Läs om följande i nya numret av LKAB:s personaltidning

Transcription

FÖR OSS SOM JOBBAR I LKAB – #4 juni 2015
125 ÅR
AV ENGAGEMANG,
NYTÄNKANDE OCH ANSVAR.
LKAB 1890-2015.
06
16
18
20
Ny panoramautbildning
Finance roll
Krossmontage
Brandstation invigd
Brandsäkert
i gruva och verk
Marcus hittar nya lösningar
Sid 12-13
raft
k
m
nsa äniemi
j
etä
maerkus PVECKOBLADET
e
n
G M sida 2 # 4 2015 1
Vad ska du göra på semestern?
DET GÅR INTE att undvika att tänka på branden i Kirunagruvan för ett år sedan. En
upplevelse som ingen av oss vill vara med om igen. Samtidigt gick räddningsarbetet
fantastiskt bra, ingen blev allvarligt skadad.
Jonas Almevall, truckförare,
Malmberget:
John Larsson, vattenbilsförare, Malmberget:
– Vila upp mig i stugan i Lansjärv, även
kallad Lanzarote.
Med gemensamma krafter styr vi LKAB
SVARAR
F
ordonsbränder är i särklass den
största risken i våra gruvor. Det gäller att uthålligt fortsätta det förebyggande brandskyddsarbetet. Arbetet med
säkerhetskulturen är grundbulten i Säkerheten först. Vi har inte råd med riskfyllda beteenden och säkerheten måste
alltid stå först på agendan, varje dag.
Fortsatt har vi många arbetsställen med
låg olycksfallsfrekvens, från dessa kan
vi lära oss varför de har så få olyckor.
Uthålligt arbete med säkerhetskulturen
och normbyggandet med LKAB:s värderingsgrund som plattform är vägen
framåt.
Tråkigt nog har vi i år fått minska pro-
duktionen i pelletsverken på grund av
rågodsbrist. En handlingsplan för rågodsförsörjningen har tagits fram i syfte
att prioritera pelletsproduktionen. Tidigare start av brytningen i Leveäniemi
kan ge det tillskott som behövs för att
inte behöva ställa verk igen under 2015.
Vi har fortsatt en fullproduktionsstrategi och god efterfrågan på våra produkter. Det bästa vi kan göra är att producera enligt plan utan störningar och
leverera rätt kvalitet i rätt tid till våra
kunder. Det stärker LKAB:s konkurrenskraft och de anställdas position i LKAB.
Ett glädjeämne är att vi under 2015 tagit
fullt ansvar för våra kostnadsbesparing-
...för den nya,
TUMMEN UPP
förenklade utrymningskartan som är
framtagen för Kirunagruvan.
Dom om villkor för
Malmberget klar
Vi går in i semesterperioden med pågå-
MALMBERGET. Tisdag den 19 maj kom mark-
Med önskan om en glad och skön sommar.
och miljödomstolens dom om slutliga villkor
för LKAB:s verksamhet i Malmberget.
– Det är i det stora hela en väl genomarbetad dom och domstolen har tagit hänsyn till
alla parter i målet, säger LKAB:s miljöchef
Linda Bjurholt.
Domslutet gäller villkor för damning, utsläpp till vatten, sprängningstider, seismisk
aktivitet, markdeformationer, buller och
vibrationer; frågor som sköts upp när verksamheten gavs tillåtlighet 2007. Villkor för
energi och kväveoxider, som också uppsköts, kom dock inte i denna dom.
– Vi har tagit del av domen som är mycket
omfattande, vilket var väntat eftersom frågorna är komplexa. Nu ska vi läsa igenom
den ordentligt, det finns några frågor vi
måste fördjupa oss i för att fullt ut se konsekvenserna för vår verksamhet, säger Linda
Bjurholt.
Bland annat finns tidsaspekter på när olika
planer och program ska vara klara som LKAB
vid en första anblick bedömer svåra att hålla.
ANDERS LINDBERG
Det bästa vi kan göra är att producera enligt plan utan störningar
och leverera rätt kvalitet i rätt tid till våra kunder.
MARKUS PETÄJÄNIEMI, PRODUKTIONSDIREKTÖR, LKAB
2 VECKOBLADET # 4 2015
– Jag har ett vikariat och ska jobba
hela sommaren.
ar och vänt kostnadsutvecklingen neråt.
Ett imponerande engagemang och ansvarstagande finns ute på arbetsplatserna. Främmande tjänster har minskat
väsentligt, vi gör allt mer av egen kraft
och kunskap. Resultaten visar att vi kan
kraftsamla i ett starkt lagarbete under
en god ledningsfilosofi med stor delaktighet för att nå besparingsmålen.
ende förhandlingar om personalreduktioner i bagaget. En situation vi helst
varit utan men vi måste ändå försöka
unna oss lite avkoppling och vila. För
alla oroliga ska poängteras att vi förhandlar om förslag och inget är beslutat
innan det förhandlats klart. Vi måste
också se möjligheter i den framtid vi
möter, hur oviss den än kan verka för
stunden. Låt oss med gemensamma
krafter styra LKAB genom en svår period
och efter regn kommer alltid sol, förr eller senare, så även den här sommaren.
– Jag ska till Gotland, köra runt lite
grann. Jag har varit
där förut, det är fint.
Sofia Sjöström, elektriker,
Malmberget:
CITATET
”I grunden handlar det om oss själva, varje
individ. Vi måste gå till roten med vårt sätt
att agera.”
HANS ENGBERG, GRUVCHEF I KIRUNA.
Hans Lövgren, tidigare avdelningschef och den som initierade projektet 2004, klippte bandet under invigningen
tillsammans med nuvarande sektionschef Mattias Ylipää.
FOTO: ERIKA LINDBLAD
Nya SAK-labb är invigt
KIRUNA. Fredagen den 22 maj invigdes LKAB:s nya
SAK-labb i Kiruna. 65 medarbetare från kvalitetsservice, forskning och utveckling har
sedan februari i år flyttat in i de nya lokalerna.
– Jag är glad att vi står här idag vid vårt toppmoderna laboratorium, jag är också glad över
att vi har en ledning som förstår vikten av god
kvalitet på LKAB:s produkter, säger Mattias
Ylipää, sektionschef kvalitetsservice i Kiruna.
Ett femtiotal medarbetare samlades utanför den
nya byggnaden för att bevittna en enklare invigningsceremoni med bandklippning och tårta.
Behovet av ett nytt SAK-labb och projektidén
initierades redan 2004, nu 11 år senare står det 3
200 kvadratmeter stora bygget klart. De fem våningarna består av provberedning och fysikaliskt
labb, robotlabb, röntgenkem, våtkemiskt labb,
miljölabb samt en våning med forskning och utveckling och en våning för metodutveckling och
underhåll.
– Det har varit en intressant resa och en utmaning. Vi har lagt stort fokus på arbetsmiljö, säger
Jonas Gisslen, projektledare, Kiruna.
FOTO: FREDRIC ALM
OMSLAG: Marcus Lindmark.
ERIKA LINDBLAD
FOTO: FREDRIC ALM
VECKOBLADET # 4 2015 3
Jenny Hagemalm och Linda Forssmark
tycker att OpEx II gör det lättare att
angripa orsaken till problem i stället för
att bara åtgärda symptomen.
FOTO: ÅSA HAAPASAARI
Förbättringsarbetet är lika viktigt som produktionen.
FOTO: FREDRIC ALM. Lilla bilden: Sten Vanhainen.
FOTO: JOSEFINE EJEMALM
LKAB Mekaniska höjer nivån med Lean
KIRUNA. Ett gediget arbete för
att minimera störningar och
reducera ledtid har burit frukt.
Hemligheten är rutiner och
standardiserade arbetssätt.
– Tillsammans påbörjade vi
Lean-arbetet eftersom vi ville
förbättra vår arbetsplats, säger Sten Vanhainen, maskinoperatör på LKAB Mekaniska.
Hos LKAB Mekaniska finns fem
hallar där maskiner, traverser
och verktyg samsas om utrymmet. Det kräver engagemang
från samtliga medarbetare för
att hålla det rent och snyggt.
– Vi upplevde att vi styrde
verksamheten lite på känsla
utan att riktigt veta. Vi slösade
bort tid på att leta verktyg och
plocka upp efter varandra. Det
gav upphov till frustration och
en massa förlorad tid, konstaterar Per Stöckel, sektionschef
vid LKAB Mekaniska.
På ledningen och medarbetarnas initiativ togs ett gemen-
375
samt krafttag för att förbättra
verksamheten. Under hösten
2014 hölls en workshop och
det blev startskottet för Leanarbetet.
– Lean handlar om att förändra tanke- och arbetssätt
samt om att ge chefer och medarbetare förutsättningar att
upptäcka och reducera slöseri i
verksamheten. Det vill säga ta
bort sådant som inte tillför värde. Att få chefer och medarbetare att växa genom sin kunskap
och kreativitet är en central
del i Lean, säger Per Stöckel.
Workshopen resulterade i en
större förståelse för Lean och
om hur allt hänger samman.
Men Lean-resan, som påbörjades för drygt ett år sedan, har
bara börjat. Det handlar om
ständiga förbättringar och om
ett kulturskifte.
– Vi arbetar med mer än produktion idag. Vi bedriver ett
kontinuerligt
förbättringsarbete och vi håller på att lära oss
att förbättringsarbete är lika
miljoner kronor uppgick LKAB:s
rörelseresultat till för första
kvartalet 2015.
viktigt som produktionen, säger Sten Vanhainen.
Lean handlar om att eliminera
slöseri, standardisera arbetet
men framförallt om att se människan. Varje medarbetare ska
tillåtas att växa och utvecklas
med uppgiften.
– Det här är en del i den personliga kompetensutvecklingen. Det har lett till en större
flexibilitet eftersom arbetsmomenten och arbetssätten inte är
personberoende. Det är vi som
har tagit fram rutinerna och
kommit överens om hur vi ska
jobba, säger Sten Vanhainen.
Trots att många förbättringar
återstår kan LKAB Mekaniska
redan nu konstatera att ledtiderna minskat samtidigt som
lönsamheten, tillgängligheten
och trivseln ökat.
–Vi har höjt vår standard och
trivseln har definitivt ökat, säger Sten Vanhainen.
50
JOSEFINE EJEMALM
år firar anrikningsverket i
Svappavaara i år samtidigt
som LKAB firar 125 år.
Ett av analysgruppens fokusområden är att undersöka vilka kvalitetsparametrar som ofta har avvikelser. FOTO: G. RÚNAR GUDMUNDSSON
Ett av analysgruppens fokusområden är
att undersöka vilka kvalitetsparametrar som ofta har avvikelser, säger Mathias Tegel, processingenjör på anriktningen i Svappavaara
FOTO: ÅSA HAAPASAARI
Från magkänsla till analys av fakta
SVAPPAVAARA. Sedan mitten
av maj går en analysgrupp till
botten med vad som skapar
störningar i produktionen. Redan efter två veckor har de sett
problem som inte varit tydliga
tidigare.
I OpEx II analyserar alla deltagare i analysgruppen mätdata
och information enligt samma
metod. Ett fokusområde är
kvalitetsavvikelser för pelletsen. Genom att analysera
dokumenterade avvikelser tas
de vanligaste kvalitetsavvikelserna fram.
– Innan vi startade analysarbetet gissade vi vad vi skulle
komma fram till i analysen.
Det blev inte riktigt som vi gissade, säger Linda Forssmark,
projektingenjör i Svappavaara.
Ett känt problem är avvikelser
från pelletsens kvalitetsvärde.
Den avvikelsen har gruppen
fått bekräftad genom sina första analyser av data över en
längre period. Däremot visade
det sig att storleken på pelletsen hade fler störningar över
tid än gruppen tidigare antagit.
– När det inte är en tillräckligt stor andel pellets som har
rätt storlek uppstår en siktavvikelse. Siktavvikelser stod ut
i dataunderlaget, säger Jenny
Hagemalm,
processingenjör
på Svappavaara pelletsverk.
Nästa steg är att analysera vi-
dare och bryta ner problem
till mindre områden. I slutet
av juni ska ett tiotal områden
presenteras för styrgruppen.
De tar beslut om vilka som ska
prioriteras för vidare arbete i
förbättringsgrupper.
– När vi sammanställer avvikelser över en längre tidsperiod får vi svart på vitt var de
finns. Prioritering blir baserat
på fakta, säger Mathias Tegel,
tillförordnad processingenjör
på anrikningen i Svappavaara.
ÅSA HAAPASAARI
Maritha Mossberg:
Vi duger
Jan Moström. FOTO: BOLIDEN
Ny vd på LKAB
Mats Magnusson, planerare, och Viktor Mikko, elektriker, testkör utbildningen. De
har båda varit med i förbättringsgruppen som har arbetat fram utbildningen.
Per Brännman, sektionschef för uppfordringen.
FOTO: JOHANNA FOGMAN
Panoramavyer från underjorden blir ny utbildning
KIRUNA. All personal som arbetar i och kring bergspel ska
utbildas med hjälp av 360graders panoramabilder med
ljud. Känslan av att vara på
plats under jord, men vid en
dator, blir nu verklighet.
En ny utbildning ska ta dig
med ner under jord. Bilderna
i utbildningsprogrammet visar
gruvmiljön i 360-graders vinkel. Uppåt, neråt och runt omkring. Utbildningssättet kallas
panorama dokumentation och
utbildningen går under namnet Säkerhet bergspel.
– Du får känslan av att vara
på plats under jord, i den verkliga gruvmiljön. Det är interaktiva panoramabilder med ljud,
säger Per Brännman, sektionschef för uppfordringen.
En förbättringsgrupp med
personal från samtliga involverade avdelningar; tekniker,
mekaniker, driftpersonal, elektriker och skyddsombud,
har tillsammans med utbildningsavdelningen arbetat
fram utbildningen under två
och ett halvt års tid.
– Det är ett gäng erfarna och
duktiga medarbetare som är
vana vid att arbeta i verksamheten. De har tillsammans
gjort ett fantastiskt jobb, säger
Per Brännman.
hela verksamheten när vi utformade utbildningen. Vi arbetar i en stor anläggning och det
är svårt att veta vad alla jobbar
med. Vi fick en aha-upplevelse
efter varje planeringsmöte när
vi träffade alla yrkesgrupper,
säger Viktor Mikko, elektriker.
en
problemkartläggning där hinder för att arbeta säkert i bergspelen specificerades. De generella problemen visade sig
handla om kommunikation,
personligt ansvar, planering
och överlämnande.
– Vi har två stora anläggningar som är sammankopplade via fördelningsnivåer, sju
CA-spel och fem etagespel, säger Per Brännman.
Det behövs inte några förkunskaper för att klara av utbildningen. Efter varje kapitel
kommer ett antal kontrollfrågor. Sluttestet består av frågor.
Nu är utbildningen klar och
redo att slussas ut till alla som
arbetar i och kring bergspel,
såväl LKAB-anställda som entreprenörer. Utbildningen ska
sedan göras om vart tredje år
för att hålla sig uppdaterad.
– En säkerhetsutbildning
krävs för alla, oavsett förkunskaper. Vi har några enkla rutiner: blockera, bryt och lås,
kommunicera det du tänkt
göra och det du avslutat. Reglerna finns, nu ska utbildningen
visa hur de används, säger Per
Brännman.
Arbetsgruppen tog fram
De längre etagespelen kombinerat med generationsväxlingar och personalökningar resulterade i att en ny utbildning för
arbete i fjärrstyrd anläggning
var nödvändig ur ett säkerhetsperspektiv.
– Det var viktigt att se till
JOHANNA FOGMAN
LKAB. LKAB:s styrelse har beslutat
att utse Jan Moström till ny vd och
koncernchef för LKAB. Jan Moström
kommer närmast från rollen som produktionsdirektör för Bolidens gruvverksamhet och har lång erfarenhet
från ledande befattningar i gruvbranschen.
LKAB möter en starkt förändrad marknad vilket kräver en delvis annan ledarprofil, med ökat fokus på kostnadseffektivitet och produktivitet. Jan Moström
har en lång och gedigen erfarenhet från
olika ledande befattningar inom gruvindustrin och är utbildad bergskoleingenjör.
– Vi har under de senaste åren genomfört stora investeringar i nya gruvor, logistik och nya huvudnivåer i underjordsgruvorna. Detta för att öka vår
leveransförmåga till LKAB:s kunder. Det
är ett helt nytt marknadsläge vilket ställer nya krav oss. Fokus framåt handlar
om konsolidering och att skapa stabilitet i processer och leveranser, säger
Sten Jakobsson, LKAB:s styrelseordförande.
Detta innebär att nuvarande vd och
koncernchef Lars-Eric Aaro lämnar företaget.
– Lars-Eric har varit starkt personligen engagerad i att driva LKAB:s tillväxtprogram och de nya dagbrottsgruvorna.
Styrelsen är tacksam för det arbete som
Lars-Eric Aaro har gjort för företaget.
LKAB är idag ett större och starkare företag som har goda förutsättningar att
möta de utmaningar vi står inför, säger
Sten Jakobsson.
Jan Moström tillträder som vd den 15
september och fram till dess finns LarsEric Aaro kvar i sin roll.
S
äg något snällt till varandra!
Spara inte på de vänliga orden tills den dag vi inte längre
finns i den här världen. Det är nu jag
och du behöver uppmuntran, stöd
och respekt. Alla har ett behov av att
känna sig behövda, omtyckta och bekräftade. Det finns ett norskt uttryck
för motsatsen till att baktala någon,
framtala, att lovorda och framhålla
en människa. Handen på hjärtat –
visst är vi ”duktigare” på att tala illa
om någon, att föra elakt skvaller vidare, det tycks enklare på något vis.
Vi har inte så lätt att vare sig ge eller
ta emot komplimanger.
Vi ska tro att vi är något, vi ska tro
att vi duger och vi ska tro att någon
bryr sig om oss. När vi känner så är
det lättare att både ta emot och ge
beröm och uppskattning till våra
medmänniskor, hemma eller på jobbet. Det behövs så lite för att dagen
ska kännas som en riktig toppendag.
Nu stundar ledighet och semester för
många av oss. Kanske vill vi hinna i
kapp med det vi inte har tid med under övriga året. Försök att släppa kraven, unna dig något fint, bry dig om
dig själv. Det förtjänar du! Gör bara
det du vill göra. Då fordras det att du
till dig själv uttrycker en vilja istället
för alla dessa ”måsten” som tär på
glädjen och lusten. Att jonglera med
ord och hur du säger saker har betydelse för ditt sätt att tänka.
Försök
fånga
guldkornen
Lev i vardagen också. Försök fånga
upp guldkornen. Det kan vara en
kopp kaffe på kvällen med en lyxig
chokladpralin. Eller en skogspromenad i regnet. Du väljer själv var och
hur du hittar dina guldkorn. Och säg
något snällt till varandra – varje dag.
Jag ska öva på allt.
Lev väl och ha en fin sommar, gör det
bästa av varje dag – oavsett om solen
lyser eller regnet strilar!
ANDERS LINDBERG
Brandförebyggande
åtgärder skapar
trygghet under jord
– NU SKA GRUVAN BLI ÄNNU SÄKRARE
Katarina Holmgren, ekonomidirektör på LKAB. FOTO: FREDRIC ALM
Personalneddragningar nödvändiga
LKAB. LKAB måste klara lönsamheten när järnmalmspriset
sjunker och överutbudet på
marknaden är stort.
– Det är anledningen till att
vi nu arbetar med kostnadssänkande åtgärder och personalneddragningar, säger ekonomidirektör Katarina Holmgren.
LKAB måste generera positiva
resultat för att kunna betala
samhällsomvandlingarna,
som är en förutsättning för
fortsatt brytning, och framtida
investeringar.
Marknaden förutspår att priset
de närmsta tre åren kommer
att ligga på samma nivåer som
nu eller lägre, kring 50 dollar
per ton. Kombinationen av
inbromsning av ekonomin i
Kina, en global stålmarknad
med kraftig överkapacitet och
järnmalmsproducenter
som
775
fortsätter att trycka ut volymer
och skapar överutbud på
marknaden, gör att det är svårt
att förutse vart priset tar vägen.
– För LKAB:s del slår det låga
järnmalmspriset
direkt
på
rörelseresultatet och kassaflödet.
Med ett genomsnittligt spotpris
för första kvartalet på 62
dollar per ton uppgick LKAB:s
rörelseresultat till 375 miljoner
kronor, vilket är 80 procent
lägre än första kvartalet 2014.
Det operativa kassaflödet för
kvartalet var 86 procent lägre
än föregående år, säger Katarina
Holmgren, ekonomidirektör på
LKAB.
Det råder även ett överutbud av
järnmalm på världsmarknaden.
Överutbudet de närmaste åren
beräknas till drygt 100 miljoner ton per år. För att möta de
nya marknadsförutsättningar-
meter under jord i
Kirunagruvan finns en
fordonstvätt.
na arbetar LKAB med åtgärder
för en störningsfri produktion
samt med kostnadssänkande
åtgärder. Bland annat pågår
processen med att genomföra
personalneddragningar motsvarande 400 tjänster. De fackliga
förhandlingarna inleddes den
11 maj. – LKAB har haft ett antal
förhandlingstillfällen med de
fackliga representanterna. Vår bedömning är att den pågående
förhandlingen fortsätter en bit
in i juni månad. Under de senaste veckorna har även medarbetare inom flertalet enheter informerats om föreslagna
organisatoriska förändringar,
säger Carina Martinsson, personalchef på produktion och
logistik-enheten.
104
TINA BENSON
KIRUNA. En brand sprids snabbt och kan
leda till svåra situationer. Den vanligaste
brandorsaken i LKAB:s underjordsgruvor
är överhettade fordon. Nu tar LKAB ett
kraftomtag för att öka brandsäkerheten.
år, så länge har LKAB:s brandoch räddningstjänst funnits i
Malmberget.
FOTO: FREDRIC ALM
Konsekvenserna av
en utvecklad brand
i gruvan kan bli
allvarliga.
Vi har blivit bättre
på att tänka över
vår egen situation
Tänk på följande:
• Brandbesiktning/
avgastest ska utfö-
ras enligt schema och fordonen ska hållas hela och rena. Det är också viktigt att tvätta av motorutrymmet med jämna mellan-
rum.
Jonny Snell har i samråd med kollegorna
arbetat fram en ny utrymningskarta för
gruvan.
FOTO: JOHANNA FOGMAN
Utökning av antalet infoskärmar har lyfts till skyddskommittén.
FOTO: FREDRIC ALM
Brandbesiktning och avgastest ska utföras regelbundet. Hela och rena fordon Så här ska en flykthuva sitta.
är viktigt.
FOTO: FREDRIC ALM
På nivå 775 meter under jord finns en fordonstvätt. FOTO: FREDRIC ALM
Hans Engberg, Hans Engberg, gruvchef i
Kiruna. FOTO: FREDRIC ALM
– Vad många inte tänker på är
att köra med rätt växel på väg
nedåt i snedbanorna. Vi ska i
princip ha så låg växel att bromsarna bara behöver användas
undantagsvis. Om för hög växel
används kommer bromsarna
att överhettas, det innebär ökad
brandrisk, säger Hans Engberg,
gruvchef i Kiruna.
Bristande kunskap vad gäller
körteknik är ett faktum och en
omfattande förarutbildning för
alla har diskuterats.
Jonny Snell, samordnare för
kvalitet, miljö och arbetsmiljö,
arbetar tätt ihop med huvudskyddsombud,
företagshälsovård och avdelningen för produktion infrastruktur brand
besiktning bevakning (PIB).
– Efter fordonsbranden i Kirunagruvan sommaren 2014 gjorde vi en inventering av gruvans
räddningskammare och räddningsrum. Räddningsrummen
delningen har vi gått igenom status
på de nuvarande samt presenterat
och lämnat förslag på ett nytt räddningsrum på 814-metersnivån, säger
Jonny Snell.
För att enklare förstå gruvan och
dess uppbyggnad har en ny utrymningskarta tagits fram som ligger för
beslut hos ledningen.
– Den tidigare utrymningskartan
upplevdes svår att tyda för en medarbetare som inte kan gruvan, och då
funderade jag på en förbättrad och
förenklad version, säger Jonny Snell.
Inspirerad av primärventilationskartan från avdelningen för styrd
ventilation under jord har Jonny
Snell tillsammans med huvudskyddsombudet, produktion infrastruktur
brand besiktning bevakning (PIB),
arbetsmiljöutvecklaren från företagshälsan och KMA-samordnaren för
produktion norra anläggning (PNA)
arbetat fram ett underlag för den nya
utrymningsplanen.
Denna ska fungera som en lat-
hund som visar utrymningsvägar och
räddningskammare/rum,
information om LKAB:s utrymningsstrategi,
larmnummer samt vart hjärtstartare
finns placerade. På baksidan finns
adresser till de olika platserna för
räddningskammare.
i gruvan är bland det viktigaste
skyddet en medarbetare kan
ha. En brand i en gruva är det
allvarligaste som kan inträffa,
näst efter bergutfall, säger Jonny Snell.
Idag finns det tre räddnings-
rum i Kirunagruvan som rymmer allt från 40 till 250 personer. Det senare antalet är ett
helt räddningsskepp som innefattar bland annat kontor och
gruvstaben, och är placerad i de
nya verkstäderna på nivå 1365.
Utöver räddningsrummen finns
29 räddningskammare utplacerade i gruvan.
– Medarbetarna har ställt sig
frågan vad som händer om vi
bara har en väg ut. Jag gjorde
då en inventering där jag undersökte hur många instängda
vägar, så kallade blinda nivåer,
det finns, säger Jonny Snell.
Resultatet i Kirunagruvan är
19 stycken. Det kommer att placeras en räddningskammare på
varje blind nivå.
– En av åtgärderna efter lastbilsbranden sommaren 2014
blev just att investera i fler räddningskammare, sju till att börja
med. Dessa kommer enligt en
prioriteringsordning att placeras på de nivåerna där vi har service- och underhållspersonal.
Sedan ska vi inventera behovet
på nytt för att se om det behövs
ytterligare räddningskammare,
säger Jonny Snell.
I ett räddningsrum ryms fler
personer och undsättningstiden
är längre vilket i sin tur innebär
att du sitter säkert under en
längre tid.
– Om vi har möjligheten att
göra räddningsrum är det att föredra. Tillsammans med huvudskyddsombud, företagshälsan
och brandoch besiktningsav-
LKAB har genomgått en lång resa
sedan starten av Säkerheten först år
2006.
– Vi har blivit mycket bättre på att
tänka över vår egen situation. Personalen är mer riskmedvetna idag, säger Jonny Snell.
Sedan branden förra sommaren
har samverkan mellan LKAB, räddningstjänsten och polismyndigheten
också blivit bättre. Idag talar alla
samma språk, rollerna har klargjorts.
– I grunden handlar det om oss
själva, varje individ. Vi måste gå till
roten med vårt sätt att agera, säger
Hans Engberg.
•Brandsläckare ska kontrolleras vad avser besiktnings-
datum och tryck i behållaren. Ta lös och luckra upp pulvret med jämna mellanrum.
•Det ska finnas minst lika många flykthuvor i bilen som antalet sittplatser.
•Kör utrymningsvä-
garna med jämna mellanrum. Det är varje medarbetares skyldighet att
känna till dessa!
•Lämna alltid nyck-
larna i tändnings-
låset när du parke-
rar bilen under jord.
Bilen ska vara möj-
lig att flytta vid behov.
•Vid en brand, bege dig alltid nedåt i gruvan. Följ inte vägen ut genom
gruvan då röken vandrar uppåt.
ANSVAR
JOHANNA FOGMAN
MARCUS SKAPAR
BRANDSÄKERHET I GRUVA OCH VERK
KIRUNA. Marcus Lindmark är expert på risker i allmänhet och bränder i synnerhet. Till vardags jobbar han för personalens säkerhet där nya brandlösningar
för gruva och verk ligger i fokus. Marcus är en envis, driven och öppensinnad
brandingenjör.
1slutat
– Några månader innan jag hade av- 3 – Jag får uppleva och se stora demin brandingenjörsutbildning
lar av företaget, från gruva till hamn.
Hur hamnade du på LKAB?
vad är det bästa med ditt jobb?
på Luleå tekniska universitet
Det är väldigt lärorikt att få ta
blev jag kontaktad av dåvadel av hela processen och få
rande produktionschefen
en förståelse för de olika
för LKAB:s räddningsverksamheterna. Det är
tjänst i Kiruna. Han hade
en komplex arbetsmiljö
Jag får tänka lite
fått reda på att jag hade
och det gäller att tänka
kopplingar till Kiruna
till i en industri, särskilt
utanför ramarna,
och undrade om jag kuni en gruva. Standardlösoch det gillar jag
de tänka mig att flytta
ningar som vanligtvis anhem igen och jobba för
vänds inom brandskydd är
LKAB. Jag tog mig en fundekanske inte alltid rätt. Jag får
rare, då jag bodde i Luleå och
tänka lite utanför ramarna, och
ännu inte hade planerat för framtidet gillar jag.
den. LKAB är en intressant industri och
Vad tycker du om LKAB som ardärför lockade jobbet. Här är jag nu,
betsgivare?
anställd sedan maj 2012.
– LKAB är en bra arbetsgivare med
Vilka är dina arbetsuppgifter idag?
många fina privilegier och arbetsvill– Jag jobbar främst med förebyg- kor. Jag trivs med mitt jobb.
gande brandskydd. Huvuduppgiften är
Vad betyder ENA för dig?
att se till att personalen har möjlighet
– Nya lösningar föds genom att vara
att undsätta sig vid en brand på ett säkreativ
och produktiv på ett nytänkankert sätt innan kritiska förhållanden
uppstår. Produktionen ska inte heller de sätt. Min roll föder automatiskt ett
påverkas vid en eventuell brand. Det ansvar och utan ett engagemang kan
gäller att hitta de bästa byggnadstek- jag inte påverka möjligheten till en
niska lösningarna som kan säkerställa brandsäker gruva och arbetsmiljö.
brandsäkerhet och de bästa tekniska
Hur ser dina framtidsdrömmar ut?
hjälpmedlen för det, exempelvis rädd– I framtiden ser jag gärna att jag
ningsrum, räddningskammare och oli- jobbar än mer mot övergripande riskka släcksystem. Vi projekterar för olika hantering och inte enbart med fokuslösningar som ska överensstämma med området brand.
bland annat LKAB:s brandskyddshandbok, LKAB:s riskhanteringshandbok,
Boverkets byggregler, lagen om skydd
mot olyckor och lagen om brandfarliga
JOHANNA FOGMAN
och explosiva varor.
4
2
5
6
Namn: Marcus
Lindmark.
Ålder: 32 år.
Bor: Kiruna.
Yrke: Brandingenjör.
Utbildning: Två
år på affärsjuristprogrammet
i Jönköping
och därefter
brandingenjörsprogrammet på
Luleå tekniska
universitet.
Anställd inom
LKAB sedan:
Maj 2012.
Fritidsintressen: Träning,
resor, god mat
och dryck.
Bästa
egenskaper:
Envis.
Sämsta
egenskaper:
Envis.
NYTÄNKANDE
VECKOBLADETFOTO:
# 4 FREDRIC
2015 13ALM
Kassan får aldrig sina
LULEÅ. Treasury, en avdelning
under enheten Finance, jobbar för att hantera LKAB:s omvärldsrisker.
– Vårt uppdrag är att säkerställa LKAB:s förmåga att
möta kommande utgifter. Kassan får aldrig sina, säger Per
Lindqvist, chef för Treasury.
Det har knappast undgått någon
att järnmalmspriset har sjunkit
– och det rejält. Prisfallet har
dock motverkats eftersom kronan samtidigt har blivit svagare.
– Vi får fler kronor för varje
dollar, vilket är positivt eftersom cirka 90 procent av LKAB:s
utgifter betalas i kronor, säger
Per Lindqvist.
Ett sätt att göra LKAB mindre
utsatt är att göra säkringar av
framtida kassaflöden, tillexem
pel säkringar av dollar och järnmalmspris.
– Säkringar kan jämföras med
fast ränta. Har du tight ekonomi
kanske du väljer att låna med
fast ränta, har du stora marginaler fungerar det att låna med rörlig ränta, förklarar Per Lindqvist.
Baspriset för järnmalm fastställs dagligen av Platts*.
En järnmalmssäkring kallas
för järnmalmsswap. Det kan gå
ut på att en bank gifter ihop en
järnmalmsproducents intresse
att säkra försäljningspriset med
ett stålverks intresse att säkra
inköpspriset.
Även dollarkursen kan säkras.
Oftast står en bank på andra sidan och ett kontrakt som kallas
valutatermin sluts.
– Styrelsens krav är att ett antal procent av intjänade dollar
varje månad ska vara säkrade.
Vi försöker göra det så effektivt och billigt som möjligt,
säger han.
Säkringarna av järnmalm, valuta och energi (el) ger ett säkrare kassaflöde och skapar ett
bättre planeringsunderlag för
koncernledning och styrelse.
– Det underlättar planeringen
av
investeringsutbetalningar
och samhällsomvandlingsutbetalningar. Vi ser till att ta reda
på vad vi har att röra oss med i
framtiden och ser till att vi klarar av våra åtaganden. Det är en
bonus om vi tjänar pengar på
det, säger han.
Nästa steg för Treasury för
att optimera koncernens penningflöde är att samordna inoch utgående valutor i ett cash
management-program.
– Vi ska se till att pengarna
ger avkastning och att de hanteras på rätt sätt, säger Per Lindqvist.
KAJSA LINDMARK
Jonas Uddenberg framför det nya förtöjningssystemet i Narviks hamn som förtöjer båtarna med hjälp av vakuum.
FOTO: ANETT DALLAGER. Lilla bilden: Johan Häggroth, avdelningschef. FOTO: JOHANNA FOGMAN
De håller i slantarna
LKAB. Controller räknas till en
av de vanligaste titlarna bland
ekonomer. Men vad innebär
rollen egentligen och hur kan
controllers bidra till en bättre
verksamhet och förbättringar
på LKAB?
Per Lindqvist, chef för Treasury.
FOTO: KAJSA LINDMARK
* Platts: Platts bedömer det dagliga transaktionsvärdet av sjöburen järnmalm med 62-procentig järnhalt (IODEX)
som säljs på spotmarknaden och levereras till Kina, priset inkluderar även frakt. Kvaliteten 62 procent järnhalt är
normgivande, Platts och andra oberoende informationsleverantörer bedömer en rad andra kvaliteter och produkter,
till exempel fines med järninnehåll i intervallet 52 procent-65 procent. Bedömningarna fungerar som riktmärken vid
prissättning av specifika leveranser. För pellets tillkommer en pelletspremie.
– Vi säkerställer att nyckelpersoner fattar beslut på rätt ekonomiska grunder, det vill säga
att de aktiviteter som verksamheten planerar att genomföra
är rätt värderade. Det har stor
betydelse för LKAB:s framtid,
säger Johan Häggroth, avdelningschef för verksamhetscontrollers på LKAB.
En controller arbetar som
en länk mellan ekonomiavdelningen och ledningen med
inriktning på verksamhetsstyrning.
– Vi förser beslutsfattare med
den ekonomiska information
och riktlinjer de behöver inför
budgetering, prognoser och investeringsbeslut. Andra uppgifter är att stödja verksamheten i
verksamhetsplanering, målned-
brytning, nyckeltal och uppföljning, säger Johan Häggroth.
LKAB behöver spara pengar
och det är viktigt med kontroll
på kostnaderna. Nytt för i år
är att man infört ett mer systematiskt arbetssätt med öppna
träffar tillsammans med verksamheten för att diskutera det
ekonomiska läget, fakturafrågor
och månadsutfall.
Vi hjälper till
med beslutsunderlag för kostnadsreduktion
Det hålls också ett internt utbildningsprogram med syfte att
öka verksamhetens kunskaper
om grundläggande ekonomi,
verksamhetsstyrning och investeringsprocessen.
Jonas Uddenberg arbetar som
investeringscontroller i Narvik.
LKAB investerar närmare två
miljarder kronor i nytt trans-
portsystem från malmlager till
skeppslastare i Narviks hamn.
När investeringsprojektet står
klart kommer utskeppningskapaciteten från Narvik att öka
från dagens drygt 20 miljoner
ton till närmare 30 miljoner ton.
– Jag stöttar projektledarna i
ekonomiska frågor och i verksamhetsstyrning, samt håller
koll på att projekten flyter på
enligt LKAB:s rutiner och riktlinjer, säger Jonas Uddenberg.
Han beskriver hur en controller kan hjälpa LKAB att vara ett
kostnadseffektivt företag.
– En controller ser till att arbetet sker enhetligt och att det
är ordning och reda i pågående
projekt, vilket i sin tur bidrar
till effektiva processer. Alla avdelningar kan vända sig till sin
controller och låta oss hjälpa till
med det dagliga ekonomiarbetet. Det leder till ett kostnadsmedvetet LKAB, säger Jonas Uddenberg.
ERIKA LINDBLAD
Ekonomisk
kompetens
LKAB. Alla stödfunktioner
ska arbeta så effektivt som
möjligt för att stötta kärnverksamheten på bästa
sätt. En projektgrupp har
under våren tittat närmare
på om det skulle gå att samordna LKAB:s ekonomiska
funktioner i ett så kallat Business support center.
Per Hedin, avdelningschef på Finance
redovisning.
FOTO: TINA BENSON
Minskat flöde
av fakturor
LKAB. Kravet på att sänka
kostnaderna inom LKAB ger
resultat på många håll i verksamheten. I höstas konstaterade avdelningen Finance
redovisning att antalet leverantörsfakturor börjat minska, vilket är ett trendbrott.
– Från 2010 har antalet leverantörsfakturor stadigt ökat och
nådde i höstas omkring 144 000
fakturor i årstakt. I september
såg vi att det hände något. Nu
minskar istället inflödet av leverantörsfakturor. Det tolkar vi
som att bolagets kostnadsbesparingar börjar ge effekt, säger Per
Hedin, avdelningschef på Finance redovisning.
På Finance redovisning sköts
bland annat redovisning för
moderbolaget och för några av
LKAB:s dotterbolag. En av avdelningens viktigaste uppgifter att
granska, matcha och betala bolagets leverantörsfakturor. I dagsläget hanteras omkring 138 000
leverantörsfakturor i årstakt.
TINA BENSON
Karin Winsa Hopgood, en av fem medarbetare på Strategisk Control.
FOTO: KAJSA LINDMARK
Finance blickar framåt
LKAB. Strategisk control ska
se till att LKAB når ägarens finansiella mål och att målen blir
tydliga för verksamheten. Karin
Winsa Hopgood är en av fem
medarbetare som dagligen jobbar med detta.
Varför är Strategisk Control en
viktig funktion inom LKAB?
– Förenklat skulle man kunna
säga att vi tar fram långsiktiga finansiella prognoser och bereder
beslutsunderlag till koncernledning och styrelse. Med hjälp av
dessa kan ledningen sedan fatta
strategiska beslut om hur LKAB
ska styras så att vi fortsätter vara
ett lönsamt företag som når ägarens finansiella mål.
LKAB:s ägare svenska staten
har alltså satt upp ett antal finansiella mål som ska uppfyllas. Varför?
– Alla bolagsägare ställer krav
på sin verksamhet. Målen sätts
utifrån den risk man anser att
investeringen i bolaget medför.
Våra finansiella mål ska vara utformade så att det säkerställs att
bolaget är konkurrenskraftigt
och skapar värde för ägaren. Till
exempel vill staten att LKAB har
en rimlig skuldsättningsnivå. Ett
annat krav är att staten får en
viss procent i utdelning varje år.
Både verksamhets- och strategisk
control ska se till att de finansiella målen förankras och blir tydliga för verksamheten. Detta görs
främst i budgetprocessen.
Vad är långsiktiga finansiella
prognoser?
– Strategisk control sammanställer hur den ekonomiska utvecklingen för koncernen kommer att se ut på längre sikt, ofta
fem år framåt. För att göra analyserna hämtar vi information från
andra avdelningar, främst från
marknadsavdelingen och produktionsplaneringen. Omvärlds-
faktorer som järnmalmspris måste vägas in, liksom kommande
investeringar och hur mycket
järnmalm som vi beräknar kommer att produceras i våra gruvor.
Med de finansiella prognoserna
som grund blir det möjligt för
ledning och styrelse att fatta beslut idag för att uppnå önskat utfall på längre sikt.
Idag är koncernens ekonomiska funktioner utspridda
på flera olika avdelningar och
bolag. Både moderbolaget
och flera av dotterbolagen
har till exempel resurser som
arbetar med ekonomi och redovisning, men på olika sätt
och i olika IT-system.
– I projektet har vi sett
att vi behöver standardisera
våra arbetssätt inom koncernen för att på det viset nyttja
resurserna mer effektivt. På
sikt bör vi också utveckla
och samordna våra IT-system inom ekonomi. Allt det
här skulle sammantaget ge
ett bättre verksamhetsstöd
och höjd servicenivå till en
lägre kostnad, säger Johan
Häggroth,
avdelningschef
för verksamhetscontrollers
på LKAB.
Ett inledande arbete har fo-
kuserat på fakturering. Nu
pågår ett fördjupat arbete för
att kartlägga processer och se
över processdokumentation.
Ytterligare områden som ska
analyseras i projektet är bokslut, budget och prognoser.
TINA BENSON
Vad är det roligaste med jobbet?
– Att arbetet är så varierande
och utmanande, och att jag får
samarbeta med människor inom
många olika discipliner inom
LKAB. Det är mycket lärorikt.
TINA BENSON
NYTÄNKANDE
Siw Nilsson, tillredare i Malmberget, jobbar med att kartlägga sin arbetsplats. FOTO: FREDRIC ALM
Strukturerad samordnare
FOTO: JOSEFINE EJEMALM
Krossmontage i Mertainen
SVAPPAVAARA. Mertainen rustas för produktionsstart. En
viktig kugge i hjulet är krossanläggningen som är navet i
maskineriet.
– I november startar vi provkörningar och i januari nästa år
ska krossen vara i produktion,
säger Jan-Ivan Johansson, avdelningschef vid tillväxtprojekt på LKAB.
Primärkrossen, som har en ka-
pacitet på 3 400 ton per timme,
krossar cirka en meter stora
fraktioner innan det är dags för
nästa steg, sekundärkrossning.
– Från primärkrossen transporteras materialet vidare till ett
mellanlager, till sekundärkrossning och vidare till tertiärkrossning. Rågodset magnetsepareras
från en järnhalt på 41 procent
upp till 57 procent i anrikningsrågodset, säger Jan-Ivan Johansson.
Det är gruvutrustningsjätten
Citic som levererat primärkrossen.
– Vi bygger första steget av
krossningsanläggningen fram
till mellanlagret. Vi påbörjade arbetet i april och i november hoppas vi kunna trycka på ”play”,
säger Mikael Jonasson, produktionschef på LKAB Mekaniska.
Montaget av primärkrossen består av flera moment. Just nu
pågår ett intensivt svetsningsarbete med att sammanfoga den
3 000 ton tunga stålkonstruktionen.
– Mindre delar svetsas ihop
till större delar. Det handlar
bland annat om 2 400 meter
svetsfog som ska svetsas och
20 000 skruvar som ska på plats,
säger Mikael Jonasson.
Om ett par veckor är det dags
att lyfta hela konstruktionen på
plats.
– Arbetet flyter på bra och vi
ligger bra till i planeringen. Särskilt glädjande är att vi inte har
haft några olyckor eller tillbud,
så ska det fortsätta. Vi har ett
jättestort fokus på arbetsmiljö
och diskuterar det dagligen, säger Mikel Jonasson.
JOSEFINE EJEMALM
PSA i Malmberget har börjat
bygga upp sin del av verksamhetssystemet. Siw Nilsson fick
uppdraget att gå igenom PSA:s
verksamhet när en skadad axel
hindrade henne att utföra sitt
ordinarie arbete. Hennes tanke
har från början varit att göra
innehållet så användarvänligt
som möjligt.
– Jag använder mig mycket
av bilder, flödesscheman och tabeller. Jag tror att det kan skapa
ett större intresse och en större
nyfikenhet kring systemet hos
mina medarbetare och jag har
redan fått en del frågor om var
man hittar bilderna på olika arbetsmoment, säger Siw Nilsson.
Beskrivningar, manualer, instruktioner och rutiner, allt ska
skapas på ett strukturerat sätt.
– Vi arbetar med att stegvis
förbättra våra processbeskrivningar och är noga med att det
inte får bli några önskebeskrivningar. De ska beskriva verkligheten, säger Siw Nilsson.
Det är viktigt med samsyn.
Därför har PSA börjat skriva ut
rutinerna på papper för att använda i kommunikationen med
MEDIAFRAMSKARVNING
entreprenörer, till exempel i
diskussioner om hur arbetet ska
utföras.
Siw Nilsson är som samordna-
re ansvarig för att skriva utkast,
kontakta berörda, ibland flera
olika sektioner och organisationer, leda möten, korrigera
ändringar och slutligen när dokumentet är godkänt, publicera
det. En stor del av arbetet handlar om att prata med berörda,
över organisationsgränserna.
Det är verksamhetschefen
och processägaren som ansvarar för den egna styrningen av
verksamheten och ansvarar
därmed också för att innehållet i systemet är uppdaterat och
korrekt.
KAJSA LINDMARK
ÖPPNINGSBORRA/
RASBORRA
UPPFÖLJNING
FÄRDIGSTÄLLA
PRODUKTIONSOMRÅDE
FÄRDIGT
PRODUKTIONSOMRÅDE
MÅL
En viktig pusselbit för produktionen i Mertainen är snart på
plats. Det handlar om en ny
kross- och sovringsanläggning
som garanterar en produktion
på tio miljoner ton malm per år.
– Montage av primärkrossen
sker på plats av LKAB Mekaniska, säger Jan-Ivan Johansson.
primär- sekundär- och tertiärkross. Det innebär att materialet krossas i tre steg, till en fraktion på 10 millimeter, innan
magnetseparering sker. Slutli-
gen fraktas anrikningsrågodset
vidare till anrikningsverket i
Svappavaara för förädling.
START
Jan-Ivan Johansson och Patrik Kansa.
MALMBERGET. LKAB:s verksamhetssystem har varit i drift i
drygt ett år. Systemet ska verka som ett stöd för samtliga
LKAB-anställda i det dagliga
arbetet. 358 kontaktpersoner
har utbildats. En av dem är Siw
Nilsson, tillredare på avdelningen produktion södra anläggning, PSA.
UPPFÖLJNING - ÖPPNINGSOCH RASBORRNING
LKAB:s verksamhetssystem.
- Alla kan vara med, säger Henrik Lyngmark,
LKAB:s räddningstjänst.
Sten-Erik Larsson, mekaniker och Mats Jonsson, brandbefäl.
FOTO: MARITHA MOSSBERG
Snabbare på plats
Gruppbild: Sten-Erik Larsson mekaniker, Peter Åhl brandbefäl, Juha Alamattila brandbefäl, Anders Ljngdahl mekaniker,
Emrik Forssén mekaniker, Andreas Martinsson mekaniker, Tomas Bjölmsjö lastmaskiner och Mats Jonsson brandbefäl.
MALMBERGET. En räddningsbil har stationerats på 1 250metersnivån i Malmberget.
Verkstadspersonal utbildas i
brandbekämpning. För nu ska
brandsläckning även kunna
påbörjas underifrån innan
LKAB:s räddningstjänst når
fram.
– Då täcker vi upp en stor del
av dygnet med folk på plats
under jord och vi är snabbt på
plats, säger Peter Åhl, produktionschef brand.
en räddningskammare med
luft för fem personer. Från
brandstationen i Vitåfors tar
det minst 20-25 minuter att
komma ned med en räddningsstyrka. Nu kortas insatstiden
avsevärt.
Idag är det tolv personer som
valt att genomföra utbildningen i att vara först på plats vid
en händelse.
– Det bästa vore att alla som
jobbar på de fasta anläggningarna skulle utbildas för att hjäl-
I första hand handlar det om att
göra avspärrningar och en första bedömning av läget. Utbildning pågår av tolv verkstadsarbetare på 1250. För alla känns
det som en självklarhet att utbilda sig i att vara först på plats
vid en brand eller olycka.
– Det handlar om vår egen
och andras säkerhet. Vi är långt
ner nu och det tar en god stund
att ta sig hit, säger Andreas
Martinsson, mekaniker lastmaskinsverkstaden.
– Ju fler händer och mer kunskap som finns att tillgå är alltid
en fördel, säger Mats Jonsson,
brandbefäl.
– Det känns säkrare för oss
själva, ger trygghet. Vi har nytta
av kunskaperna även utanför
jobbet, säger Sten-Erik Larsson,
mekaniker tillredningsverkstaden.
Brandbilen är utrustad med
6 000 liter vatten och 400 liter
skum och fungerar också som
FOTO: MARITHA MOSSBERG
pa till vid en händelse, säger
Peter Åhl.
– Vi får en bra utbildning. Lite
extra i lönekuvertet är inget
skäl. Det är min och andras säkerhet det handlar om, säger
Anders Ljungdahl, mekaniker
1 250-tillredningen.
Antalet fordonsbränder under
jord har ökat. Därför sätts fokus
på kontroll av fordon efter läckage eller annat som kan tänkas
bli en brandorsak. Ytterligare
en fördel med att verkstadspersonal utbildas är att då finns
mer fokus på kontroll av fordonen de får hand om.
Henrik Lyngmark är brandbefäl på LKAB och utbildar ny
räddningspersonal.
– De som utbildas nu är så
taggade. Det finns inget som
hindrar att alla under jord, som
arbetar på centrala anläggningar eller kontor, är med i brandstyrkan, säger han.
MARITHA MOSSBERG
Hästdragen industribrandkår
MALMBERGET. Under 104
år har LKAB:s brandoch
räddningstjänst
funnits i Malmberget.
Sedan 1911 har bränder
släckts och liv räddats.
Det är en av Sveriges
allra äldsta industribrandkårer.
– Den stora fördelen med
en egen räddningstjänst
är att vi hittar på industriområdet och i gruvan under jord, säger Peter Åhl.
Från 1958 till 1976 hade
LKAB även ansvar för all
brandsläckning i samhällena Malmberget och
Koskullskulle.. Därefter
har räddningstjänsten
enbart varit en industribrandkår som samarbetar med den kommunal
räddningstjänsten. Från
början var det hästar
som drog vagnarna med
brandmän och vatten.
Nu finns tre brandbilar och totalt 27 brand-
män, varav fyra på heltid. Resten av styrkan
har sitt ordinarie arbete
på någon annan plats på
LKAB. Men när larmet
går finns de första på
plats inom några minuter. Förutom att rycka ut
vid bränder och andra
akuta händelser arbetar
LKAB:s räddningstjänst
med kontroller, utbildning och förebyggande
arbete.
MARITHA MOSSBERG
Från början
var det hästar som drog
vagnar med
brandmän
och vatten
LKAB i Malmberget har haft egen brandkår sedan 1911. FOTO: LKAB
Svappavaaradagen ger liv
och rörelse i
byn, vilket har
resulterat i att
många hemvändare passar
på att komma
hem
SOVRAT
Bidra till Sovrat!
Maila: veckobladet@lkab.com Ring: 0771-76 00 00.
Tack!
Tack till alla medarbetare i samband med min pensionering efter 43 år på LKAB. Tack för all uppvaktning.
Jan Björkman
18/5: Tidigare start för Leveäniemi
11/5: Fackliga förhandlingar gällande
personalneddragningarna inleds
7/5: Belöningen för 2014 fastställd,
betalades ut på maj-lönen.
Tack för all uppvaktning vid min pensionering!
Hans Nilsson
Det händer i LKAB
Ett stort, stort tack till alla er på mediecentralen NIO för
alla dessa år och för festen. Tack även till lag fyra i KK2
och KK3 för fikat. Allt detta värmde. Jag saknar våra högttill-tak-diskussioner.
J-O Kostet
ANSVAR
Förra årets Svappavaaradag blev LKAB:s lokaler välbesökta. FOTO: MARITHA MOSSBERG
LKAB håller öppet hus
på Svappavaaradagen
SVAPPAVAARA. För tredje året i
rad deltar LKAB i Svappavaaradagen. LKAB:s informationskontor hålls öppet och gruvturer anordnas.
– Det är 50 år sedan anrikningsverket i Svappavara togs
i drift och samtidigt så fyller
LKAB 125 år, säger Maritha
Mossberg, kommunikatör på
LKAB.
Lördagen den 25 juli är det
åter igen dags för Svappavaaradagen. LKAB:s informationskontor håller öppet hus och
precis som tidigare år anordnas tipsrundor och tävlingar,
för både våra äldre och yngre
besökare.
– Vi håller informationskontoret öppet under hela dagen.
Där bjuds på fika och besökarna kan delta i vår tipspromenad. Från informationskontoret kan man dessutom åka
med på någon av de guidade
bussturerna till LKAB:s gruvindustriområde, säger Maritha
Mossberg.
rangerar dagen och har varit
med från starten 1997. Årets
program innehåller bland annat tipsrundor, fikaförsäljning
och marknad.
– Syftet med Svappavaaradagen är att ordna något i byn
under sommaren. Många hemvändare passar på att komma
hem till Svappavaaradagen.
Det är något som många ser
fram emot och uppskattar väldigt mycket, berättar Tomas
Stålnacke.
Efter 42 fantastiskt fina år på LKAB blir jag nu fritidsforskare på heltid. Jag vill passa på att hjärtligt tacka ALLA
som jag under dessa år har haft förmånen att samarbeta
med. Jag vill också tacka för uppvaktningen och fina
presenter. Ha det bra och sköt om er och LKAB!
Göran Lindmark
Tack för all uppvaktning jag fick när jag nu går i pension
efter 43 år på LKAB. Ingen nämnd, ingen glömd.
Karl-Rune ”Kalle” Forss
Tack för all uppvaktning i samband med min 50- årsdag.
Tomas Kohkoinen
Tack för all uppvaktning med presenter vid min pensionering. Jag blev jätteglad och kommer aldrig att glömma
denna dag.
Åke Skoglind
Ett stort tack till alla för uppvaktningen i samband med
min pensionsavgång.
Bengt Perälä – Vassitjåkka under
en topptur i maj.
SVARAR
Ulf Hansson, förhandlingsstrateg, Malmberget:
27/5: LKAB:s styrelse utser ny vd: Jan Moström
26/5: Österrikiska voestalpine ny kund för LKAB i USA
22/5: Nya SAK-lab i Kiruna invigs
19/5: Dom om villkor i Malmberget klar
– Mitt sommarhus
nere vid kusten.
Johanna
Fogman
0980 – 714 75
070 – 342 14 75
– Framför brasan
under våren.
LKAB bryter och förädlar Norrbottens unika järnmalm för den globala stålmarknaden. Koncernen omsätter cirka 30 miljarder kronor per år
och rymmer även industrimineraler, borrsystem, tågtransporter, berg- och verkstadstjänster, sprängmedel och fastighetsbolag. LKAB har
drygt 4 200 anställda i 14 länder. Tillsammans gör vi världens mest klimatsmarta järnmalmsprodukt, LKAB Green Pellets. www.lkab.com
För oss som jobbar i LKAB. Utges av LKAB:s kommunikationsenhet,
Box 952, 971 28 Luleå. Citera oss gärna, men ange källan.
JOSEFINE EJEMALM
Nina Erkki, sektionschef, Kiruna:
I över 125 år har vi brutit och förädlat Norrbottens unika
järnmalm. Idag har vi 30 bolag i 14 länder, 200 olika
befattningar och över 4000 anställda.
Det hände på LKAB
Vilket är ditt smultronställe?
Anders Lundgren, utvecklingschef, Kiruna:
24/6: Trivselkväll i Malmberget
Tack till arbetskollegorna på sovringsverket i Kiruna för
uppvaktningen på min 60- årsdag.
Clas Hagström
Tomas Stålnacke, i kommittén
för Framtid Svappavaara, ar-
25-27/6: LKAB deltar på Kirunafestivalen.
27/6: LKAB erbjuder gratis guidade
bussturer på gruvområdet i Kiruna i
samband med Kirunafestivalen.
25/7: LKAB håller öppet hus på informationskontoret i Svappavaara och
erbjuder gratis guidade bussturer på
gruvområdet i samband med Svappavaaradagen.
Tina
Benson
0980 – 710 85
070 – 342 10 85
Erika
Lindblad
0980 – 712 41
072 – 524 12 41
Maritha
Mossberg
0970 – 766 44
073 – 074 36 45
Josefine
Ejemalm
0980 – 649 10
070 – 673 49 10
Fredrik
Björkenwall
0980 – 715 44
072 – 526 15 44
Åsa
Haapasaari
0980 – 714 29
070 – 342 14 29
Utkommer 28/8
Manusstopp 20/8
Kajsa
Lindmark
0970 – 767 78
070 – 363 55 70
Anders
Lindberg
0980 – 783 55
072 – 717 83 55
E-post: fornamn.efternamn@lkab.com Internet: www.lkab.com Ansvarig utgivare: Frank Hojem Produktion: YOURS Tryck: Lule Grafiska och Nortrykk Miljömärkt:
GRUVOR
FÖRÄDLING
Period: 1 jan - 31 maj
2014
1 419
1 562
1 831
2 009
2 360
110
253
1 496
1 377
6 697
SVAPPAVAARA
1 362
1 336
Pelletsverk MK3
1 208
1 203
Anrikningsverk till fines ANR
621
703
10 137
10 625
9 407
9 669
730
956
FÄRDIGA PRODUKTER
810
856
Totalt förädlade produkter
Pellets
Fines (inkl. KMR)
Dagbrott:
Svappavaara
25
10
BERÄKNAD BELÖNING
5
Uppnått K-värde:
ackumulerat april
2015: 1 499 kr
KOMMENTARER
Period: 18 maj - 31 maj
ARBETSMILJÖ
NORRA, TUSEN TON
Råmalm (inkl. Konsul) + 13,8
Pelletsverk KK2
Pelletsverk KK3
Pelletsverk KK4
+ 0,2
- 32,0 ¹
- 13,3 ²
89,1 %
2014: 10 749 kr
0
2014
40
2015
Totalt
levererat
35
25
tkr
Södra:
Luleå
UPPNÅDD PRODUKTKVALITET
Produktkvalitet i leveranser.
Kvalitetsmål: 96 %
30
24
Norra:
Narvik
20
15
ARBETSMILJÖ, KONCERN
Antal olycksfall med frånvaro
i hela LKAB-koncernen.
58
2 709
Pelletsverk BUV bandugnsverk
3 026
MALMBERGET
6 567
6 833
Pelletsverk SK
Södra:
Malmberget
10 884
1 912
Pelletsverk KK4
8 175
11 693
Pelletsverk KK3
Anrikningsverk special
Norra:
Kiruna
2014
2015
Pelletsverk KK2
11 157
2015
KIRUNA
2014
2015
Leveranser, tusen ton
Period: 1 jan - 30 april
Förädlingsverk, tusen ton
9 724
Råmalm, tusen ton
Period: 1 jan -31 maj
HAMNAR
KVALITET
PRODUKTION
Värdena för arbetsmiljö, kvalitet och
produktion avser moderbolag och
anslutna dotterbolag.
¹) Verkstopp pga. rågodsbrist, pickup axelhaveri KK36KA001, kylarproblem & hål i
spillficka (vägg). Låg fart pga. rågodsbrist.
Svappavaara
- 2,4 ³
²) Låg fart pga. rågodsbrist.
Specialprodukter
0,0
3) Verkstopp pga. rep. kylare.
4) Lastplatsbrist, seismiska problem.
5) Rågodbrist
6) Rågodbrist
SÖDRA, TUSEN TON
4
Råmalm
- 59,5
Fines (MAF + MAC)
- 3,6
5
MPBO BUV
- 10,9
6
MPBO MK3
- 21,7
7
7) Sen uppstart efter stopp, rågodbrist.
Grafik: Mediagrafik & illustration

Läs om följande i nya numret av LKAB:s personaltidning

Transcription

Similar documents

SKAPA PERSONLIGA MÖTEN KREATIVA DINA ALLA

Extra säkerhetsbilaga.

Sida 1 [ PDF ] - Piteå

23 KONTAKTUPPGIFTER