan det ge en skarp och brännande retning. Det kan sannolikt även intas rektalt. Missbruksdoser kan variera från 10 mg och uppåt. På internetsidor rekommenderas doser från 20 mg vid snusning eller nedväljning. Doserna kan bli betydande, från 100 mg vid ett tillfälle upp till 150 mg under en förlängd russession. Etylfenidat kan även bildas i levern vid samtidigt intag av metylfenidat och alkohol (etanol). Etylfenidat framkallar ett centralstimulerande rus med effekter som pratsamhet, eufori, ökad energi, sexuell stimulering och intensivare upplevelser av t.ex. musik. Vid kraftig påverkan eller upprepat missbruk kan etylfenidat framkalla ångest, hallucinationer och paranoia. Yttre tecken på etylfenidatberusning är stora pupiller, stegrad puls, ökad kroppstemperatur, myrkrypningar, rastlöshet samt kramper. Vid en första inspektion torde det vara svårt att skilja etylfenidratpåverkan från sådan med exempelvis amfetamin. En indikation på att etylfenidat kan vara starkt beroendeframkallande är att intag lätt framkallar Etylfenidat är under klassning som narkotika i Sverige 38 svenska narkotikapolisföreningen 5-2012 behov av snabbt förnyad dosering efter att en dos avklingat samt att toleransutvecklingen kan vara betydande. Missbrukare har rapporterat att de oplanerat konsumerat hela sitt tillgängliga parti. Liknar kokain och metylfenidat Dokumentationen om etylfenidat är sparsam. FHI:s klassningsdokument innehåller endast omkring två sidor med korta sammanfattningar av verkningsmekanismer, effekter och kända risker eller störningar. Wikipedia har knappt en halv sida med allmänna beskrivningar av verkningsmekanismer och noteringar att medlet ej står under narkotikakontroll i vissa, namngivna länder. På internet kan man finna tripprapporter och uppskattningar av missbruksdoser. Enstaka vetenskapliga översikter finns, främst om syntes resp. metabolism. Likheten med metylfenidat i fråga om struktur, verkningsmekanismer m.m. gör dock att man redan nu kan ange vissa risker vid användning av etylfenidat, även om den samlade kliniska, sociala och polisiära erfarenheten är begränsad. Det gäller främst risken för hallucinationer och snabb beroendeutveckling. EMCDDA och FHI jämför etylfenidat närmast med kokain och metylfenidat. Omfattas redan nu av förstörandelagen Folkhälsoinstitutet skrev den 11 september till Regeringen med förslag om narkotikaklassning av etylfenidat. Klassningen väntas träda ikraft före årsskiftet. Medlet kommer troligen att föras till narkotikaförteckning I, eftersom det saknar medicinsk användning i Sverige. I och med framställningen till Regeringen omfattas etylfenidat redan nu av förstörandelagen (2011:111). n JH Etylfenidat säljs fortfarande öppet på internet. Här en engelsk hemsida med detaljerade uppgifter om medlet. Skapa en särskild Narkotikakontrollstyrelse! spektrum av uppgifter, från bevakning och forensiska Administrativ narkotikakontroll har funnits i Sverige analyser av nya droger, till närmast polisiära utredsedan den första narkotikaförordningen 1923. Till en ningar kring avdrift från medicinsk hantering m.m. början låg den hos Kungl. Medicinalstyrelsen. När denOmorganisationen av FHI m.fl. skapar ett unikt na uppgick i Socialstyrelsen 1968 följde narkotikakontillfälle att bilda en svensk Narkotikakontrollstyrelse trollen med. År 1990 bildades Läkemedelsverket (LV) (NKS). Stora samordningsfördelar skulle kunna vinnas och tog över frågan. LV har till uppgift bl.a. att utfärda om en enda myndighet skulle få ett totalansvar för all narkotikaförteckningar, att utreda medicinska preparat administrativ narkotikakontroll. NKS skulle i så fall få för klassning som narkotika m.m. bl.a. följande uppgifter: En parallell uppgift ligger på Statens folkhälsoin1. Bevakning av nya substanser som kan bli föremål stitut (FHI, bildat 1992, omorganiserat 2001), då det för kontroll som narkotika eller hälsofarliga varor. gäller att bevaka och lämna förslag om narkotikaUppgiften skulle tas över från FHI och LV. klassning för övriga substanser (sådana som ej är 2. Utfärdande av förteckningar över narkotika resp. läkemedel). FHI har också en speciell funktion då det hälsofarliga varor. Uppgiften skulle tas över från FHI gäller nya substanser som kan bli föremål för förslag och LV. till Regeringen om klassning som narkotika eller häl3. Internationella kontakter avseende drogkontroll sofarlig vara. Det gäller preparat som tagits i beslag inom EU och FN. Uppgiften skulav polisen eller tullen och där le tas över främst från FHI. åklagare begärt utlåtande enligt ”Omorganisationen av FHI 4. Insamling av statistik m.m. ”förstörandelagen” (2011:111). I om utvecklingen av narkotikaskrivande stund har FHI yttrat m.fl. skapar ett unikt tillmissbruk. Uppgiften skulle tas sig över omkring 50 substanser fälle att bilda en svensk över från bl.a. Centralförbundet och lämnat förslag om formell för alkohol- och narkotikauppnarkotikaklassning i fråga om ett Narkotikakontrollstyrelse lysning. (etylfenidat, 11 september). (NKS).” 5. Utredningar om brott mot Nu skall myndigheterna inom överträdelser av administrativa hälsoområdet organiseras om. regler om narkotika m.m. Uppgiften skulle tas över FHI skall slås ihop med Smittskyddsinstitutet (SMI) och från i första hand Socialstyrelsen. bilda Institutet för folkhälsa från den 1 januari 2014. 6. Sammanställande av forensisk information om Ett förslag (Ds 2012:49) är ute på remiss. Där sägs narkotika m.m., särskilt nya substanser. Det skulle ske inte mycket om narkotikakontrollen. Men i förbifarten i form av exempelvis sakkunnigutlåtanden. Uppgiften noteras att ”Det finns exempelvis skäl att överväga om har idag inget naturligt hemvist utan skulle här kunna […] de lagstadgade uppgifter enligt narkotikalagstiftfå en första systematisk reglering. ningen, som Statens folkhälsoinstitut i dag ansvarar för, 7. Kunskapsinhämtning och kompetensutveckling lämpligen borde hanteras av någon annan myndighet.” inom området administrativ narkotikakontroll. Denna Inget förslag lämnas dock i den riktningen. funktion är f.n. svagt definierad. Listan kan göras mycket längre. Den torde Uppgifter för en Narkotikakontrollstyrelse dock visa att det finns mycket att göra för en Narkotikakontrollen är hårt reglerad av internationella Narkotikakontrollstyrelse. konventioner (FN), har både administrativa och poDen operativa narkotikakontrollen med underrätlisära-tullnära sidor och kräver djup kompetens inom telseverksamhet och ingripanden mot narkotikabrott många fackområden (från drogkemi till epidemiologi). m.m. skulle ligga kvar på polis och tull. Men det skulle Idag har svenska myndigheter svårt att lösa vissa troligen bli lättare för poliser och tullnärer att bara frågor inom narkotikakontrollen. Mest markant är behöva ha en motpart då det gäller administrativ narbristen på försörjning av sakkunniga i narkotikamål kotikakontroll. n som avser farlighetsbedömning av nya narkotika. Frågan har varit aktuell under snart 30 år. Dock finns Jonas Hartelius ingen intern försörjning inom detta område, som för exempelvis rättskemiska frågor. Många andra länder, som USA, har en central narReferens kotikakontrollmyndighet med brett mandat. Drug En mer samlad myndighetsstruktur inom folkhälsoomEnforcement Administration (DEA) hanterar ett stort rådet, Ds 2012:49. svenska narkotikapolisföreningen 5-2012 39 Pågående satsningar mot ungdomskriminalitet och mängdbrottslighet Två regeringsuppdrag till Rikspolisstyrelsen (RPS) under 2011 har resulterat i dels den hittills största satsningen mot ungdomsbrottslighet genom initiering av sociala insatsgrupper, och dels en nationell operativ satsning mot livsstilskriminellas brottslighet, den s.k. vardagsbrottsligheten eller mängdbrottsligheten. Satsningarna presenterades under de sammanslagna konferenserna Drogfokus och Brå:s Råd för framtiden, som pågick 24-26 oktober i Norrköping. Rikspolisstyrelsen hade en monter där Thomas Zaring från RPS Informationsenhet svarade på frågor tillsammans med poliser från Stockholm, Östergötland och Jönköping. Förutom RPS eget informationsmaterial om satsningarna delade man ut SNPF-tidningar och skrifter med droginformation som SNPF tillhandahållit. Polisen har idag inget eget informationsmaterial på ANDT-området. Det är en brist, enligt Thomas Zaring ansvarade för RPS monter under konferensdagarna i Norrköping. 42 svenska narkotikapolisföreningen 5-2012 Thomas Zaring, som var mycket nöjd med samarbetet med SNPF. Vid ett välbesökt seminarium under Råd för framtiden föreläste Christina Kiernan och Ralf Hedin från RPS om sociala insatsgrupper och livsstilskriminellas brottslighet. Projektet sociala insatsgrupper Projektet, som startade i maj 2011, har bedrivits i 12 pilotområden där man startat sociala insatsgrupper. Projektledare har varit Christina Kiernan vid RPS och arbetet har bedrivits tillsammans med socialtjänsten, som också varit huvudansvarig för arbetet i respektive kommun. Enligt Christina Kiernan har varje ungdom som hamnar i kriminalitet en unik situation. Samverkan mellan olika myndigheter är därför helt nödvändig. Ingen kan ensam hjälpa en utsatt ungdom in på rätt väg. Arbetet med sociala insatsgrupper har syftat till att hjälpa och stötta ungdomar mellan 15 och 25 år, som riskerar att utveckla en kriminell livsstil, men också stötta de som vill lämna kriminella nätverk. Eftersom satsningen bygger på bred samverkan Poliserna Bo Fredén, Norrköping, Johannes Ahlfors, Stockholm och Lottie Granqvist, Linköping, är koordinatorer för satsningen mot livsstilskriminella på sina hemorter. Här informerar de konferensdeltagare som besökte RPS monter, där även SNPF:s material delades ut och hade en strykande åtgång. mellan polisen, socialtjänsten, arbetsförmedlingen och flera andra berörda samhällsfunktioner, har sekretesslagstiftningen varit det enskilt största hindret. Man har försökt kringgå sekretessen genom att både föräldrar och ungdomar lämnat sitt samtycke till att information får utbytas mellan t.ex. polisen och socialtjänsten. Det har ändå inte varit så enkelt i praktiken. Även om föräldrarna lämnar samtycke, kanske inte deras 16-åring går med på att sekretessbelagd information får lämnas ut mellan myndigheter. Enligt Christina Kiernan kan sådana integritetshänsyn hindra att en ung person inte får det stöd som behövs. Frågan är vad som borde väga tyngst. Projektet redovisades till Regeringen den 1 november. Enligt RPS-rapporten, som kan läsas på www.polisen.se, har arbetet med sociala insatsgrupper utökat och förstärkt samarbete, resulterat i minskad kriminell aktivitet från flera individer och detta är starka skäl att fortsätta arbetet på den inslagna vägen. Satsning mot livsstilskriminellas brottslighet De som pekas ut som livsstilskriminella är ett förhållan- devis litet antal personer, vilka står för en oproportionerligt stor del av alla brott. De begår s.k. mängdbrott som t.ex. stölder, inbrott, trafikbrott och narkotikabrott, och de är välkända av polisen. Polismästare Ralf Hedin leder Rikspolisstyrelsens arbetsgrupp som ansvarar för den nationella satsningen. Alla polismyndigheter i landet medverkar genom att punktmarkera ett antal personer inom sitt område som betraktas som livsstilskriminella. Den ökade bevakningen av kända brottslingar leder till fler ingripanden, men också till att brott förhindras. Ralf Hedin menar att arbetssättet inte är något nytt, utan så här har väl polisen alltid arbetat. Skillnaden är att man nu satsar på färre individer, mer strukturerat och under längre tid. Brotten ska utredas snabbt och det är viktigt att sammanföra och samtidigt lagföra alla öppna brottsärenden som de livsstilskriminella misstänks för. Framförallt syftar satsningen till att erbjuda och åstadkomma en förändrad livsstil för personer som begår många brott och hjälpa dem att komma ut sitt eventuella missbruk. Det kan polisen inte ensam lyckas med utan här krävs ett nära samarbete med kommuner, landsting, Kriminalvården och andra berörda myndigheter och instanser. Resultaten av satsningen redan efter åtta månader är märkbara. Totalt i landet har i snitt 850 personer förekommit varje månad på de listor över livsstilskriminella som polismyndigheterna arbetar med. 352 personer har tagits bort från listorna av olika anledningar. 841 domar har meddelats och vårdinsatser har satts in mot 178 personer. Överlag har också samverkan mellan polisen och andra instanser förbättrats. Från polismyndigheterna har också inrapporterats olika lösningar för att effektivisera arbetet. När en person frihetsberövats i Halland, samlas alla berörda myndigheter i ett gemensamt vårdmöte och en enda kontaktperson utses för den misstänkte brottslingen/ missbrukaren. I Kronobergs län får varje livsstilskriminell en utpekad förundersökningsledare, en åtgärd som bättre tar tillvara all känd kunskap om berörd person. Johannes Ahlfors är koordinator för satsningen mot livsstilskriminella på Norrmalm i Stockholm City. Man punktbevakar 46 personer i området och så gott som alla är missbrukare som begår stölder och snatterier samt personrån och andra våldsbrott. Enligt Johannes Ahlfors har man under året märkt en minskning av antalet öppna ärenden mot de aktuella personerna. Vägledning utarbetas Christina Kiernan och Ralf Hedin föreläste om RPS satsningar för ca 200 åhörare på Brå:s seminarium Råd för framtiden. Alla operativa erfarenheter och goda exempel från insatserna under 2012 kommer att ligga till grund för en vägledning för det fortsatta arbetet. Här kommer också all svensk och internationell forskning på området att tas tillvara. Under 2013 kommer satsningen mot livsstilskriminella att följas upp och man kommer också från RPS att verka för att arbetet blir långsiktigt. Gunnar Hermansson svenska narkotikapolisföreningen 5-2012 43 Hur tillförlitlig är wikipedia för droginformation? Wikipedia har på ett årtionde utvecklats till en global informationssajt med miljontals artiklar. Materialhanteringen är formellt demokratisk – eller enligt vissa närmast anarkistisk. Vem som helst kan lägga till, stryka eller förändra material. Ofta finns spårbara länkar och referenser. Redigeringssystemet tillåter i de flesta fall att man återskapar tidigare versioner. Wikipedias lämplighet som källa för olika slag av uppgifter har varit omstridd. Många lärare tillåter inte wikipedia som underlag för uppsatser. I en del narkotikamål har wikipedia ifrågasatts som källa till information om nya droger. Kvaliteten i wikipedias innehåll i fackartiklar undersöktes 2005 av den internationella vetenskapliga tidskriften Nature. Wikipedias material visade sig hålla samma kvalitet som uppslagsverket Encyclopaedia Britannica. Wikipedia om droger Wikipedia har ofta material om nya droger, särskilt s.k. internetdroger. Informationen kan sägas ha tre nivåer eller omfång: 1. Enkel kemisk information om sammansättning, utseende, CAS-nummer (ett slags id-nummer för kemikalier) m.m. Sådan information brukar vara ostridig sedan ämnet väl identifierats av kemister. Exempel (på engelska wikipedia) är RCS-4, som bara beskrivs med sammansättning och svensk (!) drogkontroll. 2. Korta beskrivningar av ruseffekter, biverkningar, kända intagningssätt, enstaka fall med förgiftningar m.m. Uppgifterna baseras inledningsvis ofta på massmedieuppgifter, då det kan ta lång tid innan motsvarande information publiceras i fackpressen. Beskrivningen kan ge en översikt om medlets huvudsakliga inverkan på människokroppen. Exempel (på svenska wikipedia) är mefedron, som har ett kort avsnitt om dödsfall. 3. Fylliga referat av vetenskapliga rapporter om verkan på vissa receptorer (förklarar ruseffekter och risker), fall ur sjukvården (exempelvis förgiftningar och 46 svenska narkotikapolisföreningen 5-2012 deras medicinska omhändertagande), polisingripanden o.s.v. Exempel är metamfetamin, vars effekter beskrivs ingående med bl.a. psykosrisker. På denna nivå kan wikipedia fungera som portal med spårbara referenser. Dessutom förekommer ofta uppgifter om narkotikaklassning eller liknande, främst avseende den rättsliga situationen i anglosaxiska länder. Drugwiki är en svensk sajt med allmän information om droger utan formell koppling till wikipedia. Metoxetamin som exempel För många nya droger kan wikipedia många gånger vara en av de få sajter som har något material alls, om än magert. Som exempel skall här sammanfattas engelska wikipedias artikel om metoxetamin. Medlet klassades som narkotika i Sverige den 1 maj 2012 (SFS 2012:152). FHI:s klassningsdokument utfärdades den 14 februari 2012 och omfattar netto omkring två sidor fakta om substansen, bl.a. kemiska egenskaper, tillförselsätt, verkningsmekanism, hälsorisker, dokumenterad förekomst, referenser m.m. Engelska wikipedias sida hade i februari 2012 en artikel på ca en sida med information om bl.a. allmänna egenskaper. I augusti 2012 tillhandahöll sidan följande information om metoxetamin (JH strukturering): Kemi. Här anges namn, strukturformel, molekylvikt, CAS-nummer, utseende (vitt pulver), löslighet och klass (arylcyclohexylaminer). Detta är ostridiga uppgifter med referens till bl.a. EMCDDA. Det noteras att metoxetamin medvetet designats för den grå drogmarknaden (ej som läkemedel) genom att en N-etylgrupp tillsatts för att öka verkan. Farmakologi m.m. Metoxetamin beskrivs som en Wikipedia (augustiversionen) anger ej tillförselsätt men är något utförligare när det gäller läget i drogkulturen och har dessutom fylligare referenser, varierande från vetenskapliga fackartiklar till chatt-trådar på Bluelight. Ingen anger kända missbruksdoser. Ingen har någon uppenbar felaktighet. Båda kan användas som referenser i sig och för länkar till primärkällor. Tre skäl att studera wikipedia Metoxetamin är ett nytt rusmedel med ketaminlika effekter. Wikipedias engelskspråkiga artikel om medlet blev på bara ett halvår (februari – augusti 2012) mycket fylligare i fråga om både fakta och referenser. designer-drog som utvecklats ur ketamin och antas ha antagonistisk verkan på NMDA-receptorn. Önskade och oönskade effekter anges vara likartade ketaminets. Metoxetaminets giftighet beskrivs som ofullständigt känd, men tre fall refereras med svår förgiftning av hjärnans funktioner som påkallat sjukhusvård. Beskrivningarna baseras på medicinska artiklar. Kontrolldiskussion. Här refereras arbetet i Storbritannien under 2012 att ställa drogen under tillfällig administrativ kontroll (med import- och exportförbud) samt utreda ev. narkotikaklassning. Det noteras att metoxetamin är narkotika (motsvarande) i Japan, Ryssland och Schweiz. Översikten är ett vanligt journalistiskt referat. Mediebevakning och internetinformation. Artikeln noterar bl.a. att mediebevakningen givit spridning åt namnet ”ROFLCOPTR” (”rolling on the floor, crapping our pants, totally ruined” = ”rullar av skratt på golvet, skiter i byxorna, som är helt förstörda”) för metoxetamin utan att namnet tidigare använts inom drogkulturen. Artikeln citerar en vetenskaplig litteraturöversikt från mars 2012, som påpekar att internetinformationen om metoxetamin kan utgöra (eng. ”constitute”) en allvarlig utmaning mot folkhälsan och att nya insatser behövs för att tackla detta snabbt ökande problem. Hos FHI men ej hos wikipedia finns uppgifter om svenska fall eller förfrågningar hos Giftinformationscentralen m.a.a. förgiftningar. Ett dödsfall är rapporterat i Sverige. Wikipedias februariversion är magrare än FHI:s sammanfattning, men dess augustiversion fylligare. Det speglar den snabba ökningen av information på kort tid. FHI anger tillförselsätt, är något fylligare när det gäller biverkningar och risker, samt nämner bl.a. förvirring och katatoni (kroppsstelhet) vid överdoser. I allmänhet finns tre skäl att studera wikipedias material: 1. ”Alla andra” studerar wikipedia. Därför måste man ta del av dess material som orienteringspunkter för den dagsaktuella diskursen. 2. Wikipedia-artiklar fungerar ofta som en introduktion till ett område. De kan ge en första orientering i grova drag, t.ex. vilken grupp av droger som en ny substans tillhör, dess kemiska och fysikaliska egenskaper och varifrån den kommer. 3. Wikipedia kan många gånger fungera som en portal till ytterligare material. Ofta finns anvisningar på primärkällor, t.ex. vetenskapliga artiklar, nyhetsnotiser och pågående debatt. Underarbetet kan dock variera. Här kan man jämföra omfånget för underlaget mellan den nya substansen metoxetamin och det sedan årtionden kända metamfetaminet. För metoxetamin innehöll materialet i augusti totalt 26 referenser, huvudsakligen nyhetsmaterial om klassning m.m. För metamfetamin angavs 160 referenser, av dem många vetenskapliga studier om verkansmekanismer, effekter och risker. Skillnaden i dokumentation beror på att medlen varit kända i missbrukssammanhang olika länge. Genom att leta upp originalreferenserna, särskilt myndighetsrapporter, fackartiklar m.m., kan man få fram underlag av bättre kvalitet. I vissa kontroversiella frågor, som t.ex. cannabis som läkemedel, kan wikipedias material bli ensidigt. Man bör då vara uppmärksam på vad som inte redovisas men även på omotiverade kommentarer. Wikipedia skapar, genom att möjliggöra snabb publicering, unika möjligheter att direkt få ut fakta om nya företeelser. Snabbheten gör dock att källkritiken kan vara svag. Samtidigt har wikipedia fått ställning som allmän informationskälla även inom drogområdet. Ett bevis för detta är att bl.a. EMCDDA anger den som källa i en rapport om syntetiska katinoner. Det går att plocka ut användbara uppgifter ur en wikipedia-artikel. Men då bör man utöva klassisk källkritik, såsom att granska relevans, kontrollera sakmaterial och analysera formuleringar. n Jonas Hartelius (september 2012) svenska narkotikapolisföreningen 5-2012 47 § Rättsrutan § § Rättsrutan § Dags för lagstiftaren att träda in på scenen Det senaste året har Högsta domstolens ställningstaganden till straffvärden för narkotikabrott getts stort utrymme i Rättsrutan. Rättsläget har stabiliserats. Riksåklagaren har viftat med vit flagg och accepterat nyordningen. Så är det. Straffen för narkotikabrott har halverats eller mer än halverats och det finns inte längre något för oss praktiker att göra åt saken. Den ende som kan ändra det nu rådande tillståndet är lagstiftaren. Det har hänt tidigare. Senaste gällde det mord. Under många år gällde fängelse i tio år eller på livstid för mord. Fr.o.m. den 1 juli 2009 är straffskalan för mord fängelse på viss tid, lägst tio och högst arton år, eller på livstid. Rättstillämpningen hade utvecklats så att normalstraffet för mord var fängelse i tio år. Bara om det hade förekommit försvårande omständigheter skulle livstidsstraffet tillämpas. Det fick i mitt tycke helt oacceptabla följder. Ta t.ex. rättsfallet NJA 2007 s 194. Den åtalade hade gett sig på en sovande, närstående ung kvinna, mor till hans yngsta två små barn, i nära anslutning till de rum där fyra små barn vid tillfället låg och sov. Hovrätten konstaterade att den åtalade, sedan han legat sömnlös, hade bestämt sig för att diskutera kvinnans otrohet och att han hade hämtat en kniv innan han väckte henne. Hon hade inte velat tala med honom. Den åtalade hade då klivit upp i sängen och stuckit kniven i ryggen på henne med ett kraftigt och dödande hugg. Hovrätten konstaterade vidare att gärningen hade varit oprovocerad och att den åtalade hade haft tid att besinna sig och att kvinnan hade varit närstående och helt skyddslös. Valet mellan tidsbestämt straff och livstids fängelse måste grundas på en samlad bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet (känns resonemanget igen?). Eftersom händelseförloppet varit relativt snabbt och kvinnan sannolikt (!) inte hunnit uppfatta vad som skulle inträffa och den åtalade hade handlat i förtvivlan kunde straffet stanna vid fängelse i tio år. Högsta domstolen, som fastställde hovrättens dom, konstaterade bl.a. att vid straffmätning för mord ska livstidsstraffet förbehållas de allvarligaste fallen (känns resonemanget igen?). Under en period har det alltså varit möjligt att lugnt och sansat avrätta intet ont anande människor utan att riskera mer än fängelse tio år med villkorlig frigivning efter två tredjedelar av den tiden! Under sådana förhållanden har det tett sig märkligt att § Rättsrutan § 50 svenska narkotikapolisföreningen 5-2012 olaglig hantering av en viss mängd narkotika genom slaviskt utnyttjande av tabeller kunde leda till samma straff. Fängelse tio år är emellertid inte längre självklar standard för avrättningsliknande mord, även om hovrätten i rättsfallet RH 2010:64 funnit att straffet för mord genom flertal hugg och stick, flertal slag i huvudet med hårt föremål och upprepade stryptag under ett oprovocerat och utdraget förlopp som inneburit svårt lidande och stor dödsångest kunde stanna vid fängelse arton år. Domstolen förbehöll alltså livstidsstraffet de allvarligaste fallen… Varje år redovisas bortåt 400 dödsfall som narkotikarelaterade med illegala droger i blodet.1 Rimligen finns det ett samband mellan mängden olagligt hanterad narkotika, tillgängligheten och antalet narkotikarelaterade dödsfall. Detta motiverar att olaglig hantering av narkotika avsedd för spridning i samhället ska kunna leda till fängelse upp till tio år enligt en genom praxis fastställd tabell som bygger på mängden narkotika, oavsett vilken egentlig roll gärningsmannen har haft i hanteringen. Det krävs att lagstiftaren ändrar förutsättningarna för straffmätning i narkotikamål så att mängden narkotika ensamt ska kunna ligga till grund för brottsrubricering och straffmätning och kunna leda till fängelse på tio år när en viss övre mängd narkotika hanterats. Att det strängaste straffet för ett visst brott måste sparas för gärningar som är värre än alla tidigare är ett resonemang som behöver ifrågasättas. Snart kan ingen narkotikabrottsling, oavsett vilken roll gärningsmannen har haft, dömas till det strängaste straffet, eftersom detta måste sparas för en fiktiv närmast otänkbar värre gärning. Joakim Zander Internationella åklagarkammaren Malmö Akuta narkotikarelaterade dödsfall, Rapport till Folkhälsoinstitutet 2011 1 § Rättsrutan § Info från SKL, Droganalysenheten Cannabisodlingar Det verkar vara högsäsong för cannabisodlingar och ”växtgruppen” på SKL tänkte därför passa på informera om hur odlingsberäkningar går till och vad man bör tänka på i samband med dessa. Odlingsberäkningar av cannabis En odlingsberäkning kan utföras om man har minst en beslagspunkt med ett känt antal ungefär lika stora plantor. Om det finns flera beslagspunkter med plantor av olika storlek, görs det vid en odlingsberäkning en uppräkning för att beräkna de små/mindre plantornas förväntade mängd om de hade fått växa till de största plantornas storlek i ärendet. SKL kan numera även uppskatta avkastningen utifrån en statistisk medelplanta. Denna plantas medelvikt har räknats fram från flera års statistik från cannabisodlingar och grundar sig på plantor som nått blomningsstadiet (men som därmed inte nödvändigtvis är helt skördemogna). Uppräkning mot denna statistiska medelvikt sker numera i alla odlingsberäkningar, både där man har andra snittvikter och inte. Om det inte finns några fysiska plantor i odlingen vid tillslaget kan den statistiska medelvikten för plantan användas vid beräkning av avkastning om det är känt vilken tillgänglig odlingsyta som funnits på platsen, t.ex. via odlingsbäddar, odlingstält o.d. Uppskattningar av tidigare skördat material kan göras utifrån t.ex. antalet kvarlämnade rotklumpar med stubbar. Framtida avkastning kan uppskattas genom tillgången på oanvänt odlingssubstrat som t.ex. antalet tillgängliga odlingsblock av mineralull. SKL saknar statistik för hur mycket av en genomsnittlig planta som består av blomställningar, blad och stjälkar och kan därför inte göra några beräkningar baserat på detta. odlingslokalerna. Tänk på att viktig odlingsinformation kan finnas i form av anteckningar med odlingsscheman, kvitton på inköpt odlingsutrustning, fröer m.m. samt i odlarnas datorer och kameror. Ring gärna växtgruppen för råd och tänk på att vi gärna deltar vid brottsplatsundersökningen. Halt Tetrahydrocannabinol, THC, bildas efterhand som plantan växer. En haltbestämning av omogna plantor (plantor utan eller med små blomställningar) ger därför en naturligt låg halt och är inte representativ för det mogna cannabismaterialet. Tänk därför på att endast begära halt där det är relevant för utredningen. Haltbestämning behöver inte begäras för att utreda om materialet är industrihampa eller ej eftersom den utredningen sker rutinmässigt på SKL. THC-halten utförs som en medelhalt. Hela plantor delas inte upp för haltbestämning av separata växtdelar. Maria Wallberg Växtgruppen SKL Information För att SKL ska kunna räkna ut snittvikterna i ett ärende är det viktigt att antalet plantor per beslagspunkt anges och att materialet från varje beslagspunkt skickas in separerat från varandra. Information som är av stor vikt för att odlingsberäkningen ska bli så bra som möjligt är beslagsprotokoll, skalenliga skisser och fotografier av Odlingstält med inredning i form av belysningsarmaturer, filter m.m. svenska narkotikapolisföreningen 5-2012 51 Världen runt Rekordbeslag av 8 ton kokain i Belgien Legalisering av marijuana i två delstater förändrar inte USA:s federala narkotikalag Vid sidan av presidentvalet i USA röstade också några delstater för liberalare cannabislagar. I Colorado och Washington röstade majoriteten för legalisering av marijuana, och detta har fått flera artister och kändisar, bland andra Snoop Dogg och Lady Gaga, att brista ut i glädje. Röstresultatet innebär att innehav, bruk och licensierad försäljning av marijuana blir tillåtet i de båda delstaterna. USA:s regering står fast vid att den federala narkotikalagen ska upprätthållas och marijuana förblir en kontrollerad substans enligt lista 1. GH När fraktfartyget från Ecuador anlände till Antwerpen med en last av bananer, var polisen förberedd på att det kunde finnas kokain i lasten. Misstankarna hade uppkommit vid en husrannsakan hos en före detta tulltjänsteman som tidigare dömts för narkotikabrott, skriver tidningen De Standard. Polisen i Antwerpen fann 7000 kokainpaket gömda i bananlådorna, totalt drygt åtta ton kokain. Man beslagtog en del och lät fartyget fortsätta till sin slutdestination Rotterdam i Nederländerna. I Rotterdam greps en lastbilschaufför och fyra holländska män som misstänktes vara inblandade i smugglingen. Bananerna skänktes till ett zoo i staden. Beslaget var det enskilt största kokainbeslaget i Europa. Det tidigare rekordet låg på runt tre ton. GH Mormödrar odlar marijuana i Swaziland Khathazile, en 70-årig mormor, började odla Swazi Gold, en högpotent variant av marijuana, för att försörja sina barnbarn. Tre av hennes döttrar hade dött i HIV och lämnat efter sig totalt elva barn som Khathazile tagit hand om. I det lilla landet med världens högsta andel HIV-infekterade, finns många mormödrar i samma situation. Cannabisodling är då en räddning eftersom Swazi Gold ger goda förtjänster och efterfrågan är stor i grannlandet Sydafrika. Khathazile bor i staden Piggs Peak i ett torrt och bergigt område i Swaziland. Där är det svårt att odla vanliga grödor, men cannabis växer. Odlingarna måste ske djupt in i skogen för att inte upptäckas av polisen, som söker efter odlingar under mars-april då det är skördetid. Källa: The New York Times En del av skörden från Khathaziles cannabisodling. 54 svenska narkotikapolisföreningen 5-2012 Under bananerna var lådorna lastade med kokainpaket. Läkemedelsverket i Norge vill klassa hela substansgrupper Enligt Kripos och Tollvesenets statistik har beslagen av syntetiska cannabinoider ökat kraftigt i år. Flera tiotals olika varianter av syntetisk cannabis säljs på internet, ofta som lagliga droger. – Tidigare kunde vi se 10-12 nya substanser komma in på marknaden under en tioårsperiod, men nu kan det röra sig om ett tjugotal på ett år, säger Kari Frey Solvik, sektionsledare på Kripos, till Dagbladet. Den senaste åtgärden i kampen för att stoppa införseln av dessa nya substanser kom i början av november från Läkemedelsverket i Norge. Man sände då ut ett lagförslag om att implementera hela substansgrupper på narkotikalistan. Tanken är att göra införseln av hittills okända substanser olaglig, om man kan slå fast att de tillhör en mer känd substansgrupp. Källa: Dagbladet.no Landet runt Är fängelserna nästan narkotikafria? Enligt Kriminalvården är svenska anstalter idag näst intill drogfria. Genom de nya drogtester som görs sedan 2010 väljs 15 procent av de intagna slumpvis ut för drogscreening och får lämna urinprov. För två år sedan var 2,24 procent av proverna positiva, förra hösten 1,1 procent och nu i höst endast 0,77 procent som visade på narkotika. Traditionella droger som amfetamin och cannabis anses vara helt utrotade och flera andra narkotikaklassade preparat minskar, enligt Kriminalvårdens säkerhetschef Christer Isaksson i ett pressmeddelande. Men det finns ett mörkertal eftersom nya syntetiska droger som t.ex. spice inte upptäcks i urinproverna. – Samtidigt har underhållsbehandling ökat med knarkklassade läkemedel som håller kvar folk i beroende och det är jag kritisk till, säger Christer Karlsson, ordförande i Kriminellas revansch i samhället (KRIS) till Drugnews. Källa: Drugnews/SL Pangea V – insats mot olagliga läkemedel Mellan den 25 september och 2 oktober deltog Sverige genom Tullverket och Läkemedelsverket i den internationella insatsen Pangea V. Syftet var att förhindra införsel och försäljning av olagliga läkemedel i landet, dvs. narkotikaklassade eller andra läkemedel som inte har tillstånd att säljas i Sverige. Under operationen förhindrade Tullverket att ca 20 000 tabletter fördes in i Sverige. De vanligaste avsändarländerna var Thailand, Indien och Turkiet. Förutom ett stort antal narkotikaklassade tramadoltabletter, tog man hand om mängder av potenshöjande medel och bantningstabletter. Många av preparaten är förfalskningar, helt verkningslösa eller innehåller otillåtna och hälsofarliga substanser. Håkan Hansson, operativ samordnare på Tullverket, säger att det var tredje gången man deltog i den internationella insatsen, som i år samlade 100 deltagande länder. GH U-FOLD har firat 1 år Missbruk av spiceblandningar blir allt vanligare i samhället och det går inte att upptäcka i urin. Svenska Carnegie Institutets jubileumspris till Jonas Hartelius När Svenska Carnegie Institutet (SCI) firade 30 år i september 2012, tilldelades Jonas Hartelius institutets jubileumspris på 25 000 kronor. I SCI:s motivering noteras bl.a. att: ”Jonas Hartelius har under de senaste 20 åren verkningsfullt bidragit till utvecklandet av vårt lands narkotikakontroll. Han har studerat och preciserat dess folkrättsliga och vetenskapliga grunder, påtalat brister och påvisat lösningar. Han har på eget initiativ kontinuerligt bevakat missbruksutvecklingen, tillförseln av nya preparat, lagstiftning och praxis, både i Sverige och utomlands. Därigenom har han kunnat hålla en hög beredskap inför nya narkotikahot och ständigt legat i framkant med förslag till åtgärder när nya preparat dykt upp på marknaden.” SNPF:s styrelse gratulerar medarbetaren Jonas Hartelius till SCI:s jubileumspris. För ett år sedan bildades U-FOLD som är en enad kraftsamling mot läkemedels- och drogberoende. Nätverket har sin hemvist i Uppsala där samarbetet mellan forskning, utbildning och praktik är väl integrerat. En av U-FOLD:s uppgifter är att förmedla nya och intressanta forskningsresultat inom missbruk- och beroendeområdet på ett mer begripligt sätt till allmänheten, och det sker genom regelbundna seminarier i Uppsala. Initiativtagare och koordinator för U-FOLD är professor Fred Nyberg. I samband med ettårsfirandet hölls ett Höstseminarium i Uppsala universitet. Fred Nyberg inledde med att sammanfatta det första året som resulterat i nya mötesformer, samarbeten, utbildningar och inte minst ett ökat medialt intresse för beroendefrågor. – I framtiden ska vi öka fokus på att vidga plattformen för vår tvärvetenskapliga forskning, säger Fred Nyberg. GH Professor Fred Nyberg, initiativtagare och koordinator i U-FOLD. svenska narkotikapolisföreningen 5-2012 55 På besök i Molde -Rapport från norska narkotikapolisföreningens utbildningskonferens 2012 Mellan den 26:e och den 28:e oktober genomförde den norska narkotikapolisföreningen sin utbildningskonferens i natursköna Molde. Platsen man valt var hotell Seglet, ett av Moldes mest kända landmärken. Konferensen besöktes av över 500 deltagare och som vanligt även av styrelsen i SNPF. Konferensen är värdefull tid för den svenska styrelsen som under ett styrelsemöte passar på att lägga riktlinjer och planeringen för nästkommande års svenska konferens. Inget dåligt väder bara dåliga kläder Styrelsen anlände redan på torsdagen och fick en ankomst med flyg som var att jämföra med en värre upplevelse på Liseberg eller Gröna Lund. Väl framme möttes man av en vägg av snö, regn och friska atlantvindar. Snöandet övergick till ännu mer blöt snö och regn under fredagskvällen. Den korta promenaden från hotellet till fredagens mingel och middag måste ha varit en lustig syn. Festdeltagare med lågskor som plaskade omkring i decimeterhög snöslask iförda lågskor och finskjorta. Vädrets makter lyckades dock inte lägga något hinder i vägen för vad som senare blev en mycket trevlig kväll. 58 svenska narkotikapolisföreningen 5-2012 Framtidshopp utom på polishögskolan? Invigningen på konferensen blev försenad en timme då det lynniga vädret gjorde att flera deltagares flyg inte hunnit landa. När invigningen så småningom kom igång så var den som vanligt mycket proffsigt regisserad. Ett lokalt dansteam genomförde en väl koreograferad föreställning. Dansnumret avslutades effektfullt med att alla dansare vände ryggen mot publiken. På sina tröjor hade varje dansare en bokstav som tillsammans bildade orden ” Bry dig. Säg nej till narkotika!” Invigningsanförandet av ordföranden Mette Roth var som vanligt fyllt av energi, positivism och kampvilja. Mette framhöll bland annat att Norge ligger väldigt bra till, i en europeisk jämförelse, då det gäller ungdomars drogvanor. Vidare gladdes Mette av det faktum att så stor del av norska narkotikapolisföreningens åsikter tillvaratagits av norska politiker. Därmed har föreningen aktivt kunnat påverka utformningen av den narkotikapolitiska strategin. En central punkt i denna strategi är att narkotikabruk och innehav skall vara kriminaliserat även fortsättningsvis. Mette påpekade också att 95 procent av norrmännen stödjer ett förbud mot narkotika. Mot bakgrund av detta så ter det sig särskilt märkligt att norska polishögskolan har vissa lärare som förmedlar åsikter som går i en mer narkotikaliberal riktning. Mette tog obekymrat upp det faktum att det finns problem med att vissa studerande på polishögskolan tillåts studera där fast man har haft koppling till organiserad kriminalitet. I vissa fall har även studenter varit dömda för narkotikabrott. Vad beträffar vissa lärares förmedlande av att narkotikalagstiftningen borde luckras upp så adresserade Mette detta faktum med en direkt fråga till den närvarande riksåklagaren; ”Tycker du att det här är ok?” Svenska favoriter bland föredragshållarna Under konferensen hölls sexton olika föredrag. Det var personliga berättelser, genomgång av särskilt intressanta ärenden/utredningar och metodbeskrivningar. På fredagen respektive söndagen hölls två olika föredrag med svenskt deltagande. Båda var välbesökta och till synes mycket populära. På fredagen berättade den nyktre missbrukaren Peter Jacobsson sin gripande livshistoria. Peter berättade med inlevelse om hur han redan som nioåring berusade sig genom att sniffa. Han berättade också om kampen att hålla sitt missbruk dolt. Allt för att han skulle kunna upprätthålla fasaden med familj, arbete, villa och bil. På söndagen var det sedan dags för ”den blonde/ El Choco” Jonas Andersson. Alla som har läst boken eller hört Jonas föredrag vet att det är en höjdare. De som känner Jonas vet att han troligen måste vara en av de mest sympatiska drogkurirerna någonsin. Det är nästan ofattbart att föreställa sig honom i ett bolivianskt fängelse där han bokstavligen fick slåss för sin överlevnad. Jonas person i kombination med en spän- nande berättelse gör denna föreläsning till ett måste. Något som även de norska konferensdeltagarna tycks ha insett. Fokus på förebyggande åtgärder och tidiga ingripanden Flera av föreläsningarna på årets norska konferens fokuserade på förebyggande åtgärder och tidiga ingripanden. Bland annat genomförde Rune Solberg Swahn en intressant föreläsning ”de viktiga faktorerna” Solberg är polis och tjänstgör vid enheten för speciella operationer i Oslo. Förutom detta är han också polisforskare. Runes föreläsning var en intressant beskrivning om hur faktorer som genetik, biologi, kultur och miljö bidrar till risk vid exponering av droger. Förvisso kan man konstatera att det inte var några nya revolutionerande metoder som avslöjades. Det mesta är sådant som är känt och beprövat även i Sverige. Det som dock märks tydligt är med vilken energi och ihärdighet Norge tycks bedriva förebyggande arbete. Sett mot det som kom fram i dessa föreläsningar så är det nog ingen tillfällighet att Norge ligger bra till beträffande ungdomars drogvanor. Idylliskt avslut med vissa inslag av huliganism Lagom till hemfärd på söndagen upphörde det envisa och ihärdiga snöregnet. Molde fick chansen att visa upp sig från sin bästa sida. Den fantastiska omgivningen med Sunnmörsalperna som speglar sig i fjorden är bland de vackraste utsikter man kan uppleva. Mitt i den fantastiska söndagsidyllen rullar dock bussar med fotbollssupportrar tillhörande Rosenborg in i Molde. Supportrarna iförda ”Hata Molde” T-shirts gjorde sitt bästa för att väcka Moldeborna bland annat med hjälp av knallskott. Fotbollsarenan ligger bara 200 meter ifrån konferensanläggningen. Men inte ens Rosenborgs mest ivriga anhängare lyckades rubba ordningen en sådan här fantastisk dag. Något som även återspeglades i fotbollsmatchens resultat. Molde vann matchen med 2-0 och återtog därmed ledningen i Tippeligan. n Lennart Karlsson svenska narkotikapolisföreningen 5-2012 59 Krogar Mot Knark höll sin årliga utbildningskonferens i Skövde Nätverket Krogar Mot Knark (KMK), som bildades för drygt 10 år sedan, är numera ett välkänt varumärke. Nätverket består av poliser, krögare, dörrvakter och ett 40-tal kommuners drogsamordnare och alkoholhandläggare. 132 av nätverkets medlemmar deltog i KMK:s årliga utbildningskonferens på Billingehus i Skövde den 1-2 oktober 2012. Länspolismästaren i Västra Götaland, Ingemar Johansson, kom till Billingehus för att invigningstala, vilket uppskattades av deltagarna och arrangörerna. Programmet för de två dagarna innehöll i övrigt utbildning, information från KMK:s styrgrupp, grupparbete om nätverkets framtida utveckling samt en inblick i den utvärdering av Krogar Mot Knark som pågår på Göteborgs universitet. Av utvärderingen att döma gav deltagarna konferensen ett högt betyg. Föreläsaren Lennart Karlsson och den avgående styrgruppsmedlemmen Tess Mattisson, som representerar en krog i Stockholm. Utbildning ”Varför hör inte folk vad vi säger?” var rubriken på kommunikationskonsulten Sigge Birkenfalks mycket uppskattade föreläsning. Han underhöll deltagarna i två timmar med att pedagogiskt förklara varför det är så svårt att nå fram med sitt budskap. Vi åhörare fick många råd och ankar om varför det kan vara så svårt att kommunicera och olika anledningar till att folk i vissa situationer inte är mottagliga för vad vi vill nå ut med. För medlemmarna i Krogar Mot Knark är detta synnerligen viktig kunskap. Nästa föreläsning om läkemedelsmissbruk ingick också i utbildningsblocket. Kriminalkommissarie Lennart Karlsson, nytillträdd chef för polisens krogsektion i Stockholm, berättade om den överförskrivning av narkotiska läkemedel som är påtagligt märkbar i Stockholm City. Missbruket av läkemedelsdroger har de senaste åren brett ut sig alltmer och förekommer också i krogmiljön. Kommersen av läkemedel på Plattan är omfattande och många av preparaten kommer från några få läkares överförskrivning. Lennart Karlsson informerade om två notoriska överförskrivare i Stockholm som under det senaste året dömts till kännbara fängelsestraff. Styrgruppen Lennart Johansson, som är projektledare för Krogar Mot Knark, känner en viss oro för nätverkets framtid. För att styrgruppen ska kunna fortsätta att hålla samman nätverket, krävs fortsatta bidrag som hittills erhållits från Folkhälsoinstitutet. Bidrag är utlovade till och med 2013, men därefter är situationen i nuläget oviss. Styrgruppen informerade också om att KMK introducerar en ny logga från kommande årsskifte. Layouten förändras och den gröna färgen byts mot rött, som bättre indikerar att man arbetar mot något som är förbjudet. Framtiden Pirjo Svegréus, drogsamordnare i Skövde kommun, tillsammans med projektledaren Lennart Johansson, tv, och Daniel Knudtzen, styrgruppsmedlem och polis i Stockholm. Den verksamhet som KMK bedriver är i hög grad beroende av att engagerade människor deltar från berörda polismyndigheter, kommuner och krogar. Löpande kostnader för att driva projektet belastar de deltagande verksamheterna, men utan eldsjälarnas engagemang händer ingenting. Därför är det också viktigt att nätverket fortsättningsvis får statliga bidrag för att kunna driva kampanjer och anordna årliga konferenser som inspirerar och utvecklar det fortsatta arbetet mot drogmissbruk på krogen. n Gunnar Hermansson svenska narkotikapolisföreningen 5-2012 61 Erfarenheter från studieresa till Kansas City text och foto: kut-poliser från kalmar och kronoberg Personal från kriminalunderrättelsetjänsten (KUT) i Kalmar och Kronobergs län fick under sommaren 2012 möjligheten att göra en studieresa till Kansas City, USA. Syftet med resan var att titta på skillnader i underrättelseverksamhet gällande deras lagstiftning och arbetsmetoder. Kansas City är en region med 2,1 miljoner invånare fördelade på flera städer, som tillsammans bildar ett storstadsområde i delstaten Missouri. Brottsligheten är lik den i södra Sverige med mängdbrott och våldsbrott, varav mycket av brottsligheten är narkotikarelaterad. Kansas City har sin stadspolis KCPD, vilken har befogenhet att arbeta inom stadens gränser. KCPD är den största poliskåren i området med 1400 poliser och 600 civilanställda. I området finns flera mindre städer med sina egna polismyndigheter i varierande storlek. Delstaten Missouri är uppdelad i olika countys, inom dessa countys finns även sheriffverksamhet. Sheriffen är politiskt vald och hans anställda har befogenhet att arbeta i hela countyt, vilket innefattar Kansas City. Utöver stadspolis och sheriff finns även delstatspoliser, som verkar över hela delstaten, som till exempel highway patrol. Utöver de som nämnts finns även federala (landsomfattande) polisiära verksamheter. Exempel på dessa är FBI, DEA, ATF (Bureau of Alcohol, Tobacco, Firearms and Explosives) med flera. Dessa brottsbekämpande myndigheter kan agera oberoende av geografiska gränsdragningar. Sambandspoliser underlättar samarbetet Alla dessa uppdelningar bäddar för en ganska rörig och en stundtals svårtolkad situation för utredande myndigheter. För att inte arbeta dubbelt och i varandras ärenden, har man satsat mycket på liaison officers, eller sambandspoliser, som lånas ut från respektive myndighet. De har till uppgift att verka som en länk mellan 64 svenska narkotikapolisföreningen 5-2012 de olika myndigheterna. Då kan exempelvis en ATFagent lånas ut till KCPD narkotikarotel och där jobba tillsammans med dem. Narkotikaroteln på KCPD drar två fördelar av detta: 1. Man har en direktlänk till en federal myndighet. 2. Man får i de ärenden som ATFagenten är involverad en ökad befogenhet att jobba med delstatsöverskridande brottslighet. Den federala myndigheten får i sin tur direktaccess till detalj och lokalkunskap. Man kan säga att den befogenhet eller jurisdiktion som tillfaller en federal agent i vissa fall smittar av sig på den enhet han/hon är utlånad till. För att komma tillrätta med uppkomna fenomen eller en viss typ av brottslighet, är det vanligt att man bildar så kallade ”taskforces”, som kan jämföras med aktionsgrupper. Dessa taskforces lever under en begränsad tid, och har deltagande poliser från federala, lokala och delstatsmyndigheter. Informatörsverksamhet En under cover-polis (UC) på en gatulangningsgrupp har vanligtvis ett flertal covert informants (CI), som finns i olika gäng. En CI är ofta en person man gripit och som mot straffrihet eller strafflindring gjort en ”deal” med åklagaren. I dealen innefattas ofta att lägga information om säljare, lagerhållare i ledet ovanför gatunivå och att vara den som introducerar en UC-polis. På gatunivå är det provokativa åtgärder som används mest. Informatörens roll är avslutad när UC-polisen introducerats. Det är inte fråga om några avancerade UC-operationer på denna nivå. Man köper helt enkelt KCPD Street Crime Unit på väg fram mot en husrannsakan. narkotika ett flertal tillfällen från en langare. En tid får förflyta, innan man hämtar in personen och delger misstanke. Eftersom man ofta väntar en tid, blir det näst intill omöjligt för en aktiv narkotikalangare att komma ihåg vem som introducerade vem och vilka han sålt till, vilket i sin tur gör att UC-polisen eller deras CI sällan röjs. UC-polisen kan vittna i rätten under annan eller dold identitet om de köp han/hon gjort eller medverkat vid. Resan gav oss en intressant inblick och kunskap om de brottsbekämpande myndigheterna i USA. Allt kan inte redovisas här, men efter ett fantastiskt bemötande av våra amerikanska kollegor har vi minnen och erfarenheter för livet. Vi fick möjlighet att diskutera olikheter och likheter i vårt arbete, samt uppleva arbetet i praktiken på fältet. Slutligen vill vi tacka SNPF och våra polismyndigheter som möjliggjorde resan. n Anonyma tips hjälper polisen Ett bra hjälpmedel för polisen i Kansas City är ett ickepolisärt program för att ta emot anonyma tips från allmänheten, Kansas City Crime Stoppers. Tipsen lämnas anonymt via telefon eller på nätet och uppgiftslämnaren tilldelas då en personlig kod. Om informationen ger resultat kan uppgiftslämnaren senare få tipspengar utbetalade. Under ärendets gång finns det möjlighet att ha dialog med den anonyma tipsaren. Resultaten av tipsen utvärderas varje månad och beslut fattas om ersättning. Sedan man startade upp verksamheten i Kansas City har det betalats ut över en miljon dollar i tipspengar. svenska narkotikapolisföreningen 5-2012 65 Polisiära konsekvenser efter HD:s nya praxis i narkotikabrott Högsta domstolens nya praxis vid bedömning av narkotikabrott innebär en ökad bevisbörda då andra faktorer än preparat och mängd i högre grad ska vägas in. Påföljderna sänks i de fall den tilltalade bedöms ha haft en underordnad roll i narkotikahanteringen, trots stora preparatmängder i beslag. Den nya praxisen har lett till en förskjutning av gränserna till den tilltalades fördel för vad som är att anse som ringa brott, brott av normalgraden eller grovt narkotikabrott. Narkotikabrott är ett spanings- och ingripandebrott vilket innebär att det till största delen är de rättsvårdande myndigheternas insatser och prioriteringar som avgör hur många brott som upptäcks, anmäls och som senare leder till lagföring. Uppdagande av brott är direkt beroende av källuppgifter och överskottsinformation kombinerat med spaning och hemliga tvångsmedel. I handeln med narkotika kan det övergripande tillvägagångssättet delas in i fyra olika led: produktions-, smugglings-, mottagar- och distributionsled. Den övergripande strategin för polisens arbete har varit att indela bekämpningen mot de olika leden i narkotikahandelskedjan mellan den lokala-, regionala- och nationella nivån. En framgångsfaktor i arbetet har varit samverkan mellan specialistenheter på alla nivåer inom polisen. Dessvärre har många av dessa enheter tagits bort på grund av andra prioriteringar. HD:s nya praxis kommer med största sannolikhet att påverka narkotikabekämpningen i tre avseenden: polisens utredningskapacitet, förmåga att initiera narkotikaärenden och exponering av narkotika i samhället. Polisens utredningskapacitet De skärpta beviskraven som HD:s nya praxis innebär gällande narkotikabrott av normal och grov karaktär kommer sannolikt att kräva mer utredningsresurser på regional- och lokal nivå. Med en oförändrad resurs kommer detta i sin tur att leda till en minskad förmåga att ta sig an narkotikautredningar. På nationell nivå förutses inga direkta negativa konsekvenser i den operativa verksamheten till följd av HD:s nya praxis, eftersom det nationella arbetet främst riktar sig mot aktörer i smugglings- och mottagarledet, där de mängder narkotika som hanteras är av sådan omfattande volym att det kan antas vara ett led i organiserad narkotikahandel. Det gör att dessa brott även i fortsättningen kommer att klassas som grova brott och generera påföljder i den övre delen av påföljdsskalan. 66 svenska narkotikapolisföreningen 5-2012 Polisens förmåga att initiera narkotikaärenden Polisens förmåga begränsas att starta narkotikautredningar avseende grovt brott, framförallt på lokal nivå. Den förändrade synen på vad som bedöms som grovt narkotikabrott kommer sannolikt att leda till att polisens möjlighet att använda hemliga tvångsmedel minskar och därmed minskar förmågan att utvidga pågående ärenden och bevisa hela kedjan av aktörer i ett narkotikabrott. Exponering av narkotika i samhället Påföljderna kommer i de flesta fall att reduceras jämfört med tidigare. Personer dömda för narkotikabrott har en mycket hög återfallsrisk i brott. Reducerad strafftid i relation till risken för återfall hos dessa aktörer kommer sannolikt att leda till en förhöjd exponering av narkotika i samhället med en ökad narkotikatillgång som i sin tur ger en ökad mängdbrottslighet. Vi rekommenderar följande nationella och regionala åtgärder: Nationellt • Utarbeta en ny nationell polisiär narkotikastrategi i samverkan med Riksåklagaren. • Inrätta en nationell samordningsfunktion gällande narkotika vid RPS. • Återinrätta en nationell underrättelsefunktion specialiserad på narkotika. • RKP bör ansvara för operativa och utredande insatser mot smugglings- och mottagarledet. • Återinrätta UC-verksamheten för inhämtningsoch utredningsaktiviteter. • Upprätta årliga taktiska rapporter gällande narkotikabrott utifrån KAP-metoden. • Inför ett återkommande årligt nationellt operativt möte ang. narkotikabekämpning. Regionalt • Inrätta länsnarkotikaarbetsgrupper parallellt med aktionsgruppsverksamhet. • Polisen bör regionalt ansvara för operativa och utredande insatser mot mottagar- och distributionsledet. • Inrätta en narkotikasamordnare i varje polismyndighet. Kim Nilvall, Sara Nylén och Fredrik Mattsson, Underrättelsesektionen, RKP Hitlers drogade soldater – nazisternas dödsmaskin Många av soldaterna i Hitlers försvarsmakt Wermacht var drogade med Pervitin inför olika fältslag. De tyska militära styrkorna försågs med miljontals av dessa metamfetamintabletter, särskilt under första halvåret 1940. I artikeln Hitlers Drugged Soldiers, publicerad i Der Spiegel 2005, berättar skribenten Andreas Ulrich om hur nazisterna försökte öka soldaternas stridsduglighet och ge dem övermänskliga krafter med hjälp av olika droger som metamfetamin, men också opiater, alkohol och en särskilt designad drog som innehöll en blandning av kokain, en opiatsubstans och en växtdrog. Artikeln bygger bland annat på uppgifter från en studie som varit publicerad i Klinische Wochenschrift (Clinical Weekly). Pervitin, ett läkemedel som innehåller metamfetamin, introducerades 1938 på marknaden av det Berlinbaserade läkemedelsföretaget Temmler. Preparatet blev snabbt en bästsäljare bland den tyska civilbefolkningen. En militärläkare, Otto Ranke, som också var ansvarig för ett militärt forskningsinstitut, insåg att Pervitin kunde hjälpa Wermacht att vinna kriget. Amfetamin ökade självförtroendet, koncentrationen och villigheten att ta risker, samtidigt som det minskade känsligheten för smärta och törst och minskade också behovet av sömn. Otto Ranke hade testat Pervitin på 90 studenter innan han insåg preparatets möjligheter. 35 miljoner amfetamintabletter Under månaderna april – juli 1940 försågs den tyska armén och flygvapnet med mer än 35 miljoner Pervitintabletter och Isophan, ett annat varunamn på ett liknande preparat. En del av tabletterna, som var och en innehöll 3 mg aktiv substans, levererades till Wermachts medi- cinska division under kodbeteckningen OBM. De uppgavs vara stimulantia och soldaterna uppmanades att ta en eller två tabletter för att motverka trötthet. Redan i ett tidigt skede var läkare bekymrade över de negativa effekterna av drogerna. Man såg att de skapade beroende och andra hälsofarliga tillstånd och även orsakade några dödsfall. Försöken att införa restriktioner i användandet av pillerna lyckades inget vidare, åtminstone inte i Wermacht. Trots att Pervitin blev klassad som en förbjuden substans den 1 juli 1941, levererades tio miljoner tabletter till trupperna det året. Från fronten kom rapporter till militärens medicinska kommando om hur Pervitin hjälpt soldaterna att få nya krafter och kunnat utstå strapatserna, särskilt under vintertid. I de nya instruktioner för Pervitin som utfärdades 1942 angavs fortfarande att två tabletter tar bort sömnbehovet under tre till åtta timmar. Fyra tabletter som tas samtidigt är effektiva i 24 timmar. Potent mirakelpiller togs fram Mot slutet av kriget försökte nazisterna ta fram ett ännu effektivare mirakelpiller till trupperna. Under 1944 presenterades ett piller med kodnamnet D-IX. Det innehöll 5 mg kokain, 3 mg Pervitin (metamfetamin) och 5 mg Eukodal (morfinläkemedel). I dagens läge skulle innehav av en sådan potent tablett kunna innebära fängelsestraff. Men då testades drogen på besättningen på flottans minsta u-båtar Sälen och Bävern. Folkdrogen alkohol var också populär i Wehrmacht. Soldaterna belönades till en början med alkohol när de kom tillbaka från fältet, men efterhand började baksidorna av drickandet märkas genom bland annat våld och dålig disciplin. Många alkoholrelaterade dödsfall inträffade, men efterfrågan var så stor bland soldaterna att langare kunde sälja giftig metylalkohol, träsprit, som ökade på dödsfallen ytterligare. Men för att fly krigets fasor tog soldaterna till de droger som fanns till hands. Trots de kända riskerna med morfin blev många sårade beroende av drogen. Missbruket bland sjukvårdspersonalen ökade också och vid krigets slut var fyra gånger fler militärläkare beroende av morfin än vid krigets början. n Gunnar Hermansson svenska narkotikapolisföreningen 5-2012 69 SNPF utbildade i Gävle Torsdagen den 18 oktober genomförde SNPF en halvdagkonferens i Gävle. Tre intressanta föreläsare hade vi förmånen att lyssna till under den förmiddag som konferensen genomfördes. Det blev till slut 55 personer från främst polisen som dök upp, men även andra yrkeskategorier var representerade i församlingen. Krogar mot knark Först ut var Lennart Johansson som till vardags jobbar i Göteborg som nationell samordnare på Krogar mot Knark. Lennart redogjorde för förutsättningarna för att starta upp verksamhet inom projektet ” krogar mot knark, där han beskrev lite om hur projektet blev till och hur det utvecklats sig i Sverige. Samma eftermiddag hade Lennart möte med folk ifrån Gävle kommun, krogägare från både Gävle och Sandviken, vilka var intresserade att starta upp verksamhet inom Krogar mot knark. Storskalig tillverkning av anabola steroider i hälsingeskogarna Som andra föreläsare kom kriminalinspektör Björn Jonsson från Länskriminalpolisen i Gävleborgs län där han tjänstgör på Grova brottsroteln. Björn Jonsson berättade om en omfattande utredning om dopningsbrott från 2012. Utredning handlar till stor del om hur två yngre män tillverkar och säljer dopningsmedel i form av anabola steroider. De två männen är mycket försiktiga med hur man rör sig. Åker man från Gävle, så stänger man av sina mobiltelefoner, och i övrigt säger man inget på telefon som kan vara till nytta för polisen. Var tillverkning sker har man till en början svårt att lokalisera, men efter mycket spaning och telefonavlyssning lyckas man till slut stoppa männen då man anländer till Gävle med ett större parti egentillverkade anabola steroider. Partiet är på 12000 tabletter och de är präglade med X2 på varje tablett. Det visar sig att den ene mannen har en mor som bor ensligt i Hälsingeskogarna och i hennes garage återfinns vid en senare husrannsakan en tablettmaskin med det aktuella märket X 2 på stansarna. Försäljningspriset för dessa 12000 tabletterna är Björn Jonsson berättade om det stora dopningsärendet som han och kollegorna nyligen avslutat. 60 000 kr, en bra förtjänst, då tillverkningstiden var ca 2 timmar. Den fortsatta utredningen gav vid handen att de två männen sålt anabola steroider under en längre period och vid husrannsakan hemma hos en av männen hittades en skokartong innehållande 200 000 kr i kontanter. De kunder de haft betalade kontant och för att tvätta dessa pengar hade man köpt bostadsrättslägenheter på olika ställen i mellan-Sverige samt skog och bilar. Inte en krona hade man satt in på något bankkonto då detta kunde spåras tillbaka till huvudmännen. Köparna av anabola steroider var i stor utsträckning ”vanligt folk” och fem av dem dömdes för dopningsbrott . Huvudmännen dömdes till 3 ½ resp. 3 års fängelse. En lärorik och underhållande föreläsning av Björn Jonsson. Internetdrogen MDPV Den tredje föreläsare var Per-Erik Lundberg, som är chef för narkotikaroteln i Västerås. Där har man haft mycket stora problem med den farliga internetdrogen MDPV. Hans föreläsning handlade om polisens erfarenheter av MDPV-missbrukare samt om olika farlighetsbedömningar av MDPV som tillämpas i domstolar. Per-Erik Lundbergs föreläsning kan alla som väljer kommer till Karlstad på utbildningskonferensen i april 2013 lyssna på, varför den inte närmare kommenteras här. n Polisen beslagtog 12 000 tabletter anabola steroider som de misstänkta just tillverkat. 72 svenska narkotikapolisföreningen 5-2012 Björn Landsten Inbjudan till Svenska Narkotikapolisföreningens 27:e utbildningskonferens och årsmöte den 26-28 april 2013 i Karlstad Nu är det dags att boka in helgen 26-28 april 2013 för SNPF:s utbildningskonferens och årsmöte på Carlstad Conference Center. De senaste åren har våra utbildningskonferenser varit fullbokade, så vänta inte med din anmälan och inbetalning av avgiften. Först till kvarn gäller som alltid. Du kan från mitten av januari 2013 anmäla dig på www.snpf.org Logga in på Medlemsinfo och fyll i formuläret. Inbjudan med anmälningstalong skickas också ut per e-mail eller brev till SNPF:s medlemmar i början av året. Ur programmet: Invigningen fredag eftermiddag Förutom sedvanliga inledningsanföranden och stipendieutdelningar, kommer vi även att fylla eftermiddagen med en spännande och intressant föreläsning. Vi återkommer på hemsidan med mer info om detta så snart allt är spikat. Preliminära föreläsningar lördag – söndag Omfattande tillverkning och nätförsäljning av steroider i Sverige Påföljder i praktiken Basic info om narkotika Operativ juridik Informatörshantering Kokain i bilar Nätdroger från sjukvårdens perspektiv MDPV och farlighetsbedömning Europol Sociala medier i narkotikautredningar Husrannsakan i digital miljö Ett ton kokain i lasten Västafrikaner och narkotikalangning Nya preparat, nya klassningar Anabola steroider – skador och våld Texas Narcos Håll dig uppdaterad om ev. programändringar på hemsidan Bok- och filmtips Ögonblick som förändrar livet Annika Östberg avtjänade 28 år i ett Amerikanskt fängelse dömd för medhjälp till mord. Boken handlar i stora drag om upplevelsen under fängelsetiden, det är ingen snyfthistoria utan en klar och reflekterad redogörelse för ett liv som tidigt gick snett. Den är djupt personlig och en mycket välskriven skildring av en människa som kämpar för att överleva utan att deformeras, den ger en skakande inblick i vilka undermåliga villkor som dömda fångar i USA lever i. Hon söker inte offrets roll utan medger utan omsvep sin moraliska del i de gärningar som kom att bestämma hennes livsöde. Annikas mamma arbetade på SAS resebyrå på Grand Hotell och hon skulle inte ha arbetat den dagen då mannen som blev förtjust i henne kom in. Annika säger själv att hon inte kan låta bli att tänka tanken på vad som hänt om mamman stannat hemma just den dagen. Annika Östberg var tolv år när familjen flyttade till USA. Hennes mor gifte sig med den rike amerikan som hon träffade på arbetet just den dagen. Det hon mötte var inget paradis utan hon vantrivdes i sitt nya hem och med den man som hennes mor valt. Annika rymde som 13 åring och hur det sen gick är lätt att gissa sig till. Det blev en kriminell tillvaro i jakten på pengar och knark. Männen i hennes liv blev många och växlande, men de var av samma typ, knarkare eller kriminella. För Annikas del var det mordet på en polisman som begicks av hennes dåvarande pojkvän, som ledde till den långa fängelsedomen. Fängelsestraff ger varken förlåtelse eller försoning utan det leder oftast till det motsatta. Annikas största svårighet är att förlåta sig själv. Annika förde dagboksanteckningar under större delen av fängelsevistelsen och dessa får läsaren ta del av i boken. Hon ger en bra beskrivning av allt från heroinabstinensens helvete till de mänskliga relationerna. Boken är skriven av henne själv utan professionell hjälp, den är välformulerad, rättfram och utan tillrättalägganden och den ger en enorm insikt om det amerikanska fängelsesystemets avhumaniserade brutalitet. Nu förbereds även långfilmen om hennes liv och kommer förmodligen i gång under våren 2013. Sedan i maj 2011 är Annika Östberg officiellt fri från kriminalvården, Hon bor och lever på Bastakollektivet utanför Nykvarn. Författare: Annika Östberg Förlag: Ekerlids Förlag Recension: Åsa Dahlberg 76 svenska narkotikapolisföreningen 5-2012 Snabba Cash II Med filmatiseringen av Jens Lapidus bästsäljare ”Snabba Cash” slog Daniel Espinosa igenom med dunder och brak. 600 000 svenska biobesökare såg filmen. Espinosa öppnade handlingsmässigt för en fortsättning i slutet av den första filmen och i Lapidus romaner fanns mer att hämta. Jens Lapidus ”Snabba Cash II” kräver att du känner till rollfigurerna från första filmen. Snabba Cash II är en svidande, intensiv, verkningsfullt och stundtals nageltuggarspännande. Den levererar ett antal mycket trovärdiga rollporträtt av så kal�lade livstidskriminella av varierande etniskt ursprung. Filmen återknyter tre år senare till rollfiguren Johan som har tillbringat några år i fängelse och nu är det dags för den första obevakade permissionen. Det är affärer på gång och han skall medverka i försäljningen av en programvara för aktiemarknaden som han tagit fram under åren i fängelset. Han vill komma ut på banan och göra rätt. När han kommer fram upptäcker han att hans affärspartner blåst honom och allt går fel. Kokainkungen Jorge förbereder en stor och snabb narkotikaaffär. Den blir inte snabb utan blodig. Samvetslöst tvingar han med nära vänner till en farlig uppgörelse. Mahmoud, som arbetar åt jugoslaviska maffian som horvakt, hamnar i knipa när två prostituerade rymmer och sätter honom i skuld hos bossen Radovan. Han måste betala 300 000 kronor eller dö. Efter en trevande start går det snabbt utför för alla tre och i Babak Najafis säkra händer glider de snabbt ner i en spiral av våld, kaos och desperation. De få ljusglimtar som fanns i första filmen är tyvärr helt bortblåsta, men filmen innehåller snygga foton, bra skådespel och en trovärdig ton. På det stora hela får filmen fullt godkänt som en emotionell rysare långt ifrån de löpande band produktioner som visas. En annorlunda actionfilm men lite för känslosvulstig Regissörens ambition var att skapa avsmak för gangsterlivet och det har han onekligen lyckats med. Action/ Drama Av Babak Najafi Recension: Åsa Dahlberg Boktips Böcker som kan beställas från SNPF:s hemsida www.snpf.org Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ror ger en oramat. För mband med uk. Fylliga nska termer. parat, miss miljöer. om härmed utbildning, ra grupper har utgivits r ges ut av otikapolis ing: snpf.org npf.org ediahuset.se 78-91-87514-36-4 Upplaga 11.1 Ny upplaga Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ger en detaljerad bild av narkotika det aktuella svenska missdopningsmedel och 11.1 h ä l s o fa r l i g a va r o r brukspanoramat. För ett hundratal aktuella droger beskrivs deras sammansättning, missbruksmönster, ruseffekter, skadeverkningar och russymptom. I särskilda avsnitt beskrivs skador i samband med missbruk samt metoder för att upptäcka missbruk. Ett hundratal bilder, huvudsakligen i färg, visar preparat, missbruksattiraljer och propagandamaterial. Fylliga ordförklaringar ger upplysningar om viktiga juridiska och medicinska termer. Med sin elfte upplaga (2012) når Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor upp i 385.000 exemplar. Skriften har fått omfattande användning i utbildning, upplysningsverksamhet och dagligt arbete inom stora grupper som kommer i kontakt med missbruksproblem. Den har utgivits även på engelska, estniska, isländska och ryska. Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ges ut av Svenska Carnegie Institutet och Svenska Narkotikapolisföreningen. Den idiotiska klubben En bok av Göran Bohlin Den idiotiska klubben kom ut första gången våren 1995 och är nu uppdaterad och utökad med 80 sidor. Boken kan ses som en resa från mitten av 1950-talet och fram till 2006 och där ges under resans gång exempel på rockmusikens efterhand allt vanligare kopplingar till narkotika. Boken skildrar också enskilda rockartisters koppling till droger, dödsfall på grund av narkotika, narkotikautvecklingen på de stora sommarfestivalerna i vårt närområde m.m. Anabola Androgena Steroider 2.1 ANABOLA ANDROGENA STEROIDER Anabola Androgena Steroider Upplaga 2.1 Den globala marknaden för anabola androgena steroider, AAS, är mycket omfattande och lukrativ. Missbruket av AAS-preparat är etablerat och den illegala hanteringen belastar rättsväsendet och sjukvården alltmer. Gunnar Hermansson och Tommy Moberg I skriften Anabola Androgena Steroider ges en orientering om bakgrunden till problemet fram till den aktuella situationen, missbruksmönster, effekter och bieffekter, påverkan på hjärnan, behandling, preparatöversikt, illegal tillverkning, lagstiftning och beslag, Internethandel, AAS och våld samt slutligen samhällets åtgärder. Den nya uppdaterade upplagan av Anabola Androgena Steroider är också kompletterad med ett antal nya bilder. Med sitt okomplicerade språk ger den en heltäckande beskrivning av AAS-problemet och lämpar sig väl för människor i alla åldrar som vill skaffa sig grundläggande kunskaper om ett aktuellt och angeläget samhällsproblem. Författare: Gunnar Hermansson och Tommy Moberg Utgivare: Mediahuset i Göteborg AB och SNPF Mandom, mod och morske män En bok av Tommy Moberg & Gunnar Hermansson Behovet av hjälp och behandling för fysiska och psykiska besvär relaterade till missbruk av anabola steroider ökar. Sambandet mellan AAS-missbruk och våld är ett vedertaget faktum men mörkertalet är stort. Under flera år har en växande illegal marknad av anabola steroider noterats och samhällets motåtgärder behöver förstärkas. Boken belyser ingående AASproblematiken ur tre olika samhällsperspektiv; medicinskt, rättsligt och socialt. svenska narkotikapolisföreningen 5-2012 77 Julkryss 2012 Lösningen publiceras i tidning nr 1-2013 God Jul och Gott Nytt År 78 svenska narkotikapolisföreningen 5-2012 SVENSKA POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT Nr 5/2012 I nästa nummer som kommer ut i februari Temaartiklar om drogtester och nya testmetoder. Dessutom belyses Ritalin, Concerta m.fl. läkemedelsdroger på den illegala marknaden, och som vanligt en hel del annat. Vi tar tacksamt emot artiklar, notiser och tips senast den 31 december 2012. Stipendierutan Följande stipendier har SNPF-medlemmar möjlighet att komma i åtnjutande av. Nomineringar och intresseanmälningar skall vara SNPF tillhanda senast den 1 februari varje år. Givarna utser därefter sina stipendiater och namnen tillkännages på SNPF:s årliga utbildningskonferenser. SNPF:s resestipendium till PNOA:s årliga utbildningskonferens i Harrisburg, Pennsylvania. Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till PNOA. För datum m.m. se www.pnoa.org. Mediahusets resestipendium till CNOA:s årliga utbildningskonferens I Kalifornien Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till CNOA. För datum m.m. se www.cnoa.org SNPF:s stipendium för Årets Observation Stipendiet tilldelas SNPF-medlem som genom en vaken iakttagelse bidragit till ett viktigt eller avgörande ingripande mot narkotikahantering. Stipendiet är på 5 000 kronor. SNPF:s PTN-stipendium Styrelsen utser varje år efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till studiebesök hos nordisk PTN-sambandsman i Europa. 80 svenska narkotikapolisföreningen 5-2012 Övriga stipendier som delas ut på SNPF:s utbildningskonferens Tullverkets stipendium Årets narkotikabekämpare10 000 kr tilldelas tulltjänsteman för utmärkta insatser inom Tullverkets narkotikabekämpning. Svenska Carnegie Institutets polisstipendium Stipendiet på 25 000 kronor går till en förtjänt polisman för att bereda honom eller henne möjligheter till studier och forskning i frågor som rör narkotikaproblem. SNPF:s styrelse nominerar kandidater till SCI polisstipendium. Vi tar gärna emot era förslag till kandidat. Resebidrag Medlemmar i SNPF har även möjlighet att, när som helst efter ett års medlemskap, hos styrelsen ansöka om resebidrag för studieresa. Se villkor på hemsidan www.snpf.org
