Vaktmästare som sköter det mesta

Nummer 2 2015
B-POSTTIDNING
NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING
Telefon 0920-28 40 00
www.nll.se
VI HÄLSAR PÅ VAKTMÄSTERIET, KALIX SJUKHUS
PERSONALTIDNINGEN FÖR
NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING
Magnus Rönnbäck, Erik Berlin,
praktikanten Christer Bergmark
och Kjell-Erik Bergström har fullt
upp i vaktmästeriet på Kalix sjukhus. Här med bland annat verktyg,
postvagn och mattransport.
Foto: MARIA ÅSÉN
Vaktmästare som sköter det mesta
Finns det allkonstnärer så är det
i vaktmästeriet vid Kalix sjukhus man hittar dem. Här arbetar
tre personer vars uppgifter
spänner från mat-, tvätt- och
postleveranser till visningar på
bårhuset.
VI MÖTER ETT VÄL sammansvetsat
och samkört team. Det krävs när
schemat är tajt och uppgifterna
många.
– Jag tycker att det är en väldigt
bra arbetsplats. Det är varierande
och man får träffa mycket folk,
säger Kjell-Erik Bergström, som
går på en vakant tjänst som ska tillsättas inom kort.
Det finns ett schema över vem
som gör vad varje dag.
– Vissa saker gör vi tillsammans,
andra uppgifter delar vi upp mellan
oss. Eftersom vi även jobbar helger
är det bara vissa dagar som alla är
här samtidigt, förklarar Erik Berlin.
Arbetet börjar redan tidigt på
morgonen med snöskottning och
sandning. Dagligen transporteras
mat från kommunköket till sjukhuset, och körs sedan ut till alla
avdelningar. Varje vardag är det
postsortering och utkörning av
post.
Fyra dagar per vecka kommer
varutransporter, två dagar i veckan
är det förrådsleverans. Dessutom
20
Det här
är ett fint
gäng att
jobba med.
Erik Berlin är
även obduktionstekniker.
Idag görs inte
längre obduktioner i Kalix men
han ansvarar
bland annat för
att ta ut implantat.
ska de hinna med service, underhåll och sophantering.
Under en period var vaktmästeriet utlagt på ett privat företag men
är nu tillbaka i landstingets regi.
ERIK BERLIN HAR arbetat som
vaktmästare på sjukhuset i 30 år.
– Jag började när jag var 17 år
och har utbildat mig allt eftersom.
Skillnaden mellan den tiden och
idag är att det är mer jobb och fler
uppgifter nu men färre anställda.
Allra helst skulle jag vilja att vi hade
en person till, för att kunna ge
samma service som förr. I dag
måste vi ibland säga nej till en del.
Hans tjänst innefattar även
obduktionsteknik. Han är utbildad
obduktionstekniker, vilket inte är
helt vanligt på sjukhusvaktmästerier i dag.
– Vi är runt 100 obduktionstekniker i hela Sverige som träffas
en gång per år, berättar han.
Tidigare fick Erik Berlin assistera
vid obduktioner tillsammans med
läkare. I dag skickas alla obduktioner vidare till större sjukhus. Nu
handlar det främst om att han på
egen hand tar ut implantat som
pacemakers, smärtpumpar med
mera. I de fall där anhöriga ger sitt
medgivande bistår han även demensforskningen, i samråd med
involverade läkare.
Under vårt samtal avviker en av
vaktmästarna för att möta en finsk
begravningsbyrå som kommer för
kistläggning. Varje gång dödsfall
sker på sjukhuset är det också vaktmästeriet som rings ut för att ta
patienten till bårhuset och ta emot
anhöriga för avsked och visningar.
Det kan bli vilken tid på dygnet och
vilken dag i veckan som helst.
Många gånger får vaktmästarna
möta starka känslor. På en liten ort
som Kalix är det inte heller ovanligt
att personalen känner igen dem de
får ta hand om, både levande och
döda. Inför visningar ställs ett särskilt rum i ordning för de anhöriga,
man tänder ljus och tar emot på ett
värdigt sätt.
Uppgifterna kräver att vaktmästarna är diskreta, respektfulla och
har känsla för sitt jobb.
– Det är många som säger att de
inte vill jobba med döden. Någon
hjälp eller samtal efter jobbiga händelser som man kanske har på andra
arbetsplatser har vi aldrig fått. Men
det är naturligt att vi pratar mellan
varandra om det vi är med om,
säger Erik Berlin.
Kjell-Erik Bergström trivs också
med vaktmästarkollegorna.
– Det här är ett fint gäng att
jobba med, säger han.
A N N A B E R G ST R Ö M
FAKTA
Sjukhusvaktmästare
O Av länets fem sjukhus har Kalix
och Sunderbyn vaktmästerier som
drivs i landstingets egen regi.
O Landstinget har 13 vaktmästare
anställda i Sunderbyn, varav en är
enhetschef för vaktmästeriet. I Kalix arbetar tre vaktmästare. De delar enhetschef med städ, reception med mera.
O I Piteå, Gällivare och Kiruna drivs
vaktmästerierna på entreprenad
av Caverion, ISS respektive Riksbyggen. I Piteå och Kiruna finns
även ett samarbete med Samhall.
INSIKT NORRBOTTEN
Källa: NLL
NUMMER 1 • 2014
Järnkvinnan
Annika Nilsson, landstingets egen ”ironlady”.
SIDORNA 16–17
Tema: Vårdnära service provas i landstinget
Terapihunden Leia redo för nya jobbet
Så ska unga kunna må bättre
SIDORNA 8–11
SIDORNA 5–7
SIDORNA 12-13
KRÖNIKÖREN KRISTINA JONSSON
”Misstankarna går direkt till
baksätet och familjens yngsta,
som använder mobilen som
en förlängning av ryggmärgen …”
VÄLKOMMEN
INNEHÅLL
16
SEN SIST…
NUMMER 2 • 2015
Nyheter från landstingets webb
Många kvinnor på bild
– som det ser ut i vården
Division Service har tillsammans med Laboratoriemedicin startat en transportlinje mellan KirunaGällivare-Sunderbyn.
Internposten går från Kiruna-Gällivare på eftermiddagen, är framme i Sunderbyn på kvällen och
sorteras sedan ut till respektive ort och enhet.
Internpost till Malmfälten transporteras på eftermiddagen, är framme på kvällen och sorteras ut till
respektive enhet under förmiddagen.
Linjen kan ta lite längre tid än vanlig postgång,
men innebär att landstinget kommer att spara en
del pengar.
norna vi möter att i stället försöka hitta och skicka
fram en man – kanske en chef – som får uttala sig.
Jag kan också känna en sådan glädje över alla
kvinnor som ställer upp när vi kommer farande.
Många skulle aldrig säga ja till att vara med i en
dagstidning, men tvekar inte till att medverka i
Insikt. Att i det läget be dem att i stället hämta någon
kille, som kanske inte är lika insatt i frågan, vore
enbart dumt. Sedan är jag förstås glad över att
männen också vill vara med! Läs till exempel om
vaktmästarna i Kalix på sista sidan.
I NYFIKEN PÅ får ni möta Annika Nilsson, elit-
motionär. Och trots att jag nyligen, på ett seminarium om jämlik och inkluderande kommunikation, fick höra att det är helt åt skogen
att fråga en kvinna hur hon samtidigt fixar
familjen, så kunde jag inte låta bli att göra
just det. Men lovar, jag hade ställt samma
fråga till en man som tränar 14 timmar
per vecka, sköter ett heltidsjobb och har
tre barn hemma.
TILL SIST: Vintern har äntligen gett
med sig, men känslan av kyla dröjer
sig kvar. I maj fattar landstingspolitikerna beslut om framtida förändringar, troligen ett sparpaket modell större. Den som lever får se.
NÄR DET KOMMER till mark-
nadsföring kan det vara på sin
plats med en mer tillrättalagd
bild, för att visa hur landstinget vill att verkligheten ska vara.
Men personaltidningen har till
uppgift att låta människor komma
till tals och känna igen sig. Av den
anledningen vore det märkligt att be kvin-
ULRIKA ENGLUND,
redaktör för Insikt
Foto: MARIA ÅSÉN
STRUKTURER VAD GÄLLER kvinnor och män kan
vara hopplöst sega. Ett exempel är uppdelningen
inom olika yrken. Ungefär 80 procent av alla som
arbetar i landstinget är kvinnor, resten är män. Bland
männen finns procentuellt sett fler chefer. Så har det
sett ut i många år.
Allt som görs i landstinget ska genomsyras
av ett jämställdhetsperspektiv. Med jämna
mellanrum – en gång varje eller vartannat år – får jag därför i uppgift att
räkna hur många kvinnor respektive
män som finns på de bilder vi har
i personaltidningen. Och jag räknar.
Och räknar. Och kommer alltid fram
till samma resultat: det är en klar övervikt av kvinnor.
Frågan är bara vad jag ska göra av
siffrorna. Hittills har ingen kunnat
säga om det är ett bra eller dåligt
resultat. ”Det är inte så enkelt”,
är det vanligaste svaret när jag
frågat dem som specialiserat
sig på genus och jämställdhet.
Ny linje för internpost
På väg mot nya mål
Nytt grepp på akuten
4
I Kalix ska en ny form av akutvårdsplatser provas, som
har bättre övervakning än de nuvarande obs-platserna.
Om modellen införs kan antalet ambulanstransporter till
Sunderbyn komma att minska.
Examen för hundekipage
5–7
Psykiatrin länsgemensamt i Öjebyn tar hundar till hjälp
i vården. Insikt var med när det första ekipaget av sex
examinerades.
Ny personal ger service
8–11
Servicepersonal tar över arbetsuppgifter som inte kräver
vårdutbildning, allt från lokalvård, måltidshantering till
transporter av patienter och prover. Vårdnära servicekonceptet har provats vid sex avdelningar, i Kalix och
Sunderbyn. Nu utvidgas pilotprojektet med ytterligare
två avdelningar.
Lära för livet
12–13
SAM-projektet ska ge barn och unga möjlighet och
förutsättningar att må bättre. ”Det har saknats någon
form av förebyggande arbete i Norrbotten”, säger Linda
Moestam, projektledare.
Begränsning för bokslukare
14
Biblioteken begränsar antalet utlån av e-böcker till två
per låntagare och månad. Detta sedan leverantören
infört en ny prissättning.
Mångsyssslare i Kalix
LANDSTINGET FÖR 25 ÅR SEDAN ...
... OCH FÖR 10 ÅR SEDAN
Sedan ett år har de anställda i landstinget rätt till
gratis läkarbesök. ”Ta med lönebeskedet när ni går
till doktorn. Då slipper vi de dagliga och ibland ganska otrevliga diskussionerna om vem som är landstingsanställd och har fri läkarvård”, uppmanar Mary
Ahlström i patientkassan på Luleå lasarett.
Ur Landstingstidningen nr 4, 1990
I december 2004 invigdes den efterlängtade dialysmottagningen i Piteå. Till att börja med har ett tiotal
patienter ”tagits hem” från Sunderbyn. Knappt elva
miljoner kronor har ombyggnationer och investeringar kostat. Samtidigt som patienterna slipper långa
resor minskar taxikostnaderna med cirka 800 000
kronor per år.
Ur Landstingstidningen nr 2, 2005
INSIKT är en personaltidning producerad vid kommunikationsavdelningen,
Norrbottens läns landsting. Den utkommer med fem till sju nummer per år och
har en upplaga på
10 500 exemplar.
Insikt på webben:
nll.se/landstingstidningen
2
POSTADRESS: Insikt Norrbotten
Kommunikationsavdelningen
NLL, 971 89 Luleå
OMSLAGSFOTO: Maria Åsén
BESÖKSADRESS: Landstingshuset,
Robertsviksgatan 7, Luleå
ÅRGÅNG: 42
ANSVARIG UTGIVARE
OCH REDAKTÖR: Ulrika Englund
0920-28 43 64, 070-32 55 750
ulrika.englund@nll.se
GRAFISK FORM:
Tor-Arne Moe, Moe Media AB
PRESSLÄGGNING: 7 april 2015
NÄSTA NUMMER: 12 juni 2015
TEKNISK PRODUKTION: Daily print
Innehållet i Insikt får gärna citeras om
källan anges.
20
Vaktmästarna som arbetar vid Kalix sjukhus ska kunna
mycket. De ansvarar för mat- och postleveranser, men
också för mottagning av anhöriga och visningar på
bårhuset.
Dessutom:
Sen sist
Krönikören
På gång
Dagens ros
NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING,
NLL, har till huvuduppgift att erbjuda
länets cirka 250 000 invånare hälsooch sjukvård samt tandvård. Landstinget arbetar även med regional
utveckling inom kultur, utbildning,
näringspolitik och kommunikationer.
NLL bedriver verksamhet vid fem
sjukhus, 30 hälsocentraler, 26 tandvårdskliniker och fyra tandvårdsannex.
Landstinget är en av länets största
arbetsgivare med cirka 7 000 anställda.
Bland dessa finns drygt 700
3
13
14
16
Nytt om namn
Krysset
Doktor Warg kåserar
Ur museets samlingar
17
18
19
19
läkare och 2 100 sjuksköterskor. 500
personer arbetar med tandvård, 430
med teknik, 100 med socialt och kurativt arbete, 70 med kultur/turism och
1 050 med administration.
INSIKT NORRBOTTEN
NUMMER 2 • 2015
Kassberg disputerar
”Vårdpersonalen ska möta patienten som en medmänniska med vilja, förmågor, ansvar och behov”, säger Inger Ekman,
professor i omvårdnad.
Foto: ULRIKA ENGLUND
Tryggare patienter
med ny vårdmodell
Intresset var rekordstort när
Inger Ekman, professor i omvårdnad, kom till Norrbotten för
att berätta om personcentrerad
vård.
— Ett personcentrerat arbetssätt är inte bara positivt för den
enskilde patienten utan också
kostnadseffektivt. Våra studier
har visat på en minskning av
det totala antalet vårddagar
med mellan 30 och 50 procent,
säger hon.
OMKRING 150 PERSONER följde
seminariet på plats i sessionssalen
i Landstingshuset i Luleå, medan
närmare hundra deltog via videolänk. På många hälsocentraler och
sjukhus hade bland annat sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter bänkat sig för att höra
mer om personcentrerad vård och
hur samarbete med patienten både
kan höja kvaliteten på vården och
göra den effektivare.
Seminariet – ett samarrangemang mellan Norrbottens läns
landsting, Luleå tekniska universitet och Vårdförbundet – inleds av
sjuksköterskorna och universitetslektorerna Malin Olsson och Birgitta Lindberg. De samtalar kring
människosyn, etik och vad det innebär att vara människa. De konstaterar att förutsättningarna för en personcentrerad vård absolut finns,
men att det behövs vilja, kunskap
och en etisk medvetenhet.
Inger Ekman är föreståndare för
Centrum för personcentrerad vård
vid Göteborgs universitet, där forskning, implementering och utbildning genomförs. Hon börjar med
att ringa in vad personcentrerad
vård är. Kort beskrivet går det ut på
att låta vården ta sin utgångspunkt
i varje människas förutsättningar,
resurser och behov.
– Det är en arbetsmodell, där
patienten går från att vara ett passivt objekt till ett aktivt subjekt,
säger hon.
INSIKT NORRBOTTEN
NUMMER 2 • 2015
”Personcentrerad vård ligger i tiden”,
säger Åsa Engström, biträdande
professor vid Institutionen för hälsovetenskap, till höger. Lektorerna
Birgitta Lindberg och Malin Olsson
inledde seminariet.
För vårdpersonalen handlar det
om att se personen i stället för patienten.
– Ofta är det ont om tid. Men alla
möten går att göra något av, oavsett
hur korta de är.
DEN PERSONCENTRERADE vården
bygger på ett partnerskap mellan
patient/närstående och vårdgivare,
där berättelsen är utgångspunkten.
Första steget är att ta del av patientens erfarenheter och egen beskrivning, ofta tillsammans med anhöriga, samtidigt som det sker en medicinsk datainsamling. Men det handlar inte om att lyssna i största allmänhet. Observationer och enkäter
kan bidra till en tydligare bild. Steg
två är att upprätta en personlig hälsoplan, där patienten och deras
anhöriga verkligen får chans att
bidra. Överenskommelsen ska
dokumenteras. Det tredje steget är
en utskrivning i enlighet med planen.
Skillnaden är stor jämfört med
dagens modell.
– I den görs ofta en inledande
medicinsk datainsamling, som
sedan byggs på med tillägg av mer
data allt eftersom. Sedan sker en
utskrivning när det är möjligt.
IFRÅGA OM DELAKTIGHET ligger
den svenska vården inte särskilt bra
till. Resultat från den amerikanska
sjukvårdsstiftelsen The Commonwealth Funds senaste undersökning
om befolkningens erfarenheter av
hälso- och sjukvården, där Sverige
jämförs med tio andra länder, talar
sitt tydliga språk. Bara 48 procent,
alltså inte ens hälften av patienterna, känner att de får vara delaktiga
i sin vård.
– Det är statistik att ta på största
allvar, säger Inger Ekman.
Enligt utvärderingar ger personcentrerad vård signifikant tryggare
patienter. Arbetssättet ger också
effekter som kan minska kostnaderna för landstingen. En studie av
äldre patienter som råkat ut för
höftledsfraktur visar att personcentrerad vård jämfört med traditionell
vård leder till:
O En förbättrad smärtlindring samt
en minskning av trycksår eller
andra medicinska komplikationer.
O En minskning av antalet vårddagar med 50 procent.
O En reducering av vårdkostnader
med 40 procent.
INFÖRANDET AV personcentrerad
vård har beskrivits som ett begynnande paradigmskifte inom den
svenska hälso- och sjukvården. Men
Inger Ekman tror inte att det blir
enkelt att få ett brett genomslag för
den nya modellen.
– Hälso- och sjukvårdens nuvarande struktur har flera hundra år
på nacken. I dag är det ett väldigt
fokus på den medicinska delen.
Den ska självklart vara med även
fortsättningsvis, men vi har mycket
att vinna på att ta bättre vara på en
persons inneboende resurser.
Hon punkterar sedan villfarelsen
att vi redan har en personcentrerad
vård i Sverige.
– För att vi ska kunna säga det
ska modellen användas alltid av
alla samtidigt. Det skulle ge dramatiskt stora effekter.
U L R I K A E N G LU N D
Ann-Charlotte Kassberg blir den
första landstingsdoktoranden
som disputerar i ämnet arbetsterapi vid Luleå tekniska universitet. Titeln på avhandlingen är Förmåga att använda vardagsteknik efter
förvärvad hjärnskada – med fokus mot arbete.
Hennes studier visar bland annat att det kan finnas variationer i förmågan att använda vardagsteknik, till exempel mobiltelefon, bland personer med
förvärvad hjärnskada. Det kan även finnas ett
samband mellan förmågan och funktionshindrets
svårighetsgrad, vilket kan inverka på möjligheten
att arbeta. Delar av avhandlingen har utförts i samverkan med forskare från Karolinska institutet.
Ann-Charlotte Kassberg, som har ingått i landstingets och Luleå tekniska universitets gemensamma forskarskola, lägger fram sin avhandling
fredagen den 17 april 2015.
Turné om patientavgifter
Den 1 maj träder de nya patientavgifterna i kraft.
Inför förändringen gör personal från Hälso- och
sjukvårdsenheten, Administrativ Service och Länsteknik en informationsturné till sjukhusorterna.
Följande besök är inplanerade:
8 april Piteå (Häggen)
10 april Kalix (Staren)
13 april Sunderbyn (Aulan)
14 april Kiruna (Samlingssalen),
15 april Gällivare (Stora Sjöfallet,
sänds via videokonferens till Jokkmokk och Pajala)
23 april Sunderbyn (Aulan).
Bättre överblick
Den nya HR-portalen har tagits i bruk. Systemet ska
ge både medarbetaren och chefen en bättre överblick i fråga om allt som rör anställningen.
Det finns instruktionsfilmer och lathundar att ta
del av på Kunskapsbanken som nås via intranätet
Insidan.
Utbildning i Projektil
Under våren anordnas två utbildningar i Projektil,
landstingets gemensamma projektmodell. Syftet
med Projektil är att ge riktlinjer för hur projektarbete ska bedrivas inom Norrbottens läns landsting. Modellen innebär att projekten kan drivas mer
effektivt, med säkerställd kvalitet och dokumentation. Utbildningarna anordnas vid Sunderby folkhögskola den 21-22 maj samt 27-28 maj.
FoI i stället för FoU
Forsknings- och utvecklingsenheten,
FoU, har bytt namn. Forskningsoch innovationsenheten, FoI, ska
samordna landstingets arbete inom
forskning, e-hälsa, innovation och
förbättringsområdet. FoI är en gemensam
resurs för landstingets forskning och ska ge medarbetare stöd genom rådgivning, metodstöd och
forskningsanslag. FoI ingår i Utvecklingsavdelningen i Landstingsdirektörens stab.
3
Jenny Andersson, ivasjuksköterska, är projektledare för försöket med
akutvårdsplatser i Kalix.
HALLÅ DÄR…
Foto: MARIA ÅSÉN
Nya akutvårdsplatser
kan förkorta vårdtiden
Under två veckor ska en ny form av
akutvårdsplatser provas och utvärderas vid akuten i Kalix.
Platserna har bättre övervakning
och bemanning än nuvarande obsplatser. Tanken är att förändringen
ska minska trycket på slutenvården
och öka tryggheten för både patienter och personal.
BÄTTRE FLÖDE I VÅRDEN är ett nationellt
projekt med Sveriges kommuner och
landsting, SKL, som huvudman. Norrbottens läns landsting har två delprojekt som
drivs parallellt, med gemensamma teamträffar och styrgruppsmöten. Det ena
berör ambulanssjukvård i öppenvårdssamverkan i Haparanda, Övertorneå, Överkalix och Kalix. Det andra gäller så kallade
akutvårdsplatser som man nu tittar på för
att utöka akutverksamheten i Kalix. I arbetet ingår även primärvården i Övertorneå.
– Vi har kompetens att ta hand om fler
än vi gör idag och vill komma bort från att
exempelvis skicka patienter nattetid till
Sunderbyn där de ofta ändå får vänta,
säger iva-sjuksköterskan Jenny Andersson, som leder delprojektet om akutvårdsplatser.
Hon ser det som en möjlighet till
utveckling av något nytt som gör Kalix
sjukhus unikt i länet, med en modell som
fler skulle kunna följa i framtiden.
– Det är inspirerande och positivt. Alla
inblandade skulle vinna på det här, menar
hon.
TANKEN MED akutvårdsplatserna är att
de ska ha bättre övervakning och monitorering än de nuvarande obs-platserna,
som om detta införs skulle försvinna.
Akutvårdsplatserna ska kunna användas
för kortare utredningar och behandlingar
som inte kräver inläggning i slutenvård.
Det skulle innebära att slutenvården får
färre akutpatienter. Man frigör också
resurser för akut omhändertagande på
akutmottagningen och för akuta ambulanstransporter. Dessutom skulle patienternas väntetid bli kortare.
I Kalix betyder det att två obs-platser,
enligt den modell som nu ska testas, försvinner och ersätts med fem bättre övervakade akutvårdsplatser. Där kan patienter
stanna i upp till 24 timmar och på plats i
Kalix få de insatser som krävs.
Under våren kommer två testveckor att
genomföras, med ordinarie personal och i
befintliga lokaler.
– Men blir det ett beslut om att införa
akutvårdsplatser måste det till rekrytering, säger Jenny Andersson.
BIRGITTA FORSBERG är verksamhetschef.
– Vi kommer att lyfta det som ett ärende till politiken eftersom det innebär en ny
verksamhet. Denna typ av verksamhet är
införd på sjukhus i andra delar av landet
och har fallit väl ut. Vi ser fram emot att få
testa hos oss utifrån de fördelar vi ser,
säger hon.
Under våren har Jenny Andersson och
projektledaren för ambulansprojektet,
Torbjörn Resin, chef för ivak i Kalix,
besökt hälsocentralerna i östra Norrbotten
för att presentera de båda projekten och få
respons.
– Vi har dessutom gjort enkäter om de
befintliga obs-platserna och fått in en del
tankar via en idélåda. Vi har även haft
patientmedverkan med hjälp av en enkät
och intervjuer, säger Jenny Andersson.
A N N A B E R G ST R Ö M
FAKTA
Akutvårdsplatser
Genom projektet Bättre flöde i vården ska
möjligheten att inrätta akutvårdsplatser i
Kalix ses över. Underlaget, som bland annat baseras på två veckors test i liten skala,
ska presenteras i maj i år.
Akutvårdsplatser kan bland annat göra
det enklare att:
O Inte slösa med patientens tid genom att
flödet för den akuta patienten blir effektivare.
O Styra till rätt vård.
O Undvika icke värdeskapande inläggningar.
O I högre utsträckning ta hand om egna
patienter.
O Få nöjda och trygga patienter.
O Få nöjda och trygga medarbetare.
O Undvika vård på vägen när det är möjligt.
O Minska antalet ambulanstransporter, vilket frigör ambulansresurser för akuta
uppdrag.
Källa: NLL
Högst betyg till Hortlax hälsocentral — igen
Flera hälsocentraler i länet har förbättrat sina resultat i den nationella
patientenkäten. Mest nöjd med vården är de som besöker Hortlax hälsocentral utanför Piteå.
För fjärde året i rad deltar hälsocentralerna
i Norrbotten i mätningen Nationell patientenkät. I mätningen ingår både landstingsdrivna hälsocentraler och privata hälso-
4
centraler. Hortlax hälsocentral har hittills
legat i topp i alla mätningarna och fortsätter att förbättra sina resultat.
Men även på andra håll är patienterna
mer nöjda idag än de var för fyra år sedan
när mätningarna startade i länet. Det gäller
till exempel Granitens hälsocentral i Kiruna,
Laponia hälsocentral i Gällivare och Kalix
hälsocentral.
— Det är glädjande att se att flera av häl-
socentralerna har förbättrat sina resultat
över tid. Det är viktigt för oss att få veta
hur patienterna upplever vården, så att vi
kan jobba vidare med att förbättra det som
inte fungerar, säger Ylva Sundkvist, divisionschef för Närsjukvården.
Om man ser till hur patienterna upplever vården som helhet ligger resultaten
för hälsocentralerna i Norrbotten på
samma nivå som riket i övrigt.
… MATS BRÄNNSTRÖM, landstingsdirektör. Den 30
april lämnar du ditt
jobb och Norrbotten. Vad ligger
bakom beslutet?
– Jag har veckopendlat mellan
Umeå och Luleå i fyra års tid. Det
har tagit på mig, men också på
resten av familjen. Vi stod inför
valet att flytta till Luleå, men
efter noga övervägande bestämde
jag mig för att i stället sluta som
landstingsdirektör och återvända
till Umeå. Men det var inget lätt
beslut.
Hur gick tankarna?
– Det finns en hel del på plussidan vad gäller Norrbotten. Jag
har trivts fantastiskt bra, både
med jobbet och med kollegorna.
Arbetet har varit tillfredsställande. Något jag uppskattar är den
pragmatiska inställning som finns
i landstinget – både chefer och
övrig personal är inriktade på att
lösa de problem som uppstår.
Du började som utvecklingschef
och blev sedan biträdande landstingsdirektör, innan du tog över
som landstingsdirektör efter
Gunnar Persson för två år sedan.
Vad kommer du att minnas bäst
från åren i Norrbotten?
– Det var omtumlande när
landstingsdirektören Elisabeth
Holmgren avled efter en kort tids
sjukdom. På bara några veckor
förändrades förutsättningarna för
flera av oss i ledningen. I övrigt
har vi genomfört en stor omorganisation som krävt mycket jobb
och engagemang. Det har varit
intensiva år.
Vilka är landstingets största utmaningar?
– Ekonomin och bemanningen,
frågor som dessutom hänger
ihop, kommer att prägla både
NLL och andra landsting mycket
under de kommande åren.
– Folkhälsan är en annan stor
utmaning. Norrbotten har landets
högsta insjuknandefrekvens i
hjärt-kärlsjukdom. Det är en jätteviktig fråga för enskilda men
samtidigt en ekonomisk fråga –
brister i folkhälsan kostar mycket
pengar för landstinget.
Med tanke på det kommande
sparpaketet och den nya politiska
ledningen — är det rätt tidpunkt
att lämna landstinget just nu?
– Jag slutar eftersom mitt förordnande går ut. Egentligen finns
det nog inte lämplig tidpunkt
eftersom det i någon mening alltid är någon sorts kris i landstingen. Det har att göra med att medborgarnas förväntningar och våra
egna ambitioner alltid överstiger
våra resurser och vår förmåga.
Du är läkare i grunden. Har du
funderat på att arbeta med patienter igen?
– Det har gått några år. I så fall
måste jag först friska upp mina
färdigheter på området.
Har du något nytt jobb på gång?
– Nej, jag är öppen för olika
alternativ. Samtidigt är den tid
som vi har framför oss inte den
sämsta om man befinner sig mellan två jobb…
”Vi har blivit ett sådant tajt team”, säger Zandra Nyman, sjuksköterska, om
hunden och numera arbetskamraten Leia. Hundpsykologerna Lena Andersson
och Yvonne Fång är nöjda – ett års träning har fått hundarna och deras förare
att utvecklas till samspelta ekipage.
Foto: MARIA ÅSÉN
MED HUNDAR TILL
HJÄLP I PSYKIATRIN
Psykiatrin länsgemensamt i Öjebyn
är den första rättspsykiatriska klinik
i Sverige som utbildar terapihundar.
— När man provar något nytt får
man vara beredd på både farhågor
och ifrågasättanden. När de ser att
det vi gör ger resultat förbyts det
ofta i nyfikenhet, säger Rolf Stenvall,
verksamhetschef.
U L R I K A E N G LU N D
INSIKT NORRBOTTEN
NUMMER 2 • 2015
INSIKT NORRBOTTEN
NUMMER 2 • 2015
A
tt använda hundar inom
vården och äldreomsorgen förekommer på
många håll. Att ta dem
till hjälp inom vuxenpsykiatrin
är mer ovanligt. I Öjebyn har sex
anställda och deras privata hundar
utbildats till terapihundekipage.
Allt började när Rolf Stenvall
som ny verksamhetschef upptäckte
att personalen till och från använde
sina egna hundar för att nå patienterna.
– Jag hade egen erfarenhet av
hur mycket hundar kan tillföra
i vården och ville inte ta bort möjligheten, men ansåg att det skulle
ske under mer ordnade former.
Nu har vi utbildade ekipage med
behörighet att ge hundunderstödda
behandlingar, säger han.
Alla patientmöten där hunden
är med dokumenteras. Det är
patienten själv som väljer om han
eller hon alls vill träffa en hund.
Allergihänsyn och säkerhet tas alltid i beaktande.
– Terapihunden är en behandlingsinsats av flera som vi kan
använda oss av.
Tre delar ingår för att bli godkänd som terapihundekipage.
Hundarna har testats för sin lämplighet; de ska vara trygga, sociala
och intresserade. Både hund och
förare har tränat tillsammans under
ett års tid. Bägge ska i ett avslutande test uppvisa att de tagit till sig
kunskaperna.
SJÄLVA UTBILDNINGEN består av
tre block. Två erfarna hundpsykologer har lett arbetet med hundarna
och deras ägare. Fem träffar à tre
dagar har varvats med övningsuppgifter. Mycket har handlat om att
utveckla hundförarens förmåga att
läsa av sin hund, som även lärt sig
agera på bestämda signaler. Ett
reträttkommando får till exempel
hunden att snabbt lämna en hotfull E
5
Färre unga
gör abort
Foto: MARIA ÅSÉN
SUSANNE
NILSSON,
specialistsjuksköterska, med
Lady, tollare.
ZANDRA
NYMAN,
sjuksköterska, med
Leia, amerikansk
staffordshireterrier.
INGEGERD
GUSTAFSSON,
sjuksköterska,
med Nora,
toypudel.
GUNVOR
AJAX,
skötare,
med Bella,
cocker spaniel.
JONAS
LINDGREN,
skötare, med
Kibo, flatcoated
retriever.
KARIN
LUNDBERG,
kurator,
med Alice,
chihuahua.
Lady är en hund med stort hjärta. ”Är hon
i ett rum med flera patienter är hon noga
med att ge var och en uppmärksamhet”,
säger ägaren Susanne Nilsson.
Arbetsselen är på och Bella vet att
det är dags för henne och matte
Gunvor Ajax att börja jobba.
E eller obehaglig situation, utan att
Med ett enkelt kommando får Karin Lundberg chihuahuan Alice att flytta sig till en
annan plats. Det handlar om att snabbt
kunna få bort hunden från en obekväm
situation.
behandlarens kontakt med patienten påverkas.
Kuratorn Frida Söderberg och
psykologen Britt-Marie Niemi, båda
anställda vid Psykiatrin länsgemensamt, har ansvarat för teoriavsnittet. Under totalt 30 timmar har
sjuksköterskorna och skötarna lyssnat till föreläsningar, diskuterat
facklitteratur samt medverkat i en
studiecirkel inom tre områden:
anknytningsteori, mentalisering
och affektteori. De har även utbildats för att leda studiecirkeln
Affektskolan med terapihund.
Mellan mötestillfällena har de studerat på egen hand.
Tack vare Frida Söderberg
kommer satsningen dessutom att
utvärderas vetenskapligt.
– Jag läser grundläggande psykoterapi vid Umeå universitet och
dokumenterar implementeringen
under mina studier, berättar hon.
Det tredje blocket handlar om
hur det hunden och föraren lärt sig
ska införas och användas i verksamheten – hur de teoretiska och praktiska kunskaperna på bästa sätt ska
komma patienterna till godo.
DÄR HAR BEHANDLAREN Lena
Stenvall, tillsammans med två kollegor vid Skellefteå allmänpsykiatri, bidragit med kunskap om hur
terapihundar kan användas i psykiatrins tjänst. Hon påpekar att
utgångspunkten är att hunden ska
fungera som ett verktyg för att ge
patienten möjlighet att växa och
utvecklas.
– Det är viktigt att inte ”gullisera” det som görs. Hundar kan bidra
till ett välmående bara genom att
finnas där, men här handlar det om
utbildade team som arbetar för att
åstadkomma ett konkret behandlingsresultat, säger Lena Stenvall.
Hennes två egna labradorer Jack
och Pepper fick nyligen dela på
Svenska kennelklubbens utmärkelse Årets sociala tjänstehund 2014.
Hon använder dem bland annat i
arbetet med att stärka våldsutsatta
kvinnor.
– I våra målgrupper finns många
personer som har en bristande tillit
till människor. Forskning visar att
”dörren” oftast inte är stängd till
djur, vilket ger oss som behandlare
möjlighet att med hundens hjälp
underlätta ett alliansbygge.
U L R I K A E N G LU N D
6
”Terapihunden kan göra patienten intresserad”, säger Lena Stenvall, Skellefteå
allmänpsykiatri.
Britt-Marie Niemi, psykolog, och Frida
Söderberg, kurator, har lett teoriavsnittet.
LEIA – REDO ATT BÖRJA JOBBA
Ett år har gått sedan utbildningen
startade förra våren. Först ut att
examineras är sjuksköterskan Zandra
Nyman och treåriga amstaffen Leia.
HUNDARNA OCH DERAS ägare befinner
sig i en stor träningshall i Bergsviken utanför Piteå, där de en sista gång gått igenom
de praktiska momenten. Zandra Nyman
gör sig klar för att hålla sin presentation
– hon går en annan utbildning och kan
inte vara med under själva examensdagen. Leia har redan blivit godkänd av
hundinstruktörerna. Nu är det mattes tur
att visa vad hon kan.
Zandra Nyman börjar med att berätta
om sin arbetsplats. Psykiatrin länsgemensamt har 53 slutenvårdsplatser och cirka
130 medarbetare. Patienterna vårdas
enligt LRV (Lagen om rättspsykiatrisk
vård) och LPT (Lagen om psykiatrisk
tvångsvård).
Aspergers syndrom, schizofreni och
tvångstankar är tre av ett stort antal diagnoser. Oavsett sjukdom eller funktionsnedsättning har många inom tvångsvården problem med motivationen. Men
patienten blir ofta nyfiken och intresserad
av hunden, något som ger förutsättningar
för en lyckad behandling.
– När jag och Leia jobbar hjälps vi åt att
skapa en allians med patienten. Tack vare
henne skapas situationer och känslor som
vi kan använda oss av i arbetet.
TERAPIHUNDEN HJÄLPER patienterna
med det som kallas mentalisering, alltså
att förstå sig själv utifrån och andra ini-
från. Hunden kan göra dem mer motiverade till aktiviteter, till exempel promenader. Den kan även bidra till ett ökat självförtroende; hunden behandlar alla lika.
– Många har ett stort behov av närhet.
Där kan Leia bidra genom att finnas där
för kramar och klappar. Dessutom lockar
hon ofta till skratt.
En hund kan även göra det lättare för
patienter att klara svåra samtal. Situationen blir mindre laddad.
– De slipper sitta still och titta på mig,
på sina händer eller på väggen. Leia ger
dem möjlighet att fokusera på något annat
ibland, det uppstår naturliga pauser. Det
gör det enklare att klara av riktigt jobbiga
ämnen.
HON BERÄTTAR OM en konkret händelse
INSIKT NORRBOTTEN
NUMMER 2 • 2015
där en ung kvinna inte ville fullfölja ett
samtal, det kändes alltför tungt.
– Jag sade att jag hämtar Leia till
hundrummet, vi kan träffas där om du
ändrar dig. Efter en och en halv timme
kom hon och bad att få fortsätta samtalet.
Zandra beskriver hur kvinnan satte sig
på golvet och kramade om hunden, samtidigt som hon började berätta.
– Tack vare Leia skapades en öppning
som gjorde det möjligt att kunna gå vidare i arbetet. Det var fantastiskt att få uppleva.
Publiken applåderar när hon tystnat
och kollegorna och kursledarna kramar
om henne. Zandra Nyman och Leia blir
godkända, med beröm.
– Det var nervöst innan, men nu känns
det otroligt bra.
INSIKT NORRBOTTEN
NUMMER 2 • 2015
HON BESKRIVER utbildningen som
utvecklande, även för henne som har
hundar som sitt stora fritidsintresse.
– Jag trodde inte att min och Leias
relation kunde bli bättre, men hon har
gått från att vara den bästa hund till den
bästa vän jag haft. Vi har blivit ett sådant
tajt team under det här året.
Rolf Stenvall, verksamhetschef, tar
till orda:
– Vilken styrka det ligger i det du
berättar! Ni som började utbildningen
hade nog ingen aning om hur mycket
arbete som skulle krävas av både er och
er hund. Det har gått ett år och det är nu
den egentliga resan börjar – den med
våra patienter.
U L R I K A E N G LU N D
FAKTA
Terapihund
Syftet med utbildningen är att med hjälp
av terapihund underlätta och öka patientens förståelse för sin situation och sin
behandling. Förändringsarbetet underlättas på flera sätt:
O Det skapas konkreta situationer att
jobba med – det händer saker när
hundar är med.
O Hunden kan användas som metafor och
göra det lättare att tala om patientens
känslor, agerande etc.
O Hundar har vetenskapligt belagda
positiva effekter på människor – de är
lugnande och tillför glädje/intresse
med sin närvaro.
Källa: Psykiatrin länsgemensamt, NLL
Aborterna bland unga i Norrbotten har halverats på tre år.
Gratis preventivmedel, fortbildning av personalen och länsgemensamma riktlinjer är tre
av förklaringarna.
— Det är ett mycket glädjande
resultat, säger Åke Berggren,
mödrahälsovårdsöverläkare.
FRÅN 2012 HAR preventivmedel
varit gratis för kvinnor till och med
25 års ålder i Norrbotten. Under
2011 gjorde 500 kvinnor i åldersgruppen abort. 2014 hade antalet
minskat till 251.
– Norrbotten
har legat bland de
tre län med högst
andel aborter och
nu ser vi en kraftig förbättring.
Siffrorna visar att
vi är på väg åt rätt
håll, säger Åke
Åke Berggren.
Berggren.
Foto: MARIA ÅSÉN
Allt ingår i subventionen, även p-piller som ligger
utanför läkemedelsförmånen. Det
handlar om p-piller i den så kallade
Yasmingruppen, som har en hormonsammansättning som kan
fungera bättre humörmässigt.
– 25 procent av all förskrivning
av p-piller hör till den gruppen.
I det avseendet är det viktigt att
även dessa ingår i subventionen för
de unga, säger han.
Satsningen har dessutom gett
fler kvinnor möjlighet att prova
långtidsverkande preventivmedel,
som hormonspiral och p-stav, som
tidigare var betydligt dyrare för den
enskilda kvinnan.
Nyheten om de minskade aborterna bland unga i Norrbotten har
fått stort genomslag i medier i hela
landet.
– Vi är det enda landsting som
har en subvention som omfattar
alla preparat. Våra siffror kan vara
ett viktigt stöd för politiker, läkare
och barnmorskor på andra håll,
som ska argumentera för en utökning av subventionen i sitt landsting.
MEN DET ÄR INTE gratis preventivmedel allena som gjort att antalet
aborter minskat dramatiskt, poängterar Åke Berggren. Parallellt har
utbildningar anordnats för barnmorskor och läkare i länet. Bland
annat har olika aspekter av biverkningar tagits upp.
– Det räcker inte med fria preventivmedel för att nå resultat, det
krävs också att vi har kunniga rådgivare.
Valet av preventivmedel sker
i samråd med kvinnan eller paret
enligt de rekommendationer som
finns.
– Vi har tagit fram länsgemensamma riktlinjer som följer de
nationella. De är ett viktigt stöd,
inte minst för dem som inte hållit
på så länge med rådgivning.
Ytterligare ett led i arbetet har
varit att införa barnmorskeledda
abortmottagningar på kvinnokliniken. Detta för att minska risken att den som gjort en abort blir
oönskat gravid igen.
U L R I K A E N G LU N D
7
TEMA VEM SKA GÖRA VAD I VÅRDEN?
Personalbrist har fått ansvariga i Norrbottens läns landsting att tänka i nya
banor när det gäller bemanningen inom vården. I pilotprojektet Vårdnära
service släpps en ny yrkeskategori in på sjukhusen.
”En helt nödvändig förändring”, säger landstingsdirektören Mats Brännström.
Jaana Åkvist vill sätta guldkant på tillvaron på avdelningarna vid Kalix sjukhus. Men att ändra på yrkesroller och ansvarsområden är inte enkelt, visar
en första utvärdering.
Stefan von Below och Lisette Sällström
leder pilotprojektet med vårdnära service på Sunderby och Kalix sjukhus.
Foro: MARIA ÅSÉN
SERVICEPERSONAL
SKA FRIGÖRA
VÅRDKOMPETENS
Fram till år 2022 behöver det, enligt nya
prognoser, rekryteras 129 000 undersköterskor och 38 000 sjuksköterskor
till den svenska vården.
Det har gjort att flera landsting börjat
jobba med ett koncept som kallas Vårdnära service. Norrbotten är ett av dem.
UPPLÄGGET INNEBÄR ATT servicepersonal
blir en del av lösningen för att klara bemanningen och får ta över arbetsuppgifter som inte
kräver vårdutbildning. Det kan handla om
lokalvård, måltidshantering, förrådshantering
på avdelningen och transporter av patienter
och prover.
– Det har ju funnits en stark uppfattning om
att hälso- och sjukvårdspersonal också ska
syssla med andra arbetsuppgifter. I dag ser vi
på det på ett annat sätt – man ska arbeta med
det man är utbildad för, säger Mats Brännström, landstingsdirektör.
Det handlar inte enbart om att vårdpersonalen ska räcka till, utan också om att det behövs
ännu mer professionalism på serviceområdet,
betonar han.
Vid Kommunals landstingssektion i Norrbotten ser man på förändringen med blandade
känslor.
– Fördelen är att alla får jobba med det som
de är utbildade för. Men det kan också vara
en nackdel när arbetet blir väldigt patientintensivt, säger Marianne Engberg, sektionsordförande.
TIDEN DÅ MAN plockar upp varor i förrådet
eller städar kan fungera som en sorts mental
återhämtning, förklarar hon, särskilt om man
jobbar på en avdelning med mycket sjuka
patienter.
Hon varnar också för att det skapas en ny
”lägsta-nivå” på arbetsplatserna när man släpper kravet på vårdutbildning. Men allra mest
orolig är hon över att det i förlängningen ska
leda till att man drar in på antalet undersköterskor.
8
Exempel
från andra
landsting
O På lasarettet i Lid-
köping fick ett serviceteam hantera
frukosten på en
strokeenhet, så att
vårdpersonalen fick
mer tid för omvårdnad. Enligt beräkningar från Västra
Götalandsregionen
frigjorde det 410
timmar per vecka
för vårdpersonal
på de åtta utvalda
enheterna.
O På Karolinska sjukhuset i Stockholm
utför en särskild
serviceorganisation
alla typer av patienttransporter
dygnet runt. Enligt
beräkningar frigör
det 800 timmar per
vecka för vårdpersonalen.
O På Capio S:t Görans
sjukhus i Stockholm
överlät man städningen av operationssalarna mellan
operationer från
vårdpersonal till
utbildad servicepersonal. Det ledde
till att fler patienter
kunde opereras
varje dag.
Källa: SKL
Nu utvidgas
försöket med
vårdnära tjänster
Huruvida vårdpersonalen ska utföra de sysslor som idag har kommit att kallas ”vårdnära
tjänster” är något som har varierat över tid.
– Förr var det sjukvårdsbiträdena som städade och det tyckte man var bra, för då hann de
småprata med patienterna under tiden, berättar Karin Axelsson, professor emeritus i
omvårdnad vid Luleå tekniska universitet.
I dag ser vi på det på ett
annat sätt – man ska arbeta
med det man är utbildad för,
PÅ 1970-TALET TOG särskild städpersonal över
under något decennium, innan städet återigen
började läggas över på vårdpersonalen. Det
kallades då för ”integrerad städning”. Orsaken
var dels att städarna hade en tung arbetsmiljö
med dåligt utvecklade verktyg och metoder,
vilket gjorde det renodlade städyrket extremt
slitsamt. Dels ansåg man att det var bra om det
blev färre personer som rörde sig runt patienterna.
Karin Axelsson har svårt att säga vad som
är bäst.
– Det finns för- och nackdelar med båda
alternativen.
Det hon tycker tål att funderas över när man
inför vårdnära service är att personalen som
delar ut maten måste ha rätt kompetens för det
för att säkerställa att patienterna får i sig rätt
näring.
– Om maten och måltiden är en viktig del
i vårdandet behövs kunskaper i vårdandet för
att arbeta med det.
HON TYCKER OCKSÅ att man behöver tänka
över vad som blir bäst ur hygienisk synpunkt
när det gäller städningen. Om man går från
rum till rum och utför en viss syssla, så innebär
det i sig en viss risk att man för med sig smitta,
förklarar hon. Har man däremot ett visst antal
personer som är ansvariga för att vårda och
i anslutning till det även sköter städningen,
Under sex månader har Norrbottens läns landsting testat
vårdnära service vid sex vårdavdelningar i Kalix och Sunderbyn. Nu utvidgas pilotprojektet med ytterligare två avdelningar.
Caroline Willberg arbetar med vårdnära service på Kalix sjukhus. "Jag har trivts jättebra
ända sedan jag började. Det är roligt och givande", säger hon.
Foro: MARIA ÅSÉN
så blir det en bättre avgränsning över hur
personer och föremål rör sig genom olika rum.
Om man lyckas avgränsa hur många rum
som var och en har hand om kan det minska
risken för smittspridning. Oavsett vem som
städar, vårdpersonal eller särskild servicepersonal, kan detta vara värt att beakta,
påpekar hon.
Också Sveriges kommuner och landsting,
SKL, som tagit del av och sammanställt både
svenska och internationella erfarenheter av
olika vårdnära service-koncept, betonar vikten
av att servicepersonalen har rätt kompetens.
– Utbildningspaket behöver tas fram och
skräddarsys för att säkerställa såväl kvalitet
INSIKT NORRBOTTEN
NUMMER 2 • 2015
som effektivitet, säger Jacob Hort, handläggare vid SKL.
DE SOM ANSVARAR för måltiderna kan till
exempel behöva få utbildning i näringslära,
livsmedelskunskap, måltidskultur, riskhantering, nutritionsbedömning, religion- och
mattradition, nutrition vid palliativ vård samt
olika typer av specialkost.
En annan viktig faktor att ta hänsyn till är
att det kan bli mycket personal runt en
patient, vilket kan göra att patienten upplever
situationen som rörig. Men också att ansvaret
för helheten faller mellan stolarna.
– Med tydliga definitioner av funktioner,
INSIKT NORRBOTTEN
NUMMER 2 • 2015
gemensam planering och teamtänkande kan
risken för splittrat ansvar undvikas – något
som förutsätter både engagemang och långsiktighet vid införandet.
En viktig lärdom att ta med sig, menar
Jacob Hort, är att införandet av vårdnära
service-koncept inledningsvis kostar både
kraft, tid och pengar. Vårdpersonalen behöver renodla sina arbetsuppgifter samtidigt
som servicepersonal tar ett större ansvar på
vårdavdelningen.
– Erfarenheter från Holland vittnar om att
det tar omkring två år från införande till dess
att konceptet har satt sig.
U L R I K A VA L LG Å R DA
RÖDA SKJORTOR och blåa byxor.
Det är kännetecknet för den nya
personalkategori som kommit in i
landstinget de senaste månaderna och som helt ritar om kartan
för hur arbetet på vårdavdelningarna ska organiseras.
Totalt 19 nya medarbetare
anställdes i vårdnära service,
VNS, på avdelningarna 33 och 53,
Sunderby sjukhus, och på de fyra
vårdavdelningarna vid Kalix sjukhus, när pilotprojektet drog igång
den 1 oktober. Ytterligare två
personer har därefter anställts
i Kalix, där det visade sig att
bemanningen behövde utvidgas.
Totalt 229 personer sökte
tjänsterna under de tre veckor i
juni ifjol som annonsen låg ute.
– Jämfört med andra gånger då
vi rekryterar personal till vården
hade vi otroligt många sökande,
berättar Stefan von Below, processägare i projektet.
Just möjligheten att få in nya
människor i vården är ett av syftena med vårdnära service.
– Här har vi chansen att få en
större mångfald, att anställa fler
ungdomar, fler män och människor som inte har bott i Sverige så
länge, konstaterar Lisette Sällström, projektledare.
SOM EN POSITIV bieffekt hoppas
hon och Stefan von Below att
medarbetare som fått jobba en tid
i vårdnära service väljer att söka
in på en vårdutbildning och sedan
återkommer till landstinget som
undersköterskor, sjuksköterskor
eller med någon annan vårdutbildning.
– Vi har redan sett exempel på
det, säger hon.
Utöver en förbättrad personalförsörjning ser de också flera
andra fördelar och möjligheter:
Att vårdpersonalen blir mindre
stressad och att sjukfrånvaron
därigenom minskar. Att patienterna får ett bättre omhändertagande och att patientsäkerheten ökar
då vårdpersonalen får koncentrera sig enbart på vård och omsorg.
Att antalet vårddygn och vårdskador minskar och att vårdhygienen förbättras.
– Det handlar alltså inte om en E
9
TEMA VEM SKA GÖRA VAD I VÅRDEN?
Jaana Åkvist serverar mellanmål till Alf Persson från Överkalix och Petter Pettersson från
Kalix. Samtidigt passar hon på att prata om
skidtävlingen som sänds på tv.
Foro: MARIA ÅSÉN
Här har vi chansen att få en större mångfald,
att anställa fler ungdomar, fler män och människor som inte har bott i Sverige så länge.
arbetsväxling på flera nivåer, där
sjuksköterskorna får göra vad de är
utbildade för, undersköterskorna
vad de är utbildade för och VNSpersonalen får sköta allt sådant som
inte är vårdrelaterat, säger Lisette
Sällström.
Enligt en tidsstudie som genomfördes på akutvårdsavdelningen i
Sunderbyn handlade det om så
mycket som 21 timmar varje vecka
som vårdpersonal använde till icke
vårdrelaterad verksamhet. På liknande sätt är det överallt, berättar
Stefan von Below.
Utöver det har projektet lagt på
fyra timmar per enhet för att personal inom vårdnära service ska hinna
med det dagliga städet – en uppgift
som tidigare har legat på särskilda
städenheter.
– Det vi vill är att dessa totalt 25
timmar, som nu vårdnära service tar
över, ska gå direkt tillbaka in i vården, säger han.
MEN INFÖRANDET ÄR inte helt
enkelt. Det framgår av den slutrapport som gjorts i samband med
utvärderingen av piloten.
– Det här är en jättestor förändring, då helt nya kategorier av
arbetskraft kommer in på golvet och
vi ska hitta gemensamma rutiner
och arbetsformer, säger Lisette Sällström.
En del inkörningsproblem har
uppstått då avdelningarna samtidigt
har gjort om rutinerna för mathantering och gått över till kantinservering istället för brickutdelning. Kantinserveringen är visserligen bättre
för patienterna, men tar längre tid.
Det visade sig också att det saknades diskmaskiner på avdelningarna
som var dimensionerade för att man
skulle kunna köra all disk i dem.
Personalen fick istället börja frakta
iväg disken tillbaka till storköket.
ANDRA PROBLEM SOM förekommit
är att vårdpersonalen inte har vågat
störa VNS-personalen då de har
varit i behov av hjälp med en
patienttransport, eftersom han
eller hon har varit upptagen med
städning eller servering.
– När vi kommer in på en arbets-
10
plats rör vi om i grytan. Till viss del
handlar det om att vårdpersonal
inte vill släppa taget om sina arbetsuppgifter, kanske helt enkelt för att
de är så vana vid att göra vad de alltid har gjort. Men vi vet också att
det behöver göras flera modifieringar. Vissa är redan genomförda, säger
Lisette Sällström.
En förändring som många efterfrågat är att man ska återinföra
transportörerna och låta vårdnära
service koncentrera sig på maten,
städningen och förråden.
– Vi har lyssnat på de synpunkterna och har beslutat att division Service ska se över möjligheten att införa en renodlad patienttransportorganisation. Om det blir så kommer
den inte att ingå i vårdnära service.
UTBILDNINGEN FÖR VNS-medarbetarna, som bland annat innehåller
en certifiering inom städ, har hittills
varit två veckor lång, men kommer
att förlängas till tre veckor. Schemat
har förändrats efter behov och antalet anställda i Kalix har utökats.
Dessutom ska vårdavdelningarnas
enhetschefer bli mer involverade vid
införandet och man ska utarbeta
tydligare rutiner för rapportering
mellan personalgrupper.
Från och med den 1 juni ska piloten omfatta även avdelning 51 och
52, Sunderby sjukhus.
– Uppdraget är beställt från
landstingsdirektören och finansieras
av landstinget, men vi söker också
pengar från Europeiska socialfonden för att kunna fortsätta utveckla
projektet, berättar Lisette Sällström.
Både nya och gamla VNS-medarbetare kommer att få anställningskontrakt till den 31 december 2015
till att börja med. Inför utvidgningen av piloten hoppas projektledarna
att man ska ha kommit över vissa
”barnsjukdomar”.
– Som jag ser det kommer vårdnära service att bli en stor tillgång
för vården i förlängningen, när vi får
allt att fungera som det ska. Det blir
en stor vinst att ha rätt person på
rätt plats och när man slipper slitas
mellan arbetsuppgifterna för att
hinna med sitt jobb, säger Lisette
Sällström.
U L R I K A VA L LG Å R DA
ANN-LOUISE GRANSTRÖM, sjuksköterska, avdelning 33, Sunderby
sjukhus:
— När det fungerar
bra, så underlättar det
för oss. Det är många
patienter som vårdas
här på 33:an, och
mycket som vi ska
hinna med. Så idén är
bra – att någon tar hand om till exempel bäddning och städning, så att vi får
ta hand om patienterna.
ANNELI BACKLUND, undersköterska,
avdelning 33, Sunderby sjukhus:
— Vi har jätteduktig
VNS-personal som ställer upp så fort vi ber
dem. Så idén är bra,
men de har mycket att
göra och behöver bli
fler. Som det nu är har
de haft svårt att hinna med alla sina
arbetsuppgifter och det har inte underlättat så mycket för oss som vi hoppades. Däremot tror jag att en del av dem
som provat på vårdnära service kanske
senare söker in på en vårdutbildning
efter att ha fått inblick i hur det är att
jobba i vården.
Malin Wäppling, Johan Näsvall, Lisette Sällström och Stefan von Below berättar
om vårdnära service vid en informationsträff för sjukhuspersonalen i aulan på
Sunderby sjukhus.
E ekonomisk besparing, utan om en
Vad tycker du om idén
med vårdnära service?
ÅSA ANDERSSON, undersköterska,
rehabavdelningen, Kalix sjukhus:
— Det är jättebra när det funkar, men
det har tagit tid att få in rutinerna och
det kräver att ingen är sjuk eller borta.
Dessutom är rutinerna olika på olika
avdelningar, vilket gör att VNS-personalen måste lära sig flera olika rutiner.
Jaana Åkvist tycker
att samarbetet med
vårdpersonalen går
bra.
Undersköterskorna
Åsa Andersson och
Susann Rydberg
tycker att bemanningen av VNS-personal var för snålt tilltagen i starten, men
hoppas att de snart
ska bli fler.
ANNE LINDAHL, sjuksköterska och
projektledare för om- och tillbyggnadsprojektet, Sunderby sjukhus:
— Det finns bara
fördelar. Att servicemedarbetare gör servicejobb och vårdpersonal får sköta om
patienterna – som de
är utbildade till. Precis
som det var på sjukhusen förr.
Jaana Åkvist känner
att hon äntligen har
hamnat på rätt ställe i
arbetslivet.
JOHAN NÄSVALL, VNS-personal,
avdelning 33, Sunderby sjukhus:
— Jag har jobbat
som transportör tidigare och då blev det
mycket luckor i arbetet,
när man inte hade någonting att göra. Så
på det viset är det
bättre nu. Jag kan även springa ärenden till apoteket, patienthotellet eller
gå iväg med papper till andra avdelningar. Det skulle inte vara bra om
en undersköterska gick iväg på alla
sådana ärenden och var borta från
avdelningen.
”Vi kan sätta guldkant på tillvaron”
Jaana Åkvist, 46 år, i Kalix har en brokig
arbetslivsbakgrund inom olika serviceyrken – affärer, städ och vård. När hon
började i vårdnära service på Kalix sjukhus
i november i fjol kände hon att hon hade
hamnat på rätt plats.
— Det är det bästa jobb jag har haft,
säger hon.
DET ÄR MELLANMÅLSDAGS på rehabavdelningen och Jaana Åkvist går runt med en bricka
med näringsdryck till alla patienter.
Alf Persson från Överkalix och Petter Pettersson från Kalix sitter framför tv:n och väntar.
– Vill ni ha en drink? frågar hon skämtsamt.
Sedan undrar hon om de har tittat något på
den pågående skidtävlingen.
– Ja, hela dagen igår, svarar Alf Persson.
Jaana Åkvist arbetade på ett äldreboende när
hon i höstas fick veta att sjukhuset behövde folk.
– Jag tyckte det verkade intressant och sökte
tjänsten, berättar hon.
ARBETSUPPGIFTERNA ÄR MÅNGA och skiftan-
de. Hon kokar gröt och ägg och serverar frukost,
lunch, middag och mellanmål. Hon beställer
matvaror till köket och skjutsar patienter till och
från röntgen. Hon gör slutstäd i patientrummen
när någon åker hem och packar upp varor i förrådet. Därutöver går hon ärenden till apoteket
eller följer med till kiosken om någon patient
önskar.
– Det är väldigt varierande. Man har mycket
kontakt med människor och får hjälpa till med
vad som behövs – vi finns ju till både för patienter och för personal.
Hon tycker att hon blir bra bemött av vårdpersonalen och att samarbetet fungerar bra.
– Jag trivs jättebra. Det känns som att vi är
här och kan sätta guldkant på tillvaron på avdelningen.
Hennes personliga favoritsyssla är att jobba i
köket.
TIDIGARE BLANDADE hon arbetsuppgifterna
under en och samma dag, vilket kunde vara lite
splittrande. Nu har hon dagar då hon endast städar – något som kan vara positivt för att man ska
kunna koncentrera sig på en och samma sak
under en dag. Men också ur hygienisk aspekt.
Och även om det ofta är ganska stressigt, har
hon alltid tid att byta ett par ord med patienterna.
– Men jag gör ju inte vårdens jobb. Är det
något patienten behöver av medicinsk art, så går
jag och hämtar någon i vårdpersonalen.
Hennes arbetskamrat Susann Rydberg arbetar som undersköterska på avdelningen. Hon
menar att det har varit vissa inkörningsproblem
med vårdnära servicetjänsterna som handlar om
att alla ska komma in i sina nya rutiner. Helst
skulle hon vilja att bemanningen utökades.
– Vi skulle också vilja att det fanns VNS-personal här på kvällstid, säger hon.
Trots allt tycker hon att det går bättre och
bättre och hoppas att det blir en fortsättning på
vårdnära tjänster.
U L R I K A VA L LG Å R DA
Jaana Åkvist, 46 år, från Kalix
tillhör en ny personalkategori
i landstinget.
BRITT-MARIE LINDQVIST, undersköterska, avdelning 53, Sunderby
sjukhus:
— Det finns fördelar, till exempel
att maten och mellanmålen har blivit
trevligare. Men det behövs också justeringar. Det vi skulle vilja är att det fanns
två personer från vårdnära service här
på morgonen. En ensam person hinner
inte samtidigt laga och servera frukost,
springa med prover och sköta transporter.
INSIKT NORRBOTTEN
NUMMER 2 • 2015
11
UNGA FÅR VERKTYG
ATT HANTERA LIVET
Det treåriga SAM-projektet ska förebygga psykisk ohälsa hos barn och
unga.
— Vi inför konkreta arbetsmetoder som sedan kan spridas brett,
säger Linda Moestam, projektledare.
SAM står för orden samverka, agera och
motivera. Projektet, som initierats och
drivs av Folkhälsocentrum i landstinget, startade i höstas. Utgångspunkten är
statistik som visar att andelen unga
med upplevd psykisk ohälsa ökar, inte
minst bland tonårsflickor.
– Det har saknats någon form av
förebyggande arbete i Norrbotten,
säger Linda Moestam om projektet, som
sker i samverkan med bland annat länsstyrelsen, kommunförbundet och kommunerna.
Det finns ingen enkel förklaring till
varför allt fler unga känner sig stressade och nedstämda. Kroppsideal, sociala
medier, betygssystemet – flera faktorer
kan samverka.
– Vi lever i ett annat samhälle än för
20 år sedan, något som ställer helt
andra krav på oss. Det är ett högt tempo
som de unga förväntas hänga med i.
Individualiseringen gör att prestationskraven ökar. Via mobilen tar de skolgården med sig in under huvudkudden,
vilket kan ge ett ökat stresspåslag. Vi
måste ge barn och unga möjlighet att
rusta sig för livet, säger hon.
Ett av målen med SAM-projektet är
att få till ett bättre samarbete mellan
olika aktörer. Ansvarsfördelningen
mellan landstinget och andra
instanser ska bli tydligare än
den är i dag. Ytterligare ett mål är att
ingen ung människa ska begå
självmord.
– Antalet
människor som
tar sitt liv ligger
generellt sett
relativt stabilt
och är vanligare bland män än bland
kvinnor. Unga män som tar sitt liv har
dock minskat tydligt i Norrbotten,
medan det bland unga kvinnor i länet
finns tecken på en ökning. Det handlar
om tre dödsfall per år de senaste åren
bland unga kvinnor. Det är inte ett stort
antal, men en trend att ta på största allvar, säger Åsa Rosendahl, statistiker.
EN ARBETSMODELL med ett batteri av
metoder ska utformas. Det ska även finnas stödjande insatser för kuratorer,
lärare, vårdpersonal och andra yrkesverksamma som kommer i kontakt med
barn och ungdomar. Även föräldrar ska
kunna få stöttning.
Metoderna ska vara baserade på
vetenskap och beprövad erfarenhet.
– Vi vet alltså redan att de fungerar.
Tanken är att ta fram en verktygspalett
som är tillräckligt varierad för att möta
de behov som finns i Norrbotten, säger
Åsa Rosendahl.
Landstinget arrangerar och bekostar
metodutbildningar, vilket är ett sätt att
se till att arbetet fortsätter efter projektets slut.
– De metoder vi till att börja med
provar ska ha långsiktiga effekter, säger
Linda Moestam.
Haparanda och Boden har utsetts till
pilotkommuner. På vardera orten har
en välbesökt inspirationsdag hållits –
i Haparanda deltog 500 personer,
medan Boden lockade 300 deltagare.
FÖRUTOM FÖRELÄSARE utifrån,
däribland programledaren Mark
Levengood, fanns lokala företrädare
på plats för att berätta om arbeten som
redan pågår.
– Det finns en generell oro över läget
och en uppfattning att något behöver
göras.
Genom att presentera befintlig statistik skapas en gemensam förståelse för
hur det ser ut i Norrbotten. Men förutsättningarna i livsmiljön skiljer sig åt
i de 14 kommunerna, till exempel vad
gäller förväntningar och normer.
I de två pilotkommunerna ska olika
insatser sättas in, bland annat stöd till
föräldrar från graviditeten upp genom
barnets tonårstid. Ungdomsstödprogram, självmordsprevention samt
utbildningssatsningar för personal är
andra exempel.
EN METOD SOM valts ut är Act, som
ger redskap för att hantera stress och
främja hälsa (se nedan). Via projektet
utbildas tre personer till handledare,
som sedan ska sprida metoden i klasser.
I Haparanda ska elever i gymnasiet få
möjlighet att arbeta med Act, med start
under hösten.
En annan aktuell metod är Disa. Till
att börja med har 13 personer verksamma i Boden, däribland pedagoger och
kuratorer, utbildats. Samtliga åttondeklassare i Boden erbjuds att ta del av
Disa. Eleverna får lära sig strategier för
att hantera livet där de befinner sig.
De får även öva upp sin självkänsla och
försöka identifiera vad de mår bra av.
– Även Disa handlar om att ge de
unga verktyg för att kunna hantera livet
som det är, inte som det borde vara,
säger Linda Moestam.
U L R I K A E N G LU N D
Act och Disa
and Commitment Therapy. Det uttalas
som engelskans ”act”, agera. Deltagaren får bland annat ringa in vad han
eller hon tycker är viktigt i livet, för att
sedan ta konkreta steg — beteenden
— i den riktningen.
O Disa (Din inre styrka aktiveras) har sin
teoretiska bas i kognitiv beteendeterapi. Syftet är att främja välmående
och förebygga depressiva symtom.
Ungdomarna förbättrar sin förmåga
att vända negativa tankar till positiva.
De lär sig strategier för att lösa olika
problem samt motverka stress.
Källa: www.livskompassen.se
och Region Jönköpings län
12
KRISTINA JONSSON är IT/MT-direktör i landstinget.
Hon gillar både att köra bil och åka skidor utför.
Och det går fort båda delarna!
En bild säger
mer än
tusen ord
Via mobilen tar de
skolgården med sig in
under huvudkudden.
FAKTA
O Act är en förkortning av Acceptance
KRÖNIKA KRISTINA JONSSON
INSIKT NORRBOTTEN
NUMMER 2 • 2015
E
Länets ungdomar mår sämre för varje år, speciellt flickorna i gymnasiet. ”Metoderna som tas fram i SAM-projektet ska
vara till nytta på individnivå”, säger Linda Moestam, projektledare. Till vänster Åsa Rosendahl, statistiker i landstinget.
Foto: MARIA ÅSÉN
Olika problem hos unga kvinnor och män:
Oro och övervikt
Statistik visar att unga kvinnors
välbefinnande försämras, samtidigt som unga män i Norrbotten
i högre grad tampas med övervikt och fetma.
— År efter år har vi sett
samma tendenser. Det är dags
att vi gör något åt det, säger
statistikern Åsa Rosendahl.
SAM-PROJEKTET tar avstamp i statistik från skolsköterskornas hälsosamtal. Sedan 2005 har skolbarnen
i Luleå fått svara på frågor i förskoleklassen, fyran, sjuan samt
i gymnasiets årskurs ett. Svaren har
lagts in i en databas och bearbetats.
Allt eftersom har fler kommuner
i Norrbotten följt efter och från
2010 finns samtliga med i statistiken.
– Med fakta som underlag går
det att komma vidare med beslut
och konkreta åtgärder, säger Åsa
Rosendahl, statistiker i landstinget.
Hur mår de unga i Norrbotten?
– De flesta mår bra, det är viktigt
att komma ihåg. Men vi ser samtidigt att indikatorer kopplade till
psykisk ohälsa visar en ökning. Det
gäller speciellt bland flickor i tonåren. Vid det senaste hälsosamtalet
i årskurs ett på gymnasiet uppgav
16 procent av flickorna och 4 proINSIKT NORRBOTTEN
NUMMER 2 • 2015
cent av pojkarna att de ofta eller
alltid är nedstämda. De har huvudvärk, ont i magen eller känner sig
oroliga och rädda.
Gymnasiekillarna mår alltså bättre?
– Ja, men där har fler problem
med fetma och övervikt samt ett
större läskintag, som sedan ökar
fram tills de blir vuxna. Dessutom
är det färre pojkar än flickor som
slutför gymnasiet, med allt vad det
kan föra med sig.
Mår gymnasieeleverna likadant
oavsett var de bor?
– Nej, det finns olikheter mellan
kommunerna.
Vid vilken ålder börjar skillnaderna
mellan könen att märkas?
– Jämnast är det i årskurs fyra.
Redan i sjunde klass är det fler tjejer än killar som uppger att de ofta
eller alltid känner sig nedstämda.
Vad händer om utvecklingen inte
bryts?
Fler har problem
med fetma och
övervikt samt ett
större läskintag, som
sedan ökar fram tills
de blir vuxna.
– Sämre skolresultat, utanförskap, bibehållen ojämlikhet och
höga samhällskostnader för sjukskrivningar är tänkbara följder när
liten blir stor.
Hur ser det ut i samhället i stort
ifråga om psykisk hälsa?
– Psykiska diagnoser som sjukskrivningsorsak, till exempel ångest
och nedstämdhet, ökade under
1990-talet och ökar nu igen sedan
2009. Det gäller både män och
kvinnor. Sedan 2011 är psykiska
diagnoser den vanligaste orsaken
till sjukskrivning bland kvinnor.
Oftast drabbas de som har ”kontaktyrken” med ansvar för andra människor, till exempel sjuksköterskor,
förskollärare och lärare.
Varför mår fler kvinnor än män
psykiskt dåligt?
– Det är svårt att säga. Det vi vet
är att en man som tar större ansvar
för hem och barn löper större risk
att bli sjukskriven för psykisk ohälsa än en man som inte gör det. Det
finns alltså en koppling mellan
dubbelarbete och psykisk ohälsa.
Hur mår norrbottningarna överlag?
– Norrbotten är ett av de län där
man trots allt har lägst risk att
påbörja en sjukskrivning för en
psykisk diagnos.
U L R I K A E N G LU N D
EFTER ATT HA GASAT och bromsat mig
förbi Sveriges rikes alla fartkameror, så blir
jag till slut överlistad. En gulklädd polis står
och siktar på mig med en radar långt nere
i en backe.
Det känns lite osportsligt. Ungefär som att vi infört
nya regler mitt under en tävling.
Jag sväljer mitt bittra nederlag och kliver in i en
väntande polisbuss för lite uppsträckning och en
böteslapp. När jag återvänder till bilen kommer det
telefonsamtal och sms. Nyheten om ”gripandet” har
tydligen spridit sig till släkt och vänner med vindens
hastighet, eller rättare sagt via appen ”Snapchat”.
Misstankarna går direkt till baksätet och familjens
yngsta, som använder mobilen som en förlängning
av ryggmärgen och som drar ”snabbare än sin egen
skugga”.
Ungdomarna är våra ”early adopters”. De anammar snabbt tjänster som vi kan tycka verkar helt
meningslösa, men som längre fram kommer att hitta
nya tillämpningsområden och bli till stor nytta för
individer och organisationer.
TEKNIKEN ÄR I DAG en viktig och integrerad del av
arbetet, inte minst i vården. Komplexiteten på området ökar och kräver en allt djupare förståelse för
sambanden mellan organisation, vård och teknik.
Den tekniska utvecklingen går snabbt framåt och
det offentliga Sverige får slita ganska hårt för att
hålla takten med omvärlden.
Med införande av ny teknik följer också mycket
internt förändringsarbete. Det ska kravställas, testas,
utbildas och tas fram nya arbetssätt och rutiner och
verksamheternas engagemang är helt avgörande för
slutresultatet.
Under 2014 fick jag förmånen att starta upp en ny
avdelning för strategisk informationsteknik och medicinsk teknik, IT och MT, vid landstingsdirektörens
stab. Ett spännande och roligt uppdrag som handlar
om att skapa långsiktiga förutsättningar för en effektiv styrning och vidareutveckling av IT och medicinsk
teknik i landstinget. Vår långa tradition av nära samverkan mellan vård och teknik har gett ett gott resultat genom åren och det ska vi fortsätta med.
SKAPAREN AV APPEN ”Snapchat” är numera världens yngste dollarmiljonär. Hans fantastiska uppfinning stimulerar våra ungdomar att ägna sig mer åt
självporträtt än familjeliv, och om de mot förmodan
ägnar sig åt familjeliv så innebär det troligen att de
filmar sina familjemedlemmar i mer eller mindre
smickrande omständigheter, och skickar runt till
kompisar.
Detta integritetshot måste få ett stopp, och det
finns bara en enda lösning. Hämnd!
Tror faktiskt att jag ska börja redan i morgon bitti,
fem minuter innan väckning … Klick-klick-klick …
Sänd …
13
PÅ GÅNG
NYTT OM DIABETES
Den 14 april arrangeras Länsdiabetesdagen 2015. Målgrupp är
alla som handlägger diabetiker
inom landstinget, kommuner och
hos privata vårdgivare inom vårdvalet, samt andra intresserade.
Plats: Sessionssalen, Landstingshuset i Luleå. Tid: 09.30-16.00.
Mer information: Gunvor Tuoma,
070-628 82 69.
SFI-ELEVER SJUNGER
Norrbottens museum anordnar
program i anslutning till utställningen Norrbotten NU! — om flyktingar i Norrbotten. Den 15 april
klockan 12 är det Onsdagsscen
med poesi, konst och sång med
elever från Svenska för invandrare,
SFI, i Luleå. Den 16 april föreläser
Birgitta Johansson Norberg, enhetschef, Råneå medborgarkontor.
MÖTESDAGS
Landstingsfullmäktige sammanträder den 15 april, Landstingshuset i Luleå.
VÄXA ELLER DÖ?
Fredagen den 17 april kommer
Josefina Syssner, docent i kulturgeografi, till Morgonrock i Vetenskapens hus, Luleå, och föreläser
om kommuner som krymper och
viljan att växa. Tid: 8.15-9.00, med
efterföljande diskussion.
PROCESSER I FOKUS
Den 22 april arrangerar Närsjukvården och Länssjukvården en processdag i Sunderby sjukhus, konferenscenter, med föreläsningar i 15
ämnen, däribland standardiserade
vårdförlopp i cancervården, tonsillprocessen, barn med skelning, barndiabetes och ett personcentrerat
förhållningssätt i palliativ hemsjukvård. Målgrupp är alla som arbetar
inom vården. Mer information:
Katarina Sedig, 073-057 74 96, och
Ann-Sofi Schäufele, 070-242 28 77.
Foto: KRISTIAN POHL
ROMSK INKLUDERING
Den 22-23 april arrangerar landstinget tillsammans med Luleå kommun en konferens om romska frågor. Konferensen, som äger rum på
Hotell Nordkalotten i Luleå, gästas
bland annat av kulturoch demokratiminister
Alice Bah Kuhnke.
Kuhnke
Föreläsningarna handlar om mänskliga rättigheter, minoriteter,
majoriteter, normer och strukturer.
HALVDAG OM CANCER
Norrlandstingen inbjuder till en
halvdag för att öka kunskapen om
cancerrehabilitering och arbetet
med levnadsvanor i cancervården.
Målgrupp: All hälso- och sjukvårdspersonal som möter patienter med
cancer, inom specialistsjukvård och
primärvård. Föreläsningarna videosänds från Sundsvalls sjukhus och
kan i Norrbotten följas via videolänk från sjukhusen samt från
hälsocentralerna i Arvidsjaur,
Arjeplog, Jokkmokk och Pajala.
BESLUT I ÖVERTORNEÅ
Landstingsfullmäktige sammanträder i Övertorneå den 9-10 juni.
14
Cabaret för hemlösa — en succé
En söndag i mars bjöd Norrbottensteatern in till Cabaret för hemlösa. Medverkade gjorde bland
andra skådespelaren Sven Wollter, illusionisten Peter Varg och musikern Görel Särs. Kvällen blev
en succé. Totalt samlades 17 220 kronor in, pengar som ska gå direkt till produktionen av tidningen Dik Manusch, ett romskt uttryck som betyder ”se människan”. Gatutidningen har skapats
av ideella krafter och kommer att säljas av hemlösa på Luleås gator.
Sven
Wollter
agerar för
hemlösa.
Extra föreställningar!
Foto:
ANDERS
ALM
Utökade platser: 23/4, 7/5, 8/5
Extra föreställning: 23/5
Sanna historier från människor i länet
Norrbottningarnas nya bokbeteende:
EN EGEN VÄRLD –
Låna, ladda & läs
Tove Jansson och Mumintrollen
23/5 - 6/9
© Moomin Characters™
E-böcker har blivit allt populärare
de senaste åren, men höjda priser
tvingar biblioteken att begränsa
antalet utlån.
— Vi hoppas att nya avtal ska ge
bättre villkor, säger Lotta Tjernström,
samordnare för e-boksgruppen vid
biblioteken i Norrbotten.
MED TEKNIKENS FRAMSTEG har våra läsvanor förändrats. Det är inte längre självklart att en bok är något man håller i handen och bläddrar i. I dag föredrar många
att läsa böcker på datorn, läsplattan eller i
mobilen. Sedan 2011 har antalet utlånade
e-böcker tredubblats vid länets bibliotek
och antalet unika låntagare fördubblats.
– Det beror nog till stor del på att folk
har blivit vana vid att använda digitala
medier. Man upptäcker att det finns
e-böcker, provar och tycker det är praktiskt, säger Lotta Tjernström som själv allt
som oftast läser i mobilen när hon har en
stund över.
Biblioteken i Norrbotten har cirka 1 000
e-böcker i sitt gemensamma bokbestånd
och nya tillkommer varje vecka. För att
låna e-böcker behöver låntagaren en pinkod och ett användar-id, något bibliotekspersonalen hjälper till med att ordna. Man
behöver också rätt program i datorn, läsplattan eller mobilen.
1/4-10/5
NORRBOTTENS MUSEUM FUNKIS I NYTT LJUS
Den 22 maj slår vi upp dörrarna för
årets vårmingel och biljettsläpp av
Tolvskillingsoperan. Kom förbi på
After Work, mingel och underhållning.
14/5-30/8
HOSTA - EN SJUK HISTORIA
Finns den i katalogen
är det bara att ladda ner
den. Det är inte som med
den tryckta boken att man
ibland måste vänta om
boken är utlånad.
– Sedan öppnar sig himmelriket, säger
Lotta med ett skratt och fortsätter:
– Då är det fritt fram att ladda ner böcker ur bibliotekens katalog, men tyvärr med
en begränsning. Varje låntagare får låna
högst två e-böcker per månad.
Begränsningen infördes i slutet av förra
året då leverantören Elib förändrade sin
prissättning.
TIDIGARE BETALADE BIBLIOTEKEN ett
fast pris på 20 kronor per lånad bok, men
under hösten införde Elib en flexibel prissättning som innebär att vissa böcker kan
kosta upp till 100 kronor vid varje lånetillfälle. Det finns dock hopp om en förändring. Via Sveriges kommuner och landsting, SKL, pågår förhandlingar för att få
ELIS AIDANPÄÄ /
ANN-LOUICE ABRAHAMSSON
www.norrbottensmuseum.se
NORRBOTTENS MUSEUM CENTRUM – UTSTÄLLNINGAR, LEKMILJÖ, KAFÉ & BUTIK
Storgatan 2, Luleå. 0920-24 35 02. ÖPPET: Tis-fre 10-16, lör-sön 11-16.
ERIK WESTBERGS
”E-BOKEN är här för att stanna”, säger Lotta Tjernström, samordnare för e-boksgruppen vid
biblioteken i Norrbotten.
Foto: MARIA ÅSÉN
fram förmånligare avtal med e-boksleverantörerna.
– E-boken är här för att stanna, då är
det tråkigt att ekonomin sätter käppar
i hjulen, säger Lotta Tjernström.
Hon tycker att det finns mycket positivt
att säga om e-böcker:
– De är lätta att bära med sig och tar
ingen plats. Det är enkelt att förstora
texten om man ser dåligt och för vissa dys-
lektiker kan det vara bättre att läsa på
skärm än i en vanlig bok.
En annan fördel är att man aldrig behöver köa för en e-bok.
– Finns den i katalogen är det bara att
ladda ner den. Det är inte som med den
tryckta boken att man ibland måste vänta
om boken är utlånad. E-boken finns i obegränsat antal, säger hon.
TOV E M O N S E N
VOKALENSEMBLE
NORRBOTTENS
KAMMARORKESTER
OCH
Dirigent: Erik Westberg
I konserten
ryms vemod,
naturkärlek,
liv och lycka!
NORRBOTTEN
BIG BAND
”
Bolibompa-hits
och allsångsvarning!
David
Shutrick
För barn
i åldrarn
a
6-9 år
Mija
Folkesson
& MUSIC TEACHERS BIG BAND
UNDER LEDNING AV
TIM HAGANS
Poesimelodi
åt mig
Två storband
– och massor av
skön jazz!
ffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffff
Erik Westberg
Bättre hälsa med kultur
Med nya ögon på museet
Landstinget, genom division Kultur och utbildning, lanserar förslaget att införa kultur på recept. Elisabeth Lax, divisionschef, är övertygad om att kulturaktiviteter, till exempel att sjunga i kör eller gå
på en konsert, kan ge en upplevelse som gör att man mår bättre.
— Friskvårdsaktiviteter på recept var ju ganska orealistiskt för
ett tag sedan. Jag tror inte det här är mindre realistiskt, men det
kommer att ta lite tid, säger Elisabeth Lax till P4 Norrbotten
Utställningen Norrbottens museum — Funkis i nytt ljus handlar
om en möjlig utbyggnad av Norrbottens museums lokaler i Luleå.
På mellan 40 och 50 planscher presenteras ett tiotal förslag till en
om- och tillbyggnad av huvudbyggnaden, som uppfördes 1936.
Bakom förslagen står studenter vid civilingenjörsutbildning med
inriktning mot arkitektur vid Luleå tekniska universitet. Utställningen visas 1 april till 5 maj 2015.
INSIKT NORRBOTTEN
NUMMER 2 • 2015
OR
KESTERPOP
& Norrb
otten Big Band
Haparanda kyrka ons 15 april kl 19.00
Luleå, Kulturens hus tors 16 april kl 19.00
Skellefteå landsförsamlings kyrka
fre 17 april kl 19.00
Umeå, NorrlandsOperan lör 18 april kl 18.00
Piteå, Studio Acusticum sön 19 april kl 16.00
)
Boden (för lokal se vår hemsida
.00
Lördag 9 maj kl 14
kolan
Gällivare, Sjöparkss.00
Överkalix, Folkets hus
Söndag 19 april kl 14.00
Söndag 10 maj kl 14
norrbottensmusiken.se
Poesimelodifågeln sjunger
igen och din dikt kan bli
en låt. Skriv och skicka till
Polarbibblo.se
DAGENS ROS…
NYTT OM NAMN
NYFIKEN PÅ ANNIKA NILSSON
Ålder: 37 år. Bor: Notviken, Luleå. Yrke: Personalspecialist. Arbetar: Som HR-strateg i landstinget. Aktuell:
Genomförde i höstas den prestigefyllda triathlontävlingen Ironman. Bakgrund: Uppväxt i Boden. Utbildade sig
till personalspecialist i Lund. Har varit anställd i Norrbottens läns landsting sedan 2007. Familj: Sambo med
Patrik Linder, polis. Tre barn i åldrarna fyra, sex och åtta år. Intressen: ”Min egen träning och barnens aktiviteter.
Är ett hängivet Luleå hockey-fan som kan allt om spelarövergångar och följer alla matcher. Är även intresserad
av att titta på trav, min mamma och pappa har travhästar.” Egenskaper: ”Energisk, gör ingenting halvdant.
Är tävlingsinriktad och tuff mot mig själv, men har en mjuk och omhändertagande sida när det gäller andra”.
Inställning i livet: ”Jag vill utmana mig själv. Söker upp obekväma situationer för att utvecklas och bli mer
härdad”.
Vi vill ge Dagen ros till Roger Häggström, kompetenscentrum länsteknik, för att han alltid är hjälpsam
samt fixar allt snabbt och elegant.
Eva Sjölund, Ulla Isaksson, Inger Lindberg och Sara Engström, Verksamhetsavdelningen
HANS RÖNNKVIST, ekonomi- och planeringsdirektör samt biträdande landstingsdirektör, är utsedd till
tillförordnad landstingsdirektör under tiden 1 maj
till 30 oktober 2015. Detta sedan landstingsdirektören Mats Brännström meddelat att han lämnar sin tjänst när hans
förordnande löper ut den 30 april. Hans
Rönnkvist kommer att ha tre divisioner
under sig: Service, Länsteknik och Kultur
och utbildning.
Annika Nilsson är uthållig, envis och
disciplinerad. ”Men framför allt är jag
intresserad av min träning, annars
skulle jag aldrig orka så mycket som
jag gör”, säger hon.
Foto: MARIA ÅSÉN
Annika Nilsson: Elitmotionär med
VERONIKA SUNDSTRÖM,
idag verksamhetsdirektör,
kommer under tiden 1 maj
till 30 oktober att tillika ha
rollen som biträdande
landstingsdirektör. Under
henne ligger divisionerna Närsjukvård,
Länssjukvård och Folktandvård.
... till Elizabeth Vall. Vilken otrolig
”pärla” du är! Tack för all hjälp du
bistått oss med under denna HR-inkörningsperiod. Du har besparat oss enhetschefer i Öjebyn många tårar och
gråa hår.
Carina Åberg
… vill vi ge till den
trevliga och fina
doktorn Jan Hennix. Tack för den
goda tårtan, den
gladde oss mycket!
Lena, Jeanette, Mariette, Ruth och Lisa
Efter fyra kilometers simning och 18 mils cykling väntade 42 kilometers
löpning — ett helt maratonlopp — i triathlontävlingen Ironman.
— När jag gick i mål rann tårarna. Det var en obeskrivlig känsla att veta
att jag klarat av det, säger Annika Nilsson, landstingets egen ”järnkvinna”.
Rosor och tack vill vi ge till den fantastiska personalen på avdelning 35,
som tog hand om min mamma och
svärmor under hennes sista tid i livet.
Kjell Salander och Birgitta Palmred
A
Vill ge alla på Psykiatrin länsgemensamt i Öjebyn en ros. För det fina jobb
vi gör med alla patienter.
Ricky
Vi vill ge Dagens ros till Marcus Baas
på cardiologen för att han alltid
skickar med en separat lungremiss
till lungperfusionerna!
Personalen på Nuklear
En stor bukett rosor vill vi ge till Dagny
Skoglind på kirurgmottagningen
i Kiruna då hon så glatt och snabbt
hjälpte oss att få tillgång till en dator
då hela vår mottagnings datorer var
utslagna.
Psykiatrin i Kiruna
… vill vi ge till Sitteamet — Lena och
Marianne — för att ni inspirerar och lär
oss om sittande. Tack för en jättebra
föreläsning och en trevlig stund.
Habiliteringen Gällivare
Vill ge dagens ros till ortopedverkstaden för deras snabba tillverkning
av korsetten och lagningen av den
trasiga.
Carina och Maria, Klin fys
… till psykiatrin i Gällivare som har skänkt
oss så fin tv med tvspel. Tusen tack!
Personalen på
Barnkliniken
Ett stort tack till Anne Nordberg på
avd 53 för att hon, trots att hon nyligen tillfrisknat, ändå jobbade en extra
natt och räddade en besvärlig situation!
Elisabeth
Ge Dagens ros till någon eller några
som du vill uppmärksamma eller
berömma. Alla ”rosor” publiceras på
webbplatsen Insidan, en del även i Insikt. Mejla till Agneta Spaton Norqvist:
agneta.spaton-norqvist@nll.se. Tala
om vem du är, vem som ska ha rosen
– och för vad.
16
nnika Nilsson arbetar som
HR-strateg, med fokus på
kompetensförsörjning. Hon
ägnar sig främst åt strategier
och handlingsplaner på en övergripande nivå, där en av nyckelfrågorna är
hur landstinget ska kunna vara en bra
arbetsgivare för sina anställda.
– Det är en förutsättning för att vi
ska kunna locka till oss och behålla ny
arbetskraft, sammanfattar hon.
Men det är inte för att prata om jobbet
som vi stämt träff i arbetsrummet i
Landstingshuset; samtalet ska handla
om hennes aktiva livsstil. Under veckan
tränar Annika Nilsson ofta två träningspass per dag och kompletterar sedan
med långpass under helgen. Totalt handlar det om 12 till 14 timmars träning
i veckan. Förutom heltidsjobb har hon
och hennes man tre barn och två schäfrar. Barnen har egna träningar som föräldrarna engagerar sig i. Familjen delar
dessutom ett brinnande intresse för
Luleå hockey – de ser de flesta hemmamatcher på plats i ishallen och följer
bortamatcherna vid tv:n.
– Det fungerar bra, men det är klart att
det krävs en jävulsk planering. Det går
inte att vara bekväm av sig. Tre till fyra
gånger i veckan stiger jag upp klockan
sex och springer en mil före jobbet, oavsett väder, temperatur och snömängd.
Hon tränar ofta ett intensivt pass på
lunchen, antingen på löpbandet i gymmet eller utomhus. Eller också ger
hon sig ut när barnen har sina hockeyträningar – hon springer, cyklar eller
simmar.
– Jag står sällan och tittar på, det är
bättre att vi är aktiva samtidigt. Det gör
att vi hinner umgås på kvällen.
Två gånger i veckan simmar hon
i mastergruppen i Luleå simsällskap.
På helgen blir det ett långpass med
andra långdistanslöpare.
– Jag försöker träna på tider så det
inte ska gå ut över familjen.
Hon är öppen för ”flexibla lösningar”,
som hon uttrycker det.
– Jag kan välja att åka slalom med
familjen en helg och hoppa över långpasset. Men jag försöker oftast att hålla
veckoplaneringen. Jag behöver mycket
träning för att inte bli skadad.
ANNIKA BESKRIVER HUR hon som barn
och tonåring tävlade i hästhoppning på
nationell nivå. När hon som 18-åring
blev för stor för sin ponny ställdes hon
inför ett vägval. I stället för att köpa en
större häst flyttade hon från Boden till
Washington i USA och arbetade som au
pair under två år.
Efter studier vid Lunds universitet fick
hon jobb i Karlskrona och hann även
arbeta i Hudiksvall, innan hon återvände
till Norrbotten under 2007. När Annika
blivit ägare till sin första schäfer började
hon tävla i lydnadsdressyr och körde
draghundslopp.
– Jag är en tävlingsmänniska – när jag
gör något går jag in för det till hundra
procent, både i jobbet och på fritiden.
Efterlängtad målgång i Ironman 2014.
”Det syns inte på bilden, men jag grät av
glädje”, berättar Annika Nilsson.
Foto: FINISHPICS
FAKTA
Ironman
O Ironman är beteckningen på den
längsta distansen i triathlon.
O Deltagarna ska i en följd klara 3,86
kilometer simning, 18 mil cykling och
42 195 meter löpning.
O Ironman anordnas varje år sedan 2012
i Kalmar.
LARS-OLOV LUNDHOLM är
ny controller vid Verksamhetsavdelningen, uppföljnings- och redovisningsenheten. Han kommer till
största delen att arbeta
med budget och investeringar samt
hjälpa landstingsdirektörens stab att
hålla koll på kostnader.
Men det är klart, ibland undrar jag hur
länge jag kommer att orka.
Det var först år 2010 som hon bestämde sig för att satsa mer målmedvetet på
löpning.
– Jag kom på fjärde plats i Luleå
stadsmara, 2,1 mil, på tiden 1 timme och
47 minuter, utan att ha tränat speciellt
mycket. Då bestämde jag mig för att
börja tävla på allvar.
AGNETA JOHANSSON är
ny enhetschef vid folktandvårdskliniken i Hortlax. Hon
har tidigare varit enhetschef vid Psykiatrin länsgemensamt i Öjebyn. Agneta,
som i grunden är tandsköterska, har därmed återvänt till tandvården efter 20 år.
MARGARETA ANDERSSON
är ny tandläkare vid Folktandvården i Hortlax. Hon
har under 26 år arbetat
som tandläkare i egen regi
och därefter, under ett och
ett halvt år, som anställd vid Tandlaget
i Piteå.
Jag är en tävlingsmänniska — när jag gör något
går jag in för det till hundra procent, både i jobbet
och på fritiden.
VID STADSMARAN DE två följande åren
förbättrade hon tiden med tio minuter.
År 2012 vann hon maratonloppet BodenLuleå på tiden 3 timmar och 33 minuter.
– Resultaten gjorde mig ännu mer
taggad.
Hon köpte en tävlingscykel och gav
sig inte förrän hon behärskade de tunna
däcken i höga hastigheter. Hon gick även
in för att lära sig simsättet crawl. Samma
år sprang hon Lidingöloppet och avverkade därefter Vasaloppet, Vättern
runt och Vansbrosimningen, alltså kraftprovet En svensk klassiker. Hon konstaterar att både landsvägscykling och
crawl är sådant hon inte kunde tidigare.
– Jag försöker att gå utanför min
komfortzon och utsätta mig för sådant
som jag inte känner mig bekväm med.
Det är ett sätt att utvecklas.
Nästa utmaning blev Ironman, en
statusfylld triathlontävling som i Sverige
har Kalmar som tävlingscentrum.
I AUGUSTI FÖRRA året var det dags.
Annika beskriver hur hon först simmade
fyra kilometer i öppet vatten i Östersjön.
Under våtdräkten bar hon cykeldräkt,
som hon vid bytet kompletterade med
cykelskor, glasögon och hjälm.
– Vi cyklade tolv mil på Öland medan
de resterande sex milen gick i mer kuperad terräng på fastlandet.
Efter cykelloppet var det dags att byta
till löparskor och ge sig iväg på ett maratonlopp.
INSIKT NORRBOTTEN
NUMMER 2 • 2015
ANDERS SUNDSTRÖM är
ny verksamhetschef för
Administrativa system i
division Länsteknik. Anders
kommer närmast från itkonsultföretaget Cygate,
där han arbetade som senior projektledare.
Hur kändes det att börja springa?
– Kämpigt. Efter cyklingen var benen
tunga och klumpiga, som två telefonstolpar. När jag väl kom igång gick det bra i
två mil. Sedan började det kännas riktigt
tungt. Efter tre mil tappade jag synen,
det blev först dimmigt, sedan svart. Jag
höll förmodligen på att svimma.
Vad tänkte du i det läget?
– Fan, jag vill inte ramla ihop och
vakna upp i en ambulans eller på sjukhus! Det var det jag var mest rädd för.
Men när jag fick i mig lite dryck och
pulsen gick ner kom synen tillbaka. Jag
drog ner på tempot och växelvis gick en
kilometer och sprang tre för att kunna
ta mig i mål.
Vad berodde synbortfallet på?
– Jag hade fått i mig alldeles för lite
INSIKT NORRBOTTEN
NUMMER 2 • 2015
näring. I slutet av ett långt lopp går all
energi ner i benen och kroppen kan
börja bete sig konstigt på andra plan.
Kan du beskriva känslan när du kom in
på upploppsrakan efter 12 timmar av
simning, cykling och löpning?
– Det var en seger, både fysiskt och
mentalt. Jag hade satsat så mycket och
kämpat så hårt. Det var oerhört starkt att
höra speakerns röst: ”Annika, you’re an
ironman!”.
NU HAR HON SIKTET inställt på New
York maraton. För att kvala in måste hon
springa under 3,10 på ett maraton,
något hon räknar med att klara 2016
eller 2017. Ett steg på vägen är Stockholm maraton i juni i år.
Hon säger att alla egentligen kan fixa
det hon gör – att kombinera familjeliv
och hård träning – men att det inte går
utan disciplin och en stark vilja.
– Många undrar hur jag bär mig åt.
Jag brukar svara att jag hela tiden hittar
möjligheter till att träna, tvärtemot de
som alltid hittar ursäkter för att inte göra
det.
Hon har även fått frågan om hon är
träningsnarkoman.
– Det stämmer säkert. Däremot tycker
jag att jag har ett sunt förhållningssätt.
Jag tränar för att nå de mål jag sätter
upp, inte för att få en snygg kropp.
Annika Nilssons budskap är att det
går att hålla igång fysiskt, även om man
både har små barn och ett heltidsjobb.
– Jag vill inte avskräcka någon, däremot inspirera!
U L R I K A E N G LU N D
PER MARCUSSON är ny
länschef för Anestesi/
Operation/Iva, division
Länssjukvård. Marcusson
utbildade sig till anestesiolog i Piteå, där han sedan
kombinerade sin tjänst med uppdraget
som studierektor för AT-läkarna. Han
bytte därefter tjänstgöringsort till Gällivare, där han varit anestesiolog/chefläkare och, från 2013, verksamhetschef.
Marcusson blev 2014 utsedd till verksamhetschef för Anestesi/Operation/Iva
vid Sunderby sjukhus.
YONAS BERHAN är ny länschef för Barnsjukvård, division Länssjukvård. Hans
nuvarande arbetsplats är
barn- och ungdomskliniken
i Sunderbyn där han jobbar
som överläkare. Från 2009 är Yonas
Berhan ST-studierektor för barnläkare
i landstinget. Parallellt med arbetet på
barnkliniken har han bedrivit epidemiologisk forskning inom barndiabetes och
disputerade i februari 2014.
17
KÅSERI PATRIK WARG
Befäst ej barnets fördomar
E
n av tvillingarna gick med
mig på stan. Hand i hand.
Shopping, Smedjan,
Strand, Apoteket, och
Akademibokhandeln (den icke så
akademiska avdelningen). Allt var
frid och fröjd och dyrt.
På väg hem längs Storgatan
mötte vi ”Läppen”. En vänlig själ
med fysik som en telefonkiosk. En
av de många som inte riktigt anpassat sig till samhällets normer,
på flera plan. Han går konstigt,
låter konstigt och är inte ett dugg
lik Måns Zelmerlöw (förutom att
han går och låter konstigt).
Läppens tankar har ofta ett
långsökt glapp mellan sin egen och
gängse logik vid en annars given
situation. Ett slags Quasimodo, kan
man säga. Och precis som hos den
berömde Ringaren av Notre Dame
blänker en grav ensamhet i Läppens
ögon. Sammantaget kan han verka
skrämmande för ett barn.
SÅ LÄNGE JAG MINNS har min
farsa hejat på alla. ”Det är viktigt
att uppmärksamma alla du möter”,
sa han ofta. Oftast var han inte bara
jantelagsdiplomat utan genuint
intresserad av folk och dåtidens
face to facebooking.
”Alla vill synas och har rätt till
det”, sa han.
Framför allt var han intresserad
av folk som inte hade så många
andra att heja på. Det tog han efter
min morfar, som i sin skepnad av
baptistpastor alltid hade tid över för
de som var över.
Följden blev att många halta och
lytta stannade utanför vårt hus när
farsan skottade gården eller var ute
med hunden. De mer eller mindre
utstötta och de som inte kunde
kommunicera tillbaka med ord, fick
orden serverade av farsan tills de
nickande instämde.
FARSAN BROMSADE ALLTID vid
övergångsställen långt innan det
blev en lag som fått folk att tro att
de är odödliga. ”Man behöver inte
ens lyfta blicken för man FÅR helt
enkelt inte bli påkörd”. Så verkar
alldeles många resonera nuförtiden. Vid övergångsstället får de den
makt och existensbekräftelse de så
desperat suktar efter, att de riskerar
UR MUSEETS SAMLINGAR
både liv och landstingsbudget. Morfar skulle ha sagt: ”Vi människor
måste ibland hjälpa varandra att
tänka”. Sådan var en del av min
uppväxt och det smittade av sig.
Därför var jag bara tvungen att
surra lite med Läppen när jag såg
hans frågande blick där på den
snörökiga Storgatan. Dottern ställde sig lite bakom mig. Tittade åt ett
annat håll. Drog lite i min arm.
PATRIK WARG
är inte känd från
Idol, Gladiatorerna eller Let's
dance. Däremot
är han glad över
att vara läkare
i Norrbotten.
I VÅRA BEKANTSKAPSLED är flertalet från mindre samhällen i Norrbotten. Följaktligen har vi många
historier att berätta om original
från bygderna som har varit modiga figurer i sätt och etikett. Eftersom mina barn alltså är födda
i den hetsiga storstaden Luleå,
så lyssnar de uppmärksamt till
alla dråpligheter som folk ur den
svenska glesbygdsperiferin ständigt verkar försätta sig i.
Dessa okungliga led av suputar,
rättshaverister, galna uppfinnare,
tjyvskyttar och motortrimmande
slagskämpar med goda hjärtan och
ibland oslipade funktioner på det
kognitiva planet: gummor som läg-
Med gipsteknik på schemat
plan. Varje period avslutades med
en teoretisk och en praktisk examination.
Åsa Westman är länets första
universitetsutbildade gipstekniker.
— Jag har fördjupat mina
teoretiska kunskaper, samtidigt som jag fått många nya
praktiska tips för ett bättre
resultat, säger hon.
Värja tillverkad i slutet av 1600-talet.
Foto: ÅKE ÅSTRÖM, Norrbottens museum
Tysk 1600-tals värja
KRYSS nr 2
Senast den 18 maj 2015 vill vi ha ditt korsord.
Skicka till: Insikt, NLL, 971 89 Luleå. Märk kuvertet ”Kryss 2”.
Fem vinnare får tre trisslotter vardera. Lycka till!
Namn..........................................................................................................................
Adress..........................................................................................................................
Postnummer och ort ..............................................................................................
18
Lösning på
KRYSS nr 1, 2015
KRYSSVINNARE
MATS ISAKSSON, Luleå
SIV BERTILSSON, Boden
ELISABETH CARLSSON, Lund
KENNETH LÅNG, Piteå
ÅSA H LARSSON, Gammelstad
Trisslotter kommer med posten!
INSIKT NORRBOTTEN
NUMMER 2 • 2015
I museets samlingar finns en tysk värja tillverkad i slutet
av 1600-talet. Den är av en typ kallad Schwedendegen.
Klingan har två inristningar, numret ”1414” och en vargfigur, kallad ”Passau Wolf”, som är ett varumärke för
svärdssmeder från den tyska staden Passau. Smederna
från Passau var kända i hela Europa för sin goda kvalitet
på tillverkning av svärd. Inskriptionen ”1414” är hämtad
från Bibeln och Jobs bok 14:14. Där står att läsa: ”Kan en
man som dött återuppstå igen? Då ska jag kämpa tills
min avlösning kommer”.
Denna typ av värja användes av de europeiska ländernas fotsoldater. Den var kortare än de värjor som
användes inom kavalleriet. Under 1600-talet var den
det förhärskande sidovapnet i de europeiska arméerna,
men började i mitten av 1700-talet trängas undan av
pallaschen och sabeln, vilka var kraftfullare huggvapen.
Den militära versionen fortlevde i civilt bruk som dräktvärja. Hov- och ämbetsvärjan var ett värdighetsattribut
och ett konstnärligt utsmyckat tillbehör till dräkten.
Dräktvärjan brukades även ofta som duellvapen.
Hur värjan har hamnat i Norrbottens museums samlingar är okänt.
MATTIAS STRAND
ger raggsockor i köttsoppan, gubbar som leker med gubbar av dynamit, folk i jordkulor och maniker
med gigantiska näringslivsplaner
som faller på att det visar sig kräva
arbete, gravskändare och predikanter om jordens undergång samt en
och annan blottare, hembrännare,
guldtillverkare och Arkbyggare.
Det är sådana mina tvillingflickor hört oss berätta om från
Gällivare, Porjus och Koskullskulle.
Inte för att knallkorkarna är specifikt härstammande från dessa trakter. De normbrytande och underhållande står förstås att finna i vilken vik i världen du väljer.
När vi pratat färdigt med
Läppen – om hur Skellefteås
hockeylag är urusla på
basket och huruvida Måns
Zelmerlöw ibland duschar
när han sjunger – så går vi
vidare under tystnad.
I trettio sekunder. Sedan
vänder sig åttaåringen mot
mig och säger:
– Pappa, är han också
från Gällivare?
– Jajamen!
EN VINTER MED mycket halka går
mot sitt slut. I gipsrummet på ortopedmottagningen i Sunderbyn är
det fortfarande bråda tider.
– Människor har blivit betydligt
bättre bara sedan ifjol på att
använda broddar eller ”icebugs”,
alltså skor med spikar, när man går
på promenad. Men trots det har vi
haft många frakturer att ta hand
om. Folk ramlar när de ska in och
ut ur bilen eller snabbt in och
handla, säger Åsa Westman,
undersköterska och numera även
gipstekniker.
Utbildningen är på 22,5 högskolepoäng och arrangeras av
Lunds universitet i samerbete med
Åsa Westman vet hur gipset ska
Foto: KRISTINA LARSSON
sitta.
Ortopediska kliniken vid Skånes
universitetssjukhus. Under totalt
fem veckor under hösten deltog
Åsa Westman i föreläsningar, seminarier och vid praktiska övningar.
Mellan träffarna i Malmö hade
kursdeltagarna litteratur att läsa
och uppgifter att göra på hemma-
GIPSTEKNIK, ANATOMI, frakturlära, handkirurgi, tejpning och
ortosapplicering är några av de
områden som ingick i kursen.
– I vissa avsnitt fick vi lära oss
vad som gäller dels för vuxna, dels
för barn. Det skiljer sig åt, säger
Åsa Westman, som arbetat på
ortopedmottagningen i fyra år.
Hon tycker redan att hon haft
stor nytta av det hon lärt sig på
utbildningen.
– Jag har en helt annan baskunskap. Den har jag användning
av både i mötet med patienter och
när jag ska visa och förklara för
läkare som är under utbildning.
Utbildningen bekostades av
landstinget.
– Jag är glad över att jag fick
chansen och hoppas att fler kan få
gå kursen framöver.
U L R I K A E N G LU N D
FOTNOT: Läs mer om värjan på nll.se. Klicka dig fram
till Norrbottens museum, Samlingar och Månadens föremål.
INSIKT NORRBOTTEN
NUMMER 2 • 2015
19