båstads

Transcription

båstads

1 (2)
BÅSTADS
KOMMUN
Besök oss på bastad.se
Sammanträdet direktsänds live på webben
via bastad.se samt på Radio Båstad 96,1
alt. 99,8 MHz
Kungörelse
Kommunfullmäktige i Båstads kommun kallas till sammanträde i Sessionssalen,
kommunkontoret i Båstad, onsdagen den 28 oktober 2015 OBS: kl. 18.00.
Ärendepunkt/rubrik
1.
2.
3.
Upprop
Val av justeringspersoner:
I tur att justera: Göran Klang och Inge Sanden. Ersättare: Sonia Larsson.
Justeringen äger rum onsdagen den 4 november kl. 15.00 på kommunkansliet.
Godkännande av dagordningen
Informationsärenden:
a) .
b).
c).
d).
e).
f).
g).
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
22.
23.
24.
25.
26.
27.
28.
Sidor
-3
4
5
Tunnel- och stationsinvigning i december (Brita Jervidalo Jensen)
Inriktningsdokument för Båstads tätort (Emma Johansson)
Nytt grönstråk, Malen-Hemmeslöv (Olof Sellden)
Statusen kring flyktingfrågan och boendesituationen (Henrik Andersson)
Kort information från ordförandena i kommunstyrelsen och nämnderna
Kort information från demokratiberedningens ordförande
Ev. information från Kommunrevisionen
Redovisning av inkomna motioner och medborgarförslag
Interpellation från Inge Sanden (SO) - EU-migranter och kommunala
ordningsstadgar
Interpellation från Jonas Persson Follin (M) - Tvingande anvisning av
ensamkommande flyktingungdomar
Fråga från Michaela Backman (C) - Låne-iPad till förtroendevalda
Delårsrapport 2015-08-31 (OBS: Hela underlaget i pdf på bastad.se)
Program för ny fördjupad översiktsplan Norrviken-Kattvik
(OBS: Underlag i pdf på bastad.se - utskickad även i samband med KF-mötet 23/9)
Inköps- och upphandlingspolicy
Näringslivspolicy
Utbetalning av kompletterande partistöd 2015
Reglemente för kommunala ungdomsrådet
Förändring av politiskt ansvar för Individ och Familj, vuxna
Ansökan om medfinansiering för upprustning av Östra Karups bygdegård
Överlåtelse av del av fastigheten Killeröd 11:12
Revidering av VA-taxan - Poolavgift
Redovisning av ej avslutade motioner
Svar på motion om ändrat resereglemente
Svar på medborgarförslag- Hundrastgård i Grevie
Svar på medborgarförslag- Farthinder utmed Järnvägsgatan i Grevie
Avsägelse av uppdrag- Helena Kruse (BP)
Avsägelse av uppdrag - Edward Granville-Self (MP)
Val av nämndemän
Val av ombud till Kommunförbundet Skåne
Val av ledamöter till styrelsen Skåne Nordväst
Val av ledamöter och ersättare i fullmäktige Bjäre Kraft
Val av ledamot och ersättare i valberedningen Bjäre Kraft
6-25
26-29
30-33
34-35
36-59
60-63
64-75
76-81
82-83
84-90
91-93
94-103
104-106
107-109
110-130
131-133
134-137
138-141
142
143
144
145
146
147-148
149
2 (2)
29.
30.
31.
32.
33.
34.
35.
36.
37.
38.
39.
40.
41.
42.
43.
44.
45.
46.
47.
48.
49.
50.
51.
52.
53.
Val av ledamot och ersättare i Förslövs bygdegårdsförening
Val av revisor i Förslövs bygdegårdsförening
Val av ledamot och ersättare i Västra Karups bygdegårdsförening
Val av revisor i Västra Karups bygdegårdsförening
Val av ledamot i Idrottsparkskommitten Grevie GIK
Val av revisor i Idrottsparkskommitten Grevie GIK
Val av revisor i Stiftelsen Båstadsfontänen
Val av gode män vid lantmäteriförrättningar
Val av ombud och ersättare till föreningsstämma med Kommuninvest
Val av ombud och ersättare till bolagsstämma med Kommunassurans
Val av ombud och ersättare till Skånes Luftvårdsförbund
Val av ledamot och ersättare till direktionen för Medelpunkten
Val av revisor i Båstads Montessoriförening
Val av revisor i Båstads Teaterförening
Val av revisor för Studiecirkelverksamheten
Val av ledamöter och ersättare i Stiftelsen Båstadtennis
Val av revisor i Stiftelsen Båstadtennis
Val av ledamot i stiftelsen familjen Halmbergs donationsfond
Val av ledamöter och ersättare till John Wulffs donationsfond
Val av ledamot och ersättare i styrelsen för AV Media Skåne
Val av ledamöter i styrelsen för Nils Rubins och Alfred Johanssons samfond
Val av sammankallande i styrelsen för Nils Rubins och Alfred Johanssons samfond
Eventuellt inkomna interpellationer eller frågor
Beslutslogg för kommunfullmäktige
Delgivningar:
a). Granskning av utbildningsnämndens tillsyn av fristående förskolor.
b). Granskning av arrendeavtal.
c). Skrivelse angående åtstramning av skolskjutsen i Båstads kommun, samt
förvaltningens svar på skrivelsen.
d). Skrivelse angående Ungdomens Hus i Förslöv.
e). Anläggning av gång- och cykelväg längs Glimmingevägen, Västra Karup
- Skrivelse med anledning av tidigare inlämnat medborgarförslag.
f). Sammanträdesdagar 2016.
Båstad 21 oktober 2015
Håkan Mörnstad
Ordförande
~$Sekreterare
slagen i laga ordning på kommunkontorets anslagstavla den 21 oktober intygar:
on
Kommunkansliet
150
151
152
153
154
155
156
157
158
159
160
161
162
163
164
165
166
167
168
169
170
171
172
173-178
179-233
BÅSTADS
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Blad
KOMMUN
Kommunfullmäktige
2015-10-28
KF
§
dnr. KS 001227 /2015-903
Val av justeringspersoner
Till att justera dagens protokoll utses:
......... .. .................................. .. .......... ... och ............................................ .
Till ersättare utses: .. ..................................... ........................................ .
Justeringen äger rum på kommunkansliet i Båstad,
........ dagen den ....... / .. ..... kl ...................... ..
Utskott/presidium
justerandes signaturer
KS/nämnd
KF
Utdrags bestyrkande
-,,-
[HJ BÅSTADS
Kommunfullmäktige
2015-10-28
Blad
~ KOMMUN
KF
§
dnr. KS 001224/2015-903
Godkännande av dagordningen
Beslut
Kommunfullmäktige beslutar:
1. Dagordningen godkänns.
I usterandes signaturer
Utskott/presidium
KS/nämnd
KF
Utdragsbestyrkande
-q.-
BÅSTADS
Blad
KOMMUN
Kommunfullmäktige
2015-10-28
KF
§
dnr. KS 001228/2015-903
lnformationsärenden
a). Tunnel- och stationsinvigning i december (Brita Jervidalo Jensen)
b ). Inriktningsdokument för Båstads tätort (Emma Johansson)
c). Nytt grönstråk, Malen-Hemmeslöv (Olof Sellden)
d). Statusen kring flyktingfrågan och boendesituationen (Henrik Andersson)
fe. Kort information från ordförandena i kommunstyrelsen och nämnderna
f). Kort information från demokratiberedningens ordförande
g). Ev. information från Kommunrevisionen
j usterandes signaturer
Utskott/presidium
KS/nämnd
KF
Utdrags bestyrkande
-o-
BÅSTADS
Blad
KOMMUN
Kommunfullmäktige
2015-10-28
KF
§
dnr. KS 001226/2015-903
Redovisning av inkomna motioner och medborgarförslag
Ärendebeskrivning
Bilagd förteckning redovisar de motioner och medborgarförslag som inkommit
till fullmäktige och som ska remitteras för beredning.
Beslut
1. Motionen från Carolin Gräbner i Sverigedemokraterna om att utreda vad det
skulle kosta kommunen att behålla spåret mellan Båstad och Förslöv för att
trafikera sträckan med en spårvagn i egen regi, godkänns och skickas till
förvaltningen för sedvanlig beredning. Dnr: KS 001291/2015-350
2. Motionen från Carolin Gräbner i Sverigedemokraterna om stöd till
Sjöfartsmuseet i Torekov på grund av upprepad skadegörelse godkänns
och skickas till förvaltningen för sedvanlig beredning.
Dnr: KS 001290/2015-905
3. Motionen från Carolin Gräbner i Sverigedemokraterna om Dahlmanska
tomten godkänns och skickas till förvaltningen för sedvanlig beredning.
Dnr: KS 001288/2015-200
4. Medborgarförslaget från Lars Olefeldt i Vejbystrand om att kommunens
nya riktlinjer för vägnamn ska inkludera krav på seriös motivering vid
tilldelning av vägnamn, samt vid ändring av vägnamn, godkänns och skickas
till förvaltningen för sedvanlig beredning. Dnr: KS 001324/2015-350
5. Medborgarförslaget från Olle Larsson i Grevie om att behålla skoltomten vid
Backaskolan i kommunal ägo godkänns och skickas till förvaltningen för
sedvanlig beredning. Dnr: KS 00136 3/2015-200
Utskott/presidium
KS/nämnd
KF
Utdragsbest:yrkande
-
u
BÅSTADS KOMMUN
2015 ~09~ 29
Rnr...........W,;
...
V..t;J
•11 ········"J
· ~0
.....•o.(.'?:f. .. k/?/.5-:
PDD ll DDD
Motion:
Utreda vad det skulle kosta Båstad kommun att behålla spåret mellan Båstad och Förslöv för att
trafikera sträckan med en spårvagn i egen regi.
Till fullmäktige i Båstad kommun
Bakgrund:
Då kostnaden för att nyanlägga ett Järnvägsspår motsvarande sträckan mellan Båstad och
Förslöv via Grevie i-dagsläget skulle kosta fler hundra Miljoner kronor, känns det fel att
riva upp rälsen utan att verkligen ha utrett alla alternativ till nyttjande av den aktuella
järnvägssträckan.
Fördelar med en spårvagnsförbindelse mellan kommunens orter är följande:
#
Miljövänligt då sträckan är elektrifierad och minskar beroendet av bussar.
#
Binder samman orterna längs sträckan vilket gynnar framförallt Grevie.
#
Förbättrar kollektivtrafiken mellan orterna.
#
Spårvagnar är tysta och anpassade för att gå i stadsmiljö och behöver minimala
plattformar, vilket innebär låga investerings kostnader.
#
Spårvagnar är lätta I förhållande till tåg vikt (ca 20-60 ton) och har därför inte samma
krav på räls och banvall som till exempel ett godståg med total vikt på över 1000 ton.
#
Finns begagnade spårvagnar att köpa och spårvagnar har lång livslängd.
#
Spårvagnar har bra backtagningsförmåga i förhållande till tåg.
#
Med införandet av spårvagn på sträckan kan man införa fler hållplatser som till
exempel vid företagsbyn och bostadsområden, då plattformen inte behöver vara
mycket mer omfattande än en busshållplats då spårvagnar är konstruerade för att ta
upp passagerare från gatuplan.
#
Detta skulle även gynna turismen då man kunde marknadsföra den vackra
sträckningen genom Sinarpsdalen i turist sammanhang.
- 7-
#
Grevie som nu riskerar att hamna i skymundan skulle på detta sätt få en fortsatt
strategisk plats i kommunen och stimulerar förhoppningsvis inflyttningen inte bara
till Grevie utan även övriga Bjäre.
#
Båstad skulle hamna på kartan över kommuner med spårvagnar i landet och på så
sätt göra något unikt.
#
Vi skulle visa att vi är en kommun som tänker framåt och vågar satsa på framtiden
och värna om miljön samt tänka klimat smart.
#
Spårvagn skulle innebära ett par arbetstillfällen till i kommunen.
#
Spårvagn borde vara av intresse för ortens företag då det underlättar för deras
personal att ta sig till och från jobbet.
#
Att tänka på i sammanhanget är att det även kostar pengar att göra om spåret till en
gång och cykel bana och frågan är hur frekvent nyttjandet kommer att bli.
#
Då sträckan är så kort så räcker det med ett spårvagns set för att upprätthålla en
tidtabell med två avgångar i timmen i respektive riktning och detta innebär också att
man inte behöver bekosta något avancerat signalsystem då det bara är en spårvagn
på spåret.
#
Spårvagnen är tänkt att köra som en buss, stannar vid hållplatsen endast on någon
önskar stiga på eller av.
Nackdelar:
#
Kräver en investering från kommunen sida, kanske det går att få medfinansiering
från EU eller någon annan intressent.
#
Underhållskostnader för banvall och räls, mm.
#
Investering i Biljett automater (Kan använda samma typ som P-automaterna) eller
alternativt månadskort.
#
Järnvägsövergångarna blir kvar, dock inte samma krav på signaler som vid tågtrafik.
Med ovanstående i beaktande vill vi att man utreder den ekonomiska kostnaden för att behålla
rälsen i syfte att trafikera sträckan Båstad-Grevie-Förslöv med spårvagn, då vi anser att det är en
enorm kapitalförstöring att låta riva upp rälsen i syfte att anlägga en gång och cykelväg på
banvallen.
Vi tänker oss att sträckningen skall vara från Förslöv centralort och i Båstad är syftet att
spårvagnen stannar vid "Gamla" Båstad station om man sedan väljer att dra sträckningen vidare
bort mot tunnelmynningen för att komma närmare den nya stationen i Båstad är detta bara
-8-
positivt, då syftet är att tillgänglighet för så många som möjligt.
Tanken är inte att koppla ihop spårvagnsspåren med övrig spårtrafik genom tunneln eller de nya
Stationerna i Båstad eller Förslöv, då detta inte anses som möjligt.
Vi tror att en spårvagnslinje mellan Förslöv och Båstad genom Grevie kommer att få stor inverkan
på hur alla orterna kommer att utvecklas positivt tillsammans i framtiden och anser därför att
detta bör utredas.
Det kan låta avancerat med spårvagn, men det är i praktiken inte konstigare än att man har en
Elektrifierad buss som går på räls och det finns säkert möjlighet att införskaffa en spårvagn på
begagnat marknaden för att pressa investeringskostnaden.
SO i Båstad kommun
Genom
-9-
BÅSTADS KOMMUN
Kommunstyrelsen
2015 -09- 2.9
~·····'"'''qö/'····..y
!lc;
... 0..9.l..~.7..Y.I... -f! 0 5
Motion:
Stöd till Sjöfartsmuseet i Torekov på grund av upprepad skadegörelse.
Motion till fullmäktige i Båstad kommun
Bakgrund:
Då sjöfartsmuseet i Torekov har råkat ut för omfattande skadegörelse för andra året i rad vill vi
sverigedemokraterna i Båstad att Båstad kommun bistår föreningen med ett bidrag på 40 000 kronor,
för att täcka kostnaden för restaureringen av de skadade galjonsfigurerna.
Anledningen till att vi vill att kommunen skall bidra med pengar till restaureringen av föreningens
skadade egendom är att Sjöfartsmuseet i Torekov är en ideell förening som med små medel bidrar till
att göra vår kommun attraktiv för så väl besökare som permanent boende i kommunen och samtidigt
värna om vår marina historia som kustkommun .
Detta var andra året i rad som de två Galjonsfigurerna blev sönderslagna och var precis
nyrestaurerade inför årets sommarsäsong när vandaliseringen ägde rum och att restaurera
Galjonsfigurerna igen uppskattas till att kosta ca 40 000 kr.
SD i Båstad kommun
Genom
- 10 -
BÅSTADS KOMMUN
2015
~os~
29
25.tiii{.~f.r~;;;r.:&P.o
Motion: Dahlmanska tomten
Motion till fullmäktige i Båstad kommun
Bakgrund:
Centrala Båstad är hårt exploaterat idag och därför tycker vi att det är viktigt att det
även anläggs grönområden i kommunen.
Därför tycker vi i Sverigedemokraterna att Dahlmanska tomten bör omvandlas till en
vacker park till glädje för alla, med en fontän i mitten med springvatten. (typ Malens
park.)
Runt fontänen skall bänkar vara utplacerade så att besökarna kan slå sig ner och
koppla av och njuta, vi tror även att detta kan vara till glädje för besökare till kyrkan
och kyrkogården som kanske vill sitta och koppla av i en vacker och lugn miljö så väl
som för semester stressade turister.
Det skall även vara vackra rabatter och gräsbevuxen yta där människor skall ha
möjlighet att packa upp sin picknick korg och parkens ytterkanter får gärna kantas av
buskage/häck i syfte att dämpa ljud från omgivningen för att skapa en lugn miljö.
Mellan rabatter och runt fontänen skall det vara stensatt så att man även lätt kan ta sig
fram med till exempel rullstol.
Vi ser gärna också att parken skall fö1·gyllas av Birgit Nilssons staty och tycker därför
att även statyn skall ha en stark prägling på parken, som även gärna får kallas upp efter
henne.
Med hänvisning till ovanstående föreslår vi att kommunen utreder förutsättningarna för
att inrätta en park på Dahlmanska tomten.
Sverigedemokraterna i Båstad
Genom
- 11 -
BÅSTADS KOMMU N
Kommunstyrelsen
2015 ~10~ 0 6
Medborgarförslag
-····
Dnr\~~. ~~\~~~\
..... ..
- S
~~~
.....:~ ..'--St--...
~ ~ ' '\
Återinföra korrekta benämningar på vägnamn samt vid ändring
av/nya vägnamn motivera detta på ett korrekt sätt.
Bakgrund
Man hör ibland hur viktigt det är med korrekta vägnamn och adresser
med tanke på räddningstjänsten. Intressant för många är även vägnamn
ur ett kulturhistoriskt perspektiv.
Numera finns ett stort antal kartor tillgängliga på internet. På bastad.se
hittar man lätt "Båstadkartan" och ''Turistkarta över Bjärehalvön".
När en ny väg tillkommer eller ett vägnamn ändras hos kommunen syns
ändringarna på dessa kartor. Men inte bara på dessa. Samtidigt som ett
vägnamn ändras i kommunens databas kommer ändringen omgående till
lantmäteriets kännedom (enligt lantmäteriet är det en och samma
databas).
Ändrade vägnamn som på detta sätt meddelas lantmäteriet ingår sedan i
de digitala kartor som lantmäteriet säljer via återförsäljare till t.ex.
Hitta.se och Eniro.se. Det sker dock en viss fördröjning. Normalt
uppdaterar t.ex. Hitta.se sina kartor 4 gånger per år, från lantmäteriets
återförsäljare Metria.
I princip alla digitala kartor över Båstads kommun utgår från vad som
anges i kommunens egen databas (fvb till lantmäteriet).
Det är därför av yttersta vikt att ändringar görs korrekt och att
motiveringar till ändringarna protokollförs.
Är då vägnamnen i kommunen korrekta? Nej, i varje fall inte i Stora Hult.
Lönborgs väg
1981-02-11 föreslog kulturnämndens gatunamnskommitte att den väg
som går förbi stugan där åren 1914-1959 kartografen Sven Lönborg,
"Stora Hults första badgäst" kallad, bodde sommartid, skulle få namnet
"Lönborgs väg". (Bilaga 1)
Enligt Institutet för Språk och Folkminnen 2015 bör namnet ha godkänts
av Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund (numera nerlagt) 1981.
När sedan kulturnämndens arbetsutskott 1981-07-30 och
byggnadsnämnden 1981-09-21 behandlade frågan hade "vän av ordning"
felaktigt ändrat namnet "Lönborg" till "Lönnborg". (Bilaga 2+3)
Alltsedan 1981 finns dock korrekt stavade vägskyltar längs vägen ifråga.
(Bilaga 4)
När lantmäteriet 2000-11 - 07 gjorde omprövning av Stora Hults strands
vägförening enligt anläggningslagen, (Dnr FMK 98 802), var vägnamnet
"Lönborgs väg" korrekt. (Bilaga 5)
Någon gång efter år 2000 har Båstads kommun ändrat namnet till
"Lönnborgs väg" i sin databas och idag finns det felaktiga vägnamnet på
Båstadkartan och Turistkarta över Bjärehalvön och som en följd av detta
på Hitta.se, Eniro.se och Google maps. (Bilaga 6)
- 12-
I april 2015 påtalade jag första gången den felaktiga stavningen av
vägnamnet för kommunen. Varje gång jag har försökt få till stånd en
ändring sedan dess hänvisar kommunen till protokollet från 1981-09-21
(Bilaga 3) där den felaktiga stavningen finns.
Åtgärd: Ändring snarast av vägnamnet till korrekta "Lön borgs väg" i
kommunens databas.
Vipevägen - Hövelvägen
I juni 2015 meddelade jag kommunen att Vipevägen i Stora Hult felaktigt
fått namnet Hövelvägen (samma namn som angränsande väg).
Vägskylten är dock korrekt och har varit så sedan 1981. {Bilaga 7)
Ägarna till fastigheten Vipevägen nr 6 påtalade även ovan nämnda
felaktighet till kommunen den 29 juni 2015. {Bilaga 8)
Läget idag (2015-10-06) är följande:
På Båstadkartan finns varken Hövelvägen eller Vipevägen utsatt.
På Turistkarta över Bjärehalvön är Vipevägen fortfarande döpt till
Hövelvägen.
På Eniros karta finns inte Hövelvägen och Vipevägen utsatta. På Hitta.se
och Google Maps heter även Vipevägen Hövelvägen. (Bilaga 9)
Åtgärd: Se till att Hövelvägen och Vipevägen återinförs på rätta platser på
Båstadkartan och Turistkarta över Bjärehalvön.
Stora Hultsvägen
Enligt byggnadsnämndens protokoll 1981-09-21 beslutades att den större
vägen ner mot havet i Stora Hult skulle få namnet Stora Hultsvägen.
{Bilaga 3)
Så står det också helt korrekt på vägskyltarna sedan 1981. (Bilaga 10)
På senare tid har av någon anledning kommunen ändrat namnet på vägen
till Storahultsvägen. {Bilaga 6) Detta strider mot kommunens beslut från
1981.
Institutet för språk och folkminnen anser att det inte är lyckat att skriva
ihop till ett enda långt namn. Dels blir det lite otympligt, dels mindre
tydligt vad gäller namnets ursprung. Man rekommenderar att vägnamnet
skrivs i två ord.
Åtgärd: Ändra namnet till vad kommunen en gång beslutat ska gälla.
Lilla Hultsvägen
Lilla Hultsvägen (tidigare Grytehamnsvägen) fick sitt namn senare än
1981 och stavades då i två ord analogt med Stora Hultsvägen.
Vägskyltarna som sattes upp var också korrekta. Idag finns endast en av
de ursprungliga skyltarna uppsatta längs vägen. {Bilaga 11)
I samband med att alla vägar på landsbygden fick namn och nummer för
ett antal år sedan ändrades vägnamnet till Lillahultsvägen, vilket också
står på de nya skyltarna. (Bilaga 12)
I detta sammanhang kan det vara på sin plats att erinra om
"bestämmelser om god ortnamnssed":
''Vid statlig och kommunal verksamhet skall god ortnamnssed iakttas.
Detta innebär bl.a. att
-13-
-hävdvunna ortnamn inte ändras utan starka skäl
-ortnamn i övrigt stavas enligt vedertagna regler för språkriktighet, om
inte hävdvunna stavningsformer talar för annat
Åtgärd: Ändra namnet till "Lilla Hultsvägen" analogt med vad kommunen
en gång beslutat om "Stora Hultsvägen" samt byta vägskylt.
Mor Botildas väg
För några år sedan förlängdes Mor Botildas väg österut. Den nya
sträckningen har felaktigt angivits som Mor botildas väg på Båstadkartan.
Den felaktiga skrivningen finns därmed även i Lantmäteriets databas och
har fått till följd att Eniro har fel benämning på sin karta. (Bilaga 13)
Åtgärd: Korrigera namnet till Mor Botildas väg.
Motivering av ändrade/nya vägnamn
Om det finns någon protokollförd motivering till varför vägnamnen
Lönborgs väg, Stora Hultsvägen och Lilla Hultsvägen ändrats känner jag
inte till.
År 2004 ändrades vägnamnet Grytskärsvägen till Gryteskärsvägen. I
protokoll från kultur- och fritidsnämndens gatunamnkommitte 2014-11-08
finns motiveringen angiven:
"Gryteskär antas som officiell namnform istället för Grytskär, eftersom
skäret fått sitt namn efter Grytehamn (hamnen =gryta = nedsänkning)."
Detta är ett bra exempel på motivering i samband med ändring av
vägnamn.
Betydligt sämre exempel är motiveringarna för det nya vägnamnet
Kamomillvägen. I protokoll från möte med ortnamnskommitten 2013-0213 nämns endast "Diskussion om växtnamn" och i minnesanteckningar
2014-03-10 från möte med samma kommitte "Vidare har markägaren
hört av sig och motsätter sig ett byte av vägnamn med hänvisning till
praktiska skäl, vägskyltar är klara, men också till att Kamomillvägen är ett
bra namn". (Det senare en mycket märklig motivering, då vägen inte är
privat.)
Åtgärd: I lu era i kommunens nya riktlinjer för vägnamn (som lär bli
färdiga · slut t av 2015) krav på seriös motivering i samband med nya
vägn mn /
när vägnamn ändras detta alltid motiveras i protokoll.
20
~06
.·
L rs efeldt
Mor Botildas väg 10
26651 Vejbystrand
Bilagor 1-13.
- 14-
Bilaga 1 till medborgarförslag 2015-10-06
BÅSTADS KOM MUN
- - - - - - -- --
SAMM A N 'i'R~D f,!S P
Sammo r:: lrå d -;~:fo b m
Ku lturnämndens gatunamnskommitti
1981 - 02-1 1
O'i'OKOLL
Ehd
2
§ 2
Gatunamn inom Stora Hu lts strand.
För området gäller, med undantag fHr Le r vik, b y gg n ads~lan
f as t stäl Id 1967 - 03 - 02. Från Stora Hults strands vägfHrening
har namnfH rsla g i nkommit. Med hä ns yn til l befintlig a gatunamn i Vej by strand och i Bå stads kommun diskutera5 föl jande na mnförslag I komrn ittin:
Al lmän ningen, Bads t i gen, Betesvägen, Erns t Wigforss väg ,
Fä ladsvägen, Gam l egårdsvägen, Gr yte ha mnsvägen, Gulmårsstigen ,
Hu l tavä gen, Häl Ian , Idas väg, Lervi ks vägen, Li I Ja Hu lts vägen ,
LHnborgs väg, Mor Botildas väg , Poppelst ige n, Påska liden,
Sa ltHrs vägen , Slänte n, Stora Hul t s vägen , Tre Ro sors väg,
Vindst i gen och Vi pe väge n.
Gatunamnskomm ittin besl utar
att hos Di a lekt- och ortAamnsa r kivet i Lund ef te r höra
om namnfHrslag med historisk ankny t n i ng tl l I området.
Utd;ogs b;i t'frkcild o!
/: 1/·
Oi
-15-
_. _', rni.1f.\h! [(ttot:SPROIC·:.c-,u.
Ku l turnämnd ens arb etsu tskot t
Sc-uTc .-.frö.:i ~d olJ r.
Diod
198 1- 07 - 30
198 1-0 7-07
2
7.
I
I
Au
§
98
§
4
G2 tunara n
F~r
i ~o ra
S·u 1a Hults
omrlde c gäl ls r,
G~
~t ra nd .
u~·~~c a g
f6r Lerv i k, b~0~nad s plan
ra$tSt älld 1967 - 0J -02 . Sed<i n ä rt:nd Eo t d 1sk ut er c.rle s i9dl- 02 ··1 1
ha r ni!:'lnförslag inlor.P.ic •'r:1n Di,1lekt- och nn :: ,~-.nsa r ki '-e t
i lund. lfän s)n ti 11 bdintl ig a gatunann i Ve j by scr and och
i Uiistads kon"nu n h,~r i a k::tcclits.
IJarr.nförs lag h.:1 r utJrbe uns ueno1.1 med ve rkan .:;v repr es en ta n t er'
fr:n S t or~ Hult s väg f öreni"\!·
Gatunamn skonmi t tin bes l u ta r
<i tt för es lä ku l cur nämndcn al~ oenämna ga to1· i non- r ub ri ct: r<i de orn·åd e e11 ii g L kart a: Allmänn ingen , Be dorig en,
Ernst Wigfo s s \ äg, F ~ lad s väge n, Gamleg i rdsvägen ,
Grytehamnsväg e n , Gräsly ckevägen , Gulm~ r eväge n , Hu l ta vä gen, Häl lsn, Hö1elvä gen, Ida s väg, Le rg rava väge ,
Lerv i ksviigen , Lå nga b ro väg en , Lönnborgs väg, Mor Boti Idas
vä g, "abbav äg en, Pell as vä g , Poppel s tigen, Påsk aliden,
Sa lt ör s vä ge n, SLora HulL sväge n, Tre Roso r s väg , Tor ke ls
väg, Vindstige n och Vi, evägen.
Arbe ts uts kot te ts försla g til l ku l t urnämnden :
Ku ltu rnämnden beslutar
föresl å byg gnad snämnden besl uta
enlighet med gatunamnskommi t tens för s l ag .
h:trero:.n e ! 1•gt\
;/ . /;'
(_/ /, I:
I
11<
-16-
SAl'Jll'JlANTl?uDt:SP ormcot
By991<1dsnämndcn
Byggnads nämn dens
il
rt"' Lsu t s ko r t
Sarnmn ntn1d:\dnlum
Blod
198Hl9-2 1
10
19Rl-G<J - 07
7
l<u I l u r niimn de11
On § 330
1\ u § 259
Betriif fandu ga tun amn in m Sto
Hults strand .
Från ku l turn :imndcn h.Jr i nkor;-m1 i t an hål l a11 om bygg nads nämn de n s
b i fil 11 beträ ffan de ru b r i cerade en l igt kul Lurn;imnd<~llS rro to kn l I av 1981 - 0 8 -18 § 86 ( bi laga ) .
i\r he tsutskolc<:ts försla<J ti 1 1 byggnacl snämndcm:
By gna dsnHmndcn bes l ut ar
all
r ~ l st:~l l a av ' kulturncimml en föresli'lg na galt1n<H11n i nom
S 101il llu lt s strand: /\ l l111::i nningcn , Badst i gen, Ernst \Jigf ors s viig, F(il cidsv~igc n , G;i mtcg2ir dsvä gcn . Gry te: a insvägcn ,
Grris l yckcvägcn, G111rn.1 r evii9 c 11, llult,viigcn, Hällan , Höv clv1igcn, I ;:is väg, Lergrav<ivä<jcr 1, Le r vi ksväg cr, Uingabrovti9c11, Lorrnbor !J'· v;;g , Mo1· Bot i I da viig, Nabbavägen,
Pil l as väg , Poppe l sl ig~ n , Pii s kaliuen, SnlLur~vä(Jen,
Stora Jlu l t~v:i y c 11, Tre Rosors v~il), 'l o rkc l s v:ig , Vlnd SLigcn och Vi pevaqen.
l3y99n d sn;i1nnde11 be~ I uta r
att b i fal 111 ;1r bc, ts 11 tskott eL-; lö 1s l <l\J •
>
I
'
-17 -
Korrekt stavad vägskylt som markerar vägen idag
och som funnits sedan 1981.
Kartografen Sven Lönborg som
gett namn åt vägen.
- 18-
-
~
~~-··-- ·
t
l"l
.r
+
......
..,..,
iö
en
=
c:>
<.o
=
0
c-.
.:0
,.<;
!i2
r.O
<Ö
U"'J
~-
en
~
<Cl
l2
tÖ
(gJ
<Ö
SaJtörsv~en-
......
=
U:i
......
~
<i;;
~
""'
c.c
:;:::::!
U:i
,...
·=
.;;;
~
co
I
~
I
I
'°
~
......
I
N
I
~
>
0
.....
.....
C>
~
s-
~
<Ö
c r------•
t>b
"'
an
tÖ
IÖ
-
- - -
,Q
OI
1:1>
c
:31
I
I
: -ri
I
Ak1bilngo DE
Dnr FMK 98 SOZ
Kartskiss
Omprövning av Storahults Strands viigförcning
enligt anläggningslagen
I Blslads kommun, SkAnc lin
-~~
Lön borgs väg korrekt stavad på
Lantmäteriets kartskisss 2000-11-07.
JiirT'JUningslan1111äiare
FDrrlitlningcn lir regislrerad
Dntum:./.eee.-:-//..~r?..7.......
~~ - -- . ---·
Uni:cliirlii: skala I:2000
.
- 19-
Bilaga 6 till medborgarförslag 2015-10- 06
Lönborgs väg och Stora Hultsvägen är inte korrekt angivna på dessa
kartor.
'ttJ"";"
:o; -.-~;-;
·:> ·. ·
·•·
:1 ~~
Slornhultsvägen
Laogab1ovägen
6
Turistkarta över Bjärehalvön
Bastadkartan
lS
10
1~
Il
33
,.
l1
•
'"
"
11
Lang;:ibro'J
15
Eniro.se
Hitta.se
torah 11\svägen
•
Rolfasons81I
Långabrnvage
f,,
Google Maps
- 20-
Korrekt stavad vägskylt sedan 1981.
,
\
.. "
..
•
. ...
. :
.· . !,
\
:
i ;
•
.
. .:
t .\
;'
' :';
I I ;lf . \
".
3
5\
__
-
\
.
.·-..,,'\le."='
·· nen
.
.
•,
-
.3 1 .
.
Sökning på adressen Vipevägen 6 på Hitta.se
'
- 21 -
Lilla Hultsvägen är inte korrekt angiven på dessa kartor.
Turistkarta över Bjärehalvön
Båstad kartan
.
. 15.
. L 1:~aho1tsv.
\'S." ·
5 \..\\\a\'~ .
'
: ,I
•
• .0
,· 't
,
Ot
,.
Hitta.se
Eniro.se
Lillahultsväg
en
,..
;:::::;
?
~:
?
?
'S
.n
Google Maps
- 22-
Korrekt stavad vägskylt sedan 1981.
Bilaga 11 till medborgarförslag 2015-10- 06
Korrekt stavad vägskylt sedan 1981
Nuvarande felaktig vägskylt
- 23 -
Mor Botildas väg är inte korrekt angiven på dessa kartor.
·o
··- ·- --
-
Bastadkartan
14
..-\
.....
(,)
1~
'"$)
0
14
12
'b....
I/I
~
\))'·
0
c.P
.- or
1I
o?>r:,
ö
o'
t(;,O\\
.,
0 111
s
V
~~
7
2
fl)
Eniro.se
- 24-
Olle Larsson
Grevie 15 oktober 2015
BÅSTADS KOMMUN
Ljungvägen 28
269 62 Grevie
Till Kommunfullmäktige Båstads kommun
Medborgarförslag
Rivning av Backaskolan är beslutad på KS 14 oktober-2015. Samtidigt togs
ett beslut att sälja skoltomten på marknaden. Under 2015 -2018 kommer exploatering ske av
Karlslundsområdet i Grevie samhälle. Här godkänner detaljplanen 111 st.bostäder och i denna
exploatering finns inte plats för tomt för allmänt område. Skoltomten Backaskolan däremot är i
gällande detaljplan redovisat för allmänt ändamål och avsett för skola,barn eller äldreomsorg. Denna
tomt ligger centralt i samhället med tillfarter i alla väderstreck. Dessutom är skoltomten belägen
endast 200 meter från Karlslunds exploateringsområde.
Jag anser att en generös tomt för allmänt ändamål mitt i samhället är unikt och måste vara kvar i
kommunens ägo. Dessutom är denna tomt strategiskt viktig för kommunen just för skola, barn eller
äldreomsorg. Exploateringen av Böske 37:1 vet vi ingenting om. Den är utlagd i plan 2019-2020 och i
denna exploatering finns mycket känsliga inslag.
Undertecknad föreslår med hänvisning av ovanstående att skoltomten Backaskolan inte säljs utan är
kvar i kommunens ägo. Dessutom vill jag att man markbereder tomten för en ny skola och tar till vara
de befintliga utrymmen i form av fotbollsplan, lekpark osv och utvecklar den potential tomten
verkligen har. Kan man dessutom behålla friska delar som idrottshall är detta bara en bonus.
Grevie Datum som ovan
Med vänlig hälsn ~
al?~~
Olle Larsson
/
-
- 25-
fru BÅSTADS
Kommunfullmäktige
2015-10-28
Blad
~ KOMMUN
KF
§
dnr: KS 001269/2015-600
Interpellation från Inge Sanden (SO)- EU-migranter och
kommunala ordningsstadgar
Ärende beskrivning
Inge Sanden (SD) har inlämnat en interpellation till kommunstyrelsens
ordförande angående EU-migranter och kommunala ordningsstadgar.
Beslut
1. Interpellationen framställs och besvaras enligt bilaga av kommunstyrelsens
ordförande.
Utskott/presidium
Iusterandes signaturer
KS/nämnd
KF
Utdragsbestyrkande
--
L.D
BÅSTADS KOMMUN
2015
~os-
22
• !'\ (oCJ~
onr.~.~.. ~~);~ ...~' "'t'\..\:l)i~.:-.. ~S/~..... Bastad 2015·09-09
'\ I t:...
Interpellation ställd av sverigedemokraterna.
Gttmdiägg;rj111de be§ ·E:h rm ei:s:e om ailmä1. ordning ocL sä kerhet i)å offentlig p!ats
1
( 199 3 : ~ 6 ;";.7 ) •
·ifim H• .i 3i f<api ·if.:i · ordn ing s:lage n
. e ;;;i imä · ni ai ~ol~ala on;I 1lings;fö[·es;kriften1a för Bå fSi:ads ~(om mun imgåe :ide
nn $« mling SJ'U' pengar 13§. ol is1111y ndighete1.s tillstånd krävs för insamling av
n:>e!ii~ar i bÖ:W$0i" eller m<n;aa'!df::J, o m i n ~ arr1i511gen i11t.e Mt:göir led . en °'!'.m s·~:å ru.i g pr!it: ig
al!mä:i n §anYml irm mm~t eBler o/'O:emtnig tili§\t~llnina.
~·ä r in ~a mlinge111 ~ka ll sf<e i s an-1banci med ·ff;~mfön:mde ;onJ gai:urn1u ~ i k kr~iV$; Öi1i\l:e
·iJ:ms;~:å81l oJ .
'lf& h~ff ndag em VEffksa mhe · i Bås.r:aids konumm av §.fi< ~ J ·.. migra '"e r filO ·u1 o·u1t ©@l sH!ili'
~ Hen' su'\tter fi dfifi'ei<i:t ~m ~lu.~tning vi dJ en't':rc§en
vid m en:va uiJ:u'tiker dä r c:le v m ha
p "'119.rur v förbipQissen:nu e.
V erk@a:rYairoetea1 §i11egiiiilr eU bred: regi$te11 ;:w m ~:: iJ1l sijd ig ;. ~ni §sförh~fö:111idee1 , a~l · tfrån
~ jup el«l)1r1omisk fär':tigdom tm ut nyttjande av människor 11..mt:...eir orq]ai11ö sera~e
·fonner. Det går irute at~: 11.mdgiå att rn $~'i:.(~u~ ~å r l;i> tor atl". de ·if:liggsJ11e vi har u B!'1s·i:ad
\rör1ts B it "'v ~n åhil!'lli sk-O>§ l'lilt!lgQJV <'"' ·e :>d1 kain§i<e tving" s ·ii:iggc1 genorn ~4: 1·i mä81 e Uai ligor.
cws©Jkar !c;.ä ru$ or ~ om iMall'td Oedeu· li:m hlddei1r~er so m t,ex. ·~v~nskai
! är det blir föb' t ångt så förefrnmmer ä'\!l".:111 uppgörel!Sie r
melila1'i Q
·äva eseräiride 9n.1ptt)t?Jr av ·~: ig ga1re v ä Uk·~t n;1~~pon:e~«i:11ts ll'rå n vi~~a
Ve rll..::.s;;;Hn~·1 eten
eiU'egn::1>1P
f,)å tig~an~Jn.
~r~n·1nR<ommuner,
'V'i
Sverng ~de rrioi<~·aiter
v rn Ilyfi:a .:.eti:e;i äm1 e ·i'ör at"
$ka p~
i·DC..:rnnjer '"ör m rr t.ie · iigg<..u~ t;;;on.i1 vi§fi:a~ fii.?. r 1 18å§tii3ci §<U
k omma ~ uU: ino1nfil ewi $!il<:ff framtit.il s k a1U b~i bemött2,
V i 11.u llckar ciärffJr 'ö!ji-inde:
disUms§li0t1er och ·vfJilig (l
de s~m ~m mm~n· au
ut. tm
\f m~a möjOighei:efi· hai· !mnunun<en at~ fö~]ai UilP $i f!a m· ·" nörMJ S§\':<:HJlg.::ir or.n ~e1: '1isar
$ig au: n ågo n bryte;::~ · 61110\t § 1 :3 !J 1~mom a':t i!.1tati11 ... m§tålruci s;zirn fi ~ in 1;,~1111g~r p/d
©inen1tiig p! ~ ts?
II'örs en d u liog c11ei~;.;m1 llM.mu ·n.men co :::h ~olö:~t:m ;m1 inu· a ~:lyc1Jnadec1 av mmnum~it
!l)e§h.11~: ;,mc:ie oro'!n i ng ss~a dgar s;ka~~
§ ifm'\le rOM~·ij:
v ad
g.318e~·
kurm.ill fö "ais lU!pp, del$ '
o v an r11ärm11t isobleirrrf?'
För Sverigedemokraterna.
Inge Santle: J n
C~
al~B l ~nh eri:, dt'~ l s
i
SaM Je:;,,
-27-
BÅSTADS
KOMMUN
Kommunstyrelse
Datum
2015-10-19
Handläggare
BoWendt
BÅSTADS KOMMUN
1 (2)
Kommunstyrelsen
2015 -10-- fg
Dnroo•••oo• •o oe
00. 000 OO•G ••OCl(ICi
Inge Sanden
sverigedemokraterna
Vårtdnr , }
KS 001269/ ?_ 0/)-l O 0
Svar på interpellation - EU-migranter och kommunala ordningsstadgar
1. Vilka möjligheter har kommunen att följa upp sina ordningsstadgar om det visar sig att någon
bryter mot§ 13 genom att utan tillstånd samla in pengar på offentlig plats?
Svar: I 13 § i Båstads kommuns allmänna lokala ordningsföreskrifter stadgas följande under rubriken "Insamling av pengar": "Polismyndighetens tillstånd krävs för insamling av pengar i bössor eller
liknande, om insamlingen inte utgör led i en tillståndspliktig allmän sammankomst eller offentlig
tillställning. När insamlingen ska ske i samband med framförande av gatumusik krävs inte tillstånd".
Det är enbart polismyndigheten som har befogenhet att ingripa mot överträdelser av kommunala
ordningsföreskrifter. När det gäller polisiärt ingripande av en sådan kommunal ordningsföreskrift
som berörs i interpellationen, kan i sammanhanget nämnas att JO i beslut den 24 september 2014
(dnr. 457-2014) kritiserade polismyndigheten efter en händelse då polisen hade gripit tre personer
för tiggeri, med hänvisning till kommunens lokala ordningsföreskrifter som säger att det krävs polismyndighetens tillstånd för insamling av pengar. Gripandet varade i tre timmar. Grunden för att
gripa personerna uppgavs vara de saknade hemvist i Sverige och att det fanns risk för att de genom
att bege sig från landet skulle undandra sig lagfäring eller straff. JO fann att det stred mot proportionalitetsprincipen att gripa personerna för misstanke om en förseelse som endast kan medföra
penningböter.
Åtal väcktes sedermera mot de tre personerna, men tingsrätten ogillade åtalet. Tingsrätten motiverade detta med att de gärningar som personerna hade åtalats för inte var att betrakta som aktiv
penninginsamling. Den kommunala ordningsförskriften om krav på tillstånd var därmed inte tilllämplig på deras agerand (Södertälje tingsrätt den 21februari2014, B 266-14).
Enligt uppgifter från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, är polismyndigeten med hänvisning
till det gällande rättsläget inte villig att ingripa mot en sådan lokal ordningsföreskrift som berörs i
interpellationen och som återfinns i 13 §i Båstads kommuns allmänna lokala ordningsföreskrifter.
Det kan också nämnas att enligt SKL är utrymmet för att i lokala ordningsföreskrifter förbjuda tiggeri begränsat, men att en sådan möjlighet troligen finns. Framförallt torde det finnas en möjlighet
att förbjuda tiggeri på livligt trafikerade platser, såsom exempelvis vid gallerior där ett stort antal
Båstads kommun
l<ommunledningskontor
269 80 BÅSTAD
Telefon: 0431-770 00 vx
Plusgiro: 111111-1
Org.nummer: 212000-0944
bastads.kommun@bastad.se
www.bastad.se
-28-
2 (2)
personer passerar eller vid omstigningsplatser för kollektivtrafik. Ett krav är dock att förbudet är
erforderligt för att upprätthålla den allmänna ordningen. Detsamma gäller enligt SKL för en föreskrift i lokala ordningsföreskrifter om krav på tillstånd för tiggeri.
2. Förs en dialog mellan kommunen och polisen om hur åtlydnaden av kommunalt beslutande ordningsstadgar ska kunna följas upp, dels i allmänhet, dels i synnerhet vad gäller ovan nämnt problem?
Svar: 2 Det har inte förts någon dialog med polisen den senaste tiden ang frågeställningen i fråga 2.
Vi känner till deras hållning i aktuellt ärende genom den allmänna debatten kring tiggeriet.
Däremot har jag diskuterat lagligheten kring detta med bland annat vår kommunjurist.
3. Förs en dialog mellan kommunen och näringsidkare kring det växande tiggeriet?
Svar:3. Det har ej skett. Däremot är främst bosättningen på Prästliden ett allmänt samtalsämne.
BoWendt
Kommunstyrelsens ordförande
-29-
ITi:l BÅSTADS
Kommunfullmäktige
2015-10-28
Blad
~ KOMMUN
KF
§
dnr: KS 001359/2015-604
Interpellation från Jonas Persson Follin (M) - Tvingande
anvisning av ensamkommande flyktingungdomar
Ärendebeskrivning
Jonas Persson Follin (M) har inlämnat en interpellation till kommunstyrelsens
ordförande angående tvingande anvisning av ensamkommande flyktingungdomar.
Beslut
1. Interpellationen framställs och besvaras enligt bilaga av kommunstyrelsens
ordförande.
Utskott/presidium
KS/nämnd
KF
Utdrags bestyrkande
-;:su
~ADS KOMMtJNf _
Kommunst.yrels;e--n
2015
-10~
15
,9J)l'.·········-g-t.1..f:""'"• '
Båstad 20151015
p.r..t;.,q,/J.....lfe..;:,~1.r.;;. (J t/
Interpellation till Kommunstyrelsens ordförande
Alliansen drev under sin regeringsperiod, tillsammans med Miljöpartiet och utan ett tydligt mandat
från väljarna, igenom den så kallade Migrationsöverenskommelsen. Sverige, som alltid haft en
generös migrationspolitik, ökade nu ytterligare avståndet till övriga länder i Europa och världen . Den
nuvarande Socialdemokratiska regeringen har fortsatt att driva denna ohållbara migrationspolitik.
Under årets nio första månader 2015 har Sverige således tagit emot över 73 000 asylsökande, att
jämföra med våra grannländer Norge och Danmark som unde r samma period tagit emot ca 13 000
respektive 9 000 asylsökande. Sverige tar nu emot över 1 000 asylsökande ensamkommande
ungdomar, företrädesvis från Afghanistan, varje vecka. Detta kan jämföras med Danmark som tog
emot sammanlagt ca 600 ensamkommande ungdoma r under årets första 36 veckor.
Under 2016 kommer staten fortsätta att skjuta över huvudansvaret för invandringen på
kommunerna genom att öka den tvingande anvisningen av ensamkommande ungdomar och införa
tvingande anvisning av nyanlända med uppehållstillstånd.
•
Hur kan Båstad Kommun under 2016 och framåt undvika undanträngningseffekter på den
lokala hyresrättsmarknaden, inom skolan och skolhälsovården samt inom socialtjänsten i ett
läge med fler asylsökande, ensamkommande, och nyanlända i kommunen?
•
Har kommunen tomma lägenheter eller boenden som kan användas när staten tvångsanvisar
ensamkommande flyktingungdomar eller nyanlända med uppehållstillstånd? Har kommunen
fortsatta möjligheter att, med full statlig kostnadstäckning, köpa in platser på externa HVBhem eller Stödboenden?
•
Med tanke på att en klar majoritet av de nyanlända har en relativt låg utbildningsnivå och
begränsade kunskaper i det svenska språket är det centralt att kunna erbjuda en lokal
arbetsmarknad med arbetstillfällen som inte kräver utbildning eller goda kunskaper i svenska
språ ket. Kan arbetsgivarna i Båstad kommun erbjuda denna typ av arbetstillfällen eller kan vi
förvänta oss fortsatt ökade kostnader för försörjningsstöd och ett ökat lokalt utanförskap för
utrikes födda?
Jonas Persson Follin
- 31 -
BÅSTADS
1 (2)
KOMMUN
Kommunstyrelse
Datum
Jonas Persson Follin
2015-10-19
Handläggare
BoWendt
Moderaterna
Svar på interpellation - ensamkommande ungdomar och konsekvenser
•
1. Hur kan Båstad Kommun under 2016 och framåt undvika undanträngningseffekter på den lokala hyresrättsmarknaden, inom skolan och skolhälsovården samt inom socialtjänsten i ett läge
med fler asylsökande, ensamkommande, och nyanlända i kommunen?
•
Har kommunen tomma lägenheter eller boenden som kan användas när staten tvångsanvisar
ensan:ikommande flyktingungdomar eller nyanlända med uppehållstillstånd? Har kommunen
fortsatta möjligheter att, med full statlig kostnadstäckning, köpa in platser på externa HVB- hem
eller Stödboenden?
•
Med tanke på att en klar majoritet av de nyanlända har en relativt låg utbildningsnivå och begränsade kunskaper i det svenska språket är det centralt att kunna erbjuda en lokal arbetsmarknad med arbetstillfällen som inte kräver utbildning eller goda kunskaper i svenska språket. Kan
arbetsgivarna i Båstad kommun erbjuda denna typ av arbetstillfällen eller kan vi förvänta oss
fortsatt ökade kostnader för försörjningsstöd och ett ökat lokalt utanförskap för utrikes födda?
Svar: 1. Det blir inte enkelt och kan sannolikt ej undvikas med hänsyn till den lagstiftning som finns
på området och som förväntas skärpas. Min uppfattning är tyvärr att kommunen har svårt att förhindra att så sker. Redan idag har vi problem vid skiljsmässor när villor skall säljas och bägge makarna vill bo kvar i kommunen och det ställs ofta krav på 2 nya boenden i form av lägenheter beroende på våra höga huspriser och att ingen har råd att behålla villan. Stor brist råder också på små
lägenheter som gör att ungdomar ej kan flytta hemifrån. Jag tycker detta redan är ett stort problem.
Svar: 2. Vi har ytterst få tomma lägenheter. Vi betalar 1650 kr per dygn till konsultfirmor som anordnar familjehem som ligger i östra Skåne. Vi har idag den 20-10 2016 11 st. Barnet är vårt ansvar
och socialsekreterare från vår kommun besöker hemmen och barnen. Det innebär ett stort antal
resor och ökad arbetsbelastning. Kommunen i Östra Skåne ordnar skolundervisning och gode män.
Vi får 1900 kr i ersättning per dygn från staten men jag är ytterst tveksamt om det täcker vårt arbete.
Båstads kommun
l<ommunledningskontor
269 80 BÅSTAD
Telefon : 0431-770 OOvx
Plusgiro: 111111 -1
Org.nummer: 212000-0944
bastads.kommu n@bastad.se
www.bastad.se
-32-
2 (2)
Svar: 3. Det finns ju inga enkla industrijobb längre och språket är en stor barriär så jag har svårt att
se att så kan ske. De flesta ensamkommande ungdomar går i skolan och där får vi ersättning från
staten. Sen studerar många vidare och då bekostas det av studielån och studiemedel.
Har pratat med KS ordförande i Lessebo och i Filipstad som har en stor andel nya svenskar och
asylmottagningar i förhållande till innevånarantalet. Problemet är att det tar lång tid att komma in
på arbetsmarknaden och staten ersätter 2 år medan det skulle behövas ersättningar i sju år som Ks
ordföranden i Filipstad ger uttryck för.
I Filipstad med 10500 innevånare har försörjningsstödet ökat från 15 milj. till 30 milj. på 2 år.
Båstad har i sammanhanget ca 8 milj. i försörjningsstöd med 14500 innevånare.
BoWendt
Kommunstyrelsens ordförande
-33-
Ui] BÅSTADS
Kommunfullmäktige
2015-10-28
Blad
~ KOMMUN
KF
§
dnr: KS 001261/2015-900
Fråga från Michaela Backman (C) - Låne-iPad till
förtroendevalda
Ärendebeskrivning
Fråga inlämnad av Michaela Backman (C) angående låne-iPad till förtroendevalda.
Beslut
1. Frågan får ställas och svar lämnas av kommunstyrelsens ordförande.
Utskott/presidium
KS/nämnd
KF
Utdragsbest:yrkande
.
,..
v'+
fSÄSTADS KOMMUN
Kommunstyrelsen
201s -o9- r1
CENTERPARTIET
BÅSTAD
Fråga till kommunstyrelsens ordförande gällande LåneiPad
Gällande de dokument som skickats ut till politiker om erbjudande av låne-iPads.
Som Centerpartiet flaggade för i KF inför beslut var beslutsunderlaget inte tillfredställande. Där var
bland annat försäkringsdelen och ansvarsfrågan en av punkterna.
Läser nu det sk "avtalet" som egentligen bäst kan liknas vid informationstext.
Istället för att som ägare teckna de förmånliga försäkringar som finns vid inköp av klienten, väljer
kommunen att inte försäkra kommunalt ägd egendom för skada och stöld . Istället lägger kommunen
över det ansvaret på enskilda individer.
iPaden är ett arbetsredskap då den används av politikern när denne tjänstgör för Båstad kommun .
Lånar en organisation ut arbetsutrustning är det i regel en chans man tar som organisation, likaså om
man väljer att inte försäkra sin egendom.
I dokumentationen hänvisas det till en hemförsäkring för att täcka eventuella skador och stöld.
Hemförsäkringen i sådana här fall har en självrisk på 1500kr hos ett av våra största försäkringsbolag .
En självrisk som den enskilde förväntas betala.
Ovan sagda hemförsäkring täcker, efter kontroll med ett större försäkringsbolags specialister, enbart
om man använder iPaden för privat bruk. Det privata bruket måste även kunna styrkas , vilket enligt
dessa specialister är väldigt svårt att göra för hyrd/lånad utrustning generellt.
När politikerna använder kommunens låneiPads är de i tjänst och således är det inte privat bruk där
försäkring gäller.
Om inte annat framkommer innebär det att Båstad kommun köper in iPads till sina politiker som de
sedan enligt kommunen har totalansvar för utan möjlighet till försäkringstäckning . Köper politikern den
privat täcks den av hemförsäkringen. En lpad kostar från ca 2500kr och uppåt. Målet med en
övergång till surfplattor var att få ner kostnaden för distribution av fysiska handlingar och även en
positiv miljöpåverkan. Med ovan som grund innebär erbjudandet en stor risk för den enskilde.
Vad anser den politiska ledningen om den information som gått ut och det ansvar som läggs på den
enskilde individen?
I Michaela Backman, Centerpartiet.
- 35-
BÅSTADS
KOMMUN
Kommunstyrelsen
Sammanträd esdatu m
Sida
2015-10-14
15 av 36
KS § 250
Dnr KS 000837 /2014 - 906
Delårsrapport 2015-08-31
Beskrivning av ärendet
Ekonomikontoret har sammanställt delårsrapport per 2015-08-31. Resultatet
för delåret uppgår till 14,8 mkr. Helårsprognosen beräknas till -6,0 mkr, en
negativ avvikelse mot budget på -19,6 mkr.
Det prognostiserade resultatet för 2015 på -6,0 mkr innebär att balanskravet
inte kommer att uppfyllas om inte kommunfullmäktige beslutar att nyttja
medel från pensionsreserven.
Föredragande
Ekonomichef Johan Linden föredrar ärendet.
Underlag till beslutet
Förslag till delårsrapport.
Yrkanden
Bo Wendt (BP) yrkar följande tillägg: Punkt 3: Kommunstyrelsen ger, med
anledning av det prognostiserade helårsresultatet i delårsrapporten,
förvaltningen i uppdrag att under kvarvarande del av året iaktta stor
kostnadsmedvetenhet.
Thomas Nerd (S): Bifall till tilläggsyrkandet.
Beslut
Kommunstyrelsen beslutar:
1. Delårsrapport per 2015-08-31 för Båstads kommun godkänns.
2. Kommunstyrelsen ger, med anledning av det prognostiserade
helårsresultatet i delårsrapporten, förvaltningen i uppdrag att under
kvarvarande del av året iaktta stor kostnadsmedvetenhet.
3. Kommunfullmäktige delges delårsrapport per 2015-08-31.
Reservation
;.'72) I
Ingela Stefansson (S) och Thomas Nerd (S): Reserverar sig mot att
delå'.srapporten godkänns Sk~g:;":atioö:;;
{aj~
.--
---
Utdrags bestyrkande
-36-
BÅSTADS
Tjänsteskrivelse
1 (1)
KOMMUN
Kommunledningskontoret
Datum: 2015-09-21reviderad2015-10-01
Handläggare: Christel Crespin
Dnr: \<s ooosl;-~-1;2..01'1
Till: Kommunstyrelsen
- ?o-b
Beslutet skall expedieras till:
Ekonomikontoret
Bilagor till tjänsteskrivelsen:
Ekonomikontoret har sammanställt delårsrapport per 2015-08-31. Resultatet för delåret uppgår
till 14,8 mkr. Helårsprognosen beräknas till -6,0 mkr, en negativ avvikelse mot budget
på-19,6 mkr.
Det prognostiserade resultatet för 2015 på -6,0 mkr innebär att balanskravet inte kommer att
uppfyllas om inte kommunfullmäktige beslutar att nyttja medel från pensionsreserven.
Ändring jämfört med version behandlad av KS au
Sidan 4 sista stycket under rubrik Resultat och kapacitet: "... uppvisar vård och omsorg
med -14,3 mkr ..." där det tidigare felaktigt stod -10,6 mkr.
Sidan 43 under rubrik Ekonomiskt resultat: texten uppdaterad.
Förslag till beslut
Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen
1. Delårsrapport per 2015-08-31 för Båstads kommun godkänns.
2. Kommunfullmäktige delges delårsrapport per 2015-08-31.
Ekonomiavdelningen
Johan Linden
Ekonomichef
Christel Crespin
Ekonom
-37-
BÅSTADS KOMMUN
Kommunsryrelsen
BÅSTADS
KOMMUN
Kommunrevision
Datum
2015-10-16
Handläggare
Roar Onsö/ehl
Vårtdnr
REV 37 /15-912
2015
-10~
19
1 (2)
Dnr~~~...~~~3·Ca~
~~.'~'5. ::... ~\.\:>Ja ........
Till
Kommunfullmäktige
Revisorernas bedömning av delårsrapport
Vi av fullmäktige utsedda revisorer har uppdraget att bedöma om resultatet i delårsrapport
per 2015-08-31 är förenligt med de mål fullmäktige beslutat. Revisorernas bedömning ska
biläggas delårsrapporten inför fullmäktiges behandling av densamma.
Bedömningen är baserad på en begränsad granskning av delårsrapporten, inriktad på
övergripande analys och inte på detaljer i redovisningen.
Vid vår granskning har vi särskilt iakttagit följande;
•
Kommunens resultat uppgår enligt prognos till -6,0 mnkr vilket är 19,6 mnkr lägre än
budget. Väsentliga jämförelsestärande poster som ingår i resultatet är återbetalning
av AFA-premier för 2004 med 5,2 mnkr, 9,5 mnkr överskott från avslut av olika exploateringsprojekt samt nedskrivning av Backaskolan pga mögel -6,5 mnkr. Den
lagda prognosen tyder på att balanskravet inte kommer att uppnås.
•
Vård & omsorg samt Bildning & arbete redovisar underskott på -6,5 resp -3,3 mnkr
enligt prognos. Åtgärder för att uppnå budget i balans krävs.
•
Uppföljningen av Kommunfullmäktiges finansiella mål för räkenskapsåret visar att
målen inte kommer att uppnås vid årets slut. Även om budgeten för 2015 följs kommer de finansiella målen ej att uppnås. En ny målstruktur har tagits fram bl a i syfte
att ge en tydligare koppling av resultatmålen till inriktningsmålen. Uppföljningen av
de övergripande verksamhetsmålen indikerar en försämrad måluppfyllelse än föregående år. 33% av KF-målen uppnås delvis samt 84% av nämndsmålen förväntas
uppnås helt (17 %) eller delvis (67 %). Den sammanfattande bedömningen gällande
verksamhetsmålen är att de delvis uppnås.
•
En sammanfattande bedömning av god ekonomisk hushållning bör göras i delårsrapporten.
Granskningens resultat presenteras i bifogad rapport.
forts.
Båstads kommun
Kommunledningskontor
269 80 BÅSTAD
Telefon: 0431-770 00 vx
Plusgiro: 111111-1
arg.nummer: 212000-0944
bastads.kommun@bastad .se
w ww.bastad.se
- 38 -
2 (2)
Revisorerna bedömer att resultatet i delårsrapporten delvis är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om, såväl de finansiella som för verksamheten.
Båstad den 16 oktober 2015
Revisorerna i Båstads kommun
6f
.§??.f
Roar Onsö
Ordförande
r~~
Ingvar Andreasson
C/fa~ V~
Claes Wallin
Bilaga: Rapport från de sakkunnigas granskning av delårsrapport 2015-08-31
-39-
Båstads kommun
Granskning av de/årsrapport per 2015s08-31
2015-10-16
Magnus Helmfrid
Tobias Lundell
ill~~~l~~~~11~11•·
~w
~u
I
.i::.
0
I
13uiiding a beUer
worrking worrid
Syfte med granskningen
...- EY har på uppdrag av kommunrevis~onen ~ Båstads
kommun gjort en översiktlig granskning av
de~årsrapporten per 2015=08-31 .
...-
En~~gt
kommunaUagen ska revisore rna bedöma om
resu~tatet ~ delårsrapporten är förenligt med de mål som
fu~~mäkUge b es~utat .
I
..j::>.
........
I
Sid a 2
Granskning av delårsrapport per 2015-08-31
1EW
D~ @#[f~(d
e
res
s oc
~ns
~roan
jämföre~setal
samt
elåret {kommunen)
belopp i mnkr
28,1
14,8
-6 0
'
jan-aug 2015
jan-aug 2014
Prognos 2015
-6,0 mnkr
Justering jämförelsestörande poster
-8,2 mnkr
,,,,_ _ -'"='""'.
·•
·
·;,.v· ,.·
-14,4 mnkr
·~~~Jili.-·':.a"T.'"'"-•-,.···t·~,
·+-+.....;....t:e· · cr-~!i..,lf.~
--21,1 mnkr
Högre nettokostnader
-2,4 mnkr
Lägre intäkter för skatter m.m.
3,9 mnkr
Förbättrat finansnetto
I
"'I
Budget2015
Resultat enligt prognos
Justerat resultat
~
13,6
Sida 3
[E
s
~® r~~a mn ete rn
frt
, ·'
elår
m
J@m ~ (Qfe ~ se
WI
l:lWI
. ·i
l!IGJ
w
, -
Nämnd
·.
..
Budgetav:
•
Kommunfullmäktige
-- Skolpeng barnomsorg/
-8,0
grundskola
---
Skolpeng gymnasium
-1,0
Hemvårdspeng
-8,8
Boendepeng
-7,4
-
-0,8
-
-
Kommunstyrelsen
-4,7
- Kommunstyrelse
-0,5
- Kommunledningskontor
~0,4
- Teknik & Service
-0,3
- Samhällsbyggnad
-1,0
-------
-
-
-
-
0,5
- Samhällsskydd
-~~
- Bildning & arbete
-1,4
Utbildningsnämnd
---
Vård-och omsorgsnämnd
Finansförvaltning
U)
I
Sida 4
1i>
144 fler barn/elever än budgeterat medför ökad kostnad för
skolpeng . Skolpengen går som intäkt till utbildningsnämnden som
redovisar ett totalt underskott avs barn och skola på ca -0,2 mnkr.
Underskottet inom nämnden beror främst på att tidigare 1,8 mnkr
av tidigare års överskott utnyttjats under året.
Hemväirridls- od-n taioeDllidletpeIT1l~ ~-~ 16,2 mDll~rr)
Budgeten för dessa ligger under utfallet 2014 med ca 18 mnkr.
Medveten underbudgetering! Samma föregående år!
Kommll.111l11Styrreijsiell1l (-41.,1 mIT1likll")
0,0
Revision
I
-I ..
-
överförmyndare
+::-
1
0,0
Val nämn d
Totalt:
S~oijpie111191 (-~,(()) m1111~u}
------
5,6
7,4
-19,6
_______,
.
Avvikelsen går i huvudsak att härleda till bildning & arbete -2,9 mnkr
samt samhällsbyggnad -1,0 mnkr.
Bildning & arbete avviker IFO vuxna -1,3 mnkr, försörjningsstöd -1,5
mnkr samt VU)(enutbildning inkl SFI -0,5 mnkr.
...
Avvikelsen inom samhällsbyggnad avser planarbete och
bostadsanpassning.
IFnil1laimsföDVcaiijtil1lnl11l9J f!,4 mil1l~rr)
Återbetalning AFA 5,2 mnkr
•
Nedskrivning Backaskolan -6,5 mnkr
•
Avslut e)(ploateringsprojekt 9,5 mnkr
Pensioner -6,4 mnkr
.
.
.
.
Räntor och avskrivningar 5,2 mnkr
Skatteintäkter -2,4 mnkr
Outnyttjade reserver 2,5 mnkr
~w
~
~~1J~i{~~ta~s
belopp i mnkr
~
nvester~n
101,6
58,5
-________
I
_,__,..~='-"~"
.,_.,,.-;,,,,.-~-
..
~--.e.a.w
~,_.-r-.1 1
Utfall 8 mån och budget 2015
~
~
I
.i:::.
.i:::.
I
Sida 5
I~
.. ~·- ,;;,;.{............,;.
c.i:.!..-~
• .-....-.;;.t.l.-·-=-."!I
Prognos helår i förhållande till budget
2015
investeringar under deiårsperioden uppgår tm 43, 1 mnkr. För he~året
prognostiseras investeringar om 101,3 mnkr viiket är en genomförandegrad öm
nära 100 o/o i förhåiiande tm den av kommunfuiimäkUge antagna
investedngsbudgeten. De största enskilda projekten är perrong/spår Försiöv
(medfinansiering), brandfordon och energibesparingar i fasUgheter.
Det konstateras att investeringstakten under tredje terUaiet beräknas uppgå trn 58,2
mnkr.
Om ovanstående investeringsprognos genomförs är det sannoiikt att kommunens
·finansiella målsättning om egenfinansiering av investeringar inte uppnås.
Med budgeten för 2015 föijer att måiet om egenfinansiedng av investeringar inte är
möjiigt att nå.
~
N }f~ ke
~
5~
70%
årsboks~uten.
40°/o
30°/o
,,~~
=-~-.~~~--=------=
10°/o
OO/o
~Q) "<0 "" "<"\, "~ "~ "~
ef) ~ef.) ~ef) ~ef.) ~ef.) ~ef.) 1).-v
-'~
~
r&3 ~ ~ ~ ~ ~ ~
=0=Blandmodell
I
~
01
I
Sida 6
ens mon
..... sonditeten, det egna kapita~et i
förhånande trn tota~t kapita~, har ~egat
på en re~aUvt konstant nivå vid
jämförelse med de senaste
50°/o
20o/o
soliditet e
El
""' Då kommunen använder sig av den
s.k. b~andmodeUen för redovisningen
av pensionsförpHkte~ser redovisas den
största de~en utanför ba~ansräkningen
som en ansvarsförbinde~se. Om den
de~en som redovisas som en
ansvarsförbinde~se beaktas i
sonditetsberäkningen är sonditeten ca
19°/o
ink~ he~a
pensionsförp~ikte~sen uppgår
30°/o en~ staUsUk från SCB ..
Snittet i Skåne 2014
un ca
:J-Fullfondering
lEW
Strategiska frågor, befolkningsutveckling
Befolkningsutveckling
14500
14450
14400
14350
14300
14250
14200
14150
14100
rvcsS00J
"\)
~
""
~
rv\)"rv rv\)"n:, rv\)"~ ~"<r:f<;:::,co
'V
I
.i:=.
O")
I
Sida 7
,... Som framgår av tabeUen har
kommunen en positiv
befo~kningsutveckUng t o m
augusti 2015.
Jämfört med 2014 (14 419)
har befo~kningen ökat med
32 personer.
Ökningen beror på
inf~yUningsöverskoU 113
samt föde~seunderskoU -81.
Risk finns aU befoikningen
minskar tredje tertia~et pga
utf~yUning för
eftergymnasia~a studier.
lEW
<el
S~ ra~~ g rn s
ago~~
Förändring nettokostnad respektive
skatteintäkter
16,0%
14,8%
10,0%
8,0%
6,0%
4,0%
2,0%
~---------'---------
~co
~OJ
cf> cf>
"<:::>
~
""
~
<l--
~
""=>
~
"~ "(.;)
~ ~
oC:>
~
«.'o
-=<= Nettokostnad
I
~
-.J
I
Sid a 8
..._ Ökningstakten för
skatteintäkter bör över tid
vara högre än
nettokostnadsökn~ngen .
12,0%
0,0%
sgoch
~mng
~~\\@tlte utve -
14,0%
t kost
...,. Under he ~ a perioden 20082015 kan konstateras att
skatteintäkterna har ökat i
samma takt som
verksamhetens nettokostnader, 34 °/o.
~ prognosen för 2015
förväntas skatteintäkterna ha
en ~ägre ökningstakt än
nettokostnaderna. En ba~ans
bör eftersträvas på sikt
Skatteintäkter
[EW
S~r~~®Qm$ka frågor~ Andelen nettokostnader
@wr S) ~~atte~ntäkte r öv~r en femårsoeriod
=0=Andel nettokostnader av
skatteintäkter
- Genomsnitt
102,0°/o
1Q1,Q 0/o
100,0°/o I
99,0°/o
98,0°/o
97,0°/o
96,0°/o
95,0o/o
94,0°/o
R>Oj
t
,,
"~
""
>·
~,
"'i
_. Ett nyckelta~ som ofta
används är andelen
nettokostnader i 0/o av
~ skatteintäkter och
~ bidrag över tex en
"'' femårsper~od. Tumrege~
högst 9.8°/o
2015 är prognosen
101°/o. Genomsnitt
"~ "~ "(:)
97,7o/o.
~~~~~~~
oc.;,
~
,ocs
<(
I
~
co
I
Sida 9
...,. Kravet påverkas bl a av
finansnetto och
investeringsbehov.
aaw
God red vmsnoon sse
el
el
•
Frå n oc h med 2014 gäl ler Rådet för kommunal redov isnings rekomme ndation nummer 22 som
behandla r komm un ers de lårsrapportering.
•
Syft et med reko mme ndati onen är att ange min imikraven för innehållet i delårs rapporten,
prin ciper för vilka post er so m ska t as med samt hur dessa ska värderas .
.-
Minimikravet i en komm unal delårsrappo rt är såsom följer :
•
"'
Förkortad förvaltningsberättelse
,..
Balans räkning
•
Resultaträkning
•
Vissa andra upplysningar
Av fö rva ltning sbe rättelse n ska framg å
...
a) Händelser av väsentlig betydelse
....
b) Upplysningar om kommunens förväntade utveckling avseende ekonomi och verksamhet.
...
c) En samlad, men öve rgripande, redovisning av kommunens investeringsverksamhet.
1'i-
d) En redovisning av hur helårsprognosen fö r håller sig till den budget som fastställts för den löpande
ve r ksamheten .
•
e) En samlad bedömning om huruvida målen för god ekonomisk hushållning kommer att kunna uppnås.
...
f) En bedömning av balanskravsresultatet utifrån helårsprognosen .
•
g) Upplysningar om hur den kommunala koncernen definierats/avgränsats, vilka juridiska personer den
består av och hur den fö rändrats i sin sammansättning under delårsperioden . (Se rekommendation om
sammanställd redov isn ing)
I
~
c.o
I
Sida 10
[E)f
G0QJd
..,.
r~ci(Ov~sn~ngss~(a
De finansiel la rappo rter som ingår i en de lårsrapport ska upprättas enligt följande:
a) En balansräkning per den aktuella delårsperiodens slut och jämförelsetal för närmast föregående
räkenskapsårs utgång.
"'
..,.
111o.
I
c..n
0
I
b) En resultaträkning för delårsperioden med jämförelsetal för motsvarande period närmast föregående
räkenskapsår, helårsprognos samt årsbudget.
Rekommendationen st äl ler även krav på att en sammanställd redovisning ska finnas med i
deiårsrapporten om antingen de kommunala koncern företagens andel av kommunkoncernens
intäkter uppgår till minst 30 % altern ativt om de kommunala koncernföretagens balansomslutning
uppgår till minst 30 % av kommunkoncernens balansomslutning. Det räcker att ett av kriterierna
är uppfyl lda. Kommunen har i delårsrapporten beaktat detta och de lårsrapporten innehåller från
oc h med 2014 en sammanstä ll d redovisning. Båstadhems de lårsrapport är dock inte reviderad.
Sammantaget bedömer vi att delårsrapporten innehåller de krav som rekommendationen för
delårs rapport ering anger. En förbättring skulle kunna vara att samla alla kommunövergripande
väse ntlig a händ elser under en rubrik i förvaltningsberättelsen i st f att de återfinns på flera ställen
under olika rubriker. Syftet skul le vara att ge en bättre överskådlighet över vad som hänt under
året.
Sida 11
rEW
God redovisningssed
....
....
~nga förändringar~
Spec~f~kaUoner
redovisningsprinciper under året .
finns på alla väsentliga ba~ansposter.
~ A~la ba~anskonton
ska stämmas av i samband med
de~årsboks~utet . KontroU av att avstämning skett görs ej.
.... Bedömning av osäkra fordringar görs vid årsbokslutet. Alla
fordr~ngar äldre än ett år reserveras då som osäkra .
.,.. Genomgång av hyres=lleasingavta~ bör ske för att
säkerstä~la att redovisning sker i en~ighet med RKR 13.1 .
.... Anpassning UH komponentavskrivning har gjorts (RKR
11.4 ). ~ngen väsenUig påverkan på resultatet 2015 .
I
01
.......
I
Sida 12
;W
:!I
ur
God ekonomisk hushåll ni ng
..- Tre KF=må~ {varav ett är finansieUt med två indikatorer)
och sex nämndsmå! med ett antal indikatorer finns
faststä~~da ~ budget för 2015
...,. ~ förva~tningsberättelsen görs en uppfö~jning av målen.
.... De f~nans~eUa må~en var redan ~ budgeten ej möjliga att
uppna.
0
I
c:.n
N
I
Sida 13
rEW
Må~@JJ~Q)pfö~jnmng~ ba~@nsKr
finns en redogöre~se över det
förväntade ba~anskravsresu~tatet för räkenskapsåret 2015 på -10,4 mnkr.
.... ~nom ba~anskravsutredningen görs eU uttag från pensionsfond med he~a
ba~anskravsresu~tatet varför det s~uUiga ba~anskravsresu~tatet b ~ ir 0. Uttaget
bokförs inom eget kapita~ men är egenUigen ingen bokföringstransaktion utan
en post i ba ~ anskravsutredningen .
....
~ de~årsrapportens förva ~ tningsberätte~se
.... Med uttaget ur pensionsfonden åberopas s k synner~igt skä~ för att s ~i ppa
återstä~~a det negativa ba~anskravsresu~tatet. Förutsätter bes~ ut/godlkännande
av KF.
9,5
Balanskravsresultat 201 4
- 10 4
'
I
(]1
w
I
Sida 14
Granskning av delårsra pport per 2015-08-31
~V
@
M å ~~ppfö~]n ~ ng ~ fm nan s ie~~
h~ ~ år
ma~ ~
p
gnos
Bedöms helt
Bedöms delvis
uppfyllt; 0°/o
uppfyllt; 0°/o
Bedöms inte
uppfyllt; 100°/o
...
Kommunfu~~mäkUge
Resu~tatet
har i 20 "~ 5 års budget
faststä~~t
2°/o av skaUer och statsbidrag.
2
·finansie~~a må~:
Resu~tatkrav:
> 13 mnkrj prognos -6j0
mnkr
~nvesteringarna (exk~
~nvesteringsutrymme:
•
I
U'1
.J:::>
I
VA) ska finansieras
fä~
1OOo/o med skattemedeL
< 47 mnkrj prognos 101 mnkr
Som framgår av kommunens de~årsrapport bedöms inget av må~en uppfy~~as. Även
budgeten för 2015 visade att inga av de finansie~~a må~en sku~~e uppnås varför må~en ej
kan anses ha någon styrande effekt för det enski~da året.
Sida 15
Granskning a.v delårsrapport per 2015-08-31
y
M å ~ u ppfö~jn~ng ~
~O)r©Jgno~ h e ~ ä r
kom
nful~mäktigemå~ ~
~~~~~~~~~~~~~~~
Utvärdering ej
genomförts;
.-----:----
Bedöms helt
uppfy 11 t; 0°/o
QO/o
Bedöms inte _ _ _ ______
uppfyllt; 67°/o
Kommunfu~~mäktige
har i 2015 års budget faststäm tre fu~~mäktigemåL
Båstads kommun är attraktiv
""'
"""
I
c.n
c.n
I
Bedöms delvis
uppfyllt; 33o/o
au ~eva bo och verka L (de~vis uppfy~~t)
Båstads kommun är vä~komnande, professione~~ och tydHg (ej uppfym)
Båstads kommun är i ekonomisk ba~ans (ej uppfy~~t)
För varje KF-må~ finns ett anta~ de~må~ trn vi~ka indikatorer är kopp~ade. För de tre KFmå~en finns tota~t e~va indikatorer. En~igt prognosen kommer fyra indikatorer vara
uppfy~~da vid årets s~ut
Det tredje KF -mä~et avser kommunens finansie~~a måL
Sida 16
[EV
Mä~up~OJfö~jnrnng ~
näimnds
~
tOI
proan
e~a
Bedöms helt
Bedöms inte
..i1111
uppfyllt; 17°/o
uppfyllt; 17o/o
Utvärdering ej
genomförts;
QO/o
Bedöms delvis
uppfyllt; 67°/o
...,
I
U'I
en
I
Kommunfu~~mä1ktige
har i 2015 års budget faststä~~t sex nämndsmå~
En~igt prognosen kommer 17 °/o av må~en att vara helt uppfy~~da medan 67 % de~vis.
Ukt KF-må~en finns det för varje nämndsmå~ ett anta~ de~må~ tm vi~ka ~ndikatorer är
kopp~ade. För de sex nämndsmå~en finns tota~t 35 indikatorer. Prognosen v~sar au 15
indikatorer kommer vaira uppfy~~da, 13 ej uppfy~~da samt sju indikatorer som ej går au
mäta vid årets s~ut
Re~ativt ~åg må~uppfyHe~se förk~aras de~vis av att f~era må~ är ~ångsiktiga.
Sida 17
~
S©Jlmm~ntattanae
oe
od
~k~nomrnsk hushå~lnm
.... De av fuUmäkUge uppsatta måien uppfyHs inte fullt ut Målen kopplade
trn fuUmäkUge bedöms 33 °/o delvis bli uppfyllda. För nämnderna
bedöms 17 °/o bH uppfyHda samt 67 °/o delvis uppfyUda. De finansiella
måien bedöms ej uppfyHas vHket kunde befaras redan vid
faststäiiande av budgeten för 2015 .
...- MåiuppfyUeisen av verksamhetsmåien visar på sämre må~uppfy!lelse
än~ deiårsrapporten 2014 då 62°/o av verksamhetsmålen var
uppfyiida .
...- Kommunstyreisen gör ingen sammanfattande bedömning av god
ekonomisk hushåUn~ng.
.... Efter vår översiktiiga granskning bedömer vi att resuitatet i
deiårsrapporten deivis är förenligt med de mål som fullmäktige
besiutat i budget 2015.
I
U1
-..I
I
Sida 18
raw
Intern kontroll
..... Reg~emente har antagits
.... SamUiga nämnder har antagit
.....
I
U1
CD
I
IK~planer
Rapporter~ng
ska ske senast ~ samband med årsbokslut
2015
Arbetet följer
p~anen
Sida 19
M
S©llm
ng
Utfall och prognos för 201<
Det prognostiserade resultatet för 2015 uppgår till -6,0 mnkr
vilket är 19,6 mnkr lägre än budget. Väsent liga jämförelsestörande poster som ingår i resultatet är återbetalning av AF Apremier för 2004 med 5,2 mnkr, 9,5 rnnkr överskott från avslut
av olil<a exploateringsprojekt samt nedskrivning av Backaskolan
pga mögel -6,5 mnkr. Resultatet för 2014 uppgick till 10,5
mnkr, vari inte ingick någon väsentlig jämförelsestörande post.
Skatteintäkterna förväntas öka med ca 3,6 %vid jämförelse
mellan utfall 2014 och prognos 2015. Verksamhetens
nettokostnader förväntas, öka med ca 6,4 %. Detta innebär
således att i enlighet med prognosen förväntas verksamhetens
nettokostnader öka mer än skatteintäkterna vilket på sikt är
ohållbart.
Investeringar
Det konstateras att den budget som fullmäktige antagits
beräknas uppnås, 101 mnkr. Detta förutsätter en hög
investeringstakt sista tertialet, 58 mnkr, att jämföra mot hittills
genomförda 43 mnkr.
Balanskrav och god ekonomisk hushållning
Prognosen för helåret indikerar att det så kallade
balanskravsresultatet inte kommer att uppnås. Förslag finns att
åberopa synnerliga skäl (uttag ur pensionsfonden) för att slippa
krav på återställande.
...
Kommunfullmäktiges finansiella mål för räkenskapsåret
förväntas inte uppnås vid årets slut. Målen avser resultatmål
(resu ltat 2 % av skatteintäkter och bidrag) samt investeringar
ska till 100 % finansieras av skattemedel.
...
Uppföljningen av de övergripande verksamhetsmålen indikerar
en försämrad måluppfyllelse än få. 33% av KF-målen uppnås
delvis samt 84% av nämndsmålen förväntas uppnås helt (17 %)
eller delvis (67 %). Den sammanfattande bedömningen gällande
verksamhetsmålen är att de delvis uppnås.
"'
En samlad bedömning av god ekonomisk hushållning görs ej i
delårsrapporten. Vi anser att en sådan bedömning bör göras.
Däremot anges att en förutsättning för att god ekonomisk
hushållning ska kunna uppnås är en god budgetdisciplin i
verksamheterna. Detta kan ej anses vara fallet enligt prognosen
för 2015.
..
Nämndernas avvikelser, prognos mot budget
...
Nämndernas totala prognostiserade budgetavvikelser uppgår
till -8,3 mnkr. De största negativa budgetavvikelserna
konstateras för skolpeng -9mnkr samt hemvårds- och
boendepeng -16 mnkr.
... Underskottet inom skolpeng beror på fler barn (144 st) än
budgeterat.
... Underskottet inom hemvårds- och boendepeng beror på
underbudgetering. Kostnaden 2015 ligger i paritet med 2014
(120 mn~\r)
I
U1
co
I
Sida 20
Sammanfattande bedömning
Sammantaget bedömer vi att resultatet i delårsrapporten delvis
är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om.
aaw
BÅSTADS
Blad
KOMMUN
Kommunstyrelsen
2015-09-09
KS § 235
33
Dnr KS 000298/2015 - 315
Sammanställning av yttranden samt beredningens förslag till
program för ny fördjupad översiktsplan Norrviken-Kattvik
I januari 2013 beslutade Kommunfullmäktige att en ny fördjupad översiktsplan
för Norrviken - Kattvik skulle upprättas som underlag till framtida detaljplanering. Kommunfullmäktige gav beredningen för tillväxt och samhällsbyggnad
2014-02-26, § 27 i uppdrag att ta fram en programhandling för den fördjupade
översiktsplanen för Norrviken-Kattvik. Programmet för den fördjupade översiktsplanen Norrviken-Kattvik har varit ute på samråd.
I mars 2015 beslutade Kommunfullmäktige att tillsätta en tillfällig beredning
för sammanställning av inkomna yttranden. Beredningens arbete och nya förslag till revidering redovisas sammanställt i bifogad handling (Samrådshandling- program för fördjupad översiktsplan Norrviken-Kattvik)
Deltar inte i beslutet
Gösta Gebauer (C) och Uno Johansson (C) avstår från att delta i beslutet.
Föredragande
Samhällsbyggnadschef Lisa Rönnberg föredrar ärendet.
Yrkanden
Thomas Andersson (FP) yrkar följande:
l. Vad avser Norrviken, bifall alternativ 2.
2. Ingen ny exploatering av bostäder ska tillåtas i direkt anslutning till befintlig
bebyggelse väster om Paulins väg.
3. Första meningen på sidan 49 i samrådshandlingarna gällande verksamhetsområdet Elestorp ändras till: Det befintliga verksamhetsområdet i Elestorp
tillåts utvecklas.
4. Programmet för Fördjupad översiktsplan Norrviken Kattvik antas med ovan
föreslagna texter.
Helena Stridh (BP): Avslag på Thomas Anderssons yrkande samt att ärendet
lämnas till fullmäktige utan förslag till beslut
Propositionsordning
Ordföranden ställer proposition på yrkandena från Thomas Andersson respektive Helena Stridh. Ordföranden finner att Helena Stridhs yrkande bifallits. Omröstning begärs. Följande omröstningsordning godkänns:
Den som röstar JA bifaller Helena Stridhs yrkande.
Den som röstar Nej bifaller Thomas Anderssons yrkande.
Forts. på nästa sida
Utskott/presidium
KS/nämnd
KF
Utdragsbestyrkande
-bu
r:iiJ BÅSTADS
Kommunstyrelsen
2015-09-09
Blad
~ KOMMUN
KS § 235
34
Dnr KS 000298/2015 - 315
Forts. sammanställning av yttranden samt beredningens förslag
till program för ny fördjupad översiktsplan Norrviken-Kattvik
Omröstningen faller ut med 10 JA-röster, 1 NEJ-röst och 2 som avstår från att
rösta enligt följande:
JA-röster: Inge Henriksson (BP), Helena Stridh (BP), Eddie Grankvist (BP),
Ingela Stefansson (S), Mikael Jalris (S), Carolin Gräbner (SD),
Kerstin Gustafsson (M), Christer de la Matte (M) och Daniel Olofsson (M) och
Bo Wendt (BP).
NEJ-röst: Thomas Andersson
Avstår från att rösta (deltar ej i beslutet): Gösta Gebauer (C) och
Uno Johansson (C).
Kommunstyrelsen har därmed beslutat att lämna ärendet till kommunfullmäktige utan förslag till beslut.
Beslut
Kommunstyrelsen beslutar:
1. Ärendet lämnas till kommunfullmäktige utan förslag till beslut.
ogs; O:ft-141
bila.30__
Utskott/presidium
KS/nämnd
KF
Utdragsbestyrkande
-bl
BÅSTADS
1 (3)
Tjänsteskrivelse
KOMMUN
Samhällsbyggnad
Datum: 2015-05-28, rev 2015-07-10, rev 2015-09-16
Handläggare: Magnus Sjeldrup, Lisa Rönnberg
Dnr: KS 298/15-315
Till: Kommunfullmäktige via Kommunstyrelsen
Kommunfullmäktige, Olof Sellden (översiktsplanerare), Magnus Sjeldrup (planstrateg), Lisa
Rönnberg (samhällsbyggnadschef).
Bilagor:
Bilaga 1 Program för fördjupad översiktsplan Norrviken-Kattvik
Bilaga 2 Minnesanteckningar från beredningens sammanträden från den 12 och 26-maj
Bilaga 3 Uppdragsbeskrivning - Sammanställning av program för ny Fördjupad översiktsplan
Norrviken - Kattvik
Bilaga 4 Programsamrådsredogörelse 2015-05-28
Bilaga 5 Minnesanteckningar från medborgardialog 2015-03-23
Beslut om antagande av program för fördjupad översiktsplan Norrviken
- Kattvik.
Bakgrund
I januari 2013 beslutade Kommunfullmäktige att en ny fördjupad översiktsplan för Norrviken
- Kattvik skulle upprättas som underlag till framtida detaljplanering. Kommunfullmäktige gav
beredningen för tillväxt och samhällsbyggnad 2014-02-26, § 27 i uppdrag att ta fram en programhandling för den fördjupade översiktsplanen för Norrviken-Kattvik. Programmet för den
fördjupade översiktsplanen Norrviken-Kattvik har varit ute på samråd.
I mars 2015 beslutade Kommunfullmäktige att tillsätta en tillfällig beredning för sammanställning av inkomna yttranden. Beredningens arbete och nya förslag till revidering redovisas
sammanställt i bifogad handling (Program för fördjupad översiktsplan Norrviken-Kattvik).
Övervägande
Efter att beredningen har tagit del av inkomna yttranden var beredningen överens om att programmet till stor del följer den politiska viljan. Dock går berednignes vilja isär på två punkter
gällande texten under rubrikerna:
•
•
Norrviken
Med två olika alternativ på sidorna 39 till 42 samt kartor i program, bilaga 1.
Småryd/ Paulins väg.
Med två olika alternativ på sidan 4 7 i program, bilaga 1.
150916\7c6\ha
- 62-
2 (2)
1. KF bifaller alternativ 1 (BP och SD:s förslag) eller alternativ 2 (C, MP, FP, M:s förslag) avseende Norrviken
2. KF bifaller alternativ 1 (M och MP:s förslag) eller alternativ 2 (BP och SD:s förslag)
avseende Småryd / Paulinsväg
3. KF antar program för fördjupad översiktsplan Norrviken Kattvik med ovan beslutade texter.
d/!!::;1~
Hans Grönkvist
Ordförande i beredningen
& ITTup
Planstrateg
-63-
BÅSTADS
Blad
KOMMUN
Kommunstyrelsen
2015-09-09
KS § 227
25
Dnr KS 000512/2015 - 900
Inköps- och upphandlingspolicyför Båstads kommun - återremiss från kommunfullmäktige 2015-06-03
Upphandlingspolicyn återremitterades av kommunfullmäktige 2015-06-03 då
centern hade yrkanden på justeringar.
Följande justeringar har i enlighet med centerns yrkanden gjorts i Upphandlingspolicyn 2015:
Punkt 5.2 ändring till: Kommunen använder sig av Konkurrensverkets kriteriebibliotek som stöd i sin upphandling. (Konkurrensverket har övertagit Miljöstyrningsrådets ansvarsområde)
Punkt 5.2, 1 stycket, tillägg: Kommunen ska eftersträva att i möjligaste mån
ställa långtgående hållbarhetskrav.
Bakgrunden till detta är att Konkurrensverket i ovan nämnda databas har klassat miljökraven utefter den UM:s kompetens och ambitionsnivå. Klassificeringen är bas, avancerat och spjut-spets. Yrkandet tar sikte på att Kommunen där
det är praktiskt möjligt ställer krav som klassas i enlighet med de två senare.
Punkt 5.3 görs tillägg: Kommunen ska alltid arbeta för att anpassa upphandlingar utefter små och medelstora företags förutsättningar att konkurrera om
kontrakten.
Bakgrunden till detta är att det från Näringslivets olika intresseorganisationer
ofta förs fram kritik mot hur kommuner och landsting arbetar med frågorna.
Den konstruktiva kritiken utmynnar i önskemål om mindre upphandlingar, mer
kommunikation mellan kommun och företag, mindre krångel genom enklare
förfaranden och högre kvalitet på förfrågningsunderlagen.
Kommunfullmäktige beslutar att godkänna bilagda förslag till "Inköps- och
upphandlingspolicy 2015"
Kommunstyrelsens förslag till fullmäktige:
1. Bilagda förslag till "Inköps- och upphandlingspolicy 2015 godkänns.
Justerandes signaturer
Utskott/presidium
KS/nämnd
KF
Utdragsbestyrkande
-b4
BÅSTADS
1 (1)
Tjänsteskrivelse
KOMMUN
Datum: 2015-06-04
Handläggare: Jeanette Hall
Dnr: KS 000512/2015 -900
Till: Kommunfullmäktige
Upphandlingsansvarig
Inköps- och upphandlingspolicy
Samråd har skett med:
Återremittering av Upphandlingspolicy till Kommunstyrelsen
Upphandlingspolicyn återremitterades av kommunfullmäktige 2015-06-03 då centern hade
yrkanden på justeringar.
Justeringar
Följande justeringar har i enlighet med centerns yrkanden gjorts i Upphandlingspolicyn 2015:
Punkt 5.2 ändring till: Kommunen använder sig av Konkurrensverkets kriteriebibliotek
som stöd i sin upphandling.
(Konkurrensverket har övertagit Miljöstyrningsrådets ansvarsområde)
Punkt 5.2, 1 stycket, tillägg: Kommunen ska eftersträva att i möjligaste mån ställa långtgående hållbarhetskrav.
Bakgrunden till detta är att Konkurrensverket i ovan nämnda databas har klassat miljökraven
utefter den UM:s kompetens och ambitionsnivå. Klassificeringen är bas, avancerat och spjutspets. Yrkandet tar sikte på att Kommunen där det är praktiskt möjligt ställer krav som klassas
i enlighet med de två senare.
Punkt 5.3 görs tillägg: Kommunen ska alltid arbeta för att anpassa upphandlingar utefter små och medelstora företags förutsättningar att konkurrera om kontrakten.
Bakgrunden till detta är att det från Näringslivets olika intresseorganisationer ofta förs fram
kritik mot hur kommuner och landsting arbetar med frågorna. Den konstruktiva kritiken utmynnar i önskemål om mindre upphandlingar, mer kommunikation mellan kommun och företag, mindre krångel genom enklare förfaranden och högre kvalitet på förfrågningsunderlagen.
Kommunfullmäktige beslutar att godkänna bilagda förslag till "Inköps- och upphandlingspolicy
2015"
vl
150708\7df\lw
-65-
[tiJ BÅSTADS
1 (10)
~ KOMMUN
Datum
2015-07-08
Handläggare
Jeanette Hall
Vårt dnr
KS 000512/2015-900
INKÖPSOCH
UPPHAN DLI NGSPOLl CY
FÖR
BÅSTADS KOMMUN
Båstads kommun
269 80 BÄSTAD
Telefon: 0431-770 00 vx
Plusgiro: 111111-1
Org.nummer: 212000-0944
bastads.kommun@bastad.se
www.bastad.se
- 66 -
fRJ BÅSTADS
2 (10)
~ KOMMUN
1 Inledning
Inköps- och Upphandlingspolicyn är ett ramverk för hur kommunens och de kommunala
bolagens upphandlingsverksamhet ska bedrivas och rapporteras. Vidare beskriver inköps- och upphandlingspolicyn hur ansvaret för upphandlingsverksamheten ska fördelas och på vilka organisatoriska nivåer olika uppgifter ska utföras.
Denna policy ligger till grund för Båstads kommuns inköp och upphandling av varor,
tjänster, koncession, byggentreprenader och projekttävlingar samt för leasing, hyra och
hyrköp. Dessa regleras av Lagen om offentlig upphandling som hädanefter benämns
LOU.
"Beställare" avser anställda vid upphandlande myndighet.
1.1 Syfte och målsättning
Kommunen och varje enskilt bolag är en upphandlande myndighet enligt LOU.
Inköp och upphandling inom kommunen skall präglas av effektivitet, kompetens och
samordning, där målet är en god totalekonomi där samtliga kostnader beaktas under
varans/tjänstens användningstid. Inköp-/upphandlingar skall genomföras så att verksamheten får rätt varor och tjänster med rätt funktion, till rätt kvalitet, till rätt pris vid
rätt tillfälle.
LOU reglerar hur upphandling av varor, tjänster och entreprenader skall gå till och all
upphandling sker i konkurrens. EG:s upphandlingsdirektiv och gemenskapsrättsliga
principer ska tillämpas vid all upphandling. De fem grundprinciperna är:
•
•
•
•
•
icke-diskriminering
likabehandling
transparens (öppenhet och förutsebarhet)
proportionalitet samt
ömsesidigt erkännande.
LOU anger i detalj kraven i olika skeden i en upphandling. Grundprinciperna, bestämmelser för utvärdering av anbud, tilldelningsbeslut, regler för överprövning och skadestånd gäller alla upphandlingar stora som små med undantag för viss direktupphandling.
För det fall att kommunen beslutar om införande av valfrihetssystem gäller Lagen om
valfrihetssystem. LOV (SFS 2008:962) innehåller regler för vad som gäller om kommunen vill konkurrenspröva kommunala verksamheter genom att överlåta valet av utförare
av stöd- vård- och omsorgstjänster till brukaren eller patienten. Valfrihetssystem är ett
150708\c:\users\linwahl \documents\groupwise\inköps- och upphandllngspolicy 2015, Inkl justeringar.docx\lw
-67-
3 (10)
alternativ till upphandling enligt LOU. Valfrihetssystem kan användas på bland annat
omsorgs- och stödverksamhet för äldre och för personer med funktionsnedsättning samt
på hälso- och sjukvårdstjänster. Kommunen skall vid användande av LOV annonsera
löpande på en nationell webbplats för valfrihetssystem.
2 Delegationsordning
Av styrelsens och nämndernas delegationsordningar framgår en tydlig ansvarsfördelning som visar var i organisationen beslut avseende upphandling ska ske. Delegationsbeslut för att påbörja en upphandling ska dokumenteras skriftligt och anmälas till respektive nämnd.
3 Organisation
Ansvaret för kommunens upphandlingsverksamhet fördelas på följande enheter:
3.1 Kommunfullmäktige
Beslutar om upphandlingspolicy.
3.2 Kommunstyrelsen
Ansvarar för uppföljning av upphandlingspolicyn och intern kontroll av kommunens
upphandlings- och inköpsverksamhet.
Föreslår, vid behov, revidering av upphandlingspolicyn, som sedan överlämnas till
kommunfullmäktige för fastställande.
Kommunledningskontoret har på uppdrag av kommunstyrelsen det operativa ansvaret
för upphandlingsverksamheten.
3.3 Kommunledningskontoret
Kommunledningskontoret ansvarar för genomförandet och samordningen av kommunens upphandlingsverksamhet. Upphandlingsverksamhetens operativa roll är att:
• Vara kommunens expertfunktion på upphandling
• Föreslå och vara sammankallande för arbetsgrupp för respektive upphandling.
• Genomföra kommunövergripande upphandlingar samt ta beslut gällande samarbete vid upphandling med annan upphandlande myndighet
• Granska och annonsera verksamhetsområdenas förfrågningsunderlag elektroniskt
och bistå med formkrav enligt LOU. (gäller ej direktupphandlingar)
• Vara mottagare av anbudshandlingar.
! 50708\7d!\lw
-68-
4 (10)
• Besluta om att anta leverantör, lämna tilldelningsbeslut och teckna upphandlingskontrakt eller ramavtal för kommunövergripande upphandlingar.
• Leda kommunens inköpssamordnargrupp och ge information och utbildning till
dessa
• Upprätthålla elektroniskt avtalsregister.
• Initiera uppdateringar av upphandlingspolicyn.
• Vid behov bistå de kommunala bolagen.
• Svara för kontakter med andra kommuner när det gäller upphandlingsfrågor
• Svara för intern kontroll av kommunens regelverk och rutiner
• Svara för anvisningar och information angående Inköp/Upphandling på Intranätet/hemsida
• Informera om månatlig inköpsstatistik
• Administrera E-handels-, direktupphandlings- och upphandlings-system
3.4 Verksamhetsområden
Varje verksamhetsområde har ett ansvar för att, förutom att tillvarata den egna verksamhetens intresse i upphandlingsfrågor, se till kommunens gemensamma bästa vid
inköp och upphandling. I detta ansvar ligger bland annat att medverka i utvecklingen av
samordnade inköp, att eftersträva att kommunens egna resurser utnyttjas effektivt samt
känna till och vara avtalstrogen mot tecknade avtal. Vid upphandling sker detta i form av
en arbetsgrupp. För att upphandlingsenheten ska påbörja en upphandling krävs ifylld,
och av VoC signerad, blankett för uppdrags beskrivning.
Verksamhetsområdet, i samarbete med upphandlingsenheten, ansvarar för att ta fram
lämplig arbetsgrupp som utformar och tar fram förfrågningsunderlag för verksamhetsspecifika upphandlingar. Endast de krav som anges i förfrågningsunderlaget får beaktas
vid val av anbuds givare och leverantörer. Grunden för all upphandling är alltså ett komplett och tydligt förfrågningsunderlag.
Verksamhetsområdenas roll är att:
• besluta om genomförandet av en upphandling inom ramen för tilldelade
medel och gällande delegationsordning.
• Ange riktlinjer för upphandlingens omfattning, t ex vilka produkter/tjänster
som omfattas, vilka verksamheter som kan bli involverade samt tidsram för
upphandlingen.
• Utse arbetsgrupp för upphandling i samarbete med upphandlings enheten
150708\7df\lw
-69-
5 (10)
3.4.1 Upphandlingens arbetsgrupp
En arbetsgrupp utses för varje upphandling. Gäller det en verksamhetsspecifik upphandling ska detta ske i samråd mellan verksamhet och upphandlare. Gäller det
kommunövergripande upphandling ska upphandlaren utse lämplig grupp. Arbetsgruppen ska bestå av utvalda personer med relevant kompetens och erfarenhet.
Arbetsgruppen ska:
• Ta fram marknads- och nulägesanalys inom området, utarbeta och besluta om den
tekniska och funktionella beskrivningen av det som ska upphandlas (kravspecifikation) och utvärderingskriterier till förfrågningsunderlaget samt aktivt delta i
utvärderingen.
• Vid behov kalla in expertis inom området
• Ansvara för utvärdering
• Genomföra uppföljningar av verksamhetsspecifika upphandlingar inom samtliga
verksamhetsområden. Vid uppföljning ska de krav som angivits i förfrågningsunderlaget följas upp. Detta innebär bl.a. att eventuella miljökrav, personalkrav mm
ska granskas.
• Arbetsgruppens deltagare ska vara ett språkrör för kommande, pågående och slutförda upphandlingar ut i verksamheten/-erna.
3.5 lnköpssamordnargruppen
Inköpssamordnargruppen tillsattes som en av tre konkreta åtgärdsrutiner för upphandlingsverksamheten enligt beslut KS 2014-02-12
• Leds av kommunens inköpare/upphandlare.
• Skall verka som ett samordnande organ i upphandlings- och inköpsfrågor för
kommunens olika verksamhetsområden. Varje verksamhetsområde ska ha minst
en representant i gruppen.
• Initiera upphandling av kommunövergripande varor och tjänster där så bedöms
lämpligt.
• Bevaka att verksamhetens upphandlingar sker i enlighet med gällande lagar och
kommunens inköps- och upphandlingspolicy.
• Informera respektive verksamhetsområde om gällande regelsystem för upphandling samt eventuella förändringar i detta.
• Vid behov föreslå förbättringar av inköpsverksamheten.
• Tillse att avtalsuppföljningen sker inom samtliga verksamhetsområden
150708\?df\lw
-70-
6 (10)
3.6 De kommunala bolagen
•
•
•
Respektive bolag ska fastställa en upphandlingspolicy som baseras på denna
policy.
Respektive bolag har självständigt ansvar för dess upphandlingsverksamhet.
Respektive bolag har ett ansvar för att, där det är möjligt, ta tillvara alla möjligheter till samverkan inom kommunkoncernen när det gäller upphandling.
4 Tröskelvärden och beloppsgränser
EU-tröskelvärden baserar sig på de tröskelvärden som överenskommits i Världshandelsorganisationens avtal om offentlig upphandling. Upphandlingar över tröskelvärdena
ska enligt EU-direktiv annonseras på den europeiska marknaden och upphandlingar under tröskelvärdet annonseras nationellt. Aktuella tröskelvärden går att finna på
www.skl.se
4.1 Upphandlingar med värde över 28 %av tröskelvärdet
När kontraktets värde överstiger det för tillfället gällande tröskelvärdet för kommuner
och landsting vid upphandling av varor och tjänster och byggentreprenader, gäller LOU
genom olika förfaranden.
För att få reda på vilket upphandlingsförfarande som ska tillämpas måste kontraktsvärdet beräknas. Värdet av en upphandling ska beräknas exklusive mervärdesskatt och för
kontraktets hela löptid. Eventuella options- och förlängningsklausuler ska räknas in som
om de kommer att utnyttjas. Om det inte finns särskilda skäl till längre avtalstid ska löptiden för ramavtal vara högst fyra år.
4.2 Upphandlingar med värde under 28 % av tröskelvärdet
(direktupphandling)
Beloppsgränsen beräknas genom att alla direktupphandlingar av samma slags vara eller
tjänst inom den upphandlande myndigheten under räkenskapsåret summeras. Samma
belopps gräns gäller oavsett om man upphandlar varor, tjänster eller byggentreprenader.
Upphandlingar med värde under 28% av tröskelvärdet genomförs av respektive verksamhetsansvarig i samråd med närmast överordnad chef .
De fem grundläggande principerna ska iakttas även vid direktupphandling.
Direktupphandling får tillämpas när kontraktsvärdet understiger 28% av tröskelvärdet.
150708\7df\l w
-71-
7 (10)
I Båstads kommun ska alla inköp över 0,5 basbelopp (fn räknar vi med att ett halvt basbelopp är ca 20 000 sek) annonseras och dokumenteras i direktupphandlingssystemet
(DUSEN) för att öka spårbarhet, struktur och översiktlighet. Om möjligt ska tre leverantörer tillfrågas. Enligt LOU finns inga formkrav på underlag och anbud för direktupphandling.
Överstiger inköpsvärdet 100 000 SEK finns det enligt lag en dokumentationsplikt och en
skyldighet att fråga tre leverantörer. Inköp över 100 000 SEK ska förses med diarienummer.
5 Regler vid inköp och upphandling inom Båstads kommun
5.1 Beställningar och avtal
Beställningar och avtal skall vara skriftliga.
5.2 Miljö och sociala krav
Miljökraven i upphandling skall utgå från gällande EU direktiv och svensk lag.
Kommunen skall påverka hälsa och miljö på ett positivt sätt genom att ställa miljökrav i
handlingar där så är möjligt relevant samt
Här ges förslag till relevanta miljökrav som kan
ställas för olika varu-/tjänstegrupper och entreprenader.
Krav som syftar till att uppfylla olika social-politiska mål, såsom att leverantören ska
erbjuda praktikplats eller anställa arbetslös, kan tas i stort sett alla delar i en upphandling. Lagstiftningen ställer då krav på hur sådana sk sociala villkor ska vara utformade.
5.3 Konkurrens
All upphandling ska föregås av konkurrens. Upphandling av varor, tjänster och entreprenader skall utformas så att såväl mindre som större företag har möjlighet att lämna
anbud och delta i konkurrensen.
5.4 Sekretess
Vid offentlig upphandling råder som huvudregel absolut sekretess fram till dess att den
upphandlande myndigheten/enheten beslutat att tilldela kontraktet till en viss leverantör eller anbuden dessförinnan offentliggjorts. Detta innebär att uppgifter som rör anbud
150708\?df\lw
-72-
8 (10)
inte i något fall får lämnas till någon annan än den som lämnat anbudet eller erbjudandet
innan alla anbud offentliggjorts eller beslut om leverantör och anbud fattats eller när
upphandlingen avslutats. I och med att den upphandlande myndigheten meddelat tilldelnings beslut eller att upphandlingen på annat sätt avslutas upphör den absoluta sekretessen. Även efter det att upphandlingen avslutats kan sekretess råda för vissa uppgifter till skydd för leverantören.
5.5 Etik
För beställaren
Kommunens inköps- och avropsansvariga skall som företrädare för kommunen uppträda på ett affärsetiskt korrekt sätt gentemot dess leverantörer avseendet ex konfidentiell information, intressekonflikter och gåvor. Ställningen som inköps- och avropsansvarig får inte utnyttjas för personliga inköp.
För leverantören
Leverantören ska inneha giltig skatt-sedel under hela avtalsperioden samt hålla sig fri
från skatteskulder. Leverantör som inte sköter sina förpliktelser gentemot statlig myndighet riskerar att ej få ingå avtal alternativt häva befintligt avtal och/ eller upphöra med
leveranser till Båstads kommun. Ev uppsägning eller hävning av avtal från kommunens
sida ska föregås av kontakt med jurist eller upphandlare.
5.6 Annonsering och dokumentation
Alla direktupphandlingar (under 28% av tröskelvärdet) ska dokumenteras elektroniskt i
direktupphandlingssystem (fn DUSEN). Inköp över 100 000 SEK ska förses med diarienummer. Diarienummer fås från registrator.
Alla upphandlingar över 28% av tröskelvärdet ska annonseras i elektroniskt upphandlingsstöd. (fn Tendsign). Vid elektroniska upphandlingar ska tilldelnings besked och avtalet diarieföras i kommunens diarie.
Vid manuella anbud ska öppningsprotokoll, samtliga anbud med bilagor, tilldelningsbeslut och avtal registreras i diariet. Manuella anbud ska undvikas om så är möjligt.
Alla ramavtal i original oberoende värde ska diarieföras och arkiveras hos registrator.
5.7 Avtalsdatabas
Alla avtal ska registreras. Vid registrering hos registrator kommer avtalet automatiskt
att bli synligt även i avtalsdatabasen. Avtalsdatabasen återfinns på intranätet och är åtkomligt för samtliga
!50708\7df\lw
-73-
9 (10)
5.8 Samverkan med andra om upphandling
Båstads kommun är generellt för samverkan när det gäller upphandlingar, tex med
andra kommuner, kommunförbund och inköpscentraler. Varje upphandling måste bedömas för sig.
5.9 Överprövning
Vid överprövning av upphandling ska kommunjuristen ansvara för processföringen samt
övrig kontakt med domstol i samråd med upphandlare och/ eller verksamheten i fråga.
5.10 Fakturarutiner
Båstads kommun verkar i möjligaste mån för e-faktura vid samtliga inköp. Om avtalsleverantörer anlitar factoring bolag ska detta meddelas kommunen
5.11 Inköp av inventarier
Vid inköp av inventarier gäller följande:
• Kontrollera först om aktuella inventarier finns i kommunens förråd för inventarier
(BIBI=.B.åstads Inventarier Brukas Igen)
• Inköp via upphandlat möbelavtal
5.12 Avyttring
Avyttring av varor /inventarier tillhörande Båstads kommun till gällande marknadsvärde bedöms i varje enskilt fall.
•
•
•
Fordon ska i första hand avyttras via återförsäljare.
Inventarier som är överflödiga eller inte längre används ska lämnas till kommunen förråd för inventarier (BIBI).
Försäljning via Blocket sker genom kundcenter som har möjlighet att ringa betalsamtal. Kontakta ekonomikontoret för att skicka faktura till köparen.
150708\7df\lw
-74-
10 (10)
6
Upphandlingsskadeavgift
Alla inköp som inte konkurrensutsätts enligt de krav som finns i upphandlingslagstiftningen räknas som otillåtna direktupphandlingar. Dessa kan komma att granskas av
konkurrensverket. Om det vid en granskning visar sig att det inte finns något giltigt avtalf ramavtal kan kommunen bli ålagda att betala en upphandlingsskadeavgift till staten
på ca 10% av kontraktets värde.
7
E-handel (elektronisk handel)
Båstads kommun har efter politiskt beslut, (konkreta återgärdsrutiner KS 2014-02-12)
infört E-handel (Q4 2015). Detta bidrar till spårbarhet, enklare beställningsrutiner,
större avtalstrohet och besparingar. Registrerade beställare ska ha genomgått utbildning
i E-handel.
150708\7df\lw
-75-
[ill BÅSTADS
Kommunstyrelsen
2015-09-09
Blad
~ KOMMUN
KS § 222
20
Dnr KS 000310/2015 - 900
Näringsliv'spolicy
Förslaget till Näringslivspolicy för Båstads kommun har utarbetats i samverkan
med Båstads turism och näringslivs inrättade råd. I råden sitter representanter
för näringslivet samt från Båstads kommun. Förslaget till näringslivspolicy har
presenterats för tillväxtrådet under arbetets gång.
Förslaget till näringslivspolicy bygger på Båstads kommuns struktur av styrdokument. Detta innebär att policyn är kortfattad och övergripande men precis i
de delar som ska uppnås. Till detta tydliggörs hur arbetet med att följ a policyn
ska följas upp och vilka resultat som ska upp-nås
Yrkanden
Thomas Andersson (FP) och Helena Stridh (BP): Föreliggande förslag till näringslivspolicy antas.
1. Föreliggande förslag till näringslivspolicy antas.
Utskott/presidium
KS/nämnd
KF
Utdrags bestyrkande
-76
BÅSTADS
KOMMUN
Tjänsteskrivelse
1 (1)
Datum: 2015-07-10
Handläggare: Patrik Johansson
Dnr: KS 310/15 -900
Näringslivspolicy
Bakgrund
Enligt uppdrag från KS (Dnr: KS 310/15 -900) per den 27 mars 2015, biläggs här förslag till
uppdatering av näringslivspolicyn.
Aktuellt
Förslaget till Näringslivspolicy för Båstads kommun har utarbetats i samverkan med Båstads
turism och näringslivs inrättade råd. I råden sitter representanter för näringslivet samt från
Båstads kommun. Förslaget till näringslivspolicy har presenterats för tillväxtrådet under arbetets gång.
Förslaget till näringslivspolicy bygger på Båstads kommuns struktur av styrdokument. Detta
innebär att Policyn är kortfattad och övergripande men precis i de delar som ska uppnås. Till
detta tydliggörs hur arbetet med att följa policyn ska följas upp och vilka resultat som ska uppnås
Kommunfullmäktige föreslås bifalla förslag till näringslivspolicy.
-77-
BÅSTADS
1 (4)
KOMMUN
Datum 2015-08-27
Förslag till Näringslivspolicy för Båstads kommun
Vi är framgångsrika som näringslivskommun:
• När vi har ett näringslivsklimat som ständigt förbättras, där vi möjliggör hållbar tillväxt
med fler konkurrenskraftiga och växande företag inom alla sektorer, oavsett bransch eller
storlek på företag.
• När varumärket Båstad skapar investeringsvilja hos entreprenörer
• När Båstads kommun arbetar på ett professionellt sätt med hög kompetens
Vi blir framgångsrika som näringslivskommun genom att ha:
1. Goda möjligheter för befintliga företag att expandera och nya företag att etablera sig.
2. Tillgång på arbetskraft med relevant kompetens
3. Hög attraktionskrafttill att leva, bo och besöka.
4. Hög tillgänglighet genom bra infrastruktur
5. Kommunen som möjliggörare
-78-
2 (4)
Framgångsfaktorer och indikatorer
1. Goda möjligheter för befintliga företag att expandera och nya företag att etablera sig.
•Att företagen upplever att det är lätt att växa och utvecklas när marknadsförutsättningarna
finns.
• Att det är attraktivt att etablera företag i Båstads kommun, och att etableringsprocessen upplevs smidig.
• Att en hög andel av befolkningen startar och driver företag.
•Att företagen upplever ett positivt företagsklimat.
•Att vi har en hög tillgänglighet till och kan utnyttja resurserna hos företagsstödjande aktörer,
såsom rådgivning, affärsutveckling och finansiering.
• Att unga människors företagsamhet tas till vara och att deras insikter i företagandets villkor
ständigt utvecklas.
Indikator
Definition
Tillväxt
Antal företag som ökar omsättningen
Sysselsättningsutveckling Förändringen av antal arbetstillfällen
Nyföretagande
Förändring av antal nyregistrerade företag per 1000 invånare.
Företagsklimat
Förändring av företagens sammanfattande omdöme om företagsklimateti kommunen
2. Tillgång på arbetskraft med relevant kompetens
• Att vi tack vare ett varierat, livskraftigt och växande näringsliv har en attraktiv arbetsmarknad.
• Att genom samarbete mellan arbetsmarknadens parter skapa innovativa lösningar för en hållbar kompetensförsörjning.
• Att företagen tydligt redogör för sina framtida kompetensbehov.
• Att vi ständigt utvecklar vår kompetens genom lärande hela livet.
• Att vi har en väl fungerande samverkan mellan näringslivet och skola, högre utbildning och
forskning.
Indikator
Pendling
Definition
Förändringen av andelen arbetstillfällen som utförs av pendlare
Tillgång arbetskraft
Förändringen av hur företagen tycker att tillgången på arbetskraft
med relevant kompetens med relevant kompetens är i kommunen
Utbildningsnivå
Förändringen av andelen eftergymnasial utbildning i nattbefolkningen, förvärvsarbetande 16-64 år.
Lönesummautveckling
Förändring av löneutveckling för att indikera andelen arbetstillfällen med
högre kvalifikationer
-79-
3 (4)
3. Hög attraktionskraft till att leva, bo och besöka.
•Att service i form av barnomsorg, skola och vård håller hög kvalitet och erbjuder stor valfrihet, där huvudfokus är att Båstads kommun ska vara en av Sveriges 10:e bästa skolkommuner.
• Att medborgarna upplever Båstads kommun som en attraktiv plats att leva och bo och verka i,
med ett öppet kulturliv, en berikande fritid och ett tryggt liv.
•Att vi kan erbjuda ett brett utbud av attraktivt boende som matchar efterfrågan och att det är
ett naturligt val att bosätta sig här.
• Att vi är ett attraktivt besöksmål, för såväl Svenskar som övriga turistgrupper enligt Skåne
Nordväst strateg, med ett brett och växande utbud av upplevelser, boende och service året runt.
Indikator
Definition
Tillgång förskola
Förändringen av hur stor andel av de som erbjudits plats inom förskoleverksamheten har fått plats på önskat placeringsdatum.
Förändringen av andelen etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnasieutbildning.
Förändring av antalet färdigställda bostäder.
Förändringen av handelsindex
Förändring av medborgarnas upplevelse om kommunen är en attraktiv
plats att leva och bo i.
Förändringen av inflyttning-utflyttning.
Förändringen av antal besökare i kommunen
Effekt skola
Bostadsutveckling
Han delsindex
Attraktivitet leva & bo
Flyttningsnetto
Besöksfrekvens
4. Hög tillgänglighet genom bra infrastruktur
• Att det upplevs enkelt att ta sig till och från Båstads kommun samt att förflytta sig inom
kommunen.
• Att vi har goda förutsättningar för effektiva och hållbara transporter av post och gods.
•Att vi genom initiativ till samarbete tidigt kan erbjuda energi- och transportlösningar med
lägre miljö- och klimatpåverkan.
• Att informationsteknologin är säker och väl utvecklad i hela kommunen.
Indikator
Vägnät, tågoch flygförbindelser
Tele- och IT-nät
Bredband
Definition
Förändring av vad företagen i kommunen tycker om kommunikationerna
Förändring av företagens åsikter kring tele- och IT-förbindelserna i
kommunen
Andel av invånarna som har tillgång till bredband
-80-
4 (4)
5. Kommunen som möjliggörare
• Att företagarna genom kreativ och effektiv service känner att det är enkelt att samarbeta
med
• kommunen, där "en väg in" är en avgörande faktor.
• Att vi har ett bra samspel, där företag och kommun har stor förståelse och respekt för
varandras uppdrag och roller, och att vi tillsammans tar ansvar för att fånga upp och utveckla ideer.
• Att vi ständigt söker kreativa och modiga lösningar och eliminerar hinder.
• Att det är god framförhållning i planering och utveckling, exempelvis för mark- och lokaltillgång.
• Att kommunen främjar sund konkurrens
Indikator
Definition
Nöjd-kund-index
Attityd kommunpolitiker
Attityd kommuntjänstemän
Företagens initiativ
Marktillgång
Mötesplatser
Förändring av sammanlagd kundnöjdhet INSIKT
Förändring av hur företagarna uppfattarkommunala politikers attityd till
företagande
Förändring av hur företagarna uppfattar kommunala tjänstemäns attityd
till företagande
Förändring av hur mycket företagen själva anser att de bidrar för att
förbättra företagsklimatet.
Förändringen av mängden säljklar mark för industri/handel.
Förändringen av antal nätverk och antal deltagare
-81-
BÅSTADS
Blad
KOMMUN
Kommunstyrelsen
2015-09-09
KS § 223
21
Dnr KS 000968/2015 - 903
Kommunfullmäktige ska varje år i januari månad fatta beslut om utbetalning av
kommunal partistöd för innevarande år samt fatta beslut om hur mycket partistöd respektive parti ska erhålla.
Fullmäktige fattade beslut 2015-01-28 § 5 om utbetalning av partistöd för
2015.
Partistödet som beslutades 2015-01-28 baserade sig på mandatfördelningen
vid valet i september 2014. Detta val blev emellertid överklagat och ett omval
skedde i maj månad 2015. Resultatet av detta omval innebär att mandatfördelningen skiljer sig åt jämfört med den mandatfördelning som fastställdes efter
valet 2014.
Något återkrav av redan utbetalt partistöd för de partier som tappade mandat
ska inte göras. Däremot ska de partier som erhållit fler mandat i kommunfullmäktige erhålla stöd även för dessa mandaten.
1. Kompletterande partistöd för 2015 ska betalas ut enligt följande :
Sverigedemokraterna + 1 mandat
Bjärepartiet + 4 mandat
6.100 kronor
24.400 kronor
Utskott/presidium
KS/nämnd
KF
Utdragsbestyrkande
-tlZ-
BÅSTADS
KOMMUN
1 (1)
Tjänsteskrivelse
Datum: 2015-07-07
Handläggare: Linda Wahlström
Dnr: KS 000968/2015 - 903
Gruppledarna för de politiska partierna i kommunfullmäktige
Kommunkansliet, Linda Wahlström
Sammanfattning av ärendet
Kommunfullmäktige ska varje år i januari månad fatta beslut om utbetalning av kommunal
partistöd för innevarande år samt fatta beslut om hur mycket partistöd respektive parti ska
erhålla.
Fullmäktige fattade beslut 2015-01-28 § 5 om utbetalning av partistöd för 2015.
Partistödet som beslutades 2015-01-28 baserade sig på mandatfördelningen vid valet i september 2014. Detta val blev emellertid överklagat och ett omval skedde i maj månad 2015.
Resultatet av detta omval innebär att mandatfördelningen skiljer sig åt jämfört med den mandatfördelning som fastställdes efter valet 2014.
Något återkrav av redan utbetalt partistöd för de partier som tappade mandat ska inte göras.
Däremot ska de partier som erhållit fler mandat i kommunfullmäktige erhålla stöd även för
dessa mandaten.
Kompletterande partistöd för 2015 ska betalas ut enligt följande:
Sverigedemokraterna + 1 mandat
Bjärepartiet + 4 mandat
~rr;n
6.100 kronor
24.400 kronor
;;;:;;;pom
~1~ Wahlström
Nämndsekreterare/handläggare
150707\e9ac\lw
-83-
BÅSTADS
Blad
KOMMUN
Kommunstyrelsen
2015-09-09
KS § 224
22
Dnr KS 000425/2014 - 901
Reglemente för kommunala ungdomsrådet
I slutet av 1990-talet och början av 2000-talet var Båstads kommun en av de
ledande kommunerna i Sverige när det gällde ungas inflytande och deltagande.
Ungdomsrådet lades så småningom ner eftersom drivande personer slutade eller fick andra åtaganden. Genom beslut§ 83 i kommunfullmäktige 2015-05-04
godkände fullmäktige demokratiberedningens förslag att det återigen inrättas
ett ungdomsråd i Båstads kommun. Till beslutet medföljde även ett utkast till
reglemente som demokratiberedningen valde att skicka med.
Rådets organisation, dess innehåll och struktur, har varit föremål för många
diskussioner hos bland annat demokratiberedningen, ungdomsprojektet för digital delaktighet, ledningsgruppen, folkhälsosamordnare med flera. Basen för
diskussionerna och reglementet har varit regeringens skrivelse "En politik för
en levande demokrati" som ger den övergripande nationella inriktningen för
demokratipolitiken.
För att bedriva ett aktivt ungdomsråd krävs det insatser från förvaltningen.
Erfarenhet från kommunens tidigare ungdomsråd visar att det fungerade väldigt bra när det fanns stödresurser, men att man tappade tempo när dessa försvann. I samtal med Ängelholm kommuns ungdomssamordnare framkom även
vikten av att arbeta aktivt med rådet. I Den goda viljan (2003) från ungdomsstyrelsen lyfts även denna tankegång (Båstads kommun är delaktig i den skriften).
En framgångsfaktor för ungdomsråd är att det finns frågor där det finns möjlighet till ett reellt inflytande. Vid inventering av möjliga arb etsområden framkom
önskan om ökat ungdomsperspektiv i bland annat fysisk planering och folkhälsa.
Genom projektet "Digital delaktighet" framkom många tankar om hur man kan
arbeta med att öka ungas delaktighet i kommunen genom att använda modern
teknik - exempelvis via dia-logappar. Läsplattor från det projektet kan användas i ungdomsrådet, och ideer från slutrapporten tillvaratas för att driva projektet framåt.
1. Reglemente för det kommunala ungdomsrådet antas att gälla från
2016-01-01.
2. 22000:- avsätts till ungdomsrådets driftsbudget 2016.
3. 30000:- avsätts till ungdomsrådets investeringsbudget 2016.
4. Rådets arbete ska följas upp efter ett år, dvs. 2016-12-31.
Utskott/presidium
KS/nämnd
KF
Utdrags bestyrkande
-
O "t
BÅSTADS
KOMMUN
Tjänsteskrivelse
1 (2)
Datum: 2015-08-18
Handläggare: Olof Nilsson
Dnr: 425/14 -901
0 lof Nilsson
Reglemente för ungdomsråd
Barnkonsekvensanalys
Reglemente för ungdomsråd i Båstads kommun
Bakgrund
I slutet av 1990-talet och början av 2000-talet var Båstads kommun en av de ledande kommunerna i Sverige när det gällde ungas inflytande och deltagande. Ungdomsrådet lades så småningom ner eftersom drivande personer slutade eller fick andra åtaganden. Genom beslut§ 83
i kommunfullmäktige 2015-05-04 godkände fullmäktige demokratiberedningens förslag att
det återigen inrättas ett ungdomsråd i Båstads kommun. Till beslutet medföljde även ett utkast
till reglemente som demokratiberedningen valde att skicka med.
Aktuellt
Rådets organisation, dess innehåll och struktur, har varit föremål för många diskussioner hos
bland annat demokratiberedningen, ungdomsprojektet för digital delaktighet, ledningsgruppen, folkhälsosamordnare med flera. Basen för diskussionerna och reglementet har varit regeringens skrivelse En politik för en levande demokrati som ger den övergripande nationella inriktningen för demokratipolitiken.
För att bedriva ett aktivt ungdomsråd krävs det insatser från förvaltningen. Erfarenhet från
kommunens tidigare ungdomsråd visar att det fungerade väldigt bra när det fanns stödresurser, men att man tappade tempo när dessa försvann. I samtal med Ängelholm kommuns ungdomssamordnare framkom även vikten av att arbeta aktivt med rådet. I Den goda viljan (2003)
från ungdomsstyrelsen lyfts även denna tankegång (Båstads kommun är delaktig i den skriften).
En framgångsfaktor för ungdomsråd är att det finns frågor där det finns möjlighet till ett reellt
inflytande. Vid inventering av möjliga arbetsområden framkom önskan om ökat ungdomsperspektiv i bland annat fysisk planering och folkhälsa.
Genom projektet "Digital delaktighet" framkom många tankar om hur man kan arbeta med att
öka ungas delaktighet i kommunen genom att använda modern teknik - exempelvis via dialogappar. Läsplattor från det projektet kan användas i ungdomsrådet, och ideer från slutrapporten tillvaratas för att driva projektet framåt.
Finansiering
Rådet behöver en egen budget för att driva sitt arbete. Dels i form av sammanträdesersättning
men främst för tekniska hjälpmedel - läsplattor eller dylikt - för att bland annat kunna genom-
150818\edlO\ lw
-85-
2 (2)
föra möten på distans och utveckling av digital plattform för medborgardialog. Rådet behöver
även medel för marknadsföring, genomförande av val och för eventuella kurser /konferenser.
Sammanträdesersättning: Drift; 12000:- årligen (100% närvaro för ledamöter och ersättare).
Aktiviteter (val, ungdomsstämma, marknadsföring o.d.): Drift: 10000:- årligen.
Teknisk utrustning (läsplattor): Investering; 20000:- på tre år (6666:- avskrivning per år).
De flesta läsplattor finns tillgängliga från projektet "Digital delaktighet" (EU-finansierade) och
dessa behöver inte bytas ut förrän om två år.
Utveckling (mjukvara): Investering; 10000:- under 2016. Används för att utveckla/köpa in
stödfunktioner för dialog (applikationer).
Barnkonsekvensanalys
Ja, enligt bilaga.
1. Anta reglemente för det kommunala ungdomsrådet.
2. 22000:- avsätts till ungdomsrådets driftsbudget 2016.
3. 30000:- avsätts till ungdomsrådets investeringsbudget 2016.
Båstad 2015-08-18
Olof Nilsson
Nämndsekreterare
-86-
1 (1)
BÅSTADS
KOMMUN
Barnkonsekvensanalys:
1. Skall det genomföras en barnkonsekvensanalys?
Ja: X
Motivering för beslutet: Omfattar kommunens unga.
2. Hur påverkas barn och ungdomar av beslutet?
Positivt: X
Motivering för beslutet: Ungas möjlighet till deltagande i den lokala demokratin stärks.
Exempelvis ökas möjligheten att tillföra ungdomsperspektiv i fysisk planering.
3. Har barn och ungdomar haft möjlighet till inflytande i beslutet?
Ja: X
Motivering för beslutet: Unga var delaktiga vid framtagandet av punkter i reglementet
genom ungdomsprojektet "Digital delaktighet" vilket genomfördes under 2014.
4. Strider beslutet mot barns och ungdomars rättigheter enligt Barnkonventionen?
Nej: X
Motivering för beslutet:
Båstad, 2015-08-18
Olof Nilsson
Nämndsekreterare
150818\c:\users\linwah l \appdata\local\temp\dokumentarkiv\60690\barnkonsekvens.docx\ lw
-87-
rJ:iJ
BÅSTADS
~ KOMMUN
Författningssamling
Reglemente för ungdomsrådet
Utöver det som föreskrivs om kommunstyrelsen i kommunallagen gäller
bestämmelserna i detta reglemente.
§ 1 Syfte
Ungdomsrådets syftar till att ge barn och unga en verklig tillgång till inflytande i Båstads
kommun. Genom att stärka ungas deltagande, och delaktighet, mellan valen ska deras
kunskaper, synpunkter och erfarenheter aktivt tas tillvara som en resurs i den demokratiska
processen. Rådet ska motverka utanförskap, intolerans och osund livsstil genom att arbeta
för gemenskap, mångfald och god hälsa för unga i kommunen . .Rådet ~rbetar aktivt med att
föra fram nya metoder, såsom beslutsfattande på distans, för åtfnå ut till fler unga och öka
tillgängligheten av information från alla förtroendevalda i komµllinen~
Rådet är ett organ för samråd, ömsesidigt informationsutby_fo, och aktivtdeltagande mellan
unga och kommunens beredningar, nämnder och styrelser. Rådet är aktivt irivo_lv~rade i
projekt där ett barn- och ungdomsperspektiv är av vikt. Nä~ ~tt fö'ts]ag arbetas fram inom
kommunen ska rådets synpunkter beaktas i ett ~idigt: skede.
§ 2 Arbetssätt
Kommunen ska i ett tidigt skede av besJµtsprocesseri samråda och informera om sin
verksamhet, planerade förändringar och resultat av åtgärder där ett barn- och
ungdomsperspektiv kan stärka unga$ delaktighet.
Rådets arbetsuppgifter är att: _
•
•
•
•
•
•
Inventera Q:ehov, önskemål och probleiJ:t från unga kommuninnevånare och föreslå
åtgärder i s-yfte att stärka ungas deltagande och delaktighet.
A.rrangera ungdomsstämma; ~ller dylikt, som syftar till att samla in ungas ideer i
lfoIDmunen och att-öka förståelsen för hur den lokala demokratins fungerar.
Äl{tivt "a rbeta för att förCJ. fram rådets ungdomsperspektiv i kommunens
verksamhetsområden som berör barn och unga - exempelvis i den långsiktiga
_
fysiska pla;peringen.
Stärka alla ini.gas möjlighet till delaktighet och deltagande i de demokratiska
processerna genom att använda teknik.
Vara remissorgan i ärenden som berör barn och unga.
Bejaka EU:s arbete med ungdomsfrågor.
Rådet äger rätt att från styrelse, nämnder och förvaltningen inhämta tillräckliga
upplysningar och uppgifter för sin verksamhet.
§ 3 Val av ledamöter
Vid val av ledamöter och ersättare i ungdomsrådet ska eftersträvas en jämn fördelning vad
gäller ålder, kön och representation från hela kommunen.
Ungdomsrådet bör bestå av 13 ledamöter och 7 ersättare, dock lägst 7 ledamöter och 3
ersättare.
-88-
fRJ BÅSTADS
~ KOMMUN
Valbar till ungdomsrådet är ungdomar i åldern 13-22 år som är skrivna eller verksamma i
Båstads kommun.
Val av ledamöter och ersättare till ungdomsrådet kan genomföras via skolan,
ungdomsgårdarna eller kommunkansliet. Metod för att utse ledamöter ska ske genom val,
för att följa de grundläggande principerna för den svenska demokratin och det svenska
folkstyret.
Mandatperioden för ungdomsrådet är ett år.
§ 4 Sammansättning
Rådet består av:
•
•
•
13 ordinarie ledamöter i åldrarna 13-22 år.
En av demokratiberedningen utsedd representant tjänstgöfsbm politiskt stöd till
ungdomsrådet. i
Representanter från exempelvis ungdomsgårdar, fo1Jq1älsa, skolverksamheten, och
samhällsbyggnad medverkar vid behov.
Rådet kan, när så behövs, bjuda in representanter för övriga ~amnällsorgan för
information, diskussion eller samråd. Rådet ska vidåre_ges möjlighet att träffa andra
förtroendevalda och anställda.
§ 5 Ekonomi
Ungdomsrådet har medel för C!tt marknadsföra sina aktiviteter till barn och unga i
kommunen, samt har medel för tekniSka hjälpmedel som behövs för att klara av sitt
uppdrag.
§ 6 Ersättning
Till ledamöter och ersättare i ungdomsrådet utgår en fast ersättning om 100 kronor per
mötestillfälle.
Rådets tjänstgörande ledamö_ter har möjlighet att erhålla ersättning för förlorad
arbetsförtjänst och reseersäUrting.
§ 7 Arbetsformer
Rådet ska bedriva ett aktivt samverkansarbete och har därmed möjlighet att inrätta
ämnesinriktade arbetsgrupper där representanter från berörda verksamheter,
organisationer, myndigheter och föreningar kan medverka.
Sammanträden med rådet ska dokumenteras genom mötes anteckningar eller protokoll.
Dokumentationen ska delges fullmäktige genom kommunstyrelsens kallelser och unga
genom elevråd på skolorna.
1
Politiker har ingen fast plats i rådet, utan tjänstgör vid sidan för att bistå med råd samt förmedlar information
vidare till demokratiberedningen.
-89-
ITiJ BÅSTADS
~ KOMMUN
Rådet bestämmer när ordinarie sammanträden skall hållas, men rådet ska träffas minst sex
gånger per år. Extra sammanträde ska hållas om särskild fråga påkallar samråd med eller
information till rådet.
För beslutsförhet krävs att minst hälften av ledamöterna ska vara närvarande. Finns olika
meningar har varje ledamot rätt att få sin åsikt förd till dokumentationen från mötet.
Ledamöter får delta på distans i rådets sammanträden i den utsträckning som rådet
bestämmer, under förutsättning att det sker genom ljud- och bildöverföring i realtid samt på
ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra samt delta på lika villkor.
Ledamöter som deltar på distans ska anses närvarande och har rätt till ekonomisk
ersättning.
Rådet har möjlighet att efter beredning hänskjuta formella beslut till I<:ommunstyrelsens
arbetsutskott.
Kommunkansliet ansvarar för administrationen kring sammanträdet.
§ 8 Ändring
Ändringar av detta reglemente aktualiseras i rådet, demokratioeredningen, kommunfullmäktige
eller av kommunstyrelsen. Reglemente fastställs av k6mri1unfullmäktige.
-90-
BÅSTADS
KOMMUN
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
Sida
2015-10-14
14 av 36
KS § 249
Dnr KS 001243/2015 - 600
Förändring av politiskt ansvar för Individ och Familj vuxna
Hela verksamheten Individ och familj (IOF) tillhör rent budgetmässigt idag
(efter beslut i kommunstyrelsen 2014-04-09 § 92) verksamhetsområdet
Bildning & arbete. Syftet med detta beslut var att individ och familj skulle ha en
samlad budget inom Bildning & arbete. Verksamhetsmässigt ansvarar Barn 6
skola för barn och unga och Bildning & arbete för vuxna inkl. försörjningsstöd
och integration.
Behovet av en sammanhållen budget var att underlätta för en effektivare
arbetsmodell inom befintlig budget där man sökte att överbrygga uppdelningen
mellan vuxna och barn/unga. Resurser skulle kunna utnyttjas mer effektivt
inom båda områdena och på så vis få bättre verksamhetsmässiga och
ekonomiska resultat. När beslutet om sammanhållen budget togs fanns bara en
verksamhetsnämnd i kommunen, nämligen kommunstyrelsen, så på politisk
ansvarsnivå låg hela individ och familj under kommunstyrelsen.
I och med förändringen av den politiska organisationen inför 2015 delades det
politiska ansvaret för verksamheterna upp mellan olika nämnder. Det politiska
ansvaret för Individ och familj delades då, i och med beslutet, mellan
kommunstyrelsen och utbildningsnämnden. Kommunstyrelsen ansvarar för
den delen av verksamheten som avser vuxna och utbildningsnämnden för
verksamheten som avser barn och unga. Detta innebar att på en politisk
ansvarsnivå delades ansvar över verksamhet och ekonomi upp på två olika
nämnder.
För att lösa problematiken i situationen beskriven ovan föreslås att politiskt
ansvar för Individ och familj vuxna flyttas från kommunstyrelsen till
utbildningsnämnden med undantag av försörjningsstöd och
integrationsverksamhet som ligger kvar under kommunstyrelsens ansvar.
1. Kommunfullmäktige beslutar att ansvar och budget för all verksamhet inom
individ och familj vuxna förutom försörjningsstöd och integration flyttas till
utbildningsnämnden.
2. Förvaltningen får i uppdrag att se över, justera och återkomma med
nödvändiga förändringar av nämndernas reglementen och
delegationsordningar.
Utdrags bestyrkande
-91-
BÅSTADS
KOMMUN
Tjänsteskrivelse
1 (2)
Datum: 2015-09-17
Handläggare:
Bildningschef Henrik Andersson och skolchef Birgitte Dahlin
Dnr: KS 001243/2015-600
Bildning & arbete, Barn & skola och Ekonomiavdelningen
Beslut KS 2014-04-09
Beskrivning organisationsindelning vid införande av ny politisk organisation from 2015
Kansli och Ekonomiavdelning
Förändring av politiskt ansvar för Individ och Familj vuxna
Bakgrund
Hela verksamheten Individ och familj (IoF) tillhör rent budgetmässigt idag (efter beslut i
kommunstyrelsen 2014-04-09 § 92) verksamhetsområdet Bildning & arbete. Syftet med detta
beslut var att individ och familj skulle ha en samlad budget inom Bildning & arbete. Verksamhetsmässigt ansvarar Barn 6 skola för barn och unga och Bildning & arbete för vuxna inkl. försörjningsstöd och integration.
Behovet av en sammanhållen budget var att underlätta för en effektivare arbetsmodell inom
befintlig budget där man sökte att överbrygga uppdelningen mellan vuxna och barn/unga. Resurser skulle kunna utnyttjas mer effektivt inom båda områdena och på så vis få bättre verksamhetsmässiga och ekonomiska resultat. När beslutet om sammanhållen budget togs fanns
bara en verksamhetsnämnd i kommunen, nämligen kommunstyrelsen, så på politisk ansvarsnivå låg hela individ och familj under kommunstyrelsen.
Bakgrunden till behovet av en samlad budget var följande. Barnskyddslagen som kom 201301-01 kräver att familjehemsplacerade barn ska ha en egen socialsekreterare. Denna lagändring skulle genomföras inom befintlig organisation. Detta gick inte att verkställa korrekt med
uppdelningen av budgeten och därmed organisationen på två verksamhetsområden. En samlad
budget där handläggare kan arbeta både med barn- och vuxenärenden gör att verksamheten
kan följa lagstiftningen utan ett budgettillskott på en heltidstjänst inom barn/unga.
I och med förändringen av den politiska organisationen inför 2015 delades det politiska ansvaret för verksamheterna upp mellan olika nämnder. Det politiska ansvaret för Individ och familj
delades då, i och med beslutet, mellan kommunstyrelsen och utbildningsnämnden. Kommunstyrelsen ansvarar för den delen av verksamheten som avser vuxna och utbildningsnämnd~n
för verksamheten som avser barn och unga. Detta innebar att på en politisk ansvarsnivå delades ansvar över verksamhet och ekonomi upp på två olika nämnder.
-92-
2 (2)
Aktuellt
Uppdelningen av det politiska ansvaret för verksamhet och ekonomi inom individ och familj
harmonierar enligt förvaltningens uppfattning inte med hur verksamheten i förvaltningen, i
och med beslutet 2014-04-09, är organiserad. Bland annat kompliceras redovisning och budgetering av att en i övrigt sammanhållen verksamhet för både vuxna och barn/unga i rapportsammanhang ska delas upp mellan de två nämnderna. I budgetsammanhang uppstår också
gränsdragningsproblematik då det gemensamma ansvaret för verksamhet och ekonomi på
förvaltningsnivå ska delas upp mellan två nämnder.
Övervägande/framtid
För att lösa problematiken i situationen beskriven ovan föreslås att politiskt ansvar för Individ
och familj vuxna flyttas från kommunstyrelsen till utbildningsnämnden med undantag av försörjningsstöd och integrationsverksamhet som ligger kvar under kommunstyrelsens ansvar.
För att genomföra organisationsförändringen behöver förvaltningen se över och genomföra
nödvändiga ändringar i reglementen och eventuellt i delegationsordningar mellan nämnd och
tjänstemän.
Myndighetsutövning för barn/unga och vuxna samt öppenvård och familjerätt tillhör då utbildningsnämnden och ger stora samordningsvinster.
Försörjningsstöd och integration tillhör fortsättningsvis kommunstyrelsen. Dessa verksamheter är nära förknippade med arbetsmarknad, näringsliv och alla vuxenutbildningsfrågor. Målet
är att vuxna ska utbildas för att komma i arbete.
Kommunfullmäktige beslutar att ansvaret för all verksamhet inom individ och familj vuxna
förutom försörjningsstöd och integration flyttas till utbildningsnämnden.
Förvaltningen får i uppdrag att se över, justera och återkomma med nödvändiga förändringar
av nämndernas reglementen och delegationsordningar.
Henrik Andersson
Bildnings chef
-93-
lilJ BÅSTADS
~ KOMMUN
Sammanträdesdatum
Sida
Kommunstyrelsen
2015-10-14
20 av 36
KS § 254
Dnr KS 001570/2014 - 900
Ansökan om medfinansiering för upprustning av Östra Karups
bygdegård
Båstads kommun har tidigare aktivt medverkat i och understött Leaderprojektet "Bjäres bygdegårdar i en framtid". Projektet bedrevs av och för
Förslövs, Grevies och Västra Karups bygdegårdsföreningar under 2010 och
2011. Huvudsyftet med projektet var att understödja landsbygdsutveckling
med tanken att bygdegårdarna skall fungera som mötesplatser och lo kala nav i
framtida by- och samhällsutveckling.
Östra Karups Bygdegård planerar att senast den 31december 2015 göra en ny
ansökan till Boverket om standardhöjande reparationer. Ansökan omfattar
renoveringsinsatser som sammanlagt kostnadsberäknats till 2 540 000 kronor,
vilket betyder att föreningen ansöker om kommunal medfinansiering med 762
000 kronor, enligt bilaga
Jäv
Helena Stridh (BP) anmäler jäv och är ej närvarande i lokalen under ärendets
handläggning och beslut. Hans Grönkvist (BP) tjänstgör i Helenas ställe.
1. Båstads kommun bifaller ett medfinansieringsbidrag motsvarande 30% av
beräknade och faktiskt redovisade kostnader på maximalt 2 540 000
kronor, vilket ger ett maximalt kommunalt bidrag på 762 000 kronor.
Beloppet utbetalas endast om övrig finansiering beviljas och utbetalas.
Beloppet avsätts i budget 2016, i awaktan på beslut från Boverket.
2. Utbetalning av kommunens andel av bidraget sker mot uppvisande av
verifikationer över faktisk nedlagda utgifter. Utbetalning sker främst till
föreningens bank- eller plusgirokonto eller, om sådant saknas, till
föreningens bankkonto efter uppvisande av bankkontobevis. Utbetalning
sker först efter att projektet slutbesiktigats och godkänts av Boverket,
alternativ efter annan uppgörelse med kommunens ekonomiavdelning
Utdrags bestyrkande
-94-
rJl] BÅSTADS
~ KOMMUN
Tjänsteskrivelse
I (2)
Datum: 2015-09-09
Handläggare: Patrik Johansson
Dnr: KS 1570/14-900
Östra Karups bygdegård
Ansökan
Ansökan om kommunal medfinansiering av upprustning av Östra
Karups bygdegård
Bakgrund
Båstads kommun har tidigare aktivt medverkat i och understött Leader-projektet "Bjäres
bygdegårdar i en framtid" . Projektet bedrevs av och för Förslövs, Grevies och Västra Karups
bygdegårdsföreningarunder 2010 och 2011. Huvudsyftet med projektetvar att understödja
landsbygdsutveckling med tanken att bygdegårdarna skall fungera som mötesplatser och lokala nav i framtida by- och samhällsutveckling.
Kommunen beviljade 2011 medfinansiering för Västra Karup och Förslövs bygdegårdar. Boverket beviljade emellertid endast bidrag till Västra Karup, varför något bidrag ej utbetalades till
Förslövs bygdegård. 2012 inkom en ny och något reviderad ansökan från Förslöv och Grevie
bygdegårdfullmäktige. Även vid detta tillfälle beviljade Boverket finansiering till endast ett av
projekten, nämligen till Förslövs bygdegård. Eftersom inte Boverket beviljade bidrag till Grevie
bygdegård, vilket var ett villkor för ett kommunalt bidrag, föll beslutet om medfinansiering av
Grevie bygdegård. 2014 Ansökte Östra Karups bygdegårdsförening ånyo om finansiering från
Boverket med beslut om medfinansiering från Båstads kommun. Denna ansökan avslogs av
Boverket.
Regelsystemet är konstruerat så att Boverket kan bevilja 50% bidrag av ansölmingsbeloppet
under förutsättning att kommunen medfinansierar med 30% och ideella krafter med resterande 20%. Innan Boverket fattar beslut i ärendet krävs ett kommunalt beslut om m
edfinansiering. Utan ett kommunalt beslut och utan kommunal medfinansiering beviljar
Boverket inget bidrag alls.
Aktuellt
Östra Karups Bygdegård planerar att senast den 3 ldecember 2015 göra en ny ansökan till Boverket om standardhöjande reparationer. Ansökan omfattar renoveringsinsatser som
sammanlagt kostnadsberäknats till 2 540 000 kronor, vilket betyder att föreningen ansöker om
kommunal medfinansiering med 762 000 kronor, enligt bilaga
14 111 8\c:\ use rs\ linwa hl\ documents\grou pwi se\ tj skri ök bygdegå rd .docx\ Iw
-95-
2 (2)
Båstads kommun bifaller ett medfinansieringsbidrag motsvarande 30% av beräknade och
faktiskt redovisade kostnader på maximalt 2 540 000 kronor, vilket ger ett maximalt
kommunalt bidrag på 762 000 kronor. Beloppet utbetalas endast om övrig finansiering beviljas
och utbetalas. Beloppet avsätts i budget 2016, i avvaktan på beslut från Boverket.
Båstad 2015-09-09
f?f~K,MF~
,
Patrik o ansson
Ledningsstrateg
-96-
BÅSTADS ~<OMMUN
l<ommunstyrelsen
Ti:nl Båstads Jkommuum
avseende ansökan till Boverket om standardhöjande
reparationer och upprustning av Östra Karups Bygdegård
Östra Karups Bygdegård ansökte till Boverket i december 2014 om standardhöjande reparationer
2 540 000 kr och tillgänglighetsåtgärder 200 000 kr
I maj 2015 beslutade Boverket att bevilja Östra Kamps Bygdegård 200 000 kr för
tillgänglighetsåtgärder men inte till standardhöjande reparationer.
Östra Karups Bygdegård planerar att göra en nya ansokan till Boverket om standardhöjande
reparationer senast 31 december 2015. Ansökan är av samma omfattning som 2014.
I ansökan skall bifogas ett protokollsutdrag eller annan handling som visar att kommunen
medverkar i finansieringen av projektet med minst 30% av det bidragsunderlag som Boverket
fastställer i ärendet. Boverket kan medverka med högst 50% och Bygdegårdens egen insats till
20%. Kommunens positiva beslut om medfmansiering 2014 har därför inte utnyttjats.
Bygdegården anhåller härmed om att kommunen kan bidraga med minst 30% av
·
bidragsunderlaget 2 540 000 kr= 762 000 kr.
Bakgrund
Hembygdsstuga
Fastigheten har under lång tid benämnts Hembygdsstugan men är en Bygdegård.
Huvudbyggnaden har byggts till i omgångar och var för länge sedan prästgård men har också
senare inrymt bl a bank, skola, :fritidsgård.
Byaråd och Bygdegården
För ca fyra år sedan bö1jade tankar på att samla byns utvecldingsideer i ett Byaråd. Genom
Leaderprojektet Byaråd - Tillväxtmotorn i vaije by bildades för tre år sedan ett aktivt byai·åd
med personer i alla åldrar, som visat på behovet av och en målsättning att nyskapa en attraktiv
mötesplats för alla. Byarådet är organisatoriskt lmutet till Bygdegården.
Verrksamb.etsf'örändlringarr
En fridfull oas ....
Bygdegården och Byarådet hai· tagit fram ett måldokument Östra Kamps Bygdegård - en
fridfull oas och självklar samlingspunkt för byn! som är vägledare i utvecldingsarbetet - se
BilagaA
Mötesplats
Behovet av mötesplats i Östra Kamp är stolt och Bygdegården har stor potential att bli Östra
Kamps naturliga mötesplats för såväl ung som gammal. Genom en ändamålsenlig lokal så
kommer sammanhållningen i byn att öka och underlätta att bryta en ofrivillig ensamhet bland
våra äldre, handikappade och nysvenskar.
Astrid Lindgrens värld i miniatyr - centrum för byns barn och en turistattraktion.
När bygdegården är upprustad är det vår avsikt att förändra vår trädgård och utemiljö till
något unikt i Astrid Lindgrens anda. Dock berörs detta inte i denna ansökan. För detta
-97-
planeras en ansökan till Sparbanksstiftelsen och för upprnstning av "Hönshuset" Allmänna
Arvsfonden.
Åtgärds beskrivning
Totalrenovering av huvudbyggnaden - lokal entreprenör
Bygdegården är i stort behov av renovering och upprustning.
Denna ansökan avser Huvudbyggnaden, som är i två plan där andra planet inrymmer en
Vävstuga, se bif befintliga ritningar och en tänkt ombyggnad.
Ansökan avser en totalrenovering av huvudbyggnaden - in och utvändigt inkl
handikappanpassning.
Under det senaste året har Bygdegården och Byarådet arbetat med att ta fram en beskrivning
på vad som behöver göras. Se bilaga B
Utifrån "Vad som behöver göras" har en lokal entreprenör MMB, Stationsterrassen 23, Båstad
berälmat kostnaderna.
Företagets kontaktperson är Mikael Bertilsson 0431-70385 070-8775458 mikael@mmb.nu
Totaltkostnad
Kostnad för
Byggmästeri
Målning
Ventilation
VVS-installation
El-installation
Adminstration
Konsultkostnader
Ev Bygglov
Räntor och kreditiv
Fasta inventarier
har berälmats till 2 540 000 kr inld moms och blir det bidragsunderlag som Boverket
fastställer för projektet.
Östra Karups Bygdegård anhåller härmed om att kommunen kan bidraga med minst
30% av det bidragsunderlag som Boverket fastställer Z 540 000 kr= 762 000 kr.
Ö~ · a
K;p;:.
2015-09-01
öran Larsso~
Ordf Bygdegården
~
vice ordf Bygdegården
Kontaktperson Byarådet
Kontaktuppgifter
Bengt Bengtsson, Kristallvägen 3, 269 41 Östra Kamp, 0431-74416 070-3060067
Bengt.g.b@telia.com
-98-
BilagaA
Östra Karups Bygdegård
- en fridfull oas och självklar samlingspunkt för byn!
- En fridfull, trivsam och självklar mötesplats i Östra Karup med omnejd dit alla är varmt välkomna.
- En unik trädgård för trivsel.
- En attraktiv lokal att hyra.
Möjligheter:
Uthyrning av lokaler: Unik byggnad och trädgård. Flera lokaler kan hyras ut samtidigt.
Driva cafäverksamhet
Driva catering och helhetskoncept vid tillställningar i lokalerna.
Driva vedugnsbageri med försäljning.
Trivas i trädgården där det finns lekmöjligheter för barnen samt avkoppling för vuxna.
Evenemang:
-middagar
-fester
- dopkalas, namngivningskalas
- bröllopsfester, bröllopsvigslar
-kyrkkaffe
- begravningskaffe, minnesstund
-Barnkalas
- Fira högtider tillsammans: Jul, midsommar, påskfirande etc.
- marknader - vår, sommar, höst och jul
- julbak
- bakdagar i vedugnen: kurser/utbildningar - för vuxna och barn.
- cafä med egentillverkad meny - med vedugnsbakade specialiteter som främsta varumärke.
- Försäljning av vedugnsbakade bakverk, bullar, bröd, pizza - på beställning, helg, kvällsservering etc.
- pizzakvällar - vedugnsbakad pizza
- grillaftnar
- byamiddagar
- berättarkvällar
- författarträffar
- musikframträdande
- teaterframträdande
- föreläsningar/framföranden
- möten med gammal och ung (ex en äldre person som berättar o visar vad hon/han lekte med som
liten)
- Loppis
- utställning - inne som ute.
- konstutställningar - i festlokalen och hönshuset
-möten
- kursverksamhet, undervisning
-picknick
- trivsam utomhuspark/plats för unga och gamla
- odla/odling
- Hyra/låna ut cyklar och skrinda (gamla, målade, med/utan växlar)
-99-
Utomhus
En helt gudomlig fin trädgård - perfekt för trivsel.
- Se till att hela området är inhägnat så att miljön är tiygg för barn och att gränsen till grannar är tydlig.
Gammeldags vitt trästaket utmed parkering med grind vid entre. Där det syns. Övrigt stängselstaket
förslagsvis.
- ev riva utomhusplatsen eller göra om.
- insynsskydd från Prästgården (i samspråk med dem).
- grillplats (tillgång brandsläckare)
- bänkar - måla om de som finns vid uteplatsen.
- En indelning av trädgården med område för lek - cafäservering - picknick (ej inhägnat)
- Cafi
=
utomhusservering:
- trädgårdsmöbler: vita, äldre i trä. (se bild)
- filtar, sittdynor
- brickor
Lek: Allt i gammal stil - som i Astrid Lindgrens böcker.
- sandlåda
- gunga/gungor
- lekstuga
-hängmatta
- en liten fotbollsplan med mål som vi bygger. Förslagsvis bakom hönshuset.
En bod/förvaring (kanske ett av utedassen) där det fmns utomhusleksaker att låna
såsom ex:
-kubbspel
- styltor
- boll
- gamla leksaker från förr!
- Träleksaker (ute som inne)
-En stor trädgårdsstol i gammal stil (se bild)
- till klätterlek och ett givet fototillfälle.
Ett dragplåster för familjer.
Ide från Nils Karlsson pyssling på
Astrid Lindgrens värld, Vimmerby.
Vi gör vår egen tolkning.
Byarådet och Bygdegården
Maj2014
Johanna Lundqvist Bjöm Forrngivare och illustratör, Östra Karup
Tel +46(0)73-952 20 23, i11fo@joha1111qformochdesig11.se Adress: Viktor Ewaldsväg 36 S-269 41 Östra Kamp- Båstad
www.foham1a[ormochdesig11.se
-100-
-101-
Bilaga B.
Åtgärclsbeskrivning Östra lKarups Bygdegård.
Standardhöjande reparation
Totalrelllovering.
Ansökan avser en totalrenovering av huvudbyggnaden - in och utvändigt. Under det senaste
halvåret har Bygdegården arbetat med att ta fram en beskrivning på vad som behöver göras.
I nedanstående sammanställning beskrivs åtgärderna.
Eneirgisparande åtgärder.
~
Värmepump+ vattenburet system (=radiatorer)
o
Värmesystemet kompletteras med vedeldad kamin
o
Utvändigt tak - översyn och komplettering av isolering
Gavlarna isoleras
o
Golven demonteras i sin helhet i sal nr 9 och 8 se bilaga M. Bjälldagsisolering
monteras (alt 1=18 mm ek, alt 2 = 22 mm furngolv täckmålat)
Fönster renoveras enl Allbäck-metoden och kompletteras med energiglas i lös
innerbåge
Belysning enligt BR-typ och förslag, LED
El - ny el i hela huset
o
o
o
e
Köket
e
Köket är navet i bygdegården och måste renoveras för att uppfylla Livsmedelsverkets
branchriktinjer för kök i samlingslokaler, se bilaga P - hemsida BR materialbank.
Se ritning Bil N m 1
Lokal eilltJreprenör
En lokal entreprenör MMB, Stationsterrassen 23, Båstad, kontaktperson Mikael Bertilsson
0431-70385 070-8775458 mikael@m.mb.nu har beräknat kostnaderna enl
kostnadssaimnanställningen i ansökan, se Bilaga 5 .
Bakgrund
Fastigheten har under lång tid benämnts Hembygdsstugan men är en Bygdegård.
Huvudbyggnaden har byggts till i omgångar och var för länge sedan prästgård men har också
senare inrymt bl a bank, skola, fritidsgård.
I en helt gudomlig fin trädgård - perfekt för trivsel- finns också ett mindre hönshus, som för
många år sedan gjorts om till en s01mnar-samlingslokal. I demrn del finns en målsättning att
göra till en miniatyr av Astrid Lindgrens värld och skapa en intressant turistisk mötesplats
sommaiiid.
-102-
- 103-
Ll1J BÅSTADS
~ KOMMUN
Sammanträdesdatum
Sida
Kommunstyrelsen
2015-10-14
22 av 36
KS § 256
Dnr KS 001319/2015 - 200
Överlåtelse av del av fastigheten Killeröd 11: 12
Kommunfullmäktige beslutade 2015-01-14, §12, att förvärva fastigheten
Båstad Killeröd 11:12 för en köpeskilling om 4.500.000 kronor. Fastighetens
areal uppgår till 289.633,0 kvadratmeter. Syftet med förvärvet angavs vara att
detsamma skall nyttjas för utbyggnad av bostäder. Fastigheten innefattar
bostadshus och ekonomibyggnader.
Bostadshuset och ekonomibyggnader erfordras ej för fastighetsförvärvets syfte.
Byggnader samt ett markområde om ca 3000 kvadratmeter har därför genom
den av kommunen upphandlade fastighetsmäklaren, Stigbertils Mäklare i
Båstad, utlysts till försäljning.
Efter åtskilliga visningar av försäljningsobjektet har nu ett köpekontrakt
upprättas i vilket kommunen överlåter bostadshus och ekonomibyggnader med
ett markområde om ca 3.000 kvadratmeter för en köpeskilling om 1.500.000
kronor. Köpekontraktet, av köparen undertecknat 2015-10-03, framgår av
bilaga 2.
1. Båstads kommun överlåter och försäljer del av fastigheten Båstad Killeröd
11:12 till Jonas Hansson, 830318-4090, Mellanmossevägen 29, 25353
Påarp för en köpeskilling om 1.500.000 kronor och på villkor i övrigt som
regleras i upprättat köpekontrakt.
Utdrags bestyrkande
-104-
BÅSTADS
KOMMUN
1 (1)
Tjänsteskrivelse
Datum: 2015-10-05
Handläggare: Per Sellden
Dnr: \c'S öO\ ?>\'i I 2-015 - ·;;...rJo
1. Karta utvisande fastigheten Killeröd 11:12
2. Köpekontrakt
Överlåtelse av del av fastigheten Båstad Killeröd 11:12.
Bakgrund
Kommunfullmäktige beslutade 2015-01-14, §12, att förvärva fastigheten Båstad Killeröd 11:12
för en köpeskilling om 4.500.000 kronor. Fastighetens areal uppgår till 289.633,0 kvadratmeter. Syftet med förvärvet angavs vara att detsamma skall nyttjas för utbyggnad av bostäder.
Fastigheten innefattar bostadshus och ekonomibyggnader.
Aktuellt
Bostadshuset och ekonomibyggnader erfordras ej för fastighetsförvärvets syfte. Byggnader
samt ett markområde om ca 3000 kvadratmeter har därför genom den av kommunen upphandlade fastighetsmäklaren, Stigbertils Mäklare i Båstad, utlysts till försäljning.
Övervägande/framtid
Efter åtskilliga visningar av försäljningsobjektet har nu ett köpekontrakt upprättas i vilket
kommunen överlåter bostadshus och ekonomibyggnader med ett markområde om ca 3.000
kvadratmeter för en köpeskilling om 1.500.000 kronor. Köpekontraktet, av köparen undertecknat 2015-10-03, framgår av bilaga 2.
Båstads kommun överlåter och försäljer del av fastigheten Båstad Killeröd 11:12 till Jonas
Hansson, 830318-4090, Mellanmossevägen 29, 25353 Påarp för en köpeskilling om 1.500.000
kronor och på villkor i övrigt som regleras i upprättat köpekontrakt:.
Båstad 2015-10-05
Exploateringsingenjör
151005\18\m
-105-
j ,
'·''
," ',
--
~~~
i
1;! ·l \
;.1.1
.,-•.
:J
1
\ I
2
t: 0:1
\
I
I
I:!'
} ··
\
\
-- -\
: :Il
,._
\
'\
•
\
;
- - .- - - - -
.-
I
I
- \
...
. ,.
-\-
\
I
-:_ilF
. ..:
~
'-i;
I
·'
,
'
i :l'l
F'-
,,
11
I H :-
1!1i>~ :·
I! I
I
I
I
N·
• . , I
l(iUeröd 11~ 1'.2
Afea: ca 29 ha
Skifte 1: ca 5 ha betesva\\ !dass 1
Skifte 2: ca.5 ha betesvall klass 7
' Sldfte 3: ca 19 ha betesva\\ k\ass 7
I
I
II
I
-
... .
r
I ,
~- -I
IJ:l
~ · s:~
...
\
,i
'=1
Vis \9(\).?'l~9~:1}.
I I
-~
l"
·T -
'·
-...
;_
,...
't'
'i
I "
I
...z:t._
._~:V
~ ::
-.~
-
t_ _~1 L.-
tf
- 106-
rJi1 BÅSTADS
~ KOMMUN
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
Sida
2015-10-14
18 av 36
KS § 253
Dnr KS 001296/2015 - 500
Revidering av VA-taxa Båstads kommun avseende pool avgift
att gälla från 2016-01-01
Med anledning av aviserat informationsärende på ekonomiutskottet 2015-0930 gällande nyttoavgift för pool väcker ordförande Bo Wendt (BP) nytt ärende
gällande revidering av Va-taxan från 2016-01-01 avseende införande av
nyttoavgift för pool.
Följande formulering föreslås införas i Va-taxan§ 18.1 punkt 5:
§ 18.1punkt5 - Avgifter för särskilda abonnemang
Betalningsplikt för pool uppstår då bruksvolymen uppgår till minst 10 m3 och
poolen utgör en fast anläggning.
Taxan förslås bestå av en fast avgift per år på 725 kronor exkl. moms +en rörlig
avgift enligt nedan:
Volym från 10 m3 men mindre än 30 m3
Volym från 110 m3 och uppåt
Exkl. moms
420 kronor
700 kronor
980 kronor
1260 kronor
1540 kronor
2100 kronor
Inkl. moms
525 kronor
825 kronor
1225 kronor
1575 kronor
1925 kronor
2625 kronor
Vidare föreslår Bo Wendt att en utvärdering av nyttoavgiften inklusive utfall av
tillsyn görs under 2016 och redovisas till kommunstyrelsen i september 2016.
Protokollsutdrag från kommunstyrelsens arbetstutskott 2015-09-30.
Deltar ej i beslutet
Gösta Gebauer (C), Uno Johansson (C), Kerstin Gustafsson (M), Hans Ekwurtzel
(MP) och Daniel Olofsson (M) deltar inte i beslutet.
Yrkanden
Ingela Stefansson (S): Bifall till arbetsutskottets förslag.
Thomas Andersson (FP): Bifall till arbetsutskottets förslag punkt 1och2 samt
följande ny formulering i punkt 3: Förvaltningen får i uppdrag att redovisa
utfall och konsekvenser av nyttoavgift för pool till kommunstyrelsens
sammanträde i september 2016.
Forts. på nästa sida
Utdragsbestyrkande
-107-
lliJ BÅSTADS
~ KOMMUN
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
Sida
2015-10-14
19 av 36
KS § 253
Dnr KS 001296/2015 - 500
Forts. revidering av VA-taxa Båstads kommun avseende
poolavgift att gälla från 2016-01-01
Propositionsordningar
Efter framställd proposition på Thomas Anderssons (FP) formulering av punkt
3 finner ordföranden att formuleringen bifallits.
Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen:
1. Båstads kommuns VA-taxa, antagen av kommunfullmäktige 2015-06-03 §
111, kompletteras med ovan angiven formulering avseende poolavgift.
2. Nyttoavgiften för pool gäller från 2016-01-01
3. Förvaltningen får i uppdrag att redovisa utfall och konsekvenser av
nyttoavgift för pool till kommunstyrelsens sammanträde i september 2016.
Utdragsbestvrkande
-108-
Yrkande nyttoavgift Pool, VA-taxa
Vad gäller brukningsavgifter föreslås formulering under §18.1 punkt 5 enligt följande:
5 Nyttoavgift för pool. Betalningsplikt för pool uppstår då bruksvolymen uppgår till minst 5 m 3
och poolen utgör en fast anläggning.
Taxan föreslås bestå av en fast avgift per år på 725 kr exklusive moms plus en rörlig avgift enligt
nedan;
Avgifter för särskilda abonnemang §18.1
Punkts.
Kronor 2016 Kronor 2016
exkl moms
inkl moms
Volym~from5::m~-men,,,m1rulnr=än-1-5-m~
3
Volym from ~m men mindre än 30 m
---21:0~ =-----~------263- -
3
420
525
Volym from 30 m 3 men mindre än 50 m 3
700
875
3
980
1225
1 260
1575
1 540
1925
2100
2 625
3
Volym from 50 m men mindre än 70 m
Volym from 70 m 3 men mindre än 90 m 3
3
Volym from 90 m men mindre än 110 m
3
Volym from 110 m och uppåt
3
Vidare föreslås att utvärdering av nyttoavgift för pool inklusive utfall av tillsyn görs under 2016
och redovisas kommunstyrelsen under september 2016.
1. Antagen VA-taxa revideras i enlighet med ovan formulering.
2. Förvaltning får i uppdrag att redovisa utfall av nyttoavgift för pool till
kommunstyrelsens sammanträde i september 2016.
Bo Wendt
Bjärepartiet
-109-

båstads

Transcription

Similar documents

9 mb - Båstads kommun

Veckans Lunch på Mat & Möten/ Båstad Golfklubb vecka 39, 22 – 28

KULTUR på BJäRE - Båstads kommun

HOSPITALITY PAKET - SkiStar Swedish Open

Hamnkalas Lördagen 27Juni 2015 På scen Håkan Brink

14 Yttrande över motion rörande stöd till

2015-02-25 - del 2