Är det dags att en gång för alla införa enhetsformen dom i stället för

Transcription

Är det dags att en gång för alla införa enhetsformen dom i stället för
Rune Westerlund Luleå tekniska
universitet
mars 2015
Från gårdagens (19/3 2015) teveprogram i TV4 ”Malou
Efter tio” publicerades följande i nätupplagan
”Imorse blev Sindy och Michael från nya
programmet Unga föräldrar intervjuade i
Malou Efter tio. Här berättar dem om hur de
träffades …”
Är det dags att en gång för alla
införa enhetsformen dom
i stället för de och dem?
mars 2015
Rune Westerlund Luleå tekniska
universitet
1
mars 2015
Rune Westerlund Luleå tekniska
universitet
Nominativ- och objektsformer
2
Disposition
Ska det vara så dj…la svårt att skilja på de
och dem? Skärp er!
Det är exakt samma sak som att skilja på
jag och mig, du och dig eller vi och oss.
mars 2015
Rune Westerlund Luleå tekniska
universitet
3
mars 2015
Gösta Bergman
Rune Westerlund Luleå tekniska
universitet
Vad heter skriftspråkets
”de gör det” i talspråket?
• Sydliga provinsialismer i det bildade
svenska talspråket (Bergman 1941).
Heter det
• Nordliga provinsialismer i det bildade
svenska talspråket (Bergman 1952).
mars 2015
Rune Westerlund Luleå tekniska
universitet
4
5
mars 2015
dem gör de,
dom gör de,
eller di gör de?
Rune Westerlund Luleå tekniska
universitet
6
1
Rune Westerlund Luleå tekniska
universitet
mars 2015
1700–1800-tal
Lärare och forskare 1960-tal
och 1970-tal
... Nach der Mundart zu Stockholm sagt man auch
dom für de und dem“ (Sjöborg 1796. Schwedische
Sprachlehre 71).
Om di/dom: ”väsentligen bara rör det talade
språket” (Bergman, G. 1962).
”… de uttalas hvardagligt […] vanligen di, och dem
vanligen dåmm, hvilket sistnämnda blir af
Stockholmaren äfven brukadt i nominativen, liksom
dem (dämm) på flere ställen i Dalarne” (Rydqvist
Svenska språkets lagar 2, 1857:542).
Nils Uthorn (svensklärare): ”sedan dom har
gjort sitt intåg jämväl i skriften [bör
gymnasielärare trots allt] fortsätta att rätta
skrivet dom till de […] och […] till dem …”
(SLÅ 1970:147;154f.).
mars 2015
mars 2015
Rune Westerlund Luleå tekniska
universitet
7
Rune Westerlund Luleå tekniska
universitet
8
Lärare och forskare 1960-tal
och 1970-tal, forts.
Lärare och forskare 1960-tal
och 1970-tal, forts.
Bertil Molde: ” … dom för de och dem i skrift
[har] blivit allt vanligare med åren”
(Språkvård 2:1971).
Sven Pilström (svensklärare): ”…svenska
folket [kommer aldrig] att lära sig det rätta
bruket av de/dem så länge man säger
di/dom. […] Jag tror på en ’mjuk’ reform med
dom i alla stilarter som slutmål” (SLÅ
1972:145;152).
Alvar Ellegård (professor i engelska vid
Göteborgs universitet):
”… dom är den enda enhetsform för de och
dem och för dom flesta av oss den enda
formen i den naturliga grammatik vi växer
in i som barn” (Ellegård, A. Skapa en
naturlig grammatik. Dagens Nyheter 197217-12).
mars 2015
mars 2015
Rune Westerlund Luleå tekniska
universitet
9
Andel lärare som tillät ”dom” i skrift:
mars 2015
Några svar:
– Det är skriftspråk.
– Man säger ”dom”, men stavar ”dem”.
– Är det fel?
– Jag vet inte.
– Dem är finare!
– Man säger ju så, dvs. ”dem här”.
20%
8%
Rune Westerlund Luleå tekniska
universitet
10
Varför skriver du ”dem” i den här meningen?
Dem har tre paralleller i årskurs nio.
Svenska språknämndens enkät 1976
Grundkollärare
Gymnasielärare
Rune Westerlund Luleå tekniska
universitet
11
mars 2015
Rune Westerlund Luleå tekniska
universitet
12
2
Rune Westerlund Luleå tekniska
universitet
mars 2015
Gisela Håkansson och Catrin Norrbys
undersökning från början av 2000-talet
Ordformer som uttalas ”dom”
Pers. pron. (3 pl.)
nominativ
de
objekt
dem
Lucktestdialog mellan expedit och kund. Studenter, 100
med svenska som förstaspråk och 42 med svenska som
andraspråk, skulle fylla i tomma repliker.
Determ. pron.
de
dem
Dem. pron.
de här/de där
de (personer)
de
------
Hur mycket kostar …………….?
Passar …………..?
Vad tycker du om ……………..?
…………… är en ny modell.
Best. art.
mars 2015
------
Rune Westerlund Luleå tekniska
universitet
13
Talspråk/skriftspråk
Fel
Förstaspråksstudenter
Andraspråksstudenter
12%
30%
mars 2015
Rune Westerlund Luleå tekniska
universitet
15
mars 2015
Rune Westerlund Luleå tekniska
universitet
16
Positionsprincipen
Till andra klassen räknades dem som endast
delvis var uslingar.
- innebär att ”dom som” i fundamentet
transponeras som de som, medan ”dom
som” efter huvudverbet transponeras som
dem som.
Kan förklaras med positionsprincipen – leder fel i
detta exempel
Rune Westerlund Luleå tekniska
universitet
14
• Passar dem?
• Passar dem bra? Vad tycker du om dem
(sedan korrigerat till de).
• Vad sägs om dem här?
• Dem här har vi till ett riktigt bra pris.
Wilhelm Moberg (Utvandrarna)
mars 2015
Rune Westerlund Luleå tekniska
universitet
Exempel på felaktigt använda former
Även om det gällde dialog, dvs. talspråk,
överanvändes skriftspråkliga former.
Vad/hur mycket kostar de?
mars 2015
17
mars 2015
Rune Westerlund Luleå tekniska
universitet
18
3
Rune Westerlund Luleå tekniska
universitet
mars 2015
Wilhelm Moberg
Tage Aurell (Läsminnen)
Till andra klassen räknades
predikativ
Jag hatade de som kom in i bokhandeln
som till nån sorts boxningsmatch.
predikat
*dem som endast delvis var uslingar
(ho)
Jag hatade *de som kom in …
subjekt predikat
subjekt
*dem som endast delvis var uslingar
subj.
mars 2015
advl.
mars 2015
Rune Westerlund Luleå tekniska
universitet
”I st.f. den väntade nom.-formen i pl. de
förekommer i determ. anv. icke sällan på
grund af attraktion till bisatsen oriktigt (dat.-)
ack.-formen dem, då relativet är obj. i
bisatsen […] hvarigenom känslan af
samhörighet med hufvudsatsen försvagas”
(Artikeln ”den” i SAOB).
21
mars 2015
Rune Westerlund Luleå tekniska
universitet
I SAOB finns exempel på ”fel” som författare gjort och
som kan hänföras till attraktionsprincipen
Svenskan i tal och skrift (Holmberg & Ekenvall
Svenska för gymnasiet, 1969
Några exempel:
… de mest kända av alla liknelser är väl
*dem som vi finner i Nya Testamentet …
Nya Testamentet (1526:Kor. 4:18)
Rudbeck (Åtskilliga exempel t.ex. Bref 69,1670)
Bellman (1787)
Lagerlöf (Nils Holgersson 1907 2:318)
Rydberg (Vapensmeden, 1891:347)
mars 2015
Rune Westerlund Luleå tekniska
universitet
20
Den s.k. attraktionsprincipen finns omnämnd
i SAOB
- innebär att ”dom som” transponeras som
de som när ”som” i relativsatsen står som
subjekt och dem som när ”som” står som
objekt i relativsatsen,
Rune Westerlund Luleå tekniska
universitet
pred.
Attraktionsprincipen leder fel
19
Attraktionsprincipen
mars 2015
objekt
subj.
pred. predikativ
Rune Westerlund Luleå tekniska
universitet
(ho)
*de| som kom in …
22
… som vi finner i Nya Testamentet
obj.
subj. predikat
Både attraktionsprincipen och positionsprincipen leder fel
23
mars 2015
Rune Westerlund Luleå tekniska
universitet
24
4
Rune Westerlund Luleå tekniska
universitet
mars 2015
Argument för att upprätthålla distinktionen mellan
de och dem
1. En hel del språkvårdare är inte förtjusta över ett
införande av ett skriftspråkligt dom.
3. Om dom skulle slå igenom i skrift skulle det leda till att
gårdagens och dagens litteratur blir mindre tillgänglig för
morgondagens läsare. Förändringar i skriftbilden bidrar till
att fjärma olika tidsepoker från varandra.
2. Normalformen de är mer ”flexibel och demokratisk”. I
praktiskt taget all saklitteratur och skönlitteratur
(barnböcker undantagna) är de den vanligaste formen.
mars 2015
Rune Westerlund Luleå tekniska
universitet
Fler argument …
4. I det offentliga språket krävs större korrekthet.
25
mars 2015
Rune Westerlund Luleå tekniska
universitet
Argument mot att upprätthålla distinktionen mellan
de och dem.
2. Ingen förankring i talet eftersom vi inte gör någon
distinktion där.
3. Känslan för olika språkliga kategorier som vi tidigare haft
i det svenska språket är hos gemene man borta, t.ex.
Jag sjunger; vi, ni, de sjunga och det är, vi, ni, de äro.
Rune Westerlund Luleå tekniska
universitet
27
Det vore en normal utveckling att de/dem>dom
jfr utvecklingen av presens av ”vara”
Fornsvenska
>1800-tal
1917 års
bibel
1950f.
iak/jag är
thu/du äst
han/hon är
är
är
är
är
är
är
är
är
är
vi(r)
i(r)
ther
vi äro
I ären
de äro
äro
ären
äro
är
är
är
mars 2015
ärum
ärin
äru
Rune Westerlund Luleå tekniska
universitet
Fler argument …
4. I vissa skolböcker för grundskolans lägre stadier har
man redan på 1980-talet i stor utsträckning övergått till att
skriva dom.
1. Det fyller ingen funktion för betydelsen.
mars 2015
26
5. Om det nu är så att talspråksformen ”dom” har
förekommit i minst 300 år, varför inte införa denna form i
skriftspråket?
6. Många framstående forskare i svenska språket förordar
en enhetsform, t.ex. Per Ledin (dom) och Olle Josefsson
(de).
mars 2015
Rune Westerlund Luleå tekniska
universitet
28
Personliga pronomen 3:e pers.plur.
under fornsvensk tid
mask.
nominativ ther/the
ackusativ tha
dativ
29
mars 2015
(alla genus)
fem.
neutr.
thar, tha
tha(r)
thön, the
thön, the
them, thæm (thom, thöm)
Rune Westerlund Luleå tekniska
universitet
30
5
Rune Westerlund Luleå tekniska
universitet
mars 2015
Nu och i framtiden
3 pers. plur där <th> är ersatt med <d>
mask.
fem.
neutr.
alla genus
de
Nominativ
nominativ
ackusativ
der/de
da
dativ (alla genus)
dar/da
da(r)
dön/de
dön/de
dativ/ackusativ
dem,dæm,dom,döm
alla genus och kasus (utom genitiv)
dom
I nusvenskan ersätter de gamla dativformerna ackusativformerna-
mars 2015
Rune Westerlund Luleå tekniska
universitet
31
mars 2015
Rune Westerlund Luleå tekniska
universitet
… det har varit mycket intressant att lyssna
på dom andra föredragshållarna i dag och därför
skulle jag vilja tacka dom med en stor
applåd!
Dessutom skulle jag vilja tacka Nils
Dverstorp som har varit motor för detta
evenemang, och jag vill därför överlämna
dom här godsakerna som kan ge dig energi för
dom kommande åren.
Rune Westerlund Luleå tekniska
universitet
Fornsvenska
nominativ iak,
dativ
mæ(r )
ackusativ mik
33
mars 2015
De eller dem?
Rune Westerlund Luleå tekniska
universitet
y. fornsvenska
nysvenska
iagh, jagh
mæ
nusvenska
jag
mig [mej:]
mig
migh, mik
Rune Westerlund Luleå tekniska
universitet
34
Hur hanteras de/dem i norskan?
Vi ska ge barnen de [de] böcker de [de] vill ha.
Han tycker om de [de] snabba bilarna.(best.artikel)
Pizzorna? Dem äter jag till lunch.(personliga –obj.)
Pizzorna? De [de] finns i frysen. (personliga)
De [de:] hundarna borde hålla kopplade.
(demonstrativt)
De hundar som springer lösa ska… .
(determinativt)
De här hundarna (demonstrativt)
mars 2015
32
Utveckling i svenska
Jag vill avsluta med att säga att …
mars 2015
dem
35
nominativ
ackusativ
bokmål
de
dem
nynorsk
dei
dei
mars 2015
Rune Westerlund Luleå tekniska
universitet
36
6