Nummer 3 - Norrbottens läns landsting

Nummer 3 2015
PERSONALTIDNINGEN FÖR
NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING
Den gode
ledaren
Stefan Stridsman
tror på lagets styrka
TEMA — SIDORNA 6–9
Så ska bemanningen lösas i sommar
SIDAN 3
Activus — arbetsträning på Grans
SIDORNA 10–11
Stafettläkaren som blev kär i Arjeplog
SIDORNA 16-17
KRÖNIKÖREN HANS RÖNNKVIST
”Det finns ingen genväg — vi
måste anpassa kostnaderna
efter de resurser vi har.”
VÄLKOMMEN
INNEHÅLL
4
NUMMER 3 • 2015
Roligt att gå till jobbet
79
84
Ledarskapets betydelse
för våra arbetsplatser
Behandling av bensår
5
Bensår orsakar mycket lidande för den som drabbas.
Hudmottagningen i Sunderbyn vill förebygga, behandla
och på sikt utrota de svårläkta såren.
Chefens betydelse
6–9
I landstingets medarbetarundersökning märks en
koppling mellan ledarskapet och hur arbetsplatsen mår.
Cheferna Kristina Myhr Eriksson och Stefan Stridsman
delar med sig av sina erfarenheter.
Activus – ett steg på vägen 10–11
Mer besvär i torr luft
Metod vid akuta lägen
11
12–13
Grunden i Advanced Medical Life Support, AMLS, är
att all vårdpersonal som möter den akuta patienten ska
utgå från samma flödesschema och använda samma
språk. I Piteå finns en av Sveriges åtta fakulteter.
Skoinlägg och skyddsmössor 20
I Sunderbyn utformas och anpassas ortopedtekniska
hjälpmedel – allt från skoinlägg till skyddsmössor.
Insikt hälsar på hos teknikerna, ingenjörerna och de
andra vid den ortopedtekniska avdelningen.
LANDSTINGET FÖR 25 ÅR SEDAN ...
... OCH FÖR 10 ÅR SEDAN
Att mannen används som norm gäller i hög grad
inom psykologin. Pojkens utveckling beskrivs som
allmängiltig och normal — flickans beskrivs inte överhuvudtaget. ”Nu finns ny kunskap om kvinnan, som
vi måste ta del av för att arbeta mer medvetet med
både kvinnors och mäns problematik”, säger psykoanalytikern Patricia Klein Frithiof.
Ur Landstingstidningen nr 8, 1990
Människor på äldreboenden använder i snitt åtta till
tio preparat dagligen, men upp till 25 olika mediciner
kan förekomma. Många problem skulle i stället kunna
behandlas med individuellt anpassad omvårdnad och
olika former av sociala aktiviteter, enligt Björn Olsson,
distriktsläkare och ordförande i Läkemedelskommittén.
Ur Landstingstidningen nr 5, 2005
Insikt på webben:
nll.se/landstingstidningen
2
GRAFISK FORM: Tor-Arne Moe
OMSLAGSFOTO: Maria Åsén
PRESSLÄGGNING: 8 juni 2015
ADRESSÄNDRING:
Landstingets anställda ändrar adressoch personuppgifter via HR-portalen på
Insidan, landstingets interna webbplats.
Övriga mejlar nya adresser, uppsägning
av tidningen och andra prenumerationsärenden till insikt@nll.se.
86
Ansvar för egen hälsa
Frågar efter återkoppling
67
Utvecklar verksamheten
80
Inga fysiska besvär
I november fick landstingets
anställda svara på hur de upplever sin arbetssituation. Efter
sommaren väntar en ny mätning.
Foto: MARIA ÅSÉN
Helhetsgrepp ger trygghet
Activus är ett samarbete mellan landstinget, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Piteå kommun.
Hittills har ett 80-tal personer passerat arbetsträningen
på Grans naturbruksskola.
ULRIKA ENGLUND,
redaktör för Insikt
ANSVARIG UTGIVARE
OCH REDAKTÖR: Ulrika Englund
0920-28 43 64, 070-32 55 750
ulrika.englund@nll.se
Hälsotillstånd
Ny mätning
till hösten
Landstingets nya handdesinfektionsmedel klarar
bakterier, svamp och virus bättre, men har gett anställda
problem med sveda och rodnad på händerna. Speciellt
i torr luft kan det bli problem.
INSIKT är en personaltidning producerad vid kommunikationsavdelningen,
Norrbottens läns landsting. Den utkommer med fem till sju nummer per år och
har en upplaga på 10 500 exemplar.
78
Ur resultatet av medarbetarundersökningen 2014.
gäller det att ta tillvara den norrbottniska sommaren. Ljusare än så här blir
det inte!
ÅRGÅNG: 42
NÄSTA NUMMER: 2 oktober 2015
TEKNISK PRODUKTION: Daily Print
Innehållet i Insikt får gärna citeras om
källan anges.
91
Inflytande arbetsplanering
73
TILL SIST: Oavsett väder och vind – nu
POSTADRESS: Insikt Norrbotten
Kommunikationsavdelningen
NLL, 971 89 Luleå
BESÖKSADRESS: Landstingshuset,
Robertsviksgatan 7, Luleå
Balans arbete/fritid
78
93
Respekt arbetskamraters lika värde
Motiverad
Kompetensutveckling
68
Inga besvär av stress
77
63 Tillräckligt tid
Kan koppla av på fritid 63
sjuksköterskor och läkare blir extra påtaglig. Många
chefer i vården inledde arbetet med semesterpusslet
redan i höstas, parallellt med sin vanliga jakt på korttidsvikarier. En chef som knappt hinner med det dagliga har varken tid eller ork att tänka på framtiden.
Utan utveckling, ja, det gör det i alla fall inte enklare
att rekrytera ny personal. Allt hänger ihop.
Den senaste medarbetarundersökningen talar
dessutom sitt tydliga språk: Chefen har en viktig
roll för hur arbetsplatsen mår. I temat fokuserar
vi på ledarskapets betydelse och vad landstinget
gör för att ge cheferna rätt förutsättningar.
Bland annat ska de olika ledarprogrammen ses
över. Den nystartade bemanningsenheten ska
avlasta i jakten på vikarier. Dessutom ska det
bli enklare för en chef att få en egen mentor.
Med ett väl fungerande ledarskap är
chansen större att vi känner oss sedda,
viktiga och delaktiga, både som individer och grupp. Det kommer man långt
med, både i lugna och oroliga tider.
SEMESTRARNA NÄRMAR SIG och
därmed en tid då bristen på bland annat
Öppet klimat
Söker aktivt information
71
FÅ KAN HA UNDGÅTT att landstinget måste dra ner
på sina kostnader. Det sparpaket som landstingsstyrelsen fattade beslut om i slutet av maj innehåller
bland annat sammanslagningar av hälsocentraler,
något som påverkar både befolkningen och personalen. På grund av denna tidnings deadline får
ni inte läsa om förändringarna i detta
nummer, däremot har vi anledning att
återkomma.
De lokala medierna bevakar det
mesta som händer på området; det är
en ström av rapporter i tidningarna,
på webben och i radio- och tv-kanaler.
Det visar vilket intresse det finns för
det ni som medarbetare i landstinget
gör. Få verksamheter i samhället
väcker större engagemang än
hälso- och sjukvård. Tillgången
till vård – ja även kultur och kommunikationer, som landstinget
också är inblandat i – är direkt
kopplad till möjligheten att leva
ett bra liv, på den plats man
själv valt.
Så, mitt i oron inför vad
som ska hända framöver, kan
ni faktiskt sträcka på er och
tänka på hur betydelsefulla
era insatser är.
86
Dessutom:
Sen sist
Krönikören
På gång
Dagens ros
NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING,
NLL, har till huvuduppgift att erbjuda
länets cirka 250 000 invånare hälsooch sjukvård samt tandvård. Landstinget arbetar även med regional
utveckling inom kultur, utbildning,
näringspolitik och kommunikationer.
NLL bedriver verksamhet vid fem
sjukhus, 30 hälsocentraler, 26 tandvårdskliniker och fyra tandvårdsannex.
Landstinget är en av länets största
arbetsgivare med cirka 7 000 anställda.
Bland dessa finns drygt 700 läkare och
5
13
14
16
Nytt om namn
Krysset
Doktor Warg kåserar
Ur museets samlingar
17
18
19
19
2 100 sjuksköterskor. 500 personer arbetar med tandvård, 430 med teknik,
100 med socialt och kurativt arbete, 70
med kultur/turism och 1 050 med administration.
INSIKT NORRBOTTEN
NUMMER 3 • 2015
Med ett erbjudande om arbetstidsförkortning hoppas landstinget få fler att välja nattarbete, både på kortare och längre sikt.
Foto: MARIA ÅSÉN
Så ska sommarschemat lösas
För att klara sommarens bemanning
införs höjd ersättning vid flytt av hela
semesterveckor. Dessutom kan sjuksköterskor som jobbar natt få sin
arbetstid kortad.
— Arbetstidsmodellen är en rekryteringsfrämjande åtgärd som vi provar under en längre period, säger
Ulrika Sundquist, landstingets HRdirektör.
SOMMAREN NÄRMAR SIG och planeringen – som många enheter startade redan
i höstas – pågår fortfarande. Som tidigare
får sjuksköterskor och ambulanssjukvårdare 700 kronor i kompensation plus kvalificerad övertidsersättning om de går in
och tar extrapass under vardagar. Detta
efter överenskommelse med chefen.
Motsvarande summa under helgen är
900 kronor extra per pass plus kvalificerad övertidsersättning. Arbetspasset måste
omfatta minst fem timmar.
De som efter förfrågan från chefen väljer att flytta sin semester utanför perioden
1 juni till 31 augusti får också extra betalt:
7 500 kronor för en semestervecka,
13 000 för två, 17 500 för tre och 21 000
kronor om fyra semesterveckor flyttas.
der. Bara att gå från två till tre perioder
kan göra att arbetet flyter bättre.
– Bemanningen blir en bra mix av ordinarie medarbetare och vikarier.
ULRIKA SUNDQUIST är HR-direktör med
ansvar för personalfrågor. Hon hoppas att
ersättningen ska uppmuntra fler att skjuta
på sin semester.
– Flytt av hela semesterveckor underlättar planeringen avsevärt, både för verksamheten och den enskilda individen.
Därför har landstinget valt att höja summan inför denna sommar. Samtidigt är det
viktigt att poängtera att det är ett frivilligt
val att flytta sin semester, säger hon.
Olika landsting erbjuder olika sommarförmåner.
– Vi har gjort en bedömning om vad
som ger bäst effekt utifrån våra behov och
vår bemanningssituation.
En schemateknisk åtgärd som även
använts tidigare somrar är att samordna
enheter och hälsocentraler. Detsamma
gäller möjligheten till fler semesterperio-
FÖR ATT GÖRA DET mer attraktivt att
jobba natt införs en arbetstidsförkortning
för sjuksköterskor, barnmorskor och biomedicinska analytiker. Den innebär att
veckoarbetstiden sänks från 36,33 timmar
till 29,43 timmar, med bibehållen lön.
Den som arbetar och får betalt för en
heltid arbetar i praktiken 81 procent.
75 procent av tiden är schemalagd, medan
resterande tid används för att till exempel
lösa korttidsfrånvaro.
– De vakanser vi har i dessa grupper
har gjort att vi tvingats stänga vårdplatser.
Bristen på sjuksköterskor nattetid är en
flaskhals. Landstinget vill behålla de som
arbetar natt och samtidigt stimulera fler
att börja, säger hon.
Modellen ska prövas mellan 1 maj i år
till 30 september 2016 och utvärderas
under nästa vår.
U L R I K A E N G LU N D
Besvärligt läge inför semestrarna
Läget inför sommaren är
besvärligt i Gällivare, likväl
som på andra håll. Brist på
sjuksköterskor gör att ytterligare vårdplatser stängs.
DET ÄR SVÅRT att få en samlad bild av situationen i landstinget. Arbetet med att bemanna pass pågår in i det sista. I
Gällivare är Gitt Ström närsjukvårdschef.
– Vi har försökt att rekrytera via annonser och personliga
kontakter, men även genom
att långsiktigt se över arbetsorganisationen, säger hon.
Gällivare sjukhus har sedan
INSIKT NORRBOTTEN
NUMMER 3 • 2015
tidigare ett traineeprogram för
nyutexaminerade sjuksköterskor. Under en tvåårsperiod
roterar de mellan fyra specialiteter inom närsjukvårdsområdet. I samarbetet ingår medicinsk rehabilitering, kirurgi/
ortopedi, medicinavdelningen,
psykiatrin, akutmottagningen
och primärvården.
– Att vi har traineesjuksköterskor har underlättat för oss
inom vissa områden, till exempel vid akuten.
Men det råder fortfarande
brist på sjuksköterskor, framför allt nattetid.
– Vi försöker lösa somma-
ren med hjälp av inhyrd personal. Vi kommer även att utöka
reduktionen av antalet vårdplatser inom somatisk slutenvård jämfört med tidigare år.
Psykiatrin fungerar däremot bättre, ungefär som tidigare år.
– Där har vi till en del lyckats vända bristen på sjuksköterskor.
Inom primärvården saknas
ett antal allmänläkare.
– Det är ofta svårt att få tag
på läkare från stafettbolagen,
vilket gör sommarens planering mycket sårbar, konstaterar hon.
Gitt Ström, närsjukvårdschef i
Gällivare.
Foto: MARIA ÅSÉN
Förra året hade 6 954 personer
möjlighet att delta i medarbetarundersökningen. Av dem besvarade 5 389 personer frågorna,
vilket innebär en svarsfrekvens
på 77,5 procent.
Resultatet presenterades på
arbetsplatserna under februari
och mars. Därefter vidtog arbetet
med att identifiera styrkor och
bestämma utvecklingsområden.
Två till tre konkreta aktiviteter per
område ska ha tagits fram.
— Där befinner vi oss nu. Arbetet bör vara i full gång, säger
Ulrika Sundquist, HR-direktör.
I september skickas en ny mätning ut, även denna gång via företaget Icquality. Det är i stort sett
samma upplägg och frågor som
förra gången, men ändå är namnet ändrat — från medarbetarundersökning till medarbetaruppföljning.
— Vi förväntar oss inte att alla
arbetsplatser ska vara klara med
allt de föresatt sig till i september.
Däremot kan en ny mätning visa
om man är på rätt väg. Genom att
kalla det uppföljning vill vi trycka
på att det jobb som påbörjats
fortsätter, säger hon.
Landstingets ledning ser mätningen som ett verktyg för ett aktivt arbetsmiljöarbete.
Nytt chip.
Alla kort
ska bytas
Arbetet med att byta ut samtliga
Sithskort i landstinget startade
i höstas. Fortfarande finns det
kvar gamla kort.
— Efter den 28 november kommer de helt enkelt inte att fungera,
säger Dan-Christer Nilsson, kvalitetsansvarig i division Service.
Han uppmanar därför samtliga
Sithskortanvändare att kontrollera
chipet. På de nya är hörnen mer
rundade jämfört med tidigare.
Den som har ett kort av den
gamla typen ska kontakta den
som har behörighet att göra beställningar.
Det nya kortet ska dessutom
ha det senaste certifikatet, CA v1.
— Du kan ta reda på vilket du
har genom att klicka på den rödsvarta ikonen längst ner i högra
hörnet på datorskärmen. Välj
sedan ”administration”, säger
Dan-Christer Nilsson.
3
SEN SIST…
Ny arbetsmetod ska ge äldre patienter
Rätt vård i rätt tid
AMBULANSPERSONALENS bedömning sker enligt triagesystemet
Retts. Om patienten inte är i behov
av att komma till sjukhus kan ambulanspersonalen ge den behandling som krävs, inhalation, injektion
Jag tror att satsningar som den här
är ett måste. Det är
en del i vår profession
att ta till oss nyheter.
Efter utbildningen startas Migteam som kan bistå avdelningarna
på sjukhuset. Ett team består av en
läkare, en sjuksköterska och en
undersköterska som arbetar efter
parollen ”Tillsammans räddar vi
liv.”.
I juni övergår projektet till skarpt
läge.
– Jag tror att satsningar som den
här är ett måste. Det är en del i vår
profession att ta till oss nyheter och
använda dem, både för patienternas och vår egen verksamhets skull,
säger Birgitta Carlsson.
A N N A B E R G ST R Ö M
FAKTA
Projektet
Med det nya
arbetssättet
sker en naturlig
överlämning
mellan ambulans- och sjukhuspersonalen.
Foto:
MARIA ÅSÉN
Sjuksköterskan Lisa Muller och undersköterskan Peder
Strandberg ingår, tillsammans med en läkare, i ett Migteam. Uppgiften är att bistå med akuta insatser ute på
avdelningarna.
4
Tolktjänster blir kvar
Tolkcentralen blir kvar i landstingets regi. Förslaget
om att lägga ut tolktjänsterna på entreprenad har
dragits tillbaka. Skälet är att brukarorganisationerna för döva, dövblinda och hörselskadade inte
vill byta driftform.
— Våra brukarorganisationer har lämnat synpunkter på förslaget om entreprenad och svaren
är att man är nöjd med tolkcentralens verksamhet
och att man inte önskar någon annan driftform än
den som är i dag. I och med detta tar vi tillbaka förslaget, säger Eva Forsberg, verksamhetschef för
syn- och hörselenheten.
system skriva in patienter på geriatrisk plats i slutenvård direkt, utan
onödiga mellanhänder.
Iva arbetar dessutom med mobila insatsgrupper, så kallade Migteam. All personal på iva och medicinkliniken får gå en utbildning
som heter Alert/Proact, då de får
lära sig att hitta den kritiskt sjuka
personen.
– Totalt utbildas cirka 240 personer, säger Anna Åström.
Ivak i Piteå tar ett helhetsgrepp
på vårdkedjan längs Piteå
älvdal. I fokus står det akuta
omhändertagandet av äldre
multisjuka patienter.
Efter ett och ett halvt års
projekt ska arbetsmetoden nu
permanentas.
PERSONER ÖVER 65 ÅR med en
eller flera diagnoser är en stor
patientgrupp som ofta bollas mellan olika instanser. De kommer in
akut eller ringer efter ambulans och
är oroliga. Om de inte bedöms som
akut sjuka skickas de hem, vidare
eller får vänta länge medan mer
akuta patienter går före. Förutom
att det skapar frustration hos patienten och stress hos personalen
upptas resurser, transporter och tid
som hade kunnat användas bättre
av alla parter.
Mot bakgrund av detta har ett
förbättringsarbete genomförts, Rätt
vård i rätt tid av rätt personer.
Arbetet leds av projektledaren
Anna Åström, med en bakgrund
inom intensivvårdsavdelningen,
iva, och ambulanssjukvården. Med
i ledningsgruppen är även Birgitta
Carlsson, enhetschef, och Marie
Asplund, verksamhetschef.
Hela vårdkedjan, från ambulansstationerna, akutmottagningen och
iva till hälsocentralerna, medicinkliniken och kommunerna i Piteå
älvdal, är involverade och samverkar.
– De äldre är experter på sig själva och vi på hälso- och sjukvård. Vi
tar tillvara personens resurser och
förmågor i stället för att bara se det
sjuka. Genom att lyssna på dennes
berättelse och bilda partnerskap
blir alla till vinnare. Vi ska mötas så
att resurserna kan användas effektivare och patienten få hjälp till rätt
vårdnivå direkt, utan väntetider,
säger Anna Åström.
Nyheter från landstingets webb
eller liknande, på plats i hemmet.
Tillsammans med den äldre fyller
de i ett formulär med namn på vem
som har varit där och puls, blodtryck, andningsfrekvens, temperatur, vakenhetsgrad och syresättning. Många gånger är patienten
trygg och nöjd med detta. Om
ambulanspersonalen bedömer att
deras besök behöver följas upp kontaktar de den lokala hälsocentralen.
En sköterska hör av sig till patienten direkt nästa morgon.
Förändringen upplevs som positiv, både av patienter och personal.
– Patienterna blir trygga av att vi
gör en bedömning och att vi kontaktar hälsocentralen åt dem om så
behövs. Många gånger vet de inte
vart de ska vända sig, säger Daniel
Strandberg, iva- och ambulanssjuksköterska.
Samma rutin används för äldre
som kommer till akutmottagningen
men inte bedöms vara akut sjuka.
Hälsocentralerna kan enligt samma
I bräschen för det nya arbetssättet går verksamhetschefen
Marie Asplund, projektledaren Anna Åström och enhetschefen Birgitta Carlsson, till höger.
I projektet Rätt vård i rätt tid av rätt
personer har bland annat följande
utvecklats:
O Personcentrerad vård.
O Tvärprofessionella grupper som
arbetar mot samma mål och enligt samma metod.
O Mobila intensivvårdsgrupper, Mig.
O Uppdaterade omvårdnadsplatser
på akuten.
O Aktiva bedömningar utförda
i hemmet av ambulanspersonal,
med uppföljning av hälsocentralen om läget inte är akut.
Källa: NLL
Sjuksköterskorna Erica Nordlund och Daniel Strandberg
samt Thomas Wallon, sektionsledare, ser många fördelar
med att mötet med de äldre numera sker efter en strukturerad arbetsmodell.
INSIKT NORRBOTTEN
NUMMER 3 • 2015
Studier om stomi
Eva-Marie Isaksson och Monika Lindberg demonstrerar på patienten Rut Mörtberg hur en bensårsomläggning går till.
Kursdeltagarna heter Jessica Halsius, Monica Westman, Jessica Avoja och Martin Myrhaug.
Foto: PETRA ISAKSSON
Hudmottagningen tar upp kampen:
Bensåren ska bort!
Hudmottagningen vid Sunderby
sjukhus har en mission: Att förebygga, behandla och på sikt
utrota bensåren i länet.
— Bensår orsakar ett stort
lidande hos våra patienter och
kan leda till en för tidig död.
I framtiden hoppas vi att de inte
ska förekomma längre, säger
hudläkaren Margit Skeppar.
EN EFTERMIDDAG varannan vecka
håller hudmottagningen en utbildning i hur man ska göra för att förebygga och behandla bensår.
– All vårdpersonal är välkommen
att delta, säger Margit Skeppar.
Kursen börjar med en teoretisk
genomgång i hudmottagningens
mötesrum. Denna gång har det
kommit personal från hälsocentralerna i Hertsön, Porsön och Gammelstad samt från avdelning 42,
Sunderby sjukhus. En intresserad
ST-läkare från primärvården har
också hakat på.
Att bensår uppstår kan ha flera
olika orsaker, bland annat hudsjukdomar och yttre skador, berättar
Margit Skeppar. Gemensamt för
alla bensår är att de är mer svårläkta än sår på andra ställen på kroppen. Det har att göra med att venerna i benen, som utsätts för hela
kroppens blodtryck, med stigande
ålder kan bli uttöjda och otäta.
Blodet läcker ut i vävnaderna runt
venerna där det inte ska vara.
– Då slår vårt immunförsvar
igång och det blir inflammation.
Problemet kan starta i relativt
unga år, till exempel i samband
med graviditet. Ju äldre vi blir
desto större är risken att drabbas.
Övervikt och sjukdomar som gör att
rörligheten begränsas ökar risken
ytterligare.
KÄNSLAN AV ATT ha tunga ben, att
vilja lägga upp dem på soffbordet,
är ett första tecken på att blodet
inte pumpas runt ordentligt. När
benen börjar svullna, spänna, svida
och klia och det syns bruna fläckar
av järnpigment från blodet på
INSIKT NORRBOTTEN
NUMMER 3 • 2015
Att trä på en stödstrumpa kan vara
lite besvärligt, men det finns fiffiga
hjälpmedel.
huden kan ett bensår vara nära
förestående.
– Ni som jobbar på hälsocentralen ska vara observanta på tecknen,
även när patienter söker för andra
åkommor. Det förebyggande arbetet är nämligen det allra viktigaste.
Så vad kan man då göra åt problemet?
Svaret är enkelt: Använd kompressionsstrumpor, eller som de
populärt kallas – stödstrumpor.
– De pressar ihop underbenen,
så att klaffarna sluter till och ger
våra vadmuskler ett bra stöd.
Stödstrumpor finns att köpa till
exempel på apotek, sportaffärer
och skoaffärer.
– Sedan elitidrottarna upptäckte
fördelen med stödstrumpor har det
kommit ett stort utbud av snygga
modeller, berättar Margit Skeppar.
FÖR DEN SOM redan har fått ett
svårläkt bensår gäller det att det
snabbt sätts in en korrekt behandling, ordinerad av läkare.
I bensårsutbildningen vid hudmottagningen ingår också en
Personalen på hudmottagningen
föregår med gott exempel – alla använder stödstrumpor.
demonstration av hur man lägger
om och lindar bensår.
Eva-Marie Isaksson, sjuksköterska, och Monika Lindberg, undersköterska, från bensårsteamet visar
hur det praktiskt går till på patienten
Rut Mörtberg. Hon har sår på båda
smalbenen som de varsamt lägger
om och lindar alltmedan de svarar
på frågor från kursdeltagarna.
Bensårsomläggning kräver
gedigna kunskaper om sår och det
är viktigt att man väljer rätt typ av
förband – olika för olika sår.
– Men det svåraste är ofta att
linda. Men behöver mycket träning,
säger Eva-Marie Isaksson.
Hon och hennes kollegor ser ett
stort behov av utbildning och hoppas kunna fortsätta med kursen så
länge behovet kvarstår.
Det är också viktigt att patienten
får rätt råd, poängterar hon.
– Även om såromläggningarna
tar tid så är det noga att man fullföljer behandlingen. Det är också
nyttigt att röra sig för att öka blodcirkulationen samt att lindra smärtan med smärtstillande läkemedel,
just för att man ska kunna röra sig,
säger hon.
MARTIN MYRHAUG, mottagnings-
sköterska vid Gammelstads hälsocentral, tycker att kursen var givande.
– Den här typen av utbildningar
behövs för att upprätthålla kompetensen. Det är värdefullt att vi får
träffa personalen på hud, eftersom
vi ofta behandlar patienter på deras
ordination. Jag hoppas det blir fler
liknande utbildningar inom flera
specialistområden, säger han.
Margit Skeppar tipsar om att all
information om hur bensår ska
behandlas finns dokumenterad i en
behandlingsrekommendation på
hudklinikens hemsida.
– När såret är läkt är det viktigt
att fortsätta med kompressionsbehandling, ofta livet ut, för att
undvika återfall.
U L R I K A VA L LG Å R DA
Kirurgen Pia Näsvall disputerar
med avhandlingen Parastomal
hernia: investigation and treatment. Hon är verksam vid kirurgkliniken i Sunderbyn och har forskat vid
Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet.
En stomi innebär att en tarmände dragits fram
genom bukväggen och fästs i huden, för att avföringen ska komma ut den vägen. Pia Näsvall visar
hur ultraljud kan användas för att ställa diagnosen
parastomalt bråck, alltså ett bråck vid stomin. Hon
visar också på patienterna egen upplevelse av att
leva med en stomi och hur situationen påverkas av
ett parastomalt bråck.
Disputationen sker fredagen den 12 juni i aulan,
Sunderby sjukhus.
Datoravtal ses över
Landstinget ser över avtalet med datorleverantören
Dell efter att tv-programmet Kalla fakta visat på
missförhållanden hos Dells underleverantörer.
— De missförhållanden som uppmärksammats
är oacceptabla. Vi vill att de varor som landstinget
köper in är producerade under hållbara och ansvarsfulla förhållanden, säger Victoria Arenbro Forsberg, inköpschef vid Norrbottens läns landsting.
Landstinget har ett ramavtal med Dell som gäller
till och med 2016 och omfattar cirka tio miljoner
kronor per år.
Bemanningsenheten
på plats i Sunderbyn
Bemanningsenheten har flyttat till nya lokaler. De
ligger på entréplanet i Sunderby sjukhus, i närheten
av Östra entrén. Enheten ansvarar bland annat för
LAS-hantering, samordning av semesterrekrytering
samt korttidsrekrytering av undersköterskor/skötare till Sunderby sjukhus.
Kjellberg tar priset
Fredrik Kjellberg, överläkare och medicinskt ledningsansvarig läkare vid
medicinkliniken, Kiruna
sjukhus, har fått handledarpriset Sylf-Mäster
2014 av Norrbottensavdelningen av Sylf, Sveriges
yngre läkares förening.
Ur motiveringen: ”Med
stort engagemang och
gedigen kunskap har Fredrik Kjellberg handlett
underläkare på ett föredömligt sätt under många
år. Samtidigt har han arbetat för ett gott utbildningsklimat på kliniken. Handledningen har innehållit såväl medicinska som
professionella aspekter och Fredrik har ständigt
funnits tillgänglig för diskussion.”
Genom utmärkelsen blir Fredrik Kjellberg automatiskt nominerad till Läkarförbundets nationella
handledarpris.
5
TEMA LEDARSKAPETS BETYDELSE
Från fotbollsplan till femårsplan
Stridsman sätter laget främst
Rekrytering av sjuksköterskor, läkare, biomedicinska
analytiker, barnmorskor och andra till vården är en
sak. Minst lika viktigt är att få dem att vilja arbeta
kvar.
Men hur gör man som chef för att få arbetsplatser att fungera? Stefan Stridsman och Kristina Myhr
Eriksson, båda verksamma vid Sunderby sjukhus,
delar med sig av sina erfarenheter.
CHEFEN
– EN VIKTIG PUSSELBIT
”Det är viktigt att ge landstingets chefer goda förutsättningar och tid att utöva sitt ledarskap”, säger HR-direktören Ulrika Sundquist.
Chansen är stor att den som
trivs, känner sig sedd och får
möjlighet att utvecklas vill jobba
kvar. Det gör det dessutom lättare att rekrytera ny personal.
— Ledarskapet är centralt för
hur arbetsplatsen mår, säger
Ulrika Sundquist, HR-direktör.
LANDSTINGET HAR cirka 360 che-
fer på olika nivåer. Den senaste
medarbetarundersökningen visar en
klar koppling mellan väl fungerande
arbetsplatser och ett gott ledarskap.
– Mönstret är tydligt. Rankas
ledarskapet högt är det i regel högt
betyg även på parametrar som rör
arbetsmiljön. Medarbetarna känner
sig viktiga och delaktiga. Där det
finns en förbättringspotential i fråga
om ledarskap finns ofta även andra
utvecklingsområden, säger landstingets HR-direktör Ulrika Sundquist.
Hon konstaterar att lönen är viktig, men att pengar inte räcker för
att behålla och rekrytera personal.
Studier bland unga visar att de
framför allt värdesätter en god
arbetsmiljö med spännande arbetsuppgifter och bra utvecklingsmöjligheter.
– Det är sällan lönen kommer på
första plats när de listar vad som
betyder mest vid valet av yrke och
arbetsgivare. Och det är egentligen
inte konstigt. Vi spenderar mycket
av vår vakna tid på arbetet, säger
hon.
Förr kunde chefskapet vara en
6
belöning för ”lång och trogen tjänst”
och räcka fram till pensioneringen.
Numera anställs cheferna i stället på
ett tidsbegränsat förordnande, ofta
på tre år. Tanken är att det ska ske
en löpande, aktiv uppföljning av
ledarskapet.
– Det vore bra om det blev vanligare och mindre dramatiskt att gå in
och ur chefsuppdragen i landstinget. Det ska inte ses som ett nederlag
att lämna en chefstjänst. I dag är det
ofta väldigt laddat.
HUR EN MÄNNISKA mår på sitt jobb
behöver förstås inte enbart bero på
vem som leder avdelningen. Det
talas numera både om chefskap och
medarbetarskap – som anställd
bidrar man till stämningen på en
arbetsplats.
– Det kan finnas annat som
påverkar och som medarbetare
måste man också ta sitt ansvar, men
vi vet att chefen har en viktig roll.
Därför måste vi se till att ge honom
eller henne förutsättningar att utöva
sitt ledarskap på ett bra sätt.
Flera förändringar är på gång.
Landstingets chefs- och ledarskapsprogram ska upphandlas på nytt.
I samband med det ska innehåll
och upplägg ses över.
– Utbildningarna är uppskattade och får bra betyg i utvärderingar, men det är ett tillfälle för
oss att utveckla dem ytterligare.
DESSUTOM SKA en central introduktion för nya chefer återinföras.
Foto: MARIA ÅSÉN
Syftet är att öka den grundläggande
kunskapen om landstingets verksamhet, för att chefen ska få rätt förutsättningar att kunna företräda
landstinget som arbetsgivarens
representant. Under våren har en
FAKTA
Ledarskap
Fortbildningen av ledare i landstinget ska framöver utgå
från tre perspektiv:
O Leda sig själv.
Chefen ska ha
självkännedom. Vem är
jag, vad driver
mig, hur reagerar jag i
olika situationer.
O Leda sin
grupp. Chef är
en tjänstetitel,
medan ledarskap bygger
på ett förtjänat
förtroende
som ger inflytande. Hur
lockar jag
fram det bästa
ur enskilda individer? Hur
gör jag för att
få ihop ett lag
som strävar
mot samma
mål?
O Leda sin verk-
samhet. Chefen ska kunna
arbeta utifrån
landstingets
verksamhetsstrategi. Hur
utvecklar jag
flöden och
processer?
Vad gäller
ifråga om arbetsrätt, ekonomi och styrning?
Källa: NLL
central introduktion inom HR-området genomförts. Denna ska nu vidareutvecklas och även omfatta andra
områden, för att ge cheferna en
övergripande bild.
– Det finns ett värde i att erbjuda
alla en gemensam introduktion.
Däremot svarar divisionerna även
fortsättningsvis för sin del, säger
hon.
Undersökningar som gjorts med
landstingets chefer visar att det
finns önskemål om mer kunskap
på flera områden.
– Därför ska fortbildning för
befintliga chefer vidareutvecklas.
Det handlar om såväl kunskap och
uppdatering som energipåfyllnad.
I MARS ANTOG politikerna en ny
verksamhetsstrategi.
– Den ska vara grunden till hur vi
bedriver vår verksamhet. För att
kunna säga att vi till exempel jobbar
processorienterat, kunskapsstyrt
och personcentrerat måste vi också
utbilda våra chefer i vad det innebär, konstaterar Ulrika Sundquist.
Vidare ska mentorskapet i landstinget utvecklas (se nästa uppslag).
En annan, konkret åtgärd för att
stötta landstingets ledare är bildandet av en bemanningsenhet. I och
med det ska cheferna i vården, som
ofta ägnar mycket tid åt korttidsrekryteringar, få tid över till
det som de egentligen ska ägna
sig åt – att leda och utveckla
arbetet.
U L R I K A E N G LU N D
INSIKT NORRBOTTEN
NUMMER 3 • 2015
Stefan Stridsman har ett förflutet på fotbollsplanen, både
som spelare och tränare. Han
ser många likheter mellan att
vara ledare i vården och inom
idrotten.
— Det gäller att se individen,
bygga ett lag och arbeta mot
tydliga mål för att uppnå goda
resultat, säger han.
UNDER SIN TID som fotbollsspelare
var Stefan Stridsman aktiv i Kiruna
FF, Bodens BK och Sirius i Uppsala.
Därefter har han både varit tränare
och ungdomsledare i Sävast AIF.
Nu är han verksamhetschef för
Kompetenscentrum Rehabiliteringsmedicin och har även där nått framgångar. Förra året utsågs han till
Årets förnyare i landstinget – i motiveringen framhölls att verksamheten under hans ledning effektiviserats och utvecklats. Det som främst
avsågs var den internationella Carfcertifieringen, en granskning som
kunde genomföras efter flera års
målmedvetet arbete vid neuro- och
smärt-rehabmottagningen, neurorehabiliteringen avdelning 41 N och
Garnis rehabcenter i Boden.
Vi ses i mottagningens lokaler,
ovanför apoteket i Sunderby sjukhus. Stefan Stridsman ger ett lugnt,
nästan lågmält intryck.
– Jag har inget behov av att vara
någon ”shining star”. Att vara verksamhetschef är ett jobb jag utför tillsammans med mina medarbetare,
i med- och motgång. Visst fattar jag
beslut, men det viktigaste är att få
alla att känna sig delaktiga och sträva mot gemensamma mål.
Det fungerar inte
att låtsas vara någon
man inte är.
I DAG ÄR CARF en integrerad del av
verksamheten, ett ständigt pågående arbete för att kvalitetssäkra den
specialiserade rehabiliteringen
i länet. Och fortfarande läggs stor
vikt vid att ta fram tydliga, mätbara
mål på olika nivåer.
– Det är jätteviktigt att ha en
genomarbetad och väl förankrad
verksamhetsplan, som beskriver vad
vi ska uppnå. För att vi ska kunna
förbättra oss krävs kontinuerlig uppföljning och analys av resultaten,
säger han.
Som ledare är han tydlig med
vilken väg de ska ta. Samtidigt försöker han få medarbetarna att
känna engagemang, samhörighet
och framtidstro.
– Hos oss ska välutbildade människor från tio professioner ingå i en
helhet. Att få alla att arbeta mot
gemensamma mål är en utmaning,
men när det lyckas har det enormt
stor effekt.
Hur ska man göra?
– Oftast är det chefen som på sin
INSIKT NORRBOTTEN
NUMMER 3 • 2015
Stefan Stridsman
vill få alla medarbetare att sträva
mot samma mål.
”Det är också
viktigt att alla
har klart för sig
vem som ansvarar för vad”, säger han.
Foto: MARIA ÅSÉN
kammare arbetar med planerna;
jag har själv suttit där flera gånger.
Nu senast bjöd vi i stället in hela
Kompetenscentrum, 60 till 70 personer, till en dag där vi gruppvis
gjorde analyser för att identifiera
styrkor, svagheter, möjligheter och
hot. Arbetet utmynnade i en femårsplan. Det ger goda förutsättningar till följsamhet när alla är med
i processen.
AV EFFEKTIVITETSSKÄL kan förstås inte alla ta del av alla frågor.
– Men när det gäller grundläggande områden, till exempel strategiska planer och värdegrunder, är
det en fördel om samtliga deltar
i processen, säger han.
I ett ekonomiskt ansträngt läge
är det om möjligt ännu viktigare.
– Det ökar förståelsen för varför
man gör olika prioriteringar, vilket
i sin tur höjer medvetenheten om
kostnader. Hela landstinget måste
bli bättre på att leverera tjänster
kostnadseffektivt. Det finns exempel
på andra håll i landet där man hunnit betydligt längre än oss.
Stefan Stridsman konstaterar att
hälso- och sjukvården är en av de
mest komplexa branscher som finns,
där prioriteringar och etiska överväganden ständigt måste göras.
– Det kommer nya behandlingsmetoder, ny teknik och nya mediciner. Vi möts hela tiden av nya förväntningar från patienterna – till
exempel ska rehabiliteringen gå allt
snabbare. Men ska vi göra nytt
måste vi ta bort annat, det går inte
att hela tiden lägga på nya uppgifter
på personalen.
HAN ANSER ATT komplexiteten gör
det extra viktigt att satsa på ledarskapet. Själv har han utbildat sig på
flera sätt under sina sammanlagt tio
år som enhetschef, sektionschef och
nu verksamhetschef. Just nu deltar
han som en av 20 verksamhetschefer i Sjukvårdens ledarskapsakademi, ett nationellt mentor- och managementprogram.
– Det startade sedan de stora
landstingen och regionerna lyft
fram att vi generellt sett har för låg
ledarkompetens inom vården i Sverige.
Han ser det som ett privilegium
att få delta i utbildningen, där programträffar varvas med mentorsstöd under ett års tid.
– Min mentor är biträdande sjukhusdirektör vid Karolinska universitetssjukhuset, som har cirka 17 000
anställda. Det intressanta är att han
brottas med ungefär samma fråge-
ställningar och utmaningar som jag
gör i ett mindre landsting.
STEFAN STRIDSMAN VILL vara med
och påverka för att, i slutändan,
kunna förbättra för dem som behöver behandling och rehabilitering.
I grunden är han arbetsterapeut,
men det är länge sedan han arbetade direkt med patienter.
– Jag har aldrig haft några särskilda karriärmål, det har fallit sig
naturligt att ta sig an nya chefspositioner allt eftersom. Även där finns
det paralleller till idrotten. Till
exempel har spelarna i lagsporter
olika uppgifter. Själv var jag ofta
lagkapten.
I perioder arbetar han mycket,
men säger att det är självvalt och
beskriver det som en livsstil.
– Men jag ser till att klara av att
kombinera det med barn och familj.
Ett ledarskap kan ta sig olika
uttryck. Efter alla år som chef är
Stefan Stridsman säker på en sak:
– Det finns många teorier men
i grund och botten handlar det om
att veta vem man är och vad man
har för värderingar. Eftersom man
använder sig själv som redskap
fungerar det inte att låtsas vara
någon man inte är.
U L R I K A E N G LU N D E
7
TEMA LEDARSKAPETS BETYDELSE
Kristina Myhr Eriksson, Årets chef 2014:
”De ska känna att jag
bryr mig om dem”
Kristina Myhr Eriksson har sina
prioriteringar klara för sig.
Hennes dörr står nästan alltid
öppen och hon försöker vara
med på morgonmöten och
arbetsplatsträffar.
— Finns jag tillgänglig för
medarbetarna har jag också
möjlighet att fånga upp det som
händer. De ska känna att jag
bryr mig om dem, säger hon.
KRISTINA MYHR ERIKSSON är
verksamhetschef vid Kompetenscentrum för internmedicin och
geriatrik i Sunderbyn, med över
300 medarbetare. Det omfattar sex
sektioner, sex vårdavdelningar,
behandlingsenheter och flera mottagningar. Hon har sju enhetschefer
under sig och är själv ansvarig för
att leda omkring 50 läkare.
– Det är egentligen ett alltför
stort uppdrag, men så ser det ut,
säger hon.
I grunden är hon specialistläkare
inom internmedicin och hematologi. Under åtta år arbetade hon
som sektionschef inom hematologin varav de två sista åren även som
läkarchef vid medicinkliniken. För
ett och ett halvt år sedan, i januari
2014, började hon som verksamhetschef.
Hon arbetar fortfarande tio procent som läkare vid hematologen.
– Utvecklingen går snabbt och
jag vill inte tappa den kompetensen, samtidigt som det är bra att ha
kvar kopplingen till verksamheten.
Förra året blev Kristina Myhr
Eriksson utsedd till Årets chef av
Norrbottens läkarförening. Av motiveringen framgår att hon med mod
och kraft tagit sig an chefskapet vid
Kompetenscentrum. Och vidare:
”Hon har redan etablerat ett strukturerat och aktivt ledarskap med
ambitioner och visioner. På kort tid
har hon hunnit agera i ett flertal
svårhanterliga situationer. Omtanken om medarbetarna är uppenbar
och uppskattad”.
SJÄLV SER HON förlägen ut när
läkarföreningens utmärkelse kommer på tal.
– Det var förstås roligt, även om
det känns som att den kom lite väl
tidigt. Jag har bara hunnit vara verksamhetschef i ett och ett halvt år och
lär mig fortfarande hela tiden.
Men vad är det som gör att just
hon uppmärksammas för sitt ledarskap? Kristina Myhr Eriksson funderar en stund och säger sedan att
hon är tacksam över sin omgivning.
– Jag är mycket för att lyssna och
samverka. Jag har många visioner,
8
na ges möjlighet att göra karriär,
även inom slutenvården.
– Det är viktigt att det finns en
karriärtrappa. Det är samma sak
på läkarsidan. Vi kan rekrytera nya,
men kan vi inte erbjuda ett sammanhang som känns meningsfullt
och utvecklande kommer de inte
att stanna i vårt landsting.
Kristina Myhr Eriksson deltar
själv i ett utvecklingsprogram för
chefer i vården, som ges vid Handelshögskolan i Stockholm.
– Jag är ju läkare i grunden. Med
hjälp av programmet lär jag mig
mer om bland annat ekonomi, styrning och uppföljning. Jag får dessutom utbyta erfarenheter med
andra chefer inom hälso- och sjukvården.
Som chef krävs
det uthållighet för att
hålla modet uppe,
både på mig själv
och på andra.
PERSONALBRIST, stängda vård-
men för att komma fram till bra lösningar måste vi processa idéerna
tillsammans. Jag har fina medarbetare och stöd från övriga chefer –
det är viktigt med en bra dialog
både uppåt och neråt. Och jag får
möjlighet att utöva mitt chefskap,
det är nog det viktigaste.
Det betyder inte att allt är enkelt.
– Som chef måste du klara att
möta motstånd, men att bara arbeta i motvind sliter för mycket.
Just förutsättningar är något hon
återkommer till. Det fattas många
sjuksköterskor vid enheterna som
hör till Kompetenscentrum för
internmedicin och geriatrik. Che-
ferna ägnar en stor del av arbetstiden åt korttidsrekryteringar,
vilket gör att de inte hinner med
det dagliga på ett bra sätt.
FÖR EN ENHETSCHEF som sällan
har tid att stanna upp är det svårt
att tänka på hur arbetsplatsen ska
kunna utvecklas.
– Cheferna är nyckelpersoner för
att rekrytera och behålla personal.
Det är nödvändigt att vi tillför
resurser för att avlasta dem. Min
viktigaste uppgift är att skapa förutsättningar för andra att göra ett bra
jobb.
Samtidigt måste sjuksköterskor-
Kristina Myhr
Eriksson är chef
över 50 läkare.
”Min viktigaste
uppgift är att
skapa förutsättningar för andra
att göra ett bra
jobb”, säger
hon.
Foto:
MARIA ÅSÉN
platser, en budget i obalans – det
finns många svårigheter på både
kort och lång sikt i landstinget. Men
Kristina Myhr Eriksson är optimist.
– Även om det ser ut som det gör
i dag är jag övertygad om att det
kommer att vända. Jag känner en
stolthet över allt bra vi åstadkommer och försöker fokusera på det
som fungerar.
Vad är svårast i ditt jobb?
– Att möta den frustration som
uppstår på enheter där det är för få
sjuksköterskor och läkare. Som chef
krävs det uthållighet för att hålla
modet uppe, både på mig själv och
på andra.
Hur gör du för att orka?
– Det är viktigt att ha ett annat
liv också, för att fylla på. Jag jobbar
inte extremt mycket och är bra på
att vara ledig. Jag och min man har
tre vuxna döttrar och ett barnbarn
på tre år, jag läser italienska, träffar
vänner och gräver i trädgården, ja
ägnar min energi åt helt andra
saker.
Har du några tips till andra
i ledande ställning?
– Var närvarande, både fysiskt
och mentalt. Ha tålamod, du behöver hålla ut för att nå resultat. Bli
inte frustrerad om inte allt händer
tillräckligt snabbt. Bygg upp en lagkänsla och arbeta tillsammans fram
tydliga mål – alla ska veta vad ni
strävar mot. Och ta hjälp, du behöver inte klara allt själv.
U L R I K A E N G LU N D
INSIKT NORRBOTTEN
NUMMER 3 • 2015
STÖD FÖR NYA CHEFER
Mentorsbanken ska göra det
enklare för chefer i landstinget
att få stöd för att växa in i rollen
som ledare.
— Mentorskap är utvecklande
både för adepten och mentorn,
säger Ulrika Burman, HR-specialist inom chefsförsörjning och
ledarutveckling.
I DEN MENTORSBANK som tog
form förra hösten finns för närvarande 32 personer som är villiga att
ställa upp som samtalspartner.
Mentorskapet handlar om att vägleda en chef i dennes arbets- och livssituation genom att avsätta tid för
dialog och reflektion. Målet är att
utveckla trygga och modiga ledare.
– Banken är under uppbyggnad
och vi hoppas att fler anmäler sitt
intresse. Efterfrågan att få tillgång
till en mentor är stor, säger Ulrika
Burman.
Som ett led i arbetet har en
utbildning anordnats under våren
(se nedan).
– Det är glädjande att intresset
var så pass stort. Några av de 24
deltagarna har varit mentor tidigare och känner sig säkra i rollen. För
andra kan utbildningsdagen göra
att man får verktyg och kunskap,
förklarar hon.
HÅKAN RENSTRÖM, HR-specialist
inom administration, har lång erfarenhet av mentorskap. Med 40 år i
fortsatt kontakt även efteråt. Kan
jag fungera som bollplank när det
uppstår problem är det klart att jag
ställer upp.
landstinget, bland annat som personalchef i division Kultur och utbildning, känner han att han har kunskap att bidra med.
För tolv år sedan var han mentor
för första gången och därefter har
det rullat på. Enhetschefer vid sjukhus och chefer vid hälsocentraler är
några av de ledare han coachat.
– Det är adepten som sätter
agendan utifrån vad han eller hon
har behov av och vill ha ut av vår
kontakt. Det kan vara stöd i frågor
som rör verksamheten och relationer. Ibland handlar det om praktiska frågor, till exempel hur man kan
använda sig av administrativa verktyg och personalstatistik, berättar
han.
Kontakten bygger
förstås på respekt
och ett ömsesidigt
förtroende.
Det händer att chefen måste
handskas med konflikter i arbetsgruppen.
– I det läget kan jag komma med
förslag. Ofta vet chefen vilken väg
som är bäst att gå, men vill ha ett
stöd.
Vid den första kontakten gör de
upp om upplägget. Ofta träffas de
ungefär en gång i månaden under
ett års tid. Mellan de fysiska träffarna har de kontakt via telefon och
mejl. Allt som sägs är konfidentiellt.
Håkan Renström började som mentor för tolv år sedan.
Ulrika Burman, HR-specialist, ser mentorsbanken som ett
sätt för landstinget att erbjuda chefer stöd och utveckling
i deras vardag.
Foto: MARIA ÅSÉN
Mentorskapet är begränsat i tid och
ska avslutas vid en bestämd tidpunkt.
– Men visst händer det att vi har
EN PERSON KAN vara mentor till
flera adepter samtidigt, men de
flesta väljer att stötta en åt gången.
Det är viktigt att kemin mellan dem
känns bra, annars är det svårt att
komma framåt.
– Kontakten bygger förstås på
respekt och ett ömsesidigt förtroende.
Att ställa upp som samtalspartner innebär inte bara att ge av sig
själv. Håkan Renström berättar att
han själv får ut mycket av dem han
coachar.
– De har gett mig ny kunskap om
vår organisation och om det praktiska arbetet inom vården. Jag har
dessutom lärt mig mer om hur
andra tänker och agerar i olika situationer. Att vara mentor har faktiskt
gjort mig tryggare i mitt eget arbete, säger han.
Mentorskapet ingår i landstingets ledarskapsutveckling. Det är
också en del av landstingets övergripande kompetensförsörjningsprocess ARUBA, som står för attrahera, rekrytera, utveckla, behålla
och avsluta.
– Det handlar i slutändan om att
kunna utveckla och behålla våra
chefer och även rekrytera nya,
säger Ulrika Burman.
U L R I K A E N G LU N D
Fler mentorer på gång i landstinget
Utbildningsdagen ska inspirera fler
att ta på sig att vara mentor.
— Satsningen lyfter fram hur viktigt det är med ledarskap. Vi måste
ta hand om våra chefer, säger Birgitta Forsberg, verksamhetschef för
akutsjukvården i Kalix.
UTBILDNINGEN i mentorskap lockade
24 personer från olika delar av landstinget, både nuvarande och blivande
mentorer. De fick bland annat veta mer
om de olika rollerna, spelregler, coachning, samtalsmetodik, styrkor och fallgropar.
Fyra av deltagarna stannar till efteråt
i restaurangen i Landstingshuset i Luleå.
De är nöjda med dagen och tycker att
det är bra att landstinget vill ta tillvara
den erfarenhet som finns i organisationen.
Kristina Nilsson, länsmusikchef, Norrbottensmusiken, har redan varit mentor.
Hon har själv också provat på att vara
adept en gång i tiden.
– Att jag hade tillgång till en mentor
var den avgörande faktorn som gjorde
att jag bytte till mitt förra chefsjobb. Det
hjälpte mig att få struktur och se vad
som var mitt nästa steg.
HON ÄR ÖVERTYGAD om att landstinget
har mycket att vinna på ett väl utvecklat
och spritt mentorskap.
INSIKT NORRBOTTEN
NUMMER 3 • 2015
efter hur jag agerar i olika situationer
och vad som styr mitt handlande, för att
kunna förklara det för någon annan.
Carin Eriksson, enhetschef inom folktandvården i Gällivare, har varit mentor
vid två tillfällen när hon arbetade i apoteksvärlden.
– Det var givande, jag lärde mig
mycket om mig själv.
Birgitta Forsberg, Carin Eriksson, Kristina Nilsson och Karin Martinsson Heikkilä är eller
ska bli mentorer åt andra i ledande ställning. Foto: MARIA ÅSÉN
– Jag tror på ett hållbart ledarskap.
Det ger resultat på både kort och lång
sikt om landstinget kan få snurr på att ta
hand om och utveckla sina chefer. Och
att vara mentor är minst lika givande
och lärorikt som att vara adept.
Även Birgitta Forsberg har både haft
och varit mentor.
– Som adept fick jag fundera kring
vad jag hade för mål med mitt ledarskap. Men även som mentor får jag möjlighet att reflektera. Jag måste tänka
HENNES ERFARENHET är att tillgång till
en mentor kan göra att en ny chef känner sig mindre ensam.
– Man kanske inte vill diskutera problem med sin närmaste chef. Då kan en
mentor vara ett bra alternativ.
Kristina Nilsson har samma uppfattning.
– Som mentor finns du utanför enheten det handlar om och kan se mer
objektivt på det som händer.
Karin Martinsson Heikkilä, enhetschef för Barnmedicin, Gällivare-Kiruna,
har också varit adept. Nu, efter flera år
som chef, ska hon bli mentor.
– Jag hoppas kunna vara ett bra stöd.
Det känns som ett ansvarsfullt och viktigt uppdrag.
Kan tryggare chefer inverka positivt på
rekryteringen av personal?
– Det löser inte hela bemanningsproblematiken, men kan i alla fall göra att
fler chefer orkar stanna kvar, säger Karin
Martinsson Heikkilä.
INSIKT NORRBOTTEN
NUMMER 2 • 2015
9
GRANS – EN PLATS FÖR VÄXANDE
Det finns mycket att göra på
Grans naturbruksskola. Från vänster Gustav Latvaniemi, Marcus
Lidman, Tomas Worrsjö, Anders
Granberg och Denise Zetterberg
gör gräsmattorna fina inför arrangemanget Djurens dag.
Foto: MARIA ÅSÉN
Tomas Worrsjö har lotsat ett
80-tal unga människor till praktik, studier eller jobb.
s
Det nya desinfektionsmedlet ska vara
effektivare mot virus.
Mjuk hud ger
mindre besvär
De nya handdesinfektionsmedlen
har gett anställda problem.
— I andra landsting har besvären
med hudirritation varit övergående,
säger Kia Karlman, hygienöverläkare.
Djuren bidrar till den trivsamma
miljön på Grans.
FÖRRA SOMMAREN upphandlades och
levererades nya handdesinfektionsmedel, Promanum Pure och Softa Man Gel.
– Vi har utökat vår kravspecifikation.
Det betyder att vi nu har ett medel som
bättre ska rå på bakterier, svamp och
virus, till exempel Norovirus, kräksjukans virus, säger Kia Karlman.
Men under hösten rapporterade
anställda inom vården och folktandvården att deras hud reagerade med
sveda och rodnad. En grupp bildades
för att undersöka saken. Bland annat
fick fyra av de svårast drabbade göra ett
allergitest.
– Testen visade ingen kontaktallergi
mot de ingående komponenterna – etanol, isopropanol, vatten och fyra mjukgörande ämnen, säger Kia Karlman.
För att få en uppfattning om omfattningen av hudproblemen skickades en
enkät ut till chefer, som i sin tur frågade
personalen. Ungefär fyra procent av
1 800 medarbetare uppgav att de hade
svåra besvär.
Det framkom att några övergått till
att enbart tvätta händerna med tvål och
vatten.
– Förutom att det inte blir tillräckligt
rent är det ett riktigt dåligt alternativ om
man har känslig hud. Tvål och hud går
inte ihop. Alkoholbaserad handesinfektion är mer skonsam mot huden – det
återfuktande medlet minskar på sikt
risken för irritationseksem.
För 25-åriga Denise Zetterberg, här med en skäggagam,
har tiden på Grans inneburit att hennes liv tagit fart igen.
”Jag har börjat tänka mer framåt”, säger hon.
Trygghet och rutiner. Fysiskt arbete och frisk luft. Dessutom
mycket bekräftelse — deras insats är viktig för att hålla naturbruksskolan i bra skick.
Activus på Grans i Öjebyn får människor att växa.
K
lockan är halv tio och det är
dags för förmiddagsfika – kaffe
och knäckebrödsmackor. Gustav, Marcus, Mathias, Denise,
Mia och de andra i Activusgänget har ställt
ifrån sig krattorna, hängt av sig jackorna
och satt sig vid ett bord i skolans restaurang. Elever och anställda vid naturbruksskolan är också på plats och det sorlar trivsamt.
Activus erbjuder arbetsträning för tio
vuxna mellan 18 och 34 år, människor
som på ett eller annat sätt fastnat på sin
väg i livet. Satsningen startade 2008 och
är ett samarbete mellan landstinget,
Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan
och Piteå kommun. Hittills har ett 80-tal
personer passerat och för de flesta har det
gått bra, berättar Tomas Worrsjö, arbetsledare och eldsjäl.
– De har gått vidare till praktikplatser,
studier eller jobb. Vi har nära kontakt med
deras handläggare, till exempel vid Försäkringskassan. När de slutar hos oss ska
nästa steg vara klart, blir det ett glapp är
det lätt att falla tillbaka i arbetslöshet.
Det låter enkelt, men vad är egentligen
framgångsreceptet? Hur lyckas Tomas och
hans två vaktmästarkollegor Anders och
Sune få deltagarna att börja lita på sig
själva igen och känna framtidstro?
– På ett lantbruk med många fastigheter
finns det alltid jobb. Det ska krattas, skottas, snickras, repareras och målas. Och det
är inga påhittade uppgifter utan sådant
som verkligen behöver göras. Våra deltagare får mycket beröm av skolans personal, förklarar han.
Sommarhalvåret är den mest intensiva
perioden.
– Det kan ta upp till en vecka för tre personer att klippa allt gräs, så pass stora ytor
handlar det om. Sedan är det dags att
börja om igen…
EN ANNAN PUSSELBIT är det sociala sammanhanget. Det finns en tillåtande attityd
på Grans, både i och utanför gruppen.
- Det är en acceptans som är fantastisk.
Det är lätt att komma in och bli en del av
10
gemenskapen när man kommer som ny.
Vi är arbetskamrater som trivs ihop.
De flesta av deltagarna är på plats
mellan åtta och tolv varje dag.
– Det är en bra början att komma upp
på morgonen och få rutiner i sitt liv, säger
Tomas Worrsjö.
Men alla har inte samma kapacitet till
arbetsträning.
– Det kan finnas någon som till att börja
med är här två dagar i veckan, men som
allt eftersom klarar fler. Andra kombinerar
Activus med praktik.
Det kan ta lång tid att
komma tillbaka, och det
måste få vara så.
Utgångspunkten är 20 veckors arbetsträning. I själva verket stannar de flesta
mellan ett och ett och ett halvt år.
– Det kan ta lång tid att komma tillbaka,
och det måste få vara så. Det går inte att
stressa på. Samhällsekonomiskt är det
ändå oerhört lönsamt. För att inte tala om
vilken vinst det är för den enskilda människan.
SJÄLV HAR TOMAS WORRSJÖ varit allt
från taxichaufför, gummiverkstadsarbetare, båtbyggare och travtränare. Men han
har aldrig trivts så bra med ett jobb som
han gör nu.
– Att se deltagarna utvecklas betyder
allt för mig. Jag håller kontakt med många
även sedan de lämnat Grans. De är otroligt
duktiga och jag är så stolt över dem. Dessutom lär jag mig saker av dem hela tiden.
På pitemål konstaterar han att han inte
är någon psykolog, men att han finns som
stöd för den som behöver någon att tala
med.
– Om de känner för det får de gärna
berätta, men initiativet ska komma från
dem. De brukar dela med sig om det är
något som trycker dem.
Denise Zetterberg, 25 år, skrattar när
hon hör vad han säger.
– Jamen du är ju som en morfar för oss.
Eller kanske en pappa! Det är i alla fall du
som gör att det fungerar så bra med allt,
berömmer hon.
Anders Granberg har själv arbetstränat på
Grans. Idag är han vaktmästare och handledare.
Det är stora ytor som ska krattas. Gustav
Latvaniemi kör bort löv.
TIDEN PÅ GRANS har gett henne livsglädjen tillbaka.
– Jag har inte mått bra psykiskt under
flera år, det är ingenting jag skäms över att
berätta.
Vändpunkten var när Denise fick
komma till Sinnenas ateljé i Piteå och
deras trädgårdsrehabilitering. Efter det,
för snart ett år sedan, började hon på
Activus.
– Det har förändrat mitt liv. Nu har jag
något att kliva upp till på morgonen och
allt jobb gör mig så trött att jag sover bättre på natten. Det är en rytm som jag mår
bra av.
Till en början arbetade hon mest i smådjurshuset, bland ödlor, ormar och andra
reptiler. Det passade henne perfekt eftersom hon själv har flera ormar hemma,
bland annat en kungsboa. Nu har hon
övergått till andra sysslor.
– Att måla är det jag gillar bäst – möbler, väggar, ja allt. Och sedan är jag gärna
i snickeriet – vi har bland annat klätt om
stolar och en soffa.
Denise Zetterberg och de andra i gruppen får ofta positiva kommentarer om det
jobb de utför på skolan. Det värmer.
– Men det viktigaste är att jag blivit
bättre på att bekräfta mig själv. Jag uppskattar både livet och den jag är, mer än
jag gjorde tidigare.
NU HAR HON BÖRJAT planera för framtiden. En dröm är att föda upp reptiler, först
på hobbynivå och kanske så småningom
i större omfattning. Men till att börja med
vill hon göra praktik på ett företag, helst
inom måleri. Och än några månader
kommer hon att vara kvar med arbetskamraterna på Grans.
– Det är ett bra gäng, man känner sig
accepterad även sämre dagar när man
kanske är trött eller sur. Om jag fick önska
något är det att fler kunde få chansen att
komma hit, säger hon och får ett allvar
i blicken.
För några år sedan var verksamheten
hotad. Numera är Tomas Worrsjö inte speciellt orolig, trots att det talas om förändringar vad gäller huvudmannaskapet för
naturbruksskolan. Psykiatrin, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Piteå
kommun, ingen instans signalerar att de
har tankar på att dra sig ur samarbetet.
Och till de tio platserna är det alltid kö.
– Ryktet har spritt sig om att det vi gör
här på Grans fungerar. Vi skulle kunna
växa och ta emot fler. Kanske är det något
att tänka på nu när elevantalet till naturbruksprogrammet minskar. Samtidigt
finns det en gräns – vi måste kunna erbjuda riktiga, meningsfulla arbetsuppgifter
till alla.
U L R I K A E N G LU N D
Denise Zetterberg, Mia Jokelainen och
Mathias Pekula målar hästbommar.
Mathias Pekula och Tomas Worrsjö tar sig
an en av skolans björkar.
ENLIGT Lagen om offentlig upphandling,
LoU, kan landstinget inte avstå från att
köpa in de upphandlade produkterna,
men det finns alternativ.
– Den som har problem kan i stället
prova Softa Man Pure, som är framtagen
för känslig hud, eller Sterillium som
används inför operationer, tipsar Kia
Karlman.
Erfarenheter från andra landsting
visar att besvären oftast försvinner efter
ett par månader, när huden vant sig.
– Men samtidigt bor vi långt norrut,
där luften vintertid är mycket torr. Det
kan göra att det tar längre tid här uppe.
Kia Karlman rekommenderar kontinuerlig behandling med någon av de
mjukgörande krämer/salvor som landstinget upphandlat. Detta för att reparera
skadad hud.
För den som inte märker någon förändring är nästa steg att vända sig till
företagshälsovården, för att få diagnos
ställd och behandlande krämer utskrivna.
U L R I K A E N G LU N D
UTSIKT NORRBOTTEN
NUMMER 3 • 2015
11
Nationellt intresse
för VNS-projektet
Intresset för landstingets projekt Vårdnära service, VNS, är
stort i hela landet. När division
Service bjöd in kollegor från övriga Sverige tog platserna slut.
70 personer från 16 landsting
och regioner deltog i Vårdnära
servicedagarna i Luleå i slutet
av maj. Stefan von Below och Lisette Sällström från projektledningen berättade om bakgrunden, vilka vägval och strategiska
beslut som tagits under resans
gång och hur pilotprojektet genomförts. De redovisade också
vilka lärdomar och erfarenheter
som försöket gett och vad nästa
tänkbara steg kan bli.
Konferensdeltagarna fick
också möjlighet att på plats i
Sunderby sjukhus träffa nyckelpersoner i projektet och se hur
arbetet organiserats. Gruppvis
fick de möta medarbetare som
bland annat visade hur de jobbar med transporter, köksarbete
och förrådsbeställningar.
KRÖNIKA HANS RÖNNKVIST
Hans Rönnkvist är tillförordnad landstingsdirektör.
I sommar hämtar han energi vid havet utanför Kalix,
där han har sin stuga.
Förändringar
är det normala
V
En ny typ
av skrivare
och id-band
provas i
Sunderbyn.
Akuten provar
nya id-band
Akutmottagningen i Sunderby
sjukhus testar en ny typ av skrivare för utskrift av id-band, som
ska vara tåligare än de som används i dag.
Det nya id-bandet står emot
desinfektionsmedel och vatten,
vilket gör det säkrare och mer
hållbart än det som nu används
i vården. För personalen blir det
en förenkling då den slipper
skriva ut etiketter och placera
i armbandet.
På ett år köper Norrbottens
läns landsting in omkring
85 000 id-band. Sammanlagt
är det en kostnad på omkring
510 000 kronor. Med de nya
armbandsskrivarna uppskattas
landstinget kunna göra en årlig
besparing av förbrukningsmaterial på omkring 400 000 kronor.
Under de praktiska övningarna tränar kursdeltagarna in den standardiserade metodik som alla
led kan använda.
AKUT LÄGE – MEN FÖRST EN KURS
Grunden i AMLS, Advanced
Medical Life Support, är att all
vårdpersonal som möter den
akuta patienten följer samma
flödesschema och använder
samma språk.
— Fokus är att omedelbart
hitta och åtgärda livshot. Varje
fördröjning kan vara katastrofal, säger Thomas Wallon, ambulanssjukskötare och kurskoordinator.
Mer kunskap
om självmord
En ny metod för att förebygga
självmord bland unga ska testas
i Norrbotten. Skol- och elevhälsopersonal som möter barn i årskurs sju och åtta ska utbildas
i en metod som heter Youth
awareness mental health, YAM.
Landstingets folkhälsocentrum
efterlyser högstadieskolor som
är intresserade av att fördjupa
sig i ämnet och ingå i studien.
Syftet med det nationella projektet är att prova och införa
metoden i Sverige. YAM är den
hittills mest framgångsrika
forskningsmässigt utvärderade
metoden mot självmord. Reduktionen av antalet självmordsförsök är 50 procent.
12
I Norrbotten finns tio instruktörer inom AMLS, från olika orter och arbetsgrupper inom prehospital vård. Övre raden
från vänster Maria Mörsare, Arne Zingmark, Andreas Hansson och Thomas Wallon. Nedre raden Sara Trast, Maria
Fogelvik, Ann Wanhatalo, Mira Granberg och Therese Marklund. Saknas på bilden gör Lena Rönnqvist.
Foto: MARIA ÅSÉN
AMLS ÄR EN internationell stan-
Hittills har 128
av landstingets
medarbetare
genomgått tvådagarskursen,
som hålls varje
vår och höst.
dardiserad metod för säkert
omhändertagande av den akuta
patienten. Sedan 2007 tillämpas
den i Sverige och från 2013 är
Piteå älvdals sjukhus en av Sveriges åtta nationella fakulteter.
Sedan dess har 128 landstingsanställda i Norrbotten, prehospital
personal, genomgått tvådagarskursen.
Drivande i satsningen är ambulanssjukskötaren och kurskoordinatorn Thomas Wallon och överläkaren Arne Zingmark. De gick
själva kursen i Stockholm och har
utbildat sig och flera andra till
instruktörer genom åren.
– För mig som har jobbat länge
som läkare var det medicinskt
inget nytt, men jag önskar att jag
INSIKT NORRBOTTEN
NUMMER 3 • 2015
hade fått gå den redan från början.
Det underlättar om alla har samma
tillvägagångssätt, säger Arne Zingmark.
Totalt har länet tio utbildade
instruktörer. Sara Trast, en av dem,
lyfts fram som en tillgång. Hon
arbetade tidigare med AMLS på
Södersjukhuset i Stockholm, men
flyttade så småningom hem till
Norrbotten. I dag arbetar hon som
sjuksköterska i Sunderbyn och är
glad över att kunna dela med sig av
sina kunskaper inom AMLS.
Det är en helt
annan rapportering,
tydlig och distinkt.
FAKULTETEN I PITEÅ håller en kurs
varje vår och höst. Under två dagar
drillas deltagarna intensivt, både
genom teori och med hjälp av en
rad iscensatta praktiska övningar.
Instruktörerna agerar och interagerar utifrån tydligt angivna scenarier
med deltagare från hela länet.
Kursdeltagarna är läkare, sjuksköterskor vid akuten och ambulansen samt personal från hälsocentraler. En vinst med kursdagarna är
även mötet mellan yrkesgrupper
och arbetsplatser.
INSIKT NORRBOTTEN
NUMMER 3 • 2015
– En liten vårdcentral kan till
exempel ha en jättebra lösning som
vi och andra kan ta efter, säger
Arne Zingmark.
Kursen avslutas med ett teoretiskt och ett praktiskt prov. Efter
fem år finns möjlighet till repetition.
DE OMRÅDEN och ämnen som tas
upp på kursen är patientundersökning, luftvägshantering, bedömning av patienten i chock, dyspné/
andningsinsufficiens, bröstsmärta,
förändrad medvetandegrad, GIblödning och buksmärta. Direkta
livshot ska identifieras enligt ett
ABCDE-schema, airway, breathing,
circulation, disability och expose,
det vill säga luftvägar, andning,
cirkulation, vakenhet och livshot.
Deltagarna får dessutom träna
på undersökningar och intervjumetodik, formulera en så kallad
fältdiagnos samt behandla enligt
de direktiv som gäller för varje
organisation och kompetensnivå.
– Följden blir att rapporteringen
blir tydligare. När jag är i bakjour
för AT-läkare som har med sig det
här behöver jag nästan inte ställa
några följdfrågor alls. Det är en helt
annan rapportering, tydlig och distinkt, förklarar Arne Zingmark.
A N N A B E R G ST R Ö M
Arne Zingmark, överläkare, närmast
i bild, och Thomas Wallon, sektionsledare vid ambulansen i Piteå, är drivande inom AMLS-fakulteten i Piteå.
All vårdpersonal som möter den
akuta patienten ska följa samma
flödesschema och använda sig av
samma språk.
I STÅR INFÖR stora utmaningar i landstinget, däribland kompetensförsörjningen
och att få en ekonomi i balans. En väl
fungerande och effektiv kompetensförsörjning, på både kort och lång sikt, krävs för att
kunna tillhandahålla en verksamhet av bra kvalitet.
Det är egentligen ingenting nytt, men frågan är hur
vi når varaktiga resultat. Hur ska vi lägga upp ett
arbete som är långsiktigt, strukturerat och framgångsrikt?
Ett viktigt steg på vägen är den strategi och den
plan som vi har tagit fram under våren, dokument
som beskriver vad som ska göras och hur arbetet ska
bedrivas. Det gäller att ha ”rätt kompetens på rätt
plats i rätt tid”. Det kanske låter som en klämmig
slogan, men det är just det allt går ut på.
Under mina första veckor som landstingsdirektör
har störst fokus dock varit på ekonomin. Våra kostnader ökar mer än våra intäkter och det är förstås
inte hållbart. Som en följd av detta har politiken gett
landstingsledningen ett tydligt uppdrag att skapa
ordning i ekonomin och hålla den budget som tilldelats för att driva verksamheten.
KOSTNADERNA ÖKAR MEST inom hälso- och sjukvården. Det handlar om stigande kostnader för både
egen och inhyrd personal. Dessutom har läkemedel
blivit dyrare. Samtidigt förlorar landstinget cirka 240
miljoner kronor i det statliga skatteutjämningssystemet, en förändring som får full effekt 2017.
Det finns ingen genväg – vi måste anpassa kostnaderna efter de resurser vi har. Varje division har
fått i uppdrag att ta fram förslag på åtgärder för att
sänka kostnaderna inom sina områden. Dessa förslag
har landstingsstyrelsen godkänt i mars respektive
maj. Tillsammans ska de ge 240 miljoner kronor.
Samtidigt är det inte så att mindre pengar automatiskt betyder sämre vård. Däremot finns det ett
tydligt samband mellan brister i kvalitet och höga
kostnader. Utmaningen är alltså att effektivisera
verksamheten så att den blir så bra som möjligt.
JUST DETTA BESKRIVS VÄL i den verksamhetsstrategi för hälso- och sjukvården samt tandvården som
nyligen tagits av politikerna i landstingsstyrelsen:
”Vården har alltid stått och kommer alltid stå inför
stora utmaningar med behov av utveckling och förbättringar. Ständiga förändringar är därför ett normaltillstånd. Hög kvalitet med nöjda patienter behöver inte
kosta mycket men brister i kvalitetet genererar höga
kostnader.”
Det här ställer krav på alla, oavsett var i organisationen vi befinner oss. Men trots allt är jag inte orolig
– med all den kompetens och den erfarenhet som
finns bland medarbetarna kommer landstinget även
fortsättningsvis att kunna leverera välfärdstjänster av
hög kvalitet.
13
PÅ GÅNG
MÖTESDAGS
Landstingsstyrelsen sammanträder
den 17 juni i Landstingshuset, Luleå.
Förflyttningar på Havremagasinet
Migration och förflyttningar är temat i sommarens
stora utställning på Havremagasinet i Boden. Titeln
på utställningen, Entry prohibited to foreigners, är
en kommentar till de skyltar som brukade omge
Boden. Det var först 1997 som staden öppnades helt
för utländska medborgare. Elva internationella
konstnärer har bjudits in. Deras verk tar upp temat
rörlighet, hur detta förändrar vårt sätt att leva och
hur det påverkar vår vardag. De intresserar sig för
flödet av idéer och människors migration — hur
deras vägar korsas, hur de möts och hur de interagerar. Utställningen pågår till den 27 september.
Stream of Stories, installation av Katia Kameli.
KLASSIFICERINGSKURS
En grundkurs i sjukdomsklassificering anordnas för medicinska
sekreterare/läkarsekreterare i division Närsjukvård. Deltagarna får
kunskap för att självständigt kunna
klassificera diagnoser på grundval
av patientjournalhandlingar, efter
att patientansvarig läkare ställt
huvud- och eventuella bidiagnoser.
Utbildningen omfattar totalt 21
dagar och sker på arbetstid. Den
äger rum mellan den 24 augusti
och 5 november på Sunderby sjukhus, konferenscentrum.
VÄLKOMMEN!
GLESBYGDSMEDICIN
Med start 2015 arrangerar Norrlandstingen gemensamt en årlig
forskningskonferens som ska alternera mellan länen. Temat för 2015
är glesbygdsmedicin. Datum: 27-28
augusti. Plats: Östersunds sjukhus.
För information, mejla
susanne.johansson@jll.se.
LUNGSJUKDOM
OCH ALLERGI
OLIN-studierna, Umeå universitet
och Norrbottens läns landsting bjuder in till ett internationellt vetenskapligt symposium om obstruktiv
lungsjukdom och allergi. Datum:
4-5 september. Plats: Landstingshuset, Luleå. För mer information:
nll.se/olin
FORSKARPENGAR
ATT SÖKA
För 2016 kommer landstingen i
Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland tillsammans med Region
Jämtland Härjedalen att ställa 2,3
miljoner kronor till förfogande för
klinisk forskning inom hälso- och
sjukvården i norra sjukvårdsregionen. Till detta kommer 100 000
kronor som ska gå till klinisk diabetesforskning. Sista ansökningsdag är 15 september. Mer information: norrlandstingen.se/
forskning/visare-norr/
MÄNNISKOR I KRIS
Landstinget och Kommunförbundet Norrbotten bjuder in till kursen
Trauma och psykisk ohälsa hos
flyktingar. Utbildningsdagen äger
rum den 22 september i Sessionssalen, Landstingshuset, Luleå.
Avgift: 550 kronor. I avgiften ingår
kaffe och lunch under dagen.
Anmälan senast den 1 september
via bd.komforb.se/kalendarium.
POLITISKA BESLUT
Landstingsstyrelsen sammanträder
den 30 september och landstingsfullmäktige den 14 oktober, i
Landstingshuset i Luleå.
PATIENTENS SÄKERHET
Landstingets patientsäkerhetskonferens 2015 arrangeras onsdagen
den 30 september och torsdagen
den 1 oktober (samma program
båda dagarna). Plats: Sessionssalen, Landstingshuset, Luleå. Det
finns även möjlighet att ta del av
konferensen via video. Information:
birgitta.boqvist@nll.se.
14
© Moomin Characters™
-6/9
EN EGEN VÄRLD Tove Jansson och Mumintrollen
Anders Öhrström och Karin
Paulin i Avgörande ögonblick.
I ensemblen ingick dessutom
Maja Runeberg
och Mats Pontén. Föreställningen bygger
på människors
egna upplevelser.
-30/8
ELIS AIDANPÄÄ /
ANN-LOUICE ABRAHAMSSON
Foto:
ANDERS ALM
Rakt in i våra hjärtan
Fyra skådespelare och en publik. Men
knappt någon scenografi eller rekvisita. Ändå har Avgörande ögonblick
blivit vårens teatersuccé.
AVGÖRANDE ÖGONBLICK är en av de
mest omtalade pjäserna i Norrbotten på
senare år. Norrbottensteatern gick ut och
bad människor att dela med sig av ögonblick som förändrat deras liv. Gensvaret
var stort, många skickade in sin historia.
Och många ville också se föreställningen.
I Luleå ledde publiktrycket till att den flyttades till en större lokal med plats för fler.
Dessutom sattes sju extraföreställningar
in.
Turnén gick till byar i Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland och intresset
var fortsatt stort. Till små Folkets hus
kunde det komma 70 personer, en hög
siffra i sammanhanget.
Skådespelaren Karin Paulin och hennes
kollegor har ett par framföranden kvar,
innan det är dags att i stället rikta blicken
mot höstens föreställningar.
Ni har träffat något väsentligt hos oss
norrbottningar med Avgörande ögonblick.
Varför berör den så många, tror du?
– Det var fantastiska livsöden som vi
fick in. Att det vi berättar är sant tillför en
dimension – publiken vet att någon verkligen har upplevt det. Flera av dem vars historier vi framför har också varit och tittat.
Ibland kan teater upplevas som en egen
värld, men här är den verkligen sprungen
ur dem som ska ta del av den, säger hon.
Det finns ingen scenografi och rekvisitan
är begränsad. Vad är det som gör att föreställningen ändå går hem?
– Det är teater i sitt urelement, någon
för fram en historia. Enkelheten kan vara
en styrka. Ingen teknik behövs, som vid
filminspelningar.
Ni använder er av dialekter. Vad är tanken
med det?
– Det ökar igenkänningen, men är
också ett viktigt verktyg eftersom föreställningen i så hög grad bygger på de bilder som betraktaren skapar inom sig. Det
var svårt till en början, men regissören
Rasmus Lindberg förklarade att det är en
kärlekshandling att försöka prata som folk
faktiskt gör.
Ni sitter på första raden och går sedan upp
och agerar, antingen växelvis eller alla på
en gång. Vad tillför den fysiska närheten?
– Det uppstår en känsla av samtal.
Publiken deltar också aktivt med hand-
uppräckning. Det blir tydligt att alla är
intressanta, alla har en livshistoria. Som
skådespelare är det dessutom härligt att så
direkt få ta del av reaktioner på det vi gör.
Du genomgår en fullständig förvandling
på scenen, när du ska gestalta en kvinnomisshandlare. Var det svårt att gå in i den
rollen?
– Nej, inte svårare än något annat. Vi
har haft ett lekfullt arbetsklimat där vi fått
prova oss fram. Efteråt hörde jag någon
säga att jag förvränger rösten i rollen som
Lenny, men det stämmer inte. Summan av
det som händer och det betraktaren själv
tillför blir den slutliga berättelsen.
Vad hoppas ni att publiken ska ha med sig
när de lämnar teatern?
– Kanske att de börjar fundera över sina
egna avgörande ögonblick. Det har i alla
fall vi som arbetat med pjäsen gjort –
vi har pratat mycket under repetitionsarbetet.
Blir det någon fortsättning?
– Ja, regissören efterlyser fler historier,
denna gång kopplade till sång. Om två år
sätts en ny föreställning upp, Mitt livs
melodi. Den som vill dela med sig av sin
berättelse får gärna höra av sig.
U L R I K A E N G LU N D
Körsång för hälsans skull
Tre miljoner till kulturprojekt
En hälsokör ska bildas i Luleå. Målgrupp är vuxna med långvarig
eller kronisk sjukdom.
— Det finns medicinska studier som visar att körsång gör att
stressnivåerna sjunker. Man mår bättre, både fysiskt och psykiskt.
Det här vill vi ta fasta på och startar därför en hälsokör, säger Kia
Karlman, hygienöverläkare, körsångare och initiativtagare.
Satsningen sker i samarbete med division Kultur och utbildning.
Statens kulturråd har beviljat drygt tre miljoner kronor till olika kulturprojekt i Norrbotten. Av nio ansökningar från länet fick åtta bidrag från kulturrådet. Det handlar bland annat om dans-, teateroch litteraturprojekt.
— Det är en stor glädje att konstatera att kulturrådet på ett så
tydligt sätt stödjer kulturutvecklingen i Norrbotten, säger Elisabeth
Lax, chef för division Kultur och utbildning, i ett pressmeddelande.
INSIKT NORRBOTTEN
NUMMER 3 � 2015
-27/9
En modern musikteaterklassiker av bertolt brecht och kurt weill.
en tidlös och alltid lika aktuell skildring av klassklyftor och
fattigdom, människans grundläggande drifter, önskningar och
begär. En berättelse om de fattigas, osynligas och oönskades kamp
för överlevnad och drömmen om ett bättre liv. musiken har tolkats
av en lång rad stjärnor som louis armstrong, frank sinatra,
ella fitzgerald och robbie williams.
R
PREMIÄ
bER
3 okto
INLAND - om att leva i glesbygd
HOSTA - en sjuk historia
MUSEIKAFÉ
BUTIK
www.norrbottensmuseum.se
NORRBOTTENS MUSEUM CENTRUM – UTSTÄLLNINGAR, LEKMILJÖ.
Storgatan 2, Luleå. 0920-24 35 02. ÖPPET: Tis-fre 10-16, lör-sön 11-16. 15/6-15/8 alla dagar 11-17.
Fri
entré!
En föreställning för
hela familjen!
Nytt verk
av Georg
Riedel!
NORRBOTTEN
Norrbotten NEO framför musik av
George Crumb och Kaija Saariaho.
Familjeföreställning med Astrid
Lindgrens kända
barnsånger framförda av storband
– i närvaro av Inger
Nilsson, allas vår
Pippi Långstrump!
Skådespelaren Jens Lindvall guidar
barnen genom konserten.
PITEÅ, STUDIO ACUSTICUM
MÅNDAG 15 JUNI KL 21.00
PITEÅ, STUDIO ACUSTICUM
TISDAG 16 JUNI KL 14.30
NEO
NORRBOTTEN
BIG BAND
UNDER LEDNING AV
GEORG RIEDEL
Jazzkonsert med legendariske
kompositören och basisten Georg
Riedel – med Riedel själv på bas!
PITEÅ, STUDIO ACUSTICUM
ONSDAG 17 JUNI KL 18.30
Skriv!
Läs! Låna!
Mixed Zone med upplevelser
och action för både små och stora
under Piteå Summer Games.
Besök oss i bokbussen!
DAGENS ROS…
NYTT OM NAMN
NYFIKEN PÅ PIA SONNE SJAGGO
Ålder: 54 år. Bor: I Arjeplog. Yrke: Specialistläkare i allmänmedicin, internmedicin och endokrinologi.
Familj: Tre vuxna barn, maken John-Erik. Intressen: Friluftsliv, hundar, jakt, golf, motion, loppmarknader,
läsa och se på deckare. Egenskaper: ”På plussidan – rakt på sak, omtänksam. På minussidan – kanske för
rakt på sak och har kort stubin, något jag jobbar på att förbättra”. Livsmotto: ”Ett leende är den kortaste
vägen mellan två människor”. Vilka är dina utmaningar i livet just nu? ”Yrkesmässigt är det samma som
dag ett som färdigutbildad – att hinna med och prioritera rätt bland alla arbetsuppgifter jag har som läkare.
Privat handlar det om att vänja mig vid att mina barn är 140 mil bort”. Vad tror du att du gör om tio år?
”Arbetar något mindre än nu, har blivit mormor och farmor, har skrivit en bok och lärt mig kasta lasso”.
… vill vi ge till Ingrid Ålund som med
trevligt bemötande tålmodigt svarar
och hjälper oss att navigera i det nya
HR-systemet.
NEP-enheten Sunderby sjukhus
STAFFAN LUNDBERG har
utsetts till ny kommunikationsdirektör i landstinget.
Staffan arbetar i dag vid
Trafikverket som nationell
kommunikationsstrateg
inom verksamhetsområde Investering.
Tidigare har han bland annat varit informationschef vid Vägverket Region Norr.
NIKLAS RANNEBERG är
ny enhetschef för Upphandling och inköp. Han
har arbetat åtta år som
upphandlare i landstinget
och hade dessförinnan
motsvarande tjänst i Jämtland.
… vill vi ge Terese som arbetade natt
fredag den 27 mars på IVA. Du kom
och hjälpte oss på akutmottagningen
när arbetsbelastningen var i det närmaste katastrofal. Tusen tack för detta.
Det var guld värt för oss!
Från ett mycket tacksamt
arbetsgäng AKM
KRISTIN JOHANSSON är
ny tandläkare vid Folktandvården i Öjebyn.
Dessförinnan arbetade
hon sex år som tandläkare inom folktandvården i Mariestad, Västergötland.
Den största bukett rosor vill vi ge till
Maria Larsson på löne! Tack för ditt
tålamod och din skicklighet att kunna
fixa alla våra ”specialare”. Och för att
du alltid låter så vänlig när man ringer.
Gunilla Lindgren
och vi på jourcentralen/1177
ANNA HEDENSTRÖM är
ny tandsköterska vid
Folktandvården i Öjebyn.
Hon kommer närmast
från äldreomsorgen i
Piteå kommun.
… vill vi ge till vår ”postkille” Niklas
Vesterlund, som på eget initiativ kollade upp hur vi ska skicka iväg kartongerna. Du är alltid glad och trevlig
när du kommer!
Birgitta och Anneli, sekreterare,
Piteå hälsocentral
Pia Sonne Sjaggo kom till Arjeplogs
hälsocentral som stafettläkare, förälskade sig
i samhället — och i en man — och blev kvar.
— Det här är den bästa arbetsplats
jag har varit på, säger hon.
… till mina underbara medarbetare
inom Lokalservice och kundtjänst på
Gällivare sjukhus. Sköt om er och ta
hand om varandra!
Anita
Vi vill ge dagens ros till Mikael Sundström på restaurang Källan då han
den 30 mars hjälpte oss och fixade
mat till middagen till våra gäster. Vi var
i nöd när vi inte kunde använda den
mat vi skulle ha
haft. Tusen
tack för god
insats och ett
bra samarbete.
Personalen på Hotell Vistet
Vi vill ge en ros till Lena, samordnare
på ortopeden, för ett trevligt bemötande och väl fungerande samarbete.
Röntgenpersonalen
… till Else-Mai Nirhola för hennes strålande handledarskap. Hon är serviceminded och har alltid en hjälpande
hand över åt oss nybörjare. Bra att du
finns!
Jenny K och Ros-Marie A
Jag vill ge en hel bukett med rosor till
Anna Awad, psykolog på geriatrikmottagningen i Sunderbyn, och hennes medhjälpare Maria Wallin, Lena
Stafström, Ulrika Pettersson och Jasminka Barucija med flera, som organiserade och ordnade två innehållsrika
och intressanta regiondagar i geriatrik
här på Sunderby sjukhus den 16-17
april.
Kristina Myhr Eriksson,
verksamhetschef, överläkare
Ge Dagens ros till någon eller några
som du vill uppmärksamma eller
berömma. Alla ”rosor” publiceras på
webbplatsen Insidan, en del även i Insikt. Mejla till Agneta Spaton Norqvist:
agneta.spaton-norqvist@nll.se. Tala
om vem du är, vem som ska ha rosen
– och för vad.
16
Pia Sonne Sjaggo arbetade 17 år som läkare
på en medicinavdelning
i Varberg. Sina kunskaper
i internmedicin har hon
stor nytta av i jobbet på
hälsocentralen i Arjeplog.
Foto: ANDERS ALM
FÖRÄLSKAD I ARJEPLOG
M
ed en omisskännlig Göteborgsdialekt tar hon emot
i korridoren på hälsocentralen, sträcker fram handen och hälsar på sitt vänliga, soliga sätt,
som gör att man känner sig bekväm från
första stund.
Hennes dansk-svenska efternamn
Sonne Sjaggo väcker nyfikenhet och hon
börjar genast förklara sin bakgrund.
Pappa är från Bornholm, en dansk ö
utanför Skånes kust. Hennes mamma
kommer från Pello i Tornedalen och
reste som tonåring dit på skolresa. Det
var där, på ön, de möttes.
– Först brevväxlade de i ett par år,
sedan bjöd hon upp pappa till Tornedalen.
Hennes mamma hade sex bröder och
de beslutade sig för att utsätta honom
för ett test: en riktigt varm bastu.
– Det låter lite som en film, men jag
tycker det är en söt historia.
Trots att föräldrarna sedan länge är
skilda är pappan fortfarande en inbiten
bastubadare och ägare till Bornholms
enda timrade bastu.
Pia Sonne Sjaggo själv växte upp
i Floda, ett samhälle utanför Göteborg.
Biologi var hennes bästa skolämne.
Särskilt var hon intresserad av människokroppens funktioner.
Valet att bli läkare har hon aldrig ångrat – även om yrket kanske inte var som
hon hade förväntat sig.
Hon specialiserade sig inom internmedicin och inriktade sig på endokrinologi – hormonella sjukdomar. I 17 år
jobbade hon med det på sjukhuset
i Varberg, innan hon tröttnade.
– De la ner en avdelning och varje
gång jag jobbade jour och vi skulle lägga
in nya patienter var det platsbrist.
som stafettläkare. Av en slump kom hon
till Arjeplog.
Hon jobbade två veckor borta och
sedan var hon hemma i två veckor.
Hennes barn hade hunnit bli tillräckligt
gamla för kunna att klara sig själva med
lite hjälp av mormor. Dessutom kom de
tre barnen gärna och hälsade på i Arjeplog. Det gör de fortfarande.
– Jag tyckte det var jättetrevligt att
komma hit. Och så träffade jag en person i ett skoterspår när jag var ute och
gick, säger hon leende och lite gåtfullt.
IBLAND NÄR HON gick rond var en hel
avdelning med patienter utlokaliserade
på andra avdelningar.
– Det blev väldigt dålig stämning.
Själv kände jag till sist att jag inte kunde
kompromissa mer med mitt samvete.
Hon tog kontakt med en vårdcentral
i Falkenberg och frågade om de var
intresserade. Där fick hon en tjänst som
distriktsläkare med möjlighet att komplettera de ämnen i allmänmedicin som
hon inte redan hade läst.
Efter ytterligare några år genomgick
även primärvården i Halland kraftiga
nedskärningar. Det var då, år 2009, som
hon bestämde sig för att prova tillvaron
SKOTERSPÅRET VAR Vaukaleden som
löper över stock och sten runt samhället.
Personen hon mötte var hennes blivande
make, renskötaren John-Erik, som var
ute och promenerade med sin hund.
Eftersom hon själv tycker om hundar var
det naturligt att inleda ett samtal.
”Det bara snurrade till och så sa det
klick”, är hennes sammanfattning av hur
det gick till när de blev tillsammans.
2013 gifte de sig och det var då hon fick
sitt samiska efternamn.
Hon är inte särskilt delaktig i renskötseln, berättar hon, men ibland brukar
hon vara med vid renskiljningarna.
– Jag gör det enda jag är bra på i det
INSIKT NORRBOTTEN
NUMMER 3 • 2015
sammanhanget, nämligen att baka. Inget
samiskt bröd, utan mina egna specialmackor.
Hunden som var med där i skoterspåret hänger fortfarande med, nu elva år
gammal, och så har de ytterligare två
hundar.
Utöver att promenera med hundarna,
som är ett stort fritidsintresse, har hon
gjort något hon länge har drömt om – för
två år sedan tog både hon och hennes
dotter jägarexamen.
– För John-Erik är det ju en del av
näringen. För egen del spelar det absolut
ingen roll om jag skjuter något eller inte,
betonar hon.
Inte för att hon har några etiska problem med att döda ett djur och hon tycker skytte är roligt.
– Men om jag verkligen skulle skjuta i
fall jag stod där en tidig morgon och fick
syn på en mäktig 20-taggare i motljus –
det är jag osäker på. Det får vi se då.
Samma år som hon gifte sig tackade
hon ja till en fast tjänst vid Arjeplogs
hälsocentral.
DET VAR ETT STORT STEG för henne att
säga upp sig från sin anställning i Halland och bli frilansande läkare utan
INSIKT NORRBOTTEN
NUMMER 3 • 2015
säkerhetsnät. Nu tycker hon det är skönt
att vara anställd igen.
– Man blir en del av gemenskapen på
ett annat sätt.
Arjeplogs hälsocentral är dessutom
den bästa arbetsplats hon har varit på,
slår hon fast.
– Det är okomplicerat, alla hjälps åt,
vi har inga intriger, ingen prestige, utan
man gör det som behöver göras för att
det ska löpa smidigt. Personalen här är
dessutom otroligt erfaren. De har sett
allt.
Personalen här är
dessutom otroligt erfaren.
De har sett allt.
Hon understryker hur stor bredd och
variation det är på arbetsuppgifterna –
skador, trauman, hjärtinfarkter, bukskador, spädbarn med andningsproblematik.
– På det sättet är det ju väldigt dramatiskt ibland. Men sedan består vardagen
mest av de vanliga folksjukdomarna –
hjärt- och kärlproblematik och medicinska sjukdomar. Där har jag en bra bakgrund som internmedicinare.
Utöver de vardagliga sysslorna deltar
hon tillsammans med en sjuksköterska
och en sjukgymnast i ett regionalt forskningsprojekt om hjärtsvikt, som på sikt
ska förbättra överlevnaden bland drabbade.
HON KÄNNER ATT hon har blivit varmt
välkomnad av befolkningen i Arjeplog.
– Jag får mycket positiv feedback.
De tycker det är viktigt med kontinuitet.
Enda problemet är väl att jag är ensam
fast läkare tillsammans med ST-läkaren.
Så jag känner att de är väldigt rädda om
mig.
De varma känslorna är ömsesidiga.
– Det är speciellt här i Arjeplog.
Människor är öppna och rättframma.
Det är lätt att bli kär i befolkningen.
Hon har mött kvinnor som jobbat hårt
i hela sitt liv i skogen och gruvan, och
sett exempel på slitna leder som man
inte ser någon annanstans i Sverige.
– Men Arjeplogsborna oroar sig inte,
de är extremt tåliga och ofta lite lakoniska i sitt sätt att ta saker. Det finns en
sorts galghumor här som jag gillar.
U L R I K A VA L LG Å R DA
TARJA LEPOLA är ny ekonomi- och planeringsdirektör. Hon efterträder
Hans Rönnkvist som sedan 1 maj är tillförordnad
landstings-direktör. Tarja
kommer närmast från tjänsten som ekonomichef för division Länssjukvård och
har jobbat i landstinget sedan 1999.
JESSICA MAGNUSSON,
sjukgymnast, är ny som
projektledare för Fysisk
aktivitetet på recept, FaR,
vid Folkhälsocentrum.
Hon har tidigare varit anställd vid Parkinsonmottagningen, sjukgymnastikenheten, Sunderby sjukhus,
där hon bland annat arbetat med modellen FaR.
ERIK BJÖRKLUND är ny
inköpsjurist i landstinget
och ingår i inköpsstaben.
Han arbetar med upphandlingsjuridiska frågor
såsom avtal och rättsprocesser samt fungerar som ett internt
stöd. Erik hade tidigare motsvarande
tjänst på upphandlingsenheten och
arbetade före det som upphandlare.
CAMILLA HÄGGSTRÖM
har anställts som näringslivsstrateg, avdelningen
för regional utveckling.
Hon arbetar bland annat
med frågor som rör
mångfald, landsbygdsutveckling och
näringsliv. Camilla kommer närmast från
länsstyrelsen och en tjänst som landsbygdsutvecklare.
KERSTIN LINDSTRÖM är
ny som innovationsutvecklare vid utvecklingsavdelningen, FoI-enheten.
Hon har tidigare arbetat
som sjukgymnast vid
Piteå älvdals sjukhus. Kerstin kommer
närmast från projektet Innovationssluss
Norr.
17
KÅSERI PATRIK WARG
Läran om heminredning
I
dessa dagar är det helt avgörande för ett jämlikt äktenskap att kunna föreställa sig
en stor grön soffa i ett rum
där det redan står en liten röd soffa.
Den gröna soffan finns på Blocket
och bilden är tagen av en treåring
med mobiltelefon utan blixt. Min
hustru kan se precis hur det ska bli
med den nya gröna soffan. Det
enda jag kan se framför mig är hur
jag snart står ute i regnet och hakar
på släpvagnen.
Alla pratar ständigt om hur man
gör för att få ett rum modernt, fast
gammalt men nytt och lagom slitet,
men inte för mycket. För mindre
smakar mer och nyanserna av
ekbordet, stenslipat av timmer från
Wasaskeppet, måste tas upp i nästa
rum av den lilla fairtradade plåtljusstaken från den fattigaste byn
på Antarktis. Den ser ut som vilken
nedstampad colaburk som helst.
DET NÄRMSTA JAG varit att
matcha kläder, färger, möbler eller
att överhuvudtaget skapa något
i harmoni eller struktur, är att jag
vid arton for till Boden för mönst-
ring. Det var också där bland militärerna som min plats i den dekorativa branschen slogs i spillror. Ett av
proven bestod nämligen av små
teckningar, vilka man i tanken
skulle vika och klippa till tredimensionella figurer för att sedan kunna
avgöra om det blev en pentagon
eller neontetra. Testet speglade min
spatiala förmåga, att kunna se djup
och ordning i ett rum. Man kunde
ha nittiofyra rätt. Jag hade fyra,
trots att jag fuskade. Praktiskt sett
är jag blind.
JAG VET INTE hur många husvisningar jag underkände under vårt
tidiga äktenskap. Tanken på att
ägna en stor del av sitt enda liv
i någon av alla dessa villor var vidrig. Till slut begrep gumman min
varför: Jag kunde inte tänka mig att
flytta in i ett hus där det fanns gamla
gjutjärnspiedestaler, krusidulliga
fåtöljer, kristallkronor och guldpatinerade draperier. Det var omöjligt för mig att se att dessa saker inte
följde med huset vid ett köp.
Jag förstod inte att våra egna,
lite modernare gjutjärnspiedestaler
UR MUSEETS SAMLINGAR
skulle skapa en ny miljö i ett annat
boende. Hon fick gå själv på nästa
visning. En vecka senare hade vi
köpt ett hus.
Det betyder inte att jag är ointresserad av heminredning. Jag
gillar när det är mysigt och färgglatt och städat. Skillnaden mellan
mig och min maka och hennes
idoler i teve är att de vet hur det blir
mysigt och färgglatt och städat.
VÅRT LILLA GÅRDSHUS har jag fått
inreda själv. Jag har burit in grejor
i tio år nu. Hängt upp boxningssäckar, gömt sladdar och dammsugit ett par gånger. De gamla persiennerna har inte gått att dra upp
sedan jag flyttade in. Men även jag
påverkas förstås av den omgivande miljön och får mer gjort till
bättre resultat när familjens art
director har dragit upp persiennerna och röjt i ”grävlingsgrytet”. Jag
inser sådana gånger att trafikskyltar och fiskenät inte längre är
inne (de är utburna).
I min omvärldsanalys är inredningsboomen ett nästan oetiskt
välfärdsfenomen. Tänk er Arga
Foto: ÅKE ÅSTRÖM,
Norrbottens
museum
Kalixprästens högsäte
KRYSS nr 3
Senast den 10 augusti 2015 vill vi ha ditt korsord.
Skicka till: Insikt, NLL, 971 89 Luleå. Märk kuvertet ”Kryss 3”.
Fem vinnare får tre trisslotter vardera. Lycka till!
Lösning på
KRYSS nr 2, 2015
KRYSSVINNARE
EINI NUOTTANIEMI, Pajala
Namn..........................................................................................................................
EVA GRADIN, Luleå
LINDA SUNDVALL, Gällivare
Adress..........................................................................................................................
ÅSA JOHANSSON LEHTO, Boden
SIGRID LUNDSTRÖM, Piteå
Postnummer och ort ..............................................................................................
18
Trisslotter kommer med posten!
INSIKT NORRBOTTEN
NUMMER 3 • 2015
Ett föremål som tidigt hamnade i museets samlingar är
denna gamla karmstol. Den är utförd i, vad man kanske
skulle kunna kalla, en naiv barock stil och försedd med
praktfulla broderier på sits och ryggbricka. Broderierna
finns på en numera blekt blå bottenväv och består av
blommor och blad. Där syns också initialerna E S, samt
årtalet 1733.
E S betyder, i det här fallet, Erik Jonsson Sylvin. Erik
var född den 5 augusti 1708 i Skogs socken i Ångermanland. I tjugoårsåldern kom han till Uppsala för studier.
År 1740 promoverades han till magister och fyra år senare blev han prästvigd. Året därpå, 1745, tillträdde han
en komministertjänst i Härnösand.
År 1760 blev så Erik Sylvin utsedd till kyrkoherde
i Nederkalix församling.
Erik Sylvin avled 1777 och änkan flyttade efter nådeåret till Torneå. Förmodligen blev stolen kvar på prästgården tills den så småningom hamnade på museet,
drygt hundra år senare.
ROBERT POHJANEN
Inredningsarkitekten gå omkring
i flyktinglägren bortom Burundi
och föreslå Montazamitofsar på
Röda Korsets kamouflagesspräckliga liggunderlag.
PÅ GRANNFAMILJENS matbord
ligger en duk av ihopsydda kökshanddukar. Gumman fullkomligt
älskar den detaljen. Om min farmor
sett detta hade hon förstås tyckt
synd om den fattiga familjen som
försöker ersätta en linneduk med
trasor. Men idag, när vem som helst
kan köpa sig en masstillverkad duk
à la Franz Josef, så är de handvävda och uråldriga kökshanddukarna bland det käckaste
man kan ha i matsalen.
Som sagt, heminredning
är svårt att begripa. Men
jag intalar mig själv att min
kära fru nog tycker att det
är snitsigt att ha en släpvagnspåhakande, lönnfet
och kant- men inte lättstött
sextiotalspajsare, utan
spatial förmåga, i vardagsrummets gröna soffa.
Very Shabby Gubby Chic.
Tahmasebi vill nå ut
Som enda svensk har
Daryoush Tahmasebi fått en
poster utvald i den prestigefyllda tävlingen Biennal of
Poster Bolivia 2015.
— Det som driver mig är
ett socialt engagemang, säger
han.
Karmstol från
1700-talet med
kyrkoherden Erik
Sylvins initialer
broderade.
PATRIK WARG
är inte känd från
Idol, Gladiatorerna eller Let's
dance. Däremot
är han glad över
att vara läkare
i Norrbotten.
DARYOUSH TAHMASEBI, fotograf
vid Norrbottens museum, har deltagit i flera internationella postertävlingar under årens lopp. Denna
gång ställde
5 814 personer
från 71 länder
upp. Av alla affischer valdes 300
ut, fördelade på
fyra kategorier.
Bidraget Milk vs.
Missile tävlade
Daryoush Tahi kategori D,
masebi, fotoavsedd för icke
graf och formpublicerade post- givare.
Foto:
rar. Deltagarna
NOUSHAFARIN
MOUSSAVI
utgick från en
rubrik som även utgjorde utställningens tema: ”Happiness culture
with social responsibility”. Tahmasebi valde att belysa militärupprustning i utsatta länder.
– Efter en hel del tankearbete
fick jag idén att göra en hybrid
mellan en nappflaska och en projektil. Med utgångspunkt i vad
som brukar kallas en visuell
punchline skapades sedan den
grafiska formen. Det symboliska
är viktigt – budskapet ska gå fram
även om man inte stannar och
läser texten, berättar Daryoush
Tahmasebi.
Via festivalerna får hans affischer spridning på olika sätt,
bland annat via utställningar och
föreläsningar.
– Jag har aldrig ägnat mig åt
illustrativa, dekorativa eller kommersiella postrar. Mitt mål är att
föra ut viktiga budskap genom
mina verk, till exempel om demokrati och mänskliga rättigheter.
Milk vs. Missile visas i Bolivia.
U L R I K A E N G LU N D
FOTNOT: Läs mer om karmstolen på nll.se. Klicka dig
fram till Norrbottens museum, Samlingar och Månadens
föremål.
INSIKT NORRBOTTEN
NUMMER 3 • 2015
19
B-POSTTIDNING
NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING
Telefon 0920-28 40 00
www.nll.se
VI HÄLSAR PÅ ORTOPEDTEKNISK AVDELNING, SUNDERBY SJUKHUS
Ortopedteknik – från topp till tå
Ortopedmottagningens verkstad i Sunderbyn är en blandning av syateljé, skomakeri och
avancerad teknik, samtidigt
som anställda i sjukhuskläder
rör sig i miljön.
Avgjutningar av ben, fötter
och ryggar berättar om pågående arbeten. Det händer att
personer som bara kan sitta
reser sig och går ut, sedan de
fått rätt hjälpmedel.
DET SOM FÖRR kallades bandageverkstad är idag en avdelning där
man med datateknik, tekniska lösningar och nya material kan göra
mycket för patienterna. Mest känd
är avdelningen för proteser och
skoinlägg. Men här görs det mesta
från topp till tå – skyddsmössor till
öppnade skallben, korsetter, bråckbandage, skor, skenor …
En dag i veckan har personalen
ett gemensamt möte, men däremellan arbetar varje tekniker och
ingenjör efter sina egna planer för
att inte väntelistorna ska bli för
långa. Då de behöver samarbeta
görs överläggningar och samplanering.
Avdelningen har hela Norrbotten
som upptagningsområde. Totalt
arbetar elva personer i Sunderbyn
och två i Gällivare. Yrkeskategorierna är ortopedsytekniker, skotekniker, ortopedingenjörer och ortopedtekniker. Några från Sunderbyn
åker med jämna mellanrum iväg för
bokade besök på andra orter.
DET DOFTAR AV varm plast på
avdelningen, som består av både
kvinnor och män, äldre och yngre.
Yngst i teamet är den nyutbildade
ortopedingenjören Klara Blomgren
som har flyttat upp till Norrbotten
från Partille. Hon arbetar successivt
in sig i veteranen Nils-Göran Karlssons spår. Han har arbetat här i 46
år och räknar vid Insikts besök ner
dagarna till pensionen.
– Förr tillverkade vi allting själva, hantverket har försvunnit lite
idag. Nu får vi mer färdiga grejer
som vi anpassar. Men det har kommit många nya bra material också,
säger han.
Gips och olika sorters plast är
vanligt förekommande idag.
I SYATELJÉN SAMSAS Britt-Marie
Wiklund och Elisabeth Hallberg.
De har båda lärt sig yrket den praktiska vägen och använder många
egna kreativa knep i sitt skapande.
Ortopedskoteknikern Robert Nilsson har även han ett genuint hantverk i grunden.
– Min farfar var skomakare så jag
har väl fått det med mig tidigt, men
att jag hamnade här och är kvar
20
Ortopedingenjörerna
Linda Sjöström och
Klara Blomgren skapar
grunden till ett ledstöd
som formas efter patientens avgjutning.
Foto: ANDERS ALM
Nils-Göran
Karlsson har
jobbat i branschen i 46 år
och sett hantverk och material komma och
gå. Vissa patienter har han följt
från två veckors
ålder upp till
högskoleexamen.
Kristina Larsson,
Britt-Marie
Wiklund, Robert
Nilsson, Elisabet
Hallberg, Klara
Blomgren,
Lisbet Kämpe,
Kent-Ove
Öhman och
Tomas Ögren
utgör en del av
styrkan på ortopedmottagningens verkstad
i Sunderbyn.
efter 21 år var nog mer en slump,
säger han.
Många patienter återkommer
hela livet, från spädbarnsålder och
allt eftersom de växer – personalen
lär känna dem väl. Under årens
lopp har de som har varit här länge
också sett samhällsförändringarna
speglas i patienternas besvär. De
konstaterar att till exempel bråcken
har ökat markant, liksom diabetespatienter och barn med fotbesvär.
Trots att tekniken har gått framåt
och en del av det gamla hantverket
är borta kräver varje fall och patient
fortfarande uppfinningsrikedom,
kunskap och teknik. Varje sak som
görs är unik och ingen är den andra
lik. En liten detalj som klämmer
eller skaver kan göra lika stor skillnad som när rätt lösning ger användaren ett nytt liv.
BELÖNINGEN FÖR ALL TID som
kan läggas på en och samma konstruktion är att se hur mycket det
betyder för patienten. Det händer
att den som bara kan sitta när han
eller hon kommer dit, kan resa sig
och gå ut tack vare hjälpmedel som
har provats ut och specialtillverkats. De anställda beskriver det
som ett tacksamt jobb, där man får
mycket tillbaka.
Personalomsättningen är låg –
det handlar om ett stabilt och väl
inarbetat team. Och det är tur – det
är inte lätt att rekrytera nya på
området.
– Ingenjörer och ortopedtekniker
utbildas i Jönköping. Ortopedingenjörsutbildningen är en universitetsutbildning på tre år med
intagning varje år och teknikerutbildningen är tvåårig med intagning vart annat år, berättar Kristina
Larsson, enhetschef.
A N N A B E R G ST R Ö M
FAKTA
Ortopedteknik
Den ortopedtekniska avdelningen
hade cirka 4 100 patientbesök från
öppenvården under 2014. Till detta
kommer tillverkning och produktion
av hjälpmedel samt service till slutenvårdspatienter i Sunderbyn och
Gällivare.
Ortopedingenjörer/ortopedtekniker medverkar i följande team:
O Habiliteringsteamet (gör ronder
i Sunderbyn, Kalix, Piteå och Gällivare).
O Fotteamet (gör rond tillsammans
med ortopedläkare, medicinläkare,
infektionsläkare och fotvårdsspecialist).
O Protesteamet (gör rond tillsammans med ortopedläkare, sjukgymnast/fysioterapeut och arbetsINSIKT NORRBOTTEN
terapeut).
NUMMER 1 • 2014