Mats Granlund - Svenska Föreningen för Barn

Beteendesvårigheter och
engagemang hos små barn i
förskolan
Ett forskningsprojekt i samarbete mellan
Högskolan i Jönköping, Linköpings
Universitet och Jönköpings läns landsting
finansierat av Socialstyrelsen
Projektmedarbetare
Mats Granlund, professor, projektledare Högskolan i Jönköping
mats.granlund@hhj.hj.se
Marie Proczkowska-Björklund, MD,
marie.proczkowskaBjorklund@lj.se
Per Gustafsson, MD, professor
per.a.gustafsson@liu.se
Lena Almqvist, Fil.Dr, Docent
lena.almqvist@mdh.se
Marie Golsäter, Fil.Dr
marie.golsater@hhj.hj.se
Madeleine Sjöman, doktorand
madeleine.sjoman@hlk.hj.se
Berit.M.Gustafsson, doktorand
berit.m.gustafsson@lj.se
Bakgrund
Psykiska hälsa hos barn kan beskrivas i termer av symptom på psykisk ohälsa
och/eller i termer av psykisk hälsa/välbefinnande. Symptom på ohälsa är t ex
utåtagerande beteende, extrem blyghet, passivitet, svårigheter i kamratrelationer,
depression, men för små barn också som utvecklingsavvikelser. När det gäller
psykisk hälsa kan barns engagemangsnivå, ihärdighet, samspelskompetens samt
språkutveckling ses som indikatorer.
Vi är i Sverige inte överens om vad som är uttryck för god psykisk hälsa hos små barn.
Insatser för att stärka barn och ungdomars psykiska hälsa kan ge goda effekter.
Insatserna kan gälla familjen, förskolan/skolan eller fritiden utanför hemmet.
- Kunskapen om vad i svensk förskola som stärker barns psykiska hälsa är begränsad
- De flesta program som tillämpas i förskola/skola handlar om att förebygga ohälsa
snarare än att stödja god hälsa
Vi vet relativt lite om vilka arbetssätt och åtgärder i förskolan
som stärker god psykisk hälsa
Förskolan skyddar
• Barn som går i förskolor med hög pedagogisk kvalitet klarar skolan bättre
när det gäller läsning, skrivning och matematik. Bra skolprestationer skyddar
mot ohälsa (Aydogan, 2012)
• Barn som går i förskola klarar gruppsituationer med andra barn bättre
• Barn som går i förskola är mer ”vana” vid skolaktiviteter
Bakgrund forts.
För att bättre kunna utnyttja förskolan som en stärkande miljö krävs
att vi:
• Har metoder för hur psykisk ohälsa och hälsa hos små barn kan
mätas
• Vet hur många barn som har problem med psykisk hälsa
• Vet vad som kännetecknar förskolepedagogik som både främjar god
hälsa och skyddar mot ohälsa
Svensk förskola
•
•
•
•
Nästan alla barn går på förskola (90% från 2 år)
Fri lek tillmäts stor betydelse
Barnen tillbringar relativt många timmar på förskola redan från tidig ålder
Proportionen personal med speciell utbildning (förskollärare) är hög
• Relativt små grupper jämfört med andra länder
• Lokalerna innehåller ofta flera små rum snarare än ett stort rum
• Mycket tid tillbringas utomhus
• Den stora andelen tid som barnen tillbringar i fri lek ställer stora krav på att
personalen kan ”beta” miljön på ett pedagogiskt sätt och är lyhörda för barns
egna initiativ
• Mycket fri lek kräver att barnen själva kan styra och kontrollera sitt agerande
• Barnen måste kunna samspela med andra barn från tidig ålder
• Många barn har annat hemspråk än svenska
Svårigheter med att bedöma psykisk
hälsa hos barn
• Utvecklingsförändringar - det som är typiskt för en tidig del av
utvecklingen kan sedan betraktas som avvikande - t ex
stereotypier
• Samma grundläggande begrepp, t ex engagemang tar sig olika
uttryck i olika åldrar - hur vet vi då att det är samma sak vi
bedömer i olika åldrar?
• Situation och miljö styr delvis vad som är ett lämpligt
beteende - vilken miljö har barnet lärt sig att agera i?
• Beteendesvårigheter ger bara ibland svårigheter i fungerande
Delaktighet
Tiden barnet tillbringar i konstruktiva aktiviteter
Komplexiteten i aktiviteten
Grad av engagemang i aktiviteten
Tiden barn tillbringar i måttligt till högt engagemang i
aktiviteter som över tid blir mer komplexa predicerar både
senare lärande/prestation och välbefinnande (Bronfenbrenner & Evans, 2001)
Syften
Uppvisar barn i svenska förskolor högt engagemang (mår bra) i
förskolans aktiviteter?
Hur många barn har beteendeproblem enligt personalen?
Vilka barn i förskolan får någon slags specifik insats eller hjälp
för sina beteendesvårigheter?
Hur beskrivs stödet?
Design
Longitudinell design med tre datainsamlingar (en gång per år) av beteendeproblem
och engagemang och vad som allmänt görs på förskolan angående barns beteendeproblem.
Tre data insamlingar är nu gjorda.
Deltagare
Barn på representativa förskoleavdelningar i Jönköping län, Västmanlands län,
Södermanlands län, Stockholm samt Västerbottens län
Totalt har vid tredje mättillfället 765 barn?? på 93 förskoleavdelningar deltagit minst en gång
och personalen på dessa förskolor liksom barnets föräldrar har svarat på frågor. På 66
avdelningar deltar minst 25% av barnen. Av dessa avdelningar har 39 ingått i
observationsstudien när vi undersöker vad som kännetecknar avdelningar där barnen verkar
må bra, dvs har högt engagemang och lite beteendestörningar.
Mätinstrument
För varje barn
Vid första mätningen svarar föräldrar på frågor om sig själva som föräldrar och barnens
välbefinnande
För varje barn en gång/år
SDQ – Strenght and difficulties questionnaire: 25 frågor i fem skalor som
mäter barnets beteende, kamratproblem samt sociala färdigheter
SDQ – supplement som frågar om påverkan i vardagen av problem som vissa barn har
CEQ - Children’s engagement Questionnaire: 32 frågor som mäter barns aktiva
engagemang i olika aktiviteter, dvs hälsa
Code sets – 7 frågor som mäter barns utveckling och fungerande
Barns och lärares samspel – 10 frågor som mäter hur barnet samspelar med kamrater
och 16 frågor som mäter hur personal och barn samspelar
5 frågor om samverkan med föräldrar
För ett urval avdelningar en gång
COP-observationer av barnets agerande i förskoleaktiviteter under 20 ”svep” en dag
TOP-observationer av personalens agerande i förskoleaktivteter under 20 ”svep” en dag
För varje förskola
Förskolemiljö – ett antal frågor om förskolemiljön samt hur man arbetar runt barn med
psykiska problem. Besvaras av förskolechef
Vilka är barnen som deltar?
Av de 765 barn som deltar i studien (vid tp 2) är 389 pojkar och 371 flickor.
Tjugosex procent av barnen hade annat modermål (rätt till modersmålsstöd)
än svenska och 4,3 % hade fått särskilt stöd beviljat.
De flesta barnen, över 80 %, bor med båda föräldrarna, ca 5 % med bara mamma,
färre än 0,3 % med enbart pappan, ca 3 % växelvis mamma och pappa och 0.6 %
på annat sätt exempelvis forsterhemsplacering.
Barnens ålder varierar mellan 12 och 71 månader med ett genomsnitt på 44 månader
Siffrorna antyder att deltagarna är representativa för landet
Hur ser förskoleavdelningarna ut?
Avdelningarnas storlek varierar mellan 8 och 50 barn, i genomsnitt 23 barn.
I verkligheten är grupperna mindre. Avdelningar med många barn har ett storarbetslagsystem
där barnen är indelade i mindre grupper.
De flesta avdelningarna har barn mellan 1-3 år eller 3–5 år. Några avdelningar arbetar med
åldershomogena grupper med barn som är 1, 2, 3, 4 eller 5 år.
På 65 avdelningar av 91 finns inget barn som identifierats som ett barn i behov av särskilt stöd.
medan 22 avdelningar hade 1 – 2 barn som var berättigade särskilt stöd. Fyra av 91 avdelningar
hade mellan 3 – 9 barn som hade rätt till särskilt stöd
Cirka 47 % av avdelningarna hade inga barn med rätt till modersmålsundervisning, cirka 32 %
hade mellan 1 – 6 barn med rätt till modersmålsträning, på ett fåtal fanns fler barn
Siffrorna är relativt representativa, färre storstadsbarn.
Uppvisar barn i förskolor högt engagemang
(mår de bra) i förskolans aktiviteter?
Barns engagemang skattades av personalen utifrån en fyrgradig skala: 1= händer nästan aldrig,
2= händer ibland, 3= händer ofta och 4= händer nästan alltid. Frågorna handlade om barnets
förmåga att stanna kvar i en aktivitet, barnets ihärdighet vid problemlösning,
koncentrationsförmåga, fantasiförmåga och flexibilitet. Är uppdelat i grund engagemang (inte
åldersrelaterat) och komplext engagemang (åldersrelaterat)
Mer än 80% procent av barnen skattades vid samtliga mättillfällen i genomsnitt ha ett högre
engagemang än 2 på skalan, dvs händer ibland. Barns som skattades högt i engagemang
skattades också ofta högt i hur samspelet med kamraterna fungerade.
Barn som bedömdes ha svårigheter i samspel med kamrater och/eller lärare eller bedömdes
vara hyperaktiva skattades generellt lägre i engagemang.
Engagemang relativt stabilt över tid
Hur många barn i förskolan skattats ha beteendeproblem
Av barnen som kartlades vid tp 1 hade 203 av 663 ngn form av beteendeproblem
(borderline eller abnormal), enligt svaren på minst en av delskalorna i SDQ . Dessutom hade
29 problem i vardagen trots att de inte hade höga poäng på beteendesvårigheter. Totalt 232
barn (35%).
Note. The number of children in this table with different types of behaviour problems does not add to the number of the total sample or the subsample,
since some of the children display two or more types of behaviour problems.
n=663
Pojkar
Rätt till modersmålsundervisning
Formellt barn i behov av stöd
Hyperaktivitet
Kamratproblem
Emotionella problem
Uppförandeproblem
n=232
%
n
%
n
51.3
340
54.7
127
26.2
174
31.0
72
4.8
32
12.1
28
10.1
67
28.9
67
14.5
96
41.4
96
0.2
12
5.2
12
18.2
121
52.2
121
Path analysis med komplext engagemang som utfall.
.08*
.09*
Conduct problems
Peer interaction
.56***
.58***
Developmental
engagement
Hyperactivity
-.39***
Teacher´s
responsiveness
.10***
– .33***
Note. N= 664. Non – significant and significant paths and standardized beta weights are shown in the model.
Kan skillnader i förskoleavdelningars arbetssätt
förklara skillnader i engagemang och
beteendesvårigheter?
(Beräknat med ICC)
Grundengagemang
Komplext engagemang
25% av variansen
44% av variansen
SDQ totalpoäng
SDQ emotionell
SDQ uppförande
SDQ hyperaktivitet
SDQ kamratproblem
29% av variansen
17% av variansen
22% av variansen
17% av variansen
19% av variansen
SDQ barnet oroas eller lider
SDQ stör fri lek
SDQ stör organiserade situationer
SDQ stör rutiner
SDQ belastning för gruppen
29% av variansen
10% av variansen
22% av variansen
22% av variansen
23% av variansen
Proportion svep (av 20) i olika typer av samspel på ett
urval av svenska förskoleavdelningar (n= 39)
Unoccupied
14%
Timeout
0%
Social
4%
Non-academic
36%
Onlooker
2%
Non-academic = måltid/övergång
Parallell = samma aktivitet intill
Associative = tillsammans utan reg.
Cooperataive = samarbete m mål
Onlooker = tittar på
Social = småpratar
Unoccupied = sysslolös
Cooperative
4%
Associative
13%
Parallel
27%
Proportion svep (av idealt 20) i olika grader av engagemang på ett
urval av svenska förskoleavdelningar (n= 39)
Insatser för små barn på förskolan
Enskilda professionella på förskolan:
• Självskattad lyhördhet hos personalen predicerar barns engagemang samtidigt och över tid
• Personalens självskattade lyhördhet minskar över tid om barnen har beteendestörningar
Förskolemiljöer som stärker barns engagemang kännetecknas av att de:
• Personalen uppmuntrar och följer ofta barns initiativ
• Personalen pratar mycket med barnen, utvidgar och utvecklar barnens tankar
• Personalen ger språkmodeller, ger tillfällen till språkupplevelser genom att arrangera fysisk miljö
• Personalen uppmuntrar och stödjer barns samspel i par och små grupper
• Personalen erbjuder många olika varierade aktiviteter
• Personalen tillrättavisar sällan barnen
Organisering av förskolan
• Andelen personal med förskollärarutbildning
• Personalomsättning
• Gruppstorlek???
Almqvist, L., & Granlund, M. (in prep.) Pathways of engagement for children with and without developmental delay.
Sandberg, A., Lillvist, A., Björck-Åkesson, E., Eriksson, L., & Granlund, M (2010) “Special support” in preschools in SwedenPreschool staffs definition of the construct. International Journal of Disability, Development and Education,57,43-57.
Norling, M., & Almqvist, L. (2014). Qualitative aspects of emergent literacy skills and children’s engagement in Swedish preschools
Castro, S., Granlund, M., & Almqvist, L. (submitted) The relationship between classroom quality-related variables and engagement levels
in Swedish preschool classrooms: a longitudinal study.
Hur många barn i förskolan får någon slags specifik insats eller
hjälp för betendesvårigheter?
Av de 232 barn som har beteendesvårigheter är det ca 66% (154) som inte erhåller åtgärder
för sina beteendesvårigheter. Beteendeproblem är relativt stabila över tid enligt personalens
skattningar.
Speciella åtgärder kan göras under handledning av någon ”expert” utanför förskolan,
t ex BHV, BUP eller habilitering. Speciella åtgärder kan också beslutas av personalen själva
och genomföras utan handledning från en utomstående ”expert”.
Av de 15 barn för vilka man får handledning av någon ”expert” utanför förskolan (6% av
samtliga med beteendeproblem) är samtliga formellt identifierade som barn i behov av
särskilt stöd (av totalt 32 formellt identifierade barn).
För 63 av de 232 barnen med beteendeproblem (27%) genomför personalen speciella åtgärder
på eget initiativ utan handledning.
Vad ökar sannolikheten att barnen
får särskilda åtgärder?
Logistiska regressioner, hela modeller förklarar i första hand sannolikheten
Sannolikheten att barn erhåller åtgärder som genomförs under handledning av ”expert” ökar
framförallt om barnet stör fri lek (OR 2.30) eller stör rutiner (OR 1.53). Förklarar 12-22%.
Sannolikheten att barn erhåller åtgärder som personalen genomför på eget initiativ utan
handledning ökar framförallt om barnet ofta är engagerat (OR 2.40), eller ”stör gruppen” (OR
1.66). Förklarar 20-26%.
Sannolikheten att barn med beteendesvårigheter inte erhåller åtgärder
ökar framförallt om barnet inte har rätt till modersmålsundervisning (2.23) samt om barnet
uppvisar emotionella problem (1.38). Förklarar 20-27%.
Insatser förskolan
Specifika insatser för barnen i behov av särskilt stöd:
Vanligast är speciella träningsprogram för språk samt motoriska problem
Speciella program för socialt samspel med kamrater förekommer relativt sällan
Generella, ibland intuitiva, insatser för barn i behov av särskilt stöd
Anpassning av vuxens agerande – närmare, mer instruktion
individualiserade rutiner
Smågrupper
Planerade stunder med barn som är lekmotorer
(Björck-Åkesson, E., Granlund, M., Sandberg, A., Lillvist, A., & Norling, M. Deskriptiv statistik, datainsamling 1PEGS,
Västerås: Mälardalens Högskola. Sandberg, A., Norling, M., & Lillvist, A. (2009) Teacher´s view of educational support.
International Journal of Early Childhood Special Education, 1, 102-116.)
Vilka åtgärder gör man?
Anpassning av den fysiska miljön
Åtgärder med
handledning
3
1
Åtgärder utan
handledning
16
6
Anpassning av den psykosociala miljön
2
10
Individuellt stöd
Särskild uppmärksamhet av personal
3a
0
1
2
8b
1
0
8b
10
24
7
10
8
6a
2
2
2a
35
Uppmärksammar positivt beteende
1
2
Personalen håller sig nära barnet
6
21
Uppmärksammar negativt beteende
4
17b
Anpassning av förskolemiljön
Stöd i lekaktiviteter
Lyhördhet för barnets behov
Språkstöd
Samarbete
Samarbete med föräldrar
Samarbete med kollegor
Samarbete med externa team
a= görs mer sällan än förväntat b= görs oftare än förväntat
Samverkan med föräldrar om
barnet har svårigheter
Påstående
Procent pers. som
instämmer helt
Jag/vi får ta del av föräldrarnas kunskaper om
barnet
51
Föräldrarna ger information som är tydlig och
användbar
53
Jag/ vi deltar aktivt och inte bara som lyssnare
vid träffar med föräldrarna
82
Jag/vi kan påverka när, var och hur kontakt
med föräldrarna sker
68
Jag/vi och föräldrarna diskuterar gemensamt
synsätt, pedagogisk verksamhet, mål och
förväntningar
40
Om åtgärder görs med handledning från utomstående ”expert” upplevs samverkan mer positivt.
Samverkan upplevs inte mer positivt om åtgärder görs på personalens eget initiativ
Beteendesvårigheter hos de 12 barn som erhåller åtgärder vid både tp 1 och 2
M
SD
Normal
(n)
Borderline
(n)
Abnormal
(n)
Tidpunkt 1
Emotionell
.00
12
-
-
Uppförande
1.75
1
1
10
Hyperaktiv.
.83
7
-
5
Kamratpro.
1.08
5
1
6
Prosocial
1.17
Tidpunkt 2
Emotionell
.08¤
11
1
-
Uppförande
1.75*
1
1
10
Hyperaktiv.
.83*
5
1
6
Kamratpro.
.75¤
7
1
4
Prosocial
3.17¤
* = gruppen har signifikant mer problem än de 44 barn som bara erhöll åtgärder vid tp1
¤ = gruppen har inte mer problem än de 44 barn som bara erhöll åtgärder vid tp1
Problem i vardagsfungerande hos 12 barn som erhåller åtgärder vid både tp 1 och 2
Vardagsfungerande
Nej
Lite
Ganska
mycket
Mycket
Barnet oroas/lider
5
3
4
-
Försvårar fri lek
-
6
1
5
Försvårar org.aktiviteter
3
3
6
-
Försvårar rutiner
3
4
3
2
Belastning för gruppen
1
6
3
2
Barnet oroas/lider¤
2¤
3
5
2
Försvårar fri lek*
-*
2
5
5
Försvårar org.aktiviteter¤ -¤
3
5
3
Försvårar rutiner¤
-¤
4
5
3
Belastning för gruppen¤
1¤
3
4
4
Tidpunkt 1
Tidpunkt 2
* = gruppen har signifikant mer problem än de 44 barn som bara erhöll åtgärder vid tp1
¤ = gruppen har inte mer problem än de 44 barn som bara erhöll åtgärder vid tp1
Vilket individuellt stöd behöver
barnen?
• Stöd i att påbörja aktivitet och socialt
samspel?
• Stöd i att genomföra aktivitet och socialt
samspel?
• Stöd i att avsluta aktivitet och socialt samspel
Hur ska stödet se ut?
•
•
•
•
Uppmärksamma barnens egna initiativ
”Beta” miljön - ”Nalle Puh principen”
Undvik instruktion
Resurser ska ge stöd utan att dominera
aktiviteter
• Involvera andra barn som ”terapeuter”
Vad behöver göras?
• Fördela resurser utifrån barnens funktion i sin
vardag
• Se till att en naturlig koppling finns mellan de
instanser som beviljar stöd och de vardagsmiljöer
där barnen finns
• Fokusera stödet på de problem i
vardagsfungerande som identifieras
• Ge personalen handledning mer konkret
• Personal och föräldrar bör vara aktiva deltagare i
att definiera problemen