Trygg på arbetsplatsen - MUEP

TRYGG PÅ ARBETSPLATSEN?
EN STUDIE OM BUTIKSPERSONALS
TRYGGHET, TILLIT, RÄDSLA, UTSATTHET
OCH ORO FÖR BROTT
SANDRA GREKO
Examensarbete i Kriminologi
165hp-180hp
Kriminologiprogrammet
Juni 2015
Malmö Högskola
Hälsa och samhälle
205 06 Malmö
TRYGG PÅ ARBETSPLATSEN?
EN STUDIE OM BUTIKSPERSONALS
TRYGGHET, TILLIT, RÄDSLA, UTSATTHET
OCH ORO FÖR BROTT
SANDRA GREKO
Greko, S. Trygg på arbetsplatsen? En studie om butikspersonals trygghet, tillit,
rädsla, utsatthet och oro för brott. Examensarbete i kriminologi 15 högskolepoäng.
Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för kriminologi,
2015.
SAMMANFATTNING
Denna uppsats skrivs på uppdrag av Polismyndigheten i Karlskrona och ämnar
ligga till grund för deras och kommunens framtida brottsförebyggande- och
trygghetsskapande arbete. Syftet med studien är att undersöka butikspersonals
trygghet, tillit, rädsla, utsatthet och oro för brott samt polisens agerande.
Materialet som ligger till grund för uppsatsen består av statistik från
Polismyndigheten i Karlskrona och en enkätundersökning. Studiens enkät
innehåller 21 frågor och följande sju ämnesområden: bakgrundsfakta, trygghet
och konkret otrygghet, rädslan över att utsättas för brott, oron över att utsättas för
brott, utsatthet för brott, problem i gallerian samt anmälningsbenägenheten och
frågor om polisens agerande. Frågorna är även utvalda utifrån den tidigare
empiriska forskningen och i enlighet med de faktorer som påverkar människors
trygghet. Det totala antalet enkäter som besvaras är 70, vilket ger en svarsfrekvens
på drygt 49 %.
I enkätundersökningen undersöks exempelvis hur stor andel av butikspersonalen
som känner trygghet i gallerian samt när och var respondenterna känner mest oro.
Dessutom undersöks rädslan och oron över att utsättas för brott samt utsattheten
för hot och våld. Trots att den internationella forskningen är inkonsekvent bör
Karlskronapolisen och Securitas se över möjligheten till fler och synliga
fotpatrullerande poliser/väktare/ordningsvakter i gallerian. Butikspersonalen bör
även genomföra olika personalutbildningar. Dessa kan innefatta säkerhet, hot,
våld, rån eller stöldförebyggande åtgärder.
Nyckelord: Trygghet, tillit, rädsla, utsatthet,
brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder.
1
oro,
rutinaktivitetsteorin,
SAFE AT WORK?
A STUDY ABOUT STAFFS SAFETY, TRUST,
FEAR, VULNERABILITY AND WORRIES
ABOUT CRIME
SANDRA GREKO
Greko, S. Safe at work? A study about staffs safety, trust, fear, vulnerability and
worries about crime. Degree project in criminology 15 högskolepoäng. Malmö
University: Faculty of health and society, Department of criminology, 2015.
ABSTRACT
This essay is written as an assignment of the Police Authority in Karlskrona and
intends to be the basis for their future crime prevention and security-building
work. The purpose of this study is to examine the store staffs security, trust, fear,
vulnerability, worries about crime and police conduct. The material that forms the
basis of this essay consists of statistics from the Police Department in Karlskrona
and a questionnaire survey. The study's questionnaire contains of 21 questions and
following some different areas: background information, security and concrete
insecurity, the fear of being exposed to crime, concern about being exposed to
crime, victimization, problems in the mall as well as propensity and questions
about police conduct. Questions are also selected on the basis of previous
empirical research and in accordance with the factors that affect people's safety.
The total number of questionnaires answered is 70, which gives a response rate of
over 49 %.
The survey investigated, for example, the proportion of shop staff that feels safe
in the mall as well as when and where respondents feel most concern.
Additionally examines fear and concern about being exposed to crime and
vulnerability to threats and violence. Although international research is
inconsistent should Karlskrona Police and Securitas reviewing the possibility of
more and visible police officers/security officers/stewards in the mall. The staff
should also accomplish various educations. These may include safety, threats,
violence, robbery or theft prevention.
Keywords: Security, trust, fear, vulnerability, worries, routine activity theory,
crime prevention and security building prevention.
2
FÖRORD
Ett stort tack till Anders Wiklander vid Polismyndigheten i Karlskrona för ditt
enastående engagemang. Du har varit en stor hjälp och kommit med användbara
tips under tidens gång. Tack även till Elina Tyrberg och Anna Starberg för ert
vänliga och trevliga bemötande och för att ni svarat på alla mina frågor.
Sandra Greko
Malmö, juni 2015.
3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING ....................................................................................................... 7
1.1 Syfte ............................................................................................................... 7
1.2 Frågeställningar ............................................................................................. 8
1.3 Avgränsning ................................................................................................... 8
1.4 Disposition ..................................................................................................... 8
2. BAKGRUND ....................................................................................................... 8
3. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER ............................................................ 10
3.1 Oordning ...................................................................................................... 10
3.2 Rutinaktivitetsteorin..................................................................................... 11
4. TIDIGARE FORSKNING ................................................................................. 12
4.1 Operationalisering........................................................................................ 12
4.2 Definition av trygghet och otrygghet ........................................................... 13
4.3 Aspekter av trygghet .................................................................................... 13
4.3.1 Rädsla, oro, risk .................................................................................... 13
4.3.2 Tillit ...................................................................................................... 14
5. VAD PÅVERKAR TRYGGHETEN?............................................................... 14
5.1 Kön och ålder ............................................................................................... 15
5.2 Platser........................................................................................................... 15
5.3 Utsatthet för brott ......................................................................................... 15
5.4 Områdesegenskaper ..................................................................................... 17
5.5 Tillit och förtroende ..................................................................................... 18
5.6 Mörkertal/Anmälningsbenägenhet............................................................... 18
6. METOD OCH MATERIAL .............................................................................. 18
6.1 Tillvägagångssätt ......................................................................................... 19
6.2 Urval, svarsfrekvens och undersökningsgrupp ............................................ 19
6.3 Enkäten ........................................................................................................ 19
6.4 Datainsamling och bortfall........................................................................... 20
6.5 Frågeområden .............................................................................................. 20
6.5.1 Bakgrundsfakta ..................................................................................... 21
6.5.2 Trygghet och konkret otrygghet ........................................................... 21
6.5.3 Rädsla över att utsättas för brott ........................................................... 21
6.5.4 Oron över att utsättas för brott .............................................................. 21
6.5.5 Utsatthet för brott .................................................................................. 22
6.5.6 Problem i köpcentrumet där du arbetar................................................. 22
6.5.7 Anmälningsbenägenhet och polisens agerande .................................... 22
6.6 Statistik och statistiska analyser .................................................................. 23
6.7 Validitet och Reliabilitet .............................................................................. 23
4
6.8 Etiska överväganden .................................................................................... 24
7. RESULTAT ....................................................................................................... 24
7.1 Bakgrundsfakta om respondenterna............................................................. 25
7.2 Trygghet på arbetsplatsen ............................................................................ 25
7.2.1 Kön ........................................................................................................ 25
7.2.2 Ålder ..................................................................................................... 25
7.3 Konkret otrygghet ........................................................................................ 25
7.3.1 Kön ........................................................................................................ 25
7.4 Rädsla över att utsättas för brott .................................................................. 26
7.4.1 Kön ........................................................................................................ 26
7.5 Oron över att utsättas för brott ..................................................................... 26
7.5.1 Oron över att utsättas för våld............................................................... 26
7.5.2 Oron över att utsättas för hot ................................................................ 27
7.5.3 Oron över att utsättas för skadegörelse ................................................. 27
7.5.4 Oron över att utsättas för stöld.............................................................. 28
7.5.5 Oron över att utsättas för rån ................................................................ 28
7.5.6 Var butikspersonalen känner mest oro.................................................. 29
7.6 Utsatthet för brott ......................................................................................... 29
7.6.1 Kön ........................................................................................................ 29
7.6.2 Utsatthet för brott och trygghet ............................................................. 30
7.6.3 Utsatthet för hot och ålder .................................................................... 30
7.6.4 Utsatthet och rädsla............................................................................... 30
7.7 Problem i köpcentrumet där du arbetar........................................................ 31
7.7.1 Nedskärpning ........................................................................................ 31
7.7.2 Skadegörelse ......................................................................................... 31
7.7.3 Berusade personer utomhus .................................................................. 31
7.7.4 Berusade personer inomhus .................................................................. 32
7.7.5 Narkotikapåverkade personer utomhus................................................. 32
7.7.6 Narkotikapåverkade personer inomhus................................................. 32
7.7.7 Personer som bråkar och slåss utomhus ............................................... 32
7.7 8 Personer som bråkar och slåss inomhus ............................................... 33
7.7.9 Ungdomar som bråkar och stör ordningen utomhus ............................. 33
7.7.10 Ungdomar som bråkar och stör ordningen inomhus ........................... 33
7.8 Anmälningsbenägenhet och polisens agerande ........................................... 34
8. DISKUSSION .................................................................................................... 34
8.1 Rekommendationer på brottsförebyggande och .......................................... 37
trygghetsskapande åtgärder................................................................................ 37
8.1.1 Polisiär fotpatrullering .......................................................................... 37
8.1.2 Reassurance policing ............................................................................ 38
5
8.1.3 Säkerhetsutbildningar och andra åtgärder............................................. 39
8.2 Metoddiskussion .......................................................................................... 40
9. FRAMTIDA FORSKNING ............................................................................... 42
10. REFERENSER ................................................................................................ 44
11. BILAGA 1 ....................................................................................................... 48
12. BILAGA 2 ....................................................................................................... 54
13. BILAGA 3 ....................................................................................................... 55
14. BILAGA 4 ....................................................................................................... 56
6
1. INLEDNING
Rån, hot och våld är ett allvarligt arbetsmiljöproblem för butiksanställda i Sverige
(Arbetsmiljöverket, 2010; Brå, 2011). Hot- och våldsituationer på arbetsplatsen
har ökat under de senaste tio åren och de yrkesutövande personerna drabbas av
nästan 40 % av allt våld (Arbetarskyddsstyrelsen, 1998; Arbetsmiljöverket, 2010).
Sedan 1980-talet har det arbetsrelaterade våldet ökat, främst inom de
kvinnodominerande yrkena och sedan 1990-talet har utsatthet för våld och hot i
arbetslivet fått ett större intresse i media (Wikman, 2012).
Idag anses arbetsplatsen vara en av de vanligaste våldsarenorna i Sverige
(Arbetsmiljöverket, 2010). Varje dag beräknas sex personer drabbas så allvarligt
av hot eller våld på arbetet att det leder till sjukskrivningar och varje dag sker
cirka tre butiksrån i Sverige (Arbetsmiljöverket, 2010; Brå, 2011). Enbart
kännedom om att dessa risker förekommer kan orsaka såväl psykiska som fysiska
hälsoproblem (Arbetsmiljöverket, 2010). Att bli drabbad av ett rån kan även få
stora konsekvenser för den butiksanställdes framtida liv och arbetsliv (Brå, 2011).
Dessutom påverkas även offrets arbetskamrater negativt av en händelse präglad av
hot, rån eller våld (Arbetsmiljöverket, 2010; Brå, 2011).
Upplevelsen av hot, rån och våld kan leda till rädsla och en känsla av hjälplöshet
eftersom dessa brottstyper tenderar att vara skrämmande för de flesta människorna
(Arbetsmiljöverket, 2010; Brå, 2011; Carlenius & Aakvaag, 1998).
Butikspersonals och arbetsgivares kunskaper och rutiner i det förebyggande
arbetet mot rån, hot och våld kan förebygga problem samt minska den negativa
konsekvensen av en riskfylld situation som uppstår (Arbetsmiljöverket, 2010;
Carlenius & Aakvaag, 1998).
Numera ställs allt högre krav på rättsväsendet att bland annat motverka invånarnas
otrygghet (Brå, 2013; Justitiedepartementet, 1996). Alla butiksanställda har
dessutom rätt till en trygg arbetsmiljö, fri från både hot och våld
(Arbetsmiljöverket, 2010). Att minska utsattheten för brott hos samhällets
medborgare samt öka deras trygghet är nämligen några av de övergripande målen
för kriminalpolitiken och polisen (Brå, 2013). Medborgarnas trygghet, otrygghet
och oro tenderar att variera beroende på olika tidsperioder men oavsett är det av
vikt för brottsförbyggande aktörer eller politiker att arbeta för ett tryggare och
säkrare samhälle (Björkemarken, 2009). Det anses även väsentligt för
rättsväsendet att garantera invånarnas rättstrygghet vilket innebär strävan efter att
medborgarna ska undgå risken att bli utsatt för brott (a a).
1.1 Syfte
I Karlskrona har butikspersonal kontaktat polismyndigheten och meddelat att de
upplever sin arbetssituation som otrygg. Därmed efterlyser Karlskronapolisen
kännedom om problembilden och kunskap om hur tryggheten i och omkring ett
köpcentrum kan öka. Studiens syfte är därför att undersöka butikspersonals
trygghet, rädsla, utsatthet och oro för brott samt polisens agerande.
Denna uppsats skrivs på uppdrag av Polismyndigheten i Karlskrona och ämnar
ligga till grund för deras och kommunens framtida brottsförebyggande- och
trygghetsskapande arbete. Uppsatsen och dess datamaterial ska därmed kunna
7
användas i praktiken, både operativt och i ett brottspreventivt syfte, ge en
överblickande bild av butikspersonalens trygghetssituation och vara ett
komplement
till
polismyndighetens
anmälningsstatistik
och
trygghetsundersökningar.
1.2 Frågeställningar
För att uppnå studiens syfte, har följande frågor formulerats;
• Hur ser trygghetsbilden ut för butikspersonalen i köpcentrumet?
• Ser tryggheten, tilliten, rädslan, utsattheten och oron över att utsättas för brott
olika ut beroende på vilka individer som undersöks?
• Vilka faktorer påverkar tryggheten?
• Vilka åtgärder kan vidtas för att öka tryggheten i och omkring köpcentrumet?
1.3 Avgränsning
Uppsatsen avgränsas geografiskt till Karlskona och det aktuella köpcentrumet.
Varför det inte sker en trygghetsmätning i hela Karlskrona kommun är för att
Polisen efterfrågar hur tryggheten i och omkring gallerian och det lokala
problemområdet kan öka. Studien kommer därför enbart att belysa
butikspersonalens trygghetssituation, deras utsatthet, rädsla och oro för brott samt
frågor om polisens agerande.
1.4 Disposition
I början av uppsatsen kommer en bakgrund av ämnet att beskrivas. Därefter
kommer de teoretiska utgångspunkterna att diskuteras och sedermera kommer en
definition av trygghet samt en problematisering av tidigare forskning att
presenteras. Val av metod och material beskrivs sedan och därpå presenteras
resultaten utifrån studiens enkätundersökning. Slutligen sker en diskussion
avseende resultat och metod och förslag ges på olika åtgärder som kan vidtas för
att ytterligare öka tryggheten i och omkring köpcentrumet. Uppsatsen avslutas
med att förslag ges till framtida forskning inom området.
2. BAKGRUND
Det arbetsrelaterade hotet och våldet förekommer inom olika yrkesgrupper i
arbetslivet och dessutom varierar utsattheten beroende på olika demografiska
faktorer så som ålder eller kön (Arbetsmiljöverket, 2010). Wikman (2012) antyder
exempelvis att hot och våld på arbetsplatsen förekommer i större utsträckning
mellan personal och kunder än emellan kollegor. Dessutom har även antalet
butiksrån ökat under de senaste tio åren (Brå, 2011). Medan antalet
värdetransportrån och bankrån legat på en konstant nivå har antalet butiksrån
under denna period nästan fördubblats (a a).
Arbetsuppgifter som innebär möten med olika människor kan innebära
våldsamma situationer för den anställde (Arbetsmiljöverket, 2010). Varje gång en
anställd blir utsatt för en våldssituation på arbetsplatsen försämras arbetsmiljön
avsevärt (Brå, 2011; Wikman, 2012). Dålig arbetsmiljö, dåliga arbetsförhållanden
och otrygghet får konsekvenser för både individer och organisationer genom att
8
otryggheten bidra till ohälsa
(Arbetsmiljöverket, 2010).
och försämrade arbetsrelaterade
attityder
Med anledning av att det arbetsrelaterade våldet samt rädsla, otrygghet, ångest
och oron för brott medför konsekvenser för individen både i arbetslivet och i
samhället generellt, har intresset för trygghetsfrågor och trygghetsmätningar vuxit
fram inom flera myndigheter på senare år (Arbetsmiljöverket, 2010; Hale, 1996;
Mellgren & Kronkvist, 2013; Torstensson Levander, 2007). Trygghetsstudier
genomförs av flera aktörer, förutom Brottsförebyggande rådet (BRÅ) och lokala
kommunala brottsförebyggande råd så även av polisen (Brå, 2013; Polisen, 2012).
Trygghetsmätningar inbegriper trygghet i relation till brottslighet där aspekter
som till exempel utsatthet för brott, oron för brott och förtroende för rättsväsendet
mäts (Brå, 2013). Dessa förfrågningar och indikatorer är inte endast intressanta
inom forskningen utan även grundläggande frågor inom kriminalpolitiken (Brå,
2013; Ivert et al, 2012). Därmed inkluderar kriminalpolitiken medborgarnas
upplevelser av trygghet/otrygghet allt mer och inte enbart fokuserar på
kriminaliteten och dess orsaker (Björkemarken, 2009). Ivert et al (2012) hävdar
även att trygghetsundersökningar är nödvändiga eftersom dem genererar
användbar information om otrygghetens utbredning för att därigenom kunna
identifiera olika lokala problemnivåer.
Sedan år 2005 har polismyndigheten i Karlskrona genomfört kontinuerliga
trygghetsundersökningar (http://scandinfo.se/). I deras senaste trygghetsmätning
år 2014 visar resultaten på en marginell nedgång i Karlskrona kommun jämfört
med år 2013 (a a). Vad gäller Karlskrona generellt indikerar resultaten även att de
personer som känner sig otrygga i sitt bostadsområde kvällstid, har minskat från
28 % år 2005 till 16 % år 2014. Dessutom har tryggheten bland invånarna ökat
från 58 % år 2005 till 71 % år 2014 (a a). I Karlskrona centrum har även
trygghetssituationen och de uppmätta värdena förbättras avsevärt sedan år 2005.
Dessutom fastställs inga allvarliga problemnivåer vad gäller Karlskrona och
Karlskrona centrum generellt. Polisens trygghetsmätning påvisar även att
utsattheten för mängbrott är tämligen lågt i centrum. Även mätningarna för
exempelvis nedskräpning, skadegörelse, berusade personer utomhus,
ungdomsgäng och oro för överfall/misshandel uppvisar förbättrade värden (a a).
Trots att 2014 års undersökning antyder att situationen och resultaten förbättrats
avsevärt sedan 2000-talet i Karlskrona förekommer fortfarande lokala problem i
centrumet (http://scandinfo.se/). Vad gäller polisens prioriterade områden i
Karlskronas kommande trygghetsundersökningar eftersträvas därmed en
förbättring av värdena för exempelvis trafikproblem, berusade och
narkotikapåverkade personer utomhus, oron för inbrott samt en ökning av
trygghetsupplevelsen hos ensamma personer kvällstid. Andelen invånare som
uttalar sig om att polisen bryr sig om de lokala problemen bör även detta indikera
på förbättrade värden (a a).
I centrala Karlskrona ligger dessutom en galleria bestående av ett 30-tal butiker.
Under år 2014 rapporteras totalt 87 stycken ärenden till polismyndigheten. Av
dessa rubriceras 32 händelser som stöld/snatteri. 15 fall benämns som ”kontroller
person” vilket innebär att polisen kontrollerat för körkort, identitet eller liknande.
Vad gäller antalet fylleriärenden anmäls 11. Narkotikabrott, skadegörelse,
9
bedrägeri, urkundsförfalskning och hot mot tjänsteman rapporteras som enbart
enstaka händelser.
Befolkningens erfarenheter vad gäller exempelvis utsatthet för hot, rån eller våld i
arbetslivet och oron för brott, tenderar att bidra med en ökad kännedom om
kriminalitetens omfattning och tillväxt (Arbetsmiljöverket, 2010; Brå 2011;
2013). Ett genomförande av trygghetsundersökningar varje år medför inte enbart
ett komplement till den allmänna kriminalstatistiken utan anses även viktiga för
polisverksamheten och andra brottsförebyggande aktörer i samhället (Brå, 2013;
Torstensson Levander, 2007). Genom trygghetsstudier får dessa aktörer en
ungefärlig bild av tryggheten i samhället, möjlighet att fånga upp mörkertal vad
gäller brottsutsatthet samt visar allmänheten att de är intresserade av deras åsikter
(Brå, 2013). Dessutom är det av betydande vikt för polisen att använda materialet
som grund för att arbeta vidare i ett brottsförebyggande, trygghetsskapande och
operativt syfte men även långsiktigt för att se trender i insatsers effektivitet (Brå,
2013; Sherman et al, 2002; Torstensson Levander, 2007).
Det är även angeläget att åtgärder fokuserar på att minska den destruktiva oron
och utsattheten för brott och istället får människor och butiksanställda att uppleva
en mildare oro som inte alltid anses vara negativ utan som till och med kan vara
positiv (Arbetsmiljöverket, 2010; Heber, 2008). Kartläggningar av brottslighet
och trygghetsfrågor samt mer kunskap om hot-, rån, och våldssituationer i
arbetslivet, kan bidra till bättre förståelse om brottsprocesser och förändringar
(Arbetsmiljöverket, 2010; Sherman et al, 2002; Torstensson Levander, 2007).
Detta tenderar att generera underlag för att minska brottsligheten och öka
tryggheten för medborgarna genom skapandet av strategier inför framtiden
(Sherman et al, 2002; Torstensson Levander, 2007).
3. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER
Två teorier som skulle kunna förklara individers otrygghet och oro över att
utsättas för brott är rutinaktivitetsteorin och Broken Windows-teorin.
Rutinaktivitetsteorin används för att förklara hur och varför brottslighet uppstår på
specifika platser samt för att se vilka insatser och åtgärder som kan användas för
att minska och förebygga brott (Cohen & Felson, 1979). Broken Windows-teorin
syftar till att förklara hur oordning och andra avvikande beteende i ett område
eller på en specifik plats, härleds till otrygghet (Wilson & Kelling, 1982).
3.1 Oordning
Broken Windows-teorin grundas i att kriminaliteten och rädslan att bli utsatt för
brott minskar genom att närvarande poliser skapar mer ordning på platser som
kännetecknas av hög brottslighet (Wilson & Kelling, 1982). Teorins två
förespråkade till Broken Windows är James Wilson och George Kelling och den
fick stort genomslag och effekt som polisiär arbetsmetod i New York på 1990talet. I teorin ligger fokus på att förhindra samhällets eller en stads förfall eftersom
vandalism, fylla, störande uppträdande etc. anses bidra till detta (Wilson &
Kelling, 1982). Författarna påstår att grunden till att ett område utvecklar hög
kriminalitet är att så kallade disorders, eller ordningsstörningar inte åtgärdas
(Wilson & Kelling, 1982). Enligt teorin tenderar ett icke åtgärdat problem eller
acceptansen av ett avvikande beteende i ett område leda till ytterligare avvikande
10
uppförande och att ”oordningen” eskalerar. Faktorer så som nedskräpning, klotter
eller vandalisering medför en upprepning av ordningsproblemen samt negativa
effekter som följd (Wilson & Kelling, 1982).
Wilson & Kelling (1982) resonerar kring att åtgärder i form av exempelvis ett
utbyte av fönster skulle signalera en nolltolerans av ett avvikande beteende.
Samtidigt skulle detta medverka till ordning, stabilitet och trygghet i det lokala
området eller på den specifika platsen (a a). Wilson & Kelling (1982) föreslår
även att polisen ska stoppa ett områdes kriminella eskalering samt förbättra detta.
Kelling & Coles (1996) argumenterar för hur polisiära strategier kan utvigdas och
deras resonemang bygger på att poliser inte ska bry sig om enbart straffbara brott
utan även se till att det finns en fridfull miljö för samhällets medborgare. Den
polisiära närvaron ska ske genom fotpatrullerade poliser men detta bidrar dock
inte enbart till en minskad brottslighet utan snarare höjer tryggheten i området
eftersom både oordning och rädsla för brott sammanbinds (Wilson & Kelling,
1982). Polisarbetet ska därmed både fokusera på ordningens upprätthållande samt
bekämpandet av brottsligheten (a a).
En kritik mot teorin är att det är svårt att avgöra huruvida poliser som
upprätthåller ordning genom fotpatrullering verkligen bidrar till att människors
rädsla i samhället försvinner. Det är även svårt att veta hur mycket av individers
oro som kommer från rädslan för grova brott och hur mycket som kommer från
rädslan av ordningsstörningar. En annan kritik är att teorin även att ointresserad
av de orsaker som ger upphov till ett områdes sociala oordning (hemlöshet,
tiggeri, alkoholism etc) samt motivationen till grövre brottslighet eftersom dessa
faktorer inte förebyggs (Lilly et al, 2009). Dessa förhållanden anses enbart
beskriva oordning men teorin ger ingen grundligare förklaring till hur ett område
påverkas av exempelvis ogynnsamma omständigheter eller bristande social
jämlikhet (a a). Med andra ord tar teorin ingen hänsyn till den enskilda individen
utan anser att omflyttningar är enda lösningen på ordningsproblemen och den
grövre brottsligheten (a a).
3.2 Rutinaktivitetsteorin
År 1979 utvecklade två amerikanska kriminologer, vid namn Lawrence Cohen
och Marcus Felson, en teori som baseras på människans rutinenliga aktiviteter
(Clarke & Felson, 2008; Cohen & Felson, 1979). Rutinaktivitetsteorin fokuserar
på tillfällen till brott i människors vardag och är en metod för brottsbekämpning
och brottsprevention (Cohen & Felson, 1979). Rutinaktiviter är individens
återkommande, frekventa och varierande aktiviteter som exempelvis levs genom
arbete, fritid, skola och transporter och tillgodoser personens grundläggande
behov (a a).
Teorin utgår ifrån tre viktiga nyckelfaktorer som i kombination leder till att brott
begås och dessutom sker brott när följande tre faktorer sammanfaller i tid och
rum: avsaknad av så kallade kapabla väktare (person eller objekt som minskar
sannolikheten för att brott begås), tillgång till lämpligt objekt/offer och en
motiverad förövare (Cohen & Felson, 1979).
Ett lämpligt objekt kan utgöras av både en person och en sak (plånbok, kläder)
som gärningsmannen antingen vill skada eller ta (Cohen & Felson, 1979). Hur
lämpligt ett objekt är syftar dessutom till hur värdefullt, tillgängligt och synligt det
11
är för förövaren. Sett till butikssnatteri betecknas lämpligt objekt vara det föremål
individen avser att snatta och gärningspersonen anses därmed vara den motiverade
förövaren som har avsikten att stjäla det lämpliga objektet (Cohen & Felson,
1979). De kapabla väktarna syftar inte enbart på poliser som till sitt yrke
upprätthåller lag och ordning eftersom de inte alltid är på plats när brottet sker (a
a). Kapabla väktare avser även butikspersonal eller kunder som genom sin
närvaro, skyddade effekt och möjlighet att säga ifrån eller ingripa är kapabla att
avstyra den brottsliga handlingen (Clarke & Felson, 2008; Cohen & Felson,
1979). Kameraövervakning, tekniskt skydd för varor som är stöldbegärliga,
larmbågar eller bättre fönster kan vara andra faktorer som kan försvåra
möjligheten för gärningsmannen att begå brott (Cohen & Felson, 1979).
Teorin ser brottsbenägenheten som självklart och undersöker vad som gör att
vissa människor agerar efter sin benägenhet (Cohen & Felson, 1979). Kritik har
därmed riktats mot rutinaktivitetsteorin eftersom den inte ger en förklaring till
varför människor begår brott (Jeffery, 1993). En annan kritik är att teorin inte tar
hänsyn till sociala aspekter såsom socioekonomisk status, som kan ligga till grund
till att gärningsmannen fattar beslutet att begå ett brott (a a).
4. TIDIGARE FORSKNING
4.1 Operationalisering
För att kunna mäta och undersöka komplicerade begrepp såsom otrygghet och
trygghet i trygghetsundersökningar är det av betydelse och relevans att klargöra
dess teoretiska omfång (Eliasson, 2011; Torstensson Levander, 2007). Med
anledning av trygghetsbegreppets subjektiva innebörd och begreppsförvirring
innehåller denna studie så kallade operationaliseringar, det vill säga noggranna
beskrivningar, definitioner och förklaringar av olika begrepp och dess aspekter (a
a).
Då uppsatsens huvudsakliga syfte är att undersöka butikspersonals trygghet,
utsatthet, rädsla, tillit och oron över att utsättas för brott är dessa begrepp centrala
i rapporten och i trygghetsundersökningen (Se bilaga 1). Rädslan och oron att
utsättas för brott härleds till begreppet otrygghet och situationer utan dessa
känslor kommer därför inte att inkluderas. Då rädsla diskuteras som en
eskalering, en känslomässigt starkare upplevelse och ett förvärrat tillstånd av oro
samt att oron beskrivs som ett svagare känslomässigt ord än rädsla (Sandstig,
2010) är det av relevans att inkludera båda dessa begrepp i studien. Eftersom risk
även är en aspekt som härleds till oron för brott (Heber, 2008) kommer begreppet
kortfattat att förklaras men därefter utesluts ordet ur uppsatsen. Detta på grund av
att begrepp såsom oro och rädsla ges större utrymme då de beskrivs som starka
emotionella känslor.
Eftersom studiens trygghetsmätning (Se bilaga 1) även innefattar frågor om
polisens agerande är det även betydelsefullt att definiera begrepp som tillit och
förtroende till rättsväsendet. Utifrån internationell och nationell forskning följer
nedan ett antal begrepp som är kopplade till otrygghet och trygghet.
12
4.2 Definition av trygghet och otrygghet
Vad som karaktäriserar uppfattningar kring trygghet skiljer sig från person till
person (Sandstig, 2010). Trygghet är följaktligen ett multidimensionellt begrepp
som är svårast att ge en enkel förklaring på och eftersom det är ett komplext
begrepp saknas en generellt accepterad definition (Brå, 2013; Torstensson
Levander, 2007). En redogörelse för trygghetsdefinitionen vore dock att både
inkludera och beskriva personers objektiva och subjektiva upplevelser samt
avsaknaden av oro, rädsla och risk (Heber, 2008). I denna rapport innebär
trygghet att individen inte känner oro eller rädsla över att utsättas för brott (Heber,
2008; Torstensson Levander, 2007). Dessutom innefattar trygghetsbegreppet även
tilliten till andra människor och härleds till sådana händelser som inte upplevs
som oroväckande, skrämmande eller hotfulla för den enskilda personen (a a).
Då trygghet bedöms som motsatsen till otrygghet används Fear of crime i den
internationella forskningen och benämns som upplevelser och variationer av
otrygghet (Hale, 1996). Hale (1996) beskriver, redogör och hävdar att de
trygghetsvarierande omständigheterna i form av individens personliga,
psykologiska och ekonomiska sårbarhet bidrar till otrygghet mellan olika
människor. Otryggheten varierar även som följd av ens egen bedömning,
erfarenheter och upplevelser av kriminaliten, individers uppfattade risk över att
utsättas för brott samt personens subjektiva värdering av brottets allvarlighetsgrad
(Hale, 1996; Sandstig, 2010; Torstensson Levander, 2007).
4.3 Aspekter av trygghet
4.3.1 Rädsla, oro, risk
Begreppet fear of crime innefattar olika betydelser och innebörder (Hale, 1996;
Heber, 2007). Dessutom förklarar och fastställer Litzén (2006) att ord som
exempelvis rädsla, oro, och risk är olika synonymer och varierande betydelser till
fear of crime. I denna rapport anses det därmed väsentligt och betydelsefullt att
redogöra och förklara rädslans olika innebörder både utifrån forskningen generellt
samt med utgångspunkt i enskilda forskares klassificering av rädsla (Heber,
2007).
Ferraro och LaGrange (1987) hävdar att rädslan huvudsakligen grundas utifrån
individens subjektiva upplevelser och tolkningar. Eftersom människor uppfattar
omvärldens intryck på olika sätt ger detta upphov till en bred aspekt av olika slags
upplevelser (Ferraro & LaGrange, 1987). I denna rapport framställs även rädsla
som en stark affektiv upplevelse av otrygghet, en negativ innebörd till
trygghetsdimensionen och ett huvudsakligt personligt karaktärsdrag (Sandstig,
2010; Torstensson Levander, 2007). Dessutom innebär definitionen av rädsla
individens okontrollerade negativa emotionella känsla, vilken även anses
situationsbunden och kan uppstå under eller efter en situation som bedöms som
farlig och hotfull (Hale, 1996; Heber, 2008; Torstensson Levander, 2007).
Dessutom använder sig Hale (1996) av författaren Killias (1990) tre huvudsakliga
orsaker till rädslan för brott. Dessa omständigheter anses dock nödvändiga men
inte tillräckliga för att framkalla rädsla (Hale, 1996). Dessa tre faktorer är:
exponering för en icke förhandlingsbar risk, avsaknaden av kontroll som
13
innefattar bristen på försvar, skydd eller möjligheter till flykt samt
förväntningarna på rädslans allvarliga konsekvenser (Hale, 1996).
Till skillnad från rädsla, framställs oro i denna rapport som ett svagare
känslobetonat ord som dock inte betraktas lika situationsbetingad (Litzén, 2006;
Sandstig, 2010). Oron för brott beskrivs som en mer allmän emotionell känsla av
otrygghet och bygger även på individens uppfattning om risken att utsättas för ett
brott och dess obehagliga känsla (Sandstig, 2010).
I uppsatsen härleds risk till oron för brott och sätts i relation till otrygghet. Risk
handlar om hur stor sannolikheten att en händelse ska äga rum är och vilken
konsekvens den har (Heber, 2008). Risk innebär även att individen i samband med
en händelse gör en riskbedömning och värdering av en potentiell gärningsman,
situationens allvarlighetsgrad samt brottets potentiella följder och konsekvenser (a
a). Riskbedömningen blir därmed sådan att personen undviker vissa situationer
eller platser (a a).
4.3.2 Tillit
Ord som medför positiva associationer till begreppet trygghet är bland annat tillit
(Björkemarken, 2009; Heber, 2008). I denna rapport innebär tillit förtroendet till
sina medmänniskor vilket även inkluderar bekanta och obekanta personer (a a).
Tilliten till olika myndigheter nämns som förtroende och innebär att invånarna
litar på att rätts/polisväsendet handskas med kriminaliteten samt att det finns en
övertygelse om rättsväsendets trovärdighet eller goda avsikter (a a).
5. VAD PÅVERKAR TRYGGHETEN?
För att begripa varför människor upplever otrygghet och oro för brott är det av
betydelse att förstå orsakerna bakom dessa aspekter (Brå, 2013; Torstensson
Levander, 2007). Rädslan behöver inte samspela med den faktiska risken att bli
utsatt utan det finns andra faktorer som påverkar invånarnas rädsla (Hale, 1996;
Heber, 2007). Enligt empiriska studier är exempelvis kön, ålder, platser, utsatthet
för brott, områdesegenskaper och förtroende för polisen faktorer som påverkar
människors trygghet (Brå, 2013; Hale, 1996; Heber, 2007; Sandstig, 2010;
Skogan, 2009).
Denna uppsats berör faktorer på individnivå och områdesnivå för att förklara
skillnader mellan människors trygghet (Hale, 1996; Sandstig, 2010).
Demografiska faktorer såsom kön och ålder samt tidigare utsatthet för brott är
omständigheter som studeras och härleds till individnivån (Brå, 2013; Hale, 1996;
Sandstig, 2010). I kombination med rädslan och oron att utsättas för brott mäts de
demografiska faktorerna även i uppsatsens trygghetsmätning (Se bilaga 1).
Faktorer på områdesnivå härleds till butikspersonalens upplevelser av oron på
olika specifika platser i och omkring gallerian. Den empiriska forskningen är dock
omstridd kring vad som faktiskt tenderar att påverka människors upplevelser och
variationer av trygghet men nedan följer en redogörelse på centrala faktorer inom
området.
14
5.1 Kön och ålder
Enligt statistik och tidigare forskning upplever kvinnor och äldre personer en
högre otrygghet och rädsla jämfört med männen, främst under sena kvällar
utomhus (Brå, 2013; Hale, 1996). Otryggheten medför konsekvenser för
kvinnorna och rädslan för överfall och deras upplevda risk att utsättas för våldtäkt,
påverkar deras handlingssätt och välbefinnande genom att de exempelvis avstår
från olika aktiviteteter kvällstid eller väljer andra färdvägar (Brå, 2013;
Listerborn, 2002). Detta för att undvika att ta sig hem i otrygga miljöer (a a).
Enligt Listerborn (2002) anser kvinnor att män beter sig aggressivt, hotande och
oförutsägbart vilket begränsar deras rörelsefrihet och skapar otrygghet, speciellt
kvällstid. Deras otrygghet förklaras även utifrån att kvinnor rent fysiskt är svagare
och sårbarare än männen och tenderar därmed att få svårigheter att försvara sig
mot exempelvis en misshandel eller våldsangrepp (a a). Yngre personers oro och
otrygghet beror och förklaras framförallt med att de genom sin mer aktiva livsstil i
större utsträckning exponeras för brottssituationer (Litzén, 2006).
5.2 Platser
Otryggheten kan även kopplas samman med vissa platser individen vistas på,
känslor denne kan uppleva eller till olika sociala sammanhang (Heber, 2007;
Litzén, 2006). Människor brukar uppleva sina hem och sina arbetsplatser som
säkra trots att det är på just dessa platser det är vanligast att utsättas för brott
(Heber, 2008). Platser såsom hemmet och arbetsplatsen anses som trygga men kan
ibland vara en bidragande orsak till oron. Personer som utsätts för brott i hemmet
av en okänd person upplever starkare oro än personer som utsätts för brott i
hemmet av en känd person (a a).
Allmänna platser känns mer osäkra och obehagliga, främst nattetid eftersom
människor inte kan kontrollera dessa och inte känner till dem (Hale, 1996; Heber,
2008; Mellgren & Kronkvist, 2013). Vidare är oro ingen bestående känsla utan
fluktuerar både i frekvens och intensitet beroende på tid, plats och situation
(Heber, 2007; Litzén, 2006). Individers risk att utsättas för oangenäma situationer
tenderar att vara mer påtaglig på vissa platser och tider på dygnet. Detta gäller
specifikt de platser som saknar någon form av övervakning (Cohen & Felson,
1979; Litzén, 2006). Dessutom kan andra offentliga platser, såsom gator eller torg
ses som okontrollerbara och främmade samt ge upphov till oro (Heber, 2007).
5.3 Utsatthet för brott
Enligt nationella trygghetsundersökningen (NTU) finns en samvariation mellan
utsatthet för brott och otrygghet (Brå, 2013). Att bli utsatt för ett brott påverkar
såväl otryggheten men dels även oron för att utsättas för brott igen, synnerligen
om individens utsatts för ett allvarligt brott (a a). Antalet medborgare som oroar
sig för att bli utsatta för brott är betydligt fler än antalet invånare som faktiskt
själva blivit utsatta för brott (a a).
Erfarenheter av utsatthet för brott är en annan aspekt som påverkar människors
upplevelse av trygghet och innebär dessutom att individen upplever mer påtaglig
oro och otrygghet över att vistas på vissa platser under vissa specifika tider på
dygnet (Brå, 2013; Mellgren & Kronkvist, 2013; Litzén, 2006). Personers
15
vardagliga rutinaktivitet är en annan faktor som påverkar utsattheten för brott och
härleds därför till högre nivåer av otrygghet (Cohen & Felson, 1979). De personer
som bevittnar våld och ser en närstående utsättas för brott upplever högre nivåer
av otrygghet (Brå, 2013; 2014).
Det kan även konstateras att brottsutsattheten är ojämnt fördelad bland olika
befolkningsgrupper, där kvinnor och män utsätts för olika brott och yngre är mer
utsatta än äldre (Brå, 2013). Statistik från NTU visar att män och kvinnor utsätts
för brott i ungefär lika stor utsträckning men detta skiljer sig beroende på olika
brottstyper (a a). Yngre personer tenderar att vara mer utsatta för exempelvis
trakasserier och misshandel än äldre (a a). Männen rapporterar en högre nivå av
utsatthet vad gäller misshandel, personrån och bedrägerier medan kvinnor uppger
att de mest utsätts för sexualbrott, hot och trakasserier. Kvinnor tenderar oftare att
utsättas för hot och misshandel i hemmet, på arbetsplatsen eller i skolan medan
samma brott mot män äger rum på allmän plats (a a).
Mäniskor som utsatts för våldsbrott upplever en högre allmän otrygghet och är
mer rädda för brott, än de som inte utsatts men att oron även förefaller att gälla
liknande brott individen utsatts för (Heber, 2007). Andra empiriska studier visar
dock att våldtäkt är det brott som skrämmer kvinnor allra mest (Heber, 2007;
Listerborn, 2002).
Utsattheten för våld och hot varierar även mellan medborgarna (Heber, 2007). Det
är framförallt tre grupper som löper större risk att bli utsatta för hot och våld än
resten av befolkningen. Dessa är yngre män i nöjeslivet, ensamstående
småbarnsmammor i hemmet samt vissa yrkesgrupper som poliser, väktare eller
vårdpersonal som via sitt yrke har stor kontakt med våldsbenägna människor (a a).
Dock överensstämmer inte detta med vilka som är mest rädda för att bli utsatta för
brott (a a). Framförallt är det äldre kvinnor, ålderspensionärer, utrikesfödda och
storstadsbor som är mest rädda för att bli utsatta. Parallellt finns det grupper där
andelen som till exempel avstår från att gå ut på kvällen är lägre än genomsnittet.
Dessa grupper är vanligtvis yngre, män och glesbygdsbor (a a).
Tidigare forskning rikas främst mot det klientrelaterade våldet inom arbetslivet
eftersom en stor del av undersökningarna är gjorda på personal inom vård- och
omsorgssektorn och antyder samtidigt att denna yrkesgrupp i stor utsträckning är
utsatta för hot och våld på arbetsplatsen (Arbetsmiljöverket, 2010). Klientrelaterat
våld innefattar kortfattat våld och aggressivt beteende som kunder riktar mot
verksamhetens anställda (Wikman, 2012). Eftersom kvinnor är överrepresenterade
inom vård- och omsorgssektorn kan detta vara en tänkbar anledning till att fler
kvinnor utsätts för hot och våld än männen (Arbetarskyddsstyrelsen, 1998).
Andra studier visar exempelvis att 18 % av kvinnorna och 10 % av männen har
varit utsatta för hot eller våld på arbetsplatsen det senaste året (Arbetsmiljöverket,
2010). Statistik visar även att kvinnor utsätts mer än män på arbetet samt att yngre
personer är mer utsatta än äldre (a a). Dessutom tenderar personer med en kortare
anställningstid eller med liten erfarenhet ha en större risk att utsättas för hot och
våld (a a). En annan faktor som påverkar människors utsatthet på arbetsplatsen är
tiden på dygnet. Tidigare undersökningar antyder att personal som arbetar kvällar,
nätter eller skift tenderar att utsättas i en högre utsträckning än personer som
endast arbetar dagtid (a a).
16
Ensamarbete är en annan faktor som ökar risken att utsättas på arbetsplatsen
eftersom den anställda kan hamna i olika riskfyllda situationer (Arbetsmiljöverket,
2010). Arbetarskyddsstyrelsen (1998) påstår även att kvinnor är
överrepresenterade i statistiken vad gäller de arbetsskador som uppstår på grund
av våld eller hot. En tänkbar förklaring till denna överrepresentation beror på att
mäns karriärmöjligheter anses vara bättre och att de därmed inte utsätts för risker
på samma sätt i sitt yrke (a a).
Rädslan att utsättas för hot och våld på arbetsplatsen kan vara en bidragande
faktor till en stressig arbetsmiljö för många (Arbetsmiljöverket, 2010). Nenzén
(2003) hävdar exempelvis att personer som har ansvar för pengar eller
eftertraktade varor har en ökad risk att utsättas för brott samt hotfulla och
våldsamma situationer i sitt dagliga arbete. De personer som både arbetar med och
möter riskgrupper som missbrukare, kriminella eller psykiskt labila personer är i
högre utsträckning drabbade av hot och våld än andra yrkesgrupper (a a).
Statistik över anmälda butiksrån visar även att det finns en förhöjd risk för
butiksanställda att utsättas för butiksrån främst under december månad (Brå,
2011). Detta härleds troligtvis till julhandeln och den ökade mängden kontanter
som förekommer i omlopp. Dessutom sker nästan fyra av tio rån mellan 19:0023:00 och majoriteten av rånen sker i ensambemannade butiker (a a).
5.4 Områdesegenskaper
Inom kriminologisk forskning kopplas otrygghet och rädsla till områdesfaktorer
såsom ungdomsgäng, nedskräpning, klotter, graffitti eller vandalisering (Odgers et
al, 2009; Raudenbush & Sampson, 1994; Sampson & Raudenbush, 2004).
Invånare som bor eller vistas i områden där närvaron av ovan ordningsstörningar
är påtaglig tenderar att i högre grad uppleva otrygghet (a a). Tidigare empiriska
studier hävdar att områden som upplevs otryggare attraherar avvikande grupper
och gäng (Raudenbush & Sampson, 1994; Sampson & Raudenbush, 2004). I
dessa områden tenderar även rädslan för andra brottstyper att öka och dessutom
finns en ökad risk att ovan fysiska och sociala oordningar leder till tyngre
brottslighet (a a).
Närvaron av ordningsstörningar, oavsett om de är sociala eller fysiska kan vara en
grogrund för konflikter och även signalera att ingen bryr sig om platsen eller
området (Sampson & Raudenbush, 2004; Wilson & Kelling 1982). Vandalisering,
klotter, skadegörelse och nedskärpning ger dessutom indikation på hur oordnad
omgivningen upplevs eller hur fysiskt nedgången och ”övergiven” området är
(Raudenbush, & Sampson, 1999; Sampson & Raudenbush, 2004).
Om samhällets aktörer istället angriper de sociala och fysiska faktorer som anses
påverka invånarnas rädsla och otrygghet och samtidigt hanterar gänggrupperingar
och andra avvikande grupper tenderar ordningsstörningarna att minska (Hale,
1996; Sampson & Raudenbush, 2004). För att vända områdets eller platsens
negativa utveckling anses det väsentligt att både uppmärksamma tecken på
förändringar i området samt satsa resurser på detta (Sampson & Raudenbush,
2004). Därmed förväntas även individens känsla av trygghet att öka (a a). Trots att
områdeseffekter påverkas genom ovan sociala och fysiska indikatorer anser
Mellgren (2011) att människors upplevda (o)trygghetsupplevelse varierar
beroende på vem man är och befinner sig.
17
5.5 Tillit och förtroende
Tillit kan förknippas med oro för brott då den mellanmänskliga tilliten har stort
inflytande på tryggheten hos människor (Heber, 2008). Tilliten till institutioner,
ofta kallat förtroende påverkar även den oron för brott (a a). De invånare som
innehar ett lågt förtroende för rättsväsendet samvarierar med högre nivåer av
otrygghet (Brå, 2014). Om människor upplever att exempelvis polisen inte kan
kontrollera kriminaliteten minskar tilliten och därmed ökar oron för brott (Litzén,
2006). Statistik från NTU visar även att alla erfarenheter av brott, om det så är
egna eller andras samvarierar med minskat förtroende för rättsväsendet (Brå,
2013).
Även de personer som anser att antalet brott har ökat har högre nivå av otrygghet
och ett lägre förtroende för polisen än en person som anser att kriminaliteten
minskar eller är konstant (Brå 2014). Detta stärks av Skogan (2009) som fann att
all direktkontakt med polisen, oberoende om mötet varit positivt eller negativt,
resulterade i ett minskat förtroende. Om förtroendet för polisen sätts i relation till
trygghet innebär ett förtroende för polisen att människors oro för brott minskar
medan oron för brott inte påverkar medborgares förtroende för polisen (Skogan,
2009).
5.6 Mörkertal/Anmälningsbenägenhet
Vid en arbetsolycka är varje arbetsgivare skyldig att upprätta en skadeanmälan
men trots denna anmälningsplikt rapporteras inte alla hot eller våldshändelser på
arbetsplatsen (Arbetsmiljöverket, 2010). Därmed förekommer ett stort mörkertal
inom arbetslivet avseende de hot eller våldssituationer som aldrig polisanmäls.
Mörkertal avser de brott som av olika anledningar inte registreras hos polisen (a
a).
Möjligheten till en ekonomisk ersättning, brottets allvarlighetsgrad eller relationen
mellan gärningsman och offer är faktorer som påverkar människors
anmälningsbenägenhet (Arbetsmiljöverket, 201). Det är även exempelvis mindre
troligt att en person anmäler ett brott om till exempel gärningspersonen är en
bekant eller närstående (a a). Tidigare studier antyder dock att det yrkesrelaterade
våldet anmäls oftare än annat våld eftersom de drabbade personerna har en lägre
toleransnivå mot våld i arbetslivet (Brå, 2008).
Vad som uppfattas som hot eller våld på arbetsplatsen anses även variera mellan
olika individer beroende på dess subjektiva tolkning och upplevelse
(Arbetsmiljöverket, 2010). Dessutom är händelser som uppfattas som hot eller
våld kontextberoende vilket innebär att samma typ av händelse tenderar att
uppfattas olika beroende på vem som utsätts, var brottet sker samt vem
gärningspersonen är (a a). Mörkertalet inom arbetslivet kan därför tänkas variera
beroende på vilka personer som uppfattar händelsen som våld eller hot och
därmed upprättar en polisanmälan (a a).
6. METOD OCH MATERIAL
I följande avsnitt kommer undersökningens metod och tillvägagångssätt att
beskrivas och motiveras.
18
Eliasson (2011) diskuterar betydelsen av att undersökaren bör finna den metod
som anses lämpligast för forskningsstudien. En pappersenkät delas ut till
butikspersonalen i det aktuella köpcentrumet. En kvantitativ metod anses
lämpligast eftersom syftet är att frambringa kunskap och generera möjligheten till
att mäta butikspersonalens omfattning, nivå och samvariation vad gäller trygghet,
rädsla, tillit, utsatthet och oro för brott (Malterud, 2014). Syftet är även att
beskriva datamaterialet snarare än att förstå och förklara den (Eliasson, 2011). I
studien är strävan att uppnå och presentera en preciserad framställning av
materialet och istället för ett djup är det en bredd som eftertraktas (a a). Denna
uppsats intresserar sig även för att finna generella drag utifrån en mindre
undersökningsgrupp, representativitet i materialet och ämnar mäta företeelser i
verkligen (Bryman, 2011; Eliasson, 2011). För att få relevant information utifrån
respondenternas svar är undersökaren därmed noga med att välja rätt
mätinstrument i form av en enkätundersökning (a a).
6.1 Tillvägagångssätt
Innan datainsamlingen påbörjades, inhämtades tillstånd att genomföra studien i
gallerian av centrumägarna. Därefter kontaktades de vardera butikscheferna för att
erhålla tillåtelse att dela ut enkäterna i butikerna.
6.2 Urval, svarsfrekvens och undersökningsgrupp
Urvalet är ett strategiskt urval eftersom det enbart är av relevans (Malterud, 2014)
att dela ut enkäter till den personal som arbetar i gallerian. I köpcentrumet arbetar
drygt 143 personer och likväl delas 143 stycken enkäter ut medan endast 70
personer besvarar den. Detta ger en svarsfrekvens på drygt 49 %.
Undersökningsgruppen är mellan 19-62 år och urvalet innefattar både män och
kvinnor.
6.3 Enkäten
För att undersöka känsliga ämnen som trygghet, oro och rädsla är det vanligaste
tillvägagångssättet att använda sig av enkätundersökningar (Eliasson, 2011;
Heber, 2008 Torstensson Levander, 2007). Metoden och enkätundersökningen (Se
bilaga 1) är även av relevans eftersom den innefattar flera olika områden
(Eliasson, 2011) i form av butikspersonalens trygghet, utsatthet, tillit, rädsla, oro
för brott samt deras åsikter om polisens arbete. Detta medför möjligheten att ställa
väsentliga frågor för att inkludera frågeformulärets viktiga delar (a a).
Enkäten genererar möjligheter för deltagarna att vara anonyma och är en tämligen
billig metod för att studera trygghetsfenomenet (Eliasson, 2011). Då
respondenterna får möjlighet att besvara enkäten mellan 5-11 dagar ges tid till att
besvara frågorna i lugn och ro samt möjlighet till en fundering över de olika
svarsalternativen och frågorna (a a). Genom valet av tillvägagångsätt och metod
ges dock ingen möjlighet för respondenterna att ställa följdfrågor om något är
oklart eller få utvecklande svar och svaren som grundar sig på missförstånd
utifrån enkäten, kan ej korrigeras i efterhand (Bryman, 2011; Eliasson, 2011).
Då undersökaren inte finns tillgänglig i samma utsträckning som vid en intervju är
formuläret enkelt utformat för att respondenterna både ska kunna förstå och
besvara den (Eliasson, 2011; Heber, 2008). Detta för att undvika att
19
svarsfrekvensen minskar (Eliasson, 2011). Denna enkätundersökning (Se bilaga 1)
bygger på öppna och slutna frågor men vissa av frågorna följs av följdfrågor där
svarsalternativet är öppet. De slutna frågorna innehåller fasta svarsalternativ som
respondenten själv fyller i (Bryman, 2011). Genom de öppna frågorna ges
möjligheten för deltagaren att reflektera över det som frågas i
trygghetsundersökingen men öppna frågor och givna svarsalternativ kräver dock
mer bearbetning och en noggrannare förberedelse än slutna frågor (Bryman, 2011;
Eliasson, 2011).
För att generera bättre struktur på enkäten och göra den mer enhetlig och
överskådlig, delas frågorna in i sammanhängande frågeblock där varje avsnitt och
fråga kommer i en logisk ordning (Bryman, 2011; Eliasson, 2011). Strävan är att
frågor och svarsalternativ inte ska tolkas på mer än ett sätt och det som kan
misstolkas byts därmed ut (Eliasson, 2011). I formuläret (Se bilaga 1) undviks
komplicerade frågor genom användning av långa omskrivningar och innefattar ett
konsekvent typsnitt (Bryman, 2011; Eliasson, 2011). Därmed innehåller enkäten
en stilform för de generella anvisningarna och för själva frågorna, en fet stil för
områdesfrågorna samt en kursiv stil för speciella instruktioner (till exempel ”Gå
till fråga 13”) (Bryman, 2011). Detta för att göra frågeformuläret mer
lättöverskådligt för respondenten (a a).
I frågeformuläret (Se bilaga 1) finns även en tydlig skillnad mellan öppna och
slutna frågor samt tydliga och noggranna instruktioner över hur deltagarna ska
besvara enkäten (Bryman, 2011). I början innehåller denna enkät därför följande
information: ”Du besvarar formuläret genom att antingen sätta kryss i lämplig
ruta eller själv besvarar frågan. Det förekommer även öppna frågor där du ges
möjlighet till att ge ett längre svar.” Eftersom att enkäten även innehåller frågor
där respondenterna ska markera fler än ett svarsalternativ finns följande
information med: ”Här kan du välja att kryssa i flera svarsalternativ”. Om denna
viktiga anvisning utelämnas ur enkäten kan deltagaren möjligtvis bli osäker på hur
de ska besvara frågan eller kanske rent av svarar ”fel” (Bryman, 2011). Dessutom
ställs inte två frågor var för sig utan frågeformuläret innehåller endast en
frågeställning åt gången, detta för att vara säker på hur respondenten besvarar
frågorna (Eliasson, 2011).
6.4 Datainsamling och bortfall
Datainsamlingen pågår under en period om elva dagar och pappersenkäterna delas
ut till butikspersonalen i två olika omgångar. Första utdelningen görs 24/4 och den
sista 29/4. I studien finns risker för att den insamlade enkätundersökningen inte är
representativ på grund av det bortfall som inte går att undvika (Bryman, 2011). Då
enbart 70 personer av totalt 143 besvarar enkäten ger detta ett bortfall på drygt 51
%. Anledningar till bortfallet är att några av butikspersonalen var sjukskriven eller
bortrest vid undersökningstillfällena. En annan anledning är att respondenterna
inte hade tid att besvara enkäten samt att arbetsgivaren inte meddelat
butikspersonalen om enkätundersökningen. En påminnelse genomförs dock för att
minimera bortfallet.
6.5 Frågeområden
I detta avsnitt följer de frågeområden och frågor som använts i enkäten (Se bilaga
1) för att besvara undersökningens ändamål samt hur frågorna är konstruerade och
20
kodade. Detta i syfte att ge läsaren en mer detaljerad beskrivning. Frågorna i
enkäten är en slutgiltig operationalisering utifrån den tidigare forskningens
värdekriterier, det vill säga trygghetens målsättning (Eliasson, 2011). Nedan
förfrågningar innehåller sju ämnesområden utifrån enkätens 21 frågor. Dessa
ämnesområden är: bakgrundsfakta, trygghet och konkret otrygghet, rädslan över
att utsättas för brott, oron över att utsättas för brott, utsatthet för brott, problem i
köpcentrumet samt anmälningsbenägenheten och frågor om polisens agerande.
Frågorna är även utvalda utifrån den tidigare empiriska forskningen och i enlighet
med de faktorer som påverkar människors trygghet.
6.5.1 Bakgrundsfakta
Att konstruera enklare frågor som bakgrundsfrågor först i enkäten ger
respondenten möjlighet att ”komma in” i formuläret (Eliasson, 2011). Enkäten
börjar därmed med neurala och okontroversiella frågor för att därefter succesivt
närma sig de mer känsliga, komplexa och faktainriktade frågorna. Detta skapar en
förtroendeingivande kontakt med respondenten (a a).
Frågan: ”Är du man eller kvinna?” är av betydelse för att undersöka skillnaden
mellan butikspersonalens trygghet, utsatthet, rädsla och oro för brott. Variabeln är
således dikotom där värdet 1 kodas för män och värdet 2 kodas för kvinnor. Att
undersöka butikspersonalens ålder medför information om vilken åldersgrupp
som upplever trygghet och otrygghet i gallerian. Frågan om ålder ställs som en
öppen fråga i enkäten (Se bilaga 1) och därefter kodas den på följande sätt: 19-30
år (0), 31-41 (1), 42-52 (2) och 53-62 (3).
6.5.2 Trygghet och konkret otrygghet
Frågan: ”Din totala trygghetsupplevelse i köpcentrumet” är kodad: Mycket trygg
(0), Trygg (1), Varken eller (2), Otrygg (3) och Mycket otrygg (4). Den konkreta
otryggheten undersöks genom att fråga deltagarna om det finns några särskilda
personer i området som antingen framkallar oro eller som de är rädda för
(Björkemarken, 2009; Ivert et al, 2012). Därmed mäts frågan: ”Finns det några
speciella personer i köpcentrumet där du arbetar som du är rädd för?”. Frågan är
kodad: Ja, en (0), Ja, flera (1) och Nej (2).
6.5.3 Rädsla över att utsättas för brott
I enkäten (Se bilaga 1) finns även frågorna; ”Känner du rädsla över att utsättas
för brott (dvs. alla brottstyper) när du arbetar i butiken ensam?” och ”Känner du
rädsla över att utsättas för brott (dvs. alla brottstyper) när du arbetar tillsammans
med din/dina kollegor?”. Dessa frågor är kodade: Ja (0) och Nej (1). I tidigare
studier benämns rädsla som en emotionellt starkare upplevelse och därmed är det
väsentligt att mäta butikspersonalens rädsla (Torstensson Levander, 2007;
Sandstig, 2010). Genom att undersöka ovan frågor istället för ”I hur stor
utsträckning har du känt känslan av obehag att (själv) utsättas för brott?” görs en
inkludering av rädslan snarare än begreppet (obehag) för att undvika
begreppsförvirring och bättre fånga den grupp som är av intresse för studien.
6.5.4 Oron över att utsättas för brott
Att mäta frågor avseende allmän otrygghet härleds till respondentens oro vad
21
gäller utsatthet för brott (Ivert et al, 2012). Genom frågan; ”Är du orolig att
utsättas för följande brott (våld, hot, skadegörelse, stöld, rån) på din
arbetsplats?” ges information om respondenten har känt oro över att utsättas för
olika brottstyper. Denna fråga besvaras med följande svarsalternativ: Är inte
orolig (0), Är lite orolig (1), Är ganska orolig (2) och Är mycket orolig (3) samt
avser även att mäta individens känslomässiga reaktion baserat på risken att
utsättas för brott (Torstensson Levander, 2007).
Gällande frågan; ”Var känner du oro att bli utsatt för brott (dvs. alla
brottstyper)?” finns det möjlighet att få reda på respondenternas upplevda
otrygghet och oro i relation till platsen (Brå, 2013; Litzén, 2006; Sandsting, 2010).
Frågan är kodad: Inne i butik (0), På lager (1) och Utanför köpcentrumet (2) och
dessutom finns ett öppet svarsalternativ där respondenten ges möjlighet att nämna
en annan plats. Att undersöka frågan: ”Vid vilken tidpunkt känner du mest oro?”
ger information om när butikspersonalen känner mest oro.
6.5.5 Utsatthet för brott
Genom att exempelvis undersöka frågor som ”Har du under de senaste 12
månaderna blivit utsatt för hot på din arbetsplats?” och ”Har du under de senaste
12 månaderna blivit utsatt för fysiskt våld (slag, sparkar etc.) på din
arbetsplats?” ges kunskap om vem och hur stor andel som blivit utsatta för
brottstyperna i köpcentrumet. I enkäten ges möjlighet för respondenterna att svara
Ja (0) eller Nej (1) för ovan respektive fråga.
6.5.6 Problem i köpcentrumet där du arbetar
För att mäta köpcentrumets lokala problemnivå och förstå förekomsten av fysiska
och sociala ordningsstörningar samt i vilken utsträckning respondenterna upplever
problemen, ställs frågan: ”Tycker du att de problem som nämns här nedan
förekommer där du arbetar, och upplever du det i så fall som ett stort, litet eller
inget problem?”. Denna fråga indikerar även att lyfta fram köpcentrumets
betydande egenskaper och omständigheter samt medför information om vad som
skapar otrygghet i gallerian (Ivert et al, 2012; Torstensson Levander, 2007).
I enkätundersökningen (Se bilaga 1) undersöks fysiska ordningsstörningar som
nedskärpning och skadegörelse. De sociala ordningsstörningar som undersöks i
frågeformuläret (Se bilaga 1) är följande: Berusade personer utomhus och
inomhus, narkotikapåverkade personer utomhus och inomhus, personer som
bråkar och slåss utomhus och inomhus samt ungdomar som bråkar och stör
ordningen utomhus och inomhus. De fysiska och sociala ordningsstörningarna
besvaras med svarsalternativen: Stort problem (0), Litet problem (1),
Förekommer, men är inget problem (2), Förekommer inte (3), Vet ej (4).
6.5.7 Anmälningsbenägenhet och polisens agerande
Att mäta frågorna: ”Polisen bryr sig om de lokala problem som finns där jag
arbetar” och ”Hur ofta ser du polis i köpcentrumet?” medför betydelsefull
information om hur butikspersonalen upplever Karlskronapolisens arbete. Frågan
”Instämmer du eller instämmer du inte i följande påstående: Polisen bryr sig om
de lokala problem som finns där jag arbetar” besvaras enligt följande: Instämmer
helt (0), Instämmer delvis (1), Instämmer inte (2), Instämmer absolut inte (3) och
22
Vet ej (4). Frågan: ”Hur ofta ser du polis i köpcentrumet?” är kodad: Varje dag
(0), Ett par dagar per vecka (1), En dag per vecka (2), Ett par dagar per månad (3),
Inte ofta (4) och Inte alls (5).
Frågan: ”Om du har blivit utsatt för brott under de senaste 12 månaderna, har du
i så fall polisanmält detta?" genererar information om att de som anmält ett brott
även tenderar att känna förtroende för polismyndigheten.
6.6 Statistik och statistiska analyser
Utöver ovan enkätinsamling innehåller uppsatsen även statistik från
polismyndighetens tidigare genomförda trygghetsmätningar i Karlskrona. Utifrån
denna väljs relevanta delar ut och redovisas i rapporten. Den egna
enkätundersökningens resultat kodas därefter in och analyseras i
statistikprogrammet SPSS för att ge en översikt av materialet.
Denna uppsats innehåller både uni- och bivariata analyser som illustreras genom
frekvenstabeller. De bivariata analyserna innehåller korstabuleringar av två
kvalitativa variabler (nominal och ordinal). Sambandsmåttet Tau b används
mellan trygghetsvariabeln och alla ordningsstörningar eftersom dessa två variabler
är ordinala och antar lika många värden, det vill säga fem (Djurfeldt et al, 2010).
Detta sambandsmått är dock inte riktigt meningsfullt utan fungerar bra som ett
komplement vid procentavläsningar i olika bivariata tabeller (a a). I vissa bivariata
analyser används även sambandsmåttet Chi 2 Square. Ett antagande är dock att
testet inte ska användas om fler än 20 % av cellerna har fem eller färre
observationer (Djurfeldt et al, 2010). Djurfeldt et al (2010) påstår även att en
statistisk signifikant samvariation mellan två bivariata analyser inte är samma sak
som ett orsakssamband.
Fields (2013) diskuterar även svårigheten med att uppnå signifikanta värden med
små urval jämfört med stora. Därmed bör det föreligga en försiktighet med att dra
alltför generella och hårda gränsdragningar (a a) utifrån enkätundersökningens
resultat. Ett signifikansvärde på över 5 % indikerar att nollhypotesen är sann
vilket innebär antagandet om att det inte finns ett samband i populationen (a a).
6.7 Validitet och Reliabilitet
Två grundläggande frågor i all forskning är mätinstrumentens tillförlitlighet, det
vill säga validitet och reliabilitet (Bryman, 2011; Eliasson, 2011). För att vara
säker på att frågorna och enkätundersökningen (Se bilaga 1) verkligen mäter det
som avses att mäta granskas validiteten och validitet innebär resultatens giltighet
(Eliasson, 2011). Med reliabilitet menas att studien är tillförlitlig genom att
enkäten och dess mätning genomförs och ordentligt bearbetas (a a).
För att inte studien ska innefatta systematiska fel och därmed påverka
reliabiliteten och validiteten innefattar enkätformuläret (Se bilaga 1) de
påståenden och mätningsindikatorer som härleds till den tidigare forskningen
(Eliasson, 2011). Om denna uppsats även innehåller hög reliabilitet ges möjlighet
för andra forskare att genomföra mätningarna på samma sätt, oberoende
respondenter, tid och plats (a a). Det väl utformade frågeformuläret är därmed
avgörande för att undersökningens resultat ger svar på frågeställningarna och dess
syfte med tillräckligt hög kvalité (a a).
23
För att stärka reliabiliteten i uppsatsen används även ett enkelt språk där frågorna
hålls relativt korta och negationer undviks som kan förvirra deltagaren (Bryman,
2011). De respondenter som har besvarat enkäten representerar dock inte hela
populationen i köpcentrumet och därmed kan inte studiens resultat generaliseras
till dessa eller annan population. God reliabilitet förutsätter även att de statistiska
beräkningar som görs är noggrant utförda (Eliasson, 2011). För att stärka studiens
reliabilitet ytterligare finns en detaljerad beskrivning av enkätformuläret och hur
datainsamlingen är genomförd, både i rapporten och som bilaga (Se bilaga 1).
Dessa redogörelser av val och anledningar innebär även att andra undersökare i
efterhand kan bedöma studiens korrekthet samt validiteten och reliabilitetet.
6.8 Etiska överväganden
Inför denna studie genomfördes en etisk prövning till Etikrådet vid Malmö
Högskola där utförlig information om uppsatsens etiska dilemma har granskats
och godkänts. Etik inom forskningen bidrar till att undersökaren medvetet
reflekterar över hur den forskning som utövas, påverkar samhället och dess
forskardeltagare (Forsman, 1997; Ivert & Mellgren, 2014). Nedan följer en
beskrivning över hur denna studie förhåller sig till de etiska kraven och
principerna.
I uppsatsens informationsbrev (Se bilaga 2) och informationskrav underrättas
respondenterna om undersökningens syfte och frivilligheten i att delta (Ivert &
Mellgren, 2014; Vetenskapsrådet, 2002). Eftersom ingen av individerna bör
utsättas för pådrivningar är det även viktigt att upplysa om att deltagandet när som
helst kan avbrytas utan ifrågasättande (Ivert & Mellgren, 2014). Genom att
respondenterna väljer att returnera den ifyllda enkäten och därmed ger sitt
medverkande anses samtyckekravet uppfyllt (Ivert & Mellgren, 2014;
Vetenskapsrådet, 2002).
Konfidentialitetskravet uppfylls genom att respondenterna informeras om att deras
uppgifter och svar är anonyma och därmed inte kommer att härledas till enskilda
individer (Vetenskapsrådet, 2002). Då materialet förvaras och enbart är åtkomligt
för undersökningsledaren får ingen obehörig ta del av uppgifterna (a a).
Den sista etiska principen, nyttjandekravet innebär att uppgifterna om de enskilda
respondenterna endast kommer att användas för uppsatsens ändamål (Ivert &
Mellgren, 2014; Vetenskapsrådet, 2002). Därmed är deltagarna informerade om
att deras svar kommer att användas i polisens och kommunens brottsförebyggande
och trygghetsskapande arbete. Samtliga respondenter underrättas även om att
svaren sammanställs genom statistiska tabeller och diagram. Trots att studien
offentliggörs som ett allmänt dokument försvåras även identifieringen av
deltagarna eftersom inga känsliga uppgifter som namn eller personnummer
redovisas utan enbart kön och ålder (Ivert & Mellgren, 2014; Vetenskapsrådet,
2002).
7. RESULTAT
I följande avsnitt presenteras resultaten ifrån studiens genomförda
enkätundersökning utifrån åtta teman. Dessa teman är: bakgrundsfakta om
respondenterna, trygghet på arbetsplatsen, konkret otrygghet, rädslan över att
24
utsättas för brott, oron över att utsättas för brott, utsatthet för brott, problem i
köpcentrumet samt anmälningsbenägenheten och polisens agerande.
Det totala antalet enkäter som besvaras är 70. Då 143 skickas ut ger detta en
svarsfrekvens på drygt 49 % och ett bortfall på cirka 51 %.
7.1 Bakgrundsfakta om respondenterna
Av de 70 respondenter som besvarar enkäten är 68,6 % (48 st) kvinnor och 31,4
% (22 st) män. Flest respondenter (31 st) är i åldern 19-30 år medan 20 individer
är mellan 31-40 år. Vidare är 13 deltagare mellan 42-52 år och sex personer i
åldern 53-62 år. Medelvärdet för samtliga respondenter är 33 år och medianen är
30 år. Standardavvikelsen (spridningen från medelvärdet) är 10,36.
7.2 Trygghet på arbetsplatsen
10,3 % av butikspersonalen känner sig mycket trygg i köpcentrumet medan drygt
hälften av respondenterna (51,5 %) känner sig trygg. 25 % av deltagarna känner
varken eller och 10,3 % känner sig otrygga i gallerian.
7.2.1 Kön
42,9 % av männen är trygga medan 23,8 % är mycket trygga i gallerian. 19 % av
männen känner varken eller. Den övervägande kvinnliga butikspersonalen är
trygg vilket utgörs av 55,3 %. 4,3 % av kvinnorna är mycket trygga, 12,8 % är
otrygga i gallerian och 27,7 % känner varken eller.
7.2.2 Ålder
Av totalt 31 respondenter i åldern 19-30 år är 15 trygga i gallerian och fyra
personer mycket trygga. Det framgår även att fem i samma åldersgrupp är otrygga
och sju deltagare känner varken eller. I åldern mellan 31-41 år är fyra
respondenter mycket trygga och tre respondenter otrygga. I samma ålderskategori
är nio individer trygga och fyra känner varken eller. Av totalt 13 personer i åldern
42-52 är till exempel fem respondenter trygga, fyra individer mycket trygga och
fyra personer otrygga. I åldern 53-62 är tre respondenter trygga och tre otrygga.
7.3 Konkret otrygghet
De flesta av personalen (37,1 %) uppger att de är rädda för flera personer i
gallerian. 35,7 % är inte rädda för någon medan 25,7 % är rädda för en person i
köpcentrumet.
7.3.1 Kön
54,5 % av männen uppger att de inte är rädda för någon i köpcentrumet. Av
resultatet framgår det att 22,7 % är rädda för flera personer medan 18,2 % enbart
är rädda för en person. Av totalt 48 kvinnliga respondenter är 21 personer rädda
för flera personer medan 14 individer är rädda för endast en person. 13 kvinnor är
inte rädda för någon i gallerian.
25
7.4 Rädsla över att utsättas för brott
De flesta av butikspersonalen (42,9 %) känner ingen rädsla över att utsättas för
brott vid ensamarbete medan 32,9 % känner rädsla. 22,9 % av personerna uppger
att de aldrig arbetar i butiken ensam. Av resultatet framgår det att 72,9 % inte
känner rädsla över att utsättas för brott i butiken tillsammans med sin/sina
kollegor medan 22,9 % känner rädsla.
7.4.1 Kön
Av totalt 22 manliga respondenter uppger nio personer att dem inte känner rädsla
över att utsättas för brott (dvs. alla brottstyper) vid ensamarbete medan sju av
männen känner rädsla vid ensamarbete. I samma kategori uppger fem manliga
personer att de aldrig arbetar i butiken ensam. De flesta av kvinnorna (41,7 %)
anger att de inte känner rädsla över att utsättas för brott vid ensamarbete medan
31,3 % känner rädsla. 22,9 % av den kvinnliga butikspersonalen uppger att de
aldrig arbetar i butiken ensam.
De flesta av de manliga respondenterna (81,8 %) i figur 1 känner ingen rädsla
över att utsättas för brott (dvs. alla brottstyper) tillsammans med sin/sina kollegor.
Endast 13,6 % av männen i figur 1 uppger att de känner rädsla när dem arbetar
tillsammans med sina kollegor. Det framgår att 33 kvinnor av totalt 48 inte känner
rädsla över att utsättas för brott vid arbete med sin/sina kollegor medan 13
personer av den kvinnliga butikspersonalen känner rädsla. Missing indikerar att
tre respondenter inte har besvarat frågan.
Figur 1. Korstabell Kön och rädsla över att utsättas för brott (dvs. alla brottstyper) vid arbete
tillsammans med sin/sina kollegor.
Kön * Känner du rädsla över att utsättas för brott (dvs. alla brottstyper) när du arbetar i butiken
tillsammans med din/dina kollegor?
Ja
Kön
Man
Kvinna
Total
Antal
% inom Kön
Antal
% inom Kön
Antal
% inom Kön
3
13,6%
13
27,1%
16
22,9%
Nej
18
81,8%
33
68,8%
51
72,9%
Missing
1
4,5%
2
4,2%
3
4,2%
Total
22
100%
48
100%
70
100%
7.5 Oron över att utsättas för brott
7.5.1 Oron över att utsättas för våld
De flesta respondenterna (42,9 %) uppger att de inte är oroliga över att utsättas för
våld på arbetsplatsen. 37,1 % är lite oroliga, 15,7 % är ganska oroliga och endast
2,9 % är mycket oroliga.
Av totalt 47 kvinnliga butiksbiträden i figur 2, är sju ganska oroliga över att
utsättas för våld på arbetsplatsen medan 19 personer är lite oroliga och känner
ingen oro alls. Endast två kvinnor är mycket oroliga. 11 manliga butiksbiträden av
totalt 22 i figur 2 känner ingen oro över att utsättas för våld på arbetsplatsen. Sju
manliga respondenter är lite oroliga medan fyra personer är ganska oroliga.
26
Figur 2. Korstabell Kön och Oron över att utsättas för våld på arbetsplatsen.
Kön * Är du orolig över att utsättas för våld på din arbetsplats?
Kön
Man
Kvinna
Total
Antal
% inom Kön
Antal
% inom Kön
Antal
% inom Kön
Är ganska
orolig
Är inte orolig Är lite orolig
11
7
50%
31,8%
19
19
40,4%
40,4%
30
26
43,5%
37,7%
Är mycket
orolig
4
18,2%
7
14,9%
11
15,9%
0
0%
2
4,3%
2
2,9%
Total
22
100%
47
100%
69
100%
7.5.2 Oron över att utsättas för hot
Av resultatet framgår det att de flesta deltagarna (38,6 %) är lite oroliga över att
utsättas för hot på arbetsplatsen. 35,7 % känner ingen oro, 14,3 % är ganska
oroliga och 10 % är mycket oroliga över att utsättas för hot på arbetet.
50 % av männen i figur 3 är inte oroliga över att utsättas för hot på arbetsplatsen,
27,3 % är lite oroliga och 18,2 % ganska oroliga. Av totalt 47 kvinnor i figur 3
visar resultatet att de flesta kvinnorna (21 st) är lite oroliga, 14 individer inte
oroliga medan sex butiksbiträden är mycket oroliga.
Figur 3. Korstabell Kön och Oron över att utsättas för hot på arbetsplatsen.
Kön * Är du orolig över att utsättas för hot på din arbetsplats?
Kön
Man
Kvinna
Total
Antal
% inom Kön
Antal
% inom Kön
Antal
% inom Kön
Är inte orolig Är lite orolig
11
6
50%
27,3%
14
21
29,8%
44,7%
25
27
36,2%
39,1%
Är ganska
orolig
Är mycket
orolig
4
18,2%
6
12,8%
10
14,5%
1
4,5%
6
12,8%
7
10,1%
7.5.3 Oron över att utsättas för skadegörelse
De flesta respondenterna (48,6 %) uppger att de inte är oroliga över att utsättas för
skadegörelse på arbetsplatsen. 37,1 % är lite oroliga medan 10 % är ganska
oroliga.
Figur 4. Korstabell Kön och Oron över att utsättas för skadegörelse på arbetsplatsen.
Kön * Är du orolig över att utsättas för skadegörelse på din arbetsplats?
Kön
Total
Är inte orolig Är lite orolig
Man
Antal
11
7
% inom Kön
50%
31,8%
Kvinna Antal
23
19
% inom Kön
50%
41,3%
Antal
34
26
% inom Kön
50%
38,2%
Är ganska
orolig
4
18,2%
3
6,5%
7
10,3%
Är mycket
orolig
0
0%
1
2,2%
1
1,5%
Total
22
100%
46
100%
68
100%
50 % av männen i figur 4 är inte oroliga över att utsättas för skadegörelse på
arbetsplatsen, 31,8 % är lite oroliga och 18,2 % ganska oroliga. Av totalt 46
27
Total
22
100%
47
100%
69
100%
kvinnor i figur 4 är 23 personer inte oroliga medan 19 är lite oroliga och enbart tre
ganska oroliga.
7.5.4 Oron över att utsättas för stöld
Av resultatet framgår det att de flesta butiksbiträdena (40 %) är lite oroliga över
att utsättas för stöld på arbetet medan 30 % känner ingen oro. 15,7 % är ganska
oroliga medan 10 % är mycket oroliga.
I figur 5 är 40,9 % av den manliga butikspersonalen inte alls oroliga över att
utsättas för stöld på arbetsplatsen. 36,8 % är lite oroliga, 13,6 % ganska oroliga
och enbart 9,1 % mycket oroliga. Av totalt 46 kvinnliga butiksbiträden är de flesta
(20 st) individer lite oroliga, åtta ganska oroliga och fem är mycket oroliga över
att utsättas för stöld på arbetsplatsen. I figur 5 framgår det även att 12 kvinnliga
respondenter inte känner oro.
Figur 5. Korstabell Kön och Oron över att utsättas för stöld på arbetsplatsen.
Kön * Är du orolig över att utsättas för stöld på din arbetsplats?
Kön
Man
Kvinna
Total
Antal
% inom Kön
Antal
% inom Kön
Antal
% inom Kön
Är inte orolig Är lite orolig
9
8
40,9%
36,4%
12
20
26,1%
43,5%
21
28
30,9%
41,2%
Är ganska
orolig
Är mycket
orolig
3
13,6%
8
17,4%
11
16,2%
2
9,1%
5
10,9%
7
10,3%
Total
22
100%
46
100%
68
100%
7.5.5 Oron över att utsättas för rån
Av resultatet framgår det att de flesta deltagarna (45,7 %) inte är oroliga över att
utsättas för rån på arbetsplatsen. 30 % är lite oroliga, 12,9 % ganska oroliga
medan 8,6 % är mycket oroliga.
Figur 6. Korstabell Kön och Oron över att utsättas för rån på arbetsplatsen.
Kön * Är du orolig över att utsättas för rån på din arbetsplats?
Är inte
orolig
Kön
Man
Kvinna
Total
Antal
% inom Kön
Antal
% inom Kön
Antal
% inom Kön
Är lite
orolig
15
68,2%
17
37%
32
47,1%
3
13,6%
18
39,1%
21
30,9%
Är ganska
orolig
2
9,1%
7
15,2%
9
13,2%
Är mycket
orolig
2
9,1%
4
8,7%
6
8,8%
Total
22
100%
46
100%
68
100%
Det framgår att de flesta (68,2 %) av de manliga respondenterna i figur 6 inte är
oroliga över att utsättas för rån på arbetsplatsen medan 13,6 % är lite oroliga. Av
totalt 46 kvinnliga deltagare är 17 personer inte oroliga medan 18 är lite oroliga.
Endast fyra kvinnliga butiksbiträden i figur 6 är mycket oroliga medan sju kvinnor
är ganska oroliga.
28
7.5.6 Var butikspersonalen känner mest oro
Av resultatet framgår det att de flesta av butikspersonalen (30 %) är oroliga att bli
utsatta för brott inne i butiken medan 27 % är oroliga att bli utsatta utanför
köpcentrumet. 18,3 % uppger att dem både är oroliga inne i butiken och utanför
gallerian. I garaget är 5 % oroliga över att bli utsatta för brott. 5,6 % upplever en
kombination av oro både inne i butik, på lagret och utanför köpcentrumet.
7.5.7 Vid vilken tidpunkt butikspersonalen känner mest oro
Av totalt 22 manliga respondenter uppger fyra vardera att de känner en
kombination av oro både under dagtid och kvällstid samt eftermiddag och
kvällstid. Fyra manliga respondenter anger en kombination av oron både dagtid,
eftermiddag och kvällstid medan fem personer känner varken eller. Endast tre
respondenter känner oro under kvällstid.
De flesta (33,3 %) av de kvinnliga butiksbiträdena uppger en oro under främst
kvällstid medan 20,8 % känner oro under både eftermiddag och kvällstid. 10,4 %
känner en kombination av oro både under dagtid och kvällstid samt under dagtid,
eftermiddag och kvällstid.
Dagtid innebär att respondenten känner oro vid öppning och mellan 09:00-12:00.
Tidpunkten för kvällstid är vid stängning och mellan 18:00-23:00 medan
tidsintervallet för eftermiddagen är mellan 12:00-18:00.
7.6 Utsatthet för brott
Av resultatet framgår det att de flesta (78,5 %) av butikspersonalen inte har utsatts
för fysiskt våld (slag, sparkar etc.) under de senaste 12 månaderna på arbetet. 17,1
% av respondenterna uppger dock att de har utsatts för fysiskt våld. 21,4 % av
butiksbiträdena uppger att de har blivit utsatta för hot under de senaste 12
månaderna på arbetsplatsen medan 75,7 % inte har utsatts för hot.
7.6.1 Kön
17 manliga butiksbiträden i figur 7 uppger att de inte har blivit utsatta för fysiskt
våld under de senaste 12 månaderna medan tre av männen har utsatts. I figur 7
framgår det även att 40 kvinnor inte har utsatts för fysiskt våld på arbetsplatsen
medan åtta kvinnliga butiksbiträden har blivit utsatta.
Figur 7. Korstabell Kön och Har du under de senaste 12 månaderna blivit utsatt för fysiskt våld
(slag, sparkar etc.) på din arbetsplats?
Kön * Har du under de senaste 12
månaderna blivit utsatt för fysiskt våld
(slag, sparkar etc.) på din arbetsplats?
Ja
Kön
Man
Kvinna
Total
Antal
% inom Kön
Antal
% inom Kön
Antal
% inom Kön
3
15%
8
16,7%
11
16,2%
29
Nej
17
85%
40
83,3%
57
83,8%
Total
20
100%
48
100%
68
100%
I figur 8 nedan framgår det att 63,6 % av männen inte har blivit utsatt för hot
under de senaste 12 månaderna på arbetsplatsen medan 27,3 % har utsatts. Av
totalt 48 kvinnliga i figur 8 har 39 butiksbiträden inte utsatts för hot medan nio
kvinnor har utsatts under de senaste 12 månaderna.
Figur 8. Korstabell Kön och Har du under de senaste 12 månaderna blivit utsatt för hot på din
arbetsplats?
Kön * Har du under de senaste 12
månaderna blivit utsatt för hot på din
arbetsplats?
Kön
Man
Kvinna
Total
Antal
% inom Kön
Antal
% inom Kön
Antal
% inom Kön
Ja
Nej
6
27,3%
9
18,8%
15
21,4%
14
63,6%
39
81,3%
53
75,7%
Total
20
100%
48
100%
68
100%
7.6.2 Utsatthet för brott och trygghet
Av de tre manliga butiksbiträden som uppger att de utsatts för fysiskt våld (slag,
sparkar etc.) under de senaste 12 månaderna på arbetsplatsen, känner sig två
otrygga och en person trygg. De flesta (85 %) av de män som inte har utsatts för
fysiskt våld känner sig trygga i köpcentrumet. Av resultatet framgår det även att
sju kvinnliga respondenter inte har utsatts för fysiskt våld på arbetsplatsen men
upplever ändå gallerian som otrygg. Endast tre kvinnor av de som anger att de
utsatts för fysiskt våld känner sig otrygga i gallerian.
Av de sex manliga respondenterna som utsatts för hot under de senaste 12
månaderna på arbetsplatsen känner sig en person mycket trygg, två trygga och en
otrygg. Av resultatet framgår det att fyra kvinnliga butiksbiträden som inte har
utsatts för hot under de senaste 12 månaderna på arbetsplatsen känner sig otrygg i
köpcentrumet. 23 kvinnor som uppger att de inte har utsatts känner sig trygg i
gallerian. Tre kvinnor som uppger att de har utsatts för hot känner sig samtidigt
trygga i medan två kvinnliga respondenter som anger att de har utsatts känner sig
otrygg i gallerian.
7.6.3 Utsatthet för hot och ålder
Av totalt 10 manliga respondenter har sju stycken i åldern 19-30 år inte utsatts för
hot på arbetsplatsen under de senaste 12 månaderna och känner sig därmed trygg.
I åldern 31-45 år har endast tre manliga respondenter utsatts för hot varav en
samtidigt uppger gallerian som otrygg. Det framgår att 87 % av kvinnorna i åldern
19-30 år inte har utsatts för hot under de senaste 12 månaderna på arbetsplatsen
och känner sig därmed trygg.
Av totalt 16 kvinnor i åldern 31-45 år uppger åtta personer att dem inte utsatts för
hot och av de sex butiksbiträden i samma ålderskategori som utsatts uppger två en
otrygg tillvaro. I åldern 46-62 år har enbart två kvinnor utsatts för hot under de
senaste 12 månaderna men dessa känner sig även trygga.
7.6.4 Utsatthet och rädsla
15,7 % uppger att dem som utsatts för hot även har blivit rädda medan 4,3 %
30
respondenter inte har blivit rädda. Sex butiksbiträden anger exempelvis att dem
har blivit rädda efter deras utsatthet för fysiskt våld. De respondenter som uppger
att deras butik utsatts för skadegörelse nämner även att det har skett skadegörelse
av kläder och larm, uppbrutna dörrar och en kassa som blivit sönderslagen.
7.7 Problem i köpcentrumet där du arbetar
7.7.1 Nedskärpning
De flesta (51,4 %) av butikspersonalen tycker att nedskräpning förekommer men
inte är ett problem i köpcentrumet. 20 % av respondenterna anger att
nedskärpning inte förekommer medan 20 % tycker att det är ett litet problem.
Av totalt 34 respondenter upplever sex personer nedskärpning som ett litet
problem och känner sig samtidigt trygg i gallerian. Tre individer upplever
nedskräpning som ett litet problem och känner sig otrygga. Det framgår även att
52,9 % tycker att nedskräpning förekommer men inte är ett problem och nämner
en trygg upplevelse i köpcentrumet. Fyra respondenter som känner sig otrygga i
gallerian nämner samtidigt att nedskärpning förekommer men inte är ett problem.
Sambandsmåttet tau b visar ett negativt samband vilket innebär att nedskräpning
(x) ökar när trygghetsupplevelsen (y) minskar och är inte statistiskt signifikant (p
> 0,05). Detta innebär att det observerade sambandet inte kan skiljas ifrån
slumpen.
7.7.2 Skadegörelse
De flesta (40 %) av respondenterna anger att skadegörelse förekommer i
köpcentrumet men inte är ett problem. 17,1 % tycker att det är ett litet problem
medan 25,7 % tycker att det inte förekommer.
Av totalt 12 respondenter uppger fem att skadegörelse är ett litet problem och
samtidigt upplever gallerian som trygg. Endast tre respondenter uppger en otrygg
upplevelse och kryssar i skadegörelse som ett litet problem. Fyra personer anger
att skadegörelse inte förekommer i köpcentrumet och känner sig samtidigt mycket
trygg medan 10 individer som kryssar i samma svarsalternativ känner sig trygga.
Tre deltagare som uppger att skadegörelse inte förekommer känner sig otrygg.
Tau b indikerar att sambandet är negativt vilket innebär att skadegörelse ökar när
respondenternas trygghet minskar. Signifikansnivån är (p < 0,05) vilket innebär
att skillnaden även gäller i populationen.
7.7.3 Berusade personer utomhus
Av resultatet framgår det att de flesta (48,6 %) anger att berusade personer
utomhus är ett stort problem. 35,7 % anser att problemet är litet medan 10 %
tycker att det förekommer men inte är ett problem.
Av totalt 35 respondenter anger 13 personer att berusade personer utomhus är ett
stort problem men upplever samtidigt gallerian som en trygg plats. I samma
kategori är sju individer otrygga. 66,7 % av totalt 100 % uppger indikatorn som
ett litet problem och känner sig samtidigt trygga. Av totalt 35 respondenter uppger
11 deltagare problemet som stort men anser att trygghetsupplevelsen är varken
31
eller. Sambandsmåttet tau b visar ett positivt samband vilket innebär att
trygghetsupplevelse ökar när berusade personer utomhus ökar. Denna skillnad är
även signifikant (p < 0,05) vilket innebär att resultatet inte är genererat av
slumpen utan även gäller i populationen.
7.7.4 Berusade personer inomhus
De övervägande respondenterna (54,3 %) uppger att berusade personer inomhus
är ett stort problem i gallerian. 28,6 % tycker att det är ett litet problem medan
14,3 % anser att det förekommer men inte är ett problem.
Av totalt 36 respondenter uppger 17 personer att berusade personer inomhus är ett
stort problem men är samtidigt trygga i köpcentrumet. I samma kategori uppger
sju individer att problemet är stort och anger en otrygg upplevelse i gallerian. 52,4
% av totalt 100 % uppger att problemet är litet och känner sig samtidigt trygga.
Två personer har dock inte besvarat frågan om ordningsproblemet. Tau b
indikerar ett positivt samband vilket innebär att trygghetsupplevelsen ökar när
berusade personer utomhus ökar. Denna skillnad visar att det 7 % risk att
resultatet är genererat av slumpen.
7.7.5 Narkotikapåverkade personer utomhus
De flesta (45,7 %) av butikspersonalen tycker att narkotikapåverkade personer
utomhus är ett stort problem medan 31,4 % anser att det är ett litet problem. 7,1 %
anger att ordningsstörningen förekommer men inte är ett problem.
11 respondenter vardera av totalt 31 personer upplever narkotikapåverkade
personer utomhus som ett stort problem och känner sig samtidigt trygg och otrygg
i köpcentrumet. 59,1 % upplever ordningsstörnigen som litet och uppger en trygg
upplevelse i gallerian. Tau b visar ett negativt samband vilket innebär att
narkotikapåverkade personer utomhus ökar när trygghetsupplevelsen minskar.
Detta innebär att nollhypotesen förkastas (p < 0,05) och att skillnaden därmed
gäller i populationen.
7.7.6 Narkotikapåverkade personer inomhus
Av resultatet framgår det att de flesta (44,3 %) uppger att narkotikapåverkade
personer inomhus är ett stort problem medan 28,6 % tycker att det är ett litet
problem. 11,4 % anger att ordningsstörningen förekommer men är inget problem.
Resultatet visar att tre deltagare upplever narkotikapåverkade personer inomhus
som ett litet problem och anger samtidigt en mycket trygg upplevelse i
köpcentrumet. 40 % påstår att problemet är stort men känner sig ändå trygg i
gallerian. Fem respondenter som känner sig otrygga upplever dessutom problemet
som stort. 35,3 % som känner varken eller, upplever ordningstörningen som liten.
Tau b indikerar att när narkotikapåverkade personer inomhus (x) ökar minskar
trygghetsupplevelsen (y). Skillnaden är signifikant (p < 0,05) och innebär att det
observerade sambandet kan skiljas från slumpen.
7.7.7 Personer som bråkar och slåss utomhus
De flesta av butikspersonalen tycker att personer som bråkar och slåss utomhus är
32
ett litet problem medan 15,7 % anser att det är ett stort problem. 25,7 % anser att
den sociala oordningen förekommer men inte är ett problem.
Resultatet visar att tre personer upplever att personer som bråkar och slåss
utomhus är ett stort problem men anger samtidigt en mycket trygg upplevelse i
gallerian. 31,4 % påstår att ordningsstörningen förekommer men inte är ett
problem och känner sig trygg. I samma kategori återfinns även nio individer som
upplever problemet som litet. Av totalt sju personer uppger fem att problemet är
litet men hävdar samtidigt att dem känner sig otrygga. Samvariationen
(korrelationen) mellan x och y är negativ. Detta innebär att när personer som
bråkar och slåss (x) utomhus ökar minskar trygghetsupplevelsen (y). Denna
skillnad är statistiskt signifikant (p < 0,01) och indikerar att det gäller i
populationen.
7.7 8 Personer som bråkar och slåss inomhus
Av resultatet framgår det att de flesta (37,1 %) uppger att personer som bråkar och
slåss inomhus är ett litet problem medan 8,6 % tycker att det är ett stort problem.
25,7 % anger att ordningsstörningen förekommer men är inget problem medan
12,9 % tycker att problemet inte förekommer.
Fyra respondenter av totalt sju personer upplever att personer som bråkar och
slåss inomhus är ett litet problem och känner sig samtidigt mycket trygg i
gallerian. 28,6 % upplever problemet som litet och känner sig trygg. Tau b visar
ett negativt samband vilket innebär att personer som bråkar och slåss inomhus
ökar när trygghetsupplevelsen minskar. Skillnaden är signifikant (p < 0,05) vilket
innebär att det observerade sambandet kan skiljas ifrån slumpen och även gäller i
populationen.
7.7.9 Ungdomar som bråkar och stör ordningen utomhus
De övervägande respondenterna (30 %) uppger att ungdomar som bråkar och stör
ordningen utomhus förekommer men är inget problem. 27,1 % anger att
problemet inte förekommer medan 18,6 % tycker att ordningsstörningen är ett litet
problem.
Av totalt sju respondenter uppger två att ungdomar som bråkar och stör ordningen
utomhus är ett litet problem och känner sig samtidigt mycket trygg. 42,9 %
uppger att problemet är litet och känner sig samtidigt otrygg i gallerian. Tau b
indikerar ett negativt samband vilket innebär att trygghetsupplevelsen minskar när
ungdomar som bråkar och stör ordningen utomhus ökar. Skillnaden är signifikant
(p < 0,05) vilket innebär att den gäller i populationen och därmed förkastas
nollhypotesen.
7.7.10 Ungdomar som bråkar och stör ordningen inomhus
De flesta (31,4 %) av butikspersonalen tycker att ungdomar som bråkar och stör
ordningen inomhus förekommer men är inget problem i köpcentrumet. 27,1 % av
respondenterna anger att ovan ordningsstörning inte förekommer medan 17,1 %
tycker att det är ett litet problem. 8,6 % anser att det är ett stort problem.
Resultatet visar att två personer upplever att personer som bråkar och slåss
inomhus förekomer men är inget problem samtidigt som samma individer
33
upplever en mycket trygg tillvaro i gallerian. 17,1 % anger en trygg upplevelse
och nämner även att ordningsstörningen är ett litet problem. Av totalt 35 deltagare
anger 11 respondenter att ordningsstörningen förekommer men inte är ett problem
och känner sig samtidigt trygg. 28,6 % anger att det är ett litet problem och
upplever en otrygg tillvaro i köpcentrumet. Samvariationen (korrelationen) mellan
x och y är negativ. Detta innebär att när ungdomar som bråkar och stör ordningen
inomhus (x) ökar minskar trygghetsupplevelsen (y). Skillnaden är signifikant (p <
0,05) vilket innebär att den gäller i populationen och därmed kan nollhypotesen
förkastas.
7.8 Anmälningsbenägenhet och polisens agerande
Angående frågan: ”Om du har blivit utsatt för brott under de senaste
månaderna på din arbetsplats, har du i så fall polisanmält detta?” uppger
flesta respondenterna (49,3 %) att dem inte varit utsatta för ett brott under
senaste 12 månaderna. 12,9 % av respondenterna har anmält samtliga brott
varit utsatta för medan 15,5 % enbart anmält vissa brottstyper. 16,9 %
butikspersonalen har inte anmält något brott till polisen.
12
de
de
de
av
Av resultatet framgår det att de flesta av butikspersonalen (39,4 %) uppger att
dem inte ser polisen ofta i köpcentrumet medan 26,8 % uppger att dem ser polisen
ett par dagar per månad i gallerian. Enbart 5,6 % av personerna ser polisen varje
dag. Det framgår även att 14,1 % ser polisen en dag per vecka medan 7 % ser dem
ett par dagar per vecka. De flesta av butikspersonalen (38 %) instämmer delvis i
att polisen bryr sig om de problem som finns i köpcentrumet medan 14,1 % av
respondenterna instämmer helt i påståendet. 19,7 % instämmer inte i att polisen
bryr sig om problemen i gallerian medan endast 4,2 % instämmer absolut inte.
8. DISKUSSION
Resultatet från enkätundersökningen antyder att den övervägande
butikspersonalen är trygg i köpcentrumet. Det är dock fler kvinnor än män som
känner sig otrygga i gallerian. Att fler kvinnor än män är otrygga överensstämmer
även med den tidigare forskningen (Brå, 2013; Hale, 1996). Det bör påpekas att
mer än hälften av kvinnorna i köpcentrumet är trygga jämfört med otrygga. Dock
kan det diskuteras kring huruvida enkätens resultat är tillförlitligt eftersom det
endast är 12,8 % av kvinnorna som är otrygga i gallerian. Sandstig (2010) antyder
exempelvis att det inte finns fullständiga mekanismer som framkallar människors
otrygghet vilket innebär att orsakerna bakom butikspersonalens känsla av
otrygghet därmed tenderar att variera.
Alla ålderskategorier utgörs av flest trygga respondenter förutom ålderskategorin
53-62 år där tre personer både är trygga och otrygga. I åldern mellan 19-30 är sex
personer otrygga jämfört med tre individer mellan 42-52 år. Detta kan antyda att
yngre personer känner mer otrygghet i köpcentrumet än de äldre. Däremot är det
enbart få individer inom varje ålderskategori. Detta innebär att resultatet är skevt
på grund av det stora bortfall som förekommer i studien och bör därmed tolkas
med viss försiktighet. Forskningen är dock missvisande och motsägande eftersom
studier antyder att äldre personer och främst kvinnor är otrygga och oroliga
(Heber, 2007; Listerborn, 2002). Medan vissa undersökningar påstår att det både
är de äldre och de yngre kvinnorna som oftast avstår ifrån att ge sig ut på kvällen
34
på grund av oron för brott (Heber, 2007; Listerborn, 2002). Andra studier hävdar
exempelvis att äldre och yngre personer är oroliga, otrygga och upplever sårbarhet
(Brå, 2013; Heber, 2007; Sandstig, 2010).
Av resultatet framgår det även att fler kvinnor känner rädsla över att utsättas för
brott vid ensamarbete jämfört med männen. Det är dock svårt att avgöra varför de
känner rädsla vid ensamarbete eftersom inga egentliga förklaringar till detta
framförs. En anledning kan vara att dessa kvinnor upplever mer sårbarhet än
männen och är medvetna om deras svårigheter att försvara sig vid olika
våldsangrepp (Listerborn, 2002). En annan anledning kan vara att kvinnliga
butiksbiträden i högre utsträckning tenderar att hamna i olika riskfyllda situationer
(Arbetsmiljöverket, 2010). Människors rädsla grundas även på ens egna
subjektiva känslor och upplevelser och det kan därmed diskuteras kring hur
tillförlitlig denna aspekt är (Ferraro & LaGrange, 1987; Tiby, 2006). Rädslan hos
en kvinna behöver nödvändigtvis inte vara densamma hos någon annan.
Utifrån den tidigare forskningen är fler kvinnor än män oroliga över att utsättas
för brott (Brå, 2013; Heber, 2007). Detta överensstämmer delvis med denna
undersökning utifrån den aspekten att det exempelvis är sju kvinnliga
butiksbiträden som är ganska oroliga över att utsättas för våld medan det endast är
fyra män som är ganska oroliga. Däremot är det 19 kvinnliga respondenter
vardera som inte är oroliga över att utsättas för våld samt är lite oroliga. Dock
utgörs studiens urval av fler kvinnor än män vilket kan ge en skev bild av
resultatet och bör därmed tolkas med viss varsamhet. Det är även oklart om andra
manliga och kvinnliga respondenter än de som inte ingår i urvalet är oroliga över
att utsättas för våld vilket i så fall kan påverka detta resultat.
De flesta respondenterna uppger att de är oroliga över att utsättas för brott i
butiken och utanför köpcentrumet vilket kan härledas till att känslan av otrygghet
och oro ökar när dessa platser möjligtvis saknar polisiär tillsyn eller övervakning
(Cohen & Felson, 1979; Litzén, 2006). Dock framgår det inte vad som skapar oro
hos personalen och varför de flesta har svarat att oron är störst i butiken och
utanför köpcentrumet.
I studien är även de flesta kvinnliga butiksbiträden oroliga under främst kvällstid
vilket möjligtvis kan indikera att det inte finns tillräckligt många
ordningsvakter/väktare vid stängning eller mellan 18:00-23:00 som inger en trygg
känsla. Antalet ordningsvakter/väktare kan därmed eventuellt vara en bidragande
orsak till varför tryggheten varierar i gallerian. Däremot kan det finnas andra
möjliga orsaker till kvinnors oro under kvällstid men eftersom detta inte
framkommer i enkätundersökningen är det svårt att dra trovärdiga slutsatser. Att
kvinnor är mer trygga och säkra på sina arbetsplatser än i hemmet (Heber, 2008)
överensstämmer inte utifrån ovan resultat. Däremot kan denna bild vara
missvisande eftersom trygghetsmätningen (Se bilaga 1) enbart ställer frågor
knutna till arbetsplatsen och inte fokuserar på kvinnors otrygghet relaterat till
hemmet. Heber (2008) påstår dock att även arbetsplatsen är en orsak till
invånarnas oro.
Studier antyder att butikspersonalens oro och rädsla för brott även anses vara en
generell känsla av otrygghet och behöver inte vara direkt kopplad till
brottsligheten (Hale, 1996; Heber, 2008; Sandstig, 2010). Det finns alltså inget
givet samband mellan förekomsten av kriminalitet och rädslan över att utsättas för
35
brott (Hale, 1996; Sandstig, 2010). Oro handlar om tankar som inte nödvändigtvis
behöver baseras på ett brott. Men om en person utsatts för brott, hört talas om
brott via medier eller vänner eller känner någon som utsatts för brott så kan
känslan av oro öka (Björkemarken, 2009; Sandstig, 2010). Likväl kan en faktiskt
ökad risk för att utsättas för brott öka oron (a a). Hur människor sen reagerar på
oron varierar. Funderingar kring händelser, gärningspersoner, konsekvenser och
även tankar kring åtgärder för att undvika brott påverkar (Heber, 2008; Litzén,
2006). Dessa åtgärder kan antingen vara aktiva, till exempel att personen skaffar
sig ett larm eller kan åtgärderna vara passiva genom att individen undviker
särskilda platser (a a).
Dessutom påstår Björkemarken (2009) att generellt är rädslan för att utsättas för
brott låg precis som viljan att vidta säkerhetsåtgärder. Samtidigt menar författaren
att det finns en diskrepans mellan en persons känsla av trygghet utomhus och
omfattningen av kriminalitet i ett område eller på en plats (Björkemarken, 2009).
Det är även viktigt att påpeka att upplevelser av otrygghet inte enbart kan
förklaras av områdesrelaterade eller individrelaterade faktorer utan de kausala
mekanismerna är sannolikt mer komplicerade än så (Sandstig, 2010).
Butikspersonalens otrygghet är troligtvis en kombination av individuella
egenskaper och erfarenheter samt i vilka sociala miljöer individen befinner sig i.
Enligt tidigare studier är personer som har blivit utsatta för ett brott även mer
otrygga gentemot medborgare som inte utsatts (Brå, 2013). Statistik från den
nationella trygghetsundersökningen (NTU) visar även att de personer som utsatts
för våld upplever en högre nivå av otrygghet (a a). Detta resultat överensstämmer
till viss del inte eftersom sju kvinnliga butiksbiträden i denna studie inte har
utsatts för fysiskt våld (slag, sparkar etc.) men upplever samtidigt köpcentrumet
som otryggt. Det framgår även att de tre kvinnliga respondenter som utsatts för
fysiskt våld även upplever gallerian som otrygg. Dessutom hade det varit
intressant att undersöka huruvida butikspersonal som arbetar kvällstid även utsätts
i större utsträckning än de som arbetar dagtid. Att denna analys utesluts ur
rapporten är en brist då det blir svårt att jämföra med den tidigare forskningen. Då
tidigare forskning även antyder att yngre personer är mer utsatta för arbetsrelaterat
våld än äldre (Arbetsmiljöverket, 2010) hade denna aspekt även varit av intresse
att undersöka.
Att ordningsstörningarna påverkar oron och otryggheten i köpcentrumet
överensstämmer
inte
utifrån
Broken
Windows-teorin
eftersom
ordningsstörningarna inte står i proportion till butikspersonalens trygghet då
majoriteten av de butiksanställda är trygga i gallerian. Trots att de övervägande
respondenterna uppger att de fysiska ordningsstörningarna som nedskräpning och
skadegörelse förekommer, anger många butiksbiträden att de känner sig trygga i
gallerian. Det är exempelvis enbart tre personer som uppger att skadegörelse är ett
litet problem och samtidigt känner sig otrygg. Det framgår att de allra flesta av
personalen anger att de sociala ordningsstörningarna antingen är ett stort eller litet
problem men samtidigt känner enbart ett fåtal individer sig otrygga.
Det hade även varit av intresse att undersöka om butikspersonalen upplever
graffitti eller vandalisering som ett problem eftersom dessa två härleds till fysiska
ordningsstörningar utifrån den internationella forskningen (Odgers et al, 2009;
Raudenbush & Sampson, 1994; Sampson & Raudenbush, 2004). Det är dock inte
självklart att trygghetsbilden hade förändrats om dessa inkluderats i
36
enkätundersökningen men däremot hade personalen kunnat uppge hur små eller
stora problemen hade varit. Det hade även varit intressant att istället fråga vilka
ordningsstörningar butikspersonalen ser, alltså inte vad de själv uppfattar som
problem i gallerian utan vad som faktiskt finns. Genom att mäta vad
respondenterna ser och till vilken frekvens erhålls information om vad för
problem som syns vilket i förlängningen kan vara en potential konflikt eller oro.
Av de personer som har blivit utsatta för ett brott under de senaste 12 månaderna
har flest respondenter (16,9 %) inte anmält brottet till polisen men i resultatet
framgår det inte varför ingen anmälan är gjord. En brist utifrån
enkätundersökningen är att det inte framgår hur stort förtroendet är för
polismyndigheten men eftersom flera personer inte anmält brottet kan förtroendet
tänkas vara lägre. Polismyndigheten i Karlskrona är dock beroende av tips och
iakttagelser från butikspersonalen och det brottsbekämpandet arbetet blir i sin tur
lidande om allmänhetens förtroende sviktar (Rikspolisstyrelsen, 2010). Dessutom
är det betydelsefullt att polismyndigheten får kännedom om att brottet begåtts på
arbetsplatsen för att mörkertalet ska minska (Arbetsmiljöverket, 2010). Studier
indikerar dock att sannolikheten att anmäla ett brott ökar om det anses vara
yrkesrelaterat medan andra undersökningar visar att benägenheten att anmäla
brottet och kontakta polisen minskar om våldet är arbetsrelaterat
(Arbetsmiljöverket, 2010; Brå, 2008).
8.1 Rekommendationer på brottsförebyggande och
trygghetsskapande åtgärder
Den situationella brottspreventionen ses som en effektiv metod i polisens
brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete (Knutsson & Søvik, 2005;
Skogan, 2009). Brottsprevention kan, utifrån rutinaktivitetsteorin, handla om att
minska antalet lämpliga objekt till exempel genom att larma varor i butikerna
(Cohen & Felson, 1979). En annan åtgärd kan vara att tillföra kapabla väktare
genom patrullering i gallerian. Detta anses vara ett effektivt sätt att avskräcka
gärningspersonen och försvåra möjligheterna till brott, plocka bort tillfället och
göra brottsobjektet mer svåråtkomligt (Knutsson & Søvik, 2005).
Utifrån trygghetsundersökningen framgår det att många av butikspersonalen
önskar fler och synliga väktare/poliser/bevakningspersonal i köpcentrumet. Detta
trots att den övervägande butikspersonalen upplever gallerian som en trygg
arbetsplats. En del kvinnor önskar även att fler kapabla väktare är närvarande
under främst kvällstid och stängning. Det framgår även att några respondenter anser
att samarbetet med lokalpolisen bör förbättras. Trots att den empiriska forskningen
är motsägelsefull bör Karlskronapolisen och Securitas se över möjligheten till fler
och synliga fotpatrullerande poliser/väktare/ordningsvakter i gallerian. En ökad
polisiär närvaro bör dessutom även ske främst eftermiddag och kvällstid eftersom
majoriteten av butikspersonalen upplever otrygghet vid dessa tidpunkter.
8.1.1 Polisiär fotpatrullering
Polisiära åtgärder och ett målinriktat polisarbete, som fotpatrullering, är en form
av situationell brottsprevention. Upplevelser av trygghet bör följa samma logik att
polisnärvaro minskar brott och visar symboliskt att polisen har kontroll och borde
således göra medborgarna tryggare (Skogan, 2009). Närvarandet av fler
fotpatrullerande poliser/väktare eller ordningsvakter kan möjligtvis skapa mer
37
ordning i gallerian och samtidigt locka bort de ordningsstörningar som är ett stort
eller ett litet problem. Genom detta anser Wilson & Kelling (1982) att tryggheten i
området och i köpcentrumet ökar.
Patrullering av andra aktörer, som poliser och ordningsvakter understödjs även av
rutinaktivitetsteorin (Cohen & Felson, 1979). Andra aktörer än enbart polisen bör
kunna komplettera polisen i deras trygghetsskapande arbete genom att sköta
patrulleringen i relevanta sammanhang. På så sätt kan polisresurser frigöras till
annat. Vissa forskare ställer sig positiva till patrullering av andra aktörer än enbart
polisen (Ayling, 2007). De anser att om civila tar mer ansvar för sin egen säkerhet
kan arbetsbördan lätta för polisen. Detta ansvar skulle kunna vara att anlita privata
säkerhetsbolag, att engagera sig i patrullering och att hålla allmän uppsikt på
omgivningen och därigenom kunna rapportera till polisen (a a). Loader (1997)
hävdar dock att patrullering från andra aktörer än polisen kan vara otillräcklig när
det kommer till att tillmötesgå allmänhetens krav på mer beskydd för att de inte
har samma ”auktoritet” som polisen har (Loader, 1997).
Polisnärvaro och polispatrullering till fots i ett lokalt område visar att människors
rädsla över att utsättas för brott och deras otrygghet minskar medan andra studier
hävdar att polisnärvaro ger en negativ effekt och därmed ökar otrygghetskänslorna
samt rädslan för brott (Salmi et al, 2004; Skogan, 2009). Skogan (2009) påstår
dock att det finns föreställningar om att polisens närvaro skapar trygghet, en
minskad brottslighet samt inger trygghetskänslor hos människor. När
polisnärvaron ökar i områden eller på platser upplever invånarna en högre nivå av
trygghet (Skogan, 2009).
Vid ett platsbaserat och målinriktat polisiärt arbete finns även risken att
kriminaliteten
flyttas
till
andra
platser
vilket
benämns
som
”omfördelningseffekter” (Knutsson & Søvik, 2005). Omfördelningseffekter
innebär att brottsligheten eller gärningsmannen flyttar på sig, ändrar form,
omfördelar sig på flera olika sätt och börjar begå brott på en annan plats (a a).
Knutsson & Søvik (2005) hävdar dock att ovissheten om omfördelningens effekter
är ett dåligt argument för att inte vidta situationella brottspreventiva åtgärder.
Fokuserad patrullering kan skapa ordning för stunden och visar ibland på en mer
ytlig lösning (Salmi et al, 2004). Det avskräcker från den brottsliga handlingen i
nuläget (a a) samtidigt som polismyndigheten borde se sig om och arbeta fram
kombinationer av andra polisiära åtgärder. Enligt tidigare forskning fungerar inte
avskräckning genom enbart polisnärvaro i längden (a a) utan förändringar i
gallerian bör ske genom ett samarbete med andra instanser och personer i syfte att
uppnå långsiktiga förbättringar.
8.1.2 Reassurance policing
I polisens framtida trygghetsundersökningar i gallerian kan förtroendet och tilliten
undersökas. Det kan därmed bli intressant att få butikspersonalens förklaringar till
ett ökat eller minskat förtroende. Detta kan exempelvis även generera bra
rekommendationer för hur polisen kan arbeta vidare med förtroendefrågan
eftersom förtroendet har en stor betydelse för myndigheten (Skogan, 2009).
Förtroendet för polisen är även viktigt för att få medborgarna att känna sig trygga
och vilja medverka till att brott anmäls och klaras upp (Brå, 2013). Om
förtroendet för polisen ska undersökas vidare i framtiden bör det operationaliseras
väl så att värdefulla analyser kan genomföras.
38
För det andra bör polisens synlighet i köpcentrumet undersökas eftersom en synlig
polis är ett led i ett förtroendeskapande arbete (Skogan, 2009). Förtroende för
polisen bygger inte bara på deras effektivitet och kompetens att förhindra och lösa
brott utan också på deras synlighet (Innes, 2006; Skogan, 2009). Reassurance
policing bygger exempelvis på det brittiska konceptet att polisen ska fokusera på
hög synlighet och patrullering till fots i brottskända områden eller platser (Innes,
2006). Detta tenderar att leda till ett ökat förtroende för polisen och tidigare
studier indikerar även att närvaron av en person som utger auktoritär social
kontroll, till exempel en polis, leder till att allmänheten får en ökad känsla av
trygghet och skydd i samhället (Innes, 2006; Skogan, 2009). Att gallerian anses
vara en brottskänd plats härleds till polisens statistik som visar att 87 ärenden
anmäldes till polisen under år 2014. Dessutom är reassurance policing en
arbetsmetod för att förbättra allmänhetens känsla av trygghet samt minska glappet
mellan upplevd och faktiskt brottslighet och oro (Innes, 2006; Tuffin et al, 2006).
Synlighet, tillgänglighet och förtrogenhet är dock tre faktorer som tillsammans
bör förekomma för att människor ska känna sig trygga med polisens hjälp
(Skogan, 2009).
Då ett polisiärt och platsbaserat brottspreventivt arbete allt oftare används är
vikten av utvärdering även ovärderlig. Att få fram kunskap om vilka åtgärder som
är effektivast för polismyndigheten i Karlskrona grundas i att olika arbetsmetoder
prövas och utvärderas (Östlinder et al, 2006). Att arbeta brottsförebyggande och
trygghetsskapande bygger även på ett långsiktigt engagemang mellan polisen och
kommunen. Detta skapar behovet av att kunna utvärdera och följa upp
interventioner samt genererar förbättringar och utvecklingar inför framtiden
(Sherman et al, 2002).
8.1.3 Säkerhetsutbildningar och andra åtgärder
Utöver ovan polisiära åtgärdsförslag bör butikspersonalen även genomföra olika
personalutbildningar. Dessa kan innefatta säkerhet, hot, våld, rån eller
stöldförebyggande åtgärder. För att exempelvis kunna förebygga stölder är det
viktigt med kontinuerlig säkerhetsutbildning, övning av säkerhetsrutiner samt att
personalen får information om hur säkerhetsutrustningen i butiken fungerar
(Svensk handel u.å.). Ett annat förebyggande arbete när det gäller säkerhet i butik
är att personalen blir utbildad i hur de reagerar vid stöld för att på så sätt vara så
förberedd som möjligt och kunna hantera situationen på bästa sätt (Svensk handel
u.å.). Arbetsgivaren är skyldig att se till att personalen har en utbildning som ger
säkerhet för att därigenom kunna undvika risker i arbetet (a a).
Det är av största vikt att ha en god kontanthantering i butiken eftersom mycket
kontanter i butik möjligtvis lockar till brott (Svensk handel u.å.). Butiken bör även
genomsyras av fasta rutiner i form av kassarutiner, förvaring av nycklar och
låsbara kassalådor etc. I vissa fall kan butiken använda sig av rörpost som medför
att pengarna försvinner ur kassan och gör hanteringen säkrare för den anställde
och försvårar avsevärt för rånaren (a a). Ett slutet kassasystem innebär att
kontanterna inte syns och inte heller kan göras tillgängliga av butikspersonalen
vid ett rånförsök. Att införa längmarkeringsskyltar vid in/utgång som indikerar
gärningsmannens signalement kan vara en annan åtgärd (a a).
Överfallslarm samt att installera och använda bärbara larm är andra nödvändiga
åtgärder att införa för de butiker som saknar detta. Larmknappen kan underlätta
39
för personalen då de exempelvis kan göra ett direkt ingripande mot
gärningsmannen eller att väktare snabbt kallas till den aktuella platsen.
Butikspersonalen bör även se över möjligheten att minimera ensamarbete främst
kvällstid. Under arbetstid bör även bakdörrar, varuintag och personalentré vara
låsta med lås som kan styras med hjälp av kod, kortläsare eller nyckel. Med ett bra
förebyggande arbete kan butikspersonalen skapa en arbetsplats där de känner sig
trygga, även i verksamheter där risken för att bli utsatt för hot, våld och rån i
arbetet är påtaglig.
Dessutom kan centrumägarna genomföra en annan åtgärd. Eftersom att gallerian
har öppet till 23:00 kan kunder röra sig fritt genom hela köpcentrumet. Detta finns
det ingen anledning till eftersom enbart två butiker har öppet till 20:30 respektive
23:00. Ett säkerhetsgaller vid passaggången utanför matbutiken (Se bilaga 3) hade
varit lämpligt att sätta upp efter 20:30. Detta kan medföra att olika
ordningsstörningar som ungdomsgäng, berusade personer eller andra avvikande
personer och grupper minimeras eller ”hålls” borta från köpcentrumet. Vid denna
tid bör även de andra två entréerna låsas i samband med att säkerhetsgallret stängs
vid Cityhallen där matbutiken ligger. Dessutom bör centrumägarna se över lås och
säkerhetsutrustningen på den dörr som leder från garaget ut mot lastkajen
eftersom vem som helst kan vistas inom det röda området i nuläget samt att det
även förekommer olika ordningsstörningar inom detta område (Se svart ring
bilaga 4).
8.2 Metoddiskussion
Tidigare studier antyder att det finns metodologiska problem kopplat till
trygghetsundersökningar (Torstensson Levander, 2007). Trots att denna rapport
preciserar och förklarar trygghetsbegreppets olika aspekter påverkas
undersökningen av bristen på dess enhetliga definition (Torstensson Levander,
2007). Med anledning av att tryggheten påverkas av personens subjektiva känslor,
reaktioner och uppfattningar medför det svårigheter med att ge en universell
definition av begreppet (Sandstig, 2010; Torstensson Levander, 2007).
Genom operationaliseringen omvandlas begreppen till statistiska variabler
(siffror) och därigenom kan skillnader och samvariationer utläsas (Eliasson,
2011). Att undersökningen genomsyras av ett litet urval kan dock försvåra de
statistiska analyserna vilket även påverkar reliabiliteten.
Metoden och enkätundersökningen bidrar till att omfattande information kan
sammanställas och när data ska inhämtas från många enheter blir detta
fördelaktigt (Bryman, 2011). För att frambringa mer djupgående information och
en omfattande helhetsförståelse av butikspersonalens trygghet, tillit, utsatthet,
rädsla och oro för brott hade intervjuer varit mer lämpligt (Malterud, 2014).
Eftersom att studien även innefattar ett relativt litet urval vore intervjuer i denna
bemärkelse mer lägligt (a a). Genom kvalitativa intervjuer får respondenterna
möjlighet att djupare beskriva och förklara deras egna subjektiva innebörd av
otrygghetsbegreppet. Detta hade även genomsyrat högre validitet jämfört med den
nuvarande enkätundersökningen.
Genom enkäten minimeras risken för intervjuareffekt eftersom undersökaren inte
är närvarande när butikspersonalen besvarar frågeformuläret (Bryman, 2011). En
personlig relation till urvalet kan dock medföra att deltagaren känner sig tvingad
40
att besvara enkäten eller väljer att snedvrida svaren åt ett önskvärt håll. I
informationsbrevet är det därmed av stor vikt att belysa och informera
respondenterna om deras anonymitet och frivilligheten i att delta.
Flexibilitet är en annan nackdel eftersom enkäten produceras före datainsamlingen
(Bryman, 2011; Eliasson, 2011). Detta medför att den inte kan ändras efteråt för
att generera en ökad validitet och reliabilitet (a a). Därmed föreligger en fara i
enkätundersökningen eftersom den tenderar att bli stel och endast ger svar på det
som forskaren anses vara viktigt att fråga om och annan relevant information
förbises därmed (Bryman, 2011).
De fasta svarsalternativen är fördelaktigt för att generera hög svarsfrekvens och
för att få konkreta svar inom detta specifika intresseområde (Bryman, 2011). En
nackdel vid användandet av enkätmetoden är att respondenterna tvingas att välja
bland givna alternativ vilket hindrar deltagarna att utveckla sina uppleveser och
resonemang (a a). Dock tror undersökaren att detta inte har haft en betydande
inverkan på resultatet. Däremot inkluderas en fråga där butikspersonalen får
möjlighet att informera om faktorer som de upplever är av betydelse för att öka
tryggheten och säkerheten i köpcentrumet.
I syfte att minimera risken för bortfall skapas väsentliga och innehållsrika frågor
samt ett kortare frågeformulär (Bryman, 2011; Eliasson, 2011). Huruvida studiens
bortfall på 51 % har inverkan på resultatet kan även diskuteras. Det är nämligen
oklart om de respondenter som inte ingår i denna studie är mer rädda eller oroliga
för att utsättas för brott eller rent av har utsatts fler gånger än den butikspersonal
som ingår. En anledning är exempelvis att en del anställda inte hade tid att
besvara enkäten eller att frågeformuläret upplevs som omfattande vilket gör att
deltagare inte orkar fullfölja enkäten. En annan inverkan kan vara att vissa
respondenter inte förstår frågorna eller inte anser de vara relevanta vilket bidrar
till att de därför inte väljer att besvara enkäten.
Oklarheter avseende frågeformuläret kan medföra en viss förvirring bland
deltagarna vad gäller tolkningar av frågorna vilket kan påverka hur de svarar
(Bryman, 2011). Om något i frågeformuläret bedöms som oklart minimeras även
dess kvalitet, validitet och reliabilitet eftersom undersökaren inte ges möjlighet att
reda ut tveksamheterna så snabbt och enkelt som möjligt (a a). En fördel är istället
att undersökaren närvarar vid genomförandet vilket medför möjligheter för
respondenterna att ställa frågor (Bryman, 2011; Eliasson, 2011). För att öka
undersökningens validitet och tillförlitlighet ytterligare bör möjligtvis fler
välplanerade, grundliga och uttänkta frågor inkluderas i studiens
enkätundersökning (a a).
Studiens objektivitet, från utformning av enkät till insamling av data eftersträvas i
största mån och sker opåverkat av forskaren (Bryman, 2011). Malterud (2014)
hävdar dock att total objektivitet inte är möjlig eftersom det finns faktorer som
omedvetet
påverkar
undersökaren.
Genom
att
enbart
inkludera
butiksrespondenterna ökas studiens representativitet och den externa validiteten
(överförbarheten) är därmed hög eftersom dessa deltagare kan ses som
nyckelinformanter.
Användandet av sådana nyckelinformanter genererar
information, kunskap och en bredare uppfattning (Bryman, 2011) om gallerian.
En annan intressant aspekt vore att även inkludera de kunder som besöker
41
köpcentrumet för att få ett bredare perspektiv. Dessa personer har dock möjligtvis
inte samma insyn och kunskap om köpcentrumet som butikspersonalen.
Dessutom är syftet inte att generalisera till andra sociala miljöer eftersom
resultaten bygger på butikspersonalens egna uppleveler, känslor och uppfattningar
och är unikt för kontexten, tidpunkten och platsen (Bryman, 2011; Malterud,
2014). Därav är det svårt att avgöra om andra exkluderade deltagare har samma
upplevelser av trygghet, tillit, rädsla, utsatthet och oro för brott samt om
polisarbetet. Däremot förklaras operationaliseringen av trygghets- och
otrygghetsbegreppet och dess olika innebörd noggrant och detaljerat vilket
innebär att studien och utformningen av frågeformuläret i denna bemärkelse kan
replikeras av andra forskare (Bryman, 2011; Torstensson Levander, 2007).
Forskare har ifrågasatt om enbart en metod indikerar ett representativt och
meningsfullt mått (Eliasson, 2011). Denna uppsats hade därmed kunnat innehålla
en kombination av kvantitativ och kvalitativ data. Eliasson (2011) hävdar
exempelvis att iakttagelser vid en observation medför att undersökaren kan
granska de uppgifter som respondenterna lämnat i enkäten. Tvärtom, om den
kvantitativa metoden indikerar ett kunskapsområde som är oklart och bristfälligt
samt istället kräver en fördjupning medför den kvalitativa forskningsmetoden
dessa möjligheter (Malterud, 2014). Sådan metodtriangulering bidrar till förmågan
att täcka in olika angrepssätt och medför en fullständig bild av
undersökningsfenomenet (Eliasson, 2011). Dessutom tillförs studien olika slags
aspekter och information vilket ökar valditeten och tillförlitligheten i studien (a a).
En metodtriangulering medför även möjligheter att genom systematiska
jämförelser, säkerställa insamlad data (Bryman, 2011).
9. FRAMTIDA FORSKNING
Framtida forskning bör fokusera på att i högre grad använda kvalitativa metoder
både som komplement till de kvantitativa studierna och som kompletteringar i
trygghetsundersökningar (Torstensson Levander, 2007). Att fortsättningsvis även
använda kvalitativa ansatser medför detaljerad kunskap och kännedom om
individers rädsla eller oro (Hale, 1996; Torstensson Levander, 207). Kommande
trygghetsmätningar bör även innefatta betydelsefulla och väsentliga variabler
(Torstensson
Levander,
2007).
Det
är
väsentligt
att
framtida
trygghetsundersökningar i Karlskrona genomförs av de aktörer som har kunskap
inom området, kan planera och konstruera frågeformulär samt verkställa den
statistiska analysen och omarbetningen (a a).
För att fortsättningsvis minimera det arbetsrelaterade hotet och våldet,
otryggheten, rädslan och oron för brott samt dess negativa konsekvenser för
butikspersonalen, förutsätter ett effektivt brotts- och trygghetsförebyggande arbete
en grundläggande kartläggning, insikt och kännedom av den rådande situationen,
problembilden och dess orsaksmekanismer (Arbetsmiljöverket, 2010; Brå, 2013;
Mellgren & Kronkvist, 2013; Torstensson Levander, 2007). Polismyndigheten i
Karlskrona och andra aktörer bör även identifiera de problem som väcker
otrygghetskänslorna (Brå, 2013). I framtiden är mer kunskap om de brottsutsatta
personerna, vilka som upplever oro i högsta grad samt hur oron i sin tur påverkar
butikspersonalen, nödvändig (a a). Sådan kunskap genererar bättre möjligheter för
både polisen och andra myndigheter att satsa på brottspreventiva- och
42
trygghetskapande åtgärder (Brå, 2013; Torstensson Levander, 2007) i och
omkring köpcentrumet.
Det är även viktigt att gallerian och det lokala området får skräddarskydda
strategier, polisinsatser eller andra förebyggande åtgärder för att bekämpa de
problem som är väsentliga och upplevs där (Innes, 2006; Skogan, 2009).
Uppsatsens trygghetsundersökning är i detta sammanhang ett viktigt verktyg för
att kartlägga och förstå köpcentrumets specifika behov. Insatser som har ett längre
perspektiv kan få bättre effektivitet i längden och ett samarbete med andra
myndigheter kan generera en större säkerhet i att uppnå resultat. Om olika
brottsförebyggande instanser och kommunen kan arbeta tillsammans med polisen
för att täcka upp olika områden som är kriminogena och de personer som begår
kriminella handlingar skulle effekterna bli större i det framtida
brottsförebyggande arbetet.
Studiens trygghetsmätning och dess resultat medför möjligheter för både polisen
och kommunen att kunna rikta sitt arbete och sin verksamhet åt köpcentrumets
lokala problembild. Rapportens resultat genererar även kunskap om var och vilka
åtgärder som är betydelsefulla för att ytterligare öka butikspersonalens trygghet.
Denna uppsats anses även av intresse för butikspersonalens framtida
personalarbete men problematiken kring det arbetsrelaterade hotet och våldet
behöver dock lyftas fram och diskuteras ytterligare. För att butiker ska kunna
arbeta förebyggande är det även nödvändigt att identifiera vilka hot eller
våldssituationer som förekommer inom verksamheten samt vilka faktorer som
ligger till grund för dessa händelser (Wikman, 2012).
43
10. REFERENSER
Arbetarskyddsstyrelsen, (1998) Våld och hot i arbetet. Statistik över anmälda
arbetsskador, utsatthet och besvär. Stockholm: Arbetarskyddsstyrelsen.
Arbetsmiljöverket, (2010) Våld i arbetslivet- en kriminologisk kunskapsöversikt.
Stockholm universitet: Kriminologiska institutionen.
Ayling J, (2007). Force multiplier: People as a policing resource. International
Journal of Comparative and Applied Criminal Justice, 31(1), 73-100.
Björkemarken M, (2009) Medborgarskap, otrygghet, brottslighet. Göteborg:
Göteborgstryckeriet.
Bryman A, (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Brå, (2008) Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007. Rapport 2008:23.
Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
Brå, (2011) Butiksrån – utvecklingen fram till 2010. Rapport 2011:14. Stockholm:
Brottsförebyggande rådet.
Brå, (2013) NTU 2012 – om utsatthet, trygghet och förtroende. Rapport 2013:1.
Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
Brå, (2014) NTU 2013 – om utsatthet, otrygghet och förtroende. Rapport 2014:1.
Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
Carlenius P, Aakvaag P T, (1998) Hur man förebygger hot och våld i arbetslivet.
Novum Göteborg: Grafiska AB.
Clarke R V, Felson M, (2008) Criminology, Routine Activity, and Rational
Choice. In: Clarke R V, Felson M, (Eds) Routine Activity And Rational Choice.
Advances In Criminological Theory, (5), s 1-14.
Cohen L E, Felson M, (1979) Social Change and Crime Rate Trends: A Routine
Activity Approach. American Sociological Review, (44), 588-608.
Djurfeldt G, Larsson R, Stjärnhagen O, (2010) Statistisk verktygslåda samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Lund:
Studentlitteratur.
Eliasson A, (2013) Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur.
Field A, (2013) Discovering statistics using IBM SPSS statistics: and sex and
drugs and rock 'n' roll. (4th edition). Los Angeles: Sage.
Forsman B, (1997) Forskningsetik – en introduktion. Lund: Studentlitteratur.
Garofalo J, (1981) The fear of crime: Causes and consequences. The Journal of
Criminal Law and Criminology, 72(2), 839–857.
44
Hale C, (1996) Fear of Crime: A Review of the Literature. International Review
of Victimology, 4(2), 79-150.
Heber A, (2007) Var rädd om dig: Rädsla för brott enligt forskning,
intervjupersoner och dagspress. Stockholm: Kriminologiska institutionen,
Stockholms universitet & Samhällsvetenskapliga fakulteten.
Heber A, (2008) En guide till trygghetsundersökningar: om brott och trygghet.
Göteborg: Tryggare och mänskligare Göteborg.
Innes M, (2006) Reassurance and the “New” Community Policing. Policing and
Society, 16(2), 95–98.
Ivert A K, Chrysoulakis A, Kronkvist K, Torstensson Levander M, (2013) Malmö
områdesundersökning 2012 – Lokala problem, brott och trygghet. Malmö: Malmö
högskola, Institutionen för kriminologi.
Ivert A K, Mellgren C, (2014) Student, forskning och etik. I: Mellgren C, Tiby E,
(Red) Kriminologi – En studiehandbok. Lund: Studentlitteratur, s 89-110.
Jeffery C R, (1993) Obstacles to the development of research in crime and
delinquency. Journal of Research in Crime and Delinquency. 30(4), 491-497.
Justitiedepartementet, (1996) Allas vårt ansvar - Ett nationellt brottsförebyggande
program. Ds 1996: 59. Stockholm: Fritzes.
Kelling G, Coles C, (1996) Fixing Broken Windows, Restoring order and
reducing crime in our Communities. New York: The Free Press.
Knutsson J, Søvik K E, (2005) Problemorienterat polisarbete i teori och praktik.
Rapport 2005:1. Stockholm: Polishögskolan.
Lilly J R, Cullen F T, Ball R A, (2009) Criminological Theory – Context and
Consequences, (4th edition). Tousand Oaks (CA): Sage Publications.
Listerborn C, (2002) Trygg stad – Diskurser om kvinnors rädsla i forskning,
policyutveckling och lokal praktik. Göteborg: Chalmers Tekniska Högskola.
Litzén S, (2006) Oro för brott i urban miljö: Trygghetsundersökningar
medanknytning till Stockholm. Stockholm: Kriminologiska institutionen,
Stockholms universitet & Samhällsvetenskapliga fakulteten.
Loader I, (1997). Thinking normatively about private security. Journal of
Law and Society, 24(3), 377-394.
Malterud K, (2012) Kvalitativa metoder i medicinsk forskning - En introduktion.
Lund: Studentlitteratur.
Mellgren, C (2011) “What’s neighborhood got to do with it? The influence of
neighbourhood context on crime and reactions on crime”. Malmö University
Health and Society Doctoral Dissertation 2011(4).
45
Mellgren C, Kronkvist K, (2013) Trygghet i lokalområdet. Resultat från Oxie
områdesundersökning 2012. Om upplevelser av trygghet, brott och lokala
problem. FoU rapport 2013:1. Malmö: Malmö högskola, Institutionen för
kriminologi.
Nenzén B, (2003) Hot och våld i arbetslivet. Stockholm: Prevent.
Odgers C L, Bates C J, Caspi A, Sampson R J, Moffitt T E, (2009). Systematic
social observation inventory – tally of observations in urban regions (SSO i-Tour).
Adaptlab publications: Irvine, CA.
Raudenbush S W, Sampson R J, (1999) 'Ecometrics': Toward A Science of
Assessing Ecological Settings, with Application to the Systematic Social
Observation of Neighborhoods. Sociological Methodology, (29), 1-41.
Rikspolisstyrelsen, (2010) Mångfald, polisens nationella policy och plan för
mångfald och likabehandling 2010-2012. Stockholm: Rikspolisstyrelsen.
Salmi S, Grönroos M, Keskinen E, (2004) The role of police visibility in fear of
crime in Finland. Policing: An International Journal of Police Strategies and
Management, (27), 573 – 591.
Sampson R J, Raudenbush S W, (2004). Seeing Disorder: Neighbourhood Stigma
and the Social Construction of "Broken Windows". Social Psychology Quartely,
67(4), 319-342.
Sandstig G, (2010) Otrygghetens landskap – en kartläggning av otryggheten i
stadsrummet och en analys av bakomliggande orsaker, med fokus på mediernas
roll. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för journalistik, medier och
kommunikation.
Scandinfo >http://scandinfo.se/<(2015-04-07).
Sherman L W, Eck J E, (2002) Policing for crime prevention. In: Sherman L W,
Farrington D P, Welsh C B, MacKenzie D L, (Eds) Evidence-Based Crime
Prevention. London, U.K: Taylor & Francis Books.
Skogan W G, (2009) Concern about crime and confidence in the police:
Reassurance or Accountability? Police Quarterly, 12(3), 301-318.
Svensk handel, (u.å.) Butikssäkerhet – en handbok från svensk handel. Stockholm:
Svensk handel.
Tiby E, (2006) Ungas utsatthet och rädslor – med egna ord. I: Roxell L, Tiby E,
(Red) Frågor, fält och filter – kriminologisk metodbok. Lund: Studentlitteratur, s
85-118.
Torstensson Levander M, (2007) Trygghet, säkerhet, oro eller risk?
Begreppsdefinitioner och mått. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting.
Tuffin R, Morris J, Poole A, (2006) An evaluation of the impact of the National
46
Reassurance Policing Programme. Home Office Research Study 296,
Development and Statistics Directorate.
Vetenskapsrådet, (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsavetenskaplig forskning. Stockholm: Elanders Gotab.
Wikman S, (2012) Våld i arbetslivet. Utveckling, uppmärksamhet och åtgärder.
Stockholm universitet: Kriminologiska institutionen.
Wilson J Q, Kelling G, (1982) Broken windows: The police and neighborhood
safety. Atlantic Monthly March, 29-38.
Östlinder G, Norberg A, Andersson E P, Öhlén J, (2006) Erfarenhetsbaserad
kunskap – vad är det och hur utvärderar vi den? Svensk sjuksköterskeförening:
Brommatryck & Brolins AB.
47
11. BILAGA 1
Enkät
Du besvarar formuläret genom att antingen sätta kryss i lämplig ruta eller själv
besvarar frågan. Det förekommer även öppna frågor där du ges möjlighet till att
ge ett längre svar. Under vissa förfrågningar kan du välja att kryssa i flera
svarsalternativ.
Bakgrundsfrågor
1. Är du?
□Man
□Kvinna
2. Ålder? _____________
3. Hur många timmar arbetar du, i genomsnitt, per vecka?
__________timmar/vecka
4. Vilka arbetstider har du, i huvudsak, haft det senaste 6 månaderna? Här kan du
välja att kryssa i flera svarsalternativ
□Dag
□Eftermiddag
□Kväll
Annat:_______________________________
Problem i köpcentrumet där du arbetar
5. Tycker du att de problem som nämns här nedan förekommer i köpcentrumet där
du arbetar, och upplever du det i så fall som ett stort, litet eller inget problem?
Stort
problem
Litet
problem
Förkommer,
men är inget problem
Förekommer inte
Vet ej
a) Nedskräpning
□
□
□
□
□
b) Skadegörelse
□
□
□
□
□
c) Berusade personer,
□
utomhus
□
□
□
□
d) Berusade personer,
□
inomhus
□
□
□
□
48
e) Narkotikapåverkade
□
personer, utomhus
□
□
□
□
f) Narkotikapåverkade
□
personer, inomhus
□
□
□
□
g) Personer som bråkar
□
och slåss, utomhus
□
□
□
□
h) Personer som bråkar
□
och slåss, inomhus
□
□
□
□
i) Ungdomar som bråkar □
□
och stör ordningen,
utomhus
□
□
□
j) Ungdomar som bråkar □
□
och stör ordningen,
inomhus
□
□
□
Oron att utsättas för brott
6. Är du orolig över att utsättas för följande brott på din arbetsplats?
Är inte orolig
Våld
Hot
Skadegörelse
Stöld
Rån
□
□
□
□
□
Är lite orolig
Är ganska orolig
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
Är mycket orolig
□
□
□
□
□
Annat; Vad?
_______________________________________________________________________________
_
7. Vid vilken tidpunkt känner du mest oro? Här kan du välja att kryssa i flera
svarsalternativ
□Öppning
□09:00-12:00
□12:01 – 15:00
□15:01–18:00
□18:01 – 23:00
□Stängning
□Varken eller
Annat, vad?
_________________________________________________________________
8. Känner du rädsla över att utsättas för brott (dvs. alla brottstyper) när du arbetar
i butiken ensam?
49
□Ja
□Nej
□Jag arbetar aldrig ensam
9. Känner du rädsla över att utsättas för brott (dvs. alla brottstyper) när du arbetar
tillsammans med din/dina kollegor?
□Ja
□Nej
10. Var känner du oro att bli utsatt för brott (dvs. alla brottstyper)? Här kan du
välja att kryssa i flera svarsalternativ
□Inne i butik
□På lager
□Utanför köpcentrumet
Annan plats, var?
_______________________________________________________
11. Finns det några särskilda personer i köpcentrumet där du arbetar som du är
rädd för?
□Ja, en
□Ja, flera
□Nej
Utsatthet för hot
12. Har du under de senaste 12 månaderna blivit utsatt för hot på din arbetsplats?
□Ja
□Nej  Gå till fråga 13
12. a) Blev du utsatt för hot på ett sådant sätt att du blev rädd?
□Ja
□Nej
Utsatthet för fysiskt våld
13. Har du under de senaste 12 månaderna blivit utsatt för fysiskt våld (slag,
sparkar etc.) på din arbetsplats?
□Ja
□Nej  Gå till fråga 14
13. a) Blev du utsatt för fysiskt våld på ett sådant sätt att du blev rädd?
□Ja
□Nej
50
Utsatthet för stöld
14. Har du under de senaste 12 månaderna blivit utsatt för stöld, dvs. att någon
stal eller försökte stjäla något från din butik?
□Ja
□Nej  Gå till fråga 15
14. a) Blev du utsatt för stöld på ett sådant sätt att du blev rädd?
□Ja
□Nej
Utsatthet för rån
15. Har du under de senaste 12 månaderna blivit utsatt för rån, dvs. att någon stal
eller försökte stjäla något från din butik genom att använda hot eller våld?
□Ja
□Nej  Gå till fråga 16
15. a) Blev du utsatt för rån på ett sådant sätt att du blev rädd?
□Ja
□Nej
15. b) Försökte gärningspersonen/gärningspersonerna stjäla något genom att
använda hot?
□Ja
□Nej
15. c) Försökte gärningspersonen/gärningspersonerna stjäla något genom att
använda våld?
□Ja
□Nej
Utsatthet för skadegörelse
16. Har din butik under de senaste 12 månaderna utsatts för någon typ av
skadegörelse?
□Ja
□Nej  Gå till fråga 17
16. a) Blev butiken utsatt för skadegörelse på ett sådant sätt att du kände obehag?
□Ja
□Nej
51
Om du svarat ”Ja” på fråga 16, skriv gärna ned vad för typ av skadegörelse
din butik utsattes för. (Var det klotter, fönster som krossade etc.)
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
Frågor om polisens agerande
17. Instämmer du eller instämmer du inte i följande påstående: ”Polisen bryr sig
om de problem som finns där jag arbetar”?
□Instämmer helt
□Instämmer delvis
□Instämmer inte
□Instämmer absolut inte
□Vet ej
18. Hur ofta ser du polis i köpcentrumet?
□Varje dag
□Ett par dagar per vecka
□En dag per vecka
□Ett par dagar per månad
□Inte ofta
□Inte alls
□Vet ej
Anmälan om brott
19. Om du har blivit utsatt för brott under de senaste 12 månaderna på din
arbetsplats, har du i så fall polisanmält detta?
□Ja, samtliga brott
□Ja, men enbart vissa
□Nej
□Har inte varit utsatt för brott
Trygghet
20. Din totala trygghetsupplevelse i köpcentrumet
□Mycket trygg
□Trygg
□Varken eller
□Otrygg
□Mycket otrygg
52
21. För att öka tryggheten och säkerheten på min arbetsplats behöver följande
förbättras. Här kan du välja att kryssa i flera svarsalternativ
□Inget
□ Överfallslarm/Polislarm
□Fler Väktare/Polis/Bevakningspersonal
□Bättre kassahantering
□Personalutbildning om säkerhet, hot och våld
Annat, vad?
__________________________________________________________________
________________________________________________________
________________________________________________________
Övriga synpunkter?
_________________________________________________________________
_________________________________________________________________
_________________________________________________________________
53
12. BILAGA 2
Informationsbrev
Mitt namn är Sandra Greko och jag studerar min sista termin på
Kriminologiprogrammet vid Malmö Högskola. Under våren skriver jag min
kandidatuppsats på uppdrag av Polismyndigheten i Karlskrona och kommer att
genomföra en trygghetsundersökning i detta köpcentrum. Eftersom polisen
efterfrågar hur tryggheten i och omkring gallerian kan öka, tillfrågas du om
deltagande i denna studie. På detta sätt, kan polisen få information om din
trygghetssituation och därigenom kunna förbättra polisarbetet. Denna
enkätundersökning innehåller därför frågor om trygghet, utsatthet och oro för
brott samt frågor om polisens verksamhet.
Enkäten beräknas ta upp till 20 min att besvara och innehåller 21 frågor. Enkäten
innehåller mestadels kryssfrågor men även någon öppen fråga där du ges
möjlighet till ett längre svar. Undersökningen görs helt anonymt och eftersträvar
största möjliga konfidentialitet, vilket innebär att ingen obehörig får ta del av dina
uppgifter, material och svar. Materialet förvaras så att det enbart är åtkomligt för
mig som är undersökningsledare. När svaren har kommit in sammanställs de i
form av statistiska tabeller och diagram. De enskilda svaren går inte att koppla till
särskilda individer. Din medverkan i studien är frivillig och du kan när som helst
avbryta ditt deltagande. De ifyllda enkäterna kommer att förstöras efter att
uppsatsen är sammaställd.
Efter en sammanställning av resultatet, kommer dina svar att användas som
underlag för polisens och kommunens trygghetsskapande och brottsförebyggande
arbete. När uppsatsen är färdig och sammanställd kommer den att publiceras på
Malmö Högskolas databas MUEP. Därefter kan du få ta del av studien.
Din ifyllda enkät läggs i det medföljande kuvertet och genom att returnera den
ifyllda enkäten anses du ha samtyckt till att delta i undersökningen.
Vid eventuella frågor, kontakta mig på nedan mailadress eller nummer.
Med vänlig hälsning
Sandra Greko
sandra.greko@hotmail.com
0708-600233
54
13. BILAGA 3
Bilaga 3 visar en karta över en del av gallerian. Den svarta ringen indikerar att ett
säkerhetsgaller hade varit lämpligt att sätta upp i passaggången utanför
matbutiken.
55
14. BILAGA 4
Bilaga 4 visar en karta över en del av köpcentrumet. Den svarta ringen indikerar
att centrumägarna bör se över lås och säkerhetsutrustning på den dörr från garaget
som leder ut till lastkajen eftersom vem som helst kan vistas inom det röda
området i nuläget.
56