Veckobrev v9, 2015

VECKOBREV
v.9 – 2015
Rapport från Kommuninvest
Marknadsrapport från Kommuninvest
v.27 – 2011
Svenskt Näringsliv vädjar till regeringen. Grekland får förlängt
stödprogram. När höjer Federal Reserve styrräntan i USA?
VECKOBREV
Nyheter under veckan
Riksbankens första emission av certifikat på minusränta drog in 35 miljarder kronor från
marknaden. Den erbjudna volymen låg på 51,2 miljarder kronor. Utifrån detta kan vi skönja att
minusräntan, precis som tidigare emissioner, inte gett något större effekt på bankernas
vidareutlåning. Läs mer.
Se här för statistik över Riksbankens tidigare 7-dagars certifikat.
”Lågt räknat handlar det om
att 19 000 jobb försvinner.”
Svenskt Näringsliv anser att det är fel av regeringen att höja arbetsgivaravgiften för unga. De
tror att det riskerar att 19 000 jobb, eller fler, försvinner. Höjningen av arbetsgivaravgiften ska ske 1
augusti i år och nu vädjar Svenskt Näringsliv till regeringen att tänka om. De föreslår att lågavlönade
jobb får en lägre arbetsgivaravgift eftersom dessa jobb ofta är en ingång till arbetslivet för unga och
Carola Lemme, vd Svenskt Näringsliv
oerfarna. Läs mer.
IG Metall i Tyskland har lyckats genomföra ett ettårigt avtal med en löneökning på 3,4 procent.
Detta kan få en positiv effekt för IF Metall i Sverige som har ett treårigt kontrakt med en årlig
löneökning på 2 procent som löper ut i år. IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä ser
positivt på det nya löneavtalet.
”Det är väldigt bra att tyskarna träffar ett avtal på den här nivån. De har haft en ganska låg
löneutveckling i Tyskland under hela 2000-talet och många har tyckt att det är dags för tyskarna att
börja plocka ut högre löneökningar. Det här hjälper till att få igång konsumtionen i hela Europa”,
säger han till nyhetsbyrån Direkt. Läs mer.
Detta besked kom helt rätt i tiden då det i medier har börjat spekuleras om att Sverige ska lämna
inflationsmålet, sänka löneökningarna till en ny nivå och så vidare. Att Europas största ekonomi är
på väg att pressa upp lönerna är ett lättnadens besked för alla som är oroliga för deflation. Samtidigt
ser Riksbankens tongång och agerande ut att ge effekt. Skulle inflationen börja stiga så minskar
hotet mot lägre löneökningar här i Sverige.
Länkar till en artikel som kom ut nu på morgonen angående löneökningar, LO ber Ingves om
eldunderstöd. (Egna kommentarer).
Utrikes
I början på veckan stod det klart att Greklands stödprogram förlängs med fyra månader.
1
Greklands reformlista fick godkänt både av eurogruppen och IMF. Nu har grekerna köpt tid för att
utveckla reformlistan och precisera sina kommande åtgärder. Läs mer.
Allt tyder på att det kommer bli en viss mån av kompromiss i slutändan. Hur man väljer att
genomföra och uttrycka sig återstår att se. Troligen kommer några krav från det tidigare
räddningsprogrammet att tas bort och eventuellt kommer budgetöverskottsmålet att sänkas.
1
Eurogruppen är ett regelbundet sammanträde mellan euroområdets finansministrar och Eurogruppens ordförande. Kommissionsledamoten med
ansvar för ekonomisk politik, Europeiska centralbankens ordförande samt ordföranden för Eurogruppens arbetsgrupp deltar också i Eurogruppens
arbete. Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Eurogruppen
1
veckobrev
veckobrev
v.27 – 2011
Räntebetalningar kommer med all sannolikhet skjutas fram och besparingarna kommer att
användas till stabilitets- och tillväxtsreformer för landet. Premiärministern Alexis Tsipras har tidigare
nämnt bland annat ökade minimilöner och ökade satsningar på utsatta grupper. Något som tagits
emot positivt från alla håll är den nya regeringens kamp mot att förebygga korruption i landet.
Frågan är om inte problemet bara skjuts fram. John Mauldin på Mauldineconomics är en av de
som tror att det endast är skuldnedskrivning som kan lösa Greklands finansiella problem. Han
anser att skulden i förhållande till BNP-tillväxt, inflation och räntor är alltför hög för att klara av.
Vidare tror han att det krävs en ömsesidig fördelning av eurozonens skuld för eurons långsiktiga
överlevnad. Läs Mauldins senaste artikel där han tar upp varför länder som Japan med BNP-skuld
på 250 procent kan utvecklas positivt, medan länder som Grekland med lägre skuld sett mot BNP
står på ruinens brant. Vidare tar han upp lite generella skulddrag. Läs mer.
Janet Yellen framförde sitt vittnestal inför den kongressen denna vecka. Hon hade en mjuk
ton och inget nytt kom egentligen fram i talet. På frågan om nästa räntehöjning så kvarstår ordvalet
”patient” (sv: tålmodig). Det är osannolikt att räntan höjs de närmsta två mötena på grund av att
arbetslösheten fortfarande återhämtar sig och inflationen är för låg. Vidare säger hon att ett ändrat
ordval inte nödvändigtvis behöver betyda en räntehöjning, utan snarare att man kan börja fundera
på att höja möte-från-möte.
Kongressen, där republikanerna idag har majoritet, har klagat på att Federal Reserve (FED) är
för försiktiga i sina åtagande för att börja höja räntan då det ger bränsle att inflationen vid ett senare
tillfälle accelererar till oroväckande nivåer. Det kan i sin tur leda till att man blir tvungen att höja
räntan i för rask takt.
1. Arbetslösa i USA 2000- jan 2015
Källa: Kommunekredit
Annan kritik var att FED ger ut för lite information i sin vägledning om hur man ska agera. Flera
konservativa republikaner har pushat för att legalisera att kongressen ska kunna se centralbankens
tillvägagångsätt i sitt arbete och inte bara dess pressreleaser och uttalanden. Detta anser Janet
Yellen vara ett hot mot centralbankens oberoendehet. Läs mer.
En kortversion av hennes tal finns att se här.
I bedömningen av när än räntehöjning ska ske tittar man bland annat på arbetslöshetssiffrorna
och inflationen. Arbetslösheten har sedan toppen i slutet av 2009 stadigt återhämtat sig för att i
senaste mätningen vara 5,7 procent (se bild 1). FED har tidigare gått ut och höjt den ”naturliga
arbetslösheten” till 5,4 procent, vilket skulle kunna vara ett mål innan det kommer på tal om en
räntehöjning.
2. KPI USA månadsförändring
Källa: Bureau of Labor Statistics
Sedan maj 2014 har inflationen månadsvis försvagats där det lägre oljepriset har haft störst
påverkan (se bild 2). Tittar man istället på KPI exklusive livsmedel och energi så är fallet från maj
2014 (2,0 procent) till december 2014 (1,6 procent) inte lika markant (se bild 3). Nedgågen beror till
stor del av en starkare dollar som gör importen billigare för amerikanska konsumenter. Inflationen
påverkas också negativt av en svagare global tillväxt.
Räntehöjning förväntas komma först i juni alternativt september, men det finns även de som tror det
kan ske redan innan eller senare. Däremot är de flesta överens om att räntebanan ska sakta men
säkert höjas för att inte chocka marknaden. Jag tror på en höjning tidigast i september av flera
faktorer; oljepriset kan återhämta sig och stabilisera inflationen, Europas ekonomi kan till dess ha
börjat visa tecken på bättre återhämtning, den penningpolitiska divergensen till omvärlden och att
dollar riskerar stiga kraftig ökar risken för default vid en tidigare höjning. Att inflationen skulle
3. KPI USA på årsbasis
Källa: Bureau of Labor Statistics
accelerera kraftigt om man lägger räntehöjningen för sent ser jag som liten risk då den globala
inflationen förväntas vara fortsatt låg.
I torsdags kom färska siffror på antalet nyanmälda arbetslösa. Antalet nyanmälda sökande av
arbetslöshetsunderstöd i USA ökade med 31 000 till 313 000 personer under vecka 8, jämfört med
föregående vecka. Antalet personer som fick stöd vecka 7 uppgick till 2,401 miljoner.
Konsumentpriserna i USA sjönk med 0,7 procent i januari, jämfört med månaden innan och var
minus 0,1 procent sett till samma månad året innan. KPI exklusive livsmedel och energi steg med
0,2 procent sedan december och var oförändrad på 1,6 procent på årsbasis.
Statistiken i veckan gav blandad pott. Inflationen var bättre än väntat, men det var fler nyanmälda
arbetslösa än väntat. För en tidigare räntehöjning så är det inflationen som ska fortsätta stiga.
2
veckobrev
veckobrev
v.27 – 2011
Aktuellt
Kommuninvests föreningsstämma 2015.
Kommuninvests föreningsstämma 2015 arrangeras torsdagen den 16 april på Clarion Hotel Sign i
Stockholm. Tema för året är The Global Village – den globala byn. Varmt välkommen till en
inspirerande stämma!
Anmäl dig här!
Ombud till Kommuninvest ekonomiska förening
Det är aktuellt att välja ombud och ersättare till Kommuninvest ekonomisk förening. Varje medlem
har ett ombud med en ersättare som väljs in av kommunfullmäktige, kommunstyrelsen eller
landstingsstyrelsen. Kopia av beslutsprotokollet måste därefter skickas in till oss. Varje medlem har
en röst på Kommuninvests föreningsstämma och det är ombudet (eller dess ersättare) som är
röstberättigat.
Uppgifterna om ombud och ersättare samt bestyrkt kopia av beslutsprotokollet skickas till oss som
traditionella pappersdokument eller via e-brev till Kommuninvest, Box 124, 701 42 Örebro eller
office@kommuninvest.se
Anmäl ert ombud här!
Finansstöd
Beslutsformuleringar
Marknadsinformation
Produktinformation
Blanketter
Offertförfrågan
Innehållet i detta veckobrev är sammanställt av uppgifter från källor som Kommuninvest bedömer vara trovärdiga. Kommuninvest lämnar
dock ingen garanti för fullständigheten eller riktigheten i dessa uppgifter. Den som tar del av veckobrevet uppmanas att fatta sina
affärsbeslut på uppgifter man själv bedömer vara tillförlitliga.
Kontakta oss
Finansrådgivare
Veckobrevet
veckobrev@kommuninvest.se
Klicka här
Veckobrevsredaktör: Marcus Bovellan
Utlåning
Registrera en prenumeration
utlaning@kommuninvest.se
010 – 470 88 20
Veckobrevet
Utlåning
kundgruppen@kommuninvest.se
veckobrev@kommuninvest.se
010 – 470 88 20
Veckobrevsredaktör: Karl Aigéus
3
veckobrev
veckobrev
v.27 – 2011
Marknadsinformation
26-feb
+/-
26-feb
+/-
STIBOR 1V
-0,029%
0,017
STIBOR 3M
-0,023%
STIBOR 6M
0,017%
FRA 1503-1506
Riksbanken
-0,10%
0,00
EUR/SEK
9,40
-1,70%
0,032
ECB
0,05%
0,00
EUR/USD
1,12
-1,48%
0,041
FED
0,25%
0,00
USD/SEK
8,38
-0,22%
0,005%
0,048
KI-ränta
1,350%
0,000
Sw ap 1 år
-0,018%
0,051
FRA 1506-1509
-0,023%
0,055
K1508
-0,063%
0,006
Sw ap 2 år
0,051%
0,057
FRA 1509-1512
-0,023%
0,055
K1610
-0,098%
0,016
Sw ap 3 år
0,167%
0,068
FRA 1512-1603
-0,003%
0,060
K1708
0,015%
0,043
Sw ap 5 år
0,445%
0,062
FRA 1603-1606
0,026%
0,049
K1806
0,165%
0,060
Sw ap 7 år
0,718%
0,040
FRA 1606-1609
0,091%
0,065
K1903
0,320%
0,065
Sw ap 10 år
1,025%
0,020
FRA 1609-1612
0,155%
0,065
K2012
0,650%
0,065
Avser priser per
2015-02-26
Förändring sedan
2015-02-19
26-feb
Swapräntor
+/-
FRA
0,60
5,00
0,50
4,00
0,40
0,30
3,00
0,20
0,10
2,00
0,00
1,00
-0,10
Swap 5 år
Swap 10 år
2014-12-23
Swapkurvan
2015-01-26
2015-02-26
1609 - 1612
1606 - 1609
1603 - 1606
1512 - 1603
1509 - 1512
1506 - 1509
feb-15
aug-14
feb-14
aug-13
feb-13
aug-12
feb-12
aug-11
feb-11
Swap 3 år
1503 - 1506
-0,20
0,00
2014-11-26
Yieldspread K-Obligationer mot Staten
0,80
1,80
1,60
1,40
0,60
1,20
1,00
0,40
0,80
0,60
0,40
0,20
0,20
0,00
2014-12-26
2015-01-26
2015-02-26
K1508
K1610
K1708
K1903
feb-15
dec-14
okt-14
aug-14
jun-14
apr-14
10 år
9 år
8 år
7 år
6 år
5 år
4 år
3 år
2 år
1 år
2014-11-26
feb-14
0,00
-0,20
K2012
4