Veckobrev v46, 2015

VECKOBREV
Rapport från Kommuninvest
v.46 – 2015
Marknadsrapport från Kommuninvest
v.27 – 2011
Skuldkvotstak en försäkring mot skenade bostadspriser?
Regeringen lånar upp 11 miljarder i tilläggsbudgeten. Minskat stöd
för EU-politik i Spanien och Portugal.
VECKOBREV
Nyheter under veckan
Kommuninvest deltog för första gången som utställare på Kvalitetsmässan i Göteborg 3-5
november. Kvalitetsmässan är Nordens ledande konferens och fackmässa om verksamhets- och
samhällsutveckling. Vi var på plats för att prata om Gröna lån och demonstrera KI Finans,
skuldförvaltningstjänsten som nu används av fler än 350 kommunala låntagare. Det var tre dagar av
spännande och intressanta möten.
Hållbarhetsfrågorna var väldigt närvarande. I montern bredvid oss presenterade Naturvårdsverket
Klimatklivet, stöd till ”lokala investeringar för största möjliga miljönytta”. Läs mer.
En kommun eller ett kommunalt bolag som har beviljats bidrag från Klimatklivet för en investering kan
med fördel kombinera finansieringen med ett grönt lån från Kommuninvest.
Eskilstunas monter imponerade och inspirerade. ”Eskilstunaevolution” jobbar med Eskilstunas
varumärke och de söker ”Evolutionärer”, människor som brinner för Eskilstuna. Läs mer.
Med utgivandet av fem stora utmärkelser, bland annat Sveriges kvalitetskommun, seminarier och alla
utställare så fyller Kvalitetsmässan en mycket viktig funktion i att uppmärksamma de goda exemplen.
Under pågående utredning gällande amorteringskravet så har en annan åtgärd tagit sig fram i
rampljuset, skuldkvotstak. Ett skuldkvottak innebär att hushåll endast får låna upp till en viss multipel
sett från hushållets inkomst. Denna åtgärd infördes nyligen i både Storbritannien och Irland.
Finansinspektionen (FI) anser att nyupplåning, med viss möjlighet till undantag, skulle kunna ligga på
600 procent av hushållens disponibla årsinkomst. Exakt nivå kvarstår att utreda ifall åtgärden blir
aktuell.
Under det senaste året har hushållens skulder ökat med över 7 procent samtidigt som deras
”Skuldkvotstak skulle
begränsa utvecklingen på
ökade skulder i förhållande
till inkomster”
inkomster stigit med 3,4 procent. Störst bidragande faktor till detta är de ökade bostadspriserna. Ett
sådant förhållande är ohållbart i längden. Fortsätter skulderna växa mer än inkomsterna skulle ett
skuldkvotstak begränsa denna utveckling. Målet är att regleringen ska fungera som en försäkring mot
risken med alltför snabbt stigande huspriser utan att bostadsmarknaden kraschar. FI vill åstadkomma
en så kallad mjuklandning. Läs mer.
Sist Finansinspektionen rapporterade fördelningen för skuldkvoterna var 2012. Statistiken talar om
skuldsättningsnivå på nya lån under året. De allra flesta hushåll har lån som understiger 600 procent
och skulle därför inte beröras av ett skuldkvotstak. Endast 11 procent låg över den gränsen 2012.
I Riksbankens stabilitetsrapport 2015:1 är det omkring 170 000 hushåll som har en skuldkvot som
överstiger 600 procent. Det skulle motsvara drygt 10 procent av alla hushåll med bolån. Läs mer.
Lars Wilderäng, grundare av ekonomibloggen Cornucopia?, ser inte fördelen med att införa ett
skuldkvotstak utan pekar istället på risken att individer springer och köper på sig en bostad innan
regleringen införs och eldar på bostadsmarknaden ytterligare, likt situationen när amorteringskravet
först annonserades. Läs mer.
1
veckobrev
veckobrev
veckobrev
veckobrev
v.27 – 2011
Enligt Sveriges byggindustrier är det hushållens betalningsförmåga som styr nyproduktionen av
Dialog nr 3, 2015
bostäder. Att införa ett skuldkvotstak skulle därför hämma byggandet av nya bostäder. För att få bukt
med prissättningen på bostadsmarknaden bör byggandet av fler bostäder vara prioritet ett.
Regeringens mål är 250 000 nya bostäder till 2020 och i år beräknas 45 000 nya bostäder byggas.
Det finns risker i att fler bostäder behövs med tanke på flyktingströmmen och att byggt akten inte är
tillräckligt snabb. Läs mer.
Det finns en analysgrupp för grön omställning som leds av Maria Wetterstrand, f.d. språkrör för
Miljöpartiet, och Jonas Karlsson, kommunalråd i Örebro. Analysgruppen är tillsatt av Kristina Persson,
minister för strategi och framtidsfrågor, och har som uppgift att komma med förslag på hur Sverige
ska kunna nå visionerna: Fossilfri fordonsflotta 2030 och ett Koldioxidneutralt Sverige 2050.
Gruppen har nu lagt fram nio policyrekommendationer, nedan följer sju av dessa:
1.
Att regeringen tar fram en investerings- och finansieringsstrategi för ett koldioxidneutralt Sverige
2050.
Lästips!
2.
Ny upphandlingslag där krav ska ställas på klimateffekter och grön omställning.
Ett nytt nummer av
Dialog är ute.
3.
Jobba för en global koldioxidskatt.
4.
Att den nordiska investeringsbanken ska utvecklas till en grön bank.
5.
Krav på att pensionsfonder och aktiefonder publicerar de koldioxidavtryck deras inverteringar
Klicka på bilden för att läsa
Dialog.
medför.
6.
Uppmuntra AP-fonderna att se över sina investeringsportföljer på ett sätt som bidrar till en
konkurrenskraftigt grön omställning.
7.
Underlätta för utvecklingen av marknaden för gröna obligationer.
Förslagen har i veckan diskuteras på en konferens i Rosenbad, där bland andra Kristina Persson,
finansmarknadsminister Per Bolund och även internationella gäster deltagit. Gruppens slutrapport
väntas komma under första kvartalet nästa år. Läs mer.
Regeringen har tillsatt en utredning som ska se över hur en skatt på flygresor kan utformas. Målet
är att resenärer ska uppmuntras till att välja ett miljövänligare alternativ och samtidigt motivera flyget
att effektivisera transport och klimatpåverkan. Utformningen av förslaget ska ta hänsyn till politiska
mål som berörs i alla delar av landet. Uppdraget ligger i linje med visionen om ett Koldioxidneutralt
Sverige 2050 och ska rapporteras senast 30 november 2016. Läs mer.
Finansminister Magdalena Andersson (S) presenterade regeringens tilläggsbudget igår. Budgeten
tillförs 11 miljarder kronor till följd av flyktingsituationen. Större delen går till kommunerna (76 procent)
som redan i år får tillgång till pengarna. Allt ska finansieras genom upplåning. Detta är ett
engångsbelopp och bortser från regeringens tidigare krona-för-krona budget.
För kommande år tittar regeringen brett på vilka besparingar som måste göras, säger Magdalena
Andersson. Att spara på skolan, sjukvården, äldreomsorgen och jobbskapande insatser är inte
särskilt angeläget, enligt finansministern.
Det är för tidigt att säga om regeringen kommer överge krona-för-krona budgeten, men mycket tyder
på detta. Regeringen vill hålla kvar vid utgiftstaket nästa år och kommer arbeta för att vidta åtgärder
att lyckats. Magdalena konstaterar också att det kommer bli svårt för regeringen att nå upp till de satta
jobbmålen. Läs mer.
Att skära ner på försvarsbudgeten känns inte heller aktuellt. Med tanke på Rysslands militära
upptrappning samt att försvarsministern Peter Hultqvist uttalat sig till Svenska Dagbladet (SvD) om
att ”Regeringen avser fullfölja försvarsöverenskommelsen”, vilket skulle innebära att försvarets
budget inte rörs. Läs mer.
Mycket tyder på att det blir ett delat ansvar och att en bit av kakan, i detta fall kostnaden, kommer få
tas av det svenska folket. Antigen genom mindre bidrag eller ökade skatter. (Egna kommentarer).
2
veckobrev
veckobrev
v.27 – 2011
En pressad regering fick goda nyheter när Riksgälden rapporterade ett överskott i statskassan på
1,1 miljarder i oktober. Riksgäldens prognos var ett underskott på 3,9 miljarder. Det var framförallt
högre skatteintäkter som bidrog till överskottet. Läs mer.
Migrationsverket håller inne med utbetalningar till kommuner på grund av de extrema
förhållandena. Detta har fått konsekvenser i Ljusnarsbergs kommun där planlagda investeringar
saknar finansiering.
Till SVT säger kommunstyrelsens ordförande Ewa-Leena Johansson (S) att kostnaderna har ökat i
takt med att verksamheten har ökat. Kommunen har idag lagt ut nästan 20 miljoner kronor ur egen
ficka för att täcka kostnader kopplade till migration. Att lägga investeringarna på is anses inte
acceptabelt utan en alternativ lösning får tas fram. Det kan tvinga kommunen att låna pengarna för
att ha råd med de kommunala investeringarna, skriver SVT. Läs mer.
Förhoppningsvis är bekymret löst i och med regeringens tilläggsbudget som presenterades senare i
veckan. (Egna kommentarer).
Inflationstakten var 0,1 procent i oktober, vilket är i linje med Riksbankens prognoser. Det är endast
små förändringar sedan september. Den underliggande inflationen, KPIF, steg med 0,1 procent till
1,1 procent. Riksbanken har mer och mer tittat på KPIF exklusive energi. Från september till oktober
steg detta mått med 0,2 procent till 1,6 procent. Läs mer.
Nya inflationsförväntningar från TNS Sifo Prospera tyder på att penningsmarknadsaktörer tror på
en lite högre inflation om ett år, från 1,0 procent i oktober till 1,1 procent vid denna undersökning.
Inflationsförväntningarna på två års och fem års sikt är oförändrade 1,6 respektive 1,8 procent.
Reporäntan förväntas bli något lägre, -0,40 procent, på tre månaders sikt.
Att Riksbanken sänker reporäntan med 5 punkter är föga troligt. Däremot säger resultatet att det finns
en allmän bild om att reporäntan kommer sänkas igen. Ett troligare scenario är kanske 10-15 punkter,
vilket också är i linje med hur Riksbanken agerat tidigare. (Egna kommentarer).
Svenska kronan förväntas stegvis stärkas mot Euron och US Dollarn både på tre månaders, ett års
och två års sikt. Läs mer.
Nerikes allehanda har i veckan uppmärksammat vår satsning på välutbildade människor en bit från
arbetsmarknaden. Vi anser att all kompetens i samhället behöver tas tillvara. Sandeep Jain,
riskanalytiker på Kommuninvest, berättar i en intervju om sin väg till Kommuninvest. Läs mer.
Hittills har negativ styrränta fått ett normalt genomslag, det vill säga att räntor till företag och hushåll
har följt med neråt. Men hur långt kan reporäntan sjuka?
För att svara på frågan antar vi att botten är nådd då en sänkning av reporäntan inte längre har någon
effekt. Svaret på frågan är relativt enkelt; det är när hushåll och företag hellre väljer att hålla kontanter
än att ha dem på banken. Däremot att avgöra exakt var den gränsen går är svårare.
Innehållet i detta veckobrev är sammanställt av uppgifter från källor som Kommuninvest bedömer vara trovärdiga. Kommuninvest lämnar
dock ingen garanti för fullständigheten eller riktigheten i dessa uppgifter. Den som tar del av veckobrevet uppmanas att fatta sina
affärsbeslut på uppgifter man själv bedömer vara tillförlitliga.
Veckobrevet
veckobrev@kommuninvest.se
Veckobrevsredaktör: Marcus Bovellan
Registrera en prenumeration
Utlåning
kundgruppen@kommuninvest.se
010 – 470 88 20
3
veckobrev
veckobrev
veckobrev
veckobrev
v.27 – 2011
Till en början måste styrräntan sänkas till en nivå där bankerna väljer att sätta negativ avkastning för
dess kunder. I Sverige har vi sett en ovilja från bankerna att ta betalt för att hålla kundernas pengar.
Om vi ändå antar att negativ ränta blir aktuellt för privatpersoner vart går då gränsen för när det är
värt att sköta hela sin ekonomi med kontanter?
I Sverige går vi mer och mer emot ett kontantlöst samhälle och tanken på bryta den trenden för att gå
motsatt håll bör ge viss betalningsvilja för att kunna sköta alla sina ekonomiska transaktioner med
kort. Det handlar till stor del om effektivitet och tidsbesparing. Bankerna tar också ut en kostnad för
att kunden ska kunna betala sina räkningar kontant hos banken. Sedan tillkommer risken med att
hålla pengar kontant. När värdet av att hålla kontanter överstiger dessa hinder då är räntan så låg att
räntesänkningar är verkningslösa för centralbankerna. Läs mer.
Utrikes
Likt Riksbanken har Europeiska centralbanken (ECB) tre räntor att förhålla sig till. För tillfället
diskuteras en sänkning av inlåningsräntan som idag redan är på negativt territorium på -0,20 procent.
Det ska således bli dyrare att ha sina pengar hos centralbanken. Målet är detsamma som vid tidigare
åtgärder; nämligen att pressa ut likviditet i ekonomin.
Vi har sett en tendens att ECB inte velat gå över till negativ ränta på styrräntan (idag 0,05 procent)
”Sverige har bättre
förutsättningar för en lägre
ränta än euroområdet”
utan istället satsat på att stimulera ekonomin med köp av värdepapper. Spannet för räntekorridoren
mellan styrräntan, in- och utlåningsräntan brukar hållas på en jämn nivå, något som kan få ECB att
även sänka styrräntan under noll. Vi är då inne på samma diskussion som ovan; hur låg kan den
negativa räntan bli? Till skillnad från Sverige finns det flera länder inom eurozonen som har ett sämre
finansiellt system och en befolkning vars tilltro till det finansiella systemet är svagt. Flera länder har
också en mer präglad hantering av kontanter ute i samhället. Både incitamentet och flexibiliteten att
övergå till kontanter är därför större. I och med detta bör ECB inte kunna sänka sin styrränta lika lågt
som exempelvis Sverige. (Egna kommentarer).
Under veckan har det också kommit fram att ECB överväger att köpa obligationer utgivna av städer
och regioner under deras nuvarande stödköpsprogram. Denna marknad beräknas uppgå till 500
miljarder dollar i obligationer, enligt Reuters-data. Läs mer.
Är detta aktuellt så ökar sannolikheten för ett förlängt och även utökat stödköpsprogram i linje med
vad vi tog upp Veckobrev v.43, 2015. (Egna kommentarer).
I skymundan av flyktingsituationen i Europa så sker det en hel del politisk aktivitet att hålla ett extra
öga på. I Katalonien har partierna som jobbar för självständighet vunnit majoritet i parlamentet,
självständighetsdeklarationen är ett första steg mot självstyre. Målet är ett suveränt Katalonien inom
ett och halvt år. Självständighetsplanerna är ett förkastande av EU-samarbetet. Läs mer.
I Portugal har den sittande center-högerregeringen blivit nedröstad och tvingas avgå efter mindre än
två veckors arbete. Det var i tisdags som vänsteropinionen i parlamentet röstade ned
regeringsprogrammet. Regeringen vann valet i oktober men förlorade majoriteten i parlamentet.
Sittande premiärministern Pedro Passos Coelhos koalition har styrt landet sedan 2011 och följt den
åtstramningspolitik EU har krävt. Detta har inneburit sänkta löner och pensioner för landets
befolkning. Nedtrappning i de offentliga utgifterna och skattehöjningar efter att landet fick ett stödpaket
på 78 miljarder euro år 2011.
En trolig kandidat till att leda landet är socialistpartiets ledare Antonio Costa. Det finns en motvilja att
följa åtstramningspaketet som är upplagt för Portugal och risken är ökad polarisering mot EU. Läs
mer.
4
veckobrev
veckobrev
v.27 – 2011
Aktuellt
Följ Kommuninvest i sociala medier
Följ Kommuninvest på Twitter och LinkedIn för att få uppdateringar om vår verksamhet och
rekryteringar. Klicka på respektive bild för att komma till Kommuninvest sida på Twitter och LinkedIn.
Kommuninvests medlemssamråd 2016
Samråden är en viktig kanal för ägarkretsen och det är här vi möts för information, inspiration och
goda samtal. Inbjudna att delta är förtroendevalda och ledande tjänstemän i våra ägarkommuner och
ägarlandsting.
12 januari – Halmstad
20 januari – Örnsköldsvik
12 januari – Kristinehamn
21 januari – Sandviken
13 januari – Göteborg
26 januari – Köping
13 januari – Ödeshög
26 januari – Karlskrona
14 januari – Strömstad
27 februari – Södertälje
14 januari – Mariestad
2 februari – Oskarshamn
19 januari – Luleå
2 februari – Stockholm
19 januari – Arlanda
3 februari – Växjö
20 januari – Jönköping
4 februari – Malmö
Anmäl dig här!
Webinar för Kommuninvest gröna lån
Har du inte haft möjlighet att närvara på Kommuninvests frukostseminarier om Gröna lån så får du
nu chansen att vara med via ett webinar (webbaserat seminarium). Anmäl dig nedan.
19 november – 14:00-15:00
26 november – 09:00-10:00
Anmäl dig här!
Innehållet i detta veckobrev är sammanställt av uppgifter från källor som Kommuninvest bedömer vara trovärdiga. Kommuninvest lämnar
dock ingen garanti för fullständigheten eller riktigheten i dessa uppgifter. Den som tar del av veckobrevet uppmanas att fatta sina
affärsbeslut på uppgifter man själv bedömer vara tillförlitliga.
Veckobrevet
veckobrev@kommuninvest.se
Veckobrevsredaktör: Marcus Bovellan
Registrera en prenumeration
Utlåning
kundgruppen@kommuninvest.se
010 – 470 88 20
5
veckobrev
veckobrev
veckobrev
veckobrev
v.27 – 2011
Uppstartskurser KI Finans
De kommuner och landsting som är intresserade av att köpa in skuldförvaltningstjänsten till sin
koncern är välkomna att anmäla era representanter, så kallad power-users, av tjänsten till någon av
de uppstartskurser som kommer att hållas under hösten.
Kursen är kostnadsfri och förpliktigar inte till ett köp av en användarlicens.
18 november – Stockholm
25 november – Karlshamn
1 december – Tranemo
Passar inte något av datumen eller orterna så hör av dig till din Kundansvarige. Blir det fler i samma
område kan vi sätta upp en utbildning nära dig
Anmäl dig här!
Uppföljningskurser i KI Finans
Kommuninvest erbjuder uppföljningskurser för dig som är användare av KI Finans och har gått en
uppstartskurs. Uppföljningskurserna ger dig möjligheten att fördjupa dina kunskaper i rapporter,
analys och nya affärer.
Kurserna kommer att ske över webben där du följer med från din skärm via Team Viewer. Kurserna
är kostnadsfria och du behöver inte föranmäla dig.
27 november – 09:00 – 12:00
2 december – 09:00 – 12:00
10 december – 09:00 – 12:00
Webbseminariets program hittar ni här.
6
veckobrev
veckobrev
v.27 – 2011
Marknadsinformation
12-nov
+/-
12-nov
+/-
12-nov
+/-
STIBOR 1V
-0,263%
0,090
Riksbanken
-0,35%
0,00
EUR/SEK
9,30
-0,97%
STIBOR 3M
-0,353%
-0,006
ECB
0,05%
0,00
EUR/USD
1,07
-1,44%
STIBOR 6M
-0,229%
0,006
FED
0,25%
0,00
USD/SEK
8,69
0,76%
FRA 1512-1603
-0,343%
0,000
KI-ränta
1,20%
0,000
Sw ap 1 år
-0,342%
0,001
FRA 1603-1606
-0,353%
-0,005
K1610
-0,488%
0,000
Sw ap 2 år
-0,211%
0,015
FRA 1606-1609
-0,333%
0,000
K1708
-0,283%
0,005
Sw ap 3 år
-0,005%
0,029
FRA 1609-1612
-0,283%
0,005
K1806
-0,054%
0,026
Sw ap 5 år
0,512%
0,070
FRA 1612-1703
-0,203%
0,010
K1903
0,190%
0,055
Sw ap 7 år
0,990%
0,088
FRA 1703-1706
-0,103%
0,020
K2012
0,850%
0,095
Sw ap 10 år
1,487%
0,102
FRA 1706-1709
0,008%
0,026
K2109
1,070%
0,095
Avser priser per
2015-11-12
Förändring sedan
2015-11-05
Swapräntor
FRA
3,50
0,30
3,00
0,20
2,50
0,10
2,00
0,00
1,50
-0,10
1,00
-0,20
0,50
-0,30
0,00
Swap 5 år
Swap 10 år
2015-09-11
Swapkurvan
2015-10-12
2015-11-12
1703-1706
1612-1703
1609-1612
1606-1609
1603-1606
1509-1512
nov-15
maj-15
nov-14
maj-14
nov-13
maj-13
nov-12
Swap 3 år
1512-1603
-0,40
-0,50
2015-08-12
Yieldspread K-Obligationer mot Staten
1,00
1,60
1,40
0,80
1,20
1,00
0,60
0,80
0,60
0,40
0,40
0,20
0,20
0,00
-0,20
2015-09-11
2015-10-12
2015-11-12
K1610
K1708
K1903
nov-15
sep-15
jul-15
maj-15
mar-15
jan-15
10 år
9 år
8 år
7 år
6 år
5 år
4 år
3 år
2 år
1 år
2015-08-12
nov-14
0,00
-0,40
K2012
7