Nämndernas verksamhetsberättelser 2014

Transcription

Nämndernas
verksamhetsberättelser
2014
Linköpings kommun
linkoping.se
INNEHÅLL
Sidnr
Kommunfullmäktige
3
Kommunens revisorer
7
Kommunstyrelsen
11
Kommunstyrelsens anställningsmyndighet
21
Överförmyndarnämnden
29
Valnämnden
35
Äldrenämnden
Omsorgsnämnden
Barn- och ungdomsnämnden
Bildningsnämnden
Kultur- och fritidsnämnden
Samhällsbyggnadsnämnden
Socialnämnden
Bygg- och miljönämnden
39
51
61
79
101
111
125
135
Intern finansiering, resursmedel
Pensionsenheten
149
151
Utförarstyrelsen
153
Teckenförklaring
- = Inget belopp finns
0 (noll) = Det finns ett belopp som avrundat blir mindre än 0,1
3
KOMMUNFULLMÄKTIGE
Kommentarer från nämndens ordförande
Under 2014 har kommunfullmäktige träffats till sammanträde vid 10 tillfällen. Inga ytterligare temasammanträden har
genomförts, supervalåret 2015 har inneburit en större arbetsbelastning på de förtroendevalda än normalt. Under året har
en mängd beslut fattats, nedan finns ett urval av beslut uppräknade.
- I januari togs ett beslut om att anlägga en ny ridanläggning på Tinnerö, Smedstad. Vikingstad väster om Linköping
fick en ny översiktsplan och kallas numera för ”utvecklingsort”.
- I februari tog ett enigt fullmäktige beslut om att samla sig kring ett tunnelalternativ för södra stambanan och Ostlänken.
- I april togs ett beslut om att simhallens placering i fortsättningen ska vara vid Stångebro. Tinnerbäcksbadet kommer
fortsatt att utvecklas på nuvarande plats som idag.
Årsredovisningen för 2013 presenterades och numera finns den också digitalt att nå via www.linkoping.se
- I juni togs ett första steg till bildandet av Region Östergötland. Regionförbundet Östsam avregleras och bildar tillsammans med övriga kommuner och landstinget, Region Östergötland.
Ett scenkonstbolag bestående av Stiftelsen Östgötateatern och Norrköpings Symfoniorkester bildas vilket Linköpings
Kommunfullmäktige sa ja till efter en het debatt med flera omröstningar.
- I augusti avslogs en motion om att välja andra ledamöter än kommunfullmäktiges ledamöter till geografiska utskott. En
fortsatt utveckling av geografiska utskotten är dock att vänta, kommunstyrelsen får i uppdrag att gå vidare med frågan.
- I september tog Kommunfullmäktige ett beslut om omställningsbidrag till förtroendevalda.
På samma möte klubbades att Lambohovs Herrgård övergår till Bryggaregårdens förvaltning, utvecklingen av Lambohovs Herrgård och restaurering står i fokus inför framtiden.
Ungdomsombuden som är knutna till kommunfullmäktige fick tillfälle att presentera sig i kommunfullmäktige och
berätta om sitt arbete för det kommande året. Ungdomsombuden heter Hanne Gewecke och Saimon Louis.
H.K.H. Kronprinsessan Victoria och H.K.H. Prins Daniel kom tillsammans med Prinsessan Estelle till Linköpings slott
för att senare samma dag inviga en sagostig vid Tåkern.
Under året besökte bland annat ambassadören från Serbien Linköping. Sveriges Ambassadör i Finland, Anders Lidén,
anordnade dels Sverigedagar i Linköpings vänort, Joensuu i Östra Finland samt anordnade även Sverigedagar i
Helsingfors. Minnesdagen till hågkomst av Raoul Wallenberg och Förintelsens offer genomfördes traditionsenligt den
27 januari.
Sedvanligt genomfördes firande av Nationaldagen 6 juni, Stadsfesten och Vinterljus. Nationaldagen firades på Valla
Gård och i Linköpings Konsert & Kongress.
- Kommunfullmäktige Nämndernas VB 2014
4
KOMMUNFULLMÄKTIGE
Nämndens viktigaste mål att särskilt fokusera på under 2013-2014
Medborgare som kontaktar utskottsledamöter ska snabbt hänvisas till rätt instans.
Målet är uppfyllt.
Ta initiativ till offentliga möten om kring olika frågor i utskottsområdena.
Målet kommer delvis att uppnås. På grund av att utskottsverksamheten upphörde den 15/10 2014 så har inte alla utskott
anordnat offentliga möten. Vreta närråd har anordnat 2 möten, Åkerbo ett, Vårdnäs ett och ledamöterna i Skäggetorp och
Berga har varit representerade i Skäggetorpsdagen och Bergadagen.
Viktiga händelser/förändringar
Ekonomiutskottet
Verksamhetsbeskrivning
Utskottet ska:
• bevaka och lämna förslag till hur kommunens ekonomiska och finansiella behov på lång sikt kan tillgodoses
• övervaka kommunens långsiktiga förmögenhets- och bolagsfrågor
• analysera principer för resursfördelning inom kommunkoncernen och mellan kommunens verksamheter
• analysera om kommunal verksamhet ska drivas i egen regi eller om den ska konkurrensutsättas
Utskottet ska, i ärenden som hör till utskottets ansvarsområden, i förekommande fall ta initiativ till erforderliga ändringar genom att väcka ärenden i kommunstyrelsen eller berörd nämnd. I sådana ärenden kan utskottet även begära att
fullmäktige utlyser ett så kallat temasammanträde.
Utskottet ska informera fullmäktige och nämnderna om ekonomiska förhållanden som har betydelse för kommunen.
Utskottet ska informera kommuninvånarna om ekonomiska förhållanden som har kommunal anknytning.
Uppfyllelse av mål och åtgärdsplan
Ekonomiutskottet har under 2014 genomfört fem formella möten. Ledamöterna har löpande under året informerats om
budget- och finansutvecklingen och kommunens långsiktiga placeringsriktlinjer. De har följt och bidragit med förslag
på den nya inriktningen för redovisade förslag till utveckling av riktlinjerna för kapital förbättringsarbetet för ekonomiavdelningen och deras tydliggörande av roller och ansvar. Bokslut, skatteutvecklingen, delårsrapporter med helårsprognoser för kommuner och nämnder samt kommunkoncernens sammanställda redovisning har delgivits deltagarna vid
återkommande tillfällen.
Utskottet har underrättats om förutsättningarna för upphandling av lån inom kommunkoncernen och kommunala resultatutjämningsreserver. Deltagarna har även informerats om och diskuterat kommunens resursfördelningsmodell.
De kommunala bolagen Lejonfastigheter AB och AB Stångåstaden, har i presentationer informerat om deras utvecklingsoch investeringsplan för respektive verksamhet. Diskussion har skett bland annat utifrån aspekter som rör kommunens
långsiktiga förmögenhets- och bolagsfrågor samt konkurrensutsättning. Utskottet har fått redogörelser om de kommunala
bolagens treårsplaner och delårsrapporter.
Äldrenämnden och Leanlink i Linköpings kommun har presenterat sina verksamheter och informerat om de utmaningar
och utvecklingsarbeten de har framför sig. Investeringsbehovet av utbyggnader och tekniska lösningar för registreringsoch larmärenden är några av kommande ställningstagande.
5
KOMMUNFULLMÄKTIGE
Ekonomiutskottet har deltagit i utvecklandet av filmer och interaktiva produkter på nätet, i syfte att informera medborgarna, bland annat skattekollen och ”100-lappen”.
Den information och kunskap som ekonomiutskottet delges uppskattas och anses vara värdefull som ett viktigt underlag
för de resonemang som förs och som sedan ledamöterna tar med sig för vidare diskussioner i sina respektive partigrupper
eller nämnder. Ledamöterna har själva bidragit till att lyfta frågor för diskussion som rör kommunens ekonomi, samordningsfrågor eller verksamhet inom nämnder eller bolag. Beroende på om ärendena varit relevanta, har kommunens revisorer bjudits in och även närvarat vid vissa möten.
Ekonomiutskottet och kommunfullmäktige har fortsatt samverka genom presidieträffar under året. Där har diskuterats
bland annat utskottets roll och uppdrag, samverkan och planering av temasammanträden i kommunfullmäktige, gemensamma frågor för information om kommunens ekonomi till förtroendevalda och till medborgarna. Målet är att fortsätta
samt utveckla detta samarbete.
Ekonomiutskottet bedömer utifrån ovan angivna insatser ha uppfyllt uppdraget som åligger utskottet.
Ekonomi
Driftsammandrag
Driftsammandrag, netto tkr
Verksamhet
Kommunfullmäktige, arvoden m m
Verksamhetsutskott, ekonomi
Geografiska utskott
Partistöd
Representation, minnesgåvor,
KF´s middag
Utbildning förtroendevalda
Summa
varav kostnader
varav intäkter
Bokslut
2014
4 168
70
738
4 124
Budget
2014
4 527
79
941
4 124
Avvikelse/
Resultat
359
9
203
1
Bokslut
2013
4 077
70
867
4 089
Bokslut
2012
4 295
69
882
3 940
1 734
3
1 763
50
29
47
1 681
0
1 847
4
10 836
10 837
1
11 485
11 485
0
649
648
-1
10 783
10 784
1
11 037
11 039
2
Belopp tkr
Varav fasta
arvoden
Redovisning av arvoden under 2014, tkr
Kommunfullmäktige
Borgmästare
402
383
1:e vice ordförande
54
48
2:e vice ordförande
44
37
Kommentarer
Kommunfullmäktiges utfall för 2014 slutar med ett överskott på 649 tkr. Framförallt arvoden och geografiska utskotten
visar överskott. Överskottet inom geografiska utskotten beror främst på att färre möten hölls under 2014.
Budgeterade medel för utbildning förtroendevalda har använts i mycket liten omfattning. Övriga verksamhetsområden
har endast mindre avvikelser från budget men samtliga verksamhetsområden klarar sig inom budget.
Kommunfullmäktige hade samtliga planerade möten under 2014, 10 stycken.
6
7
KOMMUNENS REVISORER
Kommentarer från kommunens revisorer
Den kommunala revisionen är ett lokalt demokratiskt kontrollinstrument med uppdrag att främja och granska den verksamhet som bedrivs i kommunen samt pröva ansvarstagandet. Den kommunala revisionen är oberoende och granskar på
fullmäktiges uppdrag och därigenom också indirekt för medborgarna.
Revisorerna granskar årligen i den omfattning som följer av god revisionssed all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden. De granskar på samma sätt, genom de revisorer eller lekmannarevisorer som utsetts i juridiska personer även verksamheten i dessa.
Revisorerna prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt, om
räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig.
Revisorerna ger fullmäktige ett underlag för att bedöma om styrelsen och nämnderna kan ges fortsatt förtroende.
Kommunrevisionen genomför sin granskning så att den uppfyller kommunfullmäktiges och därmed medborgarnas krav
på objektivitet, effektivitet och kompetens. Detta är av stor betydelse för medborgarnas tilltro till demokrati och rättssäkerhet.
Kommunrevisionen slår vakt om sitt oberoende genom rätten att
• självständigt välja vad som skall granskas
• självständigt välja angreppssätt, metoder och sakkunniga för granskningen
• självständigt göra analyser och bedömningar och föra fram dessa
Under året som gått har de resurser som lagts på uppbyggnaden av ett professionellt revisionskontor succesivt övergått
till att stödja genomförandet av revisorernas kommunala uppdrag.
Under 2014 har samverkan med Norrköpings kommunrevision fortsatt och utvecklats. Vidare deltar kommunrevisionen
i regionala och nationella nätverk.
Kommunens revisorer arbetar aktivt med att förekomma brister i ansvarsprövningen genom aktiv dialog med presidierna. Revisorerna har under året fortsatt att föra samtal med presidier i styrelser och nämnder, i kommunen, förbunden
och bolagen, för att främja styrning, kontroll samt följsamhet av kommunfullmäktiges beslut. För att få förståelse för de
verksamheter som bedrivs har revisorerna tagit del av protokoll, rapporter och granskningar. Samarbetet med kommunledningskontoret i granskningen av den interna kontrollen är en bra metod och är en källa till kunskap om kommunens
verksamheter. Därigenom fungerar detta till att förebygga brister som kan påverka ansvarsprövningen.
Revisorerna arbetar aktivt med att utveckla dialogen med presidierna och har under hösten utvecklat sitt arbetssätt med
besök i verksamheterna eller bjudit in verksamhetsföreträdare till samtal för att därigenom öka kunskaperna. Besöken
eller samtalen sker inom de områden som lyfts fram i revisorernas riskanalys och utifrån vad som framkommit av den
övriga granskningen av nämnder och styrelser under året. Denna arbetsform anser vi vara nödvändig för att få tillräcklig
kunskap för att främja verksamheterna och ta ställning i ansvarsfrågan. Med utökade medel kan denna arbetsform utvecklas ytterligare.
- Kommunens Revisorer Nämndernas VB 2014
8
KOMMUNENS REVISORER
Måluppfyllelse
Här redovisas de mål som revisorerna har i nu gällande budget.
Övergripande målsättning:
Revisorerna skall arbeta långsiktigt, förebyggande och framåtsyftande för att nå största möjliga effekter.
Revisorerna skall träffa samtliga nämnders presidier och ledande tjänstemän minst en gång per år.
UPPFÖLJNING
Revisorerna har genomfört överläggningar med samtliga nämndspresidier under året. För samtliga utom valnämnden
har överläggningar skett både under våren och hösten. Valnämnden har endast träffats i samband med årets slut och
dess verksamhetsberättelse har behandlats. Revisorerna bedömer att målet är uppnått.
Revisorerna skall följa upp samtliga nämnders arbete med intern kontroll och ha erfarenhetsutbyte
med nämndernas IK-representanter.
UPPFÖLJNING
Revisorerna har i samband med överläggningar med nämndernas presidier gått igenom nämndernas arbete med intern
kontroll. Vid dessa träffar har i flertalet fall nämndens IK-representanter deltagit. Revisionskontoret, tillsammans med
kommunledningskontoret, har följt upp samtliga nämnders arbete med internkontroll vid enskilda träffar med personal
från respektive nämnds kontor. Denna uppföljning har rapporterats genom en skriftlig rapport till kommunstyrelsen.
Revisorerna bedömer att målet är uppnått.
Revisorerna skall träffa Stadshus AB´s och dess dotterbolags styrelsers presidium och bolagsledningar minst en gång per år.
UPPFÖLJNING
Revisorerna har genomfört minst en men i de flesta fall två eller tre träffar med styrelsernas presidier och bolagsledningar. Revisorerna bedömer att målet är uppnått.
Revisorerna skall följa upp samtliga bolags arbete med intern kontroll.
UPPFÖLJNING
Revisorerna har haft detta som en stående punkt vid överläggningarna med styrelsepresidier och bolagsledningar. I
samband med presidieöverläggningar i anslutning till bolagens årsredovisningar följer revisorerna slutligt upp respektive bolags arbete med intern kontroll. Dessa genomgångar är bokade men ännu ej genomförda. Revisorerna bedömer
att målet kommer att uppnås.
9
KOMMUNENS REVISORER
Uppbyggnaden av eget revisionskontor har fortsatt under året med anpassning och införande av administrativa rutiner
liksom framtagande av och utveckling av granskningsmallar och metoder. Ambitionen med den successiva uppbyggnaden av kontoret och utökning av personalen är främst att kontoret skall ha kompetens och kapacitet att självständigt
klara merparten av den finansiella revisionen liksom stora delar av den löpande revisionen. Endast de delar som kräver
fördjupade specialkunskaper inom specifika områden kommer att köpas in.
Den samverkan som sker inom nätverket STARREV, där alla kommuner i Sverige med egna revisionskontor ingår, är
ett stöd och samverkan fördjupas kontinuerligt. Tillsammans med några av dessa kommuner och ett landsting pågår utvärdering av olika system för datorstödd granskning och dokumentationsstöd. Vår strävan är att detta skall höja kvaliteten på dokumentationen ytterligare.
Jämförelser och verksamhetsmått
Revisorerna diskuterar vilka typer av jämförelser eller verksamhetsmått som är intressanta och säger något om
revisionen. Tyvärr har vi ännu inte funnit några sådana.
Ekonomi
Driftsammandrag
Verksamhet
Intäkter bolag mm
Personalkostnader
Lokalkostnader
Övriga kostnader
Avskrivningar och räntor
Summa
varav kostnader
varav intäkter
Bokslut
2014
-498
2 682
183
1 650
19
Budget
2014
-560
2 791
190
1 596
7
4 036
3 534
498
4 024
4 584
560
Avvikelse/
Resultat
-62
109
7
-54
-12
-12
50
-62
Bokslut
2013
-1 434
2 367
181
2 577
1
Bokslut
2012
-863
636
84
3 966
0
3 692
5 126
1 434
3 823
4 686
863
Kommentarer
Årets resultat är ett underskott på 12 tkr vilket är tillfredsställande i överensstämmelse med årets budget. Det överskott
på 150 tkr från 2013 som kommunens revisorer fick ombudgetera till 2014 har använts till att förstärka budgeten för
fördjupade granskningar.
Kommunens revisorer anpassar sin verksamhet till fastställd budget och kommer att göra det även framåt. I det fall det
skulle inträffa något alldeles speciellt som kräver insatser från revisionen som inte ryms inom budget kommer revisorerna att diskutera detta med fullmäktiges presidium och begära extra resurser innan åtgärder vidtas.
10
KOMMUNENS REVISORER
Investeringar
Investeringar
Investeringar
Belopp tkr
Kontorsmöbler revisionen
Summa investeringar
varav utgifter
varav inkomster
Bokslut
2014
Budget
2014
Avvikelse
Bokslut
2013
Bokslut
2012
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
84
84
84
0
0
0
0
0
Kommentarer
Inga investeringar har gjorts under 2014.
11
KOMMUNSTYRELSEN
Året som gått har varit händelserikt. Det har varit ett år där vi återigen fått flera kvitton på vilket starkt näringsliv vi
har i Linköping. Flygindustrin med SAAB i spetsen har stora framgångar. Mjärdeviföretagen är fler och har fler medarbetare än någonsin tidigare. Ericsson investerar stort i Linköping för att möjliggöra ett Globalt ICT-center. I Vreta
Kloster får det ”gröna klustret” alltfler hyresgäster. Här samsas entreprenörskap och innovationer med modern undervisning. Det går bra för många företag och det finns många drivande företagare som alla bidrar till att nya jobb kommer och att arbetslösheten sjunkit snabbt. Den allra viktigaste åtgärden för hög sysselsättning och låg arbetslöshet är
ett starkt näringsliv. I Linköping satsar vi på att ge företag och företagare de allra bästa förutsättningarna. Det har gett
resultat. Vi har därutöver också genomfört en rad framgångsrika arbetsmarknadssatsningar riktade mot bland annat
unga, långtidsarbetslösa och andra som har svårt att hitta vägar in på arbetsmarknaden.
Linköping City Airport utvecklas starkt. Flygplatsen är det självklara valet för alltfler affärs- och universitetsresenärer.
LCA väljs också av allt fler privatresenärer. Satsningarna som gjorts ger framgång. Årets som gått har också varit ett år
då vi ytterligare flyttat fram positionerna när det gäller besöksnäring- och event. Bra ska bli ännu bättre. En starkt växande lokal marknad har bidragit till att ge förstärkta förutsättningar att lyckas genom den nya eventstrategi som antagits
under året. Linköpings ställning som en idrottsstad i det absoluta toppskiktet i Sverige har bekräftats under året. Linköping är en idrottsstad. Viktiga utvecklingsoch översiktsplaner har arbetats fram eller antagits för bland annat landsbygden och olika delar i kommunen. Härigenom ges förutsättningar för byggande och utveckling i hela Linköping. Särskilda satsningar har genomförts för att säkerställa en god IT-standard också utanför den centrala staden.
Ett spännande och långsiktigt utvecklingsarbete pågår inom ramen för C Linköping. Innerstaden växer över ån och
den nya stadsdelen Stångebro ska förverkligas. Linköpings attraktiva stadskärna ska växa och förädlas för att i framtiden ge plats för tusentals nya boenden och ett attraktivt utbud av handel och mötesplatser. Hållbarhetsfrågorna har en
central roll i stads- och samhällsplaneringen. Här planeras och förverkligas ett byggande inte bara för de närmaste
åren utan för framtiden. I alla sammanhang har vi lyft fram att den nya Ostlänken ska förverkligas genom tunnellösningar med stationslägen centralt. En helt ny stadsdel – Vallastaden har börjat byggas där universitet (LiU) och staden
kommer växa samman. Vid Gärstad färdigställs en helt ny miljövänlig panna.
Det har skett stora på fort- och kompetensutveckling. Särskild uppmärksamhet har riktats bland annat mot lärare, förskolelärare och socialsekreterare. Det saknas dock inte utmaningar inom personalområdet. I takt med att Linköping
växer behövs det bland annat fler förskolelärare och olika former av specialistkompetenser inom olika områden (exempelvis samhällsbyggnadssidan). Självfallet har också mångfalds, jämställdhet och trygghetsfrågorna haft en framskjuten roll inom olika verksamheter i kommunen.
Linköping har en mycket stark miljöprofil. Ett bland flera exempel på detta var att vi som enda stad i Skandinavien
blev utvald som en av 15 finalister i ”Urban Innovation Award i Guangzhou”. Många av de andra deltagande städerna
visade ett stort intresse för hur vi långsiktigt och i bred enighet arbetat med att bygga upp ett unikt system där avfall
blir till biogas och till fjärrvärme. Arbetet med ett CO2 neutralt Linköping bedrivs inom många olika områden (stadsplanering, nya bostadsområden, satsningar på Gärstad, framtidens station, etcetera).
En stor utmaning som saknar enkla lösningar är de kriminella gäng som dessvärre har ett fortsatt fotfäste i främst
Skäggetorp och Berga och Ryd. Utöver de stora extraresurser som redan ges till skolorna i Skäggetorp, Berga, Ryd så
har vi genomfört rekordstora satsningar under sommaren som varit. Vi har också inlett ett brett rådslag med medborgarna i Skäggetorp om hur de vill se framtidens stadsdel. Beslut har tagits om att återuppbygga det nedbrunna Allaktivitetshuset. Den grova kriminaliteten måste hanteras av polisen. Tillsammans med alla goda krafter har arbetet intensifierats med att skapa trygga stadsdelar där man kan känna framtidstro.
Linköping är inne i en mycket stark tillväxt. Det ger fantastiska framtidsmöjligheter som måste tillvaratas. Även i år
redovisar vi ett mycket starkt bokslut som ger goda förutsättningar för att fortsätta att utveckla Linköping. Kommunens överskott är närmare 300 mnkr varav kommunstyrelsen svarar för 55 mnkr. Vi har under året som gått finansierat
samhällsbyggnadsinvesteringar utan att behöva uppta lån. Vi har en mycket stark likviditet och stora reserver. Vi är
väl förberedda för att investera för framtidens Linköping. Det är en mycket stark och välskött ekonomi som vi nu
överlämnat till den nya majoriteten ta ansvar för att fortsätta att förvalta. En start och välskött ekonomi är en förutsättning för bra välfärdstjänster och fortsatta framgångar för Linköping.
- Kommunstyrelsen Nämndernas VB 2014
12
KOMMUNSTYRELSEN
Måluppfyllelse
Linköpings kommun ska genom ett aktivt arbete med ledarskap och medarbetarskap ge förutsättningar för ett hållbart arbetsliv.
I början på året genomförde kommunen en lokalt arrangerad Sveriges viktigaste jobb kampanj. Kampanjen byggde på
Sveriges Kommuners och Landstings (SKL) nationella kampanj - Sveriges viktigaste jobb. Linköpingskampanjen genomfördes under sex veckor i februari - mars. Kampanjen vände sig till potentiella medarbetare och syftade till att
lyfta fram offentlig sektor och då specifikt Linköpings kommun och sätta fokus på Linköpings kommun som en attraktiv arbetsgivare. Budskapet ”Sveriges viktigaste jobb” syntes både exempelvis på stortavlor runt om i Linköping,
annonser i Corren, Extra Östergötland och Mera Linköping, banner på corren.se och nt.se, som mobilbanner samt på
24Corren. Även om kampanjen pågick under en begränsad tid så har budskapet levt kvar i form av att det ingår i det
ordinarie marknadsföringsarbetet av Linköpings kommun som en attraktiv arbetsgivare, såväl inom som utanför organisationen.
Ett sätt att utveckla ambassadörskapet är att utbilda nyckelpersoner för att stärka kommunens varumärke. Idag finns
19 yrkesambassadörer verksamma inom kommunen. Dessa representerar olika verksamheter och olika yrkesroller.
Yrkesambassadörer har under året deltagit på mässor och annan uppsökande verksamhet framförallt på skolor och
universitet.
Medarbetarundersökningen genomfördes under tidig vår. Resultatet av denna har sedan presenterats på olika nivåer.
Varje förvaltning har till uppgift att ta fram en handlingsplan inklusive åtgärder baserat på deras resultat. Dessa åtgärder kommer sedan att följas upp under hösten 2015.
Linköpings kommun hanterar över 7 000 praktikplatser om året. För att kunna kvalitetssäkra kommunens praktikmottagning och för att styra praktikintresset till en ingång har ett gemensamt IT-system upphandlats. Implementeringen
har pågått under 2014. Mellan Linköping universitet och Linköpings kommun som arbetsgivare har även ett studentmedarbetaravtal tecknats. Under senare delen av 2014 har ett antal studentmedarbetare visstidsanställts i kommunen.
Studentmedarbetaren har uppdrag framtagna av verksamheterna.
Under 2014 har arbetet med planering/kartläggning och dialog om ett regionalt EU-projekt i Östergötland som rör
kompetensutveckling av barnskötare till förskollärare genomförts. Arbete fortsätter under 2015.
100-satsning – för fler unga i arbete i Linköping är ett projekt som pågår under 2013 – 2014. Under perioden har 117
ungdomar anställts projektets ram. 92 ungdomar har anställts i den kommunala förvaltningen och 25 i de kommunala
bolagen.
Under året har även ett antal kommunikationssatsningar till medarbetare gjorts i syfte att klarlägga samt öka kunskapen hos alla anställda om lönebildningsprocessen. Ett antal artiklar har publicerats i personaltidningen för att på
detta sätt förklara hur lönebildningen går till. Även ett antal informationer har genomförts på samtliga förvaltningar.
Ett förslag till idé och innovationssystem har under året tagits fram. Arbete har skett i samverkan med utvecklings –
personal och kommunikationsavdelningen. Idé- och innovationssystemets syfte är att öka kommunens förmåga att ta
tillvara på medarbetarnas kreativitet och samlade kompetens. På så vis ska kommunens möjligheter att hantera befintliga och framtida utmaningar och leverera god kommunal service förbättras. Det förväntas också att kommunens varumärke som arbetsgivare och som studie-, bostads-, arbets- och etableringsort, stärks.
Ett mentorsprogram i samverkan med Norrköpings kommun för målgruppen chefer startade under hösten 2014. Programmet syftar till att stärka ledarskapet hos både adept och mentor, öka kunskapen om varandras verksamheter och
organisationer samt stärka känslan för regionen. Programmet kommer att följas upp med redovisning och avslut i augusti 2015.
Under november månad genomfördes kommunens personalfest. Som tidigare så genomfördes personalfesten under
två dagar. Denna gång förlades dessa dagar till torsdag och fredag. Detta bidrog eventuellt till att antalet deltagande
ökade jämfört med tidigare genomförda personalfester.
13
KOMMUNSTYRELSEN
Linköpings kommun ska ligga i framkant inom jämställdhet och mångfald.
Arbetet med åldersmedvetet ledarskap är ett prioriterat område. Bland annat handlar det om att skapar möjligheter att
förbättra arbetsmiljön och arbetsklimatet, utmana normer och arbeta konkret mot diskriminering. Modellen Åldersmedveten organisation är beslutad och implementering påbörjades under 2014 och fortsätter 2015.
Ett arbete pågår som syftar till att skapa mer inkluderande arbetsplatser, bland annat genom att integrera jämställdhet
och mångfaldsperspektivet i de aktiviteter som görs inom det systematiska arbetsmiljöarbetet. För att kunna följa upp
och göra mätningar har ett inkluderingsindex tagits fram som baseras på befintliga frågeställningar i Medarbetarundersökningen. Nästa steg i arbetet är att med hjälp av ett antal studenter intervjua de arbetsplatser som fått ett gott resultat
i undersökningen och förmedla deras arbete som goda exempel till organisationen.
En studentmedarbetare har under sin anställning uppdraget att se över hur kommunens organisation för resurspersoner
och förvaltningarna vill organisera sitt arbete med jämställdhet och mångfald.
En breddning av kommunen som arbetsgivare har gjorts för att nå gruppen personer med funktionsnedsättning. Gruppen har lyfts fram i handlingsplaner på förvaltningarna och budskapet förmedlas på alla utbildningar i kompetensbaserad rekrytering. Samarbete med Samhall fortsätter.
Linköpings kommun ska ha en genomtänkt och målmedveten varumärkesstrategi.
Koppling till följande övergripande mål i strategisk plan:
• Nr 8. Linköping är en av Sveriges bästa kommuner att starta, driva och växa med sitt företag
• Nr 9. Linköping är en stad som lockar studenter till studier och arbete
• Nr 10. Linköpings kommun erbjuder service som är lättillgänglig, effektiv och hjälpsam
Indikator och måltal för måluppfyllelse
• Andel studenter som kommer till Linköping.
- Måltal: Ska öka
- Utfall 2014-12-31: 6 105 studenter är antagna till höstens utbildningar (grundutbildning samt mastersprogram). 6 166 studenter antogs 2013. Antalet utbildningsplatser är färre än föregående år.
(Källa: universitets- och högskolerådets antagningsstatistik)
•
Andel studenter som väljer Linköping som ett förstaalternativ.
- Måltal: Ska öka.
- Utfall 2014-12-31: 14 690 studenter hade Linköping som förstaalternativ, en ökning från 14 267
studenter år 2013. (Källa: universitets- och högskolerådets antagningsstatistik)
•
Andel studenter som bor kvar i Linköping 2 år efter studieavslut.
De senaste sex åren har i medeltal cirka 2 500 personer per år boende och folkbokförda i Linköping
påbörjat studier vid Linköpings universitet. Om andelen linköpingsbor bland dem var en sjättedel före
studierna men en tredjedel blir kvar i Linköping, kan kommunens bestående befolkningsvinst till följd
av universitetet därför beräknas till runt 400 personer per år. Kommunens totala flyttningsvinst under
samma tid har varit i medeltal drygt 1 000 personer per år, och den totala folkökningen inklusive födelsenetto har varit drygt 1 600 personer per år. Mer än en tredjedel av kommunens flyttningsvinst de senaste sex åren är alltså genererad av universitetet genom att personer har flyttat till Linköpings kommun
för att studera här och sedan blivit kvar i kommunen. (Källa: http://www.linkoping.se/Global/Om%20kommunen/Fakta%20om%20Link%C3%B6ping/Statistiska%20fakta%20om%20Link%C3%B6ping/Rapporter%20och%20utv%C3%A4rderingar/%C3%96vrigt/Stud2013.pdf )
-
14
KOMMUNSTYRELSEN
•
Studenters betyg på Linköping, som en stad att bo och studera i.
- Studenternas betyg på Linköping som en attraktiv stad att bo i: drygt 4 på en femgradig skala
(CMA Attitydundersökning 2014), ett resultat som ligger i linje med resultatet från 2012.
•
Linköpingsbornas betyg på kommunens verksamheter ska vara positiva (SCB medb. enkät).
- Nöjd-Medborgar-Index (NMI) är 61 för 2014, Linköpings kommun har inte deltagit tidigare år.
•
Antal besökare till utpekade besöksmål.
- Utfall: Mätningar har inte gjorts.
•
Antal gästnätter på hotell och vandrarhem.
- Antalet övernattningar i Linköping slog nytt rekord under juni, juli och augusti. Under de tre månaderna genomfördes totalt 140 174 övernattningar vilket innebär en ökning med två procent i jämförelse med föregående år. Mätningen för året som helhet är inte slutförd. (http://www.mynewsdesk.com/se/visit-linkoeping/pressreleases/rekordsommar-i-linkoeping-1064842)
Prioriterade aktiviteter
Beskrivning
En kommunikationsstrategi ska fastställas senast år
2014 för att utgöra en grund för marknadsföringsaktiviteter nationellt/regionalt.
Uppstart av interna och externa kommunikationsaktiviteter år 2014.
Uppföljning
En kommunikationspolicy fastställdes i kommunfullmäktige i december 2012 och under våren 2013 togs en
extern budskapsplattform fram.
I och med den kommande byggnationen av Ostlänken
har medvetna strategiska val gjorts i mediekommunikationen. Likaså i samband med Nordiskt forum – en
konferens kring framtidens jämställdhetspolitik som
genomfördes under våren 2014. I frågor som rör flygbuller och ekonomiskt bistånd har vi tydligt kommunicerat vårt förhållningssätt.
I samarbete med det regionala marknadsbolaget har vi
genomfört aktiviteter vid Business Arena i Stockholm
och under Almedalsveckan.
En evenemangsstrategi har tagits fram, som visar att
Linköping höjer ambitionsnivån vad gäller stora nationella och internationella evenemang.
Inom Linköpings profilområden teknik, innovation och
utbildning är flyg och miljöteknik starka poster, något
som har genomsyrat kommunikationsaktiviteter under
året.
Utfall: Målet är delvis uppfyllt.
15
KOMMUNSTYRELSEN
Linköpings kommun ska ha en ekonomi- och verksamhetsstyrningsmodell som säkerställer att
styrdokument och fattade beslut efterlevs. Styrmodellen ska också säkerställa en god ekonomisk
hushållning i kommunen.
Tydliggöra och utveckla kommunens värdegrund, vision och övergripande mål samt säkerställa att kommunens nämnder, utförare och bolag strävar mot dessa.
• Nr 10. Linköpings kommun erbjuder service som är lättillgänglig, effektiv och hjälpsam
• Helhetsbedömning görs vid slutet av varje år.
- Måltal: - Utfall 2014-12-31: Målet är delvis uppfyllt vid årets slut
Beskrivning
I syfte att utveckla kommunens styrmodell ska ett politiskt drivet arbete startas upp senast år 2013 och vara
färdigställt (=beslut i kommunfullmäktige) senast år
2014.
Uppföljning
Aktiviteten är delvis genomförd. Ett projektarbete har
slutförts och en övergripande beskrivning av styr- och
ledningssystemet i Linköpings kommunkoncern har
tagits fram för politiskt ställningstagande.
Linköpings kommun ska, med utgångspunkt i den moderna människans livsstil och drömmar, med
ledorden kunskap, hållbarhet och kreativitet bidra till utvecklingen av svenskt samhällsbyggande.
• Nr 15. Det är attraktivt att bo i och flytta till Linköping.
• Projekt LinköpingsBo 2017.
- Måltal: Ska vara påbörjat 2014 och genomfört 2017.
- Utfall 2014-12-31: Arbetet pågår, projektplanen följs med avseende på genomförande
av mässan 2017.
Beskrivning
Projekt LinköpingsBo 2017 ska vara genomfört 2017.
Uppföljning
Planering och projektgenomförande pågår enligt ny
tidplan.
Utfall: Målet är uppfyllt.
16
KOMMUNSTYRELSEN
Linköpings kommun ska ta sin del av ansvaret för att stoppa den globala uppvärmningen genom att
prioritera och utveckla energi- och resurseffektivt samhällsbyggande i alla dess delar.
• Nr 16. Linköpings kommun bidrar till en hållbar utveckling med målet att vara koldioxidneutralt år
2025.
•
Utfall: Minskad primärenergi, minskade koldioxidutsläpp och ökad eleffektivitet.
- Måltal: Trenden ska vara positiv.
- Utfall: Trenden är positiv rörande ökad eleffektivtet. Med den korta mätserie som finns tillgänglig
rörande koldioxidbalansen och primärenergianvändningen är det inte möjligt att utläsa någon tydlig
trend för dessa indikatorer. En mer omfattande uppföljning av indikatorerna finns att läsa i uppföljningen av strategisk plan med övergripande mål.
•
Andelen biogas som drivmedel i kommunens bilpool
- Måltal: Andelen ska vara minst 70 % år 2014.
- Utfall 2014-12-31: Andelen biogas som använts i kommunens bilpool under de första tre kvartalen
2014 uppgår till cirka 55 %. Uppgifter för fjärde kvartalet föreligger inte ännu. Under det första tre
kvartalen har trenden varit stigande.
Beskrivning
Säkerställa, följa upp och utvärdera verkställighet av
målsättningen att Linköping ska vara en koldioxidneutral kommun år 2025, enligt energiplan med tillhörande handlingsplan.
Instruktion om biogasanvändning till medarbetare som
nyttjar bilpoolen.
Uppföljning
Pågående arbete, uppföljning av de faställda indikatorerna presenteras i mål- och utvärderingsutskottets uppföljning.
På kommunens intranät Linweb finns sedan några månader ett antal instruktionsfilmer om kommunens bilpool. Där finns en särskild film som beskriver hur man
tankar biogas och en hänvisning till Svensk biogas
hemsida för ytterligare information om fördelarna med
biogas.
Kommunens internationella arbete ska förstärka Linköpings varumärke genom positiva effekter för
Linköpings kommuns näringsliv och kommunal verksamhet, samt för Linköpings möjligheter som
etableringsort och som besöksmål.
• Nr 7. Tillväxten i regionen ligger över riksgenomsnittet.
• Nr 8. Linköping är en av Sveriges bästa kommuner att starta, driva och växa med sitt företag.
• Antal strategiskt viktiga internationella besök.
- Målet är att de internationella besök som Linköpings kommun är värd för har stor strategisk betydelse och bidrar till långsiktiga positiva effekter. Utveckling har skett under året att man gör tydligare strategiska prioriteringar av vilka besök som kommunen väljer att satsa på. Merparten av de
internationella besöken genomförs i samverkan med företag, Linköpings universitet med flera externa aktörer vilket ökar besökens nytta och mervärde för Linköping. Uppföljning av besöken bör
förstärkas och bli mer systematisk.
17
KOMMUNSTYRELSEN
Beskrivning
Stödja en utveckling så att internationell samverkan
finns i kommunal verksamhet där den ger ett mervärde
och bidrar till att förstärka pågående och planerade utvecklingsinsatser med följande aktiviteter:
Profilera Linköping mer strategiskt genom europeiska/
internationella besök och konferenser.
En förbättrad struktur för internationell omvärldsbevakning och påverkan.
En utökad medverkan i de europeiska nätverk där
Linköpings kommun ingår.
Utökat stöd för EU-ansökningar.
Uppföljning
Positiv utveckling, se nedan för respektive aktivitet.
Sker i högre grad än tidigare bland annat genom mer av
samverkan mellan kommunikationsavdelningen, utvecklingsavdelningen, Visit Linköping med flera.
Kommunens påverkansarbete på EU-nivå bör förstärkas och utvecklas vidare.
En översyn av deltagande i nätverk har genomförts
under året. Ta ställning under 2015 vilka nätverk kommunen ska fortsätta vara med medlem i.
Utökat stöd till förvaltningarna har genomförts. Flera
större ansökningar till EU är på gång.
Utfall: Målet är uppfyllt.
Näringslivet ska uppleva Linköpings kommun som en av landets bästa kommuner när det handlar
om bästa möjliga förutsättningar att starta, driva och växa med sitt företag.
• Näringslivets bedömning av Linköpings kommuns service.
- Måltal: Senast år 2014 ska ett genomsnittligt indextal på 55 ha nåtts vid SCB:s mätning. (indextalet
var 45 vid senaste mätningen). Mätetalet 45 kommer från den mätning som SCB genomförde på
uppdrag av kommunen 2012. SCB har beslutat att inte erbjuda denna typ av mätning i fortsättningen
på grund av för svagt intresse från kommunernas sida.
Vad gäller näringslivets bedömning av Linköping finns en skillnad mellan bedömningen av näringslivsklimatet och näringslivsservicen.
Näringslivsklimatet bedöms över lag vara gott, främst beroende på god infrastruktur och goda förbindelser
med såväl vägar, tåg som flyg. I Svenskt näringslivs sammanfattande omdöme om klimatet i Linköping är
betyget på den sexgradiga skalan tämligen konstant med en lägsta nivå på 3,43 och en hösta nivå på 3,77
under perioden 2002-2013. I SCB:s mätningar får kommunen ett genomsnittligt värde om 54 på den 100gradiga skalan vad gäller företagsmiljö. När det gäller Linköpings som bostadsort med samhällsservice, attraktivitet med mera får dock kommunen mycket högt betyg i tidningen Fokus ”Bäst att bo”-mätning.
När det gäller näringslivets bedömning av kommunens service har denna mätts vid flera tillfällen av SCB,
Svensk näringsliv och SKL. Samtliga mätningar visar att bedömningarna kan klassas som acceptabla, men
inte mer. I SCB:s mätningar av företagsservicen får kommunen ett sammanfattande omdöme om 45 på den
100-gradiga NKI-skalan även om värdet ökat något under mätningarna 2008-2012. I SKL:s Insiktsmätningar
får kommunens myndighetsutövning i genomsnitt ett värde om 66 på den 100-gradiga skalan. Detta innebär
att ingen förändring har skett mellan mätningarna 2011 och 2013.
Sammantaget kan näringslivets bedömning av Linköping beskrivas som en bra företagsmiljö med starka fördelar inom boende och infrastruktur och en kommunal företagsservice med förbättringspotential.
18
KOMMUNSTYRELSEN
Några viktiga händelser under året att särskilt uppmärksamma är bland annat det intensifierade arbetet tillsammans
med Trafikverket för att förverkliga Ostlänken genom Linköping i närtid. Under året har Sverigeförhandlingen fått ett
förtydligat uppdrag och kommunen har etablerat relationer med förhandlingssekretariatet för att påbörja arbetet med
att beskriva nyttor enligt en nationell modell.
Under året har medarbetarna särskilt uppmärksammats under "medarbetaråret" och en stor personalfest genomfördes
under två kvällar. Såväl personalfesten som olika aktiviteter inom medarbetaråret bedöms som väl genomförda och
har mottagits väl.
Arbetet med att på ett värdigt sätt mildra den situation som de så kallade EU medborgare om tillfälligt vistas i Linköping har prövats i förvaltningsrätten som dömt till kommunens fördel. Det innebär att verksamheten med rådgivning,
matservering och natthärbärge fortsatt bedrivs. I december månad utökades natthärbärget med ytterligare en lokal
med 20 sovplatser.
Kommunstyrelsen har fastställt gemensamma planeringsförutsättningar för samtliga nämnder och förvaltningar avseende stadsdelsutveckling. Kommundirektören har fått ett särskilt uppdrag att samordna verksamheten och arbetet
har intensifierats. I uppdraget igår också att planera för återupptagande av verksamheten i ett Allaktivitetshus i
Skäggetorp.
Under året har slutförberedelser för bildandet av Region Östergötland genomförts. Kommunstyrelsen har tillstyrkt
de underlag som gemensamt arbetats fram och har också undertecknat det avtal om regionalt utvecklingsarbete som
reglerar ansvarsområden och arbetsformer mellan kommuner och regionen.
Ekonomi
Driftsammandrag
Verksamhet
Politik, gemensamma avgifter
Administration och säkerhet
Mark- och översiktsplanering
Näringsliv
Ekonomi
Kommunikation
Personal
Utveckling
Nämndens verksamhet
Återbetalning AFA-medel
Summa
varav kostnader
varav intäkter
Bokslut
2014
34 000
116 064
9 615
62 618
26 535
33 901
36 975
24 695
-1 444
0
342 959
397 585
54626
Budget
2014
33 887
119 828
11 723
105 119
25 938
33 846
39 711
28 063
0
0
398 115
426 492
28 377
Avvikelse/
Resultat
-113
3 764
2 108
42 501
-597
-55
2 736
3 368
1 444
0
55 156
28 907
-26 249
Bokslut
2013
28 226
114 516
14 071
74 458
9 846
33 783
26 819
28 510
-1 129
-79 413
249 686
424 769
175 083
Kommentarer
Resultat för kommunstyrelsen är 55,1 mnkr i överskott inklusive uppdragsfinansierade verksamheterna.
Bokslut
2012
34 374
111 719
11 438
69 516
7 660
31 005
28 190
30 796
-1 809
-82 700
240 189
418 669
178 480
19
KOMMUNSTYRELSEN
De största positiva avvikelserna är framförallt flygplatsen med cirka 35 mnkr. Det är dock ett resultat som inte är resultatpåverkande kommunövergripande eftersom motsvarande belopp återfinns inom intern finansiering som minusbelopp. Övriga större avvikelser är dels en återföring av en avsättning som gjordes under 2010 för utredningsinsatser
för Ostlänken med 24 mnkr och den får full effekt på resultatet eftersom inga kostnader finns upptagna. Anledningen
till återföringen är dels nya rekommendationer om hur den här typen av avsättningar får göras men också dels att beslutet från början endast gällde framtill 2014. På kommunstyrelsen har även uppbokats försäkringspengar för Vidingsjö motionscenter, de är upptagna med 7 mnkr i positiv resultatpåverkan. Enligt gällande bokföringsrekommendationer ska sådana intäkter tas upp i sin helhet så fort de är kända.
De verksamhetsområdena med största avvikelserna förutom näringsliv är administration 3,8 mnkr, personal 2,7 mnkr
och utveckling 3,4 mnkr. Inom administration är säkerhetsverksamheten främsta orsaken och inom personal den övergripande personal verksamheten. Utvecklings överskott beror främst på överskott inom hållbar utveckling.
Inom näringsliv är tidigare nämnd avvikelse på flygplatsen främsta orsaken, därtill kommer överskott inom olika satsningar. Till budget 2014 avsattes 3 mnkr för genomförande av Aerospace forum, evenemanget har inte genomförts
men har ändå upparbetade kostnader på 0,8 mnkr. Större delen av de förberedelserna är sådant som kommer till användning vid nästa evenemang 2016.
En negativ resultatpost är även den nedskrivning av biogasanläggningen som gjordes under 2014 och var föranledd
av en tidigare koncernintern försäljning. Nedskrivningen är nu genomförd till en kostnad på 37 mnkr.
De uppdragsfinansierade verksamheterna redovisar 1,4 mnkr i överskott som främst beror på vakanser.
Investeringar
Investeringar
Investeringar
Belopp tkr
Kommunstyrelsen
Mark o byggnader
It-utveckling
Idrotts- o friluftsanläggningar
Diverse investeringar
Uppdragsfinansierad vht
Kontorsmöbler
Summa investeringar
varav utgifter
varav inkomster
Bokslut
2014
Budget
2014
Avvikelse
Bokslut
2013
Bokslut
2012
7 260
6 128
3 518
540
8 100
3 200
4 089
1 000
840
-2 928
571
460
7 100
0
9 911
855
3 279
1 860
0
109
97
17 544
17 544
0
0
16 389
16 389
0
-97
-1 155
-1 155
0
0
17 866
17 866
0
0
5 248
5 248
0
Kommentarer
Mark o byggnader
Mark är inköpt i samband med exploatering av Vallastaden.
IT-utveckling
It-utveckling avser fortsatt utbyggnad av bredbandsnätet.
Idrotts- och friluftsanläggningar
Avser Motionscentral Vidingsjö för återuppbyggnad av motionscentralen.
20
21
KOMMUNSTYRELSENS ANSTÄLLNINGSMYNDIGHET
Kommentarer från förvaltningschef
Det är svårt att dra sammanfattande slutsatser för anställningsmyndigheten som helhet under perioden. Detta förklaras huvudsakligen av att de indikatorer och måltal som valts inte mäts löpande. Viktiga händelser och förändringar
finns redovisat för respektive förvaltning. Det är inte relevant att sammanväga dessa.
En viktig gemensam komponent för verksamheternas möjlighet att genomföra sitt uppdrag på ett kvalitativt och effektivt sätt är att kommungemensamma stödprocesser och administration är värdeskapande. Kommundirektören har
därför fått ett budgetuppdrag i denna riktning som i steg ett genomförs med stöd av en extern konsult. Intervjuer sker
under hösten 2014 och ett eventuellt förslag kring förändrade arbetssätt, processer eller organisering arbetas fram
efter det med preliminär målsättning att verkställas under våren 2015.
Parallellt med detta fortsätter utvecklingsarbete med chefers arbetsmiljö och arbetsvillkor, satsningar på ledarskap
och tydliggjorda förväntningar på medarbetarskap. Under året genomförs satsningen ”medarbetaråret” som syftar till
att stärka känslan av samhörighet och stolthet för medarbetare i Linköpings kommun.
År 2014 var ett supervalår. 2 val genomfördes under året. Valorganisationen består av 700 personer som på valdagen ska administrera och genomföra val till EU respektive val till kommun, landsting och riksdag. Kommunstyrelsens förvaltning bistår valnämnden i arbetet och många av medarbetarna var involverade i valen som krävde
stora arbetsinsatser.
Inom utbildningsförvaltningen och inom ramen för den statliga satsningen på karriärtjänster för lärare har det tredje
steget i satsningen tagits inför läsåret 2014/15. Utöver de 51 förstelärare med ett särskilt utvecklingsuppdrag reglerat
genom lokalt kollektivavtal som tillsattes under föregående läsår har hela den tilldelade statsbidragskvoten för förstelärartjänster enligt den statliga förordningen sökts.
Den på nationell nivå påtalade bristsituationen på lärare i såväl förskola, grundskola som gymnasieskola har för
Linköpings vidkommande fram till 2013 i huvudsak berört bristen på förskollärare, speciallärare och vissa ämnen
i grund- och gymnasieskola, framför allt naturvetenskapliga ämnen och vissa främmande språk.
Den 1 juli 2015 tas det slutliga steget i legitimationsreformen. Därefter gäller legitimation som krav för att läraren
ska kunna fullgöra de delar som avser myndighetsutövning såsom betygssättning. Legitimationskravet vid nyanställning av lärare trädde i kraft redan 1 december 2013 innebärande att inga nyanställda lärare får undervisa och självständigt sätta betyg utan utfärdad legitimation.
Inom Linköpings stadsbibliotek har fortsatt arbete med projektet Framtidens bibliotek. Biblioteket arbetar vidare
med områdena ledning och styrning, arbetsmiljö och förhållningssätt samt yrkesroller och yrkesidentitet.
Mottagandet av ensamkommande flyktingbarn ökar stadigt. Under 2014 skedde en tredubbling av mottagandet. En
förstärkning har skett på personalsidan inom både socialförvaltningen och överförmyndarenheten och efter tillskott i
budget från år 2015, men förstärkningen kan vara otillräcklig då mottagandet förväntas öka ytterligare framöver.
Linköping står inför möjligheten att åstadkomma en betydande stadsutveckling, inte minst genom den ökande exploateringsvilja som kommer följa med utbygganden av Ostlänken och tillhörande bebyggelsemöjligheter. En viktig
framgångsfaktor för att kunna förverkliga våra projekt är att ha kompetens och här ligger fortfarande en av våra
största utmaningar.
Kommunerna har under 2014 skatteväxlat och tagit över huvudmannaansvaret för hemsjukvård i ordinärt boende
från Landstinget. Den övergången har fungerat bra. Dock har det medfört att flera resurser från omsorg- och äldreförvaltning har varit engagerade i olika grupper och processer för att denna skatteväxling och förändrat huvudmannaskap skulle löpa på så smidigt som möjligt.
- Kommunstyrelsens anställningsmyndighet Nämndernas VB 2014
22
Linköpings kommun ska genom ett aktivt arbete med ledarskap och medarbetarskap ge förutsättningar för ett hållbart arbetsliv.
• Nr 18. Linköpings kommun ska genom ett aktivt arbete med ledarskap och medarbetarskap ge
förutsättningar för ett hållbart arbetsliv.
• Antal medarbetare per chef.
- Måltal: Ska minska.
- Utfall 2014-12-31: 25,9 (+0,5)
•
-
Chefers betyg på ledarskap, medarbetarskap, hälsa och ett hållbart arbetsliv.
Måltal: Ska öka (källa chefsenkät).
Utfall 2014-12-31: Mätetal saknas
•
-
Medarbetares betyg på ledarskap, medarbetarskap, hälsa och ett hållbart arbetsliv.
Måltal: Ska öka (källa medarbetarenkät).
•
-
Chefers skattade hälsa.
•
-
Andel medarbetare som kan rekommendera kommunen som arbetsgivare.
Utfall: Målet är ej uppfyllt.
Linköpings kommun ska ligga i framkant inom jämställdhet och mångfaldsarbete.
• Nr 19. Linköpings kommun ska ligga i framkant inom jämställdhet och mångfaldsarbete.
• Antal utrikes födda medarbetare.
- Utfall 2014-12-31: 567 (+27)
•
-
Antal chefer fördelat på kön.
Måltal: Ska jämnas ut. Värde 67 % 2012-12-31
Utfall 2014-12-31: andelen kvinnliga chefer 69 % (+2%)
•
-
Antal chefer fördelat på ålder.
Måltal: Ska jämnas ut. Värde 37 % 2012-12-31
Utfall 2014-12-31: andelen chefer under 50 år är 40 % (+3%)
•
-
Antal chefer fördelat på födda i Sverige respektive utrikes födda.
Måltal: Ska jämnas ut. Värde 2,4 % 2012-12-31
Utfall 2014-12-31: andel chefer med utom nordiskbakgrund 2,8 % (+0,4)
23
•
-
Antal medarbetare i olika ledningsgrupper fördelat på kön.
Måltal: Ska jämnas ut.
•
-
Antal medarbetare i olika ledningsgrupper fördelat på ålder.
•
-
Antal medarbetare i olika ledningsgrupper fördelat på födda i Sverige respektive utrikes födda.
Utfall: Målet är delvis uppfyllt (utifrån tillgängliga indikatorer).
Kommunstyrelsens förvaltning ska vara en arbetsgivare som kan attrahera, rekrytera och behålla
personal med hög kompetens och som erbjuder goda utvecklingsmöjligheter i en stimulerande
och hälsosam arbetsmiljö.
• Nr 18. Linköpings kommun ska genom ett aktivt arbete med ledarskap och medarbetarskap ge
förutsättningar för ett hållbart arbetsliv.
• Antal medarbetare per chef.
- Måltal: Ska minska (källa chefsenkät).
- Utfall 2014-12-31: 25,9 (+0,5)
•
-
Chefers betyg på ledarskap, medarbetarskap, hälsa och ett hållbart arbetsliv.
•
-
Medarbetares betyg på ledarskap, medarbetarskap, hälsa och ett hållbart arbetsliv.
Utfall: Målet är ej uppfyllt.
24
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING
Inom förvaltningen pågår en översyn utifrån det uppdrag som budgetberedningen gav till kommundirektören.
Uppdraget är att:
”Se över kommunledningens organisation och processer. Arbetet ska utföras genom utredning av nuläge och med
sikte på att utveckla organisation och arbetssätt så att verksamheten svarar upp mot begreppen effektivitet, ändamålsenlighet och kvalitet i förhållande till de framtida utmaningar som kommunen ställs inför.
Syftet är att skapa en utvecklad organisering av kommunledningskontoret och dess stödprocesser för att säkerställa
en kostnadseffektiv verkställighet av politiska beslut och en värdeskapande administration och service särskilt
med avseende på kommunens framtida utmaningar och behov”.
En tydlig målsättning är att eventuellt förändringsarbete ska påbörjas under våren för att på så sätt harmoniera med
att den nya politiska ledningen kommer på plats.
År 2014 var ett supervalår. 2 val genomfördes under året. Valorganisationen består av 700 personer som på valdagen ska administrera och genomföra val till EU respektive val till kommun, landsting och riksdag. Förvaltningen
bistår valnämnden i arbetet och många av medarbetarna var involverade i valen som krävde stora arbetsinsatser.
Enligt Migrationsverket ska Linköpings kommun med start under 2014 kontinuerligt ha plats för minst 18 asylsökande barn, vilket är en tredubbling jämfört med tidigare. Förändringen medför betydligt större arbetsinsatser vid
överförmyndarenheten, bland annat har det inneburit förlängd handläggningstid av förordnande av god man för
ensamkommande barn. Enheten tillfördes resurser från kommunstyrelsen i slutet av året för att klara det utvidgade
uppdraget.
Ett arbete pågår med att omstrukturera och effektivisera finansverksamheten. Det som är genomfört är inrättande
nytt finansråd, revidering av finansregler, organisationsförändringar. En projektorganisation har också tagits fram
för byggande av ny simhall.
Under året har flera strategiska successionsrekryteringar genomförts inom förvaltningen till tjänster som arbetar
kommunövergripande och är definierade som nyckeltjänster. Även under 2015 är det ett flertal pensionsavgångar
inom förvaltningen.
Medarbetarundersökningen som genomfördes i våras har presenterats för alla medarbetare. Varje chef har nu ansvar
för att resultatet följs upp och hanteras på arbetsplatsträffar. Resultatet för förvaltningen var mycket bra men jämfört
med undersökningen 2012 har utvecklingen varit något negativ.
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
Den på nationell nivå påtalade bristsituationen på lärare i såväl förskola, grundskola som gymnasieskola har för Linköpings vidkommande fram till 2013 i huvudsak berört bristen på förskollärare, speciallärare och vissa ämnen i
grund- och gymnasieskola, framför allt naturvetenskapliga ämnen och vissa främmande språk. Under 2014 och i än
högre grad i uppstarten inför bemanningsplanering 2015/16 konstateras större svårigheter att rekrytera rätt kompetens. Talet om kris i utbildningssystemet som en följd av vikande intresse för lärarutbildningen kommer inom några
år att kunna bli en realitet även för skolor i Linköpings kommun och kommer att kräva en rad åtgärder.
Inom utbildningsförvaltningen och inom ramen för den statliga satsningen på karriärtjänster för lärare har det tredje
steget i satsningen tagits inför läsåret 2014/15. Utöver de 51 förstelärare med ett särskilt utvecklingsuppdrag reglerat
genom lokalt kollektivavtal som tillsattes under föregående läsår har hela den tilldelade statsbidragskvoten för förstelärartjänster enligt den statliga förordningen sökts.
Den 1 juli 2015 tas det slutliga steget i legitimationsreformen. Därefter gäller legitimation som krav för att läraren
ska kunna fullgöra de delar som avser myndighetsutövning såsom betygssättning. Legitimationskravet vid nyanställning av lärare trädde i kraft redan 1 december 2013 innebärande att inga nyanställda lärare får undervisa och självständigt sätta betyg utan utfärdad legitimation. Cirka 1 400 lärare och 450 förskollärare anställda i Linköpings kommun har i dagsläget lämnat sin lärarlegitimation till arbetsgivaren för registrering. För flertalet av de som sökt men
25
ännu inte erhållit legitimation från Skolverket har myndigheten aviserat fortsatta handläggningsproblem i sin hantering. Från den 1 juli 2014 gäller en ny förordning som innebär att nyexaminerade lärare söker och erhåller legitimation i direkt anslutning till sin lärarexamen. Den tidigare introduktionsperioden som låg till grund för bedömning för
legitimation kvarstår som introduktionsperiod men utan krav på bedömning som grund för legitimation. Under hösten 2014 kommer arbetet med att på varje enhet analysera och utforma aktiviteter för att förbättra arbetsmiljön med
utgångspunkt i medarbetarundersökningen att ske. Även med resultat för utbildningsförvaltningen som visade på en
positiv utveckling i jämförelse med medarbetarundersökningen 2012 är det av stor vikt att de förbättringsområden.
SOCIALFÖRVALTNING
Samtliga avdelningar inom socialförvaltningen upplever ett ökat arbetstryck med en hög ärendeinströmning. Bristen
på utbildade socionomer med erfarenhet har blivit än med tydlig under året. Förvaltningen har varit tvingad att använda sig av bemanningsföretag för att hinna med att utreda anmälningar om ”barn som far illa” inom lagstadgad
tid. Risken är stor att förvaltningen fortsatt måste anlita bemanningsföretag för att lösa arbetssituationen med fler
anmälningar om barn som far illa och det är i längden en mycket kostsam lösning.
Förvaltningen har fortsatt problem med för små lokaler. Avdelningen för försörjningsinsatser, Team Utredas flytt till
nya lokaler på Storgatan innebär att verksamheten får lite större lokaler men även betydligt högre lokalkostnader
jämfört med tidigare placering, samt därtill ökade kostnader för kringutrustning i samband med ny lokalisering.
Tidigare hyrdes lokaler internt av jobboch kunskapstorget och i avtalet ingick även kringutrustning och material.
Mottagandet av ensamkommande flyktingbarn ökar stadigt. Under 2014 skedde en tredubbling av mottagandet. En
förstärkning har skett på personalsidan efter tillskott i budget från år 2015, men förstärkningen kan komma att ätas
upp då mottagandet förväntas öka ytterligare framöver. Socialförvaltningen har under året medvetet minskat på utbildningssatsningarna med 50 % som ett led i en medveten besparing för att klara bemanningsbehovet. Denna minskade ambition kring kompetensutveckling fungerar dock ej långsiktigt, varför förvaltningen redan under nästa år
kommer att behöva förstärka denna budget som ett led i att bli en mer attraktiv arbetsgivare och minska personalomsättningen.
MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN
Linköping står inför möjligheten att åstadkomma en betydande stadsutveckling, inte minst genom den ökande exploateringsvilja som kommer följa med utbygganden av Ostlänken och tillhörande bebyggelsemöjligheter. En viktig
framgångsfaktor för att kunna förverkliga våra projekt är att ha kompetens och här ligger fortfarande en av våra
största utmaningar. Eftersom flera av våra yrkesgrupper tillhör bristområden så handlar det både om att fånga upp
efterfrågad kompetens men även att behålla densamma. Något vi behöver ta med oss är att ligga steget före i jakten
på kompetensen, med tanke på den konkurrenssituation vi befinner oss i. För att utveckla verksamheten behövs egen
kompetens inom alla väsentliga verksamhetsområden samt en bred beställarkompetens, upphandlingskompetens,
kompetens inom utredning samt kompetens inom utvärdering. Förvaltningen bedriver ett intensivt utvecklingsarbete
kopplat till arbetssätt, kvalité och service. Utvecklingsarbetet har pågått under hela detta verksamhetsår och kommer
att fortsätta under år 2015. Även arbetet med verksamhetsuppföljning har utvecklats i form av kontorsvis uppföljning inför varje delårsrapport. En konsekvens av utvecklingsarbetet inom förvaltningen, och de många komplicerade
arbeten som nu utförs inom verksamheten, är också att vår personal blir ännu mer attraktiv för andra arbetsgivare.
Detta kräver att kommunen också på olika sätt kan möta upp i den konkurrensen.
I förvaltningen pågår införande av W3D3 i de verksamheter som tidigare inte haft något IT-stöd för ärende- och dokumenthantering. En utbildning har genomförts i tre steg, där bland annat offentlighet och sekretess har gåtts igenom. Avdelning gemensam förvaltningsadministration har genomgått en omorganisation i syfte att få en effektivare
administration på förvaltningen. Omorganiseringen leder bland annat till att förvaltningen får ett gemensamt nämndkansli. Som en del i arbetet med C Linköping har förvaltningen även börjat arbetet med att implementera en förbättrad planeringsstruktur för processen ” Planera land och stad”.
KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN
Kultur- och fritidsförvaltningen arbetar med projektet ny ridsportanläggning. I processen har förvaltningen upphandlat en konsult, som fortlöpande ska besiktiga den nya anläggningen. Det Första spadtaget genomfördes under maj
vilket uppmärksammades i media. Idrottsprofilen och elitryttaren Malin Baryard-Johnsson är ambassadör för Smedstad Ridsportcenter i Linköping. Linköping Arena i Kallerstad är huvudsakligen färdigbyggd, endast färdigställande
av mindre funktioner på arenan kvarstår. Under perioden har även driftupphandlingar gällande Linköpings simhall,
Linköping Arena samt skolidrottshallarna i Berga och Lambohov genomförts.
26
Linköpings stadsbibliotek har fortsatt arbete med projektet Framtidens bibliotek. Biblioteket arbetar vidare med områdena ledning och styrning, arbetsmiljö och förhållningssätt samt yrkesroller och yrkesidentitet. Biblioteket har
bland annat arbetat med kommunikation samt implementering av storytelling 1. Under våren har arbetet med det
fysiska rummet fortgått och ett belysnings- respektive inredningsprogram har tagits fram med tidplan. Inom ramen
för jämställdhetsarbetet har biblioteket även ansökt om medel från Boverket till det fysiska rummet.
OMSORG- OCH ÄLDREFÖRVALTNING
Omsorg och äldreförvaltningen är en ny förvaltning sedan 1 januari 2013. Förvaltningen har varit en del av tidigare
omsorg och socialförvaltningen. Omsorg och äldreförvaltningen består i dagsläget av ett omsorgskontor och ett kvalitets- och utvärderingskontor. En gemensam förvaltningsadministration finns tillsammans med socialförvaltningen.
En del av den gemensamma administrationen utgörs av enheten för IT och eHälsa som startade i maj 2013.
Kvalitets- och utvärderingskontoret startade den 1 februari 2013. Kontoret har ett övergripande ansvar för kvalitets-,
avtals- och verksamhetsuppföljning inom omsorgsnämndens och äldrenämndens ansvarsområden. En stor utmaning
som förvaltningen står inför är personalförsörjningen då 4 pensionsavgångar har skett under 2014 och ytterligare
pensionsavgångar kommer att inträffa de närmaste åren.
Kommunerna har under 2014 skatteväxlat och tagit över huvudmannaansvaret för hemsjukvård i ordinärt boende
från Landstinget. Den övergången har fungerat bra. Dock har det medfört att flera resurser från Omsorg- och äldreförvaltning har varit engagerade i olika grupper och processer för att denna skatteväxling och förändrat huvudmannaskap skulle löpa på så smidigt som möjligt. Förvaltningen har erhållit ett statsbidrag på 346 tkr från socialstyrelsen för att utreda förutsättningarna för att införa verksamhet enligt lagen om valfrihet (LOV) inom dagverksamhet
inom omsorgs- och äldrenämndens ansvarsområden. Medlen innebär att förvaltningen får bidrag till nedlagda utredningskostnader. Inom hemtjänst och daglig verksamhet för personer med utvecklingsstörning är redan valfrihet införd sedan några år. Omsorgskontoret har genom beslut i kommunstyrelsen tillförts 220 tkr för handläggning av
kommunens mottagande av ensamkommande barn.
Ekonomi
Driftsammandrag
Verksamhet
Kommunstyrelsens förvaltning
Utbildningsförvaltningen
Socialförvaltningen
Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen
Kultur- och fritidsförvaltningen
Omsorg- och äldreförvaltningen
Summa
varav kostnader
varav intäkter
Bokslut
2014
72 872
23 603
149 045
Budget
2014
73 476
25 344
150 582
Avvikelse/
Resultat
604
1 741
1 538
Bokslut
2013
69 445
23 001
141 174
Bokslut
2012
59 270
22 278
128 949
112 640
9 422
15 824
383 406
289 058
88 637
115 029
9 234
15 452
389 117
141 589
91 812
2 389
-188
-372
5 711
-147 469
3 175
99 418
8 983
15 247
357 267
451 308
94 041
86 319
8 787
14 670
320 273
397 643
77 370
Kommentarer
Kommunstyrelsens förvaltning visar ett överskott med 604 tkr. Mindre avvikelser mellan avdelningarna på både
plus och minussidan. De överskott som uppvisas är mer generella och återfinns inom många poster, vissa underskott
beror på nyrekryteringar och även arbetet kring valet.
1
Storytelling är en metod för att skapa levande berättelser från verkligheten. Detta innebär att händelser och verksamheter förmedlas med känslomässiga bilder. Historierna skapar intresse och mytologi runt produkter, personer, roller eller arbete, vilket
kan användas i olika sammanhang.
27
Utbildningsförvaltningen uppvisar ett överskott om 1 741 tkr. Orsaken till att överskott är så stort beror på att förvaltningen har haft ett antal vakanta tjänster under hela eller delar av perioden. Förvaltningen har även fått in mer
intäkter än budgeterat för bland annat sålda tjänster och uthyrning av konferenslokaler.
SOCIALFÖRVALTNING
Bokslutet för socialförvaltningen visar ett överskott med 1 540 tkr, vilket motsvarar 1 % av budget. Orsaken till
överskottet är framförallt den höga personalomsättning som fortfarande råder inom förvaltningen och som gör att
flera tjänster tidvis varit vakanta innan återbesättning har kunnat ske. En resultatöverföring skedde av 2013 års överskott 1 588 tkr, vilket förstärkt årets budget. Avdelningen för individ- och familjeomsorg har under året erhållit medel från Socialstyrelsen för särskilda satsningar på utbildning för personal som arbetar med barn och unga, vilket
inte fanns budgeterat vid årets början. Avdelningen har även erhållit FoU-medel för evidensbaserad resursrekrytering inom socialtjänsten. Fler utredningar rörande ensamkommande flyktingbarn har gjorts vid förvaltningen och
ersättningarna för detta från Migrationsverket är därför högre i år jämfört med tidigare. Allt detta tillsammans bidrar
till en positiv budgetavvikelse på intäktssidan jämfört med budget.
Prognosen visade vid oktoberuppföljningen ett överskott med 2 850 tkr. Jämfört med den prognosen visar bokslutet
en försämring av resultatet med 1 310 tkr. Förvaltningens avdelningar har med anledning av den höga personalomsättningen försökt bemanna upp extra med tillfällig personal, bland annat från bemanningsföretag under årets sista
månader för att komma i balans med de långa handläggningstiderna.
Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen visar ett överskott på 2,4 mnkr.
Budget 2014 är justerad med 18,1 mnkr som är markeringspengar ianspråktagna för Projekt C Linköping. Den
gemensamma förvaltningsadministrationen visar ett överskott på 1,0 mnkr till följd av lägre hyreskostnader än
budgeterat. De lägre hyreskostnaderna beror på att en planerad lokalförbättring har blivit försenad.
Teknik- och samhällsbyggnadskontoret visar en negativ avvikelse på 1,3 mnkr. Avvikelsen beror på att för lite tid
har debiterats i investerings- och exploateringsprojekt jämfört med budgeterat. Byggkontoret visar ett överskott på
0,7 mnkr och miljökontoret visar ett överskott på 2 mnkr. Överskotten på bygg- och miljökontoren beror på lägre
bemanning än budgeterat.
KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN
Kultur- och fritidsförvaltningen uppvisar ett underskott om 188 tkr. Underskottet beror på omställningskostnader.
OMSORG- OCH ÄLDREFÖRVALTNING
Bokslutet för omsorg- och äldreförvaltningen visar ett underskott med 372 tkr vilket motsvarar 0,9 % av budgeten.
Omsorgskontorets bokslut visar ett underskott med 328 tkr och kvalitets- och utvärderingskontoret ett mindre underskott med 44 tkr.
Omsorgskontorets resultat beror på ökade personalkostnader, bland annat till följd av kostnader i samband med
pensionsavgångar under året. Behov har funnits att parallellt under längre tid inskola nya medarbetare. Dessutom
har ersättningsrekryteringen blivit dyrare än beräknat då löneläget har blivit högre på dessa tjänster.
Kvalitets- och utvärderingskontoret är från och med 2014 fullt bemannat och har en verksamhet på budgeterad nivå.
Även omsorgskontoret beräknas med ökade intäkter redovisa en internbudget i balans för 2015.
28
Investeringar
Investeringar
Investeringar
Belopp tkr
Kommunstyrelsen förvaltning
Inköp larm
Bokslut
2014
Budget
2014
Avvikelse
Bokslut
2013
Bokslut
2012
90
100
10
342
3 766
0
200
200
112
230
Socialförvaltningen
Utbyte av kontorsmöbler & inköp av aktskåp
308
190
-118
531
0
Miljö och samhällsbyggnad
Kontorsinventarier
Summa investeringar
varav utgifter
varav inkomster
0
398
398
0
200
690
690
0
200
292
292
0
0
986
986
0
142
4 138
4 138
0
Utbildningsförvaltningen
Utbyte inventarier
Kommentarer
I samband med utökat lokalbehov har behov av larm även uppstått.
Planerade investeringar har skjutits fram till 2015 för att en grundligare genomgång av förvaltningens behov ska
genomföras av ny administrativ chef som börjar våren 2015.
SOCIALFÖRVALTNING
Utbyte har skett av en del uttjänta inventarier, framförallt ett antal hög- och sänkbara skrivbord och arbetsstolar vid
förvaltningen. Därtill har brandsäkra aktskåp anskaffats i samband med ombyggnation av förvaltningens egna arkiv.
Förvaltningen önskar budgetera om återstående investeringsmedel på 290 tkr från 2014 till 2015. Anledningen är att
beställda möbler inte har levererats under 2014 och att ombyggnaden av konferensrum har blivit försenad.
29
ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN
Överförmyndarnämnden bedriver en lagstyrd verksamhet och är också kommunens yngsta nämnd. 2007 ändrades organisationen från "ensamöverförmyndare" till nämnd. Verksamheten inom nämndens ansvarsområde har sedan dess genomgått stora förändringar bland annat beroende på utveckling och förbättring av rutiner och på lagändringar. Nämnden
som är en myndighetsnämnd, har bland annat har till uppgift att utöva tillsyn över förmyndares, gode mäns och förvaltares ekonomiska förvaltning för omyndiga barn och för myndiga personer som på grund av sjukdom eller liknande
förhållanden inte själva kan tillvarata sina rättigheter.
Den stora förändringen under 2014 har varit den del av verksamheten som hanterar ensamkommande flyktingbarn. Där
har antalet barn som behöver god man ökat betydligt vilket har krävt omfattande arbetsinsatser, men också omprioriteringar i verksamheten. Nämnden har under de senaste åren fått möjlighet att yttra sig inför flera lagförslag. Under 2015
kommer flera av de föreslagna lagändringarna att träda i kraft. Överförmyndarenheten har under 2014 aktivt förberett
verksamheten med bland annat personalrekrytering och utökning av lokaler för att kunna möta de förändringar som ska
genomföras under 2015 och framåt. Den största utmaningen så här långt har utan tvekan varit att möta det ökade antalet
ensamkommande barn som väntas under 2015.
Nämndens utgångspunkt är att alla som är i behov av en ställföreträdare skall få den hjälp och det stöd som behövs. Den
som kontaktar överförmyndarenheten skall bli behandlad på ett korrekt och rättssäkert sätt. Öppenhet, tillgänglighet och
trygghet skall ligga till grund för den service som erbjuds. Verksamheten ska ligga i framkant och hålla en hög kvalitet.
Den absolut viktigaste uppgiften för nämnden är att genomföra snabba och framförallt korrekta granskningar av ställföreträdarnas årsredovisningar. Under 2014 genomfördes en stor kvalitativ förbättring i tillsynen genom att den tidigare
"årsredogörelsen" återinfördes. Det omfattande arbete som låg bakom förändringen har gett resultat och har inneburit en
betydligt högre kvalitet på tillsynen. Den kvalitativa tillsynen har även under 2014 förstärkts genom att nämndens ledamöter varit på platsbesök på olika särskilda boenden. Resultatet av besöken har visat, att det trots omfattande informationsspridning, ändå finns brister när det gäller kunskapen om ställföreträdarens roll, men att det i vissa fall också finns
brister hos ställföreträdarna. Nämnden ser fortfarande ett kontinuerligt behov av information om ställföreträdarens roll
och ansvarsområden.
Nämndens prioriterade aktiviteter har genomförts under 2014. Utvecklingen och samverkan med andra nämnder beträffande ensamkommande barn har fungerat bra. Ändringarna i arvodessystemet har inneburit en del problem med förseningar när det gäller utbetalningar av arvoden, men har i det stora hela lett till en mycket positiv utveckling av tillsynen.
Arbetet med att införa ett särskilt stöd till ställföreträdare resulterade under senare delen av 2014 i ett avtal med Råd och
Stöd.
Måluppfyllelsen har inte uppnåtts till fullo när det gäller att antalet ställföreträdare som får sin årsräkning granskad med
anmärkning ska minska varje år. Andelen anmärkningar i förhållande till totalt antal granskade årsräkningar är liten, det
rör sig om mindre än 1 % både för 2013 och 2014. Målet som gäller att kompletta årsräkningar inkomna i rätt tid ska
granskas inom viss tid har delvis uppnåtts. Förändringen med arvodesutbetalningarna under 2014 gjorde att förseningar
förekom under april månad. Förhoppningen är att dessa problem inte kommer att förekomma under 2015.
Det ekonomiska utfallet för 2014 visar på en positiv avvikelse på l 109 tkr. Överskottet är fördelat mellan överförmyndarnämnden 48 tkr och förvaltare och gode män l 061 tkr. Den ekonomiska avvikelsen redovisas i den följande handlingen.
Sammantaget kan konstateras att nämndens verksamhet under de senaste åren genomgått en enorm utveckling dels
beroende på samhällets förändring och dels på ändringar i lagstiftningen. Verksamheten har utökats och blivit mer
komplicerad och en stor utmaning är att lagstiftningen hinner ikapp de behov av förändringar som verksamheten kräver
i framtiden.
- Överförmyndarnämndens Nämndernas VB 2014
30
Måluppfyllelse
Överförmyndarnämnden ska bevaka att förordnade ställföreträdare fullgör sina uppdrag på ett rättssäkert sätt. En viktig
uppgift för överförmyndarnämnden är därför en snabb och korrekt granskning av ställföreträdamas årsräkningar. Kravet
på snar granskning får dock inte hamna i konflikt med att arbetet ska genomföras korrekt och med noggrannhet. Nämnden har utifrån detta ett mål, som innebär att alla kompletta årsräkningar som inlämnats i rätt tid ska granskas skyndsamt, så att 60 % är granskade senast den 30 april, 75 % den 31 augusti och 100 % den 31 oktober.
Målet har delvis uppnåtts för 2014. Den 30 april hade 39 % av årsräkningarna granskats och den 31 augusti hade 85 %
granskats. Den 31 oktober kvarstod endast 11 årsräkningar att granska. Visserligen hade några av dessa inkommit i rätt
tid, men var inte korrekta och kunde av den orsaken inte granskas. Överförmyndarenheten har i flera av dessa ärenden
begärt kompletteringar och justeringar av ställföreträdarna och i några fall har tillsynen krävt andra insatser och ställningstaganden, då redovisningen inte varit granskningsbar. Delmålet per den 31 oktober är uppnått. Nämnden har under
flera års tid haft omfattande utbildnings- och informationsinsatser när det gäller redovisning men trots detta kommer
årsräkningar fortfarande in för sent och är inte heller kompletta.
Under de senaste åren har det genomförts stora förändringar när det gäller granskningsnivån av årsräkningar. Mer
material begärs från ställföreträdarna för att få ett säkrare underlag. Vidare efterfrågas från 2014 en särskild redogörelse
från ställföreträdarna som ger information om uppdragets omfattning, karaktär, eventuella svårigheter och framtida
förändringar. Årsredogörelsen ger tillsammans med den ekonomiska redovisningen möjlighet till en mer komplett tillsyn. Underlaget ger dessutom en bättre grund för att arvodera uppdragen. Det nya granskningssättet har de senaste åren
krävt mer arbetsinsatser än vad som förutsågs. Arbetsbelastningen på enhetens personal är fortsatt hög.
Nämndens andra mål är att andelen ställföreträdare som får sin årsräkning granskad med anmärkning ska minska varje
år. En anmärkning innebär att det finns allvarliga brister i redovisningen/uppdraget. Målet har inte uppnåtts för 2014.
Andelen anmärkningar har dock endast ökat marginellt och uppgår totalt till mindre än 1 % av alla granskade årsräkningar. Att målet inte uppfyllts kan vara en följd av att granskningsarbetet genomförs på ett noggrannare sätt, vilket
därmed ökar rättssäkerheten.
Kvalitetsuppföljning
För att öka kunskapen, sprida information om ställföreträdarskap och få en bild av hur dessa fungerar har överförmyndarnämnden genomfört platsbesök vid boenden där huvudmän bor. Besöken är viktiga för att främja samverkan och för att
underlätta kontaktvägarna mellan boendena och enheten/nämnden. Enheten får idag signaler från boendepersonal i större
utsträckning än tidigare, om något inte fungerar i ett ställföreträdarskap. Platsbesöken visar på ett ständigt behov av informationsspridning om uppdragen. Vid platsbesöken framkommer generellt en positiv bild av ställföreträdarna och det
engagemang de visar i sina uppdrag. Ställföreträdarna besöker dock inte alltid sina huvudmän i den utsträckning som
uppdraget kräver. Att besök hos huvudmannen är en viktig del av uppdraget tydliggörs både i samband med rekrytering
och vid utbildning av ställföreträdarna.
Genom den årliga redogörelse som begärs in från ställföreträdarna har kvalitén på tillsynen förbättrats och verksamheten har därigenom fått en bättre grund för att kunna bedöma arvodets storlek, beroende på uppdragets omfattning och
karaktär. Vidare har informationsmaterialet om godmanskap/förvaltarskap förenklats och förtydligats under året.
31
Under 2014 har verksamheten förberett inför den förändrade lagstiftningen som trätt i kraft den l januari 2015. Den
största förändringen innebär att överförmyndaren ska bistå tingsrätten med att utreda ansökningar om ställföreträdarskap, bland annat genom inhämta yttranden från anhöriga och begära läkarintyg. Den nya lagstiftningen innebär även att
överförmyndaren ska ansvara för att gode män och förvaltare erbjuds utbildning, något som Linköpings överförmyndarverksamhet tillhandahållit sedan många år.
Antalet ensamkommande barn som kommer till Sverige för att söka asyl fortsätter att öka. Migrationsverket har vid
flera tillfällen under 2014 skrivit upp prognosen. För närvarande är beräkningstalen sådana att Linköpings kommun
under 2015 kontinuerligt förväntas ha minst 55 asylplatser. Ökningen innebär att rekryteringsbehovet av gode män som
kan ta sig an dessa uppdrag ökar. Även handläggnings- och tillsynsarbetet blir mer omfattade i och med fler ärenden.
Utvecklingen har gått mycket snabbt och det är av yttersta vikt att följa denna och enhetens eventuella behov av ytterligare resurser.
Att rekrytera ställföreträdare är en del av verksamhetens uppdrag. En särskild utmaning är att hitta ställföreträdare till
personer med sammansatt problematik, vilket kräver en allt större insats. Ofta måste fler än en ställföreträdare tillfrågas
i komplexa ärenden, innan man hittar en lämplig person som är villig att åta sig uppdraget. Poängteras bör att det handlar om frivilliga lekmannauppdrag. Trots detta lämnas i vissa fall ställföreträdarna att hantera situationer där huvudmannens behov inte kunnat tillgodoses med insatser från övriga samhället. Något som också förändrat arbetsbördan är
att antalet byten av ställföreträdare ökat betydligt under senaste tiden. Orsakerna till denna ökning är flera, bland annat
att ställföreträdaren inte mäktar med uppdraget. Vidare prövas också i större utsträckning än tidigare om godmanskap/
förvaltarskap kan lösas på ett mindre ingripande sätt. En del ansökningar utmynnar inte alltid i ett ställföreträdarskap
men ska ändå utredas, vilket är tidskrävande.
Överförmyndarverksamheten har under en längre tid arbetat med att hitta former för en stödfunktion, dit ställföreträdare
kan vända sig för att få kompletterande stöttning i sina uppdrag. Ställföreträdare med uppdrag i Linköpings kommun
har därför numer möjlighet att få stöd via affärsområdena Råd & Stöd och LSS Funktionsstöd. Stödinsatserna gäller
främst bemötandefrågor samt lotsning till andra samverkanspartner/stödinsatser och är framförallt riktade till gode
män/förvaltare vars huvudmän lever i en komplicerad livssituation. Som komplement planeras ytterligare stöd i form
av mentorskap. Insatserna följs löpande upp och kommer efter en tid att utvärderas.
Jämförelsetal med andra kommuner finns inte att tillgå när det gäller överförmyndarverksamhet och de ställföreträdarskap som omfattas av överförmyndarens tillsyn. I föräldrabalkens nya bestämmelser som gäller från l januari 2015 har
länsstyrelsen ansvar att föra statistik över överförmyndarnas verksamhet. Regeringen kommer i föreskrifter meddela
vilken eller vilka länsstyrelser som kommer få detta ansvar och vilka uppgifter som kommer bli aktuella för överförmyndarna att lämna.
VERKSAMHETSMÅTT
Ärendetyp
Godmanskap 11:1-11:4 FB*
Förvaltarskap
Ensamkommande barn (Ekb)**
Förmyndarskap ***
Granskade årsräkningar
Antal aktiva ärenden
Bokslut
2014
935
102
90
519
967
Budget
2014
1 005
100
70
600
--
Avvikelse
-70
2
20
-81
--
Bokslut
2013
945
106
26
547
961
Bokslut
2012
964
87
37
571
962
Antal aktiva ärenden,
genomsnitt
Bokslut Bokslut Bokslut
2014
2013
2012
921
955
955
101
97
86
68
30
33
525
553
566
----
* FB = Föräldrabalken
** I kolumnen ”Bokslut 2014” redovisas antal godmanskap tillsammans med särskilt förordnad vårdnadshavare för Ekb. I alla andra kolumner redovisas särskilt förordnad vårdnadshavare för Ekb på raden ”Förmyndarskap”.
*** Förmyndarskap = Legalt förmyndarskap, särskilt förordnad förmyndare och särskilt förordnad vårdnadshavare. Se även **.
32
Antalet godmanskap enligt Föräldrabalken 11:1-11:4 är lägre än budgeterat, även i jämförelse med tidigare år. Däremot
har förvaltarskapen ökat. Gode männens kunskap och överförmyndarverksamhetens utökade tillsynsarbete är troligen
bidragande orsaker till att gode männen i större utsträckning tillser att godmanskap utvidgas till förvaltarskap, då skäl
för detta föreligger. Komplexiteten i ärendena och därmed arbetsinsatsen har förändrats de senaste åren. Förvaltarskapen medför redan från start en större arbetsinsats i form av omfattande utredningar och i de allra flesta fall förhandling i
domstol. Vidare finns ett lagstadgat krav på årlig omprövning av varje förvaltarskap. I takt med att dessa ärenden ökat i
antal har alltså arbetsinsatsen per ärende blivit betydligt större. Vidare har tillsynen, som beskrivits ovan, utökats och
omfattar i större utsträckning numera även andra delar än den ekonomiska.
Riksdagen beslutade om en lagändring som från den 1 januari 2014 ger Migrationsverket utvidgade möjligheter att
anvisa en kommun att ta emot asylsökande ensamkommande barn. Antalet godmanskap för ensamkommande barn har
i och med detta ökat betydligt. Totalt anordnades 95 nya godmanskap för ensamkommande barn under 2014, medan
43 ärenden avslutades. Motsvarande siffror för 2013 var 31 anordnade och 39 avslutade ärenden.
I tabellen ovan redovisas antal förmyndarskap, där flera olika typer av ställföreträdarskap rörande barn ingår. Bland
annat återfinns här de ensamkommande barn som fått särskilt förordnad vårdnadshavare, vilket är ett ställföreträdarskap
som ersätter godmanskapet, efter det att barnet fått uppehållstillstånd. För 2014 redovisas dock dessa på raden Ensamkommande barn.
Ekonomi
Driftsammandrag
Verksamhet
Förvaltare och Gode Män, totalt
Varav arvoden och ers, netto
Varav resultatpåverkan fr föregående år
Varav övriga kostnader
Summa
varav kostnader
varav intäkter
Bokslut
2014
487
Budget
2014
535
Avvikelse/
Resultat
48
Bokslut
2013
504
Bokslut
2012
463
6 250
7 311
1 061
5 372
5 637
4 710
-232
1 772
4 968
0
2 343
258
232
571
4 769
-182
785
4 815
16
806
6 737
14 111
7 374
7 846
15 428
7 582
1 109
1 317
208
5 876
12 660
6 784
6 100
12 236
6 136
Kommentarer
Överförmyndarnämndens totala verksamhet visar ett överskott på 1 109 tkr för 2014. Överskottet för verksamhetsområdet överförmyndarnämnden uppgår till 48 tkr och för Förvaltare och Gode Män 1 061 tkr.
I detta verksamhetsområde ingår främst arvoden och ersättningar till nämndens ledamöter. Därutöver tillkommer kostnader som kan relateras till nämndens egen verksamhet, såsom kurser och konferenser. Dessutom återfinns kostnader
för vissa interna tjänsteköp. Nämndens kostnader uppgick under 2014 till totalt 487 tkr, vilket är 48 tkr lägre än budgeterat och något lägre än 2013. Det är kostnaderna för arvoden, kurser/konferenser samt representation som är lägre,
såväl i jämförelse mot budget som mot utfall 2013.
33
Förvaltare och Gode Män
Verksamhetsområdets största kostnadspost utgörs av arvoden och andra ersättningar till ställföreträdare. Även kostnader
för administration i samband med utbetalningar och fakturering av huvudmännen ingår samt information/utbildning/
rekrytering och särskilt stöd till ställföreträdare. I de övriga kostnaderna ingår också utvecklingsoch underhållskostnader för verksamhetssystemet Wärna, kostnader för personella resurser till överförmyndarenheten samt kundförluster.
Vid utgången av 2014 fanns det cirka 650 aktiva ställföreträdare som hade uppdrag som god man eller förvaltare. De
flesta av dessa ställföreträdare begär arvode för sina insatser. Om huvudmannen själv har tillräcklig inkomst och/eller
förmögenhet är det denne som bekostar sin ställföreträdares arvode och övriga kostnader i uppdraget. I annat fall är det
kommunen som står för kostnaderna. Beslut om kostnadsfördelning mellan kommun och huvudman fattas i samband
med granskningen av årsräkningen, det vill säga året efter redovisningsåret. Regler för kostnadsfördelning finns i Föräldrabalkens bestämmelser. Av denna orsak går det därför inte att vid bokslutstillfället med säkerhet fastställa nämndens nettokostnader för arvoden och ersättningar. Det görs istället en bedömning av kostnadsfördelningen, vilken baseras på erfarenheten från föregående år. Skillnaden mellan bedömningen och det faktiska utfallet medför en negativ alternativt en positiv resultatpåverkan på nästkommande års resultat. Resultatpåverkan 2014 är positiv och uppgår till
232 tkr.
Nettokostnaderna för arvoden och ersättningar, exklusive godmanskap för ensamkommande barn, uppgick under 2014
till 4 643 tkr. Resultatet bygger på bedömningen att huvudmännen själva bekostar 54 % av arvoden och ersättningar för
ställföreträdarskapet. Det budgeterade beloppet är 4 968 tkr, vilket medför ett överskott på 325 tkr. Nämndens nettokostnader för arvoden med mera är något lägre under 2014 jämfört med 2013.
Gode män för ensamkommande barn ersätts för den tid som varit nödvändigt för att fullgöra uppdragen. Gode männen
lämnar redogörelser fyra gånger per år, vilka utgör underlag för tillsyn och arvodering. Överförmyndarnämnden återsöker sedan kostnader från Migrationsverket eller ansvarig socialnämnd, beroende på när barnet fått uppehållstillstånd.
Nettokostnaderna är budgeterade till noll, dock redovisas ett mindre underskott för 2014. Detta underskott hanteras
inom ramen för nämndens budget för 2014 men överförmyndarnämnden kommer, precis som tidigare, att noggrant följa
den ekonomiska utvecklingen när det gäller kostnader för ensamkommande barn. Nämnden har fortsatt för avsikt att
vända sig till kommunstyrelsen med begäran om tilläggsanslag, om så behövs. Bruttokostnaderna under 2014 för dessa
uppdrag uppgick till 1 725 tkr, vilket är 677 tkr högre än föregående år.
Enligt gällande regler får den kommun dit barnet anvisats en engångsersättning om 30 tkr per barn efter det att barnet
fått uppehållstillstånd. Denna ersättning ska bland annat täcka kostnader för god man och särskilda kostnader inom
socialtjänsten. Då barnet fått uppehållstillstånd ska ansvarig socialtjänst utreda och ansöka till tingsrätten om att särskilt
förordnad vårdnadshavare utses. Om anvisningskommunen är en annan kommun än Linköping, men barnet bor och
vistas i Linköping, är det överförmyndarnämnden i Linköping som enligt lag ansvarar för tillsyn och arvodering av god
man. Det råder för närvarande oklarhet om vem om ska bekosta arvode och övriga ersättningar när god man kvarstår
även efter det att permanent uppehållstillstånd beviljats för barnet och ingen särskilt förordnad vårdnadshavare utsetts.
Frågan utreds av Sveriges kommuner och landsting. Överförmyndarnämnden har med anledning av denna osäkerhet
avskrivit osäkra fordringar på annan kommun med 86 tkr.
De övriga kostnaderna inom verksamhetsområdet uppgår till 1 772 tkr, vilket är 571 tkr lägre än budgeterat. Resultatöverföringen från 2013 (905 tkr) återfinns i sin helhet i denna post och har använts för extra personalförstärkning hos
överförmyndarenheten. De två posterna som visar störst överskott är dels extra personalförstärkning (507 tkr), dels de
för datautveckling avsatta medlen (145 tkr). Planerade tekniska förändringar i verksamhetssystemet har påbörjats under
2014 men inte slutförts under året. Kostnaderna för kundförluster/osäkra fordringar, inklusive intäkter på tidigare avskrivna fordringar, uppgår till cirka 130 tkr och är därmed oförändrade jämfört med 2013.
34
35
VALNÄMNDEN
Valen till Europaparlamentet (EU) den 25 maj och till riksdag, kommun och landsting (RKL) den 14 september har
genomförts planenligt och i god ordning. Vid RKL-valet hade valnämnden engagerat drygt 960 personer under valdagen och i den föregående förtidsröstningen. Vid EU-valet var antalet drygt 720. Under valdagen handlar det för flertalet av dessa om en lång arbetsdag, från klockan 07.00 på morgonen till närmare midnatt. Valnämnden är tacksam över
att flertalet av valförrättarna återkommer val efter val och hjälper till att genomföra den demokratiska processen.
Valnämnden arbetar sedan många val tillbaka med den svåra uppgiften att underlätta och snabba upp sammanräkningen och rapporteringen på valnatten. Huvudsakligen sker detta genom anpassning av valdistriktens storlek, men också
genom utökning av antalet funktionärer och förbättring av rutiner.
Arbetet motverkas delvis av den tilltagande förtidsröstningen, som vållar besvärande tidsfördröjningar vid sammanräkningen ute i distrikten. Även detta kan valnämnden möta med personalförstärkningar i valdistrikten och vid mottagningen i stadshuset. Den något otidsenliga ångerröstningsregeln, som riksdagen i mer än tre decennier varit ovillig
att modernisera, försenar också rapporteringen.
Inför kommande val måste därför de stora distrikten i vår ständigt växande stad fortsätta att anpassas till rimligare
storlek. Valmaterial och övrig utrustning måste delvis förnyas. Antalet förtidsröstningslokaler måste ses över och i
flera fall behöver bemanningen utökas. Efter förändringar i vallagen krävs nu i förtidsröstningslokal en minimibemanning på två röstmottagare. Inför nästa val avser nämnden att pröva mekaniska valsedelsräknare i vallokalerna,
vilket skulle förkorta tiden för resultatrapportering och något minska bemanningsbehovet i valdistrikten. Valnämnden
kommer inte att klara detta inom nu gällande budgetramar.
- Valnämnden Nämndernas VB 2014
36
VALNÄMNDEN
Måluppfyllelse
Nämndens egna verksamhetsmål
Alla röstberättigade i Linköping ska ha möjlighet att rösta i allmänna val och folkomröstningar.
Valnämnden har under 2014 haft som mål att genomföra de allmänna valen med högre valdeltagande än förra gången.
Måluppfyllelse
Valnämnden anser att målen är uppnådda.
EU-valet den 25 maj har genomförts enligt plan.
Kostnaderna ryms inom nämndens tillgängliga medel.
Valdeltagandet ökade till 55,65 %, att jämföra med 50,54 % år 2009.
RKL-valet den 14 september har genomförts enligt plan.
Kostnaderna ryms inom nämndens tillgängliga medel.
Valdeltagandet i riksdagsvalet ökade till 88 %, att jämföra med 87,3 % år 2010.
Vid valnämndens mottagning i stadshuset under valnatten kontrolleras att allt valmaterial lämnas in från valdistrikten,
enligt rutiner som valnämnden själv utformat utifrån Valmyndighetens anvisningar. Därefter granskas varje avgiven
valsedel av Länsstyrelsen. Inga anmärkningsvärda brister har noterats.
Även om man inte säkert kan hävda att det ökade valdeltagandet beror på valnämndens insatser så avser valnämnden
att genomföra liknande informationsinsatser även inför 2018 års val. Organisation och bemanning kommer att ha hög
prioritet.
Erfarenheterna och befolkningsutvecklingen talar för att förtidsröstningen i fortsättningen kommer att kräva betydligt
större resurser, för att undvika besvärande köbildning och oacceptabel arbetsmiljö.
Vallagen har från och med 2015 ändrats i vissa avseenden som kan innebära ytterligare kostnader. Krav har införts om
viss minimibemanning och utbildning.
I riket var det genomsnittliga valdeltagandet vid EU-valet 51,07 % och vid RKL-valet 85,81 %.
37
VALNÄMNDEN
Ekonomi
Verksamhet
Valnämnden
Summa
varav kostnader
varav intäkter
Bokslut
2014
2 987
Budget
2014
4 288
Avvikelse/
Resultat
1 301
0
Bokslut
2013
138
Bokslut
2012
9
2 987
7 627
4 640
4 288
7 378
3 090
1 301
249
1 550
138
62
200
9
53
44
Kommentar
Det positiva resultatet beror huvudsakligen på statsbidraget till förtidsröstningen. Detta kan inte budgeteras med
någon säkerhet, eftersom det bestäms samma år som valet äger rum.
38
39
ÄLDRENÄMNDEN
Äldrenämndens ansvar är att tillgodose behovet av äldreomsorg för personer över 65 år. Det handlar om personlig
omvårdnad vid vårdbostäder, om hemtjänst i form av personlig omvårdnad och boservice och föreningsbidrag. Alla
insatser ska erbjudas och utformas utifrån den enskildes behov och önskemål. Äldrenämndens budget är i stort kopplat
till vårdbostäder respektive hemtjänst. Verksamheten och budgeten är därför fortlöpande anpassad till den demografiska utvecklingen. Samhällsdebatten inom äldreomsorgen handlar ofta om de demografiska utmaningarna vi i hela
riket står inför. I Linköpings kommun har vi dock ett gynnsamt läge där vi under många års tid varit förutseende och
ständigt bevakat behovet av utbyggnad av vårdbostäder. Detta är mycket viktigt då det är en trygghet för våra invånare att veta att den dag boende önskas så finns det en plats att få inom tre månader. Under året har en nybyggnation
av 50 vårdplatser påbörjats i Sandrinoparken som beräknas vara klara för inflyttning i december 2015. I slutet av 2014
hade vi tre personer som inte kunde erbjudas boende inom 3 månader, som är vår målsättning.
Under hela 2013 förberedde man sig för att ta över hemsjukvården. Det gedigna förberedelsearbetet gav resultat när vi
i januari tog över. Vi kan konstatera att övergången och genomförandet av hemsjukvårdreformen har gått bra. Ett stort
tack till alla som arbetat med att möjliggöra detta. Vid övertagandet såg vi behov av att satsa extra på att underlätta för
personer med demenssjukdomar. Det är oerhört viktigt att vi fångar upp de behov av hjälp som finns och förändras
över tid, så tidigt som möjligt så att den enskilde säkert ska få rätt stöd. Nämnden beslutade att tillskjuta medel för att
korta väntetiden för demensutredningar och för att anställa en arbetsterapeut.
En god äldreomsorg har varit och är viktigt fokus för äldrenämndens ledamöter och ersättare. Sedan 2013 har vi ett
kvalitets- och utvärderingskontor, vilket innebar en uppväxling av kvalitetsarbetet. 2014 har kontoret etablerat sig och
mycket kring nämndens arbete har handlat om frågor gällande uppföljningar, utveckling och kvalitetsförbättringar och
hur vi framåt ska kunna utveckla arbetet. Ett nytt arbetssätt för nämnden är fokusgrupper. Det har fallit väl ut och är
ett arbetssätt vi ser berikar och kompletterar nämndens övriga arbetsmetoder.
Ett av de övergripande målen för äldrenämndens verksamhet är att nöjdhetsindex skall vara över 80, en mycket ambitiös målsättning då ett index över 70 anses som bra resultat. I Socialstyrelsens mätning under 2014 är 90 procent nöjda
med den hemtjänst de får och för vårdbostäderna är motsvarande siffra 80 procent. Sammantaget kan vi konstatera att
vi når den målsättning vi satt för brukarnas nöjdhet.
Äldrenämnden ska medverka till att arbete i äldreomsorgen görs intressant, utvecklande och ger möjlighet till personlig utveckling. Kompetensutvecklingen har under året genomförts under flera områden. Omvårdnad måste alltid ske
med respekt för den enskildes integritet. För att tydliggöra detta har vi tidigare i nämnden infört värdighetsgarantier
från och med 1 maj 2013. För att dessa ska få genomslag och för att belysa hur central värdegrunden är inom omsorgsarbetet har vi under 2014 fortsatt det arbetet och till sommaren avslutades utbildningen av värdegrundsledare
ute i verksamheterna.
Trygghet i ordinärt boende är ett fokusområde. Under 2014 har arbetet med övergången till digitala trygghetslarm
påbörjats och därmed förbättrade möjligheter till en ökad trygghets och service i hemmet. Det system för tids- och
insatsregistrering som planerades att införas har visat sig inte uppfylla kommunens krav. Nämnden beslutade om att i
samband med projektet ”Nyckelfri hemtjänst” så kommer möjligheten att utföra tids- och insatsregistrering studeras.
Det är viktigt att detta arbete kommer igång så snart som möjligt för att bland annat kunna belysa målet att alla med
hemtjänstinsats ska få hjälp av så få personer som möjligt med hänsyn till vårdbehovet.
För tredje året i rad genomfördes den mycket uppskattade trädgårdstävlingen där kreativitet och inspiration får uttryck
i en bättre utemiljö. Ett stort tack till alla som deltog i tävlingen och stort grattis till årets vinnare.
- Äldrenämnden Nämndernas VB 2014
40
ÄLDRENÄMNDEN
Måluppfyllelse
Målet att ”Äldre i Linköpings kommun ska känna sig trygga med att stöd och hjälp finns att få när behov uppstår” är
delvis uppfyllt. I huvudsak har alla som beviljats särskilt boende erbjudits boende inom tre månader. I november hade
3 personer väntat längre än 3 månader. Hemtjänst kan erbjudas omgående vid akuta behov.
Nämndens mål att ”Alla ska vara nöjda med den äldreomsorgsinsats de får” bedöms vara uppfyllt.
I Socialstyrelsens nationella brukarundersökningar för 2014 för hemtjänsten är 90 % mycket eller ganska nöjda. Män
är något mer nöjda än kvinnor. Motsvarande siffra för vårdboende är 80 % och det är ingen skillnad mellan könen.
Äldre i Linköpings kommun ska känna sig trygga med att stöd och hjälp finns att få när behov uppstår.
Indikatorer för måluppfyllelse
Antalet personer som deltar vid informationsmöten om äldreomsorgen ska öka från 30 % till 50 % av de inbjudna.
De som beviljas särskilt boende ska erbjudas detta inom tre månader från beslut. Hemtjänst ska kunna erbjudas omgående vid akut behov.
Planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse
Funktionerna äldrelots och äldreombudsman utvecklas så att fler äldre får information om de insatser som finns och
får möjlighet att framföra synpunkter.
Utforma den uppsökande verksamheten som ges till alla över 80 år så fler personer tackar ja till inbjudan att delta i
informationsträffar.
Genomföra riktad information till särskilda målgrupper.
Förbättra och utveckla informationen om äldreomsorg på kommunens hemsida.
Nämndens bedömning
Målet är delvis uppfyllt.
En äldreombudsman har tillsatts vilket har ökat äldres möjlighet att få information om insatser och att framföra synpunkter. Samtliga som fyllt 80 år under 2014 och som inte har insatser från äldreomsorgen har bjudits in till informationsmöten. Antalet personer som tackar ja till inbjudan är 23 %. Utöver informationsmöten för inbjudna 80-åringar
har två informationsmöten för personer över 65 år hållits. Totala antalet personer som tagit del av information har ökat
från 261 förra året till 394 under 2014. Äldrelotsfunktionen håller hemsidan uppdaterad.
I huvudsak har alla som beviljats särskilt boende erbjudits boende inom tre månader. I november hade tre personer
väntat mer än tre månader utan att fått beslut om särskilt boende verkställt. Hemtjänst kan erbjudas omgående vid akut
behov.
Alla ska vara nöjda med den äldreomsorgsinsats de får.
Nöjdhetsindex skall vara över 80 för att målet ska anses vara uppfyllt.
Införande av lokala värdighetsgarantier.
Implementera värdighetsgarantierna hos äldreomsorgens personal.
41
ÄLDRENÄMNDEN
I Socialstyrelsens nationella brukarundersökningar för 2014 avseende hemtjänsten är 90 % mycket eller ganska nöjda.
Män är något mer nöjda än kvinnor. Motsvarande siffra för vårdboende är 80 % och det är ingen skillnad mellan könen. (Socialstyrelsen redovisar inte längre nöjdhetstal med index.) Äldrenämnden har antagit lokala värdighetsgarantier för hemtjänst och särskilt boende. En särskild projektledare har anställts för implementeringsarbetet. Cirka 1 200
medarbetare inom alla personalkategorier har utbildats i den nationella värdegrunden och värdighetsgarantierna.
Verksamhetens mål för basverksamheten
Alla som beviljas särskilt boende ska erbjudas detta inom tre månader.
Alla med hemtjänstinsats ska få hjälp av så få personer som möjligt med hänsyn till vårdbehovet.
Redovisning varje månad för att följa upp och analysera varför personer inte har erbjudits boende.
Uppföljning sker genom hemtjänstenkät och äldreombudsmannens årliga redovisningsrapport.
Uppföljning kommer att ske i systemet för tids- och insatsregistrering där personalkontinuiteten kan följas upp på
individ- och utförarnivå.
Utbyggnaden av särskilt boende ska följa befolkningsutvecklingen.
I samband med att tids- och insatsregistrering för hemtjänst införs kommer utförarnas personalkontinuitet mätas och
redovisas. Informationen kan underlätta för brukare vid val av utförare.
I huvudsak har alla som beviljats särskilt boende erbjudits boende inom tre månader. Tre personer hade 14-11-30
väntat längre än tre månader.
Det system för tids- och insatsregistrering som planerades att införas har visat sig inte uppfylla kommunens krav.
Förstudie för att förbereda införandet av tids- och insatsregistreringssystem har pågåtts edan hösten 2014. Under våren
2015 kommer upphandling att ske för att kunna påbörja ett införande hösten 2015. Förstudien om tids- och insatsregistrering omfattar även ett eventuellt införande av ”Nyckelfri hemtjänst”. Beslut om eventuellt införande av ”Nyckelfri
hemtjänst” väntas tas av äldrenämnden i mars 2015.
Äldrenämndens utförare ska erbjuda ett varierat och lättillgängligt utbud av aktiviteter och gemenskap. Anhöriga som har behov av stöd ska erhålla ett personligt stödsamtal inom sju dagar.
Uppföljning genom fokusgruppssamtal med pensionärer.
Uppföljning genom den Aktivitetskalender på kommunens hemsida där aktiviteter som erbjuds äldre redovisas.
Uppföljning genom årlig redovisning av Anhörigcenter.
Uppföljning i samverkan med de aktivitetsombud som arbetar med fritidsverksamhet vid äldreomsorgens fritidsverksamheter samt med fritidskonsulenterna som stödjer äldreomsorgens fritidsverksamheter.
Nämndens bedömning.
Aktivitetskalendern hålls fortlöpande uppdaterad av kommunens äldrelotsar.
I stort sett alla servicehus och vårdbostäder har samverkan med den ideella sektorn. De flesta vårdbostäder samarbetar
med 2–4 ideella organisationer. Nästan alla har samarbete med Svenska kyrkan. Flertalet aktiviteter som genomförs
av den ideella sektorn sker på vardagar. Stöd genom personligt samtal av Anhörigcenter kan erbjudas inom 7 dagar.
42
ÄLDRENÄMNDEN
Den övergripande målsättningen med nämndens uppföljningsarbete är att granska kvalitén i verksamheten ur ett
brukarperspektiv. Detta genomförs genom uppföljning utifrån gällande lagstiftning, avtal samt förfrågningsunderlag.
Kvalitetsuppföljningen ska mäta resultat och effekt av den beställda verksamheten samt bidra till utveckling av nämndens verksamhet. Uppföljningen är även en garant för att säkerställa konkurrensneutralitet mellan utförarna.
Kvalitetsuppföljning sker på samma sätt oavsett om det är verksamhet som bedrivs på entreprenad eller i egen regi.
Huvudansvaret för kvalitetsuppföljningen ligger på kvalitets- och utvärderingskontoret. Under 2014 har arbetet med
att utveckla metoder för uppföljning fortsatt. Vid genomförda uppföljningar har olika metoder blandats såsom oanmälda och föranmälda verksamhetsbesök, observationsstudier, inhämtande av statistik och bemanningssiffror, granskade av uppgifter från Treserva samt uppföljning gemensamt med socialkontoret. Vidare har kontoret arbetet med att
öka möjligheterna för att sprida resultatet av uppföljningar till allmänheten, i första hand via kommunens hemsida.
Äldrenämndens kvalitetsuppföljningsplan har genomförts, vilket innebär en ökning av antal uppföljningar jämfört
med tidigare år. Under 2014 genomfördes 148 verksamhetsbesök. Samtliga vårdboenden har under 2014 varit berörda
av uppföljningen.
Nämndens kvalitetsuppföljning består utöver verksamhetsuppföljningar av brukarundersökningar FoU- projekt, hantering av synpunkter och klagomål samt internkontroll.
Det ökade fokus på, och förstärkning av, uppföljningsarbetet som skett under 2013 och 2014 har på ett tydligt sätt satt
avtalet i centrum. Större fokus på avtalet som styrdokument medför en ökad möjlighet för nämndens mål att få genomslag i verksamheterna. För att avtalet ska bli det viktigaste styrdokumentet krävs fortsatt satsning på att utveckla
uppföljningsarbetet.
Av genomförda kvalitetsuppföljningar framkommer att verksamheterna till största del är välfungerande men dock
finns det förbättringsområden. För att utveckla kvalité framöver behöver avtalen ses över när det gäller promenader/utevistelse, egen tid, matlagning samt personalbemanning. Vidare finns behov av att vidareutveckla avtalen, dels
med ökat fokus på resultat men även gällande ökad differentiering av krav utifrån den aktuella målgruppen.
Under 2014 uppmärksammades omfattande brister gällande utvärderingskriterierna ”promenader” och ”egen tid” på
Åleryds vårdboende som drivs av Attendo Sverige AB. Detta medförde att en utökad kvalitetsuppföljning genomförts
på samtliga vårdboende som drivs av företaget. Uppföljningarna visade på brister vid hälften av verksamheterna men
även på att kraven i avtal på aktuella områden behöver utvecklas.
Uppföljningsbesök har genomförts av omsorgskontoret i samband med utförare/nytt avtal vid 8 verksamheter.
Utöver detta har uppföljningar genomförts av utvecklingsarbeten med mera. Dessa är:
- Uppföljning av de vårdboenden där lägenheter saknar tvättmaskin/torktumlare.
- Uppföljning av installation av ljudanläggningar.
- Uppföljning av hemsjukvårdsreformen. Inom ramen för FoU centrum har en länsgemensam uppföljning
skett.
Äldrenämndens ledamöter har deltagit i 8 platsbesök under 2014.
Äldrenämndens internkontrollrepresentanter har tillsammans med medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) följt upp
utförarnas följsamhet av MAS riktlinjer vad gäller delegeringar och basala hygienrutiner. Urvalet utfördes slumpmässigt och sju vårdbostäder valdes som innefattade lika många vårdgivare. Internkontrollen omfattade även avvikelsehantering. MAS inhämtade statistik från avvikelsemodulen i Treserva avseende maj månad. Kontrollen bestod av
HSL-avvikelser som är avslutade utan konsekvensbedömning.
43
ÄLDRENÄMNDEN
Kvalitets- och utvärderingskontorets äldreombudsman är en etablerad funktion i kommunen. Äldreombudsmannen
ansvarar för kommunens uppsökande verksamhet, tar emot och hanterar synpunkter och klagomål, är en neutral stödperson samt företräder de äldre/anhöriga. Av dessa arbetsuppgifter är det hantering av synpunkter och klagomål som
tar upp mest resurser. Under 2014 har 265 ärenden varav 156 är synpunkter och klagomål hanterats. Övriga ärenden
består av rådgivande samtal, information med mera. Den uppsökande verksamheten har skett via informationsträffar i
stadshuset vid fyra tillfällen där samtliga personer som fyller 80 år under året och som inte har kontakt med äldreomsorgen bjudits in. För att ytterligare öka spridningen av kommunens uppsökande verksamhet har två ytterligare informationstillfälle anordnats dit kommunens pensionärer bjudits in. Detta fick stort genomslag och kommer utvecklas
ytterligare under 2015.
Ytterligare analys av inkomna synpunkter och klagomål samt den uppsökande verksamheten redovisas i äldreombudsmannens årsrapport i februari 2015.
Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har beslutat att förelägga Linköpings kommun ett vite om 1 mnkr om kommunen inte ändrar sinn handläggning av hemtjänst för personer över 75 år. Äldrenämnden har överklagat IVO:s beslut
till förvaltningsrätten i Jönköping. Förvaltningsrätten har ännu inte tagit beslut i ärendet.
Uppdragsföretagens verksamhet
I diagrammen nedan redovisas respektive utförares andel av verksamheten inom vårdbostäder och inom hemtjänsten.
Verksamheten inom vårdbostäder är upphandlad i konkurrens medan det inom hemtjänsten är den enskilde som avgör
vem som ska utföra hemtjänstinsatserna. Av de personer som får del av insatserna vårdboende och hemtjänst är 70 %
kvinnor och 30 % män.
Antal platser i vårdbostäder 2014-12-31 per utförare (totalt 1 298 pl)
Berzelii Vård &
Bräcke Diakoni
Omsorg AB
6%
3%
Vardaga AB
Attendo Sverige
11 %
AB
32 %
Aleris Omsorg
AB
13 %
Kosmo AB
15 %
Leanlink
20 %
44
ÄLDRENÄMNDEN
Äldrenämndens hemtjänsttimmar 2014, per utförare
894 850 tim
Aleris
Äldreomsorg AB;
GD-service; 2,9% Vardaga AB;
2,1%
3,6%
Mindre utförare
(13 st); 3,9%
Dildar omsorg;
4,2%
Leanlink; 39,4%
Attendo Sverige
AB; 17,0%
Humana
Hemtjänst AB;
26,8%
Hemsjukvårdsreformen
Länets kommuner har tagit över hemsjukvård i ordinärt boende från och med 2014. Detta har skett genom en skatteväxling med 25 öre. (I särskilt boende, servicehus och vårdbostäder har kommunerna hälso- och sjukvårdsansvar
sedan Ädelreformen genomfördes 1992). Cirka 90 % av den hemsjukvård som ges i ordinärt boende berör personer
över 65 år. Kommunen har ansvar att ge hemsjukvård till de personer som inte kan få sin sjukvård på landstingets
vårdcentraler. I hemsjukvården ingår förutom sjuksköterskeinsatser även rehabilitering och hjälpmedelsförskrivning.
Under 2014 har ett omfattande arbete skett för att utveckla arbetet utifrån den nya reformen.
Den första uppföljningen som gjordes i april visade att antalet patienter var högre än beräknat. Omsorgskontoret följer
upp införandet av hemsjukvården med utföraren Leanlink regelbundet. En gemensam uppföljning sker inom ramen
för FoU centrum för länet. Äldrenämnden följer utvecklingen i Linköping.
Demensutredningar och uppföljningar
I och med hemsjukvårdens övertagande är kommunens legitimerade personal delaktiga i demensutredningar och årliga uppföljningar som gäller personer som bor i ordinärt boende. Samverkan sker med landstingets primärvård.
Äldrenämnden har beslutat om resurs för detta arbete med 3, 0 årsarbetare.
Genomförda upphandlingar och utförarbyte
Under 2014 har utförarbyte skett på Kanalgårdens vårdboende och Landeryds vårdbostäder då Aleris tog över efter
Leanlink. Leanlink tog över basansvaren efter Humana på T1/Solrosen, Trädgården, Östgötagatan och Ramstorp servicehus.
Under 2014 har upphandling skett av Skäggetorps servicehus och Tegelbruksgatans servicehus. Upphandlingen medförde utförarbyte på servicehuset Tegelbruksgatans där Bräcke Diakoni tar över basansvaret.
Äldrenämnden har tagit beslut om ett nytt förfrågningsunderlag enligt Lov om valfrihetssystem (LOV) avseende
hemtjänst. Äldrenämnden har under året godkänt fyra nya hemtjänstutförare.
Nybyggnation av 50 vårdplatser har påbörjats i Sandrinoparken. Inflyttning beräknas till december 2015.
Personalförsörjning
Det finns ett ökat behov av kompetens- och personalförsörjning avseende omvårdnadspersonal och legitimerad
personal. Detta beror på att antalet äldre ökar samt stora pensionsavgångar.
45
ÄLDRENÄMNDEN
Utbildningssatsningar
Med stöd av prestationsbaserade statsbidrag har det under hösten pågått en utbildningsinsats, ”Vård och omsorg för de
mest sjuka äldre”. Utbildningen har varit riktad till omvårdnadspersonal inom äldreomsorgen och har omfattat 2
veckors heltidsstudier med 165 deltagare. Syftet har varit att öka handlingsberedskapen i omvårdnaden och utveckla
det systematiska kvalitetsarbetet för de mest sjuka äldre.
Den tidigare regeringens utbildningssatsning för personal inom äldreomsorgen, det så kallade omvårdnadslyftet, startades 2011 och avslutades i juni 2014. Syftet har varit att stimulera huvudmännens långsiktiga arbete med att stärka
kompetensen inom äldreomsorgen och funktionshinderområdet. Målgruppen har varit undersköterskor, vårdbiträden
och boendestödjare. Det har varit sammanlagt 692 deltagare. De mest efterfrågade kurserna har varit ”IT i vård och
omsorg”, ”Äldres hälsa och livskvalitet” och ”Vård och omsorgsarbete 1”.
Värdegrundsarbete
Äldrenämnden satsade tidigt på att anställa en projektledare för att hålla ihop implementeringen av den nationella
värdegrunden för äldreomsorgen som tillkom den 1 januari 2011 genom ett tillägg i Socialtjänstlagen. Projektet startade hösten 2012 och sedan dess har cirka 1 200 medarbetare ur alla personalkategorier deltagit i en eller flera av de
föreläsningar som erbjudits genom projektet. Utöver det har 75 medarbetare genomgått värdegrundsledarutbildning.
Enheterna arbetar med att se över arbetssätt och rutiner för att kunna arbeta för en individanpassad äldreomsorg. 1 maj
2013 infördes värdighetsgarantier för hemtjänst och särskilt boende. För att utvärdera vilka effekter värdighetsgarantierna fått kommer en uppföljning med enkäter och intervjuer med personal, brukare och anhöriga att genomföras under
2015.
Föreskrifter om ansvaret för äldre personer och bemanning i alla särskilda boenden
Socialstyrelsen har under året föreslagit en ny föreskrift som gäller ansvaret för äldre personer och bemanning i alla
särskilda boenden. Föreskriften gäller behovsbedömning, utredning, uppföljning, bemanning och bedöms medföra
väsentligt ökade kostnader för kommunen. Den föreslagna föreskriften ska ersätta den tidigare föreskriften som gäller
bemanning i särskilda boenden för personer med demenssjukdom (SOSFS 2012:12). Den nu föreslagna föreskriftens
datum för ikraftträdande är oklart.
Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har under året vitesbelagt ett särskilt boende (Spinnrocken/Gläntan, Bräcke
Diakoni) för låg bemanning nattetid.
eHälsoområdet
Under de senaste två åren har utvecklingsarbetet inom eHälsområdet tagit form. Utvecklingen har genomförts på olika
strukturella plan. Centralt har varit att identifiera nyttan av de hälsorelaterade verktygen, det arbetet har skett i nära
samverkan med verksamhetsföreträdare inom hemtjänsten. 2014 års arbete har också präglats av kunskapsinhämtning
samt verksamhetsförankring av kommande lösningar för till exempel mobildokumentation, nyckelfri hemtjänst och
tids- och insatsregistrering.
Införandet av Treserva startade 2011 inom nämndens verksamhetsområde. Under 2014 har förberedelsearbete och
utbildning genomförts för att samtliga verksamheter ska dokumentera digitalt i Treserva from mars 2015. Det innebär
att cirka 5 000 medarbetare använder Treserva. En fortsatt viktig del är att kontinuerligt ge support och professionell
utbildning till verksamheterna.
Våren 2014 tog Linköpings kommuns äldrenämnd beslutet att Linköpings medborgare ska erbjudas digitala trygghetslarm. Under hösten 2014 genomfördes en upphandling av trygghetslarm med stöd av Kommentus (SKL) ramavtal.
Digitaliseringen av trygghetslarmskedjan beräknas vara helt genomförd i september 2015.
Trädgårdstävling
Under 2014 genomfördes äldrenämndens trädgårdstävling för servicehus och vårdbostäder för tredje året i rad.
13 enheter lämnade in tävlingsbidrag och juryn bedömde att det var hög kvalitet på bidragen. Årets vinnare, Nykils
servicehus/ Ekero fick 25 tkr att använda så att de stimulerar till fortsatt utvecklingsarbete på servicehuset och
vårdbostaden. Andra pris, 15 tkr, gick till Kvarnbacken och tredje pris, 10 tkr, gick till Solstickans demensboende.
46
ÄLDRENÄMNDEN
Socialstyrelsens nationella brukarundersökning 2014 visar de äldres uppfattning om kvaliteten i äldreboende och i
hemtjänst.
Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med ditt äldreboende?
Andel i procent
Källa: Socialstyrelsens nationella brukarundersökning 2014
100
90
80
80
83
70
Eskilstuna
60
Jönköping
Linköping
50
Norrköping
Västerås
40
Örebro
Riket
30
20
15
12
10
5
5
0
Mycket nöjd/ Ganska nöjd
Varken nöjd eller missnöjd
Ganska missnöjd/ Mycket missnöjd
Kommentar och analys: Siffrorna inom parentes anger värdet för 2013. I diagrammet är procentsatserna för Linköping och
riket angivna. I Linköping är 80 % (86 %) mycket eller ganska nöjda med helhetsomdömet för äldreboende, en minskning med
6 procentenheter jämfört med 2013. Värdet för riket som helhet är 83 %.(82 %) Av jämförelsekommunerna uppvisar Jönköping
och Norrköping det högsta helhetsomdömet, 86 %, för 2014.
Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med den hemtjänst du har?
Andel i procent
Källa: Socialstyrelsens nationella brukarundersökning 2014
100
90
90
89
80
70
Eskilstuna
60
Jönköping
Linköping
50
Norrköping
Västerås
40
Örebro
Riket
30
20
8
10
8
2
3
0
Mycket nöjd/ Ganska nöjd
Varken nöjd eller missnöjd
Ganska missnöjd/ Mycket missnöjd
Kommentar och analys: Siffrorna inom parentes anger värdet för 2013. I diagrammet är procentsatserna för Linköping och riket
angivna. I Linköping är 90 % (91 %) mycket eller ganska nöjda med helhetsomdömet för hemtjänst, en minskning med 1 procentenhet jämfört med 2013. Värdet för riket som helhet är 89 % (90 %). Av jämförelse mellan kommunerna uppvisar Jönköping
högst nöjdhet, 93 %, för 2014.
47
ÄLDRENÄMNDEN
SÄRSKILDA BOENDEFORMER FÖR ÄLDRE
Verksamhetsmått
Bokslut
Budget
2014
2014
Sjukhemsboende, platser
376
376
Budgetavvikelse
2014
0
Demensboende, platser
381
381
0
381
368
0%
Ålderdomshem, platser
434
434
0
434
406
0%
1 191
1 191
0
1 191
1 147
0%
Servicelägenheter för äldre
740
740
0
740
745
0%
Korttidsvård/växel-vård,
platser
107
107
0
107
107
0%
75
75
0
75
73
0%
Summa
Dagvård, platser
Bokslut
2013
Bokslut Förändring
2012 2013-2014
376
373
0%
Utbyggnaden av vårdbostäder är försenad. I budgeten för 2014 är hänsyn tagen till förseningen. Det innebär att ingen
budgetavvikelse redovisas i tabellen ovan.
HEMTJÄNST
Verksamhetsmått
Bokslut
2014
Budget
2014
Budgetavvikelse
2014
Bokslut
2013
Antal hemtjänstärenden/
månad
3 683
3 570
113
3 622
3 620
1,7 %
Antal hemtjänstärenden med
timtid/månad
2 093
2 085
8
2 122
2 108
1,4 %
Antal hemtjänsttimmar/
månad
74 570
75 539
969
75 171
71 787
0,8 %
Antal hemtjänsttimmar/
ärende och månad
35,6
36,2
0,6
35,4
34,1
0,6 %
894 850
906 470
11 620
902 049
861 450
0,8 %
Antal hemtjänsttimmar/år
2012 2013-2014
Trots ett ökat antal äldre personer så har antalet hemtjänstärenden med timinsats inte ökat. Antalet hemtjänsttimmar
per ärende, det vill säga den genomsnittliga vårdtyngden är i stort sett oförändrad jämfört med 2013.
48
ÄLDRENÄMNDEN
Ekonomi
Driftsammandrag
Verksamhet
Äldrenämnd
Äldrenämnd, resursmedel
Köpta administrativa tjänster
Äldreomsorg
därav
Särskilda boendeformer för äldre
Hemtjänst 65 år Föreningsbidrag
Bokslut
2014
1 722
0
10 453
1 003 547
Budget
2014
1 960
4 280
8 749
1 018 010
Avvikelse/
Resultat
238
4 280
1 704
14 462
Bokslut
2013
1 602
0
5 423
903 148
Bokslut
2012
1 874
0
10 298
855 668
553 411
450 136
3 522
566 206
451 804
3 539
12 795
1 668
17
532 762
370 386
3 285
514 446
341 222
3 241
Summa
varav kostnader
varav intäkter
1 019 244
1 312 837
293 593
1 036 538
1 315 738
279 200
17 293
2 901
14 393
913 458
1 199 820
286 362
871 080
1 137 886
266 807
Kommentarer
Äldrenämndens bokslut för 2014 visar ett överskott med 17,3 mnkr, vilket motsvarar 1,7 % av nämndens budget som
är 1 036,5 mnkr. Från och med 2014 ingår hemsjukvården i ordinärt boende i äldrenämndens verksamhet. Hemsjukvården skatteväxlades med landstinget 2014 och ingår under området hemtjänst 65 år och äldre.
För nämndens egen verksamhet redovisas ett överskott med 0,2 mnkr, vilket motsvarar 12,1 % av budgeten som är
2,0 mnkr. Under nämnden finns även resursmedel på 4,3 mnkr som inte förbrukats. Dessa medel ingick i den ombudgetering som gjordes av överskottet i 2013 års bokslut.
För administrativa tjänster visar bokslutet ett underskott med 1,7 mnkr, vilket motsvarar 19,5 % av budgeten. Underskottet beror på högre kostnader och lägre intäkter än budgeterat för verksamheten eHälsa och systemförvaltningen
av verksamhetssystemet Treserva. Samtidigt finns resursmedel under nämnden med 4,3 mnkr som inte utnyttjats.
Inom området särskilda boendeformer för äldre (vårdbostäder) är överskottet 12,8 mnkr vilket motsvarar 2,3 %
av budgeten.
Kostnaderna understiger budgeten med 2,5 mnkr till följd av lägre ersättningar i avtalen med utförarna och något lägre
beläggning än budgeterat.
Intäkterna överstiger budgeten med 10,3 mnkr. Det är framför allt högre statsbidrag för moms för köp av verksamhet
från privata utförare men även högre intäkter i form av vårdavgifter, hyror och kostavgifter från enskilda brukare.
Inom verksamhetsområdet hemtjänst (personer över 65 år) som även innehåller den 2014 från landstinget övertagna
hemsjukvården i ordinärt boende visar bokslutet ett överskott på 1,7 mnkr, vilket motsvarar 0,4 % av budgeten. Kostnaderna överstiger budget med 3,0 mnkr, medan intäkterna är 4,7 mnkr högre än budgeterat. Av resultatet, 1,7 mnkr,
svarar hemsjukvården för ett underskott på -1,4 mnkr och hemtjänsten ett överskott med 3,1 mnkr.
Kostnaderna för verksamhetsområdet överstiger budget med totalt 3,0 mnkr. I beloppet ingår ersättning till Leanlink
för ökade kostnader för hemsjukvården utöver avtalad nivå med 3,2 mnkr. Leanlink har under detta första år med
hemsjukvården haft högre kostnader än beräknat för verksamheten. Det gäller till exempel högre lönekostnader, nyttjande av bemanningsföretag till följd av svårigheter att rekrytera sjuksköterskor, högre kostnader för sjukvårdsmaterial. Inom delar av den verksamhet som övertogs från landstinget finns överskott som gäller medel som inte förbrukats
under 2014, såsom 1,5 mnkr som är medel för ambitionshöjning inom vård och rehab, för tjänster 2,0 årsarbetare
(MAS/planeringsledare) inom omsorg och äldreförvaltningen. Inom hemsjukvården finns även intäkter, avgifter, på
1,3 mnkr som inte budgeterats. Detta sammantaget gör att underskottet inom hemsjukvården stannar på -1,4 mnkr.
Intäkterna för verksamhetsområdet är 4,7 mnkr högre än budget. Där ingår då hemsjukvårdens intäkter som är
1,3 mnkr högre än budgeterat. I övrigt ingår försäljning av bostadsrätter och statsbidrag för moms.
49
ÄLDRENÄMNDEN
Under året har cirka 895 000 hemtjänsttimmar utförts. Av dessa har 61 % utförts av privata utförare och 39 % av
Leanlink. Antalet hemtjänsttimmar var budgeterade till 906 000 timmar. Reglering mot kommunstyrelsen för demografiska förändringar har skett löpande under året. Det innebär att mellanskillnaden, medel motsvarande 11 000 hemtjänsttimmar, har återförts till kommunstyrelsen.
Investeringar
Investeringar
Investeringar
Belopp tkr
Licenser Treserva
Hemsjukvården
Desinfector (diskmaskin för medicinska
instrument)
Hemtjänst
Licenser tids- och insatsregistreringssystem
Hemsjukvård medicinteknisk utrustning
Summa investeringar
varav utgifter
varav inkomster
Bokslut
2014
Budget
2014
Avvikelse
600
-600
86
-86
686
686
382
382
382
382
-304
-304
Bokslut
2013
Bokslut
2012
275
176
176
176
275
275
Kommentarer
I budgeten för 2014 ingick licensutgifter, 382 tkr, för ett tids- och insatsregistreringssystem inom hemtjänsten. Införandet har avbrutits/uppskjutits.
Under året har nämnden haft utgifter för licenser för verksamhetssystemet Treserva och utrustning inom hemsjukvården i ordinärt boende som under 2014 övergick från landstinget.
Investeringsbudgeten har överskridits med 304 tkr.
50
51
OMSORGSNÄMNDEN
Omsorgsnämndens ansvar rymmer stöd, vård och behandling samt förebyggande insatser för barn, unga och vuxna,
insatser till personer med utvecklingsstörning, fysisk, psykisk och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning samt hemtjänst till personer under 65 år. Nämndens internbudget för 2014 är 1 022,7 mnkr. Nämndens ekonomiska ram från
kommunstyrelsen är 994,9 mnkr. Skillnaden beror på medgivande från kommunstyrelsen 2014-06-17, § 230, till
nämnden att redovisa maximalt 28,9 mnkr underskott för 2014. Bokslutet visar 18,8 mnkr i underskott för 2014.
Kostnaderna för placering av barn och unga på HVB (Hem för vård och boende) har varit fortsatt höga. Ett projekt för
att utveckla bättre och tidigare stöd till barn, unga och deras föräldrar för att förebygga placeringar har startat under
året i samverkan mellan nämnderna omsorg, social, barnoch ungdom samt bildning. Även Landstinget (numera
Region Östergötland) medverkar. Projektet finansieras via den sociala investeringsfonden.
Nämndens uppföljning visar på nöjda brukare och hög kvalitet. Uppföljning har gjorts genom verksamhetsbesök och
platsbesök. Förstärkning av kvalitetsuppföljningen har skett genom fortsatt utveckling av Kvalitets- och utvärderingskontoret.
Merparten av insatser inom individ- och familjeomsorg och socialpsykiatri ges som service. Något som skattas högt
av berörda medborgare. Dock har arbetssättet på senare år mötts av kritik från Inspektionen för Vård och Omsorg
(IVO) och frågan är under rättslig prövning.
Under 2014 har ett nytt skyddat boende för våldsutsatta kvinnor med missbruksproblematik startat. Verksamheten,
som drivs av Linköpings Stadsmission på uppdrag av omsorgsnämnden, omfattar permanentboende, akutplatser, stöd
i boende samt öppen dagverksamhet. Under våren startade Mini-Maria, en mottagning för unga med risk- och missbruk i åldern 13-20 år och deras familjer. Mini-Maria är ett samarbete mellan omsorgsnämnden, bildningsnämnden
och Landstinget. Det vräkningsförebyggande arbetet som tidigare påbörjats tillsammans med socialnämnden och
bostadsföretag har fortsatt.
Övertagandet av hemsjukvården genomfördes i början av året och får sägas skett ”smärtfritt” tack vare goda förberedelser i alla berörda led. Omsorgsnämnden är främst berörd genom hemsjukvård inom socialpsykiatrin. Avtal om
utförande finns med Leanlink och Vis Vitalis.
Efterfrågan på bostäder med särskild service är fortsatt hög. Målet att erhålla beviljad bostad inom sex månader har
inte kunnat uppfyllas. Under året har planen för utbyggnad av särskilt boende uppdaterats att omfatta åren 2014-2022.
Insatser och service till Linköpingsborna i livets olika skeden åstadkoms inte bara genom politiska beslut och politiska
prioriteringar. Jag vill därför rikta ett stort tack till omsorgskontoret, till alla samverkansparter och till utförare såväl
kommunala som privata för väl genomfört arbete under 2014.
- Omsorgsnämnden Nämndernas VB 2014
52
OMSORGSNÄMNDEN
Måluppfyllelse
Omsorgsnämndens viktigaste mål är delvis uppfyllda vad gäller att man ska kunna erhålla rådgivning och stöd inom
10 dagar samt att man ska känna sig nöjd med den hjälp och de insatser man fått. I de nöjdhetsmätningar som gjorts är
de flesta mycket nöjda. Målsättningen att kunna erhålla bostad med särskild service inom sex månader är dock inte
uppfylld. Omsorgsnämnden har beslutat om en omfattande utbyggnadsplan för att kunna möta behoven.
”Medborgare i Linköpings kommun ska känna sig trygga med att stöd och hjälp finns att få när
behov uppstår.”
Kommunens medborgare ska kunna erhålla rådgivning och stöd inom 10 dagar.
De som beviljas bostad med särskild service ska kunna erhålla en bostad inom sex månader.
Förbättra och utveckla informationen om de stödinsatser som kommunen erbjuder. Det ska tydligt framgå vilken hjälp
som finns att få och vart man vänder sig för att få hjälp.
Aktivt delta i planprocessen för att säkerställa att tomter reserveras för bostäder med särskild service.
Kommunstyrelsen har godkänt en utökad utbyggnad under åren 2015 – 2016 för att kunna erbjuda personer bostad
med särskild service i Linköping.
Utreda förutsättningarna för att införa LOV, Lag om valfrihet, i bostäder med särskild service.
Målsättningen att kunna erhålla rådgivning och stöd inom 10 dagar är delvis uppfyllt.
Målsättningen att de som beviljats bostad med särskild service ska kunna erhålla bostad inom sex månader är
inte uppfyllt.
Kommunens inriktning har under många år varit att erbjuda lättillgängliga stödinsatser som kan erhållas både med och
utan föregående biståndsbeslut, som service.
Korta väntetider innebär att en hög servicenivå upprätthålls gentemot medborgarna, vilket torde leda till att personliga
problem kan lösas snabbare och inte förvärras på grund av väntetider.
Nämnden har genom uppföljning av öppenvård inom individ- och familjeomsorg sett att väntetiderna till ett personligt
rådgivningssamtal inte överskridit 10 arbetsdagar inom de allra flesta verksamheter av rådgivningskaraktär. Familjerådgivningens väntetider har dock överskridit 10 dagar sedan sommaren 2013 på grund av att en utförare avslutade sitt
uppdrag. För att minska väntetiden har familjerådgivningsverksamheten förstärkts hösten 2014 och medel avsatts i
budget 2015 för att förstärka verksamheten.
När det gäller information om vilken hjälp som finns att få för barn och unga med psykisk ohälsa och deras föräldrar
har en ny webbinformation utarbetats gemensamt mellan omsorg, utbildning och landstinget. Det finns nu lättillgänglig information att tillgå via webben, www.linkoping.se/hjalp.
Informationsbroschyrer i både tryckt form och via webben uppdateras kontinuerligt.
Behovet av bostäder med särskild service följs upp varje månad i samarbete med socialkontoret. Under hela året har
det funnits en kö och flera personer har väntat mer än 6 månader. Behoven har kartlagts och redovisats till omsorgsnämnden och kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen har godkänt en utökad utbyggnad under åren 2015 – 2016 för att
kunna erbjuda personer bostad med särskild service i Linköping.
Behovet av boendestödjande insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning och missbruksproblematik har
ökat kontinuerligt de senaste åren. Flera personer har fått vänta på insats vilket lett till att sanktionsavgift fastställts av
förvaltningsrätten i några ärenden. Omsorgsnämnden har i budget 2015 avsatt ytterligare resurser för att kunna möta
behoven. Omsorgsnämnden har utrett förutsättningarna att införa LOV i bostäder med särskild service. Då oklarheter
finns kring bland annat momsfrågor har en statlig utredning avvaktats. Utredningen gav dock inte svar på de oklarheter som finns.
53
OMSORGSNÄMNDEN
”Medborgare i Linköpings kommun ska känna sig nöjda med den hjälp och de insatser som de erhållit.”
Nöjdhetsindex (helhetsomdöme) ska vara över 80 för att målet ska anses vara uppfyllt (brukarenkäter).
Minst 70 % ska känna till vart man vänder sig med förslag och klagomål (brukarenkäter).
Index ska vara över 80 på frågan om brukaren upplever att personalen är kunnig (brukarenkäter).
All verksamhet ska systematiskt följas upp så att resultaten av insatserna blir tydliga.
Brukarnas uppfattning om erhållna insatser ska följas upp genom brukarenkäter vartannat år.
Information om rutiner för synpunkter och klagomål ska finnas på kommunens hemsida och hos varje utförare.
Formerna för brukarmedverkan ska utvecklas när det gäller planering, genomförande och uppföljning av verksamhet.
Möjlighet för den enskilde att välja insats och utförare genom att antalet verksamheter som erbjuds enligt LOV ska öka.
Stimulans och krav på kunskapsbaserade verksamheter ska utvecklas för att säkra att bästa möjliga insatser erbjuds
som grundar sig på aktuell forskning, personalens kunskap och brukarnas erfarenheter.
Brukarundersökningar genomförs regelbundet. Av de senast genomförda brukarenkäterna (2012) framgår att både
kvinnor och män är mycket nöjda med insatserna. Nöjdhetsindex överstiger 80 i de allra flesta verksamheterna. Det
varierar mellan olika verksamheter om kvinnor eller män är mest nöjda.
Rutiner för synpunkter och klagomål finns på kommunens hemsida och hos varje utförare. Genom kvalitets- och utvärderingskontoret har omsorgsnämndens arbete med uppföljning stärkts.
Brukarorganisationerna träffar regelbundet företrädare för både landsting och kommun för information och samråd.
Krav på brukarmedverkan vid utformning av bostäder med särskild service finns i förfrågningsunderlag. Stimulans
och krav på kunskapsbaserad verksamhet har stärkts både genom utveckling av förfrågningsunderlag och genom samarbete med FoU-centrum.
”Förebyggande insatser ska erbjudas för att främja goda levnadsvillkor för medborgarna.”
Sociala stödinsatser ska vara lättillgängliga och kunna erhållas genom olika serviceinsatser utan krav på biståndsbeslut.
Linköpings kommun ska i dialog med Sveriges kommuner och Landsting samt Socialdepartementet utreda förutsättningarna för att fortsätta erbjuda insatser som service det vill säga utan föregående biståndsbeslut. Hälsofrämjande
aktiviteter ska erbjudas i daglig verksamhet och i bostäder med särskild service.
Tillgången till hälso- och sjukvårdsinsatser i kommunal verksamhet ska öka.
Antalet familjecentraler ska utökas under mandatperioden så att fler familjer har tillgång till en familjecentral i sitt
närområde.
Det förebyggande arbetet bland barn och ungdomar ska stärkas under mandatperioden genom att antalet fältsekreterare ska utökas.
Målet är uppfyllt
54
OMSORGSNÄMNDEN
Omsorgsnämnden erbjuder en rad förebyggande insatser som är generellt utformade och allmänt inriktade. Som ett led
i det förebyggande arbetet kan även individuella insatser erhållas utan föregående myndighetsbeslut. Linköpings
kommun har uppvaktat både Socialstyrelsen och Socialdepartementet i syfte att klargöra och stärka kommunernas
möjlighet att utveckla serviceinsatser inom socialtjänsten. En forskningsstudie har inletts i samarbete med FoUcentrum och Centrum för kommunstrategiska studier för att belysa effekterna, både för den enskilde och personalen,
av att erbjuda insatser inom socialtjänsten lättillgängligt utan föregående biståndsbeslut. Frågan om de juridiska förutsättningarna för allmänt inriktade och generellt utformade insatser kommer även att prövas i förvaltningsrätten. Genom utveckling av förfrågningsunderlag har utförare stärkt sitt arbete med hälsofrämjande aktiviteter inom flera områden. Tillgången till hälso- och sjukvårdsinsatser har stärkts i bostäder med särskild service för personer boende i
LSS-bostäder. Genom hemsjukvårdsreformen har tillgången till hemsjukvårdsinsatser i ordinärt boende samordnats
med kommunala insatser.
Medel har avsatts under 2014 för ytterligare en fältsekreterare. På grund av rekryteringssvårigheter har tjänsten inte
tillsatts. Antalet familjecentraler har ej ökat under mandatperioden.
”Daglig verksamhet och arbetsinriktat stöd ska erbjudas för att stimulera till sysselsättning, aktivitet och främja gemenskap och delaktighet.”
Daglig verksamhet och arbetsinriktat stöd ska erbjudas alla personer med psykisk funktionsnedsättning och alla som
har beslut enlig LSS, Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade.
Arbetsinriktat stöd ska leda till anställning i ökad omfattning.
Arbetsinriktat stöd skall utvecklas och förstärkas.
Möjlighet till information och vägledning om daglig verksamhet skall finnas genom en LSS-lots.
Företag ska genom olika aktiviteter stimuleras att erbjuda daglig verksamhet/arbete/sysselsättning.
Alla personer med psykisk funktionsnedsättning eller personer med LSS-beslut om daglig verksamhet erbjuds daglig
verksamhet.
Möjligheten att erhålla arbetsinriktat stöd har ökat genom utveckling av ny verksamhet. Behov finns dock att fortsätta
stärka enskildas möjlighet till lönearbete samt att kunna erbjuda fler personer arbetsinriktat stöd. Genom en LSS-lots
finns möjlighet att få vägledning och information om vilka dagliga verksamheter som finns att välja på. Omsorgskontoret har årligen bjudit in presumtiva intresserade företagare för information om möjligheten att driva daglig verksamhet.
Kvalitetsuppföljning sker på samma sätt oavsett om det är verksamhet som bedrivs på entreprenad eller i egen regi.
Under 2014 har arbetet med att utveckla metoder för uppföljning fortsatt. Vid genomförda uppföljningar har olika
metoder blandats såsom oanmälda och föranmälda verksamhetsbesök, observationsstudier, inhämtande av statistik
och bemanningssiffror, granskade av uppgifter från Treserva samt uppföljning gemensamt med socialkontoret. Vidare
har kontoret arbetet med att öka möjligheterna för att sprida resultatet av uppföljningar till allmänheten, i första hand
via kommunens hemsida. Omsorgsnämndens kvalitetsuppföljningsplan har genomförts, vilket innebär en ökning av
antal uppföljningar jämfört med tidigare år.
Av genomförda uppföljningar framkommer att verksamheterna till stor del är välfungerande men att det behövs en
utveckling av avtalen då det i vissa fall är oklart vad som förväntas och därmed också svårt att följa upp om verksamheterna är ändamålsenliga.
55
OMSORGSNÄMNDEN
Det ökade fokus på, och förstärkning av, uppföljningsarbetet som skett under 2013 och 2014 har på ett tydligt sätt satt
avtalet i centrum. Större fokus på avtalet som styrdokument medför en ökad möjlighet för nämndens mål att få genomslag i verksamheterna. För att avtalet ska bli det viktigaste styrdokumentet krävs fortsatt satsning på att utveckla
uppföljningsarbetet. Uppföljningen visar på att det finns behov av att vidareutveckla avtalen, dels med ökat fokus på
resultat men även gällande ökad differentiering av krav utifrån den aktuella målgruppen.
Under året har ett pilotprojekt inletts för att följa brukarnas erfarenhet och åsikter kring verksamheten gällande daglig
verksamhet och boende med särskild service. Arbetet kommer fortsätta under 2015 och, om det ger ett gott resultat,
utökas till fler verksamheter.
I samrådsmöten med gode män och intresseföreningar framkommer att det finns behov av ökade insatser för att få del
av synpunkter och önskemål från dessa grupper. Under 2014 har det tagits fram en fokusgruppsmetodik som omfattar
flera målgrupper. Metoden kommer implementeras under 2015 för att på så sätt nå nämnda målgrupper.
Inom verksamhetsområdet individ- och familjeomsorg står privata utförare för cirka 40 % av verksamheten inom
öppenvården. När det gäller HVB-vuxna och unga står privata utförare för 95 % av verksamheterna.
Inom verksamhetsområdet socialpsykiatri finns flera privata utförare både av daglig verksamhet och av bostad med
särskild service. När det gäller daglig verksamhet drivs 30 % i privat regi och när det gäller boende drivs 54 % i privat
regi. Utöver detta finns flera enskilda vårdhem som drivs i privat regi.
Inom LSS-verksamheterna finns privata utförare främst när det gäller bostäder med särskild service, daglig verksamhet och personlig assistans. Leanlink driver drygt 50 % av bostäder med särskild service för personer med utvecklingsstörning medan fyra privata utförare ansvarar för resterande del. Inom daglig verksamhet har Leanlink cirka 97 % av
verksamheten. Fyra mindre utförare ansvarar för cirka 3 %. En ny utförare inom daglig verksamhet har kommit till
under året. Inom personlig assistans finns cirka 35 utförare.
Behovsutveckling
Inom flera verksamhetsområden finns behov av utökade insatser. Behovet av fler bostäder med särskild service har
kartlagts och redovisats till omsorgsnämnden och kommunstyrelsen. En utbyggnad planeras för att kunna erbjuda
personer i kö samt personer som vistas på enskilda vårdhem att flytta till bostad med särskild service i Linköping.
Inom LSS-området finns också ett ökat behov av korttidsplatser för barn och ungdomar.
Arbete pågår för att tillsammans med landstinget utveckla och förstärka rehabiliterande insatser i syfte att möjliggöra
att så många personer som möjligt med psykiska funktionsnedsättningar kan bo i ordinärt boende. Efterfrågan på
insatser i form av boendestöd har ökat kontinuerligt senaste åren, en utveckling som även finns i övriga Sverige. Även
insatser i form av sysselsättning och arbete har förstärkts men behöver utvecklas ytterligare. Under 2013 genomfördes
en omfattande brukarinventering som omfattade 811 personer med psykisk funktionsnedsättning. Undersökningen
visade att en stor andel (330 personer) inte haft någon form av arbete eller sysselsättning under det senaste året. Flera i
målgruppen har hemmavarande barn under 18 år vilket bör uppmärksammas. En stor andel av målgruppen saknar en
samordnad individuell plan upprättad i samarbete mellan kommunen och landstinget. Detta är ett lagstadgat krav och
rutiner för samverkan behöver implementeras i berörda verksamheter.
Placeringar på behandlingshem av ungdomar ökade 2012 och låg på samma nivå även under 2013. Under 2014 har
antalet vårddygn ökat med ytterligare cirka 3 700 vårddygn, vilket motsvarar 10 årsplatser. En omfattande åtgärdsplan
är framtagen för att på sikt minska kostnaderna och kunna erbjuda alternativa insatser som bedöms kunna ge bättre
resultat. Åtgärdsplanen gäller även under 2015.
Antal vårddygn på behandlingshem för vuxna ligger på ungefär samma nivå som 2013. Under 2014 resulterade arbetet med att utarbeta förslag på mer intensiv öppenvård som ett alternativ till slutenvård i att nämnden fattade beslut om
en förstärkt öppenvård knuten till St Larsmottagningen/Beroendekliniken. Denna verksamhet startade 1 juni 2014.
56
OMSORGSNÄMNDEN
Öppenvårdsmottagningen MiniMaria öppnade sin verksamhet under 2014. MiniMaria är en mottagning för unga i risk
eller missbruk och deras föräldrar. Verksamheten drivs gemensamt av Linköpings kommun, omsorgsnämnden och
bildningsnämnden, och landstinget.
Inom personlig assistans enligt LSS har både antal beslutade timmar och antalet personer som har insatsen varit
ganska konstant under hela 2014. Däremot har antalet assistansbeslut från Försäkringskassan ökat, vilket medför en
ökad kostnad för kommunen för de 20 första timmarna.
En förstärkning av sjuksköterskeresurser inom bostäder med särskild service och daglig verksamhet inom LSSområdet har under året gjorts med en årsarbetare.
Förberedelser har också gjorts för att under 2015 fördela ut sjuksköterskeresurserna på respektive utförare inom LSSområdet istället för nuvarande lösning då alla sjuksköterskor finns i en samlad organisation. Den ändrade organiseringen görs för att bättre kunna tillgodose lagstiftningens krav när det gäller vårdgivaransvaret.
Hemsjukvård
Landstinget och länets kommuner har avtalat om att kommunerna ska ta över hemsjukvård i ordinärt boende från och
med 2014. Detta har skett genom en skatteväxling. Målsättningen är att kunna erbjuda samordnade stöd- och vårdinsatser till den enskilde med bibehållen patientsäkerhet. Reformen bedöms kunna öka kvalitén. Hemsjukvårdsansvaret
inom socialpsykiatrin har samordnats med insatsen boendestöd. Övriga somatiska hemsjukvårdsinsatser utförs av den
kommunala utföraren Leanlink.
Sociala investeringar
Omsorgsnämnden, socialnämnden, barnoch ungdomsnämnden samt bildningsnämnden har tillsammans utarbetat ett
projekt för att utveckla bättre och tidigare stöd till barn, unga och deras föräldrar i syfte att bland annat förebygga
HVB-placeringar. Finansieringen sker genom en social investeringsfond. Arbetet ska bedrivas i samverkan med
kommunledningskontorets ekonomiavdelning. Projektet är ett metodutvecklingsprojekt som tar sin utgångspunkt i
familjernas komplexa problembild och där familjens egna önskemål och behovsbeskrivningar är väsentliga. Arbetet
startade under hösten 2014, men kommer att vara i full drift under våren 2015. FoU centrum för vård och omsorg
följer arbetet.
Ensamkommande barn
Under 2013 och 2014 har antalet ensamkommande barn som kommit till Sverige från krigshärjade områden i världen
ökat betydligt. Detta innebär att kommunerna måste öka sitt mottagande. Linköpings kommun har successivt utökat
sitt mottagande under 2013 och 2014 och nuvarande avtal med Migrationsverket innebär att kommunen förbundit sig
att ta emot 12 barn i asylprocessen. Ny överenskommelse ska tecknas med Migrationsverket under första kvartalet
2015 varvid kommunen kommer att öka sitt åtagande. Under 2014 öppnades två nya boenden för ensamkommande
barn, i Ljungsbro och på Garnisonen, och för 2015 finns för närvarande fem nya boenden inplanerade. Upphandling
för tecknande av ramavtal för boendeplatser inleddes under slutet av 2014 och kommer att fullföljas under tidig vår
2015. Avtalet med Migrationsverket kommer successivt att justeras i takt med att nya boenden öppnas. Linköpings
kommun är ännu inte i fas med vad som Migrationsverket förväntar sig av en kommun av Linköpings storlek.
57
OMSORGSNÄMNDEN
Skillnad redovisad kostnad och standardkostnad, individ- och familjeomsorg 2005 - 2013
Källa: Kommun- och landstingsdatabasen (KOLADA)
30,0
25,0
20,0
15,0
Avvikelse %
Linköping
Jönköping
10,0
Eskilstuna
Västerås
Örebro
5,0
Norrköping
0,0
- 5,0
- 10,0
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Kommentar: Standardkostnaden för individ- och familjeomsorg är den kostnad som kommunen skulle ha haft om man bedrev
verksamheten till en genomsnittlig ambitions- och effektivitetsnivå med hänsyn till de egna strukturella faktorerna enligt kostnadsutjämningssystemet. I en jämförelse mellan den redovisade kostnaden och standardkostnaden ligger Linköping 2013 cirka 10 %
över standardkostnaden. För Västerås som ligger lägre redovisas en avvikelse på cirka 6 % över standardkostnaden. Området individ- och familjeomsorg omfattar förutom omsorgsnämndens individ- och familjeomsorg även socialnämndens individ- och familjeomsorg.
Kostnader 2012 och 2013, kronor per 0-20 år, HvB-unga, familjehem och
öppna insatser
Källa: Kolada
10 000
9 000
8 000
7 000
6 000
5 000
Öppna insatser
Kr/0-20 år
4 000
Familjehem
Kr/0-20 år
HvB-unga
Kr/0-20 år
3 000
2 000
1 000
0
2012
2013
Eskilstuna
2012
2013
Jönköping
2012
2013
Linköping
2012
2013
Norrköping
2012
2013
Västerås
2012
2013
Örebro
Kommentar: I diagrammet redovisas de samlade kostnaderna för barnoch ungdomsvården i Linköping och i fem jämförbara
kommuner år 2012 och 2013. Kostnaderna fördelas på HVB-unga, familjehem och öppna insatser. Enbart Jönköping och Västerås
redovisar lägre kostnader än Linköping.
58
OMSORGSNÄMNDEN
Ekonomi
Driftsammandrag
Verksamhet
Omsorgsnämnd
FoU-centrum
Individ- och familjeomsorg
Socialpsykiatri
Hemtjänst 0 – 64 år
Funktionshindrade barn och vuxna
(LSS-insatser)
Funktionshindrade barn och vuxna
personlig assistans enligt SFB
Insatser för personer med utvecklingsstörning
Föreningsbidrag
Bokslut
2014
1 323
2 888
2 017
285 531
172 290
39 835
Budget
2014
1 432
2 860
2 017
275 109
179 079
41 065
Avvikelse/
Resultat
109
-28
0
-10 422
6 789
1 230
Bokslut
2013
1 182
2 598
1 982
263 058
168 666
37 291
Bokslut
2012
1 374
2 357
1 925
247 160
154 570
44 076
50 234
59 546
9 312
50 049
49 299
68 376
63 180
-5 196
60 082
59 639
387 237
4 077
394 233
4 222
6 996
145
374 945
3 677
367 632
4 260
Summa
varav kostnader
varav intäkter
1 013 808
1 129 707
115 899
1 022 743
1 133 247
110 504
8 935
3 540
5 395
963 530
1 078 200
114 670
932 292
1 036 063
103 771
Nämndens budgeterade underskott
Totalt
1 013 808
-27 790
994 953
-27 790
-18 855
Kommentarer
Bokslutet visar på ett underskott på 18,9 mnkr vilket motsvarar 1,9 % av omsorgsnämndens ekonomiska ram som är
994,9 mnkr.
Omsorgsnämndens reviderade internbudget för 2014 är 1 022,7 mnkr. Nämndens ekonomiska ram från kommunstyrelsen är 994,9 mnkr, en skillnad på 27,8 mnkr. Omsorgsnämnden medgavs i kommunstyrelsens beslut 2014-06-17,
§ 230, redovisa maximalt 28,9 mnkr i underskott för 2014.
Nedanstående beskrivning per verksamhetsområde är utifrån nämndens internbudget för 2014 som är 1 022,7 mnkr.
För verksamhetsområdet individ- och familjeomsorg redovisas ett underskott med -10,4 mnkr (3,8 % av budgeten).
Detta beror till största delen på att kostnaderna för placeringar av unga på HVB (Hem för vård eller Boende) är 12,5
mnkr högre än budgeterat. Underskottet beror på en kraftig ökning av speciallösningar för ungdomar där alternativa
insatser bedömts bäst tillgodose den enskildes behov. När det gäller HVB-vuxna är kostnaderna 1,7 mnkr högre än
budgeterat. Lägre kostnader än budgeterat finns bland annat för öppen vård samt kontaktperson och kontaktfamilj.
För området insatser för personer med psykisk och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning redovisas ett överskott
på 6,8 mnkr (3,8 % av budgeten). Kostnaderna är 5,5 mnkr lägre än budgeterat och intäkterna är 1,2 mnkr högre än
budgeterat. Överskottet beror i huvudsak på att kostnaderna är lägre än budgeterat för externa placeringar samt betalningsansvar. Beläggningen på Landeryds Ängar har varit lägre än budgeterat, men högre än den garanterade beläggningsvolymen.
Inom hemtjänsten som omfattar insatser för personer som är under 65 år redovisas ett överskott med 1,2 mnkr
(3,0 % av budgeten). Detta beror på färre hemtjänsttimmar än budgeterat under januari-augusti. För de sista
månaderna på året har timmarna legat över budgeterad nivå.
59
OMSORGSNÄMNDEN
Verksamhetsområdet LSS-insatser visar ett överskott på 9,3 mnkr vilket motsvarar 15,6 % av budgeten På kostnadssidan finns ett överskott på 8,4 mnkr som bland annat beror på retroaktiva ersättningar från försäkringskassan
(3,1 mnkr), lägre ersättning till utförarna (cirka 1,6 mnkr). Inom verksamhetsområdet finns delar där kostnaderna är
lägre än budgeterat. Intäktssidan visar ett överskott med 0,9 mnkr som hänförs till retroaktiva ersättningar från Migrationsverket för flyktingmottagande samt statsbidrag för moms.
Verksamhetsområdet assistans enligt SFB, socialförsäkringsbalken (tidigare LASS-assistans) visar ett underskott på
5,2 mnkr (8,2 %). Detta beror på att antalet personer som har personlig assistans enligt SFB är fler än budgeterat. Till
detta kommer ersättningar till försäkringskassan för personer som fått assistans retroaktivt. Intäkterna understiger
budget med 0,8 mnkr som i huvudsak beror på lägre retroaktiva ersättningar än budgeterat för flyktingmottagning från
Migrationsverket.
För området insatser för personer med utvecklingsstörning redovisas ett överskott med 7,0 mnkr (1,8 % av budgeten). Kostnaderna understiger budgeten med 5,2 mnkr bland annat för lägre kostnader för verksamhet som avser
vuxna personer med utvecklingsstörning. Intäkterna är 1,8 mnkr högre än budgeterat. Detta beror främst på högre
intäkter för såld vård till andra kommuner samt statsbidrag för moms.
60
61
BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN
2014 uppnådde eleverna i årskurs 9 det högsta meritvärdet någonsin. Både pojkar och flickor ökar sina meritvärden
och 11 av 13 skolor har höjt sina resultat. Fler barn lär sig mer i skolan och i våra utvärderingar ser vi att föräldrar och
elever är nöjda med verksamheten och ger höga omdömen för trygghet och utveckling. Arbetsron och sena ankomster
och frånvaro är dock områden som måste prioriteras. Våra resultat visar också att föräldrars utbildningsbakgrund slår
igenom i elevernas skolresultat. Särskilt pojkar till lågutbildade föräldrar har svårigheter i skolan och i kombination
med utländsk bakgrund försvårar det ytterligare. En majoritet av eleverna som inte är behöriga till gymnasieskolans
yrkesprogram har annat modersmål. Mer resurser styrs nu utifrån utbildningsbakgrund. Parallellt införs en helt ny
resursfördelningsmodell för nyanlända elever. Stödet är femårigt, individuellt och beror av hur länge man varit i
Sverige, ålder vid ankomst samt föräldrarnas utbildningsbakgrund. Målet är att utjämna elevers olika förutsättningar
för en likvärdig skola.
Vår nya mottagningsenhet för nyanlända öppnade i höstas. Ett samlat kvalificerat mottagande av nyanlända och deras
föräldrar. Kartläggning av elevernas kunskaper, hälsoundersökning, samhällsintroduktion och intensiv svenskundervisning i 4-6 veckor för en så bra start som möjligt. Modersmålslärarna, handledare på modersmålet, brobyggare och
kuratorer för nyanlända finns ute på skolorna. Sammantaget blir vi bättre på att möta våra invandrade elever. Skolan
är nyckeln för framtiden!
Barn- och elevantalet fortsätter att öka. Vi bygger om, bygger nytt, renoverar och moderniserar förskolor och skolor.
Trycket på förskolan är fortsatt högt. Vi har öppnat cirka 600 nya platser under året bland annat våra två stora förskolor en i Lambohov med 160 platser och i Folkets park med 120 platser. Större förskolor möjliggör större flexibilitet,
samarbete, mindre sårbarhet och högre personaltäthet. Vi kommer att följa dessa förskolor särskilt och utvärdera hur
det fungerar. Utbyggnaden av fler högstadieplatser centralt fortsätter. Elsa Brändström renoveras nu, Berzeliusskolan
byggs ut och på Folkungaskolan byggs en flygel med 300 platser. Planering för ny skola på Kungsberget är prioriterat
och tidigarelagt. Branden på Atlasskolan innebar evakuering till lokaler på Elsa Brändström och ALG. De yngre eleverna kommer att flyttas tillbaka till den renoverade Atlasskolan och högstadiet till den renoverade Elsa Brändström.
Den största utmaningen är dock personalbehoven. På grund av pensioneringar och elevökningen kommer vi inom
några år att behöva över 300 nya lärare. Förskollärare, modersmålslärare, studiehandledare, speciallärare, ma/no och
lärare i moderna språk är redan idag bristyrken. Vi tar nu ett större aktivt ansvar för att rekrytera och vidareutbilda
inom bristyrkena. Nämnden har tagit sådana initiativ bland annat genom EU:s socialfond. Bristen på förskollärare är
särskilt stor. Satsningen på förstelärare har fortsatt under året.
En samlad stor satsning på trådlösa nätverk och surfplattor till all personal och elever i förskola och skola har genomförts. Vi inför närvaromätning i förskolan för att veta när barnen i verkligen är där. Det ger planeringsunderlag för
bättre resursstyrning.
Nämnden arbetar sedan tidigare, som en del av sitt systematiska kvalitetsarbete, med insynsbesök i särskolan, förskolan och skolbarnomsorgen. Metoden är framgångsrik och kommer att utökas till grundskolan. Nämndens systematiska
kvalitetsarbete rönte intresse och uppskattning från den delegation från OECD som valde att bland annat besöka Linköping i sitt uppdrag att titta på goda utbildningsexempel samt att i övrigt finna orsakerna till Sveriges låga PISAresultat.
Under året har Skolinspektionen avslutat sin tillsyn förutom kring organisationen av våra resursskolor. Vitesföreläggandet på 700 000 har överklagats till Förvaltningsdomstolen.
Nämndens ekonomi fortsätter att vara i god ordning. För 2014 redovisar nämnden ett överskott på 41 mnkr. Huvuddelen 36 mnkr finns ute i verksamheten och beror i huvudsak på svårigheter att rekrytera personal och vikarier.
Slutligen ett varmt tack till all personal för ert dagliga, engagerade och professionella arbete!
- Barn- och ungdomsnämnden Nämndernas VB 2014
62
Varje barn i förskolan ska utmanas i sitt lärande för att utvecklas maximalt.
Varje barn i förskolan ska utmanas i sitt lärande till ett förändrat kunnande.
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Planerade och strukturerade insynsbesök för att följa förskolans kvalitet.
Kommungemensam kartläggning som mäter språkutveckling.
Årlig attitydundersökning.
Personaltäthet.
Berörda barn ska få möjlighet att utveckla sitt modersmål.
Prioritera barns lärande inom språkutveckling, matematik, naturvetenskap och teknik.
Utveckla kvalitetsrapporterna så att de blir mer användarvänliga.
Bygga större enheter för att därigenom effektivisera verksamheten och öka kvaliteten.
Förutom det arbete som pågår då det gäller pedagogisk dokumentation och uppföljning av verksam
heten pågår ett arbete med att ta fram metoder för att följa barns lärande på individnivå med stöd i
vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Kompetensutveckling.
Samtliga aktiviteter är påbörjade. Uppföljning sker genom nätverket för förskolechefer, metodstöd, insynsbesök, internkontroll samt attitydundersökning. Förutom det arbete som pågår då det gäller pedagogisk dokumentation och
uppföljning av verksamheten pågår ett arbete med att ta fram metoder för att följa barns lärande på individnivå med
stöd i vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Sammanställning av 2014 års resultat av kartläggningsmaterialet
”Vad sa du fröken?” visar på en förbättring jämfört med tidigare år. Pojkarnas resultat har förbättrats och flickornas
resultat är relativt oförändrade.
Personaltätheten i förskolan har sjunkit något de senaste åren och ligger 2013 något under snittet i förhållande till
jämförbara kommuner. Ny jämförande nationell statistik är tillgänglig under senare delen av våren 2015.
Genom insynsbesöken får utbildningskontoret en uppfattning om verksamheten innehåll och kvalitet. Speciellt har
noterats att matematik och naturvetenskap synliggörs alltmer i förskolans material och miljöer.
Målet är delvis uppnått.
Alla elever i grundskolan skall uppnå minst nivån för godtagbara kunskapskrav i årskurs 3, 6 och 9.
Skolan skall vara likvärdig och utjämna elevers skilda förutsättningar.
Andelen elever som minst uppnår nivån för godtagbara kunskapskrav ökar på varje skola över tid.
•
•
•
•
•
•
•
Införa en åtgärdsgaranti ”läsa- skriva-räkna” för eleverna i årskurs 3.
Införande av fler skolbibliotek/fokusbibliotek.
Fortsatta stadsdelssatsningar i Ånestad/Bäck, Ryd och Skäggetorp.
Utveckla analysarbetet av resultat och måluppfyllelse på skolorna samt tillgängliggöra det.
Utveckla IT-stödet som stöd för att underlätta dokumentation och analysarbete.
Elever ska ha individuella utvecklingsplaner och skriftliga omdömen i de ämnen de undervisas i.
Särskilda ämnesdidaktiska satsningar inom matematik, naturvetenskap, teknik och svenska som
andraspråk.
63
•
•
•
•
Berättigade elever ska få studiehandledning på sitt modersmål och ges undervisning i svenska som
andraspråk.
Minska frånvaron.
Fortsatt implementeringsarbete och kompetensutveckling kring skollag samt ny läroplan, LGR-11.
Modernisera skolornas lokaler för högre kvalitet och samnyttjande med närsamhället.
Utbildningskontoret vill framhålla det utvecklade analysarbetet av resultat och måluppfyllelse på skolorna som en
framgångsfaktor i arbetet med att höja måluppfyllelsen.
Samtliga aktiviteter är pågående. Beslutade förändringar i skollagen innebär att utvecklingssamtalet har fått en utvidgad roll och att kravet på skriftliga individuella utvecklingsplaner avskaffas i de årskurser betyg sätts. Studiehandledning på modersmålet regleras i skollagen. Uppföljning sker bland annat genom barnoch ungdoms ledningsgrupp,
rektorsnätverk, kvalitetskoordinatorer, metodstöd, internkontroll samt attitydundersökning.
I ämnet svenska har resultatet ökat något sedan föregående år och ligger på samma nivå som läsåret 11/12. Måluppfyllelsen i svenska som andraspråk kan variera mycket mellan olika år, dels beroende på hur många elever som läser
svenska som andraspråk, dels på hur länge dessa elever har varit i Sverige. Det senaste läsåret har andelen elever som
uppnått kravnivån sjunkit, detta kan förklaras av den ökande andelen nyanlända elever.
Andelen elever i årskurs 3 i de kommunala skolorna som uppnått målen i matematik har sjunkit något det senaste
läsåret.
Andelen elever som når minst betyget E i årskurs 6 har sjunkit något sedan föregående år i de flesta ämnena, dock
har de elever som minst uppnått E höjt sina betyg i jämförelse med tidigare år.
I årskurs 9 uppnår mellan 89,5 % (fysik) och 97,5 % (bild) av eleverna kravnivåerna för de olika ämnena läsåret
2013/14. I svenska som andraspråk uppnår cirka 80 % av eleverna kravnivåerna, samma resultat som de föregående
tre åren. Andelen elever som uppnått minst betyget E ligger på ungefär samma resultat som tidigare år. Betygen i
moderna språk har ökat. Flickor har högre betygsmedelvärde i samtliga ämnen förutom idrott och hälsa.
Alla elever ska uppnå minst nivå för godtagbara kunskapskrav i årskurs 6 och 9 i grundsärskolan
och i årskurs 9 för elever som går inriktning träningsskola.
•
•
Uppföljning av kunskapskraven i årskurs 6 och 9 på individnivå.
Planerade och strukturerade insynsbesök för att följa grundsärskolans kvalitet.
•
•
•
•
•
•
•
Surfplattor till alla elever införs för att utveckla pedagogiken.
Utveckla analysarbete av resultat och måluppfyllelse på skolorna samt tillgängliggöra det.
Utveckla IT-stödet som stöd för att underlätta dokumentation och analysarbete.
Fortsatt implementeringsarbete och kompetensutveckling kring skollag samt ny läroplan, LGR-11.
Elever ska ha individuella utvecklingsplaner och skriftliga omdömen i de ämnen de undervisas i.
Berättigade elever ska få studiehandledning på sitt modersmål och ges undervisning i svenska som
andraspråk.
Elever och vårdnadshavare ges individanpassad information om fortsatta utbildningsmöjligheter.
Samtliga aktiviteter är påbörjade. Beslutade ändringar i skollagen innebär att utvecklingssamtalet har fått en utvidgad
roll och att kravet på skriftliga individuella utvecklingsplaner avskaffas i de årskurser betyg sätts. Studiehandledning
på modersmålet regleras i skollagen.
64
Uppföljning sker bland annat genom barnoch ungdoms ledningsgrupp, rektorsnätverk, kvalitetskoordinatorer, metodstöd, internkontroll samt attitydundersökning. Betyg ges bara på begäran av vårdnadshavare. Någon relevant betygsstatistik kan därför inte ges.
Hösten 2013 genomfördes insynsbesök i grundsärskolorna. Under 2016 planeras en uppföljning av insynsbesöken i
särskolan genom fokusintervju med särskolans rektorer.
Fritidshemmet skall främja elevernas allsidiga utveckling och lärande samt erbjuda en varierad
verksamhet.
•
•
Planerade och strukturerade insynsbesök för att följa fritidshemmens kvalitet.
•
•
•
•
Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet samt analysarbetet av verksamheten samt
tillgängliggöra det.
Implementering av de nya Allmänna råden för fritidshem (2014).
Utveckla samverkan mellan fritidshemmet och grundskolan och grundsärskolan med
fokus på de F-6.
Utveckla kvalitetsarbetet och likvärdigheten i verksamheten genom ett kommungemensamt
stödmaterial.
Samtliga aktiviteter är påbörjade. Uppföljning sker genom rektorsnätverket F-6, internkontroll samt attitydundersökning.
Attitydundersökningen 2014 visar på ett gott resultat. Indexvärdet för pojkar är något lägre än för flickor. Insynsbesöken på fritidshem ger stöd för bedömningen att måluppfyllelsen är god avseende alla elevers upplevelse av trygghet
och trivsel på fritidshemmet. Under 2011/2012 har samtliga skolor fått ett insynsbesök på ett fritidshem. Den sammanlagda bedömningen när kommunens skolor fått ett insynsbesök på fritidshem är att målet till stor del kännetecknar
fritidshemmen. Under 2014 har en uppföljning av insynsbesöken skett genom fokusintervjuer med en grupp rektorer.
Fokusintervjuerna har synliggjort och förtydligat det omfattande utvecklingsarbete som skett och sker i verksamheten
för ökad och förbättrad samverkan mellan de lägre årskurserna och fritidsverksamheten. Utifrån de nya allmänna
råden som trädde ikraft 2014 och nu implementeras på olika sätt i verksamheten planeras insynsbesök under 2016.
Ungdomarna ska vara nöjda med fritidsverksamheten 10-16 år. Verksamheten skall stödja barnen
och ungdomarna i att själva utveckla en meningsfull fritid.
•
•
Planerade och strukturerade insynsbesök för att följa kvaliteten.
•
•
•
•
•
Särskilda satsningar avseende fritidsverksamhet för ungdomar över 16 år i Skäggetorp, Ryd,
Berga och Lambohov.
Utveckla allaktivitetshusets verksamhet i Skäggetorp.
Permanenta arbetet mot hedersrelaterat våld.
Utveckla analysarbete av verksamheten samt tillgängliggöra det.
Verksamhet ska erbjudas under sommaren utifrån det behov som finns definierat.
65
•
•
Aktiv samverkan med lokala föreningar för att kunna erbjuda ungdomarna ett breddat utbud av
verksamhet och därmed ökad tillgänglighet.
Säkerställa att ungdomar i socialt utsatta situationer uppmärksammas i planering och genomförande
av verksamhet samt att ett nära samarbete finns med socialtjänsten.
En attitydundersökning har genomförts under november 2014 med alla elever på högstadiet. I den finns en fråga om
ungdomarna är nöjda med det fritidsutbud som finns att tillgå. Den största delen av ungdomarna är nöjda med det
utbud som finns och drygt 80 % svarar positivt på frågan. Drygt 600 ungdomar (20 %) som går i åk 7-9 besöker regelbundet fritidsgårdarna. Det är fler pojkar (24 %) än flickor (15 %) som besöker verksamheten regelbundet. Målsättningen är att nå de ungdomar som har behov av ett stöd i att utveckla sin fritid. Attitydundersökningen visar på
höga värden gällande frågor om trygghet. Genom samverkan med skolornas elevvårdsteam sker samverkan gällande
ungdomar med särskilda behov. Fritidsledare är regelbundet ute på skolorna för att träffa ungdomar och för att samverka med personal på skolan. Gemensamma värdegrundsdagar genomförs.
När det gäller satsning på ungdomar över 16 år har resurser tillförts inför sommaren 2014 och en ny mötesplats har
öppnat i Ryd i samverkan med Stångåstaden och en lokal ungdomsförening.
På grund av brand i Skäggetorp har verksamheten i Allaktivitetshuset fått hitta tillfälliga lösningar.
Ett arbete har startats för att ta fram en långsiktig strategi för Allaktivitetshuset.
Arbetet mot hedersrelaterat våld är permanentat och en ny grupp har startats inom Shanazi Hjältar för att kunna möta
ungdomar på skolor och fritidsgårdar. Elever på flera högstadieskolor har fått möjlighet att delta i ”Det handlar om
kärlek” som är en samverkansmodell mellan myndigheter och frivillig organisationer, med dess syfte att motverka
hedersrelaterat våld och förtryck.
Under sommaren har en mängd olika aktiviteter genomförts av både kommunen och föreningslivet. Mer verksamhet
har genomförts under sommaren 2014 än tidigare år och öppettiderna har kunnat utökas i de utsatta bostadsområdena.
Ett samarbete har skett med företaget Q-Steps gällande kvalitetssäkring. Modellen har varit mycket omfattande och
tidskrävande utan att ge någon kvalitetssäkring. Till följd av detta har en genomlysning genomförts av kvalitetsarbetet
på fritidsgårdarna. Detta har gjorts under senare delen av hösten 2014. Resultatet är inte klart.
Tabellen nedan visar att de ungdomar som besöker fritidsgårdarna har en positiv syn på verksamheten utifrån de frågor som ställts i attitydundersökningen. Värdena ser likadana ut för den öppna fritidsverksamheten som erbjuds elever
på mellanstadiet förutom två punkter:
•
Elever på högstadiet upplever att de har större inflytande över verksamheten.
•
Elever på mellanstadiet upplever i högre utsträckning att pojkar och flickor har samma möjligheter
i verksamheten.
Diagram medelvärden:
f2
Fritidsgården är öppen när jag vill vara där
f3 Flickor och pojkar har samma möjligheter i den
öppna fritidsverksamheten
f4 Jag känner mig trygg när jag är i den öppna
fritidsverksamheten
f5 I den öppna fritidsverksamheten kan man vara
med på olika intressanta aktiviteter
f6
Personalen lyssnar på mig och tar mig på allvar
f7 Personalen agerar om det blir bråk i den öppna
fritidsverksamheten
f8 Jag kan vara med och bestämma om vad som ska
hända i den öppna fritidsverksamheten
4,00
Båda könen
FRITIDSGÅRD
3,00
Samtliga skolor, åk 7-9
2,00
1,00
f2
f3
f4
f5
f6
f7
f8
Medelvärdena är beräknade så här:
Stämmer helt och hållet = 4
Stämmer ganska bra = 3
Stämmer ganska dåligt = 2
Stämmer inte alls = 1
Vet inte samt Uppgift saknas är inte
medräknade.
66
Ökad måluppfyllelse
•
•
•
Resultaten från de nationella och kommungemensamma proven/kartläggningarna ska förbättras
över tid på respektive skola/förskola.
Resultatet från attitydundersökningen ska förbättras över tid på respektive förskola/
skola/fritidsverksamhet för frågorna som mäter utveckling och lärande.
Alla elever uppnår minst nivå för godtagbara kunskapskrav i grundskolan, grundsärskolan
samt i årskurs 9 för elever som går inriktning träningsskola.
Se aktiviteter under ”Nämndens viktigaste mål att särskilt fokusera 2013 – 2014”.
Se bedömning under nämndens viktigaste mål att fokusera på.
Varje elev ska undervisas av behörig lärare.
•
Samtliga lärare är behöriga i de ämnen de undervisar i.
•
•
Behörighetsgivande utbildningar för lärare och fritidspedagoger genom Lärarlyftet II.
Behörighetsgivande utbildning till grundlärare genom distansutbildning.
Krav på legitimation och behörighet gäller fullt ut från den 1/7 2015. Breddande och behörighetsgivande utbildningar
genomförs i stor omfattning. Sammanlagt har antalet legitimationer avseende grundskolan ökat och är nu har cirka
1 450 lärare i Linköpings kommun fått en legitimation med tillhörande behörighet beslutad av Skolverket. 73 lärare
har legitimation som speciallärare/specialpedagoger och det finns 6 lektorer. Fortfarande väntar ett antal lärare på att
få sina legitimationer, några har också överklagat de legitimationer de fått. Det finns också ett antal lärare som inte
ansökt om legitimation ännu, men det är i dagsläget omöjligt att veta hur många de är.
Målet är inte möjligt att bedöma ännu.
Andelen legitimerade förskollärare i verksamheten ska uppgå till 70 %.
•
Andel legitimerade förskollärare.
•
Behörighetsgivande utbildning till förskollärare genom valideringsutbildning.
Det råder fortfarande stora svårigheter att rekrytera förskollärare, speciellt i de yttre bostadsområdena.
Målet är inte nått.
67
Alla barn/elever ska ha ett gott arbetsklimat och känna sig trygga.
•
•
•
Säkerställa att det i respektive förskola/skola/fritidsverksamhet finns gemensamma, väl förankrade
arbetsmetoder då det gäller värdegrundsarbetet.
Säkerställa att elever har tillgång till elevhälsa i enlighet med skollagen.
Förskola
Målet mäts via en attitydundersökning till alla vårdnadshavare med barn 2-5 år i förskola och pedagogisk omsorg.
Resultatet redovisas på en fyrgradig skala från ”Stämmer helt och hållet” till ”Stämmer inte alls”, där 4 är det högsta
värdet.” Målvärdet ska vara minst 3,6 på respektive förskola. De frågor som rör barnens trygghet och trivsel har genomgående höga värden och ligger i snitt på 3,53 och i överensstämmande med föregående år.
Grundskola
Målet mäts via en attitydundersökning till alla elever i årskurs 2-9. Resultatet redovisas på en fyrgradig skala från
”Stämmer helt och hållet” till ”Stämmer inte alls”, där 4 är det högsta värdet.
Resultaten mellan läsåren 2012/13, 2013/14 och 2014/15 är i det närmaste identiska på kommunal nivå.
De frågor som rör elevernas trygghet har genomgående höga värden, oavsett årskurs och ligger på över 3,2 på majoriteten av skolor i samtliga årskurser. De förändringar som skett på de olika skolorna är marginella. Tornhagsskolan
7-9 och Nya Ryd har medelvärden på över 3,7.
När det gäller arbetsklimat ligger resultatet i årskurs 2-3 på förväntat värde på 3,2. I årskurs 4-6 och 7-9 ligger det
fortfarande under förväntat värde. Resultaten är relativt lika under de senaste tre åren.
Tre av högstadieskolorna har höjt sitt resultat jämfört med föregående läsår, ingen av skolorna ligger dock över förväntat värde.
Fritidshem
Målet mäts via en attitydundersökning till alla elever i årskurs 2 och 3. Resultatet redovisas på en fyrgradig skala från
”Stämmer helt och hållet” till ”Stämmer inte alls”, där 4 är det högsta värdet. Attitydundersökning 2014 visar ett gott
resultat, där indexvärdet när det gäller frågor som mäter trygghet respektive arbetsklimat har ett indexvärde på 3,68.
Indexvärdet för pojkar är något lägre än för flickor.
Systematiskt kvalitetsarbete
Förskolornas/skolornas resultat följs regelbundet upp och analyseras på enhetsnivå tillsammans med förskolechefer
och rektorer. Resultaten och förskolornas/skolornas kvalitetsrapporter finns tillgängliga i ett digitalt samarbetsrum. En
samlad presentation och diskussion har hittills genomförts två gånger per år i ett så kallat kvalitetsseminarium. Det
systematiska kvalitetsarbetet har utvecklats och skolområdenas ledningsgrupper genomför regelbundet kvalitetsuppföljningar.
68
Skolområdescheferna kommer tillsammans med utbildningskontoret att genomföra ett antal strategiseminarier under
året för att få en samlad bild av kvaliteten i verksamheten. Därutöver genomförs en kvalitetsnämnd där förskolechefer/
rektorer möter nämndens ledamöter och tjänstemän för att beskriva och diskutera resultat, analys och åtgärder. Från
hösten 2013 finns även inrättade tjänster som kvalitetskoordinator som skolområdeschefens och nämndens stöd i det
systematiska kvalitetsarbetet. Rekrytering av kvalitetskoordinatorer för förskolan pågår.
Nedan visas årsagendan för utbildningskontorets systematiska kvalitetsarbete. (Denna revideras kontinuerligt).
Insynsbesök
Insynsbesök är ett sätt att stärka likvärdigheten och en del av det systematiska kvalitetsarbetet på såväl huvudmannanivå som verksamhetsnivå. Enheterna får stöd i sitt utvecklings-/kvalitetsarbete och det är kompetensutvecklande för
arbetslag och observatörer. Insynsbesök genomförs idag i förskola, förskoleklass, grundsärskola, fritidshem samt
inom ungdoms- och fritidsverksamheten. En modell för insynsbesök i grundskola har tagits fram under hösten 2014.
Under våren 2015 kommer utbildningskontoret att genomföra 6 insynsbesök och utbilda ytterligare observatörer.
Samtliga observatörer är förstelärare och från utbildningskontoret deltar tjänstemän, samtliga legitimerade lärare.
Personal
Vid utgången 2014 fanns 4 075 månadsavlönade medarbetare inom barnoch ungdomsnämndens verksamheter.
Totalt har antalet medarbetare i grundskolan ökat med knappt 130 medarbetare och i förskolan med knappt 70 medarbetare. Av dessa ökningar är en större andel visstidsanställda med månadslön. Den främsta anledning till detta är
behörighetsreglerna i skollagen.
Trots den ökning som har skett av antal medarbetare har inte chefer med ansvar för ekonomi, personal och verksamhet
ökat på motsvarande sätt. En fortsatt minskning har skett från 2013 av första linjens chefer. Första linjens ledare, det
vill säga biträdande rektorer och biträdande förskolechefer, har dock ökat i antal. Efter den minskning som var 2012
av antalet medarbetare per chef har dessa nyckeltal nu ökat till 37,6 medarbetare per chef. Skälet är främst att antalet
verksamhetsenheter inte ökat i samma omfattning som antalet medarbetare.
Antalet karriärtjänster utökades 2014 och vid utgången av året fanns 188 karriärtjänster. Utökandet av dessa tjänster är
det främsta skälet till att den interna rekryteringen har ökat markant under 2014. Av dessa var 51 förstelärare med
särskilt utvecklingsuppdrag, varav 35 finns inom barnoch ungdomsnämndens verksamheter. Försteläraren har genom sambandet mellan egen undervisning och utvecklingsuppdrag med kollegor ett samordnat uppdrag att med fokus
på den direkta undervisningen på bästa sätt främja elevernas lärande.
69
Rekrytering
Utbildningsförvaltningen som helhet har ett stort rekryteringsbehov både utifrån pensionsavgångar, övriga avgångar
och ökande barnkullar. 30 chefer avgår med pension, majoriteten inom kategorierna förskolechefer och rektorer, under perioden 2015-19. När det gäller skol- och barnomsorgsarbete inom barnoch ungdomsnämndens verksamheter
bör pensionsavgångarna gällande förskollärare, speciallärare och specialpedagoger särskilt noteras, då dessa yrkeskategorier redan är svårrekryterade.
I slutet av september 2014 presenterade Skolverket en studie om skolornas tillgång till lärare som uppfyller de formella behörighetskraven. Studien visade att ungefär var fjärde (26 %) av grundskollärarna i Linköpings kommun
saknade full behörighet i alla de ämnen de undervisar i. En intern genomlysning av utbildningskontoret i ämnena
matematik och svenska i grundskolan visade att ungefär var tredje lärare som undervisar i matematik respektive
svenska saknar behörighet i ämnet. Orsaken till detta beror till stor del att lärare inte sökt lärarlegitimation eller sökt
men inte erhållit lärarlegitimation. Från och med den 1/7-2015 träder kraven på lärarlegitimation och behörighet i
ämnen fullt ut i enlighet med skollagen.
Kompetensutveckling
Förvaltningen har fortsatt att satsa mycket på olika kompetensutvecklingsinsatser. Den kompetensutveckling som
skett syftar till att höja grundutbildning bland annat genom lärarlyftet och förskolelyftet. En mängd olika kompetenshöjande insatser har även genomförts under året för att ytterligare stärka våra medarbetare i deras respektive roller.
Exempel på sådana är genusföreläsningar, olika föreläsningar via Skolverket, NTA-utbildning, samt pedagogisk
dokumentation i förskolan.
Lärarlyftet är en statlig satsning för lärare som idag inte har behörighet för de ämnen som de undervisar i. Lärarlyftet
pågår fram till och med utgången av 2016. Utifrån lokala prioriterade behov på respektive skola har fritidspedagoger
och lärare erbjudits möjlighet att söka kurser inom Lärarlyftets utbud av kurser. Under 2014 har cirka 60 lärare/och
fritidspedagoger studerat inom Lärarlyftet II.
På rektorsprogrammet deltog 30 deltagare från barnoch ungdom under 2014 vid Linnéuniversitetet. Deltagarna består av rektorer, biträdande rektorer, förskolechefer och biträdande förskolechefer. På rektorslyftet vid Linnéuniversitetet deltar 6 rektorer från barnoch ungdom under läsåret 2014/15.
Demografi
Antalet barn i ålder 1-5 år har ökat, och ökar stadigt, enligt kommunens befolkningsprognos. Barnantalet ökar med
cirka 700 barn kommande 4-årsperiod och med cirka 1 300 barn under perioden 2014-2022. För att klara det ökande
behov av förskoleplatser, pga. befolkningsutveckling och växling från små enheter till större enheter, bygger barnoch
ungdomsnämnden ut antalet barnomsorgsplatser med cirka 350 nya förskoleplatser per år.
Antal barn 1-5 år
10 500
10 283
10 000
9 681
9 500
9 000
9 018
8 500
2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023
Källa: Kommunens befolkningsprognos 2014
Antalet grundskoleelever i Linköpings kommun ökar kraftigt kommande år. Elevantalet i grundskolan, förskoleklass
till årskurs 9, ökar enligt kommunens befolkningsprognos med cirka 2 000 elever kommande 4-årsperiod och med
cirka 4 000 elever under perioden 2014-2022.
70
Antal elever i Grundskolan
22 000
19 641
20 000
18 000
16 000
14 000
18 093
15 977
2014
2015
2016
2017
2018
2019
2020
2021
2022
2023
Källa: Kommunens befolkningsprognos 2014
Det ökande elevantalet och elevers önskemål om skola gällande årskurs 7-9 innebär att nya, och mer centralt belägna
7-9 skolor behöver tillskapas. Med utgångspunkt i nämndens strategi för lokalisering av nya 7-9 skolor arbetar nämnden med att skapa nya centralt belägna 7-9 skolor. Nämnden behöver skapa 3-4 nya centralt belägna 7-9 skolor med
plats för totalt cirka 1 700 elever under åren 2014-2019.
Nyanlända
Antalet nyanlända elever har ökat och beräknas öka ytterligare de kommande åren. Skolorna i Skäggetorp, Ryd och
Berga tar emot många av eleverna då de oftast har sin folkbokföringsadress i dessa områden. Skolorna i Skäggetorp,
Ryd och Berga kommer även fortsättningsvis att ta emot många nyanlända elever men på grund av att allt fler elever
kommer till Linköping behöver fler skolor bereda plats för denna elevgrupp.
Alla nyanlända elever tas emot i en mottagningsenhet, kallad Adjunkten. Där sker det första mottagningssamtalet med
elev och dess föräldrar och där startar den pedagogiska kartläggningen av elevernas kunskaper.
Skolorna i Skäggetorp, Ryd och Berga har erhållit medel för att kunna anställa en ny funktion, kallad processtödjare.
Processtödjarens uppdrag är att samordna insatserna för nyanlända elever på skolan, samordna den pedagogiska kartläggningen och vara länken till skolans övriga lärare då eleven ska börja delta i ordinarie undervisning. En annan viktig
uppgift för processtödjaren är att vara skolans länk till mottagningsenheten under den tid eleven är på Adjunkten. Barnoch ungdomsnämnden har under 2014 tagit beslut om en ny resursfördelningsmodell för nyanlända elever, där ersättningen följer eleven under en femårsperiod. Detta har gjorts för att bättre kunna tillgodose elevernas behov. Ersättningen följer eleven vilket innebär att de skolor som tar emot nyanlända elever erhåller ersättning.
Resursfördelningsmodellen tar hänsyn till följande parametrar:
Föräldrarnas utbildningsbakgrund
Antal år eleven varit i Sverige
Elevens ålder vid ankomst till Sverige
Högst ersättning utges för elever som nyligen anlänt till Sverige, går i högstadiet och vars föräldrar har en låg utbildningsbakgrund.
Lokaler
Nämndens lokalförsörjningsplan har uppdaterats för perioden 2014-2022 utifrån nya prognoser, förutsättningar och
behov. I planen beskrivs samtliga planerade utbyggnader och förändringar i kommunens förskole- och skollokaler.
Cirka 350 nya förskoleplatser behöver tillkomma per år för att möta behovet och för att växla över från små förskole
enheter till större enheter. Sex nya förskolor, samt två utbyggda förskolor har öppnats under året. Totalt har utökats
med 365 förskoleplatser.
Grundskolan ökar med cirka 2 000 elever fram till år 2017 och ytterligare cirka 2 000 elever fram till år 2022. Det
ökande elevantalet och elevers önskemål om skola gällande årskurs 7-9 innebär att nya, och mer centralt belägna 7-9
skolor behöver tillskapas. I nämndens arbete med modernisering och utbyggnad är ett stort antal av kommunens skolor berörda. Byggnation av nya F-6 skolor har under 2014 pågått i Harvestad, Södra Ekkällan, och Askeby. Elsa
Brändströms skola byggs om till ny 7-9 skola. Samtliga fyra skolor planeras stå klara till läsåret 2015/2016.
Fritidshemmen är lokal- och verksamhetsintegrerade i kommunens grundskolor. Behovet av lokaler för fritidshem i
nya skolor säkerställs vid planering av nya skolor och vid ombyggnation av befintliga skollokaler.
71
Verksamhetsmått
Bokslut
Budget
Budget-
Bokslut
Förändr.
2014
2014
avvikelse
2013
2014-2013
2014
%
Barn i förskola och annan pedagogisk
verksamhet
varav förskola
varav familjedaghem
8 103
7 837
266
8 427
8 129
298
-324
-292
-32
7 999
7 704
295
1,3%
1,7%
-9,8%
Barn i fritidshem
varav fritidshem
varav öppen fritidsverksamhet
6 856
5 901
955
6 584
5 847
737
272
54
218
6 720
5 854
866
2,0%
0,8%
10,3%
16 154
1 726
14 428
16 220
1 753
14 467
-66
-27
-39
15 733
1 721
14 012
2,7%
0,3%
3,0%
149
131
18
147
128
19
2
3
-1
150
128
22
-0,7%
2,3%
-18,2%
Elever i grundskolan
varav förskoleklass
varav grundskola
Elever i grundsärskolan
varav grundsärskoleklass
varav individintegrerade
När det gäller förskoleverksamhet samt fritidshem är antalet barn lägre än budgeterat. När det gäller förskolan beror
detta främst på en förändring gällande behovsandelarna för barnen i de lägre åldrarna. Behovsandelarna påverkas av
att platser inte kunnat erbjudas i det område som önskades under vårterminen och föräldrar väljer att skjuta upp förskolestarten. När det gäller fritidsverksamhet är det en ökning av antalet barn framförallt när det gäller den öppna
fritidsverksamheten.
Merparten av de jämförelsemått som redovisas nedan är inte sammanställda för 2014 utan publiceras först under våren
2015, därav finns ej jämförelsemått för 2014 med. Regeringen har beslutat om en förändrad insamling av uppgifter
som rör förskola och pedagogisk omsorg. Förändringen gäller uppgifter om barn, verksamhet och personal. Ungefär
samma uppgifter som tidigare kommer att samlas in men per individ, vilket förmodligen kommer att förändra men
också förbättra kvaliteten i statistiken. Det kan dock påverka jämförelserna med tidigare år.
Förskola
Antal barn per årsarbetare
Eskilstuna
Gävle
Helsingborg
Jönköping
Linköping
Norrköping
Uppsala
Västerås
Umeå
Örebro
Medel 10 kommuner
2013
5,7
5,4
5,6
4,8
5,7
5,5
5,4
5,2
5,2
5,3
5,4
2012
5,7
5,3
5,7
4,4
5,5
6,0
5,0
5,3
5,0
5,2
5,3
2011
5,5
5,4
5,6
4,5
5,4
5,7
5,4
5,2
4,9
5,2
5,3
2010
5,4
5,3
5,7
4,6
5,5
5,7
5,5
5,1
5,2
5,4
5,3
Linköping har tillsammans med Eskilstuna lägst personaltäthet bland jämförelsekommunerna.
72
Andelen högskoleutbildad personal i procent
2013
2012
Eskilstuna
55
57
Gävle
65
65
Helsingborg
57
57
Jönköping
86
83
Linköping
52
52
Norrköping
62
61
Uppsala
46
47
Västerås
56
56
Umeå
63
61
Örebro
62
62
Medel 10 kommuner
60
60
2011
60
63
57
84
52
61
51
56
46
63
59
2010
60
65
59
84
53
61
51
54
61
62
61
Linköping ligger under snittet mellan jämförelsekommunerna avseende högskoleutbildad personal inom förskolan.
Andelen personal med förskollärarutbildning i procent
2013
2012
Eskilstuna
54
52
Gävle
63
64
Helsingborg
56
56
Jönköping
82
86
Linköping
50
50
Norrköping
59
60
Uppsala
46
46
Västerås
54
54
Umeå
63
61
Örebro
60
60
Medel 10 kommuner
59
59
Linköping ligger under snittet mellan jämförelsekommunerna avseende personal med förskollärarutbildning inom
förskolan.
Grundskola
Genomsnittligt meritvärde för samtliga elever vid de kommunala skolorna i Linköpings kommun 2009-2014
Meritvärde 2009-2014
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Flickor
217,7
214,4
220,7
219,1
221,2
222,7
Pojkar
194,0
198,1
196,9
196,4
203,6
202,9
Båda könen
205,1
206,1
208,7
207,4
211,9
212,3
Linköping uppvisar totalt sett en positiv trend när det gäller elevernas meritvärde. Det sammanlagda meritvärdet har
långsamt stigit och ligger nu på 212,3 poäng. Detta är det bästa resultatet sedan dessa mätningar startade. Det är fortfarande stor skillnad mellan pojkars och flickors meritvärde.
73
Resultat uppdelat på föräldrars utbildningsbakgrund.
Andel behöriga till yrkesprogram
Genomsnittligt meritvärde
Förgymnasial
utbildning
43%
153,2
Gymnasial Eftergymnasial
utbildning
utbildning
86%
94%
198,5
232,9
Tabellen visar att det är stora skillnader i elevernas resultat utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund.
Antal elever per lärare (heltidstjänst)
Eskilstuna
Helsingborg
Jönköping
Linköping
Norrköping
Uppsala
Umeå
Västerås
Örebro
Medel större kommuner
2013
13,2
11,9
11,6
12,5
11,6
12,6
11,9
12,8
12,0
12,2
2012
12,5
12,3
11,5
11,9
12,3
12,4
11,3
12,5
12,6
12,2
Siffror för 2014 finns ännu inte tillgängliga ännu, varför en jämförelse inte är möjlig ännu.
Grundsärskola
Antal elever per lärare (heltidstjänst)
Eskilstuna
Helsingborg
Jönköping
Linköping
Norrköping
Uppsala
Umeå
Västerås
Örebro
Medel större kommuner
2013
4,2
4,2
3,3
4,9
3,5
5,4
3,7
4,6
3,4
4,1
2012
4,5
3,3
2,7
4,0
3,7
3,8
3,5
3,3
2,7
3,5
Siffror för 2014 finns ännu inte tillgängliga ännu, varför en jämförelse inte är möjlig ännu.
74
Fritidshem
Antal inskrivna elever per anställd
Eskilstuna
Helsingborg
Jönköping
Linköping
Norrköping
Uppsala
Umeå
Västerås
Örebro
MEDEL
2013
13,2
13,6
11,5
12,0
11,0
17,0
11,8
12,4
13,4
12,9
2012
13,0
13,7
12,4
10,2
11,3
16,2
11,9
11,6
11,9
12,4
Andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning (%)
2013
2012
Eskilstuna
63
61
Helsingborg
48
53
Jönköping
88
88
Linköping
58
58
Norrköping
67
68
Uppsala
33
36
Umeå
70
75
Västerås
56
57
Örebro
64
66
MEDEL
61
62
2011
61
2010
66
2009
76
91
57
69
37
93
56
76
43
92
59
81
40
61
69
64
58
69
69
59
76
69
75
Ekonomi
Driftsammandrag
Verksamhet
Grundskola
Grundsärskola
Förskola och annan pedagogisk verksamhet
Fritidshem
Ungdoms- och fritidsverksamhet,
förebyggande verksamhet
Bokslut
2014
2 275
Budget
2014
2 323
Avvikelse/
Resultat
48
Bokslut
2013
2 182
Bokslut
2012
2 249
1 409 490
53 227
1 430 010
53 202
20 520
-25
1 293 820
52 892
1 237 367
51 276
862 499
209 710
871 480
215 744
8 981
6 034
817 715
193 903
784 672
185 535
49 371
52 597
3 226
40 787
35 964
4 975
4 988
13
4 440
4 327
-1 331
155
1 486
-570
-412
-75
0
75
-1 387
-962
0
16 804
16 804
0
0
Övrig verksamhet
Vårdnadsbidrag
Verksamhetssystem
Särskild omsorg hos den kommunala
utföraren
Ramförstärkning (förskolan möter upp
sin del av besparingsbeting)
Återstående del av effektiviseringskrav
Nämndens ofördelade reservmedel
avseende barn i behov av särskilt stöd
Omfördelning Verksamhetsanpassat PO
Pris- och lönekompensation
Summa
0
-21 504
-21 504
0
0
0
2 590 142
4 700
413
2 630 912
4 700
0
413
40 770
2 403 783
9 300
0
2 309 316
varav kostnader
2 834 179
2 849 316
15 137
2 649 184
2 610 100
244 037
218 404
25 633
245 401
300 784
varav intäkter
Kommentarer
Barn- och ungdomsnämnden redovisar ett överskott på sammanlagt 40 770 tkr, vilket motsvarar en avvikelse
på 1,5 %.
76
Tabell resultat per verksamhet samt fördelning nämndens anslag och kommunal verksamhet
varav
Resultat
varav kommunala Avvikelse
2014 nämnden
enheter
i%
Verksamhet
Grundskola
Grundsärskola
48
48
20 520
10 720
2,0%
9 800
1,4%
-25
-1 179
1 154
0,0%
8 981
-1 978
10 959
1,0%
Fritidshem
6 034
-2 875
8 909
2,8%
Ungdoms- och fritidsverksamhet, förebyggande verksamhet
3 226
-1 437
4 663
6,1%
13
13
1 486
1 486
75
0
16 804
16 804
-21 504
-21 504
4 700
4 700
0
0
413
413
40 770
5 210
Övrig verksamhet
Vårdnadsbidrag
Verksamhetssystem
Särskild omsorg hos den kommunala utföraren
Ramförstärkning (förskolan möter upp sin del av
besparingsbeting)
Återstående del av effektiviseringskrav
Nämndens ofördelade reservmedel avseende barn i behov
av särskilt stöd
Omfördelning Verksamhetsanpassat PO
Pris- och lönekompensation
Summa
0,3%
75
35 560
1,5%
Barn- och ungdomsnämnden redovisar ett positivt resultat på sammanlagt 40,8 mnkr med fördelningen 5,2 mnkr för
nämndens anslagsdel och 35,6 mnkr för de kommunala enheterna. Demografisk justering är gjord mot kommunstyrelsen vilket innebär att samtliga tabeller är justerade för demografi.
Överskottet finns främst inom de kommunala enheterna. Då överskottet främst beror på svårigheten i att få vikarier
och att nyrekrytera förskollärare, lärare, fritidspedagoger och biträdande chefer finns risk för att de behov som finns i
verksamheten inte kan mötas upp. Det är hög arbetsbelastning på befintlig personal. Under 2015 planeras för ett system med ökad grundbemanning som en del i att kunna utnyttja tilldelade medel fullt ut samt för olika typer av rekryteringsinsatser. En översyn har även genomförts av den centrala vikariehanteringen för att utreda möjligheten att optimera organisation och förbättra förutsättningarna att rekrytera personal.
Nämndens anslagsdel
Överskottet avseende nämndens anslagsdel på 5,2 mnkr beror bland annat på mindre överskott avseende ett flertal
poster såsom barnomsorgsavgifter, momskompensation och kapitalkostnader. När det gäller lokalkostnader och kostnader för barn i behov av extraordinära stödåtgärder/tilläggsbelopp finns dock underskott. Underskottet gällande lokaler finns främst inom förskolan.
Överskottet avseende grundskolan inom nämndens anslagsdel beror på ett mindre överskott på ett flertal poster såsom
momskompensation, kapitalkostnader, resursmedel samt ombudgeterat resultat från 2013.
Per den 31 oktober prognostiserades ett överskott om 1,7 mnkr gällande nämndens anslagsdel. Det förbättrade resultatet för nämndens anslagsdel om 3,5 mnkr beror bland annat på högre ersättning för momskompensation än beräknat
och ett överskott avseende kapitalkostnader.
77
Kommunala enheterna
De kommunala enheterna redovisar ett överskott på 35,6 mnkr. Överskottet finns inom samtliga verksamhetsområden.
Överskottet beror främst på brist på vikarier och svårigheter att rekrytera rätt kompetenser.
Det förbättrade resultatet om 4,9 mnkr för de kommunala enheterna jämfört med det prognostiserade överskottet per
31 oktober om 30,7 mnkr beror till viss del kring viss osäkerhet kring nya resursfördelningsmodellen kring nyanlända
och hur den skulle falla ut per skola.
Det positiva resultatet för barnoch ungdomsnämndens enheter innebär att samtligt negativt eget kapital sedan tidigare år nu är återställt, vilket utgör ett positivt ingångsläge inför 2015.
Investeringar
Investeringar
Investeringar
Bokslut
Budget
2014
2014
Avvikelse
0
100
-100
Mobila förskolor
0
Belopp tkr
Grundskola inkl f-klass
Bokslut
Bokslut
2013
2012
5 920
11 571
10 386
1 185
8 555
9 022
98
176
-78
80
101
4 349
6 088
-1 739
3 755
4 345
varav nybyggda förskolor
3 159
3 530
-371
1 694
Fritidshem och annan pedagogisk verksamhet
64
100
-36
632
233
Ungdoms- och fritidsverksamhet
94
150
-56
14
29
Särskild omsorg/övrigt
128
0
128
Summa investeringar
16 304
17 000
-696
13 036
19 650
varav utgifter
16 304
17 000
0
13 036
19 650
0
0
0
0
0
Grundsärskola
varav inkomster
Kommentarer
Utfallet gällande investering är något lägre än plan framförallt när det gäller förskola.
78
79
BILDNINGSNÄMNDEN
Fyra år har nu gått med mig som ordförande och denna verksamhetsberättelse blir både en sammanfattning av året
2014 men även av mandatperioden 2011-2014.
Det var en tuff period Alliansen hade framför sig i bildningsnämnden när vi tillträdde den 1 januari 2011. Antalet elever i gymnasieålder minskade och vi behövde göra en översyn av verksamheten för att kunna hålla budgeten. Anders
Ljungstedts gymnasium hade en ekonomi som inte var i balans. Vi hade också framför oss en reformrik period med
både GY11, VUX12 och GySär13 och i juni 2014 var det den första årskullen som gick ut GY11.
Med gemensamma krafter har Alliansen och bildningskontoret lyckats och har nu ett gott ekonomiskt resultat inför
den nya mandatperioden 2015-2018. Nämndens överskott, 22,8 miljoner består av bland annat medel för verksamheter som ännu inte kommit igång och lägre personalkostnader än budgeterat.
Under 2014 gick en del av ansvaret för de strategiska arbetsmarknadsfrågorna över till kommunstyrelsen. Det var ett
bra beslut för bildningsnämnden ska inte ta ansvar för de andra nämnderna. Vi har nu ett tydligare uppdrag om vad
BIN och vad KS ska göra.
Vi har haft ett antal projekt under denna mandatperiod som har gett bra resultat och nu blivit permanenta:
• PlugIn har lett till att mottagningsgruppen har fått ett reviderat uppdrag med ansvar även för behöriga elever.
• Trepartssamtal för ungdomar för att hitta rätt väg för unga arbetslösa med försörjningsstöd.
• Koll på läget, projektet inom gymnasiesärskolan fortsätter med hjälp av de rutiner som implementerats.
Jag kommer här att kommentera några av nämndens viktigaste mål.
Andelen elever som erhåller gymnasieexamen inom fyra år ska öka. Därför är det viktigt att även tiden på ett introduktionsprogram minskar. Antalet elever som går från introduktionsprogram till nationellt program har ökat i Linköping. För att ge elever möjlighet till ett bättre underbyggt gymnasieval har en tjänst för jämförelse av skola tagits i
bruk på kommunens hemsida.
Stärka samarbetet med arbetslivet genom entreprenörskap och företagande genom att utbilda våra studie- och yrkesvägledare. Kommunen kan nu bättre erbjuda samarbete mellan arbetsmarknaden och studier. I handlingen nämns nätverksbyggande med till exempel Svensk Handel och NuLink som ledde till Handelns hus på Nygatan. Antalet vuxenstuderande från Ryd, Berga och Skäggetorp har ökat och kan nu bli ännu fler med ökad närvaro av Jobb- och kunskapstorget i Skäggetorp.
SFI-utbildningen föreslås under 2015 att avskaffas som egen skolform och under detta år ska även nytt underlag tas
fram till upphandlingen av SFI-undervisningen. I handlingen kan ni läsa att nivå C och D har andelen som lyckats
ökat men däremot inte på nivå A och B. Det finns mycket kvar att göra på dessa nivåer och därför är det bra att nämnden nu tar tillvara på den erfarenhet som finns från projektet ”Snacka sig ur”.
Viktiga händelser under 2014 har jag nämnt delvis. Men två områden måste lyftas upp och det ena är läraren som
yrkesgrupp och den andra är projektet PRIO. Karriärtjänstreformen är nu delvis genomförd och vi har nu 16 förstelärare med 40 % utvecklingsuppdrag, 38 förstelärare och 2 lektorer. Samtidigt har vi sett över vårt behov av legitimerade lärare och via Lärarlyftet kunnat öka antalet med giltig utbildning.
PRIO – planering, resultat, initiativ, organisation – är nu i gång på alla våra kommunala gymnasieskolor. Både på
gymnasienivå och vuxenutbildningsnivå och projektet pågår 2015 ut tillsammans med SKL. Som första kommun i
Sverige har vi förankrat ett projekt där läraren kan utveckla det kollegiala samarbetet och jag kan se, efter att ha deltagit på möten, att detta har fallit väl ut på våra skolor.
Sist så vill jag ta upp det systematiska kvalitetsarbetet, som ett bra verktyg för fortsatt förändringsarbete. Den formativa bedömningen har prioriterats på gymnasieskolorna för att eleverna ska kunna få bättre återkoppling på vad de ska
göra för att få ett högre betyg. En tjänst på 25 % har också inrättats för att minska skillnaderna mellan könen avseende
studieresultaten.
- Bildningsnämnden Nämndernas VB 2014
80
BILDNINGSNÄMNDEN
Andelen elever i gymnasieskolan som fullföljer utbildningen/erhåller gymnasieexamen inom fyra år
ska öka för både flickor och pojkar.
Andelen elever i kommunala gymnasieskolor i Linköping som fullföljer utbildningen/erhåller gymnasieexamen inom
fyra år ska vara minst 79 % år 2013 och minst 80 % år 2014 (78 % år 2011).
Andelen elever, folkbokförda i Linköping, som fullföljer utbildningen/erhåller gymnasieexamen inom fyra år ska vara
minst 80 % år 2013 och minst 81 % år 2014 (79 % år 2011).
Följa upp och utvärdera gymnasieskolans introduktionsprogram med målsättningen att den genomsnittliga tiden en
elev går i introduktionsprogram ska minska.
Elever på introduktionsprogram i Linköping, startår
Totalt
antal
2012
2013
292
311
Andel som gått till
nationellt program
inom 2 år
22 %
25 %
Andel som gått till
nationellt program
inom 3 år
29 %
Redovisas 2015
Andel kvar på
introduktionsprogram 31/12 2014
61 %
Redovisas 2015
Andelen elever som gått från introduktionsprogram till nationellt program har ökat. Jämförelsetal med andra kommuner finns ej att tillgå och endast två startår är ännu jämförbara. Ytterligare elever kan ha blivit behöriga till gymnasiestudier men inte påbörjat ett nationellt program inom gymnasieskolan i Linköping.
Utveckla jämförande information inför gymnasievalet i syfte att ge eleverna ökad kunskap om skolor och program för
att kunna göra ett väl underbyggt gymnasieval.
En tjänst för jämförelse av skola har tagits i bruk på kommunens hemsida.
Kartlägga den genomsnittliga frånvaron per kommunal gymnasieskola, samt verka för ökad närvaro.
Skolorna får frånvarostatistiken uppdelad per skolenhet, program, klass och kön. De kommunala gymnasieskolorna har
en gemensam rutin för att följa upp och arbeta med elevers frånvaro. Effekten av åtgärderna är förbättrad uppföljning
på såväl individ- som skolnivå samt bättre återkoppling till föräldrar.
Målet är inte uppnått för elever i kommunala gymnasieskolor. Huruvida det är uppnått för något av könen eller för
folkbokförda elever går inte att bedöma eftersom denna statistik ännu inte finns tillgänglig.
Våren 2014 lämnade de första eleverna Gy11, vilket medför att resultatet 2014 speglar både elever från den nya och
från den gamla gymnasieskolan.
Andel elever (%) i Linköping som fullföljt
gymnasieskolan/erhållit gymnasieexamen inom 4 år
Totalt
Flickor
Pojkar
Kommunala gymnasieskolor
2014
79
uppgift
saknas
2013
80
84
76
2012
78
82
74
Folkbokförda elever i
gymnasieskolan
2014
2013
2012
78
77
uppgift
81
80
saknas
75
74
81
BILDNINGSNÄMNDEN
Öka andelen kvinnor och män som genom Bildningsnämndens insatser går till egenförsörjning.
Andelen kvinnor och män som via Jobb- och kunskapstorgets insatser kommer i arbete eller studier ska öka.
Tiden från offentligt skyddad anställning till övergång till annan anställning utanför Idrott och Service ska minska.
I verksamhetsberättelsen för 2014 redovisas att andelen som gått till egenförsörjning efter insats på Jobb- och kunskapstorget är oförändrat jämfört med 2013. Antalet avslutade ärenden hos Jobb- och kunskapstorget har fortsatt
minska jämfört med tidigare år. 2013 avslutades relativt många anställningar inom OSA. I och med att det skett relativt många nyanställningar under 2014 så har insatstiden inte förkortats.
Samtliga behöriga sökande ska erbjudas gymnasial vuxenutbildning.
Alla som ansökt om vuxenutbildning i allmänna ämnena har erbjudits utbildning. I ett fåtal fall vad gäller yrkesutbildningar har inte behovet kunnat tillgodoses. Det gäller till exempel specialområden som väktarutbildning där branschen rekommenderar ett visst antal elever till utbildningen. Sökande har beviljats interkommunal ersättning men
mottagande kommun har inte alltid haft möjlighet att ta emot.
Stärka gymnasieskolans koppling till tiden efter gymnasieskolan genom att arbeta med entreprenörskap och företagande i skolan, öka kontakterna med arbetslivet och utveckla samarbetet med universitetet.
Under våren 2014 påbörjades ett samarbets- och kompetensutvecklingsprojekt med studie- och yrkesvägledare inom
bildningsnämndens verksamheter och under hösten har genomförts ett antal utbildningsdagar. Syftet är att belysa både
arbetsmarknad och studier. Arbete med att öka kopplingen skola och näringsliv pågår genom nätverksbyggande med
till exempel Svensk Handel, Svenskt Näringsliv, Nulink med flera. Genom utvecklingsmedel beviljade av kommunstyrelsen har personal från gymnasieskolorna kunnat delta i regional UF-konferens i Stockholm för att öka kunskapen om
Ung Företagsamhet (UF) och bedömningsmetoder inom entreprenörskap samt till utvecklingsprojekt på gymnasieskolorna.
Öka utbudet av yrkesinriktade kurser inom särskild utbildning för vuxna (särvux).
En breddning av utbudet pågår genom samverkan med gymnasiesärskolan.
Deltagare från prioriterade stadsdelar (Skäggetorp, Ryd och Berga) ska erbjudas vuxenutbildning. Uppföljning av antal deltagare från prioriterade stadsdelar genom Procapita på postnummernivå.
Antal deltagare i prioriterade stadsdelar, Skäggetorp, Ryd och Berga
Totalt antal deltagare i vuxenutbildning
2014
1 313
4 541
2013
1 195
4 340
Både i antal och som andel av samtliga vuxenstuderande har deltagande från prioriterade stadsdelar (Ryd, Skäggetorp
och Berga) har ökat. Detta kan förklaras med Jobb- och kunskapstorgets riktade insatser under 2014. Detta bör kunna
stärkas ytterligare genom Jobb- och kunskapstorgets nya lokal i Skäggetorps Centrum.
Samordna insatser mellan kommun och arbetsförmedling för ungdomar som riskerar långtidsarbetslöshet.
I verksamhetsberättelse 2013 beskrevs samordning i form av ett pilotprojekt med tätare samverkan mellan Arbetsförmedling och kommunen kring unga arbetslösa med försörjningsstöd. Andra satsningar som inneburit samverkan är
100-satsningen och korta ungdomsanställningar.
Målet har ännu inte uppnåtts. Det sammanlagda resultatet är jämförbart med 2013. Andelen som har påbörjat studier
har dock fördubblats. Framför allt har övergång till insats via arbetsförmedlingen under de två senaste åren legat på
en låg nivå.
Andelen kvinnor och män som når målen inom utbildning i svenska för invandrare ska öka.
Andelen i procent av kvinnliga och manliga deltagare inom utbildning i svenska för invandrare som fått godkänt per
kurs ska öka.
82
BILDNINGSNÄMNDEN
En strategi ska utarbetas för att ge möjlighet till en effektiv språkutveckling för invandrade med kort eller ingen skolbakgrund.
Inför upphandling som ska genomföras 2015 tas underlag fram för utveckling av SFI. Även avskaffandet av SFI som
egen skolform bedöms påverka den fortsatta utvecklingen. Språkgrupper finns i gruppverksamheter inom Jobb- och
kunskapstorget. Implementeringen av projektet Snacka sig ur är genomförd under 2014 och en arbetsgrupp på Jobboch kunskapstorget har följt upp och arbetar med att vidareutveckla insatsen. Ett förslag till arbetsmetod har tagits
fram vad avser bedömning för att följa om språkutveckling sker. Syftet är att ha en gemensam modell som deltagaren
och arbetsmarknadskonsulenten arbetar med. Deltagarna i språkgruppen har också fått möjlighet att delta i utbildning i data på grundläggande nivå i samarbete med Bilda.
Målet är delvis uppnått. Jämfört med 2013 har andelen kvinnliga och manliga deltagare som fått godkänt på kursnivå
A och B minskat. På kursnivå C och D har däremot andelen kvinnor och män som når målen inom utbildning i
svenska för invandrare ökat 2014. Ökning och minskning variera mellan utförarna och mellan män och kvinnor.
Studieavbrotten är många och stor del av avbrotten beror på dåligt hälsotillstånd hos eleverna.
Den genomsnittliga betygspoängen i gymnasieskolan ska öka för både flickor och pojkar.
Den genomsnittliga betygspoängen för elever i kommunala gymnasieskolor ska vara minst 14,5 år 2013 och minst 14,6
år 2014. (14,4 år 2011). Den genomsnittliga betygspoängen för elever i samtliga gymnasieskolor i Linköping ska vara
minst 14,2 år 2013 och minst 14,3 år 2014. (14,1 år 2011).
Kartlägga den genomsnittliga frånvaron per kommunal gymnasieskola, samt verka för ökad närvaro.
Skolorna får frånvarostatistiken uppdelad per skolenhet, program, klass och kön. De kommunala gymnasieskolorna har
en gemensam rutin för att följa upp och arbeta med elevers frånvaro. Effekten av åtgärderna är förbättrad uppföljning
på såväl individ- som skolnivå samt bättre återkoppling till föräldrar.
Målet är uppnått för samtliga elever som erhållit examen från högskoleförberedande program i både kommunala
gymnasieskolor och samtliga gymnasieskolor. Målet är inte uppnått för elever från yrkesprogram. Uppdelningen av
resultat för högskoleförberedande program och yrkesprogram redovisades inte före 2014. Könsuppdelad statistik
finns ännu inte tillgänglig.
Indikatorerna relaterar till det tidigare betygssystemet. Nu gällande betygssystemet har fler betygssteg och ändrade
kunskapskrav, vilket innebär att betygspoängen före och efter GY11 inte är helt jämförbara.
Genomsnittlig betygspoäng (GBP) i
Linköping
Samtliga program
Högskoleförberedande program
Yrkesprogram
2014
2013
2012
14,7
14,5
14,5
15,1
saknas
13,7
Samtliga gymnasieskolor
2014
2013
2012
14,5
14,3
14,1
15,0
saknas
13,6
83
BILDNINGSNÄMNDEN
Andelen flickor respektive pojkar inom gymnasiesärskolan som slutför utbildningen med betyg på
yrkesprogram (nationella och specialutformade) ska öka.
Andelen som erhåller slutbetyg ska öka jämfört med 2011. År 2011 fick totalt 69 % av eleverna slutbetyg från Anders
Ljungstedts gymnasium. År 2011 fick 70 % av flickorna och 67 % av pojkarna slutbetyg från Anders Ljungstedts
gymnasium.
Öka möjligheten för elever inom gymnasiesärskolans nationella och specialutformade program att läsa kurser inom
gymnasieskolan.
Eleverna inom de nationella och specialutformade programmen erbjuds efter individuell förmåga och intresse att läsa
kurser inom gymnasieskolan. Möjligheterna till detta har utvecklats under året och en ökad andel elever tar del av
detta breddade utbud.
Målet är inte uppnått för 2014. Det nya regelverket kring mottagandet till särskolan har resulterat i att målgruppen
förändrats och blivit mindre vilket kan vara en förklaring till försämringen av resultatet. Statistiken bygger på en liten
grupp elever vilket också kan leda till stora variationer.
Andel elever med slutbetyg på yrkesprogram,
nationella och specialutformade i gymnasiesärskolan %
Totalt
Flickor
Pojkar
Anders Ljungstedts Gymnasium
2014
2013
2012
54
88
62
43
78
33
67
100
100
2011
69
70
67
Andelen elever som i slutbetyget/gymnasieexamen från gymnasieskolan är grundläggande behöriga till universitets- och högskolestudier ska öka för både flickor och pojkar.
Andelen elever i kommunala gymnasieskolor med grundläggande behörighet till universitet och högskola ska vara minst
91 % år 2013 och 92 % år 2014. (90 % år 2011). Andelen folkbokförda 20-åringar med grundläggande behörighet till
universitet och högskola ska vara minst 80 % år 2013 och 81 % år 2014. (79 % år 2011).
Att kommunala gymnasieskolor aktivt arbetar för att elever på yrkesprogram ges möjlighet att nå allmän behörighet.
Samtliga elever på kommunala gymnasieskolor informeras om och erbjuds möjlighet att läsa de kurser som krävs för
grundläggande behörighet till högskola.
Utbildning på yrkesprogram i den nya gymnasieskolan ger inte grundläggande högskolebehörighet. Måluppfyllelsen
går därför inte att jämföra med tidigare år eller bedöma utifrån beslutade indikatorer eftersom dessa rör samtliga
elever. Uppgifter om folkbokförda elever samt könsuppdelad statistik finns ännu inte tillgängligt. Uppdelningen av
resultat för högskoleförberedande program och yrkesprogram redovisades inte före 2014.
Grundläggande
högskolebehörighet
Totalt nationella program 2014
Yrkesprogram
72 %
92 %
27 %
91 %
91 %
Folkbokförda 20-åringar
Uppgift saknas
78 %
77 %
84
BILDNINGSNÄMNDEN
För att effektivisera arbetet med ungdomar som riskerar långtidsarbetslöshet ska insatser samordnas mellan kommunen och Arbetsförmedlingen.
Jobb- och kunskapstorget ska i kvalitetsrapport redovisa samverkansformer med Arbetsförmedlingen kring ungdomar
som riskerar långtidsarbetslöshet.
Samordna insatser mellan kommun och arbetsförmedling för ungdomar som riskerar långtidsarbetslöshet.
Under 2013 påbörjades ett pilotprojekt i form av tätare samverkan mellan Arbetsförmedling och kommunen kring unga
arbetslösa med försörjningsstöd. Efter avslutat pilotprojekt har modellen med 3-partssamtal fortsatt användas.
Målet är delvis uppnått. Genom 3-partssamtal finns förutsättningar för snabbare insats. Dock finns fortsatt behov av
att utveckla samverkan om insatser.
Antalet personer som nås av förebyggande information gällande Konsumentvägledning samt
Budget- och skuldrådgivning ska öka.
Alla rådsökande ska få konsumentvägledning samt budget- och skuldrådgivning.
Alla rådsökande erbjuds vägledning och rådgivning.
Antalet personer som nås vid förebyggande gruppträffar i Budget- och skuldrådgivning ska öka till 500 personer 2013
och 600 personer 2014 med bibehållen kvalitet (450 personer 2011).
Antalet personer som nås vid förebyggande gruppträffar i Konsumentvägledning ska öka till 450 personer 2013 och
500 personer 2014 med bibehållen kvalitet (400 personer 2011).
Budget- och skuldrådgivningen har under året genom förebyggande gruppträffar mött cirka 680 personer och Konsumentvägledningen cirka 800 personer.
Målet är uppnått.
Av skollagen framgår att varje huvudman systematiskt och kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla verksamheten. Huvudmannen har alltså det övergripande ansvaret för att ett kvalitetsarbete kommer till stånd. Motsvarande
kvalitetsarbete ska göras på skolenhetsnivå, där rektor har ansvar. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet
inom skolan ska vara att nationella mål som finns i skollag och andra författningar, bland annat i läroplaner och kursplaner, ska uppfyllas. Kvalitetsarbetet är i första hand ett verktyg för det interna utvecklingsarbetet. Det systematiska
kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Dokumentationen är en förutsättning för att kunna kartlägga verksamheten och
identifiera områden som är särskilt angelägna att utveckla för att öka måluppfyllelsen. Syftet är också att skapa delaktighet och dialog i verksamheten om måluppfyllelsen. Om det framkommer att det finns brister i verksamheten, ska
huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Arbetsmarknads- och integrationsinsatser ingår i bildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete med en struktur som är anpassad till verksamheten. Kommunens, nämndens och
skolornas arbete med internkontroll ingår i det systematiska kvalitetsarbetet.
85
BILDNINGSNÄMNDEN
Bilden som avser gymnasieskolan, visar ett exempel på det systematiska kvalitetsarbetets verksamhetsår.
För att stimulera till ett fördjupat analys- och förbättringsarbete har kontoret tillsammans med rektors- och enhetschefsgruppen arbetat fram en kronologisk kvalitetsrapport vars innehåll fokuseras mot analys av den egna enhetens
nyckeltal, resultat, framgångsfaktorer och förbättringsområden. Innehållet i rapporten är bland annat:
• Uppföljning av skolenhetens utvecklingsplan från föregående läsår
• Nyckeltal, med tydlig koppling till mål och uppdrag
• Enkätresultat, högst och lägst index inom olika målområden
• Enhetens egna internkontrollpunkter redovisas
• Enhetens egna mål följs upp
• Enhetens utvecklingsplan för kommande läsår
Enheterna har lämnat sina kvalitetsrapporter till kontoret och dessa rapporter ligger till grund för sammanfattningen av
de gemensamma förbättringsområdena som kommer att följas upp i 2015 års verksamhetsberättelse.
Uppföljning av 2014 års gemensamma förbättringsområden från gymnasieskolorna
Förbättringsområde 2014
Samtliga enheter har identifierat elevernas närvaro
som ett förbättringsområde och har planerade aktiviteter för att dels arbeta med ökad närvaro dels för
att arbeta med ökad rapporteringsgrad av frånvaron. För att statistiken ska bli användbar måste
rapporteringsgraden öka.
Genom Bildningsnämndens elevenkät har flera av
skolorna uppmärksammats på att eleverna lyfter
studiero som ett problemområde. Eleverna tycker
att brist på studiero är ett problem och skolorna
kommer att fokusera på förbättring.
Eleverna tycker att de får bra återkoppling på sina
studieresultat och hur de ligger till betygsmässigt.
Dock önskar de bättre återkoppling på vad de ska
göra för en ökad måluppfyllelse, det vill säga vad
behövs för ett högre betyg?
Genomförda åtgärder 2014
En gemensam policy gällande frånvarohantering har tagits fram av de kommunala skolorna. Policyn beskriver
rutinerna kring uppföljning av frånvaro på skolorna
vilka inkluderar lärare, mentorer, elevhälsa, kontakt
med hemmet och rapportering till CSN i de fall detta är
aktuellt. Samtliga skolor arbetar målmedvetet för att
öka närvaron i skolan, ett arbete som behöver vara
långsiktigt för att ge effekt.
Skolorna har i varierad utsträckning arbetat med frågan
om studiero. Exempel på insatser är arbete med ett tydligt ledarskap i klassrummet och bemötandefrågor,
ljudabsorbenter, fler lärare i klassrummet, ordningsregler och mobiltelefonvett.
Arbetet med den formativa bedömningen har prioriterats på skolorna. Fortfarande är det nya betygssystemet
ett utvecklingsområde som kommer att ta tid att fullt ut
implementera.
86
BILDNINGSNÄMNDEN
Som framgår av redovisningen av måluppfyllelsen
i gymnasieskolan är pojkarnas studieresultat ett förbättringsområde i samtliga gymnasieskolor.
Kursutvärderingar ska genomföras innan kursen
avslutats. De ska återkopplas till klassen och följas
upp av ett samtal om förslag till eventuella förändringar.
Utformning av stöd och undervisning för att bättre
möta de elever som har svaga förkunskaper.
Ett par av skolorna analyserar den könsuppdelade frånvarostatistiken. Som ett stöd i genusfrågor till kontoret
och till verksamheterna har en tjänst om 25 % inrättats.
Skillnaderna i studieresultat mellan könen är fortfarande för stora och behöver lyftas tydligare på enheterna.
Införandet av de digitala kursutvärderingarna försenades och ett breddinförande skedde först sent under våren 2014 vilket ledde till en lägre grad av genomförande. De gemensamma frågorna revideras och tillämpas från våren 2015. De digitala utvärderingarna har
fått ett positivt mottagande och ger förutsättningar för
en snabb återkoppling till eleverna i kursen.
Överföring av kunskap mellan grundskola och gymnasium, vilket inleddes under projektet Plug in, är värdefull och innebär att individuella insatser under gymnasiet kan sättas in tidigare. Projektet har övergått till permanent verksamhet.
Alla skolor arbetar med både individuellt och generellt
stöd i olika former och ämnen beroende på elevernas
behov. Bland annat har skolorna ett utvecklat samarbete med studenter på universitetet i matematik, till
exempel Mattecentrum och aHead.
Gemensamma förbättringsområden för 2015 från gymnasieskolorna
• Samtliga skolor har fortsatt prioriterat elevernas närvaro som ett förbättringsområde och har planerade aktiviteter för att arbeta med ökad närvaro. Ökad närvaro är avgörande för att öka måluppfyllelsen för eleverna.
• Arbetsro är ett fortsatt prioriterat område för att nå en högre måluppfyllelse.
• Stöd till elever för att klara examen på sitt program behöver prioriteras. Det kan till exempel röra sig om matematikstöd, språkutvecklande arbetssätt, studiehandledning på modersmål samt kompetensutveckling hos
lärare.
• Kontakter med näringsliv och omgivande samhälle lyfts av skolorna som förbättringsområde. Exempelvis:
studiebesök, Ung Företagsamhet, arbetsplatsförlagd utbildning, universitetskontakter och studie- och yrkesvägledning.
• Det kollegiala lärandet och den formativa bedömningen anges som viktiga förutsättningar för att utveckla
verksamheten.
• Implementeringen av GYSÄR13 är fortfarande ett prioriterat arbetsområde för gymnasiesärskolan.
Uppföljning av 2014 års gemensamma förbättringsområden inom vuxenutbildningen och SFI
Förbättringsområde 2014
Kursutvärderingar har reviderats och digitaliserats
och målsättningen är att till hösten 2014 kunna
använda samma kursutvärderingsverktyg för vuxenutbildningen som idag används på gymnasieskolorna.
Djupare analys av studieavbrotten i syfte att
minska avbrotten.
Genomförda åtgärder
Genomfört. Arbetet fortsätter under 2015.
Samtliga utbildningsanordnare har rutiner för att följa upp avbrott och dess orsaker. På SFI:s kvällskurser är avbrotten
många. Eleverna är ofta universitetsstuderande men efter ett
tag tar universitetsstudierna över och då slutar man utan att
meddela skolan. Fortsatt djupare analys även under 2015.
87
BILDNINGSNÄMNDEN
Öka kunskapsnivån i svenska språket. Många elever behöver stöd i det svenska språket för att klara
utbildningen. Utveckling av metoder för språkstöd
och språkutvecklande arbetssätt.
Stärka känslan av delaktighet och sammanhang
för de elever som studerar på distans och tydliggöra informationen om vart man som elev kan
vända sig i olika frågor på respektive skola.
Utveckla alternativa examinationsformer för att
möta de särskilda behov som elever med olika
funktionsnedsättning kan ha.
Den låga kunskapsnivån i svenska språket blir ett vanligare
problem inom yrkesutbildningar, matematik och naturkunskap. Många invandrare som efter avklarade SFI-studier går
vidare inom vuxenutbildningen utan att ha så mycket andra
ämneskunskaper med sig. Det blir då svårt med olika ämnens
facktermer när eleven kanske inte vet vad det handlar om på
sitt hemspråk. Fortsatt arbete med metodutveckling 2015.
Att studera på distans är krävande. De anordnare som har kurser på distans jobbar ständigt med att utveckla distansutbildningen för att stötta eleverna på olika sätt. Exempel är att erbjuda introduktionsdagar på plats i skolan vid kursstart och
möjligheter för eleven att komma till skolan för att vara med
på lektioner och få stöd i studierna. Det är dock svårt att få
eleverna att delta.
Utbildningsanordnarna försöker anpassa och utveckla examinationsformer utifrån elevernas behov. Eleverna informeras
om de alternativ av examinationsformer som finns, till exempel skriftligt, muntligt, individuellt, små grupper, lite i taget
eller särskilda hjälpmedel för de elever som behöver det. Lärarna är duktiga på att upptäcka särskilda behov, även om eleven inte berättat det själv, och erbjuder anpassningar för dessa
elever.
Gemensamma förbättringsområden för 2015 inom vuxenutbildningen och SFI
•
•
•
•
Fortsatt djupare analys av studieavbrotten i syfte att minska avbrotten.
Öka kunskapsnivån i svenska språket. Många elever behöver stöd i det svenska språket för att klara utbildningen.
Fortsatt utveckling av metoder för språkstöd och språkutvecklande arbetssätt.
Utvecklingsarbete med IT i undervisningen (användning av digitala hjälpmedel och läromedel).
Fortsatt utveckling av distansundervisning – Två utvecklingsområden som lyfts i Skolinspektionens rapport är:
o Utökning av elevernas möjligheter att få handledning och stöd vid andra tillfällen än dagtid vardagar.
o Möjlighet till interaktion mellan eleverna och gemensamt lärande. Samarbete mellan elever kan bidra till ett
gemensamt lärande och underlätta för eleverna att nå djupare kunskaper i ämnet.
88
BILDNINGSNÄMNDEN
Under år 2014 fanns 12 fristående gymnasieskolor i Linköping. Sedan friskolorna startade i början av 2000-talet har
den totala andelen elever som går friskola successivt ökat men sedan ett par år tillbaka stabiliserat sig till cirka 33 %
av samtliga elever i Linköping. Av elever som är folkbokförda i Linköping går cirka 27 % i friskola.
Införandet av GY11 medförde att andelen elever i yrkesprogram sjönk. I den tidigare gymnasieskolan gick cirka 45 %
av eleverna ett yrkesprogram. Andelen sjönk till cirka 35 % vid införandet av GY11 och har nu sjunkit ytterligare och
har stabiliserat sig kring 26 % för ungdomar folkbokförda i Linköping. 10 % av eleverna går ett introduktionsprogram
och resterande 64 % går ett högskoleförberedande program.
Uppföljning av verksamhet och resultat i fristående gymnasieskolor görs delvis på samma sätt som i kommunala gymnasieskolor. Eleverna deltar i samma lästest och i samma elevenkät och insynsbesök görs av politiker. Däremot är
skolorna själva ansvariga för det systematiska kvalitetsarbetet och kommunen har inte insyn i skolornas ekonomi.
Andel elever i fristående gymnasieskolor bedöms inte påverka det ekonomiska utfallet eftersom lika villkor gäller för
ersättningar till respektive huvudman. Det finns inga fristående gymnasiesärskolor i Linköping.
För vuxenutbildningen är andelen upphandlad verksamhet ungefär 60 %. Verksamheten bedrivs med bildningsnämnden som huvudman. Genom fördelningen mellan upphandlad och kommunal verksamhet skapas både flexibilitet och
en minskad kommunal ekonomisk risk. Genom de kommunala rektorerna ges möjlighet till samordning och utveckling av den totala vuxenutbildningen i Linköpings kommun. Hälften av de kommunala arbetsmarknadsinsatserna har
varit upphandlade med leverantörer från den idéburna sektorn. Användningen av externa leverantörer är en förutsättning för flexibilitet och individanpassning.
GY11
Den nya gymnasieskolan GY11 är nu helt genomförd i samtliga tre årskurser. Under 2014 lämnade den första årskullen den nya gymnasieskolan. Det innebär att samtliga nyckeltal har förändrats och att under en övergångsperiod uppstår svårigheter i jämförelser med tidigare år och uppsatta indikatorer för måluppfyllelse. Nyckeltal som levereras på
nationell nivå är endast delvis färdigställda och de första publicerades i slutet av december. Detta försvårar arbetet
med att tolka och analysera resultat som grund för förbättringsarbete.
Införandet av GY11 medförde att andelen elever i yrkesprogram sjönk. I den tidigare gymnasieskolan gick cirka 45 %
av eleverna ett yrkesprogram. Andelen sjönk till cirka 35 % vid införandet av GY11 och har nu sjunkit ytterligare och
har stabiliserat sig kring 26 % för ungdomar folkbokförda i Linköping. 10 % av eleverna går ett introduktionsprogram
och resterande 64 % går ett högskoleförberedande program.
Gysär13
Gymnasiesärskolan befinner sig mitt i arbetet med att implementera den nya gymnasiesärskolan Gysär13. Andra kullen elever som går i den nya gymnasiesärskolan började höstterminen 2014. Till och med vårterminen 2017 kommer
gymnasiesärskolan ha dubbla system. Att organisera en verksamhet där elever går i två system ställer alltid höga krav
och att elevgruppen är så liten gör det extra svårt. Implementeringsinsatser behöver göras under perioden 2013-2017.
Antalet elever som har möjlighet att gå i gymnasiesärskolan kommer fortsätta att minska på grund av lagstiftningen
från 2010 som begränsar målgruppen för särskola.
Karriärtjänster
Inom de kommunala gymnasieskolorna finns nu 16 förstelärare med 40 % utvecklingsuppdrag, 38 förstelärare och
2 lektorer. Antalet tjänster kan fortfarande öka något då samtliga tjänster inte är tillsatta.
Antalet tjänster ökar successivt till och med år 2016.
89
BILDNINGSNÄMNDEN
Lärarlegitimation
Från och med den 1 december 2013 finns krav på lärarlegitimation. Ett intensivt arbete som rör lärares behörighet och
krav på legitimation pågår. Arbetet rör både kartläggning av befintliga behörigheter och komplettering av behörigheter via Lärarlyftet. Den som har anställts före den 1 juli 2011 och därefter inte bytt anställning får undervisa och
självständigt sätta betyg utan legitimation fram till den 30 juni 2015. Det finns vissa undantag från kravet på legitimation, exempelvis för undervisning i yrkesämnen och modersmål.
PRIO
PRIO (Planering, Resultat, Initiativ och Organisation) är ett utvecklingsarbete inom samtliga gymnasieskolor som har
påbörjats under 2013 och pågår till och med 2015 tillsammans med SKL. Målet är att höja kunskapsresultaten i den
svenska skolan. Fokus ligger på att utveckla skolans interna processer och arbetssätt för att skapa en mer lärande organisation. Det handlar framförallt om att stärka det kollegiala samarbetet, framförallt mellan lärare samt att utveckla
arbetssätt så att skolledningen styr skolans resurser dit de gör störst nytta. PRIO utgår från forskning och beprövad
erfarenhet och från en rad dokumenterat framgångsrika arbetssätt som hämtats från andra länders skolsystem.
Ungdomsarbetslöshet
Under 2013-2014 har ungdomsarbetslösheten fortsatt att sjunka i Linköping. Ungdomsarbetslösheten är på väg att
ändra karaktär från en generell ungdomsarbetslöshet till framför allt en arbetslöshet för de som inte har fullföljt gymnasieskolan.
Förändringar i gruppen nyanlända
Under perioden 2006-2013 ökade andelen analfabeter och kortutbildade bland flyktingar och andra skyddsbehövande.
Från och med 2013 har denna grupp minskat och utbildningsnivån för nyanlända har ökat. Detta påverkar förutsättningar för utbildning i svenska för invandrare och gymnasieskolans språkintroduktion.
Demografisk utveckling och elevernas val i gymnasieskolan
o Den nedre kurvan, lokal- och personalbehov i kommunala gymnasieskolor i Linköping, visar antal elever i kommunala gymnasieskolor, både Linköpingselever och elever från andra kommuner.
o Den mellersta kurvan, finansieringsbehov för gymnasieskolan i Linköping, visar samtliga Linköpingselever i
kommunala och fristående gymnasieskolor i Linköping samt Linköpingselever som går i gymnasieskolan i andra
kommuner.
o Den övre kurvan, marknaden för gymnasieskola i Linköping, består av samtliga elever som går i gymnasieskola i
Linköping oavsett folkbokföringsort och huvudman.
Prognosen för samtliga Linköpingselever, det vill säga finansieringsbehov, bygger på befolkningsstatistik och tidigare
erfarenheter av hur länge man går i gymnasieskolan. De andra två kurvorna påverkas också av vilken kommun och
vilken huvudman eleverna väljer. Här har antagits att eleverna fortsätter att välja på ungefär samma sätt som nu.
90
9 000
Samtliga elever i
gymnasieskolan i
Linköping
8 000
7 000
Finansieringsbehov=
samtliga
Linköpingselever
6 000
5 000
Lokal- och
personalhov i
kommunala
gymnasieskolor i
Linköping
4 000
3 000
Antal elever i gymnasieskolan
Kommunala skolor i Linköping, samtliga elever
varav från andra kommuner
Fristående skolor i Linköping, samtliga elever
varav från andra kommuner
Totalt antal elever i Linköping
Linköpingselever i:
Landstingsutbildning i Linköping
Kommunala skolor i andra kommuner
Fristående skolor i andra kommuner
Totalt antal Linköpingselever (finansieringsbehov)
Bokslut
2014
4 153
858
1 970
685
6 123
Budget
2014
4 145
857
1 959
680
6 104
Avvikelse
2014
8
1
11
5
19
Bokslut
Diff
2013 2013-2014
4 274
- 121
863
-6
2 126
-156
710
-25
6 400
-277
96
232
64
100
191
60
-4
-19
64
103
212
60
-7
-19
64
4 972
4 918
54
5 202
-209
Avvikelsen på 54 Linköpingselever jämfört med budget kan förklaras med ökat antal nyanlända.
Utbildningsresultat i gymnasieskolan
Fullföljd utbildning i % inom 4 år i kommunala gymnasieskolor
90
2012
2013
2014
85
80
75
70
65
60
I jämförelse med liknande kommuner har Linköping en relativt hög andel elever som fullföljt gymnasieskolan inom
4 år. År 2014 var det bara två av de jämförda kommunerna som hade högre resultat än Linköping. Nyckeltalet för
2014 innehåller både elever från GY11 (de som fullföljt inom 3 år) och elever från den tidigare gymnasieskolan (de
som fullföljt inom 4 år). Jämförelse med tidigare år är därför inte helt relevant men visar ändå att andelen som fullföljt
i de flesta kommuner har stagnerat eller sjunkit efter införandet av GY11.
91
BILDNINGSNÄMNDEN
Tabell: Genomsnittlig betygspoäng 2014
15,5
15,0
14,5
14,0
13,5
13,0
12,5
12,0
11,5
Samtliga program
Yrkesprogram
I jämförelse med liknande kommuner har Linköping högst genomsnittlig betygspoäng i kommunala gymnasieskolor
utom för yrkesprogrammen där en kommun har högre resultat.
Andel elever i % med grundläggande högskolebehörighet i kommunala gymnasieskolor
Samtliga program
Yrkesprogram
100
80
60
40
20
0
Alla elever som har examen från högskoleförberedande program i GY11 har också grundläggande högskolebehörighet. Linköpings resultat för dessa program ligger i nivå med jämförda kommuner. Andelen elever i yrkesprogram som
är grundläggande behöriga är relativt låg i Linköping. För att elever i yrkesprogram ska bli grundläggande behöriga
krävs ett aktivt val av behörighetsgivande kurser.
92
BILDNINGSNÄMNDEN
Lärare i kommunens gymnasieskolor
Andel lärare i % med pedagogisk högskoleexamen
Riket
Eskilstuna
90
Gävle
85
Större städer
Helsingborg
80
75
Örebro
Jönköping
70
Västerås
2011/12
Linköping
Uppsala
2012/13
Norrköping
Umeå
2013/14
Lärartäthet = Antal elever/lärare
15,0
2011/12
2012/13
2013/14
14,0
13,0
12,0
11,0
10,0
9,0
8,0
Linköpings kommunala gymnasieskolor har en hög och ökande andel lärare med pedagogiskt högskoleexamen jämfört med andra kommuner.
Lärartätheten har försämrats i Linköping och är lägre än i jämförda kommuner. Orsaken till den relativt låga lärartätheten är att allt fler elever går studieförberedande program där gruppstorlekarna i allmänhet är större än i yrkesprogram.
93
BILDNINGSNÄMNDEN
Kostnad/elev i gymnasieskolan
Total kostnad i kr/elev i gymnasieskolan 2013
Kostnad exkl lokaler
Lokalkostnad/elev
120 000
100 000
80 000
60 000
40 000
20 000
-
Total kostnad i kr/elev i gymnasieskolan 2011-13
2011
2012
2013
120 000
110 000
100 000
90 000
80 000
70 000
60 000
Diagrammen visar att den totala kostnaden per elev i gymnasieskolan i Linköping under 2013 var relativt låg. Den
visar också att lokalerna utgör en ungefär lika stor andel av kostnaderna i kommunerna. Tabellen visar att den totala
kostnaden/elev i Linköping har varit relativt konstant under perioden 2011 – 2013 i motsats till jämförbara kommuner
där kostnaden/elev har ökat mer än i Linköping under samma period.
Demografi gymnasiesärskolan
Diagrammet visar att antalet elever i gymnasiesärskolan i Linköpings har krympt snabbt under en fem års period.
Detta beror på krav på målgruppstillhörighet, det vill säga att eleven måste ha en utvecklingsstörning för att få gå i
gymnasiesärskolan.
Alla elever
Linköpings elever
94
BILDNINGSNÄMNDEN
Fördelning av elever per utbildningstyp i gymnasiesärskolan
Det är svårt att göra en analys av nyckeltalen då antalet elever inskrivna i gymnasiesärskolan har sjunkit så mycket
över perioden. Dessutom är det totala antalet elever på de olika utbildningarna så lågt att enstaka elevers ändrade utbildning ger ett stort utslag procentuellt.
Andel elever per
utbildningstyp i %
i gymnasiesärskolan
(källa: Skolverket)
Linköping
Större städer
Samtliga kommuner
Yrkesutbildning,
nationella och specialutformade program
Yrkesträning,
individuellt program
Verksamhetsträning,
individuellt program
2013/14
2012/13
2011/12
2013/14
2012/13
2011/12
2013/14
2012/13
2011/12
53
64
65
47
59
64
42
60
61
29
15
17
30
18
21
31
21
22
18
21
18
23
23
15
27
18
17
Lärare i gymnasiesärskolan
Tabellen visar utbildningsbakgrund för lärare inom gymnasiesärskolan samt lärartätheten i gymnasiesärskolan. Linköpings kommun har en hög andel lärare med pedagogisk examen men en låg andel med lärare som har specialpedagogisk högskoleexamen. De nya kraven på behörighet för att undervisa i gymnasiesärskolan kräver en specialpedagogexamen om 90hp förutom lärarexamen. Få lärare har haft denna utbildning men trenden är ökande efter att flera lärare
läst/läser utbildningen inom Lärarlyft II.
Lärare i huvudmannens gymnasiesärskolor (heltidstjänster)
(källa: Skolverket)
Linköping
Större städer
Samtliga kommuner
Andel i % med
pedagogisk högskoleexamen
Andel i % med specialpedagogisk högskoleexamen
Lärartäthet, antal elever
per lärare
2013/14
2012/13
2011/12
2013/14
2012/13
2011/12
2013/14
2012/13
2011/12
96
90
86
92
86
82
96
90
84
19
26
24
15
24
23
10
28
23
4,1
4,3
4
4,4
4,1
4,1
4,8
4,2
4,3
Vuxenutbildning
Det totala antalet platser är högre än budgeterat för gymnasial vuxenutbildning. Den förskjutning mot grundläggande
vuxenutbildning som varit de senaste åren har mattats av.
Alla som ansökt om vuxenutbildning i allmänna ämnena har erbjudits utbildning. I ett fåtal fall vad gäller yrkesutbildningar har inte behovet kunnat tillgodoses. Det gäller till exempel specialområden som väktarutbildning där branschen
rekommenderar ett visst antal elever till utbildningen. Sökande har beviljats interkommunal ersättning men mottagande kommun har inte alltid haft möjlighet att ta emot.
Bildningsnämnden har under 2014 erhållit statsbidrag för yrkesinriktad vuxenutbildning och vuxlärling. Dessa har till
del tagits i anspråk under 2014. De flesta yrkesutbildningar pågår minst tre terminer och statsbidragen behövs därför
kommande år. Antal heltidsplatser i yrkesutbildning har ökat från 730 platser 2013 till 764 platser 2014.
Alla som ansökt om utbildning i gymnasiegemensamma ämnen i Linköping har antagits till utbildning. Detta gäller
inte samtliga som sökt yrkesutbildning i annan kommun. Varje kommun gör sin egen antagning och alla får inte plats.
Sökande som redan har minst godkänt i den sökta kursen har inte erbjudits utbildning eftersom bildningsnämnden har
beslutat att inte erbjuda deltagande i gymnasial utbildning till denna grupp. I stället erbjuds möjlighet till prövning i
kursen.
Antal helårsplatser
Gymnasial vuxenutbildning
Grundläggande vuxenutbildning
Summa
Bokslut
2014
1 911
479
2 390
Budget
2014
1 450
500
1 950
Bokslut
2013
1 824
538
2 362
Förändring jämfört
med 2013
+87
-59
+28
95
BILDNINGSNÄMNDEN
Antal helårsplatser i
yrkesutbildning
Totalt
Varav lärling
SFI-Bonus
2014
2013
764
41
730
35
2014
Kvinnor
Män
24
8
2013
Kvinnor
Män
45
21
2012
Kvinnor
36
Män
17
Eftersom Sfi-bonus inte fick det genomslag som staten hoppades har bonusen fasats ut under 2014.
Vid jämförelse med andra kommuner och riket framgår att Linköping har en hög andel studerande i vuxenutbildning
hos externa utbildningsanordnare. Tabellen nedan som visar studerande hos externa utbildningsanordnare inkluderar
även grundläggande vuxenutbildning. För Linköpings del utförs den dominerande delen av grundläggande vuxenutbildning av kommunala anordnare.
Andel (%) invånare 20 – 64 år som deltar i
kommunal vuxenutbildning (Skolverket)
Eskilstuna
Gävle
Helsingborg
Jönköping
Linköping
Norrköping
Umeå
Uppsala
Västerås
Örebro
Riket
2013
2012
5,0
3,7
4,5
3,2
4,4
4,1
4,0
4,2
5,2
3,4
3,4
4,9
4,0
4,1
4,3
4,0
4,0
4,0
3,5
4,9
3,4
3,5
Andel (%) kursdeltagare hos annan
utbildningsanordnare (Skolverket)
Eskilstuna
Gävle
Helsingborg
Jönköping
Linköping
Norrköping
Umeå
Uppsala
Västerås
Örebro
Riket
2013
2012
66,0
16,4
70,9
97,6
61,0
44,6
32,4
69,0
91,6
9,9
41,9
65,4
52,3
73,0
89,2
60,4
37,2
26,0
59,3
90,5
18,2
42,0
Kostnaden per heltidsstuderande ligger lägre än genomsnittet jämfört med övriga kommuner i gruppen,
men något högre än riket. Resultaten i form av slutförd kurs i gymnasial vuxenutbildning är höga i
jämförelse med andra kommuner och högre än riket, men har sjunkit för alla kommuner utom Eskilstuna.
96
BILDNINGSNÄMNDEN
Kostnad (kr) per heltidsstuderande, totalt
(Skolverket)
Eskilstuna
Gävle
Helsingborg
Jönköping
Linköping
Norrköping
Umeå
Uppsala
Västerås
Örebro
Riket
2013
Uppgift saknas
33 700
60 400
162 500
58 100
54 700
42 300
67 000
121 300
26 200
54 300
Andel (%) kursdeltagare i gymnasial
vuxenutbildning som slutfört kurs
(Skolverket)
Eskilstuna
Gävle
Helsingborg
Jönköping
Linköping
Norrköping
Umeå
Uppsala
Västerås
Örebro
Riket
2012
58 900
53 000
55 700
127 400
59 900
55 400
44 700
74 100
Uppgift saknas
34 800
53 700
2013
2012
65,9
67,8
70,6
72,0
76,1
77,8
69,5
73,7
59,7
72,8
70,8
56
76
74
78
80
77
77
68
64
78
73
Arbetsmarknad
Måluppfyllelse för arbetsmarknadsinsatser
Avslutade ärenden på Jobb- och kunskapstorget (exkl flyktingar) varav
o Kvinnor
o Män
2014
435
220
215
2013
498
253
243
2012
650
282
368
Måluppfyllelse för arbetsmarknadsinsatser – Andel i % som gått till
Arbete
Studier
Insats via arbetsförmedlingen
Övrigt (flyttat, sjukdom, föräldraledig, arbetssökande, annat)
2014
13
17
13
57
2013
18
8
16
58
2012
17
4
34
45
SKL tar fram statistik för den kommunala arbetsmarknadspolitiken. De senaste siffrorna är för verksamhetsåret 2012.
Kostnad arbetsmarknadsåtgärder, kr/ inv
Eskilstuna
Örebro
Västerås
Jönköping
Uppsala
Norrköping
Linköping
2013
1 961
1 506
1 022
864
756
814
477
2012
1 329
1 259
988
767
766
726
453
2011
1 243
1 299
979
694
765
1 054
522
97
BILDNINGSNÄMNDEN
Budget- och skuldrådgivning
Nedanstående tabell visar antal minuter budget- och skuldrådgivning invånare och år. Linköping
ligger lägst i jämförelse med både kommungruppen och riket. Så har det varit även tidigare år.
Antal minuter budget- och skuldrådgivning
per invånare och år (Konsumentverket)
Eskilstuna
Gävle
Helsingborg
Jönköping
Linköping
Norrköping
Umeå
Uppsala
Västerås
Örebro
Riket
2013
2012
2,5
1,6
3,8
4,2
1,5
2,8
1,6
2,9
3,1
2,5
1,6
2,5
1,6
3,8
4,2
1,5
2,8
1,6
3,5
3,1
2,5
1,6
Ekonomi
Driftsammandrag
Verksamhet
Bildningsnämnden
Gymnasieskola
Gymnasiesärskola/Särvux
Vuxenutbildning
Arbetsmarknads- och integrationsinsatser
Konsument-, budget och skuldrådgivning
Uppdragsutbildning
Ofördelad pris- och lönejustering
Bokslut
2014
1 442
491 071
36 910
69 827
82 190
2 041
280
0
Budget
2014
1 713
504 756
38 173
69 890
84 851
2 073
5 109
Avvikelse/
Resultat
271
13 685
1 263
63
2 661
32
-280
5 109
Bokslut
2013
1 440
493 812
36 493
65 833
81 329
2 030
117
0
Bokslut
2012
1 333
502 620
39 727
65 708
94 764
1 942
-882
1 633
Summa
varav kostnader
varav intäkter
683 761
840 431
156 670
706 565
877 149
170 584
22 804
36 718
-13 914
681 054
836 783
155 729
706 845
905 434
198 589
Specifikation av resultat fördelat på nämnd och verksamhet
Verksamhet
Bildningsnämnden
Gymnasieskola
Vuxenutbildning
Konsument-, budget och skuldrådgivning
Uppdragsutbildning
Ofördelad pris och lönejustering
Summa
Resultat
2014
271
13 685
1 263
63
2 661
32
-280
5 109
22 804
varav
varav kommunal
nämnden verksamhet
271
0
2 408
11 277
50
1 213
270
-207
2 255
406
32
0
0
-280
5 109
0
10 395
12 409
Avvikelse
i procent
15,8%
2,7%
3,3%
0,1%
3,1%
1,5%
3,2%
98
BILDNINGSNÄMNDEN
Kommentarer
Bildningsnämnden redovisar ett överskott på sammanlagt cirka 22,8 mnkr. Överskottet består av 10,4 mnkr för nämndens anslagsmedel (varav 5,1 mnkr är ofördelad pris- och lönejustering) och 12,4 mnkr för de kommunala utförarna.
Enligt gällande princip har nämndens budgetram justerats för demografiska förändringar för gymnasieskolan och
gymnasiesärskolan.
Nämndens anslagsmedel
För gymnasieskolan redovisas ett överskott på 2 408 tkr som bland annat beror på ej förbrukade medel som var planerade för PRIO-projektet. PRIO är ett utvecklingsprojekt som drivs av SKL för att förbättra resultaten i skolan.
Arbetsmarknads- och integrationsinsatser redovisar ett överskott på 2 255 tkr som avser lönebidrag. Överskottet beror
på att Migrationscenter inte kom igång med verksamheten under året.
Dessutom var posten lönebidrag i bildningsnämndens budget ursprungligen avsedd för ettåriga anställningar inom
enheterna men modellen har i princip inte använts under de två senaste åren. Inom vuxenutbildningen har statsbidrag
för yrkesvux och vuxlärling som ej har ianspråktagits 2014 avsatts till balanserat statsbidrag för att kunna användas
2015 och 2016 för att eleverna ska slutföra utbildningen.
Inom arbetsmarknad/integration har statsbidrag för schablonbidrag för invandrare och flyktingar avsatts till balanserade statsbidrag.
Nämndens enheter (större avvikelser)
Gemensam verksamhet redovisar ett underskott på -567 tkr. Avvikelsen beror på ökade kostnader samt ett lägre elevantal att fördela kostnaderna på.
Berzeliusskolan redovisar ett överskott på 3 694 tkr. Överskotten beror på lägre kostnader än budgeterat för personal
läromedel, IT-kostnader och individuella val samt att extra tilldelade medel inte förbrukats. Skolan genomgår en
större ombyggnation och investeringar och övriga inköp är för närvarande lägre än vanligt.
Elsa Brändström skola/Birgittaskolan redovisar ett överskott på 3 206 tkr. Enheten har haft svårt att rekrytera lärare
med den kompetens som efterfrågas, varvid personalkostnaderna blivit lägre än budgeterat. Lönekostnaderna har
också blivit lägre än budgeterat på grund av deltidstjänstgöring, dessutom har yngre medarbetare anställts som har
låga ingångslöner. Överskottet beror också på att elevantalet och därmed intäkterna blivit högre än budgeterat samt att
enheten erhöll intäkter sent på året för ökad andel elever med utländsk bakgrund och även för gymnasieantagning.
Katedralskolan redovisar ett överskott på 1 073 tkr. Överskottet beror på lägre personalkostnader än budgeterat på
grund av timanställningar och vakanser samt att elevantalet och därmed intäkterna blivit högre än budgeterat.
Anders Ljungstedts gymnasium redovisar ett överskott på 4 070 tkr. Enheten hade budgeterat ett överskott på
3 118 tkr för att återställa underskott från tidigare år. Det blir då ett överskott jämfört med budget på 952 tkr.
Enheten har genomfört personalminskningar samt varit restriktiva med inköp.
Sektionen för resurs och stödverksamhet redovisar ett överskott på 506 tkr på grund av att enheten haft svårt att
rekrytera lärare inom modersmålsundervisningen med rätt kompetens.
Resurser av engångskaraktär är en utmaning för verksamheterna. Det decentraliserade styrsystemet innebär en
försiktighet inför att skapa en utökad organisation med risk för att kommande år inte ha en ekonomi i balans.
99
Resultat 2014, kommunala utförare, bildningsnämnden
405 Berzeliusskolan
Belopp tkr
Gymnasieskola
Vuxenutbildning
Uppdragsutbildning
Summa
406 Berzeliusskolan Uppdragsutb
Bokslut
2014
2 873
942
-121
3 694
410 Elsa Brändström / Birgittaskolan
Belopp tkr
Gymnasieskola
Vuxenutbildning
Uppdragsutbildning
Summa
Gymnasieskola
Vuxenutbildning
Uppdragsutbildning
Summa
Bokslut
2014
3 360
-162
8
3 206
Gymnasieskola
Vuxenutbildning
Uppdragsutbildning
Summa
Bokslut
2014
1 073
1 073
Gymnasieskola
Vuxenutbildning
Uppdragsutbildning
Summa
Belopp tkr
Bokslut
2014
Gymnasieskola
Vuxenutbildning
Uppdragsutbildning
Summa
-19
-19
Belopp tkr
Gymnasieskola
Vuxenutbildning
Uppdragsutbildning
Summa
Bokslut
2014
3 701
248
205
0
-84
4 070
505 Sektionen för resurs- och stödverksamhet
Bokslut
2014
281
281
380 Jobb- och kunskapstorget
Belopp tkr
-177
-177
420 Anders Ljungstedts Gymnasium
655 Folkungaskolan
Belopp tkr
Gymnasieskola
Vuxenutbildning
Uppdragsutbildning
Summa
Bokslut
2014
411 Elsa B / Birgitta Uppdragsutb
415 Katedralskolan
Belopp tkr
Belopp tkr
Belopp tkr
Gymnasieskola
Vuxenutbildning
Uppdragsutbildning
Summa
Bokslut
2014
438
69
506
400 Bildning gem verksamhet
Bokslut
2014
0
0
-87
428
0
341
Belopp tkr
Gymnasieskola
Vuxenutbildning
Uppdragsutbildning
Summa
Bokslut
2014
-448
-46
-42
-31
-567
100
BILDNINGSNÄMNDEN
Investeringar
Investeringar
Verksamhet
Gymnasieskola
Vuxenutbildning
Uppdragsutbildning
Ofördelat
Summa investeringar
varav utgifter
varav inkomster
Bokslut
2014
4 550
37
24
Budget
2014
5 760
100
75
75
4 611
4 611
0
1 990
Avvikelse
1 210
100
38
51
0
1 990
8 000
8 000
0
3 389
3 389
0
Bokslut
2013
4 405
Bokslut
2012
1 923
4 245
8 650
8 650
0
1 923
1923
0
Kommentarer
Den totala investeringsramen för 2014 är 8 000 tkr. Enheterna har förbrukat 4 611 tkr av tilldelad investeringsram.
Inköp har försenats på grund av ombyggnationer och upphandling av simulatorrobot. Övriga investeringar avser
främst inventarier.
101
KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN
Den 1 januari 2014 kom jag som nyvald ordförande till kultur- och fritidsnämnden utan att ha suttit i nämnden tidigare. Att komma in i nämndarbetet på detta sätt är litet grand som att hoppa på ett tåg som passerar en perrong utan att
stanna – det är med andra ord spännande och utmanande. Jag vill just därför börja med att rikta ett stort och varmt
tack till såväl anställda som de förtroendevalda i förvaltningen respektive nämnden för deras välkomnande och generösa hållning, samt för deras tålmodiga hjälp med att sätta in mig i alla frågor.
Ett innovativt och varierat kultur- och fritidsliv som är tillgängligt för alla kommunens invånare. Så ser några av de
viktigaste målen för kultur- och fritidsnämnden ut. Redan i förra årets ordförandeord skrev jag att en stor utmaning
utifrån dessa mål är att ”nå nyanlända med såväl kultur- som fritidsaktiviteter, dels att nå främst unga kvinnor – tjejer
– med framförallt fritids- och idrottsaktiviteter”.
Mot bakgrund av detta vill jag lyfta fram de satsningar som under sommaren och hösten gjordes i de utsatta områdena. Pengarna till detta kom med kort varsel från kommunstyrelsen. Planeringstiden blev därför också kort, inte
minst för de föreningar som antog utmaningen. Desto roligare är det därför att i efterhand kunna konstatera att så
mycket av denna verksamhet blev så bra.
Den kanske enskilt största händelsen under 2014 var uppstarten av ridsportanläggningen i Smedstad under senvåren.
Detta bygge har alltsedan dess gått efter planerna, under förvaltningschefen Karin Sembergs engagerade ledning.
Karin Semberg, som nu gått vidare till motsvarande tjänst i Jönköpings kommun, kommer att fortsätta leda detta projekt till målgången. Jag vill rikta ett särskilt tack till Karin för gott samarbete och stöd. Den för mig själv kanske starkaste och mest positiva enskilda händelsen var ändå ett föreningsstödsärende:
-
Något av det bästa nämnden i mina ögon ägnar sig åt är stödet till olika föreningar. Det är inte så mycket
pengar det handlar om sett i ljuset av nämndens totala budget, men det betyder mycket för många föreningar
som bedriver mycket bra ungdomsverksamhet. I detta fall handlade det om en förening, som bytt styrelse och
haft det ekonomiskt jobbigt. Redan i januari blev vi kontaktade med en fråga från denna förening om stöd. Det
handlade konkret om att kunna ha lägerverksamhet för barn och ungdomar under sommaren. Tack vare stödet
från kultur- och fritidsnämnden kunde denna lägerverksamhet genomföras. Det som gjorde detta till årets starkaste positiva minne för min del var tacket från föreningens ansvariga, på en parkeringsplats i Tornby en vanlig
lördag i april.
Slutligen har detta år lärt mig att kultur- och fritidsnämnden och dess förvaltning är oerhört beroende av att samarbetet
med främst miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen och utbildningsförvaltningen fungerar, och att ett helhetstänkande styr detta samarbete. Linköpings kommun är i hög grad uppbyggd på att varje nämnd har ett stort ansvar för sin
egen budget. Det är mycket bra. Mellan dessa ”stuprör” måste emellertid också starka och stora ”hängrännor” finnas.
Inte minst i form av nämndövergripande samarbete. Detta för att föreningar inte ska hamna i kläm när kommunen behöver bygga på deras mark och när idrottslokaler ska samutnyttjas mellan skolor och föreningar, via kultur och fritidsförvaltningen.
- Kultur- och fritidsnämnden Nämndernas VB 2014
102
KULTUR: Ett mer innovativt och experimentellt kulturutbud.
Medborgarnas bedömning enligt kulturvaneundersökning.
Vid 2013 års kulturvaneundersökning svarade 15 procent att kulturutbudet i Linköping är nyskapande, vilket i jämförelse med 2010 års undersökning var en minskning med 5 procent. Nästa kulturvaneundersökning är planerad till
2016.
Insatser som resulterar i ett mer innovativt och experimentellt kulturutbud.
Under året har en mängd insatser genomförts för ett mer innovativt och experimentellt kulturutbud. Biblioteket har
arbetat med projektet Läs för en hund för att stärka barns läsning och läslust. Biblioteket och Passagen Linköpings
konsthall har tillsammans genomfört ett uppsökande konst- och litteraturprojekt i Skäggetorp. Konsthallen har även
aktivt arbetat med ökad bredd och spets på sina utställningar. Friluftsmuseet Gamla Linköping har visat en utställning
om romer under förintelsen, samt gjort en förstudie om museiupplevelser för dementa.
Arbete i enlighet med det kulturpolitiska handlingsprogrammet.
För att stärka barn och ungas tillgång till det professionella kulturlivet har det skett ett fortsatt samarbete med barnoch ungdomsnämnden kring kulturutbud för förskola och grundskola.
Ett arbete med en strategisk samverksansgrupp har påbörjats i enlighet med biblioteksplanen. Vidare har bibliotekets
verksamhet med digitala och läsfrämjande aktiviteter ökat under året. Konsthallen erbjuder en ökad variation, spets
och bredd i utställningarna, som omfattar flera uttrycksformer. Friluftsmuseet arbetar bland annat med livslångt lärande för barn och unga, har utvecklat flera nya pedagogiska program samt ökat samverkan med andra kulturinstitutioner.
Satsning på ett danshus vars verksamhet bland annat ska verka för ett innovativt och experimentellt kulturutbud.
Under Dansens vecka var det öppet hus i Dansens hus med dansuppvisning, prova-på-tillfällen och visning av dansfilm med lokal förankring. Fyra innovativa och experimentella dansföreställningar har visats under året. I oktober
genomfördes ett två veckors dansresidens i Dansens hus med streetdance gruppen Swedish Family, i samarbete med
Dans i Öst.
Inköp av programverksamhet som innehåller ett innovativt och experimentellt kulturutbud.
Barn och unga har erbjudits nytänkande program från lokala och nationella aktörer. Konsthallen har anordnat kvällskonserter, som bland annat framfört experimentell musik. Friluftmuseet arrangerade i samband med en utställning
samtal om normer och värderingar inom de manligt dominerade så kallade ”blåljusyrkena” (polis, räddningstjänst med
mera). Vidare har friluftsmuseet genomfört pedagogiska program i samarbete med romska brobyggare.
Produktionsbidrag och arrangörsstöd som uppmuntrar till produktioner samt arrangemang med innovativt och experimentellt innehåll.
Kultur- och fritidsnämnden har under året beviljat bidrag till produktioner med innovativt och experimentellt innehåll.
Arrangemangsstöd ges till föreningar som bidrar till en variation och bredd i Linköpings kulturutbud. Produktionsstöd
har bland annat beviljats en förening som erbjudit unga möjlighet att sommarjobba och samtidigt lära sig att dansa.
Arrangemangsstöd har bland annat beviljats föreningar som bidragit till bredd på Linköpings musikscen.
Uppföljningsarbete av kulturvaneundersökningen.
Nämnden har satsat på innovativ och experimentell kultur mot bakgrund av resultatet från kulturvaneundersökningen.
Bland annat har respektive resultatenhet (med undantag av Lokalbokningen) tilldelats 150 tkr för att arbeta med innovativ och experimentell kultur.
Satsning på gränsöverskridande bildkonst (för barn och unga).
Konsthallen har, i samband med utställningen av en dansk graffitikonstnär, anordnat en workshop i Gatukonst. Vidare
har en konstverkstad för barn och unga i Skäggetorp genomförts i samband med en utställning på Skäggetorps bibliotek. Under våren invigdes även en öppen yta för gatukonst. Den öppna ytan är ett samarbetsprojekt med Östergötlands
museum och musikhuset Skylten.
- Kultur-och fritidsnämnden Nämndernas VB 2014
103
Inköp av innovativ och experimentell konst.
Under året har innovativ och experimentell konst, däribland samtida måleri, textil och skulptur, köps in till kommunens
konstsamling.
Målet är delvis uppnått. Flera aktiviteter för måluppfyllelse har genomförts under året. Nämndens resultatenheter har
även tilldelats extra medel för att arbeta med ett mer innovativt och experimentellt kulturutbud.
FRITID: Att bli ”Årets idrottskommun 2015”
Placering på rankinglistan över Sveriges främsta idrottskommuner (rankinglista i tidningen ”Sport och Affärer”).
Linköpings kommun erhöll en andraplats i tidningen Sport & Affärers rankinglista över Sveriges främsta idrottskommuner 2014. Det innebär en förbättring med tre placeringar i jämförelse med 2013, då kommunen erhöll en femteplats.
Implementering av det idrottspolitiska handlingsprogrammet.
Arbetet med att genomföra åtgärder enligt handlingsplanen för det idrottspolitiska programmet pågår. Bland annat har
nämnden arbetat med ökade informationsinsatser, översyn av tillsyn och städning. Vidare har ett utvecklingsarbete
med Linköpings Idrottsförbund samt Idrottsrådet initierats.
Byggnation av arenor, planer och hallar.
Kommunstyrelsen beslutade 2013-04-23 (Ks § 146) att bevilja kultur- och fritidsnämnden finansiering av ny
ridsportanläggning i Smedstad. Anläggningen beräknas vara klar för drift hösten 2016. Kommunfullmäktige fattade
2014-04-29 (Kf § 170) beslut om att Linköpings nya simhall ska placeras vid Sportcenter. Efter valet 2014 har nya
riktlinjer tillkommit vilket påverkar kommande arbete med ny simhall.
Standardökning av hallar samt ökad service till föreningar.
I samband med övertagande av skolidrottshallar har nämnden genomfört standardökning av hallar samt erbjudit ökad
service. Arbetet med att ytterligare förbättra standarden och servicen fortgår.
Anordna större idrottsevent.
Kommunstyrelsen antog 2014-06-17 (Ks § 242) en eventstrategi för Linköpings kommun. I arbetet med strategin har
bland annat representanter från nämnden deltagit.
Anordna lokala arrangemang tillsammans med föreningslivet.
Under 2014 har ett stort antal arrangemang anordnats med stöd av kultur- och fritidsnämnden, exempelvis turneringar,
Winning Ground fotbollsfestival, friidrottstävlingen Kraftmätningen, Case Swedish Open i Squash och olika SM-tävlingar. Vidare tillhandahåller nämnden anläggningar i samband med arrangemang.
Ökande marknadsföringsinsatser.
Kommunikatörstjänsten har utökats från 0,8 till 1,0 årsarbetare med syfte att bland annat öka och ytterligare förbättra
nämndens marknadsföringsinsatser.
Utökat samarbete med näringsliv och universitet.
Friidrottshallen syftar bland annat till att stärka Linköpings universitets campusområde. Friidrottshallen och Linköping Arena erbjuder förutsättningar för forskningsmiljöer. På Linköping Arena finns även arbetsrum för forskare.
Målet är delvis uppnått. En mängd olika aktiviteter har genomförts och planeras att genomföras för att nå nämndens
uppsatta mål. Ett utvecklingsområde är ökat samarbete med universitet och näringsliv. Andraplatsen i tidningen Sport
& Affärers rankinglista visar att nämnden har goda förutsättningar att nå målet 2015.
104
NÄMNDÖVERGRIPANDE: Alla som bor och verkar i Linköping ska erbjudas lättillgänglig information
om kultur och fritid på kommunens hemsida.
Nämndens webbinformation till medborgare ska uppnå en procentandel om minst 90 procent utifrån Sveriges Kommuners och Landstings (SKL) kriterier i rapporten ”Information till alla?”.
Enligt SKL:s rapport Information till alla för 2014 uppnår nämndens webbinformation en procentandel om 81 procent.
Att arbeta med utgångspunkt från SKL:s rapport.
Leverans av e-tjänsten har skett under 2014 och arbetet med en e-tjänst för bidragsansökningar har påbörjats. Under
2014 har lättlästa sidor och ett förnyat föreningsregister lanserats, sidor som ska uppdateras och utvecklas under 2015.
Det bör dock framföras att ett av SKL:s kriterier omfattar verksamhetsområde tillhörande annan nämnd.
Utvärdera och följa upp struktur och innehåll på webben.
Kommunikatörstjänsten har utökats från 0,8 till 1,0 årsarbetare, med bland annat syftet att utvärdera och följa upp
struktur och innehåll på webben.
Snabb samt kontinuerlig uppdatering av information på webben.
Kommunikatörstjänsten har utökats från 0,8 till 1,0 årsarbetare, med bland annat syftet att erbjuda snabb och kontinuerlig uppdatering av information på webben.
Målet är inte uppnått. Trots utökad kommunikatörstjänst och flera pågående aktiviteter bedöms målet inte vara uppnått. Pågående utvecklingsarbete med webben kommer dock på sikt medföra förbättrad struktur och innehåll samt
ökad service på webben.
Alla som bor och verkar i Linköping ska uppleva att det erbjuds en mångfald av idrott, motion och
evenemang.
Nyttjandegrad av bokningsbar tid vid idrottsanläggningar/år.
Nyttjandegraden för respektive anläggningar och planer är följande inom efterfrågade bokningstider 1: idrottshallar
70 %, isytor 76 %, gräsplaner 20 % och konstgräsplaner 34 %.
För idrottshallar och isytor är nyttjandegraden god. Mindre idrottshallar 2 nyttjas i lägre utsträckning än större idrottshallar. Nyttjandegraden för konstgräsplaner och gräsplanerna är lägre än för idrottshallar och isytor. Konstgräsplanerna används dock endast marginellt under sommarsäsongen, medan nyttjandegraden beräknas för hela året.
Antal besökare simhallen/år.
Antal besökare under 2014 var 273 847. För helåret 2013 var antal besökare 270 623.
Antal besökare Tinnerbäcksbadet/år.
Antal besökare under 2014 var 54 636. För helåret 2013 var antal besökare 55 114.
Antal timmar/vecka som kommunen har öppet i simhallen utöver tiden 08-17 på vardagar.
Simhallen har öppet 43 timmar per vecka utöver tiden kl 08.00–17.00 på vardagar.
1
För idrottshallar beräknas statistiken på perioden sep–apr vardagar kl 17.00-22.00 samt helger, isytor okt–mar vardagar kl 16.0022.00 samt helger, gräsplaner apr–sep och konstgräsplaner jan–dec vardagar kl 17.00-20.00. Procentandelen för planerna har beräknats på bokningsbar tid (vilket är 300-350 timmar per år). Det bör dock noteras 2013 års siffror avseende nyttjandegraden av planer
var felaktiga, vilket medför att 2014 och 2013 års siffror inte är jämförbara.
2
Mindre idrottshallar avser hallar om 390-648 m2.
105
God tillgänglighet tempererade bad under hela året (utom större helgdagar).
Kultur- och fritidsnämnden erbjuder genom Linköpings Simhall, Tinnerbäcksbadet och Ljungsbro Fritidscenter god
tillgänglighet till tempererade bad under hela året, totalt 364 dagar 2014.
God tillgänglighet idrottshallar och anläggningar.
Kontinuerligt utvecklingsarbete avseende bemötande, prissättning, trygghetsåtgärder med mera pågår i idrottshallar
och anläggningar. Via nämndens bokningssystem har föreningar och andra intressenter möjlighet att se lediga tider
och skicka en bokningsförfrågan. Obemannade anläggningar har passersystem för att öka tillgängligheten och säkerheten.
Handikappanpassning anläggningar och idrottshallar.
Handikappliften i Linköpings Simhall har ersatts med en ny och mer lätthanterlig lift.
Tillgängligt bokningsförfarande för hallar/lokaler.
Nämnden har påbörjat en översyn för att kunna erbjuda föreningar möjlighet att boka samt betala hall- och plantider
via webben. En modul till nämndens bokningssystem håller på att tas fram. Modulen behöver emellertid utvärderas.
Målet är uppnått. Utifrån besöksstatistik, genomförda aktiviteter och insatser bedöms målet vara uppnått. Kultur- och
fritidsnämnden arbetar kontinuerligt med att utveckla anläggningar vad gäller tillgänglighet, kvalitet och säkerhet.
Linköpings stadsbibliotek med tillhörande närbibliotek och bokbuss ska vara bland de fem bästa i
Sverige 2015.
Antal besök/år, varav digitala besök.
Under januari-december 2014 var antal besök på biblioteket 1 378 145, varav 345 697 digitala besök. Detta innebär en
procentuell ökning med sex procent i jämförelse med 2013.
Antal utlån/invånare/år, varav digitala utlån.
Under 2014 uppgick antal mediautlån till 900 703, varav 12 686 digitala utlån. Detta innebär en minskning med nio
procent i jämförelse med 2013. Digitala utlån står för den största procentuella minskningen. Detta beror sannolikt på
att biblioteket under januari till augusti saknat avtal med den största leverantören av e-böcker.
Antal aktiviteter/år (föreläsningar, sagostunder etcetera med externa besökare).
Under januari-december var antal aktiviteter 1 570 3.
Antal timmar/vecka som huvudbiblioteket har öppet utöver tiden 08-17 på vardagar.
Huvudbiblioteket har öppet 27 timmar per vecka utöver tiden vardagar kl 08.00-17.00.
Fortsatt arbete med resultatet från utvecklingsprojektet Framtidens bibliotek, med särskilt fokus på områdena ”Digitala rum” för digital delaktighet, fri tillgång till information, kunskap med mera samt ”Berättandets rum” för hälsa,
personlig utveckling, möten, kreativitet med mera.
Arbetet med resultatet från utvecklingsprojektet Framtidens bibliotek fortgår. Särskilt fokus är på områdena Digitala
rum samt Berättandets rum. Även arbetet med digital handledning, berättarcirklar och boksamtal pågår enligt planering. Projektet Läs för en hund påbörjades under våren och genomfördes i Berga och Skäggetorp. Under hösten fortsatte verksamheten på närbiblioteket i Malmslätt.
För att göra biblioteket mer attraktivt, tillgängligt och funktionellt har det genomförts förändringar och mindre ombyggnationer på huvudbiblioteket. Större förändringar ska genomföras i huvudbibliotekets fysiska rum för att göra
medier mer tillgängliga och synliga. Ambitionen är att bli Årets tillgänglighetsbibliotek 2015.
3
I jämförelse med 2013 har antal aktiviteter minskar kraftigt. Detta delvis beroende på att aktiviteterna dubbelräknats under 2013.
Under 2014 har dock biblioteket arbetat med att kvalitetssäkra statistikunderlaget. En annan anledning till att antal aktiviteter minskat är att biblioteket erbjuder större men färre arrangemang.
106
EU-projekt för utveckling.
Linköpings stadsbibliotek deltar i en andra ansökningsomgång för EU-projektet Reading spaces. Besked väntas under
våren 2015 med eventuell projektstart juni. 2015. Projektets syftar till att skapa ett europeiskt nätverk och ambitionen
är att skapa nya läsfrämjande projekt i det fysiska och digitala biblioteksrummet.
Målet är delvis uppnått. Antal besök har ökat med sex procent (inklusive digitala besök), medan antal utlån minskat
med nio procent i jämförelse med 2013. Biblioteket har genomfört en mängd aktiviteter och insatser enligt planering.
Detta tillsammans med ett stort utbud av aktiviteter samt utökade öppettider medför att nämnden bedömer att målet är
delvis uppnått. Måluppfyllelse är planerad till år 2015.
Cirka 45 procent av nämndens budget avser externa utförare/uppdragsföretag (inklusive hyreskostnad). Nämndens
egna verksamheter – resultatenheterna Stadsbiblioteket, Friluftsmuseet Gamla Linköping samt Kulturproduktion avser
cirka 31 procent av nämndens budget.
Utförarna har informerats om nämndens målarbete. Entreprenörernas arbete med nämndens mål regleras bland annat i
uppdragen till verksamheten och deras arbete med nämndens måluppfyllelse bedöms som tillfredsställande.
Nämnden har ett systematiskt kvalitetsuppföljningsarbete. Det finns bland annat en verksamhetsuppföljningsplan som
revideras inför varje kommande verksamhetsår. I uppföljningsarbetet har nämnden kontinuerliga uppföljningsmöten
med entreprenörerna för att säkerställa att arbete sker enligt nämnden uppdrag och mål. Det finns även utarbetade rutiner avseende återrapportering av nämndens uppdrag. Nämnden har arbetat med att förbättra dess internkontroll och
fortsatt förbättringsarbete av nämndens internkontroll kommer att fortgå framöver.
En betydelsefull del av nämndens kvalitetsuppföljningsarbete är kopplad till nämndens effektmål och nyckeltal. I
samband med budgetuppföljningar rapporteras olika statistikunderlag (exempelvis följs besöks- och utlåningsstatistik
upp varje månad), resultat från bland annat genomförda undersökningar och andra mätmetoder (exempelvis rankinglistor), jämförelser med andra kommuner, redovisning av utbetalda bidrag, besiktningar och stickprov med mera. I
samband med att resultatredovisningen av nyckeltalen begärs även uppgifter in från entreprenörer och andra avtalspartner såsom länsinstitutionerna. Uppdragsföretag och andra avtalspartner lämnar även in årsredovisning/ verksamhetsberättelser till nämnden.
Ytterligare förbättringar kan göras avseende kvalitetsuppföljningsarbetet. Exempelvis finns det behov av att se över
nämndens arbete med könsbaserad statistik under 2015. Det bör dock framföras att utveckling av kvalitetsuppföljning
är en resurs- och prioriteringsfråga. Kvalitetsuppföljningsarbete är emellertid av mycket stor betydelse, då uppföljningen såväl visar resultatet av nämndens målarbete som anger riktning för det fortsatta arbetet.
Årets nationaldagsfirande genomfördes återigen med mycket gott resultat. Cirka 20 000 personer besökte arrangemanget som åter slog nytt publikrekord. En byggnadsantikvarietjänst har tillsatt på Friluftsmuseet Gamla Linköping.
Kommunstyrelsen beslutade 2014-05-20 (§ 186) att bevilja kultur- och fritidsnämnden 2,5 mnkr för extra insatser under 2014 i stadsdelarna Ryd, Berga och Skäggetorp. Nämnden har under året beviljat knappt 1,9 mnkr till extra insatser i de utsatta stadsdelarna, varav cirka 1,5 mnkr utbetalats. Totalt ha medel till 16 projekt inom fritids- som kulturområdet beviljats inom satsningen.
Kultur- och fritidsnämnden har omdisponerat 1 mnkr av nämndens överskott från investeringsramen till samhällsbyggnadsnämnden för att lösa Linköpings hundungdoms behov av förenings- och träningslokal i Åsmestad. Vidare
har 1,1 mnkr omdisponerats från driftbudgeten för att utlösa optioner avseende flytten av sommarteatern i Folkets
park till Friluftsmuseet Gamla Linköping. Omdisponeringen innebär att friluftsmuseet får en folkparksmiljö.
Nämnden ska genomföra en översyn av hur investeringsbudgeten används för att ytterligare effektivisera och förbättra
nämndens verksamheter.
107
Linköping har ökat kostnaden per invånare mellan 2012 och 2013 till 2 062 kr per invånare. Den ökade kostnaden
återfinns inom idrott- och fritidsanläggningar, allmän fritidsverksamhet och allmän kulturverksamhet. Övriga verksamheter har minskat i kostnad. Trots att Linköpings kommun ökat kostnaden per invånare med 138 kr ligger kommunen lågt i jämförelse med övriga kommuner. Under 2013 låg endast Jönköpings kommun lägre med 2 012 kr per invånare. Högst kostnad per invånare bland jämförelsekommunerna har Eskilstuna och Örebro kommun med 2 390 kr per
invånare.
Jämförelse kronor per invånare för kultur- respektive fritidsverksamhet 2013
Linköpings kommun har i jämförelse med övriga kommuner betydligt högre kostnader per invånare för kulturverksamheten än för fritidsverksamheten. I Linköping var kostnaden för kultur- respektive fritidsverksamheten 1 174 kr
respektive 888 kr per invånare. Förutom Linköping har Norrköping och Örebro högre kostnader för kulturverksamheten. Linköping är den kommun med lägst kostnad per invånare för fritidsverksamheten, medan Eskilstuna har högst
kostnad.
108
Stöd till idrotts- och friluftsanläggningar
invånare/år
Stöd till bibliotek verksamhetsåret 2013, kr/
verksamhetsåret 2013, kr/invånare och år
500 kr
400 kr
300 kr
200 kr
100 kr
0 kr
Trots att Linköpings kommun har ökat kostnaden per invånare mellan 2012 och 2013 avseende stöd till idrotts- och
friluftsanläggningar, så har kommunen markant lägre kostnad per invånare i jämförelse med övriga kommuner.
Örebro har tillsammans med Västerås kommun högst kostnad per invånare för idrotts- och friluftsanläggningar.
Under 2013 hade Linköping högst bibliotekskostnad per invånare med nästan 18 procent högre kostnad än Eskilstuna,
som hade näst högst kostnad per invånare.
Ekonomi
Driftsammandrag
Verksamhet
Fritid
Idrotts- och friluftsanläggn samt temp bad
Nettokostnader tkr
Övrig fritidsverksamhet
Föreningsstöd
Kultur
Bibliotek
Nettokostnader tkr
Övrig kulturverksamhet
Barn och unga
Kulturskola
Friluftsmuseet Gamla Linköping
Kultur
Konst
Övrig verksamhet
Nämnden
Utvecklingsmedel & Information
Pris- , lön- och PO-justering
S umma nettokostnad tkr
varav kostnader
varav intäkter
Nämndens verksamheter 1)
S umma nettokostnad tkr, inkl kommunal
verksamhet
Bokslut
2014
Budget
2014
Avvikelse
Bokslut
2013
Bokslut
2012
82 422
83 673
1 251
83 823
73 425
20 542
20 412
-130
22 178
17 222
64 406
64 413
7
61 105
60 758
10 100
21 369
15 913
45 264
4 015
10 523
22 339
15 915
45 898
4 144
423
970
2
634
129
9 458
21 112
14 657
44 486
3 781
9 790
21 143
13 739
43 817
3 650
1 069
4 875
0
269 975
346 615
76 640
-678
947
4 868
0
273 132
338 331
65 199
0
-122
-7
0
3 157
-8 284
-11 441
678
946
7 164
0
268 710
335 673
67 529
-566
1 010
4 958
211
249 723
312 440
62 719
-385
269 297
273 132
3 835
268 144
249 338
109
Kommentarer
För 2014 redovisar kultur- och fritidsnämnden ett positivt resultat om 3,8 mnkr vilket motsvarar en avvikelse mot
budget på 1 procent. Merparten av nämndens verksamheter visar överskott varav de större avvikelserna återfinns inom
friluftsanläggningar, kulturskolan samt kulturverksamheten.
Resultatredovisning, tkr
Verksamhet
Nämnden
Utvecklingsmedel & Information
Barn och unga
Kulturskolan
Idrott- och friluftsanläggningar samt temp
bad
Föreningsstöd
Kultur
Konst
Bibliotek
Pris- och lönejusteringsmedel
Summa
Resultat
varav
2014
nämnden
-122
-122
-7
-7
423
423
970
970
111
2
1 251
-130
676
87
576
0
3 835
varav kommunal
verksamhet
109
1 251
-130
634
129
7
0
3 157
42
-42
569
678
Avvikelse
i procent
-12,9%
-0,1%
4,0%
4,3%
0,7%
1,5%
-0,6%
1,5%
2,1%
0,9%
0,0%
1,4%
Av kultur- och fritidsnämndens överskott härrör 3,2 miljoner från nämndens egna verksamheter. Gällande Idrott- och
friluftsanläggningar beror överskottet främst på outnyttjade upprustningsmedel för motionsspår. Skolidrottshallarna
visar ett överskott på bokningsintäkter. Kulturskolans överskott beror på lägre elevantal än budgeterat för 2014 samt
outnyttjade engångsmedel, som kulturskolan tilldelats för extra dansplatser 2014. Överskottet gällande kulturverksamheten beror på högre bokningsintäkter än budgeterat för Dansens hus samt överskott på ett antal kulturanslag.
Resultat per enhet, tkr
Resultat per enhet
Belopp tkr
Kulturproduktion
Gamla Linköping
Bibliotek
Summa
Resultat
2014
0
109
569
678
Resultat
2013
343
211
12
566
Resultat
2012
224
106
-633
-303
Procentuell avvikelse
mot omsättning
0,0%
0,4%
1,2%
Resultatenheterna inom kultur- och fritidsnämnden visar ett överskott om totalt 0,7 mnkr. Avvikelserna består
främst av lägre personalkostnader på grund av att rekrytering till biblioteket dragit ut på tiden.
110
Investeringar
Investeringar
Verksamhet
Idrottsanläggningar
Skolidrottshallar kodlås och inventarier
Återanskaffning idrottsanläggningar
Ny fotbollsarena Kallerstad
Kultur
Konstinköp
Biblioteket
Återanskaffning inventarier biblioteket
Maskiner och inventarier
Summa
varav utgifter
varav inkomster
Bokslut
2014
43
0
Budget
2014
Avvikelse
200
100
Bokslut
2012
Bokslut
2013
157
100
0
164
662
200
500
846
55
50
-5
46
50
378
400
22
402
400
64
100
36
183
100
540
540
0
850
850
310
1 457
1 457
2 096
2 096
0
0
0
Kommentarer
Under året har 63 procent av nämndens inverstingsram använts. Det är främst inom skolidrottshall och idrottsanläggningarna som ej utnyttjat tilldelade investeringsutrymme.
Under året har ett investeringsutrymme på 1 mnkr flyttats över från kultur- och fritidsnämnden till miljö- och
samhällsbyggnadsnämnden för iordningsställande av lokal till Linköpings hundungdom.
111
SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN
Under 2014 inträffade två viktiga händelser som starkt bidrar till att öka Linköpings utvecklingskraft, nämligen stororderna till SAAB att leverera fler JAS-plan, samt färdigställandet av trafikverkets järnvägsutredning för Ostlänken.
Kommunfullmäktiges beslut att förorda tunnelalternativet markerar tydligt vad kommunen vill för skapa en integrerad
stad och en bättre miljö. Kommunens avsiktsförklaring med Trafikverket samt regeringens initiativ till den så kallade
Sverigeförhandlingen skapar goda förutsättningar att både förverkliga tunnelalternativ och att påskynda utvecklingen
med höghastighetståg i Sverige. Den utbyggda Ostlänken med höghastighetståg ökar Linköpings tillgänglighet och
möjligheter att samverkan med omvärlden. Ostlänken ökar arbets- och boendemarknad för alla som bor och verkar i
kommunen, och den ger också ett bättre marknadsläge för utbyte av idéer, varor och tjänster. Det är samhällsbyggnadsnämnden uppdrag att bidra till att skapa en större och attraktivare stadskärna med stadsmiljökvalitéer, samt att
skapa en integrerad och effektiv stad.
Exploateringsmöjligheterna för verksamheter, handel och kontor är goda i Linköping. Däremot är bostadsbyggandet
fortfarande för lågt för att möta efterfrågan och behovet, inte minst för unga vuxna som ska bilda familj och ta sig ut
på arbetsmarknaden. För få bostäder är inte ekonomiskt hållbart och kan hämma både näringslivet, sysselsättningen
och kommunens ambitioner att växa befolkningsmässigt. Under 2014 har samhällsbyggnadsnämnden antagit detaljplaner för 580 bostäder i och i anslutning till innerstaden och ytterligare cirka 120 i Vallastaden. Sammanlagt har det
planlagts för 730 bostäder under året. Det faktiska bostadsbyggandet stannade vid 507 färdigställda bostäder, vilket är
för lite i förhållande till kommunens ambitioner.
Utvecklingen av Vallastaden fortgår nu med allt högre intensitet. Under 2014 har större delen av gatunätet och den
tekniska infrastrukturen byggts ut. Nu har också nästan all mark fördelad till en bred mix av både stor och små byggherrar som har hittat sina utvecklingsmöjligheter i området. Totalt ska det byggas cirka 800 lägenheter fram till Linköpings Bo och Samhällsexpo 2017. Både stjärnarkitekter och arkitektstudenter har fått möjlighet att gestalta bostadshusen. I Vallastaden ligger mycket fokus på den sociala hållbarheten.
Djurgården är en annan stadsdel som har fått en bra start under 2014. Då byggdes gatunätet ut samtidigt som de första
affärsetableringarna i Djurgården påbörjades. I stadsdelen byggdes också en första etapp av kollektivtrafikstråken
Link-Link ut i Hertig Johans allé. Stråket ska till en början trafikeras med expressbussar.
Stadskärnan fortsätter att utvecklas positivt. År 2014 har Farbror Melins torg och Repslagaregatan, delen NygatanDrottninggatan rustats upp. Projektering pågår för förnyelse av Hospitalstorget och Nygatan, delen ApotekaregatanKlostergatan. En projektering pågår också för flytt av fjärrbussterminalen närmare resecentrum, samt en ny hämta/
lämna-funktion norr om resecentrum på Södra Oskarsgatan. För att gynna busstrafiken har Hamngatan byggts med
bussprioritering. Vid Övre Vasastaden har en cirkulationsplats anlagts på Industrigatan för att ge gång- och cykeltrafiken trafiksäkra korsningsmöjligheter samt underlätta utbyggnaden av bostäder i stadsdelen.
I nämndens agenda finns ambitionen att skapa attraktiva boende- och besöksmiljöer som ger rika möjligheter till möten, utevistelse, naturkontakt, rekreation och friluftsliv. Rekreationsmöjligheterna har ökat utmed Stångån, bland annat
tack vare den nya gång- och cykelvägen som anlagts mellan Hackefors sluss och Spångerum. Av nämndens investeringar har 27 % använts till olika cykelfrämjande åtgärder. Under hösten påbörjades en omskyltning för lägre hastigheter i Linköping. Detta är viktiga insatser för att nå viktiga folkhälso- och miljömål.
Parker och tätortsnära natur ska vara attraktiva och tillgängliga för alla, samtidigt som de ska ha ett rikt växt- och
djurliv. Två nya aktivitetsparker har anlagts i Lambohov och Garnisonen, och tre lekplatser i Maspelösa, Skeda Udde
och Tallboda. Under 2014 har viktiga insatser genomförts både för att öka tillgängligheten för de som har funktionsnedsättning, och för att skapa naturmiljöer som säkerställer livsvillkoren för kommunens 12 ansvarsarter, däribland
utter. För öka medborgarnas möjligheter att komma ut i skog och mark, få motion och hålla sig friska finns nu en
naturkarta som mobil- och webbapplikation.
Jag vill till sist tacka samhällsbyggnadsnämndens ledamöter för ett gott samarbete under mandatperioden, och miljöoch samhällsbyggnadsförvaltningen för ett gott stöd att utveckla ”Världens bästa Linköping”.
- Samhällsbyggnadsnämnden Nämndernas VB 2014
112
Måluppfyllelse
Måluppfyllelsen av flera av aamhällsbyggnadsnämndens mål mäts genom en medborgarenkät som går ut till 1 000
slumpvis utvalda kommuninvånare i åldern 16-79 år. Svarsfrekvensen 2014 var 45 %. Med nöjda menas här, liksom
vid jämförelser med tidigare år, alla som uppgett att de är mycket nöjda, ganska nöjda eller varken nöjda eller missnöjda. Målet om att utveckla kommunens trafiksystem mättes genom en stor resvaneundersökning i enkätform som
gick ut till 4 403 personer i åldrarna 13-84. Här var svarsfrekvensen 50 %.
Av nämndens 19 mål som har kunnat mätas så uppnåddes 11 (58 %) helt, 5 (26 %) delvis och 3 (16 %) inte alls. Två
mål om kollektivtrafik har inte kunnat mätas. Miljö- och samhällasbyggnadsförvaltningen har föreslagit att dessa mål
stryks 2015. För att uppnå de mål som inte eller bara delvis har uppnåtts krävs större eller andra insatser, det gäller
mål för en attraktiv och hälsosam trafikmiljö, tillgänglighet för personer med nedsatt funktionsförmåga, jämställdhet,
blandade boendeformer, trygghet och säkerhet, och då speciellt för kvinnor, i offentlig utemiljö. Målet för ökad biologisk mångfald är nästan uppnått, och det finns stora möjligheter att klara detta mål 2015. Målet för skötsel av gator,
vägar samt gång- och cykelvägar är inte uppnått, men det beror främst på att målet är för högt satt i förhållande till de
resurser som krävs för att nå 87 procents medborgarnöjdhet.
För att ytterligare fokusera på de viktigaste utvecklingsfrågorna har majoriteten i nämnden föregående mandatperiod
beslutat att minska antalet mål till 16 stycken år 2015, och att höja ambitionerna där det finns ekonomiskt utrymme,
och sänka där det inte är möjligt att uppnå målen med rimliga resursinsatser.
Linköpings innerstad ska upplevas som ett attraktivt och lättillgängligt regionalt centrum.
90 % är nöjda med innerstadens attraktivitet och 85 % med dess tillgänglighet, vilket ska jämföras med att indikator
för måluppfyllelse var att minst 65 % av besökarna i Linköpings innerstad ska vara nöjda med dess attraktivitet och
tillgänglighet. Upplevelsen av attraktiviteten och tillgängligheten har inte förändrats mellan 2011 och 2014.
Kommunen ska utveckla ett trafiksystem som bidrar till en attraktiv och hälsosam stadsmiljö med
goda möjligheter att gå, cykla och åka kollektivtrafik.
Målet är inte uppnått.
Den reseundersökning som genomfördes hösten 2014 visar att resande per person har minskat. Befolkningsökningen
har ändå medfört att den totala mängden resor har ökat i kommunen. Antalet gång-, cykel- och kollektivtrafikresor har
dock inte ökat i relation till det totala antalet resor i kommunen enligt målsättningen. Mellan 2012 och 2013 var ökningen av antalet kollektivtrafikresor 390 000, eller 3,9 %. Mellan 2013 och 2014 ökade resorna med cirka 30 000,
vilket är knappt 0,3 %. Den låga ökningstakten motsvarar inte befolkningsökningen på 1,1 %. Andelen bilresor har
successivt ökat från 55 % år 1981 till 64 % 2014.
Medborgarna ska uppleva att kommunens gator, vägar, gång- och cykelvägar har bra skötsel och
underhåll.
Måluppföljningen utgår från nämndens medborgarenkät och bygger på svarsalternativen och betygen 1) mycket dåligt, 2) ganska dåligt, 3) varken bra eller dåligt, 4) ganska bra och 5) mycket bra. Andelen som angivit betygen 3-5 i
förhållande till alla som avgivit ett betyg anses här vara nöjda.
För att målet ska anses vara uppfyllt ska minst 87 % av medborgarna ska vara nöjda med kommunens skötsel och
underhåll av gator, vägar, gång- och cykelvägar. 90 % är nöjda med renhållningen på gator och vägar i Linköpings
centrum, och 86 % på gator och vägar utanför centrum, vilket är ligger mycket nära måluppfyllelsegränsen. Medelbetyget ligger på 3,7. Renhållningsstandarden ligger ungefär på samma höga nöjdhetsnivå som 2012 och 2013.
113
Däremot är man inte tillräckligt nöjda med snöröjning och halkbekämpning på de större vägarna och gatorna i kommunen (76 % nöjda), bostadsgatorna (66 % nöjda), och på cykelvägarna (65 % nöjda). Medelbetyget är här 3,3. Medborgarna är ungefär lika nöjda med snöröjning och halkbekämpning som 2012 och 2013. Betyget på vinterväghållningen når således inte upp till indikatorns 87 %. Bättre snöröjning och sandning av cykelvägar är högst prioriterat
bland de som cyklar varje eller nästan varje dag under sommarhalvåret enligt undersökningen Kritik på teknik 2013.
Vägstandarden på såväl gator och vägar som på gång- och cykelvägar har minskat något sedan 2012, men ligger i nivå
med den nöjdhetsgrad som uppmättes 2013. Betygsmedelvärdet för vägstandarden ligger på 3,2. Skillnaden mellan
indikatormålet och medborgarnas nöjdhet är ännu större när det gäller standarden (jämnhet, gropar och spår) jämfört
med deras betyg på vinterväghållningen och renhållningen. De stora gatorna får en nöjdhetsgrad på 56 %, medan
bostadsgatorna får en nöjdhetsgrad på 68 %. Till de större gatorna hör också det statliga och regionala vägnätet där
trafikverket har ett ansvar. Gång- och cykelvägarna har en nöjdhet på 77 %. För att behålla en god kvalitet behöver
cirka 4-5 % av beläggningarna asfalteras om årligen. Enligt resultatet i undersökningen Kritik på teknik 2013 så prioriteras asfaltunderhåll av gatorna före underhåll av gång- och cykelvägarna, snöröjning, sopning med mera om det blir
mindre pengar till underhåll av gator och vägar.
Av de åtta delmåtten är det endast två som visar på en nöjdhet över förväntad måluppfyllelsenivå enligt indikatorn.
Den stora skillnaden mellan måluppfyllelse och målvärdet 87 % måste ses över till kommande år så att det finns en
rimlig chans att uppnå målet med tillgängliga resurser och tillgänglig teknik. Översynen bör också gälla behovet av att
differentiera målvärdesnivån för att uppnå nämndens mål Kommunens ska utveckla ett trafiksystem som bidrar till en
attraktiv och hälsosam stadsmiljö med goda möjligheter att gå, cykla och åka kollektivtrafik.
Medborgarna ska uppleva att kommunens parker och grönområden har bra skötsel och underhåll,
samt utvecklas för att ge bättre möjligheter till närrekreation, social samvaro och rika miljöupplevelser.
94 % av medborgarna är nöjda med parkskötseln i innerstaden, och 87 % med skötseln i bostadsområdena. Nöjdheten
med parkskötseln överskrider således indikatorn, som anger att minst 75 % nöjda, med 19 respektive 11 procentenheter. Nöjdheten av parkskötseln har successivt ökat från 2011 till 2014 för både parkerna i Linköpings centrum och i
bostadsområdena. Målet är också uppnått därför att 91 % av medborgarna är nöjda med parkernas möjlighet till närrekreation, social samvaro och rika miljöupplevelser.
Stadens parker och parkerna i bostadsområdena upplevs som välskötta. Aktiviteter som Ren stad, Skräpplockardagarna och Skördefesten samt Jul i Trädgårdsföreningen bidrar till att göra parkerna attraktivare. Upprustning och
nyanläggning av lekplatser och spontanidrottsplatser ökar också besöksfrekvensen i parkerna, samtidigt som de upplevs som fräschare. Om det blir mindre pengar till parkverksamheten så prioriteras i första hand städningen långt före
andra parkinsatser, till exempel lekplatser, gräsklippning och blomsterarrangemang, enligt undersökningen Kritik på
teknik 2013.
Medborgarna ska uppleva att den offentliga miljön är trygg och säker.
83 % medborgarna känner sig trygga i sitt eget bostadsområde kvälls- och nattetid, och 70 % känner sig relativt trygga
på innerstadens gator och torg, medan endast 53 % uppger att de känner sig trygga i Linköpings centrala parker. Det
betyder att två faktorer är bättre och en är sämre än indikatorn att minst 65 % av medborgarna ska uppleva den offentliga miljön som trygg kvällstid. Tryggheten har inte förändrats mellan 2011 och 2014.
Det finns en stor skillnad mellan hur kvinnor och män upplever tryggheten, vilket är väl dokumenterat i många andra
undersökningar om trygghet. I Linköpings kommun är 44 % av kvinnorna är nöjda med tryggheten i de centrala parkerna, medan hela 64 % av männen är nöjda. Motsvarande skillnader i trygghetsupplevelser mellan kvinnor och män
finns det även när det gäller tryggheten i Linköpings innerstad och i bostadsområdena. Om kvinnor ska våga använda
de centrala parkerna för rekreation kvällstid krävs fler trygghetsskapande åtgärder.
114
Samhällsbyggnadsnämnden genomför årligen en medborgarenkät som mäter medborgarnas nöjdhet med gatu- och
parkskötsel, stadsmiljöns attraktivitet, naturmiljöns rekreationsvärde, trygghet och tillgänglighet samt medborgarnas
möjlighet att delta i samhällsplaneringen. Var tredje år genomför nämnden också en utvärdering av stadskärnans attraktivitet. Den senaste utfördes år 2014. Årligen genomför nämnden också utvärderingar av någon del av sin verksamhet, till exempel om resvanor och lekplatser. Som ett led i kvalitetsarbetet deltar nämnden i trafiksäkerhetsrevisionen och kommunjämförande kvalitetsuppföljningar, till exempel kommunvelometern om cykelfrämjande insatser.
Dessa uppföljningar, utvärderingar och revisioner ligger till grund för nämndens verksamhetsplanering och i miljöoch samhällsbyggnadsförvaltningen förbättringsarbetet.
Drift och underhåll av gator, parker och annan offentlig mark följs upp och utvärderas dessutom genom Sveriges
kommuner och landstings kommunenkät ”Kritik på teknik” som mäter medborgarnas nöjdhet med gatornas, inklusive
gång- och cykelvägars, standard, snöröjning och halkbekämpning, renhållning, parkering, trafiksäkerhet, samt medborgarnas kontakt med kommunen om gator, parker med mera. Den senaste enkäten genomfördes 2013.
Alla entreprenörer som anlitas för skötsel och underhåll ska bedriva egenkontroll som kommunen kan ta del av.
Kommunens tjänstemän eller externa kontrollanter utför stickprovskontroller utifrån bland annat kontrollprogram och
checklistor. Uppföljning av entreprenaderna sker också genom allmänhetens felanmälningar till kommunens kundtjänst. Varje månad hålls så kallade driftmöten mellan kommunens tjänstemän och entreprenörerna med uppföljning
och avstämning gällande ekonomi och verksamhet. Tillsyn av driftområden genomförs några gånger per år av kommunens tjänstemän med eller utan entreprenörsmedverkan. Under 2014 har särskilda snöröjningsträffar hållits med
samtliga entreprenörer och deras underentreprenörer inför kommande vintersäsong. År 2010 genomfördes en externrevision som visade att nämnden har de kontrollsystem som behövs för en fullgod uppföljning.
För investeringsprojekten sker den normala uppdragsstyrningen enligt branschstandard med krav på internkontroll,
miljöledningssystem, kvalitetsplaner, samt genom projekterings- och byggmöten, checklistor, externa byggledare,
kontrollanter och besiktningsmän. För att kvalitetssäkra nämndens upphandlingar förekommer också typritningar, på
till exempel tillgänglighetsanpassade åtgärder, särskilda lister över vanliga entreprenadfel, erfarenhetsmöten och särskilda ekonomimöten med konsulter och entreprenörer. Dessutom förekommer extern granskning av bygghandlingarna. Miljöbonus förekommer som stimulansmedel för att uppnå en bättre miljö, och viten för att stärka incitamenten att
göra rätt. Enligt nämndens internkontrollplan har internkontrollanterna följd upp marksaneringen av Martin Ängkvist
tvätteri.
Inom den fysiska planeringen sker kvalitetskontrollen med en checklista som tillika är en skrivmall för detaljplaner,
och genom motläsning mellan tjänstemännen. Avvikelserapportering sker om planbesked inte har lämnats inom tre
månader. Nämndens rätt i rättsliga instanser är det yttersta beviset på detaljplaneringen sker enligt lagar och förordningar.
Via kommunens hemsida och felanmälningssystem samt genom det ärendehanteringssystem som finns hos miljöoch samhällsbyggnadsförvaltningen kan inrapporterade fel och synpunkter slussas ut i förvaltningen för effektuering.
Möjligheten att få ut statistik och göra uppföljning är begränsade. Ett nytt IT-stöd för enklare ärenden kommer att
installeras under 2015 för att förenkla inregistreringen av ärenden, men också att ta fram könsuppdelad statistik.
Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens interna controller har ett särskilt ansvar för investeringsprojekten och
användningen av exploateringsmedlen. I uppdraget ingår också att förbättra överföringen från byggnation till löpande
drift. Under 2014 har den ekonomiska regleringen mellan investerings- och exploateringsprojekten utvecklats ytterligare jämfört med 2013.
Samhällsbyggnadsnämnden bedriver ett aktivt internkontrollarbete enligt revisorernas rapport av hela kommunens
internkontroll. Revisorerna anser att uppföljningen av beställd verksamhet kan förbättras med bättre dokumentation av
kontrollens genomförande, resultatet av kontrollen, förslag på åtgärder samt vidtagna åtgärder under året och av föregående års kontrollresultat. Här föreslås också att de verksamhetsinriktade kontrollerna utökas och att kontrollerna
varieras i större utsträckning mellan åren.
115
Uppdragsföretagens verksamhet (i förekommande fall)
Detaljplanering sker till stor med stöd av tekniska konsulter, och i ökande omfattning av plankonsulter. I alla planer
har miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens tjänstemän det slutliga ansvaret för det planresultat som går upp för
nämndbehandling.
Planering, projektering och byggande av offentlig plats utgår från nämndens verksamhets- och investeringsplan och
sker med hjälp av upphandlade konsulter och entreprenörer. Kravspecifikationerna, upphandlingen samt den kontroll
och besiktning som sker av entreprenaderna säkerställer att kommunen får levererad produkt i tid till överenskommet
pris. Oförutsedda händelser och beställarbehov som uppkommer under entreprenaderna leder ofta till kostnadsökningar och leveransfördröjningar. Normalt ska budgetramen ta höjd för oförutsedda kostnader, i annat fall sker en omprioritering inom nämndens investeringsram, vilket ibland innebär det att vissa investeringsobjekt skjuts på framtiden.
All driftverksamhet för skötsel och underhåll av offentlig plats (gator, parker med mera) och naturvård upphandlas i
konkurrens. Viss naturvård utförs som arbetsmarknadsåtgärder genom Skogsstyrelsen.
Den upphandlade verksamheten kostnadsregleras med index som används i respektive bransch. Driftverksamheten
följer de avtal som upprättats för att uppnå nämndens mål. Kommunen är indelad i sju driftområden, och driftentreprenaderna är vanligtvis femåriga, ibland med vissa optionsklausuler. Entreprenadtiderna i de olika driftområdena går
omlott så att minst ett driftområde måste upphandlas på nytt varje år. Därmed upprätthålls en kontinuerlig marknadssituation med tillhörande kostnads- och kvalitetskontroll, samt möjligheter för kommunen att utveckla verksamheten.
Nämnden får in tillräckligt med kvalificerade anbud vid varje markskötselupphandling, vilket visar att konkurrensen
fungerar.
Övergripande förändringar
Utifrån nya riktlinjer på upphandling ska nämnden mer arbeta med ramavtalsupphandlingar av konsulttjänster. Detta
påbörjade mer allmänt under 2013. Hur dessa har fungerat bör utvärderas inom några år. Inom upphandlingsverksamheten händer mycket, bland annat har beloppsgränserna för direktupphandlingar höjts och ett ökat intresse och krav på
sociala upphandlingar märks, vilket också stöds av EU. Överprövning av entreprenadupphandlingar har ökat varför
genomförandet av några projekt har försenats.
Investeringsredovisning
Linköpings kommun har börjat arbetet med att implementera komponentavskrivning och metoden har tillämpats för
alla investeringar som har aktiverats under räkenskapsåret 2014. En följd av den ändrade redovisningsprincipen är att
beläggningsprogrammet för asfalt nu mera klassas som investering. Under 2015 kommer en inventering av befintliga
anläggningstillgångar genomföras. Tillgångar med högt redovisat värde och lång kvarvarande nyttjandetid kommer i
första hand bli föremål för uppdelning i komponenter.
Fysisk planering
I samband med planeringen av Ostlänken och ett nytt resecentrum i Kallerstad har kommunstyrelsen påbörjat arbetet
med en utvecklingsplan för innerstaden. Syftet med planen är att stärka Linköpings utvecklingskraft och möte behov
av mer centralt belägna bostäder, service och kollektivtrafiknära arbetsplatser som gynnas av goda pendlingsmöjligheter. Utvecklingsplanen har varit ute på samråd. Planen kommer att ha stor betydelse för nämndens fortsatta detaljplanering och trafikplanering, men också för nämndens insatser att skapa och gestalta offentliga rum, arenor och andra
mötesplatser.
Kommunen har under 2014 antagit detaljplaner med olika inriktningar, varav de med byggrätt för bostäder rymmer
cirka 730 bostäder, varav cirka 30 i småhus. Planberedskapen ligger över 4 000 bostäder.
116
För att ge bostadsfastighetsägarna samt dess byggbransch ett forum, där man konfidentiellt kan presentera och testa
sina idéer och visioner och samtidigt få råd för en smidigare kommunal behandling inrättades en byggdialogtjänst i
november 2013 I servicegruppen ingår tjänstemän som kan näringslivsfrågor, fysisk planering, bygglov, samt markoch exploateringsfrågor. Gruppen kompletteras vid behov. Under det år som gruppen verkat har man träffat 34 intressenter, främst byggherrar, byggföretag, fastighetsägare och husleverantörer inom bostadssektorn. Dessa råd och kontakter har lett till positiva planbesked, bygglov och förhandsbesked, bättre dialog mellan byggbranschen och Miljöoch samhällsbyggnadsförvaltningen. Byggbranschen har gett positiv respons på gruppens existens och sammansättning. I dialogen vill gruppen samtidigt att besökaren ger kommunen värdefulla synpunkter och idéer till att förbättra
den kommunala servicen och verksamheten.
Nämnden har ett allt större efterfrågan på detaljplaneläggning för olika former av byggnation. Det är en fortsatt stor
efterfrågan på kommunal mark för markanvisningar i attraktiva läge. Planberedskapen i Linghem, Ljungsbro/Berg och
Vikingstad behöver öka. Efterfrågan i mindre orter är begränsad.
Ny plan- och bygglag öppnar för en förenklad planprocess i ett standardförfarande som efter samråd/underättelse kan
gå direkt till antagande, eller i fall där stora intressen påverkas planprocessen övergår i ett utökat planförfarande med
separat granskning före antagande. Planeringens olika delar måste likväl utföras, såsom förprojektering, förhandling
av exploateringsavtal med mera. Praktiken får utvisa effektivitetsvinsten. Utgångspunkt är att söka enkla effektiva
bedömningar.
Under året har beslutats att exploatörsbestämmelserna i PBL tas bort från 1 januari 2015. Det innebär bland annat att
kommunen, vid detaljplaneläggning av privat mark, måste köpa mark till allmän plats samt skola/förskola i stället för
att som tidigare ha möjlighet erhålla den utan ersättning, för det behov detaljplanen genererade. Mest påverkan har det
på mark som behövs till skola/förskola, där den totala hyreskostnaden torde stiga på grund av markköpet.
Det har från årsskiftet även införts regelverk som innebär att om kommunen ställer egna krav på byggnaders tekniska
egenskaper är de utan verkan. Exempelvis kan kommunen inte ställa krav på lägre energiförbrukning eller bättre tillgänglighet än de statliga förordningarna, till exempel BBR. Vidare har lagstiftats om att kommunen ska ta fram riktlinjer för markanvisningar av kommunal mark samt riktlinjer för exploateringsavtal som gäller icke kommunal mark.
Utbyggnad av statlig infrastruktur är undantagen. Riktlinjer planeras tas fram under våren för att sedan antas av kommunfullmäktige.
Från den 2 januari 2015 gäller nya bullerregler. En nya förordning för trafikbuller ska tas fram och beslutas 2015.
Denna förordning ska förtydliga vilka krav på ljudnivåer som kan ställas vid planläggning och bygglov. Förhoppningsvis kommer risken för överklagande av detaljplaner att minska, och därmed att förenkla och förkorta planprocessen.
Bostadspolitik
Det kommer allt fler nationella förslag på åtgärder för att öka bostadsbyggandet eller på andra sätt minska bostadsbristen, bland annat enklare möjligheter för bostadsrättsinnehavare att hyra ut sin lägenhet i andra hand, enklare byggregler och lösningar för att skapa ungdomsbostäder. Trots mångfalden statliga utredningar har inte de ekonomiska
förutsättningarna för byggande utretts eller ändrats nämnvärt.
Stadsmiljö
På hösten invigdes den nya aktivitetsparken i Lambohov. Den aktivitetspark som byggts i Garnisonen ska invigas
2015. Dessutom har lekplatser byggts i Maspelösa, Skeda Udde och Tallboda. I Harvestad har två nya fotbollsplaner
har byggts.
För tionde året i rad har Linköpings innerstad förskönats med vinterljus, under temat ”Upplev förvandlingen”.
I Garnisonen är del av Bataljonsgatan och Infanterivägen färdigställda. Södra parkstråket är utbyggt och en gång- och
cykelväg har byggts i östra området. Första delen av bussgatan mellan Garnisonen och Lambohov, delen Djurgården C
och Lambohov är klar. Busshållplatserna på Universitetsvägen har tillgänglighetsanpassats. Nya busshållplatser har
byggts på Ekängsvägen och Stjärnorpsvägen i Berg. Ombyggnader av infart och busshållplats för den nya skolan i
Askeby är klara.
117
Vallastadens gator i del I och II samt Bäckparken nästan helt klara. Nämnden har byggt nya gator till det nya handelsområdet i Djurgården C, som en start på Djurgårdsutbyggnaden.
Flera gång- och cykelvägar har byggts ut, bland annat längs Stångåstråket från Motorbåtshamnen till Segelbåtshamnen, och mellan Spångerum och Hackefors, inklusive en ny överfart vid Hjulsbro sluss, samt genom Magistratshagen.
En ny gång- och cykelväg har också byggts från Järngården utanför Vreta kloster till riksväg 34 och den nya omstigningshållplatsen.
Natur och miljö
25 naturvårdsåtgärder genomförts naturvårdsprogrammet, bland annat bättre skydd och livsvillkor för uttrar. Nya
salamanderdammar har byggts i anslutning till Vallskogen.
Drift och underhåll
En ny entreprenör antogs för driftområde 4.
Behovet av driftåtgärder för att minska halten av PM 10 i innerstaden har ökat i takt med nya forskningsrön om de
små partiklarnas skadliga påverkan på hälsan har kunnat påvisas. Under 2014 har nämnden antagit ett nytt åtgärdsprogram.
För vintersäsongen 2014-15 har sop- och saltstråket utmed kommunens cykelnät utökats med 10 km och hanteras av
ytterligare en maskin med ny teknik.
Beläggningsstandarden har successivt försämrats enligt kvalitetsmätningar. Detta avspeglas också i de årliga medborgarundersökningarna, som redovisar en allt lägre nöjdhetsgrad med väg- och gatustandarden.
Trafik
Två nya broar över Stångån i Hjulsbro invigdes under året för att knyta samman den västra och den östra sidan.
Under vinjetten ”Mänskliga hastigheter” påbörjades omskyltningen av trafikhastigheterna i Kallerstad, Tallboda och
Tannefors. Inom projektet ”Smarta resan” har ett antal aktiviteter genomförts för att minska bilberoende och förbättra
miljön, bland annat anläggande av pendlarparkeringar i Bankekind och Skeda udde, gratis cykelbesiktning, kampanjer
för att byta bilen mot elcykel, trafikveckan med temat ”Gatuliv” i samverkan med Linköpings city och Östgötakorrespondent.
Kollektivtrafik
Under 2014 tog Landstinget, från 2015 Region Östergötland, över beställningscentral och transporterna av färdtjänstresor. Under 2014 och 2015 planerar Region Östergötland att utveckla ett planeringssystem samt resmöjligheter för
färdtjänstresenärer och övriga kollektivtrafikresenärer. Detta kommer att påverka kommunens kollektivtrafikförsörjning. Någon samordning med kommunen har ännu inte skett.
Antal bostäder i antagna i detaljplaner
Antal bostäder i antagna detaljplaner är i snitt 800 per år under perioden 2007 till 2014. Planreserven på cirka 4 000
bostäder medger ett brett segment av bostäder och upplåtelseformer. De detaljplaner med flest antal bostäder som har
godkänts under 2014 var kvarteret Agraffen med 300 bostäder och kvarteret Konsuln med 200 bostäder.
År
Summa
2007
1 170
2008
219
2009
163
2010
1 323
2011
527
2012
1 154
2013
1 115
2014
730
118
Driftkostnader och nöjdhet med gatudriften
Jämförelsen mellan kommunerna i nedanstående tabell är hämtade från Kolada som är en databas med nyckeltal från
kommunal verksamhet. Vid tidpunkten för bokslutet var inte nyckeltalen för år 2014 uppdaterade. Urvalet av städer är
baserat på de städer som deltar i projektet väl mätt. Projektet väl mätt är ett samarbete mellan fem kommuner med mål
att ta fram jämförelser för park- och gatukostnader.
Nettokostnad gator och vägar
samt parkering, kr/inv.
Örebro
Västerås
Linköping
Jönköping
Karlstad
2010
1 035
1 097
1 377
1 677
1 840
2011
1 017
973
1 307
1 447
1 893
2012
855
1 062
1 306
1 457
1 844
2013
708
977
1 238
1 574
1 795
Linköpings nettokostnad för gator, vägar samt parkering var under år 2013 1 238 kr/inv. Linköping har klart lägst
intäkter från parkeringsverksamheten och för år 2013 var intäkterna 207 kr/inv, medan övriga städer har en medelintäkt på drygt 600 kr/inv. Skillnaden mellan Linköping och övriga kommuner beror på att Linköping endast har intäkter från gatuparkering inräknade eftersom resterande parkeringsintäkter tillfaller ett kommunägt bolag.
Örebro har totalt 530 kr/inv. lägre kostnader än Linköping. Avvikelsen mot Örebro beror på högre belysningskostnader 100 kr/inv., högre kapitalkostnader till följd av investeringar på drygt 200 kr/inv. och intäkter från parkeringsverksamheten cirka 200 kr/inv. Som ett led i att minska belysningskostnaderna i Linköpings kommun har extra medel
avsatts för en snabbare övergång till energisnålare belysning.
Nöjdheten med gatustandarden har successivt minskat sedan 1995 enligt tabellen nedan som är hämtad från medborgarundersökningen Kritik på teknik 2013. Jämfört med andra kommuner i samma storleksordning befolkningsmässigt
så har Linköping relativt god standard på gång- och cykelvägar, medan standarden på gator och vägar är mer medelmåttig.
70
61
60
53
50
40
35
30
20
44
42
41
35
Standarden på större
gator och vägar
i Linköpings kommun
(% av svarande)
32
24
17
Mycket bra + ganska bra
10
Ganska dåligt + mycket
dåligt
0
1995
1998
2007
2010
2013
119
Driftkostnader och nöjdhet med parkdriften
För år 2013 är nettokostnaden 419 kr/inv. för parker och ökningen från år 2012 beror på ökade kapitalkostnader till
följd av investeringar i parkverksamhet. Linköping har under det senaste decenniet byggt ut och rustat lekplatserna
och byggt nya aktivitetsparker i kommunen och har därför betydligt fler lek- och aktivitetsparker jämfört med övriga
kommuner i jämförelsen.
Nettokostnad parker, kr/inv.
Jönköping
Örebro
Västerås
Linköping
Karlstad
2010 2011 2012 2013
203 258 302 305
248 330 385 340
328 325 367 383
342 411 382 419
405 531 511 507
Vid jämförelser i Väl mätt-projektet framgår det att Linköping har en betydligt större del mark som kräver
kontinuerlig skötsel i jämförelse med övriga kommuner i sammanställningen enligt diagrammet nedan.
I jämförelse med likvärdiga kommuner år 2013 får Linköpings kommun ett relativt svagt betyg på parkskötseln
i centrum, medan betyget på parkskötseln i bostadsområdena är något högre än genomsnittet.
120
Kommunjämförelser enligt Statistiska Centralbyrån
Linköpings kommun deltog i den medborgarundersökning som Statistiska Centralbyrån (SCB) genomförde våren
2014. Av jämförelserna med andra kommuner kan man utläsa att medborgarnas nöjdhet jämfört med genomsnittet av
deltagande kommuner var högre för kommunikationer och fritidsmöjligheter, men lägre för trygghet. Bostadsmöjligheterna var ungefär likvärdig med genomsnittet för kommunerna. De faktorer som kommunen bör prioritera för att
förbättra medborgarnas nöjdhet är framför allt satsningar på bostäder och trygghet.
Enligt samma undersökning anger kommunmedborgarna att de är mer nöjda med Linköpings kommuns insatser på
gång- och cykelvägar, gator- och vägar samt idrotts- och motionsanläggningar (inklusive de spontanidrottsplatser som
nämnden ansvarar för), jämfört med kommungenomsnittet.
Medborgarna i Linköping var mer nöjd med inflytandet i kommunen jämfört med kommungenomsnittet, det gäller
både information, kontaktmöjligheter med politiker och tjänstemän, påverkansmöjligheter och förtroende för kommunorganisationen.
Ekonomi
Driftsammandrag
Verksamhet
Samhällsbyggnadsnämnd
Planering, mark och byggande
Förvaltning fastigheter och mark
Natur och stadsmiljö
Drift och underhåll
Trafik och parkering
Kollektivtrafik
Kapitalkostnader
Ofördelat
Summa
varav kostnader
varav intäkter
Bokslut
2014
2 730
4 378
-23 927
9 549
141 115
-7 566
112 529
91 144
-1
329 951
-436 105
106 154
Budget
2014
2 905
4 624
-16 530
9 485
163 156
-7 165
113 405
88 417
10 944
369 241
-454 552
85 311
Avvikelse/
Resultat
175
246
7 397
-64
22 041
401
876
-2 727
10 945
39 290
18 447
20 843
Bokslut
2013
2 661
4 331
-22 324
7 415
163 380
-9 068
105 642
87 141
3
339 181
-445 267
106 086
Bokslut
2012
2 579
2 806
-17 628
10 203
162 371
-8 138
104 334
80 854
337 381
-423 046
85 665
121
Kommentarer
Resultatet för samhällsbyggnadsnämnden visar på en positiv avvikelse mot budget på 39 miljoner kronor (mnkr).
Verksamheten drift och underhåll visar ett totalt överskott på 22 mnkr. En anledning till överskottet är att beläggningsprogrammet för asfalt är budgeterat som driftskostnad men redovisat som investering, det ger en effekt på
17 mnkr. Det milda vädret har lett till att snöröjningskostnaderna blivit 12 mnkr jämfört med 16 mnkr i budget,
alltså en avvikelse på 4 mnkr.
Förvaltningen av mark och fastigheter visar ett överskott på 7 mnkr till följd av högre intäkter än budget. Den största
orsaken till överskottet är att det byggs mycket i kommunen vilket leder större intrångs- samt upplåtelseersättning.
Kapitalkostnaderna är 2,7 mnkr högre än budget. Hela den negativa avvikelsen härrör från nedskrivning av anläggningstillgångar.
Från 2013 års resultat överfördes 7 mnkr till år 2014. Dessa medel har budgeterats på rad ofördelat och har inte förbrukats under året. På samma rad var även 4 mnkr budgeterade för oförutsedda fördyringar. Dessa medel har inte
tagits i anspråk under året.
Investeringar
Investeringar
Investeringar
Belopp tkr
Gator
Parker och grönområden
Trafikantåtgärder
Stadsmiljö
Beläggning
Ospecificerat
Summa investeringar
varav utgifter
varav inkomster
Bokslut
2014
78 959
14 035
17 015
27 448
28 658
166 115
-285 910
119 795
Budget
2014
122 503
17 300
32 975
40 889
29 740
-12 340
231 067
-365 867
134 800
Avvikelse
43 544
3 265
15 960
13 441
1 082
-12 340
64 952
-79 957
15 005
Bokslut
2013
77 649
17 668
7 590
12 184
Bokslut
2012
108 949
9 436
6 889
24 335
115 091
-253 446
138 355
149 609
-303 208
153 599
Kommentarer
Nämnden har genomfört bruttoinvesteringar för drygt 285 mnkr, varav 120 mnkr har betalats via exploateringsverksamheten och olika statliga bidrag. Detta leder till att 2014 års investeringsutfall blev 166 mnkr netto jämfört med
231 mnkr i budget. Vid prognosen i oktober bedömdes att nettoutfallet för investeringarna skulle bli 182 mnkr.
Till följd av ändrade redovisningsprinciper redovisas beläggningsprogrammet för asfalt som en investering från och
med år 2014. Under året har totalt 28,6 mnkr investerats i ny asfaltsbeläggning på bil- och cykelvägar.
Det projekt där det har upparbetats mest kostnader under året är LinköpingsBo 2017. Totalt har 50 mnkr arbetats upp
under året. Det var dock budgeterat att projektet skulle kosta 7 mnkr mer under 2014, men diverse arbeten har skjutits
till nästa år.
Färdigställandet av farbror Melins torg är ett annat stort projekt som bedrivits under 2014. Under året har här investerats 10 mnkr.
För år 2014 hade anslutningsgatorna till Smedstad ridcenter budgeterats. Den investeringen blev dock försenad på
grund av att detaljplan inte blev antagen. Detta påverkar utfallet med 10 mnkr.
122
Gång- och cykelvägar i Hjulsbro och Ljungsbro har blivit försenade och det medför att investeringskostnaden för år
2014 blev 7 mnkr lägre än budget. Projekt runt resecentrum, bland annat taxi och fjärrbussangörning har ett utfall som
är 8 mnkr lägre än budget.
Byggnationen av Hertig Johans allé har blivit försenad och det medför en avvikelse mot budget med 5 mnkr.
Exploatering
Årets verksamhet
Bostadsexploatering
Inkomster
Utgifter
Netto Bostäder
Verksamhetsexploatering
Inkomster
Utgifter
Netto Verksamheter
Netto totalt
Bokslut
2014
Plan
2014
Avvikelse
2014
Bokslut
2013
Bokslut
2012
138 651
92 761
45 890
265 470
175 966
89 504
-126 819
83 205
-43 614
71 500
78 994
-7 494
70 832
77 716
-6 884
75 019
45 453
29 566
75 456
110 119
106 610
3 509
93 013
-35 100
61 157
26 057
-17 557
37 816
67 802
-29 986
-37 480
48 615
30 697
17 918
11 034
Kommentarer
Pågående exploateringsverksamhet redovisas på balansräkningen och påverkar därför inte kommunens resultat utan
endast kommunens likviditet.
Av sammanställningen framgår att årets exploatering haft en positiv påverkan på kommunens likviditet med 75 mnkr.
Enligt exploateringsplanen beräknades ett positivt tillskott på 93,0 mnkr.
I exploateringsplanen bedömdes att LinköpingsBo 2017 skulle ge en negativ likvidpåverkan med 36 mnkr under året.
Utfallet blev istället 2 mnkr i negativ likvidpåverkan. Detta innebär att avvikelsen på 34 mnkr för projektet istället
kommer att påverka kommunens likviditet under år 2015 och 2016.
De projekt som under året har inbringat mest inkomster är kvarteret Idédebatten i Lambohov samt försäljning av tomter i Harvestad och Möjetorp.
123
Resultaträkning
Bostadsexploatering
Intäkter, avräknade och avslutade
Kostnader, avräknade och avslutade
Övriga kostnader
Resultat
Intäkter, avräknade och avslutade
Kostnader, avräknade och avslutade
Övriga kostnader
Resultat
Resultat totalt
Bokslut
2014
Plan
2014
140 995
-117 183
-316
23 496
265 470
-186 767
76 714
-27 930
-146
48 638
72 134
110 119
-91 004
78 703
19 115
97 818
Avvikelse
2014
Bokslut
2013
Bokslut
2012
-124 475
69 584
-316
-55 207
469 085
-286 405
-421
182 259
4 090
-4 116
-33 405
63 074
-146
29 523
-25 684
304 787
-274 345
-132
30 310
212 569
70 578
-49 100
-26
21 478
21 452
Kommentarer
I takt med att tomtförsäljningar genomförs, ska dessa redovisas som intäkter i kommunens resultaträkning. Samtidigt
ska motsvarande kalkylerade kostnader för exploateringens iordningsställande avräknas. Av tabellen framgår att nettot
för 2014 har förbättrat årets resultat med 72,1 mnkr. Planen för 2014 indikerade ett överskott på 97,8 mnkr. Avvikelsen beror på att projekt har skjutits i tid, inte att marginalen för projekten har försämrats. Exploateringsverksamhetens
resultat överförs till eget kapital.
De projekt som har genererat störst överskott under år 2014 är kvarteret Konsuln 3 och Idédebatten i Lambohov.
Balansräkning
Bostadsexploatering
Inkomster
Utgifter
Netto Bostäder
Inkomster
Utgifter
Netto Verksamheter
Netto totalt
Ingående
balans
Årets
verksamhet
Avräknade
projekt
Avslutade
projekt
Utgående
balans
112 646
164 099
-51 453
138 651
92 761
45 890
-131 541
-96 505
-35 036
-22 507
-33 730
11 223
97 249
126 625
-29 376
33 161
50 630
-17 469
-68 922
75 019
45 453
29 566
75 456
-71 970
-21 594
-50 376
-85 412
-7 520
-9 113
1 593
12 816
28 690
65 376
-36 686
-66 062
Kommentarer
Av sammanställningen framgår att nettot av inkomster och utgifter på projekt som ännu inte har avräknats på resultaträkningen vid årets början var -68,9 mnkr och vid årets slut -66,0 mnkr. Anledningen till att projekten inte har resultatförts ännu beror på att försäljning inte är genomförd.
124
125
SOCIALNÄMNDEN
Socialtjänsten i Linköping står stark, men stora utmaningar finns framöver.
Socialnämnden visar upp en ekonomi i balans och som är under god kontroll och en måluppfyllelse som blir allt
bättre. LEAN-arbetet på socialförvaltningen utvecklas mer och mer och upplevs ge bra resultat hos medarbetarna.
Färre Linköpingsbor än på flera år behöver söka ekonomiskt bistånd. Framförallt unga vuxna och de som står relativt
nära arbetsmarknaden har kommit i egen försörjning. Ungdomsarbetslösheten har minskat kraftigt i Linköping de
senaste två åren.
De största utmaningarna finns istället bland de långvarigt biståndsberoende, ofta med låg eller ingen utbildningsbakgrund. Genom Team Utreda och Projekt 100 har vi gjort viktiga satsningar för dessa målgrupper de senaste åren, men
ytterligare satsningar behövs framöver.
Nämndens vräkningsförebyggande arbete har varit framgångsrikt. Under flera år har vi sett en kraftig minskning av
barn som är berörda och under 2014 är det endast en avhysning genomförd med barn inblandade.
Kostnaden för familjehem har varit något lägre än förväntad, samtidigt så har kostnaderna för utredningsplaceringar
varit högre. Sammanlagt har nämndens kostnader för placering varit i nivå med budget.
Det stora orosmomentet inom individ- och familjeomsorgen är istället den kraftiga ökningen av antalet orosanmälningar om barn som far illa. Rekordnivåer har nåtts flera gånger under året och det leder till fler utredningar och en
pressad arbetssituation för socialförvaltningens anställda. Även den stora ökningen av antalet ensamkommande flyktingbarn som kommer till Linköping innebär stora utmaningar.
Verksamheten inom äldre- och funktionsnedsatta (ÄoF) är sårbar för sjukskrivningar och annan oplanerad frånvaro.
Trots detta visar man på en god utveckling under året med ökad måluppfyllelse. De stora utmaningarna inom ÄoF:s
verksamhet är att hinna med en kvalitativ handläggning i tid, då antalet ansökningar ligger på en hög nivå och att möta
bristen på boendeplatser inom LSS.
2015 kommer att kräva ett stort fokus och målmedvetet arbete för att klara kvaliteten i verksamheten. Fortsatt stor
ökning av ensamkommande flyktingbarn, rekordmånga orosanmälningar om barn som far illa och fler äldre i kommunen som behöver stödinsatser gör att socialtjänsten måste fortsätta att utvecklas för att klara sitt uppdrag, trots ökade
resurser i budget för 2015.
Linköping har en socialtjänst av mycket god kvalitet, en socialtjänst att vara stolt över och låt oss tillsammans se till
att det fortsätter vara så!
- Socialnämnden Nämndernas VB 2014
126
SOCIALNÄMNDEN
Måluppfyllelse
Professionellt bemötande och god tillgänglighet
Inom AFI, avdelningen för försörjningsstöd, har en brukarenkät genomförts under året där klienters synpunkter på
kontakten med socialförvaltningen efterfrågats. Föregående års indikation på att klienterna har ett gott förtroende för
sin handläggare och de positiva kommentarerna om bemötande återfinns i 2014 års undersökning. Besök som arbetsmetod är väl förankrat och prioriterat i verksamheten.
Inom IFO, individ och familjeomsorg, visar verksamheten på en god tillgänglighet bland annat genom att kommunens
egna familjehem har möjlighet att kontakta socialförvaltningens familjehemskonsulenter dygnet runt sju dagar i veckan för att få stöd. Inom den bosociala verksamheten ska inkomna klagomål, störningar och anmälningar hanteras inom
fem dagar och beroende på ärendets svårighetsgrad sker kontakt på olika sätt inom fem dagar, antingen genom brevkontakt, kallelse till möte, eller akut hembesök. Vuxengrupperna ska ge brukaren information om handläggare och
besökstid senast sju dagar efter mottagen ansökan, men på grund av att alla ansökningar om missbruksbehandling på
HVB ska handläggas av socialförvaltningen är trycket så pass stort att sjudagarsgränsen inte klaras. Hårda prioriteringar får göras där akuta missbruksärenden och akut bostadslöshet hanteras i första hand.
2014 års brukarenkät inom ÄoF, avdelningen för äldre- och funktionsnedsatta uppvisar en något lägre svarsfrekvens
än undersökningen från föregående år. Avdelningen arbetar aktivt med att hitta alternativa metoder för brukarundersökningar med högre grad av brukarmedverkan. Resultatet för avdelningen i sin helhet år 2014 visar att 69 % av brukarna är nöjda inom området tillgänglighet, vilket är en ökning med fyra procent jämfört med förra året. Inom området bemötande och information är andelen nöjda oförändrad jämfört med förra året, 77 %. Utifrån resultaten framträder förbättringsområden att arbeta vidare med.
Nämndens bedömning: Målet är delvis uppnått.
Rättssäker effektiv handläggning
Under året har AFI arbetat intensivt för att utveckla och effektivisera olika processer. För att jämna ut arbetsbelastningen har brutna perioder införts, vilket innebär att två utbetalningar görs per månad istället för en. En särskild satsning har gjorts på utbildning av personal under hösten i samtalsmetoden MI, motiverande intervju. Denna satsning ska
bidra till att på ett än bättre sätt ge klienter möjlighet till delaktighet och eget ansvarstagande.
I samband med utredningar som rör barn och ungdom eller att beviljade insatser följs upp inom IFO används så kallade BBIC-mallar (BBIC=Barns Behov I Centrum). Mallarna har rubriker som ska säkerställa att barnens vilja och
inställning framgår så långt det är möjligt utifrån barnets ålder och mognad. För alla placerade barn upprättas en genomförandeplan inom tre veckor från placering. Därefter upprättas en ny plan årligen. När det gäller handläggningstiderna avseende inkomna anmälningar om barn som far illa är lagstiftningens krav om färdigställande inom 120 dagar
ej uppfyllt. Orsaken är framförallt ett ökat antal anmälningar och en hög personalomsättning. Även för vuxenärenden
finns i en del fall problemet med långa handläggningstider. Utbildningssatsningar har gjorts för personalen i bland
annat systemteori, BBIC, ASI, socialrätt, LVU lagstiftning, samt våld i nära relationer och hedersproblematik.
Ärendeinströmningen till ÄoF som legat på hög nivå under flera år har även i år ökat något. Ett mål inom avdelningen
är att samtliga ärenden ska vara handlagda inom 120 dagar. I LSS gruppen gjordes en mätning under hösten och då
framkom att 86 % ärendena var handlagda inom 120 dagar. Den genomsnittliga handläggningstiden för perioden är 59
dagar. Det största problemet är dock väntetiden innan handläggaren påbörjar handläggningen. LSS gruppen har ökat
sina uppföljningar under 2014 med 54 %, från 268 stycken 2013 till 414 stycken 2014. Den stora utmaningen 2015
blir att hitta en balans så att goda uppföljningsresultat inte medför längre ärendekö och handläggningstider. Inom
gruppen funktionsnedsättning har mätningar gjorts under två tidsintervaller där det framkommer att gruppen handlagt
95 % av utredningarna inom 120 dagar. För ärenden där tiden var längre än 120 dagar handlade det i samtliga fall
problem med att få fram underlag/intyg eller kunna boka möten med den enskilde, vilket fördröjde möjligheten att
kunna fatta beslut. Inom äldregruppen har 289 ärenden, av 304, handlagts inom 120 dagar. De ansökningar som hade
längre utredningstider gällde servicelägenhet och ansökan från brukare i annan kommun. Antal uppföljningar har ökat
under 2014, men det är fortfarande ett förbättringsområde.
Nämndens bedömning: Målet är delvis uppnått.
127
SOCIALNÄMNDEN
Val av stöd och resurser utifrån evidens och beprövad erfarenhet
Team Utredas arbete med LOKE (Lokal Evidens) och hela AFI:s förbättringsarbete har medfört förändringar i arbetssätt som i sin tur ökar kvaliteten i arbetet och gagnar klientens fortsatta process till egen försörjning. LOKE är en
modell för att göra systematisk uppföljning och utvärdering av insatsers effekt. Modellen består av tre huvudsakliga
delar: verksamhetsidé, dokumentation samt brukaruppföljning. En viktig faktor är också återkopplingen av dokumentationen till verksamheten och brukaren.
Den princip som gäller på socialförvaltningen är att barn, ungdomar och vuxna i första hand ska erbjudas relevant och
evidensbaserad vård och stöd i hemmiljön. Först då sådana insatser är uttömda ska institutionsplacering bli aktuell
såvida inte öppenvård redan initialt är bedömt att misslyckas. Under året har IFO genomfört trepartsrevisioner med
Norrköping och Västerås med målsättningen utbyta erfarenheter för att försöka minska HVB-placeringar. Målet är att
hitta tidiga och kostnadseffektiva insatser som möter behov på hemmaplan. Uppdraget kommer att slutföras och redovisas under 2015. Personalen som arbetar med vuxna tillämpar ASI-intervjuer vid mötet med klienter. Det är en strukturerad intervjumetod som mäter alkohol och narkotikarelaterade problem hos vuxna. Ett FoU-projekt har pågått inom
förvaltningen i syfte att utveckla en hållbar metod för att säkerställa att kommunen i framtiden kan bli självförsörjande
med familjehem. Projektet har skett i samverkan med mellan IFO och ÄoF.
Två medarbetare inom ÄoF deltar i något som heter Puzzelprojektet – samverkan mellan kriminalvård, kommun,
landsting kring personer med samsjuklighet. Projektet syfte är att ta fram ett utvecklingsstöd för kommuner och landsting för att underlätta och påskynda införandet av integrerade arbetsformer och metoder för att få en bättre samverkan
mellan huvudmännen. Ett FoU-projekt avslutades under 2014 ”Hur äldre invandrare vill ha sin äldreomsorg”. Resultatet visar att språket har en stor betydelse för äldre invandrare för att kunna kommunicera i det vardagliga livet. Studiens resultat visar även att synen på vård och omsorg skiljer sig mellan olika kulturer. Information om äldreomsorg på
olika språk behöver förbättras, utöver svenska och engelska. Önskemål om fler mötesplatser för att kunna träffas och
utbyta erfarenheter visade sig vara en viktig aspekt. Avdelningen har för avsikt att införa det nationella utredningskonceptet ÄBIC, Äldres Behov i Centrum.
Nämndens bedömning: Målet är uppnått.
Optimera verksamhetens resultat inom ramen för budget
På AFI pågår flera olika förbättringsprocesser som syftar till att effektivisera arbetet och ta vara på de resurser som
finns på det mest optimala sättet. De viktigaste processerna handlar om att utjämna arbetsbelastningen samt att göra
handläggningen enhetlig. Som ett led i att optimera verksamheten har avdelningen för försörjningsinsatser arbetat med
metoder för att sammanställa och redovisa data om verksamheten. Detta har bland annat gjorts genom arbetet med
LinQ-applikationer och en uppföljningsmodell för effekter av anvisade arbetsmarknadsinsatser. Tillgängliga och säkra
uppgifter underlättar planering och verksamhetsstyrning genom att möjliggöra bättre analyser av bland annat olika
målgrupper. Analyserna är en förutsättning för att avdelningen ska kunna göra bra prioriteringar och investera kraft
där det ger önskat resultat i förhållande till kostnader.
Inom IFOs bosociala verksamhet har målet uppnåtts beträffande att antalet sociala stödkontrakt ska vara högst 250 st.
Just nu är det 240 st. Verksamheten har emellertid problem med att det är brist på boendestöd och ett flertal särskilda
avtal har tecknats. Det vräkningsförebyggande teamet har dock bidragit till att flera avhysningar förhindrats. Vid beslut om HVB-placeringar prövas alltid ramavtal före särskilt avtal. Trots detta har det funnits och kommer att finnas
behov av att teckna särskilda avtal. Orsaken är att utförarna enligt generellt avtal har haft fullbelagt eller saknat den
kompetens som krävts. Placering på HVB sker endast vid särskilda behov då öppenvård är bedömt att misslyckas eller
för att bryta en negativ trend. Vid alla placeringar finns en genomförandeplan där de flesta innehåller en planering att
så snart som möjligt fortsätta vården med insatser i form av öppenvård på hemmaplan.
Det åligger socialförvaltningen att utreda, följa upp och verkställa de beslut som fattas. Då resurserna inte räcker till,
till exempel vad gäller boende och boendestöd som beslutas av ÄoF, sker också externa placeringar och särskilda
avtal tecknas. Mycket arbete läggs ner för att optimera nyttjandegraden på boenden och på omförhandlingar av externa avtal.
Nämndens bedömning: Målet är uppnått.
128
SOCIALNÄMNDEN
Barnperspektivet ska uppmärksammas i handläggningen
Revideringen av de kontorsgemensamma riktlinjerna har skett på AFI vad gäller avdelningens ansvarsdelar. I det
vräkningsförebyggande arbetet prioriteras barnfamiljer. På ansökningsblanketten om försörjningsstöd har en fråga om
barns fritid lagts till. Inom Team Utreda sker ett arbete med barnperspektivet under hela utredningstiden och det beskrivs även i varje individs slutrapport av utredningen. AFI behöver arbeta mer med att beakta barnperspektivet i familjer med långvarigt försörjningsstöd samt att dokumentera barnperspektivet i högre utsträckning.
Inom IFO beskrivs att barn ska få ta del av all relevant information som berör dem. I BBIC:s utredningsmall finns en
särskild rubrik ”barnets inställning…” som syftar till att alla barn ska ges relevant information. I enlighet med BBIC
sker också samtal med familjehemsplacerade barn, alternativt observation beroende på barnets ålder och utveckling.
Ett särskilt dokument som benämns Barnperspektivet har arbetats fram. Syftet med dokumentet är att vid all handläggning ska barn ges särskild uppmärksamhet och att medarbetarna alltid ska beakta perspektivet. En speciallärare
finns på förvaltningen en gång i veckan som kan ge konsultativt stöd i utbildningsfrågor. Socialsekreterare och speciallärare kan gå igenom individuella utvecklingsplaner, åtgärdsprogram och vid behov delta i elevvårdskonferenser
tillsammans.
Ett mål har varit hos ÄoF att det i varje utredning som rör barn ska framgå hur barnperspektivet beaktas. I en granskning av 20 LSS ärenden framkommer att i 14 ärenden kan man utläsa hur barnperspektivet beaktats, i 6 ärenden framgår det delvis. Det är en klar förbättring sedan granskningen 2013, men det visar att det finns förbättringar kvar att
göra.
Nämndens bedömning: Målet är delvis uppnått
Socialförvaltningen har utarbetat en digital processhandbok som utgör ledningssystem för kvalitet. Den beskriver
förvaltningens huvudprocesser och det framgår vilka mål som styr verksamheten, vem som har ansvar för olika delar
av processen samt vilka identifierade risker det finns i handläggningen. Till processerna finns det länkat olika dokument som ska vara till stöd för handläggaren såsom lagtext, policys, riktlinjer, checklistor osv. Förvaltningen arbetar
sedan några år tillbaka enligt leankonceptet för att utveckla verksamhetens processer. Förbättring sker kontinuerligt
genom personalens processkartläggningar, identifiering av slöserier, förbättringsprojekt och utformning av nya standards.
Kontroll av verksamheten sker på olika sätt. Dels i form av egenkontroll via Lex Sarah, internkontroll och systematiskt arbetsmiljöarbete och dels via politikernas och revisorernas granskning, IVO:s tillsyn, överklaganden, JOärenden, brukarenkäter och socialförvaltningens klagomålshantering. Syftet med alla former av granskning är att
uppmärksamma och åtgärda brister samt att utveckla verksamheten.
Internkontrollrapporten för 2014 visar på både väl fungerande delar i verksamheten och på viktiga förbättringsområden. Antalet uppföljningar inom ÄoF har ökat, även om uppföljningen inte kan anses fullgod ännu. Likaså har utredningstiderna inom ÄoF förkortats inom alla ärendetyper. Barnperspektivet i SoL och LSS-utredningar har förbättrats
markant. En positiv utveckling då det gäller barnavårdsutredningar är att socialsekreterarna inom berörda grupper på
IFO, träffar barnen i större utsträckning nu än tidigare. En brist finns bland annat inom IFO, där förhandsbedömningar
i barnavårdsärenden i några fall inte avslutats inom lagstadgad tid. Mest alarmerande är att många barnavårdsutredningar drar ut på tiden och pågår längre än lagstadgad tid. Förvaltningen har en planering för att åtgärda detta både på
kort och på lång sikt. Socialförvaltningen behöver arbeta aktivt på olika sätt med fortsatt implementering av BBICkonceptet och stärka barnperspektivet. Internkontrollen visar också att kommuninvånare blir kvar i akutboende längre
tid än vad som är önskvärt, mycket beroende på bristen på lägenheter i Linköping. IVO har haft en större tillsyn under
2014 rörande bland annat förvaltningens hantering av barnperspektivet. I den muntliga återkopplingen har förvaltningen fått både beröm och kritik, medan det skriftliga beslutet kommer att innehålla bara det som IVO anser ska
förbättras (beslutet kommer i början av 2015).
129
SOCIALNÄMNDEN
AFI, avdelningen för försörjningsinsatser
En positiv utveckling är att antalet ungdomsärenden har minskat. Fortfarande finns dock problemet med att det är
många klienter med långvarigt behov av försörjningsstöd. Projekt P100 har startats och detta genomförs i nära samverkan med Arbetsförmedlingen. Målet är att 100 personer av de långvarigt biståndsberoende ska rustas för att på sikt
kunna bli självförsörjande. Projektet startades i augusti 2014 och kommer att pågå hela 2015.
IFO, Individ- och familjeomsorg
Antalet ensamkommande barn som anlände till kommunen ökade kraftigt under 2014. Linköpings kommun har en
gällande överenskommelse om att ta emot 12 asyl och 51 PUT (permanent uppehållstillstånd), men på grund av ökningen så ändrades kommunens fördelningstal som därmed fick ta emot betydligt fler. I december fanns totalt 107
ensamkommande barn i kommunen, varav 48 hade asyl. Under 2015 kommer överenskommelsen att skrivas om. Den
stora ökningen har tvingat kommunen att öka antalet boendeplatser, som ändå inte räckt fullt ut. Under året har även
föräldrar och syskon till en del ensamkommande barn anlänt till kommunen och på grund av den svåra bostadssituationen har detta skapat svårigheter att ordna lämpliga boenden för familjerna. Omsorgsnämnden, socialnämnden, barnoch ungdomsnämnden och bildningsnämnden har efter en gemensam ansökan till sociala investeringsfonden beviljats
medel till ett 3-årigt metodutvecklingsprojekt för att åstadkomma ett bättre och samordnat stöd till familjer med sammansatta behov, Familjelotsen. Projektet som startade i augusti riktar sig till familjer med barn i grundskoleåldern där
någon i familjen har en neuropsykiatrisk diagnos och är aktuell inom socialtjänsten. Syftet med projektet är att hitta
vägar för att samordna det stöd som finns för dessa familjer, samt att utveckla och anpassa insatser så att det motsvarar det behov som aktuella familjer har. Detta kan förebygga att barn och ungdomar behöver placeras i familje- eller
på behandlingshem. Under 2014 utkom Socialstyrelsen med nya föreskrifter och allmänna råd angående våld i nära
relationer. En skärpning och ett förtydligande beträffande kommunens ansvar i handläggning som rör våld i nära relationer har skett. Nya riktlinjer för arbetet med våldsutsatta gällande alla målgrupper har arbetats fram inom förvaltningens avdelningar. Nödvändiga utbildningsinsatser ihop med länsstyrelsen är planerade under 2015. Skyldigheten
att inleda utredning gällande barn som bevittnat våld gör att antalet ärenden har ökat och kommer att öka ytterligare.
Socialstyrelsen påbörjade en tillsyn av missbruksvården på S:t Larsmottagningen 2009. Beslut i ärendet kom 2011
och Socialstyrelsen ålade då Linköpings kommun att fatta biståndsbeslut vid alla individuella insatser som erbjöds via
S:t Larsmottagningen. Om inte detta åtgärdades skulle ett vite på en miljon kronor utdömas. Kommunen valde då att
som åtgärd införa biståndsprövning gällande alla placeringar på behandlingshem. Socialsekreterare på S:t Larsmottagningen fick delegation att utreda och fatta biståndsbeslut om HVB placeringar. Vid uppföljning under 2014 gjordes
bedömningen att det inte fungerat tillfredsställande med att delegera myndighetsutövningen. Sedan september 2014
utreds istället alla ansökningar om HVB vid socialförvaltningen. Förändringen har inneburit ett förändrat arbetssätt för
både socialförvaltningen och S:t Larsmottagningen där stora krav ställs på samverkan med brukaren i fokus. Utredningarna är mer omfattande och uppföljningen har blivit bättre. Trots resurstillskott har arbetsbelastningen ökat på
förvaltningen.
IVO har under 2014 intervjuat handläggare vid socialförvaltningen kring handläggning av barnoch ungdomsvården.
IVO har även gjort aktgranskningar, samt enkätundersökning med familjehemsplacerade barn. De intervjuade även
barn som varit föremål för en barnavårdsutredning. Slutrapporten över granskningen kommer att komma i början av
2015, men IVO har muntligt påtalat en del brister som socialförvaltningen har att arbeta vidare med. Poängteras bör
att det även framkom saker som fungerade bra, bland annat att de familjehemsplacerade barnen var nöjda med sina
handläggare, med sina familjehem, samt kände sig delaktiga i planeringen av vården. Arbetssituationen varit mycket
belastad på barnoch ungdomsgrupperna 0-20 år, dels på grund av att många valt att gå vidare till andra arbetsuppgifter, dels på grund av att ärendeinströmningen ökat kraftigt. Jämfört med föregående år var antalet anmälningar i november 200 fler i år. Detta kombinerat med bristen på erfarna handläggare har gjort att utredningstiderna på fyra månader inte varit möjliga att hålla. Det har även inneburit att uppföljningar av öppenvårdsinsatser fått stå tillbaka till
förmån för utredningar av nyinkomna anmälningar.
130
SOCIALNÄMNDEN
Äldre och funktionsnedsatta
Det är för närvarande en lång kö till olika former av boende. För bostad med särskild service enligt LSS står 24 personer i kö. En gruppbostad skulle ha öppnats på Tunngatan under hösten 2014, men den har ännu inte kunnat öppnas på
grund av problem med tillstånden för utföraren. När det gäller inriktningen mot neuropsykiatri väntar sju personer på
bostad. Den som väntat längst har väntat sedan mars 2014.
Det finns 25 personer som är externt placerade och flera av dem vill tillbaka till Linköping och är placerade för att det
är brist på bostäder i Linköping. Planering pågår för en utbyggnad. Sex personer väntar på korttidsvistelse eller korttidstillsyn. Det har varit förändringar av barnoch ungdomssidan på grund av nytt avtal 2014. Korttidshemmen har
hållit stängt vissa dagar, men då trycket ökat på dessa platser förs nu diskussion att öppna upp igen. En diskussion förs
även om att öppna ytterligare ett korttids för barn. Kön till boende för personer med en psykiatrisk diagnos har under
året varierat mellan 10-16 personer. Störst är efterfrågan på gruppbostad. Externa placeringar har under varierat mellan 28-32 personer. Även i den gruppen finns flera som vill tillbaka till Linköping. Under 2014 har rapport om ej
verkställda beslut lämnats till IVO. Ingen remissförfrågan har ännu inkommit gällande boenden. Planering för utbyggnad med 79 platser pågår för åren 2015-2017. Under året har kön med personer som väntar på kontaktpersoner
legat mellan 20-30 st. Under året har det skett en kraftig ökning av behovet av stödfamilj. Flera rekryteringsaktiviteter
har genomförts då behovet av nya resurser är stort.
Verksamhetsmått/nyckeltal
Ekonomiskt bistånd
Totalt antal hushåll/månad
- varav med utbetalning
Utbetalning kr/hushåll/månad
antal avslagsbeslut/månad
Antal nytillkomna hushåll/
månad
Antal avslutade hushåll/
månad
Antal beviljade beslut/månad
Bokslut
2014
3 218
2 346
7 746
846
2013
%
3 363
-4%
2 381
-1%
7 479
4%
860
-2%
183
179
2%
196
4 554
186
4 710
5%
-3%
Totala antalet hushåll per månad har sjunkit i snitt med 145 stycken per månad under 2014 i jämförelse med 2013. Det
har gett utrymme att i viss mån öka fokuseringen på besök och samarbete med andra aktörer. Det i sin tur har resulterat i att antalet hushåll som har avslutats har ökat med 10 fler per månad i jämförelse med 2013. Antalet aktuella hushåll med bistånd med hemmavarande barn har minskat under året och var i december 2014 1 185 hushåll.
Antal aktuella hushåll totalt
2013-2014
Antal aktuella hushåll med bistånd
med hemmavarande barn
2013-2014
3600
1400
3400
3200
1200
3000
Jan
Mar
Maj
Jul
Sep
Nov
Jan
Mar
Maj
Jul
Sep
Nov
Jan
Mar
Maj
Jul
Sep
Nov
Jan
Mar
Maj
Jul
Sep
Nov
1000
2800
131
SOCIALNÄMNDEN
Antal aktuella ungdomshushåll
18-24 år med bistånd 2013-2014
Antal hushåll med långvarigt
bistånd 10-12 månader av
12 månader 2013-2014
700
500
1600
400
1500
Jan
Mar
Maj
Jul
Sep
Nov
Jan
Mar
Maj
Jul
Sep
Nov
1700
Jan
Mar
Maj
Jul
Sep
Nov
Jan
Mar
Maj
Jul
Sep
Nov
600
Under våren 2014 var antalet aktuella ungdomshushåll lågt i jämförelse med 2013. Sedan oktober 2014 finns ett
ökande inflöde av ungdomshushåll. I december var nivån aktuella ungdomshushåll drygt 560 hushåll/månad.
Kostnad familjehemsvård barn och unga,
kr/inv
1 000
800
600
400
200
0
Kostnad institutionsvård barn och unga,
kr/inv
1 200
1 000
800
600
400
200
0
2009
2010
2011
2012
2009
2013
2010
2011
2012
2013
I diagrammet till vänster framgår att Linköping har en låg kostnad för familjehem i relation till jämförda kommuner.
Bristen på familjehem blir dock kostnadsdrivande, då det leder till fler konsulentstödda familjehem som är betydligt
dyrare. Kostnaden för institutionsvård har ökat i de flesta jämförbara kommunerna. Endast Norrköping och Örebro har
marginellt minskade kostnader jämfört med 2013. Trepartsrevision pågår mellan Norrköping, Linköping och Västerås
med fokus främst på HVB-kostnaderna.
Verksamhetsmått/nyckeltal
Bosocial verksamhet
Bokslut Bokslut
2014
2013
Antal sociala stödkontrakt
240
Bosocial verkamhet, Tabell 1
Antal barn i registrerade ansökningar om avhysning
Genomförda avhysningar varav med barn inblandade
Antal berörda barn i verkställda avhysningar
236
Förändring %
2%
Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut
2014
2013
2012
2011
2010
4
29
40
67
83
1
8
2
4
11
4
14
3
7
19
Antalet sociala stödkontrakt i år är i princip samma som förra året. Tabell 1 visar att antalet hittills i år berörda
familjer och barn är lågt. Det vräkningsförebyggande arbetet är den sannolika orsaken till den låga siffran.
132
SOCIALNÄMNDEN
Inkomna anmälningar i snitt per
månad 0-20 år
Antal utredningar i snitt per
månad som pågått längre än
120 dagar
400
150
300
100
200
50
100
0
0
Kommentar och analys: I snitt är det 82 utredningar per månad som pågår längre än 4 månader.
På grund av den ökade ärendeinströmningen, bristen på handläggare så har handläggningstiderna
påverkats negativt och den lagstadgade utredningstiden på 4 månader har inte varit möjlig att hålla.
Kommentar och analys: I snitt 293 anmälningar per
månad. Antalet anmälningar har ökat markant,
framförallt under hösten. Det har inneburit att handläggningstiderna förlängts. I december var antalet
anmälningar 363 stycken.
Antal pågående
öppenvårdsinsatser 0-20 år
Antal avslutade utredningar i
snitt per månad 0-20 år
300
100
80
60
40
20
0
200
100
0
Kommentar och analys: Antalet öppenvårdsinsatser är relativt konstant jämfört med föregående år.
Familjehem
Bokslut
2014
Kommentar och analys: I snitt avslutas 78 utredningar/månad, vilket trots ökat antal anmälningar är att betrakta som ett bra resultat.
Bokslut
2013
Förändring
%
Familjerätt
Bokslut
2014
Bokslut
2013
Förändring
%
Familjehem per månad*
195
198
-2%
Antal ärenden VBU per år
190
173
10%
Vårddygn akut/jourhem
7 763
5 033
54%
Antal samarbetssamtal per år
184
181
2%
756
349
117%
Antal faderskap per år
974
987
-1%
8
19
-138%
Vårddygn utredn.hem förälder/barn
* familjehem inkl vårdnadsöverflyttningar
Antal medgivanden per år
Antalet barn i familjehem är ungefär det samma som förra året. Det har varit ett fortsatt medvetet förhållningsätt att så
långt det är möjligt finna öppenvårdslösningar på hemmaplan. Vårddygn rörande utredningshem för förälder/barn har
ökat. Skyddsbehov i flera stora barnfamiljer har under året varit tvungna att utredas på HVB. VBU har fortsatt att öka
i hela landet. Ökningen i Linköping kan till viss del förklaras av att stora barnfamiljer ger extra stora utslag då det är
barnen som räknas.
133
SOCIALNÄMNDEN
HvB ungdom
Bokslut
2014
Bokslut
2013
Förändring
%
Vårddygn totalt
25 382
24 653
3%
4 815
104
4 669
92
3%
12%
varav SiS
Nya placeringar (inkl omplacering)
Vårddygnen på HvB är något högre jämfört med 2013. Antalet vårddygn på SiS har även ökat. När det gäller nyplaceringar 2014 så är det främst omplaceringar som har ökat.
Bokslut
2014
Bokslut
2013
Förändring
%
Inkommande anmälningar, förfrågningar
och inledda utredningar
323
326
-1%
Antal beslut per månad
375
369
2%
Antal beslut serviceavtal per månad
140
152
-8%
Antal avgiftsbeslut per månad
233
149
56%
Antal uppföljningar
134
92
46%
Äldre & funktionsnedsatta
Ökningen av antal avgiftsbeslut beror på att utskicket av årsomräkningen gjordes tidigare 2014, vilket innebar att
avgiftsbesluten kunde fattas tidigare än under 2013. En extraresurs tillsattes också under våren. Avdelningen har ett
mål att öka antalet uppföljningar med 20 % med utgångspunkt från antalet uppföljningar 2013. Det målet är uppnått
då dessa har ökat med 46 %. Övriga nyckeltal ligger i nivå med utfallet 2013.
134
SOCIALNÄMNDEN
Ekonomi
Verksamhet
Ekonomiskt bistånd
Bosocial verksamhet
Familjehem
Utredningsplaceringar
Ensamkommande flyktingbarn
Socialnämnd & gemensamma funktioner
Barnahus
Summa
varav kostnader
varav intäkter
Bokslut
2014
222 369
12 506
57 992
8 962
0
4 399
543
Budget
2014
222 378
13 093
59 394
7 544
0
5 549
543
Avvikelse/
Resultat
9
587
1 402
-1 418
0
1 150
0
Bokslut
2013
219 609
11 619
59 055
6 251
0
3 420
530
Bokslut
2012
206 652
10 951
59 937
4 762
68
5 011
491
306 771
-517 940
211 168
308 501
-518 501
210 000
1 730
561
1168
300 484
-529 594
229 110
287 872
-504 130
216 258
Kommentarer
Bokslutet för socialnämnden visar ett överskott med 1 730 tkr för år 2014, vilket motsvarar 0,6 % av budgeten som är
308 501 tkr.
Kostnaden för ekonomiskt bistånd har stabiliserats något det senaste året. I november erhölls ett tilläggsanslag om
”högst” 3 000 tkr. Av detta förbrukades 1 075 tkr och resten har återförts nu i samband med bokslutet och kommunbidraget har korrigerats. Härefter är verksamheten i balans med budget. Antalet utbetalningshushåll minskar, men utbetalningen i kronor räknat per hushåll och månad ökar något. Jämfört med år 2013 har kostnaden för ekonomiskt bistånd ökat med 1,3 %.
För den bosociala verksamheten har tendensen under året varit att antalet andrahandskontrakt fortsatt öka. Orsaken är
att bostadsföretagen har brist på lediga lägenheter. Vissa personer som i vanliga fall skulle kunna erhålla ett förstahandskontrakt nekas detta. Även behovet av akutboendeplatser har ökat. Målgruppen har ofta en omfattande problematik, vilket försvårar arbetet. Verksamhetens hyreskostnader har därigenom ökat under året, men bland annat på
grund av lägre kundförluster, redovisar verksamheten ett överskott med 587 tkr jämfört med budget. Detta motsvarar
en positiv avvikelse gentemot budget med 4,5 %.
Verksamheten familjehem har under året haft placeringar i nivå med föregående år, men eftersom det inte funnits egna
familjehem i tillräcklig utsträckning har socialförvaltningen varit tvungen att anlita så kallade organisationsfamiljer
vid vissa placeringar, som är avsevärt kostsammare. Kommunens egna familjehem har minskat jämfört med 2013 och
organisationsfamiljer har ökat. Verksamheten redovisar trots detta ett överskott med 1 402 tkr i bokslutet vilket är en
positiv avvikelse med 2,4 % gentemot budget. Orsaken är framförallt att flera placeringar i familjehem den senaste
tiden har avsett ensamkommande flyktingbarn, där full ersättning för kommunens kostnader har erhållits från Migrationsverket.
Kostnaden för utredningsplaceringar är normalt mycket varierande under året, varför prognoserna är mycket osäkra.
Ambitionen är som tidigare att vara restriktiv när det gäller förälder- barnplaceringar tillika ungdomar som placeras på
utredningsplatser. Under 2014 har antalet utredningsplaceringar ökat markant, framförallt under hösten. Verksamheten redovisar ett underskott med 1 418 tkr vilket motsvarar en negativ avvikelse med 18,8 % jämfört med budget.
Socialnämnden och dess gemensamma funktioner redovisar ett överskott med 1 150 tkr. I denna verksamhet ingår
kommunens alkoholhandläggning. En uppbokning av överskottet för alkoholhandläggningen skedde i bokslutet år
2013, då 759 tkr fördes över till år 2014 för att användas till bland annat utbildningsinsatser till krögare, samt en översyn av avgifterna. Endast en mindre del av dessa medel har tagits i anspråk, vilket bidrar till överskottet. Härutöver
har kostnader för köp av administrativa tjänster och porto minskat jämfört med tidigare år.
135
BYGG- OCH MILJÖNÄMNDEN
Service, dialog och samverkan är starka ledord för bygg- och miljönämnden som nu har avverkat sitt fjärde år i den
sammanslagna formen. Gemensamma rutiner och arbetssätt samt konstruktiva diskussioner för att samordna besluten
mellan bygg och miljö samt inom hela förvaltningen har fungerat väl.
Framgångsrikt utvecklingsarbete har bedrivits inom bygglovsverksamheten som har inneburit en tydlig attitydförändring mot kund och även internt inom förvaltningen. Omorganisation har skett inom bygglovskontoret som innebär ett
målgruppsinriktat arbetssätt istället för ett tidigare geografiskt distriktsindelat arbetssätt. Fortsatt korta handläggningstider kan konstateras. Uppmätt årsmedelvärde är 3,6 veckor vilket ligger i paritet med förra årets mätning. Ökad samverkan med detaljplanläggning har skett genom regelbundna arbetsmöten. Kontoren har haft stor delaktighet i förvaltningens processarbete där bygglovsprocessen är en viktig delprocess i huvudprocessen ”Genomföra och säkerställa
byggnation” och ”Tillförsäkra god miljö och hälsa” återspeglar stora delar av miljökontorets arbete.
E-tjänsten ”Mittbygge” har införts på hemsidan där kunden kan ansöka och följa sitt lovärende digitalt. På miljösidan
har tre nya e-tjänster införts vilket innebär att det totalt finns åtta e-tjänster som underlättar medborgares och företagares kontakter med kontoret. Därutöver har en ny app ”Kolla matstället”, lanserats. Den tillgängliggör resultatet från
inspektioner på livsmedelsverksamheter.
Årets nya bygglagstiftning ”Attefallsregler” och ”inreda små lägenheter på vindar” har medfört ett förändrat sätt att
handlägga ärenden där bygginspektionen har fått en betydande roll. Öppet hus kvällstid för allmänheten har genomförts vid tre tillfällen, vilket har varit mycket uppskattat. Aktivt tillgänglighetsarbete i innerstaden har pågått under
hela mandatperioden, där vi nu kan konstatera att huvuddelen av de publika entréerna till butiker och restauranger
med mera är möjliga att besöka för personer med funktionshinder.
Under året har nämnden fokuserat särskilt på ett barnoch ungdomsperspektiv i sin tillsyn enligt miljöbalken och
livsmedelslagstiftningen. Ett flertal tillsynsaktiviteter har genomförts för att förbättra barns och ungas miljö i förskola
och skola. Merparten av alla barn i förskolan och grundskolan har berörts av aktiviteter och projekt. Dessutom har
informationsinsatser och tillsyn genomförts för att förbättra barns och ungas miljö på fritiden och i vardagen. Till
exempel har försäljning av smycken och hårfärgningsprodukter liksom användningen av förpackningsmaterial i livsmedelsverksamheter, granskats och åtgärder har vidtagits.
Nämndens bygglovsverksamhet och tillsynen inom miljö, hälsa och livsmedel har under året deltagit på ett flertal
nätverksträffar med andra mellansvenska kommuner med ungefär samma invånarantal för att utveckla, mäta, följa upp
och jämföra gemensamma nyckeltal.
En fortsatt satsning på miljökontorets uppsökande verksamhet har gjorts. Det framgår av de nyckeltal som redovisas.
Genom olika former av besök, kan nämnden på ett effektivt och bra sätt nå ut med information och riktlinjer samt
bedriva kontroll kring lagar och regler som berör företag och kommuninnevånare. Besöken ger tillfälle till dialog med
företagare och det förebyggande arbetet kan därmed stärkas, vilket innebär att de tillfällen då nämnden behöver använda olika former av sanktioner minskas.
Intäkterna från bygglovsavgifterna har ökat med 2 % jämfört med 2014, vilket signalerar att byggsektorns konjunktur
befinner sig i en svagt stigande trend.
Inom verksamhetsområdet bostadsanpassning kan konstateras att antalet ärenden ej har ökat men att kostnaderna för
anpassningsåtgärder ökat med 14 % jämfört med 2013. Orsaken är att fler dyra anpassningar, såsom hissar, ramper
och automatiska dörrstängare har varit nödvändiga att utföra.
Bygg- och miljönämnden står väl rustad för framtiden. För att ytterligare underlätta beslutsfattandet inom bygglovsområdet är det viktigt med ett bra samarbete mellan bygg- och miljönämnden och samhällsbyggnadsnämnden. Arbetet
för att ytterligare förbättra information till och dialog med medborgare är prioriterat likväl som hög ambitionsnivå för
service, kvalitet och tillgänglighet.
- Bygg- och miljönämnden Nämndernas VB 2014
136
Huvuddelen av innerstadens utvändiga entréer dit allmänheten har tillträde ska vara tillgängliga för
personer med funktionshinder.
Indikator för måluppfyllelse
Uppföljning av målet sker genom att redovisa antalet genomförda åtgärder sorterade på olika kategorier av enkelt
avhjälpta hinder. Resultatet jämförs med identifierade hinder från innerstadsinventeringen. De hinder som är möjliga
att åtgärda med enkla medel utan tvångsmässiga förelägganden gentemot fastighetsägaren ska i första hand åtgärdas.
Genomförda aktiviteter för att nå måluppfyllelse
– Göra en åtgärdsplan som visar planerade tillgänglighetsåtgärder för perioden 2013-2014.
– Vid behov förelägga berörda fastighetsägare om att åtgärda brister i tillgängligheten inom ramen för lagstiftningen.
Slutsatser och analyser
Syftet är att förbättra möjligheten för personer med funktionsnedsättning att komma in genom allmänna lokalers entréer som gränsar till trottoar. Vanliga åtgärder kan vara marknivåjustering, kontrastmarkeringar, ramper, dörröppnare
med tryckknappar och bättre belysning. Förutom passage med rullstol och rullatorer kan även situationer med barnvagnar underlättas. Hittills har ca 85 % av det totala antalet identifierade åtgärder enligt fastighetsägarnas åtgärdsplaner under perioden 2012-2014 genomförts.
Målet har uppnåtts.
Nämndens tillsyn ska under 2013-2014 särskilt fokusera på ett barn och ungdomsperspektiv.
Uppföljning av målet sker genom att registrera antalet tillsynsbesök, uppskatta antal barn och unga som berörs samt
en analys av uppnådda effekter för varje aktivitet.
– Information till och kontroll av kommunens förskolor och skolor
– Tillsyn över kemiska ämnen utifrån ett barnoch ungdomsperspektiv, till exempel informationsprojektet
Ställ frågan,
kontroll av verksamheter och produkter riktade till bland annat unga så som smycken, hårfärgningsprodukter och
solarier.
– Tillsyn av verksamheter där barn och unga vistas, till exempel idrottsanläggningar, aktivitetshallar och event.
– Mätning och uppföljning av luftkvaliteten.
Merparten av kommunens barn i förskola och skola har berörts av miljökontorets kontroll utifrån livsmedelslagstiftningen och miljöbalken. Kontrollen syftar bland annat till att förbättra inomhusmiljön och hanteringen av livsmedel.
Ett flertal aktiviteter för att förbättra barnens miljö hemma och på fritiden har också genomförts. Informationsinsatser
har ökat medvetenheten både hos allmänhet och ansvariga för verksamheter, i projektet Ställ frågan, med information
kring kemikalier i produkter. Tillsyn har också genomförts till exempel på solarier, vid försäljning av smycken och
hårfärgningsprodukter och i livsmedelsverksamheter. I samband med kontroll av verksamheter har krav som bidrar till
en bättre miljö och hälsa för barn och unga ställts. Totalt under året har miljökontoret gjort 2 049 kontroller.
137
Nämnden ska ha god dialog med medborgarna och andra intressenter samt ge bra service med hög
tillgänglighet.
Medborgare och intressenter skall i enkätundersökningar vara nöjda till mycket nöjda enligt nöjdkundindex (NKI).
– Fortsatt utveckling av nämndens hemsida samt utskick av nyhetsblad till företagare.
– Fortsatt utveckling av e-tjänster för att underlätta för medborgare och andra intressenter. E-tjänst för bygglov
finns och åtta stycken e-tjänster inom miljökontorets verksamhet.
– Utveckla samarbetet med bygg- och miljönämnden i Norrköping.
Följande NKI-värden har uppmätts i ” Insikt 2013 – en servicemätning av kommunernas myndighetsutövning”,
en undersökning utförd av SKL, riktad till enbart företag:
Bygglov: NKI 63
Miljö- och hälsoskydd: NKI 67
I en annan fortlöpande enkätundersökning angående bygglov, som gäller både medborgare och företag har uppmätts
en total kundnöjdhet på 80 %.
Kvalitetsuppföljningen av nämndens verksamhet sammanfaller till stor del med nämndens viktigaste mål för basverksamheten, det vill säga nämndens strävan att ha god dialog med medborgare och andra intressenter samt ge bra service
med hög tillgänglighet.
Inom verksamheterna bygglov och bostadsanpassning följs kvalitén upp via egna enkätundersökningar av kundnöjdheten. För bygglov är undersökningen riktad till såväl privat- som företagskunder. Resultatet visar en total kundnöjdhet på över 80 %, vilket kan anses vara ett bra värde på den servicekvalitet som levereras till kunderna.
På riksnivå deltar kommunen i en återkommande undersökning där en servicemätning av kommunernas myndighetsutövning görs vartannat år. Den vänder sig enbart till företagskunder och mäter nöjdkundindex (NKI) avseende bygglov och miljö- och hälsoskydd. NKI för bygglov blev 63, och för miljö- och hälsoskydd 67. Resultatet, som gäller för
2013, kan anses vara tillfredställande, eftersom det bedöms vara fullt godkänt i intervallet 62-69. Nästa mätning
kommer att visa resultatet för 2015.
138
De nämnder som anlitar uppdragsföretag för sin verksamhet ska ange i hur stor utsträckning detta sker och hur det
påverkar bedömningen av det ekonomiska läget och den samlade verksamhetens utveckling. Om det finns händelser
av väsentlig betydelse i uppdragsföretagen som påverkar kommunens verksamhet så ska det anges liksom hur uppdragsföretagen verksamhet påverkar nämndens måluppfyllelse och möjligheterna att uppnå en god ekonomisk hushållning.
Motsvarande uppgifter bör i tillämpliga delar lämnas om friskolornas verksamhet.
Här ska övriga väsentliga händelser under året beskrivas liksom hur idag kända faktorer eller händelser kan komma att
påverka verksamheten för kommande år.
Staten ställer allt högre krav på vilken tillsyn som ska göras ute i kommunerna samtidigt som ytterligare tillsynsområden tillkommer, i de flesta fallen ges samtidigt en möjlighet för kommunen att täcka viss del av kostnaderna genom
intäkter. Därför är det viktigt att nämndens intäkter används för att förstärka det tillsynsarbete som utförs av förvaltningen.
EU:s nya kemikalieförordning, REACH kommer att införas stegvis. Både kemikaliefrågorna och fokuseringen på barn
och ungdomars hälsa kommer säkert att fortsätta. En osäkerhet finns i den framtida livsmedelstillsynen eftersom livsmedelsverket under de senaste åren ständigt kommit med nya riktlinjer och förändrade förutsättningar.
Bygglovsfria åtgärder har införts genom Plan- och bygglagens nya ”Attefallsregler” och ny lagstiftning möjliggör
även att ”inreda små lägenheter på vindar”.
Boverkets nya allmänna råd om tillämpningen av flygbuller anger riktlinjer för hur förhållningssättet inom flygbullerutsatta områden i Linköping bör vara vid bygglovsprövning av nya bostäder. Detta bör underlätta bygglovhandläggningen framöver, under förutsättning att de statliga verken Boverket och Naturvårdsverket har en gemensam syn i
dessa frågor. De statliga verken förväntas vara överens om detta under 2015.
En fortsatt satsning och utveckling av e-tjänster krävs för att ge en bra service till medborgarna. Därför har från och
med den 1 oktober 2014 ett komplett e-tjänstsystem införts på hemsidan avseende bygglov. E-tjänsten heter ”Mittbygge” och innebär att kunden kan ansöka om lov digitalt och även följa sitt eget ärende på nätet genom att logga in
med sin e-legitimation.
Den 13 december började en ny informationsförordning att gälla beträffande livsmedel. Den ställer utökade krav på
märkning av livsmedel. Miljökontoret har informerat samtliga verksamheter om lagstiftningen. Tillsyn kommer att
börja bedrivas under 2015.
139
BYGGLOV, BYGGINSPEKTION OCH BOSTADSANPASSNING
Verksamhetsmått
Bokslut
2011
1 509
1 594
728
Antal delegationsbeslut bygglov
Antal delegationsbeslut bygginspektion
Antal delegationsbeslut bostadsanpassning
Bokslut
2012
1867
1 210
752
Bokslut
2013
1 547
297
794
Bokslut
2014
1 830
693
806
Budget
2014
1600
350
900
Anledningen till att antalet ”delegationsbeslut bygginspektion” sjunker från och med 2012 är att helårseffekten från
den nya plan- och bygglagen innebär att handläggning av lov och anmälan (tekniska egenskapskrav) oftast sammanfaller och beslutas i samma ärende.
Handläggningstider
Spridningsbild Bygglovsbeslut - Linköping 2014
300
250
200
Handläggningstid
150
(dagar)
100
50
Medelvärde 3,6 v
Medianvärde 2,3 v
0
0
200
400
600
800
Antal bygglovsbeslut
1000
1200
1400
140
Handläggningstider Bygglov - Linköping 2014
1%
6%
15%
(0-1v)
32%
(1-2v)
(2-3v)
(3-4v)
8%
(4-5v)
(5-10v)
(10-20v)
(20-40v)
10%
15%
13%
Handläggningstider Bygglov - Linköping 2014
100%
99%
93%
90%
78%
80%
70%
70%
60%
60%
47%
50%
40%
32%
30%
20%
10%
0%
Andel under 1 v
Andel under 2 v
Andel under 3 v
Andel under 4 v
Andel under 5 v
Andel under 10 v
Andel under 20 v
141
MILJÖSKYDD, HÄLSOSKYDD OCH LIVSMEDEL
Verksamhetsmått
Antal tillsynsbesök
Antal miljörapporter
Antal granskade rapporter
Antal klagomål på verksamheter
Antal avloppsbeslut
Kommunjämförelse
Bruttokostnader
Intäkter
Nettokostnader
Finansieringsgrad
Bokslut
2011
1 556
96
333
358
103
Bokslut
2012
1737
104
321
335
151
Bokslut
2013
1 815
107
378
355
156
Bokslut
2014
2 049
99
370
288
156
Linköping
20 912
8 955
11 957
43 %
Karlstad
20 771
5 589
15 182
27 %
Jönköping
17 379
8 174
9 205
47 %
Eskilstuna
18 458
8 926
9 532
48 %
Budget
2014
1 355
80
330
300
100
De ekonomiska jämförelsetalen har hämtats från den sammanställning som gjorts av miljöcheferna från respektive
kommun. Uppgifterna kommer från boksluten för år 2012. Uppgifterna avser den del av verksamheten som rör myndighetsutövning.
142
Ekonomi
Driftsammandrag
Verksamhet
Bygg- och miljönämnd
Bygglov
Bostadsanpassning
Lantmäteri
Uppdrag
Hälsoskydd
Miljöskydd
Livsmedel
Summa
Kommunlantmäteriet
Summa inklusive anknuten verksamhet
varav kostnader
varav intäkter
Bokslut
2014
2 255
-14 313
13 154
1 990
44
-2 184
-2 787
-4 131
-5 972
-148
-6 120
-42 870
48 990
Budget
2014
3 770
-11 948
11 291
1 990
140
-1 790
-2 640
-4 000
-3 187
0
-3 187
-43 093
46 280
Avvikelse/
Resultat
1 515
2 365
-1 863
0
96
394
147
131
2 785
148
2 933
223
2 710
Bokslut
2013
2 406
-14 073
11 469
1 950
10
-2 289
-2 873
-4 101
-7 501
31
-7 470
-39 395
46 865
Bokslut
2012
2 713
-12 917
8 993
1 885
-73
-2 068
-2 795
-3 980
-8 242
-640
-8 882
-36 296
45 178
Kommentarer
Bygg- och miljönämnden visar på en positiv avvikelse mot budget på +2,9 mnkr.
Avvikelsen beror främst på högre intäkter från bygglov +2,4 mnkr och lägre kostnader för nämndens egen verksamhet
+1,5 mnkr. Bostadsanpassningen har blivit dyrare än budgeterat -1,9 mnkr.
Investeringar
Investeringar
Investeringar
Belopp tkr
Bygg- och miljönämnden
Kommunlantmäteriet
Summa investeringar
varav utgifter
varav inkomster
Bokslut
2014
0
0
0
0
0
Budget
2014
0
500
500
500
0
Avvikelse
0
500
500
500
0
Bokslut
2013
0
473
473
473
0
Bokslut
2012
0
135
135
135
0
143
KOMMUNLANTMÄTERIET
Sammanfattning
Kommunlantmäteriet är en anknuten verksamhet till bygg- och miljönämnden. Verksamheten är uppdragsfinansierad
med 60 % externa uppdrag och 40 % interna uppdrag. De två största interna uppdragen är bygg- och miljönämndens
och kommunstyrelsens årliga beställningar. I Bygg- och miljönämndens beställning ingår bland annat att ansvara för
kommunens adress- och namnsättning, arkivering av detaljplaner samt rådgivning och service kopplat till Lantmäterimyndigheten. Kommunstyrelsen beställer årligen förvaltning och utveckling av kommunkoncernens gemensamma
geografiska informationssystem (LinGIS). Övrig verksamhet är att utgöra kommunens Lantmäterimyndighet samt
stödja kommunkoncernen med uppdrag inom geografisk information (mätning, kartering, GIS).
Kommunlantmäteriet har under budgetperioden haft två prioriterade mål. Ett av målen har varit att minska handläggningstiderna för fastighetsbildning. Medianhandläggningstiden har minskat med 12 % under 2014 från 130 dagar till
114 dagar för ”enkla ärenden”. Handläggningstiden för samtliga ärenden har medianen minskat med 27 %, från 218
dagar till 160 dagar. Målet är uppnått.
Det andra prioriterade budgetmålet var att öka nyttjandet av den geografisk information som tillgängliggjorts via det
geodatasamverkansavtal som tecknades i januari 2013. Marknadsföring och information om det nya avtalets möjligheter har genomförts. Ny geodata har tillgängliggjorts via kommunens generella karttjänster till användarna. Kostnaderna för geodatasamverkan är väsentligt lägre än de kostnader som kommunen haft tidigare år, för köp av licenser
för geodata, fastighetsdata och positioneringstjänster. Målet anses delvis uppfyllt.
Under 2014 har en ökning skett av inkomna förrättningsärenden till Lantmäterimyndigheten. Vi ser särskilt en ökning
på förrättningar i landsbygden. Inkomna ärenden under året har varit större än produktionen, vilket medfört en ökad
ärendebalans för Lantmäterimyndigheten. Ärendebalansen bedöms minska under 2015.
Verksamhetsstödet från GIS- och kartverksamheten har aldrig varit större än under år 2014. Ett brett stöd till centrala
projekt, förvaltningar, bolag och projekt har genomförts. Ett uppmärksammat exempel GIS-projekt som genomförts
under 2014 är en budgetapplikation, där kommunens investeringsbudget har visualiserats på karta med avseende på
tid och investeringskostnad. Projektet genomfördes i samverkan med kommunens centrala ekonomifunktion. Kontoret
har presenterat detta projekt och sitt arbete med 3D i flera nationella forum under året. Budgetapplikationen har under
året köps in av flera andra stora kommuner i Sverige under året.
Kontoret har deltagit i förvaltningens processkartläggning, och verksamheternas arbetssätt har varit ett fokusområde
under 2014. I samband med detta arbete har utveckling av nya rutiner för grundkarta och nybyggnadskarta genomförts. Arbetet har skett i samverkan med övriga kontor på miljö- och samhällsbyggnadsnämnden samt med Tekniska
verken.
Kontoret har släppt ytterligare några datamängder geografisk data fri, och i det sammanhanget aktivt deltagit i innovationstävlingen East Sweden Hack. Två releaser, med nya funktioner och kartor, av LinGIS Web och Linköpings
karta har släpps under 2014.
144
KOMMUNLANTMÄTERIET
Verksamhetens viktigaste mål att särskilt fokusera på under 2013-2014
Minska handläggningstiden för fastighetsbildningsärenden hos Lantmäterimyndigheten.
Målet anses uppfyllt om medianhandläggningstiden (antal dagar) har minskat med 10 % under budgetperioden.
- Genomgång av äldre ärenden har gjorts. Inaktiva ärenden har om möjligt ställts in och arbetet med att slutföra vissa äldre ärenden exempelvis ledningsrätter har prioriterats.
- Samrådsrutinen med länsstyrelsen har förtydligats och snabbats upp.
- Alla ärenden kategoriseras i enkla eller komplexa ärenden vid ärendefördelningen som sker varje vecka
- Tekniska lösningar för att bättre redovisa handläggningen för kunden finns nu tillgängligt i Trossen.
Medianen har minskat med 12 % under året från 130 dagar till 114 dagar för ”enkla ärenden”. Med enkla ärenden
avses ärenden med en åtgärd, en till två inblandade fastigheter samt klara och enkla förhållanden. Avseende handläggningstiden för samtliga ärenden har medianen minskat med 27 % under året från 218 dagar till 160 dagar.
Ge verksamheterna i kommunen vetskap om den tillgång på data som kommunen förfogar över i
och med ingången i geodatasamverkan årsskiftet 2012-2013.
Målet anses uppfyllt vid en ökning om 20 % under budgetperioden.
- Ny geodata via avtalet har tillgängliggjorts för kommunens användare via LinGIS generella tjänster.
- Marknadsföring av det nya avtalet har skett i samband med LinGIS användarmöten under året. Samtliga bolag och förvaltningar i kommunen var inbjudna.
- Information om avtalet och dess möjligheter har spridits på LinWeb och genom information i samband med
att Kommunlantmäteriet gett stöd åt en verksamhet.
Marknadsföring och information om det nya avtalets möjligheter har genomförts. Ny geodata har tillgängliggjorts via
kommunens generella karttjänster till användarna. Kostnaderna för geodatasamverkan är väsentligt lägre än de kostnader som kommunen haft tidigare år, för köp av licenser för geodata, fastighetsdata och positioneringstjänster.
Kommunlantmäteriets mål för verksamheten syftar till att utveckla verksamheten och samtidigt kvaliteten på levererade produkter och tjänster. Vartannat år genomför Kommunlantmäteriet kundenkäter för att få kunskap om vad kunderna tycker är nöjda med och vad som kan utvecklas vidare.
Lantmäterimyndigheten genomförde sin senaste kundenkät hösten 2013. Resultatet visar att tre områden är särskilt
viktiga för kunden: information, handlingar och leveranstid. Analysen visar att området leveranstid har störst utvecklingspotential. I undersökningen ansåg 33 % att de inte fått någon leveranstid, men av de som fått leveranstid uppger
92 % att den hölls. I den sammanfattande bedömningen upp ger 80 % av kunderna att de är mycket nöjd, eller nöjd
med lantmäterimyndighetens arbete.
145
KOMMUNLANTMÄTERIET
Avdelningen GIS och landskapsinformation genomförde sin kundenkät under sommaren 2014. Resultatet från enkäten
visar att kunderna är nöjda när det gäller användbarheten och tillgängligheten av geografisk information och tjänster.
Det man är minst nöjd med är informationens aktualitet och kostnaden för genomförda uppdrag. I en samlad bedömning anser 80 % kunderna att kommunlantmäteriet uppträder på ett förtroende ingivande sätt och 71 % anser att
kommunlantmäteriets leverans överensstämmer med man har efterfrågat.
Utöver kundenkäter medverkar kommunlantmäteriet i nätverk med andra kommuner och lantmäterimyndigheter för
att i dessa jämföra verksamhetsmått och nyckeltal. Genom detta kan vi mäta vår kvalitet jämfört med andra och ta del
av bra utveckling som andra organisationer genomfört.
Uppföljning av planerade aktiviteter
Ekonomiskt har verksamheten följts upp varje månad samt i samband med tertialuppföljningar, delårsbokslut och
bokslutet. Verksamhetens mål har följts upp vid kommunens tertialuppföljningar dels med förvaltningsledning dels i
nämnd. Internkontroll har genomförts under året i samverkan med kommunens revision.
Linköpings politiska majoritet har uttryckt en vilja att släppa offentliga data fritt. Vid budgetberedningen 2014 äskande verksamheten om att släppa all geodata i Linköping fri. En konsekvens blir minskade försäljningsintäkter för
verksamheten, vilket behöver kompenseras, då detta idag är en del av verksamhetens finansiering.
Lantmäterimyndigheten kan konstatera en stor ökning av inkomna fastighetsbildsärenden under 2014. Denna trend
kommer nogsamt att följas. Under våren 2015 förstärks Lantmäterimyndigheten med ytterligare en resurs, vilket vi
bedömer ska möta ökningen och medföra att ärendebalansen kan minska.
Verksamhetsmått
Antal fastighetsbildningsärenden
Antal nybyggnadskartor
Antal grundkartor
Antal husutsättningar
Antal kart- och GIS-uppdrag
Bokslut
2011
169
289
15
109
143
Bokslut
2012
173
273
14
101
193
Bokslut
2013
189
235
10
86
150
Bokslut
2014
180
275
17
81
151
146
KOMMUNLANTMÄTERIET
Intäkter
7 000
6 000
5 000
4 000
3 000
2 000
1 000
0
2012
2013
2014
Av tabellen och diagrammet ovan kan vi se att produktionen av fastighetsbildning har minskat under perioden. Produktionsbortfallet beror till största delen på flera nyanställningar har skett under perioden. Då marknadsläget för erfarna lantmätare är svårt, har nyexaminerade anställts, vilket innebär att full produktion inte nås de första två åren.
Intäkterna från bygg- och miljönämnden ökade från 2012 till 2013 på grund av en tillkommande beställning av hantering av lägenhetsadresser. Ökningen mellan 2013 och 2014 är temporär, då denna ökning är ett beställt projekt kopplat
till namnberedningen.
Antalet nybyggnadskartor och även intäkterna är mycket stora under 2014. Denna produkt används i samband med
ansökan av bygglov.
Störst intäktsökning har verksamheten Kart- och GIS-uppdrag. Under 2014 har många och stora projekt utförts åt
kommunens verksamheter. Några som kan nämnas är omfattande visualiseringsuppdrag i 3D åt stadsutvecklingsprojekten C Linköping och Vallastaden, kartstöd till Hitta och Jämför projektet på linkoping.se samt budgetapplikationen
i 4D.
147
KOMMUNLANTMÄTERIET
Ekonomi
Verksamhet
Ledning och expedition
Lantmäterimyndighet
GIS och landskapsinformation
Bokslut
2014
3 748
-3 534
-362
Budget
2014
4 244
-3 126
-1 118
Avvikelse/
Resultat
496
408
-756
Bokslut
2013
3 846
-3 192
-623
Bokslut
2012
3 410
-3 647
-403
Summa
varav kostnader
varav intäkter
-148
-25 099
25 247
0
-25 312
25 312
148
213
-65
31
-23 255
23 224
-640
-22 371
23 011
Kommentarer
Kommunlantmäteriet redovisar ett positivt resultat om 148 tkr.
Lantmäterimyndigheten följer i princip sin budget gällande lantmäteriförrättningar. Under året har fler ärenden än
budgeterat inkommit till myndigheten, vilket har ökat ärendebalansen. En förstärkning av personal är planerad för
2015, för att möta ärendeingången. Fler nybyggnadskartor (kartor för bygglov) än budgeterat har genomförts, vilket
ger Lantmäterimyndigheten ett positivt resultat jämfört med budget.
Avdelningen GIS och landskapsinformation har haft mindre uppdrag än budgeterat gällande grundkartor (underlag
för detaljplaner) och husutsättningar. Detta har medfört ett stort intäktsbortfall för avdelningen. Delvis har detta intäktsbortfall kompenserats genom fler uppdrag och intäkter i verksamheten kart- och GIS-uppdrag.
Personalkostnaderna har varit lägre än budgeterat på grund av vakanser under året på avdelningen GIS och landskapsinformation. Verksamhetens kostnader för data och programlicenser var högre än budget, med anledning av satsningar
på ny information och programvara inom bland annat 3D-området.
Investeringar
Investeringar, tkr
Investeringar
Belopp tkr
Mätinstrument, kartor m m
Summa investeringar
varav utgifter
varav inkomster
Bokslut
2014
0
0
0
0
Budget
2014
500
500
500
0
Kommentarer
Under 2014 har inga investeringsmedel nyttjats.
Avvikelse
500
500
500
0
Bokslut
2013
473
473
473
0
Bokslut
2012
135
135
135
0
148
149
INTERN FINANSIERING, RESURSMEDEL
Ekonomi
Driftredovisning netto, tkr
Verksamhet
Reserv för demografi, pris-/löneförändringar
Resursmedel
Intern ränta
Nytillkommen verksamhet
Summa
varav kostnader
varav intäkter
Bokslut
2014
0
0
-41 547
0
-41 547
9 014
50 561
Budget
2014
96 313
22 081
-46 081
16 150
88 463
139 024
50 561
Avvikelse/
Resultat
96 313
22 081
-4 534
16 150
130 010
130 010
0
Bokslut
2013
0
0
-45 773
0
-45 773
5 556
51 329
Bokslut
2012
0
0
-44 165
0
-44 165
2 666
46 831
Intern ränta, resursmedel och reserv för demografi, pris- o löneökningar (överskott 130 mnkr)
Inom intern finansiering redovisas fyra poster - reserv för pris/lön/demografi, resursmedel, medel för nytillkommen
verksamhet samt intern ränta. Det samlade överskottet beräknas till 130 mnkr vilket är oförändrat jämfört med
prognosen i oktoberuppföljningen. Av överskottet avser cirka 16 mnkr ränta och avskrivning som inte förbrukats
på grund av försenade investeringar.
I budgeten för 2014 finns 100 mnkr budgeterade som resursmedel för olika ändamål som kommunstyrelsen under
löpande budgetår kan besluta om att fördela. Kommunstyrelsen måste alltid ta hänsyn till målen för kommunens ekonomi vid beslut om ianspråktaganden av resursmedel. Av dessa har cirka 80 mnkr fördelats som tilläggsanslag under
2014.
Överskottet för reserv för pris, lön och demografi beräknas i prognosen till knappt 100 mnkr. Det är något mindre än
prognosen i oktoberuppföljningen. Vid årets slut görs en reglering för demografiska förändringar. Äldrenämnden återbetalar 4 mnkr för färre hemtjänsttimmar, barnoch ungdomsnämnden återbetalar 21 mnkr netto för färre barn/elever
och bildningsnämnden återbetalar 5 mnkr för elever/program. Att nämnderna återbetalar 30 mnkr innebär att den centrala reserven för demografi om 50 mnkr inte behöver användas och redovisas som överskott i bokslutet.
Nettointäkten för intern ränta blev 5 mnkr lägre än beräknat, till följd av högre intäkter för investeringsbidrag än
budgeterat.
- Intern finansiering, resursmedel Nämndernas VB 2014
150
151
PENSIONSENHETEN
Sammanfattning
Beräkningen av kommunens pensionsåtagande grundas bland annat på livslängdsantaganden, ränteutveckling med
mera. Detta medför att beräkningarna är osäkra till sin natur. Kommunens pensionsåtagande behandlas därför som en
avsättning i kommunens bokslut och inte som en skuld.
Enligt lagen om kommunal redovisning ska pensioner som är intjänade före 1998 inte redovisas som en avsättning
utan endast som en ansvarsförbindelse. Det innebär att förändringar i det åtagandet inte ska påverka kommunens resultat. I Linköpings kommun redovisas dock alla pensionsåtaganden som avsättningar, enligt beslut i kommunfullmäktige 1998.
Successivt kommer nu pensionsåtaganden som avser pension intjänad före 1998 att sjunka, medan pensioner som är
intjänade från och med 1998 kommer att fortsätta att öka.
Pensionsintjänande före 1998
Pensionsåtagandet för pensioner intjänade före 1998 uppgår per den sista december 2014 till totalt 2 757 mnkr
inklusive löneskatt. Det innebär att skulden har minskat med 172 mnkr jämfört med 2013.
Pensionsintjänande från och med 1998
Pensionsåtagandet för pensioner intjänade från och med 1998 uppgår per den sista december 2013 till totalt 525 mnkr
inklusive löneskatt. Skulden har ökat med 16 mnkr.
Ekonomi
Driftredovisning netto, tkr
Verksamhet
Årets intjänande
Ansvarsförbindelsen
Politikerpensioner
Pensioner Räddningstjänstförbundet
Övriga pensionskostnader
Summa
varav kostnader
varav intäkter
Bokslut
2014
8 681
18 005
35 902
19 436
1 768
83 792
256 977
173 185
Budget
2014
9 999
35 031
25 750
70 780
228 430
157 650
Avvikelse/
Resultat
1 318
17 026
-35 902
-19 436
23 982
-13 012
-28 551
50 086
Bokslut
2013
21 782
55 642
0
0
5 087
82 511
241 678
159 167
Bokslut
2012
19 762
97 690
0
0
8 795
126 247
279 818
153 571
Ekonomisk analys
Pensionsenheten redovisar samtliga kostnader för de anställdas pensionsförmåner. Från och med 2014 redovisas också
politikernas pensioner samt kommunens andel av räddningstjänstförbundets pensionsåtaganden som pensionsavsättningar.
Pensionsenheten får en intern intäkt genom ett särskilt kostnadspålägg på enheternas lönekostnader.
I 2013 års bokslut var kommunens sammanlagda pensionsskuld 3 368 mnkr. I 2014 års bokslut redovisas pensionsskuldens storlek till 3 282 mnkr. Det är en minskning med 86 mnkr.
Årets intjänande
De kostnader som redovisas under rubriken årets intjänande avser nyintjänad pension efter 1998. Den största posten är
den avgiftsbestämda pensionen som uppgår till 4,5 % av lönen för de flesta anställda. Avgiften är i sin helhet individuell, det vill säga kommunen betalar den anställdes avgift till den pensionsförsäkring som den anställde valt. Utbetalningen sker i mars året efter intjänandet.
- Pensionsenheten Nämndernas VB 2014
152
PENSIONSENHETEN
Anställda med lön över 7,5 inkomstbasbelopp (drygt 35 tkr/månad) tjänar även in en förmånsbaserad pension. Den
betalas inte ut förrän den anställde går i pension och ligger därför kvar som ett pensionsåtagande hos kommunen.
Ansvarsförbindelsen
Den del av kommunens pensionsskuld som avser intjänande före år 1998 benämns ansvarsförbindelsen, eftersom den
enligt lag ska redovisas som en ansvarsförbindelse och inte som en avsättning.
Politikerpensioner
Kommunens politiker kan antingen omfattas av pensionsavtalet PBF-KL eller OPF-KL. PBF-KL är ett äldre pensionsavtal som ersatts av OPF-KL enligt beslut i kommunfullmäktige 2014-09-30.
Det nya pensionsavtalet är en helt avgiftsbestämd pension. Pensionsavgiften för ett kalenderår avsätts senast den 31
mars följande år till en pensionsbehållning för respektive person. Pensionsbehållningen ligger kvar hos kommunen
tills det är dags att börja utbetala pensionen.
För första gången har kommunens pensionsadministratör beräknat kommunens åtagande enligt både PBF och OPF.
Kommunens pensionsåtagande har därför bokats upp som en avsättning i likhet med tjänstemannapensionerna.
Räddningstjänstförbundet
Räddningstjänsten Östra Götaland (RTÖG) bildades 2010. Den pension som de anställda tjänat in fram till dess belastar den kommun där de tidigare var anställda. För Linköpings del beräknas det åtagandet till 40,2 mnkr.
Under 2014 har en ny förbundsordning och en ny överenskommelse tecknats med RTÖG. Den pension som är intjänad från och med 2010 redovisas som en avsättning hos RTÖG, men ska samtidigt redovisas som en fordran på medlemskommunerna.
Linköpings åtagande uppgår för den delen till sammanlagt 18,2 mnkr och har för första gången bokats upp som en
avsättning i 2014 års bokslut.
Övriga pensionskostnader
I övriga pensionskostnader ingår bland annat:
• Basbeloppsuppräkning av KAP-KL skulden.
• Utbetalning av vissa mindre pensionslöften som inte skuldförts.
• Förvaltningsavgifter till kommunens pensionsförvaltare
Finansiella intäkter och kostnader
Här redovisas räntekostnader för uppräkning av pensionsskulden.
Pensionsmedelsförvaltningen redovisas tillsammans med kommunens övriga finansiella transaktioner under finansförvaltningen.
- Pensionsenheten Nämndernas VB 2014
153
UTFÖRARSTYRELSEN
Kommentarer från styrelsens ordförande
Den tidigare positiva trenden inom äldreomsorgen för Leanlink bröts redan under 2011 då äldrenämnden ändrade
upphandlingsstrategi från kvalitets- till prisfokus. Under 2013-2014 har detta förhållningssätt fortsatt att råda och
medfört stora negativa konsekvenser för utvecklingen av Leanlinks marknadsandelar inom vårdboende för äldre i
Linköpings kommun. Sedan upphandlingsmodellen med lägsta pris återinfördes har vår andel av antalet vårdplatser
minskat från 51 % till 20 %. Ett bekymmer som detta bland annat fört med sig är att vi idag inte längre kan erbjuda
korttidsboende eller växelvård inom den kommunala utförarens äldreomsorgsverksamhet. Det som skiljer oss i förhållande till övriga aktörer är att vi har skilda synsätt på vilken bemanning som krävs för att utföra uppdraget.
Inom äldreomsorg råder obalans kring den ersättning som erhålls inom hemtjänsten i tätorten. Detta förhållande har
redovisats vid ägaröverläggningen för ägaren och avauktorisation har inte medgivits. Då insatsregistreringssystemets
införande är en förutsättning för att införa en ny ersättningsnivå är det djupt olyckligt att tiden drar iväg. De senaste
signalerna är att systemet införs i slutet på 2015 vilket innebär att en budget i balans inte är möjlig under 2015.
Äldreomsorgen erhöll hela utföraransvaret för hemsjukvård då landstinget överlämnade huvudmannaskapet till kommunen 2014-01-20. Trots den korta förberedelsetiden har övertagandet fungerat bra. Då föreslagen ersättning inte
täcker kostnaderna finns inget avtal utan verksamheten bedrivs på löpande räkning. Verksamheten påverkas negativt
av svårigheterna att rekrytera sjuksköterskor i likhet med landet i övrigt.
Utförarstyrelsen är fortsatt kritisk till att utvecklingen har fortsatt rörande parallella IT-organisationer. Även denna
fråga har belysts vid ägaröverläggningar. Detta förhållande leder till suboptimering och betydande svårigheter att
kunna garantera en god IT-säkerhet då ansvarsfrågan och befogenheterna inte är tydliga.
Under året har det varit alltför många överlämnanden av verksamhet inom LSS Funktionsstöd som inte har kunnat
genomföras som planerat då den nya utföraren inte fått tillstånd från Inspektionen för Vård och Omsorg, IVO. Detta
förhållande påverkar både kunder och våra medarbetare negativt att ständigt erhålla korta avtalsförlängningar.
Utförarstyrelsen anser att det måste finnas ett tydligt förfrågningsunderlag där det framgår att ett tillstånd från IVO
är en förutsättning för att avtal skall kunna tecknas.
Det är glädjande att många verksamheter inom Leanlink fortsätter att erhålla nationella utmärkelser och avslutningsvis
är min bedömning att vi under verksamhetsåret 2014 mer än väl uppfyllt de förväntningar på kvalitet i de prestationer
som utförts enligt avtal med våra beställare.
- Utförarstyrelsen Nämndernas VB 2014
154
UTFÖRARSTYRELSEN
Sammanfattning viktiga händelser
Utförarstyrelsen organiserar den kommunala service inom Linköpings kommun som är möjlig och anses lämplig att
konkurrensutsätta. Styrelsen verkar för ökad valfrihet för medborgarna att välja leverantör och ser konkurrensen som
ett medel för att sätta kunden i fokus. Utifrån av kommunfullmäktige fastställt huvudreglemente med tillhörande särskilt reglemente för utförarstyrelsen, Linköpings personalpolitiska program samt kommunens övriga mål och policys
har utförarstyrelsen fastställt en affärsplan för sin förvaltning, Leanlink, gällande 2013-2014 (US 2012-38). Utförarstyrelsen styr verksamheten utifrån denna affärsplan som är uppbyggd som ett balanserat styrkort med fem perspektiv:
-
Medarbetar/ledarskap
Utveckling
Kund
Process/arbetssätt
Ekonomi
Den övergripande affärsplanen för Leanlink bryts sedan ned till en mer detaljerad affärsplan för respektive affärsområde. Dessa planer bryts i sin tur ned till verksamhetsplaner för de olika ingående verksamheterna inom varje affärsområde.
Utförarstyrelsens fem perspektivområden enligt affärsplanen driver och aktiverar ett ständigt utvecklingsarbete inom
Leanlink. Att leverera god service till kommuninvånarna och utföra beställda prestationer utifrån gällande kravspecifikationer är styrelsens övergripande målsättning.
Det gångna verksamhetsåret 2014 har såsom tidigare år präglats av stort fokus på utvecklingsarbete inom samtliga
affärsområden. Kvalitetsutveckling och arbete med att ständigt förbättra vårt serviceerbjudande är Leanlinks naturliga
strategi för att närma oss visionen om att vara det självklara förstahandsvalet som leverantör av stöd och omsorg,
måltidsservice, kultur och fritid, IT och kommunintern service i Linköping.
Affärsområde Äldreomsorg
Den 20 januari övergick hemsjukvården från Landstinget till kommunen. Leanlink blev ensam utförare av all hemsjukvård i kommunen och totalt omfattar verksamheten ca 40 sjuksköterskor och 20 rehabpersonal. Utifrån förutsättningarna har verksamhetsövergången gått bra. Fokus har under första året varit att skapa samverkansrutiner med alla
vårdcentraler och privata äldreomsorgsutförare samt att klara kompetensförsörjningen vad gäller sjuksköterskor. Vi
har under året haft bekymmer med rekrytering av sjuksköterskor vilket tyvärr har medfört att vi har fått anlita bemanningsföretag i relativt stor omfattning. Något som tillsammans med övertid har medfört höga kostnader.
Vi har under året överlämnat Landeryds vårdbostäder och Kanalgården till Aleris. I februari övertog vi Linghems
vårdbostäder från Vardaga. I maj och september övertog vi 5 basansvar från Humana; Trädgårn, Översten,
Östgötagatan, Solrosen och Ramstorp.
Lärcenter för en god demensvård utsågs i början av året som en av deltagarna i ”Social innovation in ageing”, en
europeisk tävling med syfte att utse 5 av Europas mest innovativa projekt inom offentlig verksamhet. Lärcenter deltog
vid en konferens i Bryssel för att presentera sitt arbete. Tyvärr fick vi inget pris i tävlingen, men är stolta över att vi
blev nominerade.
Under året genomförde Socialstyrelsen en enkätundersökning bland alla äldre som bor på särskilt boende samt alla
över 65 år med minst 2 timmar hemtjänst per månad. Resultatet visade på hög kundnöjdhet både hos våra hemtjänstkunder och hos dem som bor i våra vårdbostäder. Kundindex för särskilt boende var 87 och för hemtjänsten 93. Båda
index var högre för Leanlink än för kommunen i stort och för hela riket.
155
UTFÖRARSTYRELSEN
Affärsområde LKDATA
Första halvåret har präglats av diskussioner med anledning av kommunstyrelsens beslut om tekniskt monopol. Vilka
tjänster som ska ingå, fastställande av tjänsteprislista samt rutiner och mandat kring prissättning av tjänsterna. I samband med detta genomfördes också en genomgång av kalkylmodeller och principer för att verifiera självkostnadsprincip och att korrekta modeller används. Under sommaren, och som tidigare, genomfördes en prissänkning på ett antal
volymtjänster men nu inom ramen för det tekniska monopolet.
Ett antal nya tjänster lanserades under året däribland multifunktionsprinter (MFP) och EduRoam som märks särskilt.
EduRoam är ett internationellt kommunikationsnät för utbildningssidan där Linköpings Kommun som första kommun
i Sverige anslutits. Även planering för IT-stöd för nya förtroendevalda under kommande mandatperiod har genomförts
under hösten.
En omfattande IT satsning inom utbildning som avser utökning av kommunikation genom utökning av trådlösa nät,
datakomförbindelser samt distansåtkomst till lärarna har genomförts för både grundskola och gymnasium.
Affärsområde Råd & Stöd
Råd & Stöd har under 2014 fått verksamhetsuppdrag att starta två boenden för ensamkommande flyktingbarn. Efter
upphandling har Råd & Stöd tagit över en daglig verksamhet inom socialpsykiatrin, Lotsen. Råd & Stöd har fått verksamhetsuppdraget att driva kommunaliseringen av hemsjukvården inom socialpsykiatrin, det har gjort att verksamheten Team socialpsykiatri har utökats med HSL personal. Via medel från kommunstyrelsen har Råd & Stöd ett projektuppdrag att anställa två brobyggare som ska arbeta med att förhindra att ungdomar hamnar i gängkriminalitet. Uppdraget är ettårigt och gäller till augusti 2015. Under året fick Idrott & Service överta driften av Sporthallen efter
många år i privat regi.
Affärsområde LSS Funktionsstöd
Under 2014 har vi som kommunal utförare fått fortsätta driften av 8 gruppbostäder trots att avtalsperioden tagit slut.
Orsaken har varit att den nya utföraren inte har fått LSS-tillstånd av IVO (Inspektionen för Vård och Omsorg). Detta
har fått stora konsekvenser i hela vårt affärsområde, bland annat stor oro bland brukare (totalt har crka 60 brukare
berörts av detta) och anhöriga samt svårigheter att planera bemanning både för chefer och för övrig personal.
I januari 2014 övertogs driften av BoDa-verksamheten Fanjunkaregatan. Detta då omsorgsnämnden valt att säga upp
avtalen med privata utföraren på grund av av misskötsamhet.
Affärsområde Kost & Restaurang
2014 har varit ett mycket tufft år för Kost & Restaurang. Vid årsskiftet genomfördes den största verksamhetsövergången i Kost & Restaurangs historia då 25 % av skolrestaurangverksamheten övergick till privat utförare. Cirka 50
personer berördes och drygt 20 stycken av dem valde att stanna hos Kost & Restaurang. I samband med verksamhetsövergången förlorade vi ett av två tillagningskök som lagar omsorgsmat. Att flytta över tillagningen till ett annat kök
har varit en tuff och kostnadskrävande process, då inget av de kvarvarande köken i Kost & Restaurang är optimalt för
att ta över portionerna.
156
UTFÖRARSTYRELSEN
Utförarstyrelsen styr verksamheten inom Leanlink utifrån av kommunfullmäktige fastställt reglemente för styrelsen
och den för aktuell budgetperiod beslutade affärsplanen. Avstämning av måluppfyllelsen genomförs på affärsområdesnivå och en sammanvägd bedömning görs för Leanlink totalt. Inom varje perspektiv genomförs prioriterade aktiviteter som styr mot måluppfyllelsen. Vid planeringsperiodens slut 2014-12-31 har 4 av affärsplanens 8 verksamhetsmål
uppnåtts, 3 mål har delvis uppnåtts och 1 mål har inte uppnåtts.
Avstämning måluppfyllelse affärsplan
Perspektiv
Mål
Leanlinks medarbetare och ledare ska vara engagerade, professionella och bidra till att nå
verksamhetens mål
Vi ska arbeta aktivt med jämställdhets- och mångfaldsfrågor
Kommentar
Utveckling
Öka konkurrenskraften
Målet delvis uppnått. Utvecklingen av marknadsandelarna varierar
mellan affärsområdena under planeringsperioden. Kost & Restaurang har tappat andelar efter upphandlingen 2013, övriga affärsområden ökar något totalt.
Målet är uppnått. Genomförda kundenkäter visar på generellt hög
kundnöjdhet inom de flesta av Leanlinks verksamhetsområden.
Kund
Nöjda kunder/avtalskunder
Utfall
2014-12-31
Målet är uppnått. Organisationsindex i senaste medarbetareundersökningen blev 62, vilket var målet.
Grön
Målet är uppnått. Samtliga tre index avseende jämställdhet och
mångfald i medarbetareundersökningen har ökat jämfört med föregående undersökning 2012.
Grön
Gul
Grön
Kund
Bibehålla/utöka antalet uppdrag
Process/arbetssätt
Leanlinks affärsområden ska ha
kvalitetsledningssystem för att
säkerställa verksamheternas
kvalité.
Ekonomi
Ekonomisk balans inom
Leanlink
Ekonomi
Ekonomisk balans inom
varje Ao
Målet delvis uppnått. Utvecklingen av antal uppdrag och omsättning varierar mellan affärsområdena under planeringsperioden.
Samtliga affärsområden utom Kost & Restaurang har ökat omsättningen jämfört med utfallet år 2012.
Målet är uppnått. Affärsområdena Råd & Stöd, LSS Funktionsstöd
och Äldreomsorg arbetar med ett verktyg för egenkontroll utifrån
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem
för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:9. Kost & Restaurang arbetar med egenkontroll utifrån HACCP (Hazard Analysis
and Critical Control Points, på svenska ”faroanalys och kritiska
styrpunkter”), en metod för att kontrollera faror i livsmedelsproduktionen. LKDATA är ISO/IEC 20 000 certifierade.
Målet delvis uppnått. Bokslutet för 2014 visar på ett överskott om
0,8 mnkr. Resultat 2013 blev -9,1 mnkr. För planeringsperioden
2013-2014 redovisas ett sammanlagt underskott om -8,3 mnkr.
Resultatutfallet för 2013-2014 är 3,3 mnkr bättre än internbudget.
Målet är inte uppnått. Affärsområde Äldreomsorg har inte förutsättningar för balans i ekonomin under rådande omständigheter
avseende för låg ersättning för hemtjänstuppdrag i tätorten. Affärsområde Kost & Restaurang redovisar underskott för 2014 främst
på grund av ökade livsmedelskostnader i samband med nytt och
dyrare livsmedelsavtal. Åtgärdsprogram för att uppnå balans under
2015 har tagits fram.
Gul
Grön
Gul
Röd
157
UTFÖRARSTYRELSEN
Ekonomi
Resultaträkning, tkr
Intäkter
Kostnader
Planenliga avskrivningar
Verksamhetens
nettokostnad
Finansnetto
Resultat före
kommunbidrag
Negativt kommunbidrag
Årets resultat
Bokslut
2014
1 226 130
-1 190 904
-29 932
Budget
2014
1 166 964
-1 142 966
-27 831
Avvikelse
59 166
-47 938
-2 101
Bokslut
2013
1 173 635
-1 143 709
-34 265
Bokslut
2012
1 180 326
-1 142 918
-30 721
5 294
-1 647
-3 833
-1 752
9 127
105
-4 339
-1 929
6 687
-2 190
3 647
-2 846
801
-5 585
-2 846
-8 431
9 232
0
9 232
-6 268
-2 846
-9 114
4 497
-2 846
1 651
Ekonomisk analys
Årets resultat för Leanlink slutar på ett överskott om 0,8 mnkr. Utfallet är 9,2 mnkr bättre än budgeterat för året och
9,9 mnkr bättre än bokslut 2013. Den positiva budgetavvikelsen beror på flera olika faktorer som tillsammans bidrar
till att Leanlinks ekonomi totalt är i balans för 2014. Huvudsakliga anledningar är bland annat högre intäkter på grund
av framflyttning av planerade prissänkningar för IT-tjänster i avvaktan på beslut avseende det tekniska monopolet,
lyckosamt arbete med effektiviseringar kopplat till avtal och leverantörspriser inom IT-området samt ett antal vakanser på personalsidan inom affärsområdena LKDATA och Råd & Stöd. Inom affärsområde Äldreomsorg har ett stort
befarat underskott i viss mån minskats tack vare olika åtgärder och en stor arbetsinsats av medarbetare och chefer
inom verksamheterna. Dock kvarstår som tidigare rapporterats ett stort underskott inom hemtjänst i Linköpings tätort
på grund av att ersättningsnivån inte täcker självkostnaderna för att utföra verksamheten.
Affärsområde Kost & Restaurang redovisar ett underskott för 2014 beroende på ökade livsmedelskostnader i samband
med nytt dyrare livsmedelsavtal, ökat matsvinn efter införande av tre-rätters meny i skolorna och tillkommande kostnader för omställning till produktion av måltider till omsorgen i annat tillagningskök i samband med tappade verksamheter efter upphandlingen 2013.
Under året har särskilda satsningar på kompetensutveckling genomförts inom omsorgsverksamheterna och Kost &
Restaurang. Kostnaderna för detta uppgår till 3,0 mnkr och dessa medel avser eget kapital som KS beviljat utförarstyrelsen att ta i anspråk för 2014. I den positiva budgetavvikelsen ingår 1,2 mnkr av beviljade medel eget kapital som
inte kunnat nyttjas på grund av att en del planerade utbildningar skjutits på framtiden.
Sammantaget för affärsplaneperioden 2013-2014 redovisar Leanlink ett resultat som är 3,3 mnkr bättre än periodens
internbudget vilket motsvarar en avvikelse på 0,14 % i relation till verksamhetens totala omsättning.
158
UTFÖRARSTYRELSEN
Investeringar
Investeringsredovisning netto, tkr
Affärsområde
Råd & Stöd
LSS Funktionsstöd
Äldreomsorg
Kost & Restaurang
LKDATA
Leanlink ledning
Summa
Bokslut
2014
1 816
228
1 687
0
42 644
305
46 680
Budget
2014
1 200
500
3 000
100
40 000
200
45 000
Avvikelse
-616
272
1 313
100
-2 644
-105
-1 680
Bokslut
2013
561
181
3 349
352
19 842
0
24 285
Bokslut
2012
1 139
830
3 072
223
29 742
159
35 165
Analys och kommentarer
Årets investeringar uppgår till 46,7 mnkr. I december beviljades utförarstyrelsen utökad ram med 11,5 mnkr på grund
av ökade behov hos LKDATAs kunder, bland annat avseende fortsatt utbyggnad av trådlösa nätverk inom skolan samt
utbyte av gamla skrivare till effektiva multifunktionsprinters (MFP).
Merparten av Leanlinks genomförda investeringar under året avser IT-utrustning som LKDATA upphandlat för kunders räkning, såsom datorer, nätverkskomponenter, projektorer, skrivare med mera. Inom Råd & Stöd består investeringarna till större delen av möbler, arbetstekniska hjälpmedel och maskiner i samband med uppstart av nya eller
övertagande av befintliga verksamheter. Inom Äldreomsorg avser inköpen främst möbler till hemsjukvårdens och
hemrehabs kontor samt utbyte av matsals- och allrumsmöbler till några vårdboendeverksamheter. LSS Funktionsstöd
har under året övertagit verksamheten vid Fanjunkaregatans gruppboende och i samband med det köptes de befintliga
inventarierna av den privata utföraren. Investeringarna som redovisas under Leanlinks ledning avser inköpta musikinstrument och kontorsmöbler till Kulturskolan.

Nämndernas verksamhetsberättelser 2014

Transcription

Similar documents

Regeringens avsedda fördelning av stöd till

Att läsa och förstå bokslut (PDF)

PTP platser - Västra Götalandsregionen

Koalition för Linköpings övergripande mål 2015-2018

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/63-IFN

CV Karl-Emil Aldor Dorian Åkerö

Medlemsinformation Tiden går fort och nu är det dags för ett

Vård- och omsorgsnämndens verksamhetsplan 2015-2017

Stadsbyggnadsnämndens preliminära verksamhetsplan år 2016