stalltips gruvberget

OMKRIM
KRIMINALVÅ R D E N S P E R S O N A LT ID N IN G . N O VE M B ER 2 0 1 6
Ny hästkurs för intagna
5
STALLTIPS
GRUVBERGET
Forskning
Kvinnor döms efter
hårdare måttstock
Tema Frivård
Tid för värdefulla
möten
Reportage
Isoleringsbrytare vänder
nedåtgående spiral
OMKRIM INGÅNG
Ordning och reda i klädförrådet. Klienten som viker kläder på häktet i Helsingborg är noggrann. Även gruppen av isoleringsbrytare tar sitt uppdrag på allvar.
Det har bidragit till en lugnare stämning på häktet med färre incidenter. 38
2
OMKRIM 5/2016
Fängelse
eller frivård?
J
ag var med en dag på frivårdskontoret i Norrköping. Där
slogs jag av hur många ursäkter som hördes, till varför
klienten inte kom förra gången, varför de kom försent
idag, eller varför de inte hunnit till arbetsförmedlingen
sen förra mötet. Livet är inte alltid lätt, i synnerhet inte
för våra klienter. Det vet ni som jobbar klientnära varje
dag.
Oavsett metod fungerar inte kriminalvård som ett trollspö,
som avprogrammerar människor från drogsug, antisocialt beteende eller kriminella värderingar. I fängelse kan i värsta fall risken
för återfall i brott till och med öka. Nya kompisar med kriminella
värderingar, en ny stämpel i pannan när man kommer ut, kanske
bli av med jobbet, pojkvännen, lägenheten …
NYHETER
7 Nytt om kriminalvård.
TEMA FRIVÅRD I FOKUS
14 Stöd och kontroll med givna ramar.
16 Tid för värdefulla möten.
24 Frivården måste synas och höras mer.
25 Annikas chefskap sträcker sig 86 mil.
Om straffvärdet så tillåter kan klienten dömas till en frivårdspåföljd istället. Den är mindre ingripande än fängelse så tillvida att
det går att ha kvar boende, jobb och socialt liv.
28 Flest klienter finns i frivården.
29 Frivård i korthet.
»Enligt forskning har ett välplanerat, strukturerat arbete i frivården ännu större chans
att ge bra resultat.«
REPORTAGE
30 Hjälp mot knocken på häktet.
36 Kamratskapen får oss att stanna.
38 Närmare friheten på Gruvberget.
Det finns dock människor som säger att tiden i fängelse har räddat deras liv. De kom ifrån sina gamla kompisar, från knarket, fick
mat och sömn på bestämda tider. Också den som är omotiverad
till ett liv utan kriminalitet eller har ett aktivt missbruk får svårt
att klara kriminalvård i frihet. Då kan fängelse vara bättre. Med ett
väl planerat och strukturerat innehåll kan absolut en anstaltsvistelse fungera återfallsförebyggande.
OMKRIM
5/2016
M
ÖMÄRK
ILJ
T
341827,1
TRYCKERI
OMKRIM 5/2016
Omkrim är Kriminalvårdens
personaltidning som skriver om
stort och smått som är viktigt,
roligt eller på annat sätt berör
medarbetarna. Även andra intresserade ska kunna läsa om vardagen i
Kriminalvården samt om forskning
och utveckling på området.
VETENSKAP
42 Kvinnor döms hårdare.
KULTIKRIM
44 Igenkänning för utsatta syskon.
RUNTIKRIM
47 Landet runt.
TÄVLING
55 Krimkryss.
ÖVRIGT I OMKRIM
4 Bilden: Sjuksköterska på Saltvik, 6 Gd har ordet,
13 Frivilliga krafter, 46 Yrket, 52 Hedervärt,
Omslagsbild: Henrik Witt
Men: Enligt forskning har ett välplanerat, strukturerat arbete
i frivården ännu större chans att ge bra resultat. Klienten är i sin
vanliga miljö och får testa sina nyvunna kunskaper direkt.
Frivård i sig är inte återfallsförebyggande, utan vad som görs
där. Ni känner igen RBM-principerna: insatser till dem med störst risk att återfalla,
som klienten har behov av, förmedlat på
ett sätt som gör att klienterna kan ta emot
insatserna.
Så om fängelse eller frivård är bäst går
inte att säga. Det ska vara rätt påföljd till
rätt person. Och tiden ska fyllas med behovsanpassat innehåll, oavsett var klienten
vistas.
Frivårdens arbete är inte så välkänt i
samhället. Vill du eller någon du känner
veta mer om det kan ni titta extra noga på
sidan 14 till 29.
Elisabet Jönsson
Trevlig läsning!
redaktör.
Gunnar bryter
isoleringen 30
Björnkram på
Österåker 36
Redaktörer:
Katarina Luksepp 011-496 37 90
katarina.luksepp@kriminalvarden.se
Elisabet Jönsson 011-496 33 35
elisabet.jonsson@kriminalvarden.se
E-post: omkrim@kriminalvarden.se
Adress: Omkrim, 601 80 Norrköping
Ansvarig utgivare: Pelle Ekman
54 Sport och fritid.
Formgivning: John Bark Design
Layout: Johan Holm, Mediagnos
Tryckeri: Ltab
Upplaga: 18 000
Nästa manusstopp: 21 november
Prenumerationsservice:
Sanna Lagrén 011-496 37 66
sanna.lagren@kriminalvarden.se
Postadress: Omkrim, Kriminalvården, 601 80 Norrköping
Prenumeration:
Anställda och pensionärer får Omkrim hemskickad. Vill du inte ha tidningen kontaktar du
prenumerationsservice. Omkrim får anställdas
adresser via Heroma, pensionerade medarbetare
meddelar adressändringar till prenumerationsservice. Lekmannaövervakare får också tidningen, men gör adressändringar hos sin frivård.
Även andra intresserade kan få tidningen utan
kostnad. Anmäl er till prenumerationsservice.
3
BILDEN
U L R I KA P E R S S O N / T E XT
E L I N R U N E S S O N / FOTO
Filmen om
Mikael ska
locka fler
M
ikael Olsson har
tagit emot många
skräckslagna
sjuksköterskestudenter genom
åren. Elever som
fått placering
på anstalten Saltvik under sin
utbildning, utan att själva ha
valt det.
– Men sedan tycker de ofta att
det är den bästa placering de
varit på. Vi är många som hamnat inom Kriminalvården av en
slump, men som blivit kvar just
för att vi trivs, säger sjuksköterskan – och tittar stadigt in i
filmkameran.
Just den här dagen blir Mikael nämligen filmad av Louise
Brushane på Kriminalvårdens
kommunikationsavdelning. Anledningen är att Mikael är en av
fem anställda som ställer upp
och berättar om sitt arbete i
verkets nya rekryteringsfilmer.
Filmerna sprids nu till
allmänheten via Facebook,
Instagram, Linkedin och webbplatsen kriminalvarden.se.
Förhoppningen är att fler ska få
upp ögonen för Kriminalvården
som möjlig arbetsgivare.
– Egentligen är det inte så
stor skillnad på att jobba här
mot att arbeta på en vårdcentral, men vi jobbar väldigt
självständigt. Jag försöker ge
klienterna redskap att bära
med sig när de lämnar Saltvik,
så att de kan ta ansvar och sköta
sin sjukdom på rätt sätt, säger
Mikael.
4
OMKRIM 5/2016
OMKRIM 5/2016
5
NILS:
Ett uppdrag som tar sikte på första linjens chefer
inleds nu. Målet är att deras tid för ett än mer
proaktivt ledarskap ska öka.
»Modernt ledarskap
bygger på bra byråkrati«
F
»Ett alternativ kan vara att
återigen samarbeta med
Rekryteringsmyndigheten,
som till exempel Polisen,
Kustbevakningen och
Tullen gör.«
NILS ÖBERG
ÄR GENERALDIREKTÖR
på Kriminalvården.
6
ör mig är byråkrati någonting
positivt. För många förhåller
det sig precis tvärt om. Byråkrati
förknippas med komplicerade
arbetsprocesser, återrapporteringskrav , checklistor och registrering av uppgifter i mer eller
mindre tungjobbade stödsystem. I värsta
fall utan att den som utför arbetsuppgiften själv kan se nyttan.
Att vara chef i en statlig förvaltningsmyndighet betyder ofrånkomligen att
man också är byråkrat. Beslut ska fattas,
uppföljningar ska utföras, återkopplingar
ska ske. Information ska göras om till
kunskap och sammanställas för att föras
vidare i organisationen, uppåt och nedåt.
Väl fungerande byråkratier handlar
ytterst om att garantera medborgarna
likvärdighet, opartiskhet, rättssäkerhet
och alla andra centrala värden som varje
ämbetsman i staten måste kunna bära
upp och utveckla.
Chefers administrativa göromål riskerar dock att bli fler över tid och så småningom inverka negativt på deras uppgift
att också leda och fördela arbetet i vardagen. Kriminalvården behöver arbeta
aktivt för att motverka en sådan utveckling. När jag reser runt i organisationen
och träffar chefer kan jag konstatera att
många oroas av att de administrativa arbetsuppgifterna går ut över andra viktiga
uppgifter som att stötta personalen i det
klientnära arbetet. Man önskar sig att få
tiden att räcka till för att hjälpa nyanställda i utförandet av olika arbetsmoment
på ett säkert sätt, eller att genomföra det
där stöttande samtalet med en erfaren
medarbetare som har det svårt.
Vi har ännu inte nått ända fram när
det gäller ambitionen att ha väl avvägda
administrativa rutiner. Eftersom en
försiktighetsprincip har gällt under hela
förändringsarbetet så är det kanske inte
särskilt förvånande. Vi har hittills fokuserat våra insatser till områden där det
funnits en tydlig problembild. Är det inte
trasigt så har vi inte försökt fixa det.
Det är nu dags att påbörja ett arbete
för att säkerställa att Kriminalvården
arbetar i långsiktigt bra och väl avvägda
administrativa processer. Jag kommer
inom kort att lämna ett uppdrag som
framförallt siktar på att öka första linjens
chefers förutsättningar att utöva ett
modernt ledarskap. Uppdraget innebär
bland annat att vi kommer att se över hur
många direktrapporterande medarbetare
varje chef har. Den ökade personalomsättningen har gjort att den tid som
både chefer och medarbetare fått lägga
på rekrytering, utbildning och introduktion har ökat. Rekryteringen av
framför allt kriminalvårdare tar mycket
tid i anspråk. Ett alternativ kan vara
att återigen samarbeta med Rekryteringsmyndigheten, som till exempel
Polisen, Kustbevakningen och Tullen
gör. Därutöver omfattar uppdraget våra
organisationsformer och administrativa
rutiner som vissa ekonomiadministrativa processer, främst gällande inköp
och fakturahantering. Beslutsordningen
för klientadministrativa beslut ska ses
över liksom huruvida vi kan bli bättre på
central, regional och lokal informationshantering vid planerade förändringar.
Arbets- och ansvarsfördelningen mellan
kriminalvårdschefer och första linjens
chefer behöver också övervägas.
Uppgiften blir nu att identifiera och
vid behov genomföra förändringar på
ett antal viktiga områden. Föråldrade
byråkratiska processer ska ersättas av
nya. Onödiga administrativa rutiner ska
avvecklas. Målet är att tiden för första
linjens chefer att utöva ett än mer proaktivt ledarskap ska öka. Kriminalvård ska
bedrivas med stöd av en bra byråkrati.
OMKRIM 5/2016
NYHETER
POPULÄR INTERNUTBILDNING
Chefsförsörjningsprogrammet för att bli kriminalvårdsinspektör är en
populär internutbildning.
– I år hade vi 206 sökande. Det är en rejäl ökning jämfört med förra året,
säger HR-expert Catarina Stokken, som är i full gång med urvalsarbetet.
Nästa chans att söka till det så kallade kvinspförsörjningsprogrammet
blir under senvåren 2017.
HR
Utbildning i svenska
ska ge fast arbete
K
riminalvården vill
gärna att fler med
utländsk bakgrund ska
kunna arbeta i myndigheten.
Därför startas en stödutbildning i svenska för vikarier,
som har rätt kompetens men
behöver förbättra sina språkkunskaper. Efter svenskundervisningen ska de kunna
genomföra Kriminalvårdens
grundutbildning och få en fast
anställning.
– Vår förhoppning är att de
personer som vill söka sig till
Kriminalvården och som har
de egenskaper vi efterfrågar
ska känna att de kan göra det
och klara av det. Vi behöver
rekrytera stabila och trygga
medarbetare, och då behöver
vi undanröja en tröskel, säger
– Kriminalvården styrs av
speciella och ibland komplicerade föreskrifter och
lagar. Dessa är viktiga att som
anställd kriminalvårdare inte
bara känna till utan också
förstå och kunna förklara för
de intagna, fortsätter Johan
Modin.
HR-direktör Johan Modin vill tillsvidareanställa.
HR-direktör Johan Modin.
Idag finns cirka 200 personer med utländsk bakgrund
som bland annat har visstidsanställning inom Kriminal-
vården, där det enda hindret
för att få en fast anställning
har varit svårigheten att
hantera myndighets- och
fackspråk.
Utbildningen ska ske med
hjälp av ett socialt entreprenörsföretag vid namn Självbildarna. Det är ett relativt nystartat företag, som använder
sig av kvalificerade logopeder
och fokuserar på uttal och
kommunikation.
– Vi har skrivit in satsningen
i budgetunderlaget för 2017,
men hoppas kunna komma
igång redan före årsskiftet,
avslutar Johan Modin.
HR
Hundra praktikplatser för nyanlända
I
våras fick Kriminalvården
och andra myndigheter i
uppdrag att ordna praktikplatser till nyanlända. 100
praktikplatser har tagits fram
och Arbetsförmedlingen väljer
ut kandidater som får komma
på intervju. De första praktikanterna är redan på plats.
– Det är mycket glädjande.
Vi hade som mål att få fram 50
praktikplatser i år, men med
hjälp av alla våra verksamhe-
OMKRIM 5/2016
ter ute i landet har vi redan
kommit upp i det dubbla, säger
HR-direktör Johan Modin.
De kommande två åren är
Kriminalvårdens mål att få
fram 200 platser per år. Praktiktiden är upp till sex månader
och tanken är att nyanlända
ska få möjlighet att lära sig
svenska och få kunskap om
hur det är att arbeta i en statlig
myndighet.
– Man kan till exempel få
praktisera som receptionist,
administratör, vaktmästare,
städare, kursvärd, assistent
i verkstäderna eller kock.
Praktikanterna ska inte ersätta
någon annan medarbetare,
säger projektledare Helena
Lönnkvist.
Kriminalvården tar också fram praktikplatser för
funktionsnedsatta. Även detta
inom ramen för ett regerings-
uppdrag och platserna förmedlas via Arbetsförmedlingen.
– Det kan handla om personer som varit sjukskrivna
och får praktik som en del i
rehabiliteringen, säger Helena
Lönnkvist.
– Kriminalvården har ett relativt stort rekryteringsbehov och
vi hoppas såklart att några som
gör praktik hos oss ska bli så
intresserade att de senare söker
jobb här, säger Johan Modin.
7
NYHETER
NYTT UPPDRAG MOT VÅLDSBEJAKANDE EXTREMISM
Kriminalvården har fått ett nytt uppdrag av regeringen för att utveckla och
förankra arbetet mot våldsbejakande extremism bland klienterna.
– Alla de som möter personer i riskzonen att rekryteras in i den våldsbejakande extremismen måste ha kunskap och verktyg för att bedriva ett effektivt
förebyggande arbete, säger Alice Bah Kuhnke, kultur- och demokratiminister.
FRIVÅRD
Internationell
inspiration för
frivårdsapp
Elvar Jonsson och Dejan Mijic, från frivården i Malmö, levandegjorde för publiken hur Kriminalvården ständigt arbetar med att förändra de normer och värderingar som driver kriminalitet.
KRIMINALVÅRDEN
Ny manlig norm
kan ge färre återfall
M
askulinitet, brott
och kriminalvård
var titeln på ett
kriminalvårdsseminarium i
oktober. Nils Öberg inledde
med att berätta att nio av
tio kriminalvårdsklienter är
män. Mönstret ser likadant ut
världen över, oavsett graden
av jämställdhet i övrigt. Är
en förändrad syn på manlighet en av nycklarna till färre
återfall i brott? Hur påverkar
det i så fall Kriminalvårdens
arbete?
– Även om vi redan gör mycket har vi fler frågor än svar när
det gäller vikten av genus i det
återfallsförebyggande arbetet.
Men för oss är det viktigt att
skilja ut vad som driver kriminalitet. Kan vi ta reda på vad
överrepresentationen av män
i kriminalstatistiken står för?
Missar vi något uppenbart i
8
vårt sätt att arbeta?
Elvar Jonsson och Dejan
Mijic, programledare från frivården i Malmö, berättade om
hur Kriminalvården arbetar
med män i behandlingsprogram. Trots att de dömda
har vitt skilda attityder och
grundproblem, är vissa
moment de samma. Först och
främst måste programledarna jobba för att få de dömda
att inse sina egna problem,
och inte skylla på andra. De
behöver också kunna byta
perspektiv och se världen från
exempelvis brottsoffrets sida.
– Vi poängterar att man
alltid är ansvarig för sitt eget
beteende, oavsett vad man
varit med om i livet.
Dejan Mijic jämförde klientens självbild med en mur.
– I behandlingsprogrammen vill vi plocka bort en
mursten i taget ur klien-
tens fasad. Innanför finns
klientens sanna jag. Med
våra verktyg kan vi förändra
värderingar och bygga upp
något nytt.
Seminariet fokuserade på
normer och värderingar som
förknippas med att vara man.
En av panelens experter var
Tove Pettersson, professor i
kriminologi. Hon menar att
det finns maskulinitetsnormer i hela samhället, även i
samhällen som tycker att de
kommit långt när det handlar
om jämställdhet.
– Börja i personalgruppen.
Titta på era egna förväntningar kring hur klienterna och
kollegorna ska bete sig. Det
är viktigt att personalen visar
på alternativa manlighetsnormer.
Mer om Tove Petterssons
forskning kan ni läsa på sid 36.
Den svenska frivårdsappen
visades härom veckan i en internationell workshop i Bukarest.
I en workshop tillsammans med
Nederländerna och Nordirland,
som också utvecklat appar för
frivårdsklienter, diskuterades
likheter och olikheter.
– Appen från Nordirland
innehöll en hel del samhällsinformation som vi tyckte var
inspirerande, medan vår app
definitivt har flest behandlingskomponenter, berättar Lena
Lundholm på Kriminalvårdens
frivårdsavdelning.
Hon deltog i workshopen
tillsammans med kollegan Anna
Simonsson.
Den svenska frivårdsappen fick uppmärksamhet
för sin kalenderfunktion med
automatiska påminnelser för
frivårdsbesök. Det var något
som de övriga länderna önskade
utveckla i sina appar.
– Ett fortsatt utbyte är viktigt,
alla hade tänkt på olika saker.
Genom erfarenhetsutbyte kan
vi lära av varandra och behöver
inte uppfinna hjulet på nytt,
menar Anna Simonsson.
Lena Lundholm.
Anna Simonsson.
OMKRIM 5/2016
NYHETER
TVÅ RÄTTELSER
I förra numrets artikel om Medhelp har personernas bakgrundsbeskrivningar blivit bristande beskrivna. Omkrim
ber Kent Landvall och Nenad Obradovic om ursäkt.
Vi skrev också fel namn på verksamhetsutvecklaren i
region Väst. Han heter Ola Svensson.
ANSTALT & HÄKTE
Mer jämställt
i insatsstyrkan
Minda Torstensson trivs med teamkänslan i insatsstyrkan. Nu utbildar hon sig också till instruktör.
R
egion Väst har startat
ett traineeprogram
för kvinnor, för att
få jämnare könsfördelning i
insatsstyrkorna.
– Jag var intresserad redan
innan, men blev uppmärksammad på att de vände sig just
till kvinnor när jag såg lappar
om det på anslagstavlan, säger
Minda Torstensson, kriminalvårdare på häktet Göteborg.
I region Väst gjordes en genomlysning av hur fördelningen mellan män och kvinnor i
maktpositioner såg ut.
Man fann att när det gällde
chefer var fördelningen ganska
jämn, men det var en kraftig
övervikt av män bland vakthavande befäl och i insatsstyrkorna. Då testade man särskilda
program för kvinnor. Första
gången var förra året och i år
kör man igen. Minda Torstensson var med i första omgången
och är nu med i insatsstyrkan
på häktet.
– Inför programmet poängterades att tjejerna skulle testa
utbildningen och inte behövde
bestämma innan om vi ville
vara med eller inte. Men vi
gick utbildningen tillsammans
med killarna. Efteråt hade vi
kvinnor en workshop där vi
diskuterade om det var värt att
marknadsföra programmet för
kvinnor.
Vad tyckte ni?
– Ja det ska absolut marknadsföras. Det behövs fler
kvinnor i insatsstyrkorna.
Många har föreställningen
att det krävs väldigt mycket
styrka för att vara med. Och
visst krävs styrka, men det är
mycket mer som behövs.
Vad har du för egenskaper
som passar i insatsstyrkan?
– Jag är lugn, tycker om
lagarbete och jag är snabb.
Vi har väldigt roligt ihop och
känner oss trygga tillsammans,
men man får aldrig glömma
det stora ansvar och allvar det
innebär att vara med i insatsstyrkan.
EKONOMI
Regeringens budgetförslag – 8,3 miljarder
Kriminalvårdens anslag
för 2017 är enligt regeringens
förslag ungefär 8,3 miljarder
kronor.
Specifika områden som
tillförs medel är 35 miljoner
kronor för att ta över transporOMKRIM 5/2016
ter från Polisen. 10 miljoner
kronor tillförs för att utöka den
interna tillsynen i myndigheten.
- Satsningarna innebär att de
ansträngningar som Kriminalvården hittills har gjort genom
att inrätta en tillsynssektion
ligger i linje med regeringens
inriktning, säger ekonomidirektör Charlotta Gustafsson.
Samtidigt innebär propositionen en minskning av anslaget
med 45 miljoner kronor 2017 och
35 miljoner kronor för 2018
och framåt för
att bidra med
finansiering till
andra verksamheter.
Charlotta
Gustafsson.
9
NYHETER
DATUM KLART
FÖR FOU-DAGARNA
Nu är datumet spikat för 2017 års
Forsknings- och utvecklingsdagar
– 31 maj till 1 juni. Mer information
publiceras på Krimnet.
ANSTALT & HÄKTE
Trendiga
trälådor
Christian Karlberg är projektledare för Ny VSP.
KRIMINALVÅRDEN
Jättereformen
Ny VSP sjösatt
V
SP, verkställighetsplanering, har länge varit ett
arbetsredskap i Kriminalvården. Det är planen för
varje dömd persons tid i fängelse
och frivård. Tiden ska fyllas
med individanpassade åtgärder
som ska hjälpa klienten att inte
återfalla i brott. Nu har en av
Kriminalvårdens största reformer
någonsin införts: Ny VSP, som
även innehåller en ny häktesplan.
Projektledaren Christian Karlberg berättar mer.
KrimProd, Kriminalvårdens produktionsverksamhet, har visat upp sig på flera mässor
under hösten. De vill visa vilka produkter och
tjänster de kan leverera, och få nya kunder.
– Folk är nyfikna på Kriminalvården i stort och
på det jobb vi gör. Vi förklarade att vi gör detta
för att återanpassa grabbarna när de kommer ut
och folk blir positivt överraskade. Trälådorna
gjorde succé, många var intresserade av dem,
säger Liiban Shariif, produktionssamordnare för
Stockholm Syd, som deltog på Empack-mässan i
Kista. Med på bilden är även Michael Berggren.
Översta bilden från Elmia Garden i Jönköping.
10
Vad innebär lanseringen?
– Allt som har med Ny VSP
att göra har sjösatts. Ett nytt
systemstöd, styrande dokument,
handböcker och så vidare. Nu ska
alla som jobbar klientnära använda det nya systemstödet och göra
utredningar på samma sätt. En
målsättning har varit att synka
så att allt blir klart samtidigt, och
det har vi faktiskt lyckats med.
Hur många har fått utbildning?
– Vi har haft 3 000 utbildningsplatser. Det har varit en massiv
utbildningsinsats för klientnära
personal, troligtvis den största i
Kriminalvårdens historia.
Vilka är de stora förändringarna?
– Två saker. Ett: Det blir obligatoriskt att använda RBM-B och
det innebär att vi kommer att utreda alla klienter på samma sätt,
till skillnad från tidigare. Två: Vi
inför specialiseringar i alla led i
VSP-arbetet. Vi går från att alla
gör allt, till att säga att VSP består
av en kedja: utredning, planering,
genomförande och utvärdering,
och det behövs olika kompetenser för olika saker. Vi har utbildat
utredare, planerare, genomförare
och utvärderare.
Den nya häktesplanen, vad
innebär den?
– Häktena får ett eget systemstöd och en egen handbok som
är anpassade för dem och hur de
arbetar med sina klienter, vilket
de aldrig har haft tidigare. Det blir
mer fokus på isoleringsbrytande
åtgärder och det blir obligatoriskt
att planera in sådana. Det blir
bindande att göra en bedömning
om missbruksproblematiken och
att hjälpa klienten i de lägena, till
exempel om de ska tända av när
de kommer in på häktet. Häktena
har väntat på lämpliga verktyg för
detta.
OMKRIM 5/2016
NYHETER
MANIPULERADE BILAR ÅTGÄRDAS
Kriminalvården har cirka 230 fordon tillverkade av Volkswagen,
Audi, Seat och Skoda. Det har nu avslöjats att företagen har manipulerat utsläppsvärdena för kväveoxider i bilarna.
16 av Kriminalvårdens fordon berörs. NTE informerar berörda
verksamhetsställen. Fordonen ska genomgå en serviceåtgärd som kan
göras så snart den är godkänd av den tyska transportmyndigheten.
FRIVÅRD
Att lära av
varandra en
framgångsfaktor
Maria Jakobsson Brimalm och Ellinor Cronzell berättar för generaldirektören om projektet som nu ska
vidareutvecklas i region Öst.
FRIVÅRD & ANSTALT
Nya rutiner ger
nöjdare klienter
A
nstalten Skänninge
och frivården Linköping har skapat en
gemensam rutin där frivården
involveras i klientens verkställighet på ett tidigt stadium.
– Förut var det lite olika när
frivården kom in i bilden. Nu
ser klienten sin väg genom Kriminalvården mycket tydligare.
Övervakningen blir en naturlig
del av påföljden. Straffet är
inte slut för att de kommer ut
ur fängelset, förklarar frivårdsinspektören Maria Jakobsson
Brimalm, som tillsammans
med Ellinor Cronzell på frivården och kollegor på anstalten,
jobbat fram rutinen.
– Det här underlättar vårt arbete något enormt. Vi upplever
OMKRIM 5/2016
inte längre samma motstånd
från klienterna som tidigare, vi
behöver inte börja om när klienten kommer ut, säger Ellinor
Cronzell.
Rutinen innebär att utredaren på anstalten kontaktar
frivården skyndsamt efter
att klienten är utredd, och
berättar vad klienten ska göra
på anstalten och vilka behov
klienten har. Vissa moment
hinner man kanske göra på anstalten, medan andra får vänta
till efter villkorlig frigivning.
Frivårdsinspektörerna har
samtal både med utredaren på
anstalt och med klienten för
att se vilka behov som kvarstår
efter fängelsestraffet. Anstal-
ten förbereder klienterna på
att övervakningen är en del av
straffet, och hela verkställigheten planeras gemensamt.
De nya rutinerna har lett
till att i stort sett alla klienter
får föreskrift om behandling
enligt de risk-, behovs-, och
mottaglighetsprinciper som
gäller i Kriminalvården. Deras
mottaglighet för frivårdens insatser har förbättrats avsevärt.
– Klienterna är mer nöjda
trots att de får mer ingripande åtgärder, vi får ett enklare
arbete både på anstalten och
i frivården och vi får större
utrymme att arbeta återfallsförebyggande, sammanfattar
Maria Jakobsson Brimalm.
Två av Krimstics upphovsmakare, Guy Bourgon och Tanya Rugge, var i
Stockholm för att dela med
sig av erfarenheter från sitt
arbete i Kanada.
– Vi ser positivt på den
svenska frivårdens arbete
med implementeringen av
Krimstics. Det verkar så
integrerat med andra projekt som VSP och visionen
MF18. Det är en framgångsfaktor. En annan framgångsfaktor är viljan att lära
av andra, och ett positivt
samarbetsklimat. Med det
kan ni komma väldigt långt,
säger Guy Bourgon, Public
Safety Canada.
Krimsticscoachen Fredrik
Abrahamsson,
frivården
Karlstad, var
nöjd med dagen.
Fredrik
– Jag har
Abrahamsson.
verkligen blivit inspirerad
och även fått möjlighet att
prata om mitt uppdrag med
andra coacher och med min
chef. Det kommer att hjälpa
mig i coachrollen.
Frivårdschef
Christina Risberg, Helsingborg, känner
sig också
stärkt i sitt
arbete.
Christina
– Jag tar
Risberg.
med mig att vi
behöver tänka på kvaliteten
i implementeringen, inte
bara snabbhet och kvantitet. Och coacherna kommer
att vara viktiga om vi ska
kunna bibehålla Krimstics
som arbetssätt.
11
NYHETER
NTE
Utför fler
transporter
åt Polisen
Hall är en av de prioriterade anstalterna i infrastrukturplanen.
ANSTALT & HÄKTE
Lång tid innan
spaden sätts i marken
M
ålbilder och
projektdirektiv för
förändringar i Kriminalvårdens infrastruktur
håller på att arbetas fram.
– Vi har haft de första
uppstartsmötena kring
lokalförsörjningsprocesserna för de prioriterade
anstalterna Sagsjön, Hall
och Tidaholm. Arbetet
med att ta fram målbilder
och projektdirektiv är
påbörjade. Mötena sker
med både central och lokal
medverkan, säger Stefan
Björk, senior expert på planeringsenheten för anstalt
och häkte.
Stefan Björk har lång
erfarenhet inom Kriminalvården, senast som
kriminalvårdschef på häktet
Göteberg. Nu driver och
stödjer han processen
med att ta fram de första
projektdirektiven för de tre
berörda anstalterna.
– Vi är i uppstartsfasen
och det går ännu inte att ange
tider för när spadar sätts i
marken. Det här är en process
som sträcker sig över lång tid.
Häktet Östersund ingår i
samma beslut som de andra,
men där har planeringen
kommit mycket längre.
– Östersund hanteras enligt en delvis annan process
i och med att förberedelsearbetet har kommit så pass
mycket längre där.
Beslut i våras
I maj fattade gd beslut om
infrastrukturplanen. Hittills
handlar det om omklassning
och utveckling av den lägsta
säkerhetsklassen, utveckling
av elektronisk övervakning,
fokusering av specialplatser,
utveckling av anstalter för
kvinnor samt utveckling av
häkten.
HR
Högre pension eller mer semester
F
ler i Kriminalvården
kan löneväxla och i
större utsträckning
välja fördelning mellan lön
och semester eller växla lön
till pensionsavsättningar.
– Tanken är att individen
ska kunna välja utifrån sina
egna möjligheter och preferenser, förklarar HR-expert
Magnus Nilsson.
Tidigare har detta enbart
gällt anställda som hör till
fackförbundet SACO. Nu
kan även medlemmar i OFR
löneväxla på fyra olika sätt.
1. Avstå semester för högre lön – att växla minst
tre semesterdagar som
överstiger lagstadgade
12
25 dagar mot högre lön.
2. Avstå lön för extra
semester – att växla lön
mot minst tre och högst
tio extra semesterdagar
per år.
3. Avstå lön för extra
pensionsavsättning – att
under en längre tid avstå
del av lön till avsättning
i Kåpan Extra. Minsta
belopp är 500 kronor per
månad.
4. Avstå sparad semester
och/eller retroaktiv lön
för extra pension.
Den sista punkten kan alla
medarbetare göra, oavsett
Kriminalvården utför transporter för Polisen och andra
myndigheter. Men eftersom det
saknas direkt stöd i lagen för
detta föreslår regeringen nya
regler.
–Polisen har ett transportbehov av frihetsberövade, men
det kan också vara behandlingshem eller migrationsförvar som
behöver hjälp, förklarar Johan
Mellbring, chef för nationella
transportenheten.
Syftet med lagförslaget är att
det ska bli en tydligare ansvarsfördelning mellan Polisen
och Kriminalvården och att
fler poliser ska ägna sig åt sina
huvuduppgifter.
–Kriminalvården ser i grunden positivt på detta. Det är en
del i Kriminalvårdens prioriteringar att köra fler transporter
åt andra myndigheter, säger
Johan Mellbring.
– Idag kör vi ungefär 12 000
handräckningsärenden per år.
Med de nya reglerna kan det
röra sig om 30 000 ärenden.
Självklart måste vi anställa för
att klara detta. Men nyanställningar är en lång process med
tanke på att vår grundutbildning är cirka 20 veckor.
organisationstillhörighet. Det
innebär att
alla medarbetare kan avstå
sparad semester
Magnus
och/eller
Nilsson.
retroaktiv lön
i samband med lönerevision
för engångsavsättning till
Kåpan, förklarar Magnus
Nilsson som även påminner om att löneväxling kan
påverka så att andra ersättningar blir lägre.
– Medarbetare som väljer
att teckna enskild överenskommelse har själv ett
ansvar att ta reda på hur
bruttolöneavdraget påverkar
den enskilda ekonomin.
OMKRIM 5/2016
FRIVILLIGA KRAFTER
Anhörigföreningen FATEG vill dela med sig av de kunskaper och erfarenheter medlemmarna har som anhöriga till personer som hamnat i häkte, fängelse
eller på rättspsyk. Sedan i våras är Marie Brinkebark ny ordförande.
Vi måste bryta
tystnaden och
sprida information. Allt för att
mildra det lidande som anhöriga
till gärningspersoner utsätts
för, säger Marie
Brinkebark ordförande i FATEG.
»Anhöriga saknar skyddsnät«
KATA R I N A LU K S E P P
/ T E XT & F OTO
»Det är
vanligt att
anhöriga
inte vet vart
de ska vända
sig med sina
frågor.«
OMKRIM 5/2016
Föreningen för anhöriga till en gärningsman,
FATEG, har funnits sedan 2011. Föreningens medlemmar stödjer varandra främst genom möjligheten att
kunna chatta i en sluten Facebookgrupp.
– Det är vanligt att anhöriga inte vet vart de ska vända
sig med sina frågor. Livet har vänts upp och ner och
de flesta har inte så djupa kunskaper om rättsväsendet eller om var man kan få råd och stöd, säger Marie
Brinkebark.
Den som befinner sig i en jobbig situation kan vända
sig till gruppen. Det finns även möjlighet att träffas
fysiskt när föreningen håller öppna möten i Stockholm.
FATEG samarbetar med BUFFF Stockholm och får låna
deras möteslokaler på Söder.
Det medlemmarna främst upplever som en avlastning
är vetskapen om att de inte är ensamma i sin situation.
– Många är oerhört tacksamma och säger saker som
”Ni har räddat livet på mig”. Det finns så mycket stigmatisering och konstiga idéer kring kriminalitet och
många anhöriga bär på känslor av otillräcklighet och
skuld.
Den nya ordföranden har en vision om att bygga upp
lokalföreningar i alla större städer eftersom behovet
av krishantering är stort och anhöriga ofta saknar
skyddsnät.
Marie Brinkebark är insatt i frågorna eftersom hon
arbetar i socialtjänsten. Hon har även personliga
erfarenheter av Kriminalvården då hennes son under
en tid satt i fängelse. Tidigare i år fick hon ta emot det
värsta besked en anhörig person kan få: Polisen sökte
upp henne och meddelade att hennes son hade blivit
mördad. Arbetet i föreningen har blivit hennes sätt att
bearbeta den traumatiska händelsen.
– Det finns många anhöriga som utsätts för lidande,
som dessutom kostar samhället en oerhörd massa pengar. Genom att samarbeta kan vi göra fängelsevistelsen
och utslussen bättre för alla: för de intagna, för Kriminalvården och för anhöriga. Tillsammans är vi starka.
Marie Brinkebark vill samarbeta mer med Kriminalvården och förmedla vad som händer med barn
som bevittnar eller drabbas av våld i familjen. Hon vill
berätta familjens perspektiv. Hur det är att besöka en
anstalt med ett barn vid handen. Om hur det känns för
barnet som åkt väldigt långt, tagit av sig samtliga kläder
inför besöket och sedan tvingas ställa in mötet för att
trafiken gjort familjen försenad. Hon vill tala om den
stigmatisering som sker när barnen får möta en fyrkantig värld som inte tar hänsyn till att de är just barn. O
Mer info: www.fateg.se
13
TEMA FRIVÅRD I FOKUS
Många erfarna medarbetare i
frivården säger att deras arbete
har utvecklats mycket de senaste
tio åren. Arbetet bedrivs med
en helt annan säkerhet, struktur
och professionalitet än tidigare.
Nya samtalsmetoder och tydligare verkställighetsplanering
har gjort arbetet mer systematiskt bara det allra senaste året.
Samtidigt är frivårdens arbete
ganska osynligt i samhället i
stort. Få vet vad det innebär att
få en frivårdspåföljd, och vad
som egentligen görs på ett frivårdskontor.
Här får du ta del av nyheter på
området, tankar från generaldirektören och mer om arbetssätten Krimstics och MF18.
Men allra först får du följa med
arbetet på ett frivårdskontor.
Kan frivården hjälpa klienter
att få rätsida på sina liv?
KONTROLL OC
MED GIVNA RA
14
OMKRIM 5/2016
CH STÖD
AMAR
OMKRIM 5/2016
15
FRIVÅRD I FOKUS
Omkrim besöker frivården Norrköping
en vanlig arbetsdag. Arbetet med
klienterna går inte alltid spikrakt
framåt, men frivårdsinspektörerna
säger samma sak som forskningen
visar: Med rätt åtgärder ger kriminalvård i frihet möjlighet att lyckas med
det brottsåterfallande arbetet.
Tid för
värdefulla
möten
ELISABET JÖNSSON
/ T E XT & F OTO
MAGNUS ANDERSSON
/ F OTO
16
D
et känns som att hjärtat på frivårdskontoret
är fikarummet. Ljust och fint, med färgglada
soffor och stolar. En yta där alla kan samlas.
Där träffas personalen för större och mindre
arbetsmöten, lunch och eftermiddagsfika.
Där finns också en skärm där man kan se när
det dyker upp klienter i receptionen. Det är
ett ständigt spanande upp mot skärmen. Frivårdsinspektörerna är nämligen aldrig säkra på om deras klienter
dyker upp. Klockan tio är det flera inbokade möten. Fem
över tio har ingen dykt upp. Inspektörerna börjar ringa.
– Ligger du och sover? hörs från ett hörn i rummet.
– Den här klienten brukar alltid komma så nu blir
jag orolig att det har hänt något, berättar en annan
inspektör.
– Uteblir hon en gång till blir det misskötsamhet,
säger en tredje.
En mamma ringer för sin 24-årige son.
– Min klients mamma ringde och sa att familjen drabbats av magsjuka. Jag sa till henne att han måste ringa
själv, när han har vaknat. Mammor kan vara bra, men
det är inte hon som har dömts till skyddstillsyn, säger
Sinisa Ceho.
Elin Thörnqvist berättar att det är så här verkligheten
ser ut. Många av klienterna har röriga liv, och vissa har
svårt att få till besöken på frivården. Då får personalen
leta efter en ny tid och dokumentera att klienten inte
har kommit. Händer det flera gånger rapporteras det till
övervakningsnämnden. Om besöken missköts många
gånger hamnar ärendet tillbaka hos tingsrätten och
klienten kan få ett fängelsestraff istället.
Frivårdsinspektören får ställa om arbetsdagen. Men
det finns mycket att skriva, utredningar att gå igenom
OMKRIM 5/2016
Kommer min klient? På bildskärmen kan man se
när klienterna anmäler sig i receptionen. Många
lever ett rörigt liv och har svårt att passa tider.
Att inte dyka upp räknas som misskötsamhet och
kan leda till längre övervakning eller till slut till ett
fängelsestraff.
och samtal att ringa till behandlingshem, socialtjänster
och klienter. Så sysslolös behöver ingen vara.
Men Elin Thörnqvists klient Melanie kommer, även
om hon är lite sen. Hennes tvååriga dotter har hostat
hela natten och natten innan hade hennes bebis samma
hosta. Framåt morgonen råkade Melanie somna till på
soffan.
Melanie är själv hostig och telefonen är trasig, så hon
kunde inte ringa och berätta att hon var sen. Ett tecken
på att klienternas liv inte alltid går som på räls. Men i
övrigt är det mycket som fungerar för Melanie just nu.
Hon har varit drogfri i mer än ett halvår. Hon har kommit igång med sin samhällstjänst för en kyrka, och går
till kommunens beroendemottagning och lämnar urinprov varje vecka. Dagens möte med Elin Thörnqvist
är ett av de första på frivården. Förra gången svarade
OMKRIM 5/2016
Melanie på frågor så att Elin kunde bedöma hennes risk
för återfall. Melanie hamnade på medelrisk. Det har
betydelse bland annat för hur ofta hon ska komma till
frivårdskontoret.
Elin Thörnqvist använder Krimstics när hon pratar
med Melanie. Det är ett nytt och strukturerat sätt att
prata med klienterna om det som de är här för – att
minska risken för återfall i kriminalitet. Det är noggrant
planerade samtal med behandlingsinnehåll, men Elin är
van vid formen och dialogen flyter på naturligt som i ett
vanligt samtal. Idag är det dags att prata om Melanies
mål i livet, både på kort och på lång sikt.
– Om man formulerar vart man vill, är det lättare att
hålla sig motiverad även i stunder när det känns motigt,
förklarar Elin Thörnqvist.
Melanie har många mål. Hon har sökt en utbildning
till barnskötare, hon vill ta körkort, skaffa en större
»
17
Tid för
värdefulla
möten
»
»Mina klienter säger
ofta att de
har träffat
många viktiga och kloka
personer
inom Kriminalvården.«
18
På morgonen åker Elin Calderon och Mats Eriksson för att ta av
fotbojan på en klient. De arbetar med fotboja, samhällstjänst och utökad frigång och besöker klienterna i hemmet eller på arbetsplatsen.
”Vi kan ofta se att de dömda mår bättre efter bara någon månad med
fotboja. Vi ser en ny lyster i deras ögon. För att få fotboja måste de
vara drogfria, missköter de sig blir det fängelse direkt.”
lägenhet. Hon vill också fortsätta vara drogfri och hon
vill att barnen ska få stanna hemma hos henne. De har
tidigare varit omhändertagna.
– Vissa saker ska du bibehålla och annat har du en
plan för. Inga av målen är ouppnåeliga. Det här känns
bra, peppar Elin.
Melanie är precis i början av sin hittills enda kriminalvårdspåföljd, men nästa klient som Elin Thörnqvist
träffar, Maria, har tagit droger sedan 1970-talet. Det är
tredje året Elin träffar henne: första gången misskötte
Maria sin skyddstillsyn och fick den förlängd i ett år,
sen gjorde hon ett nytt narkotikarelaterat brott och
fick skyddstillsyn igen. Därefter tycker Elin att det har
gått ganska bra för Maria. Hon får läkemedelsassisterad
behandling för sitt heroinberoende, och hon jobbar på
med att hitta nya bekantskaper utanför sitt gamla gäng.
Men just idag är hon deppig. Det visar sig att hon tagit
ett återfall. En gammal vän har påverkat henne och hon
stod inte emot. Hon är besviken på sin kompis och ännu
mer besviken på sig själv. Missköter hon sig får hon inte
fortsätta på behandlingen, och i förlängningen inte vara
kvar på frivården, och det vet hon.
– Det är bara jag som kan ändra på det här, säger hon
insiktsfullt.
Elin Thörnqvist sammanfattar:
– Det jag hör är att du försöker tänka på ett sätt
som leder dig närmare dina mål, men att du inte har
lyckats fullt ut. Nästa gång vi ses ska vi gå igenom en
beteendesekvens, precis som vi gjorde i början. Det är
för att få fatt i tankarna du har precis innan du gör det
här som du nu ångrar. Då kan du hitta bättre ersättningstankar.
OMKRIM 5/2016
Överst. Trots att många fler klienter finns inom
frivården än i fängelse, är verksamheten fortfarande okänd för många. Även för domstolarna som
dömer ut straffen. Därför berättar frivårdarna ständigt om sitt uppdrag. Idag var nämndemän från
tingsrätten på informationsmöte med Sinisa Ceho.
Maria är med på detta och ska förbereda sig till nästa
träff.
Efter mötet med Maria har Elin Thörnqvist tid att
prata med Omkrim en stund.
För mig som inte jobbar med klienter kan det se
tröstlöst ut. Hur ska Maria få ordning på sitt liv
efter så lång tid?
– Man måste veta hur förändring fungerar. Det tar tid,
man måste traggla om saker, säger Elin Thörnqvist och
fortsätter:
– Mina klienter säger ofta att de har träffat många
viktiga och kloka personer inom Kriminalvården, men
att de inte varit redo för den stora förändringen just då.
En kille som kommit på rätt köl berättade att uppsökaren som han träffade på häktet för fem år sedan sådde
ett frö som legat och grott inom honom ända sedan
OMKRIM 5/2016
”Man kan skratta åt att vi tycker att fikastunden är
så viktig, men det är ett bra sätt att känna att vi är
en grupp som jobbar mot samma mål”, säger Elin
Thörnqvist. ”Vi skämtar och har kul, men pratar
jobb också. Om någon slutar komma på fikat försöker vi vara vakna och se hur kollegan mår.”
dess. Den uppsökaren fick inte se frukten av sitt arbete,
men det är dödshäftigt att få vara personen som är där
när det händer.
– Så det är viktigt att tänka att det man gör påverkar
på lång sikt, och ännu viktigare att alltid behålla tanken
på att människan faktiskt kan förändras.
Samtidigt med alla klientmöten mellan enskilda klienter och frivårdsinspektörer, händer mycket annat på
kontoret. Just idag har alla programledare sitt stora månadsmöte. Där pratar de både om hur den övergripande
organisationen ska se ut kring behandlingsprogram för
klienterna, samt hur de själva mår just nu.
– Vi är måna om varandra i programteamet. Under
behandlingar kan man få höra väldigt svåra historier,
och själv bli nedtyngd. Därför är det viktigt att ha teamet som en ventil.
Det säger programledare Lotta Derestam, som bland
»
19
Tid för
värdefulla
möten
»
»Återfallsförebyggande
arbete är
mest framgångrikt när
det genomförs
i klientens
vardagsliv.«
20
annat håller i behandlingsprogram för sexualbrottsdömda klienter.
Programledarna har huvudfokus på att leda behandling för klienterna, medan frivårdsinspektörerna ansvarar för personer med skyddstillsyn och de som är villkorligt frigivna. Det är vanligt att samma klienter träffar
både programledare och inspektörer, därför är det
viktigt med samarbete. Idag träffas gänget som arbetar
med män som är dömda för våld i nära relation. De går
igenom alla klienter de har på gång. De träffar misstänkta personer redan i häkte för att göra personutredning
och för att se om de kan vara lämpliga för att genomgå
Idap – behandlingen för den här målgruppen.
– Hörde ni att domstolen dömde Esa till fyra månaders fängelse istället för frivård? frågar Sinisa Ceho.
De andra i gruppen suckar. Esa var ju jättemotiverad
och hade äntligen ordnat upp sin livssituation. Tänk om
De som jobbar med dömda för våld i nära
relation träffas varje vecka. ”Jag lär mig
alltid något nytt i behandlingsarbetet.
Både om mig själv och om andra. Man
blir ödmjuk”, säger programledare Lotta
Derestam, som skyndar till mötet.
han hade fått kontraktsvård på frivården med behandlingsprogram inskrivet i domen? Då hade han istället
för fyra månader som kanske omkullkastar hans liv fått
ett långt stöd i vardagen som han behövde.
När frivårdsinspektörerna gör personutredningar
på personer som ska dömas, föreslår de också påföljd.
När domstolen dömer ut ett kort fängelsestraff istället
för en längre frivårdspåföljd blir frivårdsinspektörerna
ibland frustrerade.
– Då säger domstolen ofta att skyddstillsyn inte är
tillräckligt ingripande. Men då tror jag inte att vi har lyckats förklara vad det kan innebära. För vissa är det mer
ingripande att fullfölja en skyddstillsyn på ett år, än att få
fängelse i några månader. Har vi ett helt år på oss är det
större chans att vi hinner arbeta mer med klienten, så att
risken för återfall i brott minskar, säger Elin Thörnqvist.
OMKRIM 5/2016
Mycket arbete bedrivs enskilt eller tillsammans
med klienten. Men personalen jobbar också
ihop när det behövs.
Internationella uppföljningar visar också just detta:
Att återfallsförbyggande arbete är mest framgångrikt
när det genomförs i klientens vardagsliv. Men bara om
arbetet bedrivs systematiskt och under minst ett halvt
år. I fängelse kan de intagna känna sig riktigt motiverade, men det är ute i samhället som saker ställs på sin
spets och klienten ska testa sin förmåga till förändring
”på riktigt”.
Men frivårdarna vill få fler i samhället att dela det
synsättet. Ett sätt att öka kunskapen är så klart att
samarbeta med domstol, åklagare, advokater, polis,
kommun och andra som är viktiga för klienten. Det
ska frivårdsinspektörerna också hinna med. Just idag
kommer nämndemännen från tingsrätten på ett informationsmöte med Sinisa Ceho.
– De hade tusen frågor och var väldigt intresserade, så
det var bra, sammanfattar Sinisa efteråt. O
OMKRIM 5/2016
Frivården Norrköping
30 anställda är uppdelade i fyra arbetsgrupper:
Verkställighetslaget som arbetar med personutredningar, klienter dömda till skyddstillsyn
och med övervakning efter villkorlig frigivning.
Programteamet som jobbar med brotts- och
missbruksbehandling samt uppsökarverksamhet på häkte.
Kansliet med ansvar för administrativa arbetsuppgifter och receptionen
ISU-gruppen – arbetar med Intensivövervakning, Samhällstjänst och Utökad frigång.
Klienternas namn är fingerade i artikeln.
»
VÄRT ATT VETA
OM FRIVÅRDEN.
Läs om några
av de viktigaste
begreppen.
21
Tid för
värdefulla
möten
22
Malin Svensson håller i det sista klientmötet som
Omkrim lyssnar på. Ännu ett narkotikarelaterat
brott. ”Jag känner att det här är ett straff, men
samtidigt är det fokus på hur jag ska kunna få just
mitt liv bättre. Jag tror att detta är mycket bättre
än att sitta i fängelse”, säger klienten.
OMKRIM 5/2016
VÄRT ATT VETA OM FRIVÅRDEN
FRIVÅRD
KONTRAKTSVÅRD
Frivården övervakar klienter som är villkorligt frigivna från fängelse, har skyddstillsyn, samhällstjänst eller övervakas med
hjälp av fotboja.
Frivårdens arbete börjar redan när en
person misstänkts för brott. Handläggarna
gör personutredningar före rättegång
för att underlätta för domstolen att välja
straff vid fällande dom. Frivården planerar
straffet, så kallad verkställighetsplanering.
Det gör frivården för alla dömda, även de
som ska avtjäna straff i fängelse.
Den som dömts får genomgå behandling
istället för att dömas till fängelse. Det är
ett bindande kontrakt mellan klienten
och Kriminalvården som är fastställt av
tingsrätten. I kontraktet finns en plan för
behandling av det problem som ligger
bakom brottet. Det kan vara exempelvis
missbruk av narkotika/alkohol, våldsbenägenhet och spelberoende.
För att kontraktsvård ska bli aktuellt, måste klienten inse att hen har ett
problem och vara villig att genomgå
behandling för att förändra sitt beteende.
Det kan vara på behandlingshem eller
i öppenvård. Klienter kan även dömas att
gå Kriminalvårdens behandlingsprogram,
då sker möten på frivårdskontoret.
SKYDDSTILLSYN
Den dömde ställs under övervakning i
ett års tid, och därefter en prövotid på
två år. Den som dömts till skyddstillsyn
bor hemma och har regelbunden kontakt
med frivården.
Frivården samverkar med andra myndigheter och instanser. Målet är att den
dömde ska återanpassa sig till samhället
och inte återfalla i kriminalitet.
Många klienter genomgår behandlingsprogram under övervakningen. Under
prövotiden ska den dömde rätta sig efter
de regler och föreskrifter som ingår i domen och efter bästa förmåga försörja sig.
FOTBOJA
Den som är dömd till högst sex månaders fängelse kan ansöka om att avtjäna
straffet genom intensivövervakning med
elektronisk kontroll. Det innebär att den
dömde avtjänar straffet i sin bostad med
en fotboja. Under tiden kan personen
fortsätta arbete eller studier. Frivården
ansvarar för kontroll av den dömde.
SAMHÄLLSTJÄNST
ÖVERVAKNINGSNÄMND
Om en klient brutit mot någon föreskrift
som de är skyldiga att följa, anmäler
frivården det till övervakningsnämnden
som beslutar om åtgärder. Åtgärderna
varierar beroende på hur allvarlig mis�skötsamheten är. Nämnden kan besluta
om att förlänga övervakningstiden eller
lämna föreskrifter om tätare kontakter
eller behandling. Dessutom kan nämnden
ge klienten en varning. Om en skyddstillsynsklient ändå inte sköter sig kan ärendet återredovisas till åklagaren. Då kan
det bli ny rättegång och klienten riskerar
fängelsestraff. Är klienten villkorligt frigiven kan dagar av den medgivna friheten
förverkas, vilket innebär att klienten får
åka tillbaka till anstalten för att avtjäna
dessa dagar.
Det finns övervakningsnämnder i hela
Sverige. Domarnämnden utser ordförande och vice ordförande. Nämnden består
dessutom av tre lekmän som utses av
landstings- eller kommunfullmäktige.
Ett samhällsnyttigt och oavlönat arbete
som den dömde gör på sin fritid. Domstolen kan döma ut mellan 40 och 240
timmars samhällstjänst. Frivården bedömer i personutredningen om klienten
klarar av att göra samhällstjänst.
OMKRIM 5/2016
23
FRIVÅRD I FOKUS
Nils Öberg besöker i höst flera frivårdskontor med två avsikter:
Att få synpunkter på de senaste organisationsförändringarna och att be
personalen om hjälp med att flytta fram frivårdens position i samhället.
»Måste synas
och höras mer«
ELISABET JÖNSSON
/ T E XT & F OTO
V
id besöket på frivården
i Linköping var uppslutningen av de anställda
stor. I samtalet berättade
personalen bland annat
om arbetet med Krimstics och hur de nya
verktygen gör att klientsamtalen kan
fokusera på kriminaliteten. Mötena
har blivit mer professionella och givande, för både frivårdsinspektören
och klienten.
Generaldirektören beskrev de
senaste årens förändring och några
av idéerna bakom. Han poängterade
att genom att skruva på organisationen kan Kriminalvården nå närmare
sin fulla potential.
– Vi ska fortsätta kalibrera och
utveckla.
Nils Öberg berättade att fokus nu
ligger på att ro i land de projekt som
24
har dragits igång. Personalen ska
ha förutsättningar att göra sitt allra
bästa jobb. För resultaten kommer:
– Vi har levererat en världsnyhet
i det tysta, och det handlar om återfallen i brott.
Tidigare återföll cirka 40 procent
av klienterna i brott som gav en ny
kriminalvårdspåföljd. Men nu har
siffran ändrats.
– De senaste dryga tio åren har
återfallen minskat med ungefär en
procentenhet per år. Nu ligger vi alltså strax över 30 procent. Det betyder
att vi gör någonting rätt!
– Vi har en kriminalpolitisk idé
som fungerar, med ledord som
struktur, evidens och klientnära
samtal.
Här kom generaldirektören in på
sitt nästa ärende.
– Vi vet att mycket av de glädjande
resultaten beror på ert arbete
i frivården. Det är svårt att komma
hela vägen med klienterna med korta
fängelsestraff, en frivårdspåföljd ger
ofta mer. Men det är få ute i samhället som vet vad frivården gör. Det
är inte acceptabelt. Vi måste sätta
frivården på den nationella kartan.
I det här arbetet krävs arbete på
alla fronter, menade Nils Öberg.
Medan han träffar lagstiftare, skriver
debattartiklar och diskuterar ämnet
i sina forum, hoppas han att också
frivårdens personal får möjlighet att
synas och höras mer.
– Vi måste bli bättre på att berätta
hela historien. Det är lätt att prata
om vården i kriminalvården, men
det gör att många ser frivården som
mindre ingripande. Vi måste också
sätta ord på instruktioner, regler och
det som ska vara ett straff. O
OMKRIM 5/2016
FRIVÅRD I FOKUS
Kiruna
86
mil
Sundsvall
Annikas chefskap
sträcker sig 86 mil
Att jobba som frivårdschef i ett område som sträcker sig
från Sundsvall i söder till Kiruna i norr innebär många
utmaningar. Men enligt Annika Jonsson är inte de
geografiska avstånden den största prövningen. »
OMKRIM 5/2016
25
FRIVÅRD I FOKUS
»Många ville ta del av hur vi har tänkt
och gjort. Umeå har lyfts fram för att
vi har varit tidigt ute. Personalen var
intresserad och delaktig.«
Å S A ST U B B F Ä LT
/ T E XT & FOTO
» Själv känner jag att
det är mycket lättare att
förklara vad
frivården gör
nu än för tio
år sedan.«
26
D
en stora utmaningen för mig är att vara chef
för fyra väldigt olika typer av kontor. När vi
gick in i den nya organisationen blev det tydligt att det hade sett ut på helt olika sätt
i regionen. Landet är avlångt, vi har olika
förutsättningar, det finns små kontor och
det finns stora kontor, men de lokala förutsättningarna får inte bli regel. Klientens verkställighet
ska hanteras likadant i Sundsvall som i Luleå, säger
Annika Jonsson, frivårdschef för Norra Norrland.
Frivården Norra Norrland sträcker sig över ett stort
geografiskt område med ungefär 75 medarbetare totalt.
Storleken på kontoren varierar. Till frivården Norra
Norrland hör Umeå, Sundsvall, Härnösand och Luleå.
Till Luleå-kontoret hör lokalkontoren i Gällivare och
Kiruna. Mellan det sydligaste kontoret i Sundsvall och
det nordligaste kontoret i Kiruna är det ungefär 86
mil med bil. Som frivårdschef får Annika Jonsson resa
väldigt mycket och tillbringar sammanlagt mer tid på
andra ställen än på hemmakontoret i Umeå.
– Här är vi ju vana vid avstånden så de är inte något
stort problem, men det är klart att det gör att man måste tänka annorlunda än i vissa andra regioner. De som
är vana vid att ha frivårdschefen i samma lokal får tänka
om. I den gamla organisationen låg verksamhetsställena nära varandra och det gick att åka mellan dem med
kort varsel, nu är det många som har långt att åka. Jag
kan ju inte från den ena timmen till den andra åka runt
mellan kontoren, säger Annika Jonsson.
Frivården genomgår en stor förändring i och med Ny
VSP (Ny verkställighetsplanering) och MF18 (Modern
Frivård 2018). Projektet Ny VSP har som mål att åstadkomma konkreta och mätbara förbättringar i verksamhetens VSP-arbete. Målet med MF18 är att utforma en
mer enhetlig, trovärdig och rättssäker frivård.
Under sin tid som kriminalvårdsinspektör för
frivården Umeå drev Annika Jonsson igenom många
förändringar. Frivården Umeå anses ligga i framkant
när det gäller att organisera sig utifrån arbetet med Ny
VSP och MF18. Från årsskiftet har frivården Umeå delat
in frivårdsinspektörerna i tre olika processroller utifrån
vilken del av verkställighetsplanen de jobbar med. De
tre rollerna är utredare, planerare och koordinator.
– Vi funderade på hur vi skulle dela in oss om vi specialiserade oss inom olika områden och det resulterade i
tre team där olika processroller ingår. Frivården Umeå
gick över till den här organisationen i januari i år. Tanken är att arbetet ska bedrivas i enlighet med den nya
VSP:n som kom i oktober. Arbetet gentemot klienten
fortsätter, skillnaden är hur vi har organiserat oss kring
de olika arbetsuppgifterna.
Annika Jonsson menar att man inte kan organisera sig
exakt likadant på alla ställen, utan varje kontor måste
tänka utifrån sina egna förutsättningar. Men genom att
se på Umeå kan de reflektera över hur de ska göra på
sina egna kontor.
– På Norrlandskontoren har de flesta frivårdsinspektörerna gjort allt. Nu ska de gå från att vara generalister
OMKRIM 5/2016
till att bli specialister i sina processroller. Jag presenterade vårt arbete på en konferens i mars för alla
kriminalvårdsinspektörer och kriminalvårdschefer och
reaktionen var att inte så många hade börjat fundera på
hur de skulle organisera sig. Många ville ta del av hur
vi har tänkt och gjort. Umeå har lyfts fram för att vi har
varit tidigt ute. Personalen var intresserad och delaktig.
Nästa steg har varit att jobba ihop sig i teamen och hitta
bra rutiner och arbetssätt.
Annika Jonsson tycker att det finns en stor styrka
i Kriminalvårdens nya organisation. Tidigare kunde
frivårdskontor, häkten och anstalter ingå i samma verksamhetsområden, nu har frivården sina egna.
– Nu kan vi fokusera på frivårdsfrågor och lyfta sånt
som det inte har funnits utrymme för förut. Vi får plats
i organisationen och får ta del av den kompetens som
finns på nationell nivå. Det finns en mottagare att lyfta
frågor till, förut upplevde jag att det saknades. Nästa utmaning är att få ner det konkret på verksamhetsnivå så
att det gagnar frivårdsinspektörerna. Men jag har också
förståelse för att det kan ta tid att se konkreta förändringar av att frivården är en egen avdelning.
Annika Jonsson chefar för Norra Norrland sedan förra året, men hennes historia i Kriminalvården sträcker
sig ända tillbaka till slutet av 1980-talet. Hon berättar
om hur det var när hon började i frivården. Hur hon och
en kollega åkte hem till en klient som var dömd för våld
mot en socialsekreterare.
– Han vägrade komma till frivården och vi åkte då
OMKRIM 5/2016
hem till honom. Vi satt i hans rökiga vardagsrum och
pratade medan han satt och drack. Det ansågs inte vara
något konstigt, det hade nog varit märkligare om vi
vägrat åka. Vi hade inga larm, vi såg bara till att inte ta av
oss skorna ifall vi skulle bli tvungna att ta oss ut snabbt.
Dessutom var vi ju två. Vi satt där när han mådde jättedåligt och var väldigt instabil. Det skulle aldrig någon
behöva göra idag.
– Då skulle vi inte prata med klienterna om kriminalitet. Jag fick lära mig att ”läs inte akten, du får förutfattade meningar. Det är bättre att klienten är ett oskrivet
blad.” Då tog man emot sin klient inne på kontoret oavsett om han var nykter eller inte. Man gjorde hembesök
hos klienterna, det fanns inget uttalat säkerhetsarbete.
I den slutna kriminalvården har det varit ett stort fokus
på säkerhet, i frivården har det arbetet varit eftersatt
under lång tid. I frivården har vi många duktiga medarbetare som är väldigt bra på att bemöta klienterna, men
det är inte alltid säkert att det räcker.
Frivårdschef Annika
Jonsson var tidigt
ute med att organisera arbetet utifrån
Ny Vsp.
Frivården är fortfarande ett okänt begrepp, menar
Annika Jonsson.
– Det är många ute i samhället som inte vet vilket
kvalificerat arbete som bedrivs. Själv känner jag att det
är mycket lättare att förklara vad frivården gör nu än
för tio år sedan. Det är en helt annan nivå och en annan
professionalitet hos frivårdinspektörerna. Jag tycker
att frivården har utvecklats till att bli en stark kompetensbärare som kan väldigt mycket om den typen av
klienter vi har. O
27
Flest klienter finns i frivården
Kriminalvårdens klienter utreds, behandlas och
verkställer straff i frivård och anstalt.
De flesta klienter återfinns i frivård.
Siffrorna visar antalet klienter och hur de var
fördelade 1 oktober 2015.
Skyddstillsyn:
6 792
30
Utökad frigång: 136
Fotboja: 230
Halvvägshus:
Villkorlig dom med
samhällstjänst:
I frivård
11 610
859
klienter
I anstalt
4klienter
292
28
Villkorlig
frigivning:
3 563
OMKRIM 5/2016
FRIVÅRD I FOKUS/KORTA NYHETER
UTBILDNING
NYTT VERKTYG
Gemensam utbildning
för lekmannaövervakare
Bedömning
lättare med PU-R
Nu lanseras en enhetlig utav en powerpointpresentation
bildning för alla som vill bli
med talmanus och det finns
övervakare.
en instruktion för olika sätt
– Tidigare har varje
att lägga upp utbildningen
frivårdskontor tagit fram
efter lokala behov, säger
sitt eget koncept och
Marie Järsjö.
flera av dem har legat till
Så många klienter som
grund för det här materimöjligt som står under
alet, säger Marie Järsjö,
övervakning i frivården,
på frivårdsavdelningen på
ska även få en lekmanna- huvudkontoret.
övervakare. De ska vara ett
Det nya utbildningsmaterialet Marie Järsjö. stöd, en förebild och visa på ett
är tänkt att användas av frivårdsinalternativ till en kriminell livsstil.
spektörer och kommer att uppdateras
Det finns inga krav på särskild
och utvecklas vidare via huvudkontoret.
förutbildning eller bakgrund för att bli
– Nu avlastas de lokala frivårdskontolekmannaövervakare, mer än ett genuint
ren från att behöva skapa och uppdatera
intresse för människor, sunt förnuft och
sina egna material. Utbildningen består
uthållighet.
De frivårdsinspektörer som utför personutredningar
av icke dömda
personer på
uppdrag av
tingsrätterna,
ska få ett nytt
instrument
för att göra
enhetligare riskTina Sirén.
bedömningar. Det nya
verktyget heter PU-R –
personutredningar med riskbedömning
– och ska nu börja utvecklas.
Tina Sirén på Instrumentcentrum på
huvudkontoret är projektledare.
– Det här instrumentet är jätteefterfrågat inom frivården. Det ska bli ett
stöd vid bedömning av påföljdsfrågan
för dem som inte är dömda. Ett system
där utredaren enkelt fyller i vissa statiska
faktorer, som tidigare kriminalitet och
annan antisocial historia.
Frågorna hämtas troligen från det nya
bedömningsinstrumentet RBM-B. När
uppgifterna är registrerade får utredaren
en automatisk bedömning av hur stor
risken är för återfall i brott, och lämplig
påföljd kan föreslås till tingsrätten.
Planen är att PU-R ska driftsättas med
ett eget systemstöd under 2018. Innan dess
ska instrumentet testas i ett pilotförsök.
KRIMSTICS
Godis för stort engagemang
Projektledare Sarah Åhlén, hur går arbetet med att implementera Krimstics
i frivården?
– Det går bra! Vi är inne på vårt näst
sista implementeringsår och har hittills
utbildat ungefär 400 frivårdsinspektörer. Vi har även 18 lokala Krimsticscoacher som ska handleda sina kollegor,
några gör det redan idag och på ett
utmärkt sätt. Ni har nyligen sammanställt en resultatredovisning, vad säger den?
– Vi har, med hjälp av regionernas
frivårdsexperter, tagit fram en rapport.
Vi har tittat på ett antal stickprovs- ärenden, för att se om det går att följa
hur frivårdsinspektörerna arbetar med
Krimstics med klienterna. Vi har sett
bra och tydliga exempel i dokumentationen på hur man lyckas omsätta
RBM-principerna i sitt praktiska
arbete.
– Vi konstaterar också att införandet
av Krimstics som arbetssätt går framåt
och att vi är på väg att införa den på alla
frivårdskontor, vilket är vår målsättning.
Även majoriteten av alla Krimsticsansvariga chefer ute i verksamheterna är nu
utbildade, vilket bäddar för att de kan ge
rätt stöd till frivårdsinspektörerna.
OMKRIM 5/2016
Vilka förbättringsområden ser ni?
– Det har i vissa fall varit svårt att
följa klientarbetet i dokumentationen.
Men vi är övertygade om att det nya
systemstödet för VSP, som infördes i
oktober, blir en bättre hjälp för personalen.
– Vissa frivårdskontor har även haft
stor personalomsättning, som påverkar kontorets handledningsgrupper
negativt. – Vi ser också att det inte
Vad händer framöver?
alltid finns en RBM-B gjord i
– I höst har vi grundutbildalla ärenden, eller att konningar, en extrautbildning
taktfrekvensen ibland inte
och ett antal fortbildningar.
är följsam till de viktiga
Vi fortsätter vårt coacharbete
parametrarna. Men vi kan
och att handleda och stötta friäven se att de som arbetar
vårdsinspektörerna, som gör ett
med ungdomar i större
helt otroligt jobb med klienterna.
utsträckning träffar dem i
Det hör vi på de bandinspelningar
enlighet med rekommendationerSarah Åhlén. som skickas in till oss.
na – jättebra!
– Vi vill passa på att förmedla
– Och samma sak här: I och med det
mycket ”godis” (beröm på Krimsticsspråk)
nya systemstödet blir det obligatoriskt
till alla i frivården som vi på olika sätt möter,
att genomföra en RBM-bedömning inför
och som uppvisar ett sådant stort engagefastställandet av VSP, och att utifrån den
mang för klienterna. Det är imponerande!
besluta om kontaktfrekvensen.
– Sammanfattningsvis vill jag tillägga
Fotnot: RBM-B = ett nytt instrument för bedömning
att vi måste respektera att det tar tid att
av risk för återfall i brott, kriminogena behov och
hitta delvis nya sätt att jobba, men att vi
mottaglighet för återfallsförebyggande insatser –
är på god väg.
Risk, Behov, Mottaglighet.
29
REPORTAGE
KATA R I N A L U K S E P P / T E XT & F OTO E M M A H A N Q U I ST / I L L U ST RAT I O N
Att månad efter månad sitta isolerad på ett häkte på
obestämd tid kan enligt FN och Europarådet liknas
vid tortyr. Det menar även gruppen av isoleringsbrytare på häktet i Helsingborg. De tar sitt uppdrag
på största allvar - vilket har förändrat stämningen
i hela huset. »
30
OMKRIM 5/2016
Hjälp mot
knocken på
häktet
OMKRIM 5/2016
31
REPORTAGE
»Det är lugnare i huset sen vi kom.
Det går åt mindre medicin och
på helgerna har vi förhindrat
flera incidenter.«
D
e långa häktningstiderna med restriktioner
får fruktansvärda konsekvenser för häktade
personer, berättar Erik Gullbrantz som ingår i gruppen om sex personer med uppdrag
att bryta de intagnas isolering.
– Efter fyra, fem, sex månader i isolering
bryts man ner som människa och blir likgiltig. De intagna säger saker som ”Döm mig till vad ni vill,
jag orkar inte längre”, ”Jag skiter i om det blir fem år på
Kumla, bara jag kommer ut ur den här cellen”.
Gruppen är enig om att deras uppgift är att bryta den
negativa spiralen och få klienterna i bra skick för att
kunna genomföra rättegången. När rättegångsdagen
kommer ska de vara nyrakade, bära bra kläder och orka
sitta i rätten under åtta timmar.
I ett tidigare tema i Omkrim (humanare häkte)
efterlyste häktade Erik som suttit med restriktioner i
sju månader en förstående människa med hjärta som
hade avsatt tid att prata med honom. Gunnar Elison
hörde av sig till Omkrim: ”Det är precis den samtalskontakten vi erbjuder på häktet Helsingborg!”
Det var i samband med nedläggningen av anstalten
Berga i november 2015 som Gunnar Elison, 64, fick
frågan om han ville arbeta med isoleringsbryt på häktet.
Jodå, men Gunnar ville mer än att fördriva tiden med
yatzyspel. Terapeutiska samtal och mer mänsklig kontakt såg han som helt nödvändigt. Nybyggda lokaler,
rutiner eller utbyggd säkerhet är inte tillräckligt för att
ge klienterna en rättssäker behandling. En människa
som bryr sig, har tid och kan besvara klienternas frågor
måste till.
– Det kvittar vad du säger de två första dagarna,
klienterna är i chock, i ett djupt kristillstånd. Det tar tid –
först efter en vecka, tio dagar, börjar de fråga oss. De som
aldrig varit med om detta tidigare kan inte riktigt ta till
sig skriftlig information, trots intern-tv och broschyrer.
En klient beskriver sin upplevelse så här:
”Efter elva månader med restriktioner säger jag att
detta är en sofistikerad ondska. Interiören är fin och
maten god. Men ingen bryr sig, ingenting sker för att
utreda mitt påstådda brott. Förundersökningsledaren
har gått i pension och ingen från polisen har hört av sig
på åtta månader. Jag har vandrat på flykt i månader och
bott i flyktingläger i tolv år under mycket svåra förhållanden, men det här är den värsta tiden i mitt liv.”
Isoleringsbrytarna är alltid överens om var behoven
är som störst och tillsammans fördelar de sin tid med
32
klienterna. Första-gångarna, utländska medborgare
och kvinnor är speciellt utsatta. Men alla intagna
erbjuds samtal. De kan också erbjudas spela schack,
alfapet eller yatzy, baka en kaka eller spela pingis i den
ljusa idrottshallen. För dem som inte kan språket är
aktiviteterna enda möjligheten att syssla med något
annat än väntan. Verksamheterna blir en ventil för
frustrationer, ledsamhet och oro.
– Vi isoleringsbrytare desarmerar potentiella bomber. Vi motarbetar hatiska krutpaket, antipati mot
åklagare, poliser och kriminalvårdare. Det är annars
något som gror om du sitter isolerad i månader, säger
Gunnar Elison.
Han ser vikten av att klienter får lätta sitt hjärta efter
en omtumlande rättegångsdag. Något som de betalda
försvararna inte alltid ser som sitt uppdrag.
– Det kan vara tuffa rättegångar, där man visar bilder
av sargade kroppar och obduktioner. Du blir grillad av
en åklagare som avslöjar allt in i minsta detalj inför din
familj och dina vänner och du har ingenstans att ta vägen. Att klienten får prata av sig och får lite ro i huvudet
innan läggdags och nästa rättegångsdag handlar för mig
om rättssäkerhet.
– Alla har rätt att försvara sig. Men tar du bort all
självkänsla och självrespekt hos klienten är han eller
hon mentalt slut efter sex månaders isolering och hänger på repen likt en utslagen boxare när åklagaren ställer
de nödvändiga frågorna.
Efter en trevande inledning där Gunnar Elison var
ensam med uppdraget, har häktesledningen nu avsatt
sex tjänster som arbetar isoleringsbrytande. Övrig
personal har uppfattat och accepterat att gruppens
uppdrag är klienterna. Inte minst sedan de märkt av de
positiva förändringar som skett på arbetsplatsen.
– Det är lugnare i huset sen vi kom. Transporterna
till psykakuten är färre. Det går åt en mindre mängd
medicin och på helgerna har vi förhindrat flera incidenter. Vakthavande säger gång på gång att det är mycket
mindre tillsyn i observationscellerna tack vare att vi
finns. Det är lugnt och sansat i huset, och insatsstyrkan
behöver rusta alltmer sällan, säger Mikael Johansson.
Positiva reaktioner har även kommit från tingsrätten
i Helsingborg och Advokatsamfundets representanter
som märker att klienterna är förberedda och redo att
ta itu med rättegångarna. Liksom JO som under sin
inspektion noterat att klienterna är positiva. O
»
OMKRIM 5/2016
Häktet Helsingborg har 120 platser.
Isoleringsbrytarnas uppdrag är att
bryta de intagnas isolering. Gruppen
består av en drogterapeut och erfarna
kriminalvårdare, alla med lång erfarenhet av klientnära arbete från anstalt och
frivård. Gunnar Elison, Britt Gürcan, Erik
Gullbrantz, Mikael Johansson och Mats
Eriksson.
OMKRIM 5/2016
33
REPORTAGE
Isoleringsbrytarna
tycker till om...
... kvinnors situation
Generellt mår kvinnorna sämre än männen. De är ofta sekundära gärningspersoner. Att bli häktad och anhållen är en
traumatisk upplevelse. Kanske polisen
har kommit hem till dem och hittat mannens eller sonens vapen och knark
i byrålådan.
Kvinnor som är mammor har extra
svårt för restriktioner och känner skuld
varvat med ilska och besvikelse. Vi
lägger många timmar på att samtala med
kvinnorna.
... nedbrytningen
Häktning sker av tingsrätten för två
veckor i taget. Förstagångarna tror att
de kommer att sitta häktade i två veckor,
men ofta förlängs häktningen. Omhäktningsförhandlingar sker var fjortonde
dag och varefter månaderna går skapas
meterlånga anteckningar i daganteckningarna. Vi märker hur förväntningarna
stiger och faller inför varje omhäktningsförhandling. Efter fem, sex månader blir
monotonin total och den intagne börjar
tappa hoppet.
Fjorton dagar till
nästa omhäktning.
... en vanlig dag
Häktespersonalen ger
klienten möjlighet att
återhämta sig inför nästa
rättegångsrond.
När man går in till en klient
på morgonen är man ful�laddad som ett batteri. Finns
man inte där för klienten så
märker de det direkt. Efter
ett samtal där klienten gråter
hejdlöst får man boka in ett
något mindre krävande möte
på eftermiddagen. Vi avlastar
varandra. Men många klienter är roliga och spännande
vilket gör det möjligt för oss
att ladda upp oss.
... distanstagande
Distanstagande är vanligt bland häktespersonal och det motiveras ofta med
tal om säkerhet, men personalens distans
kan också vara ett sätt att orka med jobbet
psykiskt. Ett exempel på distansering är
att alltid kalla klienter för cellnummer.
”37:an ska på promenad”. Isoleringsbrytarna använder alltid den intagnes namn
vid klientkontakter.
– Jag pratar med en människa och den
människan heter något. Jag väljer att kalla
den personen för vad den vill bli kallad,
säger Erik Gullbrantz.
... åklagarnas roll
Det är svårt att hitta klienter som kan
samsitta. Åklagarna ställer så hårda, ofta
orimliga krav. En klient satt isolerad i ett
år. Hon fick inte sitta med någon som pratade svenska, turkiska eller engelska, vara
från södra Sverige eller tillhöra samma
brottsmålsgrupp. Vi befinner oss i Skåne,
det finns alltså ingen hon kan sitta med.
34
OMKRIM 5/2016
GRUPPENS
FÖRSLAG TILL
FÖRÄNDRINGAR
1
Ett tv-rum med filmer och
nyheter på olika språk. Tillgång till
utbildningsradions utbud och andra
kanaler som stödjer Bättre ut vore
toppen. En arabisk tv-kanal skulle
ha en lugnande effekt då det finns
många utvisningsärenden bland
arabisktalande.
2
Isoleringsbrytarna hjälper de intagna att sortera tankarna.
– De långa häktningstiderna med
restriktioner är ett hån och får folk att bli
förbannade, säger Gunnar Elison.
Han anser att blivande åklagare under
sin utbildningstid borde få prova på att
sitta på häktet för att veta hur det känns.
... gruppens styrka
Vi har jobbat på anstalt och kan anstalt.
Kanske 90 procent av klienterna i häktet är
på väg till anstalt. Vi kan hjälpa till och förklara hur livet på anstalt ser ut. I Gävle har
de 12-steg, vill du jobba med trädgård kan
Tygelsjö vara ett alternativ. Klienten blir
lättad av att kunna planera för framtiden.
... uppsökarna, NAV,
produktionsledarna,
sjukvården, ungdomsansvariga och andra
Vi samarbetar bra med alla personalgrupper. Uppsökarna är först in till klienterna och arbetar med screening av missbruk,
våld i nära relationer och sexbrott. De
berättar för oss om språkkunskaper och behov. Prästerna säger att vi avlastar dem och
att det blir mindre panik i deras möte med
klienterna. Vi kan förmedla till sjukvårdarna om klienter som är på väg in i psykos
eller depression. De ungdomsansvariga
har mycket folk måndag till fredag, men på
helgerna kan de behöva hjälp av oss. Förlägg fler arbetspass för
isoleringsbrytarna till helgen.
Under helger är verksamheten mer
sårbar och många nyhäktade kommer
in på fredag eftermiddag. På helgen
händer ingenting, men då drar man
ner på personal och stänger gymmet
för städning. De intagna äter kvällsmat 15.30. Det är absurt att säga god
natt vid inlåsningen klockan 16 en fin
sommarkväll. Det blir långa timmar
fram till upplåsning.
3
Vi vill ha mångfald i gruppen.
Vi får ett helt annat resultat med
fler kvinnor i gruppen, just nu har vi
en. Språket är ytterligare en barriär.
Gruppen skulle förstärkas med en
arabisktalande person och någon som
behärskar de baltiska språken.
4
Handled personalen! Vi finns
för människor i djup livskris och
kommer så nära en människa man
kan komma. För att jobba professionellt behöver vi handledning, vilket vi
saknar just nu.
... nytt lagförslag
med tidsbegränsad
häktestid
Gruppens
uppgift: Att
bryta den
negativa
spiralen.
OMKRIM 5/2016
Vi förstår att vissa utredningar tar tid
att utreda. Men idag tar enkla saker som
fingeravtryck eller att undersöka en mobil
månader för NFC, Nationellt Forensiskt
Centrum. – Det nya förslaget med en tidsgräns på
sex månader är bra. Jag hoppas att det blir
svårt att få till en förlängning, säger Erik
Gullbrantz. O
35
Kamratskapen
får oss att stanna
36
OMKRIM 5/2016
REPORTAGE
Personalen är Kriminalvårdens viktigaste resurs. Att få erfaret folk att jobba
kvar i en föränderlig tid är inte lätt. Men vilka vet bäst hur man kan göra, om
inte de som valt att vara kvar hela vägen fram – och lite till?
ELISABET JÖNSSON
/ T E XT & FOTO
Gemenskap och
många glada
skratt. Det tycker Österåkers
och Täbys arbetande pensionärer är viktigt
på jobbet. De
har inget emot
att posera i en
lite barnsligare
miljö.
OMKRIM 5/2016
F
redrik Thunberg är chef för anstalterna Österåker och Täby i Stockholmsområdet. Liksom alla
kriminalvårdschefer i storstadsområden brottas han med en ökande personalomsättning.
Men istället för att fundera på varför personal
slutar, valde han den här dagen att fokusera på
varför människor stannar kvar.
För att få bästa möjliga hjälp bjöd han in ett speciellt
gäng: seniorer som fortsatt jobba på timme efter pensioneringen.
– När jag började här skulle jag bara vara över sommaren, men jag kände direkt att jag hörde hemma här. Från
den dagen jag kom var det bra sammanhållning i arbetsgruppen. Det är ett speciellt jobb och man träffar speciella
människor, och det gäller både personal och intagna. Det
är mötet med människorna som får mig att stanna.
Det säger Ingvor Andersson, en av de nio pensionärerna i den verbala och engagerade gruppen.
Fredrik Thunberg förklarar sina tankar kring att bjuda
hit just den här gruppen.
– Folk säger ofta att så mycket sitter i väggarna på en
anstalt. Men det gör det ju inte. Det sitter i människorna!
Alla värderingar och all kultur bärs av oss. Alla papper
och beslut blir meningslösa om ingen arbetar efter dem.
Allt kräver kunskap och erfarenhet. Det tar tid att på
djupet lära sig att bli en bra kriminalvårdare.
– De unga som börjar nu vet inte på samma sätt vad
livet har för utmaningar och vad som går att förvänta sig
av en arbetsgivare. Därför frågar jag er vilka saker som är
viktigast? Vad har fått er att stanna? Vad var bättre förr?
Hans Wahlgren säger att det som drivit honom i alla år
är engagemanget för klienterna.
– Jag har jobbat som uppsökare och det är nog det
roligaste jag har varit med om. Att vara ensam med
klienterna, när de inte spelar några roller inför någon,
och diskutera de viktigaste frågorna är otroligt givande.
Det är viktigt att hitta personal som brinner för att jobba
med klienterna och deras problematik. Har man inte det
intresset blir jobbet här ganska arbetsamt.
Samhällsengagemanget och ett brinnande intresse för
det återfallsförebyggande arbetet kommer många in på.
Men flera nämner också vad det gör med en själv.
– Det är en process. När jag skapar en relation med en
intagen händer något med mig själv. Vem hade jag varit
om jag inte hade jobbat här? Vilken människosyn och
vilket sätt att se på det avvikande hade jag haft, funderar
Torbjörn Bengtzon.
Det är lätt att fastna i vad som var bättre förr, men det
kan vara nog så konstruktivt. Vissa saker kanske går att
införa igen.
– Med viss sorg känner jag att det har blivit hårdare nu,
säger Eva Lodenius.
– Ja, på något sätt är det som att vi blir inpräntade att
de intagna är farligare nu. Men det är ju samma personer,
säger Lilian Rosenqvist.
Delaktigheten i klientens hela resa är något som många
saknar i dagens kriminalvård.
– Det är inte bra att avdelningspersonalen blivit bortkopplad från behandlingsprogrammen. Det räcker inte
att träffa behandlingspersonal ett par gånger i veckan,
hela miljön måste stödja klientens utveckling, säger Eva
Lodenius.
– Delaktigheten är otroligt viktig. Förr var vi med mer
i arbetsdrift och skola och man hade helhetssyn på verksamheten, lägger Inger Thun Eriksson till, och många
håller med.
– Det är viktigt att ha tiden och mandatet att ha riktiga
samtal med klienterna, inte bara kryssa i frågor i en
VSP. Jag kan ha helt andra samtal nu, när jag är som en
farfar för klienterna, än när jag var 25 och kanske mer
kändes som en konkurrerande lillebror, säger Torbjörn
Bengtzon.
Fredrik Thunberg försöker få hjälp att sammanfatta
eftermiddagen, men först berättar han vad som får
honom att stanna:
– Att det är så svårt! Jag brukar ofta tröttna på saker
när jag väl lärt mig dem, men det här med kriminalvård
blir bara svårare och svårare. Jag blir aldrig fullärd och
därför inte uttråkad.
Många av de erfarna kollegorna instämmer. Att dagarna är olika och att man inte vet vad som ska hända från
dag till dag kommer upp som en viktig sak när gruppen
präntar ner en sammanfattning av dagens diskussioner.
Personlighetsutvecklande, mötet med andra människor,
trevliga kollegor och eget ansvar kommer också upp
som ledord. Och trots att det kanske var ännu bättre
förr är det här gänget överens om att de har och har haft
givande jobb.
Många på mötet har jobbat i Kriminalvården i mer än
30 år. Nyast i gruppen är Eva Lodenius och Björn Stenberg, som jobbat i ungefär tio år.
Hade de vetat att det var så intressant och givande
hade de gärna börjat tidigare, säger de. O
37
REPORTAGE
Att få rida längs en grusväg i Hälsingland en varm höstdag är som en ljuv dröm
för hästintresserade. För intagna Anna är känslan av frihet närapå överväldigande.
Hästkursen på Gruvberget har infriat alla hennes förväntningar.
»
Närmare
friheten på
Gruvberget
KATA R I N A LU K S E P P / T E XT H E N R I K W I T T / FOTO
38
OMKRIM 5/2016
OMKRIM 5/2016
39
REPORTAGE
»Självförtroendet växer när man
utsätter sig för saker som man
inte riktigt behärskar.«
Läs mer om kurserna
på Gruvberget på
sidan 49.
Anna heter egentligen något annat.
40
H
ur känns det idag då?
Alla i personalen från Gruvberget frågar leende intagna Anna om hur hon mår.
Vid frukosten bjuder kocken Linus Hult
på gröt och en stärkande ingefärashot
och undrar om muskelvärken gett med
sig.
Även om Anna tidigare har skött om och kört in
travhästar saknar hon ridvana. Musklerna är ovana
och timmarna på hästryggen har bidragit till att hennes gångstil är lite stapplande.
– Jag känner mig som Zeb Macahan, säger hon glatt.
Anna som avtjänar ett treårigt straff på anstalten
Ringsjön njuter i stora drag av sin vecka på den öppna
anstalten Gruvberget. ”Underbart!”, säger hon om att
bo ensam i ett hus på anstaltsområdet. Hon är inte det
minsta rädd eller bekymrad över vargar, björnar eller
andra djur. Varje dag har Anna gått eller sprungit ett
varv eller två runt motionsslingan. Att inte begränsas
utan få gå så långt hon önskar, andas frisk luft och ta
sig en näve färska lingon hör till veckans höjdpunkter.
De vilda djuren finns där, utanför knuten. Gruvbergspersonalen berättar att området är vargtätt,
fyra vargrevir möts i skogarna runt anstalten.
Lokaltidningen rapporterade om att en varg dödat
en hundvalp i samband med älgjakten, en annan varg
bet nyligen ihjäl en bondkatt på gårdsplanen. När
vårdare Cameron Jeffrey efter frukosten kör Anna och
Omkrim till ridskolan i Edsbyn berättar han att han
veckan innan sett en björnhona med tre små ungar
från bilfönstret.
Men Anna låter sig inte skrämmas, idag är det tredje
dagen på hästkursen och hon ska rida ut i skogen på
det snälla stoet Millie.
Med på ridturen är kriminalvårdare Elin Salmela
som håller i hästkursen. Hon är även ridlärare på ridskolan och har tidigare i veckan gett Anna ridlektioner
i ridhuset. Anna har lärt sig grunderna och övat på att
rida lätt under traven. Examen är en dagsutflykt ut i
naturen som idag lyser av höstfärger.
Men hästar är så mycket mer än ridning. Innan Anna
kan sätta sig upp i sadeln ska Millie borstas av, ryktas
och hovarna ska kratsas. Boxen ska mockas, nytt spån
ska in och hästarna ska fodras. Ska höet läggas i eller
under krubban? Hur hårt ska nosremmen dras? När
man gör iordning sin häst lär man sig massor.
I stallet råder lugn och ro. Inga högljudda röster
hörs utan enbart ljudet av malande käkar och när
någon häst frustar till eller rör sig i boxen.
– I stallet blir man lugn som en filbunke, säger Elin
Salmela.
Här på Edsbyns ridskola har hon tillbringat en stor
del av sin ungdom. Att vara hästtjej innebär hårt arbete och tidiga morgnar. Att ansvara för djur ger ledaroch organisationsförmåga och med tiden mognad och
social kompetens. Självförtroendet växer när man
utsätter sig för saker som man inte riktigt behärskar.
Det här är första hästkursen på Gruvberget. Till de
tio platserna fanns en handfull sökande, men de flesta
föll bort och kvar fanns till slut bara en deltagare, Anna.
Till nästa år vill Elin Salmela utveckla och utöka
kursen. Drömmen vore en 14-dagars kurs för intagna
mammor och deras barn. Att ge mammor och barn gemensamma erfarenheter skulle stärka familjebanden.
– Att umgås med barnen i stallet är verkligen optimalt. Har man dessutom två veckor på sig blir det en
vardag. Det händer saker och uppstår konflikter som
man kan lösa tillsammans, på ett naturligt sätt.
Anna gör gärna reklam för Gruvbergets kurser. Hon
ska ta med sig broschyrer om kursutbudet och berätta
för kvinnorna på Ringsjön vad de gått miste om. Hon
tror att det råder en okunskap bland Kriminalvårdens
personal om Gruvberget. Själv ringde hon till Gruvberget för att få information.
Personalen på Gruvberget har å sin sida åkt runt
till samtliga anstalter för att marknadsföra kurserna.
Men kraven för att få söka har stramats åt, vilket gör
att färre intagna är behöriga att söka. För män som
söker ska strafftiden vara minst fyra år, för kvinnor
minst två år. Dessutom ska den intagne ha genomfört
två permissioner med övernattning. O
OMKRIM 5/2016
Långtur. Anna rider på Millie och täten tar Elin på hästen Danne.
Materialvård. Tränsen ska tvättas av och smörjas in med
läderfett.
Uppsittning i ridhuset. Att få vara nära stora och varma hästkroppar gör att
stressen rinner av ryttarna.
I ett stall finns alltid saker att göra. Kriminalvårdare Elin Salmela vill arbeta både med djur och människor. Hon ser samarbetet mellan
ridskolan och anstalten Gruvberget som väldigt lyckat. Dessutom är ridskolehästar redan vana att hanteras av olika människor.
OMKRIM 5/2016
41
VETENSKAP
Nu för tiden tolererar vi inte brott i lika hög utsträckning som förr, utan även mindre
allvarliga brott anmäls. Det innebär att allt fler kvinnor anmäls. För ju mindre allvarligt brottet är desto mindre könsskillnad är det. Ju grövre brott, desto större skillnad.
KVINNOR
DÖMS
HÅRDARE
ÄN MÄN
A N N E J A L A KA S
/ T E XT
K
vinnor som döms till
fängelse bedöms efter
en annan – och hårdare
− måttstock än män. Det
har att göra med våra föreställningar om kvinnligt
och manligt.
− Kvinnor blir mer marginalisera-
Tove Pettersson, professor vid Stockholms universitet, forskar kring kvinnors kriminalitet, genus och brott.
42
de för att de är dubbelt avvikande,
både för att de begår brott och för
att de bryter mot förväntningarna
om hur kvinnor ska bete sig. För män
finns det handlingsutrymme på ett
annat sätt, säger Tove Pettersson,
professor i kriminologi vid Stockholms universitet.
Tillsammans med forskarkollegorna Felipe Estrada, Anders Nilsson
och doktoranden Erika Hedlund
arbetar hon med forskningsprojektet
”Kvinnors brottslighet som socialt
problem”. Det är brett upplagt och
ska pågå till 2020. Eftersom det
startade i år finns ännu inga resultat.
Men bakgrunden är att könsskillnaden i registrerade brott minskar.
Män begår fortfarande betydligt fler
brott. Men redan för 40 år sedan
startade diskussionen om ett minskande könsgap.
− Då lanserades jämställdhetshypotesen som sa att kvinnors ökade
brottslighet var en av jämställdhetens baksidor. Att för mycket
jämställdhet skulle leda till att
kvinnor blev mer som män också när
det gällde kriminalitet, säger Tove
Pettersson.
Hypotesen har använts som ett
argument mot jämställdhet. Men de
minskade skillnaderna mellan män
och kvinnor har också undersökts
seriöst, framför allt i USA.
− Är det så att kvinnor börjat begå
mer brott, kanske också våldsbrott?
Eller handlar det om en skillnad i
reaktion?
De amerikanska studierna kom
fram till att förklaringen framför
allt är en förändring i samhällets
reaktion.
− Vi tolererar inte brott lika
mycket idag utan anmäler i större
utsträckning mindre allvarliga brott,
sådant som tidigare inte anmäldes.
Det gäller inte minst våldsbrott. Det
är på många sätt positivt och innebär också att fler kvinnor anmäls.
Skillnaden mellan könen är mindre
ju mindre allvarliga brotten är. Ju
grövre brott, desto större skillnad.
Hur det är i Sverige är inte lika
klarlagt. Felipe Estrada och Anders
Nilsson har sett samma tendens i
Sverige; att kvinnors ökande brottslighet främst beror på att mindre
allvarliga brott anmäls.
− Men detta är inte färdigstuderat
och behöver inte utesluta att det
också finns en viss beteendeförändring, säger Tove Pettersson.
Bakgrunden till den pågående
studien om kvinnors brottslighet är
att vi har olika föreställningar om
män och kvinnor som brottspersoner.
− Vi vet inte så mycket om hur det
ser ut i ett svenskt sammanhang
men tänker att våra föreställningar är betydelsefulla. Både för hur
kvinnliga brottslingar uppfattas och
bemöts men också för samhällets
reaktioner.
Studien har ett historiskt perspektiv och undersöker bland annat den
svenska forskningen från 1900talets början. Man ska också titta på
de statliga utredningar som gjorts
och hur media beskrivit kvinnors
brottslighet.
Jämställdhetshypotesen har en
given plats i studien.
– En fråga är varför en ökad
jämställdhet antas leda till att
flickor ökar sin brottslighet och inte
tvärtom, till att pojkar minskar sin
brottslighet?
Könsnormer är sega som sirap.
OMKRIM 5/2016
Kort om forskning
Varför går det bra för en del?
O Varför går det bra för vissa unga
som begår brott och sämre för andra?
Den frågan ska en studie, som leds av
Anders Nilsson vid Stockholms universitet, ge svar på.
En årskull stockholmare födda 1953
ska studeras fram till 2006, året då de
fyllde 53. Genom databasen Stockholm
Birth Cohort Study kan man se vad
som hänt dessa 14 294 individer. Där
finns uppgifter om inkomst, utbildning,
socialbidragsberoende, brottslighet,
ingripande från barnavårdsnämnden,
hälsa, sjukdom och arbete.
Frågor som ska besvaras är bland
annat: Vad leder till fortsatt brottskarriär? Vilka faktorer leder till att man
slutar med brott? Vilken betydelse har
uppväxten, samhällets reaktion på brott
och missbruk av alkohol och narkotika?
Man hoppas också täppa till
kunskapsluckan om hur vägar in och ur
kriminalitet skiljer sig mellan män och
kvinnor.
Partiernas kriminalpolitik
O Hur ser de politiska partiernas
kriminalpolitik ut och hur har de
förändrats över tid? Det är ämnet för
Klara Hermanssons doktorsavhandling.
Har partierna en egen och sammanhållen linje som inte beror på typ av
brott eller kriminalpolitiskt område?
Eller förändras deras idéer beroende på
vilken brottstyp som undersöks?
Den första delstudien, som ännu inte
är publicerad, är en analys av valdebatten inför riksdagsvalet 2014.
Ojämlik brottslighet
Tove Pettersson ser ändå förändringar.
Men inte överallt.
– Studier visar att kriminella miljöer
inte är särskilt jämställda. Det kan
hända saker i samhället i stort som inte
påverkar dessa grupper.
I ungdomsvården säger personalen
själv att män oftare än kvinnor provocerar fram konflikter. Också det en följd
av genusnormer som lite hårddraget
säger att män ska ge order och kvinnor
resonera.
En studie från Statens institutionsstyrelse, gjord av Sabine Gruber, visar att
manlig personal på ungdomsboenden
inte alltid tilläts vara orolig och rädd
medan det nästan förväntades av den
OMKRIM 5/2016
kvinnliga. Och att de män som bröt mot
normen fick det tufft. Disciplineringen
av män i grupp är ofta hård.
Genusnormerna är alltså starka och
behöver förändras.
Tove Pettersson har gjort en polisstudie som visar hur polisen ofta medvetet
jobbar för att rädda ansiktet på den de
behöver prata med. Unga killar i grupp
kan ha ett behov av att visa sig tuffa
inför gruppen och då uppstår lätt en
våldsspiral. Genom att ta personen åt
sidan slipper man det.
– Om man tror att genusnormerna
spelar roll för brottsligheten– vilket jag
menar att de gör – måste man som personal inom Kriminalvården också titta
på sig själv och sina egna värderingar. O
O Brottsligheten minskar men rädslan
ökar. Denna paradoxala utveckling
finns i många länder, bland annat i
USA och Västeuropa. Trots att framför
allt våldsbrotten blir färre har media,
politiker och allmänhet varit överens
om att den ökar.
Projektet ”Den ojämlika brottsligheten” som leds av Felipe Estrada vid
Stockholms universitet och startade i år
ska analysera hur brottsligheten ser ut
i olika delar av befolkningen och i olika
bostadsområden.
Samtidigt som konkreta offerundersökningar visar att allt färre har
utsatts för brott och allt färre känner sig
otrygga har ojämlikheten och bostadssegregationen ökat. Kanske gäller inte
den ökade tryggheten alla?
Projektet, som pågår till 2019, ska
visa om brottsutvecklingen skiljer sig
mellan olika samhällsgrupper och/eller
mellan resursstarka och resurssvaga
bostadsområden.
43
KULTIKRIM
MIN BROR TOG DROGERNA
Frida Jonsson
Boken ger en inblick i hur det
kan vara att ha ett syskon som
försvinner in i drogernas värld. Hur
det känns att stå bredvid, längta,
vänta och undra.
IGENKÄNNING FÖR
UTSATTA SYSKON
Frida Jonssons bok om broderns drogmissbruk
K ATA R I N A L U K S E P P / T E XT
E R I K H A G L U N D / F OTO
F
rivårdsinspektör Frida Jonsson, 29, har
skrivit en bok om sin bror som använde
droger och begick brott. Idag föreläser hon
om problematiken med att vara syskon till
en missbrukare.
Varför har du skrivit boken?
– Av flera skäl. Det finns väldigt lite
skrivet om syskonperspektivet när det gäller psykisk
ohälsa, beroende och kriminalitet. Jag ville skriva
noggrant och intressant så det kan ge något och
hjälpa andra som är i samma sits.
– Jag har också haft ett behov av att sammanfatta
min relation till min fyra år äldre bror som dog 2009.
Boken är en kärleksförklaring till Christoffer. Jag ville
också ge min sambo och mina framtida barn en bild
av min bror, som de ju aldrig har träffat. Det fanns en
stress och rädsla hos mig att jag skulle glömma vissa
delar, och det var en lättnad att få ner en samlad bild.
Vem vänder boken sig till?
– Till dem som har syskon som har det svårt. Det
spelar inte så stor roll vad det är för svårigheter,
cancer, utvecklingsstörning eller något annat, min
upplevelse är att vi syskon går igenom liknande processer som kan ge samma effekter som i en syskonrelation där det förekommer missbruk. Om syskonet
dessutom utsätter sig själv och övriga familjen för
faror skapar det en otrolig stress, med ständig rädsla
och oro för vad som ska hända.
– Hur man som förälder hanterar alla känslor va-
44
rierar. Familjer kan splittras och syskonen hamnar
ofta vid sidan om. Problemet är att vi syskon inte
hävdar våra behov. Det är ju brorsan eller syrran
eller mamma och pappa det är synd om. Vi måste
prata om hur det kan bli om vi bortprioriterar oss
själva.
– Jag har skrivit dagbok under hela min uppväxt
så jag har varit medveten om mitt eget beteende. Jag
har velat ha mina föräldrars uppmärksamhet, men
inte berättat för dem hur jag kände och tänkte. Skrivandet har blivit min räddning. Något jag upptäckte
var att jag påverkades lika mycket i min relation till
mina föräldrar som till min bror, därför hamnar vi
syskon ofta i en dubbel utsatthet.
Vilken respons har du fått?
– Jag har varit med och startat en syskongrupp i
FMN, Föräldrar Mot Narkotika. Jag har även hållit
föreläsningar, bland annat på Camp Connect, ett
ungdomsläger för ungdomar på Fryshuset i Stockholm. Efter det har jag fått en otrolig massa mejl från
ungdomar som känner igen sig. Jag vill inte skuldbelägga någon eller påstå att det är någons fel – men vi
syskon är lika viktiga!
Har du någon mer bok på gång?
– Ja, i nästa bok ska jag rikta in mig på sorg och
livskriser. Jag har gått en utbildning i sorgbearbetning enligt en kanadensisk metod som många tycker
är till hjälp, speciellt om det här med sorg och att
närma sig sin egen sorg är ovant. O
OMKRIM 5/2016
VÅR TIDS SLAVERI: OM OFFER,
FÖRÖVARE OCH SAMHÄLLETS ROLL
Dominika Borg Jansson
Exploatering, sexhandel och tvångsarbete.
I boken diskuteras och problematiseras brottet
människohandel och synen på det i Sverige
utifrån olika rättsområden.
SOCIALT ARBETE OCH INTERNET:
ATT FÖRSTÅ OCH HANTERA
SOCIALA PROBLEM PÅ NYA ARENOR
Redaktörer: Kristian Daneback
och Emma Sorbring
Internetrelaterade problem blir allt fler,
men även möjligheter till webbaserad hjälp.
Konstkurs
på Hällby
Kan du teckna av en schackpjäs
på bara 30 sekunder? Det kan det
tiotal klienter som deltog i Hällbyanstaltens teckningskurs under
våren och sommaren. Trots att vissa
av dem trodde att de bara kunde
rita streckgubbar innan ungdomspedagogen Mikael Gjörwell lockade
dem att våga sätta pennan mot det
tomma pappersarket.
Tretton veckors övande gav
dem grundläggande kunskaper
i teckning och bildkomposition,
vilket mynnade ut i bilder där
deltagarna vågade berätta sina
historier.
Resultatet presenterades på en
vernissage på anstalten. Konstnärerna själva ansvarade för att
servera fika, hålla i en prova-påatt-teckna-station samt att visa
bildspelet med några av konstverken, som hade tema landskap och
miljöer.
– Jag ville ge dem ett annat sätt
att uttrycka sig på. Att få ut tankar
som snurrar. Någon sa att det
ansågs töntigt i hans umgängeskrets att teckna. Men nu har han
upptäckt att han har talang för
det och han kommer antagligen
fortsätta, berättar Mikael Gjörwell,
som är utbildad konstnär.
Mikael Gjörwell markerade tidigt
att kursen var på en seriös nivå och
ingen lekstuga. På så sätt vågade
klienterna ta uppgifterna på allvar.
De växte dessutom flera centimeter
när all personal som kom på vernissagen öste beröm över dem.
Frida Jonsson bor i Gävle och arbetar som ungdomshandläggare och med program på frivården
i Gävle.
OMKRIM 5/2016
Här hade konstnären i uppgift att
placera in en figur i valfri miljö.
45
YRKET: FÖRRÅDSMÄSTARE
PETER HOLMUDD
Arbete: förrådsmästare
på anstalten Salberga.
Tid i yrket: 10 år.
Fritidsintressen: mountainbiken,
motorcykeln och husbilen.
Och huset och trädgården.
»Roligt att lösa problem«
ELISABET JÖNSSON
/ T E XT
OLA JOHANSSON
/ F OTO
Vad gör du på jobbet?
– Jag ansvarar för förrådet, och har två förrådsassistenter som jag arbetsleder. Vi har delat upp jobbet mellan
oss så att en sköter kläder för intagna och personal, en
sköter civilförrådet med de intagnas tillhörigheter, och
så jag som sköter alla beställningar. Det handlar om
förbrukningsvaror, som diskmedel och kontorspapper,
och om sällanköpsvaror som möbler. Personalen på
avdelningarna berättar vad som behövs och jag gör inventeringar med jämna mellanrum. Jag försöker göra så
stora beställningar som möjligt. Med 350 intagna och 300
i personalen blir det mycket att hålla reda på.
Hur kan arbetskamraterna underlätta ditt jobb?
– Om man följer uppgjorda rutiner och regler, till
exempel att beställa senast en viss veckodag, är det
lättare att fixa det som behövs. Men vi behöver också ta
hänsyn till att det händer oförutsedda saker som innebär
att det inte alltid går. Vid beställningar får vi också tänka
på säkerheten: Finns det några alternativa användningsområden för det här? Det kan vara rengöringsmedel som
46
innehåller alkohol eller som en gång när vi beställde
plastprydnadsblommor, som om man tog bort plasten
hade väldigt vassa metalldelar i sig. Mycket går att använda till att bruka våld, och det måste vi tänka på som klass 1-anstalt.
Vad är roligast på ditt jobb?
– Variationen. När det händer saker. Någon kan ha fått
brottas på gården och har spräckt byxorna. Då får vi fixa
nya. Den ena dagen är inte den andra lik. Det är roligt när
vi lyckas lösa saker och ge bra service.
Vad är tråkigast på ditt jobb?
– Det kan vara om det blir FÖR många brandkårs- utryckningar på en och samma gång.
Vilka egenskaper är bra att ha som
förrådsmästare?
– Att kunna ha ett helhetsperspektiv. Jag ska inte bara
tänka på vad som blir bäst för oss i förrådet, utan jag ska
se till hela verksamheten. O
OMKRIM 5/2016
RUNTiKRIM
I avdelningen Runtikrim kan du läsa
om stora och små händelser från
hela landet. Tipsa gärna om vad som
är på gång just på din arbetsplats!
omkrim@kriminalvarden.se
Nord
Sthlm
Mitt
Väst
Öst
Syd
Hk
Barn i centrum vid
konferens i väst
Kriminalvården
Vänersborg arrangerade en samverkanskonferens tillsammans med
Trollhättans stad, Vänersborgs kommun och Arbetsförmedlingen i början av
oktober. Konferensens tema
var barn med föräldrar
i anstalt eller frivård.
Kajsa Warg, kriminalvårdsinspektör på frivården
Vänersborg, var konferensens
moderator.
– Man ska
ta en lunchpromenad mitt på dagen, för att
få lite dagsljus och D-vitamin.
Jag försöker göra det varje dag,
ungefär en kvart.
Ronny Segevarr,
köksföreståndare,
anstalten
Österåker
Hur gick konferensen om
barn till frihetsberövade?
– Allt gick jättebra och vi
nådde verkligen många. Vi
hade 135 anmälda deltagare,
de flesta kom från skola,
förskola och hälsovård,
viktiga målgrupper som möter dessa barn i vardagen.
Konferensen uppmärksammades även i SVT:s Västnytt,
i radions P4 och av lokaltidningarna.
– På programmet fanns flera
duktiga och professionella
föreläsare som Stina Sjödin
och Lovisa Nygren från Kriminalvården och Petra Westerling från Bufff. Vi hade även
föreläsare från socialtjänsten
som talade om hur de hanterar orosanmälningar.
OMKRIM 5/2016
Säg ditt bästa
må bra-tips
i höst?
Annica Bodin
Pettersson,
administratör på
digitaltryck, KSC
Väst
Framgick det att Kriminalvården arbetar aktivt med
barnfrågor?
– Ja, det känns som vi har
klivit fram två steg. Förutom
de jätteduktiga föreläsarna
hade Kriminalvårdens barnombud ett informationsbord
som stod uppdukat i foajén.
Krami och Solrosen visade
upp sin verksamhet. Vi delade
även ut Omkrims senaste
nummer som hade barntema.
Perfekt att temat barn kom
just då!
FRÅGAN
– Var ute
mer än du är inne!
Carina Broman, kriminalvårdare,
anstalten
Tygelsjö
– Det är
enkelt: Försök
stressa mindre och
sov mer!
Joao Vaz Contréiras, kriminalvårdare,
anstalten
Gruvberget
– Att vara ute
i naturen. Att
följa årstiderna och
se alla förändringarna som
sker. När solen lyser blir du
lugn och avslappnad. Här på
Gruvberget är det så tyst och
lugnt, inga bilar som låter. Det
är väldigt avkopplande att rå
sig själv – i sin egen takt.
Kajsa Warg var moderator på barnkonferensen.
47
RUNTiKRIM
DIGITALTRYCK STÖTTAR KAMPEN MOT BARNCANCER
Kriminalvårdens digitaltryck bistod
välgörenhetsprojektet Team Rynkeby
med flyers och informationsmaterial till ett event med insamling till
arbetet mot barncancer. I vanliga fall
ställer Kriminalvården inte upp på
sponsring, men här fanns en chans
att både stötta projektet och utveckla
arbetet vid det moderna digitaltryckeriet på huvudkontoret. Annica Bodin
Pettersson och Mats Moberg utförde
jobbet.
Ny på Karlskoga
Anstalten Karlskoga
får en ”nygammal”
kriminalvårdschef.
Jonas Eriksson tillträder
1 november men har redan
varit på plats i ett år, som
tillförordnad KVC.
– Det känns jättebra. Det
är nästa steg, då jag tidigare har Jonas
varit 18 år på Kumla och 10 år på Eriksson.
Hinseberg. Jag slås av den känsla
av välvilja som finns på anstalten
Karlskoga. Man vill väldigt mycket, man gör
mycket, och levererar i alla delar. Det känns roligt att vara en del av det, säger Jonas Eriksson.
Den närmsta framtiden kommer att innebära
förändringar i verksamheten på anstalten. När
Jonas Eriksson tillträdde som t f KVC hade det
påbörjats en V2:a, en verksamhetsanalys. Nu
ska den sjösättas, och han ser fram emot att
vara med på den resan.
– Jag är inte nån som byter jobb varje vecka,
så kanske kan jag bidra med en kontinuitet som
kan ge stabilitet. Det kan vara till gagn för anstalten att ha en stabil ledning. Visst är det så att
nya krafter sopar bäst, men det gäller att hitta
en balans mellan förnyelse och kontinuitet.
Mitt
När Miffo-tv kom
till Tidaholm
SVT-programmet Miffo-tv har gjort ett program om frihet, där programledarna prövat hur det är att få sin frihet begränsad på olika sätt.
I en del av programmet praoar de på anstalten Tidaholm för att få
en inblick i hur det är att vara ofrivilligt frihetsberövad i fängelse. Kan man
ändå vara fri, är en av frågorna. De möter vakthavande befäl Henrik Hoffman
och säkerhetshandläggare Johanna Berg och intervjuar en intagen om hans
känslor under frihetsberövandet. Programmet går att se på UR play.
Väst
Vad har du på dagordningen just idag?
– Idag ska jag ta emot besökare angående
barnrättsfrågor. Det är en viktig del i verksamheten som man inte får tappa.
ÖPPNARE BROTTSBRYT
Anstalten Västervik är med i ett pilotprojekt som förnyar det allmänna kriminalitetsprogrammet Brottsbrytet.
Tidigare har det bedrivits i sluten grupp, nu är
materialet anpassat för att drivas i moduler, som
rullande program med öppet intag.
– Modulbaserade Brottsbrytet har också sex individuella träffar. Vi hoppas att fler klienter ska kunna gå
Brottsbytet och kombinationen av grupp/individuella
samtal ger anpassning efter klientens behov och
mottaglighet, säger programledare Linda Lindgren.
Öst
Frivården Umeå sprider kunskaper
Intresset var stort
när frivården Umeå
bjöd in representanter från socialtjänsten i
Umeå, Robertsfors, Storuman,
Bjurholm, Skellefteå, Malå och
Nord
48
Dorotea till en informationsträff. Frågorna var många och
intresset för frivårdens arbete
och samverkan inom olika
delar diskuterades livligt.
De drygt 50 deltagarna var
positiva till att få kunskap om
frivårdens uppdrag och den
nya rollen. Efter dagen har
informationsutbytet fortsatt
i form av mejl och telefonsamtal.
OMKRIM 5/2016
RUNTiKRIM
SÄKER PÅ HK
Säkerheten och skalskyddet på hk ses över.
Först ut var slussarna i receptionen där endast
en person åt gången kan passera. Det har
säkerställt kontrollen av antalet personer som
vistas i huset. Ett galler i trappan och en nyckelstyrd hiss i södra flygeln har installerats.
Gruvberget rustar
för nya kurser
Kriminalvårdsinspektör
Rolf Johansson använder
gärna personalens kunskaper och intressen för att göra
anstalten Gruvbergets kursprogram
engagerat och angeläget.
Flera i personalen är fiskeintresserade och därmed naturliga
ledare för de fiske- och friluftslivskurser som ordnas. Kriminalvårdare Elin Salmela som också
är ridlärare håller i hästkursen.
Vårdare Cameron Jeffrey vill gärna
lyfta fram familjeveckorna, där
de intagna kan uppleva en aktiv
vistelse tillsammans med sin familj.
Själv är han musikintresserad och
pigg på att hålla en gitarrkurs
framöver.
– Gärna en pröva på-kurs för
nybörjare där vi kan spela tillsammans.
Nord
På Gruvberget ordnas en rad kurser, bland annat fiskekurser.
Här avslöjar frivårdsinspektör Mats Ädel var de största fiskarna står.
Cameron Jeffrey trodde att han
var färdig med kriminalvård efter
tio års arbete på en klass 1-anstalt
i Skottland. Men som vårdare på
anstalten Gruvberget upplever
han sig ha hittat helt rätt. Här finns
varken våld eller konfrontationer
utan personalen bygger upp en
trygg relation med intagna. En
positiv människosyn och ett trevligt
bemötande är hela grejen. Det ska
vara trevligt att vara på kurs.
– Bemötandet börjar med att de
intagna kliver av tåget i Ockelbo.
Då går man leende fram, tar i hand
och säger hej, säger Cameron
Jeffrey.
Kockarna Linus Hult och Sara
Olsson förgyller å sin sida kurserna
med god mat. Efter stalltjänsten
serverades den nyligen genomförda hästkursens deltagare en varm
pastagratäng med currykyckling.
Kursledare Elin Salmela njöt av maten och minns med behag en lång
höstvandring med en intagen man
tidigare i höstas där kockarna hade
skickat med en mattermos fylld
OMKRIM 5/2016
Cameron Jeffrey, som sjunger och spelar i ett bluesband på fritiden,
vill gärna ordna en gitarrkurs för intagna.
med gräddstuvad pyttipanna.
Den närmaste kursen i
november är familjeveckor för
intagna män och deras familjer.
Därefter följer en kurs i kost
och motion för intagna män
med övervikt. Gruvbergets
fullständiga kursprogram finns
på Krimnet.
49
SNACK OM RÄTTSVÅRD I LULEÅ
Frivården i Luleå bjöd in till rättsvårdsdag. Ungefär 30 deltagare från
socialtjänst, tingsrätt, åklagarkammare och advokatbyråer kom.
Personal från frivårdskontoret
informerade om sina uppdrag,
arbetssätt, bedömningsinstrument,
program, Krimstics och Krami.
– En trevlig och informativ dag
med engagerade och intresserade
deltagare, summerar Kriminalvårdens
medarbetare.
Foto: André de Loisted
RUNTiKRIM
Annica Andersson leder en
konstcirkel för intagna på häktet
i Malmö.
Konsten får ta plats
på häktet i Malmö
Annica Andersson är
en vårdare på häktet
Malmö som tycker om
att rita och måla, inte minst när
hon sitter på möten.
– Det får mig att lyssna och
hålla koncentrationen uppe,
säger Annica Andersson.
Hennes chef Henrik Olsson
lade märke till Annicas fullklottrade anteckningsblock
och frågade om hon inte kunde
Syd
50
vägleda och inspirera intagna
i måleri. Sagt och gjort. Nu
målas det som aldrig förr på
häktet i Malmö och de mest
intresserade kan få in staffli,
akrylfärg och målarduk på rummet. Med hjälp av Annicas tips
och råd skapar alltfler intagna
egna målningar.
I sitt bostadsrum står en ung
man vid ett staffli och målar.
Han har hittat en sysselsättning
som är helt ny för honom.
– Jag tycker väldigt mycket
om det och det är j-vligt avslappnande, säger han glatt.
Den första målningen han
gjorde fick han mycket beröm
för och då fortsatte han. Nu
drivs han att måla av en egen,
inre kraft.
Sedan isoleringsbrytande
åtgärder prioriteras av ledningen ser personalen många
fler glada ansikten på häktet.
Mer mänsklig kontakt gör att
såväl intagna som personal mår
bättre.
– Jag planerar en del hemma
och försöker prioritera min tid
så att de intagna ska få ut så
mycket som möjligt av mig
som aktiverare, säger Annica
Andersson.
OMKRIM 5/2016
RUNTiKRIM
SOPOR UNDER JORD
Fosieanstalten får underjordiska sopkärl, för att få bort alla
sopcontainrar. Lösningen har flera fördelar förutom att den
tar mindre markyta i anspråk: Det blir en renare och effektivare sophantering, bättre arbetsmiljö vid sophämtning och
så hålls avfallet i en lägre temperatur som minskar lukt som
kan uppstå varma sommardagar.
HALLÅ DÄR
Lisa Lindström
Öst
Psykologkandidat som
just nu har praktik på
anstalten Västervik Norra.
Hur går praktiken, är den som du
förväntade dig?
– Praktiken är
över förväntan! Jag får
verkligen
använda och
vidareutveckla
den kunskap jag
har med mig från
utbildningen och jag utmanas varje dag. Jag lär mig även nya saker,
exempelvis vad som är specifikt
för den klientgrupp vi möter här,
hur man behöver anpassa vissa
metoder till en verksamhet som
Kriminalvården och den ger även
en djupare förståelse för klienterna
och deras livssituation.
Varför sökte du dig till en anstalt?
– Det finns få verksamheter där
man som psykolog och verksamhet har möjlighet till inverkan hos
klienter under så lång tid som man
har i Kriminalvården. När vi har
klienter inlåsta dygnet runt har vi
möjligheten att kunna göra mycket
för dem och deras möjligheter
till att faktiskt komma bättre ut.
Psykologer är en viktig del i pusslet
runt klienten eftersom vi har unik
kunskap att tillföra gällande individuella mekanismer men också för
exempelvis organisationsfrågor och
utformning av anstaltsmiljöer.
Hur ser du på insatsen med adhdskolan som drivs på anstalten?
– Utifrån hur det vetenskapliga
underlaget ser ut är adhd-skolan
en ambitiös och god början. Det
är även viktigt att vidareutveckla
verksamheten och kanske på sikt
komplettera den med de individuella psykologiska behandlingar
som forskningen pekar på är effektiva. Med rätt insatser och resurser
skulle det kunna göra att svensk
kriminalvård hamnar i framkant av
hur vetenskapen anser att vi ska
behandla klienter med adhd. Det
är ett arbete som jag gärna skulle
ta del av i framtiden.
OMKRIM 5/2016
Lärare på PUC i Härnösand: Robert Drottz, Linda Svedin, Erik Haglund, Veronica Jonsson, Patrik
Källbom, Catarina Sverin och Mattias Bylund.
Hårt tryck –tillfällig
utbildning i Härnösand
Nu blir det åter
liv och rörelse i
utbildningslokalerna i Härnösand. I slutet
av oktober påbörjade 43
medarbetare sin grundutbildning här.
– Vi har ett hårt tryck på
grundutbildningen just nu
och för att täcka behovet av
utbildade medarbetare gör vi
en tillfällig lösning i Härnösand, säger utbildningschef
Martin Klaar.
I Härnösand finns lokaler
så det går snabbt att komma
igång. Förutom grundutbild-
Nord
ningen kommer lokalerna
nyttjas av andra fort- och
vidareutbildningar i myndigheten.
HR-expert Catarina Sverin
blir t f chef för Personalutbildningscentret. Hon har en
bakgrund som personalutbildare och arbetade i många
år med utbildning framför
allt i Örebro, men även i Härnösand när grundutbildningen tidigare bedrevs här. PUC
kommer att bemannas med
nya personalutbildare och
med befintliga utbildare från
Örebro och
Göteborg.
– Eleverna
kommer
från regionerna
Nord och
Stockholm. Vi
Catarina
förbereder oss för Sverin.
att ge dem ett så
bra mottagande som möjligt,
säger Catarina Sverin.
Utbildningar vid det temporära Personalutbildningscentret i Härnösand ska ske
i höst och under 2017.
Fullt hus på informationsträff
Kö ut på gatan och
Sthlm tre föreläsningar
istället för en. Det
blev resultatet av Kriminalvårdens informationsträff på
Arbetsförmedlingen city i
Stockholm i oktober.
Informationen om träffen
spred sig väldigt bra både
via Arbetsförmedlingen och
Facebook.
– Det blev sådant tryck av
intresserade personer att
det blev fullt och kö ut på
gatan. Vi fick ha entimmesföreläsningar i tre omgångar.
Uppskattningsvis kom uppåt
300 personer. Hur många som
vände vet vi inte, säger Helena
Hellström, rekryteringssamordnare i region Stockholm.
51
HEDERVÄRT
Christer Isaksson går i pension efter 45 års arbete med dömda
och misstänkta. De första sex inom rättspsykiatrin och de återstående
39 på olika positioner i Kriminalvården.
»Vi ska äga attityderna
och luften i rummet«
ELISABET JÖNSSON
/ T E XT & F OTO
Vad hade du med dig in i Kriminalvården?
– Innan jag började i Kriminalvården jobbade jag på
rättspsyk i Uppsala och senare på Sankt Sigfrids i Växjö,
som vårdare och som psykolog. På 1970-talet fungerade
rättspsyk som häkte under utredningstiden, med den
skillnaden att ingen var inlåst. Av de hundra klienterna
på Sankt Sigfrids var femtio mördare eller dråpare. På
rättspsyk var jag en ung, ambitiös blivande psykolog, och
vi jobbade mitt bland klienterna, skrattade, grät, tröstade
på nätterna. De var aldrig inlåsta nattetid. Det är en udda
ingång för en kriminalvårdare, men en speciell och mycket bra skola, för mig i alla fall.
Vilka lärdomar vill du lämna efter dig?
– Kriminalvård bedriver man ute på golvet, mitt bland
de intagna – när det går. Inte i vaktrum, på regionkontor
eller huvudkontor. Vi i personalen ska äga attityderna och
luften i rummet. Det är viktigt både ur behandlings- och
säkerhetsperspektiv. För att våra värderingar ska råda
måste vi finnas bland de intagna. Idag tycker jag att tendensen går mot att demonisera de intagna och skrämma
upp folk för dem. Det är inte konstruktivt.
– Ett råd jag vill ge är att bara jobba här om du är
intresserad av människor. Själv har jag alltid varit och är
fortfarande väldigt nyfiken på människor av alla sorter,
både medarbetare och klienter. Det är min drivkraft.
Vad tror du att du blir ihågkommen för?
– Det har varit ett privilegium att få jobba med internationellt arbete de sista åren. Verksamheten har växt sig
nästan dubbel och jag tror att den har utvecklats i samma
riktning som min företrädare såg framför sig. Och jag har
fått åka på spännande resor och har träffat spännande
människor. Men jag tror att det är som säkerhetschef
som jag var i 17,5 år, och som anstaltschef i Malmö som
jag blir ihågkommen.
– Jag tror och hoppas att folk minns mig som en hygglig
och drivande kille. Jag har fått många mejl på sistone
och i ett av de finaste stod det att ”som chef har du alltid
gett ramar, men inom dem har du gett stor frihet”. Det är
precis så jag har velat arbeta.
– I mitt arbete som säkerhetschef har jag fått vara med
och skapa en ordentlig organisation: ett gemensamt
nationellt synsätt, en strategi och utbildningar för det
klientnära arbetet. När jag började sköttes säkerhets- arbetet av de mest erfarna kriminalvårdarna ute i verk-
52
CHRISTER ISAKSSON
Började i Kriminalvården 1977. Först som regionpsykolog i Växjö.
Därefter utbildare på huvudkontoret, biträdande regionchef i
Nyköping, chef för utbildning och information på hk, anstaltschef
på Kirseberg, säkerhetschef på huvudkontoret och till sist chef för
internationella sekretariatet.
samheterna, och de fick gå på gehör. Chefer var inte så
intresserade, och säkerhetsfrågor sågs inte som så fint.
– På sista tiden har jag kritiserat det jag ser som en
övertung organisation och ökad byråkratisering. Det har
blivit för mycket kringfrågor istället för huvudfrågor. Så
de som mött mig nu kanske minns mig för min julgrans- liknelse: Att jag tycker att det är viktigare hur själva granen sköts, än hur snyggt man hänger julgranskulorna.
– De som inte gillar mig kommer säkert att minnas mig
som att jag framhäver mig själv. Men jag tycker att man
som chef måste stå längst fram – ta smällarna men också
skryta om verksamheten fungerar bra.
Vad ska du göra som pensionär?
– Jag är fortfarande passionerat intresserad av kriminalvård och jag kan tänka mig mindre uppdrag inom
internationell verksamhet. I övrigt är det de tre barnbarnen och att sköta min sedan länge misskötta kropp. Jag
håller på att gå ner i vikt och det går ganska bra just nu. O
OMKRIM 5/2016
HEDERVÄRT
Till minne av Markku Murtosaari
Minnesord över Markku Murtosaari, en kär kollega
och huvudskyddsombud på Kronobergshäktet.
Den 22 september avled Markku Murtosaari
efter en tids sjukdom. Han efterlämnar familj och
mina tankar går till Markkus närmaste. Markku var
huvudskyddsombud på Kronoberg och jag lärde
känna honom på en utbildning där vi samtalade
om hur vi hade det på våra verksamhetställen.
När jag 2015 började en anställning på Krono-
I pension
NTE
Bengt-Olov Rova
kriminalvårdare, NTE Luleå.
Lennart Hallgren
kriminalvårdare,
NTE Sollentuna.
berg fördjupades kontakten. I samband med att
jag blev avdelningens skyddsombud blev mötena
tätare och samtalen djupare.
Markku brann verkligen för allas arbetsmiljö. Att
få samtala med honom var som att ösa ur en stor
och djup källa. Han delade generöst med sig av
sina erfarenheter om hur man tar tag i arbetsmiljöproblem, hans kunnande var likt ett uppslagsverk.
Innan Markku blev sjuk pratade vi om vad vi skulle
Per Dalvret
frivårdsinspektör,
frivården Göteborg.
Siv Klintbäck
frivårdsinspektör,
frivården Göteborg.
Kristina Löderstedt
frivårdsinspektör,
frivården Göteborg.
Göran Steen
kriminalvårdare,
NTE Utrikes Nord.
Region Syd
Gunnar Johansson
kriminalvårdare,
NTE Utrikes Nord.
Birgitta Printz
handläggare,
regionkontoret Syd.
HK
Britt-Marie Blom
kriminalvårdare,
häktet Helsingborg.
Christine Carlén
administratör, HK anstalt/häktesavdelningen.
Karl-Anders Lönnberg
HK anstalt/häktesavdelningen.
Dan Lönnblom
bibliotekarie, HK kommunikationsavdelningen.
Benny Ericsson
systemutvecklare,
HK IT-avdelningen.
Region Väst
Anders Blomqvist
kriminalvårdare,
anstalten Skogome.
Barbro Nilsson
administratör,
anstalten Skogome.
Anna Lena Lindstedt
sjuksköterska,
häktet Malmö.
Thomas Farnestam
kriminalvårdare,
anstalten Ystad.
Anders Jönsson
frivårdsinspektör
frivården Kristianstad.
Thomas Karlsson
kriminalvårdsinspektör,
frivården Malmö.
Josef Rab
frivårdsinspektör,
frivården Ystad.
Region Öst
Björn Månsson
klienthandläggare,
häktet Norrköping.
Marianne Wiinberg
kriminalvårdsinspektör,
anstalten Skogome.
Key Renhorn
kriminalvårdare,
häktet Norrköping.
Anders Hagström
produktionsledare,
anstalten Tidaholm.
Christer Hjelm
kriminalvårdare,
anstalten Skänninge.
Gunnar Larsson
kriminalvårdare,
anstalten Tidaholm.
Lennart Åslin
produktionsledare,
anstatlen Västervik.
Pia Lindholm
kriminalvårdare,
anstalten Johannesberg.
Annelie Blomberg
produktionsledare,
anstalten Västervik.
Denny Mattsson
produktionsledare,
anstalten Östragård.
Ulf Gustafsson
frivårdsinspektör,
frivården Linköping.
OMKRIM 5/2016
Region Mitt
Christina Forss
kriminalvårdare,
anstalten Nyköping.
Eva Andersson
kock, anstalten Mariefred.
Gun Sjöberg
kriminalvårdare,
anstalten Hinseberg.
Marianne Vernerström
kriminalvårdare,
anstalten Hinseberg.
Monica Vestling
administratör,
anstalten Hinseberg.
Heinz Fellner
kriminalvårdare,
anstalten Hällby.
Kristina Wicksell
produktionsledare,
anstalten Kumla.
Thomas Johansson
servicetekniker,
anstalten Kumla.
Ann-Charlotte Karlsson
kriminavårdare,
anstalten Kumla.
Christer Ellwyn
kriminalvårdare,
anstalten Kumla.
Hans Nordmark
produktionsledare,
anstalten Tillberga.
Göte Fax
frivårdsinspektör,
frivården Karlstad.
Gerry Ljung
frivårdsinspektör,
frivården Örebro.
Region Sthlm
hjälpas åt med innan han skulle gå i pension.
Detta arbete hann vi aldrig påbörja, utan han blev
sjukskriven och återkom aldrig till arbetsplatsen.
Jag är övertygad om att Markku Murtosaari
lämnar spår efter sig i det stora arbete han gjort
i Kriminalvården och framför allt på Kronobergshäktet.
Jimmy Nyberg
huvudskyddsombud, Kronobergshäktet
Kenth Pettersson
produktionsledare,
anstalten Hall.
Eva Andersson
controller, HK
ekonomiavdelningen.
Anita Strömberg
kriminalvårdsinspektör,
anstalten Norrtälje.
Benny Ericsson
systemutvecklare,
HK IT-avdelningen.
Torben Meier
produktionsledare,
anstalten Svartsjö.
Sanna Lagrén
administratör, HK kommunikationsavdelningen.
Ilpo Kantola
kriminalvårdare,
anstalten Österåker.
Katarina Eman Risberg
senior handläggare,
HK HR-avdelningen.
Kerstin Stålhuvud
frivårdsinspektör,
frivården Sollentuna.
Magnus Salneby
administratör,
KSC kontorsservice.
Region Nord
Stefan Holmström
kriminalvårdare,
häktet Gävle.
Lars Törnsten
vakthavande befäl,
anstalten Saltvik.
Anita Gatugård
frivårdsinspektör,
frivården Härnösand.
Ingrid Johansson
administratör,
frivården Härnösand.
Eva Ålander
administratör,
frivården Sundsvall.
KSC
Lars Wikström
systemförvaltare, KSC EA.
Nit och redlighet
Utmärkelse för nit och
redlighet i rikets tjänst:
Leif Gribe
kriminalvårdare,
häktet Kronoberg.
Lena Maxe
handläggare, HK
säkerhetsavdelningen.
Sune Reje
produktionsledare,
häktet Sollentuna.
Mikael Eriksson
handläggare, HK
säkerhetsavdelningen.
Steven Nordlund
kriminalvårdare,
anstalten Hall.
Annikka Holm
sektionschef, HK
säkerhetsavdelningen.
Anita Eriksson
kriminalvårdschef,
VO Umeå.
Lennart Pettersson
kriminalvårdare,
anstalten Umeå.
Jimmy Klang
kriminalvårdare,
häktet Umeå.
Kerstin Nylander
expert frivården,
regionkontoret Syd.
Mikael Stoltz
underrättelseoperatör,
häktet Malmö.
Göran Nordström
förrådsadministratör,
häktet Malmö.
Majdel Nilsson
kriminalvårdare,
häktet Malmö.
Arto Parri
kriminalvårdare,
häktet Malmö.
Per-Olof Rolfsmark
kriminalvårdare,
häktet Malmö.
Kent Blomdahl
kriminalvårdsinspektör,
häktet Nyköping.
Eva Andersson
kock,
anstalten Mariefred.
Kajsa Albertsson
assistent,
anstalten Mariefred.
53
NY FACEBOOK FÖR SKIF
Nu har Skif en ny sida på facebook. Sök på Skif-Tobbe kansliet
och skicka en vänförfrågan. För att kunna lägga ut bilder från
arrangemang får bara kriminalvårdsanställda följa sidan. Vill du
kolla in snabba bilder på Instagram? Sök Skif-Tobbe där också!
H E N R I K P E R Ä L Ä / T E XT TO M M Y& P E D E R S E N / T T / F OTO
SPORT & FRITID
Fotbollsproffset
som trivs på häktet
Gary Sundgren, 49 år, innehar rekordet som den svensk som spelat flest matcher, 134, i spanska fotbollsligan La Liga, före Henke Larsson, Patrik
Andersson och Olof Mellberg.
L U KA SY D ST Å L / I L LU ST RAT I O N
Gary Sundgren var back i svenska
fotbollslandslaget och utlandsproffs i La
Liga. Nu är han kriminalvårdare på häktet i
Huddinge.
– Jag hade jobbat mycket med ungdomar genom fotbollen. Nu gick jag hemma
och visste inte vad jag skulle göra. Då såg
min fru en annons i tidningen.
Sin första match för svenska landslaget
gjorde han 1994, borta mot Mexiko.
– Det var en otrolig stolthet att få sätta
på sig den gula tröjan, att vara en av de
elva och representera sitt land. Man blir
lite som en familj inom fotbollen, framför
allt när jag spelade i AIK också, säger Gary
Sundgren.
Efter elitkarriären i fotboll jobbade han
som tränare under flera år. Men för drygt
tre år sen gick han hemma och visste inte
vad han skulle göra härnäst.
– Det är tack vare min fru som jag hamnade i Kriminalvården. Det skulle startas
en ny avdelning och hon såg en annons
och sa ”det här borde passa dig”.
Det visade sig att hon hade rätt. Gary
Sundgren stortrivs som kriminalvårdare på
häktet.
– Jag har ingen aning om vad som ska
hända, den ena dagen är inte den andra
lik. Jag har fantastiska kollegor här på
Huddinge.
Nu har han även fått utbildning och
börjat som vakthavande befäl.
– Jag har fått mycket förtroende från
cheferna, och jag försöker ge tillbaka så
mycket jag bara kan.
Oväntade situationer och snabba
beslut är något en fotbollsspelare är van
vid, och det har Gary Sundgren nytta av
idag.
– I fredags var min första riktiga kaosdag
som vakthavande, telefonen ringde i ett
från sju på morgonen och det var massor
av inskrivningar. Men allt funkade och jag
har otroligt bra kollegor som hjälper en
när man behöver det, säger han.
Vad gör du om fem år?
– Åh, herregud, det vet jag inte. Jag är
kvar här, om det fortsätter så här. Det är
kul varje dag att åka till jobbet. O
SIMMA LUGNT I TRE KILOMETER
Friskvårdsklassikern fortsätter och nu är
sista etappen igång. För att efterlikna klassikern är det nu simning à la Vansbrosimmet som
gäller. Simma tre kilometer eller träna vad du
vill i sex timmar. Maila in ditt resultat till Skif
när månaden är slut.
54
OMKRIM 5/2016
TRÄSLAG SOM HAR
ANVÄNTS FÖR BL.A.
KALAS
BÅTDETALJER
KRIMKRYSS
KYLER
PÅ SAFT-
MÖRK
PERIOD
BLANKT
OCH
SLÄTT TYG
MÄKLA
TILL
ÄR
SAMMA
KONKURS-
NIVÅ
MÄSSIG PÅ
1
AVGRÄNSAR
BIOBRÄNSLE
LOKAL
AV-
UTANFÖR
SLÖJADES
KYRKAN
1973
ÅKER OCH
HAR SON
BLIR OFTA
ÄR DEN
SOM INTE
FYLL-
INDIKERA
BULTAR
STANNAR
SORTE-
STÅR I
VALLET-
RINGS-
STIA
TABO
PLATS
HAR VÅRA
KAN MAN
INTAGNA
FÅ REMISS
FÅTT
TILL
4
TANKEMODELLER
TAMP
PÅ BRÖST
ÄR DARR-
BLIR
ANDE
PUPPA
VÅRDENS
MONETS
MED POST
STIL
ÄR LEN
ÄR VIG
2
PRYLAR
ORT
HAR
KOMMER
SLAGEN
KRIMINAL-
GÖR DET
SOM MAN
RENOIR &
FÅR
KOMMER
MED KLAPP
TRÄNGANDE
FRID-
BEHOV AV
FULLHET
IDEALA
FÖR
NAZIST
KLÄS FIN
STELNA
LIGGER
VID VISS
TIMBUKTU
HELG
INFRARÖD
CHURC-
JOBBAR
HILLS
MÅNGA AV
TECKEN
OSS PÅ
ÄR TOFS-
MJÖLK-
PRYDD
BOLAG
3
OCH
BAMAKO
I
ROTERA I
CYLINDER
GER
DEN
ARBETE
STÖTA PÅ
PENGAR
ko uff
r es
.s sor
e d
MYCKET
DIET
EJ OK
5
DEN HAR
KLACK
HAR
KONTRO-
INTE HELT
VERSIELLT
OBJEK-
KAN
SKINER
MAN
IHOP
7
TIVT
PARTI
STÖRRE
6
YNGRE
INTE ALLS
POPULÄR
KIKA
HELHET
NUMERA F
FÅR VÅRA
SJÖ-
INTAGNA
SKORPA
NORR OM
MÖJLIGEN PICCADILLY
CIRCUS
ANVÄNDES
VID
GARVNING
SKRATTA
SURRAR
IRRITE-
JÄTTE-
RANDE
MYCKET
1
2
3
4
5
6
FICK UR
SIG
7
NYTT KRYSS – biobiljetter att vinna
Med tanke på mängden inskickade lösningar på förra numrets
korsord verkar Omkrims läsare uppskatta Krimkrysset. Så vi
kör ett korsord till – håll till godo! Lös krysset och fyll sedan i
rätta bokstäver i de tomma rutorna längst ner på sidan.
MEJLA DITT SVAR TILL:
omkrim@kriminalvarden.se
senast 21 november
Skriv ”Krimkryss” i ämnesraden.
OMKRIM 5/2016
Korsordsvinnare från Gotland
Rätt lösning på förra numrets korsord var HÖSTEN. En av alla
dem som skickade in rätt svar var Lasse Åhlgren. Lasse som är
övervakare bor i Visby och jobbar emellanåt som extern bojkontrollant. Grattis Lasse! Du får två biobiljetter med posten.
Vi lägger även med ett set säkra plastbestick som tillverkas
på anstalten Hall. De lätta besticken är suveräna att ha med i
picknick-korgen eller på utflykter i skog och mark.
55
Posttidning B
Returadress: Kriminalvården, 601 80 Norrköping
LOTTA
YAIKOB