182. Ledighet-frånvaro, flik 19, 2015-02-12

Kommunstyrelseförvaltningen
LEDIGHET/FRÅNVO
Falkenbergs kommun
311 80 Falkenberg. Telefon växel: 0346-88 60 00. Fax: 0346-133 40
e-post: kommun@falkenberg.se
www.falkenberg.se
LEDIGHET/FRÅNVARO
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. SJUKDOM.............................................................................................................. 4
1.1 Ersättningsnivåer ............................................................................................................................ 4
1.2 Vilka har rätt till sjuklön? ................................................................................................................ 4
1.3 Sjukanmälan, läkarintyg, anmälan till Försäkringskassan ......................................................... 4
1.4 Karensdag ........................................................................................................................................ 4
1.5 Sjuk ofta – allmänt högriskskydd .................................................................................................. 4
1.6 Särskilt högriskskydd ..................................................................................................................... 4
1.7 Återinsjuknande .............................................................................................................................. 5
1.8 Beräkning av sjuklön ...................................................................................................................... 5
1.9 Läkarbesök ....................................................................................................................................... 5
2. SEMESTER ............................................................................................................ 6
2.1 Semester........................................................................................................................................... 6
2.2 Semesterledighet ............................................................................................................................. 6
2.3 Intjänandeår ..................................................................................................................................... 6
2.4 Semesterdagsberäkning ................................................................................................................. 6
2.5 Semesterlönegrundande frånvaro ................................................................................................. 7
2.6 Semesterlön ..................................................................................................................................... 7
2.7 Semesterersättning till intermittenta arbetstagare ...................................................................... 8
2.8 Sparande av semesterdagar........................................................................................................... 9
2.9 Löpande semesterlön ..................................................................................................................... 9
2.10 Förläggning av semester .............................................................................................................. 9
2.11 Semesterledighet i timmar.......................................................................................................... 10
2.12 Uppehållslön ................................................................................................................................ 10
2.13 Ferielön ......................................................................................................................................... 10
3. FÖRÄLDRALEDIGHET ....................................................................................... 11
3.1 Havandeskapspenning/omplacering vid graviditet ................................................................... 11
3.2 Besök mödravårdscentral ............................................................................................................ 11
3.3 Föräldraledighet/Föräldrapenning ............................................................................................... 11
3.4 Föräldrapenningstillägg................................................................................................................ 12
3.5 Tillfällig föräldrapenning............................................................................................................... 12
3.6 Pappadagar .................................................................................................................................... 13
3.7 Kontaktdagar för vissa funktionshindrade barn ........................................................................ 13
3.8 Nedsättning av tjänst (partiell ledighet) ...................................................................................... 13
4. TJÄNSTLEDIGT MED STUDIER ......................................................................... 14
4.1 Studieledighet utan lön ................................................................................................................. 14
4.2 Arbetsgivarens rätt att uppskjuta ledigheten ............................................................................. 14
4.3 Arbetstagaren vill avbryta ledigheten och komma tillbaka....................................................... 14
5. NÄRSTÅENDEVÅRD........................................................................................... 15
5.1 Vård av närstående ....................................................................................................................... 15
5.2 Ledighet .......................................................................................................................................... 15
5.3 Ersättning ....................................................................................................................................... 15
6. LAG OM RÄTT TILL LEDIGHET AV TRÄNGANDE FAMILJESKÄL ................. 16
6.1 Förutsättningar för ledigheten ..................................................................................................... 16
7. TJÄNSTLEDIGHET UTAN LÖN .......................................................................... 17
8. LEDIGHETER FÖR ENSKILDA ANGELÄGENHETER ....................................... 18
1. SJUKDOM
1.1 Ersättningsnivåer
Arbetsgivaren betalar sjuklön de första 14 dagarna i sjukperioden.
Dag 1
Dag 2-14
Karensdag, 0 % ersättning
80 % ersättning
Från dag 15 i sjukperioden betalar Försäkringskassan ut sjukpenning.
Dag 15-90 Sjukpenning, 80 % + 10 % sjuklön från arbetsgivaren
Dag 91 - Sjukpenning, 80 % (+ ersättning från AGS-KL, se flik 21
Försäkringar).
1.2 Vilka har rätt till sjuklön?
Arbetstagarens rätt till sjuklön gäller fr.o.m. den första dagen av anställningen. Är
anställningen kortare än en månad inträder dock rätten till sjuklön endast om
arbetstagaren tillträtt anställningen och därefter varit anställd 14 kalenderdagar i
följd. Vid beräkning av kvalifikationstiden skall tidigare anställningar medräknas om
tiden mellan anställningarna inte överstiger 14 kalenderdagar.
1.3 Sjukanmälan, läkarintyg, anmälan till Försäkringskassan
Den anställde skall anmäla sjukdom till sin chef (arbetsplats) den första dagen
han/hon är hemma. Fr.o.m. åttonde kalenderdagen skall läkarintyg uppvisas
(arbetsgivaren kan kräva läkarintyg även vid kortare sjukfall). Om den anställde är
sjuk mer än 14 dagar aviserar arbetsgivarenheten det till Försäkringskassan.
1.4 Karensdag
Begreppet karensdag behöver inte innebära en hel dags frånvaro, utan kan även
vara del av dag.
1.5 Sjuk ofta – allmänt högriskskydd
Man kan ha högst 10 karensdagar under en tolvmånadersperiod. Fr.o.m. 11:e
sjukperioden under tolvmånadersperioden utbetalas 80 % sjuklön även för första
sjukdagen.
1.6 Särskilt högriskskydd
Försäkringskassan kan besluta om särskilt högriskskydd, då skall sjuklön utbetalas
från första dagen (ingen karensdag). Det är den anställde själv som ansöker om
detta. Högriskskydd ges till personer som har en sjukdom som kan antas medföra
4
ett större antal sjukperioder eller medför risk för en eller flera längre sjukperioder.
För de personer som har särskilt högriskskydd, ersätter Försäkringskassan
arbetsgivarens kostnader för personens sjuklön.
1.7 Återinsjuknande
En ny sjukperiod som börjar inom fem dagar från det en tidigare sjukperiod
avslutas betraktas som en fortsättning på den tidigare sjukperioden när det gäller
karensdag, ersättningens storlek och sjuklöneperiodens längd. Femdagarsregeln kan
illustreras med att den som återgått i arbete en torsdag således skall insjukna på nytt
senast följande måndag för att omfattas av bestämmelsen.
1.8 Beräkning av sjuklön
För månadsavlönad personal görs löneavdrag med kalenderdagsfaktor för varje
arbetsdag under de första 14 kalenderdagarna av varje sjukdomsperiod, därefter
med kalenderdagsavdrag. Kalenderdagsfaktorn är beroende av antalet arbetsdagar
under schemaperioden. De tillägg för obekväm arbetstid och jour- och
beredskapsersättning personen skulle ha haft under dag 2 - 14 utbetalas med 80 %.
För timavlönad personal utbetalas dag 2-14, 80 % av den timlön, obekväm
arbetstid och jour- och beredskapsersättning personen skulle ha haft.
1.9 Läkarbesök
Om det är nödvändigt att besöket sker på arbetstid har arbetstagaren rätt till ledighet med
bibehållen lön för förstagångsbesök hos läkare vid akut sjukdom eller olycksfall.
5
2. SEMESTER
2.1 Semester
Semesterlagen innehåller de minimiförmåner i fråga om semester som gäller för alla
anställda. På det kommunala avtalsområdet finns semesteravtal, som på flera punkter är
förmånligare för den anställde än semesterlagen.
Här följer en presentation av de viktigaste bestämmelserna i semesterlagen och det
kommunala semesteravtalet. När avtalet skiljer sig från semesterlagen, d.v.s. är
förmånligare för de anställda, redogörs endast avtalsinnehållet.
2.2 Semesterledighet
Till arbetstagare anställda enligt AB utges semesterdagar enligt följande:
t.o.m. 39 år
fr.o.m. 40 år
fr.o.m. 50 år
25 dagar
31 dagar
32 dagar
Arbetstagare som anställs för högst 3 månader och som under semesteråret inte haft
tidigare anställning hos arbetsgivaren har ej rätt till semesterledighet.
2.3 Intjänandeår
Månadsavlönad: Semesterår = intjänandeår, 1 januari – 31 december.
Timavlönade samt BEA- och PAN avtalen – semesterlagen, 1 april – 31 mars.
Nyanställd som börjar före den 1 september har rätt till minst 25 dagars semesterledighet
(obs. alla dagarna ej betalda). Nyanställd som börjar efter den 1 september har rätt till
minst fem dagars semesterledighet. Krav på intjänande finns ej för obetald
semesterledighet.
Betald semesterledighet: Krav på intjänande.
intjänandeåret bestämmer antalet betalda dagar.
Anställningstidens
längd
under
2.4 Semesterdagsberäkning
För anställd med ordinarie arbetstid måndag-fredag räknas varje ordinarie arbetsdag, som
infaller under semesterledigheten, som en semesterdag. För anställd som ej har ordinarie
arbetstid fem dagar per vecka framräknas en semesterfaktor. Denna semesterfaktor
multipliceras med antal arbetsdagar för att räkna fram uttagna semesterdagar.
Semesterfaktor = 5/Arbetsdagar per vecka. För personer som har längre schemaperiod
än en vecka, multipliceras 5 med antal veckor som schemaperioden omfattar. Ex. en
person som arbetar 18 dagar på fyra veckor får semesterfaktor 20/18 = 1.11.
För arbetstagare med ordinarie arbetstid förlagd även till så kallad lätthelg gäller följande.
Om helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton är ordinarie arbetsdag och infaller
6
på måndag-fredag under semesterledighet som omfattar minst en vecka skall antalet
semesterdagar som beräknas ingå i semesterledigheten minskas med en dag för varje
sådan helgdag eller helgdagsafton.
2.5 Semesterlönegrundande frånvaro
1. Sjukdom under högst 180 dagar per intjänandeår (vid sjukdom utan längre avbrott
i frånvaron än 14 dagar i en följd under 1 helt intjänandeår är fortsatt frånvaro inte
semesterlönegrundande).
Arbetsskada (vid arbetsskada utan längre avbrott i frånvaron än 14 dagar i en följd
under 1 helt intjänandeår är fortsatt frånvaro inte semesterlönegrundande).
2. Föräldraledighet vid barns födelse eller adoption under högst 120 dagar
(ensamstående förälder 180 dagar) samt för tillfällig vård av barn.
3. Ledighet enligt lagen om ersättning åt smittbärare (högst 180 dagar).
4. Ledighet för utbildning om arbetstagaren får ersättning till deltagare i
teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF) eller om utbildningen till
väsentlig del avser fackliga eller med facklig verksamhet sammanhängande frågor, i
den mån frånvaron under intjänandeåret icke överstiger 180 dagar per intjänandeår
(intyg om rätt till semesterlönegrundande tid skall alltid lämnas).
5. Militärtjänstgöring på grund av grundutbildning om högst 60 dagar eller
repetitionsutbildning enligt lagen om totalförsvarsplikt, om frånvaron under
intjänandeåret inte överstiger 60 dagar.
6. Ledighet med lön eller del av lön för vissa förtroendeuppdrag eller för enskilda
angelägenheter av vikt.
7. Ledighet för centralt fackligt förtroendemannauppdrag.
8. Ledighet med havandeskapspenning.
9. Ledighet enligt lagen om ersättning och ledighet för närståendevård, i den mån
frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 45 dagar.
10. Ledighet enligt lagen om rätt till ledighet för svenskundervisning för invandrare.
Med dagar avses i ovanstående punkter kalenderdagar per intjänandeår.
Undantag: Föräldraledighet vid barns födelse eller adoption (punkt 3) där antal
semesterlönegrundande dagar utgår per födsel.
Om det under semesterledigheten infaller sådana dagar som finns uppräknade under
punkterna 1-12 (t.ex. vid sjukdom) skall arbetstagare, som vill utbyta ledigheten,
omedelbart anmäla detta. I detta fall utbytes löneförmånerna.
2.6 Semesterlön
För anställd med månadslön är semesterlön den fasta kontanta lönen, som utgår under
semesterledigheten samt semesterdagstillägg.
Semesterdagstillägg utgår i samband med semesterledigheten per semesterdag och beräknas:
7
0,605 % av fasta kontanta lönen. (Fast kontant lön= månadslön samt fasta lönetillägg som
utges för kalendermånad).
Semesterlönetillägg utgår till arbetstagare med fast kontant lön som, för motsvarande
heltidsanställning, understiger 21 127 kr (fr.o.m. 2012-04-01) per månad. För
deltidsanställd minskas beloppet med hänsyn till sysselsättningsgraden. Vid partiell
ledighet minskas beloppet med hänsyn till arbetstagarens arbetstid. Semesterlönetillägg
utges för varje betald semesterdag av årssemestern, dock till ett antal av högst 25, med
belopp som beräknas på följande sätt:
5,21 % x (a – b), varvid
a = 20 592 kr
b = den överenskomna fasta kontanta lönen.
Utbetalning av semesterdagstillägg och semesterlönetillägg sker i samband med den
löneutbetalning som görs månaden efter semesterledigheten.
För icke månadsavlönad arbetstagare gäller:
Semesterlön utgår för varje betald semesterdag med 12 % av semesterlöneunderlaget
dividerat med det antal semesterdagar (ej sparade), som den anställde är berättigad till. För
anställd som är berättigad till 31 eller 32 semesterdagar skall procentsatsen vara 14,88
respektive 15,36.
Timavlönad arbetstagare med en lön som understiger 128 kr (fr.o.m. 2012-04-01) får
följande semestererlön;
- 39 år
40 år - 49 år
50 år -
fr.o.m. 12-04-01
15,40 kr per timma
15,40 kr per timma
15,40 kr per timma
+ 2,88 % av timlönen
+ 3,36 % av timlönen
Till anställd som ej har rätt till semesterledighet utbetalas ersättning månaden efter
anställningens upphörande.
2.7 Semesterersättning till intermittenta arbetstagare
Arbetstagare som anställs som t.ex. sjuk- och semestervikarier under kortare perioder får
preliminär semesterersättning utbetald varje månad. Detta betyder att när timlönen för
april utbetalas i maj månad kommer semesterersättning med lägst 12 % på lönen att
samtidigt betalas ut. I juni månad utbetalas för arbetad tid i maj o.s.v., = preliminär ácontoutbetalning. Resterande semesterlön/ersättning, för ev. semestergrundande
frånvaro, utbetalas när anställningen avslutas eller efter semesterårets slut (1/4- 31/3) i
juni månad.
8
2.8 Sparande av semesterdagar
Arbetstagare med rätt till mer än 20 betalda semesterdagar har rätt att spara outtagna
semesterdagar (överstigande 20) till ett senare år. Antalet sparade semesterdagar får inte
sammanlagt överstiga 40 dagar.
Obetalda outtagna semesterdagar kan ej sparas. Om mer än 40 semesterdagar sparats
utgår kontant ersättning för de dagar som överstiger 40.
Någon femårsgräns inom vilken sparade dagar skall vara uttagna finns ej. Uttag av sparade
semesterdagar bör anmälas två månader före ledighetens början. Den aktuella
årssemestern tages ut innan uttag av sparade dagar kan börja. Endast betalda
semesterdagar kan sparas.
2.9 Löpande semesterlön
Semesterlönen utgör den på den betalda semestertidens belöpande lön och beräknas efter
sysselsättningsgrad som varit tillämplig om arbetstagaren skulle arbetat under
semesterledigheten.
Obs!
Detta innebär att om arbetstagare får ändrad sysselsättningsgrad, bör den semester som
intjänats på den tidigare sysselsättningsgraden förläggas till den tid då den tidigare
sysselsättningsgraden gäller (d.v.s. även sparade dagar bör regleras innan övergång till
annan sysselsättningsgrad sker).
2.10 Förläggning av semester
Vid förläggning av semester bör det eftersträvas att den anställde får en ledighetsperiod
om minst fyra veckor under tiden juni-augusti.
Semestern kan förläggas även till maj och september efter förhandling enligt § 11 MBL.
Om den anställde själv begär det kan semestern förläggas till annan tid än maj-september.
Så kan även ske efter lokal överenskommelse eller om det finns särskilda skäl till en sådan
förläggning av semestern.
Arbetstagaren skall i god tid anmäla önskemål om huvudsemesterns förläggning.
Därefter upprättar arbetsgivaren förslag till semesterlista, som arbetstagaren får ta del av.
Förslaget översänds till de lokala fackliga organisationerna som senast inom 10 dagar
kan påkalla förhandlingar enligt 12 § MBL om ändringar i förslaget. Om förhandlingar
inte påkallats inom 10 dagar är förslaget godkänt. Arbetstagaren skall då underrättas om
fastställd semester.
9
2.11 Semesterledighet i timmar
Arbetstagare har rätt att omvandla semesterdagar till semestertimmar om de har mer än
25 betalda semesterdagar (40 år eller äldre) eller har mer än 25 sparade semesterdagar.
(Det är dagarna över 25 som kan omvandlas).
Den arbetstagare som önskar omvandla dagar till timmar anmäler detta till sin
lönerapportör. Semesterdagstillägg utbetalas när omvandlingen sker. Hur många timmar
en semesterdag motsvarar beräknas med veckarbetstiden/5. Ex. en person som arbetar 40
timmar per vecka och omvandlar en semesterdag får åtta semestertimmar (40/5). Den
som arbetat 27.75 timmar per vecka får 5.55 semestertimmar för en semesterdag.
Semestertimmar kan endast tas ut som ledighet del av dag. Har man omvandlat
semesterdagar till timmar kan man ej omvandla dem tillbaks till dagar igen.
Man har rätt att spara 180 semestertimmar till kommande semesterår.
2.12 Uppehållslön
För anställd med uppehållslön ingår semesterlönen i uppehållslönen. Semesterdagstillägg
utgår ej. Ett uppehållstillägg utgår till personer som har en månadslön som understiger
21 127 kr (fr.o.m. 2012-04-01) per månad. Anställd med uppehållsanställning har ej rätt
att spara semesterdagar.
2.13 Ferielön
Anställd med ferielön tillförsäkras semesterdagstillägg enligt punkt 2.6,
semesterdagstilläggen utbetalas i juni månad. Dessutom utgår ferielönetillägg, beräknat på
samma sätt som semesterlönetillägg enligt punkt 2.6. Arbetstagare med ferielön har inte
rätt att spara semesterdagar.
10
3. FÖRÄLDRALEDIGHET
3.1 Havandeskapspenning/omplacering vid graviditet
Den som är gravid har rätt att bli omplacerad till andra arbetsuppgifter om de har:
• förbjudits att fortsätta sitt vanliga arbete med stöd av arbetsmiljölagen.
• ett fysiskt påfrestande arbete som man inte kan fortsätta med på grund av graviditeten.
Den som vill utnyttja sin rätt till omplacering skall anmäla detta till arbetsgivaren minst
en månad i förväg. Arbetsgivaren prövar omplaceringsmöjligheten. Finns inte denna har
den anställde möjlighet att få havandeskapspenning. Havandeskapspenningen är 80 % av den
sjukpenninggrundande inkomsten (SGI).
Personal som har sådana arbetsuppgifter att de skulle kunna arbeta del av dag, kan ansöka
om tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels havandeskapspenning.
Havandeskapspenning på grund av fysiskt påfrestande arbete betalas ut under högst 50
dagar, dock tidigast från och med den 60:e dagen före beräknad förlossning. Om du blivit
förbjuden att fortsätta ditt arbete med stöd av arbetsmiljölagen utbetalas
havandeskapspenning för varje dag som förbudet gäller. De sista 10 dagarna före
beräknad förlossning kan man inte få havandeskapspenning.
Havandeskapspenning är en semestergrundande ledighet.
3.2 Besök mödravårdscentral
Om det är nödvändigt att besöket sker på arbestid har arbetstagare i egenskap av blivande
förälder rätt till ledighet för att besöka mödravårdscentral vid högst två tillfällen. Under
sådan ledighet utges ersättning motsvarande 100 procent av lönen.
3.3 Föräldraledighet/Föräldrapenning
Rätt till föräldrapenning har:
 barnets föräldrar (biologiska eller adoptivföräldrar)
 den som sammanbor med föräldern om de har eller har haft gemensamma barn
eller om de är eller har varit gifta med varandra
 en rättslig vårdnadshavare
En förälder har enligt lag rätt till hel ledighet för vård av barn till dess barnet är 18
månader oavsett om föräldern får föräldrapenning eller inte. En förälder har därutöver
rätt till ledighet medan föräldern får föräldrapenning. Falkenbergs kommun har beslutat
att, utöver lagen om rätt till ledighet för vård av barn, i princip medge förlängd
tjänstledighet vid barnafödelse upp till tre år. Ledighet kan medgivas endast under
förutsättning att allvarlig störning inte uppkommer i förvaltningens verksamhet.
11
Föräldrapenning för ett barn betalas ut i 480 dagar. 60 dagar som är reserverade för
var och en av föräldrarna.
Under 390 dagar är föräldrapenningen 80 % av den sjukpenningsgrundande inkomsten
(SIG) dock lägst 180 kronor per dag (grundnivå).
Vid tvillingfödsel förlängs föräldrapenningen med 180 dagar, 90 dagar med ersättning
enligt SGI och 90 dagar enligt lägsta nivå ut.
Föräldrapenningen kan betalas ut enligt fem olika omfattningar – hel, tre fjärdedels, halv,
en fjärdedels eller en åttondels ersättning. Föräldrapenningsdagar kan tas ut tills barnet
är åtta år eller slutar första klass i skolan.
Den som vill ta ut föräldraledighet skall anmäla detta till arbetsgivaren minst två månader
före ledighetens början eller, om det inte kan ske, så snart som möjligt. I samband med
sin anmälan skall arbetstagaren ange hur lång tid ledigheten är planerad att pågå.
Ledigheten får delas upp på högst tre perioder för varje kalenderår. Om en
ledighetsperiod löper över ett årsskifte, skall den anses höra till det kalenderår då
ledigheten påbörjades. Om en arbetstagare önskar bryta sin föräldraledighet och återgå i
arbete får arbetsgivaren skjuta på återgången högst en månad efter det att arbetsgivaren
tagit emot underrättelsen.
3.4 Föräldrapenningstillägg
Arbetstagare, som sammanhängande varit anställd hos arbetsgivaren under minst 365
kalenderdagar före ledighet med föräldrapenning, får föräldrapenningtillägg under
sammanlagt 180 kalenderdagar med belopp motsvarande 10% av lönebortfallet.
3.5 Tillfällig föräldrapenning
Tillfällig föräldrapenning betalas ut till den förälder som behöver avstå från sitt arbete för
att vårda barn av något av följande skäl:
 barnet är sjukt eller smittat
 ordinarie vårdare är sjuk eller smittad
 för att besöka barnavårdscentralen eller en annan mottagning i samhällets
förebyggande barnhälsovård, till exempel tandläkare eller psykisk barn- och
ungdomsvård (BUP)
Om barnet är sjukt eller smittat längre tid än sju dagar krävs intyg från läkare eller
sjuksköterska från och med den åttonde dagen.
Föräldrarna kan få ersättning under högst 60 dagar per barn och år. När de 60 dagarna är
uttagna kan ersättning betalas ut under ytterligare högst 60 dagar per barn och år. De
ytterligare 60 dagarna kan inte tas ut vid ordinarie vårdares sjukdom eller smitta.
12
Rätten till tillfällig föräldrapenning kan överlåtas till en annan person som, i stället för föräldern, stannar hemma från sitt arbete för att vårda barnet. Det innebär att föräldern fortsätter sitt förvärvsarbete och en annan försäkrad avstår från sitt förvärvsarbete för att
vårda barnet i förälderns ställe.
Den tillfälliga föräldrapenningen är 80 procent av den sjukpenninggrundande
inkomsten (SGI). Ersättningen kan tas ut för hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en
åttondels dag.
Rätten till tillfällig föräldrapenning gäller tills barnet fyller 12 år. För barn mellan 12 och
16 år kan man i vissa fall få tillfällig föräldrapenning, då krävs särskilt läkarutlåtande. För
barn som omfattas av LSS finns speciella regler. På www.fk.se kan man hitta mer
information.
3.6 Pappadagar
I samband med barns födelse har en pappa rätt till i tio dagar tillfällig föräldrapenning,
tvillingfödsel 20 dagar. Ersättningen brukar kallas pappadagar.
Vid barns födelse får dagarna tas ut till och med den sextionde dagen efter det att barnet
kommit hem från förlossningen. Vid adoption kan dagarna tas ut till och med den
sextionde dagen efter den dag adoptivföräldrarna fått barnet i sin vård.
Ersättning är 80 % av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI). Ersättningen kan tas
ut för hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels dag.
3.7 Kontaktdagar för vissa funktionshindrade barn
Föräldrar till barn upp till 16 år som omfattas av LSS har rätt till kontaktdagar.
Kontaktdagar har man rätt till när man avstår från förvärvsarbete och;
• man deltar i föräldrautbildning (t.ex. kurs anordnad av handikapporganisation)
• man besöker barnets förskola eller skola
• man medverkar i någon aktivitet som anordnas av skolan.
Föräldrar kan få ersättning under högst 10 dagar per barn och år för barn mellan 0 – 16
år. Dagarna kan inte sparas. Ersättningen är 80 procent av den sjukpenninggrundande
inkomsten (SGI). Ersättningen kan tas ut för hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en
åttondels dag.
3.8 Nedsättning av tjänst (partiell ledighet)
Föräldrar har rätt till upp till 25 % ledighet av sin tjänst för vård av ett barn som inte har
fyllt åtta år eller som är äldre än så men ännu inte har avslutat sitt första skolår.
13
4. TJÄNSTLEDIGT FÖR STUDIER
4.1 Studieledighet utan lön
Enligt lagen om rätt till ledighet för utbildning har arbetstagare, oavsett anställningsform,
som varit anställd hos arbetsgivaren (Falkenbergs Kommun) minst 6 månader, eller
sammanlagt 12 månader under de senaste 2 åren, rätt att vara tjänstledig för studier. Vid
facklig utbildning gäller inget krav på anställningstid.
Någon begränsning i fråga om utbildningens art görs inte utan arbetstagaren avgör själv
vad hon/han vill studera. Utbildningen skall dock vara planmässig, man skall kunna
precisera till deltagande i viss kurs eller närmare angiven utbildning. Lagen omfattar inte
rena självstudier. Ledighetens längd regleras inte i lagen. Arbetstagaren har rätt till
”behövlig ledighet”.
4.2 Arbetsgivarens rätt att uppskjuta ledigheten
Om arbetsgivaren vill utnyttja sin rätt att uppskjuta ledigheten skall han genast underrätta
arbetstagaren och den lokala arbetstagarorganisationen och ange skälen för detta.
Arbetstagarorganisationen har sedan rätt att inom en vecka påkalla överläggning i frågan.
Arbetsgivaren kan skjuta på ledigheten i 6 månader såvida det inte rör sig om facklig
utbildning då är tiden två veckor. Samtycke till uppskovet fordras av den lokala
arbetstagarorganisationen. Om tvist uppkommer om denna lag har den berörda lokala
arbetstagarorganisationen tolkningsföreträde.
Lagen innehåller även regler för turordning om flera på samma arbetsplats vill ha
studieledigt samtidigt. Prioritering är; fackliga studier, korttidsutbildade (ex.
grundskolestudier) samt de som har oregelbunden arbetstid
4.3 Arbetstagaren vill avbryta ledigheten och komma tillbaka
Arbetstagare som avbryter studierna och vill komma tillbaka har rätt till samma eller
likvärdigt arbete som före studieledigheten. Han har rätt att komma tillbaka två veckor
efter det att han har meddelat arbetsgivaren. Om ledigheten har varat ett år eller mer har
han rätt att komma tillbaka en månad efter underrättelsen till arbetsgivaren.
14
5. NÄRSTÅENDEVÅRD
5.1 Vård av närstående
Lagen ger rätt till ersättning och ledighet vid vård av närstående person som drabbats av
livshotande sjukdom.
När en anställd avstår från förvärvsarbete för att vårda en närstående person, som är svårt
sjuk, kan den anställde få ersättning från försäkringskassan, s.k. ”närståendepenning”.
Med svårt sjuk menas sådana sjukdomstillstånd, som innebär ett påtagligt hot mot den
sjukes liv. Som närstående räknas anhöriga men även andra personer, som man har nära
relationer till, t ex vänner och grannar. (Den som av den sjuke utpekas som närstående är
kvalificerad). Både den anställde och den sjuke måste vara inskrivna vid försäkringskassan.
Vården måste ges i Sverige.
5.2 Ledighet
Den som önskar få ersättning skall göra en skriftlig ansökan hos försäkringskassan. Ett
utlåtande av läkaren som ansvarar för den sjukes vård, skall bifogas (om inte utredning
sedan tidigare finns hos försäkringskassan). Arbetstagare har rätt till ledighet från arbetet
under den tid man får närståendepenning. Ledigheten är semestergrundande i högst 45
dagar under intjänandeåret. Kvoteras enligt ”1,4.- regeln”.
5.3 Ersättning
Närståendepenning betalas ut för de dagar den anställde skulle ha arbetat.
Närståendepenning kan betalas ut under högst 100 dagar sammanlagt för varje person
som vårdas. Dagarna kan disponeras som 100 heldagar, 200 halvdagar eller 400 fjärdedels
dagar. Närståendepenningen är 80 % av den sjukpenninggrundande inkomsten.
Om arbetstagaren, för att vårda den sjuke, avstår helt från förvärvsarbete får denne hel
närståendepenning. Halv eller fjärdedels ersättning utbetalas om man avstår från arbete till
hälften respektive en fjärdedel av arbetstiden. Närståendepenning kan inte betalas ut till
flera vårdtagare för samma tid.
15
6. LAG OM RÄTT TILL LEDIGHET AV TRÄNGANDE FAMILJESKÄL
6.1 Förutsättningar för ledigheten
Ledigheten förutsätter att det;
 rör trängande familjeskäl
 som har samband med sjukdom eller olycksfall
 och som gör arbetstagarens omedelbara närvaro absolut nödvändig.
Lagen anger inte hur lång frånvaron får vara, men det rör sig om begränsad tid och
bedömningen av närvaron och omfattningen får avgöras från fall till fall. Det krävs ingen
anställningstid, anställningsform eller dyl. för rätten till ledighet.
En arbetstagare som vill utnyttja sin rätt till ledighet får inte av detta skäl sägas upp eller
avskedas. Under ledigheten utgår ingen lön eller andra anställningsförmåner.
Ledigheten är inte semestergrundande. Kvoteras enligt ”1,4.- regeln”.
16
7. TJÄNSTLEDIGHET UTAN LÖN
Rättigheten att vara ledig, men ändå behålla sitt arbete, är numera reglerat i ett stort antal
lagar t.ex. semester-, föräldra-, ledighets- och studieledighetslagen. Förutom dessa lagar
kan möjlighet ges till ledighet med bibehållen lön enligt AB 05 §§ 10, 28, 31 samt 32.
Övrig tjänstledighet utan lön kan beviljas varvid följande grundregler skall gälla:
- all kompensationstid för övertidsarbete är uttagen
- den anställde har inte kunnat planera denna ledighet
Exempel på tillfällen då ledighet utan lön kan beviljas:
- begravning, i de fall då AB 05 § 32 inte är tillämplig.
- olycksfall i familjen
- vid barns (över 12 år) sjukdom, i fall då AB 05 § 32 inte är tillämplig
- om skada inträffar på hus eller inventarier (som kräver snabba insatser; t.ex. brand,
vattenskada och dyl.)
- sjukvårdande behandling under ickesjukskrivning i fall då AB 05 § 28 mom 11 inte
är tillämplig
- flyttning, egen eller egen familjs
- för att söka annat arbete
- för att vårda nära anhörig vid sjukdom (till dess att annan vårdform ordnats)
- inställelse vid domstol eller annan offentlig myndighet
- bröllop, barndop, konfirmation och examen då byte av arbetspass med annan inte
går att genomföra
- annat av intresse för kommunen
- kortare tjänstledighet för annat arbete kan beviljas om verksamheten tillåter detta
Ansökan om tjänstledighet:
- skall göras i så god tid att frågan om vikariebehov och eventuell anskaffning av
vikarie kan åtgärdas
- vid längre tjänstledighet bör ansökan inlämnas minst två månader före ledighetens
början
Beslut om ledighet lämnas av anställningsmyndighet eller i enlighet med gällande
delegationsbestämmelser.
17
8. LEDIGHETER FÖR ENSKILDA ANGELÄGENHETER
Anvisningar till tillämpning AB 05 § 32, BEA § 21 (se ovan)
Ledighet med bibehållen lön kan erhållas sammanlagt högst 10 arbetsdagar per kalenderår
för orsaker enligt avtalen. Vid beslut skall beaktas eventuellt redan erhållna ledighetsdagar
under kalenderåret.
Antal ledighetsdagar med
lön som medgives
1.
Anhörigs bortgång och begravning
1.1
Make/maka, registrerad partner, sambo, i övrigt
lever i äktenskapsliknande förhållande eller barn
boende i hemmet
6 arbetsdagar
1.2
Barn icke boende i hemmet, ensamstående syskon,
föräldrar, barnbarn (om den anställde ensam har
hand om begravningen)
4 arbetsdagar + eventuell resdag
1.2a ”- om den anställde tillsammans med någon har
hand om begravningen
2 arbetsdagar + eventuell resdag
1.2b ”- om den anställde deltager som begravningsgäst
1 arbetsdag + eventuell resdag
1.3
Svärföräldrar, mor- och farföräldrar, syskon som
har familj
1 arbetsdag + eventuell resdag
1.4
Svägerska, svåger, kusin, moster, faster, farbror,
morbror
0 arbetsdagar
2.
Gravsättning som ej äger rum i samband med
begravningen
2.1
Make/maka, registrerad partner, sambo, barn,
barnbarn, föräldrar, syskon, mor- och farföräldrar, svärföräldrar
1 arbetsdag + eventuell resdag
2.2
Svägerska, svåger, kusin, moster, faster, farbror
morbror, svärson, svärdotter
0 arbetsdagar
3.
Bouppteckning
3.1
Make/maka, registrerad partner, sambo, barn,
föräldrar, syskon, svärföräldrar, barnbarn, moroch farföräldrar.
18
För att arbetstagaren skall kunna få behålla lönen
vid ledighet för bouppteckning krävs utöver sådant
släktskap som anges, att arbetstagaren är dödsbodelägare eller enl. lag eller förordnande företräder
dödsbodelägare.
1 arbetsdag + eventuell resdag
4.
Anhörigs svårare sjukdom
4.1
Akuta sjukdomsfall som inger allvarlig oro hos
närstående – med hänsyn till sjukdomens
allvarliga karaktär och kritiska skede och där den anställdes närvaro anses nödvändig
4.1
Lön utges alltså inte vid ledighet av andra orsaker
i samband med anhörigs sjukdom, t ex för vård av
den sjuke eller tillsyn av barn. Bestämmelsen gäller
alltså inte om arbetstagaren har rätt till tillfällig
föräldrapenning enligt AFL.
Ej heller när närståendepenning utgår.
4.2
Planerade sjuk- eller återbesök
Normalt högst 2 arbetsdagar
vid ett och samma tillfälle. Har
läkare inte rådfrågats skall
dock förmån icke utgå.
0 arbetsdagar
Med barn jämställs adoptivbarn och fosterbarn. Med föräldrar kan också förstås annan
person i förälders ställe.
Ansvarig chef, kan efter samtal med den anställde och efter bedömning, medge
ytterligare arbetsdagar per tillfälle, om synnerliga skäl finns.
Obs! Lön under ledighet för eventuellt erforderliga resdagar kan utgå om resan omfattar
mer än 30 mil enkel resa dock maximalt för två resdagar vid samma ledighetstillfälle.
Ansvarig chef, kan efter bedömning, medge maximalt två resdagar även om
avståndet är mindre än 30 mil, men att resan tar onormalt lång tid.
19