RUTIN Fallprevention
Transcription
RUTIN Fallprevention
Doknr. i Barium 17441 Dokumentserie su/med RUTIN Fallprevention Giltigt fr o m 2015-01-07 Version 2 Innehållsansvarig: Mai Winter, Verksamhetsutvecklar, Verksamhetsledning (maiwi) Godkänd av: Johan Sandelin, Verksamhetschef, Verksamhetsledning (johsa) Denna rutin gäller för: Verksamhet Neuropsykiatri Bakgrund och syfte Fallskador bland äldre personer har länge uppmärksammats som ett stort folkhälsoproblem. Varje fallskada innebär ett ökat lidande för patienten med risk för försämrad livskvalitet och/eller förlängd vårdtid. Fall kan också medföra ökade vårdkostnader. Vår vision är att inga patienter skall falla under sin vårdtid inom Neuropsykiatrin. Arbetsbeskrivning All personal ska vara informerade om att fallriskbedömning och förebyggande åtgärder ska utföras. I introduktionsutbildningen för nyanställd personal ingår utbildning i fallprevention. Då patienten anländer till avdelningen görs en första fallriskbedömning. Den ska vara utförd inom 24 timmar. Bedömningen ska dokumenteras under mallen Riskbedömning i patientjournalen. Vid förändringar i patientens tillstånd ska ny riskbedömning utföras. Avvikelserapport ska fyllas i om patienten har fallit, oavsett skadeföljd. Ärendenummer dokumenteras i Melior. Ansvar Verksamhetschefen eller annan utsedd person i verksamheten informerar om att rutinen finns, att den följer gällande författningar/lagar samt informerar när rutinen revideras. Via linjecheferna på respektive enhet ansvarar verksamhetschefen för att rutinen är känd och följs. Uppföljning, utvärdering och revision Verksamhetsutvecklaren ansvarar för uppföljning, utvärdering och revision av rutinen. Avvikelse från rutinen hanteras enligt SU:s riktlinjer för avvikelsehantering i MedControl PRO. Relaterad information Vårdhandboken http://www.vardhandboken.se/Texter/Fallprevention/Oversikt/ Broschyren: Fall och fallskador: Åtgärder för att förebygga. http://webbutik.skl.se/sv/artiklar/fall-ochfallskador-atgarder-for-att-forebygga.html Fallpreventionspärm (finns på varje avdelning). Demonstrationskollektion (förvaras i träningsköket avd 207) Granskare/arbetsgrupp Matz-Ewan Olsson skötare avd 206, Kerstin Persson skötare avd 244, Jannike Smedberg sjuksköterska avd 244 och Sofia Tunerstedt sjukgymnast. www.sahlgrenska.se Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia 1 (av 3) Doknr. i Barium 17441 Giltigt fr.o.m 2015-01-07 Version 2 RUTIN Fallprevention Faktorer som ökar risken för fall på individnivå o Tidigare fall o Balansnedsättning o Förflyttningssvårigheter o Störd nattsömn o Inkontinens o Konfusion o Syn/hörselnedsättning o Yrsel o Aggressivitet o Läkemedelspåverkan i miljön o Hala golv o Felaktig belysning o Trånga utrymmen o Sängens placering och utformning o Avstånd till t.ex. toalett Åtgärdsförslag vid fallrisk Miljö Anpassa sängen till patienten, till exempel höjd. Det finns sängar av varierande modeller varav några är extremt låga. Sänggrindar kan användas till de flesta modeller. Tänk på att de kan utgöra ytterligare en risk. Observera att det är läkarordination på sänggrindar. Kan fallskyddsmatta vara att föredra? Är sänglarm ett alternativ? Kan patienten vara hjälpt av speciell placering av säng och sängbord? Tänk även på placering av droppställning, rullstol, rollator m.m. Informera patienten att sängbordet rullar på hjul. Tänk på den äldre människans nedsatta mörkerseende. Belysningen ska vara individuellt anpassad. Kontrollera ringsignalen samt informera patienten om hur den används. Ibland kan val av rum minska fallrisken, kanske behöver patienten tät tillsyn och ett rum nära expeditionen kan vara att föredra. Behöver patienten ofta uppsöka toaletten kan ett rum nära toan eller en toalettstol bredvid sängen vara ett alternativ nattetid Placera alltid urinflaskan lättillgängligt. Torka upp eventuellt spill på golvet. www.sahlgrenska.se Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 2 (av 3) Doknr. i Barium 17441 Giltigt fr.o.m 2015-01-07 Version 2 RUTIN Fallprevention Hjälpmedel Använd lämpliga skor såsom promenadskor eller sandaler med hälrem. Glömmer patienten att ta på sig skor kan antihalksockor vara ett alternativ. Antihalksockor rekommenderas även nattetid. Motivera patienten att använda höftskyddsbyxor om det är lämpligt. Dokumentera i patientjournalen. Använd utprovade förflyttningshjälpmedel. Har patienten inget gånghjälpmedel kontakta sjukgymnast för bedömning av behov. Rullstolen ska vara låst då den är parkerad, speciellt viktigt att tänka på då patienten kan förflytta sig själv. Mjukt förband kan ibland vara indikerat om patienten inte kan gå utan tillsyn. Patienten får då inte lämnas ensam. Observera att det är läkarordination på mjukt förband. Viktigt att patienter som har syn- och hörselhjälpmedel även använder dessa. Fysiskt Har patienten besvär av yrsel kontrollera blodtryck liggande och stående. Uteslut att yrseln beror på läkemedelsbiverkan eller undernäring. Viktigt att patienten får sitta en stund på sängkanten innan uppresning, gärna ”trampa symaskin”. Använd ev. stödstrumpor Konsultera sjukgymnast för bedömning och ev. åtgärd av balansnedsättning Omvårdnad Viktigt att skapa en så lugn och trygg miljö som möjligt för att minska konfusion och aggressivitet. Överväg extra tillsyn. Bolltäcke eller kedjetäcke kan användas för att lugna. Mjukdjur med värme kan även användas. För äldre som kan ha svårt att sova kan kanske en kaloririk mättande dryck på kvällen ersätta sömnmedel. Förebygg aggressivitet. När aggressivitet förekommer försök att avleda den. Aktivitet på dagen för att gynna nattsömnen. Undvik att lämna patienten med fallrisk ensam vid aktivitet såsom toalettbesök och morgonbestyr. www.sahlgrenska.se Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 3 (av 3)