2015-02-25 - del 2

Transcription

2015-02-25 - del 2

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
BÅSTADS
Blad
KOMMUN
2015-02-25
Kommunfullmäktige
KF
§
dnr. KS 218/12-315
Återremiss av detaljplan för Laxen 6 m.fl. i Båstad Beslut om antagande
Beskrivning av ärendet
Detaljplanen för Laxen 6 m.fl. återremitterades vid beslut om antagande av
kommunfullmäktige 2014-12-17 § 218 med följande motivering:
"Ärendet återremitteras för att i beslutsunderlaget tydliggöra vad det är som gäller.
Hela Länsstyrelsens yttrande ska finnas med i beslutsunderlaget".
Kommunstyrelsen beslutade att påbörjar arbetet med detaljplanen för området redan
2007- 02-07. Beslutet grundade sig på inkommen ansökan avseende omvandling av
byggnaden på Laxen 6 från hotell till ca 7-8 lägenheter samt lokalytor för allmänheten
på nedre våningsplan. Planarbetet stannade av under hösten 2007 p.g.a. diskussioner
kring en riskbedömning. Planarbetet återupptogs 2012-02-06, denna gång med lite
andra utgångspunkter. Nu fanns även tankar på att riva delar den befintliga byggnaden
utmed Killebacken och istället uppföra en större byggnad med lägenheter i 1,5-plan
samt garage i suterrängvåning. Över garaget var även tanken att anlägga ett däck som
kan fungera som en del i innergården. Även grannfastigheten Laxen 7 togs nu med i
planarbetet för att planläggas enligt befintliga förhållanden d.v.s. bostadsmark.
Planen har genomgått samråd (2013-03-20 till 2013-05 -01) och granskning
(2014-04-24 till 2014-05-22) och har under arbetets gång bearbetats bl.a.
utifrån inkomna synpunkter.
Underlag till beslutet
Tjänsteskrivelse från kart/GIS-ingenjör Emma Salomonsson, daterad
2015-01-20, bilaga.
Kommunfullmäktiges beslut 2014-12-17 § 218, bilaga.
Planbeskrivning 2014-11-17
Plankarta med planbestämmelser 2014-11-17
Granskningsutlåtande 2014-12-04
Länsstyrelsens granskningsyttrande 2014-05-19
Protokollsutdrag från kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-01-28, bilaga.
Protokollsutdrag från kommunstyrelsen 2015-02-11, bilaga.
Beslut
Kommunfullmäktige beslutar:
1. Detaljplan för Laxen 6 m.fl. antas efter justeringar i enlighet med
granskningsutlåtandet.
Utskott/presidium
justerandes signaturer
KS/nämnd
KF
Utdragsbestyrkande
-1 ?.1.-
BÅSTADS
Blad
KOMMUN
2015-02-11
I<ommunstyrelsen
KS
§
68
40
dnr. KS 218/12-315
Återremiss av detaljplan för Laxen 6 m.fl. i Båstad Beslut om antagande
Detaljplanen för Laxen 6 m.fl. återremitterades vid beslut om antagande av
kommunfullmäktige 2014-12-17 § 218 med följande motivering:
"Ärendet återremitteras för att i beslutsunderlaget tydliggöra vad det är som gäller.
Hela Länsstyrelsens yttrande ska finnas med i beslutsunderlaget".
Kommunstyrelsen beslutade att påbörjar arbetet med detaljplanen för området redan
2007- 02-07. Beslutet grundade sig på inkommen ansökan avseende omvandling av
byggnaden på L<ixen 6 från hotell till ca 7-8 lägenheter samt lokalytor för allmänheten
nedre v'dningsplan. Planarbetet stannade av under hösten 2007 p.g.a. diskussioner
kring en riskbedömning. Planarbetet återupptogs 2012-02-06, denna gång med lite andra
utgångspunkter. Nu fanns även tankar på att riva delar den befintliga byggnaden utmed
l<illebacken och istället uppföra en större byggnad med lägenheter i 1,5-plan samt garage
i suterrängvåning. Över garaget var även tanken att anlägga ett däck som kan fungera som en
del i innergården. Även grannfastigheten Laxen 7 togs nu med i planarbetet för att planläggas
enligt befintliga förhållanden d.v.s. bostadsmark.
pa
Planen har genomgått samråd (2013-03-20 till 2013-05-01) och granskning
(2014-04-24 til! 2014-05-22) och har under arbetets gäng bearbetats bl.a. utifrån
inkomna synpunkter.
Tjänsteskrivelse från kart/GIS-ingenjör Emma Salomonsson, daterad 2015-01-20,
bilaga.
Kommunfullmäktiges beslut 2014-12-17 § 218, bilaga.
Planbeskrivning 2014-11-17
Plankarta med planbestämmelser 2014-11-17
Granskningsutlåtande 2014-12-04
Länsstyrelsens granskningsyttrande 2014-05-19
Yrkande
Thomas Andersson (FP): Bifall till liggande förslag.
Förslag till beslut
Kommunstyrelsens förslag till fullmäktige:
1. Detaljplan för Laxen 6 m.fl. antas efter justeringar i enlighet med
granslmingsutlåtandet.
Utskott/presidium
Justerandes si naturer
I<S/nämnd
Kr
2015-02-02
Information inför antagande av detaljplan för Laxen 6 m.fl.
EJ BESLUTSMATERIAL!
Skydd och varsamhet
Gäller endast för befintliga byggnader.
Skydd - q-bestämmelse
•
•
•
•
•
Rivningsförbud för att
skydda väsentligt
allmänintresse.
Rivningsförbud skyddar
endast byggnadens
stomme.
Skydd av olika värden i
befintlig byggnad.
Gäller oavsett byggnadens
skick.
Varsamhet - k-bestämmelse
•
Rivning prövas i bygglov.
•
Lyfter fram värden i befintlig
byggnad.
• Beskriver önskad
utformning - går ej att kräva
originalmaterial.
• Får ej medföra att pågående
markanvändning försvåras.
• Ger ej rätt till ersättning.
Kan utlösa rätt till
ersättning.
- 126-
[it] BÅSTADS
~ KOMMUN
1 (2)
Tjänsteskrivelse
Samhällsbyggnad
Datum: 2015-01-20
Handläggare: Emma Salomonsson
Dnr: KS 218/12-315
Beslutet skall expedieras till:
Samhällsbyggnad, planavdelningen (Carina Ericsson).
Bilagor till tjänsteskrivelsen:
1. Planbeskrivning 2014-11-17
2. Plankarta med planbestämmelser 2014-11-17
3. Granskningsutlåtande 2014-12-04
4. Länsstyrelsens granskningsyttrande 2014-05-19
Samråd har skett med:
Återremiss av detaljplan för Laxen 6 m.fl. i Båstad - beslut om
antagande
Återremiss
Detaljplanen för Laxen 6 m.fl. återremitterades vid beslut om antagande av kommunfullmäktige 17 december 2014 § 218 med följande motivering:
"Ärendet återremitteras för att i beslutsunderlaget tydliggöra vad det är som gäller. Hela Länsstyrelsens yttrande ska finnas med i beslutsunderlaget".
Bakgrund
Kommunstyrelsen beslutade att påbörjar arbetet med detaljplanen för området redan 200702-07. Beslutet grundade sig på inkommen ansökan avseende omvandling av byggnaden på
Laxen 6 från hotell till ca 7-8 lägenheter samt lokalytor för allmänheten på nedre våningsplan.
Planarbetet stannade av under hösten 2007 p.g.a. diskussioner kring en riskbedömning.
Planarbetet återupptogs 2012-02-06, denna gång med lite andra utgångspunkter. Nu fanns
även tankar på att riva delar den befintliga byggnaden utmed Killebacken och istället uppföra
en större byggnad med lägenheter i 11h plan samt garage i suterrängvåning. Över garaget var
även tanken att anlägga ett däck som kan fungera som en del i innergården.
Även grannfastigheten Laxen 7 togs nu med i planarbetet för att planläggas enligt befintliga
förhållanden d.v.s. bostadsmark.
Planen har genomgått samråd (2013-03 -20 till 2013 -05-01) och granskning (2014-04-24 till
2014-05-22) och har under arbetets gång bearbetats bl.a. utifrån inkomna synpunkter.
Övervägande
Länsstyrelsens yttrande från granskningsskedet är, något omformulerat men i sin helhet, redovisat i det granskningsutlåtande som låg till grund för antagande genom hela den politiska
processen, från samhällsbyggnadsutskottet 17 november 2014 via kommunstyrelsen till kommunfullmäktige 17 december 2014.
150120\?cB\es
-127-
2 (2)
Länsstyrelsen konstaterar i sitt granskningsyttrande att den skyddsbestämmelse q som fanns
för hotellbyggnaden i samrådet har ändrats till en varsamhets bestämmelse k i granskningsskedet. Varsamhetsbestämmelsen k föreslogs även gälla i de handlingar som gick upp för antagande under vintern 2014.
Genom en skydds bestämmelse, q, kan ett förbud mot rivning av en byggnad av väsentligt allmänintresse fastläggas i en detaljplan. Förbudet mot rivning gäller då oavsett om byggnaden är
i gott skick eller om den med tiden tillåts förfalla. Syftet med en varsamhets bestämmelse kär
istället att lyfta fram vilka kulturhistoriska värden som en befintlig byggnad har och som ska
tas tillvara vid eventuell förändring. Frågan om rivning får då hanteras i ett bygglovsskede.
Den gamla hotellbyggnaden har i gällande detaljplan inga bestämmelser om skydd eller varsamhet men utgör en kulturhistorisk värdefullt byggnad enligt 8 kap. 13 § PBL (2010:900). I
förslaget till ny detaljplan konstateras att byggnaden i möjligaste mån ska bevaras men måste
samtidigt vara möjlig att nyttja för det ändamål den planläggs för. Skydds bestämmelsen q med
ett rivningsförbud ansågs därför som en alltför hård reglering.
Ett alternativt förslag till detaljplan, där skydds bestämmelsen q istället föreslås gälla för hotellbyggnaden, kommer att arbetas fram och finnas tillgängligt vid beslut om antagande.
Till planen hör ett exploateringsavtal som antogs av kommunfullmäktige den 17 december
2014 § 217.
1. Detaljplan för Laxen 6 mjl. antas efter justeringar i enlighet med granskningsutlåtandet.
Båstad 2015-01-20
6~ c;~(v,~
Emma Salomonsson
Kart-/GIS-ingenjör
-128-
BÅSTADS
Blad
KOMMUN
· Samhällsbyggnadsutskottet
Kommunstyrelsen
Kommunfullmäktige
2014-11-17
2014-12-03
2014-12-17
KSsu
KS
KF
§
§
§
83
295
4
33
1~
dnr: KS 218/12-315
218
Detaljplan för laxen 6 m.fl. (Hotell Båstad)
- Beslut om antagande
Kommunstyrelsen beslutade att påbörja detaljplanearl;>etet för området 2007-02-07.
Beslutet grund.a de sig på inkommen ansökan avseende omvandling av byggn~den på
Laxen 6 från hotell till ca 7-8 lägenheter samt lokaiytor för allmänheten på nedre
vånin.gsplan. Planarbetet stannade av under hösten 2007 p.g.a. diskussioner kring en
riskbedömning. Planarb.etet återupptogs 2012-02-06, denna gång med lite andra
utgångspunkter. Nu fanns tankar på att riva delar av befintlig byggnad ubned Killebacken och uppföra en större byggnad med lägenhete~ i 1,5 plan och garage i sutenängvåning. Över garaget var även tanken att anlägga ett däck sdm kan fungera·som en del i
innergården. Äv~n grannfastigheten Laxen 7 t(lgs nu med i pl<\narbetet för att planläggas
enligt befintliga förhållanden, d.v.s. bostadsmark.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse från planhandläggare Emma Salomonsson, daterad
2014-11-10, med tillliörande bilagor.
Föredragande
Planhandläggare Emma Salomonsson föredra1· ärendet.
Föi·slag till beslut
Samhällsbyggnadsutslmttets förslag till kommunstyrelsen:
Kommunstyrelsen beslutar:
1. Detaljplanen för Laxen 6 m.tl. antas efter revideringar i enlighet med
granskningsutlåtandet.
KS 2014-12-03
Kommunfµ]lmäktige beslutar:
1. Detaljplanen fö:r Laxen 6 m.fl. antas efter revideringar i ~mlighet med
granslmingsutlåta]1det.
KF 2014-12-17
Yrkanden
Katai·ina Torenrnlm (MP) yrkar följanc}e tillägg: Bestämmelsen q ska gälla för
byggnaden längs med Köpmansgatan och bestämmelsen k ska gälla för byggnaden längs med Killebacken. BoWendt (BP), Ingela Stefansson (S) och
Ingrid Edgarsdotter (KD) bifaller Katarinas yrkande.
Thomas Anderssqn (FP): Bifall till kommunstyrelsens förslag.
Ajournering
Sammantfädet ajourneras i två minitter.
forts. på nästa sida.
Utskci!::t:fp1:esidium
usterandes si nal111·er
l<S/niimnd
l)tdragsbestyrkande
rnJ BÅSTADS
Kommunfullmäktige
2014-12-17
Blad
~ KOMMUN
KF
17
§ 218
Forts. Detaljplan för Laxen 6 m.fJ. (Hotell Båstad)
~Beslut om antagande
KF 2014-12-17
Yrkanden
Forts.
Kerstin Gustafäson (M): Ärendet återremitteras för att i beslutsunderlaget
tydliggöra vad det är som gäller. Hela Länsstyrelsens yttrande ska finnas med
i beshitsunderlaget.
Även Ann-Margret Kjellberg (S) och Hans Grönkvist (BP) yttrar sig.
Proposition
Först-ställer ordförande proposition på huruvida ärendet ska återremitteras
eller avgöras idag. Ordföranden finner då att ärendet ska återremitteras.
Beslut
1. Ärendet återremitteras för att i beslutsunderlaget tydliggöra vad det är som
gäller. Hela Länsstyrelsensytt:rande ska finnas med i besluts1.mderlaget.
Justerandessl naturer
Utskott/ptesidium
I~S/nämnd
Utdragsbestyrkande
ITIJ BÅSTADS
~ KOMMUN
Samhällsbyggnad
Detaljplan för
Laxen 6 m.fl.
i Båstad, Båstads kommun, Skåne län
Planbeskrivning
Antagandehandling
-131-
PLANBESKRIVNING 2014-11-17
2 (23)
-132-
Detaljplan för
Laxen 6 m.fl.
Planbeskrivning
HANDLINGAR
Plan handlingar
Plankarta med planbestämmelser och illustrationskarta 2014-11-17
Plan- och genomförandebeskrivning 2014-11-17 (denna handling)
Fastighetsförteckning 2014-03-19
Grundkarta 2013-02-01
Övriga handlingar
Behovs bedömning, 2012-12-18
Trafikbullerutredning, Akustikforum AB, 2012-11-09
Riskutredning, Tyrens, 2013-02-08
Solstudie, 2013-09-17
Antikvarisk förundersökning, 2014-02-18
eA "'
,,·~
Planområde
3 (23)
-133-
BAKGRUND OCH SYFTE
Syftet med planen är att möjliggöra en tillbyggnad på fastigheten Laxen 6 utmed
Killebacken och att skydda de kulturhistoriska värdena i de befintliga
byggnaderna. Planen ska också reglera byggrätten inom Laxen 7 efter befintliga
förhållanden och användning som bostad.
Kommunstyrelsen beslutade att påbörja detaljplanearbete för området 2007-02-07.
Beslutet grundar sig på inkommen ansökan om detaljplan avseende omvandling
av Laxen 6 från hotell till lägenheter för boende med lokalytor för allmänheten på
nedre våningsplan.
Planarbetet stannade av under hösten 2007, p.g.a. diskussioner kring en
riskbedömning. Planarbetet återupptogs 2012-02-06 med tankar på ytterligare en
byggnad. Längs med gatan Killebacken vill man nu riva en del av befintlig
byggnad för att bygga en större byggnad med lägenheter i 1 Yz plan och garage i
bottenvåning.
FÖRENLIGHET MED 3, 4 OCH 5 KAP MB
Planförslaget bedöms som förenligt med Miljöbalkens 3, 4 och 5 kapitel och det
överensstämmer med kommunens översiktsplan från 2008. Planens genomförande
bedöms inte innebära någon påverkan på riksintressena för friluftsliv, rörligt
friluftsliv och kustzonen. Inte heller riksintresset för kulturmiljövården kommer
att påverkas mer än ytterst marginellt.
PLANDATA
Planområdets läge och storlek
Planområdet är beläget utmed Köpmansgatan i centrala Båstad tätort. De två
fastigheterna som planområdet omfattar avgränsas i sydväst av Köpmansgatan, i
nordost och nordväst av befintlig bebyggelse samt i sydost av Killebacken.
Planområdet är ca 2640 m2 stort.
Ägoförhållanden
Samtliga fastigheter inom planområdet är privatägda. Se även
fastighetsförteckningen.
4 {23)
-134-
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN
Översiktsplan
Befintlig markanvändning
Bebyggelse
Skog
Öppen mark
Planområde
Vattenyta
•
•
Byggnad /Offentlig byggnad
Planerad markanvändning
D
D
Bostäder I Utredningsområde
Verksamheter I Alternativ placering
-
Skola I Alternativ placering
W,
Centrum, Handel
Ny väg
Utdrag ur Båstads översiktsplan 2008
Översiktsplanen anger planområdet som centrumområde med handel längs med
Köpmansgatan.
Detaljplaner
Gällande detaljplan för området, "Stadsplan för Båstads köping, Kv. Laxen,
Uttern Svanen och Bäcken, samt en del av Tegelugnslyckan" antogs 1965.
Planområdet betecknas i gällande plan som område för handel- och
bostadsändamål närmast Köpmansgatan och restrerande del som bostadsändmål.
Riksintressen
Området ingår i sin helhet i riksintresse för friluftsliv enligt Miljöbalken (MB) 3
kap 6§ samt för det rörliga friluftslivet (MB 4 kap 1,2§§). Området ingår också i
riksintresse för kustzon (MB 4 kap 1,4 §§)samt i riksintresse för kulturmiljövård
(MB 3 kap 6§).
Riksintresset för kulturmiljövård tar sig bland annat uttryck genom ett delvis
bevarat medeltida gatunät och den medeltida Mariakyrkan. Vidare genom
småskalig bebyggelse som speglar köpmans - och kustsamhället under 1700- och
1800-talen samt villor och pensionat från 1900-talets rekreationsort.
Den äldre bebyggelsen är koncentrerad till det forna huvudstråket, Agardhsgatan,
torget, Köpmansgatan och hamnen. De låga husen, öster om Hyllebäcken, blev
skonade vid en på 1870-talet omfattande brand. I huvudsak rör det sig om 1800talsbyggnader, men även 1700-talsbebyggelsen finns företrädd. Korsvirke och
5 (23)
-135-
skiftesverk med brädfodring speglar ortens äldre byggnadsskick, medan tegel
representerar det yngre. Stora delar av samhället bär en prägel av decennierna
kring 1900, då Båstad började bli välkänt som rekreationsort.
Planförslaget bedöms förenligt med riksintressena då marken redan är
ianspråktagen för bebyggelse. Dessutom ges den befintliga bebyggelsen, som
anses kulturhistoriskt intressant, bestämmelser om varsamhet.
Behovsbedömning i enlighet med bilaga 4 till MKBförordningen
Planens genomförande antas inte innebära någon betydande miljöpåverkan. En
miljöbedömning med miljökonsekvensbeskrivning enligt miljöbalken 6 kap 11,
12 §bedöms därför inte behöva genomföras.
Behovsbedömningen grundades på följande:
•
•
•
•
•
planförslaget överensstämmer med översiktsplanens intentioner
planen bedöms inte påverka riksintressena för kustzon, friluftsliv och
rörligt friluftsliv
ett genomförande av planen leder inte till några ökade störningar för
omgivningen
planförslaget berör inga områden av betydelse för hushållning med naturoch samhällsresurser nationellt eller lokalt.
planförslaget berör inga kända fornlämningar
I behovsbedömningen konstateras att man i samband med framtagandet av planen
måste utreda bullerfrågan samt risker med hänsyn till närhet av bensinstationen.
Miljökvalitetsnormer för utomhusluft
Regeringen har utfärdat en förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft.
Normerna syftar till att skydda miljön och människors hälsa, samt att uppfylla
krav som ställs genom vårt medlemskap i EU. De gäller ett antal olika ämnen som
förorenar luften och som därför inte får förekomma i större mängd. För alla miljökvalitetsnormer har fastställts en tidpunkt då de ska, alternativt bör, vara uppfyllda.
Båstads kommun har inga problem med att klara miljökvalitetsnormerna för
utomhusluft. Denna plan bedöms inte förändra den situationen.
6 (23)
-136-
Miljökvalitetsnormer för vatten
Från och med december 2009 finns även miljökvalitetsnormer för vatten. Dessa
formuleras på olika sätt beroende på vilken typ av vattenförekomst det gäller. För
ytvatten (det vill säga kustvatten, sjöar och vattendrag) finns det miljökvalitetsnormer för kemisk och ekologisk status. För grundvatten finns det miljökvalitetsnormer för kemisk och kvantitativ status. Målet är att alla vattenförekomster ska
uppnå god status (både kemisk och ekologisk/kvantitativ) den 22 december 2015.
Eftersom det blir mycket svårt för en del vattenförekomster finns vissa möjligheter till undantag.
Nedan redovisas en tabell över vattenförekomster som skulle kunna påverkas av
planområdet.
Källor:
Vattenkartan
(www.vattenkartan.se)
och
VatteninformationsSystem för Sverige (www. viss. !st.se)
Ytvattenförekomst
Ekologisk status
Kemisk status
Laholms bukten
Otillfredsställande
Uppnår ej god
Grundvattenförekomst
Kvantitativ status
Kemisk status
Bjärehalvön
Eftersom vattenförekomsterna inte har god status idag behövs åtgärder för att
statusen ska förbättras. Det kan inte åstadkommas i någon särskild utsträckning
genom denna detaljplan utan kräver andra åtgärder. Det är dock viktigt att planen
inte bidrar till att försämra vattenkvaliteten.
7 (23)
-137-
BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN
Bebyggelse
Detaljplaneområdet utgörs av två
bebyggda fastigheter utmed
Köpmansgatan i centrala Båstad.
Laxen 7 är bebyggt med ett
enfamiljshus som ligger i den bakre
delen av tomten med tillfart från
Köpmansgatan. Byggnaden har
fasader i gul puts men domineras
från gatan sett av ett inglasat uterum
som sträcker sig längs hela den södra
fasaden. Taket består av gröna
glaserade takpannor. Fastigheten
avgränsas mot gatan med en mur och
smides staket.
Laxen 7 mot Köpmansgatan.
Laxen 6 är bebyggd med en
välbevarad äldre byggnad som
ursprungligen inrymde Hotell
Båstad. Byggnaden fick sitt
nuvarande utseende vid en om- och
tillbyggnad 1927-28 och är uppdelad
i två sammanbyggda volymer.
Byggnaden är placerad i gatuliv mot
Köpmansgatan, och gatufasaden är i
stort sett oförändrad sedan 20-talet.
Laxen 6 mot Köpmansgatan.
Byggnaden framstår i ljus puts med
rusticerade hörn. Den västra delen är
i två fulla våningar med inredd vind.
Byggnaden har ett brant (40-45
grader) sadeltak och ett antal
symmetriskt placerade mindre
takkupor. Den östra delen av
byggnaden är i en våning med inredd
vind. Denna del har en centralt
placerad frontespis och på ömse sidor
av denna mindre taldrnpor.
Talanaterialet på hela byggnaden är
rött tegel. Gårdsfasaden är inte lika
välbevarad som gatufasaden. En del,
Laxen 6 mot gårdssidan.
som tidigare var terrass, har byggts in
och ett antal fönster är utbytta mot en variant som tydligt skiljer sig mot de
ursprungliga när det gäller indelningen.
Byggnaden på Laxen 6 har senast använts som gymnasieskola men står idag tom.
8 (23)
-138-
Kulturmiljö
En antikvarisk förundersökning har tagits fram för hotell Båstad. I denna görs en
kulturhistorisk värdering av byggnadens interiör och exteriör, byggnadens främsta
kvaliteer att ta till vara lyfts fram och synpunkter på en ombyggnad redovisas.
Undersökningen avser fungera som underlag för varsamhetsbestämmelsen i
detaljplanen samt i den efterföljande bygglovsprocessen.
Delar av Laxen 6 mot gården. Bild/rån
1920- talet
Delar av Laxen 6 mot gården idag.
Hotell Båstad vittnar om stadens långa historia som bad- och rekreationsort vilket
ger den ett samhällshistoriskt och lokalhistoriskt värde. Dess anpassning till
stadens småskaliga bebyggelse anses ha ett miljöskapande värde. Byggnadsdelar
som bevarats orörda från uppförandet skänker autenticitet och historisk
trovärdighet. Kvaliteten avseende utformning, material och hantverksutförande
samt en interiör som har ägnats stor omsorg och präglas av exklusiva materialval
ger hotellet ett arkitekturhistoriskt och arkitektoniskt värde.
Byggnadens främsta kvaliteer när det gäller exteriören handlar om byggnadens
småskalighet, fasadmaterial och färg, utformning och materialval på detaljer,
fönstrens ursprungliga utformning och placering, ytte1takets karaktär samt de
tidstypiska detaljer som visar på byggnadens historia och tidigare användning.
Interiört lyfts byggnadens ursprungliga stomme, den övergripande 1920talskaraktären med påkostade material, rumsutformning samt tidstypiska och
välbevarade detaljer fram.
Värdefull miljö
Planområdet utgör ett sådant värdefullt bebyggelseområde som avses i PBL 8 kap.
13§ (2010:900).
Näringsliv och Service
Planområdet är beläget utmed Köpmansgatan i Båstad, vilken klassas som
tät01tens centrum, varpå flertalet butiker är placerade längsmed denna gata.
Således finns det service i form av handel men även vård och skola, förskola inom
500-1000 meter.
9 (23)
-139-
Teknisk försörjning
De båda fastigheterna inom planområdet är anslutna till kommunalt vatten och
avlopp.
Längs med Köpmansgatan har E.ON Gas en distributionsledning för naturoch
biogas samt en servisledning inom planområdet på Laxen 6.
Risker
På fastigheten Evald 8, på motstående sida Köpmansgatan från planområdet sett,
ligger en bensinstation. En riskutredning (Tyrens, 2013-02-08) har tagits fram
under planarbetet för att klargöra riskerna för bostäder i närheten av
bensinstationen.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) anger att vid etablering av
en ny bensinstation ska ett skyddsavstånd till bostäder på 25 m finnas mellan
lossningsplats och bostäder. Om skyddsavståndet inte kan uppnås skall andra
åtgärder genomföras så att acceptabel skyddsnivå upprätthålls.
Avståndet mellan den lossningsplats som finns på bensinstationen och planerade
bostäder understiger 25 m (21,6 m). Övriga av MSB rekommenderade avstånd
uppfylls.
De risker som identifieras i riskutredningen är utsläpp av brandfarlig vätska i
samband med lossning, samt en eventuell pölbrand. Bensinstationen avgränsas
mot gatan av en mur som begränsar pölutbredning vid eventuellt utsläpp av
brandfarlig vätska. Muren förväntas också förhindra utsläppt vätska att rinna mot
planområdet. Vid infarten till bensinstationen är det dock en lucka i muren och
möjlighet finns att utsläppt vätska kan rinna ut från bensinstationens område.
Emelle1tid gör gatans lutning att ett eventuellt utsläpp kommer att rinna längs
Köpmansgatan bort från byggnaden. Det är därför framförallt strålning från en
pölbrand som byggnaden, och de personer som befinner sig i byggnaden, skall
skyddas mot. Eftersom skyddsavståndet enligt MSB:s rekommendationer inte
upprätthålls skall det säkerställas att brandspridning inte sker till bostäderna samt
att de personer som befinner sig i byggnaden kan sätta sig i säkerhet på ett
tillfredställande sätt.
I riskutredningen görs bedömningen att om utrymning kan anordnas via
brandtekniskt avskild utrymningsväg, genom dörr på fasad som ej vetter mot
Köpmansgatan, samt att brandspridning in i byggnaden begränsas, är riksnivåerna
i bostäder som uppförs i aktuell byggnad att bedömas som acceptabla.
Följande riskreducerande åtgärder bedöms vara nödvändiga för att upprätthålla
detta krav:
• Entredörr i fasad mot Köpmansgatan skall kompletteras med fönster (E
30) och tätningslister så att dörren i sin helhet bedöms uppfylla
brandteknisk klass E 30.
10 {23)
-140-
•
•
Utrymning från lägenheterna som vetter mot Köpmansgatan skall finnas
via brandtekniskt avskilt trapphus som leder till byggnadens innergård.
Fasadens obrännbara ytskikt behålls.
Trafik
Parallellt med planområdet ligger Köpmans gatan, där trafikmängden är ca 5100
fordon per årsmedeldygn. Trafiken är dock mycket säsongsbetonad. På somrarna
är gatan hårt belastad, med trafikstockning som följd. På vintern trafikeras gatan
av avsevärt mindre trafik, men då med högre hastighet. Köpmansgatan har i
anslutning till planområdet en skyltad hastighet om 40 km/h. Gående har
separerad trottoar medan cyklande och bilar samsas om vägbanan.
Planområdet ligger ca 800 meter från Båstad busstation där lokalbussar samt
regionalbussar utgår ifrån. Båstad järnvägsstation ligger 2 km från planområdet
Parkering inom planområdet sker på den egna fastigheten. Bostadshuset på Laxen
7 har infart från Köpmansgatan medan Laxen 6 angörs via Killebacken.
Trafikbuller
Riksdagen har antagit nedanstående riktvärden för trafikbuller som normalt inte
bör överskridas vid nybyggnad av bostäder:
0
0
0
0
30 dBA ekvivalentnivå inomhus
45 dBA maximalnivå inomhus nattetid
55 dBA ekvivalentnivå utomhus vid fasad
70 dBA maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad.
Trafiken på Köpmans gatan beräknas generera, enligt den bullerutredning som
tagits fram, trafikbuller som överskrider riktvärdena vid gatufasaden och vid
gavelfasaderna närmast Köpmansgatan. Emellertid klarar gårdsfasaden
rekommenderade värden för tyst sida och uteplatser på byggnadens gårdssida har
maxnivåer som med god marginal klarar rekommenderade riktvärden.
Beräknade värden framgår av bilderna på nästa sida. Bilderna illustrerar
bebyggelsen utbyggd i princip enligt planförslaget.
11 (23)
-141-
Beräknade frifältsvärden utomhus vidfasad enligt: [ekvivalent/ max], dBA
Beräknadefrifältsvärden utomhus vid fasad enligt: [ekvivalent/max], dBA
PLAN FÖRSLAG ET
Markanvändning
Detaljplanen innebär att fastigheten Laxen 7 fortsättningsvis får användas som
bostad. Fastigheten Laxen 6 får användas för bostadsändamål, men också för
centrumändamål. Detta innebär att byggnaden till exempel kan ha lokaler i
bottenvåningen mot Köpmansgatan, utöver de lägenheter som huvudsakligen
ligger på våning två och tre. Även andra fördelningar mellan bostäder och lokaler
är möjliga.
Bebyggelse
Hotell Båstad ska i möjligaste mån bevaras men måste samtidigt vara möjlig att
nyttja för de ändamål det planläggs för. En ombyggnad ska utföras varsamt med
hänsyn till de kulturhistoriska värden som byggnaden har. I den antikvariska
12 (23)
-142-
förundersökningen beskrivs
byggnadens kulturhistoriska
värden såväl exteriö1i som
interiö1i (se stycket Kulturmiljö
s.9).
De två byggnadsvolymema
utmed Köpmansgatan föreslås i
planen få
varsamhets bestämmelsen, k.
Bestämmelsen pekar ut de
viktigaste värdeskapande
detaljerna hos byggnaden som
ska tas tillvara vid en
förändring. Bestämmelsen utgår
ifrån de värden som pekas ut i
den antikvariska
förundersökningen. Övriga
bestämmelser utgår från befintlig
byggnad.
Fågelperspektiv från Killebacken. Tidig illustration som
visar bebyggelse som sträcker sig närmre
fastighetsgränsen i norr än vad detaljplanen medger.
Planen medger att nuvarande
byggnadsvolym längs
Killebacken ersätts med en
Gårdsvy från Laxen 6. Tidig illustration som visar
större volym innehållande
bebyggelse som sträcker sig närmre fastighetsgränsen
bostäder i 1Yz våning. Skalan
i norr än vad detaljplanen medger.
på den nya byggnaden anpassas
till befintlig byggnad längs Köpmansgatan genom att högsta tillåtna nockhöjd och
tillåtna takvinklar läggs fast i planen. Byggnaden tillförs bestämmelser gällande
färg och material på fasad och tak som utgår från den befintliga byggnadens.
Arkitektoniskt kommer den nya byggnaden att harmonisera med befintlig
byggnad längs Köpmansgatan. Dock tillåts den få ett mer strikt och enkelt uttryck.
Balkonger
En mindre fribärande, öppen balkong per lägenhet får anordnas mot innergården
eller den markyta som i denna detaljplan beteclmas som lokalgata. Balkonger får
ha ett djup på högst 1,5 meter och fasadlängden får högst omfatta två
bredvidliggande fönsteraxlar. Räcke ska vara genomsiktliga, utförda i
smideskaraktär. Balkonger får inte överbyggas med skärmtak, glasas in eller
sammanbyggas med andra balkonger. Underkant på balkong ska vara minst 4,6
meter över lokalgata.
Parkering
I suteträngvåning med infa1t från Killebacken placeras parkeringsplatser i garage.
Ett antal parkeringsplatser kommer även att finnas på tomten i anslutning till
garaget. Huvuddelen av gårdssidan får dock inte användas som parkeringsplats,
13 {23)
- 143-
och infart till Laxen 6 får inte ske via
Köpmansgatan. Garaget kommer att
vara bredare än själva bostadsdelen
som ligger i våningarna ovanpå. En
del av garagetaket kommer därför att
fungera som uteplats och gårdsmiljö
för de boende i fastigheten.
Exploateringsgrad
Laxen 7 omfattas av en bestämmelse
som reglerar minsta tillåtna
Bilden visar hur 16 parkeringsplatser (1-4 på tomten
fastighetsstorlek till 800 m 2 . Detta
och 5-16 i garage) är tänkt att ordnas på fastigheten.
innebär att fastigheten inte kan
styckas av. Dessutom regleras
största tillåtna byggnadsarea till 25 % av fastighetens yta.
För Laxen 6 regleras byggrätten så att bebyggelsen placeras utmed Köpmansgatan
och Killebacken. Till följd av byggnadernas placering blir utemiljön på Laxen 6
avskärmad från trafikbuller. På gårdssidan får komplementbyggnad om högst
60 m 2 uppföras.
Fornlämningar
Planområdet innehållet inga kända fornlämningar. Om fornlämning skulle
påträffas under grävning eller annat arbete skall, enligt 2 kap. 10 § lagen om
kulturminnen, arbetet omedelbart avbrytas och den som leder arbetet skall
omedelbart anmäla förhållandet hos länsstyrelsen.
Solstudie
För att tydliggöra i vilken utsträckning den planerade bebyggelsen kommer att
påverka solförhållandena på omgivande fastigheter har en solstudie tagits fram.
Studien visar hur befintlig respektive tillkommande bebyggelse vid olika
klockslag och tidpunkter på året kastar skuggor mot fastigheten Laxen 2 som
ligger norrut.
Solstudien visar att det endast är under vinterhalvåret, från november till mars,
som den tilltänkta byggnaden kommer att skugga delar av fastigheten Laxen 2.
Skillnaden mot dagens förhållanden är dock inte av sådan omfattning att den är att
betrakta som betydande. En ombyggnad enligt planförslaget på Laxen 6 kommer
alltså inte nämnväit att påverka omgivande fastigheter.
14 (23)
-144-
Av bilderna ovan.framgår de mått som använts till solstudien. Övre bilden visar
dagens situation medan den nedre visar en utbyggnad enligt planen.
15 (23)
-145-
Bilderna nedan illustrerar skuggförhållandena vid olika tidpunkter på året, före
(till vänster) respektive efter en utbyggnad enligt planen till höger.
Januari kl 12
januari kl 15
Solförhållandena vid olika klockslag i januari
16 (23)
-146-
mars kl 12
r
mars kl 15
Solförhållandena vid olika klockslag i mars
17 (23)
-147-
juli kl 12
juli lcl 15
Solförhållandena vid olika klockslag i juli
18 (23)
-148-
november kl 12
november kl 15
Solförhållandena vid olika klockslag i november
Störningar
Enligt Boverkets Allmänna råd 2008: 1 "Buller i planeringen" bör nya bostäder
endast i vissa fall accepteras där den dygnsekvivalenta ljudnivån vid fasad
överskrider 60 dBA. Då under förutsättning att en tyst sida, högst 45 dBA vid
fasad, eftersträvas och att åtminstone ljuddämpad sida, 45-50 dBA vid fasad,
klaras. Boverket menar vidare att man kan göra vissa avsteg när det gäller
ombyggnader i befintlig bebyggelse.
19 (23)
-149-
Fastigheten Laxen 6 ligger mycket centralt i Båstad och är omgiven av blandad
bebyggelse med en stor del bostäder samt verksamheter i bottenvåningarna längs
Köpmansgatan. Trafiken på Köpmansgatan har stora säsongsvariationer. Samtliga
lägenheter inom planområdet har möjlighet till en tyst sida och skyddad uteplats.
Därför kan avsteg från Boverkets allmänna råd medges. En planbestämmelse
införs som reglerar att vaije lägenhet ska ha minst hälften av bostadsrummen mot
tyst sida.
Avfall
Sophämtning för Laxen 6 kommer även fortsättningsvis att ske via Killebacken.
Trots att byggrätten kommer att utökas utmed Killebacken, kommer möjligheten
för sopbilen att vända att kvarstå. Detta säkerställs genom att delar av gårdssidan
avsätts som gatumark.
Teknisk försörjning
De båda fastigheterna kommer liksom idag att vara anslutna till det kommunala
vatten- och avloppsnätet.
Inom planområdet ska dagvatten fördröjas på tomten. Erforderlig fördröjningsvolym är 100m3/ha tillkommande reducerad yta.
Risker
I framtagen riskutredning konstateras att några riskreducerande åtgärder är
nödvändiga att genomföra eftersom det rekommenderade skyddsavståndet om 25
m understigs mellan bensinstationens lossningsplats och planerade bostäder.
Planbestämmelser införs i planen som bygger på de i riskutredningen beskrivna
åtgärderna.
Fasaden på Laxen 6 utgörs av puts, ett icke brännbart material, vilket innebär att
fasaden inte förväntas antända på grund av strålningen från en pölbrand på
bensinstationen. Detaljplanen reglerar genom en varsamhetsbestämmelse att
fasaderna på Laxen 6 ska vara putsade även framöver.
För personer i de bostäder som vetter mot Köpmansgatan finns möjlighet att i
händelse av en pölbrand utrymma via trapphus till fastighetens gårdssida. Dock är
dörren som vetter mot Köpmansgatan belägen mot detta trapphus. Denna dörr
måste därför kompletteras med fönster och tätningslister som uppfyller
brandteknisk klass E 30 för att trapphuset i detta sammanhang ska anses vara
avskilt. Detta kan ske genom att befintliga fönsterrutor byts mot brandklassade
och att man tätar mellan dörr och karm för att klara brandskyddet.
En planbestämmelse införs som kräver utrymningsväg genom brandtekniskt
avskild trapphus för samtliga bostadslägenheter samt att dörren mot
Köpmansgatan i sin helhet måste uppfylla brandteknisk klass E 30.
20 (23}
-150-
GENOMFÖRANDE
Organisatoriska frågor
Tidplan
Detaljplanen handläggs med normalt planförfarande. Samråd genomfördes under
våren 2013. Antagande bedöms kunna ske i december 2014.
Genomförandetid
Genomförandetiden är 5 år från den dag planen vinner laga kraft.
Huvudmannaskap
Kommunen är huvudman för allmän plats.
Fastighetsrättsliga frågor
All mark i området är privatägd. Berörda fastighetsägare tar initiativ till och
bekostar eventuella lantmäteriförrättningar.
I syfte att långsiktigt kunna garantera att renhållningsfordonen på ett ur
trafiksäkerhetssynpunkt nöjaktigt sätt skall kunna vända på Killebacken har
planförslaget utformats så att erforderlig kvartersmark från fastigheten Laxen
6 tillförs allmän platsmark, gata. Ett avtal får därför upprättas som reglerar att
nämnda kvartersmark vederlagsfritt överförs till kommunen och att kommunen
bekostar erforderlig fastighetsbildning.
Ekonomiska frågor
Planavtal
Planavtal är upprättat med Laxen 6 AB angående hur kostnader för planen ska
fördelas.
Övriga avgifter
Avgifter för bygglov, rivningslov och eventuella anslutningar utgår enligt taxa.
Tekniska frågor
VA
Vatten- och avloppsnät är utbyggt inom planområdet och fastigheterna är anslutna
till dessa nät.
El, tele, internet
Fastigheterna inom planområdet är anslutna till el- och telenät. Eventuella
flyttningar eller andra åtgärder som krävs för att säkerställa anläggningarnas
funktion vid planens genomförande ska bekostas av exploatören/fastighetsägaren.
21 (23}
-151-
KONSEKVENSER
Trafik
Planens genomförande kommer inte nämnvärt att påverka antalet trafikrörelser i
omgivningarna jämfört med ett fortsatt användande i enlighet med den gällande
planen.
Kulturmiljö
I och med planens bestämmelser om varsamhet, säkerställs de kulturhistoriska
värden som Hotell Båstad har. Genom att planen bidrar till att skydda
kulturhistoriskt intressant bebyggelse bidrar den också positivt till att uppfylla det
nationella miljömålet "God bebyggd miljö".
Risker
De bostäder på Laxen 6 som ligger närmast bensinstationen kommer att hamna
inom det skyddsavstånd som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
rekommenderar vid nybyggnation av bensinstationer.
Genom att planen har tvingande bestämmelser om riskreducerande åtgärder,
uppnås godtagbara risknivåer för de boende trots närheten till bensinstationen.
Hälsa
Ett genomförande av planen innebär att ca 10 lägenheter kan byggas i ett centralt
läge i Båstad. De flesta av dessa lägenheter kommer att påverkas av
trafikbullernivåer från Köpmansgatan som överstiger Boverkets riktlinjer.
Emellertid kommer samtliga lägenheter, enligt planbestämmelse, att ha minst
hälften av bostadsrummen mot en tyst sida samt uteplatser där bullervärdena
ligger under riktvärdena. Eftersom planen rör befintlig bebyggelse centralt i
Båstad, och de föreslagna lägenheterna klarar tyst sida samt riktvärdena för
uteplats, kan ändå acceptabla förhållanden med avseende på trafikbuller uppnås.
Resurshushållning
Genom att omvandla befintlig centrumnära bebyggelse till nya bostäder, kan
dessa skapas utan att tätorten växer genom att ta jungfrulig mark i anspråk. Det
innebär också att befintlig infrastruktur kan utnyttjas på ett ännu mer effektivt sätt.
Fastighetsrättsliga konsekvenser för respektive fastighet
Laxen 7 är inte möjlig att stycka av enligt detaljplanen. Befintlig användning
kommer dock att kunna fortgå.
Laxen 6 ska vid planens genomförande avstå mark till allmän plats.
22 (23)
-152-
MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN
Planhandlingama har tagits fram av Magnus Juhlin och Katinka Loven på
Tengbom. Från Båstad kommun har Lisa Myelady och Emma Salomonsson
medverkat.
23 (23)
-153-
~
,/
/
'-.
/
'i:! ... /;•.;. .•--·
\\'")
I+
,)'". . ö
1•.,,.. •• /
./ \
".,
GRÄNSBETECKNINGAR
"'
Planområdesgräns
ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN
Allmän plats
Användningsgräns
I coKAcGATA I
Egenskapsgräns
Kvartersmark
/
~
/
\/
I
Följande gäller inom områden med nedanstående' beteckningar. Bestämmelser utan särskild
-=:::!""
beteckning gäller inom hela planområdet. Endast angiven användning och utformning är tillåten. LO
/' \ / /
\/
' .(<~"!-:---/-----?.'
.,..
I /
PLANBESTÄMMELSER
;~~;;
~
UTNYTTJANDEGRAD
.-
Lokaltrafik
Bostadsändamål
Bostäder och ceritrumverksamhet
Minsta tillå tna fastighetsstorlek är 800 m 2 • Maximalt 25% av fastighetens yta får
bebyggas.
BEGRÄNSNING AV MARKENS BEBYGGANDE
f:.-_.-.-_.-,. j
Marken får inte bebyggas
~
Marken får endast bebyggas med garage, och·får byggas över med planterbart
bjä lklag
Ci::i::iJ
Marken får endast bebyggas med uthus. Högsta tillåtna totalhöjd är 4,5 meter.
Största tillåtna totala byggnadsarea är 60 m'.
PLACERING OCH UTFORMNING
~
~
Högsta tillåtna nockhöjd i meter över havet (RHOO) för huvudbyggnad.
Minsta respektive största takvinkel i grader
Fasader ska huvudsakligen vara putsade och ha en ljus färg . Takbeläggningen
ska vara matta röda pannor av tegel.
h
//"......
..,,.,,
/ '
.
·.......
/
.....
Balkonger får anordnas mot Innergården samt mot den markyta som betecknas
som lokalgata. Balkonger ska utformas såsom beskrivet i planbeskrivningen, i stil
med de äldre byggnadernas karaktärsdrag.
Komplementbyggnader får inte uppföras närmare fastighetsgräns än 1 meter. Högsta
tillåtna totalhöjd är 4,5 meter. Garage och carport får inte placeras närmare
Köpmansgatan än 6 meter.
+ -· ;
Nya takkupor och frontespiser får ej uppföras utmed Köpmansgatan. För övrigt gäller att takkupor
och frontespiser inte får uppta mer än en tredjedel av takets längd.
PLANKARTA
Särskilda brandkrav gäller för fasad mot Killebacken .
~'
'i>:-:- '
V _}:/ '
. -:- "· 8
.
-::-~/
VARSAMHET
\ '
I-;
·+ '
·"\
I
l_.4\Ei(/
.
'·
"···,.~·"'
Planområdet utgör sådan värdefull miljö som avses i 8 kap. 13§ PBL (2010:900).
')
)
-e®
<::y-'
/ ..
\
Byggnaden bör Inte rivas. Vid förändring ska byggnaden behandlas varsamt så att
dess kulturhistoriska vä rden består. Byggnadens värdeskapandedetaljer är småskalig
utformning, putsad fasad I ljus färg, taktäckning I rött enkupigt tegel, fönstrens
placering, de ursprungliga fönstrens karaktär samt tidstypiska och dekorativa
1920-talsdetaljer som visar på byggnadens historia och tidigare användning.
MARKENS ANORDNANDE
.
' ..------;-"
&-·-&·~
' ~ :. /·<·
ej parkering
...
·· ......
Plannummer.
Planen antagen av:
·!
'/,,·~
STÖRNING
"·,,',
.A.
,=,.
Planen vunnit laga kraft:
m,
Samtliga bostadslägenheter ska ha minst hälften av bostadsrummen mot tyst sida.
m2
Samtliga bostäder måste kunna utrymmas genom brandtekniskt avskilt trapphus
till husets gårdssida. Ytterdörr från trapphus mot Köpmansgatan måste uppfylla
brandtekniska krav E 30.
/t7
···· .....""
. . ,B .
/
<.
- ' .~/ ~.~:~~·<'(____ __
'~/.T / ~ ~~'''".,y
.~ f..::/'·- , ~ , .'7
.) \' \. ~I'
. :· . ,_ .=
· ..,.,; ·,\.,-
"'·. . ?. . . .
~.
····~.
!
+22 .(11.><~
"
GRUNDKARTAN
AMIN ISTRATIVA BESTÄMMELSER
Grundkartan är upprättad I februari 2013 på grundval av
Genomförandetiden är 5 år från den dag planen vinner laga kraft.
Upphävande av tomtindelning skall ske i samband med planens antagande.
Båstad kommuns primärkarta. Platsbesök utfört I februari 2013.
Fastrghetsredovlsnlngen avser förhållandena I rebruari 2013.
Koordinatsystem I plan: SWEREF 99 13 30
Koordina tsystem I höjd: RHOO
Huvudmannaskap
Kommunen är huvudman för allmänna platser.
Thomas Bauer, Tekniska konton:it, Ångelholms kommun
Skala 1:500 (A2)
0
10
20
Detaljplan för
AN TAGANDEHANDLING
Laxen 6 m.fl.
CJ
Enkelt planförfarande
cs::I
Normalt planförfarande
,I_
,;7•,-:,,
ILLUSTRATIONSKARTA
Marken få r inte användas för parkering
Dagvatten ska fördröjas inom egen fastighet med en kapacitet om 100m 3/ha tlllkom mande
reducerad yta.
REGISTRERINGS DATUM
I'>-..:~
Körbar utfart får Inte anordnas
30
40
50
Upprättad på Planavdelnlngen Båstads kommun 2014-11-17
UooR~nb11111
Samh:ilbby;gn>u:lsch!Jr
Emmll S11lomon~11on
PltmhondUlggoro
M1111n110Juhnn
Tongbcm
BÅSTADS
KOMMUN
Samhällsbyggnad
Detaljplan för
Laxen 6 m.fl.
Granskningsutlåtande
Detta detaljplaneförslag har varit på utställt för granskning under tiden
2014-04-24 tom 2014-05-22 för att ge sakägare, boende, myndigheter med
flera, möjlighet att komma med synpunkter. Planförslaget har tagits fram av
samhällsbyggnad i Båstads kommun och handläggs med normalt
planförfarande. Samråd hölls under tiden 2013-03-20 tom 2013-05-01.
I detta granskningsutlåtande finns dels sammanfattningar av de synpunkter
som har lämnats in och dels kommunens kommentarer till synpunkterna.
Följande har inte haft något att erinra mot förslaget
NSVA har inget att erinra och konstaterar att de synpunkter man framfört under
samrådet nu är tillgodosedda.
Synpunkter på förslaget har inkommit från följande myndigheter m.fl.
Länsstyrelsen konstaterar att det sedan samrådet skett förändringar när det gäller
skyddsoch varsamhetsbestämmelser för hotellbyggnaden genom att den i
samrådet
angivna
skyddsbestämmelsen
(q)
har
ersatts
av
en
varsamhetsbestämmelse (k). Länsstyrelsen anser att byggnaden väl representerar
1900-talets rekreationsmiljö i Båstad, vilket lyfts fram som ett värde inom
riksintresset för kulturmiljövård. I planbeskrivningen anges att planen bidrar till att
skydda kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Föreslagen ändring av
planbestämmelserna innebär dock att hotellbyggnaden inte kommer att ha något
formellt skydd mot rivning. En rivning av byggnaden kan komma att påverka
riksintresset så att det påtagligt skadas. Om planen antas med nu föreslagen
varsamhetsbestämmelse är det upp till efterföljande beslut om lov att hantera ..
frågan om påverkan på riksintresset.
Kommentar: Kommunen anser att varsamhetsbestämmelserna i detaljplanen
tillsammans med riksintresset och dess värdetexter utgör ett fullgott stöd för
-155-
GRANSKNINGSUTLÅTANDE 2014-12-04
efterföljande beslut att tas på ett sätt som inte påtagligt skadar de värden som
riksintresset syftar att bevara.
Trafikverket anser att kommunen ska beräkna ett säsongsmedelvärde på
bullernivåerna under högsäsong, eftersom trafiknivåerna på Köpmansgatan skiljer
sig mycket åt under året. Detta för att kunna avgöra om man även under högsäsong
klarar en tyst sida och om kraven på bullerreducerande åtgärder behöver anpassas.
Bullerberäkningen ska dessutom ta hänsyn till prognoser för trafiken på 20 års sikt.
Trafikverket förutsätter att man får ta del av en uppdaterad bullerutredning innan
planen förs till antagande.
Samtliga bullerreducerande åtgärder som kan komma att behövas ska bekostas av
kommunen och/eller exploatören.
De riktvärden som finns för trafikbuller och som anges i regeringens proposition
1996/97:53 ska följas vid planering av ny bebyggelse för att uppnå en god
boendemiljö. Kommunen är planerande myndighet och kan i vissa lägen och under
vissa förutsättningar göra avsteg från riktvärdena. Enligt Trafikverkets riktlinje
anser man att avsteg inte kan medges i städer med mindre än 20 000 invånare.
Trafikverket menar således att det nu aktuella detaljplanen inte är ett område där
avsteg kan accepteras.
Trafikverket anser fortfarande att ett avtal måste tecknas mellan kommunen och
Trafikverket som reglerar ansvaret för nödvändiga bullerreducerande åtgärder i fall
avsteg från bullerriktvärdena tillämpas.
Planbestämmelsen om utfartsförbud måste utökas till att gälla även längs Laxen 7
gräns mot gatan, förutom befintlig anslutning till gatan.
Vidare måste siktkraven enligt VGU klaras i anslutningen för Laxen 7. Byggnader,
vegetation eller andra föremål får inte anläggas så att det skymmer sikten vid
utfarten. Här ska, mätt 3 meter in från tomtgräns, säkerställas fri sikt om 60 meter i
båda riktningarna. Inom detta område får inga föremål vara högre än 0,6 meter.
Detta måste säkerställas på plankartan.
Slutligen meddelar man att anslutningen till Laxen 7 måste ordnas på ett sådant sätt
att fordon kan vändas på fastigheten och inte behöver backa ut på Köpmansgatan.
K<~mmentar: Upprättad detaljplan syftar till att skapa förutsättningar för att en
kulturhistorisk värdefull byggnad i centrala Båstad, nu och för överblickbar framtid,
ges ett användningsområde i samklang med övrig bebyggelse i dess närmiljö. Det
föreligger inte längre någon efterfrågan på byggnadens tidigare funktion varför
densamma under en lång följd av år stått oanvänd. Om byggnaden inte ges möjlighet
att nyttjas för ett efterfrågat ändamål riskerar den att förbli ståendes oanvänd och på
sikt att förfalla. I arbetet med detaljplanen, efter avvägning av olika
markanvändningsintressen, har lagts fast att en långsiktig användning av byggnaden
är för bostäder och centrumverksamhet.
Trafikverket, som är väghållare för Köpmansgatan, kräver att kommunen, med
anledning av att upprättad detaljplan tillåter bostäder i byggnaden på Laxen 6 och att
avsteg från bullerriktvärdena tillämpas, ska åtaga sig allt framtida ansvar för
bullersituationen från trafiken på Köpmansgatan som kan komma att påverka nyss
2 (6)
-156-
nämnda byggnad. Det förtjänas att noteras att väg 115, som Köpmansgatan är en del
av, löper genom Båstad tätort i en sträcka av ca 3,2 km med bebyggelse på ömse sidor
av vägen, varav merparten utgörs av byggnader som nyttjas som bostäder. Totalt är
över 100 byggnader etablerade längs denna sträcka som Trafikverket har ett
oinskränkt väg hållaransvar för. Att Trafikverket, som är statens eget organ, som
ensam part i samhällsbyggnadsprocessen vill friskriva sig från ansvar och regleringar
om buller, eller vad det än må vara, som statsmakterna beslutar om för en förändrad
tid och samhällsutveckling ter sig synnerligen anmärkningsvärt. Prövning i
planprocessen gällande t.ex. störningar i form av buller och som berör människors
hälsa prövas och avgörs i första hand av Länsstyrelsen. Det uppdrag som vilar på
Länsstyrelsen enligt PBL att sammanväga olika risker och lämplighet med avseende på
t.ex. människors hälsa och säkerhet kan inte föranleda vare sig Trafikverket eller
någon annan att sätta Länsstyrelsens uppdrag åt sidan och själva införa eget
regelverk med egna bedömningar. Om alla aktörer som kan vara involverade i en
planprocess inför egna regelverk omöjliggörs självfallet all planering. Trafikverkets
krav på kommunen att teckna avtal för en åtgärd som ankommer på Länsstyrelsen av
värdera och pröva är därmed ett orimligt krav som inte tillgodoses.
I den bullerutredning som tagits fram under planarbetet har bullermätningen
beräknats på hastigheten 50 km/h. Sedan mätningen gjordes har hastigheten på
Köpmansgatan sänkts till 40 km/h, vilket innebär att bullernivåerna idag är
reducerad i förhållande till mätresultaten. Ett högre trafikflöde under sommaren
bedöms inte ändra detta eftersom trafiken då löper långsamt och sällan kan hålla
tillåten hastighet. Kommunen anser sig därmed ha tillräckligt med höjd för analys av
bullerfrågan. Bullerutredningen anses vara tillräcklig som underlag i planen och har
därför inte kompletterats utifrån Trafikverkets begäran.
Plankartan justeras så att utfartsförbudet utökas längs fastighetsgränsen på Laxen 7
enligt Trafikverkets synpunkter.
Trafikverket framförde i samrådsskedet att hastigheten 40 km/h på Köpmansgatan
ger en säkerhetszon på 2 m. De ansåg därför att bestämmelsen p bör anpassas så att
ingen byggnad eller något annat oeftergivligt föremål får placeras närmare
Köpmansgatan än 2 m {från vägkant). Vid efterföljande kontakt med Trafikverket
förtydligades att säkerhetszonen ska mätas från kantstödet mot körbanan d. v.s.
kanten mellan vägbanan och trottoaren. Trafikverkets krav ansågs vara uppfyllt då
detaljplanen inte tillåter att komplementbyggnader får placeras närmare
Köpmansgatan än 3 m {från vägkant]. Kommunen kan inte se några bärande motiv till
varför Trafikverket nu i granskningsskedet ändrar förutsättningarna.
Trafikverkets anser fortsatt att anslutningen till fastigheten Laxen 7 måste anordnas
så att fordon kan vända på fastigheten och inte behöver backa ut på Köpmansgatan.
Föreslagen detaljplan fastställer rådande förhållanden som funnits på fastigheten
under en längre tid och kommunen kan därför inte tillmötesgå Trafikverkets önskan i
detta avseende.
Lantmäteriet anser att den punktprickade marken måste redovisas på ett tydligare
sätt. Detta görs lämpligen genom användandet av ett raster enligt Boverkets
rekommendationer.
3 (6)
-157-
Kommentar: Redovisningen av den punktprickade marken justeras.
Synpunkter på förslaget har inkommit från följande sakägare
och andra besvärsberättigade
Statoil Fuel & Retail meddelat att det finns en felaktighet i planhandlingarna under
rubriken "Risker". Den lossningsplats som ligger mindre än 25 meter (21,6 meter)
från planerade bostäder anges i planhandlingarna som sekundär lossningsplats.
Detta är emellertid den enda lossningsplatsen, och således primär lossningsplats.
Statoil vill att handlingarna korrigeras i detta avseende.
Eftersom avståndet mellan lossningsplatsen på bensinstationen och de planerade
bostäderna understiger de av MSB rekommenderade avståndet på 25 meter, vill
man att detaljplanen skriver in att särskilda skyddsåtgärder krävs så att en
acceptabel skyddsnivå upprätthålls. Vad som menas med särskilda skyddsåtgärder
kan vara det som beskrivs i riskutredningen, alternativt att kommunen kommer
överens med räddningstjänsten om vilka åtgärder som behöver vidtas.
Kommentar: I riskutredningen redovisas vilka rekommenderade riskreducerande
åtgärder som bedöms vara krav att genomföra om bostäder uppförs i aktuell byggnad
på Laxen 6. Åtgärderna utgår från två lossningsplatser på bensinstationen, varav den
ena ligger närmare byggnaden än det av MSB rekommenderade avståndet på 25 m
{21,6 m). Att det nu visat sig att lossningsplatsen längst från byggnaden inte finns
medför inga förändringar i plankartan. Riskutredningen behöver inte heller göras om
eftersom den visar på åtgärder till följd av att en lossningsplats ligger närmare
byggnaden än 25 m. Däremot justeras planbeskrivningen så att den blir rätt när det
gäller antalet lossningsplatser.
Synpunkter på förslaget har inkommit från följande som inte är
besvärsberättigade
Föreningen Gamla Båstad menar att projektet att bygga om Hotell Båstad till
bostäder är helt och hållet inriktat på sommarboende och att det inte kommer att
skapa några nya åretruntbostäder. Då kommunen i samrådsredogörelsen motiverar
rivningen längs Killebacken med behovet av nya bostäder blir detta ett argument
som inte håller.
Föreningen håller Hotell Båstad som ett av Båstads mest unika hus, som har sina
största kvaliteter interiört. Att Båstad kommun inte skarpare hävdar dessa värden
anser man vara beklagligt.
Beträffande tillbyggnadens höjd anser Gamla Båstad att tillbyggnaden längs
Kille backen inte skall överstiga höjden för den östra delen av gatuhuset.
Föreningen befarar också att ombyggnaden kommer att leda till att fastigheten
avvänds enbart för bostadsändamål. I översiktsplanen anges att det ska vara handel
och bostäder. Handeln försvinner från fler och fler fastigheter på den västra delen av
4 (6)
-158-
Köpmansgatan vilket i förlängningen leder till en vinterdöd del av Båstad. Fler och
fler lägenheter för sommarboende och färre och färre handelsplatser. Föreningen
frågar sig om detta är en medveten politik eller om det bara blir så.
Kommentar: En detaljplan kan bara reglera fastighetens användning som bostad.
Det går inte att reglera huruvida en bostad ska användas som permanent- eller som
fritidsbostad.
När det gäller bevarandet av byggnadens interiörer har det bedömts svårt att reglera
detta med skydds- ellervarsamhetsbestämmelser då en ombyggnad till lägenheter
kommer att kräva åtgärder i planlösningen. Detta kommer medföra att delar av
interiören förändras, samtidigt som delar i exempelvis gemensamma utrymmen kan
bevaras. Kommunens fokus är dock att byggnadens yttre inte förvanskas.
Kommunen anser att den sänkning av den tillåtna nockhöjden utmed Killebacken är en
tillräcklig anpassning till den befintliga bebyggelsen, då de båda taknockarna inte
kommer att mötas utan vara åtskilda av någon form av sammanlänkande byggnad.
Sammanfattning av Planavdelningens förslag till åtgärder
Utfartsförbudet förlängs utmed Laxen 7
Varsamhetsbestämmelsen förtydligas med att området är en del av en
sådan värdefull miljö som beskrivs i 8 kap. 13§ PBL (2010:900)
Utformningsbestämmelse kompletteras angående brandkrav för fasad
mot Kille backen
Utformnings bestämmelse förtydligas vad gäller balkongers utformning.
Utöver detta har en rad ändringar och förtydliganden av redaktionell
karaktär gjorts.
Underrättelse inför antagandet och granskningsutlåtande
När planen går till antagande skickar kommunen en underrättelse om det till uppdragsgivaren och alla som lämnat synpunkter på planen under samråd och
granskning (med undantag av Länsstyrelsen). Detta granskningsutlåtande skickas
med. På detta sätt får de som lämnat synpunkter reda på att planen är på väg att
antas och de kan läsa hur deras synpunkter har hanterats.
Underrättelse inför antagandet och granskningsutlåtandet ska skickas till följande:
Ägaren till Laxen 2
TeliaSonera Skanova Access AB
Trafikverket
.,
Lantmäteriet
NSVA
Bjäre Kraft
E.ON Gas Sverige
Statoil Fuel & Retail
Föreningen Gamla Båstad
5 (6)
-159-
Underrättelse efter antagandet samt
besvärshänvisning
När planen har antagits skickar kommunen ut en underrättelse om det och en besvärshänvisning till Länsstyrelsen, eventuella regionplaneorgan och kommuner som
berörs, samt de personer och organisationer som enligt komunens bedömning har
rätt att överklaga planen. Besvärshänvisningen förklarar hur man gör om man vill
överklaga.
Underrättelse efter antagandet och besvärshänvisning ska skickas till följande:
Länsstyrelsen
Trafikverket
Kommunstyrelsen föreslås besluta att
Planförslaget godkänns för antagande i enlighet med detta granskningsutlåtande.
Båstad 2014-12-04
Emma Salomonsson
Planhandläggare
6 (6)
-160-
~. Länsstyrelsen
V
1(1)
YTTRANDE
Skåne
Dnr402-11033-14
78-B-0145
2014-05-19
BÅSTADS l~OMMUN
Kontaktperson
Samhällsbyggnadsavdelningen
Enheten för samhällsplanering
Anna Jansson Thulin
040-25 23 15
aima.jansson. thulin@lansstyrelsen.se
Kommunstyrelsen
Båstads kommun
Planavdelningen
269 80 Båstad
20·14 -05- z1
~/8).~. ~/J./.r.........
Dnr....
.... ..................... .......... ······
~
·~
·~·· · ·
Granskning av detaUplan för Laxen 6 m fl, Båstads kommun
Syftet med detaljplanen är att möjliggöra en tillbyggnad på fastigheten Laxen 6
utmed IGllebacken och att skydda de kulturhistoriska värdena i befintliga byggnader.
Planen ska också reglera byggrätten inom Laxen 7 efter befmtliga förhållanden och
användning om bostad.
Riksintresse kulturmiljövård
Länsstyrelsen konstaterar att det sedan samrådet skett förändringar gällande skyddsoch varsamhetsbestämmelser för hotellbyggnaden. Den i samrådet angivna
skyddsbestämmelsen (q) för hotellbyggnaden har ersatts med en
varsamhetsbestämmelse (k). Länsstyrelsen anser att hotellbyggnaden är en sådan
byggnad som väl representerar 1900-talets rekreationsmiljö, vilken särskilt lyfts
fram som ett värde inom riksintresset. I planbeskrivningen anges att planen bidrar
till att skydda kulturhistoriskt intressant bebyggelse. Föreslagen ändring av
bestämmelserna innebär dock att hotellbyggnaden inte kommer att ha något
formellt skydd för rivning. En rivning av hotellbyggnaden kan komma att påverka
riksintresset så att det påtagligt skadas. Om planen antas med nu föreslagen
varsamhetsbestämmelse är det upp till efterföljande beslut om lov att hantera frågan
om påverkan på riksintresset.
Detta yttrande har beslutats av biträdande Petter Eiring. I handläggningen har även
deltagit planhandläggare Anna Jansson Thulin, föredragande samt Olof Martinsson,
kulturrniljöstrateg.
/
/
"li{)lw~
\ E'.
Petter
mng
Anna Jansson Thulin
H-1 IOH (G) U s cn 6,doo::
Telefax
Plusgiro/Bankgiro
Postadress
Besöksadress
Telefon
20515 Malmö
Kungsgatan 13
010-2241100 vx 010-2241110 6 88 11-9
291 86 Kristianstad
0 Boulevarden 62 A 010-2241100 vx 010-2241102 5050-3739
E-post
www
skane@lansstyrelsen.se
www.lansstyrelsen.se/skane
-161-
BÅSTADS
Blad
KOMMUN
Kommunfullmäktige
2015-02-25
KF
§
dnr KS 1727 /13 -600
Svar på motion från Miljöpartiet angående nätmobbning
Miljöpartiet lämnade 2013-10-09 in en motion beträffande nätmobbning.
Miljöpartiets förslag består av tre delar: genomföra utbildning för berörd
skolpersonal, starta utbildningsprogram för föräldrar till barn redan i
förskoleålder och undersöka möjligheten att införa en nätbaserad
stödfunktion för elever som känner sig kränkta eller hotade.
Underlag för beslutet
Tjänsteskrivelse från skolchef Birgitte Dahlin och bildningschef Henrik
Andersson med bilagor, daterad 2014-07-18.
Beslut
1. Ett eventuellt budgettillskott för utökad utbildning till personal samt kurser
för föräldrar får beaktas i budgetarbetet för 2016.
2. Motionen avslås vad gäller frågan om att införa en nätbaserad stödfunktion
för elever som känner sig kränkta eller hotade.
Utskott/presidium
Justerandes signaturer
KS/nämnd
KF
Utdrags bestyrkande
--
1C?.
BÅSTADS
KOMMUN
Välfärdsutskottet
Kommunstyrelsen
2014-08-26
2014-09-10
KSvu
KS
§
§
87
194
9
30
dnr KS 1727 /13-600
Motion om nätmobbning
Miljöpartiet lämnade 2013-10-09 in en motion beträffande nätmobbning. Miljöpartiets förslag består av tre delar: genomföra utbildning för berörd skolpersonal, starta utbildningsprogram för föräldrar till barn redan i förskoleålder
och undersöka möjligheten att införa en nätbaserad stödfunktion för elever
som känner sig kränkta eller hotade.
Underlag för beslutet
Tjänsteskrivelse från skolchef Birgitte Dahlin och bildningschef Henrik Andersson med bilagor, daterad 2014-07-18.
Välfärdsutskottets förslag till kommunstyrelsen:
KS 2014-09-10
Utskott/presidium
KS/nämnd
KF
Utdrags bestyrkande
_1
~'l
~~
BÅSTADS KOMMUN
I<ommunstyrelsen
2013 ~10~ 0 g
Miljöpmxiet de gröne;(.-_-:·:-)
etsrAo e:1;in:
Motion nätmobbning
Dnr.'C?..~~1/.\~i'fJ.Ql
c:;,at11111ei111111u1n11111111111t111111111111111 11
' ··-- -·· /'
Miljöpartiet Båstad/Bjäre
Miljöpartiet menar att problemet med näthat och mobbning måste synliggöras på skolorna. Som
ett led i detta föreslår vi att man genomför ett utbildningsprogram för berörd personal och
föräldrar samt att man undersöker möjligheten att införa en funktion där de utsattas behov av
stöd på nätet fångas upp.
Många ungdomar drar sig för att vända sig till en vuxen för man är rädd för att bli missförstådd
och orolig för att problemen ska eskalera. Idag är många föräldrar ovetande om vad som sker på
nätet och saknar ibland en fungerande kommunikation med barnen om detta. Ofta får barnet
rådet att man inte ska bry sig och att det kommer bli bättre. Miljöpartiet menar att skolorna kan bli
bättre på att möta elever med dessa problem på deras egen arena . Vi föreslår därför att man
inrättar en funktion som är nätbaserad, dit man kan höra av sig och få professionellt stöd,
(kuratorer, mm) utan att behöva ta personlig kontakt. Detta leder förhoppningsvis till att man
synliggör och fångar upp de problem som vi vet förekommer.
Många skolor brottas idag med problem och elevkonflikter som är relaterade till sociala medier
och digital kommunikation. Ibland händer det i skolan, ibland på fritiden och ofta "hänger det ihop"
då elevernas skoltid och fritid "går i varandra". Då är det svårt att dra gränsen för skolans ansvar
enligt skollag mm. Ett stort mörkertal finns idag vad gäller det elever och andra får ta emot på
nätet i form av hat, kränkningar och rena hot. Sällan talar eleverna själva om vad de rål<at ut för, ·
och än mer sällan vidtas åtgärder i form av tex en polisanmälan. Mobbning och utsatthet på
internet har ofta en koppling till situationen i skolan eller i klassen, det är därför av största vikt att
skolan kan tillhandahålla en säker och anonym stödfunl<tion för de elever som känner sig utsatta.
Miljöpartiet föreslår att kommunfullmäktige beslutar
att låta berörd skolpersonal genomföra en utbildning som stöd för att hantera
kränkningar och mobbning på internet.
att statta ett utbildningsprogram för föräldrar till barn redan i förskoleålder som syftar
till att ge bättre verktyg i relation till barnen kring frågor vad som händer på nätet.
att undersöka möjligheten att införa en nätbaserad stödfunktion för elever som känner
sig kränkta eller hotade.
-164-
BÅSTADS
KOMMUN
Tjänsteskrivelse
1 (2)
Datum: 2014-07-18
Handläggare: Skolchef Birgitte Dahlin och bildningschef Henrik Andersson
Dnr: KS 1727/13-600
Till: Kommunstyrelsen
Förskolechefer och rektorer
Om Kolla källan. Bilaga 1.
lnformationsmaterial. Bilaga 2.
Samarbete. Bilaga 3.
Uppdrag till Statens skolverk att främja användningen av informations- och kommunikationsteknik 2008-12-11. Bilaga 4.
Elevers integritet på nätet. Bilaga 5.
Webbtips och övningar. Bilaga 6.
Netikett. Bilaga 7.
Nytt medielandskap kräver nya kunskaper. Bilaga 8.
Folkhälsostrateg Matilda Heden
Motion nätmobbning
Bakgrund
Miljöpartiet lämnade 2013-10-09 en motion beträffande nätmobbning. Miljöpartiets förslag
består av tre delar: genomföra utbildning för berörd skolpersonal, starta utbildningsprogram
för föräldrar till barn redan i förskoleålder och undersöka möjligheten att införa en nätbaserad
stödfunktion för elever som känner sig kränkta eller hotade.
Aktuellt
Sociala medier är en väsentlig del av barns och ungas vardag - precis som de är för vuxna.
Kränkningar på nätet sker oberoende av ålder. Kränkningar sker dessutom dagligen på alla
arbetsplatser och överallt i samhället - både öppet och mera subtilt. Kränkningen utgår alltid
ifrån den enskildas upplevelse vilket i sig kan ställa till det när avsändaren inte hade för avsikt
att kränka eller mobba.
Begreppet kränkning har i dagens samhälle fått en annan betydelse än för 10 år sedan, vilket i
och för sig är naturligt då språk och ords betydelse utvecklas och förändras över tid.
Skollagen från 2011 har med begreppet i kap 6 § 10. Kravet på att utreda om ett barn eller en
elev känner sig kränkt är tydligt. Kränkningar enligt skollagen ska dessutom lämnas för information till huvudmannen vilket sker.
Skollagen och läroplanerna har en tydlig värdegrund. Alla som arbetar inom dessa verksamheter känner väl till värdegrunden och måste leva•efter den i sitt dagliga yrkesutövande. Skolan
ska dessutom aktivt medverka till att alla behandlas lika och lämnar därför varje år en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna. Likabehandlingsplanerna är levande dokument
som används aktivt vid uppkomna situationer.
Personalen på skolan har goda kunskaper och beredskap för att hantera både kränkningar och
mobbning. Varje skola har ett elevhälsoteam och en anti-mobbningsgrupp som arbetar förebyggande och aktivt när situationen uppstår.
-165-
··-1
2 (2)
En del av skolornas personal har deltagit i Skolverkets utbildningar om värdegrundsarbete.
Skolverket har en del stödmaterial som används t. ex. Kolla källan. Dessutom har Skolverket ett
regeringsuppdrag att främja itanvändningen i skolan. Det är inte kunskap som saknas men tid
för både elever och personal att hinna med hela lärandeuppdraget!
Vid föräldramöten tas frågan om internet ofta upp. Föräldrar uppmanas att vara uppmärksamma på hur och vad deras barn företar sig vid datorn eller mobilen. Det är viktigt att föräldrar läggar sig i deras barns förehavanden vilket har visat sig vara bra för barnens internätbeteende.
Skolornas föräldraföreningar har vid flera tillfällen haft informationskvällar kring de risker
som finns via internät - i god samverkan med skolans personal.
Övervägande/framtid
Ytterligare kompetensutveckling och utbildning för all skolpersonal är enbart positivt. Dock
måste det till tid för både elever och lärare i skolan för att tillämpa den kunskap som personalen får. I dagsläget följer kommunen enbart det garanterade timtalet och då blir det enbart tid
till kursplanerelaterade insatser. Ytterligare tid för eleverna i skolan skulle ge möjlighet till
livskunskap där hantering av sociala medier är en viktig del.
Ett utbildningsprogram för föräldrar kan genomföras men är frivilligt och måste finansieras då
det ligger utanför uppdraget i dag.
En nätbaserad stödfunktion för elever som känner sig kränkta eller hotade - och där eleverna
kan vara anonyma - är ingen bra ide. Då kan eleverna inte få den hjälp som de är berättigade
till och skolan kan inte följa skollagen. Då är det långt bättre att utöka kuratorernas och
skolsköternas tjänster. De finns redan i dagsläget på skolan men tyvärr inte varje dag vilket är
önskvärt för att stötta utsatta elever. Tidigare fanns skolvärdinnor som hade en viktig social
och trygghetsskapande funktion men de finns inte längre. Kanske den yrkeskategorin skulle
återinföras.
Barnkonsekvensanalys
Ja.
Välfärdsutskottets förslag till beslut:
1. Ett eventuellt budgettillskott för utökad utbildning till personal samt kurser för
föräldrar får beaktas i budgetarbetet för 2016.
2. Motionen avslås vad gäller frågan om att införa en nätbaserad stödfunktion för
elever som känner sig kränkta eller hotade.
~nJ\a~I.
Skolchef
Henrik Andersson
Bildnings chef
-166-
1 (1)
BÅSTADS
KOMMUN
Barnkonsekvensanalys: Motion nätmobbning.
1. Skall det genomföras en barnkonsekvensanalys?
Ja: X
Motivering för beslutet: Användning av sociala medier är en del av barns och ungas
vardag - och det minskar inte.
2. Hur påverkas barn och ungdomar av beslutet?
Positivt: X
Negativt: X
Motivering för beslutet: Det beror på vilket beslut som tas. Personalförstärkning är
enbart positivt.
3. Har barn och ungdomar haft möjlighet till inflytande i beslutet?
Ja:
Nej: X
Motivering för beslutet: Inte i detta inledande skede.
4. Strider beslutet mot barns och ungdomars rättigheter enligt Barnkonventionen?
Ja:
Nej: X
Motivering för beslutet: Flera vuxna kring barn och ungdomar ligger helt i linje med
Barnkonventionen för att säkra barnens rättigheter.
Båstad 2014-07-18
~~·
Birgitte Dahlin
Skolchef
Henrik Andersson
Bildnings chef
1407 18\ h:\2014\ko mmunstyrelse n\barn konsekvensanalys-motion nätmobbning.doc\bd
-167-
Om Kolla källan
Sida 1 av 2
Om Kolla källan
Skolverket har i uppdrag att främja it-användningen i skolan. Kolla källan är en del av detta uppdrag.
Webbsidorna fokuserar källkritik och säkerhet på nätet.
Kolla källan är en del av Skolverkets webbplats. Kolla källan tar fram artiklar och samlar och
utvecklar olika former av stöd- och inspirationsresurser för skolans arbete med informationssökning,
källkritisk granskning, upphovsrätt och internetsäkerhet för barn och unga. Materialet vänder sig i
första hand till lärare och skolbibliotekarier, men det finns också material som riktar sig direkt till
elever.
Kolla källan är en resurs för undervisningen
Att kunna kritiskt granska och värdera information är en förmåga som lyfts i skolans kursplaner och
ämnesplaner. Källkritik är således en viktig del av alla lärares undervisningsuppdrag, men det är
långtifrån alla som har fått någon utbildning i källkritik för egen del. Källkritik ingår specifikt i vissa
akademiska ämnen under lärarutbildningen, medan det i andra ämnen behandlas översiktligt eller
inte alls. Många lärare och skolbibliotekarier har därför ett stort behov av lättillgängligt stöd och
inspiration. Det kan handla om hjälp att utveckla sin egen källkritiska kompetens eller att få råd om
hur man kan arbeta med källkritiska frågor i undervisningen. Kolla källan försöker möta dessa
behov. Kolla källans webbplats innehåller fakta, tips och ideer som kan stödja och hjälpa lärare i
deras arbete med källkritik, informationssökning, upphovsrätt och säker internetanvändning i skolan.
Nedan presenteras de olika avdelningarna som finns på Kolla källans webbplats. Du når de olika
avdelningarna via menyn till vänster.
Källkritik
Hämta
dokument
Regeringsuppdraget om it i
skolan (138 kB)
FÖLJ KOLLA
KÄLLAN
Facebook
Twitter
Rss
Wiki
Blogg
Under avdelningen Källkritik hittar du rikligt med material som behandlar källkritik ur många olika
aspekter. Här finns korta översiktliga handledningar i källkritik och checklistor som är användbara
vid granskning och värdering av olika källor. Här finns också åtskilliga tips och ideer om hur du som
lärare eller skolbibliotekarie kan arbeta med källkritik i skolan och hur eleverna kan öka sin
källkritiska medvetenhet.
Du kan i'äsa reportage om hur olika lärare arbetar med källkritik i klassrummet, och du får också
möta elever och deras tankar kring källkritiska frågor. Det finns en hel serie artiklar som berättar om
hur man kan jobba med källkritik i olika ämnen, exempelvis historia, svenska, geografi, psykologi
med flera. Dessa finner du under rubriken "Källkritik i skolämnen". En annan ·serie heter "Källkritiska
skolprogram" och där finns en rad artiklar som berättar om skolanpassade källkritiska program på
olika arkiv och museer. Ett särskilt avsnitt under avdelningen Källkritik tar upp källkritiska aspekter
på sociala medier och innehåller också diskussionsfrågor. Slutligen finns några forskarintervjuer om
källkritik i skolan .
Upphovsrätt
Avdelningen Upphovsrätt vänder sig direkt till skolor och informerar om de upphovsrättsliga lagar
och kopieringsregler som gäller i skolans värld . Här finner du en rad lättillgängliga lärarguider som
behandlar olika typer av material. Du får till exempel veta vilka regler som gäller när lärare visar
bilder i undervisningen eller när lärare vill använda texter, film , ljudklipp eller musik. Under denna
avdelning hittar du också flera länkar till gratisarkiv med texter, bilder och musik som du får använda
fritt i undervisningen. Det finns också några intressanta intervjuer där lärare berättar om hur de
diskuterar upphovsrätt med elever i olika åldrar. Ett särskilt avsnitt under upphovsrätt beskriver
Creative Commons och hur den typen av upphovsrättslicenser kan användas.
Säker på nätet
Under avdelningen Säker på nätet hittar du artiklar om olika aspekter som rör barns och ungas
säkerhet på nätet. Du kan läsa om olika aktuella konferenser, exempelvis den årliga Safer Internet
Day som arrangeras i över 60 länder. Du kan också läsa om vuxenvärldens ansvar när det gäller
barns och ungas säkerhet på nätet och om hur olika myndigheter och organisationer arbetar med
dessa frågor. Några artiklar handlar om kränkningar på nätet och hur man kan arbeta förebyggande
i detta avseende. Exempelvis finns en referat från en konferens med Barn- och elevombudet som
hanterar ärenden där elever blivit kränkta, både på nätet och i skolan. Ett par artiklar behandlar
Personuppgiftslagen (PUL) och hur den ska tillämpas i skolan. Bland annat har vi bevakat
Datainspektionens skolkonferenser.
-168-
Om Kolla källan
Sida2 av2
Kolla källan i Sociala medier
Kolla källan skriver inte bara om de sociala medierna, utan använder dem också aktivt. Kolla källan
finns på Twitter och har en egen Facebook-sida. Kolla källan har också skapat en Wiki som ständigt
växer och utvecklas. Lärare och skolbibliotekarier är välkomna att bidra med användbara länkar
som berör källkritik och Kolla källans övriga temaområden. Om du vill prenumerera på vårt
nyhetsbrev eller följa Kolla källan i sociala medier hittar du länkarna för detta i högermenyn.
2012-10-09 I Ulf Jämterud, skribent åt Kolla källan. Reviderad av Anette Holmqvist 2014-03-13
Senast granskad: 2014-03-13
lnnehållsansvar: Utvecklingsavdelningen
-169r"\f"\1...1
IV/
10
Informationsmaterial
...
Sida 1 av 1
lnformationsmaterial
Ladda ner eller beställ lathund från Kolla källan. Här finns också informationsblad.
Hämta
dokument
skolan (138 kB)
FÖLJ KOLLA
KÄLLAN
Lathund i källkritik på internet, 2012
Foldern ger exempel på vad du skall tänka på när du söker och utvärderar information på internet.
Här finns också information om Kolla källan .
Facebook
Twitter
Rss
Wiki
Blogg
Kolla källans lathund i källkritik
Informationsblad om Sociala medier, 2012
Här presenteras Kolla källans avdelning om sociala medier.
Informationsblad om Sociala medier, 2012 (73 kB)
Informationsblad om Upphovsrätt i skolan, 2012
Här presenteras Kolla källans fem lärarguider i upphovsrätt.
Informationsblad om Upphovsrätt på Kolla källan (44 kB)
Kontakta Kolla källan
Vill du själv lämna synpunkter, ideer, har du frågor eller förslag, är du välkommen att höra av dig till:
kk@skolverket.se
. lnnehållsansvar: Utvecklingsavdelningen
-170')(\1/1(\'71Q
Samarbete
Sida 1 av 1
Samarbete
Kolla källan finns representerad i några nätverk som träffas regelbundet. De presenteras på den här
sidan.
Myndighetsnätverk för barn och ungdomsfrågor - it-säkerhet
Kolla källan representerar Skolverket i ämnesgruppen it-säkerhet inom myndighetsnätverket för
barn- och ungdomsfrågor. Gruppen träffas fyra gånger om året och fungerar som en plattform för
informationsutbyte mellan myndigheterna. Huvudtema är barns och ungas it- och internetsäkerhet
ur olika perspektiv. Gruppmedlemmar: Skolverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,
Datainspektionen, Ungdomsstyrelsen, Post- och telestyrelsen, Konsument Europa, Statens
medieråd, Rikspolisstyrelsen och Barnombudsmannen. Kolla källan har inteNjuat några av de
deltagande myndigheterna:
Hämta
dokument
skolan (138 kB)
Ungdomsstyrelsen
FÖLJ KOLLA
KÄLLAN
Ungdomsstyrelsen om unga, sex och internet
Datainspektionen
Facebook
Twitter
Rss
Wiki
Blogg
Kränkt.se ger råd och vägledning
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
ISA - en skolresurs om informationssäkerhet
Konsument Europa
Konsument Europa ger praktiska tips
Statens medieråd
Statens medieråd vill öka mediekunnigheten
Se också: Ungdomsstyrelsens konferens Naken på nätet (2011)
Statens medieråds referensgrupp
Skolverket finns också representerat i Statens medieråds referensgrupp som träffas ett par gånger
om året. Gruppen diskuterar i första hand myndighetens verksamhet, byter erfarenheter och
planerar eventuella samarbeten. I gruppen ingår myndigheter och organisationer som helt eller
delvis arbetar med barns och ungas internetsäkerhet och mediekunnighet.
Statens medieråd
Nationella skolbiblioteksgruppen
Ett nätverk av svenska organisationer som träffas 4-5 gånger om året för att diskutera skolbibliotek.
I gruppen ingår representanter för myndigheter, författariörbund, biblioteksorganisationer samt
lärares, bibliotekariers och skolledares fackliga organisationer. Nationella skolbiblioteksgruppen
utser Arets skolbibliotek, en utmärkelse som delas ut till en skola varje år på Skolforum.
Nationella skolbiblioteksgruppen
-17111
1
11_ ._ / ____ , ________ i..
_ .. _
'"lf"\111 ()'7 1Q
,
~
___
Regeringsbeslut
___
REGERINGEN
2008-12-11
Utbildnin15sdepartementet
Statens skolverk
106 20 Stockholm
karcria
Uerlu;sta~
G k.ono""' 1
sbls~·d~
1:2
t
Uppdrag till Statens skolverk att främja användningen av informations- och
kommunikationsteknik
Regeringens beslut
Statens skolverk ska främja utvecklingen och användningen av
informations- och kommunikationsteknik (IKT) i förskolor, skolor och
verksamheter samt hos skolhuvudmän. Myndigheten ska i sitt arbete
utgå från målgruppers olika behov och förutsättningar vid spridandet av
kunskap om användandet och utformningen av bl.a. IKT i lärprocesser,
digitala lärverktyg och lärande exempel inom området. Vidare ska
Skolverket främja utvecklingen av verksamheternas kommunikation med
elever, föräldrar och studerande med hjälp av IKT. I uppdraget ingår
även omvärlds bevakning, såväl nationellt som internationellt, bl.a. genom
en aktiv dialog med relevanta aktörer inom området. Därutöver ska
myndigheten verka för en säker användning av IKT, skydd av den
personliga integriteten och andra integritetsaspekter samt för en
diskussion om ett kritiskt förhållningssätt till den information som
tillgängliggörs via internetbaserade verktyg och tjänster. Skolverket ska
från och med 2009 i årsredovisningarna redovisa hur denna del av
uppdraget fortskridit.
Statens skolverk ska vidare bedöma verksamheters och huvudmäns
utvecklingsbehov avseende IKT- användningen inom förskola, skola och
vuxenutbildning samt ge förslag på eventuella insatser. Särskilt ska
lärares användning av IKT som ett pedagogiskt verktyg för att utveckla
undervisningen belysas.
Utgångspunkten för bedömningen bör bl.a. vara erfarenheter från
Myndigheten för skolmvecklings uppdrag att främja utveckling och
användning av informationstelmik i förskola, skola och vuxenutbildning
(02005/8456/S) samt resultatet av Skolverket uppdrag att följa upp
lärares och skolors IT-användning och IT-kompetens inom förskola,
Postadress
103 33 Stockholm
Telefonväxel
08-405 10 00
Besöksadress
Drottninggatan 16
Telefax
08-21 68 13
E-post: registrator@education .ministry.se
-172-
2
skola och vuxenutbildning. Bedömningen ska redovisas senast den 1
september 2009.
Skolverket ska även ansvara för arbetet med att avveckla de kvarvarande
projekt m.m. inom ramen för det Europeiska skoldatanätet som den
tidigare kommitten för ett europeiskt skoldatanät - EUN (U 1997:06)
hade i uppdrag att samordna.
Uppdraget ersätter tidigare givet uppdrag avseende att främja utveckling
och användning av informationsteknik i förskola, skola och
vuxenutbildning (U2005/8456/S).
Under förutsättning att riksdagen för budgetåret 2009 anvisar anslaget
1:5 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och
skolbarns omsorg under utgiftsområde 16 enligt regeringens förslag i
budgetpropositionen för 2009 avser regeringen att i reglerings brevet för
Statens skolverk för 2009 besluta att verket för utgifter i enlighet med
ovanstående uppdrag för budgetåret 2009 får använda högst 15 000 000
kronor av ovan nämnda anslag, anslagspost 9 Fördelas efter beslut av
regeringen - Statens skolverk. För 2008 disponerar myndigheten de
medel som redan finns fördelade för uppdraget att främja utveckling och
användning av informationsteknik i förskola, skola och vuxenutbildning,
5 000 000 kronor.
/it~~
Anders Widholm
-173-
Elevers integritet på nätet
Sida 1 av 3
Under Internetdagarna i november 2013 arrangerade Webbstjärnan en heldag om hur skolor och
lärare kan arbeta med att stärka elevers integritet och informationssäkerhet på internet.
Se även
ISA - skolresurs om
informationssäkerhet
Från slöjdprojekt till
berättande och
mediekunskap
Med nätet som reklamplats
webbstjärnan
Kristina Alexandersson, arrangör och föreläsare
nätet. Foto: Webbstjärnan
på
Elevers integritet
på
- Sociala medier är en viktig del av skolans värdegrundsarbete. Eleverna måste lära sig att skydda
både sin egen integritet och andras. Samma gäller förstås oss vuxna.
Andra
webbplatser
Anette Holmqvist inledde med att ge en kort överblick över resurser som finns tillgängliga på
Webbstjärnan
Skolverkets webbplats. Myndigheten har i uppdrag att ge hjälp och stöd när det gäller källkritik och
Filmade föreläsningar från
säker användning av internet i skolan och samarbetar också med andra aktörer inom området. På
Kolla källan finns bland annat texter om personuppgiftslagen och integritet, ungas säkerhet på nätet Elevers integritet på nätet
och källkritiska övningar för sociala medier.
- Nu när allt fler kommuner och skolor använder olika molntjänster i sin verksamhet, är det
nödvändigt att vara medveten om hur personuppgifter samt känsliga och skyddade uppgifter
behandlas. Skolhuvudmannen är ansvarig för hanteringen av personuppgifter och ansvarar för att
avtalet med molntjänstleverantör följer personuppgiftslagenslagen bestämmer.
Vad bör skolor som vill börja arbeta med molntjänster tänka på?
På samma tema fortsatte Edward Jensinger, före detta rektor som numera är utvecklingschef på
skoloch fritidsförvaltningen i Helsingborg. Han delade med sig av sina erfarenheter från införandet
av Google Apps for Education i Malmö skolor.
- Juristerna måste vara med redan under förarbetet. Teknik är svårt och allt handlar om tolkningar.
Stadsjuristen i Malmö förstod de pedagogiska behoven och rätade ut frågetecknen genom ett
samtal med representanter för Google. Det blev tydligt för stadsjuristen att deras standardavtal följer
svensk lag och problemet ansågs därmed löst.
Skolhuvudmannen måste uppge vilket ändamål man har med behandlingen av personuppgifter. Här
gäller det att precisera vad det handlar om och att se till att det pedagogiska syftet blir tydligt,
påpekade Edward Jensinger. För administrativ användning av personuppgifter är juridiken nämligen
betydligt mer komplicerad . Det krävs också en redovisning av vilka underleverantörer som
behandlar personuppgifterna samt vilka säkerhetsåtgärder som tas beträffande arkivering och
radering av data.
- En riskanalys måste genomföras. Vilka konsekvenser kan databehandlingen få? Hur sannolikt är
det att konsekvenserna kan bli verklighet? Hur ofta kan det ske? När det är avklarat måste
personalen utbildas i hur molntjänsten kan användas och vilken information som kan ligga där.
Viktigt diskutera informationshantering
Jessica Helin är webbredaktör och kommunikatör på Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap och programmets tredje talare. Hon tog upp informationssäkerhet och hur det berör barn
och unga. Idag är it och internet en naturlig del av vår vardag och i många skolor är det integrerat i
undervisningen. Den sensationslystna rapportering som emellanåt syns i media kan oroa
vuxenvärlden och styr tidvis diskussionen . Det mesta pekar dock på att det inte finns några större
skäl till oro.
-174c_
1-
- - -~· ..J -
/l _ .... 11 ,..,, 1 ... ,..,, 11 ...... ....... /'"',....1 ,.,..,, .... / 1 ,.. "~+o..t•
"ln1 ; LW7_1 Q
Sida 2 av 3
- De senaste årens studier från forskningsprojekt som EU Kids Online och andra rapporter, bland
annat från Ungdomsstyrelsen, visar en positiv utveckling när det gäller risker och riskfyllt beteende
på internet. Allt färre lägger till exempel ut nakenbilder, trots att internetanvändningen har ökat
kraftigt. Förra året genomförde vi en enkät bland femteklassare och deras föräldrar som visade en
ganska bra medvetenhet om riskerna vid informationshantering.
överlag är barn och unga ganska vana användare av internet, men de kan ändå behöva hjälp och
stöd från vuxna när de hanterar sin information. Jessica Helin menade att skolan borde ägna mer
tid åt att diskutera frågor som rör informationssäkerhet.
- Det finns material, bland annat från oss, som kan användas kostnadsfritt i undervisningen. Vi har
tagit fram lnformationssäkerhetsskolan ISA, som vänder sig till barn i 10-11-årsåldern. Här finns
filmade scenarier och diskussionsfrågor som kan komma väl till pass.
Viktigt diskutera integritetsfrågor
Kristina Alexandersson är chef för Internet i skolan på Stiftelsen för internetinfrastruktur (.SE) och
arrangör för dagens program. Hon menade att frågor som rör integritet på internet hör hemma i
skolan, eftersom integritet är en omistlig del av det demokratiska samhället. Det handlar om rätten
att få ha hemligheter, rätten till en privat sfär och rätten att få bestämma vem som vet vad.
- Hur ska skolan hantera integritetsfrågorna? Det enkla svaret är att stoppa huvudet i sanden, men
det är förstås ingen lösning. Här gäller det att ta sig an de svåra frågorna: Vad kan vi begära att
elever ska dela med sig av? Med vem eller vilka ska informationen delas och på vilka villkor? Om vi
inte känner till villkoren, måste vi ta reda på dem. Vi vet inte hur den information som lagras idag
kommer att hanteras imorgon .
.SE har tagit fram stödmaterial för lärare på alla stadier och en lärarhandledning för undervisning
om integritet på nätet. Allt är tillgängligt utan kostnad, under Creative Commons.
David Mothander är policyansvarig på Google Sverige och var också inbjuden att tala under dagen.
Han påpekade bland annat att det är svårt att verkligen få folk att bry sig om sin integritet på nätet.
- Det finns två stora utmaningar för skolan nu när den tekniska utvecklingen går så fort. Den ena
utmaningen är att diskutera och att börja förstå vad integritet innebär i en digital kontext. Den andra
handlar om att lyfta fram källkritikens avgörande betydelse. Vad är sant på Internet? Vem lär
egentligen barn detta idag? Är det skolan?
Lärarröster om integritet
Dagen avslutades med sju "ignite talks" från lärare som deltagit med projekt i Webbstjärnan.
Formen "ignite talks" innebar att varje talare hade fem minuter på sig och fick använda tjugo slides
som skiftade automatiskt var femtonde sekund.
Hänger jag ut mina elever när får publicera på nätet?
Barbro Sköldenberg, slöjdlärare på Sofielundsskolan i Malmö, var först ut. Hon berättade om
Nalleresan och RedesignlT, två projekt som förenar slöjd med kommunikation och mediekunskap. I
Nalleresan sydde två klasser i trean en nalle som nu reser genom Sverige. De som tar emot nallen
berättar om sin ort och eleverna i de båda klasserna berättar tillbaka om sin vardag. I RedesignlT
återanvände elever i nian textila föremål hemifrån. De dokumenterade sitt arbete på en blogg där de
också resonerade kring tillverkning, konsumtion och effekter på miljön.
- Hänger jag ut mina elever när jag låter dem publicera sina skolarbeten på nätet? Eleverna säger
själva att det som de skriver blir på riktigt och att arbetet det blir viktigt för dem. Alla vill ju bli sedda
och bekräftade. Innehållet i texterna granskas alltid av mig först, eftersom eleverna säger att det är
viktigt att inte göra bort sig. Barnen som medverkar i Nalleresan har sina namn på texterna, men
niorna i REdesignlT är anonyma.
·
Barbro Sköldenberg konstaterade själv att hon inte alls hänger ut eleverna. Det handlar om att
skapa möjligheter till återkoppling från samhället utanför skolan och om att synliggöra elevernas
lärande. Hon diskuterar med eleverna vad som ska publiceras och de tar bland annat upp hur
informationen kan missbrukas. Det bakomliggande syftet är att skapa en medvetenhet om att allt
man skriver på nätet hamnar någonstans och kan läsas och spridas vidare av andra.
Dela för att höras, synas och samverka
Ylva Pettersson är programansvarig för det estetiska programmet på Katedralskolan i Skara. Hon
gav en inblick i Demokreativ, ett projekt där eleverna delar sina egna och andras berättelser och
värderingar kring demokrati för att komma åt demokratins "bärande väggar'' och för att se vad som
kan göras för att stärka dem.
- På nätet kan eleverna skapa tillsammans och dela det som de skapar med andra människor och
inte bara med lärarens pärm. Men det gäller att diskutera om man vill dela för att visa eller om man
vill ge bort, så att andra kan använda och bygga vidare på det man skapat. Eleverna behöver lära
-175"lf\1'1f\'710
Sida 3 av 3
sig betydelsen av att välja när man vill dela och när man vill ge bort - och att förstå varför andra
också vill välja.
Birgitta Wolling är lärare på Björkbacken på Björknässkolan i Saltsjö Boo, en avdelning för elever
som behöver extra stöd. Skolans elever behöver en lugn lärandemiljö, men genom att blogga kan
de hålla kontakt med världen utanför skolan.
- I området kring skolan finns det randiga byxbin under våren och sommaren. Detta har eleverna
bloggat om, och när man söker på randiga byxbin i Google kommer blogginlägget överst i träfflistan.
Det är inte längre bara fröken och kompisarna som ser vad man gör i skolan, utan det blir synligt för
andra och viktigt på riktigt!
Andreas Skog, mediepedagog på Mediacenter i Västerbottens län, berättade om sitt arbete med
skolans värdegrund tillsammans med UngHästen på Västerbottensteatern. I den interaktiva
teaterföreställningen #Nätkärlek - om livet på nätet tar man upp elevernas framtid i digitala medier.
-Är vi beredda att anpassa undervisningen för elever som är födda samma år som Wikipedia och
Facebook? Vi måste komma ihåg att skolan vilar på demokratins grund och att framtiden även
kräver respekt på nätet.
Christina Löfving, förstelärare på Kyrkenorumskolan i Stenungsund, visade hur hon tillsammans
med sina ettor arbetade med läs- och skrivutveckling i projektet Jamals kompisar. Projektet tog sin
utgångspunkt i barnens tankar och syftet var att få kontakt med andra barn, vilket man också
lyckades med.
- Bloggen ger barnen en röst på nätet och de lär sig att hantera sin egen och andras integritet när vi
samverkar, resonerar och diskuterar. Genom att jobba aktivt på och utanför nätet har de både lärt
sig att läsa och skriva och att visa respekt och förståelse för andra.
Bloggar som lärmiljö och diskussionsarena
Jonas Bäckelin är lärare i matematik och NO på IT-Gymnasiet Akersberga. Han presenterade
kursen Nätbaserat lärande, som exempel på hur en personlig lärmiljö och ett öppet lärande på nätet
kan användas i undervisningen på gymnasiet. Eleverna fick använda var sin blogg som personlig
lärmiljö, där de löste och reflekterade kring de uppgifter som ingick i kursen. Elevernas inlägg
samlades med hjälp av rss i en "blogghubb" som fungerade som utgångspunkt för klassens
diskussioner och samarbete.
- Eleverna undersökte bland annat vad begrepp som digital kompetens och källkritik innebär. Andra
viktiga diskussioner tog upp vad man egentligen behöver kunna för att vara en nätverkande student
och hur det är möjligt att bedöma informellt lärande och informell kunskap. Vi visade tillsammans
poängen med ett distribuerat lärande - att man kan utveckla en djupare förståelse genom att
samarbeta.
En annan person som också låtit eleverna blogga är Johan Andersson, lärare i svenska på
Forshaga Akademi. Han vann Webbstjärnans första pris för bloggen Sportfiskesvenska tillsammans
med ettorna på Sportfiskegymnasiet. I bloggen publiceras det mesta som skapas i
svenskundervisningen, bland annat en film om diskriminering, diskussioner om tveksamma
sportfiskemetoder och analyser av reklamfilm.
- Eleverna måste få chansen att pröva sina åsikter. Att blogga om starka och viktiga ämnen kan ge
utvecklande diskussioner långt utanför skolans väggar. Eleverna måste både lära sig möta kritik och
att marknadsföra sig själva. Vem ska lära eleverna att diskutera och föra fram sina åsikter på nätet
om vi inte gör det i skolan?
2013-12-18 I Stefan Pålsson
-176I
1
/1
·~
..c_ --
,.., ("\ 1 tl
(\'"]
1 Q
Webbtips och övningar
Sida 1 av 1
r() tkv16A- b
Webbtips och övningar
Hur kan du diskutera säker internetanvändning i skolan? Här finns en liten checklista för skolledare
och tips på material och böcker för lärare.
Se även
Värdegrund
Andra
webbplatser
Jag <3 internet - dina rättigheter och skyldigheter online (2013)
Statens medieråd
Informationssäkerhetsskolan
(MSB)
Kränkt.se (Datainspektionen)
Materialet, som består av en lärarhandledning och ett elevmaterial, innehåller förslag på
diskussionsfrågor som rör ungas nätvardag . Det togs fram inför Safer Internet Day 2013 av Statens
medieråd i samarbete med Skolverket och andra myndigheter och organisationer. Målgrupp är
mellanstadielärare som vill öka mediekunnigheten bland eleverna.
Jag <3 internet - dina rättigheter och skyldigheter online
Säker på nätet i skolan? - checklista för skolledare
Den här checklistan från Kolla källan innehåller praktiska tips och länktips för skolans ledning.
Checklistan var ursprungligen ett önskemål från rektorer som går utbildningen PIM för skolledare
och den har diskuterats i grupper av rektorer. Dokumentet kommer även fortsättningsvis att
uppdateras.
Ladda ner checklistan som pdf-fil (40 kB) Ladda ner checklistan som word-fil (79 kB)
Unga och internet (2011)
Ett diskussionsmaterial för vuxna om ung, digital kommunikation. Författare är Johnny Lindqvist och
Ewa Thorslund . (lis.se)
Unga och internet (2011)
Senast granskad : 2014-02-10
-177')()1 ;1 ()'7 1 Q
Netikett
Sida 1av1
Netikett
Netikett (eng. netiquette eller Network etiquette) är ett slags oskrivna regler för att underlätta vårt
umgänge på internet. Kolla källan har gjort en sammanställning av de vanligaste netikettreglerna för
e-post, chatt och diskussionsforum.
Tänk efter före
Tänk två gånger innan du publicerar en text på internet eller innan du skickar iväg ett meddelande.
Läs gärna igenom din text först. Verkar allting korrekt? Har du uttryckt dig så att det inte går att
missförstå? Går ditt budskap fram?
Se även
Värdegrund
Undvik VERSALER
Undvik VERSALER (stora bokstäver) när du skriver e-post eller texter på internet. Att använda
VERSALER kan tolkas som om du är upprörd eller skriker. Om du vill förstärka innebörden i ett ord
kan du istället sätta stjärnor eller understreck runt ordeVorden:
Jag kan *absolut inte* rekommendera den filmen .
Jag kan _absolut inte_ rekommendera den filmen .
Var tydlig, saklig och behåll lugnet
Andra
webbplatser
Statens medieråd
lnformationssäkerhetsskolan
(MSB)
Skriv gärna tydligt, sakligt och håll dig till ämnet. Behåll lugnet vid meningskiljaktligheter och gå inte
till personangrepp. Om du vill förmedla känslor (visa att du skrattar, är ledsen , ironisk etc) kan du
använda så kallade smileys. Det är ett bra sätt att undvika missförstånd.
:) visar glädje :( visar sorg eller ilska;) visar ironi
Dela upp långa texter
Om du skriver en lång text, dela gärna in den i stycken och sätt rubriker så blir det mer lättläst.
Skriv tydliga ämnesrubriker
Använd korta och tydliga ämnesrubriker i dina e-postmeddelanden eller diskussionsinlägg. Det
underlättar för mottagarna/läsarna att se vad ditt meddelande handlar om . Om du byter ämne i en
diskussion byt också ämnesrubrik.
Kontrollera med tidigare ställda frågor
Om du tänkt ställa en fråga på en e-postlista eller i ett frågeforum, titta först efter om det finns något
arkiv eller någon FAQ (Frequently Asked Questions - en förteckning över Vanliga frågor och svar)
för att vara säker på att din fråga inte redan finns besvarad.
Skicka inte privata meddelanden till e-postlistor
Om du prenumererar på en e-postlista, ta reda på hur den fungerar. Går ditt meddelande ut till alla
när du svarar på ett inlägg? Var i såfall försiktig så att du inte skickar ut ett privat meddelande av
misstag.
Bifoga inte tunga filer
Skicka inte för tunga filer (till exempel bildfiler) i synnerhet inte till ett stort antal mottagare. En del
e-postlådor har begränsat utrymme och blir snabbt överfyllda.
Släng kedjebrev i papperskorgen
De flesta mottagare blir glada om du inte skickar kedjebrev vidare. Kedjebrev kan innehålla allt från
falska virusvarningar till löften om pengar och ofta är avsändaren anonym. Ibland kan de innehålla
virus (skadlig kod).
- 178Il
I
1
1
,
Nytt medielandskap kräver nya kunskaper
Sida 1 av 3
Nytt medielandskap kräver nya
kunskaper
Statens medieråd har under 2013 genomfört utbildningsdagar på olika platser för att öka medie- och
informationskunnigheten i bibliotek och skola. 22 oktober var det dags i Västerås för en heldag med
föreläsningar, presentationer och samtal.
Ewa Thorslund, direktör på Statens medieråd, inledde dagen i Västerås. Hon talade om hur
medielandskapet förändras av den digitala utvecklingen och vad det i sin tur innebär för samhället,
skolan och för alla medborgare.
- De senaste åren har det skett en enorm ökning av information i alla medier. Samtidigt kan vi se att
sociala medier, nätverk och relationer blir allt viktigare och att text ofta ersätts av rörlig bild. Vi
måste därför börja fråga oss hur detta påverkar hur vi kommunicerar och interagerar och på vilka
sätt språk, sociala normer och regler förändras. Det gäller också att ta reda på vad som händer när
gränsen mellan producent och konsument blir allt otydligare.
Ewa Thorslund betonade att det behövs en rad olika kunskaper och färdigheter för att förstå,
värdera och använda den information som sprids, och för att själv kunna göra sin röst hörd i det
offentliga samtalet. Statens medieråd brukar sammanfatta dessa med begreppet medie- och
informationskunnighet. Begreppet härrör ur Unescos internationella ramverk som vill stärka lärares
och lärarstuderandes kunskaper och hjälpa dem integrera kompetenserna i undervisningen.
Ramverket gavs ut på svenska av Nordicom vid Göteborgs universitet i början av året. I februari
nästa år kommer Statens medieråd att öppna en webbplats för lärare med faktatexter,
reflektionsövningar, konkreta lektionstips och olika pedagogiska resurser.
Se även
Värdegrund
Andra
webbplatser
Statens medieråd
Informationssäkerhetsskolan
(MSB)
Alex Amneus
Hur ser ungas medieanvändning ut?
Alex Amneus är projektledare på Statens medieråd och var näste talare på scen. Han presenterade
två rapporter som gavs ut i början av oktober. Den ena rapporten, Småungar och medier 2013,
handlar om barn upp till åtta år. Den andra rapporten, Ungar och medier 2013, omfattar barn och
ungdomar mellan nio och arton år.
-Användningen av internet ökar i alla åldersgrupper, och från tolv år är i princip alla igång . Den allra
största ökningen ser vi när det gäller mobilt internet. För tre år sedan använde tolv procent av
femtonåringarna internet i mobilen . Idag gör nio av tio det! Och begreppet högkonsument, som
betecknar de som använder internet mer än tre timmar per dag, blir i princip oanvändbart när
sjuttiofem procent av de sextonåriga flickorna räknas dit.
2005 sattes debutåldern för internet bland svenska barn till nio år. Med andra ord var minst hälft.en
av åldersgruppen internetanvändare. Nu är debutåldern tre år och användningen sätter igång på
allvar när barnen är nio, tio år gamla. Internetanvändningen fortsätter att öka bland barn och unga,
och den har ökat med tio procentenheter sedan 2010. Film- och tv-tittandet minskar svagt, medan
läsning av böcker och tidningar minskar kraftigt. Konsumtionen av nyheter ökar, såväl på internet
som på tv och via mobilen .
- Det flitiga delandet av länkar påverkar urval och spridning av nyheter och ger också ett ökat
känslomässigt engagemang. Men kanske är det bara en illusion att barn och unga blir mer delaktiga
i nyhetsflödet. Hur mycket styr de egentligen själva av urval och innehåll? Och vad menar de
-179'"J(l
111 IY-7-. 1 Q
egentligen när de säger nyheter? I kommande undersökningar ska vi använda kvalitativa metoder
för att få en bättre bild av hur det faktiskt ser ut, avslutade Alex Amneus.
Vilka krav ställs på litteraciteten idag?
Vad händer när text blir ett vidare begrepp än tidigare och ungdomar börjar använda medier på helt
andra sätt? Det är en frågeställning som intresserar Lisa Adamsson, doktorand vid Göteborgs
universitet. I sin forskning undersöker hon digital litteracitet, det vill säga hur läsning, skrivning,
tecken, bilder och berättande kombineras med digitala medier.
- Den amerikanske medieforskaren Henry Jenkins talar om "konvergenskulturer" där medier
blandas, gränsen mellan sändare och mottagare suddas ut och digitala användarkulturer tvinnas
ihop med ett masskulturellt medieutbud. Ett exempel är spridningen av fan fiction på nätet, där
läsare till exempel skapar nya berättelser om Harry Potter. Det centrala i det här perspektivet är inte
vad medierna gör med oss, utan vad vi kan göra med medierna.
Lisa Adamsson
Lisa Adamsson menar att det är viktigt att bli medveten om att litteraciteten förändras av
digitaliseringen och att vi behöver fundera på vad utvecklingen innebär för skolan .
Blir viktigare kritiskt granska
I dagens digitala medievardag blir det allt viktigare att kunna avgöra vilken information som går att
lita på. Är det en trovärdig källa eller handlar det istället om vilseledande propaganda? Alma
Kastlander, projektledare på Statens medieråd, resonerade kring detta.
- Vi föds inte med ett kritiskt förhållningssätt, utan det är något som vi måste lära oss. I ett samhälle
som präglas av informationsöverflöd är det kanske viktigare än någonsin att kunna sålla och förhålla
sig kritisk.
Alma Kastlander hänvisade bland annat till Framtidskommissionen, som i sin slutrapport i våras
identifierade en ny digital klyfta i samhället. Den går mellan de som kan och de som inte kan
hantera och analysera information på ett kritiskt sätt. Det nya medielandskapet ställer stora krav på
den enskildes förmåga att bedöma källans trovärdighet och informationens sanningshalt. Om vi inte
lyckas överbrygga klyftan, finns det på sikt en stor risk för att den kan hota demokratin, menade
Alma Kastlander.
Nya roller för biblioteken
Bibliotek med vuxenförbud
Amanda Stenberg från TioTretton, berättade om den fasta biblioteksverksamheten för tio- till
trettonåringar på Kulturhuset i Stockholm. Här står berättelsen i centrum, oavsett form och medium.
Allt arbete fokuserar på besökarnas behov, intressen och möjligheter och man letar tillsammans
med barnen ständigt efter nya vägar. Och ingen över tretton år har tillträde, förutom personalen.
Tillsammans med CoderDojo, som är en rörelse för att lära unga programmera, arrangerar man
spelprogrammeringsverkstad en gång i veckan. Studenter från Musikhögskolan kommer
regelbundet och visar barnen hur man kan spela på till exempel bananer och äpplen genom att
koppla dem till datorn via kretskort.
·
- Det är lite av en överraskning att se hur mycket barnen leker om de bara får rätt förutsättningar. Vi
har inte någon uttalad it-inriktning, utan det viktiga är att utgår från vad man vill göra och att se vilka
verktyg och metoder som passar bäst. Här går analogt och digitalt in i vartannat!
Digitala boksamtal för femmor
Sofia Malmberg, som är skolbibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser i Stockholm, samarbetar
med en it-pedagog och en klasslärare för att föra in digitala medier och nya arbetssätt i
undervisningen. Tillsammans driver de det ämnesöverskridande projektet Digitala boksamtal, som
Sida 2 av 3
Sida 3 av 3
vänder sig till elever i årskurs fem. Projektet innehåller två parallella spår. I det ena spåret läser
eleverna en gemensam bok som de sedan diskuterar och reflekterar kring på en blogg.
- Bloggen blir klassens sätt att skapa sammanhang i bokläsandet och att få en djupare förståelse av
innehållet. Eleverna får olika frågor och tanken är att alla ska ges möjlighet att utrycka sina tankar
och funderingar. En positiv bieffekt är att elever som inte tidigare tagit plats i klassrummet ges
utrymme att skapa en identitet och att göra sin röst hörd.
I det andra spåret, Bokens väg, undersöker man tillsammans hur produktion, distribution och
läsning av böcker har förändrats genom historien. Studiebesök till tryckeri och förlag och
dramatiseringar av olika historiska perioder konkretiserar och levandegör undervisningen.
- Det här sättet att arbeta främjar måluppfyllelsen och det räcker för att motivera rektor och lärare.
En annan fördel är att det finns ett utvecklat koncept med handledning, så det är många som vill
prova det här sättet att undervisa.
Podcasting som redovisningsform
Sofie Nilsson, som är skolbibliotekarie på Blackebergs gymnasium, arbetar aktivt för att
skolbiblioteket verkligen ska fungera som en pedagogisk verksamhet på skolan. Ett projekt handlar
om podcasting.
- Men varför ska man arbeta med podcasting i skolan? I styrdokumentens examensmål står att
eleverna ska lära sig använda digitala verktyg och medier som kommunikationsmedel, så det finns
egentligen ingen tvekan. Podcasting kan vara ett alternativ för elever som inte vill stå och redovisa
inför klassen, men det är också ett viktigt uttrycksmedel som det kan vara bra att känna till och att
kunna använda.
"Murder by poison" är ett annat projekt och här handlar det om ett samarbete mellan kemi och
engelska. Tanken är att ge naturvetenskapen en plats i biblioteket genom ämnesöverskridande
samarbete. Eleverna läser romaner som har giftmord som ingrediens i handlingen. De identifierar
vilket gift som det rör sig om och på kemin fördjupar de sig i giftets egenskaper och vilken dos som
är dödlig. Eleverna tar också reda på om dödsorsaken i romanen verkligen är rimlig och om det
finns något botemedel mot giftet. Examinationen sker på engelska, i form av en podcast.
- Lärare och elever på skolan tycker att arbetsformen är rolig och den är förankrad hos rektor och i
styrdokumenten, avslutade Sofie Nilsson.
Avslutande panelsamtal
Dagen i Västerås avslutades med ett panelsamtal, lett av Ewa Thorslund, där man bland annat lyfte
fram vad som varit viktigast under dagen.
Peter Alsbjer, länsbibliotekarie vid Länsbiblioteket i Örebro län, betonade att det som sagts under
dagen inte handlar om framtiden, utan om dagens samhälle.
- Inget vi sett idag är egentligen nytt. Sociala medier är inte framtiden, de finns redan och utvecklas
hela tiden. Vi befinner oss mitt i ett medialt skifte, och det betyder att vi behöver omdefiniera
begrepp som bibliotek, böcker, journalistik och författare. Vad betyder de idag?
Lisa Adamsson tyckte att vi ska låta oss svepas med av utvecklingen och låta barn och unga vara
medskapande och delaktiga i allt som sker. Hon tyckte att skulle fundera på hur skriftspråket
förändras av den digitala utvecklingen.
- Sök på fan fiction i Google och få en bild av hur det skönlitterära berättandet förändras och hur
tidigare självklara gränser börjar suddas ut.
När det gäller bibliotekens roll så menade Amanda Stenberg att biblioteksbesökarna behöver bli
mer involverade i planeringen av verksamheten. Lisa Aström, gymnasiebibliotekarie i Uppsala,
framhöll å sin sida biblioteket som en arena där medborgaren kan få information från olika håll och
ur olika perspektiv.
- Där ska inte bara finnas det som medier och politiker väljer att lyfta fram, utan det ska gå att få
tillgång till mer svårfunna källor.
Anette Holmqvist, undervisningsråd på Skolverket, tog upp hur bibliotekariens yrkesroll förändras.
- Självförtroendet har betydelse för yrkesrollen och för förmågan att hantera snabba förändringar. Vi
befinner oss fortfarande i internets barndom och ingen kan allt. Därför är det viktigt att våga fråga.
Man behöver inte kunna allt om teknik för att hjälpa barn och elever att bli medvetna och kritiska itanvändare.
2013-12-13 I Text och bild: Stefan Pålsson
-181'J{) 111_{)'L1 Q
BÅSTADS
Blad
KOMMUN
Kommunfullmäktige
2015-02-25
KF
§
dnr. KS 1393/14-350
Svar på medborgarförslag- Gång- och cykelvägfrån
Ranviksterrassen till centrala Båstad
Beskrivning
Det har inkommit ett medborgarförslag, bilaga 1, om att anlägga en gång- och
cykelväg skild från biltrafik från Ranviksterrassen till centrala Båstad.
I förslaget anges två alternativa vägar, längs Karstorpsvägen till Ängelholmsvägen eller genom ett skogsparti från Tors väg till Trädgårdsvägen. Syftet är att
öka trafiksäkerheten, främst för de oskyddade trafikanterna, och gynna
miljön i centrala Båstad.
Inkommet medborgarförslag 2014-09-28.
Tjänsteskrivelse från trafikingenjör Andreas Jansson daterad 2015-01-02.
Beslut
1. Med hänvisning till att frågan om gång- och cykelväg längs Karstorpsvägen
redan hanteras i kommunens processer bifalls inte medborgarförslaget.
j usterandes signaturer
Utskott/presidium
KS/nämnd
KF
Utdrags bestyrkande
-1 Q ,,_
--
BÅSTADS
KOMMUN
Kommunstyrelsen
~ //a1:;-
2015-02-11
KS
§ 56
J
Blad
28
dnr. KS 1393/14-350
Svar på medborgarförslag- Gång- och cykelvägfrån Ranviksterrassen till centrala Båstad
Beskrivning
Det har inkommit ett medborgarföt'slag, bilaga 1, om att anlägga en gång- och cykelväg
skild från biltrafik från Ranviksterrassen till centrala Båstad. I förslaget anges två
alternativa vägar, längs Karstorpsvägen till Ängelholmsvägen eller genom ett skogsparti från Tors väg till Trädgårdsvägen. Syftet är att öka trafiksäkerheten, främst för
de oskyddade trafikanterna, och gynna miljön i centrala Båstad.
Inkommet medborgarförslag 2014-09-28, bilaga.
Tjänsteskrivelse frän trafikingenjör Andreas Jansson daterad 2015-01-02, bilaga.
1. Med hänvisning till att frågan om gång- och cykelväg längs Karstorpsvägen
redan hanteras i kommunens processer bifalls inte medborgarförslaget.
Utskott/presidium
Justcrandcs si natmer
J(S/nämnd
~]rV
J([l
BÅSTADS
KOMMUN
Tjänsteskrivelse
1 (2)
Teknik & service
Datum: 2015-01-02
Handläggare: Andreas Jansson
Dnr: KS1393/14-350
Till: Kommunfullmäktige
Teknik och Service
Samhällsbyggnad
Bilagor til I tjänsteskrivelsen:
Medborgarförslag, Gång- och cykelväg från Ranviksterrassen till centrala Båstad
Kartbilaga, alternativa sträckningar mellan Tors väg och centrala Båstad
Plankarta, detaljplan för Båstad 109:330 m.fl. (Hasselbacken nedre)
Illustrationskarta, detaljplan för Båstad 109:330 m.fl. (Hasselbacken nedre)
Samhällsbyggnad, planavdelningen
Gång- och cykelväg från Ranviksterrassen till centrala Båstad
Bakgrund
Det har inkommit ett medborgarförslag, bilaga 1, om att anlägga en gång- och cykelväg skild
från biltrafik från Ranviksterrassen till centrala Båstad. I förslaget anges två alternativa vägar,
längs Karstorpsvägen till Ängelholmsvägen eller genom ett skogsparti från Tors väg till
Trädgårdsvägen. Syftet är att öka trafiksäkerheten, främst för de oskyddade trafikanterna, och
gynna miljön i centrala Båstad.
Aktuellt
Båstads kommun har en politiskt beslutad prioriteringsordning för utbyggnad av gång- och
cykelvägar. Sträckan längs Karstorpsvägen finns med i prioriteringsordningen. Det finns en
beslutad detaljplan för fastigheten Båstad 109:330 m.fl (nedre hasselbacken). I detaljplanen är
en gång- och cykelväg planlagd som kommer att förbinda Ängelholmsvägen med
Karstorpsvägen, öster om Tors väg. Utöver detta finns en pågående planprocess för fastigheten
Båstad 109:212 m.fl. (Övre Hasselbacken) där det i dagsläget är planerat för en gång- och
cykelväg mellan Tors väg och Trädgårdsvägen.
Karstorpsvägen är en statlig väg där Trafikverket är väghållare. Bedömningen och möjligheten
att kunna anlägga en cykelväg längs Karstorpsvägen är ett beslut som Trafikverket måste ta.
Båstads kommun kommer fortsättningsvis att jobba utefter den politiskt beslutade
prioriteringsordningen för utbyggnad av gång- och cykelvägar.
150102\fel! tale t l<an inte representeras I angivet formaL \aj
- 184-
2 (2)
Med anledning av att medborgarförslaget redan hanteras i kommunens processer avslås
medborgarförslaget.
Båstad 2015-01-02
. //r?
~s~
Trafik- och gautingenjör
-185-
Alternativa sträckningar mellan Tors väg och centrala Båstad
)9, 142
_,,
. ;Y
-;?
.>v' 109: ·1 5~
Be' ~·-
,,._,.,,,. i_. ~ \. \09: 141\
\
/ ·"
109: 1•4\ 1
.
,,. , '\
'(
/
109:456<'°'
'
.
/
" \.
·*"''='<
~
C ~ER~
"f~'
"'-0~ "" \
4
'7"
~
· \
~
11
,
7
,,
.
\
/\
/ /~\
\
1
~~
'
>
/,\
.
"\ ~ cf9:'5'32 \
,
~,1a9:rn3i..f~9:
5.33\{ ~
5 rl'&°G, " ~
1
10
/
BER
::?
) · Qc °\:1·09:53•1. '\
•->~o.l.i
' /~
\ v--' 12,
...-'(
\v
3
>.
~.( 1.69:195
.~109: 1 94' )>"
\ ,
·'
109.14e
~i\
'
F1[ .,,,,. "'
I 9 '~
109: 192
\
''"'° ' ,5'
5
-~os.5_34 ~ <.: '.
~ "'· I 09: ~.535 \~-< .-~·
"'
. ~09:2o4" ~
•.
• 0 0 -0 0 0
~A0.2_al;,~
_
~{!CJro:.~!;-~/">
,..
1
r,
'\
/
8
,'
/
/
3
\
El<E~i/
'
',
•
..,, ..
\.
y\
..~1 0 9 : 2 0 6 ,,-
'Y
,...
/
\ /
/
9
0;J ~N
\
3
. ·1::J~".
~
\
\
,
. . I
1.-t;J.. I
'
!...!-
.t. ,'
--I
..
,,; I - I
,
//
/
' ,/ / -
,.,
1 ~6~
-
~r 1
8
-
I
-
.
e
3~
1
"
t\'\
1 o9:-2s5'~ ~~c;.;
~~ o.~
\,.(n-~
.
'
j L
i; --ir
I
~
- 1 \
'
-
-
• UNIN
-
1'.!
4
9
.
l
L
3
_
I
4
4
SKl1'1 F.AXE
3
5
\
13
\
~,.J.EM--==1c r
K<~) MM-lJ f\L
I I-
I
J-a6,-;;--~, -I
-
I
r,
-
.
-~GHOR"
I
4
~
L
/
-
~ ·\
\~. ,
_Q
j~ >
-
_\
1-
\
1
-
~
\
-
I
_-
~ -
\
I
T
,
-/
oC
I
\
-
-
I
· -
1 109·?47
-
l
109:246
.__
l .0
<~
_/
-....
~~
--
-
~:.
.
/
/
to9:332
~
'I
\
1
-eJ
~
-
l--J
\-·
I
i--L._
-----i -
MALE''I
~
0
2
-\ \
I
•
\\
l
_....--
-
·~
1:263
~
-g.
'~ ~
\<.0\
-
.
\
.~
::f
01
- \
j
;:::::::-
::;
---~~
W ORELLEN
...- l k ~~ '-, g
. 3
I
-4". -
'
I
VALNÖTEN
BÅSTAD
-
\
\
\
/
-
l<ORSBÄRET \
••
;
109:253
11 109'331 )
'
<:
~
ro
= \I\ \ .....
_, - J_ -
\
\~
-
.. , - - -
-- - I _.._ I - .J
109:252
,
.~,
109 -,ol
-
l
\
\
.
I,
DILL~M
-
\
, 109 245 ._
-
,
I
\
j
-w-j__
l,._
(0
\J '
•
-r- J_::::;s:rno-
'{_(}o\J"
_
-
_J
2
-
\
,_n "'"· - -
\I
3
t
L---:!:: ~
~' •d'
n..-1"'-\
I
-J._
1:1s 'fWägen _/
L Astr~ --- ~
09~~1)...J
109
~
-N\\.ar:'t-0'
~Y\-0' z- -1-,r~
~ -- - ,: r
\• - - c,._·J
\
--
~09~3 ---; l,- - - - -yl l
.
4
\
~
\
--------
~
2,4 3
\
--
(
~
109:23-l
-
L-\__
\'
~
1
_5, MALEN
l
CITADELL?\ . ~ ~ ~I
\
\~\.
?
-
~
I
,
-::\
~
~
.. . I
4
-
',
1L
~::S:
?\
--
-
:CO
~
109250
I
~·
_,
-
?
1
_)
\ O•
~
-==--- __,_ - -
--
BÅSTAD
/
3
~ . ~
-o j _ _ _
8
- --:- su~KEN f ·
-
--
I
-.\~%-. ~.
.
1
iTd9:24foL~-i
i
_.....
~-
\
·~
:'\" ~
0
\
~
'
--
,
3
,
\
~
\
j
•
lfeptn
.. "e'0..__.,.....
l
/ ,,.-- ,
·.
X
~
.
""s'5J'.ö-~
_,<
j
/
........_ .
8
~/ rFR1 DHBi~nsga.fäm-;:; ;
-
\
.
/~~.., ....,., '--
·
<"'
~'\e''"'
/ 'Y:Jl~/
·.
BARRET4
9
_gl,ISTAD
-
r
~2
\
\
\( '
27~
I
j
'.!
_
·\
....-
~
\
\_
\_...---
_,
"-~
·
..,
/
_
<
'(
'\
-
/,J ,\
109:235
3
··
\
I
_j
1
-
\I
te?fiI1~:'.!32
\ \-a,1
,rfi.C-: ,..
7
r
_ \
.1
I
~
Y
BRO SEN
1o
/
.• ? F.
""
,-
5
\
,
\
1
.
1-
1
16
~.
-
q
f-'-
,
j ATAT<:i> s1<
5
~\ v~
-
--O"I.!.'? ·~Q0
j
I
..,..._o
'!.,..nRJ
~
~
\
1~:?37
23
·:,..,,.<
~ _.,...
1 .
\
10
\ 11\0(.Q,
Ul
L o~O t ...;.. -m
;'('-~ ~
"
. , 1 I 1\\
l
~
J - m!coEir.r; J [ il
-0) ~- -lA- :- - "
. . ~ a~ ':1:1'
I
- v ,~ ;
2-'
3
\
-
2
"j
.,
~ /- l I
3
_,
/
\--:~
•~
\ "/.\
· '\,.../'( \ ·
,
MALEN
<~~,,
'('
,,
18
\
-:l
~\,.c'°0~
W'"
"
~
c.3
\ _. l
\
~·
~
/
N 12
1·.
·;,,"'?-
I
17
109:212
,.,-
16
" \·
~ \~ l -;-
\_ -Q~\:
- t d
B as
"\
15
~·
I
10
\
,..
r' /
V'JYf's;r.fDy \ 12 \
13
,,,....-; ~
""" 21 \
<
~
_),...
' _..,. '22r" S. 1
\
/y
/
.r"
3
./\
5
~
\ ,
\
~
T
_,....
- 7
3
6
<(-..~~
,,....
>- , . . ,
~
~/ ~"
.w.,
BOl<EN
'
"' ""'
/
4
\- ~~
1.
•
\
-""(
~
/
/ '-"
;.
I
<
~
-..,.:..:;1~1] ~
\
1
1
6
9.-oo
··,
$>.
s
~
~ T
0
___, o:i-
<
o:i:
~
r ::;
verke:~
Kartan har ingen rättslig/
och
är ett ~,ta.etsmaterial för internt bruk
- ,
- r-oma.v.~r·~-) L
J
-
l '. 17
PLAN BESTÄMMELSER
a..odlo"""""""'Ho<11 ... 1~o~~a .......,. ..
Ul1..d1I""""""'-~ .... .
1.,_,i....,-•"'"ll·~-r6'h1....,.
l~~""''
"'""' '~v~•~•••7
.... 1-i,ooa.
t_.ii..i,,....,,1hofoj1ltl00
Föllande göller Inom omrOden mod ncdonstliende bclcckn!ngor. Be,tömmelsor utan sörsklld beteckning
~1
1
\
~
1
\
I
,\
1
T- ~:~;~~~~oK~~~~~~det. Endast angiven onvöndnlng och utformning ör HllO!cm.
~~::.:;:;;~;.:;·.;;;;:.. -.L~ol'°11•1 I"'''"""
~
N~sssaJ
121
l.Xr
121 ~ =
(8)
IZl
11
,
GI lil
F
c=
S1örsto tlllötno bruttoarea l m1.
a"''"'
f"·""'"·"'~.:."·':·"··"·"' Marken lllr !nte bebyggas.
I
~
Marken fOr
endo~1
bebyggas med uthus och garage,
~MorkonfOrund orbyggo,medgorogc .
'
U
Marken sko vore tlllgöngllg för cllmön underlord!sk !cdn!ng,
Y
9
Marken sko hOllost!llgöngllg lör1111for1.
Morl.:en sko voro tlllgöngllg för gemensomhel:;onlöggnlng.
' KVARTERSMARKENS ANORDNANDE
omhöndcr1o~ cnllg1 pr!nclperno I Dogvo11enu1redning dotcrod 2013-02-20 och
Rlskbedömnlng doterad 2011-01-18,
Bilparker!ngsplotser för endast cnordnos pO töto ytor, Dagvotlnet dörllrOn mOste renas före lnlll1ra11on eller
föro1 u! urvaHenskyddsomrOdet.
~Körbar utfort för ej anordnas. 1,0 m hög bullerskOrm ellerslödmurska finna:; mot gala.
förcskrtven hö!d över hovet (enlrgt RHOO).
•00,0
\ Dogvollen sko
·
~
=
~
R:;7l-
BYGGNADERS PLACERING, UTFORMNING OCH UTFÖRANDE
~
frtl
por
l,Il
~
~
.~
<$>
..., c:s:i
IZl
Fa,rlghot fö, '"'• '~"" ml"d" .,
aotal m'.
Stör.:to illl11tno byggnodsorco per lostlahet J m:i.
e ooa
BEGRÄNSNINGAR AV KYARTERSMARKENS BEBYGGANDE
~"""
~
e.e2 ""
oo
~ -~ ~ ~
- ~~~--
~
Huvudbyggnad sko uppföras mlnsl 4,0 m frön nörmslo tomtgröns.
Huvudbyggnader sko :;ammanUyggos lvö och tvö i gemensam 1omlgröns.
Högs1oontolvlin!ngar.
Högs!o Ullötno nockhö!d I meter för huvudbyggnad,
Högsta HllOtno nockhöjd I meter över hovet (enl!gt RH 00) för huvudbyggnad.
Högslo tlll01no byggnodshöjd I meler över hovel (enligt RH 00) för huvudbygg nod.
Vid pulpe1tok möfa byggnodshölden Hll tokeb lägsta stdo.
·
\ .,L
~
\
Störslo tllllitno toklutnlng I grader,
Suterröngvlinlng flir anordnas u1övcr angivet högsta on1al vOnlngor.
Byggnader :ko ulformo:; med särskild hön:yn 1111 del vfouelh könsliga lögel och förgsl:lllo:;
ullfrOn de principer som ange: I plonbeskrlvningen.
b
f
Endostkö!lorlöso hu:;.
n4 Skyddn1öngsel eller mobvorondc :ko finnes mot dogvot1enmogasln.
Tok- och fasodmoterlol sko vara lcke-rellek1crondc,
, För ulhus och garage ör högsta byggnodshöjd 3,0 m och hög~!o to1olhöld 4,0 m,
Uthus och garage sko sammonbyggos i 1om!gröns eller placera~ min5t 1,0 m frlin tom1grän5.
, Bygg,ad,tckol•ka ötgOnfo• 'kall •ldla' ''all t•alikb"ll" ol 0<0e.llg" oöllaoda .iktlloi"·
Byggnad ~koll uppföra:; 1rodonsökert utförande.
V1
V2
f':
~
f...,_
·•~·~,:._
ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER
ANTAGANDEHANDLING
l'lunnYmmar:
RfGISTRflUl'IOSOATUM
Plononanlagon<N•
__.
00
-.J
I
Planenwnnltlagakrafl:
DEnkelt planförforonde 181Normoh plonförforonde
Detaliplan för
Båstad 109:330 m.fl.
i Båstad, Båstads kommun, Skåne lön
Uppröttod pli planavdelningen 2013-10-28
T~~~j~~. H~i~~·d~~· /'K~'ri'~' Stenho!m
Plonorkl!ekl
<
V
- 188-
Båstad 2014-09-28
Båstads kommun
Medborgarförslag
Förslag:
Att Båstads kommun anlägger en gång- och cykelväg, skild från biltrafiken,
från Ranviksterrassen ner mot centrala Båstad, antingen genom
skogspartiet från Tors väg fram till Trädgårdsvägen eller längs
Karstorpsvägen till Ängelholmsvägen.
Syfte:
Att öka trafiksäkerheten och gynna miljön i centrala Båstad. Förslaget är
ägnat att eliminera uppenbara risker för oskyddade trafikanter längs
Karstorpsvägen och minska bilberoendet i ett område med 82 centralt
belägna fastigheter i Båstads tätort samt därtill ett stort antal ytterligare
fastigheter längs Karstorpsvägen.
Beskrivning:
Ranviksterrassen i sydvästra delen av Båstads tätort omfattar 82
enfamiljsvillor och parhus, vid gatorna Tors väg, Friggas väg, Heimdalls
väg, Odens väg, Lokes väg och Breidablicksvägen.
Problem:
Boende på Ranviksterrassen är idag, för att ta sig till centrum, hänvisade
till att trafikera Karstorpsvägen, som är smal, kurvig och helt i avsaknad
av vägrenar. Vägen är hårt trafikerad av både lätt och tung trafik och
sikten är skymd. Därtill är den regelmässigt drabbad av höga hastigheter.
70-begränsningen i den södra delen ner mot tätortsskyltarna är i sig
orimligt generös och därtill är hastigheterna ofta högre. Från 40-skyltarna
och nedåt är hastigheterna också i praktiken oftast betydligt högre, trots att
sikten är skymd. Vid möten mellan fordon finns ingen plats för oskyddade
trafikanter. Många kritiska situationer uppstår.
Reflektion:
Som så ofta frågas i liknande sammanhang: Ska det behöva inträffa
trafikolyckor med personskador eller rent av dödsfall för att säkerheten
ska förbättras? Många promenerar idag, går med barnvagn och små barn
eller cyklar den aktuella sträckan av Karstorpsvägen. De oskyddade
-189-
trafikanterna utsätter sig för mycket stora risker, många förstår heller inte
vilka situationer mötande fordon, ofta i hög fart, hamnar.
Potential:
Anläggandet av en säker, från biltrafiken skild gång- och cykelväg från
Ranviksterrassen till Trädgårdsgatan alternativt Ängelholmsvägen skulle
dramatiskt ökat trafiksäkerheten och kraftigt öka de boendes motivation
för att allt oftare ställa bilen och transportera sig per fot eller cykel till
centrum, till gagn för såväl miljön som för säkerheten och hälsan.
Möjligheter:
Marktillgången vid sidan av Karstorpsvägen är starkt begränsad. Ett
alternativ skulle vara att anlägga en belyst gång- och cykelväg genom
skogen mellan Tors väg och Trädgårdsgatan, en sträcka på blott cirka 200
meter. Skogspartiet består mest av sly och ungskog som lätt kan röjas.
Redan i dag finns en smal upptrampad stig genom skogen, men den är vare
sig trygg/upplyst eller gångbar när höstlöv eller snö täcker marken.
Jämförelse:
Ranviksterrassen ligger i stadsplanerat område blott 800 meter fågelvägen
från korsningen Köpmansgatan/Fridhemsvägen nära Kommunhuset. Inget
annat bostadsområde i centrala Båstad med den närheten till
Köpmansgatan saknar idag säker gångväg till centrum. Det kan gälla
Stallvägen, Kungsbersvägen, Roxmansvägen i Malen eller i väster, Ludvig
Nobels Alle.
Gösta Löfström
Friggas väg 14
269 37 Båstad
0707 - 290090
-190-
BÅSTADS
Blad
KOMMUN
Kommunfullmäktige
2015-02-25
KF
§
dnr. KS 834/14-350
Svar på medborgarförslag- Cykelvägar i och omkring
Västra Karup
Det har inkommit ett medborgarförslag från Västra Karups byaråd, bilaga 1,
om cykelvägar i och omkring Västra Karup. I förslaget ges synpunkter på två
sträckningar för framtida cykelvägar som berör Västra Karup. Dessa är GrevieVästra Karup och Västra Karup-Hov. Utöver detta ges ett förslag på
utformningen av en cykelbana längs Glimmingevägen.
Medborgarförslag inkommet 2014-05-27.
Tjänsteskrivelse från trafikingenjör Andreas Jansson, daterad 2015-01-02.
Beslut
1. Medborgarförslaget ligger i linje med kommunens cykelstrategi och finns
upptagna i cykelplanen, varför kommunen i takt med ekonomi och Trafikverkets planer kommer att förverkliga cykel planen och därmed även
medborgarförslagets upptagna cykelvägar.
j usterandes signatur er
Utskott/presidium
KS/nämnd
KF
Utdrags bestyrkande
-1 01-
-
BÅSTADS
Blad
KOMMUN
Kommunstyrelsen
29
2015-02-11
KS
~
§
57
dnr. KS 834/14-350
Svar på medborgarförslag- Cykelvägar i och omkring Västra Karup
Det har inkommit ett medborgarförslag från Västra Karups byaråd, bilaga 1, om
cykel vägar i och omkring Västra I{arup. I förslaget ges synpunkter på två sträckningar
för framtida cykelvägar som berör Västra Karup. Dessa är Grevie-Västra Karup och
Västra Karup-Hov. Utöver detta ges ett förslag på utformningen av en cykelbana längs
Glimmingevägen.
Medborgarförslag inkommet 2014-05-27, bilaga.
Tjänsteskrivelse från trafikingenjör Andreas Jansson, daterad 2015-01-02, bilaga.
Yrkande
Thomas Andersson (FP): förslaget är bra och ligger i linje med kommunens
ambitioner när det gäller alla de tre förslagen. Därför yrkar vi på att svaret ska vara:
"Medbotgarförslaget ligger i linje med kommunens cykelstrategi och finns upptagna
i cykelplanen, varför kommunen i takt med ekonomi och Trafikverkets planer
kommer att förverkliga cykel planen och därmed även medborgarförslagets
upptagna cykelvägar".
1. Medborgarförslaget ligger i linje med kommunens cykelstrategi och finns upptagna
i cykelplanen, varför kommunen i takt med ekonomi och Trafikverkets planer
kommer att förverkliga cykelplanen och därmed även medborgarförslagets
upptagna cykelvägar.
usterandes si naturer
Utsl<ott/presidium
I<S/nämnd
I<r
BÅSTADS
KOMMUN
Tjänsteskrivelse
1 (1)
Teknik & service
Datum: 2015-01-02
Handläggare: Andreas Jansson
Dnr: KS 834/14-350
Västra Kamps byaråd
Teknik och Service
Medborgarförslag, Cykelvägar i och omkring Västra Kamp
Cykelvägar i och omkring Västra Karup
Bakgrund
Det har inkommit ett medborgarförslag från Västra Kamps byaråd, bilaga 1, om cykelvägar i
och omkring Västra Kamp. I förslaget ges synpunkter på två sträckningar för framtida
cykelvägar som berör Västra Kamp. Dessa är Grevie-Västra Kamp och Västra Kamp-Hov.
Utöver detta ges ett förslag på utformningen av en cykelbana längs Glimmingevägen.
Aktuellt
Båstads kommun har en politiskt beslutad prioriteringordning för utbyggnad av gång- och
cykelvägar. De ovan nämnda sträckorna finns med i prioriteringsordningen. Sträckan GrevieVästra Kamp finns med i Region Skånes cykelvägplan för perioden 2014-2025. Västra Kamps
byaråd föreslår att en cykelbana längs Glimmingevägen anläggs längs befintlig väg, som då
smalnas av. Syftet är att detta skulle bidra till sänkta hastigheter längs vägen för att främja
trafiksäkerheten.
Medborgarförslaget lämnar synpunkter på de sträckor som Båstads kommun redan hanterat i
tidigare utredningar och dialoger med Trafikverket. Båstads kommun kommer fortsättningsvis
att jobba utefter prioriteringordningen för utbyggnad av gång- och cykelvägar i sin dialog med
Trafikverket och Region Skåne. Glimmingevägen är en statlig väg där Trafikverket är
väghållare. Bedömningen och möjligheten att kunna anlägga en cykelväg i och längs befintlig
vägbana, och i sin tur smalna av vägen är i detta fall ett beslut som Trafikverket måste ta.
Med hänvisning till svaret i tjänsteskrivelsen beslutar kommunfullmäktige att inte bifalla
medborgarförslaget om cykelvägar i och omkring Västra Kamp.
Båstad 2015-01-02
~z
Andreas Jansson
Trafik- och gatuingenjör
150102\fel! talet kan Inte representeras i angivet format.\ aj
-193-
D/-\0 I AU.:> l\UIVllVIUl\l
l<ommunstvrelsen
2ou, ~os- 27
Dnr~.~3..j/.!.~.::Q.$.0...
Medborgarförslag
Cykelvägat i och omk~ing Västra Karup
Västra Kamps byaråd med kontaktperson Josefine Nygren, Birgit Nilssons väg 189,
26994 Båstad (tele: 0431-360018) lämnar ett medborgarförslag angående cykelvägat
i och omkring Västra Karup.
Cykelväg Grevie-Västra Ka1up
Vi stödjer traffä:verkets syn
att det är viktigt med en cykelväg mellan Grevie och
Västra Karup. Med en sådan cykelväg kommer Västra Kamps-bor på ett säkert sätt
kunna ta sig med cykel till arbetsplatser i Grevie och Förslöv och till den nya
pågatågsstationen utanför Förslöv. Idrottsföreningarna i Grevie, Västra Karup och
Torekov samarbetar numera med ungdomsverksamheten genom det gemensamma
laget Bjäre United. Cykelväg mellan Grevie och Västra Karup skulle göra det
möjligt för ungdomama att på ett säkert sätt ta sig till fotbollsträning och matcher
på de olilrn orterna samt träffa nyfunna kompisar. I det fall kommunen beslutar att
göra en gemensam skola för Grevie, Västra Karup och T orekov är det återigen
viktigt att skapa möjligheter för barnen att cykla mellan byama till skolan och till
varandra.
på
Cykelväg på Glimmingevägen (från gamla affären till idrottsplatsen)
Enligt kommunens prioriteringslista för cykelvägar är en gång- och cykelväg på
Glimmingevägen starkt prioriterad. Vårt förslag är att en sådan anläggs längs
befintlig väg, som då smalnas av. Detta skulle göra det möjligt för bain och
föräldrar att på ett säkert sätt ta sig till och från skolan, bygdegården och
idrottsplatsen. Dessutom ät förhoppningen att en smalare bilväg skulle bidra till
sänkta hastigheter på Glimmingevägen vilket skulle vara positivt för trygghet och
boendemiljö längs vägen och främja säkrare passage över vägen till befintliga och
pågående nybyggen av bostäder längs vägens södra sida. Trafikverkets mätningar
2012 utanför Västra Kaiups skola visade att 1600 fordon passerar på en dag och
utav dessa håller 20% hastighetsbegränsningen, 60% kör mellan. 30-60 km/h och
20% kör i en hastighet över 60 km/h. Enligt NTF är risken att dödas om man blir
påkörd av en bil endast 10 % vid 30km/h men hela 70 % vid hastigheten SSkm/h.
Därtill skall läggas att risken för kollision och dödligt utfall ökar då det rör sig om
barn.
Cykelväg Västra Karup- Hov
Västra Kaiups by är sammanflätad med Hov och det finns ett stort värde för
boende i såväl Västra Kru_up som Hov att på ett säkert sätt transportera sig fots och
med cykel mellan byarna. En cykelväg mellan Västra Karup och Hov ligger på plats
4 på kommuneJ:?.S prioriteringslista över cykelvägar och är mycket efterfrågad av de
-1 94 -
boende i närområdet för skola, pendling, fritidsliv, umgänge och rekreation. Vi ser
en fortsättning av cykelväg till Hov från Västra Kamp som ett naturligt steg att ta
för att förbinda alla kommunens 01ter med gång- och cykelvägar.
-195-
BÅSTADS
Blad
KOMMUN
Kommunfullmäktige
2015-02-25
KF
§
dnr.KS
Förslag om inrättande av en tillfällig beredning för
slutförande av program för ny fördjupad översiktsplan
för Norrviken-Kattvik
Kommunfullmäktige gav 2014-02-26 Beredningen för tillväxt och samhällsbyggnad i uppdrag att ta fram ett program för ny fördjupad översiktsplan
för Norrviken-Kattvik. Beredningen för tillväxt och samhällsbyggnad fick det
politiska processansvaret för framtagandet i samarbete med berörda verksamhetsområden. I programskedet skulle kommunens politiska viljeriktning utarbetas, baserad på platsernas förutsättningar. Uppdraget var 2014-12-31, då
beredningen upplöstes, ännu ej slutfört. Kommunfullmäktiges presidium anser
att en tillfällig beredning ska få uppdraget att slutföra programmet för ny
fördjupad översiktsplan för Norrviken-Kattvik.
Initiativ från kommunfullmäktiges presidium, daterad 2015-02-17.
Beslut
1. En tillfällig beredning inrättas för slutförande av program för ny fördjupad
översiktsplan för Norrviken-Kattvik.
2. Uppdragsbeskrivningen och sammansättningen av den tiilfälliga
beredningen ska upp för beslut på fullmäktigesammanträdet 2014-03-25.
. Utskott/presidium
KS/nämnd
KF
Utdragsbestyrkande
-196--
BÅSTADS
KOMMUN
Kommunfullmäktige
2015-02-17
Förslag om inrättande av en tillfällig beredning för slutförande av
program för ny fördjupad översiktsplan för Norrviken-Kattvik
I januari 2013 beslutade kommunfullmäktige att en ny fördjupad översiktsplan för NorrvikenKattvik skulle upprättas som underlag till framtida detaljplanering. Den fördjupade översikts- .
planen skulle särskilt beakta de frågeställningar som Länsstyrelsen belyst i sitt granskningsyttrande över den nuvarande planen. Kommunfullmäktige gav 2014-02-26 Beredningen för
tillväxt och samhällsbyggnad i uppdrag att ta fram ett program för ny fördjupad översiktsplan
för Norrviken-Kattvik. Beredningen för tillväxt och samhällsbyggnad fick det politiska
processansvaret för framtagandet i samarbete med berörda verksamhetsområden.
I programskedet skulle kommunens politiska viljeriktning utarbetas, baserad på platsernas
förutsättningar. Uppdraget var 2014-12-31, då beredningen upplöstes, ännu ej slutfört.
Kommunfullmäktiges presidium anser att en tillfällig beredning ska få uppdraget att slutföra
programmet för ny fördjupad översiktsplan för Norrviken-Kattvik. Uppdragsbeskrivningen och
sammansättningen av den tillfälliga beredningen bör godkännas på nästa fullmäktigemöte.
Den tillfälliga beredningen kommer då att föreslås bestå av fem ledamöter och lika många
ersättare, samt föreslås arbeta aktivt med uppdraget under perioden 2015-04-30 2015-05-31.
Kommunfullmäktige föreslås besluta att:
1. En tillfällig beredning inrättas för slutförande av program för ny fördjupad
översiktsplan för Norrviken-Kattvik.
2. Uppdragsbeskrivningen och sammansättningen av den tillfälliga beredningen
ska upp för beslut på fullmäktigesammanträdet 2014-03-25.
Båstad enligt ovan
Håkan Mörnstad (BP)
Ordförande i KF
Ann-Marie Johnsson (C)
l:e v.ordf. i KF
Ann-Margret Kjellberg (S)
2:e v.ordf. i KF
-197-
BÅSTADS
Blad
KOMMUN
2015-02-25
Kommunfullmäktige
KF
§
dnr: KS 167 /15-903
Avsägelse av uppdrag-Ann Philipson (SO)
Ärendebeskrivning
Ann Philipson (SD) avsäger sig följande politiska uppdrag:
- Ersättare i kommunfullmäktige, numera ledamot på Mattias Philipsons plats.
Beslut
1. Avsägelsen godkänns.
2. Ny sammanräkning för Sverigedemokraterna begärs hos Länsstyrelsen
i Skåne.
Utskott/presidium
KS/nämnd
KF
Utdrags bestyrkande
_100_
~~
0
13/~ ST/\rn~ i{;,~'jiVHAU N
f<o1rnT1 lJnstyre!sen
Till
Båstad Kommun
J?- n
/"0'1r::J
.
. -t
l:..
u
I
.L-=-
\s~ . L~.r/.L5 - Cf 03
Dnr...
f
~
:&
~' ~
•
I • • • •
< < • • a > • • • • ~ • • • O • o o • 1 • 11. • llC
Kommunkansli
Henrik Andersson
Härmed avsäger jag mej mitt uppdrag i kommunfullmäktige som
ersättare för SD.
Hemmeslöv 2015.01.29
---~---~-r=-Ann Philipson
Ann Philipson
Herrgårdsvägen 49 A
269 96 Båstad
- 199-
BÅSTADS
Blad
KOMMUN
2015-02-25
Kommunfullmäktige
KF
§
dnr. KS 1642/14-903
Val av huvudmän i Sparbanksstiftelsen Gripen
Kommunfullmäktige har att förrätta val av fyra stycken huvudmän i
Sparbanksstiftelsen Gripen.
Beslut
1. Följande personer utses till huvudmän i Sparbanksstiftelsen Gripen
för tiden från stämman 2015 fram till och med ordinarie stämma 2019:
Utskott/presidium
justerandes signaturer
KS/nämnd
KF
Utdrags bestyrkande
-?nn-
0
SPARBAINIKSSTIFTELSENGRIPEN
Ängelholm 2014-11-14
BÅSTADS KOMMUN
Båstads kommun
Kommunfullmäktige
269 80 Båstad
lfummunstyrelscm
2on -11- r7 ·
Dm~..\.~~\\~:.\\J~
,
................................................
Huvudmän i Sparbanl<Sstiftelsen Gripen
Följande personer är av Båstads kommun utsedda till huvudmän i Sparbanksstiftelsen Gripen
med mandatperiod tom ordinarie stämma 2015 (24 mars):
Jan Ahlström
Ann-Margret Kjellberg
Daniel Nilsson
Helena Stridh
Vi ber er därför att förrätta omval/nyval av 4 huvudmän med mandatperiod fram till och med
Sparbanksstiftelsen Gripens ordinarie stämma 2019.
Vänligen beakta att enligt vårt stiftelseförordnande får inte den som fyllt eller fyller 70 år
det år mandatperioden börjar väljas som huvudman. Huvudman som under löpande mandatperiod fyller 70 år, är skyldig att avgå vid ordinarie stiftelsestämma det kalenderår han/hon
uppnår denna ålder.
Vi emotser ert svar senast den 12 januari 2015 till följande adress: Cecilia Ekstrand,
Sparbanlcsstiftelsen Gripen, Lärkgatan 5, 262 32 Ängelholm.
Med vänliga hälsningar
SPARBANKSSTIFT.ELSEN GRIPEN
. ·~ ;'
•'
Adress
Lärkgatan 5
262 32 Ängelholm
Telefon
0431-480 580
Telefax
043 1-480 50 l
Webbadress
www.sparbanksstiftelsengripen.se
E-post
spil.rbanksstiftelsen@gripen.se
Organisationsnr
802424-0155
- 201-
J,fiJ BÅSTADS
Kommunfullmäktige
2015-02-25
Blad
~ KOMMUN
KF
§
Eventuellt inkomna interpellationer eller frågor
Utskott/presidium
KS/nämnd
KF
Utdrags bestyrkande
-?n?
BÅSTADS
Blad
KOMMUN
2015-02-25
Kommunfullmäktige
KF
§
dnr: KS 65/15-903
Beslutslogg för kommunfullmäktige
Ärendebeskrivning
För att säkerställa verkställigheten av beslut fattade av kommunfullmäktige
finns en rutin för uppföljning, en beslutslogg. En förteckning bifogas, över
de fattade fullmäktigebeslut som ska verkställas, har bordlagts eller återremitterats. Kommunfullmäktiges presidium ansvarar för beslutsloggen
och ska gå igenom loggen innan den skickas ut i kallelsen till fullmäktige.
Beslut
1. Bilagd redovisning, daterad 2015-02-17, godkänns.
Utskott/presidium
KS/nämnd
KF
Utdrags bestyrkande
-?n~-
J:HJ BÅSTADS
1 (5)
~ KOMMUN
Kommunledningskontoret
2015-02-17
Dnr: KS 65 /15-903
Beslutslogg för kommunfullmäktige 2015
Uppdrag/ärenden:
Beslutsinsfäfis, dätum
j
och paragraf
§ 139, KF 2012-06-27
Miljöprogram 2012-2020
§ 25, KF 2013-02-27
Program för folkhälsa, trygghet
och säkerhet 2013-2020
§ 60, KF 2013-03-27
Vård- och omsorgsprogram
2013-2020
§ 172, KF 2013-12-18
Skol- och utbildningsprogram 2014-2021
§ 108, KF 2014-06-25
Beskrivning av uppdfäget
Onr
--
~
- -
~ Ansvär~ Status (*1)
235/11
Programmet antaget av KF 2012-06-27.
318/11
236/11
1231/12 Programmet antaget av KF 2013-12-18.
685/14
I
-
.-
,I liill KF
I (*~~
I
_J
KLK, Miljöstrategen
Samhällsskydd
Programmet ska ses över, utvärderas och
revideras under 2016.
Vård&
omsorg
Sept. 2016
Barn&
skola,
Bildning
&arbete
KLK
Nov. 2016
Kommunfullmäktige genomför en utvärd.ering av
programmet när miljöprogrammet utvärderas
2016.
Kommunfullmäktige genomför en utvärdering av
programmetunder 2017.
Kommunfullmäktige genomför en utvärdering av
programmet under 2017.
Okt. 2016
Samhällsbye:e:nad
Bildning
&arbete
I
"'
~
-
·-::.
Energiprogram 2014-2020
§ 109, KF 2014-06-25
Vindkraftsprogram
§ 6, KF 2015-01-28
Kulturprogram för Båstads
kommun 2015 - 2025
-
* 1 - Förvaltningens status på ärendet.
* 2 - Förvaltningens förväntade datum för politiskt beslut i ärendet om det ska tas beslut, annars när beslutet avses vara verkställt.
Maj 2016
Juni 2015
2017
2017
2 (5)
Uppdrag/ärenden (fortso):
Dnr
Beskrivning av uppdraget
Ansvarig Status· .(*.1).
§ 65, KF 2009-04-22
Evenemangsområde, yttre
och inre
270/09
Översyn och revidering av "riktlinjer för tillstånd
och markupplåtelse för evenemangsytor i
Båstad" så att dessa blir mer kompatibla med att
hela eller delar av det inre evenemangsområdet
utarrenderas till annan organisation.
Teknik&
service
§ 141, KF 2013-10-23
Delägarinträde i Sydvatten AB
1572/13 För att säkra en långsiktig vattenförsörjning krävs Teknik&
service
att det finns vatten i tillräcklig mängd, av god
kvalitet samt att det kan nå ut till kunderna.
Ärendet återremitterades 2013-10-23, då utskickat material inte utgjorde ett fullgott beslutsunderlag.
Beslutsinstans, datum
och paragraf
I
N>
0
O"I
I
. TillKF
(*2)
Riktlinjerna kring den ambulerande försäljningen
regleras i separat författning. Ärendet är delvis
beroende av ett klargörande i detaljplan, för att
klargöra vilka områden som ska vara evenemangsområden. Utkast till riktlinjer på försök sommaren
2014.
Utredningen är klar och ligger hos SGU.
Förvaltningen planerar att ta upp utredningen som
ett beslutsärende med start på KSau 2015-02-25.
Februari
2015
April
2015
i
3 (5)
(
Beredningsuppdrag:
Beslutsinstans, datum
och paragraf
§ 128, KF 2011-06-22
Bostadsförsörjningsprogram
för Båstads kommun
Dnr
Ansvarig
684/11
Kommunerna ska enligt bostadsförsörjningslagen ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen.
Dessa ska antas av kommunfullmäktige under
varje mandatperiod.
Beredningen
för tillväxt
och samhälls byggnad
§ 26, KF 2014-02-26
Program för ny översiktsplan
207/14
ÖP:n ska spegla viljan hos den politiska majoriteten i kommunen och svara upp mot rådande
förutsättningar och kunskaper. Kommunfullmäktige ska därför under varje mandatperiod avgöra om översiktsplanen är aktuell
eller behöver göras om. Beredningen har fått
i uppdrag att ta fram ett program för ny ÖP, i
enlighet med uppdrags beskrivningen.
Beredningen får i uppdrag att ta fram ett
program för ny fördjupad översiktsplan
Norrviken-Kattvik, i enlighet med uppdragsbeskrivningen.
§ 174, KF 2013-12-18
Förstudie om kommunens
vision
226/13
§ 79, KF 2014-05-21
Inrättande av ungdomsråd
eller liknande för att öka
ungas delaktighet
425/14
I
I
Programmen är underordnade kommunens
vision, vilket innebär att visionens intentioner
återspeglas i programmens inriktning. Det har
visat sig vara svårt att applicera visionen på
programmen, och det råder delade meningar
om visionens bärighet.
Genom diskussion i beredningen har ledamöterna framfört en vilja att öka ungas delaktighet, för att stärka demokratin och öka
representativiteten i beslutsprocessen.
TillKF
(*2}
....
208/14
§ 27, KF 2014-02-26
Program för ny fördjupad översiktsplan för Norrviken-Kattvik
N>
0
O'>
Status, (*1)
Uppdraget var ej slutfört 2014-12-31. Dialog om
en ev. fortsättning pågår med förvaltningen.
Under beredningsarbetets gång har det krävts
en del omtag då lagstiftningen numera ställer
hårdare krav, bland annat på samråd med
regionala aktörer (Skåne Nordväst, Länsstyrelsen)
Beredningen Uppdraget var ej slutfört 2014-12-31. Dialog om
för tillväxt
en ev. fortsättning pågår med förvaltningen.
Mars
2015
Beredningen
för tillväxt
Beredningen
för tillväxt
Uppdraget var ej slutfört 2014-12-31. Presidiet
skissar på en fortsättning/nytt uppdrag via en
tillfällig fullmäktigeberedning.
Feb-mars
2015
Uppdraget är slutfört, men redovisningen
återstår. Information till KF 2015-02-25.
Februari
2015
Demokrati- Uppdragshandlingen är på väg att tas fram.
beredningen
Mars
2015
2015
4 (5)
Motioner:
Inkommande~
Ansvarig
Status (*1)
Motion från (S) - Inrättande av en modem återvinningscentral i Svenstad
Teknik
& Service
Ärendet återremitteras i KF 2012-09-26 för att avvakta den
kommande utredningen om lokalisering av återvinningscentral.
Kommer att hanteras i samband med beslutet om lokalisering
av återvinningscentralen.
Feb. 2015
Återremiss i KF 2014-11-26.
Till KS au 2015-02-25.
Till KF 2015-02-25
2013-11-14
1868/13
Motion från (S): Vitajobb
Hos förvaltningen för handläggning.
Feb. 2015
2013-11-20
1893/13
Motion från (C): Aktiv/servicecentra i Grevie tätort
Feb. 2015
2014-04-23
614/14
Mars 2015
2014-06-26
969/14
Motion från (C): Kommunikationsplan för Båstads
kommun
Motion från (C): Djur i vård och omsorg
Teknik
& Service
Barn
& Skola
Bildning
&Arbete
Bildning
&Arbete
KLK
Mars 2015
1727 /13
Motion från (BP): Öppethållande av ungdomsgårdar
i Båstads kommun sommartid
Motion från (MP): Nätmobbning
April 2015
2014-06-26
970/14
Motion från (C): Demenssjuksköterska
Maj 2015
2014-09-09
1305/14
Motion från (S): Bostadsförmedling
Vård&
Omsorg
Vård&
Omsorg
KLK
Juni 2015
Dnr
476/11
2012-06-15
1129/12
2013-10-09
I
N>
0
.....i
I
. TiUKF
(~2)
datum
2011-05-16
<
Feb. 2015
5 (5)
Medborgarförslag:
1
Inkommandedatum
Dnr
Ansvarig
Status (*1)
Till KF
(*2)
2014-01-15
73/14
Samhällsskydd
Mars
2015
2014-02-10
201/14
322/14
Bildning
&Arbete
KLK
2014-03-03
Till KSau 2015-02-25
2014-04-02
490/14
KLK
Hos kommunchefen för handläggning.
2014-04-23
611/14
Barn &Skola
Mars
2015
Mars
2015
Oktober
2015
Mars 2015
2014-05-19
775/14
Mars 2015
834/14
Till KF 2015-02-25
2014-05-27
835/14
Februari
2015
Mars 2015
2014-08-06
1171/14
Maj 2015
2014-08-07
1170/14
Maj 2015
2014-09-29
1393/14
Till KF 2015-02-25
2014-10-27
1544/14
2014-11-03
1571/14
S.skydd/NSR/
Teknik&
Service
Teknik
& Service
Teknik
&Service
Samhällsbyggnad,
KLK
Teknik
& Service
Teknik
&Service
Teknik
&Service
KLK
2014-05-27
Medborgarförslag från Helen Hesselbom: Allmänt förbud mot
fyrverkerier och användande av pyroteknisk utrustning inom
kommunen.
Medborgarförslag från Mona Löfblad: Öka flyktingmottagandet i
Båstads kommun.
Medborgarförslag från Thorsten Hanstål: Förslag på att namnge
Båstads nva stadsdel i Hemmeslöv "Bellevue".
Medborgarförslag från Niklas Banck: Upplös vägföreningarna i
Båstads kommun.
Medborgarförslag från Cecilia Widen:
Nv förskola i Förslöv.
Medborgarförslag från Lars Olefeldt: Dela ut avfallspåsarna
under juli månad, alternativt att de placeras ut på baksidan av
soptunnorna, för att förhindra inbrott.
Medborgarförslag från Josefine Nygren:
Cvkelvägar i och omkring Västra Karup
Medborgarförslag från Josefine Nygren:
Kommunala tomter i Lindströms backe, Västra Karup
Medborgarförslag från Per Fredlund: Kommunfullmäktige ska
anta riktlinjer, så att hänsyn tas till miljölagar och riksintressen
vid en detaljplanläggning
Medborgarförslag från Anna Matre: Naturistbad
Februari
2015
Februari
2015
Juni 2015
2014-11-14
1629/14
Juli 2015
2014-11-24 till
2014-12-19
1698/14
m.fl.
Teknik
& Service
Teknik
& Service,
Samhällsbyggnad
Hos förvaltningen för handläggning. Hanteras i
samband med översyn av centrumplaneringen.
Juli 2015
I
N>
0
00
I
Medborgarförslag från Gösta Löfström - Gång- och
cykelväg från Ranviksterassen mot centrala Båstad
Medborgarförslag från Kristoffer Huldt -Återgå till att enbart
förbjuda obehörig motortrafik på Strandpromenaden i Båstad
Medborgarförslag från Lars Olefeldt- Förtydligande av riktlinjer
som beslutats av kommunfullmäktige
Medborgarförslag från Bo Sveninge - Allvädersbanor
för friidrott
67 medborgarförslag (från Jonathan Larsson m.fl.)
ang. Upprustning och modernisering av Örebäcksvallen
BÅSTADS
Blad
KOMMUN
2015-02-25
Kommunfullmäktige
KF
§
Delgivningar
a). Rapport om elevenkät, november 2014. Dnr: KS 1830/14-600
b). Ny ledamot samt ersättare i kommunfullmäktige för Sverigedemokraterna.
Dnr: KS 186/15-903
c). Skrivelse angående EU-migranter. Dnr: KS 240/15-600
d). Närvaro på kommunkontoret två timmar/vecka för ledamöterna i
kommunstyrelsens arbetsutskott samt gruppledarna i kommunfullmäktige
(Beslut i KS 2015-02-11). Dnr: KS 202/15-900
Utskott/presidium
KS/närnnd
KF
Utdrags bestyrkande
-? n~-
Blad
Utbildningsnämnden
2015-01-13
UN
§
10
6
/,{s I YJo//t-t - bO o
Dnr. UN 21/15-600
Rapport om elevenkät november 2014
Rapporten visar resultatet av den enkätundersökning som genomfördes under
november 2014. Enkäten är genomförd i årskurs 3, 5 och 8 i grundsko·
Ian. Enkäten behandla1' främst frågor som rör trygghet och trivsel, skolans pedagogiska verksamhet samt elevinflytande. Huvudmannen har ansvar för att
fokusera på områden där resultaten är mindre bra och initiera utvecklingsinsatser. Resultatet skall synas i det systematiska kvalitetsarbetet.
Enkäten har ett något förändrat utseende jämfört med 2013. Den nya enkäten
utgår från SI<L:s frågor angående elevernas syn på skolan. Nästa år kommer
därför Båstads kommuns svar finnas i SKL:s databas Öppna jämförelser. Utöver
SKL:s frågor innehåller enkäten ytterligare 11 frågor som är kommunspeci~
fika. Det finns ett fritextutrymme där eleverna kan skriva sådant de inte fått
fram genom frågorna.
Tjänsteskrivelse från utvecklingsledal'e Mikaela Sönnerstedt Olsberg daterad
2014-12-03, bilaga
Yrkanden
Ingrid Zäther (S) yrkar på att fråga om städning av toaletter ska finnas med i
nästa elevenkät.
Proposition
Ordförande frågar om nämnden kan ställa sig bakom Ingrid Zäthers yrkande
och finner att nämnden gör detta.
Beslut
Utbildningsnämnden beslutar:
1. Utbildningsnämnden ta!· till sig informationen.
2. Från och med 1januari2015 följs uppdraget upp varje kvartal i utbildningsnämnden.
3. Rapporten översänds till kommunfulJmäktige och kommunrevisionen.
4. Fråga om städning av toaletter ska finnas med i nästa elevenkät.
Utskott/presidium
usterandes si naturer
KS/nämnd
KF
-210-
BÅSTADS
KOMMUN
Blad
2014-12-16
Välfärdsutskottet
KSvu
§
125
5
Dnr. KS 1830/14-600
Rapport om elevenkät november 2014
Rapporten visar resultatet av den enkätundersökning som genomfördes under
november 2014. Enkäten är genomförd i årskurs 3, 5 och 8 i grundskolan. Enkäten behandlar främst frågor som rör trygghet och trivsel, skolans pedagogiska verksamhet samt elevinflytande. Huvudmannen har ansvar för att
fokusera på områden där resultaten är mindre bra och initiera utvecklingsinsatser. Resultatet skall synas i det systematiska kvalitetsarbetet.
Enkäten har ett något förändrat utseende jämfört med 2013. Den nya enkäten
utgår från SKL:s frågor angående elevernas syn på skolan. Nästa år kommer
därför Båstads kommuns svar finnas i SKL:s databas Öppna jämförelser. Utöver
SKL:s frågor innehåller enkäten ytterligare 11 frågor som är kommunspecifika. Det finns ett fritextutcymme där eleverna kan skriva sådant de inte fått
fram genom frågorna.
Tjänsteskrivelse från utvecklingsledare Mikaela Sönnerstedt Olsberg daterad
2014-12-03, bilaga
Föredragande
Mikaela Sönnerstedt Olsberg
Välfärdsutskottets förslag till Utbildningsnämnden:
Utbildningsnämnden beslutar:
1. Utbildningsnämnden tar till sig informationen.
2. Från och med 1januari2015 följs uppdraget upp vaiie kvartal i utbildningsnämnden.
3. Rapporten översänds till kommunfullmäktige och kommunrevisionen.
Utskott/presidium
justerandes si naturer
I<S/nämnd
I<F
~ rl ~
-211-
BÅSTADS
1 (4)
Tjänsteskrivelse
KOMMUN
Barn &skola
Datum: 2014-12-03
Handläggare: Mikaela Sönnerstedt Olsberg
ks
Dnr:
\'tJ ?./::J I\~
Till: Kommunstyrelsen
- cooa
Kommunstyrelsen
Diagram
Rapport om elevenkät
Bakgrund
Rapporten visar resultatet av den enkätundersökning som genomfördes under november
2014. Enkäten är genomförd i årskurs 3, 5 och 8 i grundskolan. Enkäten behandlar främst frågor som rör trygghet och trivsel, skolans pedagogiska verksamhet samt elevinflytande.
Huvudmannen har ansvar för att fokusera på områden där resultaten är mindre bra och initiera utvecklingsinsatser. Resultatet skall synas i det systematiska kvalitetsarbetet.
Enkäten har ett något förändrat utseende jämfört med 2013. Den nya enkäten utgår från SKL:s
frågor angående elevernas syn på skolan. Nästa år kommer därför Båstads kommuns svar finnas i SKL:s databas Öppna jämförelser. Utöver SKL:s frågor innehåller enkäten ytterligare 11
frågor som är kommunspecifika. Det finns ett fritextutrymme för kommentarer.
Elevenkäten är en del i skolans systematiska kvalitetsarbete. Enkäten har besvarats digitalt
under lektionstid. Läraren har varit behjälplig för att förklara svåra ord med mera. Några skolor upplever att det har varit bekymmersamt att genomföra enkäten digitalt, eftersom de har
haft dålig tillgång till ldassuppsättningar av datorer eller iPad. Dock har en god svarsfrekvens
uppnåtts.
Aktuellt
Eleverna har fått ta ställning till 18 påståenden. De har haft fyra svarsalternativ att välja mellan: Aldrig (1) - Ibland (2)- För det mesta (3) -Alltid (4). Varje påstående får ett medelvärde 14. Nedan följer påståendena samt kommentar om påståendet har förändrats från föregående
års enkät.
1. Jag är trygg i skolan (från SKL)
2. ]ag trivs i Idas sen.
3. Jag har någon kamrat att vara med om jag vill.
4. På min skola pratar eleverna med varandra på ett bra sätt.
5. Jag får den arbetsro jag behöver i skolan.
6. Om jag blir illabehandlad får jag hjälp av de vuxna på skolan. (kommentar: har formulerat om från "bli ledsen, trakasserad eller mobbad")
7. Jag känner förtroende för mina lärare.
141204\7dd\m
-212-
2 (4)
8. Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen. (från SKL)
9. Lärarna på min skola hjälper mig om jag behöver det. (från SKL)
10. Jag får vara med och planera mitt arbete i skolan. (SKL:s formulering: Lärarna i min
skola tar hänsyn till elevernas åsikter)
11. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena (från SKL)
12. Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet (från SKL)
13. Skolarbetet gör mig intresserad så att jag får lust att lära mig mer. (SKL)
14. Utvecklingssamtalen är framåtsyftande. (tidigare bra istället för framåtsyftande)
Eleverna känner sig trygga på sin sko la och de trivs i sin klass. Elevernas svar när det gäller att
de har förtroende för sina lärare och att lärarna förväntar sig att de ska nå målen i alla ämnen,
ger också höga medelvärden.
Medelvärdet för svaren 1-9 ligger på över 3,2 på samtliga påståenden för alla årskurser, förutom när det gäller "På min skola pratar eleverna med varandra på ett bra sätt" och "Jag får den
arbetsro jag behöver på skolan". Här ligger medelvärdet på 2,69-3 istället.
I frågorna som rör om eleverna får vara med och planera arbetet samt om eleven får veta vad
han/hop. ska kunna för att nå målen i de olika ämnena, svarar åk 8 lågt. l åk 3 och 5 ligger
denna siffra högre. I de påståenden (1-5 + 15-18) där en direkt jämförelse med föregående års
enkät är möjlig, kan följande resultat skönjas: resultaten i åk 5 har blivit högre i samtliga frågor
medan åk 8:s svar är generellt lägre.
15. Skolans lokaler är en bra miliö att lära sig i.
16. På skolan finns saker att göra på rasterna.
17. Skolan är välstädad.
18. Jag nöjd med min skola.
I åk 3 och åk 8 så upplever eleverna skolan som mindre välstädad i år jämfört med föregående
år. Åk 5 upplever att skolan är mer välstädad i år. Dock så är resultatet relativt lågt jämfört
med övriga påståenden (2013: 2,7, 2014: 3,04). Ett svar som sticker utför åk 8 är att de jämfört
med eleverna i åk 3 och 5 svarar lägre på "Det finns saker att göra på rasterna": 2, 71iåk8 jämfört med över 3 i åk 3 och 5.
Medelsvaret för alla elever på alla frågor ligger på 3,32.
Fritextsvaren lyfter blandade åsikter. Några elever lyfter att de exempelvis vill ha fler klockor i
skolan. Några lyfter att de vill ha en motorikbana på skolan. Dessutom lyfter några att skolmaten är god eller mindre god. De påståenden som sticker ut negativt i enkätsvaren när det gäller
studiero kommer även upp i fritextsvaren. Generellt så försöker flertalet elever lyfta utvecklingsområden på ett konstruktivt sätt. Det tyder på att de tar enkäten på allvar. En elev i åk 5
skrev: "ni kan komma och hälsa på och se hur vi har det". Många elever i åk 8 lyfter att de vill
ha PRAO på en arbetsplats.
I frisvaren finns även många positiva kommentarer:
"Jag tycker att min skola är bra. Man kan lita på fröknarna.","Jag tycker att vi har värdens bästa
skola. Vi har bra mat och bra med utrymme och värdens bästa lärare."
-213-
3 (4)
Sammanfattningsvis så visar enkäten att eleverna har ett gott förhållande till sina lärare och de
känner sig trygga. De områden som eleverna lyfter som mer negativa är bland annat studie ro
och ett dåligt språkbruk. De äldsta eleverna lyfter även att de upplever att de inte får vara med
och planera skolarbetet i så hög grad och de svarar relativt lågt på "skolarbetet gör mig intresserad så att jag får lust att lära mig mer."
"Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som
präglas av trygghet och studiero" (Skolverkets skrift: Mer om trygghet och studiero, reviderad
januari 2013). Att en del elever upplever att de inte får tillräcklig studiero kan bero på att elever med olika typer av svårigheter inte bara störs i sitt eget arbete eller stör andra, utan inte
heller får tillräckligt stöd. Barn och skola har tilldelats extra resurser i budgeten 2015, för att
kunna möta de elever som behöver studiehandledning på modersmål och för att kunna sätta in
extra resurser till elever i behov av särskilt stöd. Dessa resurser tror vi kommer att ge bättre
förutsättningar för att skapa en god studiero för alla elever.
I skolornas plan mot kränkande behandling lyfts hur en god social miljö upprätthålls. I detta
arbete är eleverna delaktiga. Resultatet i den här enkäten påverkar utformandet och innehållet
av planen mot kränkande behandling.
Flertalet av påståendena i enkäten som berör lärande och pedagogik är nya. Svaren som rör
motivation är särskilt intressanta att analysera. Motivation är ett svårtolkat begrepp och det
finns inre och yttre motivation. Forskning tyder på att flera olika saker kan skapa motivation
hos elever. Motivationen blir generellt lägre i högstadiet och gymnasiet.
Med tanke på kommunens satsning på kompetensutveckling inom ämnet formativ bedömning
ska det bli intressant att följa resultatet när det gäller påstående nr 11, 12 och 14 som direkt
rör formativ bedömning. Forskning visar att formativ bedömning och relationen lärare- elev är
de faktorer som påverkar möjlighet till lärande Qohn Hattie, Visible Leaming). Eleverna visar i
enkäten att de har gott förtroende för sina lärare. Kommurrens fortsatta satsning på formativ
bedömning är således viktig för att öka elevens lärande och motivation.
En god digital skolmiljö är också en motivationshöjare, menar forskaren Susanne Kjällander
("Fördelar med en digital skolmiljö", publicerad 27 oktober, Skolvärden). I kommunens skoloch utbildningsprogram är'IKT med som ett viktigt verktyg för kunskapsutveckling och personlig utveckling. Arbetet med att skapa en god digital lärmiljö har påbörjats, men kommunens
skolor kan i dagsläget inte implementera en-till-en-undervisning, på grund av få surfplattor
och datorer.
Även elevernas åsikter om den fysiska miljön är viktiga attta i beaktande. I Båstads kommuns
utbildningsplan står att: lokaler och utemiljö är väl underhållna, miljöanpassade och utformade
för att kunna genomföra utbildning och aktiviteter i en trygg, säker och stimulerande lärande
miljö. Förvaltningen har påbörjat arbetet med att ta fram ett underlag som belyser och analyserar vilken typ av skollaker som behövs för att uppfylla kravet om tidsenlig Iärmiljö och arbetsmiljölagens krav, efter KS:s beslut, dnr KS 545 /14-600. Arbetet fortgår.
Slmllagen 5 kap 35 §
För utbildningen ska de lokaler och den utrustning finnas som behövs för att syftet med utbildningen skall kunna uppfyllas.
Övriga satsningar inom det pedagogiska arbetet för att öka motivationen hos eleverna handlar
om ett ämnesintegrerat arbetssätt. Lektor Martin Hugo lyfter att för elever med svag motivation är det viktigt att lärandet utgår från elevernas erfarenheter och intressen ("När skolans
-214-
4 (4)
lärande saknar mening", Pedagogiskt magasin.) Detta är grunden i entreprenöriellet lärande,
vilket lyfts i kommunens skoloch utbildningsprogram, antaget av KF 2013.
Skolinspektionen lyfte i sin regelbundna tillsyn under läsåret 2013-2014 att arbetet med elevinflytande bör utvecklas på vissa skolor. Elevinflytande är ett annat prioriterat område och
arbetet här bör fortgå, särskilt i åk 8 där resultatet är lägre än förväntat. "Forskning visar att
det är ovanligt att elever utövar inflytande över ämnesinnehåll och undervisningsformer"("Hur
ser elevers inflytande ut i praktiken?" forskning.se, publicerad 2013-03-05). Arbetet fortgår på
skolorna och utvärderas kontinuerligt.
1. Kommunstyrelsen tar till sig informationen
2. Från och med 1/1 2015 följs uppdraget upp vid varje ordinarie sammanträde med utbildningsnämnden.
3. Rapporten översänds till kommunfullmäktige och kommunrevisionen.
Båstad 2014-12-03
f'o
.o
o
~ S~tedt
Olsberg
Utvecklingsledare
..
:.,_
·-·- _. :
·,._,
-215-
Elevenkät 20 14, åk 3
A l drig
För det
mesta
1 J ag känner m ig trygg i skolan.
•
Ibland
1
(1%)
6 (6%)
31 (29%)
68
(64%)
3,57 0,64
1 06/120
( 88%)
2
Jag t r ivs i k lassen .
1
(1%)
6 ( 6%)
29 (27%)
70
(66%)
3,58
0 , 64
1 06/120
(8 8 %)
3
J a g ha r riågon kamrat att va.ra med om j ag vlll.
1
(1%)
4 {4%)
23 (22%)
78
(74%)
3,68
0,59
1 06/ 1 2 0
(8 8%)
4
På mi n sko la prat ar elev·ern a med varandra på ett b r a sätt.
2
(2%)
19
(18%)
62 ( 58%)
23
(22%)
3
0,69
106/ 1 20
(88 % )
S J ag får den arbetsro jag behöver i s k o lan.
4
(4%)
32
(30%)
42 (40%)
28
(26%)
2,89
0,84
1 06/ 1 2 0
( 88%)
6
Om jag sku ll e bli i l la behand lad får jag hj ä l p av de vuxna l skolan.
0
(0%)
6 (6%)
19 (18%)
81
.(76%)
3,71
0,57
106/ 120
(8 8 % )
7
J ag känner förtr oen d e för min a lärar e.
0
(0%)
2 (2%)
10 (9%)
94
(89%)
3,87
0,39
106/ 1.2 0
(88%)
S
Mina l ärare förvänta r s ig att j ag ska nå målen I alla ämnen .
0
(0%)
2 (2%)
26 (25%)
78
(74%)
3,72
0,49
Lärarna på min skola hjä l per m i g om j ag behöver det.
1
(1%)
3 (3%)
17 (16%).
85
(80%)
3,75 0,55
1 0 6 / 120
(88%)
10 Jag får vara med och planera m itt arbete i skolan.
0
(00/oJ
18
( 17%)
44 (42%)
44
(42%)
3,25
0,72
106/120
( 8 8% )
11 Jag vet vad jag ska kunna för att n å målen i de olika ämnena .
1
(1%)
10 (9% )
45 (42%)
50
(47%)
3,36
0,69
1 06/ 120
( 88%)
12
2
(20/o)
9 ( 8%)
37 (35%)
58
(55%)
3 , 42
0,73
1 0 6 /1 2 0
( 88 0/o )
1 3 skol arbetet gör m ig i n tresserad så att j ag får i ust att l ä r a m ig
mer.
2
(20/o)
15
(14%)
39 (37%)
50
(47%)
3,29
0,78
106/12 0
( 880/o)
14
Utveck li n·gssamta l en ä r framåtsyfta nd e.
2
(2%)
11
( 10%)
21 (200/o )
72
(680/o)
3,54
0,75
106/ 120
(88%)
15 Skol a n s lokaler är e n bra m i ljö att lära s i g l.
1
( 1 %)
10 (9%)
33 (31%)
( 5 80/o)
3,47
0,7
106/ 1 2 0
{880/o )
16
På s k o lan f i nns saker att göra på rastern a .
0
(OO/o)
11
( 100/o)
25 (240/o)
70
(66%)
3,56
0,67
10 6/ 1 20
( 8 8%)
17
Skola n är välstädad.
4
(40/o)
17
(160/o)
50 (47%)
35
(33%)
3 , 09
0,8
106/ 120
( 880/a)
0
(0%)
1 (1 %)
21 (20%)
84
(79%)
3,78
0,43
106/120
( 88% )
9
Jag 'får veta hu r det gå r för mig i skolarbetet.
18 Jag ä r n öjd med min s k o l a.
•
•
Alltid
Medel
62
cr
3,47
~ BÅSTADS
I
......
"'
O'>
I
KOMMUN
Besök oss på bastad.se
Svar
1 06/ 120
( 88%)
Elevenkät 2014, åk 3
·' ,. 1.00 -
fil) ll
ll
.iJ{i ~ 11 • 1
40
~ ~M
1
1- H I .I I l- U lil H H I I 111 I I I ~
1
Il f:
cin
:2.D -:
,
l
I
,_
~
,? ~~
0 _, __ .
.:-:ii
l'rn
I
"l
~
.;!..
~
..)
A
"'1·
:·5..
~
"-'
7.!!'
.....
I
.......
I
'--
-r
''j· ..1..~ 14
.. . .1
- .1.·1'·. .1. ·-·
1 b.. 1...... 1 g
S. g. 1 I·u
.,;J
.
:.i
.
I
I
.
"'.'j
~"
'r-,
r-
.
• ' .\'
•!
•.
.
rn.=1 BÅSTADS
I
~ KOMMUN
N
.....
-.J
I
-,
Elevenkät 20 14, åk 5
A ldrl'g
Ibland
För det
mesta
•
1
Jag känn er mig trygg i skolan.
0
(0% ) ,
•
7 (6%)
30 (27%)
76
(67%)
3 , 61
0,6
1 1 3 / 123
(9 2 % )
2
Jag tri vs i kl a sse n.
1
{1%)·
7{6% )
33 (29%)
72
(64%)
3,56
0 , 65
1 13/ 123
( 9 2 %)
3
Jag har n ågon k amra t att v a ra med om jag v i ll.
0
{ 0%)
8 (70/c>)
23 (20%)
82
(73%)
3,65
0 , 61
1 13/ 1 2 3
( 92°/ <>)
4
På m i n sko l a pratar e leverna med v arand ra på ett b ra sätt.
0
( 0%)
16
(14%)
81 (72%)
16
(14%)
3
0,53
1 13/1 2 3
(9 2 % )
5
Jag .få r den arbetsro jag behöver i s k o lan .
0
( 0%)
12
(11%)
70 (6 2%)
31
(27%)
3 , 17
0,59
113/ 123
(92 %)
6
O m j ag sku lle b li i lla beh and lad får j ag hj ä lp av de vuxn a I skolan .
1
(1%)
7 (6% )
22 (19%)
83
{73%)
3,65
0,,.63
113/ 12 3
( 9 2 %)
7
Jag känner förtroe n de för m i na lärar e.
0
(0%)
1 (1%)
28 (25%}
84
(74%)
3,,.73
0,46
1 13/ 1 2 3
( 92 %)
8
Min a lärare förvänta r s ig att j ag ska nå måle n i alla äm n e n .
0
(00/o)
4 (4%) .
29 {26%)
80
(71 %)
3,67
0,54
113/ 123
(9 2 % )
9
Lärarn a på m i n skola hj älper m ig om jag b ehöver d et.
0
(0%)
3 (3%)
29 {26%)
81
(720/o)
3 , 69
0,52
1 1 3 / 123
(9 2% )
•
Alltid
Mede!
a
Svar
10
Jag får vara med och planera m l tt a r bete I skolan.
2
(2%)
17
(15%)
49 (43% )
45
(40%)
3,21
0,76
113/1 2:3
{9 2% )
11
Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen 1 de oll ka ämnena.
0
{0%)
10 (9%)
58 (51%)
45
(40%)
3,31.
0,63
1 1 3 / 123
( 92% )
12 Jag får veta h ur det g år för m l g i s k olarbetet.
0
( 0% )
15
(13%)
41 {36%)
57
( 5 0%)
3,37
0,71
1 1 3 / 1 23
(9 2 % )
13 Skola r betet gör m ig i ntresserad så a tt jag får lust att lära mig
mer.
1
(1%)
21
( 19%)
49 (4 3%)
42
(37%)
3,17
0,75
1 13/ 123
( 92%)
14 Utveckll ngssamta len är framåtsy~a nde.
1
(1%)
9 (8%)
34 ( 30%)
69
(61%,)
3,51
0,68
113/123
( 92%)
15
2
(2%)
5 (4%)
47 (42%)
59
(52%)
3,44
0 , 66
1 13/ 1 2 3
( 92 0/o )
16 På s k olan f inns sa k er att göra på rasterna .
2
(2%)
15
( 13%)
26 (23%)
70
(6 2%)
3 , 45
0 , 79
1 1 3 / 123
(9 2 % )
17 Skolan är välstädad.
3
{3%)
24
(21%)
52 (46%)
34
(30%)
3,04
0,79
1 13/ 1 2 3
( 92%)
18 Jag är nöjd med min skola .
1
(1%)
7 (6%)
38 (34%)
67
(59%)
3 , 51
0 , 65
1 1 3 / 123
(9 2 % )
Skol a n s lokaler ä r en bra ·m iljö att lä ra s i g i.
3,43
~ BÅSTADS
KOMMUN
I
N
......
CD
I
::.·
·100 -·
...-..,.
80 -
• u
:o..o -
.I
~
I
..
'
1
I l •:
.:11-f i ..;i
~~
!
'I
.
·.") n-+
I
;:...:. ,.;,
111
~- u· ·· ~
I
'
(i
4- '-""'
t 2 3. 4 5 0.
fio-
.--.-----,---~r-.-~..,.--..,...--"'T"-· 1
7·
,9•
i"ll
Il)
:9 1 I) 11 l?. 1.3 14 ·1 5 1 6. 17' ·18
[ill BÅSTADS
I
N
.....
co
I
~ KOMMUN
Ibland
För det
mesta
A ll tid
CJ
Svar
4 (3%)
4 (3%)
51 (37%)
•
Medel
79 ( 5 7%)
3,49
0,69
1 3 8 / 1 41
(98%)
2 Jag trivs i klassen.
6 (40/o)
16
(12%)
48 (350/o)
69 (50%)
3,29
0,83
1 3 9/ 141
(9 9 % )
3 Jag har någon kamr at att vara med om jag v i ll.
4 (3%)
4 (30/o)
24 (17%)
106
(77%)
3,68
0,67
138/141
( 9 80/o)
4
6 (4%)
32
(23%)
74 ( 53%)
27 ·(19%)
2,88
0 , 76
139/141
( 9 9 °/o)
5 (4%)
47
(34%)
73 (53%)
14 (10%)
2,69
0, 7
1 3 9 / 1 41
( 9 9%)
11 (80/o)
14
(10%)
35 (25%)
78 (57%)
3, 3
0,94
138/ 1 41
( 9 8%)
7' Jag t kanner förtroen de för m lna lärare.
5 (40/o)
15
(11 %)
55 (4Ö%)
64 (46%)
3,28
0,8
139/1 4 1
( 9 9%)
8
M in a lärare förvän tar sig att jag ska nå målen I alla ämnen .
4 (3°/o)
8 (60/o)
40 (29%)
87 (63%)
3,51
0,73
139/141
( 99%)
9
Lärama på mln skola hjäl per m ig om j ag b e höver det .
3 (2%)
18
(130/o)
48.(35%)
69 (50%)
3,33
0,78
1 3 8/1 4 1
(98°/o)
10 Jag får vara med och planera m ltt arbete 1 skolan.
6 (40/o)
39
(28%)
67 (49%)
26 (190/o)
2,82
0,78
1 3 8/141
( 98°/o)
1 1 Jag vet vad j ag ska kunna för att nå målen i de o lika ämnena.
6 (40/o)
29
(210/o)
79 (57% )
25 ( 18%)
2 , 88
0,74
139/ 141
(99 %)
12
3 (2%)
21
(150/o)
64 (46%)
51 (37%)
3,17 0,76
139/141
(9 9 0/o)
13 Skolarbetet gör mig intresserad så att jag får lust att lära m ig
mer.
15
( 1 1°/o)
56
(40'1.'o)
50 (36%)
18 (130/o)
2,51
0,85
139/1.4 1
(990/o)
14 Utvecklingssamtalen är framåtsyftande.
9 (6%).
26
(190/o)
53 (38%)
51 (37%)
3 , 05
0,9
1 3 9/ 1 4 1
{99%)
15 Skolans lokaler ä r en b r a m ilj ö att lära s ig L
6 (4%)
30
(22%)
74 { 54%)
28 (20%)
2,9
0,76
1 3 8 / 141
( 9 80/o)
1 ·6
9 (6%)
53 (38'0/o)
27 (190/o)
2 , 71
0,85
139/141
(99 0/o)
•
A ldrig
1
Jag k änner mig trygg i skolan.
På m i n skola pratar e leverna med varandra på ett bra sätt.
5 Jag få r den arbetsro jag behöver i skola n .
6 Om jag sku lle b li lila behand lad får j ag hjä l p av de vuxna i
skola n .
Jag får veta hur d et går för mig 1 s k olarbetet.
På s k ola n finns saker att göra på rasterna .
so
(360/o)
il
17 Skolan är vä lstädad.
10 (7%)
45
(32%)
57 (41%)
27 ( 190/o)
2 , 73
0,85
1 3 9/1 4 1
(990/o)
18 Jag är n ö j d med min skola.
10 (7%)
15
(i1%)
63 (45%)
51 (37%)
3,12
0,87
139 / 1 41
(99% )
3 , 07
~ BÅSTADS
I
N>
N>
0
I
KOMMUN
t(ll]-
SJJ ~
fd}-
1i'i.
4.d
·· •
I
"":'
I
I
-"'.'in...:.
..::.:..
;
o+-
I
·1·
.
~"'.'i
,;.!.
"'.)
..J
·"'
~·
J
c
o·
---,
1· 8
9 ·1 0 ·l ·1 ·1 ·?. ·1 ~3 ·14 1·5 ·1 6 ·1 ·7 ·1f],
• ,j;
lliJ BÅSTADS
~ KOMMUN
I
N
N
_..
I
torsdag den 4 december 2014
st\STADS KOMMUN
1/1
Kommunstyrelsen
PROTOKOLL
2015-02-04
Länsstyrelsen i
Skånelän
0
n DCDll U D • • • u• • • 11 " " · · · " · · · · · · · · " · " '
Dnr: 201-2928-15
"U f1
Ny ledamot/ersättare för ledamot i kommunfullmäktige
Länsstyrelsen utser ny ledamot/ersättare för ledamot i kommunfullmäktige från och med den
4 februari 2015 till och med den 14 oktober 2018.
Kommun: Båstad
Parti: Sverigedemokraterna
Ny ledamot: Ann Philipson
Ny ersättare: Jennifer Melin
Avgången ledamot: Mattias Philipson
De som berörs av beslutet har markerats med en asterisk(*) i följande sammanställning.
Båstad
Ledamot
Ersättare
Ann Philipson *
Ann-Christin Ingeman
1. Ingegerd Nilsson
Carolin Gräbner
Inge Sanden
1. Ingegerd Nilsson
2. Jennifer Melin *
Bevis utfärdas för de som berörs av beslutet.
Den som vill överklaga detta beslut kan göra det skriftligen hos Valprövningsnämnden.
Skrivelsen ska ha kommit in till Länsstyrelsen, 205 15 MALMÖ inom tio dagar efter dagen
för detta beslut.
L'~~
4~nder
ur
xeniu~
- 222-
Sida 1av2
Båstads Kommun -Till kommunchef Katarina Pelin
Från:
Till:
Datum:
Ärende:
Kopia:
BÄ.STADS KOMMUN
Kommuos~relsen
=
2015 -O?- 1 6
"Bodil Ellebaek Larsson" <bodil.ellebaek@telia.com>
<bastads.kommun@bastad.se>
onr...
2015-02-16 01 :53
··············································
Till kommunchef Katarina Pelin
Marie Söderlind<Marie.soderlind@telia.com>, "Carolina Ivarsson" <totteiv...
~.=b~~'? ~\:>'-::>
..
Ang EU-migranterna i vår kommun
Adresserar denna skrivelse till Dig Katarina Pelin, och ber Dig samtidigt vidarebefordra den till dem
den berör, dvs ansvariga politiker. Ärendet är akut och kräver skyndsam och formellt riktig
behandling på högsta nivå. Jag hoppas Du kan ombesörja en sådan eftersom jag är osäker på till
vem jag ska adressera min skrivelse.
I Båstad kommun har vi ca 15 - 20 EU-migranter, de flesta från Bulgarien. Kommuninvånare har
tillfälligt öppnat sitt hem för tio av dessa. Övriga sover fortfarande i bilar och tält.
Situationen vittnar om ett akut problem i Europa, en fortsatt allvarlig diskriminering av en
folkgrupp på tio - tolv miljoner människor. Det handlar om människor som tvingats till ett liv i
ständigt utanförskap, utstötta och jagade mellan olika stater inom EU. Reformarbetet i
hemländerna har påbörjats men det kommer att ta tid innan det ger resultat. Fram till dess testas
vår människosyn och vår respekt för principerna om våra mänskliga rättigheter.
I dag skiljer sig insatserna åt mellan svenska kommuner. Man är osäker på hur lagstiftningen ska
tolkas. Vissa kommuner hjälper, andra inte. Att kommuner har så olika strategier leder till att
humanitära behov bland hemlösa EU-migranter bemöts på olika sätt i landet, trots att behoven är
desamma. Av det skälet har regeringen tillsatt en nationell samordnare. Representanter för SKL slog
dock nyligen fast att kommuner får hjälpa, det är bara inget måste. Det finns också många exempel
på goda samarbeten mellan det offentliga och det civila samhället i denna fråga. Färre och färre
kommuner väljer att inte göra någonting alls.
Läget i vår kommun är nu högst akut och kräver omedelbara åtgärder. Argumenten för att lösa
situationen är fler än kylan, trots att den i sig utgör ett hot mot medmänniskors liv och hälsa, Vi får
allt fler rapporter om trakasserier och hot. Ett hatbrott är under polisutredning i vår egen kommun,
flera har rapporterats från våra grannkommuner. Hotbilderna ökar. Det finns all anledning att
känna oro för dem som fortfarande tvingas sova oskyddade utomhus.
Den ideella föreningen STAND Båstad-Laholm har bildats i syfte att hjälpa de EU-migranter som
rör sig inom våra kommuner. Namnet STAND återspeglar vårt ändamål, att stå upp för dessa
människors rättigheter. Utgångspunkten för vårt arbete är FNs deklaration om mänskliga
rättigheter. Vi samlar in och delar ut varma kläder, täcken, kuddar, filtar mm. Vi köper in
hygienprodukter, sjukvårdsmateriel, mediciner mm. Dessutom försöker vi hjälpa till i kontakten
-223,,
• , . , /A ___ _ ri. _,__ /T --- 1i'T' ~-- rvn~.~.,,:na/<;:;1-i::;'111n7r''RA<:.!TAn-AnM
?()1')-02- 16
Sida 2 av 2
med myndigheter. En viktig uppgift för oss är också att förmedla medmänsklighet, tröst och hopp. I
ren desperation har vi nu även påbörjat en insamling för inköp av en husvagn.
Vi vädjar nu om ett omgående möte med ansvariga beslutsfattare inom kommunen, gärna
tillsammans med kyrkoherde Per Thelander som redan visat oss stöd, samt andra eventuellt
intresserade frivilligorganisationer. Ska vi orka fortsätta vår verksamhet måste vi få kommunens
stöd. Vi går på knäna. Vi behöver en lokal som träffpunkt för utbyte av information; för in- och
utlämning av kläder och andra förnödenheter, där vi kan bjuda på varm soppa, erbjuda dusch och
tvättmöjligheter samt värme och trygghet. Denna lokal bör även kunna användas som natthärbärge
för ett begränsat antal personer. Vi är övertygade om att verksamheten kan drivas på frivillig basis,
kanske tillsammans med andra ideella föreningar och/eller kyrkor. Vi behöver kommunens stöd
NU.
Denna skrivelse kommer att kompletteras med ytterligare information från vår styrelse,
men vi är tacksamma om tid avsätts för ett möte snarast.
Vänliga hälsningar
Bodil Ellebaek Larsson (trött fältarbetare i föreningen STAND)
- 224,..... 1
1 / 1,-,
IT T
?01 '1 -0?-16
BÅSTADS
Blad
KOMMUN
Kommunstyrelsen
11
2015-02-11
KS
§
7..oz.
40
dnr. KS.
/15-900
Närvaro på kommunkontoret två timmar/vecka för ledamöterna i
kommunstyrelsens arbetsutskott samt gruppledarna i kommunfullmäktige
Bo Wendt (BP) väcker nytt ärende på dagens sammanträde.
Enligt kommunens arvodesreglemente för förtroendevalda som antogs av kommunfullmäktige den 26 november 2014 att gälla från den 1januari2015 ska ledamöterna i
kommunstyrelsens arbetsutskott samt gruppledarna i kommunfullmäktige befinna sig
på kommunkontoret 2 timmar/vecka för att vara tillgängliga för allmänheten, gemensamma överläggningar och dylikt.
Kommunstyrelsens ordförande föreslår att arbetsutskottsledamöterna och gruppledarna ska vara samtidigt på kommunkontoret varje helgfri tisdag kl. 16.00-18.00.
Notering
Thomas Andersson (FP) deltar ej i beslutet.
Yttranden
Gösta Gebauer (C), Uno Johansson (C), Katarina Toremalm (MP) och Christer
de la Matte (M) yttrar sig i ärendet.
Beslut
Kommunstyrelsen beslutar:
1. Arbetsutskottsledamöterna och gruppledarna ska vara samtidigt på kommunkontoret varje helgfri tisdag kl. 17.00-19.00.
2. En utvärdering ska genomföras efter den 1september2015.
Utskott/presidium
Justerandes si aturer
KS/nämnd
KF
-225

2015-02-25 - del 2

Transcription

Similar documents

Veckans Lunch på Mat & Möten/ Båstad Golfklubb vecka 39, 22 – 28

Hamnkalas Lördagen 27Juni 2015 På scen Håkan Brink

Ladda ner kompletta programmet här

Lunch & Helglunch på Mat & Möten/ Båstad Golfklubb vecka 33, 12

Förslöv 2015-06-13

Miljö- o byggnadsnämndens AU Protokoll 1(4)

båstads