Hämta folder som pdf

SA MM AN FA
TT NIN G
33
n
människokroppe
, cellerna och
ns syn på miljön
naturvetenskape
För att förstå
ria och energi.
en eller flera
en del om mate
en kärna med
måste man veta
har
er
atom
flesta
atomer. Alla
från kärnan. De
är uppbyggd av
i ett ”moln” långt
• All materia
ar elektroner
runt denna krets
protoner, och
i kärnan.
det
en atom finns
också neutroner
tivt laddade. I
atomslag har
ronerna nega
ivt laddade, elekt
posit
är
• Protonerna
roner.
ämne.
ner som elekt
till samma grund
lika många proto
elektroner) hör
protoner (och
antal
a
er med samm
• Alla atom
grundämnen.
oner,
ra till drygt 100
olika antal neutr
Man känner nume
protoner, men
samma antal
atomkärnor med
ämne.
• Om det finns
av samma grund
två eller flera
olika isotoper
flyttas om. Om
handlar det om
na
roner
kyl. Om
är oftast att elekt
bildats en mole
reaktioner inneb
roner har det
avgett
• Kemiska
och delar på elekt
positiv jon har
r till varandra
jon. En enkel
atomer binde
elektroner.
roner bildas en
en eller flera
eller avger elekt
har tagit upp
atomer tar upp
en negativ jon
föreningar. En
roner, medan
ka
elekt
kemis
flera
en eller
ämne kallas
mer än ett grund
av
g.
a
renin
yggd
jonfö
är uppb
eller en
• Ämnen som
gen en molekylingar har
kan vara antin
kemiska fören
kemisk förening
rt med liknande
ellt ämne. Jämfö
et energi för att
ett mycket speci
ovanligt myck
• Vatten är
nning.
nkt, och det krävs
vatten stor ytspä
punkt och kokpu
det hög smält
n. Dessutom har
ämne
sig närmare
ner
andra
n befin
jämfört med
i vattenmolekyle
värma vatten,
elektronerna
mer negativ
en ände med
förklara med att
molekylen har
Mycket går att
att
.
gör
dipol
Det
en
ekylen är
väteatomerna.
att vattenmol
syreatomen än
iv – man säger
ition är
en med mer posit
ället. En defin
laddning och
skap och i samh
ndlas mellan olika
inom naturveten
ras, bara omva
centralt både
är
förstö
i
inte
Energ
•
Energin kan
pp för ”energi
uträtta arbete”.
a. Ett annat begre
”förmåga att
kvalitet kan minsk
i, men energins
i.
former av energ
vilket
förbrukas, är exerg
et”, som alltså
i eller tvärtom,
kvalit
energ
till
hög
ria
med
aldrig mate
ioner omvandlas
kemiska reakt
• I vanliga
kärnreaktioner.
i bland annat
däremot sker
•
NATU RVETENSK
AP
NATU RVETENSK
34
n
ångfalde
ogiska m
den biol
Varje område avslutas med
en sammanfattning samt
instuderingsfrågor.
K1
FR ÅG OR BlOc
HÅL LBA
R UTVECK
LIN G
N
t skydda
På MILJÖ
Metoder
at
PE SPEK
TIV
PER
Faktasam
ling
En första
insats för
att bevara
arbetar me
mångfalde
d att ta red
n är att sam
a på vilka
la informa
en förteck
olika arte
tion om det
ning öve
Olika arte
r som är
r arterna
r sor
aktuella
hotade, och
, där man
läget. For
teras in enl dessa röd
beskriver
skare
igt
listas. Det
varför de
den här röd
betyder
är hotade
LC
att man
listan,
och grader
gör
under finn
ar hur allv
NT
Livskraftig
s exarliga hot
empel på
en är.
VU
När
a
hot
en
ad
talgoxe
kategorin. art i
EN
Sårbar
Starkt hot
CR
ejder
ad
För alla röd
tornseglare
Aku
RE
t hotad
listade arte
Nationellt
varg
r skriver
arterna har
utdöd
man ock
. Om en nat
fjällräv
så faktab
urtyp förs
lad. Där fram
giga hac
mellanspe
törs hotas
kspetten,
går det vilk
tt
ju även arte
som beh
a krav på
Sveriges
över stora
rna som
naturtyp
skogsområ
håller till
områden
de olika
där
den
me
.
d
Ett
sko
gam
cirka 20
exempel
g av läm
la aspar.
individer
plig typ för
är den vitr
Idag är bar
av den här
ygden vitrygg
a en myc
försöker
fågelarten
ket liten
iga hacksp
man bev
del av
kvar. För
ette
ara de få
n,
att förhind
och därför
skogar me
ra att den
finns nu
d gamla
bara
vitryggiga
aspar som
hackspette
finns kva
r, och äve
n dör ut,
n återska
Fridlysnin
pa lämplig
g
a miljöer
En metod
.
för att sky
dda djur
Insekter
och växter
dödar man
är fridlysn
väl knappa
ing. För dju
inte dödas
st för att
r
inn
vare sig
ebär frid
äta, i alla
för att man
lysning förb
fall inte
Fridlysning
är
i
Sve
ud
irrit
rige. Men
mot jakt.
erad på dem
en av väx
fridlysta
ter kan var
eller för
inte får grä
insekter
a olika strä
att man
får alltså
vas upp
vill komplet
ng. En del
eller sälj
tera sin inse
får inte plo
innebär inte
as. Dessut
ckas öve
ktssamling
om kan reg
fridlysning
r huvud tag
.
lerna skil
av en viss
åtgärder
et, medan
ja sig me
art förbud
också.
llan olika
andra
mot att förs
län
. Som lag
töra dess
en funger
livsmiljö
ar
– alltså mås
te det till
and
ra
Områdess
kydd
Idén att
skydda stö
rre eller
första nat
mindre nat
ionalparke
urområden
rna inrättad
mot ingrep
århundrad
es i USA
p som förs
et. Det finn
i slutet av
tör är gan
s olika sät
1800-talet
anser beh
ska gammal
t att sky
. I Sverige
övs.
. De
dda naturo
kom vi igå
mråden,
ng i början
Nationalp
delvis ber
av förra
oende på
arker
hur strängt
Nationalpa
skydd man
rker finn
s i många
ler små bya
länder, me
r eller till
n graden
och med
av “orördh
parkerna.
städer, och
et” variera
I Sverige
ofta finn
r.
En
vill
del
vi
s det cam
att det ska
nationalpa
utan hel
pingplats
lre stugby
rker innehå
vara gan
er och turi
ska enkla
ar, och de
lsthotell inn
samtliga
anordning
finns ofta
nationalpa
e i själva
ar för bes
st inte inn
rker år 201
ökare – ing
e i själva
När det gäl
1.
parken. Kar
a lyxhotell,
ler nation
tan på näs
alltså,
alparkerna
ta sida visa
att det är
i Sverige
Riksdagen
r
Sve
riges
är det allt
som bes
id staten
som redan
lutar om
som är mar
finns. Det
nya nation
kägare. Då
tillkomme
alparker,
r högst någ
och även
är det ock
om det ska
så rimligt
ra enstak
a nya nat
ske förändr
ionalparke
ingar av
r per årti
dem
onde.
102
a ställinte kräva etisk
ot
: Varför kan vi
10. Perspektiv
katter, men därem
av vargar eller
ningstaganden
e till vargar och
i deras förhålland
sKapitel 1
av människor
skapliga arbet
veten
natur
det
nar
e kan
katter?
1. Vad känneteck
skapligt arbet
veten
m
kunman får geno
sättet?
skaper för
11. Kunskap
vilket sätt blev
inom olika veten
iga syften. På
vs det arbete
utnyttjas i skadl
t dilemma?
2. Varför behö
roblem?
klyvning ett etisk
rätta med miljöp
skapen om atom
ska räknas
att komma till
es många
avgör om Pluto
n 2009 vaccinerad
Vad är det som
man
att en
12. Tänk till:
3. Tänk till: Höste
t”? Är det att
Det visade sig
plane
san.
”små
fluen
svinin
ar,
som ”planet” eller
att forskarna
svenskar mot
liga biverkning
ell upptäckt, eller
ades av allvar
sin
nade i
har gjort en speci
del personer drabb
forskare ändra
verkligen insjuk
bedömning? Får
väldigt få som
a
har ändrat sin
medan det var
kan man då komm
som helst?
Vilka argument
för att
bedömning hur
svininfluensan.
var motiverat
ibland användas
”emot” att det
kan
r
ktive
teorie
respe
iga
tiva konsemed ”för”
13. Vetenskapl
n?
som kan få nega
ringe
idéer
ccine
ska
a
medmassva
a människor
motivera politi
iden. Vilka sådan
drabbar mång
ället och indiv
sjukdom som
kvenser för samh
r kallas epidemi,
4. Tänk till: En
på?
nsat område bruka
idéer har du stött
iskor över hela
inom ett avgrä
enskap?
ar många männ
dovet
drabb
pseu
som
med
t
med
en
s
medan
n inom
r är det viktig
14. Vad mena
pandemi. Varfö
det finns en gråzo
jorden kallas för
s det med att
15. Vad mena
för det här?
p?
speciella ”ord”
pseudovetenska
erfarenhet?
s med beprövad
16. Vad mena
r att läkarna gör
kräve
omar
Många sjukd
nten ska
17. Tänk till:
) för att patie
Kapitel 2
pp (”opererar”
tes?
flera
kirurgiska ingre
s med en hypo
man använda
ll, och hur
1. Vad mena
I många fall kan
är
respektive mode
kunna bli frisk.
a sjukdom. Det
s med en teori
metoder vid samm
2. Vad mena
jobbar på
olika operations
till varandra?
ett sjukhus mest
ade
på
na
förhåller de sig
arbet
is
läkar
e i ett annat
Semmelwe
ibland så att
t sjukhus, kansk
konstatera att
lpa
man
anna
avhjä
ett
kan
och
på
Hur
och
3.
förstå
t att bekymra
ett sätt,
igt sätt för att
Är det här någo
fött
sätt.
nyss
t
som
anna
på ett vetenskapl
or
ett
fram
a
kvinn
komm
land, på
dödlighet hos
man så småningom
problemet med
Hur kan
sig för? Hur kan
någon annan?
d är bättre än
barn?
r vilken
till om en meto
tsprincipen?
när man avgö
etik komma in
s med försiktighe
e att an4. Vad mena
läkarnas yrkes
på ett sätt lättar
är bäst?
ng
Varför är det
som
d
rökni
r
tera:
pen
meto
gälle
Disku
skäm
det
5.
fen och frihet
tsprincipen när
?
av
Den indiske filoso
vända försiktighe
växthuseffekten
18. Tänk till:
erade en hel del
r den förstärkta
”) Gandhi kritis
are
man
än när det gälle
M.K. (”Mahatma
framsteg”. Om
mellan olika forsk
r kalla ”tekniska
kan konkurrens
t för
mot
n
sätt
bruka
dålig
vi
Indie
i
vilket
vad
e
ktive
På
6.
bra respe
vilket även skedd
grupper vara
mänför
e
bygger järnvägar,
och forsknings
lättar
ju
-talet, blir det
verksamhet?
mier
slutet av 1800
bedrivs
vetenskaplig
då kommer epide
att forskning
omkring. Men
några
försäkra sig om
niskor att resa
upptäcka
Känner du till
7. Hur kan man
att det går att
e än tidigare.
sätt, alltså så
att spridas lättar
också leder till
på ett korrekt
på att ”framsteg”
miljön? Är en
andra exempel
t
för
och
tlighe
försök till fusk?
iskor
offen
för männ
kraven på
t
stora problem
vilket sätt leder
ns levnadssät
nya fantastiska
re århundrade
8. Tänk till: På
re att fuska med
återgång till tidiga
till att det är svåra
någon lösning?
upptäckter?
ngslagen?
ion har etikprövni
9. Vilken funkt
AP
Kännetecknande för Frank-böckerna är att texterna är
lättillgängliga och intresseväckande och att de har fokus på det
naturvetenskapliga arbetssättet och hållbar utveckling. Det
har vi bedömt som det viktigaste för eleverna, för att de ska
kunna delta och ta ställning i samhällsdebatten. Indelningen
är gjord så att du kan börja och sluta i vilken ände som helst.
Till böckerna finns lärarhandledningar med kommentarer,
olika slags övningar och svar på frågorna i böckerna.
Till Frank 1a1 och Frank 1b finns kurspecifika material
för att arbeta formativt. Mer om det längre fram!
Frank serverar naturkunskapen i form av
en bastext som täcker in hela det centrala
innehållet. Men det finns också rikliga
möjligheter till breddning och fördjupning.
Elever som behöver
behörighet till olika
vårdinriktningar på
högskolan
Elever på
högskoleförberedande
program + de elever
som läser 1a1 + 1a2
Elever på yrkesprogram
Målgrupp
103
Grundbok
a eller kom
are får ers
värdefull
ättning för
munerna.
miljö för
Marken beh
de inskrän
växter och
vara ett
kningar som
över inte
djur, men
område av
vara statlig
det kan äve
görs. Oft
betydelse
,
a är ett nat
n innehå
att hitta
för friluftsl
lla intress
urreservat
ett i närhet
284ivet. Det finn
anta geo
en
en av där
logiska form
s
mån
man
Biotopsky
ga naturre
bor.
ationer elle
dd
servat i Sve
r
rige
Biotopsky
, så chanse
dd använd
n är stor
s
mest för
speciell gru
mindre om
pp växter
råden, upp
och djur.
till ca 5 hek
skogsdung
Det kan var
e mitt i en
tar 1. Med
a en kull
biotop me
åker.
e med mån
nas då milj
ga orkidé
1
ön för en
er, eller en
En hektar
är 100 x
åkerholme
100 met
– alltså en
er.
Onlinebok
Den löpande texten bryts då och då
med en perspektivsida, som breddar
eller fördjupar. Här kan du som
lärare välja tema för projekt, och den
nyfikne eleven får kött på benen.
ORDl ISTA
av strålningsenergi från solen,
Bärförmåga Det antal levande
koldioxid och vatten, eller
kemisk
organismer som ett område
energi, koldioxid och vatten.
kan
försörja utan att resurstill
gången på
Bioackumulering Anriknin
lång sikt påverkas negativt.
g, konAllel Genvariant
centration, av miljögifter
längs
Cannabis Latinskt namn
Aminosyra Byggsten i proteine
näringskedjan.
på växten
r.
hampa och på drogerna hasch
Amoralisk Saknar moral,
och
Biobränsle Biologiskt material
har alltså
mariujana som kommer från
den.
varken hög eller låg moral.
som nybildas inom 100 år
Djur
och
Carcinogent ämne Ämne
anses amoraliska, eftersom
som ger användbar energi
som
de inte
genom HÅL LBA Rorsakar
UTVECK
cancer.
LIN G
kan resonera med sig själv
förbränning.
eller
andra om vad som är rätt
Celland
ning Den serie av reakBiogas Metangas, som bildas
eller fel.
från
tioner i en cell som innebär
Anabola steroider (egentlig
biologiskt material av bakterier
en
att energi i födan överförs
Androgena Anabola Steroide
under syrefria förhållanden.
till
r)
energibärarmolekyler, t.ex.
Vävnadsuppbyggande och
ATP.
Biogödsel Det fasta material
som
”förmanligande” ämnen som
Cellmem
bran Den hinna av fetter
blir över när bakterier har
brutit
missbrukas både av en del
och instuckna proteiner som
ner biologiskt material.
omger
kroppsbyggare och idrottsm
en
cell.
än.
Biologisk mångfald Det
varierande
Andningsfrekvens Den
Centrala nervsystemet Hjärnan
hastighet
liv som finns i alla olika miljöer
och
med vilken andningen sker.
Vadvetjåkka
ryggmärgen.
över hela
jorden.
Brukar räknas som antalet
Abis
ko
Centralstimulantia En
in- och
Biom Stort
Padjelanaturom
grupp narStor
utandningar per minut.
Sjöfallet
rådea med
nta
kotiska ämnen som ger en
Sarek
speciellt djur- och växtliv.
ökad
Anemi Blodbrist
känsla av energi, medvete
Muddus
Pieljeka
nhet och
Biomass
jse material från
a Allt
vakenhet.
levande
Anorexia nervosa En allvarlig
(eller nyss levande) varelser.
Haparanda
ätstörning som kännetecknas
CFC-gaser En grupp konstgjo
av
rda
Blow-out Explosion vid skärgård
självsvält.
oljeborrorganiska ämnen som innehåll
er
ning, orsakad av det höga
klor och fluor, och som kan
tryck
Antioxidanter Olika slags
Björnlandet
skada
som kan finnas i berggrun
ämnen
ozonskiktet. Kallas också
den.
som kan oskadliggöra syreradik
freoner.
aler.
Body
Mass
Index,
Töfsingd
BMI
Cytosin Kvävebas i DNA
Skulesk
Enoge
beräkApati Uppgivenhet
alen
(C).
n
Sån
ningsme
fjäll
tod
för
et att se om en person
DDT Miljögift som har
Arvspartikel Beteckning
Fulufjäll
äretnormalvHam
använts, och
iktig,
ra överviktig eller fet.
på gen
ibland fortfarande används
när man beskriver bland
, som
Bränsle Sådant material
annat
som kan
insektsbekämpningsmedel.
Gregor Mendels experim
förbränn
Färn
ent – som
asen
ebofjärd
för att alstra värmeutfördes innan man visste
Demenssjukdomar Samling
energi
vad en
snamn
uppvärm
Garptill
ning,
hyttan
gen egentligen är.
Trestickla
Ängsöeller
för de sjukdomar som känneframställning av elektricit
KosterTyresta et, eller
tecknas av att minnet och
Atmosfär Det gaslager som
havet
Tiveden
förDjur
attö driva
den
motorer. Bränslets
finns
intellektuella förmågan gradvis
runt jorden.
molekyler omvandlas Gots
ka
och
Nor
med
ra Kvill
San
stadigvarande försämras.
dönhjälp
av luftens syre till koldioxi
Atom Det som bygger upp
d och
materia,
Store mos Blå Jungfrun
Demografi Vetenskapen
vatten.
som består av en kärna kring
se
om
en
Söd
vilken eråsen
befolknings fördelning, storlek
en eller flera elektroner kretsar.
Bränslecell Apparat där
och
Dalby
man
sammansättning.
Söderskogutvinner
Stenshuvud
elektricitet genom att låta
Atomkärna Den centrala
delen av en
Deponi En reglerad förvaring
syrgas reagera med något
atom, som består av protoner
annat
splats
och –
ämne, ofta vätgas.
för sopor. Kallades tidigare
oftast – neutroner.
soptipp.
Bulimia nervosa En allvarlig
Dioxin Klorinnehållande
ATP Adenosin-trifosfat,
miljögift
cellernas
ätstörning som kännetecknas
som kan bildas vid förbränn
viktigaste energibärarmolek
av
ing.
yl.
Naturrese
att den drabbade personen
rvat
Dipol En molekyl som har
hetsäter
Autotrof Självförsörjande
en del
organism
Beslut om
och sedan kräks upp maten.
som är lite positivt, och en
naturreser
som bygger upp sig själv
annan
vat fattas
med hjälp
och en ens
del som är lite negativt laddad.
av länssty
kild markäg
relsern
Adenin Kvävebas i DNA
(A).
Algblomning När encelliga
alger
eller blågröna bakterier växer
till
kraftigt.
ORDLISTA
Lärarhandledning
Bedömningsstöd
285
ORDLISTA
I slutet av varje bok
finns ordförklaringar.
Djupsömn Den del av sömncyk
eln
Energiformer De olika varianter
när vi sover som djupast
Experiment Vetenskapligt
och då
som energi kan förekomma
test av en
reparation och återhämtning
i.
hypotes; detsamma som försök.
sker.
Energikvalitet Anger hur
Djuravel Djur med vissa
lätt och
Falsk vetenskap Arbete
egenskaper
effektivt en energiform kan
som utger
får para sig med varandra
omsig för att vara vetenskapligt,
, så
vandlas till en annan.
men
att sannolikheten ökar för
som inte bygger på ett vetenska
att
pEnergikälla Det vi hämtar
avkomman får egenskaperna.
ligt arbetssätt. Likställt med
i naturen
Aveln
sker oftast över flera generatio
för att klara av samhällets
pseudovetenskap.
energiner.
omsättning. Detsamma som
DNA Förkortning av deoxyrib
Fetma
oNär
en person har ett BMI på
energiråvara.
nukleinsyra, som är den molekyl
mer än 30 lider han/hon
av fetma.
Energiprincipen Den naturlag
som bär på arvet i form av
gener.
som
Fettsyror Ämnen som innehåll
slår fast att energi inte kan
er
Dominant är en allel av
förstöras
en gen, om
kol-, väte- och syreatomer;
eller nyskapas, bara omvand
är livsden märks i enkel uppsättn
las
viktiga för cellernas membra
ing.
mellan olika former.
n och
Drogliberalism Rörelse
bildning
en
av
vissa hormoner. De
som verkar
Energiråvara En naturres
för att samhället ska lyfta
är
urs
även
som
energires
erv
förbuden
i cellerna.
vi utnyttjar för att få ut energi,
från åtminstone några olika
Fission Atomkärnor klyvs
till exempel uran, olja och
till minnarkotikaklassade preparat
vind.
dre. Processen avger mycket
.
Detsamma som energikälla.
energi.
Ekologi Läran om samspele
Flamskyddsmedel Konstgjo
ti
Energiskog Snabbväxande
rda
naturen.
träd som
organisk
a ämnen som används för
odlas för energiutvinning.
Ekologiskt fotavtryck Ett
att
förhindr
a att ett material börjar
mått på
Energitjänst Det arbete
hur stor yta (i globala hektar)
som
brinna.
energiAnrikas
i ekosystemen.
det
råvaror/energibärare utför,
krävs för att förse oss med
t.ex.
Flödesresurs En naturres
energi
husuppvärmning och belysnin
urs som
och råvaror under ett år,
g.
samt för
inte kan ta slut, t.ex. solenerg
i, vind
Enzym Protein som fungerar
att ta hand om allt avfall.
och rinnande vatten.
som
katalysator. Får igång kemiska
Ekosystem En vetenskaplig
Fondresurs En naturresurs
modell,
reaktioner i cellen.
som kan
som visar samspelet mellan
utnyttjas hur länge som helst,
levande
bara
Epidemi En infektionssjukdom
organismer och miljön inom
den
ett
sköts på ett hållbart sätt,
med
t.ex.
visst område.
stor spridning.
skog och fiskevatten.
Ekosystemtjänst Tjänster
Erosion Processen när berggrun
Forskningsrapport Dokume
som ekoden
ntation
system förser oss med, till
nöts
ner
av
vind
och
vatten.
som redovisar resultatet av
exempel
ett
syrgas, ren luft och rent vatten.
Etanol Alkohol som kan
vetenskapligt arbete med
framställas
bakgrund,
Elektromagnetisk strålnin
genom jäsning och använda
metod, resultat och diskussio
g
s som
n.
Strålningsenergi med varierand
bränsle.
Fosfat En kemisk förening
e
som bevåglängd, allt från korta gammaEtik Läran om moralen
står av fosfor och syre och
(se moral).
som
strålar till långa radiovågor.
finns i alla levande organism
Etikprövningslag Alla forsknin
er och
gsElektron Partikel med negativ
därför
är
livsnödvändig. Ingår bl.a.
projekt där människor eller
ladddjur
ning som kretsar kring en
i DNA och RNA.
är inblandade måste prövas
atomi en
kärna.
etikprövningsnämnd. Om
Fosforns kretslopp Modell
försöken
som
Energi Förmågan att utföra
anses meningslösa, grymma
visar hur fosforatomer cirkulera
arbete.
eller
ri
på annat vis omotiverade,
naturen.
Embryo De tidigaste stadierna
får inte
i en
projektet bedrivas.
individs utveckling.
Fossila bränslen Rester
av levande
Eukaryo
organism
t Organism som har
er som inte brutits ner
Energibärare Förädlad energiråv
ara,
cellkärna
fullständ
och
igt utan har bevarats under
organeller. Är större
som blir hanterbar för oss
att anän en prokaryot organism
väldigt lång tid, t.ex. olja
vända, t.ex. elektricitet och
.
och
bensin.
stenkol.
Evolutionsteorin Den teori
Energibärarmolekyl Förmedl
som
ar
Darwin la fram och som
Fotoautotrof Autotrof organism
energi från cellandningen
förklarar
till andra
arternas
som
uppkom
använde
st genom genetisk
reaktioner i cellen där det
r strålningsenergi från
behövs
variation
solen
och
för
naturligt
att
energi. Viktigast är ATP.
bygga upp sig själv
urval.
genom fotosyntesen.
Exergi Energi av hög kvalitet.
FSC_green_neg_R_845.eps
FSC_bw_neg_R_845.eps
FSC_bw_pos_R_845.eps
Pantone 626C
CMYK
80% cyan / 18% magenta / 53% gul /
56% svart
B
PORTO
SVERIGE
BETALT
ÅTTA.45 TRYCKERI AB
Karlsrogatan 2
170 65 Solna
08-553 348 00
www.atta45.se
tryckning
TISDAG
6
ONSDAG
13
7
TORSDAG
14
1
8
FREDAG
15
ONSDAG
28
21
5
6
2
9
LÖRDAG
23
16
TORSDAG
29
22
3
FREDAG
30
7
STI
STI
MÅNDAG
AUGU
VECKA
1
TISDAG
24
11
25
18
12
26
19
13
27
20
6
hälsa, kap
15
31
5
LEKTION
6
LEKTION
44
SÖNDAG
• Arbeta
20
14
27
28
21
med projektet
16
29
22
ONSDAG
18
11
4
TORSDAG
19
12
5
nskapligt
26
2
TISDAG
9
3
16
23
30
29
LEKTION
30
LEKTION
ONSDAG
24
17
10
ARI
MÅNDAG
1
FREDAG
LÖRDAG
1
8
SÖNDAG
29
s. 14
TORSDAG
FREDAG
12
6
LÖRDAG
13
9
1,
23
16
18
25
2
ONSDAG
19
26
3
10
2
VECKA
1
12
R
R
40
15
8
39
38
37
SEPT EMBE
36
28
21
5
g. Lämna
s bedömnin
27
20
modeller
4
kamraten
TORSDAG
hjälp av
11
16
9
TISDAG
23
2
med
64 Jobba
17
ONSDAG
24
3
artor om
begreppsk
10
17
71
LEKTION
72
LEKTION
30
23
18
TORSDAG
25
4
25
18
11
droger
31
LÖRDAG
7
TISDAG
21
28
LEKTION
LEKTION
LEKTION
27
20
1
8
ONSDAG
2
TISDAG
29
22
15
7
21
9
TORSDAG
3
2
FREDAG
4
3
LÖRDAG
5
g med hjälp
10
29
22
30
23
16
17
2
SÖNDAG
3
6
25
18
TORSDAG
31
24
utveckling
ONSDAG
27
26
4
8
10
11
6
12
5
27
20
13
LÖRDAG
gsverktyg
SÖNDAG
19
12
5
20
13
LÖRDAG
26
19
12
4
11
av symboler
FREDAG
25
18
11
TORSDAG
24
17
10
ONSDAG
30
23
16
1
8
15
TISDAG
9
FREDAG
i valt bedömnin
kriterierna
ning
mning utifrån
slutbedöm
med självbedö inlämning för
utveckling
symboler;
utsatta
och hållbar
hjälp av
rov på Energi
ikeln med
31 Övningsp
ng” av debattart
LEKTION
32 ”Förbättri
LEKTION
14
JULLOV
28
JULLOV
MÅNDAG
7
dömning
gen-etik
för kamratbe
och/eller
; lämna
om genteknik
täll argument
Sammans
med debatten
debatten.
48 Jobba
LEKTION
vidare med
49 Jobba
LEKTION
(v 12 – 13)
prov Celler,
29
22
15
54 Skriftligt
28
LEKTION
PÅSKLOV
21
14
7
gener och
ONSDAG
gen-etik
30
23
16
17
TORSDAG
18
25
9
FREDAG
gsmateria
2
i bedömnin
31
24
8
enligt mall
1
let
15
i LH Block
29
22
T.ex. övning
16
30
23
1, Jag ska
SÖNDAG
6
13
LÖRDAG
26
s. 8
24
17
10
3
19
27
SÖNDAG
25
18
11
4
20
gsverktyg
n
i valt bedömnin
dömninge
av kriterierna
av kamratbe
med hjälp
med hjälp
dömning
r kamratbe
t för debatten
50 Genomfö det egna underlage
LEKTION
51 Omarbeta
gsverktyg
LEKTION
valt bedömnin
hjälp av
gsverktyg
mning med
valt bedömnin
utsett. Lärarbedömed hjälp av
mning
som läraren
i grupper
Lärarbedö
debatten
e grupper.
rande av
i resterand
debatten
52 Genomfö
rande av
LEKTION
53 Genomfö
LEKTION
12
13
TISDAG
14
28
på resa,
gsverktyg
n
dömninge
valt bedömnin
hjälp av
av kamratbe
med hjälp
mning med
tällning
sammans
utsett. Lärarbedö
” den egna
som läraren
71 ”Förbättra debatten i grupper
r
LEKTION
72 Genomfö
LEKTION
gsverktyg
valt bedömnin
hjälp av
MÅNDAG
JUNI
6
13
kapen?
mning med
Lärarbedö
emot
e grupper.
för och
i resterand
Argument
r debatten
s. 276–283.
73 Genomfö
kap 21,
mgång,
LEKTION
74 Teorigeno
LEKTION
LOV
21
mig av naturkuns
27
LOV
SOMMAR
SOMMAR
20
jag lärt
Vad har
LOV
SOMMAR
26
25
24
23
22
VECKA
29
22
15
8
11
1
10
MARS
VECKA
9
28
kapitlet
SÖNDAG
28
21
7
14
21
själva hela
1
hållbar
Energi och
arta över
med begreppsk och hållbar utveckling
33 Jobba
prov Energi
LEKTION
34 Skriftligt
LEKTION
53
52
7
ri
LÖRDAG
eleverna
27
alt. läser
20
13
6
s. 255–275;
26
9
ikeln
gör en bedömnin
med debattart till läraren som
ikel
29 Jobba
in debattart
LEKTION
30 Lämna
LEKTION
MÅNDAG
DECE MBER
SÖNDAG
51
50
49
VECKA
29
22
6
FREDAG
26
19
5
12
19
dömning
kamratbe
lämna för
gsverktyg
inför debatten; valt bedömnin
i
n och argument av kriterierna
täll informatio
med hjälp
69 Sammans kamratbedömning
r
LEKTION
70 Genomfö
LEKTION
24
14
ning
för slutbedöm
13
in till läraren
14
.
MÅNDAG
gsverktyg
ingen.
i valt bedömnin
undersökn
kriterierna
nskapliga
hjälp av
naturvete
rt med
rt om den
av labbrappo
dömning
en labbrappo
5 Skriv
kamratbe
LEKTION
själv- eller
6 Gör en
LEKTION
artor
med begreppsk
• Börja
72–85
kap 9, s.
enda jordklot,
utveckling
för vårt
hållbar
utveckling
skt prov,
Hållbar
7 Diagnosti
Block 3
mgång,
LEKTION
8 Teorigeno
LEKTION
n med fosfor
t.ex. situatione
artor
flöden,
med begreppsk
ser av ”raka”
• Fortsätt
konsekven
s. 86–92
ussion –
kap 10,
• Gruppdisk
mgång,
s. 93–97
9 Teorigeno
kap 10,
mgång,
LEKTION
versus
10 Teorigeno
mångfald
LEKTION
biologisk
emot –
Block 3,
för och
t.ex. i LH
• Argument
ing ingår;
samt 106
egen undersökn
s. 98–104
29
kap 10,
i vilket en
mgång,
projekt övergödning, s.
• Planera
och
11 Teorigeno nsskog
s. 141–147 23 eller Gödning
LEKTION
produktio
kap 12,
ivå, s.
mgång,
på organismn
och samla
12 Teorigeno
av läraren)
Enkla gifttester
(förberett
försöket
det planerade
nr 14
• Sätt igång
kap 12,
s. 154–160
t.ex. s. 182,
kap 12,
ussion,
mgång,
13 Teorigeno n till rapporten 148–153 • Gruppdisk
s.
informatio
kap 12,
mgång,
14 Teorigeno
SEPT EMBE
30
SÖNDAG
14
7
ns nischer,
kapitel
2
fråga 3,
22
15
ussion:
Block 1,
• Gruppdisk
21
14
7
28
lådan i LH
2, s. 3–14
t.ex. Svarta
, kap 1 &
20
13
6
TISDAG
och
s. 131–140
alt. Begrepp
kap 11,
begrepp
mgång
1, centrala
27 Teorigeno
och modeller
LEKTION
28 Begrepp
LEKTION
LEKTION
11
4
5
Gråsugga
1, s. 34
ing, t.ex.
kapitel
fråga 3,
undersökn
ussion:
nskaplig
r en naturvete
27
en hypotes;
arbetssätt
Formulera
15–25 •
Naturvete
kap 2, s.
Block 1
25
mgångar,
R
49
5
15
8
va egenskape
Kvantitati
17 eller
del I, s.
t.ex.
genetik,
ussion;
sök i klassisk
• Gruppdisk
2, Modellför
mångfald
LH Block
biologisk
t; t.ex. i
ihop med
experimen
105. Koppla
44 Enkelt s. 13
53–55 samt
naturen,
kap 6, s. 5
mgång,
2 och
45 Teorigeno kap 6, fråga
gen-etik
s. 68–69,
och/eller
om genteknik
10)
MÅNDAG
MAJ
48
LEKTION
49
LEKTION
29
V (v 7 –
SPORTLO
22
ing för debatt
frågeställn
arta
• Förbered
56–59
med begreppsk
kap 7, s.
• Jobba
mgång,
s. 60–67
46 Teorigeno
, kap 8,
mgång
LEKTION
47 Teorigeno
LEKTION
LEKTION
LEKTION
rten med
labbrappo
” den egna
47–52
kap 5, s.
42 ”Förbättra
mgång,
LEKTION
43 Teorigeno
LEKTION
7
8
9
62
LEKTION
63
LEKTION
LEKTION
9
16
g av cannabis
legaliserin
på s.252–253
emot; t.ex.
med frågorna
för och
• Jobba
65 Argument på egen hand
LEKTION
kap 19
66 Läs
LEKTION
d, kap 20,
och hälsa
samlevna
prov Livsstil
Sex och och relationer
67 Skriftligt mgång, Block 5
om sex
LEKTION
ing för debatt
68 Teorigeno
LEKTION
Välj frågeställn
22
21
20
19
18
17
VECKA
24
17
10
3
6
FEBRU
VECKA
24
31
fråga 8
SÖNDAG
kap 14,
9
16
30
23
FREDAG
utveckling
s. 107–114
, kap 11,
och hållbar
utveckling
prov, Ekologi
hållbar
21 Skriftligt
Energi och
mgång,
LEKTION
22 Teorigeno
av läraren)
LEKTION
r s. 17 (förberett
vandlinga
3, Energiom
LH Block
t, t.ex. i
experimen
och
s. 115–126
23 Enkelt
resp. ”dåliga”
mgång,
LEKTION
var ”bra”
24 Teorigeno
: Vilka provsvar
LEKTION
utveckling
och hållbar
Ekologi
över provet
ikeln
reflexion debattartikel
ng av och
ing för
med debattart
• Jobba
25 Genomgå• Välj frågeställn
s. 126–130
LEKTION
varför?
kap 11,
mgång
26 Teorigeno
V
HÖSTLO
30
23
kt
t.ex. s. 252,
LÖRDAG
ussion;
15
8
17
10
3
48
47
46
45
MÅNDAG
NOV EMBE
9
1
• Gruppdisk
FREDAG
29
22
7
14, s. 186–197
TORSDAG
28
21
14
Livsstil och
ONSDAG
Block 4
5
13
mgång,
2 Teorigeno
1 Teorigeno
s. 34
17
LOV
10
LOV
3
SOMMAR
SOMMAR
SOMMAR
2
• Gruppdisk
26–33
kap 3, s.
ing • Genomfö
mgång,
för undersökn
3 Teorigeno
en hypotes
LEKTION
4 Formulera s. 5
LEKTION LH Block 1,
LEKTION
LEKTION
36
35
34
LÖRDAG
31
8
VECKA
25
18
11
4
33
32
AUGU
31
SÖNDAG
17
10
24
g.
gen
alt. återvinnin nkt i bedömnin
g teknik,
utgångspu
miljövänli
porten med
ussion om
projektrap
• Gruppdisk
Jobba med
s. 161–172
kap 13,
ev. resultat. .
mgång,
arbetssätt
arna; notera
15 Teorigeno
nskapligt
psättning
LEKTION
försöksup om Naturvete
rten
16 Kolla
LEKTION
av labbrappo
12
TISDAG
27
20
4
LOV
vt!
formati
– arbeta
skap 1b
aturkun
ering N
Årsplan
eftersom
lärande,
gar.
mning för
bedömnin
också bedö åtsyftande
ass mest
g kallas
n fram
av de i särkl
bedömnin lärande utifrå
mning en .
sitt
Formativ
ativ bedö
stärker
tning
eleverna ningen är form kapsinhäm
t forsk
a för kuns
* Obs., 2:a
BER
13
LEKTION 14
LEKTION
5
Enlig
andmetodern
1 Lärarh
effektiva
1b, Frank säljs som
kunskap
ver
Gul Natur p 1b. Sistnämnda
ken
i lärobo
der du Frank Naturkunska
l du behö
till sidor formativa
en:
Materia årsplaneringen använ
en är dels
det
ning i praktik
), dels till
här
i årsplanering
bedöm
labbar
na
tiv
och
Med den
och Forma
Hänvisningar
(övningar
ledning*
bara pdf:er. andledningen
nedladdnings ) och lärarh
frågor
den
(teori och
för områ
materialet.
Färgkoder
ätt
n
pligt arbetss
ar årsplane
i samma
Naturvetenska
indelat
ialet är
Så här funk
bland annat
utveckling
tiva mater
här finns
Hållbar
Det forma läroboken, och olika läraktivitek
r och
och gen-eti
block som arbetsgångar för
Celler, gener
debattartikla
på
debatter, teter (t.ex. ”arförslag
hälsa
projekt,
och
saktivi
Livsstil och
ter (t.ex.
ppskartor”
prov), lektion
skriftliga och emot”, ”begreolika typer av
samlevnad
för
Sex och
såväl
ler”) och
gument
och model , uppgiftsspecifika
”begrepp
erktyg
bedömningsv
lla.
som genere en 47-91191-2
41
40
MÅNDAG
O K TO
VECKA
42
26
19
V
HÖSTLO
4
MÅNDAG
RI
den hemma.)
på s. 180–183.
klar, avslutas
med frågorna
inte blir
• Jobba
(Om rapporten
s. 173–179
porten.
kap 13,
mgång,
projektrap
17 Teorigeno
skriv färdigt
försöket,
LEKTION
18 Avsluta
gsverktyg
LEKTION
i valt bedömnin
ning
kriterierna
n utifrån
för slutbedöm
dömninge
in till läraren
gör kamratbe
n. Lämna
dömning;
dömninge
na för kamratbe utifrån kamratbe
rten
rapporter
labbrappo
19 Lämna
den egna
LEKTION
20 Förbättra
LEKTION
44
43
1
JANUA
VECKA
2
3
TISDAG
mgång,
55 Teorigeno9.
och/eller
4
12
26
19
2
och varför?
JULLOV
var bra/dåliga
. Vilka provsvar
utveckling
hållbar
Energi och
över provet
reflektion
ng av och
35 Genomgå
LEKTION
gen-etik
av
gener och
– celler,
(förberett
36 Diagnos
celler i mikroskop
LEKTION
• Titta på
38–42
kap 4 s.
och gen-etik,
Celler, gener ller
Block 2
rödlöksce
mgång,
sa eller
37 Teorigenot.ex. stjärnmos
LEKTION
läraren),
s. 43–46
mgång
38 Teorigeno
LEKTION
s. 9
från lök,
av DNA
Isolering
Block 2,
ovan
t.ex. i LH
labb som
klassen,
samma
n, halva
av klassen,
39 Laboratio andra halvan
n,
LEKTION
39 Laboratio
LEKTION
dömning
kamratbe
Lämna för
r på den.
rt och synpunkte gsverktyg
labbrappo
bedömnin
från tidigare kriterierna i valt
rt; utgå
rt utifrån
labbrappo
40 Skriv
s labbrappo
kamraten
LEKTION
41 Bedöm
LEKTION
LEKTION
MÅNDAG
APRIL
13
VECKA
14
11
i ett grupproje
att besvara
ning/ar
på projektet
• Frågeställ
strukturen
s. 198–208
kap 15,
• Lägg upp
mgång,
s. 209–215
56 Teorigeno
kap 15,
mgång,
LEKTION
57 Teorigeno
LEKTION
25
gsverktyg
1, kap 17
i valt bedömnin
och modeller av kriterierna
• Begrepp
g med hjälp
224–227
kap 17, s.
för bedömnin
mgång,
läraren
porten till
60 Teorigeno
LEKTION
in projektrap
g
61 Lämna
bedömnin
LEKTION
för slutgiltig
in till läraren
Lämna
mningen.
lärarbedö
hjälp av
porten med
” projektrap
s. 228–240
kap 18,
62 ”Förbättra
mgång,
LEKTION
63 Teorigeno
LEKTION
18
s. 216–223
kap 16,
mgång,
58 Teorigeno projektrapporten
LEKTION
skriva
59 Börja
LEKTION
17
26
19
12
5
Varsågod, en
årsplanering
för att jobba
formativt!
Frank – naturkunskapsserien med formativ
bedömning
FRANK – lika rak på sak som namnet antyder
Minsta storlek på FSC
stående är 17 mm bred (100%)
Liber AB
113 98 Stockholm
FSC_green_pos_R_845.eps
FSC_gree_pos_landscape_R_845.eps
FSC_green_neg_landscape_R_845.eps
Minsta storlek på FSC liggande är 12 mm hög (100%)
FSC_bw_neg_landscape_R_845.eps
FSC_bw_pos_landscape_R_845.eps
Testa serierna!
Veckla ut foldern så beskriver
vi hur du kan arbeta formativt
i praktiken med naturkunskapen. Vill du se mer så bläddra
i digitalt smakprov på
liber.se/gynaturkunskap.
Har du frågor? Kontakta Cecilia Söderpalm-Berndes,
lärare och förläggare, cecilia.soderpalm-berndes@liber.se
15
16
Livsstil och hälsa
diagnos, teori, begreppskartor,
gruppdiskussion, argument för
och emot, projekt i form av
egen undersökning, kamratoch lärarbedömning, skriftligt
prov, lärarbedömning
Ekologi och
hållbar utveckling
diagnos, teori, laborationer,
begrepp och modeller,
kamratbedömning, debatt,
gruppdiskussion,
skriftligt prov
Celler, gener
och gen-etik
teori, begrepp och modeller,
frågeställningar, debatt­
artikel, lärarbedömning,
övningsprov, skriftligt prov
Energi och
hållbar utveckling
Exempel på en
”läsårscykel”
Så kan du jobba formativt med Frank 1
Formativ bedömning är en metod som forskningen
visat vara den mest effektiva för att öka elevers
kunskaper och förmågor. Den går ut på att läraren,
och i vissa fall kamrater, kontinuerligt ger åter­
koppling på elevens arbeten.
Med Formativ bedömning i praktiken blir bedömningen en del
av den dagliga undervisningen under hela kursen. En detaljerad
planering finns på folderns baksida. Exemplet är hämtat från
Naturkunskap 1b.
Naturvetenskapligt
arbetssätt
teorigenomgångar,
formulering av hypoteser,
undersökning, rapportskrivning, själv- eller kamrat­
bedömning av rapport
Sex och samlevnad
teori, frågeställning, begrepp
och modeller, debatt, kamratoch lärarbedömning, argument
för och emot
teori, frågeställning, begrepp
och modeller, projekt, lärarbedömning, gruppdiskussion,
skriftligt prov
”Utblickarna” lockar
eleverna att läsa
mer – de väcker
nyfikenhet!
Bra översikt
av olika
områden!
Sagt och hört om Frank-böckerna:
Mycket bra
avsnitt om sex
och samlevnad!
Superbra
upplägg!
Vi är så nöjda med
Frank-böckerna –
de är uppdaterade,
lättlästa och snygga!
Fungerar
väldigt bra som
distansböcker!
Expert på formativ bedömning
Olof Procopé är gymnasielärare i kemi och
biologi. Han har sedan
2004 utformat och
vidareutvecklat olika
praktiska tillämpningar
av formativ bedömning. I samarbete med Liber utarbetar
Olof Procopé en ny typ av kursspecifika
bedömningsstöd: Formativ bedömning i
praktiken. De är utformade för att ge dig
som lärare många olika förslag på upplägg,
arbets­gångar och bedömningsverktyg.
Verktygen som hjälper dig att jobba formativt
Argumenten underbyggs
genom hänvisning till någon/några trovärdiga och
relevanta källor.
Inledningen ger till viss del
en bild av valet av inriktning/fördjupning och de
huvudsakliga ställningstagandena.
Argumenten underbyggs
inte genom hänvisning till
källor.
Beskrivningar och resoneArgumentationen har en
mang går att förstå även
röd tråd, vilket till stor del
gör det lätt att följa beskriv- om vissa delar är otydliga.
ningar och resonemang.
Rubric Hållbar utveckling med inriktning på
energi och miljö – Debatt
Argumentationen har en
klar och tydlig röd tråd,
vilket gör det lätt att följa
beskrivningar och resonemang.
Inledningen ger till stor del
en tydlig bild av valet av
inriktning/fördjupning och
de huvudsakliga ställningstagandena.
Åsikter/ställningstaganden
De egna åsikterna och
ställningstagandena framkommer på ett tydligt sätt i
debatten (både i den egna
argumentationen och vid
bemötandet av andras åsikter och argument). Argumentationen för diskussionen framåt.
Det framgår av argumentationen att eleven till stor
del förstår den teoretiska
bakgrunden till energiutvinning, energianvändning
och vald/valda energikälla/
ors miljöpåverkan. Eleven
visar också att han/hon till
viss del har förstått övriga
deltagares inriktningar i
debatten.
De egna åsikterna och ställningstagandena framkommer till stor del i debatten
(både i den egna argumentationen och vid bemötandet av andras åsikter och
argument).
Det framgår av argumentationen att eleven till viss
del förstår den teoretiska
bakgrunden till energiutvinning, energianvändning och
vald/valda energikälla/ors
miljöpåverkan.
Inledningen är kort och
intresseväckande. Den ger
en tydlig bild av valet av
inriktning/fördjupning och
de huvudsakliga ställningstagandena.
Teoretisk bakgrund
Det framgår tydligt av
argumentationen att eleven förstår den teoretiska
bakgrunden till energiutvinning, energianvändning
och vald/valda energikälla/
ors miljöpåverkan. Eleven
visar också att han/hon har
förstått övriga deltagares
inriktningar i debatten.
Eleven redogör för och
diskuterar i korthet vald/
valda energikälla/or (eller
energiområdet som helhet).
Argumenten är översiktliga
och delvis logiska i sammanhanget.
Det är svårt att urskilja de
egna åsikterna och ställningstagandena i debatten.
Kommentarer
Kommentarer
Kommentarer
I en RUBRIC finns tre nivåer
för varje del i ett arbete.
Varje nivå beskriver ett
”utvecklingssteg” för den
specifika delen i uppgiften
och rubricen är därför
utpräglat uppgiftsspecifik.
Fördelar och nackdelar med energikällor och olika
handlingsalternativ
Eleven jämför och värderar fördelar och nackdelar
med vald/valda energikälla/
or (eller energiområdet
som helhet) och kopplar
detta till något handlingsalternativ. Argumenten är
välgrundade, utförliga och i
huvudsak logiska i sammanhanget.
I debatten föreslås nya frågeställningar att diskutera.
FORMATIV BEDÖMNING I PRAKTIKEN • NATURKUNSKAP 1B © OLOF PROCOPÉ OCH LIBER AB
13
DEBATT HÅLLBAR UTVECKLING ENERGI
Eleven jämför och värderar
fördelar och nackdelar med
vald/valda energikälla/or
(eller energiområdet som
helhet) och kopplar tydligt
detta till olika handlingsalternativ. Argumenten är
välgrundade, nyanserade
och logiska i sammanhanget.
Argumentation
Inledning
Källor
Röd tråd
Kommunikation
4. Förmåga att koppla
samman naturvetenskap
och hållbar utveckling.
3. Förmåga att diskutera
olika tänkbara ställningstaganden eller handlingsalternativ (kopplad till
nr 1).
2. Förmåga att ställa
frågor och ge förklaringar
och argument (kopplad
till nr 1).
1. Förmåga att diskutera
frågor med naturvetenskapligt innehåll som har
betydelse för individ och
samhälle.
Förmåga
Du kan ge några utförliga exempel på hur naturvetenskap
kan kopplas till hållbar utveckling. Utifrån exemplen drar du
välgrundade och nyanserade
slutsatser och föreslår några
handlingsalternativ samt ger
välgrundade och nyanserade
argument för dessa.
Du kan ge några exempel på
tänkbara ställningstaganden
eller handlingsalternativ samt
ge välgrundade och nyanserade argument för dessa.
I diskussionen använder du
kunskaper om naturvetenskap
för att ställa utforskande frågor samt för att ge komplexa
förklaringar och argument.
Du kan utförligt och nyanserat diskutera frågor med naturvetenskapligt innehåll som
har betydelse för individ och
samhälle.
Betyg A
Du kan översiktligt beskriva
hur naturvetenskap organiseras och kan användas för
kritisk granskning.
Du kan ge några utförliga exempel på hur naturvetenskap
kan kopplas till hållbar utveckling. Utifrån exemplen drar du
välgrundade slutsatser och
föreslår några handlingsalternativ samt ger välgrundade
argument för dessa.
Du kan ge några exempel på
tänkbara ställningstaganden
eller handlingsalternativ samt
ge välgrundade argument för
dessa.
I diskussionen använder du
kunskaper om naturvetenskap
för att ställa utforskande
frågor samt för att ge förklaringar och argument.
Du kan utförligt diskutera
frågor med naturvetenskapligt
innehåll som har betydelse för
individ och samhälle.
Betyg C
Du kan översiktligt beskriva
hur naturvetenskap organiseras och kan användas för
kritisk granskning.
Du kan ge några utförliga exempel på hur naturvetenskap
kan kopplas till hållbar utveckling. Utifrån exemplen drar du
enkla slutsatser och föreslår
några handlingsalternativ
samt ger enkla argument för
dessa.
Du kan ge några exempel på
tänkbara ställningstaganden
eller handlingsalternativ samt
ge enkla argument för dessa.
I diskussionen använder du
kunskaper om naturvetenskap
för att ställa enkla frågor
samt för att ge enkla förklaringar och argument.
Du kan översiktligt diskutera
frågor med naturvetenskapligt
innehåll som har betydelse för
individ och samhälle.
Betyg E
Du kan översiktligt beskriva
8. Förmåga att värdera
och kritiskt granska natur- hur naturvetenskap organiseras och kan användas för
vetenskapliga teorier.
kritisk granskning.
Du kan ge enkla exempel på
hur teorier kan prövas genom
kritisk granskning, samt diskuterar översiktligt utifrån
något exempel på vilket sätt
naturvetenskapliga teorier har
haft betydelse för samhällets
framväxt.
Du kan ge enkla exempel på
hur teorier kan prövas genom
kritisk granskning, samt diskuterar utförligt och nyanserat
utifrån några exempel på
vilket sätt naturvetenskapliga
teorier har haft betydelse för
samhällets framväxt.
FORMATIV BEDÖMNING I PRAKTIKEN • NATURKUNSKAP 1B © OLOF PROCOPÉ OCH LIBER AB
15
DEBATT HÅLLBAR UTVECKLING ENERGI
I en BETYGSMATRIS finns
också tre nivåer som återger
formuleringar från kunskapskraven i kursen. Formuleringarna i betygsmatrisen
är mer allmänt hållna än i en
rubric och checklista.
Du kan ge enkla exempel på
hur teorier kan prövas genom kritisk granskning, samt
diskuterar utförligt utifrån
några exempel på vilket sätt
naturvetenskapliga teorier har
haft betydelse för samhällets
framväxt.
Betygsmatris Hållbar utveckling med inriktning på
energi och miljö – Debatt
I materialet Formativ bedömning i praktiken: Naturkunskap 1b finns förslag på övningar och arbetsgångar, men också en rad verktyg för själv-, lärar- och kamratbedömning.
Så här ser de tre uppgiftsspecifika bedömningsverktygen cheklista, rubric och betygsmatris ut.
Checklista Hållbar utveckling med inriktning på
energi och miljö – Debatt
… Jag vet/har planerat hur jag ska presentera min inriktning och mina
huvudsakliga ställningstaganden (i den korta inledande presentationen).
… Jag har valt/kommit fram till mina huvudsakliga åsikter och
ställningstaganden inför debatten.
… Jag kan, på ett övergripande sätt, redogöra för energiproduktion och
energikonsumtion (som helhet).
… Jag kan redogöra för och diskutera orsakerna till miljöproblemen
förknippade med olika energikällor.
… Jag kan diskutera energikällors betydelse för samhällsfunktioner.
… Jag kan diskutera olika energikällors roll för den framtida
energiförsörjningen.
… Jag kan presentera, jämföra och värdera fördelar och nackdelar med
olika energikällor (eller energiområdet som helhet).
… Jag kan presentera egna ställningstaganden och diskutera olika
handlingsalternativ gällande min inriktning/fördjupning.
… Mina egna åsikter och ställningstaganden framkommer tydligt i min
argumentation.
… Jag kan motivera mina egna argument och resonemang (dvs. ge en
beskrivning av varför jag har en viss åsikt, eller hur jag kommit fram till
argument eller resonemang).
12
DEBATT HÅLLBAR UTVECKLING ENERGI
… Jag kan hänvisa till någon/några källa/or för att ge stöd åt mina
I en CHECKLISTAargument.
ser du de
delar som bör vara med i ett
arbete – utan gradering av
innehållet. Här bockar du
helt enkelt av om de önskade
delarna eller kvalitéerna finns
med. Checklistan är utpräglat
uppgiftsspecifik.
FORMATIV BEDÖMNING I PRAKTIKEN • NATURKUNSKAP 1B © OLOF PROCOPÉ OCH LIBER AB
Veckla ut och se hur du kan arbeta formativt med Frank
R140099
Årsplanering Naturkunskap 1b – arbeta formativt!
Formativ bedömning kallas också bedömning för lärande, eftersom
eleverna stärker sitt lärande utifrån framåtsyftande bedömningar.
Enligt forskningen är formativ bedömning en av de i särklass mest
effektiva metoderna för kunskapsinhämtning.
AUGUSTI
VECKA
S EP T EMB ER
MÅNDAG
TISDAG
AUGUSTI
31
ONSDAG
TORSDAG
FREDAG
LÖRDAG
SÖNDAG
1
VECKA
2
MÅNDAG
SEPTEMBER
36
SOMMARLOV
TISDAG
ONSDAG
1
TORSDAG
2
FREDAG
3
LÖRDAG
4
SÖNDAG
5
6
LEKTION 5 Skriv en labbrapport om den naturvetenskapliga undersökningen.
LEKTION 6 Gör en själv- eller kamratbedömning av labbrapport med hjälp av kriterierna i valt bedömningsverktyg.
3
32
Material du behöver
Med den här årsplaneringen använder du Frank Gul Naturkunskap 1b, Frank 1 Lärarhandledning* och Formativ bedömning i praktiken: Natur­kunskap 1b. Sistnämnda säljs som
nedladdningsbara pdf:er. Hänvisningarna i årsplaneringen är dels till sidor i läroboken
(teori och frågor) och lärarhandledningen (övningar och labbar), dels till det formativa
materialet.
33
Så här funkar årsplanen
34
Färgkoder för områden
Det formativa materialet är indelat i samma
block som läroboken, och här finns bland annat
förslag på arbetsgångar för olika läraktiviteter (t.ex. projekt, debatter, debattartiklar och
skriftliga prov), lektionsaktiviteter (t.ex. ”argument för och emot”, ”begreppskartor” och
”begrepp och modeller”) och olika typer av
bedömningsverktyg, uppgiftsspecifika såväl
som generella.
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
17
18
24
35
19
20
21
22
ONSDAG
25
26
27
28
29
30
FREDAG
LEKTION 4 F ormulera en hypotes för undersökning • Genomför en naturvetenskaplig undersökning, t.ex. Gråsuggans nischer,
LH Block 1, s. 5
31
36
1
40
LÖRDAG
2
13
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
LEKTION 11 T eorigenomgång, kap 10, s. 98–104 samt 106 • Argument för och emot – biologisk mångfald versus
produktionsskog
LEKTION 12 T eorigenomgång, kap 12, s. 141–147 • Planera projekt i vilket en egen undersökning ingår; t.ex. i LH Block 3,
Enkla gifttester på organismnivå, s. 23 eller Gödning och övergödning, s. 29
28
40
29
30
LEKTION 13 T eorigenomgång, kap 12, s. 154–160 • Sätt igång det planerade försöket (förberett av läraren) och samla
information till rapporten
Sex och samlevnad
TORSDAG
12
LEKTION 10 Teorigenomgång, kap 10, s. 93–97 • Gruppdiskussion – konsekvenser av ”raka” flöden, t.ex. situationen med fosfor
39
LEKTION 14 Teorigenomgång, kap 12, s. 148–153 • Gruppdiskussion, t.ex. s. 182, kap 12, nr 14
NOVEMBER
TISDAG
11
LEKTION 9 Teorigenomgång, kap 10, s. 86–92 • Fortsätt med begreppskartor
23
LEKTION 3 Teorigenomgång, kap 3, s. 26–33 • Gruppdiskussion: fråga 3, kapitel 1, s. 34
Celler, gener och gen-etik
14
38
SOMMARLOV
LEKTION 2 Teorigenomgångar, kap 2, s. 15–25 • Formulera en hypotes; t.ex. Svarta lådan i LH Block 1, s. 14
O K TO B E R
MÅNDAG
10
LEKTION 8 Teorigenomgång, Block 3 Hållbar utveckling för vårt enda jordklot, kap 9, s. 72–85 • Börja med begreppskartor
16
* Obs., 2:a tryckningen 47-91191-2
VECKA
9
LEKTION 7 Diagnostiskt prov, hållbar utveckling
Naturvetenskapligt arbetssätt
Livsstil och hälsa
8
SOMMARLOV
LEKTION 1 T eorigenomgång, Block 1 Naturvetenskapligt arbetssätt, kap 1 & 2, s. 3–14 • Gruppdiskussion: fråga 3, kapitel 1,
s. 34
Hållbar utveckling
7
37
SÖNDAG
3
VECKA
4
MÅNDAG
DEC EMB ER
TISDAG
ONSDAG
TORSDAG
FREDAG
LÖRDAG
VECKA
SÖNDAG
1
44
MÅNDAG
TISDAG
1
49
HÖSTLOV
ONSDAG
TORSDAG
2
FREDAG
3
LÖRDAG
4
SÖNDAG
5
6
12
13
LEKTION 29 Jobba med debattartikeln
LEKTION 30 Lämna in debattartikel till läraren som gör en bedömning med hjälp av symboler
5
41
6
7
8
9
10
11
13
14
15
16
17
20
21
22
23
24
27
28
29
30
7
8
10
11
12
16
17
18
13
19
14
23
24
25
21
27
28
52
FEBRUARI
TISDAG
ONSDAG
TORSDAG
FREDAG
LÖRDAG
SÖNDAG
2
VECKA
3
4
5
6
7
8
9
10
MÅNDAG
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
MARS
TISDAG
1
5
ONSDAG
2
TORSDAG
3
FREDAG
4
LÖRDAG
5
SÖNDAG
6
7
8
9
10
11
12
13
14
LEKTION 45 T eorigenomgång, kap 6, s. 53–55 samt 105. Koppla ihop med biologisk mångfald • Gruppdiskussion; t.ex.
s. 68–69, kap 6, fråga 2 och 5
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
15
7
LEKTION 38 Teorigenomgång s. 43–46
27
28
16
17
18
19
20
30
31
21
FREDAG
9
10
11
6
12
13
15
16
17
18
19
20
LEKTION 53 Genomförande av debatten i resterande grupper. Lärarbedömning med hjälp av valt bedömningsverktyg
22
23
24
25
26
27
28
22
23
24
29
30
31
25
26
27
PÅSKLOV (v 12 – 13)
28
13
29
9
21
12
LEKTION 54 Skriftligt prov Celler, gener och gen-etik enligt mall i bedömningsmaterialet
LEKTION 55 T eorigenomgång, Block 4 Livsstil och hälsa, kap 14, s. 186–197 • Gruppdiskussion; t.ex. s. 252, kap 14, fråga 8
och/eller 9.
LÖRDAG
1
13
14
11
MAJ
TORSDAG
8
5
LEKTION 52 Genomförande av debatten i grupper som läraren utsett. Lärarbedömning med hjälp av valt bedömningsverktyg
8
APRIL
ONSDAG
4
SÖNDAG
LEKTION 51 Omarbeta det egna underlaget för debatten med hjälp av kamratbedömningen
LEKTION 41 Bedöm kamratens labbrapport utifrån kriterierna i valt bedömningsverktyg
TISDAG
3
LÖRDAG
LEKTION 50 Genomför kamratbedömning med hjälp av kriterierna i valt bedömningsverktyg
LEKTION 40 Skriv labbrapport; utgå från tidigare labbrapport och synpunkter på den. Lämna för kamratbedömning
MÅNDAG
7
10
SPORTLOV (v 7 – 10)
29
2
FREDAG
LEKTION 47 Teorigenomgång , kap 8, s. 60–67 • Jobba med begreppskarta
LEKTION 39 Laboration, andra halvan av klassen, samma labb som ovan
26
1
9
TORSDAG
LEKTION 46 Teorigenomgång, kap 7, s. 56–59 • Förbered frågeställning för debatt om genteknik och/eller gen-etik
LEKTION 39 Laboration, halva klassen, t.ex. i LH Block 2, Isolering av DNA från lök, s. 9
25
ONSDAG
LEKTION 49 Jobba vidare med debatten. Sammanställ argument; lämna för kamratbedömning
LEKTION 36 Diagnos – celler, gener och gen-etik
13
TISDAG
LEKTION 48 Jobba med debatten om genteknik och/eller gen-etik
LEKTION 44 Enkelt experiment; t.ex. i LH Block 2, Modellförsök i klassisk genetik, del I, s. 17 eller Kvantitativa egenskaper i
naturen, s. 13
12
MÅNDAG
LEKTION 43 Teorigenomgång, kap 5, s. 47–52
LEKTION 35 Genomgång av och reflektion över provet Energi och hållbar utveckling. Vilka provsvar var bra/dåliga och varför?
11
VECKA
LEKTION 42 ”Förbättra” den egna labbrapporten med hjälp av kamratens bedömning. Lämna in till läraren för slutbedömning
6
LEKTION 37 T eorigenomgång, Block 2 Celler, gener och gen-etik, kap 4 s. 38–42 • Titta på celler i mikroskop (förberett av
läraren), t.ex. stjärnmossa eller rödlöksceller
VECKA
16
JULLOV
53
30
49
JULLOV
4
15
LEKTION 34 Skriftligt prov Energi och hållbar utveckling
29
LEKTION 28 Begrepp och modeller 1, centrala begrepp alt. Begrepp och modeller 2
31
1
3
11
JULLOV
MÅNDAG
2
10
LEKTION 27 Teorigenomgång kap 11, s. 131–140
JANUARI
1
9
LEKTION 33 Jobba med begreppskarta över Energi och hållbar utveckling
22
HÖSTLOV
VECKA
14
51
20
26
8
LEKTION 32 ”Förbättring” av debattartikeln med hjälp av utsatta symboler; inlämning för slutbedömning
15
LEKTION 26 Teorigenomgång kap 11, s. 126–130 • Jobba med debattartikeln
48
7
50
LEKTION 31 Övningsprov på Energi och hållbar utveckling med självbedömning utifrån kriterierna i valt bedömningsverktyg
LEKTION 25 G
enomgång av och reflexion över provet Ekologi och hållbar utveckling: Vilka provsvar var ”bra” resp. ”dåliga” och
varför? • Välj frågeställning för debattartikel
LEKTION 20 Förbättra den egna labbrapporten utifrån kamratbedömningen. Lämna in till läraren för slutbedömning
26
6
LEKTION 24 Teorigenomgång, s. 115–126
25
LEKTION 19 Lämna rapporterna för kamratbedömning; gör kamratbedömningen utifrån kriterierna i valt bedömningsverktyg
44
5
LEKTION 23 Enkelt experiment, t.ex. i LH Block 3, Energiomvandlingar s. 17 (förberett av läraren)
47
LEKTION 18 Avsluta försöket, skriv färdigt projektrapporten. (Om rapporten inte blir klar, avslutas den hemma.)
19
9
46
18
LEKTION 17 Teorigenomgång, kap 13, s. 173–179 • Jobba med frågorna på s. 180–183.
43
4
LEKTION 22 Teorigenomgång, Energi och hållbar utveckling, kap 11, s. 107–114
LEKTION 16 K
olla försöksuppsättningarna; notera ev. resultat. Jobba med projektrapporten med utgångspunkt i bedömningen
av labbrapporten om Naturvetenskapligt arbetssätt.
12
3
LEKTION 21 Skriftligt prov, Ekologi och hållbar utveckling
LEKTION 15 Teorigenomgång, kap 13, s. 161–172 • Gruppdiskussion om miljövänlig teknik, alt. återvinning.
42
2
45
SÖNDAG
2
VECKA
3
JUNI
MÅNDAG
TISDAG
ONSDAG
TORSDAG
FREDAG
LÖRDAG
SÖNDAG
VECKA
1
17
MÅNDAG
TISDAG
ONSDAG
1
22
TORSDAG
FREDAG
2
LÖRDAG
3
SÖNDAG
4
5
LEKTION 71 ”Förbättra” den egna sammanställning med hjälp av kamratbedömningen
LEKTION 72 Genomför debatten i grupper som läraren utsett. Lärarbedömning med hjälp av valt bedömningsverktyg
14
4
5
6
7
8
9
10
18
2
3
4
5
6
7
8
23
6
7
8
9
10
11
12
LEKTION 64 Jobba med begreppskartor om droger
LEKTION 56 Teorigenomgång, kap 15, s. 198–208 • Frågeställning/ar att besvara i ett grupprojekt
LEKTION 73 Genomför debatten i resterande grupper. Lärarbedömning med hjälp av valt bedömningsverktyg
LEKTION 57 Teorigenomgång, kap 15, s. 209–215 • Lägg upp strukturen på projektet
15
11
12
13
14
15
19
16
17
LEKTION 58 Teorigenomgång, kap 16, s. 216–223 • Arbeta med projektet
16
18
19
20
21
22
23
25
26
27
28
29
30
LEKTION 62 ”Förbättra” projektrapporten med hjälp av lärarbedömningen. Lämna in till läraren för slutgiltig bedömning
LEKTION 63 Teorigenomgång, kap 18, s. 228–240
12
13
14
LEKTION 74 Teorigenomgång, kap 21, s. 276–283. Argument för och emot
15
24
16
17
18
19
20
21
24
23
24
25
26
27
28
13
14
15
16
22
30
31
18
19
25
26
SOMMARLOV
25
29
20
21
22
23
28
29
30
SOMMARLOV
LEKTION 69 Sammanställ information och argument inför debatten; lämna för kamratbedömning
LEKTION 70 Genomför kamratbedömning med hjälp av kriterierna i valt bedömningsverktyg
17
Vad har jag lärt mig av naturkunskapen? T.ex. övning i LH Block 1, Jag ska på resa, s. 8
22
LEKTION 67 S kriftligt prov Livsstil och hälsa
LEKTION 68 Teorigenomgång, Block 5 Sex och samlevnad, kap 20, s. 255–275; alt. läser eleverna själva hela kapitlet
Välj frågeställning för debatt om sex och relationer
LEKTION 61 Lämna in projektrapporten till läraren för bedömning med hjälp av kriterierna i valt bedömningsverktyg
17
11
LEKTION 66 Läs kap 19 på egen hand • Jobba med frågorna på s.252–253
21
LEKTION 60 Teorigenomgång, kap 17, s. 224–227 • Begrepp och modeller 1, kap 17
10
LEKTION 65 Argument för och emot; t.ex. legalisering av cannabis
20
LEKTION 59 Börja skriva projektrapporten
9
26
27
SOMMARLOV
24