U-Protein HC på Cobas

Medicinsk service
Gäller from
Metodbeskrivning
Godkänd av:
2015‐01‐26
Revision
06
Sida
1(2)
U-Protein HC på Cobas
Gäller för
MA
Klinisk kemi
U-Protein HC på Cobas
U-Prot HC/Krea kvot (NPU28871)
Bakgrund, indikation och tolkning
Protein HC (α1-mikroglobulin), är ett 27 kDa glykoprotein som bildas i levern och tillhör
gruppen lipocaliner. I normalplasma är en dominerande del av protein HC komplexbundet till
IgA respektive albumin och mindre än hälften är fritt, ej komplexbundet, protein. Fritt, men ej
komplexbundet protein HC, filtreras i njurglomeruli och återresorberas nästan totalt från primärurinen av de proximala tubuluscellerna, vilka därefter kataboliserar proteinet. Den totala
mängden protein HC i den slutliga urinen ökar därför snabbt vid tubulära funktionsstörningar
och en ökad urinhalt av protein HC är således ett känsligt tecken på tubulusskada 1.
Förhöjda urinhalter ger således i första hand misstanke om tubulusskada. Vanliga orsaker till
sådan skada är tungmetallförgiftning, ischemi, pyelonefrit, Bence Jones proteinuri, nefrotoxiska läkemedel (t.ex. cyklosporin, aminoglykosider, cytostatika) transplantatrejektion,
myoglobinuri, hämoglobinuri, graviditetstoxikos och diabetesnefropati 1.
Vid en GFR-nedsättning på mer än 30 % kommer plasmahalten av fritt protein HC att ha ökat
så mycket, att tubuluscellernas återresorptionskapacitet i kvarvarande fungerande nefron
kommer att överskridas av primärurinens höga innehåll av fritt protein HC, varav följer en
ökad halt av protein HC i urinen trots att någon egentlig tubulusskada ej behöver föreligga i
de återstående fungerande nefronen 1.
Vid leversvikt minskar produktionen av protein HC, varför normala urinhalter teoretiskt kan
uppträda även vid tubulusskador 1.
Analysprincip
Turbidimetri. Antigen i provet bildar agglutinat med anti-α1-mikroglobulinantikroppar i reagenset. Absorbansen mäts bikromatiskt vid 340 och 700 nm. Absorbansökningen är proportionell mot protein HC-koncentrationen 2.
Referensintervall
< 0,7 g/mol kreatinin 3.
Metodkarakteristika
Interferenser och felkällor
Utarbetad av
Dokumentförvaltare
Dokument id
C-6347
Original lagras elektroniskt! Användaren ansvarar för att gällande revision används.
Medicinsk service
Gäller from
Metodbeskrivning
Godkänd av:
2015‐01‐26
Revision
06
Sida
2(2)
U-Protein HC på Cobas
Gäller för
MA
Klinisk kemi
Hematuri (Hb < 2,5 g/L) eller bilirubinemi (bilirubin < 430 µmol/L) påverkar ej analysen.
Inget antigenöverskott vid koncentrationer under 1000 mg/L utan att instrumentet larmar för
detta [2].
Mätområde
5 – 200 mg/L (kalibreringskurvans ändpunkter). Efter ökad provspädning i instrumentet;
5 – 400 mg/L [2].
Detektionsgräns
5 mg/L [2].
Mätosäkerhet
Hämtat från QM, Lund oktober 2011 – mars 2012.
Nivå
(mg/L)
30
80
Imprecision
(CV%)
7,0
5,3
n
181
179
Spårbarhet
Kalibratorn är spårbar till internt referensmaterial hos Roche [2,4]. Internationellt referensmaterial saknas.
Övrig information
Metoden är ackrediterad.
Referenser
1. Nilsson-Ehle P, red. Laurells Klinisk kemi i praktisk medicin. Lund: Studentlitteratur
2003, 8:e upplagan sid 113-114.
2. Roche. Produktblad α1-Microglobulin Gen. 2. A1MG2 cobas c 501/502. 2010-08, V4
3. Tencer J, Thysell H, Grubb A: Analysis of proteinuria: reference limits for urine excretion
of albumin, protein HC, immunoglobulin G, K- and -immunoreactivity, orosomucoid
and 1-antitrypsin. (1996) Scand J Clin Lab Invest 56:691-700.
4. Roche. Produktblad C.f.a.s. PUC aktuell lot.
5. Roche. Operator’s Manual: cobas 6000/8000.
6. Instrumenthandledning, cobas 6000/8000, aktuell version.
Utarbetad av
Dokumentförvaltare
Dokument id
C-6347
Original lagras elektroniskt! Användaren ansvarar för att gällande revision används.