docKommunallag i praktiken - Övningar med facit
download 
Report Transcription
Kommunallag i praktiken - Övningar med facit
Kommunallag i praktiken – övningar med facit Övning 1 Barn- och ungdomsnämnden (BUN) har fått uppmaning från frivilligorganisation om att bidra med 7 500 kr för läkemedelspaket till utsatta flickor i Nigera. Media ringer i ett för att höra hur du som ledamot kommer att göra för att ta ditt ansvar. Kan BUN skänka medel och vad grundar du ditt svar på? Barn- och ungdomsnämnden väljer att istället stötta utsatta flickor och pojkar som ensamkommande flyktingbarn till kommunen. En ersättare i nämnden yrkar avslag till förslaget med hänvisning till att det är UAINs ansvar. Har ersättaren rätt och hur ser du på yrkandet? ”Facit” till övning 1 Nej, kommunens allmänna befogenheter ger att beslut/skattekronor ska ha anknytning till geografiskt område eller dess medlemmar samt inte handhas av någon annan i det här fallet är bistånd en statlig fråga. (2 kap 1 §) Det är Socialnämndens ansvar. Vem som har ansvar för vad framgår av de reglementen som KF utfärdat för kommunens nämnder och styrelse. Men många frågor har beröringspunkter i andra nämnder så det är möjligt att BUN gör rätt – det beror på vad beslutet handlar om. Men en ersättare har inte rätt att yrka, det kan bara ledamöter eller tjänstgörande ersättare göra (kap 4 § 19) Övning 2 Åke är förskollärare och ledamot i Socialnämnden. Han har många gånger orosanmält att ett barn far illa och nu ligger ärendet på socialutskottets bord där Åke också sitter. Han är glad över att barnet får komma till ett tryggare boende men känner sig inte bekväm med att fatta beslutet och anmäler jäv. Ordföranden godkänner inte Åkes jäv men föreslår att Åke avstår från att delta i beslutet. Gör ordföranden rätt bedömning av jävsgrunden? Vad säger du om att Åke inte deltar i beslutet? Vid samma sammanträde anser ersättaren Gertrud att beslutsunderlaget är bristfälligt och reserverar sig mot beslutet. Hur bör ordföranden göra med reservationen? ”Facit” övning 2 Om det inte finns andra skäl än att det känns obevämt för Åke så har ordföranden gjort rätt bedömning (kap 6 § 25 ) Det är en påhittig ordföranden men det är röstplikt vid myndighetsutövning (kap 2 § 21) om det inte föreligger faktiskt jäv. Den som deltagit i ett beslut får reservera sig (kap 4 § 22) så ordföranden får inte tillåta reservationen. Övning 3 Det är dags för kommunfullmäktige och ordföranden inleder med att informera om att det finns ett nytt ärende på bordet; en fastighetsförsäljning som brådskar. Vilka krav ställs för att KF ska få ta upp ärendet? Senare på kvällen behandlas ett ärende om detaljplan. Ledamoten Haji anser att det i planen saknas tillgång till en skola/förskola och yrkar att detaljplanen kompletteras med detta. Ordföranden vägrar ställa proposition. Varför gör ordföranden det och får han det? ”Facit” övning 3 Sammanträdets ärenden ska kungöras en vecka före sammanträdesdagen och vid samma tid vara ledamöter/ersättare tillhanda. I akuta fall kan det kungöras senast vardagen närmast före sammanträdesdagen (dvs måndagar hos oss). (5 kap §§ 8-11) Berörda nämnder ska alltid medgetts möjlighet att yttra sig över beslutet och KS ska alltid ha gjort det om det inte avser val.(5 kap § 26-28) I det här fallet måste KF enhälligt godkänna att ärendet tas upp (kap 5 § 40). Det framgår inte om KS berett ärendet; om KS inte gjort det så får ärendet bara behandlas om samtliga ledamöter är eniga om beslutet i sig – alltså inte bara att ta upp det utan i sak (5 kap § 32) Ordföranden bedömer sannolikt att det är en så stor förändring i ärendet som också tarvar stora investeringar att med ett sådant tillägg är ärendet inte berett och kan därför vägra ställa proposition (kap 5 § 45) Övning 4 UAIN har gjort en översyn av hur betygsnivån ser ut i åk 1 (gymnasiet) och kommit fram till att det är betydligt sämre genomsnittliga resultat i 3 utpekade stadsdelar. Med anledning av detta beslutar nämnden att elever boende i dessa tre stadsdelar erbjuds särskild sommarskola för att ges möjlighet att gå ut med fullständiga betyg. När beslutet fattas avstår 1 ledamot från att delta och 1 ledamot reserverar sig mot beslutet maa det är för kostsamt. Beslutet överklagas och upphävs. • Vad grundar länsrätten sannolikt upphävandet på? • Vilket ansvar har det båda nämnda ledamöterna för beslutet? ”Facit” övning 4 Upphävandet grundas på åsidosättande av likställighetsprincipen (2 kap 2 §) som kräver att kommunen behandlar sina medlemmar lika. Sannolikt behöver inte alla inom de 3 stadsdelarna sommarskola och lika sannolikt behöver elever från andra stadsdelar sommarskola. Beslutet borde omfattat samtliga elever i kommunal gymnasium. Ledamot 1 har ju de facto inte deltagit och har rättsligt inget ansvar Ledamot 2 har ansvar som alla andra; det framkommer inte heller i reservationen att vederbörande tyckt att detta skulle varit olagligt – tänkbart är att det kunde se annorlunda ut om reservationen var utformad på annat sätt men jag vet inga prejudicerande fall i detta Övning 5 Bygg- och tekniknämnden vill jobba mer med estetiskt gestaltning av staden och tillsätter ett utskott med ledmöter, två representanter från närings- och kulturliv samt tjänsteman från Tekniska divisionen. Utskottet har delegation från nämnden att fatta beslut om gestaltningsinsatser för belopp upp till maximalt 250 000 kr. Ärendet om utskottet tar lång tid vid BTNs sammanträde och därför hinner nämnden inte med ett svårt yttrande över en motion som ska till komunfullmäktige. Nämnden beslutar i all hast att delegera till ordföranden att fatta beslut om yttrandet. Vid samma sammanträde beslutar nämnden: att godkänna yttrande till kommunfullmäktige att uppdra åt ordföranden att underteckna yttrandet att uppdra åt nämndansvarig tjänsteman att översända detsamma till kommunfullmäktige Hur ser du på dessa tre typer av delegationer? ”Facit” övning 5 BTNs utskott är exempel på oren delegation; det är förbud mot att förtroendevalda och anställda kollektivt fattar beslut vilket beror på att det ska vara tydligt för medborgaren vem som kan ställas till svars för ett beslut. Det går inte heller att delegera till ett presidium om inte detta är utsett till utskott med tydlig delegation. Delegationer ges bara till utskott ELLER en ledamot ELLER en ersättare ELLER en anställd. (kap 6 § 33) Och då kan man ju tro att de andra är korrekta och det är de men onödiga. Av nämndens reglemente framgår vem som undertecknas handlingar och att någon ska posta brevet är ren verkställighet. Det ligger implicit i nämndens beslut att fullmäktige ska få yttrandet. Ärenden som ska till KF får aldrig delegeras ( 6 kap 34 §) Övning 6 Kommunstyrelsens dagordning skickas ut men helt utan underliggande handlingar. Med på dagordningen finns ett kontroversiellt ärende med om försäljning av Stadshuset. Vid sammanträdet uppstår en hetsig debatt och ledamoten Lena yrkar avslag med hänvisning till att beslutsunderlag helt saknades fram till sammanträdet. Ersättaren Sibel lämnar särskilt yttrande angående att alternativlösningar för fastigheten är dyrare än förslagets intäkter. Fackliga företrädare deltar vid sammanträdet och ber samtliga närvarande ledamöter att yrka att beslutet ska tas av kommunfullmäktige då det är en principiell fråga. Ordföranden väljer att bordlägga ärendet och fortsätta arbeta med att förtydliga kalkylerna för ersättningslokaler. • Hur ser du på Lenas yrkande? • Hur ser du på Sibels särskilda yttrande? • Får fackliga förträdare delta vid sammanträde och uttala sig? • Borde KF fatta beslutet såvitt du kan bedöma? • Hur ser du på att ordföranden bordlägger ärendet? ”Facit” övning 6 Lena är i sin fulla rätt att yrka som hon gör; men det finns ingen skyldighet att skicka ut underliggande handlingar. Kommunallagen reglerar bara dagordningens utsändande/kungörelse. Däremot finns det en demokratisk aspekt och sk dukning av ärenden bör undvikas så långt det är möjligt. Sibel har rätt att lämna särskilt yttrande; Kommunallagen överlåter till kommunfullmäktige om denna rätt ska medges och så har skett i Nyköping (6 kap 11 §). Men det finns tvetydigheter; protokollet sker på ordförandens ansvar enligt KL och därför bör det vara rimligt att det är ordföranden som tillåter med vad i vilken utsträckning som protokollet omfattar särskilda yttranden. Om ordföranden bedömning ifrågasätts bör det vara KS/nämnden/KF som fäller det slutliga avgörandet. • Nej, fackliga företrädare får inte delta på Fortsättning ”facit” övning 6 Nej, fackliga företrädare får inte delta på kommunstyrelsens sammanträden (kap 7 § 8). I nämnderna har de vissa rättigheter att medverka (kap 7 §§ 9-10). De har rätt att uttala sig men får inte delta i besluten dvs lägga förslag eller få sin mening antecknad ( kap 7 § 11) Avyttringen av Stadshuset ligger sannolikt betydligt högra än vad KS har delegation enligt reglemente att besluta om så jo KF bör fatta beslutet. Därtill är det för Nyköping starkt symbolvärde. ”Facit” övning 6 Ordföranden kan med en majoritet bordlägga ärendet men innebörden i en bordläggning är att ärendet ”vilar” dvs det ska upp igen i oförändrat skick. I annat fall är det en återremiss. Återremiss kan dock bara göras av fullmäktige (eftersom det skickas tillbaka till det beredande organet). I styrelse och nämnder finns inga ”underinstanser” som bereder vilket innebär att återremiss inte kan göras. Detta löses enklast genom att ”återvisa ärendet för ytterligare beredning” vilket har samma innebörd (kap 5 § § 36)
