docFull fart på storbygget
download 
Report Transcription
Full fart på storbygget
akademiska sjukhusets personaltidning nummer 2 2015 krönika Kanske är det orden jag reagerar på mer än innehållet? psykiatri Värdebaserade synsätt ger bättre anpassad vård Full fart på storbygget framtidens ak ademisk a Det jättelika om- och nybyggnadsprojekt som ska resultera i att halva Akademiska blir som nytt är inne i den kanske mest intensiva fasen. Ronden har besökt den enorma grop som snart kommer att ge plats åt den kommande ingång 100. 14 6 konst Så går det till att välja konst till Akademiska 19 dagboken Vandring mellan ytterligheterna på 50 F 26 Ronden nummer 2 2015 Nummer 2 2015 Ronden är Akademiska sjukhusets personaltidning sedan 1960. Redaktion ronden@akademiska.se I detta nummer »Kandidaterna är tagna /.../ Vi kan göra väldigt mycket men döden är oundviklig.« Redaktör Hannes Ljunghall 018-611 32 27 hannes.ljunghall@akademiska.se Ansvarig utgivare Henrik Pederby Tryck Strands Grafiska Tryckt på Arctic Matt 100 g Annonser ronden@akademiska.se 018-611 32 27 Kardiologen Johan Probst skriver dagbok från hjärtavdelning 50 F . Ronden Akademiska sjukhuset 751 85 Uppsala ronden@akademiska.se Sidan 26–27 Manusstopp nr 3/2015: 27 maj Snart halvvägs i jätteprojektet Framtidens Akademiskaprojektet, som ska resultera i att halva sjukhuset blir som nytt, har redan hållit på i sex år. Snart i mål alltså? Nej, snarare börjar vi närma oss halvtid – det är sju år kvar innan projektet beräknas vara avslutat. Fortfarande återstår bland annat ombyggnad av hela ingång 70 och centralblocket med röntgen och operation. Den kommande vård- och behandlingsbyggnad som kommer att benämnas ingång 100 har ännu inte börjat växa på höjden ur den jättelika grop som har grävts ur åsen intill Dag Hammarskjölds väg. Ronden summerar läget och visar vad som kommer att hända i vilken ordning, läs mer på sidan 14–17. idater på Johan Probst undervisar läkarkand 50 F. bättre anpassad vård för unga missbrukare Värdebaserad vård inom psykiatrin ger bättre helhetslösningar. Sidan 6 samarbetet med regionen fördjupas Den 18–19 mars stod Akademiska värd för en första regionkonferens om värdebaserad vård. Sidan 8–9 6 8 Tryggve Nevéus »Kanske är det orden jag reagerar på mer än innehållet?« Sidan 11 snart ger ”gropen” plats åt ingång 100 redaktör hannes ljunghall 12 14 Ronden har varit på besök på en av Uppsalas största bygg arbetsplatser. Sidan 14–15 3 Ronden nummer 2 2015 Verksamhetsområdena nav i nya organisationen Den 1 maj för svinner divisionsnivån och 26 verksamhetsområden blir navet för vård, forsk ning och utveckling på Aka demiska. Syftet är att skapa ett sammanhållet sjukhus, med större närhet mellan ledning och verksamhet. I och med att divisionsnivån försvinner den 1 maj får sjukhu set 26 verksamhetsområden. Antalet verksamhetsområden minskar (från drygt 40) och deras respektive ansvar och befogenheter blir större än tidigare. Viktiga förändringar är att hela psykiatrin blir ett verksamhetsområde. Detsam ma gäller barnsjukhuset. Några verksamhetsområden slås samman. Det gäller hematologi och onkologisk endokrinologi som blir ett verksamhetsom råde tillsammans med onko logi, men även rehabiliterings medicin och smärtcentrum samt specialmedicin, hud och reumatologi. Andra samman slagningar är länslogopedi, fysioterapi och arbetsterapi som blir ett verksamhetsom råde tillsammans med psyko socialt behandlingsarbete, samt att neurokirurgi slås samman med klinisk neurofysiologi och neurologi. utveckling Verksamhetsområdenas starkare ställning avspeglar sig i sjukhusledningens samman sättning. Samtliga verksam hetschefer kommer att ingå i den nya sjukhusledningen, som även inkluderar chefsläkare, chefssjuksköterska och direk törer med ansvar för ekonomi, produktion, kommunikation, hr, Framtidens Akademiska med mera. Den nya ledningen blir betydligt större än den tidigare, men kommer att sam manträda med ungefär samma frekvens. Vilken typ av ärenden som ska behandlas på vilket sätt återstår dock att avgöra. – Vi ska utveckla nya arbets former för hur vi tillsammans ska styra och leda sjukhuset. Vi kommer att ha ett internat för sjukhusledningen i maj, och då ska vi bland annat arbeta med just detta, säger sjukhusdirek tör Lennart Persson. Två modeller för samverkan mellan verksamhetsområden införs; tema/program och vård produktion. Fram till årsskiftet arbetar olika projektgrupper med att utveckla/samordna detta. I korthet innebär teman att man samordnar planering, uppföljning, klinisk forskning, marknadsföring och kontakt med remittenter för större patientgrupper, exempelvis cancer, inflammation, trauma och hjärt-kärlsjukdom. Inom varje tema samordnas vården i program för enskilda diag noser/sjukdomstillstånd, till exempel diabetes, hjärtsvikt eller epilepsi. Lennart Persson betonar att mycket förändringsarbete redan är sjösatt; värdebaserad Akademiska sjukhusets verksamhetsområden från den 1 maj Verksamhetsområde Verksamhetschef Akademiska barnsjukhusetChristophe Pedroletti Akademiska laboratoriet Maria Engedahl AkutsjukvårdTf Charlotta Nordgren Termaenius AmbulanssjukvårdPer Andersson Anestesi- och intensivvård Johann Valtysson Arbets- och miljömedicin Robert Wålinder Bild- och funktionsmedicinskt centrum Adel Shalabi GeriatrikLena Stigsdotter HandkirurgiSven-Erik Keisu Infektionssjukdomar Fredrik Sund Intern- och lungmedicin Anette Skoglund Kardiologi och klinisk fysiologi Johan Lugnegård KirurgiClaes Juhlin Kvinnosjukvård Masoumeh Rezapour Isfahani Länslogopedi, fysioterapi, arbetsterapi och psykosocialt behandlingsarbete Marianne Christensen Klinisk neurofysiologi, neurokirurgi och neurologiNils Wesslén Hematologi, onkologi och onkologisk endokrinologi Hans Hägglund OrtopediKarin Bernhoff Plastik- och käkkirurgiGunilla Nygård PsykiatriÅsa Hagberg Rehabiliteringsmedicin och smärtcentrum Rolf Karlsten Specialmedicin, hud och reumatologiTomas Skommevik Thoraxkirurgi och -anestesi Fredrik Lennmyr UrologiElisabeth Nelson VO Ögonsjukdomar och VO Öron-, näs- och halssjukdomar Manochehr Amani vård införs inom allt fler verk samheter och arbetssätt har förnyats inom flera områden. Ett exempel är att man inrättat sjukhusövergripande opera tionsråd och slutenvårdsråd där berörda verksamhetsområ den samarbetar för att skapa ett bättre patientflöde och resurs utnyttjande. ELISABETH TYSK HANNES L JUNGHALL 4 Ronden nummer 2 2015 5 Ronden nummer 2 2015 Krönika Andreas Henriksson Parkinsons sjukdom: Ny PET-teknik ger mer träffsäker diagnos Parkinsons sjukdom kan vara svår diagnostiserad med sym tom liknande dem vid Alzheimers och andra neu rodegenerativa sjukdomar. Vissa patienter kan dess utom ha flera sjukdomar samtidigt. Akademiska sjukhuset är först i Europa med att rutinmässigt an vända en ny diagnosmetod där man mäter blodflöde och dopamin i hjärnan med hjälp av ett nytt spår ämne (PE2I) och PET/CTkamera. – Förutom skarpare bilder får vi absoluta värden på hur dopaminsystemet i hjärnan är påverkat av sjukdomen. Diag nosen blir mer träffsäker vilket underlättar valet av individuell behandling och eventuell ope ration. En annan fördel är att patienten slipper flera under sökningar och att stråldosen är betydligt lägre, en fjärdedel av den vid traditionell utvärdering där två olika metoder kombi neras, säger Torsten Danfors, överläkare i nuklearmedicin. Efter en noggrann utvärde ring i forskningsprojekt har nu den nya metoden med PE2IPET börjat användas rutinmäs sigt i vården. Sedan starten i november 2014 har ett tiotal patienter från Uppsala län un dersökts. Redan inom ett halvår räknar Akademiska med att patienter från hela sjukvårdsre gionen med misstänkt Parkin son ska omfattas. Metoden kan även användas för diagnostik psykologer, neurologer och neuroradiologer, säger Torsten Danfors. För cirka 15 år sedan var pet-centrum i Uppsala i samar bete med forskare vid Pitts burgh university och Karolin ska institutet först i världen med att introducera en ny metod för Alzheimerdiagnostik där man med hjälp av ett visst spårämne (pib) och pet-kame ra kan spåra amyloid, ett pro tein som lagras in i hjärnan. utveckling torsten danfors, överläkare: Vi får absoluta värden på hur dopamin systemet i hjärnan är påverkat. av andra neurodegenerativa sjukdomar, bland annat Alzhei mers sjukdom, frontotemporal demens, Lewy Body sjukdom, Huntingtons sjukdom och nor maltryckshydrocefalus. – Eftersom neurodegenera tiva sjukdomar kan starta med många olika symptom hamnar patienterna till en början hos olika vårdgivare. Patienter med gångsvårigheter och skakningar utreds ofta av neurologer, min nesstörningar av geriatriker och personlighets- eller humör förändringar av psykiater. Av detta skäl har vi startat med en ny neurodegenerativ rond där fall och bilder diskuteras gemensamt med geriatriker, Då som nu tillskrivs fram stegen de framstående kemis ter som arbetar på Akademiska sjukhuset och Uppsala univer sitet. De använder en cyklotron för att framställa de speciella spårämnen som används. I pro jektet har sjukhusfysiker också utvecklat nya metoder för bild analys. – Spårämnen som används vid pet-diagnostik har ofta kort halveringstid. Därför är det en klar fördel att substanserna kan tas fram och prepareras på plats, nära kamerorna som an vänds för att diagnostisera olika sjukdomar, säger sjukhusfysi ker Mark Lubberink. Elisabeth T ysk Ny avdelning utreder svår epilepsi Ylva Cedervall, sjukgymnast på minnes- och geriatrikmottagningen tillsammans med patienten Bo Wirmark. Gångtest fångar upp tidig demens studie Försämrad gång kan vara ett tidigt tecken på demens. I mitten av april star tar en studie på minnesmot tagningarna vid Akademiska sjukhuset och Falu lasarett som syftar till att utvärdera om ett nytt sorts gångtest kan bli ett effektivt komplement till min nesutredning för att fånga in fler patienter med begynnande demens tidigt. – Tidig upptäckt av demens är viktigt av flera skäl. Förutom att läkemedelsbehandling kan inledas ökar möjligheterna att sätta in rätt stöd till patienter och anhöriga, både träning och hjälpmedel som minskar risken för fallskador och underlättar vardagen, säger Ylva Cedervall, sjukgymnast på minnes- och geriatrikmottagningen, Akade miska sjukhuset, och forskare vid Uppsala universitet. I den aktuella studien, som startar i april, räknar forskarna med att inkludera 280 patien ter på Akademiska sjukhuset och Falu lasarett som sökt vård för minnesutredning. ELISABETH TYSK vård Den 27 mars invigdes en ny vdelning för utredning av svår a epilepsi på Akademiska. Här kommer patienter att kunna ut redas med ny eeg- och kamerautrust ning och avdelningen är bemannad dygnet runt fem dagar i veckan. – Syftet med satsningen är förbätt rad patientsäkerhet men också att patienter som utreds för kirurgiska behandlingar ska kunna övervakas på ett ännu mer säkert sätt, säger Eva Kumlien, överläkare i neurologi. Målgruppen för den nya avdel ningen är personer med svår epilepsi som har frekventa, återkommande anfall och inte blir tillräckligt hjälpta av sedvanlig medicinering med anti epileptika. – Tanken är att patienterna läggs in under fem dagar. Då görs en grundlig utredning av sjukdomen och andra problem av specialister från många olika discipliner: neurologer, kurato rer, arbetsterapeuter och neuropsyko loger. Den multiprofessionella kompe tensen borgar för optimal behandling och ett gott psykosocialt omhänder tagande, säger Eva Kumlien. Monitoreringsenheten är utrustad med modern eeg- och kamerautrust ning och kommer att vara bemannad dygnet runt fem dagar i veckan. Eva Kumlien ser en positiv utveck ling de senaste åren. – Allt fler patienter med epilepsi erbjuds avancerad utredning och hjärnavbildande metoder som mag netkamera har blivit allt bättre. I Uppsala län erbjuds alla som insjuknar i epilepsi sådan utredning. Lands tinget var först i landet med att införa ett vårdprogram för patientgruppen, något som ännu saknas nationellt. ELISABETH TYSK Vi gör mer, inte mindre tetssjukhusen. Vad gäller den generella utvecklingen nationellt har kostnaden av en journalist som undrade om det per drg-poäng i fasta priser minskat stämde att vi även på Akademiska var fler anställda än någonsin, men trots det senaste åren, vilket indikerar att pro inte producerade mer vård, utan snarare duktiviteten ökat något, det vill säga att produktionen har ökat mer än kostna tvärtom – mindre! Bakgrunden var att derna. Stockholms läns landsting i en gransk ning kommit fram till att de stora akut Åter till journalistens fråga sjukhusen inte ger mer vård, trots att – stämde påståendet även på Akade kostnaderna för sjukhusen hela tiden ökar och personalen blir allt fler. Det här miska? Svaret är: nej, det stämde inte denna gång, vilket i detta fall innebar skulle inte vara unikt för landstinget i att det inte blev något tv-inslag. Akade Stockholm, utan samma tendens skulle miska har precis gå att se på flera som många andra andra ställen i akutsjukhus ökat landet. Detta var »Utan att hävda att vi inte antalet anställda inte första gången har några problem med de senaste åren, som liknade larm e ffektiviteten inom sjukmen produktio rapporter pekat nen har faktiskt vården är denna bild klart på sjukvårdens ökade ineffek överdriven, för att inte säga ökat ännu mer, vilket innebär en tivitet. Före jul direkt felaktig.« förbättrad pro kom till exempel duktivitet. År 2014 en debattartikel nådde sjukhuset som hade svaret den högsta noteringen n ågonsin av på varför Ackis ”blöder” (ekonomiskt). Slutsatsen var den gången att läkarna på antalet vårdkontakter och operationer/ behandlingar. Akademiska gjorde för få besök. Stämmer denna bild av sjukvården och stämmer den in på Akademiska? DRG står för diagnosrelaterade grupper, och är Utan att hävda att vi inte har några pro ett viktat produktionsmått i poäng för att blem med effektiviteten eller produkti beskriva både somatisk och psykiatrisk vård i öppen- och slutenvård. viteten inom sjukvården, är denna bild klart överdriven, för att inte säga direkt felaktig. Jag blev nyligen uppringd Hur mäts produktiviteten i vården? Vanligaste måtten är att mäta antalet vårdkontakter (t ex vårdtillfällen och besök) per olika personalkategorier el ler det sammanvägda produktionsmåt tet drg-poäng per årsarbetare. Det mått som anses ha högst förklaringsvärde vid jämförelser av produktivitet mel lan sjukhus är kostnad per producerad drg-poäng i somatisk slutenvård. Vid senaste jämförelsen (2013) var Akade miska sjukhuset cirka tre procent mer produktiva än snittet bland universi Andreas Henriksson är chefscontroller 6 Ronden nummer 2 2015 Ronden nummer 2 2015 Värdebaserad vård för unga vuxna med missbruksproblematik: Fler kan få rätt vård utveckling Värdebaserad vård för unga vuxna som missbrukar alkohol och narkotika gör det lättare att fånga upp patienter som lätt hamnar mellan stolarna, och ger också möjligheter till mer effek tiv hjälp. – Jag tror att det kommer att gynna våra patienter väldigt mycket, inte minst att vi kan samordna alla aktörer och tyd liggöra ansvarsfördelningen, säger patientprocessledaren Rebecca Tingvall, psykolog på beroendemedicinska mottag ningen. Patienter med alkohol- och drogberoende är en grupp som ofta har en psykiatrisk samsjuklighet, det vill säga en p sykiatrisk diagnos utöver sin beroendeproblematik. För dessa patienter har psykiatrins uppdelning utifrån diagno ser, där en viss mottagning tar hand om en viss typ av patien ter, inneburit en risk att hamna mellan stolarna. – Värdebaserad vård är till stor hjälp för den här gruppen, eftersom man ser till helhe ten på ett annat sätt. Det finns patienter med beroendepro blematik hos bup och psykiatri mottagningen för unga vuxna, men det är svårt att screena för detta. Hos oss på beroende medicinska mottagningen är problematiken uttalad från början, vilket gör att patien terna är mer öppna och på så vis kan få bättre anpassad hjälp, säger Rebecca Tingvall. I ett pilotprojekt på psykia trimottagningen för unga vux na kommer nu patienterna att tillfrågas om de vill lämna urin prov, för att fler med beroende problematik ska kunna fångas upp och få hjälp på rätt ställe. Arbetsgruppen för värdebase rad vård består av representan ter för bup, unga vuxna, bero endemedicinska mottagningen, socialtjänsten, kommunens narkotikagrupp, ungdoms centrum och tre patient representanter. Ansvaret för patientgruppen är delat mellan kommuner och landsting, vilket innebär att det behövs mycket samordning, vilket i sin tur gör processkartläggningen inom värdebaserad vård särskilt vär defull. – Det är otydligt idag för oss som jobbar med patienterna vilken enhet som har ansvaret för vilka patienter. Vi har dis kuterat mycket kring hur sam arbetet ska se ut mellan kom mun och landsting, och mellan mottagningar inom psykiatrin på Akademiska, säger Rebecca Tingvall. Ett resultat är att gemensam ma ronder nu införs för bero endemedicinska mottagningen och unga vuxna. Tillsammans går man en gång i månaden ige nom vilka patienter som skulle kunna höra hemma hos båda enheterna, för att kunna slussa dem till rätt ställe i rätt tid. En viktig del av värdebaserad vård är att fånga in patienter nas egna synpunkter på vad som skapar värde i behandling en. De tre patientrepresentan terna i arbetsgruppen har beto nat vikten av ett bra bemötande från personalen. – Särskilt för dem som tar kontakt första gången är det viktigt att personalen möter dem med värme och empati och inte ifrågasätter dem. Det krävs mycket mod för att man ska våga berätta om sina miss bruksproblem, vissa kan ha gått med telefonnumret i fickan i två år innan de tar kontakt, säger Rebecca Tingvall. För att fånga upp patienter nas åsikter om såväl bemötande som behandlingen i sin helhet, har arbetsgruppen tagit fram enkätformulär till patienter och anhöriga. De frågor som ställs handlar bland annat om hur de upplever sin livssitua tion, hur de värderar den hjälp de har fått ur olika aspekter och hur delaktiga de har fått vara i beslut som rör behandlingen. Enkäterna fylls i kontinuer ligt under behandlingens gång, vilket gör det möjligt att följa utvecklingen för hela patient gruppen över tid. På så vis kan man se ifall något i mottagande eller behandling behöver änd rebecca tingvall, processledare: Värdebaserad vård är till stor hjälp för den här gruppen, eftersom man ser till helheten på ett annat sätt. ras, för att få ett bättre utfall ur patientens perspektiv. Man mäter även psykiatrisk samsjuklighet och ifall patien terna får hjälp för båda tillstån den samtidigt. – Tidigare ansåg man att patienterna först skulle bli av med sitt missbruk, men det har visat sig att man får bäst resul tat om man sätter in åtgärder för båda diagnoserna direkt, säger Rebecca Tingvall. En annan sak som nu börjar mätas är patienternas alkoholoch drogintag under behand lingens gång. Det är första gången som detta mäts på gruppnivå, vilket ger en samlad bild av hur lång tid som patien terna behöver för att bryta sina beroenden. I vissa fall kan det ta några veckor, i andra fall flera år. En ytterligare sak som ska mätas rör tiden från remiss till första besök. – Motivationen hos den som vill ta itu med sin missbruks problematik är färskvara, så det är viktigt att man snabbt fångar upp dem som söker hjälp, säger Rebecca Tingvall. HANNES L JUNGHALL Rebecca Tingvall är psykolog på beroendemedicinska mottagningen. Hon är även patientprocessledare för värdebaserad vård för unga vuxna som missbrukar alkohol och narkotika. 7 8 Ronden nummer 2 2015 9 Ronden nummer 2 2015 Kommentar Morten Kildal Samarbetet med regionen fördjupas Regionkonferens om värdebaserad vård startskott för långsiktigt utvecklingsarbete utveckling Den 18–19 mars stod Akademiska värd för en första region konferens om värdebase rad vård. – Det är viktigt att vi kan sam arbeta med våra remittenter så att det värdebaserade synsättet blir styrande hela vägen genom patienternas vårdepisoder, säger biträdande sjukhusdirek tör Hans-Olov Hellström. Konferensen var uppdelad på två dagar, där den första ägnades åt föreläsningar och workshops om värdebaserad vård ur olika perspektiv. Bland talarna märktes sjukhusdirek tör Lennart Persson, Stefan Larsson från Boston Consul ting Group, Morten Kildal, huvudansvarig för värdebase rad vård på Akademiska och Jörgen Nordenström, profes sor vid Karolinska institutet. Under eftermiddagen hölls tre kunskapsseminarier med fördjupade diskussioner kring värdebaserad vård i relation till organisationsfrågor, process arbete och mått och mätetal. Under dag två inleddes mer konkreta diskussioner med sär skilt fokus på traumaområdet, som ett första steg för att se hur hans-olov hellström, biträdande sjukhus direktör: Akademiska ligger långt fram, för närvarande är det vi och Sahlgrenska som går i täten. Stefan Larsson från Boston Consulting Group var en av föreläsarna i Gunnesalen den 18 mars. Sjukhusdirektör Lennart Persson hälsar på deltagare i regionkonferensen om värdebaserad vård. man kan utveckla värdebase rad vård-konceptet i praktiken tillsammans med regionlands tingen. – Planen är nu att vi ska gå vidare och hålla fler seminarier under hösten, både tillsam mans med regionlandstingen och internt på sjukhuset. Vi ser vår satsning inom värdebase rad vård som ett nödvändigt steg ifall vi ska klara av de krav som kommer att ställas på oss framöver. Bättre kvalitet inne bär inte bara bättre vård för patienterna, det lönar sig även ekonomiskt. Akademiska lig ger långt fram idag nationellt inom värdebaserad vård. För närvarande är det vi och Sahl grenska som går i täten, och jag tror att fler snart kommer att följa efter, s äger Hans-Olov Hellström. HANNES L JUNGHALL Röster från besökare den 18 mars Jörgen Striem, hälso- och sjukvårdschef Landstinget Sörmland: Varför har du kommit hit idag? – Jag ville se hur man arbetar med värdebaserad vård på Akade miska. Jag har jobbat på liknan de sätt med kvalitetsutveck ling i olika sammanhang i 25 år, och jag ser det snarast som en fördel att det inte handlar om helt nya idéer; det är bra att det finns en röd tråd. Dina intryck av dagen så här långt? – Det känns genomtänkt, man märker att det är en väldigt seriös satsning som Akademis ka gör på värdebaserad vård, och jag önskar sjukhuset lycka till med det fortsatta arbetet. Vad tycker du om värdebase rad vård som koncept? – Det är rätt att fokusera på patientens hela resa genom vården, och det är väsentligt att de medarbetare som jobbar närmast patienterna är drivan de och delaktiga i förbättrings arbetet. Gustav Ekbäck, chefläka re Universitetssjukhuset Örebro: Varför har du kommit hit idag? – För att lära mig mer om vär debaserad vård och hur det kan utveckla samarbetet i UppsalaÖrebro sjukvårdsregion. Anne Gro Egeberg, läkare anestesi och intensivvård Universitetssjukhuset Örebro: Dina intryck av dagen så här långt? – Det har varit väldigt intres sant. Jag tror att Uppsala är inne på helt rätt väg med värdebase rad vård. Jag ser det som en sorts ”lean plus”, en naturlig fortsättning på det tidigare arbetet med lean. I lean fokuserade man på proces serna och i värdebaserad vård ser man till slutresultatet. Jag ser det inte som att man hoppar från tuva till tuva, utan att man kan ta med sig och dra nytta av det man har arbetat med tidi gare. Varför har du kommit hit idag? – Jag tyckte kon ferensen hade ett spännande fokus. Jag har själv inte stött på begreppet värdebase rad vård särskilt ofta tidigare, så det är ganska mycket som är nytt för min del. Har ni arbetat med värde baserad vård i Örebro? – Man kan säga att vi har arbetat en hel del enligt samma tankegångar, men vi har inte använt samma terminologi och anammat det färdiga konceptet på samma sätt. Dina intryck av dagen så här långt? – Det är positivt att man kan få fram de här mätresultaten som visar vilken skillnad man kan göra för patienten, det är en viktig drivkraft i förbättrings arbetet. Att ha med patienter i arbetsgrupperna är jag inte van vid. Vi har traditionellt trott att vi vet vad patienterna vill, men på det här sättet får vi bättre verklig kunskap om detta. Patienterna bör vara mer drivande vad gäller sin egen vård och behandling, och vär debaserad vård är ett bra sätt att arbeta i den riktningen. Viktiga erfarenheter En viktig del av arbetet med värdebaserad vård är att se till helheten för patienten. Det förutsätter en nära sam verkan över enhets- och pro fessionsgränser på Akademis ka, men också med kollegor som jobbar i primärvården, i kommunen och på andra sjukhus. Utvecklingsarbetet går nu in i en fas där antalet patientgrupper kommer att öka från de tolv som är igång idag. Målsättningen är att värde baserad vård ska bli ett inte grerat arbetssätt på hela sjuk huset. Några viktiga erfaren heter som vi tar med oss från de första grupperna är att: •Ett tydligt fokus på patientutfall och kvalitet på patientgruppsnivå ger energi och förbättringslust hos alla berörda. •Möjligheter för medarbe tarna att träffas över profes sions- och enhetsgränser skapar nya, effektiva mötes platser för förbättringsarbe tet. •Engagerade patientrepre sentanter i arbetsgrupperna påverkar kommunikation och sätter fokus på förbättringar av patientprocessen. •Det blir snabbare besluts vägar när arbetsgruppernas förbättringsförslag diskuteras och beslutas på styrgrupps möten där berörda verksam hetschefer för den specifika patientgruppen är med. •Större transparens mel lan professioner och enheter, mellan medarbetare och che fer och mot patienter skapar förtroende i förändrings arbetet. Vad pågår just nu? Trau ma och kraniosynostos är exempel på nya patientgrup per där vi försöker hitta ett förenklat och ännu smidi gare sätt att arbeta värde baserat. Traumagruppen har redan tagit initiativ till ett uppstartsmöte med regionen och där lagt en plan för vilka gemensamma frågor man vill jobba vidare med. Arbetsgrupperna för pro statacancer och lungcancer funderar just nu på om det är lämpligt att använda inter nationellt framtagna utfalls mått. Det skulle i så fall ge möjlighet att jämföra vården i Uppsala med andra sjukhus i världen. Prostatacancergruppen har diskussioner med kol legorna på Sahlgrenska och Karolinska om hur man kan samordna utfallsmått. Sådana samarbeten om transparenta utfallsmått på patientgrupps nivå kommer säkerligen att gynna patienterna. Utöver detta jobbar övriga grupper na vidare med att genomföra förbättringsförslag och följa utfallsmått. Morten Kildal är huvud ansvarig för värdebaserad vård på Akademiska 10 Ronden nummer 2 2015 Aktuellt Krönika Tryggve Nevéus Förankringen av sjukhusets vision: ”Viktigt att ha ett tydligt mål” Arbetet med att förank ra sjukhusets vision – att vara det ledande univer sitetssjukhuset i Sverige – går vidare. Även på bildoch funktionsmedicinskt centrum/röntgen strävar man efter delaktighet ner på individ- och medarbe tarnivå. Verksamhetschefen Adel Sha labi menar att det är viktigt att det finns en tydlig vision och tydliga mål på sjukhuset. – Det är viktigt med tyd lighet, vi måste ha en tydlig målbild att jobba mot. Målen måste förstås brytas ner på verksamhets-, sektions- och medarbetar nivå för att alla ska förstå sin Adel Shalabi del i helheten. Det är också viktigt med delmål, som vi kan fira på vägen mot målbilden, säger han. Förankringen av visionen började inom dat-divisionens ledning. På bfc började man därefter med att träffas i verk samhetsledningen, där man med konsulthjälp gick igenom vad som behövde göras. Däref ter diskuterade man hur man skulle gå vidare. – Först hade vi en grundlig genomgång i vår verksamhets ledning där vi diskuterade vad målbilden innebär för oss och hur vi som verksamhetsområde kan bidra till denna. Inom bfc hade vi redan två planerings dagar inplanerade i november förra året, så då beslöt vi oss för att nyttja dem för detta syfte. 11 Ronden nummer 2 2015 ! Ett ögonblick . . . … Anita Lakström, chef för patientadministrationen inom landstingets resurscentrum, som nyligen genomförde en informationskampanj på Akademiska sjukhuset. »Vi kommer gärna ut och berättar om oss« BFC:s medarbetare arbetade i grupper där de diskuterade vad som behöver göras för att nå målbilden. Detta så att medarbetarna får förståelse för och känner del aktighet kring utvecklingen av sin verksamhet och kopplingen till sjukhusets nya vision och långsiktiga mål. BFC:s led ningsgrupp får även input till sitt fortsatta arbete med BFC:s mål och planer. För att vi ska bli framgångsrika i detta ska dagarna kännetecknas av a ktivt bidragande, hög energi och delaktighet från samtliga med arbetare, säger Adel Shalabi. BFC har omkring 350 med arbetare. Hur når man en så stor personalgrupp ända ner på medarbetarnivå? – Vi delade in all personal i två grupper. Sedan kallade vi grupperna till varsin dag. Vi hade redan från början ett väl digt tydligt syfte med dagarna; att berätta om den övergri pande målbilden och diskutera hur vi som medarbetare inom bfc, i våra olika roller/funktio ner, aktivt kan bidra till denna, samt att alla medarbetare kän ner att de fått dela sina tankar kring hur de vill att det ska se ut på respektive avdelning/sek tion vad gäller värdebaserad verksamhet och att utveckla organisationen samt vad som behöver fokuseras på för att detta ska uppnås. Att vi var och en personligen reflekterar över hur och vad jag kan göra för att själv bidra till att vi lyckas, sä ger Adel Shalabi. Han inledde dagen med att beskriva sjukhusets vision och mål och vad de innebär för bfc:s verksamhet. Därefter fick personalen arbeta i tvärfunk tionella grupper. De fick börja med att analysera nuläget och försökte identifiera vilka utma ningar som finns för att nå sjuk husets målbild. Därefter disku terade varje grupp vilket som är det önskade läget och vad man behöver göra för att nå dit. – Hur kan vi utveckla vår organisation, till exempel genom att arbeta med värde baserad vård? Här använde vi oss av så kallade teamintervjuer där var och en i varje grupp blev intervjuad om vad vi behöver bevara, utveckla och avveckla för att vi ska nå vår målbild. Dagarna resulterade i många synpunkter på blädderblock som BFC:s ledning har sam manställt och grupperat. Utifrån detta material har man sedan arbetat igenom de fem perspektiven i styrkortet och kommit fram till mål och vision för BFC. Dessa har sedan sam verkats i SAMO och presente rats på BFC:s stormöte. KARIN EDENHOLM FORSELL Varför gjordes informationssatsningen, är det många på sjukhuset som inte känner till vad ni gör? – Ja, det är många som inte känner till hur vi kan avlasta kärnverksamheten i administrativa frågor rörande till exempel asylpatienter, utländska patienter, vårdgaranti, sjukresor, patientfakturor, utlämning av loggrapporter med mera. Hur skulle ni kunna nå ut bättre? – Vi försöker bjuda in oss på arbetsplatsträffar, intern utbildningar och så vidare och informera om vår verksamhet. Vi kommer väldigt gärna ut och informerar om vår verksamhet och om tillvägagångssätt när man tar emot till exempel asylpatienter eller utländska patienter. Det är bara att kontakta oss. Har ni några nyheter hos er som du kan berätta om? – Vi har genomfört ett projekt med e-frikort, det betyder att personal ute i vårdverksamheten slipper manuell hantering av frikort. Till hösten 2015 kommer vi att kunna erbjuda patienterna e-faktura. HANNES L JUNGHALL Vid närmare eftertanke (rökning är väl inte farligt?). Gubben borde tilldelas koprolitpriset för reak och kylskåp kan man avläsa mycket om tionär idioti (nördfakta: en koprolit är vad som händer i medarbetarnas huvud ett stycke fossiliserat dinosauriebajs). och fritid. Förr räckte anslagstavlorna ensamma till detta, men nu behövs kyl skåpen också, för anslagstavlorna har ju Och sedan tänker jag ett steg till. Kanske jag är lika korkad när jag ral blivit täckta med koordinatsystem över jerar över nutidens beslutsprocess olika utvecklingsprocesser eller listor diagram och listor över arbetsplat över arbetsplatsens sens värdegrund. »Svaret på den retoriska värdegrunder. Den Dessa rutor och frågan är: nej, många i din felkoppling den listor är i och generation klarade sig inte, gamle mannen på för sig inte oin tressanta: jaså, men de kan inte skriva några kylskåpet gjorde var att han reagerade vårt mål är att förnumstiga insändare.« inför ord som var bedriva sjuk ovana för honom vård, forskning (”fluorsköljning”, och undervisning – nähä?, jaså, vi ska ”säkerhetsföreskrift”, ”skolkurator”) och respektera varandra och ha patienten i drog slutsatsen att de representerar tjafs centrum – surprise! Resultatet är i alla fall att de spontana vi klarar oss utan. Själv slår jag bakut inför ord som utropen, påhitten och kuriosan som det ”värdegrund”, ”målbild”, ”beslutspro ju är ett allmänmänskligt behov att få cess” och (urk!) ”nytänk”. De får mina dela med sig av i stor utsträckning har flumindikatorer att lysa knallröda. Men hamnat på kylskåpen. kanske är det orden jag reagerar på mer Det mesta på kylskåpen är roligt att än innehållet? Kanske de där diagram men och värdegrundslistorna repre läsa. Men ungefär vartannat år dyker senterar ett nytänk som faktiskt är bra? det upp en putslustig text som någon Kanske är det jag som förtjänar koprolit intet ont anande kollega har hittat på nätet. Den brukar ha rubriken ”En gam priset? Fan vet. mal mans betraktelser” eller nånting ditåt och går ungefär såhär: ”När jag var barn hade vi ingen fri skolfrukost, inga cykelhjälmar, inga vaccinationer, inga skolkuratorer, ingen desinfektionssprit på toaletterna och inga varningstexter på cigarrettpaketen (…)” och så avslutas den med den klatschiga retoriska frågan: ”Hur tusan kunde vi klara oss?!”. Man skrockar förnöjt och skakar på huvudet åt det moderna förmyndarsamhället. Eller så tänker man efter. Svaret på den retoriska frågan är: nej, många i din generation klarade sig inte, men de kan inte skriva några förnumstiga insändare. För de dog i stelkramp (de var inte vac cinerade), körde ihjäl sig i trafiken (hade Tryggve Nevéus är inte cykelhjälm) eller fick lungcancer överläkare på Akademiska barnsjukhuset På fikarummens anslagstavlor 12 Ronden nummer 2 2015 13 Ronden nummer 2 2015 Aktuellt Medicinska sekreterare: Nya utbildningar ger välbehövligt tillskott Det är Nackademin och Folk universitet som båda beviljats tillstånd av YH-myndigheten att starta tvååriga yrkeshögsko leutbildningar. De tar in mellan 30 och 35 studenter vardera per termin. Merparten av studen terna kommer att göra praktik på Akademiska eftersom det är landstingets största arbets plats. – Det kan bli uppemot 70 studenter i vår och dubbelt så många nästa vår. Det kräver utrymme, både vad gäller hand ledning men också rent fysiskt. Jag ser fram mot att vi får en rad nya medarbetare om två år när de första kullarna går ut, Den organisatoriska föränd ringen ger de medicinska sekre terarna möjlighet att utvecklas i sitt arbete. – Genom utbildning och ut veckling kan vi skapa kompe tensområden och nya roller där man stöttar varandra mer så att vi orkar med uppdragen, inte är så sårbara och inte äventyrar patientsäkerheten, säger Anet te Gehrman Tallroth. En annan anledning till att yrkesrollen förändras är den önskan som finns från läkare och vårdpersonal att avlastas mer administration för att kun na ägna mer tid åt den direkta patientverksamheten. Ny teknik som röststyrd dik tering skapar utrymme för att arbeta med andra uppgifter. Re dan i dag används denna teknik inom laboratorieverksamheten och på sikt införs den på hela Akademiska sjukhuset. Sekreterarna blir också mer en del i teamen kring patien terna. – Vi arbetar ihop med teamet och är kända personer på enhe ten. Det gör jobbet roligare. De medicinska sekreterarna kan i stället arbeta mer med till exempel tidböcker och pla nering, sköta inmatningen till kvalitetsregister, hantera och kontrollera administrationen hela vägen från remiss till fak tura med mera. Det finns en viss rädsla bland nuvarande medarbetare vad förändringen medför för dem. – Jag känner ödmjukhet för det. Vi ska jobba med helheten så att vi skapar både utveckling och trygghet för nuvarande och morgondagens medarbetare, säger Anette Gehrman Tallroth. INGELA WIMAN foto: magnus laupa men vi har en tuff resa dit, me nar Anette Gehrman Tallroth. Ungefär 330 medicinska sekreterare och kanslister arbe tar på Akademiska sjukhuset. Yrkesrollen för dessa genomgår nu en förändring. En anled ning till det är att sjukhusets administration ska specialise ras och utvecklas enligt beslut i sjukhusledningen. Alla medi cinska sekreterare och kans lister samlas i en organisation, vårdadministrativ service (vas) från 1 maj. – Utvecklingen går mot en breddning av arbetsuppgifter na. Kraven på snabb och struk turerad dokumentation ökar inom vården och här kan de medicinska sekreterarna fylla en viktig funktion. – Vi kan vara med och driva sjukhuset mot uppsatta mål. Det är när vi kan visa vad vi gör som vi blir konkurrenskraftiga som sjukhus. Dokumentatio nen styrker att det finns trovär dighet och kvalitet bakom det vi gör, menar hon. foto: jim elfström I höst star tar två nya utbildningar för medicinska sekrete rare i Uppsala. Det blir ett efterlängtat tillskott på nya medarbetare fram över. I dag är bristen inom yrket stor. På Akademiska sjukhuset uppgår vakanserna till cirka tio procent av totalt 300 tjänster. – Det är mycket glädjande. Vi letar med ljus och lykta efter medicinska sekreterare. Nu ser vi att bristen försvinner på sikt. Men det för också med sig förändrade krav på att ta emot studenter på våra arbetsplatser, säger Anette Gehrman Tallroth, chef för vårdadministrativ ser vice (vas). utveckling – Kraven på snabb och strukturerad dokumentation ökar inom vården och här kan de medicinska sekreterarna fylla en viktig funktion, säger Anette Gehrman Tallroth. Anna Pettersson har intervjuat 14 medicinska sekreterare inför den förändring som en ny organisation innebär. Det finns en positiv känsla till att sekreterarrollen specialiseras, menar hon. – Från att huvudsakligen skriva diktat är vi nu med och arbetar närmare personal och patienter, säger Kajsa Nordholm och Martin Palsenius på onkologen. Yrke med framtiden för sig Medicinsk sekreterare är ett roligt arbete med framtiden för sig. Det finns möjligheter att variera och utveckla sina arbetsupp gifter. – Utöver det traditionella skri vandet finns fler nya områden att lära sig och arbeta med. Vi har till exempel fått ansvaret för diagnosklassificering för några år sedan, säger Kajsa Nordholm. Hon arbetar som medicinsk sekreterare på onkologen till sammans med kollegan Martin Palsenius. Båda har varit där i cirka fem år. – Det finns alltid adminis tration som ska skötas även om den delvis ändrar karaktär över tid. Från att huvudsakli gen skriva diktat är vi nu med och arbetar närmare personal och patienter, menar Martin Palsenius. Det gör att funktionen blir mer synlig. – Vi känner oss verkligen uppskattade på våra arbetsplat ser, menar Kajsa Nordholm. Anna Pettersson har en tjänst som resurs i vas och är för närvarande placerad på barnakuten. – En stor fördel med yrket är att du utöver journalskrivande har möjlighet att rikta in dig på och avancera inom något som du är extra intresserad av, till exempel it/webb, drg eller pro jektarbete, säger hon. Hon ser att dessa möjlighe ter växer i och med att den nya organisationen träder i kraft den 1 maj. Inför detta har hon djupintervjuat 14 medicinska sekreterare på Akademiska. – Det finns en positiv känsla bland de intervjuade. Sekrete rarrollen specialiseras samti digt som samarbetet och yrkes samhörigheten ökar. Om vi tar ansvar för att utveckla kompe tensområden kan detta bidra till en tydligare löneutveckling och statushöjning, säger Anna Pettersson. INGELA WIMAN 14 Ronden nummer 2 2015 Ronden nummer 2 2015 15 Snart ger gropen plats åt den nya jättebyggnaden Ingång 100 ska stå klar hösten 2017 i marken; totalt handlar det om över 31 000 löpmeter betong som ska ner till berggrunden för att ge ett stabilt fundament. Även bygget av den nya kul verten, som går från ambu lansintaget söderut längs centralblocket till Rudbeck laboratoriet, har visat sig mer tidskrävande än beräknat. – Vi beklagar naturligtvis att huset kommer att stå färdigt senare än planerat, men den här typen av fördröjningar är vanligt förekommande vid så här stora projekt, särskilt som det är svårt att kartlägga i för väg exakt vilka markförhållan den som råder. Vi kommer även att kunna använda det sista året som bygget pågår till att kalibrera maskiner, provtrycka gasledningar och utföra andra arbeten som vi hade gjort vid ungefär samma tid även om huset i sin helhet hade stått fär digt, säger Thord Hägg. Verksamheten på Akademis ka påverkas inte i annan me ning än att de enheter som ska flytta till nya lokaler får skjuta upp sina flyttplaner något. – I princip fortsätter plane ringsarbetet i samma takt. Ska man se något positivt i det hela får vi nu mer tid till detaljför beredelser inför flyttarna, säger Hans-Olov Hellström, biträ dande sjukhusdirektör, som leder styrgruppen för Framti dens Akademiska sjukhus. foto: magnus laupa Den nya vård- och behand lingsbyggnaden på södra delen av sjukhusområ det kommer att stå klar i november 2017. – Vi har fått justera den ursprungliga tidsplanen, bland annat på grund av oförutsedda markförhål landen, säger Thord Hägg, förvaltningsdirektör för Landstingsservice. Enligt den ursprungliga tids planen skulle det nya huset, som kommer att benämnas in gång 100, stå färdigt i december 2016. Att slutbesiktningen nu kommer äga rum elva måna der senare beror bland annat på att man under arbetets gång har upptäckt en större ansam ling av lera på den aktuella tomten, vilket gör arbetet med urschaktning och spontning be tydligt mer tidskrävande. Man kommer även att be höva påla djupare ner i marken än i de ursprungliga beräkning arna. Med ett pålningsdjup på 18 meter ska 1 744 pålar slås ner Hittills har beslutats att de som kommer att samsas i ingång 100 blir onkologi, kirurgisk vård, operationsverk samhet, hematologi, onkologisk endokrinologi, delar av bildoch funktionsmedicin, och delar av medicinsk teknik, sjuk husfysik och it (msi). Därutöver ska ytterligare verksamheter utredas med avseende på en eventuell kommande flytt. De lar av huset ska också fungera som evakueringslokaler medan röntgen- och operationsblocket byggs om. HANNES L JUNGHALL Läs mer på nästa uppslag 16 17 Ronden nummer 2 2015 Ronden nummer 2 2015 9 »Vi är mitt i den kanske mest intensiva fasen« Framtidens Akademiska-projektet startade 2009 och beräknas pågå till 2022. Sammantaget innebär projektet att hälften av Akademiska sjukhuset blir som nytt; antingen i form av nya hus eller genom att äldre hus renoveras och byggs om så att standarden motsva rar nybyggt. Sedan ska de lokaler som berörs kunna möta de vårdkrav som ställs under de kommande 40 åren. – Vi är mitt inne i den kanske mest inten siva fasen just nu. Det är många stora projekt som pågår samtidigt för närvarande. Vi hoppas att personal och besökare Thord Hägg har överseende med att det blir störningar under byggperioden. Efter som vi bygger i så nära anslutning till verksamheten är det svårt att eliminera dessa störningar helt, men vi gör allt vi kan, säger Thord Hägg, förvaltnings direktör för Landstingsservice. Han berättar att han ibland får ta del av farhågor från personal på Akade miska om att antalet vårdplatser kom mer att minska, med tanke på att alla avdelningar som omfattas av Framti dens Akademiska (främst belägna i in gång 70, 85 och 100) har enpatientrum. – Men Akademiska sjukhuset som helhet kommer att ha tillgång till fler vårdplatser när allt är färdigt jämfört med innan alla byggen drog igång, det är värt att betona det, säger Thord Hägg. Han påminner också om att flera delar av sjukhuset som inte omfattas av Framtidens Akademiska kommer att bli föremål för ny- eller ombyggnad längre fram. – Det pågår för närvarande förstudier för att gå vidare med fler delar av sjuk huset i ett senare skede, säger Thord Hägg. HANNES L JUNGHALL 1. Ingång 85. Huset renoveras genomgripande, standarden mot svarar ett modernt nybygge. Det innebär bland annat att alla fler bäddsrum görs om till enpatientrum. De övre planen i huset har redan byggts om och återinvigts. Plan 3–5 är klara för återflytt i skiftet maj/juni i år. De tre nedersta planen byggs om med start i sommar och ska stå färdi ga under andra kvartalet 2016. I och med det är ombyggnaden av ingång 85 genomförd i sin helhet. 2. Teknikbyggnad i anslutning till 70-huset. Byggnaden ska förse 70-huset med bland annat el, ventila tion och hisschakt för transporter av varor och förnödenheter. Byggstart sker i augusti i år; huset ska vara fär digt under tredje kvartalet 2016. foto: magnus laupa 5 1 6 3 2 7. Centralblocket, norra delen. Samma förutsättningar som för den södra delen. Om lands tinget beslutar om genomför ande kommer byggperioden att sträcka sig från sommaren 2020 till våren 2022. 4 8 7 8 8 13 10. Före detta stora parkering en. Här byggs för närvarande ett nytt parkeringshus med plats för 584 bilar. Huset, som bland annat har laddstationer för elbilar, blir fem v åningar högt och ska stå färdigt i november i år. 11 12 11. Nytt kök för tillagning av patient- och personal mat. Byggstart är ännu inte bestämd. En förnyad utred ning av vilken tillagningsmetod som ska användas i köket ska vara färdig i juni i år. Därefter kan landstinget fatta politiskt beslut om genomförande. 10 3. Ingång 70. Samma typ av renovering som 85-huset (punkt 1). Ombyggnaden görs två plan i taget; nyligen ombyggda civa berörs inte. Byggstart sker under för sta kvartalet 2016. Huset i sin helhet ska vara ombyggt vid årsskiftet 2018/2019. 4. Ny huvudentré för Akademiska sjukhuset. Programarbete pågår så att genomförandebeslut ska kunna tas hös ten 2015. Byggstart blir då sommaren 2016, sedan ska den nya entrén stå färdig sommaren 2017. Entrén möjliggör att man tydligare skiljer det publika flödet (gående patienter och besökare) från det professionella (sängliggande patienter och patienter som rör sig med personal). Den nya entrén ska innehålla samma funktioner som idag inryms i entrén på ingång 70: reception, apotek, restaurang och kiosk. När dessa flyttas till den nya entrén frigörs ytor till vårdfunktioner, och ingång 70 får en tydligare karaktär av ”kirurgblock”. En förberedande åtgärd har varit att flytta infarten till 70-garaget något norrut; den nya infarten är färdig i april i år. 9. Utbyggnad av Rudbecklabo ratoriet som skapar nya lokaler och forskningsytor som ägs och nyttjas gemensamt av Akade miska sjukhuset och Uppsala universitet. Samtliga etapper beräknas vara färdiga i septem ber 2016. 5. Ingång 100. Här byggs en ny vård- och behandlingsbyggnad som är en av de största enskilda satsningarna i sjuk husets historia. Hittills har beslutats att de som kommer att samsas i ingång 100 blir onkologi, kirurgisk vård, operations verksamhet, hematologi, onkologisk endokrinologi, delar av bild- och funk tionsmedicin, och delar av medicinsk teknik, sjukhusfysik och it (msi). Därutö ver ska ytterligare verksamheter utredas med avseende på en eventuell komman de flytt. Delar av huset ska också fungera som evakueringslokaler medan rönt gen- och operationsblocket byggs om. På vårdavdelningarna blir alla patien trum enkelrum med egen toalett. Första spadtaget togs i april 2014, i nvigning sker våren 2018. 12. Ingång 14–16, sjukhusets äldsta byggnad. Renovering och iordningställande av lokalerna som kontor åt sjukhusadminis trationen, Landstingsservice, epj-förvaltningen och fack förbund/studieråd. Påbörjat vintern 2013/2014; inflyttning sker successivt under andra halvan av 2015. 6. Centralblocket (röntgen/operation), södra delen. Ombyggnad med genomgripande renovering av el, vatten, avlopp och venti lation. Operationssalarna byggs om för att motsvara moderna krav vad gäller storlek och kringutrymmen med mera. Under ombyggnaden evakueras operationsverksamheten och delar av bild- och funktionsmedicin till ingång 100. Underlag för politiskt beslut i landstinget ska vara färdigt i december 2015. Om lands tinget fattar beslut om genomförande möjliggör det en bygg period som sträcker sig från våren 2018 till andra kvartalet 2020. 8. Ny kulvert för varutrans porter och teknisk drift som går från ambulansintaget längs centralblocket söderut till Rudbecklaboratoriet (C-området). Arbetet pågår och ska vara avslutat i slutet av 2016. En ny miljöstation på C-området står färdig i sep tember i år. 13. När förnyelsen inom ramen för Framtidens Akade miska-projektet är genomförd i sin helhet rivs ingång 79. Den frigjorda ytan blir ett fram tida utvecklingsområde där inga nya hus är planerade än så länge. Läs mer om nya arbetssätt i Framtidens Akademiska på nästa sida 18 Ronden nummer 2 2015 19 Ronden nummer 2 2015 Inspirationsdagar för nya arbetssätt utveckling Framtidens Akademiska innebär inte bara nya lokaler och ny utrustning, även arbets sätten behöver förnyas. Den 12–13 mars hölls inspirationsdagar i Blå korset med föreläsningar och rundabordssamtal. En röd tråd under dagarna var vikten av att tydligare sätta patientens egna önskemål och behov i centrum, och att man ser varje patient som en unik individ, snarare än en diag nos bland många andra. Bland talarna märktes Eva Jangland, lektor och specialistsjukskö terska inom kirurgisk vård. Hon berättade om arbetet med personcentrerad vård, där man försöker se patienten som en medlem i teamet snarare än en passiv mottagare av vård. Eva Jangland gav exempel från egna intervjuer med patienter som visade hur det kan gå snett när patienten inte görs tillräck ligt delaktig. En patient som behövde smärtbehandling hade fått ringa fyra gånger innan nå gon kom. Väntan blev en plåg sam timme lång och när hjälpen väl kom behövdes mer smärt lindring än om hjälpen kommit snabbare. Patienten visste inte vem som var ansvarig sjuk sköterska och ville inte störa personalen ”i onödan”. Den här typen av problem motverkas om man omedelbart etablerar en relation och dialog med varje patient. På samma sätt minskar risken att patienten inte tar till sig viktig information, eller inte tillfrågas inför viktiga beslut. Eva Janglands uppmaning Eva Jangland talade om arbetet med personcentrerad vård. Rundabordssamtal med Leif Tüll (till vänster), projektledare IKT/e-health inom FAS, som var på plats för att diskutera Akademiskas målbild för e-health – det digitala sjukhuset. Camilla Fröjd berättade om projektet för att förtydliga roller och arbetsinnehåll för sjuksköterskor och undersköterskor. Tracey Koo Clavensjö, avdelningschef på brännskadecentrum, berättade om hur daglig styrning skapar möjligheter att träffas över professionsgränserna i det dagliga arbetet. till dem som vill sätta patienten i centrum var att börja med att se över värdegrunden, för att det ska landa ordentligt hos alla att patienterna har rätt att vara delaktiga fullt ut. Först därefter kan man börja med att se över verktyg och arbetssätt. – Vi behöver se över våra ar betssätt och attityder, annars hjälper det inte att vi bygger en patientrum, sade Eva Jangland. Camilla Fröjd, lektor och specialistsjuksköterska inom intensivvård, berättade om pro jektet för att förtydliga roller och arbetsinnehåll för sjukskö terskor och undersköterskor. Grundtanken är att de respek Apotekaren Ulrika Gillespie talade om hur enpatientrum ger möjligheter att öka patientens kunskap om och delaktighet i sin läkemedels hantering. tive yrkesgruppernas kompe tenser idag inte används fullt ut. I ett pilotprojekt på utvalda enheter på Akademiska sam lade man in alla arbetsuppgifter som utfördes av sjuksköterskor och undersköterskor, och lät se dan de två yrkesgrupperna var för sig kategorisera uppgifterna utifrån om de borde utföras av en sjuksköterska eller under sköterska. Det visade sig att det fanns en stor samstämmighet om vilka som skulle göra vad. – Egentligen är det ganska okontroversiellt. Sjuksköter skorna ska sköta den specifika omvårdnaden och leda omvård nadsarbetet, medan underskö terskorna ska sköta den allmän Charlotte Bernhardsson, sjukgymnast på infektion, var värd för rundabordssamtal om personcentrerad rehabilitering i enpatientrum. På bilden syns även Jaqueline Gradin, undersköterska på 70 C1. na omvårdnaden, sade Camilla Fröjd. En logisk följd av detta är att man överger parvårdsprinci pen och istället har team där sjuksköterskorna hjälps åt med den specifika omvårdnaden och undersköterskorna jobbar tillsammans med den allmänna omvårdnaden. Camilla Fröjd berättade att erfarenheterna från detta nya arbetssätt så här långt hade varit positiva, och att fler enheter på Akademiska ska följa efter längre fram. HANNES L JUNGHALL Konsten att göra alla nöjda Hur går det till när man väljer konst till ett sjukhus? Går det att göra alla nöjda? Ronden stämde träff med dem som ansvarar för den nya konsten i 85-huset. text hannes ljunghall foto staffan claesson 20 Ronden nummer 2 2015 21 Ronden nummer 2 2015 Konstvandring på nyombyggda rehabiliteringsmedicinska avdelningen 85 C på våning 7 i 85-huset N är ingång 85 efter genom gripande ombyggnad står färdig nästa år kommer inte bara lokalerna och utrust ningen att vara i nyskick: huset kommer även att inrymma ett hund ratal nya (eller nyplacerade) konstverk, som i många fall har stor påverkan på hur personal och patienter uppfattar helheten. Konsten på Akademiska administre ras via landstingsförvaltningen Kultur och bildning. Vid nybyggnation och större ombyggnationer anlitar de upphandlade konstkonsulter, som får i uppgift att kom ma med förslag till ”konstnärlig gestalt ning”, ett begrepp som inkluderar såväl lös konst (t ex tavlor och skulpturer) som fast, byggnadsintegrerad konst. Konstkonsult vid 85-husets ombyggnad är Martin Ålund, som själv är utbildad konstnär och har tio års erfarenhet från liknande uppdrag, bland annat på flera sjukhus. Konsulten har stort inflytande i proces sen men bestämmer inte på egen hand. Martin Ålund ingår i 85-husets konst grupp, som även inkluderar projektledare från Kultur och bildning, divisions- och personalrepresentanter, samt represen tanter från Landstingsservice och det ar kitektkontor som ansvarar för ombyggna den. Innan något bestäms måste gruppen ha kommit till en gemensam ståndpunkt, och Martin Ålund tar även hänsyn till de diskussioner som förs i gruppen när han utformar förslagen. Åsa Östlund – ”Air”, akryl på trä, 1999. Den flera meter långa frisen hänger i patienternas matsal. Verket består av flera delar (komplettering med fler delar på andra väggar i samma rum sker inom kort) och har tidigare hängt i 70-huset. Kommentar Martin Ålund: ”Den fångar upp rummet och samspelar med möblerna och med färgen på fondväggarna. Även här har konstverket kvaliteter som yttrar sig på olika sätt på nära håll och på avstånd. ” På bilden syns konstkonsulten Martin Ålund tillsammans med Yvonne Billman, projektledare på Kultur och bildning. Fredrika Linder – ”I rörelse”, fusat glas i glaspartier, belysning i skiftande färg, 2014. (bild även på föregående sida) Konstverket är specialbeställt och integrerat i fem glaspartier på olika ställen på avdelningen. Utöver det rent estetiska fungerar det även som insynsskydd med bibehållet ljusinsläpp. Det belyses ovanifrån med lampor där färgen skiftar från dag till dag, vilket ger en kontinuerlig förändring över tid och rum. Kommentar Martin Ålund: ”Verket har en tredimensionell, skulptural verkan och en materialitet som gör att man vill känna på det rent fysiskt. Den rumsliga funktionen gör att den fungerar på olika sätt på olika avstånd. Jag ser det som vackert, tankeväckande och konstnärligt intressant. Vad det föreställer är upp till betraktaren, några förslag jag har hört är maneter, ljusfenomen eller något man kan se i ett mikroskop.” Ytterligare förankring sker tillsammans med personalrepresentanter lokalt på varje avdelning. Martin Ålund träffar dessa vid minst tre tillfällen: först i en förbere dande fas, då han även får information om de respektive patientgrupperna och deras särskilda behov. Sedan följer ett andra möte då han presenterar de av konstgrup pen beslutade inköpen och beställningar na. Till sist hålls ett tredje möte i samband med att konsten hängs upp och man kan se hur det hela faller ut i praktiken. Vid behov kan även ytterligare möten arrangeras. Martin Ålund berättar att det inte finns någon enkel tumregel för vilken konst som väljs ut. – Mitt uppdrag handlar ytterst om att konstverken alltid ska hålla hög kvalitet vad gäller tekniskt och estetiskt utförande, de ska er bjuda en mångfald i uttrycken och gärna vara mångbottnade i sig själva. Dessutom ska den konst närliga gestaltningen relatera till de förutsättningar som finns i den aktuella verksamheten. Olika av delningar tar emot olika patient grupper med olika behov, säger han. Önskemål om glada och upp lyftande bilder förekommer, men är inte så dominerande som man kanske kan tro. Martin Ålund tonar själv gärna ner motsättning en mellan det smala och ”svåra”, och det breda och folkliga. – Jag tycker inte att frågan är särskilt relevant, det är till stor del en konstruerad motsättning. Det viktiga är att man tar in för utsättningar och behov ordentligt på varje ställe och att personalen känner att de kan vara med och påverka. Sedan går det inte att alltid göra alla nöjda ändå, men acceptansen blir betydligt större om man förankrar ordentligt i förväg. Jag försöker aldrig att på dyvla någon min egen uppfattning om vad som är bra och dåligt. Det handlar om ett ömsesidigt peda Pontus Raud – ”Italy”, oljepastell på papper, 2013. Hänger på entréväggen direkt innanför hissarna. Kommentar Martin Ålund: ”På den här platsen ska det på varje våning i huset finnas bilder med hög igenkänningsfaktor och ett direkt tilltal. De blir en sorts hjälp att identifiera avdelningen bland många andra likadana.” Texten fortsätter på nästa sida 22 Ronden nummer 2 2015 23 Ronden nummer 2 2015 Fråga ledningen Sjukhusledningen svarar på frågor från personalen forts. från föregående sida I Navets dialogforum publiceras fortlöpande frågor till sjukhusledningen om verksamheten på Akademiska. Ronden publicerar fortlöpande ett urval av dessa. ”Vi har ingenstans att hänvisa de anhöriga” Jag arbetar som sjuksköterska på en avdelning som ofta tar emot utomlänspatienter och deras anhöriga. Vi har inga rum för övernattning till anhöriga, och vi har heller ingenstans att hänvisa dem till annat än dyra hotellrum på stan. Som sjuksköterska på Akademiska sjukhuset får jag då stå och förklara och försvara sjukhusets brister. Därför önskar jag nu få ett namn på den eller de som har sjukhusets övergripande ansvar för detta, så jag kan hänvisa dem vidare. Vi har andra, viktigare uppgifter att göra än att stå till svars inför anhöriga. ? Ann-Therése Samuelsson » Andreas Glad - ”Depot”, akryl på papper, 2014 Inköpt in på Liljevalchs vårsalong 2014. Bilden hänger på en så kallad konstvägg, en yta som redan på planeringsstadiet avsattes för konst, och därför inte har knappar för belysning eller annat som är i vägen. Platsen fungerar som blickfång, i en siktlinje i änden på en korridor, där färgen i tavlan samspelar med fondväggar längre bort. Kommentar Martin Ålund: ”Det är en tydlig bild som går att betrakta på långt håll, samtidigt som den har andra kvaliteter på nära håll. Bilden är mångbottnad och kan uppfattas på många olika sätt. Vissa har tyckt att bilden ger associationer till en byggarbetsplats, och har uppfattat det negativt eftersom ombyggnaden av avdelningen har medfört störningar för personalen under tiden. Men vi har kommit överens om att låta den hänga ett tag till på prov. Det är också en fördel med lös konst som kan flyttas runt – det går att göra justeringar med enkla medel. ” Tack för ditt brev. Sjukhuset har hotell upphandlade i Uppsala där våra patienter kan bo i de fall man inte behöver en vårdplats i samband med undersökning eller behandling på sjukhuset. Jag har också förståelse för att anhöriga kan vilja finnas nära sjukhuset om nå gon som står en nära vårdas på sjukhuset. Det Björn Ragnarsson man då måste hänvisa till är, om man inte kan ordna eget boende, något av stadens hotell. Patienthotell kan utnyttjas av anhöriga men då måste man betala ordinarie hotellkostnad. Sjukhuset har inga övernattningsmöjlig heter för anhöriga i dagsläget, men Landstingsservice utreder för närvarande möjligheterna att ordna ett patienthotell på sjukhus området, där det även skulle kunna finnas möjligheter för anhö riga att övernatta. Björn Ragnarsson, biträdande sjukhusdirektör gogiskt arbete där jag dels förklarar hur jag själv tänker och hur man kan närma sig konstverken på olika sätt och dels även tar in information och förutsättningar för res pektive verksamhet, säger han. Vad betraktarna av konsten i ingång 85 förväntas uppleva beror på person och sammanhang; Martin Ålund nämner ord som lugnande, inspirerande, tröstande och glädjande. Men det är inte alltid så enkelt som att man blir gladare av att se en glad bild. – Om man till exempel hängde glada bil der från Emil i Lönneberga på en avdelning som tar emot djupt deprimerade patien ter skulle det tvärtom kunna uppfattas som provocerande. Ett annat exempel är hospiceavdelningen på Södersjukhuset, där personalen först tyckte att den konst närliga gestaltningen var för dyster med tanke på patienternas svåra situation. Vid en ombyggnad en tid senare väcktes frågan om man skulle passa på att byta ut konsten. Det hade då visat sig att patienterna hade varit väldigt positiva, och personalen hade därför omvärderat konsten och bad att den skulle få vara kvar, säger Martin Ålund. Ibland ändrar man ändå i de ursprung liga planerna och byter ut vissa konstverk eller ändrar deras placering. – Det visar sig ibland att det behövs mer eller mindre konst på ett visst ställe, eller att ett konstverk krockar med omgivning en på ett sätt som var svårt att förutse. En vårdavdelning är en levande miljö där man måste vara flexibel, så att man kan göra kontinuerliga avstämningar och anpass ningar utifrån rådande förhållanden, säger Martin Ålund. Möjligheterna att ordna ett patienthotell på sjukhusområdet är under utredning. Välkommen på årets medarbetardagar 15–16 oktober! 1 600 anställda besökte medarbetardagarna 2014 och i en efter följande utvärdering uppgav över 90 procent att de gärna skulle återkomma om evenemanget upprepades. I år hoppas vi på minst 3 000 besökare! Boka in datumen i kalendern redan nu. Plats är Blå korset och temat för dagarna blir Akademiska Framtidssjukhuset. Hur rustar ni er för framtiden inom ditt verksamhets område? Har du idéer om vad ni skulle vilja passa på att visa upp? Vänd dig då till din verksamhetschef. Mer information om dagarna kommer fortlöpande på Navet. 24 Ronden nummer 2 2015 25 Ronden nummer 2 2015 Noterat ADA ska avlasta akuten evenemang Den 16 mars öppnades en ny korttidsavdelning kallad ADA (akutsjukvårdens diagnostikavdelning) knuten till akutmottagningen på Akademiska sjukhuset. Syftet med satsningen är fram förallt att avlasta akuten bland annat genom att tid ges för bedömning/utredning av vissa patienter för att underlätta eventuellt beslut om inläggning. Avdelningen kommer att ha sex vårdplatser och vara öppen 20 timmar om dygnet. Den nya avdelningen blir en förlängning av akutmottagningen. Här ska patienter som söker vård akut utredas under en begränsad tid, snarare än läggas in. Tiva firade handledarnas dag vård En ny enhet för kortvårds evenemang Den 27 mars kirurgi har öppnat på Samariterhemmet, där man opererade den första patienten den 7 april. Främsta syftet är att kunna operera fler patienter genom ett bättre utnyttjande av de totala operationsresurserna. Vid starten ligger tyngdpunkten på bröstcancerkirurgi, men även titthålskirurgi och andra mindre kirurgiska ingrepp. Mer komplicerade operationer, som kräver omedelbar närhet till intensiv- och akutvårdsresurser, ska även i fortsättningen utföras på Akademiska sjukhusets kärnområde. – Mammografin finns redan på Samariterhemmet. Samtidigt som alla bröstcanceroperationer nu flyttas hit samlas all kirurgisk bröstmottagningsverksamhet till lokaler intill mammografin. Detta tror vi kommer att uppskattas mycket av patienterna, säger överläkare Fredrik Wärnberg. Lokalerna har även tidigare använts för kortvårdskirurgisk verksamhet av Akademiska. Mia Berg årets smärtsjuksköterska utmärkelse Mia Berg på smärtmottagningen har utsetts till Årets smärtsjuksköterska 2015. Det är den nationella riksföreningen Sveriges sjuksköterskor inom området smärta – SSOS som delar ut priset, vilket i år skedde den 26 mars under föreningens årliga nationella möte. Ur motiveringen: ”Mia är en mycket kunnig och engagerad sjuksköterska. Hon undervisar i smärta och smärtbehandling och arbetar med akut smärtkonsultverksamhet tillsammans med konsultläkaren. Mia är en flitigt anlitad föreläsare både på vårt eget sjukhus men även utanför. Föreläsningarna är baserade både på erfarenhet och teoretiska kunskaper. Mia möter i sitt arbete svårt sjuka patienter och kan förmedla trygghet i svåra situationer för många patienter genom sitt lugna och förtroendegivande sätt. Patientens bästa främst! Kontinuerliga möten med patienter är en förutsättning för firade thoraxintensiven 50 B handledarnas dag. – Vi har studenter från flera yrkesgrupper per termin. Det är alltid en utmaning att hitta rätt person att handleda studenter, men på vår avdelning råkar alla vara rätt personer. Därför firar vi handledarnas dag för alla medarbetare på 50 B som tack för deras arbetsinsats. De är värda att bli firade, säger Morvarid Akbarin som är huvudhand ledare på thoraxintensiven. här på Samariterhemmet. En extra dimension som tillförs är möjligheten till rehabiliteringsträning i stadsmiljö. Här finns omedelbar närhet till trottoarkanter, rulltrappor, livsmedelsaffärer med mera som vi kan lägga upp träningsmoment kring, vilket vi inte kunde tidigare, säger hon. Ovan: Arbetsterapeuten Birgitta Rosberg i de nya lokalerna. Till vänster: Neurodivisionens chef Göran Angergård var en av invigningstalarna. Till vänster syns avdelningschef Catherine Göransson. att utbildningen ska vara förankrad i verkligheten. På stora arbetsplatser är det vanligt att samma föreläsning måste ges flera gånger för att all personal ska kunna delta. När man lyssnar på Mia får man alltid känslan av att hon har endast mig att föreläsa till och hon gör sina föreläsningar med stor entusiasm och engagemang. Mia har också förmågan att anpassa innehållet till auditoriet och ingen utmaning är för stor.” Spring Blodomloppet med Akademiska Nya rehabmöjligheter evenemang Den 5 mars i nvigde rehabiliteringsmedicin sina nya mottagningslokaler på Samariterhemmet. Mottagningen inriktar sig på patienter i yrkesverksam ålder som har förvärvade hjärnskador eller neurologiska tillstånd (främst MS), och tar även emot patienter inom spinalskadeöppenvården och patienter med ökad spasticitet, t ex på grund av cerebral pares. Verksamheten höll tidigare till på avdelning 170 på Ulleråkersområdet. Avdelningschefen Catherine Göransson ser positivt på flytten. – Vi kommer till nyrenoverade lokaler i ett mer centralt läge och får närmare till Akademiska sjukhusets kärnområde. Vissa patienter har varit oroliga för att en flytt skulle kunna innebära försämrad rehabilitering, men vi har minst lika goda möjligheter att hjälpa dem på ett bra sätt Mia Berg och Leena Mörtsjö, avdelningschef smärtcentrum. evenemang Även i år deltar sjukhuset i motionsloppet Blodomloppet, som äger rum den 19 maj. Akademiska kommer att finnas på plats med tält på målområdet för alla som vill äta sin picknick tillsammans efteråt. Akademiska har gett alla medarbetare som deltar i loppet möjlighet att beställa en t-shirt. Dessa kan hämtas på Friskhuset från den 11 maj (beställnings tiden gick dock ut den 13 april). Friskhuset ordnar även jogginggrupper för den som vill träna inför Blodomloppet. Tisdagar (nybörjare) kl. 16.15. Start tisdag 14 april. Onsdagar (fortsättning) kl. 16.45. Start onsdag 8 april. foto: magnus laupa Sjukhusdirektör Lennart Persson flankerad av tf verksamhetschef Charlotta Nordgren Thermaenius och avdelningschef Lotta Holmgren vid invigningen. Ny enhet för kortvårdskirurgi Utan labbanalys – ingen diagnos Inspirationsdag för op-sjuksköterskor bma-dagen Visste du att 70 procent av alla diagnoser grundar sig på laboratoriediagnostik som ofta utförs av en biomedicinsk analytiker, BMA? Den 15 april uppmärksammades internationella BMA-dagen på Akademiska, både med information på sjukhuset om yrkesgruppens roll och genom att medarbetarna inom laboratorieverksamheten bjöds på fika. Bakom dagen, som i fjol hade etik som tema, står världsorganisationen för biomedicinska analytiker, International Federation of Biomedical Laboratory Science. På Akademiska sjukhuset arbetar cirka 300 biomedicinska analytiker, varav två tredjedelar inom Akademiska laboratoriet. Yrkesgruppen är med i hela analyskedjan, från provtagning till provsvar. För att diagnostisera och följa upp akut leukemi krävs insatser av fler än 30 analytiker. Biomedicinsk analytiker, BMA, är ett högspecialiserat yrke som kräver vidareutbildning på universitetsnivå: treårig högskoleutbildning på 180 hp. Huvudämnet är biomedicinsk laboratorievetenskap, ett tvärvetenskapligt ämne där man kopplar ihop medicin, teknik och analys. BMA arbetar bland annat inom sjukvården, forskning/dia gnostik, läkemedelsföretag och livsmedelsindustrin. Inom hälsooch sjukvården krävs legitimation för att arbeta som BMA. Bra arbetsmarknad med stora pensionsavgångar kommande fem år. 30 procent är över 55 år. evenemang Den 8 maj hålls en inspirationsdag i Blå korset för Akademiska sjukhusets operationssjuksköterskor. – Initiativet kommer från avdelningscheferna inom de opererande verksamheterna och jag ville för ledningens räkning gärna vara med och stötta detta initiativ. Operationssjuksköterskorna är en viktig grupp för sjukhuset och en viktig del i teamet på Kristina operation. Vi Holmberg vill med denna inspirationsdag stärka operationssjuksköterskorna i sin roll och i teamsamarbetet, och ge en möjlighet till utbyte av kunskap och idéer kollegor emellan. Vårt mål är att skapa den bästa vården för våra patienter, säger Kristina Holmberg, chefssjuksköterska. Temat den 8 maj är inspiration och kommunikation. Under dagen varvas föreläsningar med gruppdiskussioner, med goda möjligheter att nätverka och utbyta erfarenheter med kollegor som man annars sällan träffar som operationssjuksköterska. Evenemanget vänder sig till alla operationssjuksköterskor på sjukhuset. Intresserade ombeds vända sig till sin närmaste chef för mer information och anmälan. Tema patientsäkerhet i Blå korset evenemang Den 28 maj ordnar Under Blodomloppet förra året sprang 700 medarbetare för Akademiska. Akademiska en inspirations eftermiddag i Blå korset på temat patientsäkerhet. Under öppna föreläsningar ges möjlighet att ta del av pågående patientsäkerhetsarbete. Bakgrunden är den patient säkerhetskulturmätning som genomfördes på sjukhuset 2014. Bland annat har förbättrings arbeten startat mot bakgrund av resultatet från den mätningen. Evenemanget vänder sig till samtliga medarbetare på Akademiska. Bland talarna märks Hans Rutberg, som arbetar med patientsäkerhetsfrågor på Sveriges Kommuner och Landsting (tidigare chefsläkare på Universitetssjukhuset i Linköping, professor i utvärdering och hälsoekonomi med särskild inriktning på patientsäkerhet, Linköpings universitet. Under eftermiddagen föreläser även medarbetare på sjukhuset om förbättringsarbeten på sina enheter. 26 Ronden nummer 2 2015 Ronden nummer 2 2015 27 En vandring mellan vårdens ytterligheter J ag undervisar läkarkandidater i en så kallad studentsal på avdelning 50 F, kardiologkliniken. Ett vård lag, sex patienter, rondas av kan didaterna tillsammans med mig, ordinarie sjuksköterska och emellanåt en undersköterska. Vi har en lite längre rond som ger utrymme för undervisning, frågor och reflektioner kring läkarrollen. Idag kommer det fyra kandidater klockan 8.30 och jag förbereder mig en halvtimme genom att läsa på om patienterna på mitt vårdlag. 8.25 samlas alla läkare och koordina torn vid sköterskeexpeditionens white board och vi har en kort genomgång av hur platssituationen ser ut. Den ser inte bra ut. Ingen blir upprörd, den har inte sett bra ut så länge vi kan komma ihåg. 25 patien ter kommer ligga kvar och 11 ska skrivas in på 30 platser. Hur går det ihop? Ja, det kan man undra, men det gör det alltid till slut, med någon okänd matematisk undantags regel som bara existerar på Ackis. Jag fångar en kopp starkt, aningen barkigt landstingskaffe, som jag med åren lärt mig att uppskatta, i farten och häl sar kandidaterna välkomna. Jag berättar att den här avdelningen tar emot ca 3 000 patienter per år och att vi är den del av kar diologkliniken som sköter högspecialise rad hjärtsvikt och hjärtarytmier. I grunden är vi en veckovårdsenhet men vi tar natur ligtvis också emot akuta fall. Vi går igenom vad vi erbjuder studenterna under veckan och vad vi förväntar oss av dem. Sen börjar ronden, basen i all god medi cinsk slutenvårdsverksamhet. Samtliga patienter gås igenom grundligt. Vi läser inskrivningsanteckningar, undersökning ar, labsvar, formulerar problemfrågeställ ningar, differentialdiagnoser och behand lingsmöjligheter. Jag försöker hålla högt i tak. Ibland svävar det ut lite och då skruvar sjuksköterskan på sig – hon har ”en del” att göra på avdelningen – men knyter ihop det på slutet, puh. Jag tycker det går bra, kan didaterna är pålästa och intresserade. ”Nu går vi runt!”. Den första damen vi hälsar på är i 80-årsåldern, hon har debuterat med för maksflimmer och sekundär hjärtsvikt. Hade magnifikt svullna ben och pleura vätska när hon kom in akut för tre d agar Johan Probst går igenom en patients EKG. foto: magnus laupa Dagboken Johan Probst, läkare, hjärtavdelning 50 F Kardiologen Johan Probst undervisar kandidater på hjärtavdelning 50 F. s edan. Idag, ca 360 mg Furix senare upp lever hon att ”allt är fantastiskt bra”. Vi kommer överens om att låta förmaks flimmret stå kvar, men att hon måste fortsätta med blodförtunnande medicin pga strokerisken och försöka hålla nere hjärtfrekvensen med betablockad, vilket gått bra på avdelningen. Annars ser allt bra ut och jag förklarar att jag vill skriva ut henne och hon vill inget annat än att komma hem. Dagens andra patient ligger på enkelrum och lider av terminal hjärtsvikt. Vi känner varandra sedan nästan 10 år. Han har åkt in och ut med svåra vätskeretentionspro blem de senaste två åren. Sedan ett år får han inotropibehandling med Simdax var tredje vecka. Då ligger han kvar 24 timmar med droppbehandling, så han känner all personal vid namn och vi känner honom, hans närmaste anhöriga och säkert det mesta om hans liv som han berättat om under åren. Nu närmar sig dock slutet. Det finns ingen behandling som kan ändra förloppet. Jag kan bara erbjuda symtom lindring. Både han och jag vet att han inte kommer uppleva en sommar till. Han tar det med ro. Han har levt sitt liv, älskat sin fru och sina tre barn. Lämnar inget ogjort, ångrar inget. Jag är mer nedstämd än han, 58 år och nybliven morfar, då borde man ha några år kvar. Kandidaterna är tagna. Patienterna på avdelningen visar upp ytterligheterna i modern sjukvård. Vi kan göra väldigt mycket men döden är oundviklig. Efter gåronden äter vi lunch. Matlådan stannar orörd i kylen. Det är våffeldagen, avdelningschefen Tobias och gruppche ferna Anna och Fredrik, står i fikarummet med förkläden och gräddar våfflor. Måste erkänna att jag äter sex stycken ... med sylt och grädde. Efter lunch skriver kandidaterna in »Vi kan göra väldigt mycket men döden är oundviklig.« atienter från det planerade intaget. Det är p förmaksflimmerablationer och antiaryt mikainställningar. Inskrivningarna föder flera viktiga diskussioner kring behand lingen och vi går igenom hur man dikterar på bästa sätt. När det är klart är klockan tre och jag låter kandidaterna gå tidigt. De har jobbat bra och det har förhoppningsvis varit en lärorik dag. Jag får nu tid med en del pappersarbete. Efter en kort avstämningsrond med pågå ende kvällssköterska är det dags för mig att cykla hemåt. Krönika Björn Ragnarsson En spännande resa Jag minns det som igår, morgonen den 23 januari 1984, då min resa på Ackis började. Jag cyklade förbi Svandammen och kände brandröken från det under helgen nedbrunna Flustret sticka i näsan. Jag var nybliven spe cialist i ortopedi och det var så spännande att få börja på ett universitetssjukhus. Jag minns det ansvar jag kände under min första jour natt, men även stoltheten att få jobba på detta fina sjukhus. Den känslan har stannat kvar under alla dessa 31 år. Så lång tid på samma arbetsplats kan ju tyda på dålig fantasi eller bristande företagsamhet, men kan ju också bero på att man har trivts väldigt bra och har upplevt arbetet och miljön som berikande. Det senare har faktiskt gällt för mig. Resan har varit minst sagt varierande, på ett positivt sätt. Från den första tiden när jag stod med Pelle Berg och opererade korsband, med en teknik jag aldrig riktigt begrep – men patienterna blev nöjda, även när jag gjorde det själv – till den dagen jag fick försvara min avhandling om bäckenfrakturer. Men med tiden kom också andra upp drag utanför läkeriet, som att utreda flytt av verksamheterna på Samariterhemmet till Ackis. Vi lyckades planera in hela operations verksamheten här genom att föreslå ett effek tivare utnyttjande av op-salarna på sjukhuset. Det var mina första steg mot det vi idag kallar produktionsplanering, även om det inte just då blev någon flytt. Jag var med om när vi införde drg för att bättre kunna analysera flöden och produktion. Så en dag ringde dåvarande sjukhus direktören Göran Stiernstedt och frågade: ”Vill du bli chefsläkare?”. Jag sa ja direkt, utan att ha en aning om vad uppdraget inne bar. Det kändes väldigt omtumlande, men samtidigt lockande och spännande att gå från en högspecialiserad läkarverksamhet till att bli administratör! Att jobba med sjukhus övergripande frågor, inte minst med lands tingsperspektivet i baktanken, har både varit oerhört intressant och roligt. Att få lära sig de speciella förutsättningarna i en politiskt styrd organisation har varit givande – men kanske inte alltid så lätt. Jag har fått erfara att i den här typen av jobb får man mer eller mindre hålla tand för tunga, utveckla sin diplomatiska förmåga samt hålla fingrarna i styr när man skriver mail! Det har skett en enorm utveckling under min tid, både medicinskt och organisatoriskt, en utveckling som man inte alltid märker dag för dag. När jag nu slutar ska sjukhuset ledas på ett nytt och väldigt spännande sätt, som anpassar styrformen till våra patientproces ser, som det heter nuförtiden. Ingen färdig plan i byrålådan. Det är ni medarbetare som nu bygger hur framtidens Akademiska ska ledas. Så börjar då min resa på Akademiska sjuk huset närma sig slutet och det nya fria livet tar vid. Tanken är närmast upphetsande att ha en tom kalender, inte jagas av möten och starta en ny spännande resa. Den första går till Syd amerika – hej Kuba, Peru och Rio! Lycka till Akademiska! Björn Ragnarsson är biträdande sjukhusdirektör ”Jag sa ja direkt, utan att ha en aning om vad uppdraget innebar”
