Nr 2 2009 - Svenska Narkotikapolisföreningen

Transcription

SVENSKA
POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT
Nr 2/2009
TEMA: Droger och missbruk på fängelse
SNPF: utbildningskonferens i Göteborg
Polisrazzior mot kroppsbyggare i Göteborg
Illegal hantering av narkotikakemikalier
Provokativ och offensiv narkotikabekämpning i Tampa
INNEHÅLL
Svenska
NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENs
Tidskrift
ANSVARIG UTGIVARE:
Thomas H Ekman
CHEFREDAKTÖR:
Gunnar Hermansson
REDAKTIONSKOMMITTÉ:
Gunnar Hermansson (GH)
Jonas Hartelius (JH)
Heidi Joensuu (HJ)
Lennart Karlsson (LK)
Jessica Vikberg (JV)
ADRESS:
SNPF:s Tidning
Polismyndigheten i Västra Götaland
LKP – NarkR
Box 429
401 26 Göteborg
Telefon: 070-751 53 71
SNPF:s hemsida: www.snpf.org
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS
ANNONSAVDELNING:
c/o Mediahuset i Göteborg AB
Marieholmsgatan 10
415 02 Göteborg
Telefon: 031-707 59 55
Fax: 031-84 86 82
Ordföranden har ordet ........................................................................ 2
Medlemsinfo och redaktörens spalt..................................................... 3
Fullbokad utbildningskonferens i Göteborg ......................................... 6
Tema: Droger och missbruk på fängelse
Svårare smuggla in droger på fängelse sedan hösten 2004 .. 10
Narkotika på Kronobergshäktet .............................................. 12
Narkotikasituationen inom kriminalvården .............................. 14
.YDOLÀFHUDGXQGHUUlWWHOVHWMlQVWLQRPNULPLQDOYnUGHQ.............. 15
En fängelsetandläkares erfarenheter...................................... 18
Polisrazzior mot kroppsbyggare i Göteborg ....................................... 22
5LNWOLQMHUI|USURIHVVLRQHOOHWLNLQDUNRWLNDEHNlPSQLQJ........................ 26
Aktualiserade farlighetsbedömningar ................................................. 27
El Choco – svensken i Bolivias mest ökända fängelse ...................... 30
Konferensbilder .................................................................................. 34
Årets stipendiater............................................................................... 35
Angår den illegala hanteringen av narkotikakemikalier
svensk tull och polis?.......................................................................... 38
Narkotikabekämpning i Afghanistan en global angelägenhet............. 42
Största odlingen av narkotikasvamp................................................... 46
Narkotikamässan Sverige Mot Narkotika ........................................... 50
SNPF på polismuseet......................................................................... 51
SNPF på världens största polisbåt ..................................................... 51
Notiser: Världen runt ......................................................................... 54
Landet runt........................................................................... 55
Narkotikamissbruk på arbetsplatser ................................................... 58
Insändare: Om svensk narkotikabekämpning .................................... 59
Rättsrutan ........................................................................................... 61
Provokativ och offensiv narkotikabekämpning i Tampa...................... 64
(QVDPEDQGVPDQVYDUGDJ²P|MOLJKHWHURFKEHJUlQVQLQJDU ............ 69
9nOGEODQGGURJNDUWHOOHUL7LMXDQD ....................................................... 72
)|UElWWUDGI|UK|UVWHNQLNO|VHUÁHUEURWW .............................................. 73
Boktips................................................................................................ 76
Lösning och vinnare till Kryss 1-09..................................................... 78
Stipendierutan .................................................................................... 78
Kryss 2-09 .......................................................................................... 80
MEDLEMSKAP 150 KR PER ÅR
Ansökan om medlemskap inges till
styrelsen Svenska Narkotikapolisföreningen;
Box 429, 401 26 Göteborg
Tel: 0703-74 13 93. .
Ansökan via hemsidan www.snpf.org
Postgiro SNPF 63 73 06-2
ADRESSÄNDRING:
Använd gärna mailadressen snpf@snpf.
org eller eller tel 0703-74 13 93.
MANUSSTOPP:
1 augusti 2009.
Utgivning v. 38. Skicka in bidrag och
bilder i god tid före manusstopp till
gunnar.hermansson@snpf.org
TEXT OCH FOTO: GUNNAR HERMANSSON
– Traditionella åtgärder för att förhindra insmuggling av narkotika och andra
droger har under senare år blivit bättre och effektivare, säger Kriminalvårdens
säkerhetschef Christer Isaksson.
munikationssystem av samma slag som det polisen
använder.
Rökförbud minskar drogmissbruk
A
v antalet personer som är dömda att avtjäna straff
inom kriminalvården är ca 60 procent missbrukare eller dömda för illegal droghantering. Detta gör
naturligtvis att efterfrågan på narkotika och andra
droger i hög grad finns innanför murarna och langare
utanför vill gärna tillgodose denna efterfrågan. Priset
på narkotika är också högre inne på anstalt.
Pernilla Rask med sina hundar Gino (nästan pensionär) och Simba, samt Lars Engelin med sin Etza. Foto:
Kriminalvården.
Allvarliga händelser ledde till ökad säkerhet
Christer Isaksson har under många år varit säkerhetschef inom Kriminalvården. Han ser en klar förbättring
av säkerheten och en minskad tillgång på droger inne
på anstalt.
– Vändningen kom hösten 2004 efter några uppmärksammade våldshändelser och fritagningar det året,
säger Christer Isaksson. Han berättar att i januari 2004
fritogs tre grova brottslingar från Kumlaanstalten.
I juli ägde en väpnad fritagning rum på Hall. En av
de intagna hade smugglat in en pistol till den kände
brottslingen Tony Olsson, som kunde ta två kvinnor
som gisslan inne på Hall. Med hjälp utifrån lyckades
han och tre andra interner fly.
I augusti genomfördes en väpnad fritagning på
Norrtäljeanstalten sedan en bil i hög fart backat in
genom porten.
På fängelset i Mariefred tog två fångar en kvinnlig
vårdare som gisslan och rymde. Detta hände i september 2004 och det blev kulmen på en serie allvarliga
händelser.
Generaldirektören avgick och Lars Nylén blev ny
chef för Kriminalvården. Kraven på en starkt förbättrad säkerhet ledde till att Kriminalvårdens 55 fängelser
säkerhetsklassades i sex olika nivåer, A-F.
Nio anstalter prioriterade
Särskilda säkerhetsrutiner infördes på de nio ABCanstalterna Kumla, Hall, Norrtälje, Tidaholm, Hällby,
Kirseberg, Mariefred, Salberga och Österåker.
Runt dessa anläggningar löper idag ett högt elstängsel 100 meter utanför murarna. Detta försvårar fri-
Sidan 10
En intern köpte under en
bevakad permission en flaska med duschtvål innehållande narkotika. En medhjälpare hade i förväg preparerat flaskan och ställt
den i ICA-butiken på en
viss överenskommen plats
i hyllan.
Svårare smuggla in droger
på fängelse sedan hösten 2004
Övriga slutna anstalter i klass D och E har inte
samma höga säkerhets- och kontrollsystem som ABCanstalterna. Här får istället personalen vara än mer
fokuserad och observant, till exempel när de intagna
återkommer efter permission.
Man har numera också bättre teknik för att upptäcka
insmugglade mobiltelefoner, och ett större utstörningssystem för mobiltelefontrafik är under upphandling.
Personalen behöver inte använda mobiltelefoner inom
anstaltsområdena eftersom man numera har ett kom-
Christer Isaksson är Kriminalvårdens säkerhetschef.
tagning och rymning men gör det också svårare att
kasta in narkotika eller andra föremål, vilket var det
vanligaste införselsättet förut.
– De nio anstalterna har också ett förhöjt skalskydd
som gör att besökare och permittenter blir kontrollerade vid inpassering som vid säkerhetskontrollen på
en flygplats, fastän ännu noggrannare, säger Christer
Isaksson. Förutom extra noggranna visitationer och
undersökningar av kläder och väskor, sitter en narkotikahund vid ingången under besökstimmarna. Enligt
Christer Isaksson har det hänt att fästmör på besök till
de intagna vänt i dörren när de sett hunden. De har
skyllt på att de har glömt något i bilen och sedan inte
kommit tillbaka. Besöksfrekvensen har också minskat
på de hårdast bevakade anstalterna.
– Besökare räds numera att smuggla in narkotika,
säger Christer Isaksson.
Kriminalvården har idag 21 narkotikahundar mot
tre för knappt fem år sedan. Hundarna används primärt för att söka inne på anstalterna. Den hårdare
kontrollen gör också att de som vill gömma något i
lokalerna gör detta effektivare idag.
I ett urgröpt hål på baksidan av en bräda med krokar kan
man gömma några gram marijuana till exempel. Foto:
Kriminalvården
69(16.$1$5.27,.$32/,6)g5(1,1*(1
Sedan drygt ett år råder rökförbud inne på alla anstalter. De intagna får inte ha cigaretter och tändare, men
får tillfälle att röka på promenadtid en till två gånger
per dag. Personalen får gå ut utanför området för att
röka.
Christer Isaksson, som vid intervjutillfället just
kommit tillbaka från New York efter hämtningen av
Annika Östberg, berättar att i det federala fängelsesystemet i USA råder det totalt rökförbud för alla.
Övergången till det rökförbud vi har på fängelserna
i Sverige har gått bra och rökning har en direkt koppling till narkotikamissbruk. Många intagna har sagt
till personalen att rökförbudet är det bästa man gjort
inom Kriminalvården, och det näst bästa är den ökade
kontrollen av narkotika. Den minskade förekomsten
av droger innebär mindre våld, mindre abstinens och
dessutom mindre tvång för de intagna att medverka i
den illegala hanteringen.
Hundförares erfarenheter
Pernilla Rask är chef för Kriminalvårdens hundförare och hon arbetar på Hall med sina två hundar. Lars Engelin är hundinstruktör och verksam på
Skogomeanstalten. Båda är överens om att mindre
mängder droger kommer in på anstalterna numera
jämfört med tidigare. Särskilda insatser som leder
till beslag av droger bygger ofta på information från
Kriminalvårdens underrättelsetjänst.
Hasch och Marijuana är de droger som oftast hittas
på anstalterna. Under en av Lars Engelins hundutbildningar på Skogomeanstalten i början av maj i år hittade en hund 22 gram insmugglat hasch som en av de
intagna försökt gömma. På Hall har man också hittat
Subutex samt bensodiazepiner och tramadoltabletter.
Numera är gymmen på fängelserna inriktade på
motion och saknar fria vikter. Där finns träningsmaskiner med en maxbelastning av 50 kilo samt roddmaskiner och löpband. Detta hindrar inte att vissa intagna
vill ha anabola steroider. Nyligen hittade en hund
600 tabletter anabola steroider i ett skåp i ett allmänt
utrymme på Tidaholmsanstalten.
Q
69(16.$1$5.27,.$32/,6)g5(1,1*(1
Odlingslådor med växande svampar inneslutna i plast anträffades på flera ställen i bostaden.
OMSLAGET:
Största odlingen av narkotikasvamp
- bland småbarn i en lägenhet
Gino är narkotikasökhund inom Kriminalvården och arbetar här med hundföraren
Pernilla Rask. Foto: Per Wichmann
TEXT: GUNNAR HERMANSSON FOTO: POLISEN I MALMÖ
Att avslöja illegala svampodlingar av större format hör inte till vanligheterna i
Sverige. Polisen i Malmö gjorde troligen det största beslaget hittills när man hittade 59 odlingslådor och en större mängd torkad narkotikaklassad svamp i en
lägenhet.
I slutet av december 2008 tog forensikeraspiranten
Ingrid Areskoug på SKL emot ett samtal från polisen i
Malmö. Man befann sig i en lägenhet där en storskalig
odling av psykedeliska svampar pågick. 59 odlingslådor med svampar i olika odlingsstadier fanns på olika
ställen i lägenheten.
– Det var otroligt mycket. För det mesta får vi in ett
par odlingslådor i taget, säger Ingrid Areskoug.
PRODUKTION OCH TRYCK:
Åkessons Tryckeriaktiebolag
Box 148, 361 22 Emmaboda
Telefon. 0471-482 50
ISSN 1101-6817
Lägenhetsbråk resulterade i narkotikaärende
Svampodlingen avslöjades av en tillfällighet sedan
polisen fått larm om ett lägenhetsbråk i en lägenhet
på Professorsgatan i Malmö. Patrullen som kom till
platsen upptäckte någon form av svampodling i köket.
Narkotikaspanare som kallades dit kunde konstatera
att den 25-årige lägenhetsinnehavaren hade narkotikaklassad svamp i 59 olika odlingslådor. Lådorna stod
inneslutna i plastpåsar och svamparna befann sig i
olika växtstadier.
Sidan 46
69(16.$1$5.27,.$32/,6)g5(1,1*(1
Fakta om svampar som innehåller
psilocin/psilocybin
Psilocin och psilocybin samt svampar som innehåller dessa ämnen är narkotika, om svamparna
är framodlade eller om de har torkats eller på
annat sätt beretts.
Som moderna rusmedel har de i stort sett samma
effekter och risker som LSD.
En missbruksdos anses vara 1-2,5 gram torkad
svamp som tillförs genom nedsväljning.
Praxisgranser: Narkotikabrott av normalgraden
vid innehav av 5 – 500 gram torkad svamp.
Källor:
Läkemedelsverkets författningssamling LVFS
2000:7.
RättsPM 2009:1, Utvecklingscentrum Stockholm:
NARKOTIKA – farlighetsbedömning av narkotikapreparat.
Svampar låg helt öppet på tork på flera ställen i köket.
På flera platser i lägenheten hittades dessutom
skördad svamp som låg på torkning. I ett köksskåp
anträffades 1259 gram cannabis i form av haschkakor.
Pengar, vågar, försäljningsanteckningar m.m. fanns i
lägenheten, vilket bekräftade att narkotikan inte var
för eget bruk.
25-åringen visade tecken på drogpåverkan och resultatet av provtagningen visade att han var påverkad av
kokain och bensodiazepiner.
Tillsammans med 25-åringen bodde också hans två
små flickor, 3 och 4 år gamla. Han hade fått vårdnaden om dem efter separationen med flickornas mamma
som är narkotikamissbrukare!
Kontaktade SKL
När polisen anträffar illegala odlingar av svamp eller
andra växter, vill man på SKL bli kontaktade innan
odlingen tas om hand.
– Vi kan då ge instruktioner om hur man ska hantera
materialet, säger Ingrid Areskoug och hennes kollega
forensikeraspiranten Maria Wallberg. – Svampar är
känsligt material och det kan t.ex. vara fel att torka beslagtagna svampodlingslådor eftersom mycket då kan
förstöras.
Polisen i Malmö fick direktiv om att skörda de uppväxta svampar som anträffats i lägenheten innan hela
odlingen skickades till SKL för analys. På så sätt kan
man veta hur mycket svamp som fanns vid beslagstillfället.
På SKL fortsätter man odla upp de lådor där svampar ännu inte vuxit upp och även de odlingslådor där
svampar redan skördats. Det kan vara möjligt att
skörda minst fyra skördar ur samma odlingslåda.
Vid analys konstaterades att de beslagtagna svamparna innehöll psilocin och psilocybin och att den
sammanlagda mängden var 850 gram. SKL gör inte
haltbestämning av denna typ av material eftersom man
i dagsläget saknar metod för detta.
Fängelsedom
Den 25-årige tvåbarnspappan dömdes av tingsrätten
till fängelse i 3 år för grovt narkotikabrott avseende
innehav och försäljning av narkotikaklassade svampar
och hasch. Han dömdes också för ett fall av misshandel
samt stöld och skadegörelse. Vid husrannsakan anträffades också gult pulver i en påse. Detta visade sig vara
svavel som mannen skulle använda tillsammans med
några andra kemikalier för att tillverka smällare. Q
69(16.$1$5.27,.$32/,6)g5(1,1*(1
ÅKESSON
YCKERI
TR
MILJÖMÄ
KT
S
R
2/09 Årgång 22
LIC
3
09
EN
S N U M M E R 3 41
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-09
1
Ordföranden
har ordet
Tack för sist!!
Sitter på jobbet helgen efter konferensen, har inte hunnit sortera allt ifrån förra helgen.
Klart är att vi ånyo blev strax över 800 deltagare i
Göteborg. Det är imponerande tycker jag!!
Vem är då jag?
Av rubriken kan man få fram att jag är föreningens nye
ordförande sedan årsmötet i Göteborg. Många medlemmar har sett mig i föreningen sedan tidigare, jag var
verksam med konferensbokningar mellan 2000 och
2007. Blev avtackad i Örebro och hade ingen tanke på
att återkomma i styrelsesammanhang…
Tillbaka till frågan, jag började polisskolan i augusti
1990 och kom till Göteborg sommaren 1993. Efter ett
par år på radiobil sökte jag till en gatulangningsgrupp
vid narkotikaroteln 1995 och blev antagen i det som
kom bli någon slags ”plantskola” för SNPF. Bland
mina närmaste chefer fanns nämligen bl a Anders
Stolpe, Thomas Ekman, Helmer Larsson och Björn
Landsten, alla kända namn i föreningen.
Vad jag än gjort efter detta inom polisen så har
alltid narkotikan funnits som minsta gemensamma
nämnare, det går inte att arbeta med brottsprevention
eller brottsbekämpning UTAN att passera narkotikabrott –ringa -normalt eller grovt. Detta har funnits som
ett inslag i arbetet mot s.k. fotbollshuliganer, grova
våldsbrott i övrigt och gängmiljön i synnerhet, oavsett
brott.
Idag arbetar jag inom ramen för den nationella
Alcatrazsatsningen i Västra Götaland som ligger i skarven mot dom nya satsningarna mot grov organiserad
brottslighet. Mycket av detta kommer säkerligen att
landa till sensommaren.
Vi hade lite speciella förutsättningar under helgen i
Göteborg, jag vill inte skriva om de ”andra” festerna
i detta forum, men vi kan konstatera att allt förlöpte
friktionsfritt, hade förvisso inte räknat något annat
ifrån vårt håll. Vi kan lägga till att några kollegor
lyckades att gripa en person för grovt narkotikabrott i
anslutning till en de andra av festerna som anordnades
i Göteborg av HA och Bandidos.
2
Inom kort kommer vi per e-mail att skicka ut en
enkät angående årets konferens. Detta för att fånga
upp bra saker men även sådant som vi kanske måste
förbättra. Hjälper Ni oss med detta har vi alla möjligheter att börja planera inför en bra konferens i Västerås
2010. Vi i styrelsen påbörjar som vanligt detta arbete
redan den första helgen i september.
Självklart tar vi gärna emot tips på nya föreläsare
och ämnesområden.
Nu kommer vi snart att sjösätta vår båt och jag ser
fram emot att få åka ut med familjen utmed västkusten. Lite krabb- och kräftfiske, soliga och framförallt
lata dagar till sjöss.
Här hade jag tänkt att sluta, men plikttrogen som
jag är ringer jag till redaktören Gunnar Hermansson
och kan lite ledsamt bara räkna ihop 3 369 bokstäver
inklusive blanksteg. Det är ungefär lika många bokstäver jag skriver på jobbet när jag ”loggar” utsättningar
med mera under 7 veckor! Undra om man kan delegera
något av skrivandet till vice ordförande?
Sedan kan Ni säkert undra vad jag gör eftersom jag
inte skriver så mycket på jobbet, svaret är att prata
i radio högt och lågt, tidvis nästan över hela riket,
mycket tack vare det nya radiosystemet Rakel. Men
tänk att vi skall behöva samarbeta över hela riket, alla
myndigheter kors och tvärs bara för att de kriminella
inte kan respektera befintliga läns- och verksamhetsgränser.
Oavsett, att det saknas 631 bokstäver, avslutas mina
ord med detta för denna gång.
Lite tidigt men,
Jag önskar er alla en skön sommar!
mika.jornelius@snpf.org
Medlemsinfo
Det lönar sig att betala medlemsavgiften i SNPF
Läs i spalten här till höger varför det lönar sig rent ekonomiskt att vara
medlem i Svenska Narkotikapolisföreningen. Vi behöver medlemmars
stöd, men vi ger också tillbaka.
I år har vi satt den 31 mars som sista betalningsdag för medlemsavgiften. Till den som ännu inte betalat och således heller inte önskar
vara medlem, kommer vi inte att göra några utskick av tidningen eller
inbjudan till konferenser efter den 1 juli. Övriga medlemsförmåner upphör också, som t.ex. möjlighet till resebidrag.
Du som vill vara fullvärdig medlem i SNPF och nu upptäcker att du
inte betalat in medlemsavgiften i år, gör det snarast genom att föra
över 150 kr till SNPF:s plusgirokonto 63 73 06 – 2. Det lönar sig.
Nya i styrelsen
Vi hälsar Mika Jörnelius välkommen tillbaka i SNPF:s styrelse och denna gång
som ordförande. Mika har presenterat sig själv på föregående sida.
Även Jane Palmborg hälsas välkommen som ny suppleant i styrelsen. Många
känner Jane eftersom hon under ett flertal år arbetat på Droganalysenheten
på SKL med bland annat amfetamin som specialinriktning. Idag tituleras Jane
som forensisk generalist på SKL med ett mer övergripande ansvarsområde.
SNPF-utbildningar under hösten
Styrelsen har beslutat att den traditionella höstkonferensen, som under
alla år arrangerats en fredag eftermiddag/kväll i november någonstans
i Sverige, ska utgå i år. Istället kommer föreningen att anordna två
halvdagsutbildningar med lite annat upplägg under hösten. Närmare
detaljer om tid och plats samt innehåll kommer att meddelas efter sommaren.
Dessutom anordnar SNPF för sjätte året ett Norrlandsseminarium
i höst. Det hålls denna gång på Nolia Konferens i Umeå den 1 oktober.
Förra gången vi gästade Umeå var 2004.
Deltagande är kostnadsfritt och inbjudan riktar sig i första hand till
personal inom rättsväsendet i Norrlandslänen. Den som vill ha mer
information om detta vänder sig till jan.westling@polisen.se eller
asa.dahlberg@polisen.se eller till gunnar.hermansson@snpf.org
Redaktörens
spalt
Vi har glädjande nog en ständig
tillväxt av nya medlemmar till föreningen. Det kan bero dels på att ett
medlemskap i SNPF ger en känsla
av samhörighet med andra drogbekämpare och dels att SNPF erbjuder
goda möjligheter till utbildning och
förkovran. Alla ni som deltog på
konferensen i Göteborg vet detta.
Det är ju dessutom så att det lönar
sig rent ekonomiskt att vara medlem
i SNPF. För den blygsamma medlemsavgiften 150 kronor får man
bland annat möjlighet att delta i den
årliga utbildningskonferensen, vilket
inkluderar två övernattningar, två
middagar, en lunch och deltagande
i valfritt antal föreläsningar under
två dagar. En medlem betalade för
detta paket i Göteborg 1295 kronor med boende i dubbelrum, respektive 2145 kronor för enkelrum.
Den egentliga kostnaden är mer än
det dubbla och för mellanskillnaden stod SNPF. Jämför vårt pris
med deltagande i Mässan Sverige
Mot Narkotika i Örebro i maj, där
kostnaden per person var över 5000
kronor och antalet måltider färre.
Varje medlem i SNPF får dessutom denna innehållsrika medlemstidning i brevlådan fyra gånger per
år. Efter ett års medlemskap ges du
möjlighet att söka resebidrag för
studiebesök hos utländska kollegor.
Du som utnyttjar dessa och andra
förmåner gör alltså ett bra val på
flera sätt.
Och nu är sommaren på gång med
lata soldagar och regniga innedagar.
Att då ha senaste SNPF-tidningen
inom räckhåll är ingen dum idé. Den
är som vanligt späckad med läsning.
Jag önskar er alla en trevlig och
skön sommar.
GUNNAR HERMANSSON
070-751 53 71
3
Konferensen i Göteborg 2009
Fullbokad utbildnings ko
text och foto: gunnar hermansson
Konferenshotellet Gothia Towers.
När SNPF:s 23:e årliga utbildningskonferens i inleddes den sista helgen
i april i Göteborg, var kongresshallen
i Svenska Mässan välfylld. Närmare
800 deltagare var i år anmälda till
konferensen och trenden håller i sig.
Narkotikabekämpare är engagerade
och offrar både sin fritid och i många
fall pengar ur egen ficka för att träffas
och få möjlighet att lära sig mer som
man har nytta av i arbetet.
D
et digra programmet med ett tjugotal olika föreläsningar under helgen lockade många deltagare
och på kvällarna gavs goda möjligheter till trevlig samvaro. Att underhålla gamla kontakter och skapa nya,
både inom myndigheter och över myndighetsgränser,
är mycket värdefullt i vårt avlånga land.
Invigningen
Länspolismästare Ingemar Johansson i talarstolen.
Under planeringen av invigningen hade styrelsen vilda
planer på att låta en av Göteborgspolisens piketgrupper
rappellera ner på scenen iförda full stridsmundering.
Nu blev invigningen istället betydligt lugnare, men
hade ändå sina höjdpunkter. Efter inledningsanföranden av den avgående ordföranden Thomas Hessius
Ekman och länspolismästaren i Västra Götaland,
Ingemar Johansson, sjöng Göteborgspolisens manskör
några vårsånger och en ”tullvisa” innan det var dags
för de fyra verkscheferna att berätta om narkotikastrategin inom sina respektive myndigheter.
Verkscheferna
Förutom satsning på grov organiserad brottslighet
påpekade rikspolischefen Bengt Svensson att alla i
organisationen måste ha kunskap och alla måste arbeta
med narkotikabrottslighet. RPS vill satsa på ungdomarna och försvåra nyrekryteringen av missbrukare.
Spaning mot drogförsäljning på Internet måste också
intensifieras.
Göteborgspolisens sångkör sjunger vårsånger på scenen.
6
svenska narkotikapolisföreningen 2-09
ngs konferens i Göteborg
Tullen ska minska tillflödet av narkotika, konstaterade generaltulldirektör Karin Starrin. Men tillgången
på droger är för stor idag och ett utvecklat samarbete
och fortsatt kompetensutveckling är nödvändigt. Bland
andra gör droginformatörerna inom Tullverket ett
mycket bra arbete.
Riksåklagaren Anders Perklev betonade också
utvecklingen av arbetet i sin myndighet mot den grova
organiserade brottsligheten. I detta är arbetet mot narkotikabrottslighet prioriterat liksom förverkande av
pengar och egendom. Anders Perklev ville dessutom se
bättre och snabbare möjligheter att kunna omhänderta
och klassa nya droger.
Kriminalvården har mer än 60 procent missbrukare
bland sina intagna och man möter ungefär 10 000
tunga missbrukare varje år. Därför är såväl kontrollverksamhet som motiverande verksamhet viktigt,
menade Lars Nylén. Kriminalvården har nollvision när
det gäller narkotika på fängelserna och bland annat
har förstärkt skalskydd och en kraftig utökning av
antalet narkotikahundar på anstalterna varit mycket
effektivt och förebyggande.
Leva med en missbrukare
Första dagen avslutades med en föreläsning om hur
det är att vara anhörig till en missbrukare. Robert
Bohman, sedan åtta år nykter och drogfri, och hans
hustru Katerina Janouch har erfarenheter av ett liv med
skam, smuts och smussel. Dagar fyllda av hemligheter
och nätter fyllda av vånda.
Robert Bohman är numera bland annat verksam
som alkohol- och drogterapeut och föreläser tillsammans med hustrun Katerina känd som journalist och
författare till boken Anhörig.
– En anhörigs historia är inte trevlig utan en story
fylld av vånda och skit, tårar och svek, berättade
Katerina Janouch. – En tillvaro av förnekelse och medberoende och anklagelser mitt i natten, om bråk och
hot och flaskor med slattar på botten och knark i små
platta påsar. Det är verkligen för jävligt att vara anhörig. På varje missbrukare går det fem anhöriga, men
detta talar man inte mycket om i debatten.
Idag lever fembarnsfamiljen i ett tillfrisknande.
Utsikt från Gothia Towers över ett vårgrönt Liseberg.
Verkscheferna för Polisen, Tullverket, Riksåklagaren och
Kriminalvården talade om strategier mot narkotika. Fr v
Bengt Svensson, Karin Starrin, Anders Perklev och stående
Lars Nylén.
Mer om konferensen på sid 34-35.
Katerina Janouch och Robert Bohman föreläste om livet med
en missbrukare i familjen.
svenska narkotikapolisföreningen 2-09
7
Svårare smuggla in droger
på fängelse sedan hösten 2004
– Traditionella åtgärder för att förhindra insmuggling av narkotika och andra
droger har under senare år blivit bättre och effektivare, säger Kriminalvårdens
säkerhetschef Christer Isaksson.
A
v antalet personer som är dömda att avtjäna straff
inom kriminalvården är ca 60 procent missbrukare eller dömda för illegal droghantering. Detta gör
naturligtvis att efterfrågan på narkotika och andra
droger i hög grad finns innanför murarna och langare
utanför vill gärna tillgodose denna efterfrågan. Priset
på narkotika är också högre inne på anstalt.
Allvarliga händelser ledde till ökad säkerhet
Christer Isaksson har under många år varit säkerhetschef inom Kriminalvården. Han ser en klar förbättring
av säkerheten och en minskad tillgång på droger inne
på anstalt.
– Vändningen kom hösten 2004 efter några uppmärksammade våldshändelser och fritagningar det året,
säger Christer Isaksson. Han berättar att i januari 2004
fritogs tre grova brottslingar från Kumlaanstalten.
I juli ägde en väpnad fritagning rum på Hall. En av
de intagna hade smugglat in en pistol till den kände
brottslingen Tony Olsson, som kunde ta två kvinnor
som gisslan inne på Hall. Med hjälp utifrån lyckades
han och tre andra interner fly.
I augusti genomfördes en väpnad fritagning på
Norrtäljeanstalten sedan en bil i hög fart backat in
genom porten.
På fängelset i Mariefred tog två fångar en kvinnlig
vårdare som gisslan och rymde. Detta hände i september 2004 och det blev kulmen på en serie allvarliga
händelser.
Generaldirektören avgick och Lars Nylén blev ny
chef för Kriminalvården. Kraven på en starkt förbättrad säkerhet ledde till att Kriminalvårdens 55 fängelser
säkerhetsklassades i sex olika nivåer, A-F.
Nio anstalter prioriterade
Särskilda säkerhetsrutiner infördes på de nio ABCanstalterna Kumla, Hall, Norrtälje, Tidaholm, Hällby,
Kirseberg, Mariefred, Salberga och Österåker.
Runt dessa anläggningar löper idag ett högt elstängsel 100 meter utanför murarna. Detta försvårar fri-
10
Christer Isaksson är Kriminalvårdens säkerhetschef.
tagning och rymning men gör det också svårare att
kasta in narkotika eller andra föremål, vilket var det
vanligaste införselsättet förut.
– De nio anstalterna har också ett förhöjt skalskydd
som gör att besökare och permittenter blir kontrollerade vid inpassering som vid säkerhetskontrollen på
en flygplats, fastän ännu noggrannare, säger Christer
Isaksson. Förutom extra noggranna visitationer och
undersökningar av kläder och väskor, sitter en narkotikahund vid ingången under besökstimmarna. Enligt
Christer Isaksson har det hänt att fästmör på besök till
de intagna vänt i dörren när de sett hunden. De har
skyllt på att de har glömt något i bilen och sedan inte
kommit tillbaka. Besöksfrekvensen har också minskat
på de hårdast bevakade anstalterna.
– Besökare räds numera att smuggla in narkotika,
säger Christer Isaksson.
Kriminalvården har idag 21 narkotikahundar mot
tre för knappt fem år sedan. Hundarna används primärt för att söka inne på anstalterna. Den hårdare
kontrollen gör också att de som vill gömma något i
lokalerna gör detta effektivare idag.
En intern köpte under en
bevakad permission en flaska med duschtvål innehållande narkotika. En medhjälpare hade i förväg preparerat flaskan och ställt
den i ICA-butiken på en viss
överenskommen plats i hyllan. Foto: Kriminalvården
munikationssystem av samma slag som det polisen
använder.
Rökförbud minskar drogmissbruk
Pernilla Rask med sina hundar Gino (nästan pensionär) och
Simba, samt Lars Engelin med sin Etza. Foto: Kriminalvården.
Foto: Gunnar Hermansson
Övriga slutna anstalter i klass D och E har inte
samma höga säkerhets- och kontrollsystem som ABCanstalterna. Här får istället personalen vara än mer
fokuserad och observant, till exempel när de intagna
återkommer efter permission.
Man har numera också bättre teknik för att upptäcka
insmugglade mobiltelefoner, och ett större utstörningssystem för mobiltelefontrafik är under upphandling.
Personalen behöver inte använda mobiltelefoner inom
anstaltsområdena eftersom man numera har ett kom-
I ett urgröpt hål på baksidan av en bräda med krokar kan
man gömma några gram marijuana till exempel. Foto:
Kriminalvården
Sedan drygt ett år råder rökförbud inne på alla anstalter. De intagna får inte ha cigaretter och tändare, men
får tillfälle att röka på promenadtid en till två gånger
per dag. Personalen får gå ut utanför området för att
röka.
Christer Isaksson, som vid intervjutillfället just
kommit tillbaka från New York efter hämtningen av
Annika Östberg, berättar att i det federala fängelsesystemet i USA råder det totalt rökförbud för alla.
Övergången till det rökförbud vi har på fängelserna
i Sverige har gått bra och rökning har en direkt koppling till narkotikamissbruk. Många intagna har sagt
till personalen att rökförbudet är det bästa man gjort
inom Kriminalvården, och det näst bästa är den ökade
kontrollen av narkotika. Den minskade förekomsten
av droger innebär mindre våld, mindre abstinens och
dessutom mindre tvång för de intagna att medverka i
den illegala hanteringen.
Hundförares erfarenheter
Pernilla Rask är chef för Kriminalvårdens hundförare och hon arbetar på Hall med sina två hundar. Lars Engelin är hundinstruktör och verksam på
Skogomeanstalten. Båda är överens om att mindre
mängder droger kommer in på anstalterna numera
jämfört med tidigare. Särskilda insatser som leder
till beslag av droger bygger ofta på information från
Kriminalvårdens underrättelsetjänst.
Hasch och marijuana är de droger som oftast hittas
på anstalterna. Under en av Lars Engelins hundutbildningar på Skogomeanstalten i början av maj i år hittade en hund 22 gram insmugglat hasch som en av de
intagna försökt gömma. På Hall har man också hittat
Subutex samt bensodiazepiner och tramadoltabletter.
Numera är gymmen på fängelserna inriktade på
motion och saknar fria vikter. Där finns träningsmaskiner med en maxbelastning av 50 kilo samt roddmaskiner och löpband. Detta hindrar inte att vissa intagna
vill ha anabola steroider. Nyligen hittade en hund
600 tabletter anabola steroider i ett skåp i ett allmänt
utrymme på Tidaholmsanstalten.
Q
11
Narkotika på Kronobergshäktet
TEXT OCH FOTO: LENNART KARLSSON
Under senare år har mycket fokus riktats mot förekomsten av narkotika på landets anstalter och häkten. Kronobergshäktet som ligger placerat på toppen av
Stockholms centrala polishus är inget undantag.
H
ur kan det förekomma narkotika på en sådan välbevakad plats? Svaret är kanske lite provokativt
och ironiskt. Den största narkotikainförseln sker på
grund av polisen!
De allra flesta narkotikabeslag som sker på häktet
görs i samband med ankomsten av de frihetsberövade.
På grund av bristfälliga skydds/kroppsvisitationer gör
kriminalvårdens personal beslag av narkotika, tillbehör och vapen flera gånger i månaden.
En arbetsmiljöfråga
Situationen vid häktena skiljer sig från den på anstalterna. I samband med ankomst till häktet handlar det
ofta om att personalen måste kunna hantera en akut
uppkommen stress hos den frihetsberövade. Situationer
som många gånger är laddade. I dessa lägen kan en
bristfällig kroppsvisitation få mycket stora konsekvenser. Personalen på Kronobergshäktet rapporterar
därför samtliga fynd i ett incidentrapporteringssystem.
Efter en snabb titt i de senaste månadernas rapporter kan jag konstatera att en hel del slinker igenom.
Beslagen och fyndplatserna varierar. Lite oroande kan
jag konstatera att det väldigt ofta anträffas sprutor och
kanyler, såväl nya som begagnade. I en rapport läser
jag om hur en frihetsberövad förs upp till häktet av
polis och lämnas över. I samband med visitation så står
den frihetsberövade plötsligt med en spruta i handen.
Den har förmodligen förvarats dolt i strumpan.
Vapen och knark
bland annat frågan om den frihetsberövade har ett narkotikaberoende. En del frihetsberövade nekar till detta.
Facit kommer något dygn senare när narkotikan börjat
gå ur kroppen. Plötsligt ändrar de inställning och vill
ha hjälp med medicin för att kunna ”plana ut”. Vissa
frihetsberövade håller dock igång sitt rus. Vid dessa
tillfällen kan det ofta misstänkas att narkotika förvaras
dolt i kroppens håligheter. Här måste personalen bygga
upp en skälig misstanke. Uppstår misstanke kan personalen besluta sig för att visitera cellen. Kriminalvården
har även, med hjälp av läkare, utbildat vissa i personalen att kunna genomföra kroppsbesiktningar.
Hur kan incidenter undvikas
Vad kan vi som poliser göra bättre i samband med
överlämnande till häktet? Kriminalvårdens personal
bjuder gärna på några tips.
UÊ vÌiÀÃÌÀBÛ>Ê iÊ ÃFÊ iÕÌÀ>Ê VÊ ÃÌÀiÃÃvÀÊ Ê ÃÊ
möjligt när ni kroppsvisiterar. Är det stökigt vid
ingripandet så utnyttja tiden när ni fört in den frihetsberövade i arresten.
UÊ -ÌÀBÛ>Ê ivÌiÀÊ >ÌÌÊ Û>À>Ê ÃÌÊ ÌÛFÊ ÃÊ ÛÃÌiÀ>À°Ê Ê
som ansvarar för att söka kläder och tillhörigheter.
UÊ Ê >>Ê ÃÊ LÃiÀÛiÀ>ÀÊ À««Ê VÊ iÛiÌÕi>Ê
handrörelser.
UÊ 6>ÀÊ LÃiÀÛ>ÌÊ «FÊ ìÊ »>ÃÃÃ>»Ê }ÃÌBi>°Ê
Myntfickan i byxorna, strumpor, skor.
UÊ ÕViÀ>Ê Ê Ã>L>`Ê i`Ê ÛiÀB>ì°Ê
UÊ >ÀÊÊBÃ>Ê>ÛÊ>ÌÌÊF}ÌÊ>Ê>ÊÃÃ>ÌÃÊÃFÊÛ>ÀÊ
prestigelös och säg det.
Amfetamin i handen, hasch i byxfickan, tabletter i
skon, kniv som förvaras i jackfickan. Listan kan göras
lång. Vid enstaka tillfällen inträffar snudd på ofattbara
incidenter. En person grips av polis. Ett överlämnande
sker till en annan polispatrull som för in den frihetsberövade. I samband med ankomstvisitationen faller en
skarpladdad pistol ned på golvet. Självklart ett extremfall men likafullt en mycket obehaglig upplevelse för
samtliga inblandade.
Fortfarande påtänd
Häktet är kanske inte en idyllisk men ändå mycket
effektiv plats för avgiftning av narkotikaberoende. I den
delen har häktets medicinska personal huvudansvaret.
Vid varje ankomst sker ett ankomstsamtal. Här ställs
12
Glöm inte bort att kolla skorna!
Narkotikasituationen inom kriminalvården
TEXT: HEIDI JOENSUU
Alf Andersson arbetar som nationell samordnare av köpt vård och behandling
inom kriminalvården. Kriminalvården köper vård och behandling för 360 miljoner kronor om året.
Strategisk arena för narkotikabekämpning
Kriminalvården är en strategisk arena för narkotikabekämpning. Man kommer i kontakt med ungefär 10 000
tyngre missbrukare per år. Häktesverksamheten är
särskilt betydelsefull i detta sammanhang och ett stort
arbete läggs därför ner på uppsökande verksamhet. De
intagna är då ensamma, inlåsta, mottagliga för påverkan och därmed motiverade till att göra något åt sitt
missbruk. Häktet i Göteborg är exempelvis den största
avgiftningscentralen i hela landet.
Kriminalvården har genom frivården ca 10 – 12 000
personer som är föremål för övervakning eller annan
tillsyn. Frivården är därför en viktig koordinator för
hela fängelse- och frivårdstiden och frivårdsinspektörerna är aktiva i en intagens ärende från dag ett i
häktet.
40 procent av Kriminalvårdens intagna är dömda
för narkotikabrott och 60 procent är narkotikamissbrukare. Fem-i-topp listan för klienter sett till huvudbrottet ser ut på följande sätt: 31 procent är dömda för
narkotikabrott/smuggling, 27 procent för våldsbrott, 9
procent för rånbrottslighet respektive sexualbrott samt
7 procent för tillgreppsbrott.
Andelen kvinnor som är narkotikamissbrukare är
högre än andelen män. Kvinnor har dessutom större
social problematik, mindre stöd utifrån, mindre antal
besökare och missbruket har gått betydligt längre
när kvinnorna hamnar hos Kriminalvården. Även de
fysiska och psykiska skadorna är större hos kvinnor.
Dock är det upplevda hjälpbehovet ungefär lika stort
hos män som hos kvinnor.
Kursändring för Kriminalvårdens narkotikabekämpning
Kriminalvårdens narkotikabekämpning präglas av
balans mellan åtgärder för att minska behovet samt
åtgärder i kontrollerande syfte. De stora problem som
fanns i samband med permissioner och i samband med
utslussning för ett antal år sedan ledde till att nuvarande kriminalvårdschefen Lars Nylén fick i uppdrag
att åtgärda problemen. För fyra år sedan inleddes den
kursändring för narkotikabekämpningen som nu gett
uppenbara resultat.
Identifiering och kartläggning
Kriminalvården ska identifiera och kartlägga missbruksproblem och vårdbehov hos klienterna. Detta
14
sker i form av uppsökande verksamhet redan på häktena där en utredning om vårdbehov startar. Det är också
viktigt med s.k. differentiering av anstaltsplatser vilket
innebär avskild behandlingsplacering. Kriminalvården
har sju behandlingsanstalter varav fem är för män och
två för kvinnor. Det finns också 300 behandlingsplatser i särskilda avdelningar på andra anstalter.
Motivering och behandling – ”Våga Välja”
Kriminalvården bedriver ett ständigt motivationsarbete
– vill man göra något åt sitt missbruk ska man kunna
göra det. Motivation och behandling sker genom att
klienterna tillhandahålls verktyg för att hantera livet
som en drogfri och social person. Behandlingen bygger
på s.k. kognitiv beteendeterapi och 12-stegs programmet. Det finns även program för att hantera aggressioner och program för att behandla s.k. ”kriminellt tänkande personer”. Särskilda program finns även för relationsproblem och för psykopater. Drygt 7 000 personer
är involverade i olika program i Kriminalvårdens regi.
För narkotikamissbrukare köper man in ”Våga
Välja”-programmet. 14 procent av dem som genomgått
detta program har haft lägre återfallsrisk, vilket innebär att programmet betalat sig samhällsekonomiskt
sett. Klienterna som genomgår behandlingsprogram
hos Kriminalvården har oftast ett problem - tiden.
En vettig behandling kräver minst sex månader. Och
behandlingen fungerar enligt Alf Andersson under de
rätta betingelserna och om den rätta viljan finns.
Säkerhet och kontroll
Kriminalvården har slutligen markant ökat satsningen
på säkerhet och kontroll för en narkotikafri miljö.
Visitationer på både besökande och intagna har ökat
betydligt, i både cellerna samt i de allmänna utrymmena. Man satsar på underrättelseverksamhet och
narkotikahundar. Antalet narkotikahundar har ökat
från 2 stycken år 2002 till 21 stycken år 2008.
Resultat
Trots att visitationerna har ökat har inte beslagen
ökat. Ungefär 5 procent av 100 000 tagna urinprov är
positiva. Antalet positiva heroin- och amfetaminprov
har minskat. Anstalter med narkotikaproblematik har
minskat. Resultatet är enligt Alf Andersson lyckat, det
finns mindre narkotika i fängelserna år 2008 jämfört
med år 2003.
Q
Kvalificerad underrättelsetjänst
inom kriminalvården
Per-Olov Humla är chef för Kriminalvårdens underrättelsetjänst (KUT).
Underrättelseverksamheten är egentligen ett ”indikatorstyrt säkerhetsarbete”.
Verksamheten syftar till att förebygga kritiska incidenter och grov kriminalitet
inom Kriminalvården.
Från säkert inlåst till bättre ut
Underrättelsearbetet har sin grund i Björn Erikssons
utredning ”Säkert inlåst” som bl a pekade på att det
fanns brister i Kriminalvårdens underrättelseverksamhet. Visionen ”Bättre ut” ska uppnås genom ”Bättre
in – Bättre inne – Bättre vidare”. Kriminalvården har
utarbetat en vision om drogfria anstalter och anstalter där inga brott begås. Detta innebär konkret för
underrättelsearbetet att bl.a. placeringen av de intagna
är viktig. Man vill hålla isär gäng och personer med
våldsrelaterad historik.
Säkerhetsregister
Kriminalvården arbetar med traditionell underrättelseverksamhet och rapporteringen sker till Kriminalvårdens
säkerhetsregister som är det stora stödet i arbetet. I
registret finns både intagna och besökare som ”targetmarkeras.” Målet med arbetet är att avstyra eller
ta bort dessa markeringar. Registret är nationellt så
information om besökare och intagna delges alla som
arbetar med underrättelseverksamhet.
Scenarioarbete för garanterad säkerhet
Inom Kriminalvården vet man att det är svårt att bekämpa narkotikan när den väl kommit in på anstalten.
Därför görs stora ansträngningar med att ta narkotikan vid införseln och där är narkotikasökhundarna ett
utmärkt hjälpmedel. I arbetet ser man till att ha en plan
för den mest sannolika utvecklingen och den farligaste
utvecklingen vid ett möjligt scenario. Problemet inom
underrättelseverksamheten brukar traditionellt vara
att man saknar information. Men problemet inom
Kriminalvården är att det finns för mycket information.
Därför krävs ett metodiskt och strukturerat arbete för
bearbetning och analys. Målet är att rätt information
ges till rätt mottagare på rätt plats. Den osynliga verksamhet som hotar ordningen och säkerheten på anstalten ska synliggöras för att Kriminalvården ska kunna
agera för att skydda både intagna och personal.
Q
Alf Andersson, Kriminalvården
i Göteborg, t v, och Per-Olov
Humla från huvudkontoret
i Norrköping, föreläste på
SNPF-konferensen i Göteborg
om narkotikasituationen och
underrättelseverksamhet inom
Kriminalvården.
15
En fängelsetandläkares erfarenheter
Bo Cederblom är troligen den tandläkare som sett och behandlat flest dåliga tänder på fler missbrukare än någon annan.
F
ör några månader sedan slutade Bo Cederholm att
vara verksam som tandläkare på Norrtäljeanstalten.
Han har haft detta uppdrag en dag i veckan i mer än
47 år och behandlat ett 20-tal intagna varje arbetspass,
förutom att han också haft jour.
På nästan ett halvt sekel hinner man samla en hel del
erfarenhet om missbrukares tandskador.
Tänderna avslöjar missbruket
Olika droger ger olika specifika skador och det är
oftast inte en vacker syn.
Narkotikamissbrukare har för det mesta inget större
intresse att hålla en god munhygien. I kombination
med muntorrhet, mycket läsk och ett stort sug efter
sötsaker blir det givetvis lätt hål i tänderna.
Detta stämmer bland annat in på haschrökare som
ofta får skador på tänderna vid tandköttskanten.
Typiska tandskador hos en som röker mycket hasch och
marijuana.
Amfetamin ger också muntorrhet och dessa missbrukare kännetecknas bland annat av att de biter ihop
tänderna och sliter ner tänderna genom att mala fram
och tillbaka med käkarna. Vid snedtändning av ruset
kan sammanbitningen bli så kraftig att tänderna ibland
spricker.
18
En heroinist får ofta uppkastningar som fräter och
lätt ger karies på insidan av tänderna. En accelererande
tandlossning blir också resultatet.
Bo Cederblom har noterat att kokain kan ge små hål
i undertändernas nederkant. En kokainist brukar också
testa kokainet genom att gnugga det mot tandköttet.
Blir det bedövat så är det kokain och eftersom man
ofta gnuggar på samma ställe, bryts tandköttet och
tandbenet ner där. Detta resulterar så småningom i att
tanden lossnar.
Typiskt för de som tuggar kat är stora hål i kindtänderna.
Dags att trappa ner
Bo Cederblom har samlat många bilder av tandskador på
missbrukare, bilder som han haft användning av på föreläsningar.
Bo Cederblom har under många år åkt runt och föreläst
om sina erfarenheter av tandskador bland missbrukare.
När han nu vid 75 års ålder slutar som tandläkare på
fängelset, funderar han på att också trappa ner eller
stänga sin privata mottagning i Norrtälje. Praktiken
tog han över efter sin far för snart 50 år sedan.
Q
Polisrazzior mot kroppsbyggare i Göteborg
TEXT: BJÖRN EKSTRÖM, Narkotikaroteln i Göteborg
Under två aprilveckor i år genomförde två av spaningsgrupperna på länskriminalpolisens narkotikarotel i Göteborg en insats riktad mot bruk och innehav av AASpreparat, androgena anabola steroider.
N
ågra av oss hade funderat över hur man skulle
kunna arbeta med AAS-problematiken, och om
det var möjligt att nå ett godkänt resultat genom att
under en kortare period arbeta enbart med inriktning
mot AAS-preparat. Bakgrunden till vårt intresse var
att vi ansåg att bruk av AAS-preparat var ett förhållandevis stort problem som vi tidigare ägnat alldeles
för lite tid åt.
De flesta dopningsbrott som tidigare uppdagats var
sådana man fått på köpet. Främst då AAS-preparat
anträffats i samband med husrannsakan hos någon
som var misstänkt för annan brottslighet.
Inriktning mot gym
Insatsen planerades som om det hade handlat om arbete mot gatulangning av narkotika, alltså genom ingripande mot säljare och brukare utan alltför lång spaningsinsats. Tyvärr uppstod problem vid insamlingen
av underrättelseinformation, det fanns helt enkelt inte
speciellt mycket tips rörande personer som sålde och
använde AAS-preparat. Vi valde därför att förlägga en
stor del av arbetet på och utanför olika gym. På grund
av det stora antalet träningslokaler i Göteborg var vi
tvungna att begränsa oss och välja ut några av dessa.
Vi bestämde oss för två av de större gymkedjorna samt
några fristående träningsställen.
22
Eftersom AAS-preparat till skillnad mot narkotika
inte framkallar ett rus vid intag kunde vi inte använda
oss av den arbetsmetodik vi var vana vid. Istället för att
leta efter tecken som till exempel pupillstorlek, pupillreaktion på ljusinsläpp, muskelspänning och tidsuppfattning fick vi förlita oss mer på långsiktiga kroppsliga
tecken. Men framförallt fick energin läggas på det samtal som fördes med den person som kontrollerades. Det
gick förhållandevis bra att bilda sig en uppfattning om
bruk av AAS-preparat under dessa diskussioner och på
så sätt bygga upp en skälig misstanke. I de allra flesta
fall medgavs till sist bruk och många berättade även
att de hade AAS-preparat i bostaden. Somliga bar till
och med preparat i träningsväskan.
Många bodybuilders använder
anabola steroider
Eftersom våra kontroller riktade sig mot de i vart fall
kroppsligen största personerna på gymmen hade vi
förväntat oss att problem skulle uppstå. Tacksamt nog
uppstod få incidenter. Flera som medtogs berättade att
de förr eller senare förväntat sig att åka fast. Några
av dom som tävlade i bodybuilding slog fast att den
som siktar på en topplacering måste ta hjälp av AASpreparat i sin träning.
När insatsen avslutats och sammanställdes konstaterades att ett 60-tal olika AAS-preparat tagits i beslag
tillsammans med en större mängd injektionssprutor
och en mindre mängd narkotika. De flesta av dom som
medtagits för provtagning var tidigare inte dömda för
dopningsbrott. Ett antal tillhörde de allra bästa inom
svensk bodybuilding, någon tillhörde världseliten.
Personalen på de gym som besöktes var till övervägande del positiv till våra kontroller och efterlyste en
fortsättning. Ryktesvis fick vi höra att en del gym nästan avfolkats av rädsla för att polisen skulle komma dit
och hämta med sig personer för provtagning.
Tragiskt nog har en av de personer som medtogs i
insatsen avlidit. Om det finns ett samband med hans
bruk av AAS-preparat är ännu inte klarlagt, men man
kan fundera över varför en mycket vältränad 27-årings
hjärta plötsligt stannar…
Q
Svenska Narkotikapolisföreningens
(SNPF:s) riktlinjer för professionell
etik i narkotikabekämpning
På förslag av styrelsen antog Svenska Narkotikapolisföreningens årsmöte den 25
april 2009 i Göteborg enhälligt följande etiska riktlinjer.
Svenska Narkotikapolisföreningens (SNPF:s) motto är
”Professionell utveckling och kollegial samverkan för
effektiv narkotikabekämpning”.
Narkotikabekämpning omfattar samhällets alla rättsvårdande insatser för att förebygga, upptäcka och beivra narkotikabrottslighet och utgör därmed den operativa grenen av samhällets narkotikakontroll. Narkotikabekämpning tjänar det högre syftet att värna allmän
ordning och säkerhet, folkhälsa och andra vitala samhällsintressen mot störningar och skador som vållas av
olovlig hantering av narkotika och besläktade ämnen.
Då narkotikabekämpningen bedrivs med vida rättsliga befogenheter och ofta även under betydande
personliga risker är kraven stora på medarbetarnas
etik, integritet, kompetens och omdöme. Den som
valt narkotikabekämpning som yrkesroll har åtagit
sig ett krävande och ansvarsfullt uppdrag. Svenska
Narkotikapolisföreningen (SNPF) har därför antagit
följande etiska riktlinjer för sina medlemmars insatser.
Svenska Narkotikapolisföreningens medlemmar
förväntas:
1. Respektera mänskliga rättigheter och allmänna rättsregler
Narkotikakontrollen utgör en del av folkrätten och
följer dess allmänna principer. Särskilt gäller det skydd
för mänskliga rättigheter och allmänna rättsregler, som
ej får kränkas eller åsidosättas ens under avsikt eller
förevändning att bekämpa allvarlig samhällshotande
brottslighet. Verksamheten ska så långt möjligt bygga
på respekt för människors integritet och självbestämmanderätt.
2. Upprätthålla internationella konventioner för
kontroll av narkotika och besläktade ämnen
Den internationella kontrollen av narkotika och besläktade ämnen har till syfte att begränsa användningen av
dylika medel till medicinska och vetenskapliga syften.
För att upprätthålla konventionerna fordras insatser för
att förklara och försvara narkotikakontrollen, insatser
för att förebygga, uppdaga och hejda all användning av
narkotika och besläktade ämnen i strid med internationella konventioner och svenska lagar samt insatser för
att ingripa mot överträdelser på alla nivåer.
26
3. Utveckla sin egen kompetens
Narkotikabekämpning är en professionell verksamhet,
som kräver fortlöpande kompetensutveckling för att
kunna möta skiftande uppgifter. Detta kräver vaksamhet på ändringar inom drogpanorama, brottsliga förfaranden (modus operandi), forensiska hjälpvetenskaper
m.m. Kraven på att bevara och utveckla sin kompetens
fordrar även att medarbetaren i varje läge nyttjar bästa
tillgängliga kunskap.
4. Iakttaga saklighet
Saklighet, dvs. att hålla fast vid det som går att styrka
med hjälp av utredningar, forskningsresultat och professionella kunskaper, är avgörande för att bevara och
fördjupa respekten för medarbetarnas kompetens och
integritet. Medarbetare får endast bestyrka sådant som
har saklig och professionell grund. De bör avstå från
att på olämpligt sätt fästa uppmärksamhet på sin person och gärning.
5. Dela med sig av kunskaper till kolleger och
andra
Professionell kunskap utvecklas och förvaltas inom en
kollegial tradition, som alla medarbetare har möjligheter att bidra till och vidareutveckla, inte minst genom
att dela med sig av sina färdigheter och kunskaper,
särskilt till yngre kolleger. I detta ingår även att dokumentera och bevara vunna erfarenheter så att narkotikabekämpningen kan baseras på bästa tillgängliga
kunskap (evidensbasering). Så långt det är lämpligt,
kan upplysningar även meddelas andra yrkesgrupper,
medier och allmänheten.
6. Stödja och uppmuntra kolleger
Narkotikabekämpning leder förr eller senare till konfrontationer, som kan bli påfrestande för medarbetare,
kolleger och anhöriga. Stöd och uppmuntran till kolleger är därför en förutsättning för sammanhållning och
uthållighet i all narkotikabekämpning.
7. Samarbeta med andra professionella grupper
Samverkan med andra professionella grupper bidrar
till att förstärka samhällets totala insatser mot missbruk och brottlighet med narkotika och besläktade
ämnen. Det fordrar hänsyn till regler om bl.a. sekretess
samt respekt för andra professionella gruppers kompetens och ansvarsområden.
Q
Aktualiserade farlighetsbedömningar
Vice överåklagaren Astrid Eklund och fil. kand. Jonas
Hartelius har aktualiserat Åklagarmyndighetens ”farlighetspromemoria”. Den nya upplagan, som utkom i
mars 2009, ger rekommendationer om nya narkotika,
som bromo-dragonfly och tramadol. Där ges även
rekommendationer om straffvärdebedömningar utifrån
mängder.
Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Stockholm presenterade i december 2005 en promemoria
med förslag till farlighetsbedömning av en rad narkotika som antingen var nya eller saknade rättspraxis.
– Vi har kunnat se att domstolarna allt mer accepterar den grundläggande strukturen i vår promemoria
med flera kriterier för farlighet, t.ex. giftighet och
beroenderisk. Nu har vi aktualiserat promemorian med
de senaste preparaten och underlagen, säger Astrid
Eklund, som varit rapportansvarig.
Den nya upplagan behandlar bl.a. de nyligen klassade preparaten bromodragonfly, DOC och tramadol.
För bromodragonfly håller redan en sträng praxis
på att utvecklas. Hovrätten för Västra Sverige dömde
i oktober 2008 en ung man till tre års fängelse för
innehav av två flaskor med sammanlagt 88 milliliter.
Hovrätten uttalade också att BDF bör jämställas med
LSD och MDMA i farlighetshänseende.
I en dom i mars 2009 från Eskilstuna tingsrätt
dömdes en man till tio års fängelse för att ha sålt stora
mängder tramadol per postorder över hela Sverige.
Promemorian innehåller även en översikt över aktuell praxis för preparat som tillkommit under senare år,
bl.a. Subutex (buprenorfin).
Nya narkotika
Regeringen har förklarat att mefedron och 4-fluoramfetamin skall vara narkotika. Bakgrunden är ökande missbruk och växande internethandel.
Mefedron
Mefedron (4-metylmetkatinon, 4-MMC, mmcat;
”Roxy”,”krabba”, ”räka”, ”räkmjöl” (p.g.a. doften))
är en syntetisk drog med huvudsakligen centralstimulerande effekter av samma slag som metkatinon
(efedron). Medlet konsumeras främst genom snusning
(snortande) men kan även injiceras (intravenöst), rökas
och tillföras rektalt.
Ruseffekterna är primärt eufori med orgasmsliknande känsla, men hallucinationer kan uppträda. Ruset
kan likna MDMA:s med bl.a. markant empati och
uttalad känsla av välvilja mot andra människor.
Mefedronrusets biverkningar kan omfatta bl.a. illamående, yrsel, ångest och förvirring intill psykos. Yttre
symptom kan vara sluddrigt tal, darrningar (tremor),
stora pupiller, pulsstegring och kramper. Medvetslöshet
kan förekomma. Ett dödsfall i Sverige anses hittills ha
haft direkt samband med mefedronmissbruk.
Mefedron har stor beroendepotential. Flerfaldiga
Astrid Eklund är vice överåklagare vid Åklagarmyndighetens
Utvecklingscentrum Stockholm. Jonas Hartelius är vetenskaplig rådgivare åt Svenska Carnegie Institutet. (SNPF)
Den nya upplagan har även den skrivits av Jonas
Hartelius, vetenskaplig rådgivare vid Svenska Carnegie
Institutet.
UC Stockholm arbetar nu med att utveckla samarbetet med andra myndigheter för att bygga upp ett system
för fortsatta farlighetsbedömningar av nya narkotika
eller preparat som kommer att klassade som narkotika,
bl.a. 4-fluor-amfetamin och mefedron.
Q
Peter Sundberg
Referens
Narkotika – Farlighetsbedöming – Rekommendationer
för straffvärdebedömning, RättsPM 2009:1 Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Stockholm. Rapporten finns på Åklagarmyndighetens hemsida.
berättelser finns om personer som snabbt kommit in i
ett hastigt upprepad tillförsel med flera intag per dygn,
vilket lett konsumtion av en stor kumulativ mängd.
Missbruket har ökat kraftigt under det senaste året.
Mefedron är klassat som narkotika från den 25 maj
2009.
4-fluor-amfetamin
4-fluor-amfetamin (4-FMP) är ett centralstimulerande
medel inom fenetylamingruppen, vari ingår bl.a. metamfetamin.
Medlet intas vanligtvis genom nedsväljning, eftersom snusning framkallar smärtor i slemhinnorna.
4-FMP har viss serotoninfrisättande effekt, vilket ger
empatikogena effekter som liknar MDMA:s. En halvtimme efter nedsväljning inträder eufori och en känsla
av lätthet i kroppen. Hallucinationer kan förekomma.
Medlet har en kort historia som missbruksmedel.
Det har förekommit i en polisutredning i Sverige, dock
utan att leda till åtal eftersom det då ej var narkotikaklassat.
Narkotikaklassningen av 4-fluoramfetamin träder i
kraft den 8 juni 2009.
Q
Jonas Hartelius
27
”Du kommer aldrig att överleva på San Pedro”
kommentar av den intern/vakt som skrev in Jonas i fängelset.
TEXT: JESSICA VIKBERG
Dålig ekonomi på grund av drogmissbruk i kombination med en medfödd oförmåga att säga nej. Det bidrog till att Jonas Andersson från Kungälv hamnade i
Bolivias mest ökända fängelse San Pedro.
Många har läst om Jonas öde i Markus Luttemans bok El Choco (Den blonde).
”Har man åkt fast för narkotikasmuggling kan man väl
sitta där och ruttna” hade Markus resonerat. Ändå var
han nyfiken på den svenska fången på San Pedro. När
han och hans fru Malin reste i Bolivia besökte de likt
många andra turister fängelset. När de blivit insläppta
av poliser som själva stannade kvar utanför, var den
första de mötte inne på fängelsegården den blonde
svensken Jonas, som stod där med en baby i famnen.
Drygt fem år senare, står Jonas och Markus bredvid varandra på Svenska Narkotikapolisföreningens
utbildningskonferens på Hotel Gothia i Göteborg och
föreläser. Malin och Jonas fru Deisy sitter bredvid
varandra på första bänkraden. Helt i avsaknad av
offermentalitet berättar Jonas sin historia. Men när
ämnet berör dottern blir Jonas gråtfärdig. Markus och
Jonas berättelse framkallar både skratt och tårar hos
publiken i den överfyllda salen denna tidiga söndagsmorgon. En manlig polis kommer fram och kramar om
Jonas efteråt.
San Pedro
San Pedro-fängelset mitt i den bolivianska staden La
Paz invigdes år 1897 och byggdes för 350 fångar. När
Jonas var på San Pedro fanns där 1500 fångar. Hälften
av de intagna på San Pedro sitter för kokarelaterad
brottslighet. DEA betalar för varje person som fängslas
för koka. Därför händer det att hela familjer och delar
av släkter döms och fängslas. Ett hundratal anhöriga
och barn bor innanför murarna.
Barnen som växer upp på San Pedro går till och från
skolan utanför fängelset. Att där finns barn bidrar till
en lugnare atmosfär. Men priset för barnen är dyrt. På
eftermiddagarna lämnar vakterna San Pedro och med
solnedgången ökar våldet. Det är dödssynd att skada
ett barn där, vilket inte är någon garanti. Det är inte
heller med stolthet ett barn berättar att de har adress
San Pedro.
Det sägs att droger är billigare innanför San Pedros
murar än utanför. Detta sägs också bidra till att ”drogturister” lockas till San Pedro. När makthavare våren
2009 beslutade att förbjuda de av fångarna guidade
turerna blev det protester bland fångarna. Att guida
turister är en viktig inkomstkälla för internerna som
även säljer souvenirer till dem.
Inne på San Pedro sköter fångarna sig i stort sett
själva. Fängelset är ett miniatyrsamhälle med allt från
30
egen president, hantverkare och kyrkor till kokainförsäljare.
När Jonas kom till San Pedro insåg han ganska
snabbt att han var tvungen att köpa sig en cell om han
inte skulle riskera att sova i de om nätterna lika farliga
som kalla allmänna utrymmena.
Cellerna ägs av interner. En del äger flera stycken.
På San Pedro finns åtta avdelningar, från 1-stjärniga
till 5-stjärniga. ”Delegados” kallas de interner som har
makten på en avdelning.
Fotbollsturneringar, gudstjänster med fängslade
kokainbaroner som präster, barnkalas, hustrumord
och rena avrättningar. Det är en del av vardagen på
San Pedro.
Deisy
”Vad skulle du säga om din dotter ringde en dag
och berättade att hon träffat en narkotikasmugglare
från Turkiet som sitter på Hall, att hon ska sluta sina
juridikstudier för att flytta in till honom i fängelset?”,
frågar Markus publiken. Det var ungefär det faktum
Deisys föräldrar ställdes inför när deras dotter blev kär
i den blonde europén.
Deisy hade träffat Jonas ett par månader tidigare
i tron att han var den vanliga turisten han utgav sig
för att vara. Ett kort tag senare skulle Deisy bli Jonas
räddning på San Pedro.
Deisy hoppade av sina läkarstudier och besökte Jonas
nästan dagligen mellan januari 2002 och juli 2005. Nio
av dessa månader bodde hon med honom där.
Hennes lugn hade god inverkan på Jonas som var
allt annat än stabil under den första tiden på fängelset; aggressiv, kort stubin och ständigt förberedd på
problem.
Paret svetsades samman.
Det hade aldrig varit deras dröm att gifta sig på
fängelset. Men när Deisy blev gravid hade de inget val.
Deisys mamma beslutade om bröllop. Den katolska
fängelseprästen Padre Filippo Clementi vigde paret.
En kör bestående av allt annat än skönsjungande bolivianska fängelsekunder sjöng och skrålade allt medan
500 personer försökte ta sig in i kyrkan för att få sig
en skymt av den unika händelsen. Svenska konsulatet
skickade en tårta. Bröllopsnatten tillbringades inte i
någon bröllopssvit men väl i den lånade fem-stjärniga
cellen på avdelningen La posta. Cellen med den smala
Deisy och Jonas gifter sig i San Pedro-fängelset.
sängen hade en dörr av frostat glas som vette mot fängelsemuren.
Barnen
När dottern Steffany föddes ringde Jonas till sjukhuset
ungefär hundra gånger. Sjukhuspersonalen var i tron
att den blivande fadern var på resa. Två dagar efter
att Deisy förlösts med kejsarsnitt hälsade hon och hennes föräldrar på Jonas med den nyfödda Steffany. När
babyn räcktes över till Jonas såg han inte vad som var
upp och ner utan tog emot det inlindade knytet åt fel
håll; med fötterna upp och huvudet ner. Jonas hade
önskat ett brunögt barn. När han lyckades få Steffany
åt rätt håll upptäckte han två bruna ögon som tittade
upp på den pappa som hon under sina första två och ett
halvt år endast skulle få träffa inne på fängelset.
Samvetskvalen som Jonas kände då dottern och
hustrun lämnade honom den dagen är något som sitter
kvar i Jonas för alltid. – När ens dotter måste kroppsvisiteras varje gång hon skall träffa sin pappa, är det
omöjligt att känna sig som en stolt far.
Att vara överbeskyddande hör väl till som pappa,
menar Jonas. Men han tror att han, av förklarliga
skäl, varit extra överbeskyddande. När han för första
gången var ensam med dottern på fängelset kom en
narkotikapåverkad man och drog tag i Jonas bakifrån.
Jonas kände till att mannen satt inne för att han mördat sin treårige son, och reagerade kraftigt.
Det var en lika glad som förvånad tjej som 2,5
år gammal såg sin pappa för första gången utanför
fängelsets murar. Jonas straff hade, tack vare gott
uppförande, omvandlats till inlåsning endast nattetid.
Steffany visade lyckligt men förundrad runt pappa i
den lilla lägenheten där hon och mamma Deisy bott
ensamma fram till nu.
Två dagar efter att Jonas kommit utanför murarna
föddes sonen Sebastian och Jonas fyllde 31 år.
Sverige
En mardrömslik bussresa genom Sydamerika tog den
unga familjen mot Europa och flyget till Sverige. Valet
att fly till Sverige var för att Steffany drogs med en
förlossningsskada och ett misstänkt hjärtfel. Läkarna i
Bolivia ville använda henne att testa en ny behandling
på. Jonas vägrade.
De varma bussarna de färdades i blev stoppade flera
gånger och gränspoliserna ifrågasatte om Jonas var
pappan eller om han hade kidnappat barnen.
En kall decemberdag landade familjen AnderssonAparicio i Kungälv. Där fanns en väntande mamma
som blivit farmor och andra familjemedlemmar som
närapå hade slutat hoppas.
Jonas kroniskt dåliga samvete omfattar, förutom fru
och barn, även hans mamma som stöttade Jonas under
fängelsevistelsen med att bedyra sin kärlek och tömma
sitt sparkonto.
Steffany, som har övergått från att prata flytande
spanska till flytande svenska, bär fortfarande på minnesbilder från tiden då hon och mamma gick med mat
till pappa på fängelset.
Uttalandet från mannen, om att Jonas aldrig skulle
komma att överleva på San Pedro, blev en av orsakerna till att Jonas faktiskt sitter här med sin Deisy
och pratar med mig i dag. Jonas insåg att han för sin
överlevnad måste han vara skärpt 24 timmar om dygnet. Drogfrihet var enda alternativet. I dag är han stolt
medlem i IOGT.
Det andra och viktigaste skälet att han klarade sig
på San Pedro är Deisy som sitter mitt emot honom i
foajén på hotellet i dag, där jag fått låna dem en stund
för att höra deras historia.
Q
31
En hälsning från den gamle f.d. rikspolischefen och tillika
hedersordföranden i SNPF, Carl G Persson, lästes upp av
Jonas Hartelius under invigningen.
Under årsmötet avtackades Kent Legersjö som avgick efter
14 förtjänstfulla år i styrelsen.
I pauserna fanns goda tillfällen till mingel.
Thomas Hessius Ekman har också i många år arbetat för
SNPF, suttit i styrelsen sedan 2001 varav de senaste två åren
som ordförande. Nu avgick han och lämnade över till Mika
Jörnelius från polisen i Göteborg.
Eva Brännmark var ansvarig för narkotikafrågor på RPS
under många år fram till sin pensionering i höstas. Denna
viktiga funktion saknas idag på RPS, och enligt rikspolischefen Bengt Svensson finns heller inga direkta planer på att
besätta den. Arbetsuppgiften är istället fördelad på landets
regionala underrättelsecentra (RUC).
34
Göteborgsgruppen No Tjafs spelade och underhöll under
lördagens bankett.
Årets stipendiater
Som vanligt delades ett antal stipendier ut på SNPF:s utbildningskonferens och som så ofta var det mest
stockholmare och göteborgare som
var mottagare av stipendierna.
Naturligtvis var alla årets stipendiater motiverade narkotikabekämpare som verkligen förtjänade denna
uppmuntran. Men det finns förtjänstfulla kandidater till stipendierna över hela landet, och för att dessa
ska få chansen att konkurrera är det
viktigt att ni därute hör av er till oss
på snpf@snpf.org och lämnar namn
och motivering på er kandidat.
Se stipendierutan på sidan 78 för
mer information.
Rikspolisstyrelsens narkotikastipendium
Kriminalinspektör Bosse Pettersson, länsnarkotikaroteln i Göteborg, fick för sina
insatser RPS-stipendiet av rikspolischef
Bengt Svensson.
Tullverkets stipendium
Tullinspektör Christer Nilsson, Tullkrim
i Stockholm, befann sig på Filippinerna
när han tog emot stipendiet via telefon Mediahusets stipendium
Socionom Lennart Johansson, Göteborg,
av tullchefen Karin Starrin.
flitig föreläsare på SNPF:s och Mediahusets företagarseminarier, belönades för
detta av John Sandersson, Mediahuset, (t v)
SNPF:s PTN-stipendium
Kriminalinspektör Mats Friman, polisen
Uppsala, får under några dagar besöka en
PTN-sambandsman i Europa. Utdelare:
Lena Larsson, SNPF och RKP.
CNOA-konferensen i San Fransisco
Till konferens i San Fransisco i november
reser Anette Öjhammar, Tullkriminalen
Stockholm, i sällskap med två från
SNPF:s styrelse. Thomas Cederqvist
delade ut stipendiet.
Sv. Carnegie Institutets polisstipendium
Kriminalinspektör
Cecilia
Fant,
Rikskriminalpolisen KUT, premierades
för sitt arbete mot droger på Internet av
Peder Langenskiöld, SCI.
Rotary-stipendiet Årets nykomling
För uppmärksammat arbete mot narkotika mottog Pehr Hagenklev detta stipendium av Christer Fogelberg, Past President
i Göteborg-Frölunda Rotaryklubb.
Stipendiet Årets observation
Stipendiet tilldelades Magnus Adriansson,
polis i Göteborg, som efter ovanligt skärpta iakttagelser kunde gripa en knarklangare. Utdelare var länspolismästare
Ingemar Johansson.
35
Angår den illegala hanteringen
av narkotikaprekursorer
svensk tull och polis?
TEXT: STEWE ALM
Kontroll av kemikalier som kan användas för framställning av narkotika har blivit
en internationell angelägenhet.
V
arför skulle svensk tull och polis satsa resurser på
att bekämpa den illegala hanteringen av narkotikakemikalier? Frågan har ställts vid diskussioner om
prioriteringar av olika typer av brottsbekämpning. Av
nödvändighet har svensk polis prioriterat den brottslighet som direkt påverkar Sverige och dess medborgare
som exempelvis smugglingen och distributionen av
narkotika och andra droger.
Grundförutsättning
Svaret är att tillgången till sådana kemikalier är en
grundförutsättning för en illegal produktion av de flesta typer av narkotika som avsätts i världen, inklusive i
Sverige. Situationen är något annorlunda när det gäller
tullens arbete, eftersom en viktig del omfattar kontroll
av varor i handelsflödena, exempelvis kemikalier.
Samtliga syntetiskt tillverkade narkotika, som exempelvis amfetamin, metamfetamin och olika ecstasypreparat, tillverkas utifrån kemikalier i laboratorier.
Tillgången till narkotikakemikalier är också en grundförutsättning för att kunna tillverka preparat som
heroin och kokain, även om man i dessa fall utgår från
växtbaserade produkter som opium respektive kokablad. Endast naturbaserade preparat, som ej omvandlas kemiskt, t.ex. cannabispreparat, kat och opium,
kan produceras utan hjälp av kemikalier.
Vid en fortsatt diskussion i ämnet brukar följande
kommentar fällas ”Men Sverige har väl inget problem
med tillverkning av narkotika i laboratorier?”. Svaret
blir vanligtvis att vi inte kan utesluta att sådan produktion sker men att inga omfattande illegala laboratorier
ännu har påträffats i Sverige. Att ingen omfattande
produktion ännu inte uppstått i landet kan möjligen
förklaras med att vårt väl utbyggda kontrollsystem för
import och export eller annan hantering av narkotikakemikalier.
I lagtext kallas de viktigaste narkotikakemikalierna för narkotikaprekursorer. Deras hantering regleras i svensk lagstiftning genom narkotikastrafflagen
(1968:64) och lagen (1992: 860) om kontroll av narkotika.
Det nationella svenska kontrollsystemet koordineras
av Samverkansgruppen för kontroll av narkotikakemi-
38
kalier. I gruppen ingår experter från Läkemedelsverket,
Tullverket, Rikskriminalpolisen samt representanter
från kemikaliebranschen, Plast- och Kemiföretagen
samt Kemisk-Tekniska Leverantörsförbundet (KTF).
Gruppens viktigaste uppgifter är att identifiera misstänkt kriminell hantering av narkotikakemikalier, att
utbyta information om hur kontrollsystemet fungerar
nationellt och internationellt samt att via branschorganisationerna upprätthålla kontakten med kemikalieföretagen.
Grund i FN-konvention
Av det stora antalet möjliga kemikalier som används
för tillverkning av droger är 23 kontrollerade i svensk
lag. Kontrollen av de 23 kemikalierna har en direkt
koppling till FN:s narkotikabrottskonvention (1988).
Andra kemikalier som har används i illegal drogtillverkning återfinns bl.a. i EU:s ”frivilliglista” över ej
Stewe Alm är kemist vid Rikskriminalpolisens narkotikarotel. Han har bl.a. gått kurs i forensisk kemi vid amerikanska Drug Enforcement Administration (DEA) samt varit
expert åt FN-organ. Foto: SNPF.
reglerade narkotikakemikalier, vars hantering bör
rapporteras frivilligt. Frivilliglistan används som ett
arbetsdokument för polis och tull i arbetet med att
identifiera laboratorier och tillverkning av nya syntetiska droger.
Sverige producerar endast ett fåtal av de 23 reglerade kemikalierna, och handeln omfattar ytterligare ett
antal om än i mindre mängder. Sverige är i huvudsak
ett mottagarland för droger. Inga eller mycket små
mängder av droger som kräver kemikalier produceras i landet. Det innebär ett begränsat problem med
illegal smuggling av narkotikakemikalier över landets
gränser. GBL är den enda kemikalie som är aktuell i
drogsammanhang och som Sverige importerar i större
mängder. Emellertid är GBL inte kontrollerad under
kemikalielagen utan under lagen om hälsofarliga varor.
Narkotikautredningen (SOU 2008:120) har emellertid
föreslagit att GBL skall klassas som narkotika.
Lagar om narkotikaprekursorer
Narkotikastrafflag (1968:64)
3 b § Den som uppsåtligen
1. överlåter, framställer, förvärvar, anskaffar, bearbetar, förpackar, transporterar eller tar annan
liknande befattning med narkotikaprekursorer som
är avsedda för olovlig framställning av narkotika,
eller
2. förvarar, innehar eller tar annan befattning med
sådana narkotikaprekursorer
döms för olovlig befattning med narkotikaprekursorer till fängelse i högst två år.
Om brottet med hänsyn till arten och mängden narkotika som avses framställas samt övriga
omständigheter är att anse som ringa, döms till
böter eller fängelse i högst sex månader.
Om brottet är att anse som grovt, döms till
fängelse i lägst sex månader och högst sex år.
Vid bedömningen av om brottet är grovt skall det
särskilt beaktas om brottet har utgjort ett led i en
verksamhet som har bedrivits i större omfattning
eller yrkesmässigt, avsett framställning av särskilt
stor mängd narkotika eller annars varit av särskilt
farlig eller hänsynslös art. Lag (2006:46).
Lag (1992:860) om kontroll av narkotika
Narkotikaprekursorer
7 a § Med narkotikaprekursor avses i denna lag ett
ämne som kan användas för olaglig framställning
av narkotika och som finns upptaget i bilaga till
Europaparlamentets och rådets förordning (EG)
nr 273/2004 av den 11 februari 2004 om narkotikaprekursorer eller rådets förordning (EG) nr
111/2005 av den 22 december 2004 om regler för
övervakning av handeln med narkotikaprekursorer mellan gemenskapen och tredjeländer. Lag
(2005:471).
Däremot finns en klart uttalad hotbild för att
Sverige är eller blir transitland för narkotikakemikalier, som smugglas från ursprungsländer till länder med
omfattande produktion av narkotika. Flera sådana fall
har under tidigare år avslöjats av svensk tull. Vanliga
smugglingsmetoder är att falskdeklarera en leverans
av en kontrollerad kemikalie eller att gömma varan i
styckegodslaster.
Det är därför viktigt att upprätthålla en effektiv kontrollfunktion för att försvåra möjligheten för att den
organiserade brottsligheten använder Sverige för transiteringar eller att illegala narkotikalaboratorier etableras
i landet. Under 2008 uppdagades inga allvarliga illegala
transaktioner av narkotikakemikalier i Sverige.
Internationellt samordnas kontrollen av narkotikakemikalier av International Narcotics Control Board
(INCB), som är en del av United Nations Office on
Drugs and Crime (UNODC).
Q
Kontrollerade ämnen
I dagsläget är 23 ämnen reglerade i lagstiftningen
och dessa är indelade i nedanstående tre kategorier.
Salter av ämnena (inte saltsyra och svavelsyra)
och stereoisomer av kategori 1 (inte katin) omfattas också av bestämmelserna. Blandningar eller
naturprodukter som innehåller ämnena omfattas
såvida de inte är beredda på ett sätt som medför
att ämnena inte lätt kan användas eller utvinnas
med metoder som är lättillämpliga eller ekonomiskt
fördelaktiga.
KN-nummer och CAS-nummer finns i bilaga 1
till förordning 273/2004 eller bilagan till förordning 111/2005.
Kategori 1
efedrin
ergometrin
ergotamin
lysergsyra
1-fenyl-2-propanon
pseudoefedrin
norefedrin
N-acetylantranilsyra
3,4-meylendioxi-fenylpropan-2-on
isosafrol
piperonal
safrol
Kategori 2
ättiksyraanhydrid
antranilsyra
fenylättiksyra
piperidin
kaliumpermanganat
Kategori 3
aceton
etyleter
metyletylketon
toluen
svavelsyra
saltsyra
39
Narkotikabekämpningen i Afghanistan
en global angelägenhet
TEXT: JONAS HARTELIUS
Narkotikasituationen i Afghanistan har lett till globala diskussioner om vad som
kan göras för att hindra heroinproduktionen i världens viktigaste producentland.
A
fghanistan har under de senaste 20 åren blivit
världens ledande producent av opium och heroin. Narkotikaproduktionen har blivit en avgörande
inkomstkälla för terrorism och inbördeskrig, förutom
att den hindrar ekonomisk utveckling och furnerar ett
globalt missbruk.
Afghanistan hade redan före andra världskriget en
omfattande opiumproduktion, dock ej lika stor som
t.ex. Indien. Efter kriget överskuggades den sydvästasiatiska opiumproduktionen helt av den sydostasiatiska. På 1980-talet kom Sydvästasien med Iran, Afghanistan och Pakistan (gemensamt kallade ”Gyllene halvmånen”) att bli det viktigaste producentområdet när
Sydostasien minskade i betydelse som odlingsområde.
När Sovjetunionen 1979 invaderade Afghanistan
kom olika guerillagrupper (mujahedin, talibaner m.fl.)
att finansiera sina operationer genom opiumhandel.
På några år blev Afghanistan den ledande opiumproducenten. Idag anses landet svara för omkring 90
procent av världens heroinproduktion. Totalt beräknas
produktionen till omkring 8 800 ton opium, vilket ger
omkring 800 ton heroin. En liten nedgång i odlingen
noterades 2008. Den afghanska produktionen skapar enligt FN ett överskott på världsmarknaden för
heroin. Huvuddelen av heroinet går via Balkanrouten
till Europa. Under senare år har allt mer börjat sändas
norrut via Kazakstan och Ryssland.
Afghanistan har under 2000-talet även blivit en viktig producent av haschisch.
Intressanta förebilder
Efter andra världskriget har några länder undanröjt
omfattande egen opiumproduktion och smuggling.
Deras erfarenheter skulle kunna tjäna som förebilder
för en samlad antinarkotikastrategi i Afghanistan.
Folkrepubliken Kina hade i början av 1950-talet i
storleksordningen 10 miljoner opiumrökare, som fick
sitt opium från inhemsk produktion. Denna skars ner
till vad som behövdes för produktion av morfin till
sjukvårdens behov. Miljontals opiumrökare rehabiliterades, många i arbetsläger. En del flydde till Hong
Kong. Resultatet av den stora antiopiumkampanjen
1951 – 1953 blev att opiumrökningen upphörde att
vara ett samhällsproblem.
Turkiet var under 1960-talet den viktigaste leverantören av illegalt opium till USA. Turkiets regering
42
beslöt 1972 att stoppa att inhemskt odling av opium.
Vid samma tid slog amerikanska och franska myndigheter till mot den berömda smugglingsleden ”French
Connection” via båtar till Marseilles, där heroinet
framställdes. Turkiet upphörde att vara ursprungsland
för illegala opiater.
Gyllene Triangeln (Laos, Burma och Thailand med
vissa områden in i södra Kina) reducerade under
1980- och 1990-talen sin opiumproduktion kraftigt.
Det skedde bl.a. genom program med grödoersättning
och lokal ekonomisk utveckling. FN:s narkotikakontor
(UNODC) uppskattar numera att mer än 80 procent
av områdets produktion försvunnit och att området
snart kommer att mer eller mindre upphöra att vara en
global opium- och heroinproducent.
Betydande problem
Problemen att genomföra en samlad antinarkotikastrategi i Afghanistan är många. Ett är de ständigt
pågående väpnade konflikterna, som försvårar uppbyggnaden av en fungerande ekonomi och ett socialt
samhälle. Ett annat problem är den bristande samordningen mellan olika länders biståndsmyndigheter. Till
detta kommer avsaknaden av en gemensam analys av
narkotikaproblemet. En rad experter sitter på kontor
och hotellrum i Kabul och skriver rekommendationer
utan att komma nära lokalbefolkningarna i odlingsområdena. Det har uppskattats att endast mellan 9 och
20 procent av biståndspengarna i ett projekt når ut till
folket i bygderna.
Det grundläggande problemet är de självförstärkande onda cirklarna: ökad narkotikaproduktion ger
ökade möjligheterna att finansiera konflikter och
bygga autonoma områden, och mer konflikter och fler
områden bortom regeringens kontroll gör det svårare
att få bukt med narkotikaproduktionen. Afghanistan
utgör ett exempel på vad den amerikanske forskaren
Alfred W. McCoy kallat en ”narkostat”. I ett sådant
samhälle råder kaos. Landets politiska, ekonomiska
och sociala liv domineras av illegal narkotikahandel,
med allt från korruption och privat rättskipning till
valutaflöden som helt bestäms av narkotikahandeln.
För att komma bort från sitt beroende av narkotikaproduktionen måste landet bygga upp nya strukturer
inom många sektorer.
Inom bistånds- och utvecklingsarbetet talar man
Afghanistan
Islamiska Republiken Afghanistan ligger i Centralasien
och har ca 32 miljoner invånare på en yta av 650 000 km2.
Landet blev formellt självständigt från Storbritannien
1919. Det invaderades 1979 av Sovjetunionen och 2001
av USA. Sedan 2005 har Afghanistan ett formellt strategiskt partnerskap med USA.
De senaste 30 åren har landet ständigt haft krig eller
andra väpnade konflikter. Antalet afghanska flyktingar i
andra länder uppskattas till över fem miljoner.
Landet har ett komplicerat stamsystem med ett dussintal stora folkgrupper: pashtuner (ca 42 %), tajiker (ca
27 %), hazarer (ca 9 %), uzbeker (ca 9 %) m.fl. Viktiga
språk är främst dari (en dialekt av persiska), pashto,
uzbekiska och turkmeniska. Islam är den helt dominerande religionen (99% av befolkningen).
Landets ekonomi är baserad på jordbruk. Flera år av
torka har dock minskat skördarna. Idag är opium och
heroin de viktigaste exportprodukterna.
Generalen Khoidadad är Afghanistans minister för narkotikabekämpning. Foto: JH.
numera om ”nationsbyggande” (eng. ”nation building”) för att skapa fungerande samhällsstrukturer i
länder och områden som härjats av krig och andra väpnade konflikter. Det handlar om att bygga upp allt från
icke-korrumperade polisorganisationer och effektiva
betalningssystem till vattenförsörjning och utbildning,
i Afghanistans fall inte minst för unga kvinnor.
Många insatser
Vid World Forum Against Drugs i Stockholm i september 2008 talade Afghanistans antinarkotikaminister, generalen Khoidadad, om landets insatser för att
stoppa den illegala narkotikahanteringen. Han nämnde
bl.a. upplysningskampanjer i samarbete med lokala råd
och äldste, insatser mot korrupta tjänstemän, stöd till
goda lokala projekt m.m. Narkotikahandlarna skall
ställas under ökat tryck genom att deras konvojer
angrips, deras laboratorier förstörs och deras öppnas
opiumbasarer stängs. Odlingarna skall slås ut genom
manuella insatser. Odlingen av alternativa grödor, bl.a.
granatäpplen och saffran, skall öka. Missbrukare skall
erbjudas behandling. För att detta skall fungera krävs
stöd från det internationella samfundet.
I den internationella debatten har det dessutom
framkastats förslag att legalisera narkotikahandeln i
Afghanistan för att hindra de illegala pengarna från att
finansiera konflikter. Det är dock ingen lösning, eftersom landet har ratificerat FN:s narkotikakonventioner
(1961, 1971 och 1988) och därmed förpliktat sig att
begränsa användningen av narkotika till medicinska
och vetenskapliga syften. Dessutom skulle ett sådant
steg inte hindra de nya pengarna från att ändå hamna i
fickor och kassakistor hos krigsherrar och terroristorganisationer. Inte heller skulle det vara en lösning att köpa
upp opiumskördarna utan att säkerställa att pengarna
stannar i den legala ekonomin, och det synes vara långt
ifrån sannolikt. I värsta fall skulle pengarna snabbt bli
en statlig finansiering för fortsatt krig mot staten.
Utländsk trupp som är stationerad i Afghanistan
har hittills inte varit engagerad i arbetet mot illegal
narkotikaproduktion. Med sin stora kapacitet för bl.a.
spaning och logistik skulle de kunna bidra till att lokalisera och utrota illegala odlingar.
Tekniska åtgärder som kontroll av narkotikaprekursorer diskuteras nu mellan Afghanistans regering
och grannländerna. Avsikten är att skapa ett system
som liknar det som finns inom EU för gemensam kontroll av kemikalier som är avgörande för narkotikatillverkning.
Även den kemiska och kriminaltekniska kapaciteten
behöver byggas ut för att analysera beslag och spår från
framställning. Det kan få betydelse för att kartlägga nätverk av laboratorier och distributionskanaler och skapa
en mer detaljerad bild av narkotikabrottsligheten.
Först och främst behövs dock samordning av utländska och inhemska parters insatser, i allt från en gemensam analys av narkotikaproblemen till gemensam
standard för handel och kommunikation.
I sista hand är det endast en kraftfull minskning
av efterfrågan på heroin och andra narkotika som
kan slå ut den illegala narkotikatrafiken i och kring
Afghanistan. Så insatser av svensk polis mot gatuhandel och kvartar i vårt land är en viktig pusselbit i
det globala arbetet med att få bukt med Afghanistans
narkotikaproblem.
Att få stopp på den illegala narkotikakontrollen i
Afghanistan kräver mycket långtgående åtgärder. Det
blir en stor utmaning för världssamfundet.
Q
43
Största odlingen av narkotikasvamp
- bland småbarn i en lägenhet
TEXT: GUNNAR HERMANSSON FOTO: POLISEN I MALMÖ
Att avslöja illegala svampodlingar av större format hör inte till vanligheterna i
Sverige. Polisen i Malmö gjorde troligen det största beslaget hittills när man hittade 59 odlingslådor och en större mängd torkad narkotikaklassad svamp i en
lägenhet.
I slutet av december 2008 tog forensikeraspiranten
Ingrid Areskoug på SKL emot ett samtal från polisen i
Malmö. Man befann sig i en lägenhet där en storskalig
odling av psykedeliska svampar pågick. 59 odlingslådor med svampar i olika odlingsstadier fanns på olika
ställen i lägenheten.
– Det var otroligt mycket. För det mesta får vi in ett
par odlingslådor i taget, säger Ingrid Areskoug.
Lägenhetsbråk resulterade i narkotikaärende
Svampodlingen avslöjades av en tillfällighet sedan
polisen fått larm om ett lägenhetsbråk i en lägenhet
på Professorsgatan i Malmö. Patrullen som kom till
platsen upptäckte någon form av svampodling i köket.
Narkotikaspanare som kallades dit kunde konstatera
att den 25-årige lägenhetsinnehavaren hade narkotikaklassad svamp i 59 olika odlingslådor. Lådorna stod
inneslutna i plastpåsar och svamparna befann sig i
olika växtstadier.
46
Fakta om svampar som innehåller
psilocin/psilocybin
Psilocin och psilocybin samt svampar som innehåller dessa ämnen är narkotika, om svamparna
är framodlade eller om de har torkats eller på
annat sätt beretts.
Som moderna rusmedel har de i stort sett samma
effekter och risker som LSD.
En missbruksdos anses vara 1-2,5 gram torkad
svamp som tillförs genom nedsväljning.
Praxisgranser: Narkotikabrott av normalgraden
vid innehav av 5 – 500 gram torkad svamp.
Källor:
Läkemedelsverkets författningssamling LVFS
2000:7.
RättsPM 2009:1, Utvecklingscentrum Stockholm:
NARKOTIKA – farlighetsbedömning av narkotikapreparat.
Odlingslådor med växande svampar inneslutna i plast anträffades på flera ställen i bostaden.
Svampar låg helt öppet på tork på flera ställen i köket.
På flera platser i lägenheten hittades dessutom
skördad svamp som låg på torkning. I ett köksskåp
anträffades 1259 gram cannabis i form av haschkakor.
Pengar, vågar, försäljningsanteckningar m.m. fanns i
lägenheten, vilket bekräftade att narkotikan inte var
för eget bruk.
25-åringen visade tecken på drogpåverkan och resultatet av provtagningen visade att han var påverkad av
kokain och bensodiazepiner.
Tillsammans med 25-åringen bodde också hans två
små flickor, 3 och 4 år gamla. Han hade fått vårdnaden om dem efter separationen med flickornas mamma
som är narkotikamissbrukare!
Kontaktade SKL
När polisen anträffar illegala odlingar av svamp eller
andra växter, vill man på SKL bli kontaktade innan
odlingen tas om hand.
– Vi kan då ge instruktioner om hur man ska hantera
materialet, säger Ingrid Areskoug och hennes kollega
forensikeraspiranten Maria Wallberg. – Svampar är
känsligt material och det kan t.ex. vara fel att torka beslagtagna svampodlingslådor eftersom mycket då kan
förstöras.
Polisen i Malmö fick direktiv om att skörda de uppväxta svampar som anträffats i lägenheten innan hela
odlingen skickades till SKL för analys. På så sätt kan
man veta hur mycket svamp som fanns vid beslagstillfället.
På SKL fortsätter man odla upp de lådor där svampar ännu inte vuxit upp och även de odlingslådor där
svampar redan skördats. Det kan vara möjligt att
skörda minst fyra skördar ur samma odlingslåda.
Vid analys konstaterades att de beslagtagna svamparna innehöll psilocin och psilocybin och att den
sammanlagda mängden var 850 gram. SKL gör inte
haltbestämning av denna typ av material eftersom man
i dagsläget saknar metod för detta.
Fängelsedom
Den 25-årige tvåbarnspappan dömdes av tingsrätten
till fängelse i 3 år för grovt narkotikabrott avseende
innehav och försäljning av narkotikaklassade svampar
och hasch. Han dömdes också för ett fall av misshandel
samt stöld och skadegörelse. Vid husrannsakan anträffades också gult pulver i en påse. Detta visade sig vara
svavel som mannen skulle använda tillsammans med
några andra kemikalier för att tillverka smällare. Q
47
Narkotikamässan:
Sverige Mot Narkotika
”Sverige är ledande i världen. Andra länder har mycket att lära av den svenska
modellen att bekämpa droger och drogmissbruk”. De berömmande orden kom
från USA:s tidigare drogtsar Robert DuPont som talade på narkotikamässan i
Örebro.
Robert DuPont menade också att begreppet Sverige
mot narkotika signalerar en nationell samordning
mot narkotika, något som är värt att ta efter av andra
länder.
Narkotikamässan Sverige mot narkotika har trots
detta nu gjort sitt, som renodlad narkotikamässa. I
fortsättningen ska konferensen omfatta hela ANTDsektorn, dvs. alkohol, narkotika, tobak och dopning.
Det kan verka som att det finns risk att fokus flyttas
från narkotikaproblemet, men det är positivt att även
dopning nu uttryckligen kommit på agendan. Redan i
år kunde deltagarna lyssna på ett par föreläsningar om
missbruk av anabola steroider och dess följder.
I fortsättningen måste ANTD-arrangörerna också
i större utsträckning lyfta fram Internets betydelse
när det gäller illegal droghandel och missbruk. Detta
behöver tas på större allvar och motåtgärder måste
diskuteras.
I år hade narkotikamässan på Conventum i Örebro
samlat ca 1100 deltagare. Under invigningen talade
folkhälsominister Maria Larsson följt av sex verkschefer eller andra högre chefer i olika myndigheter. De
Lena Larsson i SNPF:s monter i samspråk med en blivande
SNPF-medlem från Kriminalvården.
50
hade fått fyra minuters taltid vardera och rikspolischefen Bengt Svensson hann bland annat säga att ett aktivt
polisarbete med samverkan med kommunerna alltid
gör skillnad. Det ska vara lika svårt att missbruka över
hela landet.
Mässan mötesplats
Förutom spridning av kunskap genom olika aktiviteter
fungerar mässan som en mötesplats för alla som arbetar med narkotika och andra drogproblem.
Bland alla utställare fanns ett stort antal frivilligorganisationer, däribland Svenska Narkotikapolisföreningen.
I SNPF:s monter informerade Lena Larsson och Jan
Westling om föreningens verksamhet och om vårt
skriftliga utställningsmaterial.
Mässan Sverige
mot narkotika i
Örebro var den
sista narkotikamässan i sitt
slag.
SNPF på polismuseet
Den 28 mars hade nya polismuseet på Gärdet i
Stockholm bjudit in alla poliser med familjer. Det var
en dag med information från SÄPO, SKL med flera.
Nationella insatsstyrkan hade en spännande uppvisning
med en ”inbrytning” med granater och lösa skott.
Museet hade hoppats på 200-300 besökare, men
över 700 personer kom.
Thomas H Ekman och Jan Westling från SNPF hade
den nya utställning med sig och informerade om föreningens arbete. Det var många som var intresserade och
nya medlemmar värvades.
På bilden är det Jan Westling som informerar om
SNPF.
Thomas H Ekman
Om Polismuseet
Polismuseet öppnade år 2007 och har blivit ett forum
där polisens roll och funktion i samhället idag står i
centrum.
Polismuseet vill vara tillgängligt för alla, men kommer särskilt att rikta sig till barn och ungdomar.
Uppdraget för Polismuseet är detsamma som för
Polisen i övrigt, att bekämpa brottsligheten och öka
tryggheten i samhället.
Källa: www.polismuseet.se
SNPF på världens största polisbåt
För fjärde gången anordnades den 29-30 mars en
kryssning med världens största polisbåt, M/S Birka
Paradise, till Mariehamn för anställda eller tidigare
anställda inom rättsväsendet.
Resan arrangerades av en grupp föreningar inom
(Stockholms)polisen, bland andra Konstklubben, IPA,
Polisveteranerna, Frimärksklubben, Polisens damkör
och manskör med flera. Sedan ett halvår ingår också
SNPF i föreningsgruppen.
SNPF representerades på kryssningen av Thomas H
Ekman, Jan Westling och Gunnar Hermansson, vilka
passade på att informera om SNPF. På bilden pratar
Thomas H Ekman (t v) med Göran Borgenvik som har
fungerat som samordnare för arrangemanget.
Borgenvik är till vardags systemförvaltare inom
Stockholmspolisen. På Polisbåten 2009 representerade
han Poliskören där han också är ordförande.
Såväl damkören som manskören underhöll med
dryckesvisor och andra visor under middagen. Senare
på kvällen uppträdde ståupparen Hans Brontén, som
tidigare arbetat som polis i Stockholm.
De närmare 600 deltagarna från rättsväsendet
kunde på återresan mot Stockholm lyssna på en före-
läsning om DNA eller titta på Konstklubbens och
Frimärksklubbens utställningar eller bara mingla runt
och träffa gamla bekanta.
Gunnar Hermansson
51
Världen runt
Ayahuasca – klassisk indiandrog
nu på nätet
Ayahuasca (”själens vin”; ”caapi”, ”yagé” m.fl.) bereds främst som dryck av blad, bark och grenar
från en lian (Banisteriopsis caapi m.fl. arter),
som växer vilt i Amazonas djungler. Medlet har
i årtusenden använts av indianer för religiösa och
shamanistiska riter.
Verkan omfattar bl.a. synhallucinationer, religiösa föreställningar, nära-dödenupplevelser och
ibland en känsla av att flyga. Påverkan kan bli
mycket stark med yrsel, trans och upphetsning.
Kroppsliga reaktioner omfattar ofta uppkastningar och okontrollerad tarmtömning.
I Sydamerika förekommer en form av ”drogturism”, där deltagare erbjuds att delta i traditionella ritualer för ayahuasca-intag. Dessa leds av
shamaner (medicinmän). Syftet är ofta att få en
religiös upplevelse eller bearbetning av emotionella problem. Det har även förekommit att missbrukare försökt använda ayahuasca för att komma
bort från exempelvis läkemedelsberoende.
Som beredning är ayahuasca inte klassat som
narkotika, även om det innehåller bl.a. den narkotikaklassade hallucinogenen DMT.
Ayahuasca har dykt upp i en del svenska
polisutredningar. Dessa har dock ej lett till åtal,
eftersom medlet ej står under någon form av drogkontroll i Sverige. Medlets utbjuds till försäljning
på Internet.
Katt instängd i marijuana-bong
En 20-årig Nebraskabo greps av sheriffen i
Lancaster county då han rökte marijuana genom
en bit trädgårdsslang som han tejpat i en plexiglaslåda där han stängt in sin katt. Röken gick genom
lådan där katten fanns och mannen förklarade sitt
handlande med att hans 6 månader gamla katt
Shadow var hyperaktiv och att han ville lugna ner
katten.
Kattungen var rejält bedövad när den räddades
ut röklådan och fördes till veterinär. 20-åringen
väntar nu åtal för narkotikabrott och djurplågeri.
– Det finns inga gränser för vad en människas
hjärna kan hitta på, sa veterinären som undersökte
kattungen.
Källa: Associated Press, AP
Heroin i päronskal
När tullarna på flygplatsen Domodedovo utanför
Moskva kontrollerade två trälådor som innehöll
päron, fann man drygt 15 kilo heroin. Narkotikan
var förpackad som bollar i plastpåsar som gömts
inuti de urgröpta päronen, 61 stycken.
Den tadzjikiske kuriren förde med sig lådorna
som bagare på ett flyg från Tadzjikistans huvudstad Dusjanbe.
Källa: Tullverket
Jonas Hartelius
I de urgröpta päronen smugglades 15 kilo heroin.
Beredning av ayahuasca som dryck från Banisteriopsis
capi genom kokning. Resultatet blir en dryck med kraftiga hallucinogena effekter.
Foto: Shamanism.files.wordpress.com
54
Landet runt
Vakuumförpackat amfetamin
Citypolisen i Stockholm grep i februari en man
som förvarade ett hekto amfetamin i sina kalsonger. Förpackningen var svår att upptäcka då
den var mycket platt. Anledningen var att amfetaminet var vakuumförpackat. Vid efterföljande
husrannsakan anträffas en vakuummaskin för
hemmabruk. Orsaken till förpackningen kan tänkas vara ett försök att dölja amfetamindoften.
LK
Vakuummaskin för hemmabruk
Ökat EU-samarbete mot organiserad brottslighet
Under Sveriges ordförandeskap i EU kommer ett
viktigt tema att vara hur samarbetet mot organiserad brottslighet skall bli bättre, sade justitieminister Beatrice Ask vid ett seminarium den 13 maj på
Justitiedepartementet.
Huvudtalare var den brittiske journalisten
Misha Glenny, vars bok MacMaffia (Norstedts)
nu kommit på svenska (den brittiska upplagan
anmäldes i SNPF 2-08).
På en direkt fråga från publiken vad han skulle
rekommendera Sveriges justitieminister att göra,
gav Glenny tre förslag:
UÊÌÌÊÀiÃÕÀÃÃÌ>ÀÌÊ«À}À>ÊvÀÊÛÌÌiÃÃÞ``ÊvÀÊ
att lotsa människor ut ur den organiserade brottsligheten.
UÊ Ê >}Ê ÌÊ À}>ÃiÀ>`Ê LÀÌÌÃ}iÌÊ ìlerad efter den amerikanska RICO-lagen, som ger
vida befogenheter att åtala folk för inblandning i
organiserad brottslighet.
UÊ Ê >}Ê Ê vÀÛiÀ>ìÊ >ÛÊ «i}Ì}F}>ÀÊ
för att beröva brottslingarna deras förtjänster.
Är tramadol- och kodeintabletter
narkotika?
I Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1997:12)
om förteckningar över narkotika, anges i förteckning III att substanserna kodein och tramadol är
narkotika, men att läkemedelsberedningar, dvs.
tabletter som är avsedda för medicinskt bruk, är
undantagna från narkotikaklassning.
Formuleringen har hittills inneburit att missbrukare som utan recept innehaft kodein- eller
tramadoltabletter tillverkade av läkemedelsföretag, undgått lagföring för narkotikabrott och även
fått behålla tabletterna.
Samma tolkning har gjorts när det gäller läkare
som inte längre får förskriva narkotikaklassade
preparat, ändå har kunnat fortsätta förskriva
kodein- och tramadoltabletter.
Dessa förhållanden har länge kritiserats och
en ändring är nu på gång. Narkotikautredningen
(SOU 2008:120) föreslog att undantagen i Läkemedelsverkets föreskrifter tas bort.
Läkemedelsverket har gått med på att göra detta
och man medger också att man gjort en feltolkning av skrivningen i 1961 års FN-konvention
när undantaget från narkotikaklassning av dessa
tabletter infördes i de svenska föreskrifterna.
Innan ändringen hinner genomföras är det
upp till domstolarna att tolka bestämmelserna.
Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum (UC) i
Stockholm råder därför åklagare att åtala för narkotikabrott när det gäller ickemedicinsk befattning
med kodein- och tramadoltabletter, på samma sätt
som sker med t.ex. bensodiazepiner.
GH
Beslagtagna kodeintabletter är numera att anse som
narkotika om innehavaren inte kan uppvisa recept.
Jonas Hartelius
55
Narkotikamissbruk på arbetsplatser
- ett problem av okänd omfattning
När vuxna cannabisrökare känner att de får svårigheter att klara av sina arbetsuppgifter kommer de till Maria Beroendecentrum för att få hjälp.
Nästan alla har arbete
– Hit kommer cannabispatienter från alla delar av
samhället och 95 procent av dem har ett arbete, säger Gunnar Lindfeldt som är socionom och
ansvarig för vårdprogrammet för cannabis på Maria
Beroendecentrum på Söder i Stockholm.
– Att ha ett arbete är nästan en förutsättning för
att lyckas ta sig ur ett drogmissbruk, säger Gunnar
Lindfeldt.
De flesta som kommer till honom är i åldrarna
25-35 år, mestadels män även om andelen kvinnor börjat öka. Patienterna har genom sitt cannabismissbruk
börjat märka att det blir allt svårare att ta till sig information och att lära in nya saker. De börjar få svårare
att uttrycka sig och känner sig allmänt sega.
Dessa hjälpsökande röker dagligen mellan 1 och 5
gram hasch eller marijuana. Hemmaodlad marijuana
blir allt vanligare och kan idag, enligt Gunnar Lindfeldt,
vara tre gånger starkare än hasch. Han märker också
att patienterna blir allt yngre och det tror han beror på
att många yngre själva odlar sina cannabisplantor.
Gunnar Lindfeldt är ansvarig för vårdprogrammet för cannabis på Maria Beroendecentrum. Många hjälpsökande kommer när de fått en tankeställare och vill sluta missbruka.
Tillåtande attityd till droger och alkohol
För en tid sedan hade Gunnar Lindfeldt ett tiotal byggnadsarbetare som kom regelbundet. De missbrukade
inte bara cannabis utan också en hel del bensodiazepiner och i några fall anabola steroider. Amfetamin
tog man för att bli piggare och orka jobba mer och
många hade också svartjobb under helgerna. Kokain
var partydrogen man tog på krogen. Gunnar Lindfeldts
patienter kände i sin tur många arbetskamrater som
använde både alkohol och andra droger på jobbet och
det verkade finnas en tillåtande attityd till droger bland
byggnadsarbetare.
”
Polisingripandet blir en hjälp till att
försöka bryta ett missbruksmönster
58
Även andra yrkesgrupper som butiksanställda, människor i IT-branschen, bankanställda med flera, kommer för att få hjälp att sluta missbruka. De flesta är
tidigare inte straffade för narkotikabrott, men sedan
de åkt fast för drograttfylleri eller gripits av polis på
krogen för misstänkt drogpåverkan eller i samband
med köp av narkotika, har de flesta fått en tankeställare. Polisingripandet blir en hjälp till att försöka bryta
ett missbruksmönster.
– Efter ett par veckor i vårdprogrammet brukar folk
börja vakna, säger Gunnar Lindfeldt. De tycker då att
det funkar att läsa böcker och tidningar och de klarar
av att lösa korsord. Man bryr sig mer om sitt utseende
igen och köper nya kläder, blir mer hälsomedvetna och
börjar träna.
Dessa positiva förändringar hos patienterna är
Gunnar Lindfeldts största behållning i sitt arbete. Q
Insändare
Om svensk narkotikabekämpning
Den senaste rapporten från CAN/BRÅ talar sitt tydliga språk. Flera unga kräver
hjälp för sitt drogberoende. En femtedel av alla unga och framförallt unga kvinnor
15-25 år har ökat stort i antalet missbrukare som söker hjälp av sjukvård/psykiatrin. Ofta har dessa ”tjejer” en dubbeldiagnos, alltså psykiska problem tillsammans med sitt ”knarkande” eller alkoholmissbruk.
D
etta är skrämmande siffror och detta gäller endast
de yngsta. Vi har en grupp till i samhället som
inte är främmande för att ta droger och då narkotika
som kokain, amfetamin och bensodiazepiner i en salig
blandning. Det är de som idag är 25-40 år och har,
som undertecknad har påtalat under de senaste åren,
en trygg social miljö med hus, familj och ett högavlönat
arbete. För att orka med dagens hårda krav har många
av dessa, män som kvinnor, valt att ta hjälp av droger
för att orka med alla dagliga krav.
Nu har vi även en global ekonomisk kris och allt blir
tyngre och svårare. Ingen vill väl tjäna mindre och i ett
normalt samhälle får man ju lönehöjning med någon
krona varje år. Dessa som nämndes ovan har ofta inte
facket bakom sig och nu när verkligheten håller på att
komma ikapp dem är det nog väldigt lätt att man ökar
sin dos för att dämpa allt det tunga.
Drogerna har man redan blivit ”kompis” med. Har
man tjänat stora pengar kanske 40-50.000 kronor i
månaden och nu inte kommer upp i dessa löner eller
rent av blir arbetslös, tror jag att det inte dröjer länge
innan dessa duktiga skattebetalare, för det har de varit,
behöver samhällets hjälp med vård och behandling
eller rehabilitering. Detta kostar samhället stora pengar
och tar man då bort de skatteintäkter som dessa har
bidragit med kommer Sverige att få en ordentlig kris
då det gäller ekonomin.
Vad gör då de som bestämmer? Ja inte mycket om
man ser det i stort. Sverige saknar sedan några år en
nationell narkotikastrategi. Det står i verksamhetsplanen under Narkotika, nationellt mål för 2008-2010 att
senast vid utgången av 2009 ska Polisen ha en gemensam inriktning och enhetliga metoder för narkotikabekämpningen. Metoderna ska bygga på beprövande
erfarenheter och forskning i syfte att minska utbudet
och efterfrågan på narkotika.
Detta är ett mål som jag inte tror att Polisen kommer att uppnå under den tidsperiod som är satt. Andra
halvan av 2009 har vi i Sverige ordförandeskapet för
EU. Detta kommer att ta den största tiden av all strategi som svensk polis har.
Rikskriminalpolisen anser sig inte behöva spetskompetent när det gäller narkotikabekämpningen, där
lägger man ansvaret på inriktningarna som även ska
jobba med vapen, gäng, människohandel m.m.
Rikspolisstyrelsen har problem och förklarar detta
med det ekonomiska läget och att det råder anställningsstopp. Men vad jag förstår så måste narkotikabekämpningen ingå i linjeverksamheten för att ta hand
om delningar, remissvar, få ut information m.m.
I de flesta brott som begås i detta land finns narkotikan med på ett eller annat sätt.
Jag är väl medveten om att narkotikabekämpningen
kostar stora pengar för alla myndigheter, gräver stora
hål i den budget man fått tilldelad. Ta bara en sak som
tolkkostnader, där man fort och lätt kommer upp i
sexsiffriga belopp.
Frågan är om riksdag och regering skulle ”öronmärka” pengar för narkotikabekämpningen och det skulle
finnas ett centraltkonto hos Rikspolisstyrelsen (RPS).
Detta fanns tidigare då det gällde utredningar
(FU-kontot) och vad jag kommer ihåg fungerade detta
mycket bra. Problemet var att RPS hade då huvudansvaret för kontot/ekonomin och det kanske blev för
tungt! Q
Janne Westling
Styrelseledamot SNPF
59
§ Rättsrutan §
§ Rättsrutan §
Voiceprint -Vem pratar i luren
I mål rörande grova narkotikabrott. där hemlig
teleavlyssning är en av del av bevisningen, så uppkommer titt som tätt frågan vem det är som talar
i telefonluren. Hur skall man kunna styrka att det
är Kalle Kokains röst som är inspelad? I ett mål
som jag just nu handlägger så har frågan ställts
på sin spets eftersom den åtalade och numera i
tingsrätten dömde personen J helt förnekat att han
varit den ena samtalspartnern. I ett tidigt skede av
förundersökningen uppkom fråga om en röstjämförelse skulle göras och vem som kunde göra en
sådan i Sverige. Det visade sig vid en rundfrågning
att SKL inte längre utför sådana utan man är i
Sverige för närvarande hänvisad till i huvudsak två
fristående rättsfonetiker, Sprakab i Stockholm och
Jonas Lind, doktorand vid Göteborgs universitet.
Jag anlitade företaget Sprakab där rättsfonetikern
Pia Fernqvist arbetar. Jag hade tillgång till telefonröster från fyra olika telefoner, men J medgav bara
att han varit samtalspartner vid användandet av
en telefon. De andra telefonsamtalen ville han inte
kännas vid och det var ju givetvis dessa som var
de intressanta. Alla inspelade samtal hade förts på
serbo-kroatiska. Som jämförelsematerial överlämnades till röstanalytikern ett inspelat polisförhör
med den misstänkte. Vad vi inte visste då var att
den tolk vi använt vid förhöret simultantolkade
och därför ständigt pratade i mun på J, vilket kom
att förstöra större delen av jämförelsematerialet.
Jag kallade den som skrivit utlåtandet som partssakkunnig i rättegången och försvararen kallade
Jonas Lind som hade en del invändningar att göra
mot utlåtandet. Tingsrätten fann att utlåtandet
hade ett mycket lågt bevisvärde, men att utlåtandet ändå talade i den riktningen att J var den som
talat vid telefonsamtalen. Som sidobevisning hade
jag åberopat innehållet i en del samtal som varit av
social karaktär, där bl a J:s hustru och barn nämndes vid namn och även J:s eget namn. Därutöver
presenterades telefonlistor med vissa positionsbestämningar och andra intressanta uppkopplingar
som skett mellan J och hans hustru. Därutöver
spelade jag upp delar av samtalen så att tingsrätten själv kunde bilda sig en uppfattning, även om
det var på främmande språk. Sammanfattningsvis
tyckte tingsrätten att detta räckte som bevisning.
§ Rättsrutan §
Vilka metoder använder rättsfonetiker sig av?
Man kan konstatera att i Sverige anses så kallade voiceprints, där man i ett spektogram avläser
och bedömer rösterna, inte vara en vetenskapligt
godtagbar metod. Däremot använder sig bl.a. FBI
i USA av detta, liksom att det i Israel finns sådan
utrustning som användes. När det nya avlyssningssystemet Buster introducerades hos polisen
för några år sedan uppkom fråga om det israeliska
voiceprint-systemet skulle upphandlas, men så vitt
jag förstått så föll frågan då systemet inte ansågs
tillräckligt tillförlitligt. Istället tillämpas en metod
som - i vart fall mitt exempel - gått ut på att göra
dels en auditiv och dels en akustisk analys. Vid
den auditiva analysen lyssnar en expert i forensisk
fonetik på talarspecifika företeelser som fonologi,
dialekt, brytning, talstil, samt speciella ord och
uttryck. Vid den akustiska analysen så görs en
digital behandling av vissa vokaler a, i och u som
anses vara personspecifika som sedan uppmäts
som frekvenser. Sedan görs en frekvensjämförelse
mellan de olika referensobjekten. Detta presenteras sedan i tabellform och om värdena ligger nära
varandra kan man påstå röstlikhet.
I andra domar har jag sett att domstolarna
också intar en ganska överslätande ton i förhållande till röstjämförelser. För mig framstår det som
rätt klart att man inte igen vill hamna i fällan där
utomstående ”experter” såsom vittnespsykologer
kommer att vara avgörande för utgången i målen.
Det känns också som att man inom rättsfonetiken
inte globalt har kunnat enas om gemensamma
metoder, vilket gör att den vetenskapliga höjden
på utlåtandena haltar.
Tekniken kommer dock säkert att göra framsteg
vad gäller röstigenkänning. Så det är väl bara att
ta sats där hemma inför ett Singstar-uppträdande
och när betyget Bad kommer för det egna karaokesångnumret hänvisa till att det
inte är vetenskapligt belagt att
man är en usel imitatör.
Hans-Jörgen Hanström
Kammaråklagare
§ Rättsrutan §
61
Provokativ och offensiv
narkotikabekämpning i Tampa
TEXT: FREDRIK RING, Citypolisen Stockholm
”Tampa är en helt annan stad idag och medborgarna kan tacka er
för detta. Var och en av er har dramatiskt ökat livskvalitén för invånarna genom att få ner den öppna gatuförsäljningen av narkotika”.
Så uttryckte sig Tampas polischef Steve Hogue när QUAD-enheten
i Tampa firade sitt 20-års jubileum under 2008.
64
M
ed hjälp av ett resebidrag från SNPF kunde tolv
poliser från Stockholmspolisens Plattangrupp
besöka Tampa Police Department i Florida för att på
plats se hur polisen lyckats få ner brottsligheten med
nästan 40 procent under en 5 års-period. Ett av de
avgörande besluten man tog i Tampa var att man såg
narkotikan som en kärnpunkt när det gällde brottsbekämpning och hur man genom att få bort narkotikan
även skulle få effekt på alla andra mängdbrott.
Tampa
Staden som har runt 390 000 invånare ligger på
Floridas västkust. Området besöks av tusentals turister
varje år. Där finns två stora universitet och en av USA:s
största militära flygbaser. Man har professionella lag i
både amerikansk fotboll, baseboll och ishockey.
Tampa Police Department består av ca 1000 poliser
uppdelade på en central enhet och tre polisdistrikt.
Främsta verktyget för narkotikabekämpning är en central narkotikaenhet och tre QUAD-enheter.
Men bekämpningen av narkotika var inte bara en
ensak för civila narkotikagrupper utan genomsyrar
hela polisorganisationen.
med en dold kamera och mikrofon och skicka in henne
för att göra ett antal köp av crack.
På en ödslig parkeringsplats träffades hela QUADenheten tillsammans med kvinnan. Man kroppsvisiterade henne för att se att hon inte hade någon narkotika
på sig och utrustade henne sedan med den dolda kameran som inte var större än en knappnål och allt lagrades på ett USB-minne. Kvinnan utrustades även med
märkta sedlar för att kunna genomföra köpet. Man
gick sedan igenom vad som skulle hända och vilka förväntningar polisen hade på hennes agerande. Därefter
släppte man av kvinnan i närheten av det aktuella huset.
Vad är QUAD-enheter?
I slutet av 80-talet sålde man inte frukt och grönsaker
i gatuhörnen i Tampa, utan alla typer av droger. Man
stod på toppen av en epidemi av kokain och crack efter
att gatupriset gått ner med över 80 procent. Något måste
göras och man bildade en enhet inom Tampapolisen
som fick namnet QUAD, ”Quick Uniform Attack on
Drugs”. Taktiken var att snabbt kunna få ut poliser
på de platser där narkotikaförsäljningen hade fått fäste
och angripa problemet på alla plan.
Enheten är placerad i varje polisdistrikt i Tampa och
består av ungefär 20 poliser.
En stor del av vardagen i QUAD består av att störa
gatuhandeln av framförallt crack och består ofta av 3-4
stycken brottsprovokativa ärenden.
Arbetsmetoder
Man använder sig av informatörer på alla nivåer i samhället, inte bara kriminella utan även personer som på
annat sätt kan lämna upplysningar, t.ex. hamnkaptener, ex-flickvänner. Med andra ord finns en stor grupp
informatörer som polisen samarbetar med. I Florida
finns bara ett sätt för en brottsling att få ner sitt straff
och det är att samarbeta med polisen.
Olika former av provokativa åtgärder är en vanlig
arbetsmetod och då används informatörer eller en
undercoverpolis. Vi fick vara med om några olika typer
av provokativa åtgärder.
Narkotikaköp med hjälp av en informatör
En kvinna hade tidigare blivit gripen och rapporterad
för eget innehav av crack och ville samarbeta med
polisen. Hon lämnade information om en adress där
man bedrev försäljning av crack i princip dygnet runt.
Taktiken bestämdes att utrusta kvinnan/informatören
Beslag av crack är inte ovanligt i Tampa.
När kvinnan genomfört köpet blev hon upphämtad
en bit ifrån platsen av poliserna. Hon lämnade sedan
över den inköpta crackbiten och blev återigen kroppsvisiterad för att se att hon inte köpt mer än vad som
man kommit överens om. Därefter tittade man på det
inspelade materialet och kunde då se om informatören
försökt lura polisen eller gjort något annat som man
inte kommit överens om. Efter detta fick informatören
lämna platsen.
Gruppchefen tyckte det var en lyckad provokation
och den vidare planen var att fortsätta med köp hos
cracksäljaren för att efter ett antal köp gå till en domare och få ett beslut om husrannsakan.
En annorlunda metod
Efter att ha arbetat offensivt i ett område mot narkotikasäljare uppstod ibland problem genom att det
fortfarande strömmade narkotikamissbrukare till platsen. Detta skapade problem i närområdet både vad det
gäller otrygghet och olika former av mängdbrott. Man
placerar ut en ”undercover” polis som agerar langare
på platsen där man haft problem med narkotikaförSVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-09
65
säljning och väntar på att narkotikaköparna ska dyka
upp. Man genomför då en försäljning av narkotika och
sedan grips narkotikaköparen.
Ur svensk synvinkel kändes detta oerhört offensivt
och metoden har ingen plats i vårt nuvarande rättsystem. Men vid en diskussion med de amerikanska
polismännen fick man större förståelse för arbetssättet.
Narkotikaköparna skulle ändå ha köpt sin narkotika
och polismännen gjorde ingen aktiv handling utan agerade passivt på köparens initiativ. Hela tiden arbetade
man med utgångspunkt för människorna som bodde
och arbetade i närområdet.
Med hjälp av den bärbara datorn sparas mycket tid i arbetet
ute på fältet.
Narkotikalangare och köpare använder ofta bil. Här har en
misstänkt bil stoppats och föraren är gripen.
Förverkande
Vid varje narkotikaärende togs värdeföremål och kontanter i beslag. En narkotikaköpare som kommit i bil
och köpt sin narkotika i gathörnet blir av med sin bil.
Narkotikasäljaren blir av med bil, kontanter, mobiltelefon och andra värdeföremål. Alla beslag av föremål
genomgår sedan prövning i domstol och ifall man fastställer beslaget så går föremålen ut på försäljning.
Pengarna från försäljningen går bl.a. in på en ”Law
& Enforcement thrust fund” och från den fonden kan
man bekosta utbildningar och utrustning. Man bekostar även drogförebyggande undervisning i skolor från
fonden.
Teknisk standard
En överraskning var den tekniska nivån på polisernas
utrustning. Alla poliser i yttre tjänst hade en egen
bärbar dator med 3G-uppkoppling mot polismyndighetens dator. Via datorn kunde man få fram alla uppgifter man var i behov av och kunde även avrapportera
utan att åka in till stationen.
En av poliserna höjde lite på ögonbrynen när vi
förklarade vår situation med lång tid på station för
avrapportering. Han förklarade då att deras syn var
att poliser skulle vara ute på gatorna för att ge allmänheten hjälp och trygghet, då fanns ingen möjlighet att
tillbringa administrativ tid inne på polisstationen.
Den ”vanlige” polisen
Några av oss fick också möjlighet att åka med den
”vanlige” uniformerade polisen. Även där fanns det
poliser som tidigare hade tjänstgjort i QUAD och kun-
66
de ta med sig den erfarenheten ut i sin radiobil. Det
man slogs av var tempot i arbetet och ivern och nyfikenheten hos polismannen.
Med sin personliga bärbara dator slog han hela
tiden frågor på bilar och stoppade de bilar som hade
brister eller begick trafikbrott.
Huvudsyftet var inte att producera statistik över
böter utan att kunna få en ingång för att eftersöka
narkotika.
Man hade ett område som man var tilldelad och
där hade man personligt ansvar för att åtgärda alla
problem som kunde dyka upp. Man arbetade nära de
QUAD-enheter som fanns i området och kunde snabbt
utbyta information om nya ”crackhouses” eller gathörn där narkotikaförsäljningen blommat upp.
Vid de tillfällen ett uppdrag gick ut över polisradion
slogs man av hur snabbt man kom på plats och hur
många resurser som ändå fanns i området.
Reflektioner
Att på plats kunna få se ett effektivt sätt att bekämpa
gatuhanteringen av narkotika var mycket stimulerande. Under besöket pratade vi mycket om våra länders
lagstiftning och kom fram till att en kombination av
båda vore en perfekt lösning.
QUAD:s arbetsmetoder skiljer sig markant från våra
svenska. Provokativa åtgärder används vid i princip
varje tillfälle och är bidragande orsak till att man lyckats få bort narkotikabrottsligheten från gatorna.
Möjligheterna med provokativa åtgärder på gatunivå är begränsade i Sverige. Det vore önskvärt att få ner
metoderna på gatunivå för att ha ytterligare ett verktyg
att arbeta med, och på samma sätt att kunna använda
”vanliga” poliser för att genomföra provokativa åtgärder på gatunivå.
Q
En sambandsmans vardag
– möjligheter och begränsningar
Lars Arvidsson har arbetat som polis i 36 år med olika arbetsuppgifter, men det
nuvarande jobbet som sambandsman i Belgrad är det mest intressanta han haft.
PTN-samarbetet är ett unikt samarbete där ett
40-tal samarbetsmän är utplacerade på 27 platser i
22 länder. Ytterligare en tjänst planeras i Colombia,
Sydamerika. Sambandsmännen tillhör Rikskriminalpolisen och sorterar under Sambandsmannasektionen på IPO (Enheten för internationellt polissamarbete). Behöver man kontakter i ett land utan sambandsman rekommenderar Lars att man vänder sig till
Interpol som har kanaler i 187 länder. Sambandsmännen
utgör ett komplement till Interpol och Europol och Lars
uppmanar till att man ska hålla fast vid en och samma
kontakt. Att utbyta information via Europol och en
sambandsman samtidig skapar stor oreda.
Vad kan och får en sambandsman göra?
Sambandsmannen utgör en länk mellan de rättsvårdande myndigheterna i Norden och i värdlandet.
Genom att vara på plats snabbar man upp de nordiska ärendena och koordinerar information i operativa
ärenden, exempelvis när det pågår telefonavlyssning i
två länder mot samma gruppering. Utöver det bistår
man nordiska medborgare i landet om de råkar ut för
olyckor, brott mm.
En sambandsman får inte hålla förhör, det sköts
av åklagare eller polis i värdlandet med eventuell närvaro av nordiska myndighetsrepresentanter. Sambandsmannen får inte spana, arbeta under-cover, driva källor
eller bedriva agentverksamhet. De får inte gör något
som värdlandets myndigheter inte kan informeras om!
Samarbetet med länderna
i forna Jugoslavien
Lars Arvidsson är placerad i Belgrad med forna
Jugoslavien - och de 25 miljoner invånare som lever
där – som arbetsområde. Bosnien är svårt att arbeta i,
framförallt då de rättsvårdande myndigheterna har en
komplicerad organisation eftersom landet är uppdelat i
två delar. Samarbetet fungerar endast om man har personliga kontakter. Det finns ingen fungerande nationell
polis och rivaliteten mellan lokal och nationell polis
är stor. Situationen i Kosovo är mycket problematisk,
bl.a. på grund av att det inte finns någon kontinuitet i
den internationella polisverksamheten. Även här gäller
det att ha personliga kontakter, liksom i Montenegro
som saknar väl fungerande institutioner. Med Kroatien
finns ett bra samarbete där landets myndigheter är
välstrukturerade. Serbien är politiskt turbulent. Det
finns en nationell styrka mot organiserad brottslighet
där dock endast samarbetet med dess narkotikarotel
fungerar bra. Slovenien är numera EU-medlem och
samarbetet fasas ut för att gå via Europol.
Lars poängterar att gränserna inte hindrar samarbetet mellan de kriminella gängen som fungerar alldeles
utmärkt.
Lite statistik och trender
Under 2008 behandlades 220 ärenden som omfattade
forna Jugoslavien, varav 24 procent utgjorde narkotikaärenden.
Montenegriner och serber är de största aktörerna inom kokainsmuggling. En ny trend
är insmugglingen av kokain från Sydamerika
till Bar, en stor hamn i Montenegro.
Montenegriner är även stora inom heroinsmugglingen och då används ofta albanska
kurirer. Glädjande är dock att de stora insatser som myndigheterna har gjort i Malmö,
Göteborg, Stockholm och Oslo faktiskt har
haft viss negativ påverkan på organisationerna.
Q
Heidi Joensuu
På kartan syns var nordiska sambandsmän är
utplacerade i världen. På bilden saknas Bulgarien
där det också finns en sambandsman.
69
Våld bland drogkarteller i Tijuana
TEXT OCH FOTO: BERTIL WEINGARTEN, Tullverket Göteborg
Vid den årliga SNPF-konferensen förra året fick jag ett stipendium till CNOA:s
konferens i november 2008 i San Diego. Bland flera föreläsare lyssnade jag på
Steve Duncan, Department of Justice, och Dave Herrod, Drug Enforcement
Administration, som presenterade ”Tijuana Cartels & Cross Border Violence”.
T
ijuana ligger några kilometer söder om San Diego
och däremellan går gränsen till Mexico. Vi blev
varnade flera gånger att inte åka till Tijuana, speciellt
om man på något sätt kunde identifiera oss som tjänstemän inom Law Enforcement, det gillar inte drogkartellen i Tijuana. Vi fick reda på att förra månaden var
det 168 mord i området runt Tijuana, så valet att låta
bli var inte så svårt. Duncan och Herrod presenterade
sedan olika typer av karteller som finns i Mexico samt
visade upp en del skrämmande bilder på avrättningar
som de har gjort inom dessa karteller för att skrämma
konkurrenterna m.m. När det gäller vapen i dessa uppgörelser så kommer de mesta från USA och smugglas
in i Mexico.
80 procent av allt kokain in i USA går via Mexico,
så då förstår man vilka karteller det är som styr runt
gränsen. Smugglingssätten är som hemma finurliga,
men de har en variant som vi inte har, nämligen att
de gräver tunnlar från Mexico till USA som de sedan
använder för narkotika- och människosmuggling. Det
finns självklart många orsaker till varför mexikanerna
vill till USA, men en orsak är att i USA är minimilönen
8 US dollar per timme och i Mexico är den 4-5 US dollar per dag.
De redovisade även ett antal olika intressanta smugglingsärenden som har hänt under de senaste åren.
Senare på kvällen denna dag var det den obligatoriska banketten, minst 1400 personer fick mat samtidigt utan någon väntan mellan rätterna, de vet hur man
servar ett stort sällskap men så hade de också ett stort
antal kypare (gissa vilket land de kom ifrån)
Konferensen slutade vid lunchtid dag fyra och på
eftermiddagen blev vi erbjudna en liten tur till den
mexikanska gränsen, vilket var en upplevelse. Detta
är en av världens (och snart världens) största gränsövergång. Det finns 24 filer med bilar in mot USA
och det är minst en timmes kö i alla, dygnet runt. Här
72
fanns något som jag kan tänka mig tjänstemännen vid
Lernacken önskar sig, nämligen automatisk spikmatta.
”Push the button” och 50 meter längre bort åkte en
spikmatta upp automatiskt i en fålla.
Det förekommer alla typer av smugglingar, varor
och människor. Vi fick se lite bilder på försök till
människosmuggling. De hade gömt och skruvat in
personerna i olika typer av bilar, i passagerarsätet, i
motorrummet, i dolda golvutrymmen m.m. Här fick vi
också reda på att polisen i Tijuana gör resor in i USA
och stjäl bilar och kör över gränsen till Mexiko. Skall
man till Mexiko så föredrar jag nog någon annan ort
än denna gränsort för semester.
Tack SNPF och mina reskamrater för en upplevelse
gällande resa, konferens och övrig tid denna varma och
ljuvliga novembervecka i San Diego.
Q
Trots 24 filer är det minst en timmas kö vid gränsen för resa
från Tijuana i Mexiko till San Diego i USA.
Förbättrad förhörsteknik
löser fler brott
TEXT OCH FOTO: THOMMY OLOFSSON, Narkotikaroteln Borlänge
På min resa som SNPF-stipendiat till CNOA’s konferens 2008 i San Diego, lyssnade jag på en mycket intressant föreläsning om förhörsteknik. Föreläsare var Special
Agent in Charge, Gordon Taylor från DEA, Sacramento Office. Mr Taylor var en
mycket skicklig pedagog och föreläsare och han fångade verkligen åhörarnas uppmärksamhet. Mr Taylor hade ansvaret för DEA’s förhörsledarutbildningar.
H
an berättade att DEA hade förändrat sina utbildningar i förhörsteknik och efter denna förändring
hade uppklarningsprocenten av brotten påtagligt ökat.
Nu inriktade man sig framför allt på den förhördes
beteende, men även förhörsrummets utseende och
möblering. Mr Taylor ansåg t.ex. att man inte skulle
ha ett skrivbord mellan sig och den man förhörde. Han
menade att bordet bildade en barriär mellan den misstänkte och förhörsledaren, att den misstänkte kände en
trygghet av bordet och att bordet hindrade förhörsledaren att se den hördes kroppsspråk och beteende.
En förhörsledares egenskaper.
Men för att bli en bra förhörsledare krävs inte bara hur
ett rum ser ut eller att kunna läsa en persons beteende.
Det krävs ärlighet och integritet, att ha tålamod, kunna
Svenska gäster på CNOA-konferensen i San Diego. Fr v
Bertil Weingarten, Lena Larsson, SNPF:s styrelse, och
Thommy Olofsson tillsammans med Michele M. Leonhart,
the Administrator of DEA.
uttrycka sig i tal och skrift, vara beslutsam, vara en god
lyssnare, ha självkänsla samt kunna sin lagstiftning.
Vissa människor är födda med känsla, intuition och
ett ”sjätte sinne”, men detta kan man även träna upp
och lära sig.
Mr Taylor hade olika definitioner på ett förhör,
beroende på icke misstänkt och misstänkt. När det inte
gällde misstänkt var definitionen ett samtal mot ett
specifikt mål för att införskaffa information.
Förhör med misstänkt innebar ett systematiskt ifrågasättande för att få information om en misstänkts
vetskap eller delaktighet i ett brott.
Den hördes beteende
De flesta människor som begår brott drabbas av ångest
över vad de gjort och kommer då i konflikt med sig
själv. En misstänkt har en rädsla för att bli fångad i en
lögn. Därför är det viktigt att man inte förvärrar ångesten genom nedsättande eller dömande beteenden.
Hjärnan har ett naturligt försvarssystem för att
skydda sig själv, vilket Mr Taylor kallade för Fight or
Flight Syndrom, eller det sympatiska nervsystemet. De
reaktioner som uppstår är hög puls, svettningar, torr
mun, torra ögon, nervositet, flackande blick, vidgade
pupiller.
Typiskt beteende från en sanningsenlig är öppenhet,
samarbetsvillig, direkt och spontan, känslig, uppriktig
och orubblig. En person som ljuger är tillbakadragen,
bevakande, klagande, överdrivet ängslig, överdrivet
hövlig eller tyst.
När det gäller personer som sålt narkotika är det
ofta som de använder sig av ursäkter, såsom ”säljer
inte till ungdomar, är inte ledare, tar inte all förtjänst,
minimerad inblandning”.
Efter tre timmars föreläsning förstår ni att detta var
bara en mycket liten sammanfattning av vad vi blev
delgivna.
Q
73
Bok- och filmtips
Handel med döden
Handlingen utspelar sig i London och huvudpersonen är den
yrkesmördande kriminalinspektören Dennis Milne.
En novemberkväll väntar
Dennis Milne på att tre män ska
anlända till en parkeringsplats i
London. Han är dock inte där
i egenskap av polis utan som
yrkesmördare för en av Londons
farligaste gangsters. En bisyssla som gör det möjligt för
Milne att ta lagen i egna händer och skipa den rättvisa
han inte kan som polis.
Denna gång går något fel och han skjuter tre helt
oskyldiga människor. Detta föranleder en utredning
som betyder bekymmer både för honom själv och för
hans samvete.
Några timmar senare är Milne ute på gatan som
polis igen och får utreda ett fall där en 18-årig flicka
hittats med halsen avskuren.
Frågan är om han undgå att ställas till svars för sina
egna brott och samtidigt lösa ett fall som är så vidrigt
att det kan vara hans räddning?
Boken skildrar mycket verklighetstroget det brittiska
polisarbetet och är välskriven och oerhört spännande,
en riktigt bra bok!
Förlag: Pocketförlaget
Författare: Simon Kernick
Jag dödar
Vi befinner oss i Monte Carlo,
jetsetarnas paradis som sägs ha
världens bästa polis, med låg kriminalitet och hög säkerhet. Den
stora Formel 1-tävlingen förbereds som bäst, och det vimlar av
turister och kändisar i staden.
Då hittas tävlingsföraren Jochen
Walden och den världsberömda
schackspelaren Arijane Parker
brutalt mördade på en lyxbåt. Båda har fått sina ansikten flådda.
En serie ovanligt råa och iskalla mord tar sin början, och kommissarie Nicolas Hulot och hans kollegor
befinner sig mitt i denna mardröm till utredning, med
en ovanligt smart mördare som inte lämnar minsta spår
efter sig.
Det är en spännande thriller, berättad i ett högt
tempo och med bra flyt i både intrig och språk. Boken
är ett måste för den som gillar den här typen av böcker,
med svårfångade psykopater och utmattade poliser
som pressas både från chefer och mediedrev, och som
måste ha nästintill ett sjätte sinne för att kunna klara
upp det hela. 639 sidor riktigt bra läsning !
I SKUGGAN AV
VÄRMEN
Regi: Beata Gårdeler
”Man får blod på fötterna av glasbitar” säger
en barnröst och detta
är inledningen till Beata
Gårdelers långsfilmsdebut ”I skuggan av värmen ”.
Handlingen utspelar sig i
Stockholm där den heroinmissbrukande väktaren Eva arbetar.
I sitt arbete möter Eva polisen Erik, som spelas av
Joel Kinnaman.
Eva och Erik inleder ett förhållande och Eriks närvaro kräver mer av Eva än vad hon är van vid och hon
börjar mer och mer tappa kontrollen över sitt missbruk
och får allt svårare att dölja sin hemlighet.
Erik med sitt yrke borde kanske ha sett signalerna
på ett missbruk tidigare än vad han gör och en dag
blir han tvungen att konfronteras med Evas mörka
demoner.
Tillsammans ger dom sig ut på en känslosam och
skakig resa som verkligen visar hur det känns när suget
efter heroin är som störst.
Karaktären Eva spelas av Malin Crépin, som är relativt okänd som skådespelerska och som gör en utmärkt
tolkning av hur en heroinist känner sig inne på djupet
i allt från heroinsuget till ångest, abstinens och vredesutbrott.
Filmen bygger på författarens Lotta Thells självbiografiska roman med samma namn. Historien är självupplevd och nu har författarinnan fått stora delar av
sitt liv på filmduken.
Det finns många fällor att ramla i när man gör film
av en självbiografisk roman men kärlekshistorien håller ändå ett bra grepp historien igenom.
Historien knyts ihop i slutet och det är inte svårt att
förstå att det sociala arvet har betydelse. Avsaknaden
av trygghet som barn kompenserade Eva istället med
heroinet som gjorde att hon fick en egen trygghet i sig
själv och på sitt sätt.
Filmen imponerade på många sätt och är helt klart
mycket sevärd och den kvinnliga huvudrollsinnehavaren Malin Créplin lär vi nog få se mycket mer av.
Förlag: Bazar
Författare: Giorgio Faletti
Bok- och filmtips: Åsa Dahlberg
76
Foto: Johan Paulin
Boktips
Böcker som kan beställas från SNPF:s hemsida www.snpf.org
Narkotika, dopningsmedel och
hälsofarliga varor
Anabola
Androgena
Steroider
Upplaga 10.1
Upplaga 1.1
Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor
ger en detaljerad bild av
det aktuella svenska missbrukspanoramat. För ett
hundratal aktuella droger
beskrivs deras sammansättning, missbruksmönster, ruseffekter, skadeverkningar och russymptom.
I särskilda avsnitt beskrivs skador i samband med
missbruk samt metoder för att upptäcka missbruk. Ett
hundratal bilder, huvudsakligen i färg, visar preparat,
missbruksattiraljer och propagandamaterial. Fylliga
ordförklaringar ger upplysningar om centrala juridiska
och medicinska termer.
Missbruk av anabola
androgena
steroider,
AAS, och tillgången på
dessa preparat på den
illegala marknaden har
flerdubblats på tio år.
AAS-missbrukare belastar
sjukvården eftersom de
kräver behandling för de psykiska och fysiska skador
som missbruket kan föra med sig. Rättsväsendet belastas eftersom steroidmissbruk är olagligt och kopplat
till en kriminell livsstil. Detta har allt mer utvecklats
till ett samhällsproblem som på alla sätt kan jämställas
med narkotikaproblemet och därför berör det väldigt
många.
Med sin tionde upplaga (2009) når Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor upp i 350.000
exemplar. Skriften har fått omfattande användning i
utbildning, upplysningsverksamhet och dagligt arbete
inom stora grupper som kommer i kontakt med missbruksproblem. Den har utgivits även på engelska, estniska och ryska.
Efterfrågan på lättillgänglig, aktuell och saklig information är stor och författarna till boken Mandom, mod
och morske män har kommit med en 32-sidig informationsskrift i A4-format, som på ett okomplicerat språk
och med ett 60-tal bilder beskriver AAS-problemet ur
alla synvinklar. AAS-skriften passar alla människor i
alla åldrar som vill skaffa sig grundläggande kunskaper
i ämnet.
Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ges ut
av Svenska Carnegie Institutet och Svenska Narkotikapolisföreningen.
Författare: Gunnar Hermansson och Tommy Moberg
Utgivare: Mediahuset i Göteborg AB och SNPF
Den idiotiska
klubben
Mandom, mod
och morske män
En bok av Göran Bohlin
En bok av Tommy Moberg &
Gunnar Hermansson
Den idiotiska klubben kom
ut första gången våren 1995
och är nu uppdaterad och
utökad med 80 sidor. Boken
kan ses som en resa från mitten av 1950-talet och fram
till 2006 och där ges under
resans gång exempel på rockmusikens efterhand allt vanligare kopplingar till narkotika. Boken skildrar också enskilda rockartisters
koppling till droger, dödsfall på grund av narkotika,
narkotikautvecklingen på de stora sommarfestivalerna
i vårt närområde m.m.
Behovet av hjälp och behandling för fysiska och psykiska besvär relaterade till
missbruk av anabola steroider ökar. Sambandet mellan
AAS-missbruk och våld är ett
vedertaget faktum men mörkertalet är stort. Under flera år har en växande illegal
marknad av anabola steroider noterats och samhällets
motåtgärder behöver förstärkas. Boken belyser ingående AAS-problematiken ur tre olika samhällsperspektiv;
medicinskt, rättsligt och socialt.
77
Lösning Kryss 1-09
Jag har fått kommentarer från några lösare att korsordet är lite väl svårt. Kanske skulle fler delta i tävlingen om krysset var lättare att lösa. Vad tycker ni?
Jag anpassar mig efter majoritetens önskemål. Ni är
mycket välkomna att höra av er med synpunkter till
gunnar.hermansson@snpf.org
Här följer namnen på vinnarna av dubbla trisslotter i
denna omgång.
Vi gratulerar
Annika Wetterholm, BORÅS
Tommy Larsson, RINGARUM
Torsten Jonsson, STOCKHOLM
Eldor Strikholm, NORRKÖPING
Thomas Carlsson, STOCKHOLM
STIPENDIERUTAN
Följande stipendier har SNPF-medlemmar möjlighet
att komma i åtnjutande av. Nomineringar och intresseanmälningar skall vara SNPF tillhanda senast den
1 mars varje år. Givarna utser därefter sina stipendiater och namnen tillkännages på SNPF:s årliga
utbildningskonferenser.
SNPF:s resestipendium till CNOA:s årliga
utbildningskonferens I Kalifornien
Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att
medfölja någon från styrelsen till CNOA. För datum m.m.
se www.cnoa.org
SNPF:s stipendium för Årets Observation
Stipendiet tilldelas SNPF-medlem som genom en vaken
iakttagelse bidragit till ett viktigt eller avgörande ingripande mot narkotikahantering. Stipendiet är på 5 000 kronor.
SNPF:s PTN-stipendium
Styrelsen utser varje år efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till studiebesök hos
nordisk PTN-sambandsman i Europa.
Göteborg-Frölunda Rotaryklubbs stipendium
till Årets Nykomling
Tilldelas medlem av SNPF, verksam i västra Sverige, som
står i början av sin karriär och som visat osedvanligt stort intresse och entusiasm för sina arbetsuppgifter. Stipendiet är
på 5000 kronor och skall användas till kunskapsinhämtning.
78
Mediahusets stipendium
Mediahuset i Göteborg AB premierar medlem i SNPF för
värdefulla insatser i samarbetet mellan föreningen och
Mediahuset. Stipendiet är på 10 000 kronor.
Övriga stipendier som delas ut på SNPF:s
utbildningskonferens
Rikspolisstyrelsens narkotikastipendium
Stipendiet är på 25 000 kronor och tilldelas en eller flera
poliser för förtjänstfulla insatser i kampen mot narkotikan
och den narkotikarelaterade brottsligheten.
Tullverkets stipendium
10 000 kr tilldelas tulltjänsteman för utmärkta insatser
inom Tullverkets narkotikabekämpning.
Svenska Carnegie Institutets polisstipendium
Stipendiet på 25 000 kronor går till en förtjänt polisman
för att bereda honom eller henne möjligheter till studier
och forskning i frågor som rör narkotikaproblem. SNPF:s
styrelse nominerar kandidater till SCI polisstipendium. Vi
tar gärna emot era förslag till kandidat.
Resebidrag
Medlemmar i SNPF har även möjlighet att, när som helst
efter ett års medlemskap, hos styrelsen ansöka om resebidrag för studieresa.
Se villkor på hemsidan www.snpf.org
Kryss 2-09
Lösningar skall senast den 7 augusti 2009 sändas till:
Gunnar Hermansson, Forsgränd 11, 611 32 NYKÖPING
Fem vinnare får en dubbel trisslott vardera.
Namn och adress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
80

Nr 2 2009 - Svenska Narkotikapolisföreningen

Transcription

Similar documents

Föräldraföreningen Mot Narkotika - UMEÅ

Kassation av narkotika enligt förteckning II och III.

Drogpolicy ()

Att bemästra missbruk

Carina Bång CV - Carina Coaching & Motivation

Nr 5 2012 - Svenska Narkotikapolisföreningen

Inspektion av Kriminalvården, häktet Helsingborgs filial i