Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Transcription

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa
Barn i Malmö
Skilda livsvillkor ger ojämlik
hälsa
Marie Köhler
Enhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare
Kunskapscentrum för barnhälsovård, Region Skåne
Fd kommissionär, Malmökommissionen
September 2015
Hälsans bestämningsfaktorer
Marie Köhler
September 2015
Efter Dahlgren och Whitehead
Marmotkommissionen
 ”Social
orättvisa gör att
många människor dör i
onödan.”
 ”…det är etiskt tvingande att
utjämna ojämlikheten i hälsa.”
Closing the gap in a generation. WHO, 2008.
Michael Marmot
Marie Köhler
September 2015
Rädda Barnens Mammaindex
•
•
•
•
•
Barnadödlighet
Mödradödlighet
Utbildningslängd
BNP
Kvinnlig representation
i nationellt parlament
Marie Köhler
September 2015
Barnkonventionens
huvudprinciper
 Alla barn har samma rättigheter och lika värde.
Ingen får diskrimineras.
 Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid
alla åtgärder som rör barnet.
 Varje barn har rätt att överleva, leva och
utvecklas.
Unicef
 Barnets rätt att uttrycka sina åsikter och
få
dem beaktade i alla frågor som berör honom eller
henne.
Marie Köhler
September 2015
Artikel 24:
Hälsa och sjukvård

Konventionsstaterna erkänner barnets
rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa
och rätt till sjukvård och rehabilitering.

Konventionsstaterna skall sträva efter att
säkerställa att inget barn är berövat sin
rätt att ha tillgång till sådan hälso- och
sjukvård.
Marie Köhler
September 2015
• Nederländernanderna
• Sverige
• Danmark
• Finland
• Spanien
• Nederländerna
• Norge
• Island
• Finland
• Sverige
Marie Köhler
September 2015
Barn med försvårande
livsvillkor







Barnfattigdom
Hemlösa barn
Barn som far illa/barn i samhällsvård
Barn till föräldrar med psykisk ohälsa
Barn till frihetsberövade föräldrar
Nyanlända barn
Papperslösa barn
Marie Köhler
September 2015
Källa: Unicef
Barnfattigdom i Sverige





12 % = 230 000 barn
Ökade
inkomstskillnader
Storstädernas
miljonprogramområden
Utländsk härkomst
Ensamstående
Marie Köhler
September 2015
Barnfattigdom i storstäderna
(Malmö 31,7 %)
Marie Köhler
September 2015
Gravida kvinnor
Låg socioekonomisk status
• Tonårsgraviditeter
• Tobaksbruk
• Övervikt/diabetes
• Psykisk ohälsa
Källa: Johan Molin överläkare
Kvinnokliniken, SUS, Malmö
Marie Köhler
September 2015
De minsta barnen 0-5 år
Källa: Årsrapport BHV. Region Skåne. 2011
Marie Köhler
September 2015
Karies hos 6-åringar 2010
%
60
50
40
30
20
10
0
Linné
Rosengård
Kroksbäck
Figur 3. Procentandelen 6 år gamla barn med karies i behov av lagning.
Tandkliniker i Malmö 2010.
Marie Köhler
September 2015
Hälsa och barnhälsovård för
barn i familjehem (Malmö)
•
•
•
•
Amning o passiv rökning
Fler byten av BVC
Fler uteblivna besök
Lägre deltagande i synundersökning och
språkscreening, lägre vaccinationstäckning
• Fler remisser
Köhler M, Emmelin M, Hjern A, Rosvall M. Children in family foster care
have greater health risks and less involvement in child health services. Acta
Paediatrica. Maj, 2015.
Marie Köhler
September 2015
Riskfaktorer för
barnmisshandel




Svag ekonomi x 3
Utlandsfödda barn x 3
Ensamstående föräldrar x 2,5
Flera riskfaktorer accelererar riskökningen
Staffan Janson, 2012
Marie Köhler
September 2015
Förekomst av våld i familjen sedan barnet föddes (hel stapel).
Om man sökt hjälp/stöd till följd av våldet (svart).
%
5
4
3
2
1
0
Mamma
Pappa/partner
Mamma
8 månader
Pappa/partner
4 år
Marie Köhler
September 2015
5
Familjecentralernas inverkan på
BHV-resultat neg(-), neutral (0),
positiv (+)
• amning, rökning, övervikt/fetma: 0
• vaccinationstäckning: 0
• hembesök, mammasamtal och
föräldrastöd i grupp: +
• anmälningar till och samverkan med
socialtjänsten: ++
Marie Köhler
September 2015
Källa: Kunskapscentrum för BHV,
Region Skåne, Sverige
Deltagande i EPDS.
Ökat deltagande överlag och minskad ojämlikhet i deltagande
mellan befolkningsgrupper med olika socioekonomiska resurser
87%
82%
81%
76%
71%
65%
85%
87%
fjärdedel
med
högst CNI
76%
70%
65%
54%
medel
fjärdedel
med
lägst CNI
2011
2012
2013
Marie Köhler
September 2015
2014
Proportionell universalism
”Det finns en social gradient i hälsa:
ju lägre en persons sociala position är, desto sämre är
hans eller hennes hälsa. Åtgärden ska rikta in sig på
att reducera gradienten i hälsa.
Att bara rikta in sig på de mest utsatta kommer inte
att reducera ojämlikheten i hälsa tillräckligt.
För att reducera den sociala gradienten, måste
åtgärder vara universella, men med en omfattning
och intensitet som är proportionell till graden av
utsatthet.
Vi kallar det proportionell universalism.”

The Marmot Review, s 16
Marie Köhler
September 2015
Vad behöver barn?
Framtidstro
Nutidstro
Marie Köhler
September 2015
GÖR MALMÖ TILL BARNENS STAD!
Marie Köhler
September 2015