MARKNADSINSIKT - Sparbanken Syd

MARKNADSINSIKT
Januari 2015
Börsåret 2014 avslutades i positiva tecken och för sparare i Amerika fonder blev avkastningen nära på dubbelt så
hög tack vare rally i dollarn. Ett kraftigt fallande oljepris innebär förvisso lägre kostnader för många ekonomier, men
skapar samtidigt viss oro på de finansiella marknaderna. Räntorna föll kraftigt under året som gick och förväntas vara
historisk låga även under 2015, som sammantaget har förutsättningar att bli ytterligare ett bra år för aktier.
Efter en svag inledning rekylerade det flesta av världens aktiemarknader under månadens andra hälft. USA och Japan stannade på uppgångar om 4,8 respektive 3,7 procent vilket förklaras av att dollar
och yen apprecierade motsvarande mot den svenska kronan. Vidare
steg Storbritannien 2,3 procent följt av Tyskland som gick upp
0,5 procent. Frankrike stannade oförändrat under månaden. I botten
återfanns Ryssland med en samlad nedgång om 19,1 procent (allt
uttryckt i svenska kronor).
På Stockholmsbörsen steg index för de 32 största bolagen med
0,5 procent och index för småbolag 3,1 procent. Tydliga sektortrender saknades. Sett över hela 2014 steg USA med 37,4 procent.
Japan avkastade 17,0 procent samtidigt som Tyskland och Frankrike
stannade på en mer måttlig uppgång om 9,5 procent (allt uttryckt
i svenska kronor).
På Stockholmsbörsen steg index för de 32 största bolagen med
12,7 procent och index för småbolag 21,5 procent. På sektornivå
noterade samtliga nio sektorer uppgångar. I topp placerade sig
IT-sektorn med en samlad uppgång om 41,7 procent följt av Hälsovårdssektorn som avkastade 35,3 procent. Vidare steg Finanssektorn 19,4 procent och Industrisektorn 11,3 procent. I botten
återfanns Tjänstesektorn med en uppgång om 3,7 procent.
December dominerades av utvecklingen på oljemarknaden. Det
snabba fall som inleddes i oktober accelererade under de första
veckorna av december. Därefter har priset på Brent-oljan fallit
ytterligare och handlas idag runt 50 USD per fat. Den initiala
reaktionen på aktiemarknaden har varit negativ, med fokus på
ökad risk för deflation samt hot om ekonomisk instabilitet i oljeproducerande länder.
Den tioåriga svenska statsobligationsräntan föll under månaden och
uppgick vid slutet av december till 0,94 procent. Valutamarknaden
var turbulent med stora svängningar i kurserna för bl a norska kronor
och ryska rubel. Den svenska kronan var svag. EUR-kursen steg
1,7 procent och USA-dollarn stärktes 4,1 procent.
Under 2014 befann de svenska långräntorna sig i en fallande trend.
Jämfört med den redan låga nivå som rådde vid årets början, föll den
tioåriga räntan med 158 baspunkter. EUR-kursen steg under 2014
med drygt sex procent och slutade året i 9,52 kr. USA-dollarn uppvisade en ännu kraftigare förstärkning, hela 20 procent, till 7,81 kr.
På råvarumarknaden föll kopparpriset 14 procent och Brent-oljan
med 48 procent under 2014.
December månads inköpschefsindex för tillverkningsindustrin steg
i EMU och Japan medan i Storbritannien, Kina och USA noterades
lägre. I samtliga fall ligger index dock fortsatt över 50. Motsvarande
svenska inköpschefsindex steg och uppvisade ett värde på 55,4 för
december, att jämföra med 52,7 föregående månad.
Portföljerna är fortsatt neutralt viktade mellan aktier och räntor.
Samtidigt behålls exponeringen mot bostadsobligationer samt
företagsobligationer på bekostnad av svenska stadsskuldsväxlar.
Samtliga portföljer har en generell övervikt mot alternativa investeringar på bekostnad av svenska obligationsfonder, samt svenska
korträntefonder.
MarknadsInsikt är ett nyhetsbrev som distribueras till Sparbanken Syds kunder. Här presenterar vi analyser av ränte- och aktiemarknaderna samt tipsar om olika placeringsalternativ. Mer information om Sparbanken Syds tjänster och produkter hittar du på
www.sparbankensyd.se. Ansvarig utgivare: Sparbanken Syd, Andreas Narsell.
Uppgifterna i detta marknadsbrev är endast avsedda som information till Sparbanken Syds kunder och innefattar inte något erbjudande om att köpa eller
sälja värdepapper eller andra finansiella instrument. Mottagare av detta marknadsbrev rekommenderas att komplettera det egna beslutsunderlaget med
nödvändigt material. Sparbanken Syd påtar sig inte något ansvar för eventuella dispositioner av kund med anledning av innehållet i detta marknadsbrev
och ansvarar inte för direkt eller indirekt förlust eller skada av vad slag det vara må som grundar sig på användandet av det.
FOND INSIKT
Produktförslag
Fördelning
Offensiv
Bas
Försiktig
Globala aktiefonder
Swedbank Robur Globalfond
30,00%
30,00%
20,00%
Svenska aktiefonder
Catella Reavinst
Carnegie Sverigefond
12,00%
8,00% 8,00%
7,00%
5,00%
5,00%


Tillväxtmarknadsfonder
Sparbanken Tillväxt
20,00%
5,00%
0,00%

Alternativa investeringar
Catella Hedge
15,00%
15,00%10,00%Saknar rating
Räntefonder
Catella Avkastning
0,00%
10,00%
20,00%
Carnegie Corporate Bond
15,00%
Indecap Guide Företagsobl.fond
25,00%
40,00%
Betyg


Saknar rating
Betyg hämtade från morningstar.se
Offensiva portföljen
Swedbank Robur Globalfond
30%
30%
Globalfonder
Sverigefonder
Tillväxtfonder
Räntor/alt inv
20%
20%
Placeringsinriktning
Globalfond är en aktiefond som placerar globalt i aktier i företag inom olika branscher. Högst 30 % av fondens tillgångar
får vara placerade i företag vars aktier och aktierelaterade
fondpapper handlas på en reglerad marknad i Sverige.
Fonden får använda sig av derivatinstrument för att öka
avkastningen. Fonden lämnar normalt ingen utdelning,
utan vinster återinvesteras i fonden.
Riskmått
Risk 6 av 7
Basportföljen
6
50%
30%
Globalfonder
Sverigefonder
Tillväxtfonder
Räntor/alt inv
15%
5%
Försiktiga portföljen
10%
Sverigefonder
20%
Globalfonder
Räntor/alt inv
70%
Catella Reavinstfond
Placeringsinriktning
Fonden investerar främst i svenska aktier men kan även
investera i aktierelaterade insrument, t ex optioner. I normalfallet ska fondens tillgångar vara till minst 90% placerade
i aktier. Förvaltningsprocessen bygger på makrosyn, aktieurval och utnyttjande av marknadstrender. Fonden är
mycket aktivt förvaltad genom att omsättningen av
affärer är högre än genomsnittet av Sverigefonder,
vilket särskiljer förvaltaren.
Riskmått
Risk 6 av 7
6
Carnegie Corporate Bond
Sparbanken Tillväxt
Placeringsinriktning
Fonden placerar i företagsobligationer (emitterade av
svenska och nordiska företag) och räntebärande värdepapper. Fonden har en genomsnittlig portföljlöptid på cirka
3-5 år, vilken dock kan vara längre. Fonden använder även
derivat som en del i förvaltningen. Fonden har som målsättning att generera långsiktig kapitaltillväxt genom att
placera i räntebärande instrument, t.ex. obligationer och
penningmarknads-instrument som handlas på en reglerad
marknad. Investeringarna kommer främst att fokusera på
utfärdare i Norden. Fonden får även placera upp till 10 %
av tillgångarna i andra investeringsfonder.
Placeringsinriktning
Sparbanken Tillväxt är en fondandelsfond som placerar
tillgångarna i andra globala och regionala tillväxtmarknadsfonder, såväl svenska som utländska. Ingen av de underliggande fonderna får utgöra mer än 40% av fondens tillgångar. Målsättningen är att fonden ska överträffa utvecklingen för Morgan Stanley Capital Index Emerging
Markets (NET TR), ett globalt tillväxtmarknadsindex som
omfattar över 25 olika marknader ( t. ex. Kina, Indien, flera
Östeuropeiska- och Latinamerikanska marknader), omräknat till svenska kronor. Fonden kan även placera på
konto hos kreditinstitut.
Riskmått
Risk 2 av 7
Riskmått
Risk 6 av 7
6
2
Catella Hedgefond HF
Carnegie Sverigefond
Placeringsinriktning
Sverigefonden är en aktiefond som investerar i aktier noterade på Stockholms Fondbörs. Fonden har inga begränsningar
avseende branscher eller företag. Fonden får även investera
i räntebärande värdepapper. Riskmått: Risk 7 av 7
7
Catella Avkastning
Placeringsinriktning
Fonden investerar aktivt i räntebärande värdepapper. Målsättningen är att åstadkomma en värdeutveckling som är
bättre utvecklingen för jämförelseindex.
Placeringsinriktning
Fonden har som målsättning att uppvisa en jämn, positiv
avkastning oavsett riktningen på de nordiska kapitamarknaderna. Analysprocessen bakom fondens investeringar
består främst av fundamental analys, inom vilken man
studerar företagets intjäningsförmåga, kassaflöden osv.
Som komplement till detta bedrivs vidare en s k kvantitativ
analys, här studerar vi aktiers historiska utveckling och samvariation med varandra. Ett tredje centralt inslag i förvaltningen är riskanalysen. Både fondens sammantagna risk,
men också risken i varje enskild investering övervägs. Förvaltningsarvodet är 1% + 20% av avkastningen över index.
Riskmått
Risk 3 av 7
3
Riskmått
Risk 2 av 7
Indecap Guide Företagsobligation C
2
Placeringsinriktning
Fonden är en fondandelsfond som investerar i andra svenska
räntefonder så att fondens genomsnittliga löptid alltid överstiger 1 år. Genom investeringar i andra fonder och kontinuerlig anpassning av placeringarna till de fonder som bedöms ha
störst chans till god utveckling, erbjuder fonden en placering
med god riskspridning.
Riskmått
Risk 3 av 7
3
RÄNTE INSIKT
Hur låga kan räntorna bli?
Fler faktorer har bidragit till att ränteläget fortsatt falla. Vi räknar med att boräntorna kommer att fortsätta vara låga i minst
sex till tolv månader till, kanske till och med lite lägre än vad de är i dagsläget. Försiktiga bolånetagare bör dra nytta av det
låga ränteläget och välja långa räntebindningstider medan de mer riskbenägna kan avvakta och se.
Oron och osäkerheten i den globala ekonomin har skruvats
upp de senaste veckorna. Ett antal osäkerhetsfaktorer har
seglat upp och bidragit till ökade rörelser på de finansiella
marknaderna. Aktiekurserna har fluktuerat lite mer än vanligt,
liksom växelkurserna, där den ryska rubeln varit i fritt fall pga
investerarflykt kopplat till Ukrainakonflikten, sanktioner och
det fallande oljepriset. Både den svenska och norska kronan
har tappat en hel del i värde medan US-dollarn och inte minst
schweizerfrancen stärkts. Råvarupriserna har fallit och oljepriset ligger nu under 50 US-dollar per fat, en halvering
jämfört med i somras. På räntemarknaden har utvecklingen
medfört ytterligare nedåtpress på räntorna. Dels är det oron
och osäkerheten som får investerare att söka sig till säkra
investeringar, statsobligationer, dels är det den låga och
sjunkande inflationen som driver på förväntningar om stimulansåtgärder från centralbankerna. Inte minst har förväntningarna på att Europeiska Centralbanken (ECB) ska agera
med stora köp av räntebärande tillgångar, bidragit till de
fallande räntorna.
Det internationella konjunkturläget spretar med en tydlig
uppåttrend i USA, en stillastående Euroekonomi och däremellan finns många länder där det står lite och väger. Oljeprisfallet väntas ge en liten tillväxtskjuts till nettoimportländerna men komplicerar också inflationsläget och kommer
att sänka de redan låga inflationstakterna ytterligare. Kanske
kan det bli så att till exempel den amerikanska centralbanken
skjuter de planerade räntehöjningarna framåt i tiden på grund
av inflationsnedgången. Frågan är också vilken effekten på
de globala räntorna blir när stora oljeexportörer får mindre
kapital att placera.
Riksbanken är pressad
Svensk konjunktur rullar på i maklig takt. BNP-tillväxten för
2014 väntas landa på drygt 2 procent, vilket är högre än
både 2013 och 2012 men lite lägre än vad som förväntades
i början av året. Hushållens konsumtion och ett ökat bostadsbyggande är de drivande faktorerna medan en haltande
export visar sig i svag industriproduktion och en låg investeringstakt. Det politiska kaoset, med en havererad budget, ett
nyval som ställdes in och ett fortsatt svårt parlamentariskt
läge verkar, än så länge, inte ha påverkat hushållens och
företagens stämningsläge eller finansmarknaderna nämnvärt. Det är dock en uppenbar riskfaktor i bedömningen av
framtidsutsikterna.
För svensk del har den tioåriga statsobligationsräntan
gått ned drygt 0,2 procentenhet sedan veckan innan jul,
även andra räntor har följt med ned. Precis som i en del andra
länder är vissa räntor i Sverige nu negativa. Detta signalerar
att marknadsaktörerna räknar med ytterligare stimulansåtgärder från Riksbanken. Räntenivåerna indikerar en förväntan
att Riksbanken sänker styrräntan till -0,10 procent. Sannolikheten att det sker redan vid räntemötet den 12 februari är
omkring 50 procent enligt prissättningen.
Vår bedömning är att Riksbanken känner en viss press att
öka stimulansen ytterligare redan i februari. Inflationsprognoserna tyder på att det dröjer 1,5-2 år innan inflationen når
upp till inflationsmålet på 2 procent. Både faktisk (KPI) och
underliggande (KPIF) inflation har under lång tid legat under
inflationsmålet och det faktum att KPI-inflationen sannolikt
kommer att ligga under noll procent under större delen av
2015 ökar pressen på Riksbanken att agera. De instrument
som nämnts som möjliga är negativ styrränta, långsiktig utlåning till bankerna till förmånliga villkor, köp av värdepapper
(obligationer) eller valutainterventioner för att försvaga
kronan.
Vår bästa gissning är att Riksbanken vid februarimötet
först och främst sänker ränteprognosen, dvs flyttar fram
tidpunkten för eventuella räntehöjning och öppnar upp för
en mindre räntesänkning i närtid. Dessutom tror vi de kommer
med en tydlig presentation av vilka åtgärder de kan/avser
vidta framöver. En sänkning av styrräntan tror vi står först på
listan, det är dock inte helt säkert att den kommer redan nu.
Kanske den kommer vid aprilmötet i stället. Vid mötena i april
och juni bör det också vara aktuellt att aktivera någon form
av långsiktig utlåning till bankerna om inte inflationsläget
förbättrats. Köp av räntebärande värdepapper tror vi kan bli
aktuellt till hösten, men det är inget vi räknar med i något
huvudscenario.
Valutainterventioner för att försvaga kronan känns mycket
avlägsna i dagsläget. Vi flyttar fram tidpunkten för Riksbankens första räntehöjning till sommaren 2016 i våra prognoser,
men räknar fortfarande med att höjningstakten kommer att
ligga på knappt 1 procentenhet om året upp till 3,75 procent,
som vi bedömer är en långsiktig neutral räntenivå.
Utrymme för lite lägre bolåneräntor
Sammantaget finns det många faktorer, både i omvärlden
och i den svenska ekonomin, som talar för fortsatt låga räntor. Till stor del har dock räntemarknaden redan förberett sig
för eventuella åtgärder från ECB och Riksbanken. Vi räknar
med att både korta och långa marknadsräntor kortsiktigt kan
pressas ned något ytterligare, men det handlar om ganska
små rörelser, omkring 0,1 procentenhet. Korta marknadsräntor bör ligga kvar på de låga nivåerna åtminstone året ut för
medan de längre räntorna bör börja stiga under det andra
Forts nästa sida
Forts fr föregående sida
halvåret när deflationstrycket börjar släppa. För bolåneräntorna innebär detta att vi ser en möjlighet att listräntan för
tre månaders räntebindning sänks från 2,15 till 2,00 procent
och ligger kvar där till början av 2016 då den börjar ticka uppåt, först lite långsamt men sedan i en hastighet av ungefär
1 procentenhet om året. De längre bolåneräntorna kan också
komma att sänkas något under våren för att sedan vända
uppåt under hösten. Ju längre bindningstid desto kraftigare
blir förmodligen uppgången.
Is i magen eller binda nu?
I våra beräkningar av hur rörlig tremånadersränta står sig
gentemot de bundna räntorna utgår vi från att tremånadersräntan når 5,5 procent i slutet av 2019 och sedan ligger kvar
där. Slår våra prognoser och antaganden in så kommer det att
väga ganska jämnt mellan tremånadersräntan och räntebindningstiderna på ett till tre år. För de längre räntebindningstiderna blir däremot fördelen för de bundna räntorna mer
markant. Bundna boräntor ligger på historiskt låga nivåer och
för den försiktige kan det därför vara läge att slå till nu och
välja långa räntebindningstider. Den som är mer riskbenägen
kan avvakta ett tag och se om de långa räntorna tickar ner
lite, som vi tror.
Val av räntebindningstider handlar om att väga olika aspekter, inte bara räntetro och riskbedömningar, mot varandra.
I slutändan är det högst individuellt vilka bindningstider som
är mest passande. För många, framför allt de som inte tänker
lösa lånen de närmaste åren, passar dock ett upplägg med en
del rörligt, en del bundet på kortare tid och en del bundet på
längre tid, väldigt väl.
Prognos för SBAB Banks boräntor, olika bindningstider
22 jan 2015
Juni 2015
Dec 2015
Juni 2016
Dec 2016
Dec 2017
3 mån
2,15
2,00 (-0,10)
2,00 (-0,10)
2,20 (-0,15)
2,65 (-0,15)
3,75 (-0,05)
2 år
2,24
2,10 (-0,10)
2,20 (-0,30)
2,75 (-0,25)
3,25 (-0,25)
4,40 (-0,10)
5 år
2,75
2,50 (-0,25)
2,90 (-0,40)
3,50 (-0,30)
4,25 (-0,25)
5,25 (-0,25)
Anm: Förändring i prognosen från Boräntenytt 19 december inom parentes.
källa: SBAB BORÄNTENYTT NUMMER 1 2015
AKTUELLA MARKNADSNOTERINGAR
Räntor
Instrument Aktieindex
Senast 31/12
Instrument Senast YTD %
Reporänta 0,00%0,00%
OMX 30
1 508
+ 3,03
STIBOR 3M
0,19%
0,26%
Dow Jones
17 554
- 1,51
Stadsobl Sv 10 år
0,80 %
0,93%
DAX 30
10 299
+ 5,03
Nikkei 225
16 820
+ 3,24
DJ World
319,24
- 0,52
Valutor
Instrument Senast YTD %
USD/SEK
8,12
+ 3,85
EUR/SEK
9,44
- 0,30
Instrument Senast YTD %
GBP/SEK
12,32
+ 1,07
Olja Brent $
48,53
- 15,43
DKK/SEK
1,27
+- 0,17
Koppar 3M $
5 600
- 10,71
Zink 3M $
2 094
- 2,63
Guld $
1 285
+ 8,55
Råvaror
Noteringar per 2015-01-22
AKTIE INSIKT
Christoffer Enander
SPAREKONOM
Atrium Ljungberg: Rekordlåga räntor i kombination med en
stark hyresmarknad i storstadsregionerna har gjort fastighetsaktier till vinnare på börsen under de senaste åren. Atrium
Ljungberg är ett gammalt välskött fastighetsbolag med fin
historik och bra direktavkastning, trots detta handlas aktien
fortfarande under fastighetsbeståndets substansvärde.
Huvudfokus ligger på Stockholmsområdet och bolaget har
en attraktiv projektportfölj som kan gynnas av bla. utbyggd
tunnelbana. Vi tror att aktien har potential att värderas upp.
Kopparbergs Bryggeri: Kopparbergs aktie har under de senaste fem åren haft en fantastisk utveckling och fördubblats
flera gången om från kurser kring 10 kr till dagens 70 kr, men
uppvärderingen är på många sätt väl underbyggd av företagets utveckling. Bryggeriet äger flera starka varumärken där
bla Sofiero är den mest sålda starkölen på svenska systembolaget. Just ölförsäljningen utgör idag ca 30 procent av Kopparbergs omsättning. Men den riktigt stora framgången för
Kopparbergs har varit deras cider som på senare år lanserats
utomlands med enorm framgång. Faktum är att Kopparbergs
päroncider är världens mest sålda. Totalt har man försäljning
i drygt 35 länder och cider står nu för hela 60 procent av
företagets omsättning på totalt lite dryga 1,6 miljarder.
Företaget räknar själva med att den höglönsamma cidern ska
fortsätta att öka sin andel av försäljningen vilket möjliggör
ökad lönsamhet. För 2013 redovisade Kopparbergs en vinst
per aktie om 3,46kr antar man en 10 procentig vinstökning i
år så värderas företaget nu till P/E tal runt 18, det är knappast billigt. Vid en samlad bedömning landar vi trots allt i ett
köpråd då vi bedömer potentialen i den internationella expansionen som hög intressant. Förr eller senare kan dessutom
någon bryggerijätte få upp ögonen för bolaget och lägga ett
saftigt bud.
Industrivärden: Investmentbolaget Industrivärden är storägare i ett antal svenska kronjuveler såsom exempelvis Volvo,
Sandvik, Handelsbanken, SCA, Skanska och nu också ICA.
Genom att köpa aktier i Industrivärden så får man alltså indirekt del i en bred aktieportfölj. Industrivärden dras liksom
Investor med en substansrabatt vilket innebär att marknaden
värderar investmentbolaget lägre än värdet på de samlade
tillgångar som bolaget äger. De tillgångar Industrivärden äger
motsvarar ett värde om 158kr/aktie men en aktie i Industrivärden kan idag köpas kring 130kr. Årets utdelning blev
5,50kr vilket ger en direktavkastning på goda 4,2 procent.
Bolag
Kurs SEK
Rekommendation
Atrium Ljungberg
120,00
Köp
Kopparbergs bryggeri
79,50
Köp
Industrivärden C
138,10
Köp
Sandvik
76,25
Köp
HIQ International
43,60
Köp
Peab
57,95
Köp
Scandi Standard
46,90
Köp
SSAB B
37,35
Köp
Elekta
85,95
Köp
Noteringar per 2015-01-22
Sandvik: Värderingen har pressats av svagare gruvkonjunktur, dock finns det stor effektiviseringspotential internt
jmf konkurrenten Atlas Copco. Sandvik är ett av de svenska
verkstadsföretag som har störst potential till omvärdering.
Konjunkturen är viktig i sammanhanget men det finns stor
potential att höja lönsamheten internt i Sandvik. Vi bedömer
att Sandvik är en bra byggsten i en aktieportfölj som även
utan större kurslyft ger en god direktavkastning.
HIQ International: HIQ är en IT konsult som år efter år uppvisat stabila vinster även i lågkonjunkturer. Den senaste rapporten visade att det fortfarande är lite trögt i konsultbranschen och en snabb vändning är kanske inte att vänta. HIQ
har dock bevisat att man kan tjäna pengar även i tuffa tider
och vinsterna levererar man vidare till aktieägarna i form utav
goda utdelningar. Senast i år höjde man utdelningen till
2,60kr vilket motsvarar en direktavkastning på nästan
7 procent till dagens aktiekurs.
Peab: Byggföretaget Peab gick igenom ett tungt 2013 med
nedskrivningar i flera stora byggprojekt. Under innevarande
år har dock mycket krut lagts på att styra upp interna processer och att öka lönsamheten. Nye VDn Jesper Göransson har
drivit igenom ett stort besparingsprogram där 100 tjänstemän fått gå och 350 Mkr ska sparas per år form 2014. Med
sin svaga historik är Peab idag det lägst värderade av de tre
stora byggbolagen. Bolaget rapporterade senast en stigande
orderstock och ifall vi antar en hygglig byggkonjunktur för
kommande år och samtidigt konstaterar att Peab har 80
procent av sin affär i Sverige så ser aktien ganska intressant
ut. Dessutom förväntas en utdelning de närmaste åren som
ger runt 5 procent direktavkastning.
Scandi Standard: Bolaget med det lite intetsägande namnet
Scandi Standard börsintroducerades i juni och producerar vad
man kallar kycklingbaserade livsmedel. Företaget bedriver
verksamhet i Sverige, Danmark och Norge där man i varje
land äger ledande varumärke som Kronfågel, Danpo och Den
Stolte Hane. Ungefär 60 procent av bolagets försäljning sker
i dagligvaruhandeln och andra viktiga kunder är bla restauForts nästa sida
rangkedjan McDonalds. Bolaget gynnas av hälsotrenden där
kycklingkött anses mer hälsosamt än rött kött. Dessutom är
försäljningen hyfsat konjunkturstabil då kyckling är relativt
billig mat som konsumenter inte väljer bort trots sämre
ekonomiska tider. Just stabiliteten i försäljningen gör också
att företaget inte kommer att vara någon tillväxtraket men
förhoppningsvis kan man leverera goda utdelningar till sina
aktieägare. Vi tror att en sådan defensiv aktie kan passa som
del i en väldiversifierad aktieportfölj.
I rapporten från tredje kvartalet framkom att bolaget
tappat ett lönsamt kontrakt med ICA i Norge vilket påverkar
resultatet negativt. Beskedet har fått aktien att falla drygt
15 procent på en månad, men underliggande verksamhet går
bra och vår långsiktiga syn på bolaget har inte förändrats.
Elekta: Företaget som är ett globalt medicinteknikbolag
och bl a tillverkar strålknivar för canceroperationer var under
många år en tillväxtraket och aktien steg som en sol på börshimlen. Efter flera vinstvarningar och missade försäljningsprognoser bröts den fina börssviten under 2013 och aktien
rasade från toppnivåer runt 110kr ned till som lägst 64 kr.
I dagsläget handlas Elekta runt 85kr och tillväxtförväntningarna har kommit ner rejält varför vi bedömer att det kan vara
läge att plocka in aktien. Det räcker framöver med ganska
modesta tillväxttal för att bolaget ska överaska och långsiktigt är Elektas nisch mot hälsovård högintressant. Inte minst
då det finns betydande möjligheter på tillväxtmarknader som
Kina. Bolaget gav senast en utdelning på 2kr/aktie.
SSAB: Den svenska ståltillverkaren SSAB har likt alla andra
ståltillverkare kämpat i hård motvind sedan finanskrisen.
Överutbud på stålmarknaden med tuffa prisförhandlingar
samt ett järnmalmspris som stundtals slagit rekordnivåer
har varit några av problemen bolaget tvingats kämpa med.
Bolaget har inte heller gjort sina aktieägare glada, på fem
år har aktien rasat med 70 procent och handlas idag nära
bottennivåer strax under 40kr. Vän av ordnigen ställer sig
förstås frågan varför skulle man vilja köpa det här? SSAB
kan idag beskrivas som ett klassiskt ”turn around case” och
det finns ett par parametrar som gör aktien intressant för
den lite mer spekulativt lagde investeraren. Framför allt så är
hävstången i SSABs resultat enorm, redan små förändringar
i stålpriser, järnmalmpriser och valutakurser får en våldsam
effekt på bolagets resultat och de senaste åren har mycket
av detta legat i fel vågskål. En siffra som ofta brukar nämnas
är att en ökning av priserna i stålrörelsen med 10 procent
allt annat lika ger en vinst per aktie med 7,50kr. För att öka
lönsamheten genomför SSAB nu en fusion med det finska
stålbolaget Rautaruuki och förutsatt att detta hanteras
på ett bra sätt så finns här betydande synergieffekter att
hämta. Till syvende och sist är det ändå så att SSAB blir
ett spel på den globala och europeiska konjunkturen.
Risken är klart högre än i många andra verkstadsaktier
men trots detta bedömer vi ändå aktien som intressant
till nuvarande kursnivåer då potentialen till framtida uppvärdering är betydande.