SKROT BLIR KONST

KRIMINALVÅ R D E N S P E R S O N ALT ID N IN G . SE P T EM B ER 2 0 1 5
Cecilia Jansson svetsar med intagna på Kumla
SKROT BLIR KONST
Frivård
Gör ert väntrum
till visionsrum
Tema studier
Från analfabet till
anstaltens plugghäst
Arkeologi
Okända gravar intill
fängelset i Norrköping
4
OMKRIM INGÅNG
Familjepedagogen Anna Ekberg och barnombudet Maria Nilsson på anstalten
Sagsjön anser det viktigt att intagna mammor får möjlighet att delta i arbete,
utbildning och behandling under anstaltsvistelsen. 46
2
OMKRIM 4/2015
OMKRIM
4/2015
441
Omkrim är Kriminalvårdens
personaltidning som skriver om
stort och smått som är viktigt,
roligt eller på annat sätt berör
medarbetarna. Även andra intresserade ska kunna läsa om vardagen i
Kriminalvården samt om forskning
och utveckling på området.
428
Redaktörer:
Katarina Luksepp 011-496 37 90
katarina.luksepp@kriminalvarden.se
Elisabet Jönsson 011-496 33 35
elisabet.jonsson@kriminalvarden.se
E-post: omkrim@kriminalvarden.se
Adress: Omkrim, 601 80 Norrköping
Ansvarig utgivare: Pelle Ekman
Formgivning: John Bark Design
Tryckeri: Edita
Upplaga: 18000
Nästa manusstopp: 1 oktober
Prenumerationsservice:
Sanna Lagrén 011-496 37 66
sanna.lagren@kriminalvarden.se
Postadress:
Omkrim, Kriminalvården, 601 80
Norrköping
Prenumeration:
Alla anställda och lekmannaövervakare får
tidningen hemskickad. Vill du som anställd
INTE ha tidningen kontaktar du prenumerationsservice. Lekmannaövervakare gör
eventuella adressändringar hos sin frivård.
Även pensionärer och andra intresserade får
tidningen utan kostnad. Men för er krävs att
ni anmäler till prenumerationsservice att ni
VILL ha tidningen.
TRYCKSAK
NYHETER
7 Nytt om kriminalvård.
TEMA STUDERA PÅ ANSTALT
16 Från analfabet till anstaltens plugghäst.
18 Gabriel först med gymnasiexamen.
21 I huvudet på chefen för vuxenutbildning.
22 Studier gav Johan kick att hjälpa andra.
24 Marita stöder unga att studera i häkte.
REPORTAGE
28 Världens mest humana fängelse.
34 Från väntrum till visionsrum.
36 Kris i Halmstad har skäl att fira.
VETENSKAP
38 Psykisk störning upptäcks för sällan.
40 Riskbedömning är en färskvara.
RUNTIKRIM
42 Landet runt.
KULTIKRIM
50 Växtverk svetsar samman.
54 Abstrakt blev konkret på Hällby.
ÖVRIGT I OMKRIM
4 Bilden Drags Norrköping 6 Gd har ordet 13 Yrket Köksmästare 26 Lärdomar om barn i häkte 27 Krönika Erik Rune
48 Debatt Emerich Roth 56 Guldkorn 56 Sport och fritid
58 Hedervärt 60 Utgång
Omslagsbild: Henrik Witt
Ser konsten
på Hällby. 54
OMKRIM 4/2015
Strålande befäl
i Halmstad. 10
Nya lärdomar
rustar för nytt liv
Nu kommer en tid med höstfärger, kyliga morgnar och en cykelsadel som dryper av fukt. September
betyder också skolstart och nya
ambitioner. Fast innanför murarna
finns inget traditionellt skolupprop
– här pågår studier året runt.
Bland de drygt 4 000 intagna
på häkte och anstalt som fått sin
dom fanns i slutet av augusti 1 165
studerande. Att ta igen det man
missat i grund- och gymnasieskolan måste vara det bästa sättet att
utnyttja tiden i fängelse på. Vuxenutbildningen i Kriminalvården har
kompetenta lärare och ett kursutKatarina Luksepp,
redaktör.
bud som motsvarar ett fullt utbyggt
komvux. Lägg sedan till yrkeskurser
och arbetsmarknadsutbildningar för bristyrken.
»Bland de drygt 4 000 intagna på häkte och
anstalt som fått sin dom fanns i slutet av
augusti 1 165 studerande.«
Alltfler inser att studier kan vara vägen tillbaka till ett fungerande liv. En av dem är Gabriel som lyckades ta sig igenom en hel
gymnasieutbildning under sin intagna tid.
För egen del var det en maffig upplevelse att möta blicken hos
den yrkesskickliga svetsaren på Kumla som tillverkat en skir fågel
och en hembränningsapparat på svetskursen. Idag sitter fågeln
i ett träd av plåt och blickar ut över Närkeslätten. Det ståtliga
trädet är en konstinstallation på Kvarntorpshögen som fått
konstvärldens blickar på sig. Det finns all anledning för kriminalvårdare som deltar i SM i terräng att höja blicken när de springer
förbi – för trädet är häftigt! Svetsläraren Cecilia Jansson, som
tillsammans med intagna har tillverkat trädet, medverkar i höst
i Venedigbiennalen, vilket i konstvärlden är jämförbart med att bli
uttagen till ett VM.
En annan lärare som imponerar är Annica Skarphagen på
anstalten Ystad. Tillsammans med kollegor stöttade hon intagna
Azizi att göra resan från analfabet till anstaltens plugghäst.
Längre fram i tidningen kan ni läsa om fängelset som är ett utbildningscenter. Det norska fängelset i Halden beskrivs som världens mest humana fängelse. Där är skolan och yrkesutbildningen
fullt utbyggd, med verkstäder och kreativa lärare som jobbar med
att förse intagna med betyg, examen och nya erfarenheter.
Trevlig läsning!
3
BILDEN
K ATA R I N A L U K S E P P / T E XT
F R E D R I K S C H LY T E R / F OTO
OKÄNDA
GRAVAR FUNNA
PÅ DRAGS
B egravningsplatsen är
betydligt större än vad
vi misstänkte, berättar
arkeolog Magnus Stibéus.
Han leder utgrävningen
på fängelseområdet intill
Motala ström i Norrköping innan platsen bebyggs med
bostäder.
− Vi har funnit ett 80-tal gravar
och det finns fler.
Han uppskattar att närmare 150
personer kan finnas begravda intill
muren i fängelseområdets nordvästra del. Arkeologerna har under
sommaren grävt fram fem skelett
som ska analyseras.
Innan tidsdateringen är klar
finns endast teorier om vad som
hänt. Gravarna är troligtvis från
1700-talet. Frågan är om det är
kvinnor från spinnhuset som har
begravts här. Eller är de nyfunna
gravarna helt enkelt en gravplats
för pestdrabbade? Pesten härjade i
Norrköping omkring 1620 och 1710.
Magnus Stibéus tror att det kan
vara både pestdrabbade och spinnhuskvinnor. Han fann gravar som
skiljde sig åt. Några var begravda
tillsammans i en större grop, vilket
stödjer teorin om pestgravar, men
det finns också nyare gravar med
individuellt begravda personer.
Fyndet är spännande och ger ett
unikt material att analysera. Förutom kön och ålder kan man få reda
på vilka sjukdomar människorna
haft och hur de mått.
− Vi vet inte så mycket om de här
människorna. Det är en socialgrupp som inte vanligtvis finns i
skriftliga källor. Fynden kan kombineras och jämföras med dokumenterat material och därmed fylla
igen kunskapsluckor.
4
OMKRIM 4/2015
OMKRIM 4/2015
5
NILS:
Kombinationen känslor och udda situationer
är ingen bra utgångspunkt för att diskutera
rättsstatens långsiktiga utveckling.
»Vi bör få ett större
ansvar för val av påföljd«
U »Kriminalvården kan ta ett
betydligt större ansvar när
domstolen ska bestämma
påföljden.«
nder stundom får vi ägna en
hel del tid åt att förklara hur
regelverken vi tillämpar ser
ut och är tänkta att fungera.
Det är på sätt och vis bra,
eftersom det ger oss utrymme
att beskriva vad vi gör i vår
vardag. Men det visar också ett problem eftersom det nästan alltid speglar
en okunskap kring påföljdssystemets
grundläggande byggstenar och hela den
komplicerade rättsliga miljö vi arbetar
inom.
Kriminalpolitiska diskussioner som
uppstår i kölvattnet av ett enskilt ärende
bör hanteras med stor försiktighet. Det
går alltid att leta upp extrema exempel
som inte passar in i systemet. Inte sällan
väcker sådana fall dessutom starka
känslor, kanske just därför att de är så
sällsynta och avvikande. Kombinationen
känslor och udda situationer är ingen bra
utgångspunkt för att diskutera rättsstatens långsiktiga utveckling.
Med det uppdrag vi har hamnar värden
som rättssäkerhet och rättstrygghet
snabbt i centrum. Våra klienter kan sällan med särskilt stor kraft hävda sin rätt
och de måste kunna lita på att Kriminalvården i det avseendet utgör en trygghet
för dem. Att det sedan finns en och annan
individ som under sin verkställighet uppträder och agerar på ett sätt som vi helt
tar avstånd från, ändrar inte detta. Också
den personen har rätt att omfattas av en
likabehandlingsprincip. På samma sätt
och på samma villkor som den majoritet
av intagna och klienter som kämpar så
hårt för att få rätsida på sina liv och som
tacksamt tar emot den hjälp som vi och
andra myndigheter erbjuder under verkställigheten.
Det saknas inte viktiga systemfrågor
NILS ÖBERG
ÄR GENERALDIREKTÖR
på Kriminalvården.
6
att ta tag i inom vårt verksamhetsområde. Det borde inte behövas några extra
ordinära fall för att få igång en diskussion
kring dem. Den rättspraxis som utvecklats över tid, som innebär att det döms
ut många korta fängelsestraff istället för
frivårdspåföljder, är en sådan fråga.
Att en frivårdspåföljd i det enskilda
fallet inte kopplas till brottets allvar är en
annan viktig fråga som knappast bidrar
till att öka frivårdssystemets trovärdighet i det allmänna rättsmedvetandet. En
tredje fråga gäller övervakningsåret under villkorlig frigivning och vilka hänsyn
som ska ligga till grund för de föreskrifter och restriktioner som meddelas av
övervakningsnämnderna. Och varför
företräder förresten inte Kriminalvården
det allmänna om och när beslutade föreskrifter överklagas till domstol?
Kriminalvårdens roll bör utvecklas.
Vi kan ta ett betydligt större ansvar när
domstolen ska bestämma påföljden. I
strävan mot större rättstrygghet verkar
vi nu aktivt för ett mer enhetligt beslutsfattande bland landets övervakningsnämnder. Vi gör det bland annat genom
att ta fram en handbok om misskötsamhet i frivården och regelbundet anordna centrala och regionala möten med
landets samtliga övervakningsnämnder
för att få dessa och andra viktiga frågor
genomlysta.
Det finns ingen annan myndighet
som tillbringar mer tid med dömda
människor än Kriminalvården. Framför
allt när det ska göras bedömningar av hur
stor risken för återfall i brott är, har jag
svårt att se någon annan företrädare för
staten som bättre kan argumentera för
de många olika intressen och hänsyn som
gör sig gällande.
En långsiktig utveckling av Kriminalvården, som innebär att vi tar på oss en
större roll inom det straffrättsliga systemet, förutsätter att förtroendet för oss
och vår specifika kompetens ökar. Därför
måste detta också vara ett högt prioriterat mål för oss de närmaste åren.
OMKRIM 4/2015
NYHETER
HÄR FINNS
PERSONALUTBILDNING:
Stockholm
Malmö
Örebro
Göteborg
Norrköping
HR
HR
Vilken
utbildningen
gick du senast?
Vilken
utbildningen
gick du senast?
Gun Gustavsson, assistent, regionkontoret Väst
Anna Kaihola, systemförvaltare, huvudkontoret.
– För två år
sedan var jag
i Norrköping i två
dagar för
en kurs om
Raindance, ett nytt
fakturahanteringssystem. Än så
länge är det så lite vi köper via
det här systemet, så jag har inte
övat så mycket. Men det finns
en manual.
– Inför införandet av förvaltningsmetoden pm3
gick jag
under våren
en utbildning
inom projektet.
Jätteintressant och givande!
Diskussionerna blev bra eftersom de var med kollegor som
har samma mål.
Mattias Johansson, säkerhetsexpert, huvudkontoret:
– Jag gick en
utbildning i
början av juni
för att bli
krimnetredaktör. Nu
kan jag hjälpa
till att publicera
och uppdatera säkerhetsavdelningens information på krimnet. Utbildningen var enkel
men pedagogiskt upplagd med
en bra blandning av teori och
praktik.
Peter Darolf, IT-administratör, anstalten Tidaholm
- I våras
gick jag en
bilförarutbildning
för att köra
intagna i
Kriminalvårdens bussar.
Jättebra utbildning med
instruktörer som visste vad de
pratade om. Framöver skulle
jag behöva gå operatörsutbildning för röntgen och metalldetektor.
OMKRIM 4/2015
Här invigs utbildningscentret i Malmö.
Samordning
av utbildning
Innan Kriminalvårdens
omorganisation i början av
året låg ansvaret för personalutbildningarna regionalt.
Nu genomförs personalens
grund-, fort- och vidareutbildningar på fem olika
personalutbildningscenter
i landet, men styrs från
utbildningsenheten på
HR-avdelningen.
– Vi har en myndighet
med en ny organisation
där vi ska ha en enhetlig
verksamhet. Genom att
samordna utbildningen får
vi bättre synergieffekter,
säger HR-direktör Johan
Modin.
Effekterna är bland annat
kvalitetssäkring och likriktning över landet av kursinnehåll, effektivitet, större
samlad kompetens bland de
ungefär 40 personalutbildarna och att resurser och
lokaler kan användas bättre
än tidigare.
Utbildningsenheten
arbetar med att effektivisera administrationen. Allt
ifrån information kring en
viss utbildning, till anmälan,
registrering och uppföljning av utbildningar ska bli
enklare och tydligare.
– Det kommer också att
bli tydligare vilka utbildningar som är obligatoriska
för olika yrkesgrupper,
likaså när de ska utföras. På
detta sätt når vi bättre våra
mål, säger Martin Klaar,
nationell utbildningschef.
– Alla behöver utbildning. Men på olika sätt. Vi
ser inga tendenser till att
utbildningsverksamheten
kommer minska de närmaste åren. Vi är nu inne i flera
processer som kommer att
generera mycket utbildning.
För att nämna några så har
vi Ny vsp, KrimStics och
chefsutbildningar. Under
2016 ska även grundutbildningen utvärderas vilket
kan medföra nya uppdrag,
säger Martin Klaar.
Det är viktigt för utbildningsenheten att utveckla
bättre samarbete både inom
och utanför myndigheten.
– Vi är inte bara utförare
av utbildning. Vi ska också
ligga i framkant och uppfatta
vilka utbildningsbehov som
är aktuella och vilka som kan
komma framöver, säger Martin Klaar.
Mona Hallkvist, frivårdsinspektör, frivården
Örebro.
– Det var
i juni i
Norrköping.
Partnerkontakt till
programmet
IDAP.
Hege Thorvaldsen,
fengselbetjent, Halden i
Norge.
– Jag har gått
BRIK. Det är
en kartläggning av
klienten inför
frigivningen.
Ahmed Artan,
kriminalvårdare,
NTE Stockholm.
– En kort
utbildning
till säkerhetsvårdare för
kanske fyra
år sedan. Jag
skulle gärna
gå en instruktörsutbildning
också.
7
NYHETER
BRÅ KARTLÄGGER KRITISERADE HÄKTEN
Den kritiserade situationen i svenska häkten
ska hamna under lupp. Brottsförebyggande
rådet (Brå) har fått i uppdrag av regeringen att
kartlägga vilka som sitter häktade, hur länge
och varför, samt vilka restriktioner kontra isoleringsbrytande åtgärder som används. Särskilt
fokus läggs på förhållandena för häktade barn
och ungdomar. Brå ska även ge förslag på hur
häktesverksamheten kan utvecklas. Bakgrunden är att Sverige kritiserats för långa häktningstider och omfattande häktesrestriktioner,
av FN, Europarådet och Barnombudsmannen.
FRIVÅRD
SÄKERHET
Oväntade
dofter på
bilverkstan
Gemensam plan
mot brott i Laholm
E
K
riminalvården skriver
samarbetsavtal med
kommuner och Polis i
Halland. Arbetet har kommit
allra längst i Laholm, där ett
avtal undertecknades förra
året. Innan samarbetet kom till
stånd hade Laholm en för sin
storlek omfattande brottslighet, många unga i riskzonen
och stor social oro.
Parterna tycker att de redan
ser resultat av samarbetet.
– Till exempel har kommunens kostnader för skadegörelse nästan halverats och
bostadsinbrotten har minskat
minst lika mycket, säger Björn
Jingblad, socialchef i Laholms
kommun.
I den gemensamma handlingsplanen finns fem prioriterade punkter: brott och
trygghet i offentlig miljö,
skadegörelse, tillgreppsbrott,
trafikbrott och särskilda
insatser mot livsstilskriminella, unga dömda och dömda
kvinnor. Fortfarande har de
olika huvudmännen ansvar
för sina respektive delar, men
samarbetet har inneburit att de
har en gemensam problembild
och är överens om vad som
behöver göras.
Kommun och polis har
samarbetat tidigare, men en
viktig del i att det fungerar så
mycket bättre nu är det tätare
samarbetet.
– Ett mer operativt synsätt
kan innebära åtgärder på olika
nivåer. Ett enkelt exempel: om
vi inom Polisen åker ut till ett
område där människor störs
8
n av Kriminalvårdens
narkotikahundar visade
framtassarna rejält i
mitten av juni.
Tillsammans med sin hundförare befann sig hunden på en
bilverkstad för att miljöträna.
Meningen är att hunden ska få
uppleva nya miljöer och inte
bara vistas i anstaltsmiljöer.
”Om en person har en planering hos socialtjänsten, en annan agenda i
förhör hos polisen och en tredje vid Kriminalvårdens personutredning
är chansen stor att myndigheterna spelas ut mot varandra. Jag vill sälja
in hos klienten att vi myndigheter vill åt samma håll”, säger frivårdsinspektör Johan Andersson. Här syns även Micke Eliasson, Björn Jingblad
och Kenth Ahlin.
av förbjuden mopedtrafik och
vi då ser trasiga grindar, kan vi
direkt ta upp det med kommunen som fixar till det.
Det ser närpolischef Micke
Eliasson som en av de största
fördelarna. Både han och socialchefen ser också Kriminalvårdens inträde i samarbetet
som en förlösande pusselbit.
– Tidigare släppte vi
personerna när de hamnade
inom kriminalvård och bara
väntade tills de kom tillbaka
igen. Nu kan vi fortsätta arbeta tillsammans även under
anstaltstiden, säger Björn
Jingblad.
– Kriminalvården har ju
uppdraget att arbeta återfallsförebyggande och särskilt med
de här grupperna. Det kan vi
inte klara om vi inte samverkar
med andra aktörer, förklarar
anstaltschef Kenth Ahlin.
Han berättar att gruppen
livsstilskriminella är mellan
fem och tio procent av brottslingarna, men står för femtio
procent av brottsligheten.
Kriminalvården i Halland
har en årlig samverkanskonferens för att minska återfall i
brott. Förutom personal från
kommunernas socialtjänster
och Polisen, bjuder man även
in andra myndigheter och
organisationer som regionen,
Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skatteverket och
Kronofogden. I år är konferensen den 8 oktober.
Besöket på bilverkstan, där
det jobbades för fullt, resulterade i en rejäl överraskning.
Hunden visade nämligen
intresse för en av bilarna och
fick upp en bekant doftbild.
Lukten kom från en av bilarnas
bagageutrymme.
Polis var snabbt på plats
och konstaterade att det fanns
nästan ett och ett halvt kilo
cannabis i bagageutrymmet.
Man väntade sedan in bilens
ägare som nu är misstänkt för
narkotikabrott.
Kriminalvårdens narkotikahund
fokuserar på den uppskattade
belöningsbollen.
OMKRIM 4/2015
HÖGRE ERSÄTTNING TILL DRABBADE BARN
NYHETER
Brottsoffermyndigheten höjer den
statliga ersättningen till barn som
bevittnat att en förälder eller någon
annan nära anhörig blivit mördad av
en närstående person. Det högsta
ersättningsbeloppet för bevittnande
av mord blir 50 000 kronor.
– Höjningen av ersättningen
är ett kvitto på att samhället ser
barnen och tar avstånd från det
fruktansvärda brott som de har
bevittnat, säger Annika Öster,
generaldirektör vid Brottsoffermyndigheten.
Annika Öster.
HÄKTE & ANSTALT
Justitieministern
besökte halvvägshus
V
arje år får ett sjuttiotal långtidsdömda
möjlighet att träna
på livet utanför anstalt i ett
så kallat halvvägshus.
– Det här är precis det man
många gånger saknar, länken
mellan anstalt och livet på
utsidan, sa justitieminister
Morgan Johansson när han
besökte verksamheten i
Stockholm.
Lina Säfström och delprojektledare
Sofia Axell föreläser om tankarna
bakom det nya intranätet.
KOMMUNIKATION
På gång:
Nytt intranät
S
enaste nytt kring
intranätsprojektet
är utveckling av nya
funktioner som ska möta verksamhetens behov, bland annat
lösningar kring förbättrad
sökfunktion och nya sätt att
presentera regelverk. Parallellt med detta ser projektet
över nuvarande krimnetsidor
tillsammans med de informationsansvariga.
– Det är viktigt att förstå att
hela verksamheten behöver
bidra för att innehållet ska vara
relevant och erbjuda kärnfull
kunskap till alla medarbetare,
säger Lina Säfström från projektgruppen.
Ett bättre arbetsverktyg med
nya funktioner och vässat innehåll tror Lina kommer bidra till
en förbättrad arbetsmiljö inom
Kriminalvården.
OMKRIM 4/2015
Tanken med halvvägshus
är att den som är dömd till
ett längre fängelsestraff
ska få träna på att bo och ta
ansvar för sig själv i slutet av
sin verkställighet.
Det finns tre halvvägshus i landet; i Stockholm,
Göteborg och Malmö. Det
i Stockholm drivs av den
ideella föreningen Skyddsvärnet, där Kriminalvården
har avtal om fjorton platser.
Morgan Johansson tyckte att
verksamheten var intressant.
− Övergången från anstalt
till ett liv i frihet innebär stora risker för återfall i brott.
Kriminalvårdens arbete med
att utveckla utslussningen är
därför en viktig fråga för mig
och regeringen, sa han.
Halvvägshuset i Stockholm finns i ett flervåningshus nära Södra station. De
intagna har egna lägenheter
med kök, men det finns
gemensamt kök och vardagsrum. Kraven för att få
komma till halvvägshuset är
höga.
− Redan innan ankomst
ska den intagne ha ordnat
”Idag är det gräddan av intagna som får möjlighet att komma hit.
Vi skulle gärna se att fler fick chansen”, sade Skyddsvärnets direktor Nilla Helgesson vid justitieminister Morgan Johanssons besök i
halvvägshuset i Stockholm.
sysselsättning på minst halvtid. Det kan vara jobb, skola
eller arbetsträning. Personen
får inte ha något missbruk
eller ha misskött sig i anstalt,
berättade Nilla Helgesson,
direktor på Skyddsvärnet.
De flesta som beviljas halvvägshus har en strafftid på
mellan två och tio år.
− Det här är en helt annan
sak än en öppen anstalt. Jag
åker kommunalt till jobbet,
precis som vem som helst,
berättade en av de intagna.
De intagna är dock oroliga
för hur de ska lösa bostadsfrågan efter frigivning.
− Att bo på härbärge eller
hos kompisar funkar inte. Det
är som en returbiljett tillbaka
till kriminalitet, sa en av dem.
Nilla Helgesson höll med.
− Det är ett dilemma. Det
har gått så bra för dem att socialtjänsten inte vill ge dem
en träningslägenhet.
När det gällde bristen på
träningslägenheter konstaterade Morgan Johansson att
det behövs ett ”smörjmedel”
för att förbättra frigivningsprocessen.
− Vi har lagt ett förslag om
en utslussningspeng, som
skulle kunna fungera som
skolpengen.
Halvvägshusets föreståndare, Anneli Norstedt, hoppas att fler anstalter ska få upp
ögonen för halvvägshus.
− Vi har bara haft ett fall av
misskötsamhet på de hundratalet intagna som passerat
sedan starten för två år sedan,
konstaterade hon stolt.
Text och foto: Susanne Eriksson
9
UTBYTE MED USA I HÖST
NYHETER
I höst startar ett samarbete mellan Kriminalvården i Sverige och USA. En kriminalvårdsinspektör, en frivårdsinspektör och en
kriminalvårdare åker under några veckor till
USA för studera arbetssätt och utbyta erfarenheter kring kriminalvård i staten Rhode Island.
Vilka som ska åka bestäms inom kort.
–Det är otroligt glädjande att intresset för
personalutbytet är så stort och det har kommit
många intressanta ansökningar från våra medarbetare. Urvalsprocessen kommer inte att bli
lätt, säger Catarina Stokken på HR-avdelningen.
HÄKTE & ANSTALT
Pilot för att bli strålande vb
Utbildningen har bestått av ett tredagars internat, utbytestjänstgöring mellan
anstalterna och en undersökning där både
chefer och kollegor fått svara på hur man
är som ledare.
Niklas Björnsson och hans kollega Charlotta Axelsson tyckte att undersökningen
var väldigt givande.
– Jag trodde själv att jag var öppen som
person. Men det tyckte inte mina kollegor,
säger Charlotta med ett snett leende.
Foto: Anna-Lena Lundqvist
V
akthavande befäl, vb, är den operativa ledaren på plats dygnet runt
som beslutsfattare på häkte och
anstalt. Trots att det vakthavande befälet
har ledningsansvar för all annan personal
i tjänst, har det saknats ledarskapsutbildning för gruppen.
Nu har en pilotutbildning genomförts
på anstalterna Skogome och Halmstad.
HR-avdelningen ska bestämma om det blir
en nationell fortsättning.
– Vi har tidigare fått utbildning i praktiska moment och gällande lagstiftning. Men
det har konstigt nog saknats kurser om hur
man leder personal.
Det berättar Niklas Björnsson, vb på
anstalten Halmstad.
– Under den här ofantligt givande
utbildningen har vi pratat om allvarliga
samtal, konflikthantering, att fatta beslut i
pressande situationer, stress och coachande ledarskap, fortsätter han.
Som verkställande befäl ska man gilla att ha ansvar och att ha många bollar i luften. Charlotta
Axelsson har tidigare varit sjökapten och hennes kollega Niklas Björnsson har ett förflutet i
det militära. Nu kan de även leda kriminalvårdare.
Niklas nickar och håller med.
– Jag trodde att jag var bra på att dela
med mig av information och erfarenhet,
men det tyckte inte de andra. Jag är väldigt
tacksam över att jag fick reda på det här,
och har kunnat jobba med det under
utbildningen.
Under kursen diskuterade deltagarna
hur en okej vb var och hur en strålande vb
var. Med hjälp av kursledaren, kurskamraterna och undersökningen fick var och en
göra en individuell handlingsplan för hur
de själva skulle bli en strålande vb.
Att personalen från Halmstad jobbade
en tid på Skogome och vice versa, var
en annan viktig del. Det finns ingen
normering exakt vad som ingår i att vara
vb, och deltagarna tycker att det är lätt
att bli hemmablinda. Under sin tid på
den andra anstalten skulle varje person
skriva dagbok och utvärdering, med vilka skillnader och gemensamma drag de
hittade. Cheferna har tagit del av dessa
berättelser.
– Vi tycker själva att vi har blivit bättre
på uppdraget och våra chefer säger detsamma.
Internet – men med begränsning
F
ör att kunna komma tillbaka till samhället med
hyggligt uppdaterade
datorkunskaper ser Kriminalvården nu till att klienterna på
landets anstalter får samma
tillgång till information på
internet.
Verksamhetsanalytiker
Bengt Wallin berättar att alla
10
anstalter nu har tillgång till
samma material och webbsidor
(dock inte häkten och skyddsavdelningar). Tidigare var
klass 1-anstalterna Kumla, Hall
och Saltvik undantagna. Trots
mycket arbete är det bara ett
tjugotal sidor som klienterna
får använda.
– Begränsningen hänger
samman med att det inte får
gå att kommunicera ut eller in
från de godkända sidorna. Det
begränsar antalet sidor som vi
kan tillhandahålla eftersom vi
hela tiden måste ha kontroll av
om det sker några förändringar
på sidorna som kan äventyra
säkerheten, säger Bengt.
De godkända sidorna berör
främst utbildning och myndighetsinformation. Till exempel
språktester, översättningshjälp
och information från Migrationsverket och Försäkringskassan. Alla som studerar på
lärcentrum har också tillgång
till den fullständiga versionen
av Nationalencyklopedin
online.
OMKRIM 4/2015
DÖDSSTRAFFEN ÖKAR SNABBT
NYHETER
Saudiarabien avrättar nu en person
varannan dag, Iran har avrättat 700
hittills i år och Pakistan har blivit ett
nytt massavrättningsland.
Alltfler länder använder dödsstraff
som vapen mot terrorism, säger Am-
nestys dödsstraffs-expert till Svenska
Dagbladet.
Främst oroas Amnesty av utvecklingen i fem länder där dödsstraff
ökar snabbt: Saudiarabien, Iran,
Pakistan, Indonesien och Irak.
Therese Karlsson och
Marie Andersson utgör
halva telefonisupporten.
IT
De löser dina
teleproblem
N
är du behöver hjälp
med allt som har med
telefoni att göra, då
finns räddningen numera hos
en fyra kvinnor stark grupp på
IT-avdelningen.
Elisabeth, Marie, Therese
och Adrijana ser till att Kriminalvårdens cirka tiotusen anknytningar fungerar och hålls
uppdaterade. De beställer nya
anknytningar, ser till att flyttar
fungerar samt gör ändringar i
telefonregistret.
Just nu pågår ett omfattande
projekt att byta teleoperatör.
– Ungefär en tredjedel av alla
verksamheter har hunnit byta
från Telia till Tele2 och resten
är på gång, berättar Marie
Andersson.
Tidigare tillhörde telefonisupporten växeln, men att de nu
ingår i IT-enheten känns logiskt.
– En iphone är ju en liten
dator, konstaterar Therese
Karlsson.
Beställningar och felanmälan kring telefoni görs i
Krimson.
– Det är vår femte medarbetare och folk är duktiga på att
gå den vägen, säger Elisabeth
Stockfelt.
Däremot är det IT-supporten
du ska vända dig till om du har
problem med DME, att synka
outlook med mobiltelefonen.
OMKRIM 4/2015
Kriminalvårdare deltog i årets Prideparad genom Stockholm.
KRIMINALVÅRDEN
Succé när Pride
intog Stockholm
Å
rets Pride-festival
blev välbesökt.
Även Kriminalvården deltog och våra medarbetare syntes med eller utan
uniform i festivaltåget som
är Skandinaviens största
prideparad. Totalt beräknas cirka 400 000 ha sett
paraden som avslutades med
att Dj-duon Rebecca & Fiona
spelade för publiken.
– Kriminalvården är en
självklar del i Pride och
det är fantastiskt att vi har
en parad som är större än
den i England. Här finns
stor mångfald och det är
både glädje och allvar i
budskapen. Jag tror att alla
hade roligt och att de flesta
precis som jag tyckte att
det var en fantastisk parad
med bra musik, säger Patrik
Scherman som är ordförande för Kriminalvårdens
hbtq-förening och jobbar på
personalutbildningscenter
Stockholm.
11
NYHETER
SJÄLAVÅRDARE MÖTS I AUSTRALIEN
En grupp svenska fängelsesjälavårdare verksamma i Kriminalvården åker i september till
Sydney för att delta i en världskonferens.
IPCA, International Prison Chaplain
Association, har funnits i 30 år och vart femte
år anordnas en världskonferens. Senaste
konferensen 2010 var i Stockholm. Nu åker 30
kollegor till andra sidan jorden.
–Det blir otroligt spännande möten mellan
kollegor som arbetar i väldigt skilda fängelsemiljöer, säger Ingela Freed, pastor på häktet
Huddinge och anstalten Beateberg.
HÄKTE & ANSTALT
Från snack till verkstad
–Det här är startskottet. Nu lämnar vi
organisationsfrågorna och sätter fokus på
verksamheterna.
Så sa chefen Hanna Jarl Källberg, när
avdelningen för anstalt och häktes 258
medarbetare träffades för första gången,
12
under en konferens vid Arlanda i början
av september. Dagarna syftade inte
minst till att medarbetarna – som bland
annat består av jurister, beteendevetare
och inte minst lärare – skulle lära känna
varandra.
–Det här är ett tillfälle att få en inblick i
den nya stora organisationen. Man känner
att man är en del av den stora kedjan,
tyckte Aleksandra Smolinska, språklärare
på anstalten Hall.
OMKRIM 4/2015
YRKET: KÖKSFÖRESTÅNDARE
PeGe Svensson har varit på sjön och lagat mat flera varv runt
jorden. Nu har han ankrat upp på anstalten Skänninge och vill
förändra livet för de intagna genom maten.
PEGE SVENSSON
Köksföreståndare på anstalten
Skänninge.
Tid i Kriminalvården: 10 år
Fritid: Är förstetenor i
Katrineholms manskör.
Dagens lunch: pannbiff med
klyftpotatis och grönpepparsås.
Det finns 30 köksförestådare
i Kriminalvården. Sammanlagt
arbetar 230 personer i kök på
anstalter och häkten runt om i
landet.
»Vi lagar allt från grunden«
ELISABET JÖNSSON
/ T E XT
NICLAS SANDBERG
/ F O TO
»Min matfilosofi är
att kosten
ska fyllas
med färg,
form och
fantasi.«
OMKRIM 4/2015
Vad gör du på jobbet?
– Jag lagar mat tillsammans med mina kollegor. Och
jag leder och fördelar arbetet i köket, planerar matsedeln, gör inköp, budget och olika hälsokontroller. Vi lagar
mat till 234 intagna och till personalen varje dag.
Är maten viktig på en anstalt?
– Otroligt viktig. Jag tror att vårt arbete i köket kan
bidra till att ge killarna en annan syn på sina liv. Taskigt
tillagad mat blir ju ingen glad av. Men förutom att maten
ska vara näringsriktig är min matfilosofi att kosten ska
fyllas med färg, form och fantasi. Det tror jag gör dagarna
lättare för både personal och intagna.
Vad är roligt med ditt jobb?
– Jag kan verkligen vara med och förändra. Till
exempel har vi under min tid fått till en fin personalres-
taurang här. Det är en riktig restaurang där vi lägger upp
maten fint på porslinsfat och inte någon tråkig matsal.
Och så lagar vi all mat från grunden!
Vad är tråkigt med ditt jobb?
– Näe du. Jag gick i land från att ha jobbat på båt
för tio år sedan. Sen har jag jobbat här hela tiden. Jag
åker till jobbet varje dag, för mig tar det en och en halv
timme enkel resa. Det skulle jag inte göra om jobbet var
tråkigt.
Vilka egenskaper är bra att ha på ditt jobb?
– Tålamod är bra, man möter många olika människor
med olika temperament. Man måste också ha en total
split vision – kunna se vad som behöver göras och se
vad alla gör eller inte gör. Och så lite fantasi på det för
att göra maten omväxlande. O
13
FÖR BÄTTRE
14
OMKRIM 4/2015
För många kriminalvårdsklienter är skolan förknippad
med misslyckanden, besvikelser och konflikter. Sociala
problem och kriminalitet
startar ofta tidigt. I fängelse
finns möjlighet att börja plugga igen, ämnen som man upplever som viktiga, i den takt
man klarar av.
Kriminalvården satsar i första hand på dem med lägst
utbildning, men det finns
även personer som pluggar
på högskolenivå. Allt utifrån
varje individs behov.
Läs om några som har tagit
rejäla bett av kunskapens
frukt: analfabeten Azizi som
i fängelset har lärt sig skriva
brev till sina barn. Gabriel
som lärt sig cnc-teknik och
vill ut och jobba, och högskolestuderande Johan, som nu
hjälper andra att få rätsida på
sina liv.
VETANDE
OMKRIM 4/2015
15
E M M A H A N Q U I S T / I L L U S T R AT I O N
TEMA
STUDERA PÅ ANSTALT
STUDERA PÅ ANSTALT
Från att inte kunna skriva sitt eget namn till att läsa romaner.
Tiden på anstalten i Ystad har öppnat världen för Azizi.
Från analfabet till
anstaltens plugghäst
ANNE JALAKAS
/ T E XT
EMMA HANQUIST
/ I L L U S T R AT I O N
» Det jag
lärt mig här
är att om
man vill något riktigt
mycket så
kommer
man att
lyckas.«
16
J
ag är så otroligt tacksam mot
mina lärare, säger Azizi och
ler mot Annica Skarphagen
som tillsammans med Anja
Edvardsson haft hand om
hennes undervisning.
− Jag är välsignad som får
gå i skolan när jag sitter i fängelse.
I början skrattade de andra intagna åt henne när hon bad om hjälp att
läsa ett brev. De första läroböckerna
stoppades därför in i mappar för
att inte synas när hon rörde sig på
anstalten.
Vi sitter i det rum intill lärcentrum som Azizi använt som klassrum. Här har hon sluppit gliringar
och kunnat koncentrera sig. Det har
också varit bra för lärarna.
− Detta kräver hundra procent
närvaro, det går inte att göra något
annat samtidigt, till exempel hjälpa
en annan elev, säger Annica Skarphagen.
Azizi lämnade sitt afrikanska
hemland för att hjälpa sin fattiga
familj. Men löftet om ett bra jobb
i Europa visade sig falskt. För att
kunna betala tillbaks ”skulden” för
resan smugglade hon narkotika.
Och åkte fast. Det enda hon sett
av Sverige är häkte, domstol och
anstalt.
Men i Sverige har hon fått gå i sitt
livs allra första skola. Den har gett
struktur och stabilitet när livet på
alla andra sätt varit i gungning.
Under tiden i fängelset har Azisis
mamma gått bort. I hemlandet finns
de tre barnen som hon ständigt
oroar sig för.
Och mitt i allt detta lära sig hålla
pennan utan att hela handen krampar. Få ordning på bokstäverna, se
skillnaden mellan dem och sedan
lära sig skriva dem, ljuda, få ihop ord
och till slut meningar. Det tog ett
halvår att knäcka koden. Betydligt
längre för att verkligen lära sig läsa.
− Den första mening jag skrev var
”I love you”, säger Azizi och ler igen.
Eftersom hon talar engelska har
undervisningen skett på engelska.
Det har inte varit helt enkelt. Dels
måste lärarna behärska språket väl,
dels har det varit svårt att få tag på
läromedel på engelska för vuxna
analfabeter. Mycket har hittats i
Kanada och USA.
Azizi, som i verkligheten har ett
annat namn, är högmotiverad. Så
till den grad att man var tvungen
att hejda henne från att plugga hela
tiden. Hon fick inte ta med böcker
till cellen, bara lösa blad med lagom
många uppgifter för en kväll.
− Jag jobbade hårt för jag ville att
ni skulle vara stolta över mig, säger
hon.
Ibland blev det två
steg fram och ett
bak. Det hände att
alla tappade modet,
både elev och lärare.
Plötsligt glömde Azizi
det hon kunnat utan Läraren Annica
problem en vecka ti- Skarphagen.
digare. Eller började
skriva baklänges, från
höger till vänster. Eller skrev bokstäverna spegelvänt. Då gällde det
att djupandas och ta nya tag. Låta
hjärnan vila lite och sen fortsätta.
Ibland trampade lärarna fel.
− Vi är två gymnasielärare som
trevat oss fram. Vi ville hjälpa men
visste inte hur och vi har gjort
många misstag. Som när vi kom till
bokstaven L som i svenska böcker
ofta illustreras med ett lejon. Finfint tyckte vi, Azizi är ju från Afrika
så det var väl bara att använda L
som i Lion. Men hon hade ingen
aning om vad lejon är. Där hon kommer från finns det inga.
När det kändes alldeles för tungt
tog de fram pärmen med gamla
uppgifter. Det var ett sätt att se att
framsteg – stora! – gjorts och det
gav ny energi.
De flesta analfabeter skäms över
sitt handikapp och har utvecklat
olika strategier för att inte bli avOMKRIM 4/2015
slöjade. Att skylla på huvudvärk,
att man glömt glasögonen för att
slippa lektionen eller be någon
annan göra ens uppgifter är bara
några. Så gjorde inte Azizi, vilket
visat sig vara ett framgångsrecept.
− När jag fick veta att jag kunde
få hjälp bad jag om det, säger hon.
Två och ett halvt år efter studiestart fick hon betyg i engelska
motsvarande årskurs nio.
− Jag blev så otroligt lycklig när
jag fick veta att jag klarat provet,
säger hon.
− I början läste jag berättelser
för barn. Sen enkla böcker. Så en
dag gick jag till Lena på biblioteket för att låna en riktig bok. Hon
blev glad.
Jerome K Jeromes ”Tre män i en
båt” från 1889 beskrivs fortfarande som en av de kvickaste och
roligaste böcker som skrivits.
− Jag skrattade mycket när jag
läste den, säger Azizi. Jag tycker
också mycket om Mma Ramotswe
i ”Damernas detektivbyrå”.
Annica Skarphagen och Anja
Edvardsson har båda läst 15 poäng
alfabetisering på högskolan och
nu tagit fram en handledning i läsoch skrivinlärning för vuxna för
sina lärarkollegor.
En lärdom de själva gjort är att
Kriminalvårdens lektionspass kan
vara på tok för långa. I Ystad har
de varit på dryga tre timmar. En
evighet.
− Därför började vi tidigt med
dator som Azizi lärde sig parallellt. Vi köpte en jordglob, som nu
används av alla, för att diskutera
avstånd och geografi. Det är inte
självklart att det är längre mellan
Afrika och Sverige än mellan
Stockholm och Ystad eftersom
OMKRIM 4/2015
själva restiden kan vara lika lång.
Vi har också pratat mycket om
omvärlden, det blir stora luckor
för den som aldrig gått i skola.
Nu går Azizi vidare med matematik, hon har börjat räkna med
bråk. Matteläraren har också lagt
ner mycket krut på att hitta bra
läromedel. Boken ”Verbal Math”
kombinerar matematik med
läsförståelse.
− Matematik är också roligt.
Och nyttigt, säger Azizi. Det jag
lärt mig här är att om man vill
något riktigt mycket så kommer
man att lyckas. Det är vad jag vill
berätta för andra.
Azizi drömmer om att barnen
ska få en framtid. Den inkomst
hon får genom monteringsarbetet
på anstalten har hon lov att skicka
till dem. Det gör att den yngste
kan gå i skolan.
− Men jag vill att de alla ska lära
sig läsa och skriva. Och om jag
får en chans vill jag själv fortsätta
studera. O
17
STUDERA PÅ ANSTALT
Gabriel bestämde sig för att ta sig igenom en hel gymnasieutbildning under
sin tid som intagen. Och han lyckades. Yrkesvägledaren och läraren är två av
flera som varit ett stöd för honom under studieresan.
Gabriel först med
gymnasieexamen
ELISABET JÖNSSON
/ T E XT & F OTO
EMMA HANQUIST
/ I L L U S T R AT I O N
M
in första tanke var att
bara fylla tiden. Men
efterhand förstod jag
att den här utbildningen kan öppna
många dörrar. Jag
har haft en djävla tur
helt enkelt.
Så säger Gabriel, den första
intagna som tagit en hel examen
på gymnasienivå under sin tid på
anstalt.
Gabriel, som egentligen heter
något annat, var dömd till 5,5 års
fängelse och hamnade först för
utredning på riksmottagningen på
Kumla. Att han ville plugga visste
han och berättade det för kriminalvårdarna, men han själv tror att
det mest var tur att han hamnade
på en studieavdelning, och att det
fanns en cnc-operatörskurs som
han kunde gå. Senare anordnades
också en verktygsmakarkurs på
Kumla, en fördjupning på cnc-utbildningen.
– Då fick jag kontakt med
studie- och yrkesvägledaren som
berättade vad som krävdes för att
få ihop en hel gymnasieutbildning, så att jag skulle kunna ta en
gymnasieexamen. Han hjälpte mig
mycket.
Gymnasieexamen är sedan 2012
den nya formen av avslutning inom
vuxenutbildning på gymnasial nivå.
För att få ut sin examen krävs 2400
poäng, vissa obligatoriska kurser
och vissa frivilliga.
18
Henrik Busk stöttar Gabriel under studierna.
–Det är skönt att jobba med vuxna människor i Kriminalvården. Man
slipper diskussioner om mobiltelefoner, tuggummin och kepsar. Och man
slipper föräldrar. Det dåliga är att man aldrig får gruppdynamiken i en
klass, utan alltid jobbar med en person i taget. För mig är det också bra
att man får jobba med olika ämnen och att man bör vara och blir ganska
allmänbildad. Men det kan naturligtvis upplevas som splittrat också.
När det fanns möjlighet för Gabriel att komma till en anstalt med
lägre säkerhetsklass ringde han till
Storboda och frågade om han skulle
kunna plugga på heltid där.
– Det är det ingen som har gjort
tidigare, så jag blev lite ställd. Det
säger Henrik Busk som är lärare
på Storboda och har fungerat som
Gabriels handledare under studierna.
På Storboda har de intagna möj-
lighet att studera på heltid, vilket
inte går på alla anstalter.
– Det är om den enskilda individen vill och orkar. Det är ganska
krävande att plugga på heltid, inte
många klarar det, säger Henrik.
Men Gabriel, som var väldigt
motiverad, satte igång med de obligatoriska teoretiska ämnena och
påbörjade sitt gymnasiearbete.
Inom Kriminalvården finns mer
än hundra anställda lärare. Men
på varje anstalt kan det inte finnas
OMKRIM 4/2015
»
»Jag vill jobba. Och sen vill jag söka
till högskolan och jag vill gärna bli
lärare. Jag tror att jag skulle passa
som det.«
Gabriel.
HANDLEDAREN
”Jag älskar
problem”
För att få en
gymnasieexamen ska den
studerande
göra ett gymnasiearbete,
där hen knyter
ihop sina studier och visar att
hen är förberedd för yrkeslivet
eller vidare studier.
Vuxenutbildning i Kriminalvården
FÖR ALLA KLIENTER
ANPASSAT TILL JOBBEN
Vid varje lärcentrum finns anställda
lärare. Tack vare ett distansarbetssätt
är alla kurser (cirka 100) tillgängliga för
alla klienter oavsett vilken anstalt de
befinner sig på. Därför kan en studerande
behålla sin lärare även om hen byter anstalt. Studierna äger rum på lärcentrum
där de studerande samlas, och det finns
alltid en utbildad lärare på plats, även
när ämnesläraren finns på annan anstalt.
Fullföljd kurs ger betyg som ser ut som
vanliga komvux-betyg.
På fler än 30 anstalter finns olika arbetsmarknadsutbildningar som Arbetsförmedlingen upphandlar, med samma
villkor som ute i samhället: utbildningen
ska riktas mot bristyrken och deltagare
ska stå till arbetsmarknadens förfogande.
Kriminalvården har också egenfinansierade utbildningar av kortare slag, till
exempel truckförarutbildningar.
PÅ OLIKA NIVÅER
INSKRIVNA
VID LÄRCENTRUM
Kriminalvården har vuxenutbildning
på grundläggande och gymnasial nivå,
sfi-utbildning (svenska för invandrare),
arbetsmarknadsutbildningar och det kan
finnas möjlighet att studera på högskola.
Klienter som studerar (förutom arbetsmarknadsutbildning) är inskrivna vid
lärcentrum. Där finns lärare, handledare,
läromedel och utbildningsdatorer. Varje
studerande ska ha en övergripande, individuell studieplan, som dokumenteras i vsp.
Antagning sker hela året; inga fasta datum
för kursstart. Utbildningen är individualiserad; inga lektioner, klasser eller terminer.
OMKRIM 4/2015
ANTAGNING HELA ÅRET
Gabriel är den hittills enda
som gjort ett sådant arbete
på anstalt. Enligt Skolverkets
regler ska rektorn bestämma vem som ska handleda
arbetet. I det här fallet frågade
rektorn i region Mitt, Johan
Ahlström, läraren Maria-Elena
Delgado om hon kunde tänka
sig att handleda ett gymnasiearbete.
– Och det ville jag gärna försöka mig på. Trots att Gabriel
var väldigt motiverad var det
svårt att komma in i projektarbetsformen och hitta de rätta
frågeställningarna. De måste
komma från den studerande
själv.
Gabriels arbete handlar
bland annat om regler kring arbetsmiljö, och en av utmaningarna var att hitta rätt material.
Som intagen på anstalt får du
inte söka själv på internet, och
handledaren ska inte styra för
mycket.
– Jag bombarderade verkligen Gabriel med material som
han fick sovra i själv. Det var ett
stort arbete. Med facit i hand
hade vi kanske inte behövt
sätta ribban så högt.
Gabriels bild av arbetet är
ganska lik Maria-Elenas:
– Det var riktigt svårt i början, men när man kom igenom
och såg den röda tråden blev
det bättre. O
19
STUDERA PÅ ANSTALT
»Kriminalvården borde bli bättre på
att informera om vilka studier som
finns, och kunna placera de intagna
utifrån vad de vill studera.«
Gabriel.
»
lärare i alla ämnen. Därför har
den studerande en ämneslärare,
som ofta finns på distans, samt en
handledare som är lärare, men i
ett annat ämne, som finns på den
egna anstalten. Henrik Busk som
är historia- och religionslärare
har ämnesstuderande över hela
landet, men ska också hjälpa alla
på Storboda – såväl sfi-studerande som exempelvis matte- eller
idrottsstuderande på grund- och
gymnasial nivå.
levande lexikon, säger Gabriel och
ler.
Under tiden Gabriel har pluggat
har han utvecklat en plan för vad
han skulle vilja göra när han kommer ut.
– Jag vill jobba. Och sen vill jag
söka till högskolan och jag vill gärna
bli lärare. Jag tror att jag skulle
passa som det.
Hur funkar det här då?
Både Gabriel och Henrik tycker
att det lägger ganska stort ansvar på
den enskilda individen.
– Man måste göra mycket själv.
Det är inte alltid tekniken fungerar
heller.
Tekniken i det här fallet är telefon
eller nätcentrum, som är ett separat
intranät, där lärare, studerande
och studie- och yrkesvägledare kan
kommunicera med varandra.
– Jag är glad att jag har haft
Henrik som handledare. Han är ett
Gabriel är den första intagna
som tagit en gymnasieexamen.
Han firade med lärare och medintagna.
– Jag tror att Gabriel har
märkt saker om sig själv som han
inte trodde att han kunde. Han
kanske vill forska i framtiden,
och då är det här en bra början,
säger hans lärare Maria-Elena
Delgado.
Han återkommer till att han
själv har haft tur som hamnat på
rätt plats.
– Kriminalvården borde bli bättre
på att informera om vilka studier
som finns, och kunna placera de
intagna utifrån vad de vill studera.
Och det är viktigt att hitta personer
som är motiverade, annars kan
de dra ner dem som verkligen vill
vidare.
– Men det är helt rätt att satsa
på att de intagna ska plugga. Det är
många som vill lägga det kriminella
livet bakom sig. Och för det krävs
ett jobb. Och för att få ett jobb krävs
en utbildning. O
ÖGONBLICKSBILD ÖVER VUXENUTBILDNING INOM KRIMINALVÅRDEN
27,5% studier i lärcentrum
6,5% arbetsmarknadsutbildningar
712
57% av unga
klienter
studerar på
lärcentrum
0,5% högskola
0,5% yrkeskurs
Alla intagna
cirka 4 230 personer
759
Första
halvåret
2014
Unga under 21 år
Första
halvåret
2015
Antal tagna betyg
cirka 240 personer
Mest lästa kurser augusti 2015:
Matematik 300 Engelska 250 Svenska 217 Sfi 120 Moderna språk 96
Siffrorna är preliminära. Kvalitetssäkring görs i samband med årsredovisningen.
20
OMKRIM 4/2015
STUDERA PÅ ANSTALT/
I HUVUDET PÅ CHEFEN
Chefen för vuxenutbildningen, Lena Broo, besvarar
frågor kring utbildning, nutid och framtid.
»Prioriterar dem med störst behov«
ELISABET JÖNSSON
/ T E XT
ULRIKA PERSSON
/ F O TO
K riminalvården har bytt namn på utbildningen för klienter – från klientutbildning till vuxenutbildning. Varför?
– Utbildning hos oss motsvarar den
kommunala vuxenutbildningen, komvux.
Det begreppet känner många till och kan
relatera till, såväl klienter som personal och
allmänhet. Ordet ”klientutbildning” gav känslan av att
vår utbildning är något annat. Vi vill också betona att
det är för vuxna människor som har med sig en massa
kunskaper, inte en vanlig ”skola”, som många av våra
klienter har dåliga erfarenheter av.
Vad händer med yrkesutbildningen?
– Yrkesutbildning är ett angeläget komplement
till teoretiska studier. Utöver Arbetsförmedlingens
arbetsmarknadsutbildningar vill vi utveckla utbildningen i egen regi. Vi är på väg att anställa en nationell
yrkesutbildningssamordnare, som ska se över möjligheterna för fler yrkesutbildningar på anstalterna. Vi vill
samverka mer med programmet arbete. Om jag tänker
fritt: skulle produktionsledare kunna ha en roll som
handledare för de praktiska inslagen framöver? I samarbete med lärare skulle det kunna ge klienterna betyg.
Vi har redan idag produktionsledare som visat sig vara
yrkeslärare och som utbildar klienter till betyg.
OMORGANISATION
Precis som övriga
Kriminalvården
genomgick vuxenutbildningen en omorganisation i början
av året. Sektionen
för vuxenutbildning
ligger under Enheten
för utveckling av
verksamhetsinnehåll
i anstalt och häkte.
Till sektionen hör cirka 145 medarbetare:
alla lärare, indelade i
sex rektorsområden
med sex rektorer, tre
studie- och yrkesvägledare och två
administratörer.
OMKRIM 4/2015
Och sfi-studier?
– Att lära sig svenska är utmanande på distans. Men
en vi
har ett växande intresse bland lärare att vidareutbilda
da
sig i svenska för invandrare. Ett gemensamt språk att
tt
kommunicera med i vardagen behövs för att förstå vad
som händer och för att kunna uttrycka sina behov.
Hur är möjligheten till högskoleutbildningar?
– Högskolestudier efterfrågas men innebär användndning av internet, och enligt våra säkerhetskrav kräver
er
det sekundbevakning av personal, en resursfråga. Vii
prioriterar dem med lägst utbildning och hälften av våra
intagna har högst grundskola. Samtidigt är det viktigt
gt
att det inte blir tvärstopp efter gymnasiestudier. Nu
u är
det ungefär 35 intagna per år som läser på högskola.
Kan utbildning bli destruktiv? Är det bra att till
ll
exempel ekonomiska brottslingar lär mer om
juridik och ekonomi för att komma på nya sättt
att fortsätta sin kriminalitet på?
– Det mesta kan användas rätt och fel. Det gäller
kniv och gaffel också. Behovet av utbildning ska finnas
med i verkställighetsplaneringen, men ingen kunskap
är i vägen. Utbildning kan bidra till ett mer nyanserat
tänkande, oavsett vad syftet var från början.
Hur är vår utbildning jämfört med på utsidan?
– Den står sig bra. Distansarbetssättet som knyter
ihop landets alla lärcentrum väcker ofta positiva reaktioner: ”Det skulle vi ha på utsidan också!”
– Vi ligger också bra till när det gäller andelen behöriga, legitimerade lärare, en kvalitet vi månat om sedan
start.
Våra tekniska utmaningar?
– Att intagna inte kan använda internet. De får ju inte
ha kontakt med omvärlden. Det försvårar lärandet att
inte kunna använda material som finns på internet, och
en risk är att våra lärare inte hänger med i den tekniska
utvecklingen. Men det händer en hel del inom IT även
i Kriminalvården. Det pågår försök med läsplattor
i bostadsrummen, ett bra hjälpmedel för dem med
lässvårigheter till exempel, man kan få ord upplästa och
förstorade. Bättre teknikstöd för ljud och bild är på väg.
Vi har tidigare fått kritik från Skolinspektionen
för att studiemöjligheterna ser olika ut
över landet …
– Ja, och sedan
första september
har vi därför gått
över helt till central antagning.
Alla klienters
ansökningar hanteras på samma
sätt, vilket stärker
rättssäkerheten. Vi
har antagning varje
vecka för att man ska
kunna komma igång
med studier så fort
som möjligt. O
211
STUDERA PÅ ANSTALT
Johan Viktor bestämde sig för att göra något vettigt av
sin tid i fängelse. Han förändrade sitt liv totalt och jobbar
nu som klientcoach och föreläsare.
Studier gav Johan
kick att hjälpa andra
JOHAN ÅHLUND
/ T E XT & F OTO
J
ohan Viktor har haft en tuff
uppväxt och varit kriminell i
stort sett hela sitt vuxna liv.
2005 dömdes han till 13 års
fängelse för grovt narkotikabrott. Då bestämde han sig för
att börja studera. Först och
främst att läsa in gymnasiekompetens
för att sedan studera på högre nivå.
Hur tentade ni?
– Vi kunde inte chatta eller ha salstentor, men personalen på universitet och lärcentrum var hjälpsamma
och förstående. Där Kriminalvården
körde fast när det gäller säkerhet hittade vi andra lösningar. Det vanliga
var att lämna in skriftliga tentor.
Hur fungerade det med studentlitteratur?
– Böckerna köpte vi själva eller lånade på biblioteket. Kriminalvårdens
biblioteksservice är fantastisk! Jag
minns Roffe som var ansvarig för högskolestudier och studieassistenten
Jalle på Skänninge lärcentrum som
verkligen var rätt personer på rätt
plats. De såg till att vi inte körde fast.
22
pluggade, men kontrollerat och
under säkra former. Men nu jobbar
man med nya former för intagnas IT,
jag tror att det på sikt skapar bättre
förutsättningar.
Hur såg en normal studiedag ut?
– På Tidaholm hade vi gruppstudier halva dagen och självstudier resten av tiden. Det var skönt att kunna
diskutera med varandra. Det finns
inga högskolelärare på plats men vi
fick god hjälp på distans, och av
studieassistenterna på lärcentrum.
Vad finns det för fördelar med
studier?
– Massor! Förutom själva ämnet
får man lära sig att hitta information. Många klienter vet knappt vad
Arbetsförmedlingen är eller hur det
fungerar utanför anstalten. Därför
är det viktigt att fasas in och lära sig
hitta och använda information, samt
att skriva ett cv. Jag tror att fler och
fler verkligen vill plugga under sin
verkställighetstid. Många ser upp till
dem som läser och jag har fortfarande kontakt med flera av mina
studiekamrater.
Är det mer reglerat nu än när du
studerade?
– Ja, det var mer flexibelt när jag
Nu föreläser du för blivande kriminalvårdare. Vad säger du då?
– Jag berättar om min bakgrund och
om vikten av att skapa bra allianser,
hur man kan jobba med att motivera,
stödja och ge klienterna hopp. Det
handlar om bemötande och hur man
som kriminalvårdare med empati och
respekt kan skapa bra förutsättningar
för klienterna. Ett litet snack på 15
sekunder innan dörren stängs kan
betyda mycket när man är inlåst.
När Johan studerat klart hade han
samlat ihop 300 högskolepoäng i
sociologi, kriminologi, barn- och ungdomspsykiatri samt pedagogik. I juni
2013 efter åtta år på anstalt kom Johan
ut på utslussning och började jobba
på Passus avhopparverksamhet. Nu
driver han ett företag inom klientcoachning och ska starta HVB-hem.
Har du nytta av dina studier nu?
– Ja, verkligen. Kombinationen av
kriminologi, pedagogik och sociologi
ger mig en bra grund att stå på när jag
jobbar med ungdomar. O
OMKRIM 4/2015
STUDERA PÅ ANSTALT
Studiegården i Uppsala blev en stor succé när den
startades 1967. Två år senare var en stor grupp
intagna på väg mot högre utbildning.
Flitiga intagna i tidstypisk miljö.
Bilden är från anstalten Ulriksfors
i Jämtland, som var en av de
anstalter som fick ny studieavdelning i slutet av 1960-talet.
Få stack från studier
I N G R I D M I L J A N D / T E XT
SVERIGES
FÄ N G E L S E M U S E U M / F OTO
»Särskilt
lyhörda är
vi kanske för
begåvningar,
som aldrig
tidigare uppmärksammats.«
OMKRIM 4/2015
Å r 1967 öppnade en unik verksamhet inom
Kriminalvården: Studiegården i Uppsala
som var en öppen, studieinriktad anstalt
för män.
AMS bidrog med att uppföra och delvis
inreda de idag rivna lokalerna. Studiegården låg i stadsdelen Kåbo, nära både
universitetskvarteren och den gamla anstalten Uppsala, som vid den här tiden var ett ungdomsfängelse.
Eleverna vid Studiegården hade långa strafftider och
kom från hela landet, inte sällan från anstalten Kumla. För att ha möjlighet att antas till Studiegården
krävdes att eleven inte hade svåra missbruksproblem samt minst fyra månaders effektiv strafftid. De
försökte också undvika ”vanerymmare”, men fastän
att några elever ur den kategorin ändå antogs vållade
de inga problem.
”Särskilt lyhörda är vi kanske för begåvningar, som
aldrig tidigare uppmärksammats förrän vid testningarna på fängelset”, skrev rektor Enar Lundborg
i Biblioteksbladet år 1969.
De långtidsdömda eleverna hade möjlighet att fritt
delta i de studier som erbjöds i Uppsala. År 1969 läste
Studiegården i Uppsala fanns i baracker.
fyra av de tjugo intagna vid Uppsala universitet, lika
många vid kvällsgymnasium. Åtta läste via korrespondens och enstaka personer vid fackskola och
daggymnasium.
Studiegården var uppskattad av många. Den som
trots detta gick i tankar på att rymma ville varken
förstöra för sina medintagna eller för anstalten,
enligt rektor Lundborg. Den första rymningen
ägde därför inte rum i samband med ett avslutande
prov i Stockholm. Istället rymde eleven direkt från
anstalten, genom fönster och över stängsel, något
som Lundborg tyckte visade på den lojalitet och
moral som rådde vid anstalten. Varför eleven rymde?
Tentaångest. O
23
STUDERA PÅ ANSTALT
Ungdomar som nyligen häktats är oftast väldigt mottagliga för samtal och det
finns möjligheter att nå fram till dem. Vi bör satsa på samtal i häktet, de kan vara
avgörande, säger studievägledare Marita Zetterholm.
Hon uppmuntrar till
studier på häktet
K ATA R I N A L U K S E P P
/ T E XT
H E N R I K W I T T / F OTO
Marita Zetterholm, har jobbat
som studie- och
yrkesvägledare
på grundskolan
och gymnasiet
sedan 1986.
– Man måste
tycka om ungdomar i det här
jobbet.
24
V arje måndag får Marita Zetterholm en lista
med alla ungdomar under 21 år som häktats
veckan innan. Hennes uppgift är att ringa
upp, höra hur den häktade mår och informera
om möjligheten till studier.
I samtalen möter hon unga som befinner
sig i en påfrestande situation. De har ingen
mobil, ingen att kommunicera med och heller ingen att
imponera på. En kille berättade att han glömt hur det var
att tänka en klar tanke, eftersom han hade drogat varenda dag i ett och ett halvt år.
I samtalen uppmuntrar hon till studier, hjälper till att
se möjligheter och planerar för framtiden.
– Min uppgift är att lyssna, informera och vägleda. Det
är viktigt att möta ungdomarna där de är och vara lyhörd.
De jag talar med är bara mellan 16 och 21 år och flera
uttrycker att de saknar sin familj, särskilt sina mammor.
Marita har inget kroppsspråk till hjälp, den häktade
personen möter endast hennes röst: ”Hur fungerade
dina studier på utsidan? Hur kan vi hjälpa dig? Vad kan du
bygga vidare på?”
– Man kan höra på rösten om någon är låg. Kanske har
han, det är oftast killar jag pratar med, precis fått sin
dom.
Hon vill visa på möjligheter att studera som vuxen
och under andra premisser än i vanliga skolan. Flera av
ungdomarna har adhd och har haft svårt att fungera i en
vanlig skolmiljö. Marita berättar att många ungdomar
självmedicinerar med droger för att komma ner i varv.
Vilket i sin tur innebär svårigheter att få medicin utskriven, eftersom adhd-medicin kräver drogfrihet.
– Det är så pressat idag. Resurser för mindre grupper som eventuellt funnits på mellan- eller högstadiet - finns
inte alls på gymnasiet.
– Alla med adhd hamnar inte i fängelse, men många
i fängelse har adhd. De har haft svårigheter med fokus
och koncentration men är ofta kreativa och har en stor
arbetskapacitet. De har en extra växel, men det gäller att
lägga in den vid rätt tillfälle.
Hur många samtal hon hinner med varierar. Marita
uppskattar att mellan 15 och 40 ungdomar häktas i landet
varje vecka. Men det händer saker hela tiden och innan
hon har hunnit ringa kan de ha försatts på fri fot eller
förflyttats till något annat häkte eller rättspsykiatrisk
avdelning.
Alla samtal registreras och dokumenteras i vsp, men
det görs inte för att skapa ytterligare en pinne i statistiken - alla samtal har ett syfte och ger förhoppningsvis
något. Även om det sällan är någon quick fix.
Marita upplever att samarbetet med lärare, vårdare,
psykologer och annan personal på häktet har ökat, allt
eftersom fler har fått kunskap om att hon finns och vad
hon gör.
OMKRIM 4/2015
STUDIEVÄGLEDNING
På huvudkontoret finns studie- och
yrkesvägledare till alla klienter som
så önskar, både i anstalt och häkte.
Samtalen genomförs per telefon eller
via InIT. Vägledningen riktar sig även
till klienter som ännu inte studerar.
Bo Gustafsson
Telefon: 011–496 30 27, direkt 630 27
bo.gustafsson3@kriminalvarden.se
Bjarne Forså
011–496 30 52, direkt 630 52
bjarne.forsa@kriminalvarden.se
Marita Zetterholm
Telefon: 011–496 30 83, direkt 630 83
marita.zetterholm@kriminalvarden.se
Studie- och yrkesvägledaren ringer
upp unga häktade för att erbjuda
vägledning.
Studievägledare Marita Zetterholm vill så frön. Plantera en tanke som i sin tur kan föda en vilja att tänka om och tänka nytt.
– Genom samarbete kommer vi så mycket längre och
kan stötta klienter på ett bättre sätt.
Det är inte självklart för alla att Marita är en del av
Kriminalvården. De häkten som inte vet om att hennes
tjänster existerar (som är en del av ungdomssatsningen)
utan de kollar upp genom att motringa. Marita har full
förståelse för det, men hoppas att hennes arbete med
tiden blir mer känt.
Många tragiska levnadsöden skymtar fram i telefonsamtalen. Alltifrån en 16-åring som anklagas för mord,
en annan kille som är lättad och sa att bli häktad var det
bästa som hänt honom. Priset på hans huvud är högt och
hans fängelse finns utanför. En tredje häktades för att
han har haft sex med en flicka under 15 år.
För Marita gäller det att vara lyhörd och försöka se till
helheten.
– Jag är varken åklagare eller advokat. Jag får höra
OMKRIM 4/2015
många berättelser men min uppgift är att lyssna - inte ta
ställning till om de har begått brott eller inte.
Marita har även ett önskemål till personalen på häktet.
När de lämnar över telefonen till en ung häktad person
som Marita sökt upp vill hon gärna att de säger: ”Det är
en studievägledare som söker dig”.
– Då vet den intagna att det inte är advokaten eller
någon annan som ringer. Det är en småsak, men en viktig
sådan. Istället för att börja med att reda ut missförstånd
kan vi inleda ett samtal. Det är uppförsbacke direkt om
de häktade inte får information om vem som är i andra
luren.
Något som försvårar arbetet är att hon måste få
klartecken från åklagaren varje gång hon vill kontakta en
skola för att kunna följa upp en persons skolgång. Hon
vill snabbt få information från skolor för att kunna komma igång med studievägledningen. Ett generellt beslut
vore önskvärt. O
25
Psykologen Anna Olsson på ungdomshäktet
i Göteborg har stor erfarenhet av effekterna
av att frihetsberöva unga. Här delar hon med
sig av sina lärdomar.
A G N E TA S L O N AW S K I / T E XT S O F I A S A B E L / F O T O
8
LÄRDOMAR
OM BARN
I HÄKTE
Vi ska inte isolera
1 barn. Det är fullständigt vanvettigt.
Isolering är
ISOLERING = LIVSKRIS
det strängaste straffet du kan utsätta en människa
för. Det blir jätteallvarliga effekter av det. Barnen
stänger av. De går in i en bubbla där fantasier och
rädslor frodas. De får ångest. De blir deprimerade.
De regredierar.
Som ung har
2 du i regel inget försvar mot vanmakten.
Du får
MAKTLÖSHET BLIR VARDAG
duscha tre gånger i veckan och du får mat serverad
på bestämda tider. Du har väldigt lite kvar av det
som du brukar ha i din vardag. Du kanske inte får
ha kontakt med din familj. Barn har oftast inte
några strategier för att möta detta.
Det vi inte
3 vet något om, fyller vi gärna på med katastrofOVISSHETEN ÄR NEDBRYTANDE
tankar. Det skapar ångest. Det är en traumatiserande och otrygg situation. Många barn här är i uppenbar chock. Därför är det viktigt att få diskutera med
någon. Min stora roll är att härbärgera tankar och
att få ordning på kaoset i huvudet.
Jag har
4 kommit fram till att en av mina viktigaste
MIN UPPGIFT ÄR ATT BEVITTNA
uppgifter är att bevittna; att jag står här bredvid
dig och ser ditt ofantliga lidande. När varken tröst
eller behandling eller några ord räcker till. Det kom
jag fram till efter att ha stått framför en människa
som skulle utvisas.
låter alltid
5 patienten styra samtalet. Vad vill Jag
du ha hjälp
SAMTALET ÄR AV STOR VIKT
med? Signalerar att jag är en vuxen person som
tål att du är ledsen eller arg. Jag tar emot det och
visar att du är i trygga händer med mig. Jag har lärt
mig att för många unga är det en ny erfarenhet att
samtala med en vuxen person.
Jag hade inte
6 tänkt så mycket på det innan jag började
på
TYSTNADSPLIKT ÄR A OCH O
ungdomshäktet. En del frågar om vi är avlyssnade.
Det tar ett tag innan de vågar lita på mig. Ett sätt
är att vara transparent. Jag är öppen med mig själv.
Om jag inte kan svara på en fråga, så säger jag det.
Jag har ingen annan agenda än att stötta.
Ibland
7 går jag in som en förälder. En del barn gråter
OMSORG SIGNALERAR TRYGGHET
efter sin mamma. Då kan jag gå praktiskt tillväga
och bädda sängen, eller hämta en kopp varm choklad eller ge en kram. Det är basala funktioner som
fungerar med människor i trauma. Ibland räcker det
att jag sitter bredvid dem på sängen och är tyst.
»Det är förfärligt
att låsa in barn«
26
8 förvånad över att så få människor vetJagomäratt
SVERIGE STRUNTAR I KRITIKEN
vi kan häkta barn på obestämd tid i Sverige. Både
FN:s Barnkonvention och Europarådets kommitté
till förhindrande av tortyr kritiserar det. Det är
intressant att vi kan strunta i internationell kritik
och tumma på de mänskliga rättigheterna.
OMKRIM 4/2015
KRÖNIKA
Det måste gå rätt till vid frihetsberövanden.
Pedanteri och empati behövs när
övervakningsnämndens beslut verkställs.
ERIK RUNE,
tidningstecknare
och kansliassistent
i frivården.
Att se det stora allvaret
i ett frihetsberövande
J Men det räcker inte.
Det som saknas är inlevelse.
Ett av skälen till att jag också åtog mig
övervakningsuppdrag var att jag ville veta
hur mitt arbete konkret påverkar klienterna.
Som lekmannaövervakare har jag fått uppleva
allvaret i de beslut jag administrerar, när man
ser det från klientens perspektiv.
Alltför sorglös – som det skulle visa sig – besökte jag häktet Huddinge en höstkväll för att
möta klienten. Övervakningen hade pågått en
tid och jag hade lärt känna henne tillräckligt
för att kunna föra avspända samtal. Jag hade
bestämt mig för att besöka henne länge – för
att skänka tid, för att ge henne en annan tid än
den hon måste ha när jag inte var där. Jag hade
inte bråttom och det vet jag att hon förstod.
Med mig hade jag tidskriften Forskning &
Framsteg eftersom hon läste den och ofta
undervisade andra, inklusive mig, om vad som
stod i den.
När tiden började rinna ut sa jag att jag
tänkte komma tillbaka till helgen och då ha
med mig ytterligare tidskrifter.
Men det föll inte i god jord, inte alls. Jag
OMKRIM 4/2015
E R I K R U N E / I L LU ST R AT I O N
ag arbetar med övervakningsnämnden. Där är det viktigt att ingen klient
frihetsberövas felaktigt. Det är mig
det beror på som administratör att
allt går rätt till. Självklart är även
andra inblandade i detta men om jag
inte tänker att allt beror på mig ökar
risken att det slutar olyckligt. Jag vill mobilisera allt mitt pedanteri i rätta frihetsberövanden.
I Frankrike på 1700-talet – före revolutionen – fanns Lettre de cachet, en häktningsorder in blanco som användes av adliga familjer
för att placera vanartiga söner på Bastiljen.
Lettre de cachet var ett av de missbruk som
1789 års revolution avskaffade. Jag tycker om
att säga att jag bekräftar den landvinningen
genom en pedantisk inställning till övervakningsnämndens beslut om omhändertaganden.
förstod ingenting. Den goda stämningen var
borta. Hon tittade åt ett annat håll och ville
inte prata mera med mig. Jag insåg att jag hade
begått ett stort misstag, men jag hade ingen
aning om vad det kunde vara. Hon fördes iväg
utan att något blev sagt om det tråkiga slutet
på mötet.
Senare, när vi satt på det vanliga kaféet och
hon var på fri fot igen fick jag veta vad som
hade hänt.
Även om det var så att hon skulle vara kvar
på häktet ända fram till helgen då jag lovat att
komma tillbaka, så fick jag inte säga det. För
hon visste – verkligen visste – att hon skulle
släppas redan samma kväll. Det var det enda
som fanns för att orka stå ut. Och det spräckte
jag genom mitt tanklösa prat!
Klienterna sitter faktiskt på Bastiljen.
Någon har använt ett Lettre de cachet och
fått dem inspärrade.
Det jag kan göra är att se till att allt blir
rätt. Och kanske skänka tid någon gång.
» Jag insåg
att jag hade
begått ett
stort misstag, men jag
hade ingen
aning om
vad det kunde vara.«
27
REP
PORTA
AGE
VÄRLDENS
MEST HUMANA
FÄNGELSE
K ATA R I N A L U K S E P P / T E XT H E N R I K W I T T / F O T O
28
OMKRIM 4/2015
OMKRIM 4/2015
29
REPORTAGE
INSPELNINGSSTUDIO. Här skapas musik av intagna och personal.
Anstaltens personalkör har lagt upp
sin senaste film på Youtube.
»Styrkan ligger i en
mängd aktiviteter
för de intagna«
Are Höidal,
fängelsechef
på Halden
fengsel.
F ängelset i Halden är Nordens modernaste
fängelse. Arkitekturen är genomtänkt och
materialen påkostade. Mer lyxigt spa än fängelse, ansåg kritikerna när Halden fengsel stod
färdigbyggt 2010. Under fem år har besöken
avlöst varandra. Fängelsechefer från när och
fjärran, liksom internationella medier, vill
se hur norrmännen bedriver modern kriminalvård.
Halden har beskrivits som världens mest humana
fängelse av magasinet Times.
− Humant? Javisst! En modern byggnad behöver
inte nödvändigtvis se ut som ett fängelse, menar
fängelsechefen Are Höidal. Det kunde lika gärna varit
en skola eller en psykisk institution. Det är bara muren
och en massa kameror som gör den här byggnaden till
ett fängelse.
Fängelsechefen påpekar att de intagna märker av att
de befinner sig i ett högsäkerhetsfängelse. Visserligen
finns varken concertinatråd eller avskräckande elstängsel, men rutinerna och strukturen finns där. Och
personalen är ständigt närvarande.
− Vi har väldigt lite våld och aggression, sällan slagsmål eller hot. Inga rymningar. Fängelsechefens högra
hand, Lasse Andresen, knackar i trästolen för att vara
på den säkra sidan när det talas rymningar.
De två summerar anstaltens femåriga historia: Först
nyanställningar, personalutbildning och uppstart.
Två slitsamma år för att få allt på plats, men nu sitter
rutinerna. Tekniken? Har fungerat fint hela tiden.
Enligt cheferna ligger Haldens styrka i mängden av
aktiviteter som sysselsätter de intagna. Och den goda
tonen mellan intagna och personal.
Det finns ingen traditionell fängelseindustri utan
flera mindre verkstäder, där man också bedriver
utbildning. Det har inte sparats på krutet; lokalerna är
ändamålsenliga och väl utrustade. Allt fokus ligger på »
Halden fengsel
258 intagna.
340 anställda, varav 290 är kriminalvårdare. Övriga är
exempelvis lärare, sjukvårdare, präst, bibliotekarie.
30
OMKRIM 4/2015
MEDIAVERKSTAD. Svein
Pedersen och Anders Johansson
är mångsysslare inom trycksaksproduktion och erbjuder bland
annat kurser i Indesign, Photoshop och starta-eget-kurser.
I HALDEN UTBILDAS svetsare, rörläggare, cnc-operatörer, produktionstekniker, plåtarbetare och maskinarbetare. De intagna gör gesällprov och får
med sig certifikat och betyg som kan
ge jobb på utsidan.
Sommaren inleds med
grillparty. Varje onsdagseftermiddag är reserverad
för personalmöten och då
är alla intagna inlåsta.
OMKRIM 4/2015
31
REPORTAGE
KLÄTTERVÄGG. Gympasa-
len fungerar som samlingssal
med plats för sittande gäster.
Här ges en rad teater- och
musikalföreställningar.
KONST PÅ RASTGÅRDEN . Konstnären
Dolk är en anonym
norsk graffiti-konstnär,
Norges egen Banksy.
»
DAGLIG RUTIN:
7.30 Upplåsning.
8.30–15 Arbete.
11–11.30 Lunch, matpacke på verkstaden.
15–15.45 Middag på
avdelningen.
15.45–16.45 Inlåsning, en timmes
paus för anställda.
17.45–20.30
Uteaktiviterer,
idrottsavdelningen,
promenadgården
eller på avdelningen.
20.30 Inlåsning.
»Vi har
väldigt lite
våld och
aggression,
sällan slagsmål eller hot.
Inga rymningar.«
32
att förbättra intagnas kompetens och rusta dem inför
frigivningen.
− Här har alla något att göra, säger Are Höidal när vi
kliver in genom dörren till verkstadshuset.
Till vänster en billyft. Verkstaden servar anstaltens
bilar och de intagna får lära sig meka, även personalens
bilar får sina däck bytta här. Därefter ser vi nybyggda
bodar och lekstugor i träverkstaden, här utbildar man
i trä. Den som vill kan beställa möbler och annat de
tillverkar på anstalten i en butik på nätet.
− Sammanhållningen blir så jättebra. Och så sjunger
vi på personalmötena.
Mer traditionella sysslor som rengöring, tvätt,
gräsklippning, reparation och underhåll utförs också
av intagna. Men fantasin hos cheferna är stor och de vill
utveckla verksamheten.
− Vi funderar på att skaffa djur, kanske getter eller
kaniner. Att jobba med djur har god effekt för dem som
isolerar sig.
Restaurang- och storhushållsutbildningen håller
hus i ett kök i samma byggnad. Vi får veta att snart öppnas en restaurang i fängelset, för att kunna utbilda servitörer. Are Höidal viftar med anstaltens egen kokbok
”Ärlig mat i Halden Fengsel”. Recepten är framtagna i
fängelseköket, medan boken är formgiven och tryckt
i den grafiska medieverkstaden några dörrar längre
bort. Det finns också verkstäder för hantverk och andra
konstnärliga sysslor såsom måleri och keramik.
Så här långt liknar anstalten mest en folkhögskola
med skapande som profil.
I samma byggnad som utbildningarna genomförs
finns också skola, bibliotek och representanter från
arbetsförmedling, försäkringskassa, och socialtjänst.
Klockan är över 12 och vi hör hög musik från gårdsplanen. I solen utanför kulturhuset har hela personalstyrkan samlats. Några njuter redan av lunchen i
solvärmen medan andra köar för en hamburgare i röken
från kolgrillen. Sommaren inleds med ett grillparty!
Varje onsdag klockan 12–15 är reserverad för personalmöten och då är alla intagna inlåsta. Onsdagseftermiddagar viks för utbildning, brandövning, planering,
första-hjälpen, fysiska aktiviteter, inbjudna föredragshållare, et cetera. Programmet spikas årsvis, senast
talade Fredrik Skavlans bror, som är läkare, om de höga
sjuktalen i Norge.
Jämfört med Sverige har Norge ett högt sjuktal. Omkring 7 procent är medelvärdet i Norge, Halden fengsel
har 8 procent, men har ambitionen att komma ner till
5 procent. Någon karensdag finns inte.
Nästa stopp under rundvandringen är en studio.
Radio Inside är fängelsets egen radiokanal. I samarbete med närradion i Halden sänder man radio och gör
egna program. I studion kan man spela in musik och
lägga på röster. Det finns även datorer för att komponera musik.
Are Höidal visar en film om en musikal som anstalten satt upp. Alla intagna fick bjuda in varsin gäst till
musikalens tre föreställningar. Det ska sägas att sånginsatserna imponerade. Men det viktiga var att arbetet
engagerade så många personer. Förutom de duktiga
solisterna arbetade musiker, dansare, formgivare,
scenografer, kökspersonal och en hel kör. Dessutom
inspelnings- och studiopersonal och personer som
dokumenterade och marknadsförde musikalen.
Arbetet fick flera goda bieffekter. Inte minst stolthet.
Personalkören lever vidare och har uppträtt på flera
chefsmöten och i utbildningscentret Krus, liksom på
justitieministerns julfest. Nästa utmaning för kören är
Kumla. Ett körslag mot anstalten Kumlas personalkör
sker i november.
Vilket betyg sätter intagna på Halden Fengsel?
− Det får bli 10 av 10 möjliga. Det värsta har redan
hänt, jag sitter ju i fängelse. Att vara här är mer positivt än negativt. Jag har en otroligt god kontakt med
personalen, de snackar med mig som en medmänniska,
säger Erik.
Vi träffar honom i det kombinerade köket och
vardagsrummet för avdelningens tolv intagna. Hans
uppdrag är att städa, sedan ska han värma köttbullar
och potatis till de övriga som släpps ut klockan 15.
När Erik visar sitt rum är vi utom hörhåll för fängelsecheferna så vi passar på att fråga vad övriga intagna
tycker om fängelset. Erik menar att alla intagna inser
att de har det bra. Många klagar ändå, men de vet om att
de är priviligierade på Halden.
Eriks tolv kvadrat har egen kaklad toa med dusch, kylskåp och fint ljusinsläpp från ett stort fönster som vetter
mot skogen. Han planerar att studera när han släpps och
hoppas hitta ett liknande studentrum i Oslo. O
OMKRIM 4/2015
Körledaren Mona Lande leder
personalkören. Cheferna
Lasse Andresen och Are
Höidal uppmuntrar till
kreativa och sociala aktiviteter. Att sommaren börjar firas
med en grillad burgare.
»Att vara här är mer positivt än negativt. Jag
har en otroligt god kontakt med personalen,
de snackar med mig som en medmänniska.«
Intagne Erik ger sitt betyg på Halden fengsel
1 Besöksvillan som är reserverad för intagna med
barn är alltid fullbokad.
2 Träd och blåbärsris. Naturen är bevarad runt fängelset och utsikten från fönstren är ofta bedårande.
3 Bibliotek med generösa öppettider.
4 En dansk trädgårdsarkitekt har skapat en grön
oas på anstalten.
1
2
3
4
OMKRIM 4/2015
33
FRIVÅRDEN
Visionsrummet är ett stort smörgåsbord. Broschyrer från folkhögskolor samsas
med matlagningskurser och Kronofogdens information om skuldsanering.
Rummet hjälper klienter att förbereda sin framtid utan missbruk och kriminalitet.
Från väntrum
till visionsrum
34
OMKRIM 4/2015
9
TIPS OM
VISIONSRUM
INREDA rummet
1 BÖRJA
med hyllor, dator och
eventuella skrivare.
INFORMA2 BESTÄLL
TION från myndigheter,
företag, frivilligorganisationer, fritidsföreningar och
kommuner.
INFORMATIO3 HÅLL
NEN levande!
UTSE PERSONAL på
4 frivården
som ansvarar för
visionsrummets uppbyggnad
och drift.
SAMORD5 KONTAKTA
NAREN för visionsrum
på RFS. Få råd, stöd och
hjälp.
GÄRNA
6 KONTAKTA
ett frivårdskontor som
redan har ett visionsrum. På
Krimnet finns en lista över
befintliga visionsrum och
massor med tips på vägen.
BOKA DATUM för
7 festlig
invigning med
RFS:s samordnare, chef och
personal.
ENGAGERADE
8 FINN
personer och sam-
hällsaktörer som kan bidra
med sin tid och information.
Lämpliga kontakter är bland
andra: Lokalförening i RFS,
Riksförbundet Attention,
IOGT-NTO, Hela Människan,
X-Cons, NBV, Sveriges
Kristnas Råd och Kris.
Ett visionsrum på frivården ger klienter
möjlighet att knyta positiva kontakter.
Emma Heimer och Mathias Edquist
berättar att arbetsförmedlaren som numera finns på frivården har uppdaterat
materialet i väntrummet på frivården
i Örebro.
OMKRIM 4/2015
UPPMUNTRA lek9 mannaövervakarna
att
använda visionsrummet
med klienten.
35
allas är en bra förebild, speciellt kanske för killar med invandrarbakgrund. Han lär ut viktiga saker som hur man ska bete sig.
Sebastian Larsson, 23, blev trött på att sitta still och
började jobba med rekonden. Han har fast jobb nu
och servar 10–15 bilar om dagen.
Bengt Björkman får sin bil servad av
Soran Ljubsavljevic, som startade
bilverkstad i Kris regi förra året. Nu
har han flera kunder varje dag. ”Både
rekonden och verkstaden har kvalitet
och bra priser. Och garanti. Är inte
kunden nöjd får de komma tillbaka.”
”Jag älskar att vara här. Jag stryker och tvättar
och hänger upp grejor snyggt.” Carli Svensson
hoppas få lönebidrag så hon kan fortsätta jobba
i secondhandbutiken efter sin praktik.
36
I Kris samlingslokal lagar Valentina
Gunnarsson goda luncher för 20 kronor
portionen.
Leila Tatlicioglu är motivatör
för tjejer i Unga Kris Power, och
är bland annat handledare i
streetdance. Robert Medved är
projektledare.
Dardan Gashi, 20, har fått
stöd att läsa upp matte och
tänker läsa på högskola hösten
2016: ”Att avsluta gymnasiet
bland ungdomarna här är ovanligt. Utan hjälp hade jag bara
stått och hängt i centrum.”
OMKRIM 4/2015
FRIVILLIGA KRAFTER
I Halmstad ligger Kris största lokala förening. Här erbjuds före detta
kriminella utslussboende, jobb på bilrekond, bilverkstad, flyttfirma
och flyttstäd och i en secondhandbutik, allt drivet av Kris själva.
Det går bra nu –
Kris har skäl att fira
ANNICA ADOLFSSONF R E I J / T E XT
ANNA-LENA LUNDQVIST
/ F OTO
Enligt Paul
Barath har Brå
räknat ut att för
varje krona som
Unga Kris har
fått har samhället sparat 87
kronor.
OMKRIM 4/2015
I
år firar Kris i Halmstad tioårsjubileum och Paul
Barath, ordförande i Halmstad och kassör för
RiksKris, var med när de startade i en pytteliten
lokal sponsrad av kommunen.
– Första året åkte polisen förbi nästan dagligen
för att kolla upp oss. Men ett år senare kom de in
på en fika då och då istället.
Föreningen har växt sedan dess. Nu har de 22
anställda som tillsammans driver föreningslokalen,
studiecirklar, lunchbespisning och alla sociala företag,
som ger jobb till dem som inte kan få ett. Utslussboendet består av fyra platser med gemensamt hushåll, som
bland annat Kriminalvården hyr, och en lägenhet med
självhushåll.
– Vi blir också inhyrda av kommunen för att leda
studiecirklar och att föreläsa på skolor och högskolor.
Dessutom plockar frivården gärna övervakare från oss.
Det krävs mycket arbete för att driva en verksamhet
av den här storleken och Paul säger att framgången
beror på bra medarbetare.
– Vi har haft tur med folk ända sedan början. Vi måste
ju visa oss dubbelt så bra som andra företag för att
lyckas. Sedan är förutsättningen ett bra samarbete med
kommun, polis och andra myndigheter. Det har vi haft
här hela tiden.
Unga Kris i Halmstad arbetar just nu med projektet
Unga Kris Power. Med lokaler i området där allmän-
nyttan ligger, försöker de ge ungdomar en meningsfull
fritid, och stöd i kontakten med arbetsförmedling, skolor och myndigheter. Projektet sponsras av Allmänna
Arvsfonden.
– Ungdomarna kommer in till oss ensamma, eller så
kommer de med kompisar. Under de 2,5 år som projektet pågått har vi stöttat ett femtontal ungdomar till
att få anställning och lika många har läst vidare, säger
Robert Medved, projektledare och anställd på Kris.
– Vi gör på många sätt samma som Arbetsförmedlingen, förutom att vi har en annan kunskap och erfarenhet.
Vi kan individanpassa efter behov. Så mycket handlar
om utanförskap, så vi stöttar med att skapa nätverk.
Den egna viljan hos ungdomarna är alltid motorn för
att det ska fungera. Det finns två anställda motivatörer
för tjejer och killar och projektet driver kaféverksamhet
för att locka ungdomar.
– Vi lägger stor vikt vid självbestämmande, integritet och självkänsla och alla som kommer hit får gå en
studiecirkel med det som tema.
Projektet lider mot sitt slut, men är mycket uppskattat av både ungdomar och bostadsbolagen runt
omkring.
– Vi samarbetar redan med kulturförvaltningen här
och vi samtalar just nu med bostadsbolagen för att
förhoppningsvis få till en permanent verksamhet, säger
Robert Medved. O
37
VETENSKAP
Hur påverkar missbruk och psykisk sjukdom kriminalitet på kort och lång sikt?
Det har Mats Fridell, professor i psykologi vid Lunds universitet med
mångårig erfarenhet av kliniskt arbete med narkomaner, sökt svar på.
I nära 40 år har han följt drygt 1 400 narkomaner.
PSYKISK
STÖRNING
UPPTÄCKS
FÖR SÄLLAN
ANNE JALAKAS
/ T E XT
»Det ser
jag som ett
misslyckande från vården. Ibland
kan tvångsvård inom
SiS eller
kriminalvård
bli första
gången som
exempelvis
adhd kunnat
utredas och
behandlas.«
38
R
apporten ”Narkotikaberoende och psykisk
störning” ger en dyster
bild av psykisk sjukdom,
personlighetsstörning,
hög kriminalitet och överdödlighet.
− Att skilja ut vad som utmärker de
missbrukare som finns i Kriminalvården har varit viktigt. Det krävdes
också ett stort och väl avgränsat
material för att kunna bedöma olika
typer av samsjuklighet. Att nära 800
personer kunnat diagnostiseras för
personlighetsstörning har varit en
unik tillgång, säger Mats Fridell.
Han delar in missbrukarna i
samhället i tre grupper. Den största
består av dem med främst alkoholberoende eller tablettmissbruk. De
finns sällan på anstalt. Och få av dem
finns med i studien. Grupp två har
en psykisk sjukdom från början samt
dessutom missbruk, alltså dubbeldiagnos. Det gäller 30–40 procent
av psykiatrins patienter. Personerna
finns ofta inom rättspsykiatrin men
är mindre vanliga på anstalterna.
Grupp tre med huvudsakligen narkotikamissbruk i kombination med
kriminalitet utgör däremot en stor
grupp på fängelserna.
Studien omfattar alla som skrevs
in för avgiftning på S:t Lars sjukhus
i Lund 1970–1995. Flera olika droger
har bedömts genom övervakade
urinprov. Samtliga journaler har
gåtts igenom och diagnoserna har
granskats samt översatts till modern
terminologi (ICD-10).
Patienterna, som följts till 2012,
har haft tunga liv. Många har börjat
redan i 12–13-årsåldern med droger
och avvikande beteende och tidigt
kommit in i kriminalitet. Hälften har
vuxit upp med missbruk i familjen
och hälften har haft någon familjemedlem med psykisk sjukdom.
Överdödligheten är hög. Cirka 40
procent dog innan de fyllt 40, ofta
genom överdos, och över hälften har
någon gång försökt ta sitt liv.
− En av de viktiga saker vi visat i
detta jättematerial är att de tunga
narkomanerna i Kriminalvården inte
liknar dem med dubbeldiagnos som
diskuterats så mycket, säger Mats
Fridell.
− Att de också har psykiska störningar upptäcks inte utan undersökning och problemet är att de så
sällan är diagnostiserade. Det ser jag
som ett misslyckande från vården.
Ibland kan tvångsvård inom SiS eller
kriminalvård bli första gången som
exempelvis adhd kunnat utredas och
behandlas.
Sju av tio i studien var män. De
vanligaste drogerna var heroin och
amfetamin följt av hasch. Sju av tio
var sprutnarkomaner och lika många
blandmissbrukare.
Forskning visar att i kliniska material som detta är den vanligaste diagnosen personlighetsstörning (cirka
75 procent), depression och ångest
(20–60 procent), psykoser (15–20
procent) och adhd (20 procent).
Mats Fridell, professor i psykologi.
Sex av tio i studien hade personlighetsstörning samtidigt med annan
psykisk sjukdom.
− Ofta rör det sig om antisocial
personlighetsstörning. Det är ingen
psykisk sjukdom i klassisk mening
och inte samma sak som psykopati.
Man vet att både ärftlighet och miljö
har stor betydelse. Eftersom det saknas behandling har intresset för den
här typen av samsjuklighet varit lågt.
Men den får stora konsekvenser, inte
minst för relationerna med andra,
säger Mats Fridell.
− För Kriminalvårdens personal är
det viktigt att veta att de här människorna inte självklart fungerar eller
tänker som vi andra. De kan vara
väldigt manipulativa. Vissa är charmiga och övertygande för att de inte
har skamkänslor som vi andra. Andra
möter dig med förakt och det gäller
att inte ta det personligt. Om klienten som förolämpar dig samtidigt ser
jätteledsen ut kan man fråga, är detta
hela sanningen om hur du mår?
All manipulation görs inte i
vinstsyfte. Och för att hantera detta
OMKRIM 4/2015
Kort om forskning
Kriminalvårdens
FoU-dagar i Norrköping
O Årets FoU-dagar äger rum 16–17
september i Norrköping.
Forskningsdagarna har fokus på
evidens och psykisk ohälsa.
Läs om de senaste rönen i nästa
nummer av Omkrim, nr 5. Denna
tidning trycks samtidigt som forskningsdagarna.
Hjälper lärare
ge rätt feedback
O Konkret beröm som ”du valde rätt”
fungerar bättre i en lärandemiljö än att
säga ”du är smart”.
Det är en av många slutsatser som
presenteras i en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet, som
undersökt hur olika typer av feedback
påverkar prestationen samt hur elevernas attityd påverkar motivationen att
slutföra uppgifter.
Lagom till skolstarten presenterar Alva Appelgren sin avhandling
som kan hjälpa lärare att ge bättre
feedback till elever och öka deras
motivation att slutföra uppgifter i
större utsträckning.
räcker det inte med teknik. Mats Fridell anser att personalen har mycket
att vinna på att läsa av känslorna hos
dem man möter och att ge akt på
sina egna reaktioner.
Att psykiskt sjuka missbrukare
generellt skulle vara våldsamma är
en myt som forskningen slagit hål
på. Generellt är psykossjuka inte farliga utom ibland, i akutsituationen.
Psykos i kombination med missbruk
ökar risken för våld men trots detta
är det få med psykossjukdom som
dömts för våldsbrott. Tidigare våldsbrott ökar dock risken för våld.
− I vårt material begås flest brott
av narkotikamissbrukare utan psykisk sjukdom. Antisocial personlighetsstörning ökar däremot brottsnivån med nära tre gånger.
Många fungerar utmärkt så länge
de är på anstalt. Men när de kommer
ut går det åt skogen.
− Att avgifta räcker inte, ofta fortsätter de att vara kriminella även om de
slutar droga. Utmaningen är att hjälpa
dem att klara sig även utan vård.
Mats Fridell, som också sitter
i Kriminalvårdens vetenskapliga
OMKRIM 4/2015
råd, är positiv till Kriminalvårdens
behandlingsprogram och att alla
intagna får del av dem. Han tror att
resultaten skulle kunna bli bättre om
man valde ut dem med störst chans
att lyckas. Men det är en strategifråga.
− Samtidigt är det så att alla kan
förändras och vi kan inte i förväg
veta vilka. Vår stora utmaning är
att hitta de 10–15 procent som kan
förbättras om vi behandlar dem på
rätt sätt. Jag har själv sett hur någon
som betraktas som ett hopplöst
fall börjat fungera mycket bättre.
Det handlar inte om trolleri utan
om kunskap. Att skapa en allians är
centralt i vårt arbete.
Mats Fridell hoppas att hans
forskning ska leda till bättre utredningar och bedömningar och att
intresset för samsjuklighet också
kopplas till kunskaper om att olika
problempersoner kan behöva bemötas på olika sätt. O
FOTNOT: Narkotikaberoende och psykisk
störning, projektnummer 2007:9. Författare
Mats Fridell, tillsammans med Morten Hesse
och Anna Nyhlén.
Stort vårdbehov
hos intagna
O I en masteruppsats från Högskolan
i Borås har sjuksköterskor i Kriminalvården intervjuats om hur de kan
främja hälsan hos intagna. Intervjuerna visade att sjuksköterskans arbete
påverkas av den stora mängden
hälsoproblem hos de intagna, det
höga säkerhetstänkandet och att en
stor del av sjuksköterskans arbete är
ensamarbete.
I Kriminalvården är mötet med
patienten viktigt. Att skapa förtroliga
kontakter är en förutsättning för att
kunna arbeta förebyggande och främja
hälsa.
Adhd och pillerboomen
O Vetenskapsradion granskar läkemedelsbehandlingen av adhd. Förskrivningen av preparat har ökat kraftigt i
Sverige under de senaste tio åren, och
många med diagnosen börjar med
centralstimulerande medel i tidig ålder.
Samtidigt finns få studier om långsiktiga effekter av medicinering under
uppväxten och in i vuxenlivet.
–De långsiktiga effekterna har vi
fortfarande inte helt klart för oss, säger
Bror Jonzon på Läkemedelsverket.
39
VETENSKAP
I framtiden ska alla Kriminalvårdens klienter genomgå en enhetlig
riskbedömning. Men hur går det egentligen till idag? Vi låter en av
landets mest erfarna riskbedömare av långtidsdömda våldsbrottslingar,
psykologen och forskaren Peter Johansson, reda ut saken.
RISKBEDÖMNING
ÄR EN
FÄRSKVARA
ULRIKA PERSSON
/ T E XT
Peter
Johansson.
40
P eter Johansson har i snart
tjugo år varit en nyckelspelare när det gäller
riskbedömningar inom
Kriminalvården. Som
psykolog på Riksmottagningen på Kumla har han
gjort tusentals riskbedömningar av
de vålds- och sexualbrottsdömda
män som passerat där.
– Vi var pionjärer på att göra strukturerade bedömningar i stor skala,
även internationellt sett. Sedan dess
har riskbedömningar slagit igenom
på bred front, både inom praktik och
forskning, vilket är fantastiskt, säger
han.
När en klient kommer till Riksmottagningen på Kumla görs alltid
en riskbedömning. Första steget är
insamlande av data.
– Man samlar in allt man kan komma över. Det kan vara utdrag ur belastningsregistret, rättspsykiatriskt
utlåtande, läkarundersökningar,
test av begåvningsnivå och tidigare
verkställighetsdata om hur klienten
har skött sig förut.
För att kunna bedöma hur hög
risken är att återfalla i samma typ
av brottslighet använder man sig av
olika metoder eller instrument. Vanligast är HCR20, som används vid
våldsbrott. Den omfattar 20 riskfaktorer som antingen är statiska; som
debutålder vid våldsbrott, tidigare
brottsmönster och eventuella kända
psykiska störningar. Eller så är
de dynamiska och kan därmed
förändras över tid. Här nämner
Johansson missbruk samt förmåga
till impulskontroll.
Det kan ta ett par dagar att gå igenom allt material för riskbedömaren.
– Generellt gör man också en
intervju med den intagne, för att
fastslå graden och typen av eventuell
personlighetsstörning eller annan
psykiatrisk problematik. Det kan
utgöra viktiga riskfaktorer för våldsbenägenhet.
Den sammanvägda bedömningen som sedan görs mynnar ut i att
klienten bedöms ha låg, medel eller
hög risk för brottsåterfall. Det utgör
i sin tur ett viktigt underlag när man
beslutar om klientens placering och
särskilda villkor.
Huvudsyftet är att se till att
klienten placeras på så sätt att han
inte återfaller i brottslighet. Men
dagens strukturerade riskbedömningar tar även fasta på att Kriminalvården ska försöka minimera
eller avlägsna riskfaktorer, genom
att exempelvis välja rätt behandlingsprogram.
Idag krävs att bedömaren är psykolog eller psykiater, samt specialutbildad på aktuell metod. Det nya,
för Kriminalvården unika, riskbedömningsinstrument som Peter
Johansson varit med och utvecklat
i sin nuvarande roll som anställd på
Instrumentcentrum på huvudkontoret, ska däremot kunna användas
även av andra yrkesgrupper. Handläggare inom såväl häkte, anstalt
samt frivård ska få utbildning på
verktyget, som fått namnet RBM-B,
eftersom det utgår från risk, behov
och mottaglighet och sista B:et står
för bedömning.
Målet är att samtliga nyintagna
klienter ska genomgå en i grunden
likvärdig riskbedömning, men av
olika omfattning. Peter Johansson
OMKRIM 4/2015
Stockholm
Criminology
Symposium
Tillfället gör tjuven
O Stockholmspriset i kriminologi
som delades ut på symposiet gick
i år till Ronald V Clarke och Patricia
Mayhew för forskning inom situationell
brottsprevention.
– Deras forskning har gett oss
förståelse för tillfällesstrukturens
betydelse för människors handlingar.
Vi har fått bättre förutsättningar att
förebygga brott, och de har bidragit till
den generella kunskapen om människans natur, sa Jerzy Sarnecki, professor
i kriminologi.
Vid en plötslig nedgång av självmord
genom gas i England och Wales på
1960-talet visade Clarke och Mayhew
att nedgången berodde på att gasens
kemiska sammansättning ändrats. Slutsatsen av detta blev att om man ändrar
de praktiska möjligheterna att utföra
vissa handlingar är chansen stor att de
inte kommer att äga rum alls.
Symposiet inspirerade
förutspår att detta blir verklighet
inom bara några år.
Det är dock inte enbart vid intag
som riskbedömningar genomförs
inom Kriminalvården.
– Det är en färskvara och inför
bland annat permission kan man behöva göra en ny. Särskilt om personen uppvisat ett tydligt mönster av
anpassning, eller tvärtom misskött
sig allvarligt, förklarar Johansson.
Hur hög tillförlitlighet har då en
riskbedömning? Enligt Johansson är
utfallet av moderna metoder åtminstone 20–25 procent bättre än slumpen,
när det gäller att förutse en persons
risk att återfalla i våldsbrottslighet.
Är det tillräckligt bra utifrån de
resurser som läggs ner, anser du?
– Det är en nivå som till och med
kan vara högre än när en person
söker kroppslig vård och diagnostiseras utifrån sina symtom. Och
ingen vill ju att läkare ska sluta ställa
diagnos, säger Peter Johansson.
Han är övertygad om att strukturerade riskbedömningar kommer
att fylla en viktig funktion även
i framtidens kriminalvård.
OMKRIM 4/2015
- Det är visserligen resurskrävande,
men sedan 1980-talet har det gjorts
stora framgångar och dagens bedömningar baseras på framforskade riskfaktorer, med bevisad våldskoppling.
– Oavsett utformning så är ju
grundsyftet med bedömningarna att
de ska bidra till en humanare kriminalvård, betonar han. O
METODER
Strukturerade professionella riskbedömningar är det som främst används inom
Kriminalvården idag. Riskfaktorer med
vetenskapligt säkerställda samband med
framtida våldsbrottslighet viktas, och vägs
samman med fallspecifika, psykologiska
faktorer. Mest känt är instrumentet HCR20
(Historical-Clinical-Risk management-20)
som används vid våldsbrottslighet. Två
andra är SARA (Spousal Assault Risk
Assessment) som används vid partnervåld,
respektive SVR-20 (Sexual Violence Risk20) som används vid sexualbrott.
RBM-B (utgår från Risk- Behovs- och Mottaglighetsmodellen, B:et står för Bedömning) är
den nya metod som snart ska tillämpas inom
hela Kriminalvården, på samtliga nyintagna
klienter. Ersätter tidigare metoder och ska
kunna göras även av andra än psykologer.
Källa: Kriminalvården
Niklas Långström,
nationell vetenskaplig rådgivare i
Kriminalvården,
vad gjorde du på
årets symposium?
–Jag planerade,
samordnade och
modererade Kriminalvårdens två egna
seminarier. Coachade presentatörerna
och gjorde också två egna presentationer.
Vad var mest intressant?
–Att visa upp kriminalvårdsrelevant
forskning och forskningsbaserat
utvecklingsarbete.
Vad är det bästa med symposiet?
–Närheten, möjligheten för många att
delta och träffa andra aktörer i rättsväsendet samt få visa upp vår FoU.
Lowisa Svedling,
handläggare för
Kriminalvårdens
forskning och
utvärdering. Hur
var årets upplaga
av symposiet?
–Stämningen
var, som alltid, förväntansfull,
inspirerande och positiv. Symposiet
är ett gyllene tillfälle att presentera
Kriminalvårdens forskning men även
att knyta kontakter med andra myndigheter och länder. Min personliga
favoritföreläsning handlade om
nätmobbning och nättrakasserier.
41
RUNTiKRIM
I avdelningen Runtikrim kan du
läsa om stora och små händelser
från hela landet. Tipsa gärna om
vad som är på gång just på din
arbetsplats!
omkrim@kriminalvarden.se
Norr
Sthlm
Mitt
Väst
Öst
Syd
Viktiga
bryt i Luleå
På häktet Luleå
har personalen
kommit igång
med isoleringsbrytande
åtgärder. Anna Brännvall
har tillsammans med sina
kollegor ordnat aktiviteter för de häktade.
Bland annat har flera
organisationer besökt
häktet och berättat om
sin verksamhet, man har
även hållit olika föreläsningar och erbjuder
studiepass och cirkelträning.
–Jag
brinner
för träning och
cirkelträningen är
populär. Anna
Mitt jobb Brännvall.
handlar
bland
annat om att hitta aktiviteter som passar alla
och som utförs under
ordnade former. Man får
chansen att umgås, och
vår terapiverksamhet
har varit uppskattad.
Klienterna växer och
kreativiteten blommar
ut. Sysselsättningen
leder också till att de
får chansen att lära sig
nya saker, säger Anna
Brännvall.
Norr
Vilka organisationer har
kommit på besök?
–Vi har haft besök av
Bufff, Aleris, Attention,
Röda Korset, Smittskyddet och RFSU och vi
jobbar på att flera ska
besöka oss.
–Jag gillar verkligen
mitt jobb och vi kommer
att fortsätta arbeta på
det här sättet, avslutar
Anna.
42
Anstalten Gruvberget drog igång i april.
Gruvberget är igång igen
Anstalten
Gruvberget nystartade i april
efter att varit tillfälligt
stängd för en verksamhetsöversyn.
Norr
Hur har starten gått,
kriminalvårdsinspektör
Rolf Johansson?
–Det har gått väldigt
bra. Den tekniska säkerheten har förbättrats och
vi har en ny och utökad
personalstyrka. Dessutom har vi fått nytt golv i
köket. Det enda molnet
på vår himmel är att vi
har för få klienter. Efter
stängningen har vi tyvärr
inte haft samma tillströmning av klienter som
tidigare, så vi vill gärna
ha fler ansökningar!
Vad händer i höst?
–Vi har familjeveckor i november och
december då vi ger åtta
familjer möjlighet att
vistas hos oss. Kursen
riktar sig till män och
de får under tiden här
en unik möjlighet till
samvaro med sin familj.
Sista ansökningsdag är
23 september. Vi har
också en kurs i kost och
motion som vänder sig
till män som är intresserade av att börja leva
ett sundare liv.
–Hit kommer också
klienter med övervikt
men som har svårt att
komma igång med en
hälsosammare livsstil. Vi
har möjlighet att ta emot
18 personer och sista
ansökningsdag är
7 oktober.
Hur ser det ut framåt?
–Vi ser ljust på framtiden. Vi ser kontinuerligt över och förbättrar
våra lokaler, samarbeten
och kursutbud. Närmast
satsar vi på att besöka
anstalter och informera
om möjligheten att söka
till våra kurser. Vi skulle
vilja prata både med
klienter och kriminalvårdare om vad Gruvberget
kan erbjuda. Det är lite
för tidigt att säga om
vi har några överraskningar i kommande
kursutbud, men inom
kort tar vi tag i arbetet
med nästa års kursprogram.
Rolf Johansson.
Läs mer om Gruvbergets
kursprogram och hur man
ansöker på Krimnet.
Två häktade i Luleå kör cirkelträning.
OMKRIM 4/2015
Illustration: Luka Sydstål
Smarta programtavlor
med pratbubblor
På frivården
i Umeå har
man slagit sina
geniknölar ihop och tagit
fram en ny programtavla. Tavlan, som även finns
på anstalten Umeå, anger de olika programmen
Norr
och visar vad modulerna
heter, vilka perioder
deltagarna går samt
hur många som går i
respektive modul. Tavlan
sitter placerad så att alla
frivårdsinspektörer kan
se den och responsen
har varit väldigt bra. Den
är lättöverskådlig och
visar tydligt hur inflödet
ser ut. Pratbubblorna
gör det möjligt för deltagarna att ge feedback till
varandra och sprida ny
information.
Tårtkalas
på Färingsö
I somras bestämde sig Jessica Vestin
för att överraska sina kollegor på
Färingsö.
–Vi har en tradition med fredagsfika varje
vecka då vi turas om att ta med fikabröd. Jag
kände att det vore skoj att överraska mina kollegor och hade med mig en prinsesstårta med
Kriminalvårdsmotiv. Jag gillar att baka tårtor
och faktum är att den här var ganska enkel att
göra, säger Jessica Vestin.
Norr
Österåkerspelen bara växer och växer
De populära Österåker-
Sthlm spelen pågick i somras
under tre intensiva
veckor. Klienterna tävlade mot
varandra i en mängd grenar, såsom fotboll, dragkamp, volleyboll, brännboll, styrkeövningar,
friidrott och tipspromenad.
Med hjälp av planering och engagerad personal genomfördes
tävlingarna i god stämning.
Morteza Bayat som varit
planeringsansvarig berättar om
OMKRIM 4/2015
ett trevligt event.
–Årets spel blev mycket lyckat.
Det är roligt att vi fått brev från
andra anstalter där de vill veta
tävlingsresultat och hur det
gick i de olika grenarna. Spelen
har växt och nu är det både
mottagnings- och behandlingsavdelningen samt paviljongen
som deltar. Klienterna har tränat
hårt och vi har även infört en
seniordag för deltagare som fyllt
40, säger Morteza Bayat.
Morteza
Bayat.
43
FRIDFULL SEMESTERBILD
RUNTiKRIM
Alexandra Aronsson från Karlskrona delar
med sig av en fridfull semesterbild. Det var
en riktig höjdarsemester enligt frivårdsinspektör Aronsson.
− En fika vid Storulvån i Jämtlandsfjällen. Och tänk att sittunderlaget från jobbet
kom till så bra användning. Jag njöööt!
»Storövningen blev väldigt lyckad.
man kan sammanfatta med orden:
övning ger färdighet.«
En av övningsledarna Arben Ahmeti på Hall.
Produktionen
fixade miljömål
Efter ett års hårt arbete fick produktionen
Sthlm på anstalten Hall sitt miljödiplom, enligt
Omkring hundra personer deltog, när insatsstyrkan i region Stockholm sattes på prov
i en storövning.
kraven från Svensk miljödatabas, i början av
juni. Man har infört ett miljöledningssystem, som är
ett verktyg för att skapa ordning i miljöarbetet som
rör produktionen inom tvätteri, keramik, plastindustri och montering/förpackning.
− Vi hoppas att andra verksamheter ska ta efter.
Förutom miljöengagemanget stärker det varumärket
och bidrar till effektivisering och ekonomiska vinster
i verksamheten, säger Olof Vannäs, miljösamordnande kvinsp.
Men Halls ambitioner stannar inte där.
− Det närmaste året siktar vi mot en Iso
14001-certifiering av produktionen, vilket ställer
ännu högre krav på bland annat dokumentstyrning.
Det långsiktiga målet är ett helt igenom certifierat
och hållbart Hall – miljömässigt, socialt och ekonomiskt, säger Vannäs.
”Klienterna” tog över A-huset, men insatsstyrkan lyckades återställa ordningen.
Storövning på Hall
Det är oroligt
Sthlm på avdelningen.
De intagna har
tagit över hela A-huset,
efter att personalen
misslyckats med att
förhandla och sedan
förlorat kontrollen och
tvingats fly. Insatsstyr44
kan kallas in för att
återställa ordning och
säkerhet. Det var scenariot under en storövning
på anstalten Hall i maj,
med insatsstyrkan i
region Stockholm. Trots
iscensatta gisslantagningar och incidenter så
lyckades insatsstyrkan
ro hem uppgiften utan
anmärkning.
–En väldigt lyckad
storövning. Man kan
sammanfatta med orden:
övning ger färdighet, säger
övningsledare, vakthavande befäl Arben Ahmeti.
Olof Vannäs, kvinsp och miljösamordnare, anstaltschef Mats Ehn och Erik Lambis, kvinsp för
arbetsdriften, är stolta över miljödiplomeringen av
Halls produktion.
OMKRIM 4/2015
Foto: Henrik Witt
RUNTiKRIM
Foto: Carina Ryynänen
Som gjort
för aktiviteter
Fabahari Tourai och Karin Svedskog jobbar med att visa kulvertmålningarna
mitt i stan. Ovan ser man containern placerad på Skattetorget.
Syd
Den 16 juni sken solen påpassligt
nog i Kristianstad, då man invigde
anstaltens nya promenadgård och
utegym.
Förarbetet var noggrant. Man hade
rensat upp och forslat bort gammal gräsarmering, plattor och en förbrukad volleybollplan.
Förväntningarna var stora och både intagna
och personal hade de sista veckorna kastat
långa blickar ut på promenadgården. Med
pompa och ståt invigde Nina Meijer, kriminalvårdsinspektör, den nya promenadgården
medan det bjöds på bubblande förfriskningar.
Kriminalvårdare Gunilla Molin klippte
bandet, och för att ytterligare höja stämningen satte Nina Meijer det första skottet mitt i
basketkorgen.
–Härmed förklarar jag den nya promenadgården invigd, hoppas att ni kommer att trivas
och ha mycket glädje av den, sa Gunilla Molin
innan hon klippte av bandet.
Runt gården finns plattor för promenad,
med inspiration av löparbana. I centrum en
gummibelagd yta där upp till åtta personer
kan göra olika övningar för att aktivera sig. En
yta är gräsbelagd för att man också ska kunna
ligga i gräset och njuta.
OMKRIM 4/2015
Att få uppleva
en anstaltskulvert
I Örebro fanns under sommarmånaderna möjlighet att uppleva hur det känns att befinna
sig i en av Kumlaanstaltens kulvertar.
–Det är häftigt! säger Fabahari
Tourai.
–Det är inte alla som har sett en
korridor i Kumlafängelset, säger Karin
Svedskog.
Ungdomarna är gymnasister som
sommarjobbar med att visa kulvertkonst för allmänheten. De befinner sig
i en stor sluten container på Skattetorget, ett stenkast från Rättscentrum
där frivården och regionkontor Mitt
huserar.
I containern finns några av de konstnärliga plåtar som pryder en 110 meter
lång kulvert på anstalten Kumla. Det
är intagna som har tillverkat plåtarna
under konstnären Cecilia Janssons
ledning. De har använt en mängd olika
tekniker och material: svets, collage
Mitt
och till och med bladguld.
Illusionen av att befinna sig i en
fönsterlös kulvert förstärks av en film
där anstaltskulverten projiceras på
containerns kortsida. Helt plötsligt
dyker insatsstyrkan upp med språngsteg! Med autentiskt ljud därtill kan
besökarna uppleva stämningen på
anstalten.
Tillverkningen av plåtarna har pågått
i flera år och arbetet sker ofta i mindre
grupper. Enligt Cecilia Jansson har
de intagna hanterat utmaningen med
projektet på rätt sätt. Som exempel
berättar hon om en grupp serber som
efter att ha inspekterat albanernas
konstverk genast ville göra något som
var mycket större och mycket bättre.
Utställningen på Skattetorget hölls
öppen mellan kl 8–20. Cecilia Jansson
öppnade och stängde på samma tider
som de intagna låses in och ut.
45
RUNTiKRIM
En miljon till
projekt Jarro
Bufff är föreningen som jobbar ideellt
för att hjälpa barn till föräldrar som hamnat i Kriminalvården.
Bufff i Norrköping (tidigare Bryggan) driver ett
projekt som heter Jarro. Jarro ska säkerställa att
barn till frihetsberövade får det stöd som de har
rätt till samt se över och utveckla strukturer för
hur Bufff samarbetar med socialtjänst och kriminalvård så resurserna utnyttjas maximalt.
Öst
Nu har projektet fått en miljon kronor av
Allmänna Arvsfonden, som även tidigare stöttat
Bufff Norrköpings projekt.
–Att få fortsatt förtroende från Allmänna Arvsfonden är avgörande för vår verksamhet. Under
nio år har vi drivit tre projekt, som slagit väldigt
väl ut. Vi har en unik kunskapsresurs och målsättningen är att se till att vårt koncept sprider sig till
hela landet. Vi vill skapa de bästa förutsättningarna för de cirka 30 000 barn som är vår målgrupp,
säger Stefan Strandberg på Bufff Norrköping.
Familjepedagogen Anna Ekberg och barnombudet Maria Nilsson på anstalten Sagsjön.
Handbok och rutiner
för medföljande barn
Varje år följer
omkring tjugo
barn med sin
förälder in i fängelse.
När antalet medföljande spädbarn ökade
finansierade Allmänna
arvsfonden 2012 ett projekt där Räddningsmissionen Solrosen bidrog
med tre deltidsanställda
familjepedagoger på
anstalten Sagsjön.
Syftet var att ta reda
på mammornas behov och hur de skulle
kunna tillgodoses under
verkställigheten. Familjepedagogerna tillförde
expertkunskap och engagemang, allt i ett nära
samarbete med Kriminalvårdens personal.
Väst
Stefan Strandberg på Bufff är mycket glad över
pengarna från Allmänna Arvsfonden.
46
Det tvååriga projektet
har synliggjort anstaltens
arbete med mammor och
medföljande barn.
− Direktiven har tydliggjort uppdraget, avsatt
pengar och visat på en
miniminivå hur personalen ska arbeta. Framför
allt har barnombuden
fått tid att utföra sina arbetsuppgifter, något som
inte alltid funnits tidigare,
säger Maria Nilsson,
barnombud på Sagsjön.
För tillfället finns inga
barn på Sagsjön. Men
Maria Nilsson berättar
att de har arbetat fram
en handbok med rutiner;
både för de intagna
mammorna och för
personalen. Det finns en
checklista som säkerställer arbetet, oavsett vem
som jobbar.
Projektet visade att
mamman riskerade att
isoleras i sitt omhändertagande av barnet.
Familjepedagog Anna
Ekberg pekar på vikten
av att mammorna ges
möjlighet att delta i program och utbildning. Och
när familjepedagogerna
passade barn fick de
intagna tid att jobba med
sig själva.
– Mår inte mamman
bra, mår inte heller
barnet bra, säger Anna
Ekberg.
Då enskilda kommuner
sällan får in den här
sortens ärenden finns
varken kompetens eller
inarbetade rutiner hos
socialtjänsten. Därför har
en checklista utarbetats
även för kontakt mellan
socialtjänsten och Kriminalvården.
– Nu när vi har rutiner
kan vi initiera ett samarbete och det blir lättare
att få till regelbundna möten, säger Maria Nilsson.
Hon förklarar att
många socialsekreterare
blir förvånade när de
inser hur bra det faktiskt
kan fungera med mammor med barn på anstalt.
Text och foto: Elisabet Omsén
OMKRIM 4/2015
SÖRBYN RIVER FÖR ATT BYGGA NYTT
RUNTiKRIM
Den Lönnska villan på anstalten Sörbyn har tjänat
ut och rivs.
–Det är lite vemodigt. Det är inte många år
sedan änkefrun besökte Sörbyn för att se huset
en sista gång. Och i fjol var barnen, numera i
60–70-årsåldern, på besök och tittade på huset där
de växte upp, säger samordnare Göran Engman.
Ny regionchef
vill vara nära
Ljuständning för de klienter som avlidit.
Region Östs nya
chef, Jörgen
Nordin, har
juristutbildning och 25
års yrkeserfarenhet av
Kriminalvården; som
kriminalvårdare, kvinsp
och kriminalvårdschef.
Närmast kommer han
från tjänsten som
kriminalvårdschef för
Kronobergshäktet, som
är mitt uppe i den stora
renoveringsprocessen.
När han tog över
regionchefskapet efter
pensionerade Christer
Karlsson såg han en
chans att kombinera det
bästa av två världar.
−Som regionchef
kommer jag jobba mer
övergripande och strategiskt, men samtidigt
ha basen kvar i den
operativa verksamheten.
Det är viktigt för mig,
och målsättningen är
att vara mycket ute i
verksamheterna.
Han ser flera utvecklingsområden för
regionkontoret.
−Närmast handlar
det om att formera
organisationen och hitta
vägar för hur frågor ska
behandlas. Jag kommer
också ha mycket att
göra med lokalförsörjningsfrågor och samordning av transporter.
Öst
OMKRIM 4/2015
Minnesstund för avlidna
En gång om året på
frivården Göteborg
samlas den personal
som vill komma för en minnesstund för avlidna klienter.
Prästen Lars Olof Andersson,
Loa, läser upp namn och tänder
ett ljus för att hedra varje bortgången klient. Tillsammans läser
deltagarna dikter och sjunger
sånger. Hela minnesstunden tar
bara tjugo minuter.
– Det är ju människor med
Väst
svår bakgrund och ett hårt liv
som vi träffar här. Ofta får vi
tända ett trettiotal ljus, ibland
fler. Vi ser det som ett sätt att
visa respekt för den bortgångne
men också för frivårdsinspektören som har haft kontakt med
klienten.
Även den muslimska själavården har varit med.
– Stämningen på minnesstunden är inte kristen, men
existentiell och andlig. Vi vet
inte vilken livsåskådning våra
klienter har haft.
Frivårdschef Malin Sparrström, som tog med sig idén att
hedra bortgånga klienter från
anstalt, har hållit traditionen vid
liv i tretton år.
–Jag tycker det är en bra sak
även ut ett arbetsmiljöperspektiv. Det ger en möjlighet att
prata om andra saker på jobbet
och en chans att hjälpa varandra
i sorgen.
Samordnare för minnesstunden, kriminalvårdsinspektören Thomas Petersson, tillsammans med prästen
Lars Olof Andersson och frivårdschefen Malin Sparrström.
47
DEBATT EMERICH ROTH
Det är bristen på kärlek som gör en människa till en hatare. Majoriteten av pojkar
som hamnar fel i livet saknar en kärleksfull pappa eller annan manlig förebild.
Det skriver Emerich Roth efter 50 års arbete med utslagna ungdomar.
Foto: Sanna Sjöswärd
Brist på kärlek leder
EMERICH ROTH
är överlevande från nazismens läger, författare och
fördragshållare, initiativtagare till Exit på Fryshuset
till stöd för unga som vill
bryta upp från destruktiva
gäng och kriminalitet,
och nyligen mottagare av
Raoul Wallenbergpriset.
»En extremist
väcker avsky. Däri
ligger extremistens värde. Det
är monstret som
säljer tidningar
och det är avskyn
som ger extremisten uppmärksamhet. «
48
E xtremister är inte trevliga. Att ta
avstånd från och känna avsky för sådana människor är mycket mänskligt och helt naturligt. Inte minst
för en människa som jag, som upplevt nazismens förföljelser under
andra världskriget. Men hur gärna
jag än skulle vilja säga att manifestationer
hjälper mot extremismen, kan jag inte det.
Vill man motverka extremistiskt våld måste
man finna orsaken till att människor hamnar fel i livet.
En extremist väcker avsky. Däri ligger
extremistens värde. Det är monstret som
säljer tidningar och det är avskyn som ger
extremisten uppmärksamhet. Sannolikt
har ytterst få av extremisterna läst Hjalmar
Söderberg, ändå följer de hans förutsägelse
till punkt och pricka.
”Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå
avskydd och föraktad. Man vill ingiva människorna någon slags känsla. Själen ryser för
tomrummet och vill kontakt till vad pris
som helst.”
Extremisten är en människa som hatar.
Hatare kan delas upp i två kategorier. En
som har fått hatet i sig med modersmjölken.
Den sortens hatare ger störst anledning till
oro därför att de fortplantar sitt hat varhelst
de befinner sig. Den andra kategorin är de
som själva börjat hata på grund av brist på
hatets motsats – kärlek. Den senare kategorin är till skillnad från den första behand-
lingsbar om vi sätter in insatser innan hatet
hunnit cementeras.
Att människor blir hatare på grund av
brist på kärlek kan låta banalt och provocerande. Ska vi nu, som tack för våld och
skadegörelse, visa extremisten kärlek? Jag
svarar bestämt ja på den frågan.
Jag har under andra världskriget upplevt
hatets och våldets yttersta konsekvenser
i nazisternas koncentrationsläger. Sedan jag
kom till Sverige har jag arbetat 30 år inom
social- och kriminalvård och har under de
senaste 23 åren föreläst i skolor. Jag var
initiativtagare till Exit, som hjälpt hundratals ungdomar att hoppa av från destruktiva gäng. All min erfarenhet och alla mina
samlade kunskaper pekar åt ett enda håll;
hatet kommer sig av att barn får växa upp i
hem som lider brist på kärlek och omtanke.
Det handlar om en uppväxt utan kärlek och
trygghet. I stället är det misshandel, drogmissbruk eller iskall kärlekslöshet. De flesta
hatarna är pojkar, och det som utmärker sig
i pojkarnas berättelser är papporna. Det är
pappor som misshandlar, missbrukar eller
är oförmögna att visa kärlek. Eller bara är
frånvarande av olika anledningar. Fäder
eller andra goda manliga förebilder har en
oerhört viktig uppgift att fylla för pojkar.
Materiellt välstånd saknar betydelse i dessa
sammanhang. Hatare kan komma från alla
samhällsklasser.
Mediernas betydelse för hatarna är
däremot mycket stor, de spelar faktiskt en
huvudroll. En grundläggande förutsättning
för att finna rätta lösningar på samhällsproblem är att kalla saker vid dess rätta
namn. En person som tvångsmässigt dricker
alkohol kallar vi alkoholist, en som använder
narkotika kallar vi narkoman. Lika självklart
borde det vara att kalla kriminella och våldsbenägna för det de är och inte envisas med
att endast söka nazistiska och rasistiska
motiv i deras handlingar. Genom att envisas
med att ge deras beteende endast ideologisk
eller politisk innebörd har vi omedvetet
hjälpt till att legitimera deras handlingar
och åsikter. I stället bör medier använda sin
fenomenala förmåga till research. Förklara
varför hataren har blivit hatare. Hatarens
JA
till kärlek till
hataren.
NEJ
till att ge
hatiskt
beteende
enbart
ideologisk
innebörd.
OMKRIM 4/2015
Vad tycker du om Emerich Roths
debattinlägg? Debatten fortsätter på
www.kriminalvarden.se.
Gör ditt inlägg där.
till hat
liv börjar inte i 20-årsåldern med sten i hand
och hat i blick.
För en människa med rätt kunskaper
är det ingen konst att upptäcka en hatare
redan i småskolan. Ju tidigare man sätter in
åtgärder desto lättare är det att bota. Det är
skolan som är verktyget och möjligheten.
Framtiden befinner sig där – fem dagar
i veckan. Skolan är den enda platsen där det
finns möjlighet att kompensera för vad som
fattas i hemmet. Av det skälet borde skolan
få alla de resurser som krävs för att kunna
fungera som ett andra hem för dem som
behöver det. Genom att hjälpa ungdomar
som mår dåligt när de går i skolan, kan vi
stoppa eller i varje fall minska nyrekrytering
till destruktiva gäng.
Vad skolan behöver är mer utbildning
i problematiken och fler anställda. Framför
allt behöver den fler män. För att lyckas
måste skolan visa uthållighet, se till att
personalen blir kvar och går att lita på. Det
är ju så närvarande pappor fungerar. De försvinner inte. Skolan är samhällets viktigaste
plats. Därför måste antagningskraven till
lärarutbildningen höjas, liksom lönen och
yrkets status.
Men har vi verkligen råd? Ja, om man har
en vidare blick och förmår att även räkna
minskat lidande som en vinst. En hatare drar
sällan några större strån till samhällsstacken. Däremot kostar han ofta stora summor i
form av vandalisering, sjukfrånvarokostnader, polisinsatser, domstolskostnader och
kriminalvård. En värsting med mångårig kriminell karriär bakom sig som varit med mig
på mina föreläsningar har enligt beräkningar
kostat samhället runt 45 miljoner kronor.
Min slutsats – baserad på 50 års erfarenhet i möten med utslagna ungdomar – är att
majoriteten av pojkar som hamnar fel i livet
saknar en kärleksfull pappa eller annan god
manlig förebild.
För att få vetenskapligt belägg för detta föreslår jag att resurser avsätts till ett nordiskt
projekt för forskning kring och kartläggning
av kända hatares uppväxt och barndom. Jag
är övertygad om att många fler värstingar
skulle våga hoppa av från destruktiva gäng
när dom har förstått att vi förstår.
OMKRIM 4/2015
INSÄNDARE
Skriv gärna insändare till Omkrim. Om du
skriver kort är chansen att komma med större.
omkrim@kriminalvarden.se
Mer nyfiket
skoj än gravallvar
KAMRATFÖRENINGEN
VILL BYGGA BROAR
K
riminalvårdens Kamratförening vill bygga broar mellan
aktiva och pensionerade
kollegor. Det vi medlemmar har
gemensamt är att vi är nyfikna på vad
som händer inom Kriminalvården.
Därför genomför föreningen studiebesök, regionala möten och bjuder in
generaldirektören och andra ledande
tjänstemän för information och dialog.
Vi har ordnat en berättartävling och
varje år utser vi Årets kamrat som får
ett stipendium av föreningen.
Tillsammans har vi medlemmar
lång erfarenhet och kunskap om
svensk kriminalvård. Problemen
i Kriminalvården är i mångt och
mycket desamma i dag som för trettio
år sedan, däremot har samhället för-
ändrats. En uppgift
för föreningen är att
bidra med kunskaper om tidigare
lärdomar. Allt för
att slippa uppfinna
hjulet på nytt. Det är
Sten-Åke
inte gravallvar då vi
Lövdahl.
träffas, utan vi möts
under lärorika och trivsamma former.
Varmt välkommen som medlem!
Det är öppet för alla som arbetar
eller som tidigare har arbetat i Kriminalvården. Det kostar 100 kronor
per år.
Läs mer om Kamratföreningen på
www.krimkamrat.se
Vill du bli medlem kan du mejla
namn och postadress till
krimkamrat@telia.com
Sten-Åke Lövdahl, ordförande,
Kriminalvårdens Kamratförening
Ur Omkrim
nummer 3
2015.
...och så här gör du för att nominera Årets
Å
kamrat
D
u vet väl att du redan nu kan
nominera din trevligaste kollega till Årets kamrat 2016?
För tionde året delar Kamratföreningen ut ett stipendium på 2000
kronor och ett tjusigt diplom till en
kollega som gör, eller har gjort, en
insats utöver det vanliga gentemot
kollegor eller en klient.
Skicka ett mejl till krimkamrat@
telia.com
Glöm inte att motivera varför din
kollega är värd priset.
Här är samtliga
Kamratstipendiater
2007 Bengt Åkesson, Vellinge.
2008 Örjan Lindskog, Kristianstad.
2009 Ulla Antonsson, Nyköping.
2010 Pelle Degerberg, Norrköping
(postumt).
2011 Hasse Pettersson, Eskilstuna.
2012 Anna Andersson, Luleå.
2013 Annika Bergelius, Österåker.
2014 Jan Bäckström, Skärholmen.
2015 Lars Klasson, Skänninge.
49
KULTIKRIM
50
OMKRIM 4/2015
VÄXTVERK
SVETSAR
SAMMAN
K ATA R I N A L U K S E P P / T E X T
I
HENRIK WITT / FOTO
det ståtliga plåtträdet dinglar guldnycklar,
ljuslyktor, kedjor och - en hembränningsapparat. I en
J E Nav
S FÄtoppgrenarna
LT S K O G / T E XT - säkert fem
C L A S S Aen
N Dplåtkråka.
B E R G / F O T O Allt är
meter upp N- Isitter
tillverkat i anstaltens plåtverkstad. Några
intagna har skapat små visitkort i form av
svetsade plattor med initialer eller intagningsnummer.
Upprinnelsen till skapelsen är att kommunen och de ansvariga för Konst På Hög bjöd in
anstalten att göra ett verk inför anstaltens 50-årsjubileum.
Pernilla Muhli, svetslärare på Kumla, föreslog att
Cecilia Jansson skulle samarbeta med hennes elever.
De intagna behövde öva på svetsning och Pernilla
visste att Cecilia hade kreativa idéer. Cecilia föreslog
i sin tur ett träd och skapade en skiss i papper i full
skala för att visa de intagna hur stort hon tänkt.
Jens har varit med hela vägen. Nu färdigställer
han och Cecilia den sista trädgrenen. Konstpro-
OMKRIM 4/2015
jektet har gjort att tiden i anstalt gått snabbare
och han är nöjd över att ha kommit på kättingen
och de solcellsdrivna lyktorna som hänger
i trädet.
– Det ser säkert nice ut på kvällen, säger han.
Fyra svetslicenser har han klarat av som han
hoppas få nytta av på utsidan. Det första han ska
göra när han muckar om en dryg månad är att åka
upp till Kvarntorpshögen för att se trädet på plats.
Jämte Jens finns en annan van svetsare. Hembränningsapparaten och en skir fågel som torkar
vingarna är hans skapelse. Det var definitivt en
roligare utmaning än att tillverka 400 likadana
krokar.
På ett pedagogiskt vis har Cecilia Jansson under
åren 2009-2011 handlett omkring 30 intagna som
tillverkat de konstplåtar som pryder väggarna
i en 110 meter lång kulvert under anstalten. Nu är
hon glad över att vara tillbaka på Kumla och över »
51
KULTIKRIM
Cecilia
Jansson
och
Kumlas
svetslärare
Pernilla
Muhli.
”Till trädet har vi bara använt skrot och sådant som annars
skulle slängas”, berättar Cecilia Jansson.
»
»Det liknar
de intagnas
position i
samhället. Den
där känslan av
att inte riktigt
platsa.«
52
att så många är inblandade i utsmyckningen av trädet
Yggdrasil.
Det finns många konstnärliga talanger i fängelse,
konstaterar hon. Ofta möts hon av ett visst motstånd.
”Jag kan inte måla”. Cecilia blir motorn och hon bollar
tillbaka den spontana rädslan.” Vad kan du bidra
med?” De intagna visar sig visst vara kreativa och med
lite handledning kan alla bidra. Flera har tidigare sysslat med graffiti, tatueringar, text eller musik.
– Någon är bra på konstruktion, en annan gör finurliga saker och en tredje bara jobbar på. Alla kanske
inte gillar varandra asmycket, men man har nytta av
varandras erfarenheter.
Cecilia Jansson brinner för det tekniska. Att
svetsa, gjuta, jobba med lera eller gips. Eller kroki.
Ursprungligen var hon keramiker och sedan huvudlärare i skulptur och teckning på konstskolan i Örebro.
Nuförtiden styrs hon inte av materialet. Hon använder grunderna från keramiken, men materialet kan
variera, det kan bli betong eller något annat.
Hon antar gärna utmaningar.
– Så fort något är läskigt måste jag göra det. Jag gillar
att utmana mig själv och rädslan släpper så fort jag
kommit igång.
Det förhållningssättet gör att hon ständigt utvecklas. Nu är hon inne i en fas där utlandsstipendierna
avlöser varandra. I höst medverkar hon i Venedigbiennalen, vilket i konstvärlden är jämförbart med att
bli uttagen till ett VM. Dagen innan Omkrim träffar
Cecilia på Kumla har hon tackat ja till sex månader
i Brooklyn våren 2016. De senaste åren har hon varit
i Kina i flera omgångar där hon jobbat i porslin och
I verkstaden på Kumla svetsar
de intagna på den sista grenen. ”Det är kul att anstalten
har kommit underfund med
vad de kan ha konstnärer till”,
säger Cecilia Jansson.
textil. Textil är något nytt för henne, men det handlar
inte längre om vilket material hon jobbar med, utan
idéerna bakom.
− Olika material har olika budskap. Till trädet har
vi bara använt skrot och sådant som annars skulle
slängas. Så det har inte kostat något, förutom min lön
och att få trädet på plats, säger Cecilia.
Hon uppskattar att hennes kunnande kommer
till användning och har blivit en del av anstaltens
verksamhet.
− Jag känner mig nyttig och är uppskattad för det jag
är. Folk känner till att det görs konst och arbetet har
vuxit fram på ett naturligt sätt där anstalten har hängt
med. Ytterst handlar det om dialog och tillit. Om att
ledningen, intagna och de som jobbar i verkstaden
litar på varandra.
Ett besök på Halden Fengsel i Norge fann Cecilia
Jansson inspirerande. Där fanns flera verkstäder med
anställda konstnärer. Hon påpekar att det är viktigt att
konsten inte blir ful eller pinsam. Det som tillverkas måste hålla en hög nivå. Det får sådana bonuseffekter. Som
att de intagnas självförtroende växer och att de känner
att de ingår i ett större, meningsfullt sammanhang.
Från början var det tänkt att trädet skulle stå på
anstaltsområdet, där det saknas träd. Men nu är det
en fast installation till Konst på Hög. Cecilia Jansson
gick runt Kvarntorpshögen för att finna den bästa
placeringen av trädet.
– Jag ville att det skulle stå i närheten av andra träd,
men ändå lite vid sidan av. Det liknar de intagnas
position i samhället. Den där känslan av att inte riktigt
platsa.O
OMKRIM 4/2015
DJÄVULSDANSEN
BLI FRI FRÅN MEDBEROENDE
AKTÖRERNA
Ann Söderlund och Sanna Lundell
Aktörerna är Staffan Bergfeldts författardebut. Sedan 1981 har han
arbetat som advokat med flera uppmärksammade mål. Boken
handlar om rättsapparatens aktörer i en mellanstor svensk stad.
En stad som påminner en hel del om Staffans hemstad Eskilstuna.
Aktörerna är en humoristisk och spännande bok och ges ut av
förlaget Axplock.
Staffan Bergfeldt
Efter SVT:s publiksuccé med dokumentärserien
Djävulsdansen kommer nu boken. Det är en
praktisk självhjälpsguide för alla som lever nära
någon som är alkoholist, narkoman eller har
något annat beroende.
Kriminalvårdare
och författare
J O H A N Å H L U N D / T E XT& F OTO
A
tt det finns talangfulla skribenter inom Kriminalvården
är Rickard Törnkvist ett bevis
på. Han jobbar som vårdare på
häktet Kronoberg och Kanindansen är hans debutroman.
Omkrims utsände möter
upp på ett fik på Södermalm i
Stockholm för att få höra hur allt började.
Rickard, hur hamnade du inom Kriminalvården?
– Jag såg en platsannons och kände att
jobbet skulle passa. Jag har tidigare i livet
arbetat som mentalskötare så jag sökte och
fick jobbet.
Du har gått från reklambranschen till
Kriminalvården. Varför?
– Jag hade bestämt mig för att skriva min
bok, och jag tog uppgiften på allvar. Jag
bytte jobb för att få tid att skriva. Jag har
nu jobbat åtta år på häktet Kronoberg och
kan kombinera heltidsjobb, familj och mitt
skrivande. Boken tog sju år att få klar.
Hur skulle du själv beskriva boken och
din författarstil?
– Jag har en betraktande stil och boken
har ett stänk av Arto Paasilinna över sig.
Den är dråplig och har en hyfsat svart humor. Jag tycker att man ska tro på det man
skriver och just nu går författarskapet bra.
Jag får bekräftelse och har skrivit en bok
som jag är stolt över och det är en jäkla skön
känsla.
Skriver du på något nytt just nu?
– Ja det gör jag. Jag har en ny bok på gång
och det är en historia med inslag av magisk
realism. Mer än så avslöjar jag inte, men den
är rolig att skriva. O
Att vara liten i en
ledsam hemmiljö
STINA WIRSÉN är känd för
barnböcker som Rut och Knut och
Liten Skär. Nu är hon tillbaka med
en allvarlig och samtidigt hoppfull
liten bok om hur det är att vara
Liten i en ledsam hemmiljö.
Boken med titeln Liten har
kommit till genom ett samarbete
med Brottsoffermyndighetens
projekt ”Jag vill veta” och tanken
är att den ska informera och
berätta om barn och deras rättigheter och vuxnas skyldigheter.
Liten är en figur med långa
öron som lever i en tillvaro med
bråk och stök. Hemma hos Liten
är det många dagar som inte är
glada och de som ska ta hand
om Liten är också ledsna. Liten
glöms ofta bort, och bara grannen finns som tillflykt när det
stormar som värst hemma hos
Liten. Men så en dag berättar
Liten allt för Fröken på förskolan
och de ledsna dagarna blir sakta
men säkert färre.
Liten är anpassad för barn från
fyra till sju år och kan läsas för
en barngrupp på förskolan eller
användas av yrkesverksamma
som möter barn som har upplevt
våld hemma.
ÄVENTYR I
SVENSSONLAND
Joakim
Palmkvist
KANINDANSEN
Rickard Törnkvist
Reklamaren Ruben vaknar upp
på psyket efter en mindre lyckad
incident med en av Skansens
lemurer. På psyket träffar han på
Bengtson, en tre äpplen hög tomte. Efter att ha blivit goda vänner
beger de sig båda ut på en resa
genom Sverige.
OMKRIM 4/2015
Rickard Törnkvist.
Om mördaren
och skytten Peter Mangs som
under sju år
satte Malmö i skräck. Författaren
och kriminalreportern Joakim
Palmkvist har intervjuat Mangs
i omgångar och skildrar hans
livshistoria, våldsdåden och dess
konsekvenser samt polisarbetet
som pågick i jakten på den då
okände gärningsmannen.
53
KULTIKRIM
Tavlan Kaos - inspirerad av
Kandinsky.
Björkens bark gav inspiration till
denna tavla berättar konstnären.
Vernissagemingel på Hällbyanstalten med nöjda konstnärer.
Efter föreläsningar om abstrakt konst,
färglära och komposition presenterar
en deltagare detta verk.
ABSTRAKT BLEV
KONKRET PÅ HÄLLBY
HENRIK WITT
/ T E XT & F OTO
»Alla deltagare har
verkligen
tagit kursen i
abstrakt konst
på allvar.«
Mikael Gjörwell,
kursansvarig.
54
D
et är havet, säger Luis när vi står framför
hans tavla med textur, former och linjer.
Jag har fiskat mycket, fortsätter han och
tystnar, men fortsätter snart.
– Jag känner frihet när jag ser den. Det
har varit superviktigt att jag fått ut min
kreativa grej, många säger att de inte kan
– men det går.
Det är vernissage på anstalten Hällby. I åtta veckor
har det varit kurs i abstrakt måleri. Påtagligt nöjda
konstnärer minglar runt och visar sina verk för andra
intagna och anställda.
Mikael Gjörwell är ungdomspedagog och kursansvarig.
– Vi hade lite olika idéer om vilken sorts kurs vi skulle ha men kom fram till att abstrakt, icke föreställande
måleri passade bäst, berättar Mikael.
– Det har varit helt fantastiskt – långt över förväntan. Målsättningen var att vi skulle ha åtta deltagare
som skulle göra åtta verk, det blev fem deltagare och
över tjugo verk.
Själva idén kommer ifrån det pedagogiska begreppet om plats, identitet, lärande.
– Här på anstalten är det en plats där det är svårt att
skapa sig en identitet men på kursen har de kunnat äga
det kreativa rummet, fortsätter han.
Alla på kursen är nybörjare. Deltagaren Luis berättar att han stött på abstrakt konst i Indien, men aldrig
gjort något själv förut.
På första lektionen fick de bara använda linjer för
att förmedla känslor.
– Från första stund har vi pratat om komposition
och färglära, säger Mikael Gjörwell. För att undvika
flummighet har vi haft en konsthistorisk inledning.
Alla har verkligen tagit kursen på allvar och man har
nästan kunnat ta på stämningen ibland.
Ahmad har varit med på kursen.
– Kul kurs, men den var för kort och för få tillfällen.
Jag har fått ut mycket känslor. När man gör sånt här
går tiden fort, man slappnar av. Konst är fint, alla har
en egen stil. Alla tolkar på sitt sätt.
Tuffaste momentet var när det infördes andra material.
Rektor Johan Ahlström besöker Hällby idag enkom
för vernissagen.
– Det här är suveränt. Det enda jag gjort som chef
är att jag sagt till Micke att köra. Det här är ett perfekt
sätt att få in killarna till andra utbildningar
– Det är väldigt viktigt att få lyckas och skaffa självförtroende. Vilket de har gjort här, fortsätter rektorn
där vi står och ser på de minglande utställarna. O
OMKRIM 4/2015
Samtliga som sett den säger
att det ser ut som universum.
Mikael Gjörwell berättar att
han som målat den har utvecklats mest under kursen.
OMKRIM 4/2015
55
GULDKORN I VARDAGEN
Ibland kan ett möte, några ord eller bara
ett leende från en klient eller en kollega få
oss att komma ihåg att vi faktiskt gör skillnad.
”Känns speciellt
när folk kommer
fram och tackar”
Det segrande laget från Kalmar.
Linus Carlsson, produktionsledare häktet
Jönköping, berättar:
SM-finalen avgjordes mellan Saltvik och Kalmar.
» När man träffar
unga människor
känns det mest. Jag
får uppfattningen
att man som kriminalvårdare
spelar större roll för de unga.
Att de kan se upp till en.
Det känns speciellt när folk
kommer fram till en efteråt och
tackar. Jag träffade en kille på
stan efter att jag träffat honom
på häktet. Han hade väldigt
stora drogproblem när han satt
hos oss. Han var ung, kanske
20, men hade missbrukat sen
han var 16. Han var stöddig
när han kom in, men jag kände
att han mjuknade med tiden.
Jag föreslog att han skulle
börja med någon idrott, helst
lagidrott. Tillhör man ett lag
56
Finaldrama i
innebandy-SM
håller man sig borta från kriminalitet och annan skit.
När jag träffade honom på
stan hade det gått flera år. Han
kom fram till mig – de måste ta
första steget, man vet ju inte på
vilket sätt de gått vidare – och
tackade mig så väldigt mycket.
Han sa att han hade tagit till sig
av det jag sagt, han hade börjat
träna, skaffat flickvän, slutat
med droger och
fått ett jobb.
Det kändes
väldigt
Berätta om
trevligt. O
ditt guldkorn
Minns du när det har känts lite extra?
I Omkrim kan du dela med
dig av din berättelse.
Skriv några rader till:
omkrim@kriminalvarden.se
I årets SM möttes tio
lag. Många matcher var
rafflande och avgjordes i
slutsekunderna. När det
laddade gruppspelet var
slut var de vassatse lagen
kvar: Kalmar, Saltvik, Kristianstad/Karlskrona och
Norrköping. I semi möttes
Kalmar-Norrköping och
Saltvik-Kristianstad/Karlskrona. Efter två jämna
matcher vann Kalmar och
Saltvik.
Bronsmatchen mellan
Norrköping och Kristianstad/Karlskrona var
dramatisk. Kristianstad/
Karlskronas målvakt kolliderade och slogs medvetslös. På sjukhuset visade
det sig turligt nog att han
klarat sig bra och man
beslöt att de båda lagen i
bronsmatchen skulle dela
broderligt på medaljen.
Finalen mellan Saltvik
och Kalmar inleddes i högt
tempo. Saltvik ledde tidigt
men Kalmar kvitterade
och tog sedan ledningen.
Kalmar ökade till 3-1 men
Saltvik lyckades reducera.
Sista minuterna jagade
Saltvik kvittering, tog
timeout och tog ut målvakten.
Med en sekund kvar
avgjorde Kalmars skyttekung Martin Olsson
med mål i öppen kasse
och stor glädje bröt ut i
hallen. O
OMKRIM 4/2015
SPORT & FRITID
FIVE-A-SIDE, ÄR DET EN NY GREN?
17–18 oktober är det svenska mästerskap i five-a-side. Är det en ny gren
för oss i Kriminalvården?
Gustav Pettersson, NTE Stockholm,
är kontaktperson för sporten.
–Nja. Vi har tidigare haft mäster-
skap i futsal, som är inomhusfotboll.
Five-a-side är samma sak, men med lite
enklare regler. Vi är fem i varje lag, spelar på handbollsplan, med handbollsmål. Kortare matcher än i ute-fotboll.
Årets mästerskap anordnas av
Häktets IF,Göteborg.
FRÅGAN
Har du något
bra tips för
lunchlådan?
Jane Johansson, kock,
anstalten Skänninge.
– Ha ha, jag har
ätit lax i flera
veckor nu.
Som kock kan
jag ta med
mig den rå
och steka upp
på jobbet. Annars
är grytor bra i låda, då behövs
inte så mycket tillbehör. Potatis
tycker jag inte blir gott, de blir
svampiga när de värms upp.
Ofle Mohamed, uppsökare,
häktet Karlstad.
– Jag tycker att
köttgryta och
ris passar bra
i matlådan.
Och pasta
och köttfärssås funkar
alltid.
Sofia Spännar, lärare och
kriminalvårdare, häktet
Karlstad.
– Mitt tips är
korv stroganoff och
ris. Eller
kycklingwok,
thaigrönsaker
och nudlar.
Christina Lindroth, kvinsp,
frivården Stockholms län.
– Ja, jag har det
gubben lagade
till middag
igår. Det
blir säkert
jättegott idag
också. Det är
kyckling med
cashewnötter och ris.
OMKRIM 4/2015
Samtliga lag i nordiska mästerskapen i Helsingborg samlade på en bild.
Norge tog hem
storslam på NM
Det nordiska mästerskapet i fotboll bjöd på
dramatik och härliga
matcher. Till mångas
glädje blev de flesta
matcherna målrika. Norges damlag var ruggigt effektivt med 27 gjorda mål
och endast två insläppta.
Näst bäst var Sveriges
damlag med 12 gjorda mål.
Herrarna spelade mer
målsnålt, och även där var
Norge bäst, tätt följt av
Sverige. Norges damlag
laddade ur rejält och storsegern mot Finland med
16–0 var turneringens
målexplosion.
När turneringen var
klar stod Norge som
vinnare. De vann i både
herrklassen och damklassen, med segrar i samtliga
matcher. Sveriges båda
lag gjorde också bra
ifrån sig och kom tvåa. I
damspelet knep Danmark
bronset och Finland
slutade fyra. I herrspelet
kom Finland på bronsplats och Danmark fyra.
Lördagen avslutades
sedan med bankett på
MS/Aurora ute på havet
mellan Helsingborg och
Helsingör.
Anders Olofsson, med
kollegor från häktet Helsingborg lovordades för
ett väl genomfört mästerskap. Nästa NM i fotboll
blir i Finland. O
ÄRLIG MAT I HALDEN FENGSEL
Boken innehåller recept tillagade med kärlek av elever som går en
mat- och restaurangutbildning på fängelset i norska Halden. Recepten finns på norska och engelska. Boken är layoutad och tryckt
i fängelsets mediaverkstad. Med i boken finns även en cd-skiva
med musik inspelat av intagna. Boken kan köpas i anstaltens
nätbutik haldenfengsel.no
57
HEDERVÄRT
Ingrid Dahlqvist och Gunnel Törnkvist från Röda korset
har varit uppskattade på häktet i Uddevalla i många år.
”Tack från alla oss fängslade själar som ni mött genom åren...”
börjar den handskrivna dikten från en intagen.
Ovärderliga insatser belönades
med dikt och jordgubbstårta
Under 18 år har Ingrid Dahlqvist och Gunnel Törnkvist jobbat ideellt för
Röda Korset och besökt intagna i häktet i Uddevalla varannan torsdag.
»Jag känner att jag
gjort nytta.
Det känns
vemodigt
att sluta.«
58
Ingrid Dahlqvist och Gunnel
Törnkvist är två kvinnor som de intagna på häktet i Uddevalla verkligen
kommer att sakna.
Under 18 år har de jobbat ideellt för
Röda Korset och besökt de intagna
varannan torsdag. I juni upphörde
deras arbete och de avtackades med
kaffe och jordgubbstårta. Samtidigt fick de även ta emot
en vacker dikt som en intagen skrivit
på egentillverkat papper.
− Jag har haft 18 fantastiska år med
otaliga samtal med de intagna. Vi har
hunnit med två eller tre besök vid
varje tillfälle och det har varit väldigt
givande och trevligt för både oss och
de intagna. Behovet att prata med
någon utanför Kriminalvården är
stort. Jag känner att jag gjort nytta,
det känns vemodigt att sluta, säger
Ingrid Dahlqvist.
En annan som bekräftar deras
förtjänster är kriminalvårdsinspektör
Karin Eriksson:
− Ingrids och Gunnels besök är
ovärderliga. Besöken har varit viktiga
avbrott för de intagna. De har varit
uppskattade och har fyllt en viktig
social funktion här på häktet.
OMKRIM 4/2015
HEDERVÄRT
Pension
Följande anställda
har gått eller
kommer inom kort
att gå i pension:
May-Anne Joslin
produktionsledare,
anstalten
Johannesberg.
Ulla Henriksson
kriminalvårdare,
anstalten Rödjan.
NTE
Irene Lorentzen
kriminalvårdare,
antalten Tidaholm.
Thorbjörn
Bennelind
kriminalvårdare,
NTE Göteborg.
Anette Hellström
kansliassistent,
frivården Borås.
Kjell Åström
kriminalvårdare,
NTE Härnösand.
Jan Olof Sundin
kriminalvårdare,
NTE Karlstad.
Region Syd
Torkel Dromberg
regionjurist,
regionkontoret.
Michael Nilsson
kriminalvårdare,
häktet Helsingborg.
Ronny Fast
kriminalvårdare,
häktet Helsingborg.
Lis-Charlott
Noresson
kansliassistent,
frivården Helsingborg.
Irene Ljunggren
personalassistent,
frivården
Kristianstad.
Ulla Olsson
frivårdsinspektör,
frivården
Kristianstad.
Region Väst
Marie Roos
kriminalvårdare,
häktet Uddevalla.
Ingemar Lydén
kriminalvårdare,
anstalten Borås.
Aila Ruuskanen
lärare, anstalten
Högsbo.
OMKRIM 4/2015
Region Mitt
Timo Ilmarsson
produktionsledare,
häktet Nyköping.
Per-Åke Ekblad
kriminalvårdare,
häktet Örebro.
Lennart Svedjebro
produktionsledare,
anstalten Kumla.
Mikael Österholm
kriminalvårdare,
anstalten Nyköping.
Lena Hedlund
kriminalvårdare,
anstalten Salberga.
Ingrid Karlberg
Åkerlund
kock, anstalten
Tillberga.
Region
Stockholm
Sven Fredriksson
frivårdsinspektör,
frivården Luleå.
Elisabeth Lorenz
sjuksköterska,
häktet Kronoberg.
Ulrika Näslund
verksamhetsexpert,
regionkontoret.
Mareet Vilen
kriminalvårdare,
anstalten Asptuna.
Christian Axelsson
vakthavande befäl,
anstalten Hall.
Göran Karlsson
kriminalvårdare,
anstalten Hall.
Eva Kåhl
kriminalvårdare,
häktet Nyköping.
Markku Lehtonen
kriminalvårdare,
anstalten Hall.
Timo Ilmarsson
produktionsledare,
häktet Nyköping.
Paul Plunger
kriminalvårdare,
anstalten Hall.
Grazyna Berglin
kriminalvårdare,
anstalten Mariefred.
Saga-Lena Nilsson
programledare,
anstalten Hall.
Göran Gustavsson
kriminalvårdare,
anstalten Mariefred.
Per Elebäck
produktionsledare,
anstalten Norrtälje.
Bo Andersson
vakthavande befäl,
anstalten Kumla.
Peter Offenbacher
kriminalvårdare,
anstalten Storboda.
Solweig Andersson
kriminalvårdare,
anstalten Kumla.
Ingvor Andersson
produktionsledare,
anstalten Täby.
Lennart Svedjebro
produktionsledare,
anstalten Kumla.
Gunnar Ivanov
frivårdsinspektör,
frivården Sollentuna.
Sören Thorén
kriminalvårdare,
anstalten Kumla.
Kenth Andersson
kriminalvårdare,
anstalten Kumla.
Per Ericsson
kriminalvårdsinspektör, anstalten Kumla.
Pirjo Wilhelmsson
kansliassistent,
frivården Karlstad.
Region Nord
Håkan Ström
kriminalvårdschef,
anstalten Gävle.
Kerstin Danielsson
kansliassistent,
anstalten Gävle.
Karin Grane
Eriksson
frivårdsinspektör,
frivården Sundsvall.
Nit och
redlighet
Följande har erhållit
eller kommer att
erhålla utmärkelse
för nit och redlighet
i rikets tjänst:
Thomas Granevi
kriminalvårdare,
häktet Gävle.
Berit Söderkvist
kriminalvårdare,
häktet Gävle.
Anders Eriksson
kriminalvårdschef,
anstalten Tygelsjö.
Michael Nilsson
kriminalvårdare,
häktet Helsingborg.
Anette Skrydstrup
kriminalvårdare,
häktet Helsingborg.
Kjell Olsson, erfarenheten
personifierad.
Omtyckt
övervakare får
många julkort
Det är inte ovanligt att personer
som jobbar med kriminalvård fortsätter långt upp i åldrarna, helt enkelt
för att de trivs med uppgifterna. Kjell
Olsson är en av dem. Han har varit
lekmannaövervakare inom frivården
i Malmö i 44 år. Trots att han fyllt 78
jobbar han fortfarande med att stödja
och hjälpa sina klienter så att de inte
återfaller i brott.
–Jag har ett fantastiskt uppdrag
och har mött många klienter genom
åren. Vissa har jag träffat i omgångar
under 20–30 år och jag trivs väldigt
bra ihop med dem. Jag brukar ta med
mig hunden och lite mat vid mina
besök, vilket uppskattas. Det är ett
givande jobb och jag får många julkort och telefonsamtal vid högtider,
säger Kjell.
Med sin bakgrund från rättspsykiatrin i Lund är Kjell Olsson omtyckt
av både klienter och personal. Någon som vittnar om hur viktig Kjell
och hans besök är för klienterna är
Mona Frank, frivårdsinspektör och
ungdomshandläggare i Malmö.
–Kjell är en otroligt bra och viktig
resurs som kan hälsa på hemma
hos klienterna, även utanför Malmö.
Dessutom är han väldigt bra på att
stödja klienter med psykisk ohälsa,
vilket är ytterligare ett stort plus,
säger Mona Frank.
59
Posttidning B
Returadress: Kriminalvården, 601 80 Norrköping
PELLE EKMAN UTGÅNG
»DET VAR EN GÅNG EN PAPPA«
D et är söndag morgon i skärgården.
I natt kom hösten på besök. Havet
blygrått, blåst från norr och talltopparna stretchar första gången efter
sommarvilan. De första avmastade
segelbåtarna går förbi – för motor. Nu
är det motvind i ett drygt halvår.
Det är som när man över ett middagsbord vill
berätta om vår verksamhet. När ämnet kriminalvård kommer upp så vänder ofta vinden,
man får kryssa och det är inte så lätt att navigera
mellan fördomarna, de felaktiga påståendena och
”sanningarna” folk läst sig till på Flashback. Man
hamnar i ett stimulerande underläge, förklarar
rättspraxis, rättar till felaktigheter.
När man väl får chansen att berätta brukar
tonläget dämpas, öron spetsas. Jag minns min
egen starka reaktion på Godnattsagor inifrån. Med
glansiga ögon lyssnade jag på berättelsen om hur
intagna föräldrar läser in berättelser på cd som
deras barn hemma i sängen kan lyssna till medan
ögonlocken blir tunga. Oftast är det pappor som
läser, män som för många år sedan abdikerade som
fäder, män som kanske inte känt att de dugt, som
svikit förtroenden och aldrig tagit ansvar. Som
förträngt faderskapet, drogat bort samvetskvalen,
minnena och de skuldkänslor som är så svåra att
konfrontera, än mindre börja bearbeta.
Det var en gång en pappa.
Förra våren träffade jag Mats som jobbar med
ungdomar på häktet i Göteborg. Han berättade
om personalens envisa försök att mildra konsekvenserna av åklagarens krav att också tonåringar
ska sitta med restriktioner i väntan på rättegång,
ibland i månader.
Mats visade ett litet kök i slutet av korridoren
där killarna gömda bakom draperi lär sig laga mat.
Han berättade om den glädje en ung man som lagat
spagetti och köttfärssås visar när han får receptet
inplastat. Ett bevis på att han lyckats med något.
Det här ska jag göra till morsan när jag kommer
ut, sa en kille, berättar Mats.
Det ryms mycket bakom de orden. Och det
handlar nog inte bara om att kunna hacka lök, men
lika mycket om längtan efter att bli sedd, uppskattad, älskad trots allt som hänt.
Det här ska jag göra till morsan när jag kommer
ut. Känn på den.
Domstolen avgör om åklagaren ska få gehör
för kravet på restriktioner. Inte Kriminalvården.
Vi försöker däremot göra det bästa möjliga av en
otroligt tuff situation som någon annan bestämt
formerna för.
Det kan vara pannkakor eller Fia med knuff.
Skratta den som tycker det är roligt.
Min gamle vän juristen mumlar på fullaste allvar
att det sitter ju skyltar som säger ”Inget fläsk”
utanför nästan varenda cell på Kronoberg.
Man tror knappt sina öron.
Det skadar inte om middagssamtalen över
höstens viltgrytor närmar sig sanningen. Men de
som med grumliga avsikter fiskar efter hur många
invandrare som sitter i svenska fängelser får inga
svar av oss. Av den enkla anledningen att vi inte
bryr oss om varifrån klienterna kommer. De är
dömda att vara hos oss vi gör vad vi kan för att den
tiden ska bli så bra som möjligt. Dessutom är vi i
lag förbjudna att registrera etniskt ursprung.
»Vi försöker
däremot göra
det bästa
möjliga av en
otroligt tuff
situation som
någon annan
bestämt
formerna
för.«
Vi på kommunikationsavdelningen jobbar
med en liten skrift som snart är klar: 100 frågor
och svar om allt tänkbart som rör vår verksamhet:
Är det brottsligt att rymma (nej), vad tjänar intagna som jobbar i timmen (13 kronor), får anställda
träna på arbetstid (nej)?
Förhoppningsvis finns här också några uppslag
till givande middagssamtal och bra svar på befogade frågor. Oavsett om det serveras vatten och bröd
eller köttfärssås. Sanningen räds vi inte.
PELLE EKMAN
ÄR KOMMUNIKATIONSDIREKTÖR
på Kriminalvården.