Stadsbyggnadsnämndens preliminära verksamhetsplan år 2016

Stadsbyggnadsnämnden
Stadsbyggnadsförvaltningen
Ledning
Mervi Nyqvist 016-710 27 50
2015-10-06
1 (2)
SBN/2015:369
Stadsbyggnadsnämnden
Stadsbyggnadsnämndens preliminära
verksamhetsplan år 2016
Förslag till beslut
Godkänna föredragningen och arbetsmaterial som beredningsunderlag inför beslut
om verksamhetsplan 2016.
Godkänna förslag till investeringsbudget för inventarier.
Ärendebeskrivning
Stadsbyggnadsnämndens verksamhetsplanering för 2016 tar avstamp i den av
kommunen antagna strategiska inriktningen för mandatperioden. Nämndens
åtaganden ska verka för att utveckla och stärka stad och landsbygd. Arbetet med att
framta utvecklingsplaner och detaljplaner för att skapa förutsättningar för
bostadsbyggande kommer att vara i fokus. Det finns även ett starkt behov av att
bygga upp en större planberedskap för att bättre möta upp mot den efterfrågan som
nu finns på bostadsbyggandet.
Det här kräver dock att mer resurser tillförs både i detaljplanearbetet och i det
strategiska översiktsplanearbetet. Som läget är nu måste nämnden göra hårda
prioriteringar av detaljplaner och utvecklingsplaner utpekade i översiktsplanen.
Översiktsplanen och utbyggnadsstrategin formulerar fortsatt huvudinriktning för en
långsiktig hållbar utveckling och framgångsrikt bostadsbyggande fram till 2030.
Utöver vad som pekats ut ovan har nämnden flera åtaganden för förvaltningens
avdelningar och enheter som syftar till att utveckla både det interna och externa
arbetet. Viktiga frågor här är att systematisera och effektivisera drift- och
underhållsfrågorna.
Det hårt ansträngda ekonomiska läget kommunen befinner sig i innebär att
nämnden är ålagd ett effektiviseringsmål om 5,5 miljoner för 2016. För att klara
målet kommer flera olika verksamhetsområden att genomföra effektiviseringar.
Nämnden antog i juni också handlingsplan för att klara åtaganden. Utöver denna
handlingsplan kommer andra effektivisering att genomföras i verksamheten.
Eskilstuna kommun
2015-10-06
2 (2)
Stadsbyggnadsnämnden har vid beslut i juni 2015 tilldelats en nettobudget på 351,2
mnkr för budgetåret 2016 vilket är en utökning av ramen med 17 mnkr jämfört med
2015.
Den största posten som utökat budgetramen mellan åren är 10,0 mnkr för att klara
den nya upphandlade färdtjänsten. Det sammanlagda effektiviseringskravet på
2,0% innebär att ramen samtidigt minskar med -5,5 mnkr. Nedan redovisas den
beslutade handlingsplanen för att nå det nya ekonomiska åtagandet som nämnden
ålagts för 2016.
Åtgärderna för effektiviseringar som genomförs är lägre turtäthet i
kollektivtrafiken, färre beläggningsarbeten, minskat gatuunderhåll samt införande
av planeringsverktyg för effektivare drift och underhåll. För att klarar nämndens
åtagande genomförs även åtgärder för att öka intäkterna som i huvudsak handlar
om höjning av parkering- och felparkeringsavgifter.
Det finns flera ofinansierade poster för 2016. Dessa är bl.a. trafikbeställning
kollektivtrafik om 1,5 mnkr samt förstärkning av busslinje 4 med 1,7 mnkr. Linje 4
är redan idag hårt belastad och resenärer lämnas på hållplatser samtidigt som
resandet med elever kommer öka genom förändringar i skolorna Fröslunda och
British Junior.
Preliminär verksamhetsplan 2016
En preliminär verksamhetsplan (bilaga 1) har upprättats enligt anvisningar.
Investeringsbudget för inventarier samt anläggningar 2016
Investeringsbudget för inventarier har nämnden själv rätt att fastställa. Enligt
förslag (se bilaga 2) äskas 6 019 000 kronor. Kapitalkostnaden, avskrivningar 3-10
år och intern ränta 4 %, kommer att inarbetas i driftbudgeten 2016.
Av bilaga 3 framgår nämndens investeringsbudget för anläggningar 2016 enligt
årsplan 2016.
STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN
Mats Hällnäs
T.f. Förvaltningschef
Mervi Nyqvist
Ekonomichef
Datum
2015-10-06
1 (16)
SBN:2015:369
Stadsbyggnadsnämndens
preliminära verksamhetsplan 2016
Bilaga 1, 2015-10-06
2 (16)
Inledning
Stadsbyggnadsnämndens verksamhetsplanering för 2016 tar avstamp i den av
kommunen antagna strategiska inriktningen för mandatperioden. Nämndens åtaganden
ska verka för att utveckla och stärka stad och landsbygd. Arbetet med att framta
utvecklingsplaner och detaljplaner för att skapa förutsättningar för bostadsbyggande
kommer att vara i fokus.
Det finns även ett starkt behov av att bygga upp en större planberedskap för att bättre
möta upp mot den efterfrågan som nu finns på bostadsbyggandet. Det här kräver dock
att mer resurser tillförs både i detaljplanearbetet och i det strategiska
översiktsplanearbetet. Som läget är nu måste nämnden göra hårda prioriteringar av
detaljplaner och utvecklingsplaner utpekade i översiktsplanen. Översiktsplanen och
utbyggnadsstrategin formulerar fortsatt huvudinriktning för en långsiktig hållbar
utveckling och framgångsrikt bostadsbyggande fram till 2030 och ger därmed en tydlig
inriktning av förvaltningens arbete. Stadsläkningsarbetet fortsätter och är viktig för att
öka integrationen både socialt och rumsligt.
Arbetet med att effektivisera och utveckla hela bostadsbyggnadsprocessen och som
berör större delen av kommunkoncernen blir ett viktigt arbete. Arbetet kommer
innebära att personella resurser måste avstättas för att genomföra arbetet.
Utöver vad som pekats ut ovan har nämnden flera åtaganden för förvaltningens
avdelningar och enheter som syftar till att utveckla både det interna och externa arbetet.
Viktiga frågor här är att systematisera och effektivisera drift- och underhållsfrågorna.
Det hårt ansträngda ekonomiska läget kommunen befinner sig i innebär att nämnden är
ålagd ett effektiviseringsmål om 5,5 miljoner för 2016. För att klara målet kommer
flera olika verksamhetsområden att genomföra effektiviseringar. Nämnden antog i juni
också handlingsplan för att klara åtagandet. Utöver denna handlingsplan kommer andra
effektivisering att genomföras i verksamheten.
Sammanfattning ekonomi
Stadsbyggnadsnämnden har vid beslut i juni 2015 tilldelats en nettobudget på 351,2
mnkr för budgetåret 2016 vilket är en utökning av ramen med 17 mnkr jämfört med
2015.
Den största posten som utökat budgetramen mellan åren är 10,0 mnkr för att klara den
nya upphandlade färdtjänsten. Det sammanlagda effektiviseringskravet på 2,0%
innebär att ramen samtidigt minskar med -5,5 mnkr. Nedan redovisas den beslutade
handlingsplanen för att nå det nya ekonomiska åtagandet som nämnden ålagts för 2016.
Åtgärderna för effektiviseringar som genomförs är lägre turtäthet i kollektivtrafiken,
färre beläggningsarbeten, minskat gatuunderhåll samt införande av planeringsverktyg
för effektivare drift och underhåll. För att klarar nämndens åtagande genomförs även
åtgärder för att öka intäkterna som i huvudsak handlar om höjning av parkering- och
felparkeringsavgifter.
Det finns flera ofinansierade poster för 2016. Dessa är bl.a. trafikbeställning
kollektivtrafik om 1,5 mnkr samt förstärkning av busslinje 4 med 1,7 mnkr. Linje 4 är
redan idag hårt belastad och resenärer lämnas på hållplatser samtidigt som resandet
med elever kommer öka genom förändringar i skolorna Fröslunda och British Junior.
Investeringsbudget för inventarier har nämnden själv rätt att fastställa. Enligt förslag
(se bilaga 2) äskas 6 019 000 kronor. Kapitalkostnaden, avskrivningar 3-10 år och
intern ränta 4 %, kommer att inarbetas i driftbudgeten 2016.
Av bilaga 3 framgår nämndens investeringsbudget 2016.
3 (16)
Omvärldsanalys
Den stora flyktingström som nu ses i Europa, den största sedan andra världskriget
påverkar Sverige som nation på olika plan. Kommunerna påverkas bl.a. direkt av att
lösa bostadsfrågan där många kommuner redan nu har ett underskott på bostäder. För
Eskilstuna innebär det stora utmaningar att lösa frågan snabbt i kombination med
långsiktigt hållbart byggande.
Stadsbyggandet i Eskilstuna är också i en helt ny situation mot tidigare år då
befolkningsutvecklingen sker i ett snabbt tempo. Att bygga en attraktiv stad och våga
satsa på kreativa offentliga miljöer i samverkan med aktörerna på marknaden blir en av
de viktigaste faktorerna i den konkurrens som finns mellan städerna – särskilt då städer
i Mälardalen. Att hela den kommunala organisationen har en tydlig och effektiv
bostadsbyggnadsprocess är också en stark framgångsfaktor för att lyckas som stad.
Utbyggnadsstrategin antagen av Kommunfullmäktige i juni 2014 är något som i högsta
grad fortsatt ska vara huvudinriktningen för att nå ett framgångsrikt bostadsbyggande.
Strategin visar också hur stadsbyggande bidrar till att hålla samman staden, vilket i sin
tur ökar den sociala hållbarheten. Den fysiska miljön är ett ramverk för alla de sociala
interaktioner som sker i en stad, vilket innebär att stadens utformning har en
grundläggande påverkan på stadens invånare. En tätare och en mer sammanhållen stad
ger också den bästa påverkan för fler hållbara transporter. Ökad andel hållbara resor
minskar också slitage och underhåll av stadens gator, vilket är välkommet för en hårt
belastar budgeten för driften av den offentliga miljön.
Städer och mindre orter i kommunerna måste växa inom befintliga ramar i högre grad.
Genom ett arbetssätt som detta, samverkar de tre delmoment som gör bra
stadsbyggnad. De här tre delarna ger också mindre behov av att bygga fler
parkeringsplatser vilket är både kostsamt och tar markyta för andra viktiga funktioner i
staden.
1. Densitet, en täthet gör underlag för service och ett gott stadsliv möjligt. Det
samverkar också med viljan att t ex äldre personer kan bo kvar hemma med
närservice i närheten.
2. Blandning, väldigt stora delar av samhällsbyggandet de senaste 40-50 åren har
byggt på områden som bara används till en sak. En modern stad måste innehålla
många funktioner nära varandra.
3. Tillgänglighet, vi har en fysisk segregation som orsakats av planeringsideal som
i hög grad varit anpassade till efterkrigstidens bilism. Det har förstärkt andra
uppdelande faktorer som socio-ekonomi. Att öka sammanhangen mellan
stadsdelar och få olika områden att ”kroka arm” med varandra underlättar annat
samhälleligt arbete med dessa frågor.
Hållbar utveckling
Hållbar utveckling visar utåtriktat vad kommunkoncernen ska åstadkomma för
invånare, brukare och kunder.
Social uthållighet (nytt strategiskt mål)
En grund för social uthållighet är att alla medborgare ges lika möjligheter, rättigheter
och skyldigheter oavsett kön, ålder, funktionsnedsättning, etniskt tillhörighet, religion,
politisk uppfattning eller sexuell läggning. Social uthållighet innebär att planera staden
och kommunen för alla då det allmänna rummet är vårt gemensamma rum.
4 (16)
För stadsbyggnadsförvaltningen är dessa frågor centrala utifrån flera verksamheter och
perspektiv.
Mål för den fysiska planeringen
Målsättningen med den fysiska planeringen, enligt plan- och bygglagen (PBL), är att
sträva efter en hållbar samhällsutveckling genom hushållning med mark och vatten. I
översiktsplanen formulerar kommunen strategierna för en långsiktigt hållbar
utveckling. Här redogör kommunen för avsedd mark- och vattenanvändning samt hur
kommunen avser att tillgodose allmänna intressen och samordna sin planering med
nationella och regionala mål, planer och program. Översiktsplanen har därför en central
roll i kommunernas arbete för en hållbar utveckling.
Ramen för Översiktsplan 2030 är hållbar utveckling: ekologiskt, ekonomiskt, socialt
och kulturellt. Målen för den fysiska planeringen som anges i Översiktsplan 2030 syftar
till att skapa förutsättningar för både ”det goda livet” och en långsiktigt hållbar
användning av mark- och vattenområden i Eskilstuna kommun.
Människor med olika livsvillkor, i olika åldrar och skeenden i livet ska finna
kommunen tilltalande som bostadsort, arbetsort, studieort, etableringsort och besöksort.
Med dessa grundläggande mål skapas förutsättningar för en ekonomisk utveckling,
vilken säkrar den offentliga välfärdens finansiering och alla människors möjlighet att
leva ett gott liv. För att utveckling ska vara långsiktigt hållbar krävs en god hushållning
med vårt gemensamma arv i form av mark, vatten, natur och bebyggd miljö.
Ett antal befintliga/pågående strategiska planer är av vikt för social uthållighet;
trafikplan, kollektivtrafikplan, grönplan, belysningsplan.
För att klara detta måste ökade resurser tillföras verksamheten. En utmaning för den
kommunala verksamheterna är att när nu en kraftig tillväxt sker i staden som
utvecklingen av staden sker hållbart samtidigt som det sker en kraftig
befolkningstillväxt med en relativ stor expansionen av bostäder.
Folkhälsa
Genom medveten stadsplanering kan strukturella omställningar uppnås. Det handlar om
att planera och gestalta städer så att människor i sin vardag kan leva ett mer aktivt liv,
vara mer involverade i stadens utveckling och känna större tillhörighet. Ett varierat
utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur påverkar folkhälsan lik satsningar
på gång, cykel, kollektivtrafik, lek, rekreation och friluftsliv.
Folkhälsan påverkas negativt av buller, luftföroreningar, trängsel och stress, varför
stadsplaneringen måste bidra till att minska dessa faktorer. Parallellt måste
folkhälsofrämjande faktorer såsom förutsättningar för fysisk aktivitet, upplevelse av
trygghet, tillgänglig miljö och känsla av delaktighet stärkas i planeringen.
Tillgänglighet
All planläggning ska främja bland annat en från social synpunkt god livsmiljö som är
tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper. Den fysiska miljön ska planeras
utifrån ett tillgänglighetsperspektiv och tillgänglighetsperspektivet integreras tidigt i
planprocessen.
Utifrån tillgänglighetsaspekten så är tillgängligheten överordnad framkomligheten då
tillgänglighet innebär den lätthet med vilken människor kan nå utbud, service och
aktiviteter de har behov av i samhället. Detta ställer krav på geografisk tillgänglighet,
d.v.s. makronivån, ”mellan nivån”, ex noder/station d.v.s. mesonivån och
”kantstensnivå” d.v.s. mikronivån i all planering. Det räcker inte att en eller två nivåer
är tillgänglighetsanpassade, samtliga perspektiv måste beaktas ur ett helhetsperspektiv.
Till exempel så räcker det inte att tillgänglighetsanpassa resestationen om resan dit ej är
5 (16)
möjlig.
Trygghet
Utformningen av den fysiska miljön påverkar i hög grad människors rädsla och
otrygghet. Stadens struktur och uppbyggnad påverkar hur staden uppfattas.
Lokalisering av bostäder och verksamheter har en betydande roll för
trygghetsuppfattningen av det offentliga rummet.
En stadsform som lever upp till hållbarhetskriterierna är den funktionsintegrerade
staden. I en sådan finns bostäder, kontor och icke störande verksamheter blandat enligt
blandstadsprincipen. Genom att blanda funktioner uppnås en mer levande stad, där
människor rör sig under alla tider på dygnet, vilket i sig ökar säkerhet och trygghet.
Trygghet innebär i dagligt tal att känna sig säker och vara fri från rädsla, oro, osäkerhet
och obehagskänslor, och är ett av våra grundläggande mänskliga behov. Det finns olika
dimensioner av trygghet: kognitiv – upplevd sannolikhet för möjliga händelser,
emotionell- rädsla och osäkerhet förknippat med möjliga händelser och beteendeundvikande/kompensatoriska beteenden eller försvarsbeteenden kopplat till möjliga
händelser.
Stadsbyggnadsförvaltningen arbetar medvetet med satsning på belysning när det gäller
gång- och cykelvägar men även effektbelysning av träd och buskar i
parker/grönområden. Detta skapar en ökad trygghetskänsla genom att det inte blir
mörka stora områden bredvid gång- och cykelvägen. Medborgarna kan också upplysa
om var belysning saknas via kommunens felanmälan.
Många upplever otrygghet då de ska passera en tunnel/viadukt och orsakerna kan vara
flera, tunnlarna upplevs som smala och trånga, i vissa fall långa, och med dålig
belysning, flyktväg saknas och ingen ser eller hör om något skulle hända. SBF bedriver
pilotprojektet 3 tunnlar i samverkan med andra förvaltningar och aktörer för att koppla
samman staden och öka tryggheten.
Drift och underhåll är en viktig del i det trygghetsskapande arbetet för att undvika att
miljöer upplevs otrygga. Utifrån ”Broken windows syndrome” som innebär att ett
krossat fönster leder snabbt till fler måste nedskräpning, klotter, övergivna hus/platser
m.m. bekämpas då detta förfular miljön och skapar otrygghetskänslor.
Stadsplanering inklusive trafikplanering måste samtidigt beakta den
trygghetsparadoxen utifrån genus som finns. Rent statistiskt är den farligaste platsen för
en kvinna hemmet och samtidigt uppger kvinnor att de upplever högre grad av oro för
överfall eller misshandel än män, trots att män oftare är utsatta för misshandel.
Generellt sett kan man säga att såväl kvinnor som män är rädda för män i det offentliga
rummet varför kunskap om genus ska finnas hos planerare.
Integration
Stadsbyggnadsförvaltningen arbetar aktivt med att stödja kommunens arbete för
demokrati, jämställdhet och mångfald, personlig frihet och integration innebär att
motverka alla former av diskriminering. Begreppet integration omfattar såväl etnisk
som social och åldersmässig integration. I stadsbyggandet handlar det om att i ett
övergripande perspektiv skapa fysiska strukturer som understödjer integration.
Detta innebär en strävan mot integrerade stadsdelar (det vill säga blandning av boende
och verksamheter), att möjliggöra olika upplåtelseformer och hustyper på stadsdelsnivå
(för socioekonomisk integration) samt att utforma det offentliga rummet så att möten
naturligt sker i vardagen.
6 (16)
Stadsplanering ska möjliggöra en blandad stad som bidrar till en variation av
människor och sociala nätverk. Detta kan skapas genom mötesplatser, att motverka
barriäreffekter, att sammankoppla socialt kapital samt överbrygga socialt kapital.
Trafikplanering är ett av flera integrationsverkstyg som påverkar inkluderingen av olika
grupper i samhället. Planeringen måste ta hänsyn till personer utan tillgång till bil,
personer med funktionsnedsättningar, barn och unga, äldre, minoritetsgrupper och
invandrargrupper samt boende på landsbygd/glesbygd för att motverka social
exkludering.
Delaktighet
Delaktighetsaspekten är oerhört viktig i stadsplaneringen då delaktighet gynnar en stad
för ökad mångfald, jämlikhet och jämställdhet. Delaktighet är inte bara en rättighet, det
främjar även demokratin och kan motverka utanförskap och marginalisering genom att
människor blir sedda, bekräftade, lyssnade till och uppskattade, vilket stärker
människors självkänsla och självbild.
I trafik- och stadsplaneringen behöver planerare få ökad förståelse för olika grupper
och deras behov och delaktighetsprojekt kan därmed vidga kompetenser för planerare
som i sin tur tar fram bättre beslutsunderlag, vilket förbättrar beslutsfattandet.
Kollektivtrafik
Kollektivtrafiken är ett viktigt medel för jämlikhet, jämställdhet och delaktighet i
samhället för alla – en social investering som binder samman staden och regionen och
därmed skapar kontaktmöjligheter och tillgänglighet för alla.
Kollektivtrafiken skapar möjlighet till samspel och möten i lokala grannskap och
urbana noder, genomkorsar och förbinder byggnader, närmiljöer och stadsdelar av olika
slag, binder samman områden med olika identitet – och ger invånare möjlighet att
mötas, kopplar samman delar av staden som ger olika upplevelser, bidrar till kunskap
om andra områden och människor och är ett offentligt rum där människor kan ses och
mötas.
Väl planerad kollektivtrafik leder till tät närvaro av människor på viktiga platser i
staden och kan bidra till tryggare platser, inte minst kvällstid samt kan minska behovet
av privatbilismen som starkt bidrar till uppdelning och fjärmande i staden.
Kollektivtrafiken är en förutsättning för en vidgad funktionell arbetsmarknads- och
utbildningsregion.
Växande befolkning
Hur klarar vi utmaningen att bygga fler bostäder samtidigt som vi minskar
miljöpåverkan och får både socialt, ekologiskt, ekonomiskt och kulturellt hållbara
livsmiljöer?
Utgångspunkten för stadsplaneringen är att planera för attraktiva hållbara livsmiljöer
med bra infrastruktur, service och plats för initiativ. Stadsbyggnadsförvaltningen är
aktiv medlem i Nordic City Network en "think tank" eller nätverk för politiker,
tjänstemän och forskare inom stadsplanering. Den gemensamma nämnaren är att
medlemmarna representerar nordiska kunskapsstäder, och målet är att utveckla
förståelsen för vilken typ av stadsplanering som behövs i de nya kunskapsbaserade
städerna. Inom det gemensamma arbetet har fokuserats på urbana gemenskaper och
vikten av att stödja lokala initiativ för en långsiktigt social hållbarhet.
Stadsvision
Stadsvisionen är en konkretisering av Översiktsplan 2030. I planen är inriktningen att
koppla samman staden genom att stärka förbindelserna mellan innerstaden och övriga
7 (16)
Eskilstuna, mellan innerstaden och naturrummen. Minska de fysiska och mentala
avstånden från centrum till omgivande stadsdelar genom att aktivt jobba med
kantzonen. Öka antalet invitationer till uppehåll i centrum med fokus på att bjuda in en
mångfald av användargrupper. Öka möjligheterna till sport och lek, kulturupplevelser,
rekreation och kommersiella aktiviteter under hela dygnet och året.
Den långsiktiga visionen och de långsiktiga målen blir lätt ogripbara och abstrakta om
de inte kopplas till kortsiktiga mål som kan sätta igång en förändring. Omvänt behöver
de snabba insatserna ha en koppling till de långsiktiga målsättningarna för att inte bara
bli tillfälliga händelser utan påverkan på längre sikt.
För att försäkra sig om att staden utvecklas i rätt riktning bör kommunen använda sig
av en kvalitetsdriven stadsutvecklingsprocess där alla projekt utvärderas efter hur de
uppfyller kommunens kvalitativa mål på lång sikt. Denna utvärdering bör ske både på
planeringsstadiet och efter genomförande, och de lärdomar som kan dras vid
utvärdering av ett genomfört projekt används vid planering av nästa projekt.
Gemensamma stadslivsseminarier med kommunen och andra aktörer ger
kunskapsutbyte och samsyn kring utvecklingen.
Stadsläkning
Den rumsliga uppdelningen mellan olika funktioner i staden och bristen på samband
mellan vissa socioekonomiskt svaga bostadsområden och staden i övrigt uppfattas i dag
som grundläggande hinder för socialt hållbar stadsutveckling. Dessa fysiska
förutsättningar bidrar till att fördjupa boendesegregationen och motverkar integration
mellan olika grupper i samhället. Stadsläkning kräver helhetssyn och samband (länka
samman olika delar av staden), variation (att åstadkomma större variation när det gäller
funktioner, boendeformer och gestaltning) men även att skapa förutsättningar för en
positiv identifiering med sitt bostadsområde och ge detta en tydligare och mer positiv
identitet utåt.
Purple Flag
Eskilstuna är en av Sveriges första städer som i september 2015 erhöll certifiering
enligt Purple Flag. Purple Flag och dess kvällsekonomi handlar om stadens och
stadskärnans totala utbud av tjänster, aktiviteter och upplevelser efter kontorstid. Målet
är att skapa en jämställd, trygg och säker, ekonomisk hållbar och attraktiv stad med ett
variationsrikt utbud av aktiviteter för alla, gammal som ung. Enligt en handlingsplan
med bred samverkan från både affärsidkare, kommun samt personal från offentlig och
privat sektor arbetar vi för att skapa ett tryggare och mer levande centrum.
Barn och fysisk planering
Barn och unga använder utemiljön mer än vuxna gör och på andra sätt. Därför har de
också andra erfarenheter, behov och kunskaper än vuxna. Det är väl känt att barn och
unga vill vara med och påverka sin närmiljö, och enligt FN:s barnkonvention har de rätt
till det. Barnkonventionen är en utgångspunkt i översiktsplan 2030.
Barnperspektivet ska ha hög prioritet i all detaljplanläggning – särskilt med avseende
på lekmiljöer och trygga skolvägar. Metoden Barnkartor i GIS har utvecklats för att
underlätta att barns och lärares kunskaper om utemiljön ska kunna användas i planering
och förvaltning av utemiljön. Pilotprojekt pågår i Skiftinge.
Springpride
I samband med Springpride 2015 genomfördes en målning av del av gata i
regnbågsflagans färger. Detta var ett ”statement” från förvaltningen med budskapet att
det offentliga rummet är till för alla, alla ska känna sig välkomna och trygga till vårt
gemensamma rum. För 2016 planeras ny målning i samband med Springpride.
8 (16)
Att värna demokrati
Skapa möjligheter till insyn, dialog och inflytande
Processmål
Nämndens åtagande
Invånarna är nöjda med möjligheten till
inflytande
Visar hur väl demokratin fungerar.
Nivån för målet ska öka till 45 procent för både
kvinnor och män till år 2019, att jämföras med 37
2015.
Informera om nämndens samtliga
anläggningsinvesteringar på eskilstuna.se.
Utveckla en kommunikativ organisation utifrån
våra prioriterade områden.
Uppgifterna hämtas från rapporten
"Medborgarundersökning" som framställs av SCB.
Redovisning i februari året efter.
Frågeavsnitt C. Om invånarnas inflytande i
kommunen. (Frågeområden: Tillgänglighet,
Information, öppenhet, Påverkan, Förtroende)
2019 ska medborgarindex vara 75 på hur
kommunen möjliggör för invånarna att delta i
kommunens utveckling
Förenkla och modernisera språkbruk i mallar,
brev och beslut.
Att tillgodose behovet av kultur och berikande fritid
Skapa förutsättningar för kultur och fritid
Processmål
Nämndens åtagande
Högre andel invånare ska vara nöjda med
kommunkoncernens parker, grön- och
strövområden. (SBN)
Trädplan för Eskilstuna påbörjas
En övergripande trädplan för Eskilstuna
innehållande bland annat policy och mål. Planen
ska vara till hjälp vid beslut som på något vis
involverar träd. Planen anger riktlinjer för
planering, anläggning och daglig drift för
stadsbyggnadsförvaltningen.
Samla och tillgängliggöra konst och kulturhistoriskt material
Processmål
Nämndens åtagande
Alla nämnder och styrelser ska påbörjat
införandet av E-arkiv
Sbf är pilotförvaltning för införande av E-arkiv.
Pilotprojektet är på fyra års sikt.
Att tillgodose behovet av miljö - och samhällsbyggnadsarbete
Genomföra planering för markanvändning
Processmål
Nämndens åtagande
Förtätning av staden enligt
utvecklingsstrategin
Ta fram detaljplaner enligt prioriteringslista
Utvecklingsplan: Stadsläkning för en
sammanhållen stad fokus på Skiftinge,
Lagersberg, Råbergstorp och Fröslunda
Stadsläkningens mål är att skapa en bättre
sammanhållen stad och höja livskvaliteten i ett
antal utpekade stadsdelar. Minska den rumsliga
segregationen, komplettera med ny bebyggelse
av bostäder och service, förbättra kvalitet på
offentliga rum och öka tillgängligheten till hållbara
9 (16)
Processmål
Nämndens åtagande
transporter.
NKI
Aktualitetsbedömning av översiktsplan
Bygga bostäder, lokaler och stadsmiljöer
Processmål
Nämndens åtagande
Antalet färdiga bostäder ska 2019 uppgå till
400 per år
Målet är att även färdigställda bostäder av
Kommunfastighet ska öka
Uppdatera primärkartan och upprätta rutiner
för kontinuerlig ajourhållning.
Utveckla och effektivisera
bostadsbyggnadsprocessen
(kommunkoncernen).
Utveckla dialog och samverkan med
fastighetsägare och andra aktörer för att
stärka innerstadens attraktivitet.
Förstudie resecentrum
Utveckla resecentrum för att möta nuvarande och
kommande krav på attraktiva tågresor och en
förväntad resandeökning och för att öka
attraktiviteten i staden.
Tillhandahålla drift och underhåll av byggnader och stadsmiljöer
Processmål
Nämndens åtagande
2019 ska elförbrukningen per invånare
(kWh/invånare) uppgå till max 5 300 kWh
Minskad elförbrukning (kWh per kvadratmeter)
Införa ärendehanteringssystem CityWorks på
gatuavdelningen som syftar till att
systematisera och effektivisera drift- och
underhållsarbetet
Tillhandahålla kollektivtrafik
Processmål
Nämndens åtagande
Antalet resor med kollektivtrafik inkl. tågresor,
ska öka till och med 2019 (betalda och fria
resor)
Färdigställa kollektivtrafikplanen
Prioritera bussens framkomlighet i
stadsmiljön.
NKI för kollektivtrafiken
Minska biltrafiken i tätorten
Leverera energi och stadsnät
Processmål
NKI för energi och stadsnät
Nämndens åtagande
10 (16)
Möjliggöra insamling av avfall och återvinning
Processmål
Nämndens åtagande
Källsortering införd i alla verksamheter 2020
Tillhandahålla miljö- och naturvård
Processmål
Nämndens åtagande
Andelen förnybra bränslen i kommunens
fordonsflotta uppgår till 100 % 2019
Minska energianvändning för tjänsteresor med
bil
NKI för naturreservat
Att bedriva samhällsskydd och beredskap
Förebygga och minska konsekvenserna av olyckor
Processmål
Nämndens åtagande
Minska antalet allvarligt skadade och döda i
bränder, trafikolyckor samt drunkningsolyckor
Verka för att öka trafiksäkerheten genom att
stödja skolor i trafiksäkerhetsarbete
Verka för att öka cykelhjälms- och
reflexanvändningen
Fastställa en trafiksäkerhetsplan.
Förhindra fallolyckor i samhället
Att främja näringsliv och arbete
Främja etableringar
Processmål
Nämndens åtagande
Stadsvision: Stadsliv och stadsrumsstrategier
Utpekad utvecklingsplan i Översiktsplan 2030.
(Uppdrag KS)
Främja befintliga företag och organisationer
Processmål
Nämndens åtagande
2019 uppgår resultatet i Svenskt Näringslivs
undersökning kring företagsklimat till 3,4
Svenskt Näringslivs undersökning kring
företagsklimat
– Eskilstuna
– Riket
Företagares nöjdhet med kommunens service
(SBA) uppgår till 75 2019
Tillhandahålla arbetsmarknadsåtgärder
Processmål
2019 ska 50 procent av de som genomgått
arbetsmarknadsinsatser vara självförsörjande
efter sex månader.
Processmål för AMN:s verksamhetsprocess
Nämndens åtagande
11 (16)
Processmål
Nämndens åtagande
Tillhandahålla arbetsmarknadsåtgärder
Effektiv organisation
Processkvalitet
Tillgodose behovet av kvalitetsutveckling
Processmål
Nämndens åtagande
2019 ska alla verksamheter i förvaltningar och
bolag ha en enkel handlingsplan för hur
verksamheten ska utvecklas genom
kartläggning och analys ur
jämställdhetsperspektiv.
2019 ska antalet idéer/förbättringsförslag
uppgå till 700
Antal idéer/förbättringsförslag
2019 jobbar alla anställda på en
miljöcertifierad arbetsplats
2019 uppgår andelen förverkligade
idéer/förbättringsförslag till 10 %
Tillgodose behovet av kommunikation
Processmål
Nämndens åtagande
2019 upplever 70 % nytta av internportalen
2019 får 90 % svar på e-post inom 2 dagar
2019 får 75 % kontakt med handläggare via
telefon
2019 uppfattar 90% ett gott bemötande vid
telefonkontakt
Tillgodose behovet av IT stöd
Processmål
Nämndens åtagande
2019 ska minst 60 % av ärenden komma in via
e-tjänst - inom utvalda viktiga områden
Medarbetare
Tillgodose behovet av kompetensförsörjning
Processmål
Andelen medarbetare födda utanför Norden
ska öka.
Visar att den kommunala organisationen speglar
etniciteten i Eskilstuna som ort.
Nivån för indikatorn ska öka till 8 procent för både
kvinnor och män under år 2012, att jämföras med
6,7 procent för kvinnor och 8,6 procent för män år
2010. Målet 2019 är 10 %
Andelen medarbetare som är stolta över att
arbeta inom Eskilstuna kommun ska öka.
Visar att medarbetarna är nöjda.
Nämndens åtagande
12 (16)
Processmål
Nämndens åtagande
Nivån för indikatorn ska öka till 84 procent för
både kvinnor och män under år 2012, att jämföras
med 80,4 procent för kvinnor och 79,0 procent för
män år 2010. Målet för 2019 är att 82 % är stolta.
Hållbart medarbetarengagemang ska uppgå
till 83 2019
Den totala sjukfrånvaro hos medarbetarna
uppgår 2019 till max 5,9 %
Minska personalomsättningen inom
akademiska yrkesgrupper
Personomsättning på dessa grupper uppgick
2015 till ca 15%.
Ekonomi
Jämförelser budget 2015 och 2016
Stadsbyggnadsnämnden har vid KF-beslut om Årsplan 2016 i juni 2015 tilldelats en
nettobudget på 351,2 mnkr för budgetåret 2016 vilket är en utökning av ramen med 17
mnkr jämfört med 2015.
Den största posten som utökat budgetramen mellan åren är 10,0 mnkr för att klara den
nya upphandlade färdtjänsten. Det sammanlagda effektiviseringskravet på 2,0%
innebär att ramen samtidigt minskar med -5,5 mnkr.
Nedan redovisas de ekonomiska budgetramarna 2016 enligt Årsplan 2016 (mnkr):
13 (16)
Mnkr
Budgetram 2015 (ingående budgetram)
334,2
Hyreskonsekvens Navaren
1,0
Lönerevidering 2015 (9 månader) JUSTERING 2015 ÅRS RAM
2,0
Överskott från 2014 till 2015 års ram
1,7
Reviderad budgetram 2015 IB 2016 inkl överskott
338,8
-1,7
Överskott från 2014 (endast under 2015)
Reviderad budgetram 2015 IB 2016 exklusive överskott
337,2
-1,9
Effektiviseringskrav grund, 0,7%
Förändrat effektiviseringskrav (politisk prioritering) -- till 1,7%
-5,5
-2,8
Utökat effektiviseringskrav (politisk prioritering) -- till 2,0 %
-0,8
Komponentavskrivningar gator
-2,7
Nytt avtal telefoni
-0,2
Bad- och slöjdresor, resor IN-klasser (minskade kostnader SBF)
-1,6
Hyror K-fast
-0,2
Inflation exklusive löneökningar
1,9
Löneökningar 2015 helårskonsekvens (2,7 mnkr helår 2015)
0,7
Justering sociala avgifter unga
0,3
Upphandling färdtjänst
10,0
Beställningscentral
3,0
Kollektivtrafikmyndigheten 2016
4,3
Riktlinjer dagvatten
0,2
Övriga driftkostnader av investeringar
1,5
Fria resor 65+ (3,8 mnkr totalt, fått 1,5 för 2015) (politisk prioritering)
2,3
Summa budget 2016 efter Årsplan 2016 (juni)
351,2
Medel för löneuppräkningar 2016 ingår inte i den ovanredovisade budgetramen men
stadsbyggnadsnämnden räknar med full kompensation för dessa.
Stadsbyggnadsnämnden lämnade ett budgetöverskott på +5,0 mnkr från 2014 års
resultat. Av detta resultat kunde överföring till resultatfonden ske med maximalt 3,3
mnkr (resultatfonden får ej ackumulerat överstiga +1% av nämndens
budgetomslutning, 328,9 mnkr för 2014) till nästkommande år.
Kommunledningskontoret beslutade att stadsbyggnadsnämnden får överföra 50 % av
det maximala beloppet 3,3 mnkr till året 2015, d.v.s. 1,65 mnkr.
Exklusive posterna vad gäller överskottshanteringen har budgetramen stärkts totalt med
14 (16)
27,2 mnkr (varav färdtjänsten +10,0 mnkr) från 2015 till 2016. Summan för de poster
som minskat budgetramen är -10,2 mnkr (varav effektiviseringsposterna -5,5 mnkr).
Den planerade starten av fria resorna för 65 och äldre kommer förskjutas tidsmässigt
till hösten 2016 enligt besked från Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet. Anledningen
är att det nya biljettsystem som krävs för att genomföra detta inte blir klart i tid.
Nämnden har tidigare tilldelats 1,5 mnkr för 2015 och 2,3 mnkr för 2016 (ÅP-16) totalt
3,8 mnkr. De ekonomiska konsekvenserna för förseningen innebär att nämnden får en
minde del av kostanden 2016 som beräknas till 950 000 kr.
Nämndens totala effektiviseringskrav för 2016 är, som ovan redovisats, 5,5 mnkr.
Nedan redovisas den av nämnden beslutade handlingsplanen 2016 för att nå det nya
ekonomiska åtagandet för 2016:
PROCESS
VERKSAMHET
ÅTGÄRD
Miljö- o
samhällsbyggnad
Kollektivtrafik
Busslinjer med låg beläggning dras
in
0,6
Parkeringsverksamhet
Höjning av parkerings- o
felparkeringsavgifter
2,6
Gatuverksamhet
Effektivisering gaturenhållning
0,6
Gatuverksamhet
Större beläggningsarbeten
prioriteras ner
0,4
Gatuverksamhet
Ogräsbekämpning samordnas med
parkverksamhet
0,1
Park- o naturverksamhet
Skötsel, förändring arbetssätt
0,5
Kommunikation
Minska kostnader på reklam och
info
0,5
It
Minskad support
Gemensamt
EFFEKT 2016
TOTAL EFFEKT (mnkr)
0,15
5,5
De planerade kostnadseffektiviseringarna och besparingarna för 2016 är alltså
sammanlagt 5,5 mnkr. Det finns dock redan kända ofinansierade poster för 2016. Finns
inga möjligheter att finansiera dessa poster måste effektivisteringar göras i
verksamheten.
Ofinansierade poster är följande:
•
Kostnader för trafikbeställning 2016, 1,5 mnkr.
•
Busskonsekvens Fröslunda och British Junior skolorna (genom förstärkning på
linje 4), 1,7 mnkr (cirka 0,9 mnkr utgör kostnad för ytterligare två vagnar och ca
0,8 mnkr utgör kilometer- och timkostnader).
•
Förstärkning buss till Munktellbadet, 0,75 mnkr för 2016 (per helår är
kostnaden 1,2 mnkr).
•
Fristadstorgets värmekostnad dyrare än beräknat, 0,33 mnkr.
•
Elkostnader fontän, 0,5 mnkr - Vem som kommer att ansvara för fontänens
elkostnader och även eventuella övriga driftkostnader kopplade till den är dock i
skrivandets stund fortfarande oklart.
15 (16)
Sammanlagt enligt ovan -4,78 mnkr.
Utöver detta finns det ackumulerade kostnadsökningar och ofinansierade poster för
drift och underhåll. Redan i budgetram 2015 saknas 1,9 mnkr för driftkonsekvenser för
projekt från 2014 års investeringar. Detta påverkar även ekonomin framåt under de
kommande åren.
Vad gäller investeringar som övertas från MEX (Mark- och exploatering) har
regelverket ännu inte kompletterats så att driftkonsekvens tydligt visar hur den ska
finansieras.
Av ovan framgår att summan av effektiviseringarna för 2016 är 5,5 mnkr men att det
finns även ofinansierade poster på ca 4,8 mnkr. Detta innebär att de nu planerade
effektiviseringsåtgärderna för 2016 inte ger fullt ut den besparingen som planerats. Det
här gör att det finns mindre utrymme för satsningar. Om inte utökade medel kan
tillföras kommer fler effektiviseringar behöva göras i verksamheten. Prioriterat för
2016 är att klara en god nivå av drift och underhåll, ett prioriterat arbete med
detaljplaner och det strategiska översiktsplanearbetet, Kungsgatuprojektet, Västers
fortsatta utveckling samt stadsläkningsarbetet.
Vad gäller helårsresultatet 2015 så har nämnden och förvaltningen som prioriterat mål
att vända det prognostiserade underskottet på -1,6 mnkr till ett mer positivt resultat.
Förvaltningen tar den förstärkta restriktiviteten både vad gäller av anställningar och
inköp på största allvar och gör sitt yttersta för att stoppa den försämrade
kostnadsutvecklingen. Men om nämnden klarar av hela åtagandet d.v.s. att vända
resultatet till +1,5 mnkr är osäkert.
Investeringar
Investeringsbudget för inventarier har nämnden själv rätt att fastställa. Enligt förslag
(se bilaga 2) äskas 6 019 000 kronor. Kapitalkostnaden, avskrivningar 3-10 år och
intern ränta 4 %, kommer att inarbetas i driftbudgeten 2016.
Investeringsbudgeten avseende nya anläggningsinvesteringar 2016 är 87,2 mnkr.
Jämfört med föregående års budget för nya investeringar, 86,4 mnkr, är den 0,8 mnkr
större. Se bilaga 3.
Driftkonsekvenser 2016 från de investeringar som färdigställts under 2015 är beräknat
till 1,5 mnkr, vilket nämnden fått budgetkompensation för (som redovisats ovan).
16 (16)
Syftet med anläggningsinvesteringarna 2016 fördelas på följande målområden:
Investeringsfördelning 2016
Arena/bad
Stadsvision centrum +
Väster
19,6%
Belysning/parker/konst/
Landsbygd
43,0%
6,5%
11,1%
Cykelåtgärder
Kollektivtrafik +
trafiksäkerhet +
framkomlighet
Beläggningsarbeten
17,2%
2,6%
Tillgodose behovet av ekonomi och redovisning
Processmål
Nämndens åtagande
Nämnder och bolag ska ha en ekonomi i
balans.
Lyft in fler nyckeltal i VP, delårsrapporter och
VB
Antal
i syfte att få bättre styrning. Analysera även RS
och kostnader för stadsbyggnadsverksamheten.
Avtalstrohet vid inköp
2019 uppgår avtalstroheten till minst 75 %
Få till rättvisande statistik tillsammans med
upphandlingsenheten och följa avtalstroheten
i%
Ökad lokaleffektivitet - 2019 uppgår antalet
kvadratmeter per årsarbetare i kommunen till
max 80
2019 uppgår antalet kvadratmeter per årsarbetare
i kommunen till max 80
Nämndåtaganden barnrätt och jämställdhet
Bygglovsavdelningen:
Har en representant i arbetsgrupp som letar boende för ensamkommande flyktingbarn.
Trafikavdelningen:
1. SBF barnpanel involveras i framtagandet av Trafiksäkerhetsstrategin med syftet
att öka barns delaktighet.
2. Utifrån analys av resvaneundersökningen hösten 2015 påbörja en handlingsplan
för att öka jämställdhetsaspekten vid planering transporterna.
3. Kartlägga synpunkter från medborgare, kunder, brukare etc beträffande trafiken
i Munktell, utifrån ett könsperspektiv. Kartläggningen ligger till grund för
senare analys.
Stadsbyggnadsnämnden
BILAGA 2
Investeringsbudget inventarier 2015-2016
2015-10-06
Avskrivnings-
Benämning
Handdatorer p-övervakning
Radarskåp (till cykelräkning)
Fasta mätpunkter för biltrafik
Gång- och cykelbarometer
2 st gång- och cykelmätningspunkter
2 st fartvisare i skyltformat
Cykelhagar
Mätning gående
Utbyte befintlig maskinpark, biljettautomater
Nya biljettautomater pga utökade biljettområden
tid i år
3
3
3
3
3
3
10
5
5
5
Summa Trafikavdelningen
Datorer
Övriga inventarier
IT-program engångsavgift licens
Summa Gatuavdelningen
Summa inventarier
200 000
400 000
70 000
500 000
-
144 000
75 000
500 000
500 000
1 430 000
1 319 000
400 000
400 000
200 000
200 000
5
3
3
3
3
3
3
800 000
400 000
500 000
500 000
270 000
300 000
230 000
500 000
300 000
500 000
1 100 000
300 000
300 000
3 000 000
3 000 000
5
500 000
500 000
500 000
500 000
5
5
5
5
5
5
400 000
1 000 000
1 400 000
7 380 000
70 000
320 000
300 000
250 000
60 000
1 000 000
6 019 000
Summa Parkavdelningen
Gatuunderhållsprogram
Maskinkompletteringar
Totalstation Mät
Liten grävmaskin på flak
Truck till förråd
Vibrationsmätinstrument
100 000
10
Summa Projekt- och Gis-enheten
Maskiner och redskap park
200 000
60 000
300 000
300 000
50 000
650 000
Summa Möbler Gemensamt
Gis programvaror
Webbkartmotor, systemutveckling
Kartering, Q-förbättring fastighetspunkter
Kartering primärkarta
Scanning förrättningshandlingar
Visualisering
Ortofoto
Ej beslutad
2016
3
3
3
Summa IT-satsning Gemensamt
Kontorsmöbler
2015
-
Datum
Stadsbyggnadsnämnden
Stadsbyggnadsförvaltningen
Projekt- och GIS-avdelningen
Anders Enesved, 016-710 14 71
1 (3)
2015-10-01
Bilaga 3 till Nämndens VP 2016 (SBF),
investeringsbudget 2016-2020
Följande sidor är utdrag från Eskilstuna kommuns årsplan 2016, sida 39-40.
Projekt- och GIS-avdelningen
Anders Enesved
Postadress
631 86 Eskilstuna
Besöksadress
Telefon, växel
Fax
Mobiltelefon
Alva Myrdals Gata 5
016-710 10 00
016-14 80 06
073-950 42 85
E-post
Webbplats
anders.enesved@eskilstuna.se
eskilstuna.se
Eskilstuna – den stolta Fristaden
INVESTERINGSBUDGET FÖR ANLÄGGNINGAR OCH LOKALER 2016-2020 (mnkr)
STADSBYGGNADSNÄMNDEN  Egenfinansierat
Investering
Fastighetsinvestering
Plan- och
byggprocess
Summa
Nettoutgift
Cykelprojekt
Nollvision- och trafiksäkerhetsåtgärder
Kollektivtrafikåtgärder
Belysningsåtgärder i centrum, parker m m
Omb och upprustn lek- och parkmiljöer
Planteringsåtgärder
Miniparker
Munktellstaden
Gränsgatan, infart till Munktellstaden
Objekt enligt grönstrukturplan m fl
Realtidssystem kollektivtrafik
MåttJohanssons väg – GapSundins väg
Hamngatan
Tullgatan
Omvandling Väster – Gång- och cykelväg
Vikingen
Stadsvision Centrum – Kunskapsstråket
Stadsvision Centrum – Strömsholmen
Stadsvision Centrum – Kungsplan
Stadsvision Centrum – Stadsparken
Torshällavägen Rinmansgatan – Idunplan
Bro, Väster
Shared space, Nygatan
Utveckling Norra och nedre hamnstigen
Infrastrukturåtgärder vid arena
Konst/kultur
Vulkanen ombyggnad
Ny park i Balsta
Kloster Kyrkopark
Mindre åtgärder enl trafik- och cykelplan
Gång- och cykelväg Uttermarksgatan
Slottsbacken
Gång- och cykelväg Kungsvägen
Gång- och cykelväg Västerleden
Barriäråtgärder
Tegelbruksgatan
Gång- och cykelväg Bynäsvägen
Gång- och cykelväg Vilsta industriområde
Gång- och cykelväg Klostergatan
Rademachergatan
GapSundins bro, förstärkning
Hagbyvägen Gång- och cykelväg, bhpl & TS
Gång- och cykelväg Sundbyvägen
Utegym
Gredbyvägen
Ekosystemtjänster
Skiftinge stadsdelspark + torg
Våtmark Klippberget
Landsbygdsinvesteringar
Renovering kaj, Köpmangatan
Renovering kaj, Holmen
Beläggningsarbeten
15,0
10,0
8,5
11,0
9,0
4,3
1,2
58,0
4,5
9,0
4,0
5,5
16,0
15,0
Summa egenfinansierade investeringar
456,5
2,0
5,0
4,5
10,0
16,0
7,0
20,0
14,0
3,0
32,0
5,0
2,5
5,0
4,5
5,0
3,0
4,0
2,5
5,5
2,0
6,0
4,0
3,0
3,0
4,0
5,5
3,0
1,5
2,0
5,0
2,0
30,0
5,0
5,0
5,0
25,0
24,0
T.o.m.
2015-12-31
15,0
Investeringsbeslut
Investeringsplan
2016
2017
2018
2019
2020
1,5
1,0
3,0
2,0
3,0
0,3
0,4
30,0
1,5
1,0
1,0
2,0
1,5
1,0
3,0
2,0
1,0
2,0
1,5
1,0
0,4
3,0
2,0
1,0
2,0
1,5
1,0
2,0
2,0
1,0
2,0
1,5
1,0
0,4
13,0
4,5
1,0
1,0
2,0
1,0
6,0
15,0
1,0
1,0
15,0
2,0
5,0
4,5
10,0
2,0
19,0
1,0
3,0
1,5
2,0
1,0
4,0
1,5
10,0
1,0
2,5
10,0
7,0
1,0
13,0
17,0
1,0
1,0
1,0
1,0
4,5
1,0
5,0
1,0
1,0
1,0
3,0
4,0
2,5
5,5
1,0
2,0
1,0
2,0
4,0
2,0
4,0
3,0
4,0
5,5
3,0
1,5
2,0
1,0
5,0
1,0
30,0
37,0
1,0
1,0
1,0
15,0
2,0
15,0
6,0
15,0
5,0
1,0
5,0
6,0
15,0
76,7
95,0
94,9
95,0
1,0
11,0
6,0
85,9
EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING
39
INVESTERINGSBUDGET FÖR ANLÄGGNINGAR OCH LOKALER 2016-2020 (mnkr)
STADSBYGGNADSNÄMNDEN  Samfinansierat med andra medel
Fastighetsinvestering
Investering
Plan- och
byggprocess
Summa
Nettoutgift
T.o.m.
2015-12-31
23,5
4,5
16,5
8,0
10,0
1,5
Kungsgatan
Gång- och cykelväg Slagsta-Brunnsta
Gång- och cykelväg Kvicksund-Hällby
Gång- och cykelväg Hållsta-Skogstorp
Gång- och cykelväg Kjula-Svista
Gång- och cykelväg
Prästtorp-Gillberga skola-Skogstorp
Gång- och cykelväg Prästtorp-Alberga
Gång- och cykelväg
Stenkvistarondellen-Eskilstuna
Gång- och cykelväg Alberga-Västermokorsning
Gång- och cykelväg Folkesta-Dalby
Investeringsbeslut
Investeringsplan
2016
2017
2018
9,0
8,0
4,5
5,0
1,5
2019
2020
15,0
8,0
10,0
20,0
20,0
2,0
9,0
2,0
6,0
18,0
2,0
18,0
10,0
2,0
6,0
Summa samfinansierat med andra medel
119,5
4,5
10,5
12,5
32,0
46,0
18,0
SUMMA STADSBYGGNADSNÄMNDEN anläggningsinvestering
576,0
38,5
87,2
107,5
126,9
141,0
103,9
VÅRD OCH OMSORGSNÄMNDEN
Investering
Nya gruppboenden
Nytt korttidscentrum 85 platser
Ersättning Trumslagargården och Oxen
60 platser (15 nya)
Verksamhetsanpassningar
Poster som ej är med,
ska enligt nämnden upphandlas
Nya Vård- och omsorgsplatser (60 platser)
Ersättningsplatser Djurgården (60 platser)
Summa anläggningsinvestering
40
EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING
Fastighetsinvestering
Plan- och
byggprocess
X
X
Summa
Nettoutgift
T.o.m.
2015-12-31
75,0
170,0
X
120,0
20,0
X
Investeringsbeslut
Investeringsplan
2016
2017
2018
2019
2020
15,0
15,0
15,0
85,0
15,0
85,0
15,0
4,0
4,0
4,0
120,0
4,0
4,0
19,0
19,0
104,0
224,0
19,0
120,0
120,0
385,0
0,0