Förberedd inför att handha trycksår - MUEP

Transcription

FÖRBEREDD INFÖR ATT
HANDHA TRYCKSÅR?
EN KOMPARATIV TVÄRSNITTSSTUDIE OM
SJUKSKÖTERSKESTUDENTERS SKATTNING
AV SIN KOMPETENS
JOSEPHINE SENFTEN
LINA SKOGSBERG OTTOSSON
Examensarbete
15 Hp
Sjuksköterskeprogrammet 180 Hp
Juni 2015
Malmö högskola
Hälsa och samhälle
205 06 Malmö
FÖRBEREDD INFÖR ATT
HANDHA TRYCKSÅR?
EN KOMPARATIV TVÄRSNITTSSTUDIE OM
SJUKSKÖTERSKESTUDENTERS SKATTNING
AV SIN KOMPETENS
JOSEPHINE SENFTEN
Senften, J & Skogsberg Ottosson, L. Förberedd Inför att Handha Trycksår? En
komparativ tvärsnittsstudie om sjuksköterskestudenters skattning av sin
kompetens. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola:
Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2015.
Bakgrund. Trycksår är ett ofta förekommande sår och den näst dyraste vårdskadan
inom svensk slutenvård. Den årliga kostnaden för trycksår i Sverige är mellan 2-8
miljarder svenska kronor. Tidigare studier uppmärksammar att sjuksköterskor ofta
har bristfälliga kunskaper om trycksår och att detta till viss mån skulle kunna bero
på brister i sjuksköterskeutbildningen. Syfte. Studiens syfte var att undersöka hur
sjuksköterskestudenter i termin sex skattade den erhållna utbildning och om de
ansåg sig vara förberedda på att utföra bedömning och behandling av trycksår.
Metod. En komparativ enkätstudie riktad mot sjuksköterskestudenter i termin sex
utförd på två lärosäten i södra Sverige. Resultatet. Totalt medverkade 106
studenter i studien. Sammantaget uppgav ca 60 % av studenterna att de kände sig
mycket/ganska förberedda inför att bedöma och behandla trycksår. Störst
osäkerhet kunde ses gällande val av omläggningsmaterial och upprensning av
trycksår. En övervägande andel av sjuksköterskestudenter, på båda lärosätena,
ansåg att den erhållna utbildningen i mycket/ganska liten utsträckning givit
kunskaper och färdigheter om bedömning och behandling av trycksår. Den
vanligaste metoden som sjuksköterskestudenterna hade för avsikt att använda,
som legitimerade sjuksköterskor, för att uppdatera sina kunskaper var att söka i
Vårdhandboken och den minst vanliga var att läsa vetenskapliga artiklar.
Konklusion. Fler övningstillfällen i klinisk läromiljö och under
verksamhetsförlagd utbildning skulle kunna gynna inlärningen av praktiska
färdigheter. Evidensbaserad omvårdnad behöver ta större plats när
sjuksköterskestudenter uppdaterar sina kunskaper om trycksår.
Nyckelord: enkät, förberedelse, sjuksköterskestudenter, självskattning,
trycksårsbedömning, trycksårsbehandling, utbildning.
1
PREPARED TO MANAGE
PRESSURE ULCERS?
A COMPARATIVE CROSS-SECTIONAL STUDY
OF STUDENT NURSES’ ASSESSMENT ON
THEIR SKILLS
JOSEPHINE SENFTEN
Senften, J & Skogsberg Ottosson, L. Prepared to Manage Pressure Ulcers? A
comparative cross-sectional study of student nurses’ assessment on their skills.
Degree project in nursing 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of
health and society, Department of Care Science, 2015.
Background. Pressure ulcer is a common wound and the second most expensive
injury during care within Swedish inpatient care. The annual cost of pressure ulcer
in Sweden is between 2-8 billion Swedish Kronor. Previous studies note that
nurses often have inadequate knowledge about pressure ulcers and that this to
some extent could be due to inefficiency in the education of nurses’. Aim. The aim
of the study was to explore how student nurses’ valued the obtained education and
whether they considered themselves to be prepared to assess and treat pressure
ulcers. Method. A comparative survey directed towards term six student nurses’,
conducted in two universities in southern Sweden. Result. A total of 106 students
participated in the study. Overall about 60 % of the students reported that they felt
very/fairly prepared to assess and treat pressure ulcers. The biggest uncertainty
could be seen regarding the choice of dressing materials and debridement of
pressure ulcers. A majority of student nurses’, at both universities, held that the
obtained education had provided knowledge and skills in very/fairly small extent
when it came to the assessment and treatment of pressure ulcers. The most
common method that student nurses’ intended to use, as registered nurses’, to
update their knowledge and skills was to search Vårdhandboken and the least
common method was to read scientific articles. Conclusion. More exercises in
clinical learning environment and during clinical training could benefit student
nurses’ learning of practical skills. Evidence-based treatment aught to take a
bigger role when nursing students update their knowledge on pressure ulcers.
Keywords: education, preparation, pressure ulcer assessment, pressure ulcer
treatment, student nurses’, self-report, survey.
2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ........................................................................................................... 5
BAKGRUND ........................................................................................................... 5
Definition av trycksår ........................................................................................... 5
Etiologi ................................................................................................................. 5
Riskfaktorer ...................................................................................................... 5
Bedömning av trycksår ........................................................................................ 6
Definition.......................................................................................................... 6
Behandlingen av trycksår ..................................................................................... 6
Epidemiologi ........................................................................................................ 6
Prevalens i Sverige ........................................................................................... 6
Prevalens i Europa ............................................................................................ 7
Trycksårskostnader .............................................................................................. 7
Kunskap och utbildning ...................................................................................... 8
Att utbildas till sjuksköterska i Sverige ............................................................ 8
Inlärning av kunskaper och förmågor .............................................................. 9
Problemformulering ............................................................................................. 9
Syfte ..................................................................................................................... 9
Frågeställningar ................................................................................................ 9
Avgränsningar .................................................................................................... 10
METOD ................................................................................................................. 10
Urval ................................................................................................................... 10
Enkätutformning ................................................................................................ 10
Pilottest ........................................................................................................... 11
Datainsamling .................................................................................................... 12
Dataanalys .......................................................................................................... 12
Etiska överväganden .......................................................................................... 13
RESULTAT ........................................................................................................... 14
Bortfall ............................................................................................................... 14
Demografisk data ............................................................................................... 15
Skattning av utbildning ...................................................................................... 16
Formell utbildning .......................................................................................... 16
Verksamhetsförlagd utbildning ...................................................................... 17
Skattning av förberedelse ................................................................................... 18
3
Erfarenhet och förberedelse............................................................................ 19
Kunskapsutveckling ........................................................................................... 19
DISKUSSION ........................................................................................................ 20
Metoddiskussion ................................................................................................ 20
Val av metod .................................................................................................. 20
Enkätutformningens för- och nackdelar ......................................................... 21
Datainsamlingsmetodens effektivitet ............................................................. 21
Analysering av data ........................................................................................ 22
Resultatdiskussion .............................................................................................. 22
Könsfördelning ............................................................................................... 23
Vikten av erfarenhet ....................................................................................... 23
Sjuksköterskestudenternas känsla av förberedelse ......................................... 23
Sjuksköterskestudenternas skattning av utbildningen .................................... 24
Metoder för kunskapsutveckling ................................................................... 25
KONKLUSION ..................................................................................................... 26
FÖRSLAG PÅ FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING OCH
FÖRBÄTTRINGSARBETE .................................................................................. 26
REFERENSER ...................................................................................................... 28
BILAGA 1 ............................................................................................................. 32
BILAGA 2 ............................................................................................................. 36
4
INLEDNING
Idéen till examensarbetet kom till författarna under deras verksamhetsförlagda
utbildning på sjuksköterskeprogrammet. Upplevelsen hos båda var att
omläggning av sår väckte osäkerhet hos många sjuksköterskor som gärna lämnade
över ansvaret till undersköterskor eller distriktsjuksköterskor. Reflektioner gjordes
angående författarnas egen kunskap och kompetens i relation till den utbildning
som erhållits gällande sår. En nyfikenhet väcktes att undersöka hur
sjuksköterskestudenter skattade given utbildning och egen kompetens.
Examensarbetet har begränsats till att handla om bedömning och behandling av
trycksår då detta är ett vanligt förekommande sår inom hälso- och sjukvården som
sjuksköterskor är ansvarig för.
BAKGRUND
Trycksår kan orsaka kraftigt lidande, både för individ och anhörig, och innebär en
stor ekonomisk kostnad för samhället (Samuriwo & Dowding, 2014).
Preventionen av trycksår är en självklar och viktig del i sjuksköterskans arbete
men inte alla trycksår går att förebygga (Hietan, 2006), därför måste även expertis
finnas angående behandling av trycksår (a a). För att kunna behandla ett trycksår
korrekt måste sjuksköterskan ha kunskap om de olika typer av grader som ett
trycksår kan befinna sig i, detta för att sedan utifrån grad kunna planera och utföra
korrekt behandling (Ayello et al, 2005; Lindholm, 2012). Otillräckligt med
forskning har gjorts på hur sjuksköterskor graderar trycksår effektivt och hur detta
influerar deras val av trycksårsbehandling. Det finns ett stort behov av fortsatt
forskning inom området för att säkerhetsställa en god vårdkvalitet (Samuriwo &
Dowding, 2014).
Definition av trycksår
Trycksår definieras som ett område med avgränsad skada i huden och/eller
underliggande vävnader. Hudskadan orsakas av tryck, skjuv, friktion eller flera av
dessa faktorer tillsammans (Lindholm, 2012).
Etiologi
När en kroppsdel utsätts för ett tryck utifrån som är högre än 45- 50 mmHg
uppstår ocklusion av kapillärerna i området då trycken i kapillären inte är
tillräckligt högt för att fortsätta cirkulera (Collier & Moore, 2006). Ocklusion
leder till ischemi i området och om ischemin får kvarstår en längre tid blir följden
skada i hud- och/eller muskelvävnad (a a)
Riskfaktorer
Den största riskfaktorn för uppkomsten av trycksår är immobillitet eftersom
samma kroppsdelar utsätts för tryck utan avlastning (Collier & Moore, 2006). Hos
mobila individer ändras kroppsställningen konstant efter behov vilket inte sker
hos personer som är immobila vilket kan bero på hög ålder, sjukdom eller kraftig
smärta. Den andra riskfaktorn är ålder (<65 år) vilket kan förklaras med att denna
grupp ofta har kardiologiska och vaskulära sjukdomar samt att det finns en
patologisk förändring i huden vilket leder till minskad elasticitet och resiliens (a
a).
5
Den tredje viktigaste riskfaktorn är undernäring där tidigare forskning visat på
sambandet att dålig nutrition, låg kroppsvikt och lågt intag av näring oralt är
viktiga faktorer för utvecklandet av trycksår (Schols et al, 2006). Trots detta är det
exakta orsakssambandet relativt oklart. Vad som kan sägas är att tryck mot
kroppsdelar som har benigare partier är större än tryck mot kroppsdelar med
annan vävnad som skydd och pga. detta blir risken större för personer som är
undernärda eller har fler benigare parti (a a).
Bedömning av trycksår
I en kartläggningsstudie av Ayello et al (2005) framkom det att yngre och
nyutexaminerade sjuksköterskor i stor utsträckning kände sig osäkra på att
konsekvent bedöma alla fyra graderna av trycksår. Färre än hälften av de
tillfrågade uppgav att de upplevde sig säkra på bedömningen (a a). Europeiska
riktlinjer har tagits fram för att kategorisera trycksår (European Pressure Ulcer
Advisory Panel EPUAP & National Pressure Ulcer Advisory Panel NPUAP,
2009). Vårdhandboken (2013) använder sig av EPUAP/NPUAP:s (2009)
klassifikationssystemför gradering av trycksår. Att använda sig av grader istället
för kategorier är fortfarande acceptabelt (Vårdhandboken, 2013). Vidare i den här
studien använd således benämningen grader.
Definition
Grad I består av kvarstående hudrodnad, vanligtvis över benutskott och på
avgränsat hudområde.
Grad II klassificeras som ett ytligt sår med rosa sårbädd som kan ha intakta eller
spruckna blåsor.
Grad III är fullhudskada där subkutant fett är synligt, djupet på sårhålan varierar
beroende på lokaliseringen på kroppen. Djupet blottar inte sena, muskel eller ben.
Grad IV är en fullhudsskada med djup sårhåla som kan nå underliggande ben,
senor eller ledkapslar (Vårdhandboken, 2013).
Behandling av trycksår
I den lokala trycksårbehandlingen ingår fyra steg; sårrengöring, dokumentation
och bedömning, upprensning av sår och omläggningsmaterial (Lindholm, 2012).
Den lokala trycksårsbehandlingen är viktig men endast en del av hela
trycksårsbehandlingen och den måste anpassa för varje enskilt fall (Lindholm
2012). Behandling inom hälso- och sjukvården ska bygga på vetenskap och
beprövad erfarenhet (Socialstyrelsen, 2010). Det har dock visat sig att
sjuksköterskor tenderar att luta sig mot sina egna kunskaper och erfarenheter
snarare än vetenskaplig evidens när det gör sina trycksårsrelaterade val
(Samuriwo & Dowding, 2014)
Epidemiologi
Demografiskt förespås det att den äldre befolkningen kommer att öka och bli tre
gånger så stor som idag (Collier & Moore, 2006). Sammanlagt kommer den äldre
populationen att utgöra 17 % av jordens befolkning 2050 vilket kan jämföras med
2002 då den utgjorde 7 % (a a). Eftersom trycksår oftare drabbar personer med
hög ålder kan det innebära att trycksårsprevalensen, världen över, kommer att öka.
Prevalens i Sverige
Trycksårsprevalensen bland patienter inom sjukvården anses vara en
kvalitetsindikator bland en del forskare (Gunningberg et al, 2013; Samuriwo &
Dowding, 2014). Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gör kontinuerliga
6
punktprevalensmätningar på frekvensen av trycksår inom slutenvården i de olika
landstingen. Våren 2013 hade 15 % av patienterna inom slutenvården, i Sverige,
trycksår grad I-IV jämfört med 20 % av patienterna i region Skåne
(Socialstyrelsen, 2015). Under våren 2014 undersöktes 15176 patienter för
trycksår i Sverige och av dessa hade 14 % utvecklat trycksår varav ca 7 %
uppnådde grad II-IV (SKL, 2014a). Samma år kontrollerades 2311 i region Skåne
vilket visade att antalet patienter med trycksår sjunkit till ca 16 % och att det var
ca 7 % av dem som utvecklat grad II-IV(SKL, 2014a).
I SKL:s senaste mätning under våren 2015 ingick 15923 patienter, från hela
Sverige, i punktprevalensmätningen och av dessa hade ca 14 % trycksår grad I-IV
(SKL, 2015). I region Skåne sjönk prevalensen till ca 15 % vid trycksår grad I-IV
medan trycksår grad II-IV däremot ökade till ca 9 % (a a).
Prevalens i Europa
Var femte patient som är inneliggande på ett sjukhus i Europa har ett trycksår
enligt SKL:s rapport Trycksår: åtgärder för att förebygga från 2011.
Bedömningen av trycksår kan göras med olika graderingssystem, trycksåren kan
sitta på olika kroppsdelar och datainsamlingen sker ofta i skiftande vårdmiljöer
(Dassen et al, 2006). Det kan därför finnas stora svårigheter att räkna den
sammanlagda prevalensen av trycksår i världen, då mätinstrument och vårdmiljöer
skiljer sig (a a). I Tabell 1 presenteras en större studie av Dassen et al (2006) som
visar att mer än 25 % av trycksåren inom vården i Europa sitter i sacrum och en
tredjedel på hälen. I övrigt varierar placeringen och prevalensen av trycksår
mellan länderna vilket kan bero på de svårigheter som tidigare nämnts gällande
datainsamling.
Tabell 1. Trycksårsprevalens på olika kroppsdelar i fem länder ( % av totala prevalensen samt
totala antalet observerade trycksår). Ur Dassen et al (2006) s 2.
Trycksårskostnader
Trycksår är en av de vårdskador som förlänger vårdtiden med flest antal dagar och
utgör 20 % av den totala kostnaden för vårdskador, vilket gör det till den näst
dyraste vårdskadan (SKL, 2014b). Enligt en journalgranskning gjord under 2013
uppgick kostnaderna för trycksår upptill 2 miljarder kronor/år för hela riket. När
det senare gjordes en punktprevalensmättning upptäcktes ett större antal trycksår
än vid journalgranskningen och slutsumman för trycksårskostnader uppgick till 8
miljarder kronor/år (a a).
I Jönköpings län och landsting uppgår kostnaderna för trycksår grad I-IV till 53
miljoner svenska kronor/år. 2012 kostade enbart ett grad IV trycksår 47  468kr och
7
ett grad I trycksår 8  019kr enlig Nordic Health Economics (NHE) rapport
Trycksår i Sverige- kunskapsöversikt och beräkning av kostnader för slutenvården
2012. I en studie från Nederländerna redovisas det att trycksår är på tredje plats
vad gäller utgiftsposter i sjukvården (Reddy et al, 2006) och i USA kostar totala
trycksårbehandlingen 11 miljarder dollar årligen (SKL, 2011).
Den förlängda vårdtiden för en patient som erhållit trycksår, under tiden den var
inneliggande på sjukhus, var ca 4 till 11 dagar och en patient med primär diagnos
trycksår var vårdtiden på i snitt ca 14 dagar (NHE, 2012). 50 % av trycksår grad II
och 95 % av grad III och IV tar mer än 8 veckor att läka ut helt. Desto högre
trycksårsgrad desto högre kostnad pga. förlängd vårdtid, ökat behov av material
och fler komplikationer (a a).
Kunskap och utbildning
Det har framkommit i tidigare studier att sjuksköterskor anser sig ha otillräckliga
kunskaper om trycksårsbehandling och att det finns ett behov av mer utbildning
(Aydin & Karadag, 2010; Ayello et al, 2005; Zulkowski et al, 2007). I Cullen Gill
& Moore (2013) framkommer det att sjuksköterskestudenter på Irland saknar
adekvat kunskap om trycksårspreventioner.
En större svensk studie visade att sjuksköterskestudenter var mer kunniga, när det
kom till trycksårsprevention, än sjuksköterskor och undersköterskor men att det
verkar finnas en kunskapsbrist inom området trycksår (Gunningberg et al, 2013).
Yngre mer oerfarna sjuksköterskor uppgav att de var mer tillfredsställa med
utbildningen om sår än vad äldre mer erfarna sjuksköterskor var (Ayello et al,
2005). Författarna till artikeln menade att det antingen berodde på att utbildningen
blivit bättre eller att de äldre sjuksköterskorna inte kom ihåg vilken utbildning de
erhållit (a a).
Att utbildas till sjuksköterska i Sverige
I Högskoleförordningens examensordning, 1993:100 (HF) anges det att
sjuksköterskeexamen uppnås när studenten fullgjort kursfordringar om 180
högskolepoäng. De mål som studenten måste uppfylla kan delas upp i tre områden
vilka går att koppla till handhavandet av trycksår:
Kunskap och förståelse-Studenten ska ha kunskap om områdets vetenskapliga
grund och insikt i aktuell forskning. Utöver detta ska den ha förståelser för
sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet.
Färdigheter och förmågor-Studenten ska visa förmåga till självständigt arbete,
identifiera vårdbehov, vara aktiv i genomförandet av hälsofrämjande åtgärder,
upprätta omvårdnadsplaner samt ge vård och behandling.
Värderingsförmåga och förhållningssätt-Studenten ska ha självkännedom och
visa kunnande i att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap samt fortlöpande
utveckla den (a a).
Utöver HF och Högskolelagen, 1992:1434 (HL), som lärosäten ska utforma
kursplanen efter, finns en rad lagar, kompetensbeskrivningen och andra
styrdokument som kan tas i beaktan. Varje lärosäte har stor frihet att sedan
utforma utbildningen utifrån egna tankar, idéer och förutsättningar (Segesten,
2011). Varje sjuksköterskeutbildning i Sverige skiljer sig således från den andre
gällande upplägget att lära ut sårvård.
8
Inlärning av kunskap och förmågor
Undervisningen på sjuksköterskeutbildningen har av tradition byggt på
föreläsningar och inläsning av anvisad litteratur (Segesten, 2011). Föreläsningar
kan ge översikt, fungera som inspirationskällor för fortsatta studier och ge färsk
kunskap till studenterna. Trots detta beskriver många studenter att kunskapen
sällan sitter kvar länge och för att kunskapen ska stanna kvar krävs det även någon
form av aktiv bearbetning (a a).
En del av sjuksköterskeprogrammet innefattar träning av färdigheter i
övningsmiljöer på lärosätet. Intensiv och medveten satsning på undervisning i
läromiljöer bidrar i hög grad till studenternas utveckling av färdigheter samt
minskar behovet att öva på riktiga patienter vilket skulle kunna leda till smärta
eller annat obehag för dem (Segesten, 2011). Utöver dessa tillfällen ska studenten
delta i Verksamhetsförlagd Utbildning (VFU) vilken ligger till grund för i
genomsnitt en tredjedel av hela utbildningen. På VFU ska studenten få möjlighet
att delta i och utföra olika vårdande uppgifter för att samtidigt fördjupa sig inom
olika områden (a a). För att en student ska ha möjlighet att tillgodose sig kunskap
och färdighet gällande trycksårsbedömning och trycksårsbehandling krävs det
alltså att lärosäten inte bara erbjuder föreläsningar utan även övningstillfällen i
kliniskt träningscentrum och på VFU.
Problemformulering
Region Skåne är ett av de landsting där trycksårsprevalensen inom slutenvården är
högre än snittet i landstingen totalt (Sveriges Kommuner och Landsting, 2014).
En hög frekvens av trycksår kan vara en indikation på brister i vårdkvalitén.
Forskning pekar på att yngre sjuksköterskor ofta känner sig osäkra gällande
bedömning av trycksår vilket kan leda till att patienten inte får rätt behandling
(Ayello et al, 2005; Lindholm, 2012). Felaktig trycksårsbehandling leder till ökat
lidande för patienten, förlängd sårläkning och ökade kostnader för samhället
(Samuriwo & Dowding, 2014; NHE, 2012).
Flera studier pekar på en kunskapsbrist inom området trycksår bland
sjuksköterskor men det finns en oenighet huruvida detta kan härledas till brister i
sjuksköterskornas grundutbildning (Aydin & Karadag, 2010; Ayello et al, 2005;
Zulkowski et al, 2007). I Patientsäkerhetslagen, 2010:659 (PSL) anges det i 3§ att
den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen endast får delegera en
arbetsuppgift när det är förenligt med kravet på en god och säker vård. Detta
förutsätter att den som delegerar uppgiften till någon annan har ansvaret för att
denne har förutsättningar att utföra den. Hur delegerar sjuksköterskan om han
eller hon inte har tillräckliga kunskaper inom området?
Syfte
Studiens syfte var att undersöka hur sjuksköterskestudenter i termin sex skattade
den erhållna utbildning och om de ansåg sig vara förberedda på att utföra
bedömning och behandling av trycksår.
Frågeställning
1. Anser sjuksköterskestudenterna sig vara förberedda när det kommer till att
behandla och bedöma trycksår?
2. Anser sjuksköterskestudenterna att den formella utbildningen är tillräcklig
för att tillgodose kunskapsbehovet och färdigheterna som behövs för att
handha trycksår.
9
3. Finns det någon signifikant skillnad mellan sjuksköterskestudenternas
skattning av förberedelse mellan de olika lärosätena i region Skåne.
4. Hur avser sjuksköterskestudenter att uppdatera sina kunskaper om trycksår
när de har tagit sin legitimation?
Avgränsningar
Syftet har avgränsats till att handla om bedömning och behandling av trycksår.
Flertalet studier behandlar ämnet prevention av trycksår och undersöker både
sjuksköterskor och studenter. Däremot finns det en kunskapslucka gällande
bedömning och behandling vilket också är ett väsentligt område med tanke på att
ca 16 % inom slutenvården i region Skåne lider av trycksår.
METOD
Författarna har valt att använda metoden enkätundersökning för att besvara syftet
och frågeställningarna. En enkät är ett formulär som fylls i självständigt av en
eller flera respondenter och som oftast består av fasta svarsalternativ (Eljertsson,
2014). Vidare kan undersökningen beskrivas som en deskriptiv komparativ
tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Den kvantitativa ansatsen är lämplig för att
uppskatta utbredningen av en viss attityd eller uppfattning inom den undersökta
gruppen (Eliasson, 2013). Studien är i sin essens kvantitativ men enkäten
innefattar främst kvalitativa variabler som är på ordinalskalenivå och
nominalskalenivå. Insamlad data presenteras i en deskriptiv studie i tabell eller på
annat sätt i grafisk form för att få en överskådlighet i materialet (Eljertsson, 2012).
I en tvärsnittsstudie undersöks ett begränsat antal variabler på ett stort antal
individer och resultatet kan anses vara generaliserbart för populationen som
studeras (Olsson & Sörensen, 2011).
Urval
En av frågeställningarna utgick ifrån att undersöka eventuella skillnader mellan
lärosäten i region Skåne. Således skickades förfrågan till
verksamhetschefer/programansvarig till de tre lärosäten i region Skåne som håller
i sjuksköterskeprogram på kandidatnivå. Ett lärosäte avböjde till att medverka
eftersom de inte ansåg studien genomförbar på grund av att studenterna inte har
några obligatoriska gemensamma tillfällen då enkätutdelningen kunde ske. De
lärosäten som gav tillstånd att fortgå med studien var Malmö högskola (MAH)
och högskolan i Kristianstad (HKR).
Alla sjuksköterskestudenter som läste sjuksköterskeprogrammet i termin sex
under vårterminen 2015 på MAH och HKR bjöds in för att delta i enkätstudien.
Inklusionskriteriet var att ovan angivna personer deltog i omvårdnadshandledning
(obligatoriskt reflektionstillfälle i mindre grupper) under perioden som
datainsamlingen skedde, dvs. 2015-03-19 till och med 2015-04-24. Detta
exkluderade utbytesstudenterna på MAH. En av grupperna på HKR, innefattande
11 studenter, flyttade sin omvårdnadshandledning externt från högskolan vilket
innebar att dessa exkluderades. Det sammantagna urvalet bestod slutligen av 81
studenter från MAH och 80 studenter från HKR.
Enkätutformning
Författarna hittade inte några tidigare enkäter eller andra instrument som kunde
användas för att besvara studiens syfte. Istället utformades av en ny enkät med
10
inspiration från studien Ousey et al (2013) vars syfte var att utforska om
sjuksköterskestudenter kände sig förberedda att ta hand om patienters sårvård
strax innan de blev registrerade sjuksköterskor. Frågorna i Ousey et al (2013)
modifierades till att handla om bedömning och behandling av trycksår. Vid
utformning och formulering av enkätfrågorna användes Eljertsson (2014), Fowler
(2009) och Trost (2012) för att i möjligaste mån undvika de fallgropar som är lätta
att hamna i när enkäter konstrueras t.ex. dubbla negationer eller ledande frågor.
Den färdigställda enkäten består av tjugo frågor, inklusive en öppen fråga.
Inledningsvis ombeds respondenten besvara demografiska frågor om kön,
utbildningsplats och tidigare erfarenhet genom att kryssa i ett av två eller tre
svarsalternativ, enligt Eljertsson (2014) kallas dessa variabeltyper för nominala.
Frågan om ålder besvarades genom att respondenten fyllde i sitt födelseår. Detta
rekommenderades då frågan ”Hur gammal är du?” kan tolkas på olika sätt
(Eljertsson, 2014).
Kvalitativa variabler på ordinalskalenivå, så kallade kategorivariabler, användes
då respondenterna skulle besvarade frågan genom att kategorisera sina subjektiva
uppfattningar om lärosätets utbildning och sina kompetenser när det kommer till
att handha trycksår. Studenterna fick kryssa i en skala på fem alternativ som
sträckte sig från ”I mycket stor utsträckning” till ”I mycket liten utsträckning”
med mittenalternativet ”Varken eller”. Vidare fick studenterna besvara frågor där
de skulle kategorisera graden av förmåga att handha olika moment i
trycksårsbehandling/bedömning. Detta gjorde de genom att kryssa i en matris där
fyra svarsalternativ gavs, från ”Mycket förberedd” till ”Mycket dåligt förberedd”.
Eljertsson (2014) skriver att det i enkätutformningen går utmärkt att blanda dessa
två skalor så länge som det finns en symmetri i svarsalternativen d.v.s. lika många
positiva som negativa svarsalternativ. Författarna ville undvika dubbla negationer
och valde att inte ställa frågan ” I vilken utsträckning anser du att utbildningen på
ditt lärosäte har gett dig kunskaper om bedömning och behandling av trycksår
enligt nationella graderingsskalan?”. När respondenten ställs inför frågor med
dubbla negationer uppstår en situation där den måste välja vilken fråga som ska
besvaras vilket leder till inkonsekventa svar från olika respondenter (Fowler,
2009). Författarna valde därför att separera frågan om bedömning och behandling
till två olika frågor. Utöver modifiering inkluderades en fråga om dokumentation
och en om smärtlindring vilka inte fanns med i Ousey et al (2013).
För att ta reda på hur studenterna tänker uppdatera sina kunskaper om trycksår
gavs flera alternativ (t.ex. läsa i Vårdhandboken, söka på nätet, fråga kollega och
övrigt). Liknande fråga kunde ses i Ousey et al (2013). Respondenten gavs
möjlighet att sätta ett eller flera kryss på de alternativ som ansågs relevanta för
den. En öppen fråga placerades sist i enkäten för de studenter som ville tillägga
något ytterligare om ämnet eller studien. I Trost (2012) rekommenderas starkt
denna typ av frågor då det ger den som svarar chansen att skriva ner en tanke om
studien som kan bidra till nya idéer och tankar.
Pilottest
Att genomföra ett pilottest av en enkät ger en möjlighet att undersöka om
instrumentet är lämpligt för att mäta det som ämnar mätas (Polit & Beck, 2011).
Med hjälp av pilottestning kan även potentiella brister i instrumentet påvisas och
modifieras innan den riktiga studien genomförs, således kan stora interna bortfall
förhindras (Polit & Beck, 2011).
11
Enkäten pilottestades på åtta sjuksköterskestudenter i termin fem på MAH, där
författarna studerar. De som deltog uppmuntrades att skriva ner sina åsikter eller
dela dem muntligt med författarna som var på plats vid tillfället. Det som utkom
av pilottestet var främst att frågorna kunde anses vara förvillande lika varandra
och därför behövde förtydligas för att undvika missförstånd. Ändringar skedde i
form av omformulering i en del meningar och understrykning av centrala ord.
Datainsamling
Urvalsgrupp, urvalsmetod, kostnad och tid styr valet av datainsamlingsmetod
(Fowler, 2009). Författarna valde datainsamlingsmetoden Gruppenkät. Metoden
går ut på att distribuera enkäter till personer som vistas samtidigt i en lokal och
där enkäterna delas ut, besvaras och samlas in under ett och samma tillfälle
(Eljertsson, 2014). Svarsfrekvensen och det interna bortfallet minskar när
personer i grupp samtidigt fyller i samma typ av enkät (Polit & Beck, 2011).
Urvalsgruppen var sjuksköterskestudenter som gick sin sista termin vilken främst
består av verksamhetsförlagd utbildning på olika platser. Författarna studerade
studenternas schema under vårterminen 2015 och kom fram till att deras enda
gemensamma obligatoriska tillfällen var under omvårdnadshandledningen. I dessa
grupper träffas studenterna regelbundet för att reflektera över olika
omvårdnadssituationer. Tidpunkt för insamling av data är av stor vikt för
svarsfrekvensen, det viktigaste är att tidpunkten inte konkurrerar med annan
aktivitet (Eljertsson, 2014). Detta togs i beaktan vid enkätutdelningen och
diskretion eftersträvades.
Kontakt togs med verksamhetschef på MAH och programansvariga på HKR med
information om studiens syfte och en förfrågan om tillstånd att genomföra studien.
Tillstånd erhölls och därefter skickades mail till kursansvarig för termin sex med
informationsbrev som lades ut på sjuksköterskestudenternas läroplattform It’s
Learning. Mail skickades även till alla handledande lärare med information om
studien
Datainsamlingen skedde på olika tillfällen beroende på att
omvårdnadshandledningen är uppdelad i mindre grupper. Författarna gick i
möjligaste mån ut i klassrummen personligen för att dela ut enkäterna. I de fall
där detta inte var möjligt gavs ett handskrivet brev till den ansvariga handledaren,
utöver informationsbrevet, om hur förfarandet skulle gå till. Eftersom författarna
var på plats, i de flesta fall, kunde studenterna ställa frågor om så önskades. Efter
utdelningen fick författarna och ansvarig handledare lämna klassrummet och
studenterna besvarade enkäten om så önskades. Alla utdelade enkäter lades sedan
ner i ett kuvert och lämnades därefter tillbaka till författarna. På så vis kunde
analys angående svarsfrekvensen utrönas.
Dataanalys
Enkäterna matades in och analyserades i Statistical Packages for the Social
Sciences (SPSS), version 22. Värdena matades in genom att svarsalternativet gavs
en siffra. Vid inskrivning av ex. variabeln Kön rekommenderar Wahlgren (2012) i
SPSS-steg för steg att ”Man” ges siffran ett och ”Kvinna” ges siffran två.
Författarna följde rekommendationerna i Wahlgren (2012). Variabeln Kön är som
nämnt en nominalvariabel vilket innebär att det inte utgör någon skillnad mellan
svaren, det är alltså inte dubbelt så bra att vara Kvinna bara för att denna kategori
12
givits siffran två. Resonemanget återkommer när variabler på ordinalskalenivå
analyseras.
De olika kategorierna i ordinalskalan gavs siffror mellan ett till fem eller ett till
fyra för att möjliggöra inmatningen. Värt att notera är att detta inte innebär att
data uppnått en högre nivå dvs. att den omvandlats från icke-parametrisk till
parametrisk. Mätvärden på ordinalskala kan inte beräknas med statistika metoder
för kvantitativa variabler som t.ex. medelvärde (Svensson, 2003; Eljertsson,
2014). Används kvantitativa dataanalysmetoder till kvalitativa variabler
ogiltigförklaras resultatet (Svensson, 2003). Istället kan data presenteras i
frekvenstabell som visar spridningen i form av procent och antal (Svensson,
2003). Författarna följde dessa rekommendationer vid dataanalysen.
För att jämföra skillnader i två oberoende grupper används Mann-Whitney U test
som är ett icke-parametriskt test på kvalitativa variabler (Polit, 2010). Författarna
använde således Mann-Whitney U test för att analysera eventuella skillnader i
svaren mellan de som studerar på MAH och de som studerar på HKR. Resultatet
presenteras i en frekvenstabell som kan ses i resultatdelen. Chi-två test användes
för att analysera data på nominalskalenivå. Signifikansnivån är satt till 5 %
(p<0,05). I enkäten ingick en form av rangordningsfråga där flera svarsalternativ
gavs och där respondenten kunde kryssa i ett eller flera alternativ. Dessa
hanterades genom att ett kryss i rutan matades in som en etta medan en tom ruta
kryssades i som en nolla. På så vis kan resultatet sammanställas i form av
rangordning i en frekvenstabell. Frågan Övrigt behandlades som två frågor. Om
rutan kryssats lades svaret in som en nolla. Om frågan dessutom besvarats med
text skrevs det in som en öppen fråga i SPSS-dokumentet.
Den sista frågan var, som tidigare nämnts, en öppen fråga om
undersökningsämnet eller studiedesignen. Frågan besvarades endast av ett fåtal
sjuksköterskestudenter vilket tas upp i diskussionen. Öppna frågor med ytterst få
svar är svåra att analysera och dra slutsatser från, dessa kan då ses som mjukvara
(Eljertsson, 2014). Enkäterna matades in två gånger i SPSS. I Polit (2010)
rekommenderas detta då det föreligger en stor risk för felaktig inmatning.
Etiska överväganden
Studien riktar sig till sjuksköterskestudenter och kan följaktligen anses etiskt
känslig. Utlåtande söktes därför 06-03-2015 från MAH:s etikråd inför
genomförandet av studien. Skriftliga godkännanden från författarnas handledare
och verksamhetschefen/programansvarig följde med ansökan.
I utlåtandet, Dnr HS60-2015/306:4, framkom rekommendationer att se över
konfidentialitet vid datainsamlingen. Ökad konfidentialitet säkerhetsställdes
genom att handledarna och författarna lämnade klassrummen när enkäterna
fylldes i samt att studenterna ombads lägga ner de ifyllda eller icke ifyllda
enkäterna i ett gemensamt kuvert som därefter förslöts. Författarna betonade
frivilligheten att delta, både muntligt och skriftligt, och om en person inte ville
delta fick den information om att lägga sin icke ifyllda enkät i det gemensamma
kuvertet.
Ett informationsbrev skickades ut (Bilaga 2), innan datainsamlingen skulle ske, på
It’s learning för att garantera informationskravet. Enkäten ställer inga frågor om
13
namn eller personnummer och enskilda individer är därför svåra att härleda till
specifika enkäter.
På enkätens försättsblad stod "Vid ifyllande av denna enkät samtycker du till att
medverka i denna studie" för att garantera att samtycke gavs utan att
personuppgifter lämnas ut. Deltagarnas svar användes enbart för att sammanställa
statistiken som ligger till grund för examensarbetet. Information gavs till
deltagarna om att den insamlade data förstörs när arbetet publicerats i MEUP
(Malmö University Electronic Publishing). Eventuellt kan det ha varit ett etiskt
dilemma att båda författarna är studenter på sjuksköterskeprogrammet på MAH
där delar av studien utfördes. Ingen av författarna hade kontakt med de studerande
i termin sex på MAH.
Vid utformning och genomförande av enkätstudien tog författarna i beaktan
Helsingforsdeklarationen (2013) och dess etiska principer om information,
samtycke, konfidentialitet och hantering av insamlad data som gäller för forskning
på människor inom medicin.
RESULTAT
Undersökningens resultat presenteras nedan i text, tabeller och diagram för att få
en överskådlig bild av materialet. Data delas in i fyra kategorier vilka utgår från
enkäterna som i sin tur är utformade för att besvara studiens syfte och
frågeställningar. Kategorierna är Demografisk data, Skattning av utbildningen,
Skattning av förberedelse och Kunskapsutveckling. Eventuella skillnader mellan
högskolorna presenteras löpande inom alla områden. Den öppna frågan
besvarades endast av 12 respondenter varav 10 skrev sådant som berörde studiens
syfte och frågeställningar. Då svarsfrekvensen på frågan endast uppgick till 11,3
% bedömde författarna att utförandet av en innehållsanalys på materialet var
omotiverad. Svaren presenteras istället med citat eller som redogörelser under de
kategorier där de anses kunna förstärka resultatet. Notera att citerade åsikter bör
tolkas med försiktighet då de inte nödvändigtvis reflekterar majoritetens åsikter.
Bortfall
Att analysera bortfallet är en grundläggande utvärdering för att få en överblick av
datainsamlingsmetodens effektivitet (Fowler, 2009). I flödesschemat nedan (Figur
1) redovisas studiens externa bortfall.
Då en person från urvalet inte har möjlighet att delta eller vägrar delta i
undersökningen talas det om externt bortfall (Eljertsson, 2014). Bortfallet uppgick
till 34%. Studiens externa bortfall bestod enbart av personer som inte hade
möjlighet att delta då de inte var närvarande vid det obligatoriska
reflektionstillfället på grund av sjukdom eller annan oklar orsak. Svarsfrekvensen,
de personer som tilldelades enkäten och valde att besvara den, uppmättes till 100
% (se Figur 1).
14
Figur 1. Flödesschema över externt bortfall av studenter i antal och procent.
Demografisk data
Totalt valde 106 sjuksköterskestudenter, 63 på HKR och 43 på MAH, att delta i
studien. Av dessa var 94 (88,7 %) kvinnor och 12 (11,3 %) män. Ingen signifikant
skillnad (p-värde=0,183) sågs på könsfördelningen mellan MAH och HKR. På
MAH var fördelningen 36 (83,7 %) kvinnor och 7 (16,3 %) män. På HKR var
fördelningen 58 (92,1 %) kvinnor och 5 (7,9 %) män. Ingen signifikant skillnad
kunde ses mellan kön och åldersfördelning (p-värde=0,524) eller kön och
erfarenhet av sårvård (p-värde=0,486).
I Tabell 2 presenteras åldersfördelningen mellan MAH och HKR där variabeln
ålder har omvandlats till åldersgrupper för att göra resultatet överskådligt.
Sammantaget, på båda lärosätena, var de yngsta respondenterna 22 år och de
äldsta 48 år. Medelåldern var 27,93 år och medianen 26 år. Av de som uppgav sig
vara 22 år, dvs. yngst, kom 90 % (18 studenter) från HKR. En signifikant skillnad
(p-värde=0,026) uppmättes gällande åldersfördelningen mellan högskolorna.
Totalt var 80 studenter (76,9 %) mellan 22-30 år. På MAH valde två respondenter
(1,9 %) att inte besvara frågan gällande ålder.
Tabell 2. Åldersfördelning mellan MAH och HKR
Åldersgrupper
<25
25-30
31-40
MAH
Antal
9
22
8
(%)
(22,0%) (53,7%) (19,5%)
HKR
41
(100,0 %)
30
(47,6%)
19
(30,2%)
8
(12,7%)
6
(9,5%)
63
(100,0 %)
Antal
39
(%)
(37,5%)
a
Saknas data från 2 respondenter.
41
(39,4%)
16
(15,4%)
8
(7,7%)
104 a
(100,0 %)
Totalt
Antal
(%)
Totalt
>40
2
(4,9%)
15
Ingen signifikant skillnad kunde urskiljas mellan högskolorna när det kom till
tidigare erfarenheter av att handha trycksår (p-värde=0,955). Snarare var resultatet
i det närmaste identiskt (se Figur 2). Totalt svarade 46 (43,4 %) att de hade
tidigare erfarenhet av trycksår som undersköterskor, 15 (14,2 %) att de hade
tidigare erfarenhet som vårdbiträde och 45 (42,5 %) uppgav att de inte hade någon
erfarenhet alls. Variablerna ålder och kön visade inte någon signifikant skillnad i
relation till tidigare erfarenhet (p-värde=0,318).
Figur 2. Stapeldiagram över om och i så fall hur studenterna tidigare arbetat med trycksår.
Skattning av utbildningen
På MAH uppskattade 39 (90,7%) av studenterna att de erhållit 0-10 timmars
formell undervisning i sårvård och 4 (9,3 %) uppskattade att de fått 11-20 timmar.
Inga studenter från MAH uppgav att de erhållit fler än 20 timmar. Av studenterna
på HKR var det 48 (77,4%) som uppskattade att de erhållit 0-10 timmar
undervisning, 11 (17,7%) uppskattade att de fått 11-20 timmar och 3 (4,8 %)
ansåg sig ha fått fler än 20 timmar. Intern bortfall var 1(0,9 %) person från HKR.
Skillnaden mellan MAH och HKR uppnådde inte signifikant skillnad(pvärde=0,068). Ett överskådligt stapeldiagram kan ses i Figur 3. Fem studenter
skrev i den öppna frågan att de önskade att deras lärosäte erbjöd mer utbildning
om sårvård. En student skrev även att den ansåg sig ha fått mer kunskaper om
andra typer av sår t.ex. bensår än vad den hade fått om trycksår.
Formell utbildning
På frågan om i vilken utsträckning studenterna erhållit formell utbildning i
bedömning av trycksårsgrad besvarade totalt 53,8% att de erhållit detta i
mycket/ganska liten utsträckning (se Tabell 3). Totalt ansåg 33,9% att de i
mycket/ganska stor utsträckning fått utbildning i att bedöma trycksår. Ingen
signifikant skillnad mellan lärosätena och hur de skattade den formella
utbildningen (p-värde=0,717).
16
Figur 3. Studenternas uppskattning av antal timmar formell utbildning som erhållits i sårvård
under sjuksköterskeutbildningen.
Totalt ansåg 47,2% av respondenterna att de i mycket/ganska liten utsträckning
fått utbildning gällande att behandla trycksår medan 37,7% ansåg att de i
mycket/ganska stor utsträckning ingått i deras utbildning (se Tabell 3). Ingen
signifikant skillnad uppnåddes mellan lärosäten på frågan (p-värde=0,824). En
student skrev ”Utbildningen bygger inte på behandling av trycksår. Dock
förekommer det olika mätinstrument som man får vara med och lära sig
om”. Huruvida studenten var positiv eller negativ till att utbildningen inte byggde
på behandling av trycksår framkom inte.
Tabell 3. I vilken utsträckning respondenterna anser att den formella utbildningen på lärosätet givit
dem kunskaper om bedömning respektive behandling av trycksår.
MAH
HKR
Totalt
n=43
n=63
n=106
Formell utbildning i bedömning av trycksår
Mycket liten utsträckning
4 (9,3%)
3 (4,8%)
7 (6,6%)
Ganska liten utsträckning
20 (46,5%)
30 (47,6%)
50 (47,2%)
Varken eller
4 (9,3%)
9 (14,3%)
13 (12,3%)
Ganska stor utsträckning
13 (30,2%)
18 (28,6%)
31 (29,2%)
Mycket stor utsträckning
2 (4,7%)
3 (4,8%)
5 (4,7%)
Formell utbildning i behandling av trycksår
Varken eller
2 (4,7%)
18 (41,9%)
8 (18,6%)
14 (32,6%)
1 (2,3%)
4 (6,3%)
26 (41,3%)
8 (12,7%)
21 (33,3%)
4 (6,3%)
6 (5,7%)
44 (41,5%)
16 (15,1%)
35 (33,0%)
5 (4,7%)
Tidigare erfarenhet kunde inte påvisas ha betydelse för hur den formella
utbildningen eller VFU:n uppskattades varken gällande behandling eller
bedömning av trycksår.
Verksamhetsförlagd utbildning
På frågan om bedömning av trycksår ansåg 68 % att de i mycket/ganska liten
17
utsträckning hade fått göra bedömningar på sin VFU. Av dessa var det 34,9% på
MAH som ansåg att de i mycket liten utsträckning hade fått utföra bedömningar
jämfört med HKR där 22,2% ansåg samma sak (se Tabell 4). Ingen signifikant
skillnad fanns mellan lärosäten (p-värde=0,547). Totalt sett var det 57,5% som
ansåg att de i mycket/ganska liten utsträckning har fått behandla trycksår under
sin VFU (se Tabell 4). Ingen signifikant skillnad fanns mellan lärosätena (pvärde=0,576). En student skrev följande om utbildning och praktik ” Mycket eget
ansvar att ta reda på kunskap om det här området inom vår utbildning. Jag
önskar mer praktisk utbildning i sårvård och framförallt trycksår”.
Tabell 4. I vilken utsträckning respondenterna anser att de har fått utföra bedömning och
behandling under deras verksamhetsförlagda utbildning (VFU)
MAH
HKR
Totalt
n=43
n=63
n=106
Bedömning av trycksår på VFU
15 (34,9%)
14 (22,2%)
29 (27,4 %)
13 (30,2%)
30 (47,6 %)
43 (40,6%)
13 (30,2 %)
14 (22,2%)
27 (25,5%)
2 (4,7%)
5 (7,9%)
7 (6,6%)
Behandling av trycksår på VFU
11 (25,6%)
14 (32,6%)
15 (34,9%)
3 (7,0%)
10 (15,9%)
26 (41,3%)
23 (36,5%)
4 (6,3%)
21 (19,8%)
40 (37,7%)
38 (35,8%)
7 (6,6%)
En av studenterna påpekade ”Tänk på att vissa av oss i termin 6 har gjort sin basplacering1 redan och andra inte. Svaren kan variera beroende på detta”.
Argumentet diskuteras vidare i resultatdiskussionen.
Skattning av förberedelse
I Tabell 5 redovisas det sammanslagna resultatet gällande förberedelsegraden att
utföra olika trycksårsrelaterade procedurer hos studenterna från både MAH och
HKR. Matrisen bestod av 8 frågor vilka besvarades av 106 respondenter. Antalet
kryssade rutor i mycket/ganska dåligt förberedd uppgick till 40,1%.
Trycksårsprocedurerna i Tabell 5 är placerade i rangordning där första proceduren
i listan är den som studenterna skattade sig mest förberedda på.
Resultatet sammanslogs då signifikant skillnad mellan MAH och HKR endast
uppnåddes i frågan om upprensning av sår (se Tabell 5). På MAH visade det sig
att 14 (32,7%) av studenterna kände sig mycket/ganska förberedda inför
upprensning av trycksår jämfört med HKR där 36 (57,1%) av studenterna ansåg
samma sak. Frågan angående smärtlindring vid omläggning uppnådde inte
signifikant skillnad mellan MAH och HKR (p-värde=0,099) men resultatet visade
att 19 (44,2%) av studenterna från MAH jämfört med 40 (63,5%) från HKR ansåg
sig vara mycket/ganska förberedda på proceduren. Om förberedelse skrev en
student ”Känner mig dåligt förberedd. Utbildningen förbereder en ej för
behandling av trycksår” en annan student uttryckte ”Jag känner mig förberedd
att ta hand om trycksår eftersom jag arbetat som undersköterska i många år. Har
fått mycket lite kunskap om trycksår under utbildningen”.
1
Bas-placering är namnet på den 8 veckor långa VFU:n som alla studenter i termin sex genomgår.
18
Tabell 5. Skattning av förberedelse inför olika trycksårsrelaterade procedurer (inkluderar MAH
och HKR). Procedurerna rangordnas i ordningen som studenterna anser sig vara mest förberedda
på.
Mycket
Ganska
Ganska dåligt
Mycket dåligt
förberedd
förberedd
förberedd
förberedd
Antal
Antal
Antal
Antal
(%)
(%)
(%)
(%)
1. Dokumentation
18
59
27
2
(17,0%)
(55,7%)
(25,5%)
(1,9%)
2. Sårrengöring a
14
(13,2%)
61
(57,5%)
28
(26,4%)
3
(2,8%)
3. Tryckavlastande
material
18
(17,0%)
53
(50,0%)
26
(24,5%)
9
(8,5%)
4. Aseptisk teknik b
18
(17,0%)
47
(44,3%)
34
(32,1%)
6
(5,7%)
5. Bedömning av
trycksårsgrad b
9
(8,5%)
50
(47,2%)
35
(33,0%)
11
(10,4%)
6. Smärtlindring
10
(9,4%)
49
(46,2%)
39
(36,8%)
8
(7,5%)
7. Val av omläggningsmaterial
12
(11,3%)
39
(36,8%)
40
(37,7%)
15
(14,2%)
8. Upprensning av
trycksår c
7
(6,6%)
43
(40,6%)
38
(35,8%)
18
(17,0%)
a
Signifikant skillnad (p-värde=0,007) mellan Erfarenhet och Ingen erfarenhet; b Data saknas för
c
n=1 (0,9%); Signifikant skillnad (p-värde=0,026) mellan MAH och HKR.
Erfarenhet och förberedelse
Ett Mann-Whitney U test genomfördes även för att undersöka om variabeln
erfarenhet påverkade uppskattningen av förberedelse. Om studenterna uppgav att
de haft tidigare erfarenhet av att arbeta med trycksår (som undersköterska
och/eller vårdbiträde) ingick de i gruppen erfarenhet (61 respondenter) medan de
som svarat nej på frågan ingick i gruppen ingen erfarenhet (45 respondenter).
Signifikant skillnad (p-värde=0,007) mellan grupperna uppnåddes gällande
sårrengöring vid omläggning av trycksår (se Tabell 5) där 48 (78,7%) av de med
erfarenhet kände sig mycket/ganska förberedda jämfört med 27 (60 %) av de med
ingen erfarenhet. Frågan om studenterna var förberedda inför att använda aseptisk
teknik, passande för trycksårgrad, uppnådde inte signifikant skillnad (pvärde=0,062) men det framkom att 15 (24,6%) studenter ur gruppen erfarenhet
kände sig mycket förberedda jämfört med 3 (6,8 %) studenter ur gruppen ingen
erfarenhet.
Kunskapsutveckling
Ingen signifikant skillnad fanns mellan lärosätena gällande metoder för
kunskapsutveckling och därför presenteras det sammanslagna resultatet i Tabell
6. Den vanligaste metoden för att uppdatera sin kunskap var att söka i
Vårdhandboken och den minst populära var att läsa vetenskapliga artiklar (se
Tabell 6). På MAH uppgav 8 (18,6%) studenter att de tänkte uppdatera sina
kunskaper genom vetenskapliga artiklar jämfört med 5 (7,9 %) studenter på
HKR.
19
Totalt valdes 4,1 metoder i genomsnitt per student. Genomsnittet på respektive
lärosäte var 4,3 på MAH och 4,0 på HKR. Alternativet Övrigt valdes av fyra
personer, två av dessa skrev att de skulle rådfråga undersköterskorna, en skrev
att den skulle vara aktiv och vaken för nya råd och rön och den fjärde skrev att
den skulle använda sig av PM (lokala anvisningar).
Tabell 6. Frekvenstabell över hur studenterna (både MAH och HKR) planerar att söka ny
kunskap om trycksår.
Metoder för att
Antal (%) av respondenterna
uppdatera kunskap
som kryssat i alternativet a
Söka i Vårdhandboken
97 (91,5%)
Rådfråga kollega
84 (79,2%)
Rådfråga sårsjuksköterska
78 (73,6%)
Internutbildning i sårvård
54 (50,9%)
Söka på internet
53 (50,0%)
Söka i faktaböcker
36 (34,0%)
Externutbildning i sårvård
20 (18,9%)
Läsa vetenskapliga artiklar
13 (12,3%)
Övrigt
a
4 (3,8 %)
Multipla svarsalternativ, fler svar än ett kan ha angetts.
DISKUSSION
Avsnittet innefattar metod- och resultatdiskussion i vilken författarna resonerar
kring metodval i relation till syftet
Metoddiskussion
Valet av metod utgick från att besvara syftet och frågeställningarna som tidigare
angivits. Diskussionen presenteras i kategorierna Val av metod,
Enkätutformningens för- och nackdelar, Datainsamlingsmetodens effektivitet samt
Analyseringen av data.
Val av metod
Vid genomgång av metodlitteratur framkom två metoder av datainsamling som
var relevanta i förhållandet till syftet att undersöka sjuksköterskestudenters
självskattning av förberedelse inför handhavandet av trycksår. Metoderna som
framkom vid litteraturgenomgång var intervju och enkät.
Intervjuer kan ge en djupare förståelse för ett fåtal individers tankar och känslor,
hur de resonerade och reagera, om ett fenomen (Trost, 2012) Intervjumetoden är
främst av kvalitativ art där intervjuaren har en direktkontakt med den eller de som
blir intervjuade (Eljertsson, 2014). Fördelarna med detta är att intervjuaren har
möjlighet att förtydliga frågan eller ställa följdfrågor vilket i sig leder till att det
interna bortfallet minimeras (Polit & Beck, 2011). Nackdelarna är att det är
tidskrävande, icke generaliserbart, svåranalyserade (Eljertsson, 2014) samt att det
finns en ökad risk för att uppgifterna som ges inte är helt sanningsenliga på grund
av bristande anonymitet mellan intervjuaren och den som intervjuas (Polit &
Beck, 2011). På grund av intervjuns nackdelar uteslöts metoden då författarna
20
syftade till att generalisera resultatet och således kunna jämföra skillnaden mellan
två grupper.
Metodvalet föll således på enkätstudie. Fördelarna med det är att urvalsgruppen är
större, det krävs en mindre arbetsinsatsinsats för att analysera materialet och
resultatet är oftast lättolkat och standardiserbart. Även om respondenten ofta fyller
i svaren fort ges det möjlighet för den att begrunda frågor i lugn och ro samt att
författarna inte har någon undermedveten inverkan på respondentens svar till
skillnad från vid en intervju (Eljertsson, 2014).
Enkätutformningens för- och nackdelar
I stort följde författarna de regler som föreligger för att skapa en ny enkät enligt
Eljertsson (2014), Fowler (2009) och Trost (2012). En av frågorna som avgick
från reglerna gällde den där studenterna skulle uppskatta antalet timmar de erhållit
i sårvård under utbildningen som gått. Enligt Eljertsson (2014) ger frågor som
baseras på minnesfaktorer oftast inga tillförlitliga svar och rekommendationen är
att inte ställa sådana uppskattningsfrågor som överskrider ett år tillbaka i tiden.
Anledningen till att författarna valde att använda sig av frågan var att den förekom
i studien Ousey et al (2013) vilken inspirerade den aktuella enkäten. Vid
bearbetningen av svaren upptäcktes det att frågan angående eventuell erfarenhet
av sårvård hade besvarats av en del studenter med två kryss. Detta berodde på att
författarna inte tänkt på att en person självfallet kan ha arbetat med sårvård både
som undersköterska och vårdbiträde. Vid inmatningen valde författarna då att
registrera personerna som undersköterskor eftersom de då antingen har utbildning
inom omvårdnad eller på annat sätt validerad kunskap.
I enkäten valde författarna att använda uttrycket utsträckning för att fånga in
studenternas upplevelse av den erhållna utbildningen och praktiken. Ordet
utsträckning kan innebära både omfång och utbredning enligt
Nationalencyklopedin (2015). Diskussioner gjordes angående om ordet var
passande för sammanhanget. Exempelvis kunde ordet tillräckligt istället för
utsträckning varit relevant. Författarna valde att inte använda ordet tillräckligt
eftersom de ansåg att det var svårt för sjuksköterskestudenterna att bedöma om
kunskapsbehovet var uppfyllt innan de påbörjat yrket som legitimerade
sjuksköterskor
Datainsamlingsmetodens effektivitet
Den valda datainsamlingsmetoden Gruppenkät gav ett bortfall på 34% och en
svarsfrekvens på 100 % vilket speglade förväntningarna som beskrevs i Fowler
(2009) angående denna metod för datainsamling. Vid datainsamlingstillfället på
MAH upptäcktes det dock att nära hälften av studenterna inte var närvarande vid
det obligatoriska reflektionstillfället vilket ledde till en något mindre datamängd
än den förväntade. Då fler studerande från HKR deltog än från MAH kan
resultatet till viss del vara snedfördelat. Sammantaget delades enkäten ut till 106
personer vilket var 66% av urvalspopulationen. Författarna studerade flera olika
metodböcker för att ta reda på om det externa bortfallet var acceptabelt utan att
finna några självklara svar. I Polit & Beck (2011) står det att det inte finns någon
enkel formel för hur stor studiepopulationen måste vara, bara att ett större antal
innebär att resultatet blir mer representativt.
För att ta reda på om resultatet kan generaliseras bortom den population som
studeras, dvs. alla sjuksköterskestudenter i Sverige, har granskning gjorts av
21
Universitetskanslersämbetets (UKÄ) statistiska redovisningar (2015a; 2015b).
Sökning gjordes på de som registrerades till sjuksköterskeprogrammet hösttermin
2012 (terminen vilken studenterna i studien påbörjade sjuksköterskeutbildningen).
Jämförelser gjordes mellan lärosätena i studien (MAH och HKR) och riket totalt
gällande åldersfördelning och könsfördelning där inga större skillnader kunde ses
t.ex. var det ca 61 % registrerade kvinnor under 24 år i hela riket jämfört med ca
62 % på MAH och HKR (UKÄ, 2015a; 2015b). Om det finns anledning att tro att
populationen är homogen kan ett mindre urval vara lämpligt och mer
generaliserbart (Polit & Beck, 2011). Författarna bedömer att urvalet är
representativt för populationen men enligt punktprevalensmätningen (SKL, 2015)
skiljer sig förekomsten av trycksår mellan landsting vilket skulle kunna påverka
sjuksköterskestudenternas grad av förberedelse och därav försvåra
generaliseringen. Det ska tilläggas att fördelningen på kurserna kan ha förändrats
från höstterminen 2012 till vårterminen 2015 pga. att det försvinner och
tillkommer studenter under programmets gång.
Eftersom det i en del grupprum endast satt en eller två studenter kan detta ha
påverkat deras valfrihet och anonymitet gällande deltagandet. I Eljertsson (2014)
rekommenderas det att skicka påminnelser via brev, mail eller telefon för att
minska bortfallet. Då studien utfördes under en begränsad tidsperiod med
anonyma respondenter fanns inte möjligheten att skicka ut enkäten till de som inte
var närvarande.
Datainsamlingen skedde först på MAH och cirka en månad därefter på HKR.
Detta skulle möjligen ha kunnat påverka resultatet då studenterna på HKR
kommit längre i deras VFU och därav kanske kände sig mer förberedda. Det
interna bortfallet var totalt mindre än 0,003 % dvs 5 frågor, 4 icke ikryssade och
en med två kryss där endast ett kryss efterfrågades. På MAH var det två personer
som inte besvarade frågan om ålder.
Analysering av data
Enkäterna matades in i statistikprogrammet SPSS. Ingen av författarna hade
tidigare erfarenhet av att arbeta med SPSS och ingen statistiker fanns att tillgå vid
analysering av data. Detta kan ha varit begränsande eftersom det saknats viss
skicklighet i att hantera variabler. Tidsaspekten har även varit en faktor där mer
tid kanske hade resulterat i en djupare analys.
Vid analyseringen dikotomiserades variabler relaterade till erfarenhet för att
resultatet skulle kunna analyseras med Mann-Whitney U test i relation till
oberoende variabler. Författarna övervägde att dikotomisera ordinalskalan om
förberedelse (Mycket förberedd, Ganska förberedd, Ganska dåligt förberedd och
Mycket dåligt förberedd) till variablerna Förberedd eller Inte förberedd. Detta
skulle inneburit att data hade analyserats med Chi-två test och en förenklad
resultatredovisning presenteras. Enligt Eljertsson (2014) är det olämpligt att
dikotomisera frågor som ska spegla attityder och åsikter då relevant information
kan gå förlorad. Således uteslöt författarna den här valmöjligheten.
Resultatdiskussion
I resultatdiskussionen presenteras de som ansågs relevant i relation till
frågeställningarna i studien. Kategorierna som framkom var Könsfördelning,
Vikten av erfarenhet, Sjuksköterskestudenternas känsla av förberedelse,
Sjuksköterskestudenterna skattning av utbildningen samt Kunskapsutveckling i
22
tiden. Inga signifikanta skillnader kunde ses mellan lärosätena förutom gällande
åldersfördelningen och på en av frågorna gällande förberedelse. Således ansågs
det lämpligt att presentera detta under tillhörande rubrik.
Könsfördelning
Andelen män i studien är endast ca 11 % och inga signifikanta skillnader sågs
mellan fördelningen på MAH och HKR eller mellan gruppen män och kvinnor
gällande deras svar. Höstterminen 2014 var könsfördelningen på alla
sjuksköterskeexamensprogram ca 86 % kvinnor och ca 14 % män (UKÄ, 2015c).
Om antalet män vore fler kanske resultatet hade sett annorlunda ut. En jämnare
könsfördelning på arbetsplatsen ökar prestation, utveckling och kreativitet samt
leder till färre sjukskrivningar (Arbetsmiljöverket, 2014). Studiepopulationen
representerar trots detta fördelningen så som den ser ut på arbetsmarknaden.
Enligt statistisk från Statistiska Centralbyrån (SCB) 2007 var fördelningen mellan
män och kvinnor, verksamma i sjuksköterskeyrket, ca 10 % män och ca 90 %
kvinnor (SCB, 2010). Redovisningen beräknade att andelen yrkesverksamma män
inom sjuksköterskeprofessionen år 2030 skulle uppnå 13 % dvs. inte någon kraftig
höjning (a a).
Vikten av erfarenhet
I den här studien visade det sig att tidigare erfarenhet kunde ha betydelse för hur
förberedd en person skattade att de var på olika trycksårsrelaterade procedurer.
Signifikant skillnad kunde ses vid proceduren sårrengöring där
sjuksköterskestudenter med erfarenhet var mer förberedda. Författarna spekulerar
i om proceduren oftare hanteras av undersköterskor. En svensk intervjustudie
(Athlin et al, 2008) visade på att omvårdnad av trycksår ansågs som arbete med
låg status av sjuksköterskor och att undersköterskorna sågs som experter när det
kom till den dagliga behandlingen av trycksår. I en annan svensk studie av
Gunningberg et al (2013) visade det sig däremot att sjuksköterskestudenter kunde
mer teoretiskt om etiologi och orsakssamband än undersköterskorna.
Sjuksköterskestudenternas känsla av förberedelse
Totalt sett ansåg ca 40 % av studenterna att de var mycket/ganska dåligt
förberedda på att handha trycksår (se Tabell 5). Även om majoriteten kände sig
förberedd kan det ändå tyckas vara en relativt hög andel som inte är det. Liknande
resultat kan ses i studien av Güner (2014) utförd på en studiepopulation av 1799
sjuksköterskestudenter på olika lärosäten i Turkiet. Studenterna uppgav att de
kände sig förberedda gällande etik och teoretisk kunskap men inte när det kom till
praktiska färdigheter (a a). Det kan diskuteras huruvida respondenternas skattning
av förberedelse speglar deras egentliga kompetens. Sjuksköterskestudenter kan
känna sig osäkra av en rad olika orsaker som inte behöver vara kopplade till
utbildningen (Carlson et al, 2005). Till exempel har de ofta högre krav på sig
själva än vad som faktiskt fordras för en nyutexaminerad sjuksköterska (a a).
Mest förberedd (ca 73 %) ansåg sig sjuksköterskestudenterna på MAH och HKR
vara när det kom till dokumentation av trycksår. Dokumentationen ingår i alla
omvårdnadsprocesser (Ehnfors et al, 2013) vilket kan vara en orsak till varför
studenterna känner sig mer förberedda då proceduren inte enbart är kopplad till
sårvård. Således uppstår fler övningstillfällen gällande dokumentation än
exempelvis vid proceduren aseptiskt teknik vid trycksår (se Tabell 5). En annan
orsak kan vara att det i Patientdatalagen, 2008:355 (PDL) kap. 3, § 1 står
beskrivet att all vård av patienter ska journalföras. Ingen annan trycksårrelaterad
23
procedur är lika specifikt beskrivet i lagen gällande skyldigheter för
sjuksköterskor.
Upprensning av sår, eller debridering som det även kallas, var den procedur som
studenterna skattade sig minst förberedda på. Det var även den enda frågan på
förberedelse där en signifikant skillnad kunde ses mellan lärosätena (se Tabell 5).
Debridering av trycksår sköts oftast av patientansvarig sjuksköterska, vilken tar
beslut om och i så fall hur debridering ska ske, i samråd med patienten (Bellingeri
& Hofman, 2006). Debridering av sår ska skötas av en sjuksköterska som är väl
förtrogen med uppgiften och klinisk erfarenhet är nödvändig för att korrekt
behandling ska ges (a a). Om sjuksköterskestudenterna i studien ska kunna
genomföra god och patientsäker debridering av trycksår i framtiden kommer det
troligtvis att krävas ytterligare erfarenhet och utbildning.
Att välja lämpligt omläggningsmaterial, till trycksår, var den procedur som
sjuksköterskestudenterna skattade näst lägst på. Endast ca 48 % kände sig
mycket/ganska förberedda. Liknande resultat framkom i studien av Ousey et al
(2013) där endast ca 54 % uppgav att de var förberedda på att välja
omläggningsmaterial för olika typer av sår, som förbättringsarbete
rekommenderades att sjuksköterskestudenterna skulle uppmuntras och involveras
mer när det kom till att ta beslut gällande val av lämpligt omläggningsmaterial för
sår. Även i intervjustudien av Gillespie et al (2015), som undersökte hur
sjuksköterskor gör beslut inför hantering av kroniska eller komplexa sår, uppgav
sjuksköterskorna att de hade mer kunskap om omläggningsmaterialens
produktnamn än dess funktion. Den växande mängden såromläggningsprodukter
har lett till att revolutionerande teknik vuxit fram men även ökat svårigheterna för
sjukvårdspersonalen att hålla sig uppdaterad (a a). Att skapa
utbildningsmöjligheter för sjukvårdspersonal i relation till hantering av kroniska
och komplexa sår skulle vara givande när det kommer till att välja passande
behandling (a a).
I litteraturstudien av Samuriwo & Dowding (2014) beskrevs också svårigheter
med att välja rätt omläggningsmaterial. Det visade sig att sjuksköterskor kunde bli
hjälpta av ett så kallat beslutsträd (Decision tree) för att underlätta valen vilket
ledde till att såromläggningarna genomfördes mer korrekt för sårens karaktär (a
a). Detta beslutsträd behöver inte nödvändigtvis vara en karta i pappersformat.
Forskning har visat att mobila apparater och appar2 kan vara mycket användbara
verktyg för studerande och yrkesverksamma inom det medicinska området när de
ska lära sig/uppdatera evidensbaserade kunskaper och fatta korrekta kliniska
beslut (Lee Ventola, 2014).
Sjuksköterskestudenternas skattning av utbildningen
Majoriteten av sjuksköterskestudenterna bedömde (se tabell 3 och 4) att deras
utbildning och VFU i mycket/ganska liten utsträckning gett dem kunskaper och
färdigheter om bedömning och behandling av trycksår. Resultatet lutar åt att
studenterna inte anser att de erhållit formell utbildning och praktisk övning på sin
VFU i tillräcklig utsträckning. Tolkningen förstärks genom den öppna frågan där
flera studenter uttryckte en önskan om mer utbildning inom området. I studien av
Güner (2014) beskrev sjuksköterskestudenterna att de kände sig förberedda inför
att börja arbeta som sjuksköterskor men att otillräckligt med klinisk träning bidrog
2
Förkortning av det engelska ordet applications.
24
till osäkerhet kring praktiska färdigheter samt att det fanns behov av att öva
teoretiska kunskaper praktiskt i en trygg och positiv läromiljö.
På MAH och HKR uppskattade ca 91 % av studenterna att de erhållit 0-10
timmars sårvårdsutbildning under den tiden som de gått på
sjuksköterskeutbildningen. I Ousey et al (2013) besvarade
sjuksköterskestudenterna samma fråga där ca 68 % angav att de erhållit 0-10
timmars sårvårdutbildning och resterande att de erhållit över 10 timmar.
Funderingar kan göras huruvida resultaten är en indikation för antalet timmar som
de faktiskt erhåller. Studenterna i de olika studierna har besvarat samma typ av
fråga vilket skulle kunna tolkas som att sjuksköterskestudenterna i Sverige
erhåller färre utbildningstimmar inom området än vad studenterna i Ousey et al
(2013) gjorde.
I Gunningberg et al (2014) framkom det att sjuksköterskestudenterna hade relativt
goda kunskaper beträffande prevention av trycksår men sämre när det kom till
gradering och observation av trycksår samt tryckavlastning vid trycksår. Det kan
tänkas att sjuksköterskeutbildningen möjligen fokuserar mer på det preventiva
arbetet snarare än på bedömning och behandling. Prevention är kanske den
viktigaste delen i trycksårsarbetet men inte alla trycksår kan förebyggas (Hietan,
2006), därför bör fokus även läggas på bedömning och behandling av trycksår.
Metoder för kunskapsutveckling
I Ousey et al (2013) var det ca 90 % av sjuksköterskestudenterna som avsåg att
uppdatera sina kunskaper genom att delta vid utbildningsdagar, så kallade ”Study
Days”, vilka hålls på olika universitet i England. Detta skulle kunna jämföras med
det vi i Sverige kallar för extern utbildning. På MAH och HKR var det endast ca
19 % som hade intentionen att uppdatera sina kunskaper genom att medverka vid
externutbildningar. Vidare i Ousey et al (2013) var det ca 76 % av studenterna
som planerade att uppdatera sina kunskaper genom att läsa vetenskapliga artiklar
samt ca 57 % som skulle läsa faktaböcker. Jämfört med MAH och HKR var det
34 % som skulle läsa faktaböcker och endast ca 12 % vilka kunde tänka sig att
läsa vetenskapliga artiklar för att söka ny kunskap. Enligt Gillespie et al (2015)
tenderar människor att söka information där den är lättillgänglig och erbjuder en
direkt lösning.
Den näst vanligaste metoden som studenterna från MAH och HKR angav var att
rådfråga en kollega (ca 79 %) och sedan att rådfråga en sårsjuksköterska (ca 74
%). Resultatet överensstämmer med studien av Gillespie et al (2015) vilken visade
att sjuksköterskor före sårvårdsrelaterade val, trots tillgång till utskrivna kliniska
riktlinjer och rekommendationer, oftare förlitade sig på kunskaper erhållna från
kollegor istället. Flera sjuksköterskor i studien beskrev sårvårdsrutiner som gick
emot evidensbaserade kliniska rutiner och nyutexaminerade sjuksköterskor
förväntades till viss del adoptera kollegors praktiska kunskaper som ibland var
utgångna (a a). Att hitta effektiva metoder för att implementera ny kunskap blir
således viktigt för patientsäkerheten.
Användning av kollegors ibland mycket långa och gedigna kunskaper och
erfarenheter behöver inte vara fel. I sjuksköterskans kompetensbeskrivning
(Socialstyrelsen, 2005) står det att sjuksköterskan ska tillvarata arbetslagets och
andras kunskaper och erfarenhet vilket bidrar till en helhetssyn på patienten, så
kallad beprövad erfarenhet. Däremot räcker inte metoden beprövad erfarenhet för
25
att täcka kompetenskraven som ställs på sjuksköterskor. I
kompetensbeskrivningen (Socialstyrelsen, 2005) ingår det även att en
sjuksköterska ska söka, analysera och kritiskt granska relevant litteratur och
därmed verka för en omvårdnad i överensstämmelse med vetenskapligevidens.
I Samuriwo & Dowding (2014) framkommer det att sjuksköterskor tenderar att
förlita sig på sina egna kunskaper och erfarenheter hellre än evidensbaserad
forskning. Tolkningen som författarna gör är att det bör vara en balans mellan
beprövad erfarenhet och evidensbaserad kunskap för att uppfylla kraven för god
vård. Om enbart beprövad erfarenhet används riskerar kunskaperna att bli
urvattnade då lärandet sker utan att ny forskning implementeras. I slutändan skulle
detta kunna leda till sämre sårläkning, längre vårdtider, utdraget lidande för
patienten och ökade kostnader för samhället.
KONKLUSION
Studiens resultat visar att majoriteten av sjuksköterskestudenter i termin sex på
Malmö högskola och Högskola Kristianstad känner sig förberedda när det
kommer till handhavandet av trycksår. Detta till trots är det mer än två femtedelar
av sjuksköterskestudenterna som inte gör det. Främst känner de sig minst
förberedda på trycksårsprocedurerna upprensning av trycksår och val av
omläggningsmaterial. Signifikant skillnad mellan lärosätena sågs endast gällande
förberedelse inför upprensning av trycksår där studenterna på HKR skattade sig
mer förberedda. En övervägande andel sjuksköterskestudenter, på båda lärosätena,
ansåg att den erhållna utbildningen inte gett kunskaper och färdigheter i särskilt
stor utsträckning när det kom till bedömning och behandling av trycksår. Fler
övningstillfällen och utbildningstimmar efterfrågades av en del studenter. För att
utveckla sina kunskaper inom ämnesområdet planerade de flesta att vända sig till
Vårdhandboken och i andra hand rådfråga kollegor. Endast ett fåtal uppgav att de
skulle uppdatera kunskaper genom att gå på externutbildningar eller genom att
läsa vetenskapliga artiklar.
FÖRSLAG PÅ FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING OCH FÖRBÄTTRINGSARBETE
Studien har bidragit till att författarna fått en ökad förståelse för sjuksköterskors
ansvar gällande att hantera och delegera trycksårsrelaterade procedurer. Trycksår
är ett komplext sår som kräver oerhört mycket tid och pengar. Vikten av att
trycksåren, i samråd med patienterna, hanteras korrekt av kompetent och erfaren
personal har uppmärksammats. Författarna har också fått vetskap om att även
andra sjuksköterskestudenter upplever att utbildningen behöver fokusera på
bedömning och behandling av trycksår i större utsträckning. Vid litteraturstudier
och från resultatet har författarna insett att det kanske mest betydelsefulla är hur
ny forskning tas in och implementeras i det dagliga arbetet.
Författarna anser att fortsatt forskning inom området skulle vara gynnande för att
få en djupare förståelse för problemområdet. Exempelvis vore det givande att
utförda enkätundersökningen på flera olika lärosäten i Sverige, vilket skulle öka
26
representativiteten och därav generaliserbarheten, samt komplettera enkäten med
ett kunskapstest för att validera den aktuella enkätens frågor (se Bilaga 1). För att
se fenomenet ur ett annat perspektiv än det som den kvantitativa ansatsen kan ge
skulle det kanske även vara av värde att göra en intervjustudie där
sjuksköterskestudenter får sätta ord på känslan av att vara eller inte vara
förberedd. Utöver detta hade det för författarna varit intressant att utföra en
longitudinell studie där sjuksköterskestudenter följs upp efter ett år som
yrkesverksamma sjuksköterskor för att undersöka om utbildningen i tillräckligt
stor utsträckning tillgodosett kunskapsbehovet och kraven på färdigheter när det
kommer till att hantera trycksår.
Förslagsvis borde kursplanen ses över för att tillgodose fler praktiska
övningstillfällen i att handha trycksår under den kliniska träningen på lärosätena.
Detta skulle kombineras med fler föreläsningstimmar och/eller en separat
föreläsning med fokus på trycksår. Under den verksamhetsförlagda utbildningen
skulle det vara bra om bedömning och behandling av trycksår synliggjordes i
större utsträckning och vara en del av lärandemålen. Kanske bör funderingar och
utvärderingar göras kring hur sjuksköterskestudenter tar in kunskaper och lär sig
nya färdigheter i det teknikbaserade samhället vi lever i idag. Exempelvis
framkom det av studien att förändring behövs för att vetenskapliga artiklar ska bli
mer lättillgänglig för både studenter och yrkesverksamma sjuksköterskor.
Uppdatering av evidensbaserad kunskap måste implementeras på ett effektivare
sätt när sjuksköterskestudenterna kommer ut till verksamheterna annars riskeras
trycksårsdrabbade patienternas säkerhet. Förslagsvis borde ett beslutsträd för
sårvård/trycksårsvård utvecklas och spridas i utbildningen och inom sjukvården.
En app som hjälper sjuksköterskestudenter och yrkesverksamma sjuksköterskor
att välja rätt behandling och omläggningsmaterial skulle möjligen vara ett
modernt och effektivt sätt att realisera beslutsträdet på.
27
REFERENSER
Arbetsmiljöverket, (2014) Hur kan arbetsmiljön bli bättre både för män och
kvinnor.
Athlin E, Idvall E, Jernfällt M, Johansson I, (2009) Factors of importance to the
development of pressure ulcer in the care trajectory: perception of hospital and
community care nurses. Journal of Clinical Nursing, 19, 2252-2258.
Aydin AK, Karadag A, (2010) Assessment of nurses’ knowledge and practice in
prevention and management of deep tissue injury and stage I pressure ulcer.
Journal of Wound, Ostomy & Continence nursing, 5, 487-494.
Ayello A E, Baranoski S, Salatit S D, (2005) A survey of nurses’ wound care
knowledge. Advances in skin & wound care, 18, 268-278.
Carlson S, Kotze WJ & van Rooyen D, (2005) Experiences of final year nursing students in their preparedness to become registered nurses. Curationis,
28, 65–73.
Collier M, Moore Z, (2006) Etiology and risk factors. In: Romanelli M, (Eds)
Science and practice of pressure ulcer management, (1st edition) London,
Springer, s 27-36.
Cullen Gill E, Moore Z, (2013) An exploration of fourth-year undergraduate
nurses' knowledge of and attitude towards pressure ulcer prevention. Journal of
Wound Care, 22, 618-627.
Dassen T, Tannen A, Lahmann N, (2006) Pressure ulcer, the scale of the
problem. In: Romanelli M, (Eds) Science and practice of pressure ulcer
management, (1st edition) London, Springer, s 1-6.
Ehnfors M, Ehrenberg A, Thorell-Ekstrand I, (2013) Nya VIPS-boken:
välbefinnande, integritet, prevention, säkerhet (2:a upplagan). Lund,
Studentlitteratur AB.
Ejlertsson G, (2012) Statistik för hälsovetenskaperna (2.a upplagan). Lund,
Ejlertsson G, (2014) Enkäten i praktiken- en handbok i enkätmetodik (3:e
upplagan). Lund, Studentlitteratur AB.
Eliasson A, (2013) Kvantitativ metod från början (3:e upplagan). Lund,
European Pressure Ulcer Advisory Panel and National Pressure Ulcer Advisory
Panel, (2009) Prevention and treatment of pressure ulcers: quick reference guide.
Fowler F J, (2009) Survey research methods (4th edition). Los Angeles,
California: SAGE Publications INC.
Gillespie B M, Chaboyer W, St John W, Morley N, Nieuwenhoven P, (2015)
Health professionals’ decision-making in wound management: a grounded theory.
28
Journal of Advanced Nursing 71(6), 1238–1248.
Güner P, (2014) Preparedness of final-year Turkish nursing students for work as
professional nurses. Journal of Clinical Nursing, 24, 844-854.
Gunningberg L, Mårtensson G, Mamhidir A-G, Florin J, Muntlin Athlin Å, Bååth
C, (2013) Pressure ulcer knowledge of registered nurses, assistant nurses and
student nurses: a descriptive, comparative multicentre study in Sweden.
International Wound Journal, Doi: 10.1111/iwj.12138.
Helsingforsdeklaration, (2013) World medical association declaration of
Helsinki: ethical principles for medical research involving human subjects.
Hietanen H, (2006) Pressure ulcer patients’ quality of life from a nurse’s
perspective. In: Romanelli M, (Eds) Science and practice of pressure ulcer
management, (1st edition) London, Springer, s 7-9.
Högskoleförordningen, 1993:100.
Högskolelagen, 1992:1434.
Lee Ventola C, (2014) Mobile devices and apps for health care professionals:
Uses and Benefits. Pharmacy and Therapeutics, 39, 356-364.
Lindholm C, (2012) Sår (3:e upplagan) Lund, Studentlitteratur AB.
Nationalencyklopedin, (2015) Utsträckning.
>http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/utsträckning< (2015-05-11).
Nordic Health Economics, (2012) Trycksår i Sverige – kunskapsöversikt och
beräkning av kostnader för slutenvården. >http://www.careofsweden.se/wpcontent/uploads/2013/10/Care_Of_Sweden_Rapport_trycksar_121220_NHE.pdf<
(2015-05-07).
Olsson H, Sörensen S, (2011) Forskningsprocessen-kvalitativa och kvantitativa
perspektiv (3:e upplagan). Stockholm, Liber AB.
Ousey K, Stephenson J, Cook L, Kinsey L, Batt S, (2013) Final year student
nurses’ experiences of wound care: an evaluation. British Journal of Community
Nursing, 18, 7-16.
Patientdatalagen, 2008:355.
Patientsäkerhetslagen, 2010:659.
Polit D F, (2010) Statistics and data analysis for nursing research (2nd edition).
New Jersey: Pearson Education Inc.
Polit D F, Beck C T, (2011) Nursing research: generating and assessing evidence
for nursing practice (9th edition). Philadelphia, Pennsylvania: Lippincott Williams
& Wilkins.
29
Reddy M, Gill S S, Roden P A, (2006) Preventing pressure ulcers: a systematic
review. The Journal of the American Medical Association, 296(8), 974-984.
Samuriwo R, Dowding D, (2014) Nurses’ pressure ulcer related judgement and
decisions in clinical practice: A systematic review. International journal of
nursing studies, 12, 1667-1685.
Schols J, Clark M, Benati G, Jackson P, Engfer M, Langer G, Kerry B, Colin D,
(2006) Pressure ulcer and nutrition: a new european guideline. In: Romanelli M,
(Eds) Science and practice of pressure ulcer management, (1st edition) London,
Springer, s 85-90.
Segesten K, (2011) Att utbildas till sjuksköterska (1:a upplagan). Stockholm,
Natur och Kultur.
Socialstyrelsen, (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
Socialstyrelsen, (2015) Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet.
Socialstyrelsen, (2010) Nationella indikatorer för god vård.
Statistiska Centralbyrån (2010) Könsstruktur per utbildning och yrke 1990-2030.
Svensson E, (2003) Statistical methods for repeated qualitative assessments on
scales. International Journal of Audiology, 42: S, 13-22.
Sveriges Kommuner och Landsting, (2014a) Punktprevalensmätning av trycksår.
Sveriges Kommuner och Landsting, (2014b) Patientsäkerhet lönar sig: kostnad
för skador och vårdskador i slutenvård 2013.
Sveriges Kommuner och Landsting, (2015) Punktprevalensmättning av trycksår.
Sveriges Kommuner och Landsting, (2011) Trycksår: åtgärder för att förebygga.
Trost J, (2012) Enkätboken (4.e upplagan). Lund, Studentlitteratur AB.
Universitetskanslerämbetet, (2015a) Utbildning på grund och avancerad nivåYrkesexamensprogramnybörjare per program.
>http://www.uka.se/statistikuppfoljning/statistikdatabasomhogskolan/utbildningpa
grundnivaochavanceradniva/fraga.4.575a959a141925e81d1263e.html?struts.portl
et.action=/nudev/resultat&sv.url=12.47d578b144bbf7abd1c&< (2015-05-21)
Universitetskanslerämbetet, (2015b) Utbildning på grund och avancerad nivåYrkesexamensprogramnybörjare per program.
>http://www.uka.se/statistikuppfoljning/statistikdatabasomhogskolan/utbildningpa
grundnivaochavanceradniva/fraga.4.575a959a141925e81d1263e.html?struts.portl
et.action=/nudev/resultat&sv.url=12.47d578b144bbf7abd1c&< (2015-05-21)
Universitetskanslerämbetet, (2015c) Jämställdhet – Yrkesexamensprogram.
>http://www.uka.se/statistikuppfoljning/statistikdatabasomhogskolan/jamstalldhet
.4.575a959a141925e81d125a4.html?struts.portlet.action=/nudev/resultat&frageTy
30
p=2&frageNr=230&tid=Alla&hogskola=Alla&grupp1=Sjuksköterskeexamen&gr
uppering=0&riket=true&antagna=0&colsStart=0< (2015-05-15).
Vårdhandboken, (2013) Trycksår – riskbedömning.
>http://www.vardhandboken.se/Texter/Trycksar/Riskbedomning/< (2015-05-14)
Wahlgren L, (2012) SPSS: steg för steg (3:e upplagan). Lund, Studentlitteratur
AB.
Zulkowski K, Ayello A E, Wexler S, (2007) Certification and education: do they
affect pressure ulcer knowledge in nursing? Advances in skin & Wound Care, 1,
34-38.
31
BILAGA 1
Förberedd inför att handha trycksår?
En enkätstudie som riktar sig till dig som läser
sjuksköterskeprogrammet i termin sex på Malmö Högskola och
Kristianstad Högskola.
Information: Enkätstudien är till ett examensarbete (kandidatnivå) som
utförs av två sjuksköterskestudenter på Malmö Högskola, Josephine
Senften och Lina Skogsberg Ottosson. Studien syftar till att undersöka hur
sjuksköterskestudenter skattar sin kompetens att bedöma och behandla
trycksår innan de blir legitimerade sjuksköterskor. Med
trycksårsbedömning syftar vi på gradering 1-4 av trycksår enligt
Vårdhandboken och med trycksårsbehandling syftar vi på den lokala
sårbehandlingen av trycksår.
Genom att fylla i denna enkät ger du ditt medgivande till att delta i studien.
All insamlad data behandlas anonymt och inga deltagare i studien kommer
kunna identifieras. Efter ifyllandet lägg enkäten i det gemensamma
kuvertet, som finns på plats, och förslut när samtliga enkäter är ilagda.
Studenter:
Studerar vid Malmö högskola,
Fakulteten vid hälsa och samhälle,
205 06 Malmö, Tfn 040- 6657000
Josephine Senften,
Lina Skogsberg Ottosson
Våra E-postadresser:
Utbildning:
Sjuksköterskeprogrammet
senftenjosephine@gmail.com,
lina_ottosson@hotmail.com
Nivå:
Grundutbildning
32
Vänligen kryssa i en ruta per fråga om inte annat anges.
Vilket kön tillhör du?
o Kvinna
o Man
Vilket år är du född (ex.1985)? ________
Vilket lärosäte går du på?
o Malmö Högskola
o Kristianstad Högskola
Har du tidigare arbetat med trycksår som undersköterska eller
vårdbiträde?
o Ja, som undersköterska
o Ja, som vårdbiträde
o Nej
Hur mycket formell undervisning (föreläsningar och praktiska övningar)
i sårvård har du erhållit på ditt lärosäte i antal timmar?
o 0-10 timmar
o 11-20 timmar
o 21-30 timmar
o Mer än 30 timmar
I vilken utsträckning anser du att utbildningen på ditt lärosäte har gett
dig kunskaper om bedömning av trycksår enligt Vårdhandbokens
gradering 1-4?
o
o
o
o
o
I mycket stor utsträckning
I ganska stor utsträckning
Varken eller
I ganska liten utsträckning
I mycket liten utsträckning
I vilken utsträckning anser du att utbildningen på ditt lärosäte har gett
dig kunskaper om behandling av trycksår?
o
o
o
o
o
Varken eller
33
I vilken utsträckning har du fått utföra bedömning av trycksår, enligt
Vårdhandbokens gradering 1-4, under din verksamhetsförlagda
utbildning?
o
o
o
o
I vilken utsträckning har du fått behandla trycksår under din
verksamhetsförlagda utbildning?
o
o
o
o
Hur förberedd anser du dig vara på att självständigt utföra procedurerna
nedan?
(Sätt ett kryss per rad)
Mycket
förberedd
Ganska
förberedd
Ganska
dåligt
förberedd
Mycket
dåligt
förberedd
Bedömning av trycksårsgrad
enligt Vårdhandbokens
gradering 1-4
o
o
o
o
Sårrengöring av trycksår
o
o
o
o
Aseptisk teknik passande för
trycksårets grad
o
o
o
o
Smärtlindring vid trycksårsbehandling
o
o
o
o
Upprensning av trycksår
o
o
o
o
Val av lämpligt omläggningsmaterial
o
o
o
o
Val av lämpligt tryckavlastande
material
o
o
o
o
Dokumentation av trycksår
o
o
o
o
34
Hur har du tänkt uppdatera dina kunskaper gällande trycksår då du är
legitimerad sjuksköterska? (Kryssa i en eller flera rutor)
o
o
o
o
o
o
o
o
o
Läsa i Vårdhandboken
Läsa vetenskapliga artiklar
Läsa faktaböcker
Gå på internutbildning inom sårvård
Gå på externa kurser inom sårvård
Söka på internet
Rådfråga sårsjuksköterska
Rådfråga kollegor
Övrigt____________________________
Har du något ytterligare att tillägga relaterat till undersökningen och
dess frågor så skriv dem gärna här:
______________________________________________________________
______________________________________________________________
______________________________________________________________
______________________________________________________________
______________________________________________________________
______________________________________________________________
______________________________________________________________
______________________________________________________________
______________________________________________________________
______________________________________________________________
______________________________________________________________
______________________________________________________________
35
BILAGA 2
Formulär
Informationsbrev
Bilaga 2
Projektets titel:
Förberedd inför att handha trycksår?
Studenter:
Josephine Senften,
Lina Skogsberg Ottosson
Datum:
2015-02-24
Studerar vid Malmö högskola,
Fakulteten vid hälsa och samhälle,
205 06 Malmö, Tfn 040- 6657000
Våra E-post
senftenjosephine@gmail.com,
lina_ottosson@hotmail.com
Utbildning:
Sjuksköterskeprogrammet
Nivå:
Grundutbildning
Förberedd inför att handha trycksår? En enkätstudie som riktar sig till dig som läser
sjuksköterskeprogrammet i termin sex på Malmö Högskola eller Kristianstad Högskola.
Vi är två sjuksköterskestudenter, Josephine Senften och Lina Skogsberg Ottosson, som läser
termin fem på Malmö Högskolas sjuksköterskeprogram. Enkätundersökningen som ska
genomföras är en del av vårt examensarbete på kandidatnivå.
Syftet med studien är att undersöka sjuksköterskestuderandes skattning av sin kompetens att
bedöma och behandla trycksår i termin sex. Sjuksköterskors sårkunskaper undersöks i flera
vetenskapliga artiklar där brister i grundutbildningen belyses. Vi har valt att avgränsa studien
till trycksår eftersom det är vanligt förekommande inom hela hälso- och sjukvården där du
som sjuksköterska kommer att vara verksam.
Datainsamlingsmetoden är en individuell enkät som delas ut, besvaras och samlas in vid ett
och samma tillfälle. Enkäten tar ca 5 minuter att besvara.
All information som samlas in kommer behandlas helt anonymt, dina svar kommer endast att
användas för att sammanställa statistiken i vårt examensarbete. Efter sammanställningen
kommer allt insamlat material att förstöras. I studien kommer ingen information att kunna
härledas till dig som deltagare. Examensarbetet kommer efter godkännande att publiceras i
MUEP (Malmö University Electronic Publishing) och vara tillgänglig att läsa för
intresserade.
Deltagande i denna studie är helt frivilligt och du kan när som helst avbryta din medverkan
utan vidare förklaring.
Vi kommer att besöka ditt lärosäte åå/mm/dd, har ni frågor kan dessa ställas på plats eller via
angivna mailadresser.
Härmed tillfrågas Du om deltagande i studien
36

Förberedd inför att handha trycksår - MUEP

Transcription

Similar documents

Studieprotokoll baksida.pdf

PDF

Trycksårsprevention

Pulserat monokromatiskt ljus - kan det påskynda läkningen

Inspiration och förnyelse

Det här är utbildningsmaterialet i den form som vi föreslår er att

Riktlinjer - Hudiksvalls kommun

FAKTABLAD AGAPI 900