Smärtsamma stenar

Transcription

Smärtsamma stenar
nr 4 2014
20
STOCKHOLMS LÄN
NÄRÖPPET
– hjälp, nu!
Smärtsamma
stenar
STÄLL DIG UPP
– och må bättre
vaccin
Tema
Notiser
Missade du
Klamydiamåndagen?
Jag vill mejla!
Det är inte för sent. Du kan antingen testa
dig på en mottagning – till exempel en
vårdcentral, ungdomsmottagning eller
Sesam-mottagning – eller beställa ett
hemtest. Är du 15 år eller äldre och bor
i Stockholms län kan du beställa ett gratis
klamydiatest via 1177 Vårdguidens e-tjänst
Mina vårdkontakter. Testkuvertet kommer
till din brevlåda, du gör testet hemma och
skickar iväg det – bara följ instruktionerna.
Inom en vecka kan du se resultatet i Mina
vårdkontakter.
”Varför kan jag inte få mejla min vårdcentral
och boka tid, eller till exempel mejla läkaren
för en så enkel sak som att förnya ett recept?”
De frågorna hör vi ofta.
Problemet är att e-post inte är en tillräckligt
säker kommunikationskanal. Kontakter mellan
dig och vården måste ske absolut säkert utan
risk för att någon utomstående kan komma åt
uppgifter om dig. Därför behöver du logga in
med e-legitimation eller med ditt personnummer, lösenord och en sms-kod när du vill ha
kontakt med vården via internet, till exempel
ställer en fråga till en sjuksköterska genom
e-tjänsten Mina vårdkontakter.
Men det finns vissa undantag från reglerna.
Påminnelser och kallelser får skickas via sms
eller e-post inför ett besök – men bara om du
som patient har godkänt detta.
Otrevliga RS-virus
Under vinterhalvåret är det särskilt vanligt
med infektioner av RS-virus. De är mycket
smittsamma och sprids bland annat genom
direktkontakt, hosta och nysningar. De sprids
också via leksaker som sjuka barn har haft i
munnen eller tagit i.
Hos äldre barn och vuxna brukar en RS-virusinfektion kännas som en vanlig förkylning,
men spädbarn kan bli svårt sjuka. Du kan
minska risken för att ditt spädbarn smittas av
RS-virus genom att:
• tvätta händerna noga och ofta med
flytande tvål, och framför allt innan du
sköter ditt barn
• undvika att träffa personer som är förkylda
• undvika att vistas på platser där det finns
mycket folk
• undvika att träffa småbarn.
1177.se/rs-virus
1177.se/klamydia
Broddar eller
dubbat?
Alla kan få löss
Huvudlöss kommer och går i omgångar, på så
gott som alla förskolor och skolor, och det är
svårt att förhindra. Lössen sprids främst när
barnen sitter nära varandra, inte via mössor och
hårborstar. Huvudlössen har blivit svårare att bli
av med, eftersom de tycks ha blivit motståndskraftiga mot en del läkemedel mot löss.
Bästa sättet att bli av med huvudlöss är att
kombinera luskamning med ett nytt behandlingsmedel. Alla som har löss i en familj eller i en
grupp bör behandlas samtidigt för att minska
risken för ny smitta. Men det är bara om man har
sett levande löss som man ska behandlas med
något medel. Och kom ihåg – det har inget med
bristande hygien att göra om man får löss!
1177.se/huvudloss
Så här års är det inte bara stapplande
pensionärer som lever farligt på snömoddiga gator – även stressade småbarnsföräldrar halkar och bryter armar och ben
när de hastar mellan jobbet, bussen och
förskolan. Du som inte vill ha broddar på
skorna kan välja skor eller kängor med
infällbara dubbar. De finns numera i många
varianter, men de är avsevärt dyrare än
lösa broddar. Ett tips som är gratis: Ha inte
så bråttom..!
ILLUSTRATIONER JANETTE BORNMARKER
Friskare med musik
Du som ligger på sjukhus, vårdas på ett boende eller bara ligger
hemma och är sjuk och inte kan ta dig till en konsert: Nu finns
KonserthusetPlay – en webbplats full av härlig musik att välja
bland – och den är gratis. Du som vill lyssna hemma behöver
en dator, surfplatta eller mobiltelefon med internet och högtalare eller hörlurar. För dig som är på sjukhus, vårdhem,
rehab, gruppboende eller annat boende: Tipsa personalen om att de enkelt kan ordna konserter med hjälp av
dator eller surfplatta och en tv-skärm. Du hittar
musiken och mer information på
KonserthusetPlay.se
Råd om cancer
Har du fått besked om att du har cancer? Eller har du en närstående
med cancer? Har du frågor, är orolig eller kanske bara behöver prata
med någon om cancer? Då kan du ringa Cancerupplysningen, som
du numera når på telefon 08-123 138 00.
Sjuksköterskorna som svarar där har lång erfarenhet inom cancersjukvård. Du behöver inte beställa tid. De som svarar är vana att möta
människor i kris, har tystnadsplikt och finns som ett komplement till
den övriga vården. Självklart kan du vara anonym.
Du kan ringa till Cancerupplysningen måndag – fredag 8.30 – 16,
stängt för lunch 12 – 13.
Du kan även ställa en fråga om cancer på 1177.se och få svar från
Cancerupplysningen.
1177.se/tema/cancer
2
1177 Vårdguiden nr 4 2014
nr 4 2014
STOCKHOLMS LÄN
NÄRÖPPET
– hjälp, nu!
Smärtsamma
stenar
STÄLL DIG UPP
– och må bättre
vaccin
Tema
Innehåll nr 4 2014
4
Ett stick betyder så mycket
5
Barnvaccinationsprogrammet
6
Sjukdomarna som vaccin skyddar mot
8
Medaljens baksida
10 Näröppet
– 19 närakuter i länet
13 Ett smittsamt kräk …
14 Upp och stå!
16 Smärtsamma stenar
17 Jakten på stenen
20 Hjälp när du mår psykiskt dåligt
22 Tacka ja till samtal om abort
24 Fimpa för gott!
26 Goddag … och hur var det här då?
27 Aktuellt i vården
Tidningen 1177 Vårdguiden är en informationstidning från Stockholms läns landsting. Den delas
ut fyra gånger per år till samtliga hushåll i länet.
Chefredaktör och ansvarig utgivare: Anna Sjökvist
Redaktör: Kerstin Otterstål
Redaktionella frågor: telefon 08-123 138 58
E-post: vardguiden@sll.se
1177 Vårdguiden
Stockholms läns landsting
Box 6909, 102 39 Stockholm
Medicinsk granskning: Henrik Almkvist
och Inger Rising
Grafisk form & repro: Graffoto AB, Stockholm
Omslagsfoto: Ulf Huett
Tryck: Quad Graphics, Polen
Upplaga: 1 020 000 ex
Beställning av fler tidningar samt taltidning,
telefon 08-123 138 58
Ring telefonnummer 1177 om du behöver
sjukvårdsrådgivning eller om du har frågor
om hälso- och sjukvården.
1177 Vårdguiden nr 4 2014
Red:
Tack för sprutan
D
et är mycket vi är skyddade mot i vårt lilla hörn av världen och
många sjukdomar som vi slipper. Polio, kikhosta, mässling,
difteri, stelkramp – inte ens påssjuka och röda hund behöver
vi få. Samtidigt, på samma jordklot, dör flera tusen människor
i Västafrika i ebola.
Det är mycket vi tar för givet. Som det här med vaccination. I slutet av
1700-talet hörde Edward Jenner en mjölkpiga säga ”jag kommer inte att få
smittkoppor, för jag har haft kokoppor”. Jenner kom ihåg det där när han
läste till läkare. Han gjorde ett försök som gick ut på att ta smittämne från
en kokoppa och överföra den till en frisk patient, en ung pojke. Pojken fick
utslag och feber, men blev snart frisk igen. Några veckor senare tog Jenner
smittämne från en patient med smittkoppor och förde över det till pojken.
Han fick inte smittkoppor. Pojken var skyddad tack vare kokopporna. (Det
är förresten därför det heter ”vaccination” – efter latinets ord för ko, vacca.)
Det här med vaccin är verkligen fantastiskt och vaccinationsprogrammet
som vi har är en stor förmån att vara tacksam för.
Vi som bor i Stockholms län har dessutom närmare till vård än vad de
flesta andra i landet har. Visste du till exempel att det finns 19 närakuter
här? Alla med öppet på sena kvällar och helger för att kunna ta emot dig när
du behöver vård som inte kan vänta. Följ med under en dag på
närakuten och ta reda på var din närmaste närakut finns.
Vi kan inte förhindra att vi blir sjuka, men vi kan minska
riskerna för det. Den allra största risken för ohälsa är
rökning, vilket är inte någon nyhet. Men för dem som
röker kan det ändå vara svårt att lyckas sluta. Nu finns
en ny sluta-röka-app för unga, Fimpaaa! Läs om den och
möt tre ungdomar som har bestämt sig för att lyckas!
Vi svenskar är mästare på att sitta still. Vi sitter på
jobbet, vi sitter på tunnelbanan (om vi har tur …)
och vi sitter i soffan om kvällarna. Även om vi går
och tränar någon eller några kvällar i veckan så
väger det inte upp allt vårt stillasittande.
Sedan jag blev varse det här för ett tag sedan
har jag försökt att börja ställa mig upp oftare.
Egentligen är det inte så svårt, bara man får det till
en vana. Läs vår inspirerande artikel på sidan 14
och ställ dig upp!
Anna Sjökvist
Chefredaktör
3
tema Vaccinationer
Ett stick betyder
så mycket
I Sverige har vi sedan mer än 50 år tillbaka haft ett allmänt
vaccinationsprogram för barn mot allvarliga sjukdomar som
difteri, stelkramp och polio.
Enligt Folkhälsomyndighetens och Socialstyrelsens
gemensamma årsrapport om vaccinationsprogrammet är nu
över 97 procent av tvååringarna i Sverige vaccinerade.
TEXT JOHAN ÖBERG / KERSTIN OTTERSTÅL / GUNILLA ELDH FOTO ULF HUETT
– att vaccinera barnen ger både skydd mot
allvarliga sjukdomar och är en solidarisk handling, eftersom allmän vaccination minimerar
risken för epidemier, säger Åke Örtqvist, smittskyddsläkare i Stockholms län.
Barn som bor i Stockholms län erbjuds vaccination mot tolv olika sjukdomar. Flera av dem kunde
tidigare leda till döden eller ge svåra bestående
Så många blev
sjuka i Sverige varje år
innan vaccinet infördes*
15 978
11 649
6 243
5 674
237
Påssjuka
44
Mässling
51
Röda hund
0
Polio
0
2
Haemophilus influenzae typ b**
Pneumokocker**
83
Stelkramp
0
428
75
Kikhosta
Difteri
1 525
178
Så många blev
sjuka i Sverige
2013
33
3
*Antal fall i genomsnitt 5 år före införandet av vaccin.
**Antal fall bland barn under 5 år.
Källa: Folkhälsomyndigheten
Grafik: TT Nyhetsbyrån
4
men. Med den allmänna vaccinationen har
antalet insjuknade i de flesta fall sjunkit till noll.
– Vaccinerna som används i barnvaccinationsprogrammet är mycket noggrant studerade och har ytterst få biverkningar, säger Åke
Örtqvist. Riskerna med dessa vacciner har
visat sig vara extremt mycket mindre än de
väldokumenterade risker som finns om man
får någon av de här sjukdomarna.
– Biverkningarna som är vanliga är också relativt lindriga: Feber i något dygn, när immunförsvaret arbetar efter att man fått vaccinet,
eller värk någon dag där man har fått sprutan,
säger Åke Örtqvist.
De här vaccinerna räddar varje år livet på
många människor och förhindrar att många
barn drabbas av allvarliga och bestående sjukdomar. Till exempel mässling, som varje år
orsakar epidemier runt om i Europa och som
kan ge svåra komplikationer. I sällsynta fall
orsakar mässling till och med dödsfall bland
barn.
Sjukdomar som förr drabbade nästan alla
har nästan helt försvunnit, tack vare att de allra
flesta deltar i det allmänna vaccinationsprogrammet. Men sjukdomarna finns fortfarande. En
del finns i landet, andra bara utomlands, där vi
kan bli smittadet. Varje år reser omkring en
miljon svenskar till länder utanför EU. Där är
risken att träffa på smittsamma sjukdomar
större än här.
Om många skulle tacka nej till vaccin, skulle
1177 Vårdguiden nr 4 2014
Barnvaccinationsprogrammet
i Stockholms län
När barnet är mellan 6 och 32
veckor gammalt ges vaccin
mot rotavirus som droppar i
munnen i tre doser.
Vid 3 månaders ålder får barnet
ett kombinationsvaccin mot
difteri, stelkramp, kikhosta,
Hib-infektion (Haemophilus
influenzae typ B), polio och
hepatit B. Dessutom får barnet
ett separat vaccin mot pneumokocker.
Vid 5 månaders ålder får barnet
andra dosen av vaccinerna.
Vid 12 månaders ålder får
barnet tredje dosen.
Vid 18 månaders ålder får
barnet ett kombinationsvaccin
mot mässling, påssjuka och röda
hund. Om barnet ska resa utomlands ska den här dosen ges
tidigare (hör med barnavårdscentralen om vad som gäller).
Vid 5–6 års ålder ges en fjärde
vaccindos mot polio.
Då ges även den fjärde dosen
mot difteri, stelkramp och kikhosta i en spruta.
Vid 6–8 års ålder ges sista
dosen mot mässling, påssjuka
och röda hund.
Vid 14–16 års ålder ges den
femte och sista dosen mot difteri, stelkramp och kikhosta.
Flickor födda 1999 eller senare
erbjuds vaccin mot HPV (humana papillomvirus) när de är
10–12 år.
vissa smittsamma sjukdomar kunna få fotfäste
här igen, och andra – som stelkramp, som finns
i jorden – få mycket allvarliga konsekvenser för
den som är ovaccinerad.
Trenden för de allmänna vaccinationsprogrammen är att de nu utökas världen över för
att ge skydd mot fler farliga sjukdomar.
Barn i Stockholms län vaccineras mot rotavirus, difteri, stelkramp, polio, kikhosta, mässling, påssjuka, röda hund, Hib-infektion,
pneumokocker, hepatit B och HPV.
Pneumokockbakterier är den vanligaste
orsaken till lung-, öron- och bihåleinflammation. Bakterien är också en av de vanligaste
orsakerna till hjärnhinneinflammation och
allmän blodförgiftning. En allvarlig och inte
ovanlig följdverkning av hjärnhinneinflammation är skador på hörseln.
Vaccin mot pneumokocker finns med i det
allmänna vaccinationsprogrammet sedan år
2009. Vaccin mot rotavirus har tillkommit i
vaccinationsprogrammet i Stockholms läns
landsting under våren 2014. Q
1177 Vårdguiden nr 4 2014
»
5
tema Vaccinationer
4
fakta om
vacciner
Så fungerar vaccin
Detta innehåller vaccin
Så tar man fram vaccin Så godkänns ett vaccin
Vaccinet påminner kroppens immunförsvar om sjukdomen som man vaccinerar
mot. Immunförsvaret utsätts
för ett ämne som liknar
smittämnet (bakterien eller
viruset) – men som inte kan
orsaka sjukdomen, till exempel i ett influensavaccin. Det
gör att immunförsvaret
”minns” smittämnet nästa
gång du stöter på det, till exempel i en överfull tunnelbana strax före jul. Då triggas
immunförsvaret att bilda
ännu fler antikroppar och
minnesceller. På så sätt bygger vaccinet upp ditt försvar
mot sjukdomen.
De flesta vacciner, till exempel TBE-vaccin och det vanliga influensavaccinet, innehåller avdödade smittämnen
(antigen). Det innebär att
smittämnet är oskadliggjort,
så att det inte längre kan
orsaka sjukdomen. Ibland
innehåller vaccin också ett
hjälpämne (adjuvans) som
förstärker vaccinets effekt.
I några vacciner behövs även
en liten mängd konserveringsmedel för att förlänga
hållbarheten. Det kan också
innehålla små rester av antibiotika som man ibland tillsätter under produktionen
för att hålla vaccinet rent
från andra bakterier.
Det finns olika sätt att tillverka vaccin, men principen är
densamma. Först och främst
gäller det att lista ut vilken
del av smittämnet som är
bäst på att kicka igång vårt
immunförsvar. Forskarna
prövar olika varianter i laboratoriet, innan vaccinet är
färdigt att testas på några få
frivilliga försökspersoner.
Därefter testas det på större
grupper och till sist på de
människor som verkligen
behöver vaccinet. Försöksomgångarna tar många år,
och om vaccinet inte fungerar som det var tänkt, kan
man få börja om från början.
Många vacciner når aldrig
fram till användning.
Vaccinet godkänns när företaget som tillverkar det kan
bevisa att det ger ett bra
skydd mot sjukdomen – utan
att orsaka allvarliga biverkningar. I Europa bedöms
detta av den Europeiska
läkemedelsmyndigheten
(EMA) och sedan även av
Läkemedelsverket i Sverige.
Godkända vacciner följs upp
för att man i tid ska upptäcka
oförutsedda biverkningar.
Läkare anmäler biverkningar
efter vaccinering till Läkemedelsverket. Dit kan också
privatpersoner skicka in
biverkningsrapporter.
Sjukdomarna som vaccin
skyddar mot
Difteri
En mycket allvarlig bakteriesjukdom som kan leda
till döden om den inte behandlas. Ger en halsinfektion, men framför allt utsöndrar bakterien ett gift
som kan leda till svåra
komplikationer, som hjärtmuskelinflammation.
Stelkramp
Orsakas av en sporbildande bakterie som finns i tarmen hos många djur, men
även i jord som gödslats.
Smittan kan komma in i
blodet via ett sår. Bakterien bildar ett gift som
blockerar nervimpulserna
från vissa celler i ryggmärgen och kan leda till döden
om den inte behandlas.
Kikhosta
Långdragen bakteriesjukdom i luftvägarna som leder till långdragen och häftig hosta med kikningar,
6
det vill säga att man inte
får luft. Sjukdomen är framför allt farlig för spädbarn
som inte hunnit få vaccin.
Hib
Haemophilus influenzae är
en bakterie som kan ge
infektioner i de övre luftvägarna, som bihåle- och
öroninflammation. Den kan
också leda till luftrörskatarr,
struplocksinflammation,
lunginflammation och
hjärnhinneinflammation.
Mässling
Virus som är mycket smittsamt och kan spridas genom luften. Orsakar feber,
luftvägssymtom och utslag
och kan ge flera följdsjukdomar och allvarliga hjärnskador. Orsakar fortfarande
flera dödsfall årligen i Europa, när epidemier bryter
ut. De flesta som smittas får
dock inga bestående men.
Polio
Allmänfarlig virussjukdom
som kan ge bestående förlamning. Sjukdomen är utrotad i Sverige och de flesta andra länder tack vare
vaccinering. Men sjukdomen finns fortfarande kvar
i Nigeria, Afghanistan och
Pakistan.
Påssjuka
Virussjukdom som angriper
spottkörtelvävnad och gör
att halsen svullnar upp.
Män som smittas efter puber teten löper risk att få
testikelinflammation, vilket
kan medföra sterilitet.
Röda hund
Virussjukdom som normalt
ger ett mycket lindrigt förlopp. Men om kvinnor smittas under graviditeten är
risken för allvarliga fosterskador stor. Symtom på
röda hund är svullna lymfkörtlar och snuva. Efter
några dagar kan man få
brunaktiga eller blåröda utslag, först i ansiktet, sedan
ner över armar och ben.
Pneumokocker
Den vanligaste orsaken till
bakteriella luftvägsinfektioner. Kan orsaka lunginflammation och dödsfall,
framför allt hos äldre personer. Kan även orsaka
allvarlig hjärnhinneinflammation. Vaccinet ger ett
visst skydd mot öroninflammation.
Hepatit B
Virus som överförs genom
blod eller sexuell kontakt
och som också kan smitta
från mor till barn under förlossningen. Orsakar inflammation i levern. Bland vuxna
blir cirka 5 procent kroniska
smittbärare.
Tuberkulos
– riskgrupper
får vaccin
Bakteriesjukdom som är
en av de mest spridda infektionssjukdomarna i världen. Runt två miljarder
människor bär på tuberkelbakterien. Varje år insjuknar minst nio miljoner i
aktiv tuberkulos och två
miljoner dör, de allra flesta
i utvecklingsländer.
Sjukdomen, som oftast
börjar med långdragen
slemhosta, drabbar främst
yngre vuxna, men även
barn och äldre personer.
I Sverige anmäls cirka 500
fall varje år. Behandlingen,
som omfattar ett antal olika
mediciner, tar cirka sex
månader. Mellan 25 och 30
procent av barnen i Stockholms län vaccineras.
1177 Vårdguiden nr 4 2014
Vaccin inför resan
Ska du resa bort över jul och nyår? Då funderar
du kanske på vilka sprutor du behöver ta. Det
varierar beroende på vart du ska resa, hur du
ska bo, hur vädret är dit du ska och – inte minst
– vem du är.
Din ålder spelar roll, eftersom äldre ofta är
mer känsliga för sjukdomar. Du kanske är allergisk mot något, har nedsatt immunförsvar eller
har någon sjukdom som gör att du riskerar att
bli sjuk lättare. Vilka vaccinationer du har tagit
tidigare har också betydelse.
Resenärer som besöker släkt och vänner i länder där andra sjukdomar sprids än i Sverige löper
en större risk att bli sjuka. Det innebär att det
blir extra viktigt att skydda sig med vaccin.
Hur du reser är också viktigt – bor du på ett
hotell i en storstad eller i en hydda ute i djungeln? Vilken årstid är det dit du ska? Är det varmt
och fuktigt eller soligt och torrt? Vissa myggor
till exempel, finns bara under regnperioderna i
tropiska länder.
Är du osäker kan du alltid fråga om råd på en
vaccinationsmottagning.
MER INFORMATION
På 1177.se/Tema/Vaccinationer hittar du
ingående information inför resor till olika länder.
Där finns även många allmänna reseråd.
»
1177 Vårdguiden nr 4 2014
7
tema Vaccinationer
5
frågor om
vacciner
Koll på vaccinerna?
Fråga: Finns det ett vaccinregister
någonstans där man kan se vilka
vacciner man har fått? De här korten
man får kommer ju bara bort.
Svar: Nej, eftersom vaccinationer
ges på så många olika ställen,
bland annat på vårdcentraler och
vaccinationsmottagningar, finns
det inget centralt register. Du måste
själv hålla reda på vilka vacciner
du har fått och när.
Måste jag börja om?
Fråga: Jag minns inte när jag tog
den senaste sprutan mot TBE.
Måste jag börja om från början?
Svar: Nej. Om du har glömt att ta
en dos och det har gått längre tid
än rekommenderat behöver du
inte börja om från början. Ta en ny
dos och följ sedan vaccinationsschemat som vanligt.
Kan äggallergiker
vaccineras?
Fråga: Jag är allergisk mot ägg. Kan
jag vaccinera mig mot influensan?
Svar: De influensavaccin som används i vaccinationskampanjen,
Fluarix och Fluenz tetra, är odlade
på hönsägg, och vaccinerna innehåller minimala mängder äggprotein. Om du har lindrig äggallergi
– och kan äta mat med ägg i, som
sockerkaka eller pannkakor, utan
att reagera allergiskt – kan du i
regel vaccineras med de här vaccinerna. Hör med din läkare.
Om du har svår äggallergi och
har reagerat med allergisk chock,
med exempelvis svullna andningsvägar, astmaanfall eller blodtrycksfall, bör du diskutera med en
allergispecialist om det kan gå att
vaccinera under speciell uppsikt.
Det gäller oavsett vad som utlöst
den allergiska chocken. Handlar
det om barn – kontakta en allergikunnig barnläkare.
Om det inte är lämpligt att vaccinera under uppsikt bör du kontakta läkare om du misstänker att du
drabbats av influensa. Det kan
vara så att du behöver få behandling med anti-virusmedicin.
Varför får inte pojkar
vaccin mot HPV?
Fråga: Min dotter har fått sina
HPV-sprutor, men varför vaccineras inte pojkarna?
Svar: Fortfarande är experterna
inte säkra på att nyttan uppväger
kostnaden när det gäller att vaccinera pojkar mot HPV. Men det är
troligt att pojkarna också kommer
att erbjudas HPV-vaccin i framtiden. Kanske inte i första hand för
att undvika peniscancer och ändtarmscancer, eftersom dessa sjukdomar är mycket ovanliga, utan för
att undvika kondylom (könsvårtor)
och hejda spridningen av de smittsamma HPV-virusen.
Varför är bältrosvaccin så dyrt?
Frågor: Är bältrosvaccinet godkänt i Sverige? Kan jag få det på
vårdcentralen? Hur bra är vaccinet
och hur länge verkar det? Varför är
det så dyrt?
Svar: Vaccinet mot bältros heter
Zostavax och är godkänt av Läkemedelsverket. Du bör kunna få det
på en vårdcentral. Om vaccinet
inte finns där kan du få ett recept,
hämta läkemedlet på apotek och
sedan få vaccinet på vårdcentralen. För personer över 60 år som
tar vaccinet blir risken att få bältros ungefär halverad, och risken
för långdragen smärta minskar
med två tredjedelar (knappt 70
procent) i tre år. Hur länge vaccinet skyddar och om man behöver
vaccineras en andra gång är inte
klarlagt. Vaccinet ingår inte längre
i högkostnadsskyddet. Det beror
på att kostnaden inte anses motsvara nyttan med vaccinet.
Medaljens baksida
år 2009, när svininfluensan A/H1N1 spred
sig över världen, stod de svenska myndigheterna inför ett svårt beslut: Vaccinet som gick att
få fram snabbt var inte tillräckligt testat på barn
– men samtidigt verkade viruset vara mest allvarligt för barn och unga. Man valde att vaccinera så stor del som möjligt av befolkningen för
att hejda smittan. Och på flera håll började man
med barnen.
Nu, fem år senare, har vi facit: Vaccinet gav
barnen ett 90-procentigt skydd mot influensan, och mycket få blev så sjuka att de behövde
vårdas på sjukhus på grund av svininfluensan.
Men cirka 130 barn och unga i landet fick narkolepsi, en kronisk sjukdom, av vaccinet.
– Narkolepsi är en ovanlig sjukdom. Så ovanlig att det är svårt att veta säkert hur många
som fick sjukdomen före svininfluensan. I
hela Sverige var det ungefär ett hundratal personer per år som fick diagnosen, och de flesta
8
var vuxna. Men åren efter vaccineringen med
Pandemrix, 2010–2011, var det flera barn och
unga som fick sjukdomen.
Fortfarande vet man inte vad det beror på att
så många flera fick narkolepsi. Det finns många
faktorer som kan spela in.
– Det är en autoimmun sjukdom, vilket innebär att immunförsvaret vänder sig mot den egna
kroppen. Många sådana sjukdomar, till exempel
typ 1-diabetes, MS (multipel skleros), glutenintolerans, psoriasis och Crohns sjukdom, kan
sannolikt utlösas av flera faktorer – både tillsammans och var för sig. Troligen är det så med
narkolepsi också, säger Åke Örtqvist.
De allra flesta som har fått narkolepsi har en
speciell genuppsättning, en speciell så kallad
HLA-typ (HLA står för humant leukocytantigen). Den genen spelar en viktig roll i immunförsvaret. Personer med den här genuppsättningen verkar alltså ha en medfödd sårbarhet
för narkolepsi. Men – ungefär en fjärdedel av
Sveriges befolkning har den här genen, och
bara en bråkdel har fått narkolepsi.
En annan trolig faktor är själva vaccinet. Antingen själva virusdelen (antigenet), någon av
tillsatserna i vaccinet eller en kombination.
Exempelvis har den så kallade adjuvansen, en
tillsats som förstärkte vaccinets effekt, varit
misstänkt för att kunna vara orsaken.
– Eftersom det tar lång tid att tillverka ett
vaccin, och det vid en pandemi behövs väldigt
många doser snabbt, var adjuvansen viktig, säger Åke Örtqvist.
– Med den tillsatsen fick man fram ungefär
fyra gånger så mycket vaccin ur ett ägg (viruset
till vaccinet odlades i hönsägg).
Men – samma adjuvans som finns i Pandemrix har använts i ett annat vaccin från samma
företag. Det vaccinet har getts i flera miljoner
doser i Kanada, och där har man inte upptäckt
någon ökad risk för narkolepsi. Så adjuvansen
1177 Vårdguiden nr 4 2014
Influensan dödar
Mellan åren 2001 och 2012 avled 11 000 personer av influensan, den vanliga som kommer varje år. De allra flesta av dem, 95 procent, var över 65 år.
Nu har allt fler 65-åringar och äldre insett
vikten av att ta vaccinet mot säsongsinfluensan. Men det finns många andra som tjänar på att vaccinera sig.
Du som har astma eller annan lungsjukdom, diabetes, hjärtsjukdom, kronisk levereller njursjukdom, har nedsatt immunförsvar
av någon annan orsak eller är kraftigt överviktig har allra mest att vinna på att vaccinera dig mot influensan. Gravida, personer
med neuromuskulära sjukdomar som påverkar andningen och barn med flerfunktionshinder tillhör också riskgrupperna.
För dig som tillhör någon av riskgrupperna och bor i Stockholms län är vaccinet mot
säsongsinfluensan gratis. Vaccinationskampanjen pågår till och med den 28 februari
2015, men ju förr du får sprutan dess bättre.
För dig som inte tillhör någon riskgrupp
kostar vaccinet omkring 200 kronor.
Du kan vaccinera dig på en vårdcentral eller vaccinationsmottagning. Gå in på 1177.se
och sök på ”vaccination” så får du upp en
mängd mottagningar att välja mellan. Du
som inte har dator kan ringa 1177 och fråga.
kan inte heller vara den enda orsaken.
– Det kan också vara så att influensaviruset i
sig kan öka risken för narkolepsi, säger Åke
Örtqvist. I Kina, där ingen vaccinerades, har
man sett ett ökat antal fall av narkolepsi både i
samband med svininfluensan och vid andra influensaepidemier.
– Även i Sverige var det flera fall än vanligt
också bland barn och unga som inte var vaccinerade. Men det kan också bero på att det blev
ett ökat fokus på diagnosen. Många faktorer
spelar in. Det finns flera orsaker och det pågår
fortfarande studier. Ännu vet man inget säkert.
Hur ska vi se till att det inte händer igen?
– Framför allt genom att använda vaccin som
mer liknar dem vi redan har använt i många år
utan att det har gett några svåra biverkningar.
Ett exempel är vaccinet mot den vanliga säsongsinfluensan. Det har vid det här laget getts
i miljarder doser, så det vågar vi lita på, säger
Åke Örtqvist. Q
1177 Vårdguiden nr 4 2014
9
Sebastian har hög feber
och prickar i ansiktet.
Han får antibiotika.
Näröppet
En liten pojke som har ont i örat, en kvinna med
magvärk, en pojke med fotbollsskada och en cyklist
som har krockat. Det är några av dem som får hjälp på
Närakuten Löwet en vanlig torsdag förmiddag.
TEXT HELENE LUMHOLDT FOTO ULF HUETT
de flesta som kommer hit har blivit hänvisade hit från 1177 Vårdguiden. Som lille Sebastian som kommit med sin mamma Emma.
– Jag ringde 1177 och de bokade tid åt oss här,
berättar hon.
Sebastian sitter matt och glansögd i mammas knä.
– Han har gnytt och gnällt hela natten och
knappt ätit eller druckit det senaste dygnet. Jag
misstänker att han har halsfluss, säger hon.
Sjuksköterskan Anna-Karin tar tempen i
10
hans öra. Det gillar inte Sebastian. Ännu mindre gillar han när hon sticker ner en bomullstops i halsen på honom. Men det går snabbt,
och det är nödvändigt för att läkaren ska kunna
avgöra varför han är så hängig.
Maria Hagert heter läkaren som tittar i öronen och halsen på Sebastian och som lyssnar
på hans hjärta och lungor. Hon noterar också
att han har små röda prickar i ansiktet och på
kroppen.
– De kan vara tecken på streptokocker.
1177 Vårdguiden nr 4 2014
VAD KOSTAR BESÖKET?
Barn och unga
under 18 år – 0 kr.
Vuxna från och
med 18 år – 200 kr.
Högkostnadsskydd
och frikort gäller.
Lucas fick en
spark på hälen när
han spelade fotboll.
Anton krockade
med en annan cyklist
och har ont i nacken.
Fareiba söker för magont.
Hon blir undersökt och
skickas till röntgen.
Snabbprovet visade inga, men de kan finnas
där ändå. Sebastian är rejält röd i halsen och i
båda öronen, han har hög feber och så har han
ju prickar också.
– Vi ska inte skriva ut antibiotika när det inte
behövs, säger Maria Hagert. Men eftersom Sebastian har de här symtomen och är yngre än
två år uppfyller han kraven för att få antibiotika.
Hon skriver ut penicillin och tipsar mamma
Emma om hur hon ska få i honom den flytande
medicinen.
Sebastian är en ganska typisk patient på närakuten. Många har akuta infektioner, och barn
under fem år är allra vanligast. Av de omkring
80 patienter som i snitt besöker Löwet under
en dag är nästan hälften under 20 år.
Som Lucas Persson som spelade fotboll i
skolan igår. En motspelares spark träffade hans
häl i stället för bollen. Nu har han rejält ont och
kommer just från röntgen.
– Bilderna ser bra ut. Inget är brutet. Byt ut
dina tygskor mot ett par stadigare så får foten
lite stöd och ta det lugnt så länge du har ont,
säger Maria Hagert.
Även den som själv arbetar inom vården kan
bli sjuk eller behöva hjälp ibland. Anton Rasch
är läkare. Igår, på väg hem, krockade han med
en annan cyklist.
– Han ramlade rakt över mig. Min hjälm
sprack, beskriver han. Anton landade på axeln,
1177 Vårdguiden nr 4 2014
men smärtan kändes mest i nacken.
– Jag fick ont direkt. Det är nog musklerna,
men jag vill vara säker på att det inte är någon
fara. Därför vill jag bli undersökt, säger han.
Patienter som man misstänker kan ha fått en
hjärtinfarkt eller stroke skickas direkt till ett
akutsjukhus och behandlas inte på närakuten.
Men de allra flesta som kommer hit får hjälp på
plats. Patienterna får snabbt hjälp och i korridorerna råder ett lugn. Många har fått en tid
bokad, ofta genom att ringa 1177 Vårdguiden.
Men det går att komma utan att ha bokat tid
också. Fareiba Darveishi har gjort det. Hon
kommer in med svåra magsmärtor. Hon får
lämna prover, och strax därefter undersöker
Maria Hagert henne, klämmer på magen och
frågar var det gör ont.
– Överallt, men lite mer på vänster sida,
säger hon.
Av undersökningen, proverna och Fareibas
beskrivning drar Maria Hagert slutsatsen att
det nog rör sig om magkatarr. Men hon vill
göra en röntgenundersökning också, för att
vara på den säkra sidan.
– Jag vill utesluta att det är blindtarmen.
Orkar du gå till röntgen själv? Om inte, säg till
så hjälper vi dig, säger Maria och går iväg för att
skicka remissen till röntgen via sin dator.
– Tack, säger Fareiba. Tack så hemskt mycket.
Det känns skönt att vara här.Q
Detta gör närakuterna
På närakuterna kan du få hjälp med allt
som du i vanliga fall får hjälp med på vårdcentralen, det vill säga skador och akuta
besvär som inte är livshotande. Till exempel
sårskador, enklare arm- eller benbrott, allergiska reaktioner och enklare infektioner.
Det finns 19 närakuter i Stockholms län.
De ska dels göra det smidigare för medborgarna att få vård, dels avlasta akutmottagningarna på de stora sjukhusen.
Närakuterna har öppet på kvällar och
helger. Du kan komma utan att boka tid.
Men ring gärna 1177 först. Då får du hjälp
att avgöra om du behöver åka till närakuten, eller om du kan vänta till nästa dag
och gå till en vårdcentral i stället.
Du kan gå till vilken närakut du vill.
Länets alla
närakuter »
11
älj
e
No
rrt
11
Upplands
Väsby
13
Åkersberga
19
E4
18
E18
Tre husläkarjourer
Täby
Sollentuna
har kortare öppettider:
7
Norrtälje, Lidingö och
Åkersberga.
Järfälla
Ring deras direktnummer
för att boka tid.
Kista
8
Hässelby
Sundbyberg 15
Fyra närakuter
9
Solna
Lidingö
14
2
har öppet 8–22 varje dag,
året om:
Bromma
1
Handen, Järva, Löwet och
Nacka närakuter. Dessa har
tillgång till röntgen under
vissa tider.
Östermalm
10
Nacka
STOCKHOLM
Ring 1177 så kan du få hjälp
att boka tid.
Hägersten
4
E4/E20
Ekerö
Ek ö
12
3
16
Tolv
T
olv närakuter
o
Enskede
har
h
ar öpp
öppet måndag–fre
måndag–fredag
ag–freda
edag 17–22
7–2
7–22
och lördag–söndag 8–22,
oc
8–2 året om
om.
Ring deras
eras d
direktnummer
tnu
r för
fö att
boka
bo
oka tid.
6
Botkyrka
Farsta
Huddinge
Flemingsberg
17
Södertälje
5
5 km
Handen
»
Ring 112 om
din skada eller
sjukdom är
allvarlig eller
livshotande.
19 NÄRAKUTER I STOCKHOLMS LÄN
1. BrommaAkuten
Tunnlandet 1, 3 tr, Bromma
3. Närakuten Forum Nacka
Romansvägen 12, Nacka
Måndag–fredag 17–22
Lördag–söndag 8–22
Tel: 08-505 854 00
Måndag–fredag 17–22
Lördag–söndag 8–22
Tel: 08-123 408 90
2. Närakuten Brommaplan
Klädesvägen 12, Bromma
4. Närakuten Gullmarsplan
Gullmarsplan 5,
Johanneshov
Måndag–fredag 17–22
Lördag–söndag 8–22
Tel: 08-555 055 00
Måndag–fredag 17–22
Lördag–söndag 8–22
Tel: 08-123 407 50
12
5. Närakuten Handen
Handens närsjukhus
Dalarövägen 6, Handen
7. Närakuten Jakobsberg
Birgittavägen 4, Jakobsberg
9. Husläkarjouren Lidingö
Stjärnvägen 2, Lidingö
Måndag–fredag 17–22
Lördag–söndag 8–22
Tel: 08-123 363 90
Måndag–fredag 17–20
Lördag–söndag 9–16
Tel: 08-767 06 70
6. Huddinge närakut
Paradistorget 4, Huddinge
8. Närakuten Järva
Rinkebysvängen 70,
Spånga
10. Liljeholmens närakut
Liljeholmstorget 7,
Stockholm
Måndag–fredag 17–22
Lördag–söndag 8–22
Tel: 08-123 426 50
Alla dagar 8–22
Tel: 08-690 64 17
Boka tid via 1177
Måndag–fredag 17–22
Lördag–söndag 8–22
Tel: 08-709 21 00
Alla dagar 8–22
Tel 08-606 12 55
Boka tid via 1177
1177 Vårdguiden nr 4 2014
11. Närakuten Löwet
Löwenströmska sjukhuset,
Doktor Ziegerts väg 3,
Upplands Väsby
Ingång via huvudentrén,
plan 6
Alla dagar 8–22
Tel: 08-586 210 00
Boka tid via 1177
Ett smittsamt kräk…
I en enda liten droppe kräks kan det finnas miljoner kräksjukevirus.
Och det räcker med 10–100 virus för att smitta en person. Calicivirus,
som orsakar vinterkräksjukan, är en ovanligt smittsam virusfamilj.
TEXT KERSTIN OTTERSTÅL
12. Närakuten Nacka
Lasarettsvägen 4, Nacka
Ingång till höger om sjukhusets huvudentré
Alla dagar 8–22
Tel: 08-601 53 53
Boka tid via 1177
13. Husläkarjouren Norrtälje
Lasarettsgatan 6, Norrtälje
Måndag–fredag 17–20
Lördag–söndag 8–18
Tel: 0176-32 69 00
14. Närakuten Sabbatsberg
Dalagatan 9, Stockholm
Måndag–fredag 17–22
Lördag–söndag 8–22
Tel: 08-672 39 90
15. Solna-Sundbyberg
närakut
Hotellgatan 3, Solna
Måndag–fredag 17–22
Lördag–söndag 8–22
Tel: 08-587 314 80
16. Söderjouren närakut
Ringvägen 113, Stockholm
Måndag–fredag 17–22
Lördag–söndag 8–22
Tel: 08-123 398 00
17. Närakuten Södertälje
Vegagatan 4, Södertälje
Måndag–fredag 17–22
Lördag–söndag 8–22
Boka tid via 1177
18. Husläkarjouren Täby
Storgatan 164, trapphus 1,
plan 4, Täby
Måndag–fredag 17–22
Lördag–söndag 8–22
Tel: 08-792 15 10
19. Husläkarjouren
Åkersberga
Hackstavägen 22,
Åkersberga
Måndag–fredag 17–20
Lördag–söndag 9–16
Tel: 08-540 608 90
1177 Vårdguiden nr 4 2014
et kan räcka med att en
enda person blir sjuk för
att smitta alla andra – på
jobbet, på förskolan eller på äldreboendet. Mellan november och
april brukar sjukdomen vara som
vanligast, med en topp i januari–
mars.
Vinterkräksjukan skiljer sig
från andra magsjukdomar genom
att den bryter ut så hastigt. Från
det att man smittas till att man blir
sjuk brukar det gå 1–2 dagar. Hos
de flesta barn börjar sjukdomen
med att de plötsligt kräks eller
känner sig illamående. Vuxna får
oftare ont i magen och diarré, men
kan också må illa och kräkas. Man
kan också få feber, huvudvärk och
muskelvärk. Symtomen kan hålla
i sig i 2–3 dygn.
Virusen sprids ofta via kall mat
som har hanterats av en person
som är sjuk eller bär på viruset och
håller på att bli sjuk. Viruset kan
även spridas med dricksvatten
eller med mat som har sköljts i
förorenat vatten. Man har till exempel hittat smittan i importerade grönsaker och djupfrysta
bär. Calicivirus förstörs vid temperaturer över 70°C, men överlever i frysen.
D
Virusen sprids även från person
till person. Om man kräks häftigt
kan smittan spridas genom
luften. Det sker i form av droppar
som är så små att de håller sig
svävande i luften och inte kan ses
med blotta ögat. Därför är det viktigt att hålla sig hemma när man
har symtom på vinterkräksjuka.
Och att framför allt inte laga mat
till andra några dagar framöver.
Vinterkräksjukan är ofarlig för
de allra flesta, även om man känner
sig väldigt trött, svag och tagen.
Den drabbar alla åldersgrupper.
Oftast räcker det med att vila och
dricka mycket i några dagar för att
bli frisk igen.
Men för den som från början
har nedsatt motståndskraft kan
sjukdomen vara farlig. Främst kan
äldre personer, spädbarn och personer med sjukdomar som påverkar immunförsvaret bli svårt medtagna.
Du behöver återställa kroppens
vätskebalans, så drick ofta, men
lite i taget. När diarréerna avtar
kan du börja äta som vanligt igen,
men fortsätt att dricka lite men
ofta så länge avföringen är lös.
Om du kräks mycket eller har
svåra diarréer förlorar kroppen
både vätska och salter. Då kan du
behöva dricka vätskeersättning
för att ersätta både det vatten och
de salter som din kropp har förlorat. Du kan köpa vätskeersättning på apotek eller blanda själv.
Det kan ibland vara svårt att få i
sjuka barn vätska över huvud taget,
så försök med det som fungerar,
som isglass eller svag saft, men
helst inte läsk eftersom för mycket
socker kan ge mer diarré. Var uppmärksam på barnets allmäntillstånd och att det kissar.
Även äldre personer, framför
allt de som är 80 år och äldre, blir
lätt uttorkade. Därför är det viktigt med vätska, både för dem och
för små barn. Om den som är sjuk
inte får i sig tillräckligt med vätska
eller kissar mycket mindre, och
om vinterkräksjuka barn är slöa,
onormalt trötta och lättirriterade,
är det dags att kontakta vården.
Viktigt! Ring alltid innan du besöker vården. Då kan mottagningen förbereda ditt besök och se till
att du inte smittar andra. Q
MER INFORMATION
1177.se
Sök på magsjuka.
Undvik smitta och att smitta andra
Vätskeersättning till vuxna
• Tvätta händerna länge
och noggrant med flytande tvål – när du har
varit ute, innan du äter
och alltid efter toalettbesök.
Blanda 1 liter kokt, avsvalnat vatten med 6
teskedar (3 centiliter) strösocker och en halv
tesked (2,5 milliliter) salt.
Om du tycker att vätskeersättningen smakar
illa kan du hälla i några droppar pressad citron
eller några teskedar koncentrerad apelsinjuice.
Drick vätskeersättningen sval eller rumstempererad. Förvaras högst ett dygn i kylskåp.
OBS! Ge inte egenblandad vätskeersättning
till barn under 12 år. Om blandningen inte är helt
korrekt finns det risk för att salthalten blir för
hög och att barnet kan ta skada.
• Använd flytande tvål
och pappershanddukar
i skolan, på förskolan
och på jobbet. Handsprit
dödar inte calicivirus.
• Undvik att besöka per-
soner som är magsjuka.
• Laga inte mat åt andra
när du är sjuk.
• När du varit sjuk, stanna
helst hemma i 24 timmar
extra, även om du känner
dig frisk och kan äta och
dricka som vanligt. Förskolebarn bör vara hemma utan symtom i 48
timmar innan de går tillbaka till förskolan.
13
Vi svenskar är bra på att motionera. Men vi
är samtidigt Europamästare i att sitta stilla.
Att resa sig från stolen eller soffan då och då
kan göra underverk för hälsan och är minst
lika viktigt som att motionera!
TEXT ÅSA BOLMSTEDT ILLUSTRATION KENNETH ANDERSSON
14
Upp och
1177 Vårdguiden nr 4 2014
när du reser dig upp drar kroppen
igång system som tar hand om blodsocker
och blodfetter. Nivåerna av socker och fetter sjunker samtidigt som ämnesomsättningen ökar. Det gör att risken för att drabbas av livsstilssjukdomar som övervikt,
bukfetma, typ 2-diabetes, stroke och hjärtkärlsjukdomar minskar. Dessutom blir du
piggare, gladare och sover bättre.
Effekterna av en bensträckare kommer
lätt och är sekundsnabba. Men det går lika
snabbt åt andra hållet. När du sätter dig ner
och de stora muskelgrupperna i säte och ben
slappnar av stänger kroppen av systemen.
– Om du ställer dig upp varje halvtimme
och går runt lite i en till två minuter får det
stora effekter, säger Mai-Lis Hellénius, professor vid Karolinska Institutet och överläkare på Livsstilsmottagningen på Karolinska Universitetssjukhuset Solna.
Farligt att sitta stilla
Att fysisk aktivitet förebygger och behandlar sjukdomar har forskarna vetat i 40 år.
Men först de senaste åren har det kommit
vetenskapliga bevis för att det är farligt att
sitta stilla långa stunder och att regelbundna vardagsrörelser har lika god effekt som
motion.
– Det är inte så konstigt om man tänker
på hur många timmar det går på en vecka,
förklarar Mai-Lis Hellénius: Veckan innehåller 168 timmar. Om du sover bra ägnar du
49 timmar åt det. Då är det 119 vakna timmar
kvar. När du motionerat en timme tre kvällar i veckan återstår fortfarande 116 timmar.
– Träning vaccinerar dig inte mot ohälsa
när de övriga timmarna är inaktiva. Även
om svenskar är bra på att motionera är vi
också Europamästare i att sitta stilla resten
av tiden.
– Men vi ska inte sluta motionera för att
i stället sträcka på oss. Däremot behöver vi
uppvärdera vikten av de små rörelserna,
påpekar Mai-Lis Hellénius.
” Träning vaccinerar dig
inte mot ohälsa när de övriga
timmarna är inaktiva.”
– Det positiva är att det är mycket enklare
att börja med bensträckare än att börja träna
eller klämma in ännu ett pass varje vecka.
Få till rutinerna
Utmaningen handlar om att få till rutinen.
På arbetet är trötthet och dålig koncentration en signal om att det är dags att aktivera
kroppen. Men när vi roar oss stillasittande,
till exempel framför teven eller datorn,
märker vi inte att tiden går.
Vi behöver bli påminda, och då kan det
vara smart att ta till några knep: Res dig upp
under teveprogrammens reklampaus, ställ
skrivaren i ett annat rum, påminn varandra
då och då, sätt ett larm som ringer varje
halvtimme, stå och jobba en stund eller
parkera bilen längst bort från ingången när
du handlar.
– Fundera på vad som fungerar bäst för
just dig. Börja på en lagom nivå och sätt
upp så låga mål att du inte kan misslyckas.
Sedan kan du lägga på mer rörelse allt eftersom, tipsar Mai-Lis Hellénius.
Sannolikt har den som sitter mest allra
mest att vinna på att regelbundet börja
h stå!
1177 Vårdguiden nr 4 2014
ställa sig upp. Eftersom effekten kommer
omedelbart är det heller aldrig för sent att
börja.
– Sitter du i rullstol eller inte kan resa dig
av andra anledningar räknas varje extra rörelse. Gör det du kan, träna armar och bukmuskler.
Även om du inte känner när kroppen slår
på systemen kommer du att märka av resultatet. Du blir omedelbart piggare. När
blodsocker och blodfetter stabiliseras får
kroppen lättare att hantera eventuella livsstilssjukdomar. Efter några månader börjar midjemåttet krympa.
Längre liv
Kanske får du också ett längre liv. När MaiLis Hellénius och hennes kolleger nyligen
studerade överviktiga nyblivna svenska
pensionärer upptäckte de nämligen något
helt nytt: Längst ut i änden på våra kromosomer sitter svansar som kallas telomerer.
Deras längd är kopplade till hälsa och livslängd. Tidigare trodde man att de krympte
sakta men säkert under livet.
– Men de är dynamiska! De krymper och
växer beroende på livsstilen. Och det bästa
sättet att förlänga dem är att ta regelbundna
bensträckare. Q
15
Smärtsamma
stenar
Saltkristaller kan ställa till med mycket ont. Särskilt om de får växa
till en sten, som sedan fastnar i gallgången eller urinledaren.
I båda fallen kan smärtan vara näst intill outhärdlig.
TEXT GUNILLA ELDH FOTO JONAS HALLQVIST
gallsten är sällan farligt men kan göra nog så ont.
Smärtan är ofta skärande eller krampartad och kan kännas under revbenen på höger sida.
Du kan också få ont högt upp i magen vid mellangärdet, och då strålar ofta smärtan ut mot ryggen och högra
axeln. Många mår illa och känner sig uppblåsta och
bubbliga i magen.
Smärtstillande och kramplösande läkemedel brukar
hjälpa, men kontakta alltid vårdcentralen eller sjukvårdsrådgivningen på 1177 Vårdguiden om du misstänker att du har gallsten.
I sällsynta fall kan stenen täppa till och leda till inflammation i gallblåsan, gallgångarna eller bukspottkörteln. Då får man magsmärtor som inte går över och
ofta även feber, ett sjukdomstillstånd som kräver akut
vård. Om du har återkommande besvär kan hela gallblåsan tas bort med titthålskirurgi (se artikeln intill).
Gallsten är vanligare bland kvinnor och risken att
drabbas ökar med åldern. Övervikt och fetma är riskfaktorer, liksom fet mat och vissa arvsanlag. Om du är
överviktig men går ner mycket i vikt ökar risken att du
får gallsten.
Ett njurstensanfall ger ofta stark smärta i ryggen eller
sidan som kan stråla ner mot underlivet eller ljumsken,
samtidigt som magen känns uppblåst. Smärtan är ofta
skärande eller krampartad och kommer i intervaller.
Hos en del är smärtan mera dov, men njuren på stensidan brukar vara öm. Man kan ha väldigt svårt att sitta
stilla under ett njurstensanfall. Om du tror att du har
njursten, ring 1177 eller sök vård. Njurstenskänningar
bör alltid utredas.
Njursten består av saltkristaller som bildas när urinen blir alltför koncentrerad. En vanlig orsak är att man
har druckit för lite vatten eller haft långvarig diarré.
Därför är det viktigt att dricka tillräckligt mycket, sär16
skilt varma dagar och i samband med motion och kroppsarbete. Om du väl har fått njurstenssmärta ska du däremot inte dricka extra mycket för att skölja ut stenen,
eftersom vätskan trycker på och gör att du får ännu
ondare.
Andra orsaker, till exempel arvsanlag, stress och vissa
läkemedel, ökar också risken att få njursten. En annan
orsak kan vara att urinens surhetsgrad förändras, till exempel på grund av en infektion. Bisköldkörtlarna reglerar kalkomsättningen i kroppen och störningar i den
funktionen kan också ge njursten.
”Grus”, stenar som är mindre än fem millimeter i diameter, brukar man kunna kissa ut, men om en större
sten följer med ner i urinledaren kan den orsaka stopp
i flödet och ge svåra smärtor. Oftast leder det inte till
bestående skador, men om stenen hindrar urinflödet
och ökar trycket i urinvägarna under två, tre veckor kan
njuren ta skada.
Stenen i urinledaren kan orsaka en infektion i njurbäckenet och då kan du få feber. Hög feber och urinvägsinfektion i samband med njurstensanfall är ett livshotande tillstånd som måste behandlas akut. Ring 112 eller
sök vård på närmaste akutmottagning.
Njursten är vanligast i åldern 20–50 år och drabbar oftare män än kvinnor. Om du har haft njursten en gång
är risken stor att du får en ny sten inom tio år. Många får
återkommande anfall.
En röntgenundersökning några veckor efter ett
njurstenanfall visar om det finns någon sten kvar som
är för stor för att du ska kunna kissa ut den. Vanligtvis
krossas den med så kallad stötvågsbehandling (esvl)
och resterna kommer sedan ut med urinen. I sällsynta
fall fungerar det inte och då måste man göra en titthålsoperation och plocka ut stenen. Q
Symtom
Njursten
• Stark smärta i ryggen
eller sidan, svårt att vara
stilla
• Smärtan strålar ofta ner
mot underlivet
• Smärta som kommer
och går, med smärtfria
perioder emellan
• Man kan må illa och
kallsvettas
• Uppblåst mage
Gallsten
• Smärtan ofta skärande,
krampartad, kommer i
attacker
• Ont under revbenen på
höger sida, eller högt
upp i magen, strålar ut
mot ryggen
• Man vill krypa ihop och
vara stilla
• Smärtan kommer ofta
efter måltider
• Uppblåst och gasig
mage, ibland illamående
1177 Vårdguiden nr 4 2014
Jakten på
stenen
P
atienten är sövd och personalen på
plats. Det är mörkt i salen eftersom
ingreppet ska ske i ljuset från en
videokamera inne i bukhålan. Att det är en
medelålders kvinna som ligger på operationsbordet syns inte, eftersom allt utom
magen är täckt med grön sterilduk.
Efter en snabb genomgång av vilka som
är där och vad som ska göras, sätter kirurgen skalpellen mot huden och lägger ett
tre centimeter långt snitt strax under naveln.
– Här är det lätt att komma igenom, så
det blir den större öppningen. Vid en titthålsoperation som den här behövs det
ytterligare tre små hål, så kallade portar,
förklarar han.
Mats Möller är överläkare på kirurgkliniken vid Ersta sjukhus i Stockholm och
specialist på operationer i övre delen av
buken. Han står för ett femtiotal av de 450
gallstensoperationer som görs här årligen.
– De flesta opereras för att de har ont,
och det beror på stenar i själva gallblåsan.
Andra har komplikationer, till exempel
inflammation i gallblåsan eller bukspottkörteln eller sten i gallgången, säger han.
I vanliga fall opererar han med assistans
av en narkossköterska, en operationssköterska och en undersköterska. Idag finns
även en AT-läkare och forskningssjuksköterska med på salen.
Nu sätter han rör i hålen så att kirurginstrumenten och videokameran kan föras
in och ut genom portarna utan att skada.
Operationssköterskan som håller instrumentet med kameran zoomar in levern,
där gallvätskan tillverkas. Under den tittar
gallblåsan fram.
Blåsan är egentligen bara en behållare
som portionerar ut gallvätska över maten
när den kommer ner i tarmen. De flesta
klarar sig utmärkt utan blåsan, även om
vätskan då rinner till kontinuerligt.
– Men omkring var tionde patient som
har fått gallblåsan borttagen får diarré
som biverkning. Då kan de få ett pulver
som suger åt sig gallvätskan, berättar
Mats Möller, medan han vant kryssar fram
mellan organen.
»
1177 Vårdguiden nr 4 2014
17
»
Han använder bland annat ett nytt instrument
med en speciell liten sax längst fram. Med den
kan han skära igenom vävnaden samtidigt som
den sluter till snittytorna för att förhindra blödningar.
– Här har vi lilla gallgången och artären som
försörjer gallblåsan med blod. Den strukturen
ska vi dela och så sätter vi ett titanclips där.
Operationsbordet vrids nu 45 grader så att
patienten hamnar i sidoläge. Instrumentet med
videokameran tas ut ur porten och röntgenapparaten riktas mot buken. När kontrastvätskan
sprutas in syns det tydligt hur den flödar in i förbindelsegången mellan gallblåsan och den djupa gallgången.
– Här finns alltså inga stenar, så då är vi klara
med röntgen.
Operationssköterskan torkar av linsen på
videokameran och för in den i porten igen.
Mats Möller sätter titanclips på förbindelsen
mellan gallblåsan och den djupa gallgången
innan han kapar den.
– Nu ska vi bara se till att det ser snyggt och
prydligt ut här. Det blöder ingenstans och läcker
ingenstans, konstaterar han.
Gallblåsan sitter nu bara fast i levern, och
kirurgen bränner av lite vävnad för att få loss den.
När gallblåsan är frilagd för han in ett instrument
med ”näbb” genom en av portarna. På skärmen
ser vi hur en plastpåse vecklas ut från näbben
och omsluter gallblåsan.
– Så där. Kan vi få lite ljus här? Hake, tack. Nu
klipper jag ett lite större hål i muskelhinnan för
att kunna lirka ut påsen.
Plastpåsen är en säkerhetsåtgärd om blåsan
skulle gå sönder när den dras ut genom porten
i bukväggen. Den kan nämligen innehålla tarmbakterier som inte får läcka ut i buken.
– Nu ska vi bara sy ihop, säger Mats Möller
och lägger första stygnet.
Tråden han använder bryter
kroppen ner på ett par veckor,
så den försvinner av sig själv.
Operationen har tagit 45 minuter. Rutinen att avrapportera
vad som hänt under operationen
tar en minut. Därefter är det
dags att kolla innehållet i gallblåsan. Kirurgen skär upp den
cirka sju centimeter långa, bleka
korven. Ut trillar ett dussintal
grönskimrande stenar i något
som liknar vällagrad balsamvinäger.
– Det syns att den här gallblåsan inte fungerat så bra. När
gallgången är tilltäppt under lång tid blir gallvätskan så här koncentrerad, säger han.
Nu är det dags att väcka patienten, som ska
rullas vidare till sitt rum. På Ersta sjukhus behåller
man gallstensopererade patienter över natten.
– Komplikationer är sällsynta, men det finns
alltid en viss blödningsrisk efter ett kirurgiskt
ingrepp, säger Mats Möller.
Redan innan den nyopererade patienten
vaknat har man ringt till avdelningen efter nästa
patient som ska genomgå samma operation.
Om ingreppet går lika bra som dagens första,
hinner Mats Möller och hans team få i sig en
snabblunch innan det är dags att skrubba händer
och underarmar inför eftermiddagspasset. Q
18
Svante fick njursten vart tredje år
Svante Sörenson var bara 13 år när han fick sitt
första njurstensanfall.
– Jag hade så ont, så ont. Sjuksköterskan som tog emot mig på akuten sa
”Jag har både haft njursten och fött
barn, och jag tyckte att njurstenen
var värre.”
Sedan dess har han haft återkommande anfall, inte sällan i samband
med stress och överansträngning.
– I jobbiga perioder fick jag också
ofta njursten, berättar Svante.
Förr kom anfallen ungefär vart
tredje år men nu händer det väldigt
sällan.
Svante Sörenson är ambulanssjuksköterska och stationschef vid
Vällingby ambulansstation och har
mött många människor med olika
typer av smärta.
– Patienter med njursten sitter
aldrig stilla och det kan ta en halvtimme innan smärtlindringen tar.
Till en början kan ryggsmärtor och
njurstenssmärtor vara svåra att skilja
åt, det vet jag av egen erfarenhet.
Svante har alltid med sig smärtstillande läkemedel när han är ute
och reser, för att lindra smärtan om
han skulle få ett anfall.
Vid ett njurstensanfall var Svante
Sörenson riktigt illa ute. Det var en
smällkall nyårsnatt ute i Stockholms skärgård och han ville inte
larma ambulanshelikopter. Nästa
dag ringde han sin läkare som beordrade honom att genast åka in till
akuten på Södersjukhuset.
– De röntgade mig direkt men
på förgranskningen av bilderna såg
man ingenting så jag fick åka hem
igen. Men efter helgen när det var
röntgenrond upptäckte de att en
sten hade stängt av njuren från urinledaren.
– Då fick de göra en nefrostomi
medan jag väntade på att få tid för
stötvågsbehandling på Huddinge
sjukhus – ”stenkrossen” som den
kallas.
Nefrostomi innebär att patienten
får ha en kateter (en tunn slang)
genom bukväggen för att tappa ut
urinet och minska trycket i njuren.
– Jag gick till jobbet i ambulansen
trots nefrostomin och fick infektion
i njurbäckenet med blodförgiftning
som följd. Då fick jag förtur till
stenkrossen.
Behandlingen i ”krossen” går ut
på att stenarna slås sönder till grus
med stötvågor.
– Det smäller som blixtar och gör
lite ont så man brukar få smärtlindring före behandlingen. Sedan försvinner smärtan på en gång eftersom det är stoppet i njuren som gör
ont, inte själva stenen. Gruset kissar
man ut i en sil.
Det kan också bli lättare att göra
sig av med sten och grus om man får
en spruta med antiinflammatoriskt
läkemedel som gör att svullnaden i
urinledaren går ned.
– Stenen eller gruset släpper ofta
20-30 minuter efter injektionen och
då säger det ”klang i porslinet”, ler
Svante Sörenson. Q
Maire trodde hon skulle dö
– Jag spydde och svettades och trodde jag skulle dö där på
toalettgolvet. Jag orkade inte ens ta mig till duschen.
Maire Niskakoski fick sitt värsta gallstensanfall för ett halvår sedan. Tillsammans med en väninna var hon på
semester på Kanarieöarna när hon
drabbades av svåra smärtor.
– Jag hade ätit en sallad med mycket
röd paprika. Eftersom min väninna åt
samma mat och inte blev sjuk förstod
jag att det måste vara gallan.
Maire Niskakoski hade haft besvär
i många år som inte gav med sig. Samtidigt var smärtan oftast dov och inte
så lätt att lokalisera.
– Jag är en person som kör i 120, med
fulltecknad kalender och jag har hög
smärttröskel. När jag fick bröstsmärtor
tänkte jag först att det var hjärtat, men
så illa var det lyckligtvis inte. När besvären kom tillbaka trodde jag att det
var magen och tog medel mot sura
uppstötningar. Men det hjälpte ju inte,
berättar Maire.
1177 Vårdguiden nr 4 2014
Till slut fick hon en remiss till röntgen av sin husläkare. Då visade det sig
att hon hade gallsten.
– Min husläkare rekommenderade
att jag skulle opereras och jag fick en
tid på Ersta sjukhus.
Den enda ”biverkningen” efter ingreppet var gaser i magen.
– Jag var inte beredd på att magen
skulle bli så uppsvälld. Det kändes som
om jag skulle explodera, men jag fick
läkemedel och det hjälpte, ler hon.
En vecka efter operationen rör sig
Maire snabbt och obehindrat och ser
hur pigg ut som helst. ”Inga tunga lyft”
var enda restriktionen från doktorn.
– Jag är egenföretagare och var igång
redan efter några dagar. Men det var
skönt att få ligga kvar över natten på
sjukhuset. Det kändes tryggt, säger
hon. Q
19
När mår man tillräckligt dåligt
för att få vård?
Svar: Det är viktigt att söka hjälp om man mår
dåligt, men när man ”mår tillräckligt dåligt” är
mycket svårt att avgöra. Känns livet så svårt att
det är ett handikapp för dig? Kan du inte göra
det du vill, leva det liv du vill? Är din livskvalitet försämrad? Kan du inte själv rå på det som
orsakar att du mår dåligt? Klarar du inte av att
göra de förändringar som behövs för att du ska
må bättre? Kanske orkar du inte, eller vet inte
hur du ska göra?
Om du svarar ja på någon av de här frågorna
kan du söka hjälp. Ibland klarar man att vända
det till det bättre själv, börja må bättre och få en
bättre livskvalitet. Ibland kan det räcka med
stödet av vänner och andra människor omkring
oss. Men om du känner att det inte räcker ska
du söka professionell hjälp.
Vilken hjälp kan jag få för att orka
vara ett bra stöd till min dotter som
inte mår psykiskt bra?
Svar: Att stå nära någon som mår psykiskt dåligt innebär ofta
en stor påfrestning och påverkan på ens liv. Det är viktigt
både för dig själv och för din dotter att du får stöd.
Undersök först om du kan få hjälp via din dotters vårdkontakt. På många mottagningar finns anhörigstöd eller utbildning för närstående.
En annan väg är att kontakta en intresseförening för personer med din dotters problematik. Dessa föreningar drivs
ofta av drabbade och deras närstående och har stor förståelse
för vikten av stöd till närstående.
Du kan även söka stöd själv. Kontakta din vårdcentral och
berätta om din situation. På vårdcentralen finns också möjlighet till kurators- eller psykologkontakt.
5
frågor
om psykisk
hälsa
FRÅGOR OCH SVAR
NATIONELLA HJÄLPLINJEN
OCH 1177.SE
ILLUSTRATION
JANETTE BORNMARKER
Hjälp när du mår psykiskt
Hjälp till unga som mår dåligt
Psykiatrisk hjälp till vuxna
Det finns flera ställen dit du kan vända dig, till exempel elevhälsan på din skola eller en ungdomsmottagning. Din vårdcentral kan också förmedla
kontakten till en kurator eller psykolog.
För sömnsvårigheter, ångest,
lättare depressioner eller svårare
sorgereaktioner ska du i första
hand vända dig till din vårdcentral för att få hjälp. Din husläkare
kan vid behov remittera dig vidare
till specialistpsykiatrin.
• Behöver du akut psykiatrisk
vård kan du få hjälp via någon
av vuxenpsykiatrins jourverksamheter klockan 8–22 alla
dagar i veckan. Du hittar dem
på 1177.se/sthlm-mottagningarvuxenpsyk
• Vid allvarligare psykiska problem finns även den specialiserade psykiatriska öppenvården
som finns i flertalet kommuner
och stadsdelar. Du kan komma
dit med hjälp av remiss eller själv
beställa tid på mottagningen.
Du hittar dem på 1177.se/sthlmmottagningar-vuxenpsyk
• Efter klockan 22 kan du vända
dig till den psykiatriska akutmot tagningen på S:t Görans
sjukhus (Länsakuten) som har
öppet dygnet runt.
Adress: Vårdvägen 5,
telefon: 08-123 492 00.
• Du som är under 18 år kan kontakta barn- och
ungdomspsykiatrin (BUP). Där kan du få hjälp
vid lite svårare psykiska besvär som gör att du
inte orkar med vardagen och livet.
• Om läget är allvarligt, ska du ringa direkt till
någon av de 18 BUP-mottagningar som tar emot
akut. De har öppet 8–16 på vardagar. Du hittar
dem på 1177.se, sök på BUP Stockholms län.
• Akutmottagning på kvällar, nätter och helger är
BUP-akuten på Sachsgatan 10, bakom Södersjukhuset. Telefonnummer 08-616 69 00.
• När det är akut kan du alltid ringa 112.
20
Kontakta en
stödförening
Genom en stöd- eller
anhörigförening kan
du komma i kontakt
med andra som har
liknande problem
och erfareneter.
Du hittar dem på
1177.se under Tema
psykisk hälsa » Söka
vård och stöd » Kontakt med andra.
• När det är akut kan du alltid
ringa 112.
1177 Vårdguiden nr 4 2014
Vad betyder det att
journalen är skyddad av
sekretess och går det att få
hjälp utan att det skrivs
eller syns i någon journal?
Svar: Om du söker vård på exempelvis
en vårdcentral eller en psykiatrisk mottagning, är vårdgivaren enligt lag skyldig
att föra journal. Journalen är till för att
säkerställa att patienten får riktig och
kvalitetssäkrad vård.
Men en journal rymmer känsligt material och är därför skyddad av hårt reglerad sekretess. Bara de som är delaktiga
i din behandling får läsa journalen. Vissa
undantag finns, men de är noga reglerade i lag. De kan till exempel gälla planering av allvarlig brottslighet eller om
barn riskerar att fara illa.
Olika vårdgivare som man har kontakt
med kan ibland ta del av varandras journaler om du har gett samtycke till det.
Vill du undvika det kan du spärra din
journal från en mottagning så att andra
vårdgivare inte kan ta del av innehållet.
Det finns även stödverksamheter som
inte måste föra journal, till exempel patient- eller anhörigföreningar, krisjourer via telefon eller internet och självhjälpsgrupper av olika slag. Familjerådgivning är också en form av stöd där det
oftast inte förs journal.
Hur motiverar jag
min son som är deprimerad
att söka hjälp?
Svar: När man är deprimerad kan de negativa tankarna göra att man inte tror på någon form av hjälp utifrån. Det är också
vanligt att man skäms över att man mår
dåligt eller är orolig för att det är något allvarligt fel på en.
Din sons ovilja att söka hjälp kan alltså
ha flera orsaker. Försök fråga honom när
du får ett bra tillfälle. Försök hjälpa honom att sätta ord på vad som hindrar honom och vilka rädslor som kan ligga bakom. Nästa steg är att berätta vart han kan
vända sig och vilken hjälp han kan få. En
kombination av läkemedel och samtalsterapi brukar ge goda behandlingsresultat.
Du kan antingen kontakta en vårdcentral eller den öppenpsykiatriska mottagningen där ni bor. Erbjud dig att följa med
om det känns lättare för honom.
Har du ett konto i e-tjänsten
Mina vårdkontakter kan du
ställa en personlig fråga till
experter inom psykiatrin och
få svar inom två arbetsdagar.
Logga in på 1177.se, ställ din
fråga och få svar via ditt konto.
Du kan också ställa en
anonym fråga till frågetjänsten
på 1177.se och få svar inom sju
dagar. Du når den via Tema
psykisk hälsa.
Om du är mellan 13 och 25 år
kan du ställa en fråga till umo.se
under Fråga UMO. Du får svar
inom några dagar.
1177 Vårdguiden nr 4 2014
Svar: Du tar upp något som är väldigt svårt, nämligen
att hjälpa någon till vård som inte själv vill. I princip är
all vård frivillig, men det finns några undantag. I vissa
situationer kan vård behöva ges även mot den sjukes
vilja, till exempel vid farliga smittsamma sjukdomar,
vid missbruk och vid psykisk sjukdom om man är en
fara för sig själv eller andra.
Det låter som att din vän behöver vård, och det är
möjligt att hon kan behöva vårdas mot sin vilja, om det
inte går att övertala henne att söka vård frivilligt.
Du eller någon annan närstående kan till exempel
vända er till den vårdcentral där din vän brukar gå. Be att
få prata med någon som kanske känner till henne sedan
tidigare, exempelvis en distriktssköterska eller en läkare
på vårdcentralen. Ett alternativ är att vända sig till en
psykiatrisk öppenvårdsmottagning eller ett mobilt team
med psykiatrisk personal som kan göra hembesök i
akuta situationer.
Innan det kan bli aktuellt med tvångsvård enligt lagen
om psykiatrisk tvångsvård, LPT, måste en bedömning
göras av en läkare som kan skriva ett vårdintyg, till exempel på en vårdcentral. Vårdintyget ska sedan godkännas av en annan läkare vid den behandlande kliniken.
MER INFORMATION
På 1177.se hittar du en mängd artiklar under tema
Psykisk hälsa. Här finns också kontaktuppgifter
till telefonjourer och till stöd- och anhörigföreningar men också personliga berättelser och fler
frågor och svar. Under Hitta vård finns kontaktuppgifter till den psykiatriska vården. Här hittar du
också mot svarande uppgifter för andra landsting
om du vill hjälpa någon i en annan del av landet.
dåligt
Ställ en fråga
på webben
Min vän mår psykiskt väldigt dåligt.
Hon lider av vanföreställningar, ljuger
och får hysteriska humörsutbrott,
men vägrar att söka läkare. Hur kan
jag hjälpa henne?
Prata med någon via telefon eller chatt
Att berätta för någon som lyssnar
gör ofta att det känns lättare. Det
finns flera telefonjourer som kan ge
råd och stöd i hur man ska komma
vidare och vart man kan vända sig.
Nedan finns en lista med olika telefonjourer. Fler telefonjourer hittar
du på 1177.se under tema Psykisk
hälsa » Söka vård och stöd. Du kan
alltid ringa 1177 Vårdguiden, telefonnummer 1177, för råd.
Nationella hjälplinjen
Du som är i psykisk kris eller någon
annan svår livssituation kan vända
dig till Hjälplinjen. Här kan du få
psykologisk hjälp, anonymt och
kostnadsfritt. Du kan kontakta Hjälplinjen för egen del eller om du är
orolig för någon närstående. De
som svarar har professionell utbildning, kan ge stöd i stunden och tips
om vart du kan vända dig inom vården för att få bra hjälp. Telefon
020-22 00 60, alla dagar 13-22.
Självmordsupplysningen
Chatt, forum och information om självmord och psykisk hälsa. Chatten är
öppen vardagar 19–22. Du når den
via Mind.se.
Föräldratelefonen
För föräldrar eller andra vuxna som
är bekymrade för barn eller ungdo-
mar i sin närhet. Den som ringer kan
vara anonym. Telefon 020-85 20 00,
vardagar 10–15. Drivs av Föreningen
Mind – för psykisk hälsa.
Äldretelefonen
Stödtelefon för äldre som mår psykiskt dåligt. Telefon 020-22 22 33,
vardagar 10–15. Drivs av Föreningen
Mind – för psykisk hälsa.
Tjejzonen
Stöd i form av chatt för tjejer. Du kan
chatta med en Storasyster som lyssnar, stöttar och peppar. Chattarna är
öppna fem kvällar i veckan. Läs mer
på Tjejzonen.se
21
Tacka ja till samtal
om abort
Varje år gör omkring
10 000 kvinnor i
Stockholms län abort.
För en del kvinnor
innebär aborten en
lättnad. För andra kan
det vara ett stort och
svårt beslut att
avbryta graviditeten.
TEXT EVELYN PESIK AN
FOTO JONAS HALLQVIST
– kvinnor har alltid starka skäl för att
göra abort. Men för många kan det ändå vara
viktigt att få samtala om det, både före och efter, säger kuratorn Kristina Westberg, som gärna vill uppmana kvinnor att tacka ja till de
samtal med kurator som varje abortmottagning ska erbjuda.
Sverige har fri aborträtt sedan fyrtio år tillbaka. Alla kvinnor har rätt att göra abort till
och med vecka 18 i graviditeten utan att ange
några skäl. De allra flesta aborter utförs långt
tidigare i graviditeten.
– Att välja abort är ett ansvarstagande,
säger Kristina Westberg som har arbetat på
ungdomsmottagningar och Södersjukhusets
kvinnoklinik i många år.
Hennes erfarenhet är att ingen kvinna väljer
abort som en enkel utväg.
– Många har funderingar som: ”Vad betyder
det för mig om jag gör aborten?”, ”Kommer jag
att ångra mig?”, ”Kan jag bli med barn igen?”
22
eller ”Är det här verkligen min egen önskan
eller har jag blivit påverkad av någon annan?”.
– Andra, främst lite äldre kvinnor, kan ha
funderingar som ”Har jag verkligen rätt att
göra detta trots att jag har ett välordnat liv
med jobb och bostad?”. Och om man redan
har barn kan det vara ett ännu svårare val.
Prata med någon
Det allra vanligaste skälet till beslutet, enligt
Kristina Westberg, är att relationen till partnern inte är stabil, att kvinnan redan på förhand vet att hon riskerar att bli ensam med
ansvaret för barnet. En annan orsak kan vara
att fostret är skadat.
Även om det finns starka och rationella
skäl bakom beslutet ger Kristina Westberg
rådet att prata med någon före aborten, till
exempel sin partner eller en väninna. Man
kan också få träffa en kurator eller barnmorska, ensam eller tillsammans med sin partner
om man har någon. Man kan boka tid för
samtal genom en abortmottagning. Samtalet
kostar inget.
– De allra flesta hanterar aborten bra, men
om man inte alls tänker igenom beslutet finns
det en risk att tankarna kommer efteråt, säger
hon och poängterar att hon som kurator aldrig kommer med några råd under samtalen.
– En del säger att de hade hoppats få råd,
men vår uppgift är bara att lyssna och hjälpa
kvinnan att ta sitt beslut. Varje kvinna förtjänar
respekt för sitt val.
En vanlig rädsla är att aborten ska påverka
möjligheterna att få barn längre fram.
– Abort innebär ingen risk för detta. En
annan vanlig känsla är skuld och skam gentemot kvinnor som inte kan få barn.
Många kvinnor bestämmer sig för abort
redan när graviditetstestet har visat att de är
gravida. Men det är även vanligt att kvinnor
känner sig tveksamma inför aborten.
1177 Vårdguiden nr 4 2014
Abortfakta
I Stockholms län väljer ungefär var femte gravid kvinna att göra abort.
De allra flesta aborter, mer än 90 procent, sker tidigt i graviditeten, före
vecka 12. Abort är vanligast hos kvinnor i åldersgruppen 20–29 år.
Antalet tonårsaborter minskar för varje år.
Det finns olika sätt att utföra
en abort. Vanligast är abort
med hjälp av läkemedel,
medicinsk abort. Man får en
tablett på abortmottagningen, och sedan får man gå
hem. En till två dagar senare
kommer man tillbaka till
mottagningen och får ett
nytt läkemedel, antingen
som tabletter man sväljer
eller som förs upp i slidan.
Man får stanna kvar på mottagningen, och efter några
timmar börjar man blöda
och graviditeten stöts ut.
Det kan göra ont, men då får
man smärtlindring och senare samma dag kan man
åka hem.
Om man är över 18 år och
har någon hemma som kan
stödja en kan man få göra
den senare delen av aborten hemma. Efter en medicinsk abort kan man behöva
göra återbesök för att kontrollera att graviditeten är
avbruten.
Vid kirurgisk abort får
man också först ta tabletter,
och därefter sugs gravidite-
– Många säger att de är säkra på beslutet,
men att de ändå vill prata igenom det, och det
är klokt. Det händer ibland att kvinnor ångrar
sig efter aborten. Om kvinnan då har pratat
med någon innan är det ofta lättare att bearbeta den känslan, säger Kristina Westberg.
VAD KOSTAR DET?
• Rådgivning hos barnmorska
eller kurator kostar inget.
För den som är under 18 år är
hela behandlingen gratis.
”De allra flesta hanterar
aborten bra, men om man inte
alls tänker igenom beslutet
finns det en risk att tankarna
kommer efteråt.”
• För den som är över 18 år gäller
samma avgifter som vid andra
besök i vården, det vill säga
350 kronor om du besöker en
specialistläkare eller är inlagd
för kirurgi och 200 kronor för
ett vanligt läkarbesök eller när
du är dagvårdspatient.
– Självklart påverkas även mannen. Ofta
kommer paren tillsammans för samtal, och
då uttrycker många män att de känner sig
maktlösa, eftersom det är kvinnan ensam
som beslutar om abort.
De män som känner att de har behov av ett
eget samtal kan själva kontakta en kurator via
sin vårdcentral eller ungdomsmottagning. Q
• Återbesök för kontroll eller rådgivning efter aborten är gratis.
1177 Vårdguiden nr 4 2014
MER INFORMATION
1177.se/abort
I Stockholms län utförs aborter
på ett stort antal mottagningar,
se 1177.se, sök på ”abortmottagning” under Hitta vård.
ten ut ur livmodern. Kirurgisk abort görs vanligen under
lätt narkos. Den metoden
används inte efter 13:e veckan. Kvinnan kan själv välja
abortmetod fram till vecka
13, men vården brukar rekommendera medicinsk abort
i första hand. Ju tidigare
aborten genomförs desto
lindrigare är den.
Efter vecka 13 görs enbart
medicinska aborter. Då får
man först läkemedel på mottagningen. Två dagar senare
kommer man tillbaka till
mottagningen och får nya
läkemedel som sätter igång
livmoderns sammandragningar så att fostret så småningom stöts ut. Hur lång tid
det tar kan variera, men för
de flesta sker det inom ett
dygn. Under tiden är man inlagd på sjukhus. När aborten
är klar undersöker läkaren
livmodern med ultraljud, och
i enstaka fall kan det behövas
en skrapning av livmodern.
För att få göra abort efter
vecka 18 behöver man ha
särskilda skäl och få godkän-
nande från Socialstyrelsen.
När man har gjort ett graviditetstest och bestämt sig
för abort ringer man till en
abortmottagning för att
boka tid. Man kan också gå
till en läkare på en vårdcentral eller en gynekolog som
kan skriva remiss till en
abortmottagning.
Alla mottagningar som utför aborter ska erbjuda kvinnan samtal både före och
efter ingreppet.
Kvinnor som är under 18 år
erbjuds alltid särskilt stöd.
De måste inte berätta om
aborten för sina föräldrar eller någon annan vuxen
hemma. Men även om man
inte vill prata med sina föräldrar om det, kan det vara
en god idé att ta hjälp av någon annan vuxen inför beslutet.
Abort är ett medicinskt
sett säkert ingrepp. Ett litet
antal kvinnor får infektioner
som kan behöva behandlas
med antibiotika.
Snabba skydd
dd
Akut-p-piller, eller dagen
efter-piller som de också
kallas, skyddar mot gravidi-dat
tet om man har haft oskyddat
samlag. De påverkar ägglossssp eller
ningen så att den skjuts upp
förhindras.
Receptfria akut-p-piller måste tas
inom tre dagar. Det finns även
ven receptbelagda akut-p-piller, som en läkare eller
barnmorska kan skriva ut. Dem kan man ta upp
till fem dagar efter ett oskyddat
ddat samlag. Om du är
under 23 år kan du få akut-p-piller
p-piller gratis på en
ungdomsmottagning.
En annan metod är att sätta in en kopparspiral.
Spiralen hindrar ägget från att fästa sig i livmodern.
Den måste i så fall sättas in inom fem dagar efter
samlaget.
23
Du röker, du vet att det inte är bra för dig, men du
kan inte sluta – känns det igen? Då är du inte ensam.
Det finns undersökningar som visar att de flesta
som röker vill sluta – både unga och äldre. Och det
finns hjälp. I höstas lanserades den nya appen
Fimpaaa! som särskilt vänder sig till ungdomar.
Fimpa
TEXT MONICA KLASÉN MCGRATH ILLUSTRATION JANETTE BORNMARKER
ånga unga börjar röka för att
kompisarna gör det eller för att
utmana vuxenvärlden. Att rökning är farligt, och kanske till
och med förbjudet, gör det kanske ännu mer
spännande att testa. Men när du har provat färdigt kan du vara fast i ett nikotinberoende som
kan vara svårt att bryta utan hjälp.
M
Frihet och rökning går inte ihop
I Norden är det fler tjejer än killar som röker, i
alla åldersgrupper. Varför är det så?
Farida al-Abani, folkhälsovetare och drogförebyggare på Smart ungdom, tror att cigarettens symbolvärde är en del av förklaringen.
– Varför man börjar röka skiljer sig från person till person. En del börjar för att de tror att
cigaretterna ska hjälpa dem att hålla vikten,
andra för att de tror att rökningen dämpar
ångest.
– Marknadsföringen som riktar sig till i synnerhet tjejer har flera budskap: Dels att det är
snyggt och sexigt att röka, men också att rökningen signalerar att man är självständig och
fri, sådant som tidigare förknippades med
manlighet och makt. För den som kallar sig
feminist kan det här perspektivet bli en ögonöppnare, menar Farida.
– Vill man vara en självständig person, oavsett om man är tjej eller kille, ska man kanske
fundera över vad tobaksprodukterna faktiskt
står för och vilka värderingar man egentligen
själv står för när man använder tobak.
De flesta vuxna rökare började röka innan
de fyllde 18 år. Därför vill tobaksindustrin
gärna att unga ska tycka att rökning är coolt
och spännande. Och det kan vara svårt att
värja sig mot den överväldigande och ofta
förtäckta reklamen som smyger sig in i filmer,
spel och sociala medier. Farida anser att lagstiftningen skulle behöva ändras för att göra
det svårare för tobaksindustrin.
24
Testa en app!
Du som röker, testa gratisapparna
Rökfri eller Fimpaaa! De kan ge
dig den hjälp du behöver för att
bli motiverad – och lotsa dig
genom de första svåra veckorna!
FIMPAAA!
En alldeles ny app som
vänder sig till unga
rökare som vill sluta
röka. Här lägger du
upp din egen plan för
att förbereda dig för
rökstoppet och för att
klara särskilt svåra
situationer. Du får tillgång till smarta övningar och får varje dag hjälp att behålla motivationen att inte röka. Du får
också lära dig knep som motverkar att
du mår dåligt under de första dagarna
efter att du slutat röka och vilka positiva förändringar du kan förvänta dig.
Här finns också ett forum där du kan
dela din utmaning med andra.
RÖKFRI
En populär, etablerad
app som vänder sig till
lite mer invanda rökare.
Från den första funderingen på att sluta får
du hjälp att mentalt
och praktiskt förbereda
sig inför rökstoppet.
När du väl har slutat
får du stöd att behålla
motivationen, genom att fakta blandas med stärkande övningar och budskap om att inte ge efter för röksuget.
Appen är full med fakta som talar för
att rökstoppet kanske är ditt livs bästa
beslut!
– Samhället har ett ansvar för att unga inte
ska börja röka, säger Farida al-Abani.
Nu lanserar UMO.se – ungdomsmottagningen på nätet – appen Fimpaaa! Den är särskilt framtagen för unga som vill sluta röka
och bygger på en dansk app som funnits sedan
2004 med mycket goda resultat.
Barbro Holm Ivarsson, psykolog och ordförande i föreningen Psykologer mot Tobak, är en
av experterna bakom appen.
– Jag tror att den kommer att hjälpa många
unga att sluta röka, säger Barbro Holm Ivarsson.
Att rökning är skadligt för kroppen är det
allra tyngsta skälet att inte röka. Men för unga
finns det ofta annat som är viktigare.
– Många unga tänker att de ska sluta röka
innan det blir farligt för deras hälsa, säger Barbro. Så hälsan är inget tungt skäl för dem.
– Däremot tycker många att det är dyrt och
ofräscht att röka. Det är de främsta skälen som
unga brukar ange till att de gärna vill sluta.
Både Farida och Barbro hävdar att den egna
motivationen är viktigast för att man ska lyckas
med att sluta röka.
– Om man verkligen vill sluta röka så kan
man, säger Farida. Behöver man extra motivation är apparna väldigt bra. Att det nu finns en
app som riktar sig till unga människor, visar
att vi tar ungas tobaksbruk på allvar, och det är
viktigt.
Vad kan föräldrar göra?
Som förälder kan man känna sig ganska maktlös om man vill hindra barnen från att börja
röka.
– Det bästa råd jag kan ge är ändå att förbjuda
sina barn att röka tills de är myndziga. Om
man har möjlighet att komma med en morot,
som ett betalt körkort, kan det vara värt det,
säger Barbro Holm Ivarsson, och tillägger: Att
skriva ett kontrakt tillsammans är bra. Q
1177 Vårdguiden nr 4 2014
för gott!
Tove, 25 år,
har testat Fimpaaa!
När började du röka?
När jag var 15 år.
Varför började du röka?
Jag tyckte att det var coolt. Alla jag umgicks
med började röka.
Hur mycket röker du?
Sju cigaretter om dagen.
Hur länge har du velat sluta röka?
Sedan jag var 21, då slutade jag första gången
och höll uppe i ett och ett halvt år!
Varför vill du sluta röka?
Det främsta skälet är hälsan, eller snarare
ångesten över att förstöra min hälsa. Jag vill
känna mig fräsch och bli fri från behovet av
att röka. När jag slutade röka förra gången
kunde jag plötsligt känna dofter jag inte
känt på länge, som hur regn luktar.
Hur kan Fimpaaa! hjälpa dig?
Fimpaaa! är bra för att man får hjälp med
den där sista droppen motivation som
saknas för att man ska lyckas. Jag gillar att
det kommer påminnelsemejl med tips om
hur man undviker situationer som lockar
till rökning.
Kommer du att lyckas?
Ja, det gäller bara att verkligen bestämma sig
och att stå ut de tre första veckorna, sen är
det svåraste över.
Linnea, 19 år,
har testat Fimpaaa!
När började du röka?
När jag var 16 år.
Varför började du röka?
Jag började i gymnasiet och rökningen var ett lätt sätt att hitta nya
kompisar.
Hur mycket röker du?
Tio cigaretter om dagen.
Hur länge har du velat sluta röka?
Sedan jag började!
Varför vill du sluta röka?
Det är dyrt och jag mår verkligen
inte bra av att röka. Min kondis är
urdålig.
Hur kan Fimpaaa! hjälpa dig?
Det är bra med alla övningar och
påminnelser. Jag känner mig hemma i språket och gillar upplägget.
Jag tror att den här appen passar
dem som är lite yngre också. Det är
kul att man kan skriva meddelanden till sig själv och bestämma när
man ska få dem!
Kommer du att lyckas?
Ja, det kommer jag att göra och
Fimpaaa! hjälper mig.
1177 Vårdguiden nr 4 2014
Hugo, 25 år,
har testat Fimpaaa!
När började du röka?
När jag var 15 år.
Varför började du röka?
Jag började röka för att det ansågs vara
coolt att röka i min umgängeskrets.
Hur mycket röker du?
Ett paket om dagen.
Hur länge har du velat sluta röka?
I ungefär ett år.
Varför vill du sluta röka?
Av hälsoskäl, jag ville ha bättre kondition och
inte bli sjuk!
Hur kan Fimpaaa! hjälpa dig?
Fimpaaa! är bra för att det lägger stort fokus
på de positiva aspekterna av att sluta röka. Det
är motiverande att få reda på alla positiva saker
som sker i kroppen när man slutat röka.
Kommer du att lyckas?
Jag har redan lyckats! Utan appen till och med,
men den kan säkert vara bra för många andra.
25
Goddag ...
och hur var
det här då?
Skriv ner dina frågor till doktorn.
För dagbok över dina besvär, när
och hur de uppkommer. Och om
du är orolig och osäker, ta gärna
med dig någon som kan hjälpa
dig att lyssna.
TEXT MONICA KLASÉN MCGRATH
FOTO DENNY LORENTZEN
du går till doktorn med både oro och frågor, men
kommer kanske därifrån med nya frågor. Det här är inte
ovanligt. Många patienter är pålästa och vet vad de vill ha
svar på, men ibland kan läkarbesöket ändå upplevas som
förvirrande och informationen som man fått kan verka
både överväldigande och svårbegriplig.
Ett samspel
Både läkaren och patienten behöver förbereda sig inför
läkarbesöket.
– Ett bra läkarbesök är ett samspel mellan patient och
läkare. Man ska utbyta information, diskutera vad som
ska göras och komma överens om en handlingsplan, säger
Rikard Viberg, distriktsläkare i Hässelby och studierektor i allmänmedicin.
– Det ställer krav både på läkaren och på patienten.
Skriv dagbok
För läkaren underlättar det om du som patient kan berätta vilka förväntningar du har på besöket och om du oroar
dig för något eller om du har funderingar om de symtom
du känner.
Rikard menar att det är läkarens ansvar att ställa de
frågor som behövs för att kunna ställa en diagnos eller för
att kunna utvärdera en behandling. Det läkaren förväntar
sig av dig som patient är att du ska kunna berätta om dina
besvär och din situation så utförligt och korrekt som
möjligt.
Därför kan det vara bra att föra dagbok över sina besvär.
Vilka är symtomen? När brukar jag känna av dem? Hur
känns det, var gör det ont? Hur länge håller det i sig?
– Patienten kans ke oroar sig för att det kan röra sig om
en allvarlig sjukdom. Får jag då en tydlig beskrivning av
26
Tips inför
läkarbesöket
• För dagbok över dina
besvär, hur de känns,
hur och när de uppkommer.
• Fundera på vad du
har för förväntningar
på läkarbesöket och
om du oroar dig för
något.
• Skriv ner dina frågor
i förväg.
• Om du är orolig inför
besöket, ta med dig
en god vän. Fyra öron
hör bättre än två.
• Ta med dig de läkemedel du tar och
anteckna hur du tar
dem – även naturläkemedel.
• Skriv ner vad läkaren
säger vid besöket.
• Om du inte förstår vad
läkaren säger, be om
en förklaring och fråga
om tills du förstår.
• Om du får läkemedel
utskrivna, skriv ner
hur de ska tas, och
fråga om du undrar
över något kring
medicinen.
besvären kan jag ibland direkt utesluta att det är något allvarligt och ge ett lugnande besked, säger Rikard.
Bra vara påläst
Numera är det många patienter som har läst på om olika
symtom och diagnoser inför besöket.
– Det är positivt med pålästa patienter, säger Rikard.
Ofta underlättas samtalet om patienten har kunskap om
sina symtom och vad de kan bero på.
Samtidigt bör man förhålla sig kritisk till en del information på internet. Webbplatser man kan lita på är exempelvis 1177.se, Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och andra
myndigheter. Informationen som finns där är opartiskt
granskad och bygger på vetenskapliga studier och beprövad erfarenhet.
Rätt till tydlig information
Det är vanligt att man inte kommer ihåg allt som läkaren
sa eller vad man kom överens om vid besöket. Det kan
bero på flera saker. Om du är orolig eller får ett smärtsamt
besked kan det vara svårt att ta in den information som
läkaren ger. Om du antecknar vad läkaren säger blir det lättare att komma ihåg. Det kan också vara bra att ta med sig
en vän till läkarbesöket som kan hjälpa till att lyssna och
anteckna vad som sägs.
Men det kan också vara så att du av olika skäl inte förstår
vad läkaren säger. Att läkare och patient förstår varandra
är en viktig förutsättning för ett bra läkarbesök. Om du behöver tolk ska du säga till om det när du bokar besöket.
– Patienten har rätt att få tydlig information, och även
anpassad information, säger Rikard. Om man inte förstår
vad läkaren säger ska man be om en förklaring och fråga
om igen tills man förstår. Q
1177 Vårdguiden nr 4 2014
Aktuellt i vården
Den första januari 2015 får vi en patientlag i
Sverige. Syftet med lagen är att stärka och
tydliggöra patientens ställning och främja patientens integritet, självbestämmande och
delaktighet. Bland annat står det i lagen:
• Vårdpersonalen är skyldig att ge dig tydlig
och begriplig information om din sjukdom,
din behandling och vilka alternativ som finns.
• Den som ska ge dig vård och behandling
måste inhämta ditt samtycke.
• Du ska kunna söka vård var som helst i hela
landet, när det gäller offentligt finansierad
primärvård och öppen specialiserad vård.
Den nya lagen innehåller också bestämmelser om till exempel vårdgaranti, val av hjälpmedel, ny medicinsk prövning, fast vårdkontakt, fast läkarkontakt och individuell vårdplanering. Även bestämmelser om barns inflytande över sin vård införs i lagen.
I nästa nummer av tidningen 1177 Vårdguiden kan du läsa en utförlig artikel om vad
den nya lagen innebär.
MER INFORMATION
1177.se/patientlagen
För och emot PSA-prov
Funderar du på att göra ett PSA-prov? Då är
det en bra idé att läsa på om PSA och prostatacancer först.
Den viktigaste fördelen med PSA-prov är
att tidig upptäckt och behandling kan minska
risken för allvarlig prostatacancer i framtiden.
Den viktigaste nackdelen är att många män
får diagnosen prostatacancer och får behandling, trots att cancern aldrig skulle ha utvecklats till en allvarlig sjukdom. Det är betydligt
fler som behandlas i onödan efter PSA-prov,
än som botas från en livshotande cancer. Behandlingen ger ofta bestående biverkningar.
Om 1000 män i åldern 50–70 år låter bli att
PSA-testas kommer nio av dem att dö av prostatacancer inom 14 år. Om dessa män i stället hade PSA-testats regelbundet skulle fyra
av de nio kunnat få behandling och överlevt.
Samtidigt skulle PSA-testningen leda till att
50 av de testade männen får en prostatacancerdiagnos och kanske även behandling,
trots att de aldrig skulle ha utvecklat en allvarlig prostatacancer.
Det här och mycket mer kan du läsa om i en
folder från Socialstyrelsen. Broschyren ger
ett bra underlag för friska patienter att diskutera för- och nackdelarna med sin läkare inför
ett PSA-test. Du hittar den på Socialstyrelsen.se. Sök på PSA-prov.
MER INFORMATION
1177.se/prostatacancer
1177 Vårdguiden nr 4 2014
F OTO: D E N N Y LO R E NT ZEN
Ny patientlag vid nyår
Koll på kallelsen?
Det finns fyra screeningprogram i länet: Mammografiscreening,
gynekologisk cellprovtagning, bukaortascreening och tarmcancerscreening.
Screening innebär att man
undersöker delar av befolkningen för att upptäcka en
allvarlig sjukdom i ett tidigt
stadium, och på så sätt öka
chansen att bota den.
Mammografiscreening
För att upptäcka bröstcancer
tidigt kallas alla kvinnor i
Stockholms län mellan 40
och 74 år vartannat år till röntgenundersökning av brösten.
Du kan inte själv boka tid för
mammografi utan att vara
kallad till mammografiscreening eller ha remiss från en
läkare. Mammografiscreening
är numera kostnadsfri inom
Stockholms län.
Livmoderhalscancer
– cellprov
Med gynekologiska cellprov
kan man upptäcka cellförändringar som kan utvecklas till
livmoderhalscancer. Cellprovet tas från livmodertappen i
underlivet. De flesta cellförändringar som upptäcks är
lättare förändringar som läker
av sig själv, men en del behöver utredas och behandlas.
Eftersom cellförändringar
nästan alltid orsakas av en
HPV-infektion, har man i
Stockholms län och på Got-
land på försök infört att cellproverna från kvinnor mellan
30 och 60 år först analyseras
för HPV-virus. Om det finns
HPV-virus undersöks provet
för cellförändringar. Finns det
cellförändringar remitteras
kvinnan till en gynekolog för
vidare utredning.
Du kan inte själv beställa tid
för cellprovtagning utan får
en kallelse. Kvinnor skrivna i
Stockholms län som är mellan
23 och 49 år kallas till gynekologisk cellprovtagning vart
tredje år. Kvinnor mellan 50
och 60 år kallas vart femte år.
Bukaortascreening
För att minska dödligheten i
brustet pulsåderbråck erbjuder landstinget 65-åriga män
i Stockholms län en ultraljudsundersökning av stora
kroppspulsådern (aorta).
År 2014 har män födda 1949
fått kallelser, år 2015 kallas
män födda 1950 och så vidare. Du får ett brev med datum
och tid för undersökning
samt information om undersökningen och sjukdomen.
Du kan boka om tiden, om
den inte passar. Om du inte
kommer till undersökningen
får du en påminnelse. Undersökningen är kostnadsfri.
Tarmcancerscreening
Tjock- och ändtarmscancer är
den vanligaste cancersjukdomen som drabbar både män
och kvinnor (prostatacancer
drabbar endast män och
bröstcancer framför allt kvinnor). Om cancern upptäcks tidigt ökar chansen att bli botad. Men cancerformen ger få
symtom i ett tidigt skede. Ett
tidigt symtom är blod i avföringen, men det handlar om
så små mängder att man inte
kan se dem. Med laboratorieanalys går det att upptäcka
mikroskopiska mängder blod.
Sedan ett par år tillbaka omfattas alla åldersklasser mellan 60 och 69 år. Man erbjuds
att göra testet vartannat år.
Under 2014 har personer födda 1946, 1948, 1950, 1952 och
1954 fått erbjudandet. Man
får ett test-kit hemsänt, tar ett
avföringsprov och skickar det
för analys till ett laboratorium.
MER INFORMATION
• 1177.se/sthlm – mammografi
• 1177.se/sthlm – cellprov
• 1177.se/sthlm – bukaortascreening
• 1177.se/sthlm – tarmcancerscreening
27
Vilket nummer
ringer du om ditt barn
har feber?
%FULBOWBSBTWÌSUBUUWFUBOÊSEVTLBSJOHBPDIOÊSEVTLB
SJOHB3JOHBMMUJEOÊSEFUÊSGBSBGÚSMJWPDIEVCFIÚWFS
IKÊMQEJSFLU'ÚSBMMBBOESBGSÌHPSPNWÌSELBOEVSJOHB
UJMMFYFNQFMOÊSEJUUCBSOIBSGFCFS#ÌEFPDI
IBSÚQQFUEZHOFUSVOU
112
1177
Till 112 ringer du när:
Till 1177 ringer du när:
t%VTFSOÌHPOTPNÊSNFEWFUTMÚT
t%VFMMFSOÌHPOBOOBOÊS
BMMWBSMJHUTLBEBE
t%VFMMFSOÌHPOBOOBOIBSCMJWJU
TKVLFMMFSTLBEBEPDICFIÚWFSSÌE
BWFOTKVLTLÚUFSTLB
t%VFMMFSOÌHPOBOOBOGÌSTWÌSU
BUUBOEBT
t%VCFIÚWFSIKÊMQNFEBUUIJUUB
SÊUUJWÌSEFO
t%VFMMFSOÌHPOBOOBOCFIÚWFSBLVU
IKÊMQBWBNCVMBOT
www.sosalarm.se
www.1177.se