LRF Flen - Vattenmyndigheterna

LANTBRUKARNAS
RIKSFÖRBUND
REMISSYTTRANDE
Flens kommungrupp
2015-04-15
vattenmyndigheten.vastmanland@lansstyrelsen.se
Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer,
åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra
Östersjöns vattendistrikt, dnr 537-5058-2014
LRF:s kommungrupp i Flen har tagit del av delar av vattenmyndighetens
förslag till åtgärdsprogram, miljökvalitetsnormer och förvaltningsplan för
Norra Östersjön och vill med anledning av detta framföra följande synpunkter.
LRFs lokalavdelning i Bettna-Vrena har lämnat synpunkter för den södra delen
av kommunen.
Allmänt
I Flens kommun bedrivs omfattande jordbruk och har så skett under lång tid.
Djurhållningen har dock minskat de senaste decennierna och såväl vallodling
som andelen ekologisk odling är relativt omfattande. Många sjöar är sänkta
och det är gott om fritidshusbebyggelse runt sjöarna. Det är viktigt att
vattenmyndigheten tar hänsyn till dagen och gårdagens situation när mål och
åtgärder för områdets sjöar och vattendrag tas fram. Det är ett tufft beting
som myndigheten föreslår och vi är överlag tveksamma till de mätningar som
ligger till grund för myndighetens analyser.
En del åtgärder som föreslås tar mycket mark i anspråk. Här behöver
myndigheten fundera över vad som händer med den inhemska
livsmedelsproduktionen. Vi har redan passerat ”peak åkermark” och behöver
den åkermark vi har för att producera livsmedel mm.
Medlemmarna i Flens kommungrupp är också frustrerade över att det är så
krångligt att ta sig igenom det material som finns att tillgå, både själva
samrådsmaterialet och VISS. Det är nästan omöjligt att förstå
vattenmyndighetens material.
REMISSYTTRANDE
Dnr dnr
2015-01-26
Statusklassning och miljökvalitetsnormer
Nästan allt vatten i kommunen får underkänt av vattenmyndigheten, och det
är viktigt att få veta orsaken till att vattnet är så dåligt som myndigheten
anser. Det är ett stort problem när vattenmyndigheten drar stora växlar på
alltför få mätpunkter och mättillfällen. Till exempel så verkar det vara en
mätpunkt vid Västersjöns utlopp som påverkar statusklassningen för hela
Malmaån. Mätningen är troligen starkt påverkad av reningsverkets utsläpp
och bräddpunkter samt av dagvattenutsläpp från tätorten Malmköping strax
ovanför. Man kan inte använda den mätpunkten för att kräva åtgärder i
jordbruket längs hela åsträckan. Vår uppfattning är att problemet i stor
utsträckning ligger i att reningsverket i Malmköping fungerar dåligt och
dessutom breddar när det kommer mer än 7,5 mm regn. Klassningen är inte
representativ för ån.
Vi har gjort mycket olika insatser genom åren för att minska belastningen av
växtnäring och kemikalier från jordbruket i Flens kommun. Det verkar inte
som att vattenmyndigheten har tagit hänsyn till den eftersläpning i effekten
av det arbetet som finns. Nyttan av det vi redan har gjort behöver utvärderas
bättre innan jordbruket ska göra nya åtgärder.
Åtgärdsbetinget är alldeles för stort och behöver minskas, dels för att det inte
är ekonomiskt möjligt och dels för att effekten av en lång rad åtgärder inte är
medräknade. Vår uppfattning är att målsättningen behöver sänkas när det
gäller följande:
Malmaån. Nya mätpunkter innan reningsverket behöver först inrättas, och
effekten av genomförda åtgärder behöver utvärderas. Hänsyn bör t ex även
tas till den stora våtmark som nyligen är anlagd vid Sundbysjön. Den
strukturkalkning är genomförd vid sjön Björken i Malmaåns tillrinningsområde
saknas också. Betinget bör minskas.
Nedingen. Sjön är grund, sänkt och har dålig genomströmning. Dessutom är
det omfattande fritidshusbebyggelse. Det blir svårt att nå god status inom
rimlig tid, om det ens är möjligt på grund av sjöns historia.
Skundern är också grund och har stillastående vatten. Här har stora insatser
gjorts för att förbättra näringsstatusen som inte är uppsatta i listan.
Vattenmyndigheten behöver komplettera listan och utvärdera effekten av det
som gjorts innan man kan sätta nya mål.
Dunkern. Omfattande kalkfilterdikning är genomförd i tillrinningsområdet.
Hänsyn till detta saknas.
2(5)
REMISSYTTRANDE
Dnr dnr
2015-01-26
Hälleforsnäsån. Enligt VISS är vattendraget nedklassat på grund av
näringsämnen, men detta baseras på mätningar från en station som inte
mäter näringsämnen. På grund av stor osäkerhet i mätdata bör målsättningen
sänkas till dess att nya mätningar har genomförts.
Båven. Vandringshindret vid Kramnäs kvarn ligger vid Nedingen, inte vid
Båven. Detta behöver korrigeras.
Om åtgärderna
Vi är generellt emot att åtgärderna ska genomföras genom lagstiftning. Det
finns en uppenbar risk att musten går ur när friheten begränsas och det
ekonomiska åtagandet blir för betungande. Myndigheterna behöver satsa på
att motivera markägarna i stället för nya föreskrifter, till exempel genom
ekonomisk ersättning. Det är också viktigt att vara rädd om den variation som
kan skapas när olika människor gör lite olika. Om lagstiftningen ska styra blir
det enfaldigt, medan om ”frihet under ansvar” skapar en mångfald som har
betydelse för framtiden. Det är inte bra när alla gör likadant.
Samhället måste, genom skatten, ta ett större ansvar för kostnaderna.
Lantbruket kan inte ta ut kostnaderna på marknaden.
Fosfordammar kan vara mer kostnads- och yteffektivt än våtmarker. Det finns
både goda och dåliga erfarenheter av anläggning av dammanläggning. Bland
annat kan det vara svårt att få tillåtelse från Länsstyrelsen. Det är viktigt att
markägaren får behålla rådigheten över hur och var dammar och våtmarker
ska anläggas och att myndigheterna i stället får i uppdrag att underlätta
sådana processer. Lagstiftning och expropriation är inte lämpligt.
Det är bra att vattenmyndigheten föreslår åtgärder i reningsverket och vid
bräddningspunkter i Malmköping. Dessutom behövs det åtgärder som samlar
upp tätortens dagvatten innan det förorenar vattnet i området.
Det finns goda erfarenheter av strukturkalkning i området, men
skördeeffekten är osäker, liksom hur lång tid effekten varar. Därför är det
viktigt att strukturkalkning kan fortsätta få stöd. Jordbruksverket bör
dessutom få i uppdrag att se till att ekologiska gårdar ska kunna strukturkalka.
En åtgärd som vattenmyndigheten borde ta till sig är att ta upp fosforn från
sjöbotten. Positiva erfarenheter från muddring finns i området.
Greppa Näringen har tagits väl emot i området och behöver fortsätta.
Det finns osäkerhet i kostnadsberäkningarna.
3(5)
REMISSYTTRANDE
Dnr dnr
2015-01-26
Det är ett stort problem att kräva åtgärder på arrenderad mark. I länet är mer
än 50% av marken arrenderad.
Omfattningen av åtgärderna är för stor. I detta område är fälten av relativt
begränsad storlek, vilket innebär att varje åtgärd får betydande effekter på
arronderingen. Vattenmyndigheten behöver ta hänsyn till
arronderingseffekter.
Området är relativt nyligen utsett till nitratkänsligt område. Merparten av de
åtgärder som föreslås för stallgödselspridning gäller redan i området. De
större djurhållarna har dessutom skärpta krav i miljötillstånden. En
biogasanläggning är uppförd i området som tar emot gödsel från stora
djurhållare. Dessutom har det skett en betydande utveckling av precisionen i
gödselkörningen på gårdarna som har gynnsam effekt på risken för läckage av
växtnäring och växtskyddsmedel från fälten. Effekten av allt detta behöver
utvärderas innan man föreslår nya skärpta stallgödselregler.
Viktigt att åtgärda avlopp vid fritidshusbebyggelserna vid Nedingen.
Dämmet vid Sibro är inte meningsfullt att åtgärda förrän dämmena nedströms
är åtgärdade (Vad, Christineholm, Harg, Fors, Storhuskvarn)
Mer fokus behöver läggas på läkemedelsrester och hormoner i vattnet.
Vattenmyndighetens förslag innebär att mycket mark måste avsättas till
vattenåtgärder. Marken behövs för odling, spridning av gödsel mm och utan
tillräckligt med mark finns en betydande risk att många gårdar tvingas
upphöra med produktionen helt.
Markägaren har ett starkt intresse av att ha rent vatten i sin närmiljö. Denna
drivkraft och våra samlade erfarenheter behöver tas tillvara bättre.
Administrativt krångel är ett stort hinder för att få vissa åtgärder genomförda.
Vattenmyndigheten borde därför ge Länsstyrelser och kommuner i uppdrag
att praktiskt underlätta för markägare och arrendatorer att genomföra
åtgärder. Rådgivning, projektering och processledning är viktigare att lägga
pengar på än tillsyn och administration. Kunskapsnivån är ofta låg hos
inspektörer och administratörer.
Mer åtgärder behöver göras i städerna, där det finns stora arealer hårdgjorda
ytor med mer eller mindre direkt utsläpp till vatten och undermåligt
ledningsnät. Det gäller till exempel tätorterna Flen och Malmköping.
Det vore bra om vi kan få gräva djupare/bredare diken så att vattnet kan rinna
långsammare.
4(5)
REMISSYTTRANDE
Dnr dnr
2015-01-26
För LRF:s kommungrupp i Flen
Peter Holmberg
Ordförande
Kontaktuppgifter:
5(5)