Väg 161 Bäcken-Rotvik

Transcription

Väg 161 Bäcken-Rotvik
Ett informationsblad från Trafikverket
Augusti 2015
Minskning av CO2 och energieffektivisering i Investeringsprojekt 2012;
Väg 161, Bäcken - Rotviksbro
Energieffektiv vägkonstruktion
Väg 161 ska byggas om till mötesfri landsväg med
referenshastighet 100km/h på en sträcka av ca 4
km. -825 ton CO2.
I förstudien påbörjades arbetet avseende energieffektiv
vägkonstruktion. I förstudiearbetet konstaterades att det
fanns olika alternativa lösningar inom två skilda vägkorridorer, varför det beslutades att göra en vägutredning. I
den nya planprocessen har begreppet vägutredning ersatts med vägplan samrådshandling, val av lokaliseringsalternativ. En sådan togs fram under år 2013. I rapporten
presenterades två alternativ; Korridor A, utmed befintlig
sträckning samt Korridor B, i ny sträckning. Korridorerna har i vägplaneskedet jämförts avseende energiåtgång för massbalans och väglängd. Arbetet av de valda
energieffektiviseringsåtgärderna har skett under åren
2013-2014.
Genom ett flertal val redan vid planeringen av en vägkonstruktion kan man bidra till att effektivisera energianvändningen under vägens livstid. För att ta fram underlag
för att bedöma energieffektiviteten för olika hanteringssätt har beräkningar utförs med livscykelanalysverktyget
SimaPro under hösten 2011 under arbetet med förstudien, samt under år 2013 under arbetet med vägplanens
samrådshandling, val av lokaliseringsalternativ.
Målet med föreliggande uppdrag är att belysa och bedöma energipåverkan av olika möjliga alternativa hanteringssätt av väg 161, sträckan Bäcken–Rotvik, ÅDT 8700.
Syftet är att resultatet, tillsammans med resultaten från
ett till två ytterligare pilotprojekt, skall utgöra en bas för
att ta fram en handledning/checklista som kan användas
för att finna de mest energibesparande åtgärderna vid
konstruktion och byggande/ombyggnation av vägar som
inte innefattas av så kallade Stora projekt. Handledningen skall användas för att vara ett hjälpmedel i Trafikverkets arbete med energieffektivisering vid konstruktion
och byggande av vägar enligt Trafikverkets mål om energieffektiv väghållning (Vägverket publikation 2009:146).
Utfall och beräkningsmetod
De olika hanteringssätt som beaktas innefattar att det
görs en nykonstruktion av väg 161 (14 m bred). Resultatet som redovisas är en relativ enhet som anger energiförbrukningen som fossilbränsleförbrukning. I basfallet
ansätts en delsträcka motsvarande 4 km av väg 161, som
är 14 m bred med 3 beläggningslager av totalt 14 cm. Sammanställning av resultaten för olika hanteringsalternativ
i respektive korridor och förändringar jämfört med basfallet redovisas i tabell 1 på baksidan av detta blad.
De två korridorerna i vägplanens samrådshandling, val
av lokaliseringsalternativ; Korridor A, utmed befintlig
sträckning samt Korridor B, i ny sträckning, har jämförts
mot basfallet, avseende energiåtgång, resultatet redovisas i tabell 1 på baksidan av detta blad. Båda alternativen
hade hastigheten 100 km/h och mötesfri 2+1-väg som utgångspunkt. Jämförelsen visade bland annat att korridor
A förbrukar 134 GJ (gigajoule) och släpper ut 5603 ton
CO2 (koldioxid) och att korridor B förbrukar 107 GJ och
släpper ut 4778 ton CO2. Trafikverket fattade den 7 februari 2014 beslut om lokalisering i korridor B. Genom
att välja korridor B minskades energiåtgången med 27 GJ
och utsläppet av koldioxid med 825 ton.
Erfarenheter/ råd till framtida projekt
Resultatet visar att genom att göra massbalansberäkningar i tidiga skeden kan man såväl optimera vägens
linjeföring, vilket har stor inverkan på energieffektiviseringen genom hela vägens livslängd eftersom en optimal
linjeföring reducerar såväl materialnyttjandet, energiförbrukningen samt mängden transporter under själva konstruktionsfasen som för det trafikarbete som sker under
vägens livslängd. Genom att optimera samordningen av
projektets massbehov, minimeras omflyttning av massor,
mängden transporter och nyttjande av externa resurser.
Underhållets inverkan på energieffektiviteten kan vara
betydande. Det är därför viktigt att optimera linjedragningen och att välja en god kvalitet på beläggningslagret
så att underhållsbehovet minimeras. Åtgärder som ökad
vägbredd, räcken och belysning kräver extra energi. Ökningen är relativt liten i förhållande till övrig energipåverkan och dessa åtgärder bidrar till ökad säkerhet.
Resultaten har vidare sammanställts med hjälp av det
matrisbaserade beslutstödsverktyg (på engelska matrix
based decision support tool, MDST) SGI utvecklat och
som beskrivs i SGI Varia 612 och en lista som till-sammans
med resultat från ytterligare pilotprojekt kommer att kan
utgöra en generellt användbar guide som kan användas
för energioptimering för andra konstruktionsprojekt.
Projektet har varit en del i Trafikverkets utvecklingsprojekt ”Systematisering av energideklarationer”.
Tabell 1. Resultat av beräknad energiförbrukning för olika hanteringsalternativ redovisade relativt basutfallet.
Energiförbrukning Energiförbrukning
Korridor A, relativt Korridor B, relativt
basfallet (%)
basfallet (%)
Hanteringsalternativ
BASFALL Utan hänsyn tagen till ÅDT i 20 år
Hänsyn tagen till ÅDT
Täkt och asfaltsverk 30 km från väg 161 - varm
100
100
Asfaltsverk 100 km från väg 161 - varm
101
101
Täkt och asfaltsverk 30 km från väg 161 - kall
62
62
Asfaltsverk 100 km från väg 161 - kall
64
64
Täkt och asfaltsverk 30 km från väg 161 - varm , ÅDT 20 år
1138
1138
Täkt och asfaltsverk 30 km från väg 161 - varm , ÅDT 40 år
2175
2175
Massbalans Utan hänsyn till ÅDT
Massbalans
104
92
Vägens längd ansatt till
Mot den längd som ansätts i basfallet
100
93
Hänsyn tagen till ÅDT 20 år, med vägens längd ansatt till
Mot den längd som ansätts i basfallet
1136
1057
Vägbredd och beläggningslager
10 cm beläggning med varm, asfaltsverk 30 km från väg 161
63
57
2 beläggn.lager
10 cm beläggning med varm, asfaltsverk 100km från väg 161
64
58
1 km
92
92
Transporter under konstruktionsfasen, som basfallet, men 5 km
grus tas från närliggande projekt. Avstånd till materialet
10 km
93
92
94
92
40km
102
92
Betongpålar
105
105
Urgrävning och tillsatt grus från täkt (3km)
228
228
KC- pelare
121
121
5
189
179
207
191
156
144
144
133
Grundförstärkning
Utan hänsyn till ÅDT
Underhåll. Fräsning av ny asfalt av översta bärlagret (2 cm). 5, utan hänsyn till massbalans
Utan hänsyn till ÅDT med följande återkomsttider (år)
7
under 40 år
10
15
121
112
5
1225
1160
1350
1239
1156
934
Fräsning och ny asfalt av översta lagret (2 cm). Med hänsyn 5, utan hänsyn till massbalans
till ÅDT 20 år.
15
ÅDT 40 år
15, utan hänsyn till massbalans
1288
855
5
2256
2130
103
101
Material Utan hänsyn till underhåll, massbalans eller trafik
Belysning
40 år (12 timmar per dag, 100 W var 40:e meter)
Stål, mitträcke (20 kg samt (10 kg och 30 kg))
Räcke
Stål, sidoräcke
Projektnamn:
Väg 161 Bäcken - Rotviksbro
Projektledare:
Magnus Enhörning
Trafikverket, 781 89 Borlänge
Telefon: 0771-921 921. Texttelefon: 010-123 50 00.
www.trafikverket.se
108 (107 och 109) 102 (101 och 103)
109
Kontakt:
Trafikverket
Åsa Lindgren, IVtn
Telefon: 070-673 40 33
asa.lindgren@trafikverket.se
95