Trycksårsprevention

Transcription

Trycksårsprevention
Pressure ulcer prevention
Performance and implementation
in hospital settings
Eva Sving
Sjuksköterska//Klinisk Lektor/Med Dr
Behandling av ett litet trycksår
 5 månader - behandling diabetessår
 2 månader – plastikkirurgisk avdelning
 4 delhudsoperationer
 1 Lambåoperation
 Inskriven på infektionsavdelning
 2 månader - 40 behandlingar HBO i annat Landsting
 8 månader behandling i hemmet, vårdcentral,
distriktssköterska och anhörig
Resultat Sverige
Nationella prevalensundersökningar
2011
17 % (Gunningberg et al., 2012, SKL 2011)
2015
13,6 %
(SKL 2015)
Evidensbaserad vård brister!
(Bååth et al. 2013)
Definition
Ett trycksår är en lokaliserad skada av hud och
underliggande vävnad vanligen över benutskott,
orsakad av tryck (inkluderar tryck i samband med
skjuv)
Orsak är syrebrist!
European Pressure Ulcer Advisory Panel and National Pressure Ulcer Advisory Panel 2014
Kategorisering av trycksår
Evidensbaserad
trycksårsprevention
Tidig riskbedömning
 Riskskattningsinstrument
 Klinisk bedömning
 Hudbedömning
European Pressure Ulcer Advisory Panel and National Pressure Ulcer Advisory Panel 2014
Bedömning av patientens risk
Modifierad Norton
 Aktivitet
 Rörlighet
 Nutrition
 Inkontinens
 Vätskeintag
 Allmäntillstånd
 Psykisk status
 Immobilitet
 Har eller har haft
trycksår
 Konditionen på huden
 Cirkulation
 Diabetes
 Känselbortfall
 Fuktig hud
 Nutrition
Colman et al. 2014
Evidensbaserad
trycksårsprevention
 Tidig riskbedömning
 Riskskattningsinstrument
 Klinisk bedömning
 Hudbedömning
 Avlastning
European Pressure Ulcer Advisory Panel and National Pressure Ulcer Advisory Panel 2014
Avlastning

Använd positioneringsteknik

Individuellt anpassat schema för avlastning i
säng och i stol



Förebyggande madrass 4 timmars intervall
Micro förflyttningar
Tilta rullstol, korta avlastningar

Avlastande madrass i säng och i stol

Avlasta hälar

Utför förflyttningar som inte medför tryck
eller skjuv
Evidensbaserad
trycksårsprevention
 Tidig riskbedömning
 Avlastning
 Nutrition
European Pressure Ulcer Advisory Panel and National Pressure Ulcer Advisory Panel 2014
Nutrition

En grov energibehovsskattning i kcal utförs

30-35 kcal/ kg kroppsvikt och dag

1,25–1,5 g protein/kg kroppsvikt och dag

Näringsdrycker energi- och proteinrika
Evidensbaserad
trycksårsprevention
 Tidig riskbedömning
 Avlastning
 Nutrition
 Mikroklimat
European Pressure Ulcer Advisory Panel and National Pressure Ulcer Advisory Panel 2014
Micro-klimat

Ökad hud temperatur

Svettningar

Inkontinens
Åtgärder

Blöjor? Plast?

Barriär att stryka på huden som skydd

Täcka tryckutsatt område med silikonliknande
material
Evidensbaserad
trycksårsprevention
 Tidig riskbedömning
 Avlastning
 Nutrition
 Mikroklimat
 Planering
 Mål
 Åtgärder
 Utvärdering
European Pressure Ulcer Advisory Panel and National Pressure Ulcer Advisory Panel 2014
Vad gör vi då?
Resultat
Antal riskpatienter 32
Observationer 72 timmar
n
Hudinspektion
2
Tryckavlastning
2
Kommunikation
13
Journal dokumentation
Riskbedömning
13
Hudbedömning
17
Vårdplan
6
Resultat
Tema och kategorier
Präglad av arbetsplatsens vårdkultur, från planerade
trycksårpreventiva handlingar till oplanerade och tillfälliga
lösningar
Avdelning 1
Avdelning 2
Avdelning 3
Organiserat arbete
efter riktlinjer
Strävan mot riktlinjer
och organiserat
arbete
Oorganiserat arbete
Tilltro och dialog
med
undersköterskan
Tilltro och beroende
av undersköterskan
Tilltro och överlämnat
ansvar till
undersköterskan
Fanns det något samband?







Patientnivå
Avdelningsnivå
Sjukhusnivå
Riskbedömning inom 24 timmar
Hudbedömning inom 24 timmar
Tryckavlastande madrass
Planerad vändning
Resultat
Riskbedömning dokumenterad




Äldre patienter
Inskriven på universitetssjukhus
Inskriven på medicinavdelning
Vid lägre arbetsbelastning
Hudbedömning




Äldre patienter
Patienter med risk att utveckla trycksår
Inskriven på universitetssjukhus
Inskriven på medicinavdelning
Resultat
Tryckavlastande madrass





Längre vårdtid
Patienter med risk att utveckla trycksår
Inlagd på universitetssjukhus
Inskriven på geriatrisk avdelning
Lägre antal vårdtimmar per patientdag
Planerad vändning




Patienter med risk att utveckla trycksår
Inlagd på länssjukhus
Inlagd på medicinavdelning
Högre antal vårdtimmar per patientdag
Promoting Action on Research
Implementation in Health
Service (PARIHS)



Evidens
Kontext
Underlättare
Lyckad implementering är beroende av typ av
evidens, hur kontext ser ut där evidensen ska
introduceras och på vilket sätt den processen
underlättas
Kitson et al. 2008
Multiprofessionellt team
 Sjuksköterska
 Arbetsterapeut
 Sjukgymnast
 Dietist
Interventionens delar
1.
2.
3.
Introduktion
Utbildning
Kvalitetsmätningar
Information till
vårdenhetschef
Intervention och PARIHS
Utbildningsdag
SSK och USK
Sjukgymnaster, dietister och
arbetsterapeuter
Inventering
Avlastande material och
förflyttningsmaterial
Återkoppling till personal
Utfördes av
vårdenhetschef och
kontakt-ssk
Återkoppling till
vårdenhetschef
Av team-ssk och kontakt ssk
Vad var bra? Vad fattas?
Förbättringar?
Kvalitetsmätningar
Team-ssk och kontakt ssk.
Brister i prevention åtgärdades.
Återkopplades till ansvarig ssk/usk.
Återkoppling
Team-ssk och kontakt
ssk Vad var bra? Vad
fattas? Förbättringar?
Hur påverkade det
trycksårspreventionen?





Risk- och hudbedömning inom 24 timmar
Madrass i säng och dyna i stol
Glidlakan i säng
Total avlastning av hälar
Vändschema i säng och i stol
Studie III
Patienter
Ingen statistisk skillnad mellan för- och eftermätning
Alla
Riskpatienter
Före/Efter
Före/Efter
Patienter
n
251/255
53/52
Män
n
131/122
31(58)
Ålder
n
69/68
76
Dagar på sjukhus
n
8.1/8.6
12/12
Riskpatienter, antal
%
21/21
Nortonpoäng
23/23
18/17
Studie III
Resultat – patienter i risk
Före
Efter
OR
P-värde¹
antal (%)
antal (%)
Patienter med
prevention²
15 (29)
27 (52)
3.4
0.009
Tre eller fler preventiva
åtgärder
4 (7.8)
13 (25)
7.7
0.005
Dokumenterad risk
bedömning
32 (60)
45 (86)
4.1
0.008
Hälavlastning
4 (7.8)
17 (32)
8.5
0.001
Glidlakan I säng
2 (3.9)
10 (19)
8.1
0.013
Trycksårsprevalens
Kategori 1-4
18 (34)
18 (34)
¹ Logistisk regression ² Tryckavlastande madras exkluderad
³ Tryckavlastande madrass inkluderad
0.959
Studie III
Resultat – patienter i risk
Före
Efter
OR
P-värde¹
n (%)
n (%)
Patienter med prevention²
15 (29)
27 (52)
3.4
0.009
Tre eller fler preventiva
åtgärder
4 (7.8)
13 (25)
7.7
0.005
Dokumenterad risk
bedömning
32 (60)
45 (86)
4.1
0.008
Hälavlastning
4 (7.8)
17 (32)
8.5
0.001
Glidlakan I säng
2 (3.9)
10 (19)
8.1
0.013
Trycksårsprevalens
Kategori 1-4
18 (34)
18 (34)
¹ Logistisk regression ² Tryckavlastande madrass exkluderad
³ Tryckavlastande madras inkluderad
0.959
Studie III
Kunskap och attityder
Före
n=145
Medelvärde
(±SD)
Efter
n=130
Medelvärde
(±SD)
57 (±12)
63 (±12)
< 0.0011
Attityd
Sjuksköterskor och undersköterskor 88 (±6.1)
90 (±6.9)
0.3891
Kunskap
Sjuksköterskor och
undersköterskor
¹ Student t-test
P-värde
Resultat
1. Samsyn
och tillgång
till tryckavlastande
material skapar en
grund
Studie IV
Resultat
1. Samsyn
och tillgång
till tryckavlastande
material skapar en
grund
2. Support utifrån
underlättar förbättringar
i trycksårförebyggande
vård
Studie IV
Studie IV
Resultat
1. Samsyn
och tillgång
till tryckavlastande
material skapar en
grund
2. Support utifrån
underlättar förbättringar
i trycksårförebyggande
vård
3. Kvalitetsmätningar,
kommunikation och
bedside support ökar
kunskap och
medvetenhet
Studie IV
Resultat
1. Samsyn
och tillgång
till tryckavlastande
material skapar en
grund
2. Support utifrån
underlättar förbättringar
i trycksårförebyggande
vård
3. Kvalitetsmätningar,
kommunikation och
bedside support ökar
kunskap och
medvetenhet
4. Från att
behandla
trycksår till att
förebygga dem
och motivation
att fortsätta
Tema
Förändrad förståelse möjliggör ett förändrat
beteende – genom reflektion av sitt eget
trycksårsförebyggande arbete
Hur har det gått med
trycksårsarbetet totalt i regionen?
Hur har det gått med
trycksårsarbetet totalt i regionen?
Fortsatt stöd på KTC
Trycksårsprevalensmätningar varje månad
Statistik från SKL
• 2011 – 22 %
• 2015 – 10.2 %
Tack för uppmärksamheten!
Finansiellt stöd av:
Centrum för forskning och
utveckling, Uppsala
universitet/Landstinget Gävleborg
Regionala forskningsrådet i
Uppsala- Örebroregionen
Illustration:
Amanda Sving