docLönsamhet & tillväxt.
download 
Report Transcription
Lönsamhet & tillväxt.
Lönsamhet & tillväxt. En artikelserie i sex delar. 1. Affärsplanen 4. Ledningen 2. Ekonomin 5. Marknadsföringen 3. Riskerna 6. Strategin Tillväxt nr 2 2014. Tillväxt nr 3 2014. Tillväxt nr 4 2014. Tillväxt nr 1 2015. Tillväxt nr 2 2015. Tillväxt nr 3 2015. Handelsbanken Skog & Lantbruk, skogochlantbruk@handelsbanken.se, 08-701 10 00 LÖNSAMHET & TILLVÄXT 1 r sä ff A nen pla NY SERIE: LÖNSAMHET & TILLVÄXT Hur driver man ett framgångsrikt och stabilt företag? Hur håller man koll på sina risker? Vad krävs för att växa? I vår nya artikelserie om lönsamhet och tillväxt börjar vi med affärsplanen – en tydlig beskrivning av vad företaget är och vill göra. Affärsplanen ger företaget struktur Väldigt få av de svenska lantbruken har en nedskriven affärsplan, men de flesta borde ha en. Det finns mycket att vinna på att få jobbet gjort, menar affärsrådgivaren Jonas Nilsson på LRF Konsult i Halmstad. Text Carina Gerken Christiansen Illustration Martin Gradén AFFÄRSPLANEN BESKRIVER företa gets resurser, vad man har i hektar, djur och arbetskraft, man beskriver sin marknad, kunderna – allt ska med. Affärsplanen är främst ett internt doku ment och inget man visar för kunder. – Man visar skriftligt att man har kunskap och en strategi framåt för sitt företag, säger Jonas Nilsson. Den som söker investeringsstöd måste ha en affärsplan eftersom Jord bruksverket kräver det. Och den som söker lån för en större investering behöver oftast ha en affärsplan att visa upp för banken. Men det finns fler fördelar med att skriva ner på papper det som oftast redan finns i ägarnas huvud, menar Jonas Nilsson. – Finns planen på papper har man samma budskap över tid så att man 24 Tillväxt inte är på olika humör och har olika uppfattning beroende på hur man känner sig. Det blir mer stabilt. Man förmedlar samma budskap till flera olika aktörer och för egen del vet man vad man har tänkt när man tittar efter ett halvår. Men det är inte särskilt vanligt att lantbrukare använder sig av affärspla ner. I alla fall inte skriftliga sådana. n Ny serie Artikelseriens delar 1. Affärsplanen 2. Ekonomin 3. Riskerna 4. Ledningen 5. Marknadsföringen 6. Strategin CHRISTER SVENSSON på företaget Lilluns Ägg AB, söder om Halmstad, har inte sett något behov av att beskri va sitt företag i en affärsplan. Han har tre anställda och en affärsidé – pro duktion av ägg – som inte ändrar sig dramatiskt över tid. – Visst har man en plan för hur man ska vidare, man vet vad man vill. Men Jonas Nilsson man har det i huvudet, säger han och tillägger att det gäller allt på företaget. Han har aldrig skrivit ner något och har inte ens en kalender. – Jag är ingen pappersmänniska, förklarar han. Resonemanget är på inget sätt unikt, enligt Jonas Nilsson. – Att planen finns på pränt, skrift ligt, är inte särskilt vanligt. Man har den i huvudet men man har inte satt ner den på papper. Med under tio anställda är det inte alls vanligt. De vet var de har sin marknad och sina kun der, men de har det inte på papper. Om man inte har några anställda ska man ändå ha en affärsplan? – För en mjölkproducent som levererar till Arla gäller det att vara duktig på att producera. Men om de skulle producera nischprodukter kan jag tycka att det är bra att ha gjort en affärsplan. Som ensamföretagare kan man klara sig utan den, men den ska par struktur. Det är lättare att svara för sitt företag när man har den på papper. Vad ska affärsplanen egentligen innehålla? – Ägaren eller ägarna ska beskrivas. Det kan vara resurser som kunskap. Om man har ett gårdsmejeri ska man redogöra för vilken kompetens man har, att man kan marknadsföring, LÖNSAMHET & TILLVÄXT Min affärsplan 2014 Delägare Tjänster Delägare andel % Kunder Investerare Varor marknadsanalysen är viktig, var finns kunderna, hur effektiviseras produk tionsapparaten, är ägarförhållandena stabila, behövs extern kompetens i form av gårdsråd. Riskanalysen blir allt viktigare att hålla uppdaterad, det har de senaste turbulenta åren smärt samt visat. Det är väldigt bra att kun na se sina brister, att veta var man ska sätta in sina insatser, om det är kapi talmässigt eller tekniskt. Affärsidén ska förstås formuleras och den ska vara kortfattad. Hur kort då? – Gärna två meningar eller en mening. ”Att med lönsamhet produ> Med en affärsplan blir det tydligt vad företaget har för inriktning och mål. Något man som företagare har nytta av både gentemot anställda och finansiärer. n FAKTA Fem steg till ny affärsplan 1. Företagsidé. Vilken produkt eller tjänst ska du erbjuda? Som skogsägare, vilket sortiment handlar det om? Vilken är din nisch? 2. Omvärlden. Undersök omvärlden; kunder, marknad och konkurrenter. Finns det förutsättningar att bygga ett företag på idén? Vad har kunderna för behov, värderingar, köpkraft? Ju mer man vet om företagets omvärld, desto bättre kan man utforma det företag som ska bli framgångsrikt. 3. Erbjudandet. Hur ska produkten eller tjänsten tilltala kunden? Utforma marknadsföringen och skapa en verk- samhet som är effektiv. Vilka priser ska du hålla? Hur ska produkten eller tjänsten nå kunden? Hur ska kunden upptäcka dig? Genom annonser, reklamblad, personlig påverkan eller vad? 4. Budgeten. Räkna – det vill säga gör en budget. Blir verksam- heten lönsam? Får du tag i de pengar som behövs? Börja med att göra en försäljningsbudget. Om du tagit reda på en del om marknadens storlek, kunders köpbeteenden med mera kan du bedöma hur mycket du kan sälja under ett år. Planera för en god likviditet innan du startar. Det är en besvärlig tid innan försäljningen kommer i gång och pengarna flyter in i företaget. 5. Uppföljningen. Blev resultatet bra eller mindre bra? Behöver du ändra något? KÄLLA: ALMI.SE Tillväxt 25 LÖNSAMHET & TILLVÄXT Affärsplanen bör vara så stark att den kan stå på egna ben, för det är inte säkert att man är med på bankmötet och kan förklara den. > cera mjölk av god kvalitet till svenska konsumenter”, eller ”Gårdsmejeri som gör dessertost till ett premium segment av svenska kunder”. Vilka är dina viktigaste argument för en affärsplan? – Affärsplanen är ett bra instru ment att lämna till finansiärer, för att själv veta vad man har tänkt, det är ett levande dokument. Man har den mot sin personal för att kunna visa att så här ser företaget ut. Det är ett sätt att visa att man kan sitt företag och det kan också finnas andra ägare som vill ha en strukturerad företagsbeskriv ning. – Affärsplanen bör vara så stark att den kan stå på egna ben, för det är inte säkert att man är med på bankmötet och kan förklara den. Vissa banker flyttar upp besluten på högre nivå i takt med att investeringarna blir allt större. Är det lite större grejer är det inte säkert att man får vara med på bankmötet där beslutet tas. Då är det viktigt att den är tydlig och bra. I EN AVTALSFÖRHANDLING inför ett odlingskontrakt är affärsplanen bra för båda parter. – Om du saknar en affärsplan har du svårare att visa värdet av just dig som leverantör och din förhandlings position försvagas, säger Hans An dersson. Han säger att kontraktsodlingen också kräver en god uppfattning av ekonomin i det egna företaget för att kunna beräkna produktionskostna den för varan. Sedan krävs väl utfor made system för redovisning och efterkalkyl, det vill säga en ekono misk uppföljning av den enskilda produkten. Hur gör man den? – Antingen kan man anlita en konsult, en affärsrådgivare, eller så kan man gå in på nätet på Almi och söka och se på deras mallar. Det är bra att börja med en sådan mall och sedan ta hjälp med att finslipa för att se det med fler ögon. Det allra viktigaste är att affärsplanen inte blir något som man bara får gjort för att någon annan ville ha den, säger Jonas Nilsson. HANS ANDERSSON är professor i lant bruksekonomi på Sveriges lantbruks universitet, SLU, i Uppsala. Han me nar att affärsplanen är extra viktig när det handlar om kontraktsbunden produktion. Den kontraktsbundna produktio nen, fleråriga kontrakt mellan en producent och en förädlingsindustri, ökar både i Sverige och i USA. – Förr var det mest sockerbetor, potatis och gröna ärter som odlades på kontrakt medan det nu blir alltmer vanligt även i andra verksamhetsgre PEFC/05-31-5 26 Tillväxt nar som spannmål och grisköttpro duktion. Man ser detta tydligt i USA. I Sverige handlar det främst om kon trakt inom fjäderfä och gris, säger han. Hans Andersson DEN VIKTIGASTE DELEN i affärspla nen är enligt Hans Andersson visio nen och strategin. – Om företagaren inte riktigt vet vad denne vill uppnå på sikt med företaget blir det svårt att arbeta med de övriga delarna i affärsplanen. Men, varnar han, visioner och mål bör vara någorlunda realistiska och mätbara. Risken är annars att de blir ”papperstigrar” utan förankring i verkligheten och det kan i värsta fall innebära ett hinder. n LÖNSAMHET & TILLVÄXT TRE ÅR EFTER STARTEN Sprittillverkarens nya planer Tevsjö brännvin grundades för drygt tre år sedan. Sedan dess har företaget tagit en ny riktning – och det är hög tid för ett omtag på affärsplanen. NÄR JONAS LARSSON från Järvsö i Hälsingland skulle starta företag, följde han sin gamla pojkdröm. Han skulle göra egen sprit. Hans fru Anna Larsson drev redan en kvarn så råva ran fanns på gården. Inför företagsstarten av Tevsjö brännvin krävde banken och skatte verket en affärsplan. – Vi har en, en gammal i alla fall, säger Jonas Larsson. I sommar har han tänkt uppdatera den för det är inte mycket som stäm mer längre. Företaget tog nämligen en annan vändning än vad han hade trott. – JAG HAR ÅKT runt mycket i Skott land och Irland och alltid varit fasci nerad av processen att göra sprit. När jag och min fru träffades funderade vi på hur vi kunde utveckla kvarnen och detta är ju en form av spannmålsför ädling, säger Jonas Larsson. Men även om spritförsäljningen går hyfsat handlar de stora intäkterna i Jag tror att det är bra att justera affärsplanen efter något år då man har mer kött på benen. Jonas Larsson utvecklar ständigt verksamheten. Näst på tur står glasstillverkning. FOTO : STEFAN ESTASSY Text Carina Gerken Christiansen dag inte om spritförsäljningen utan om besöken på gården. Här kan grup per prova snaps, besöka destilleriet och äta i restaurangen. Kunderna är företag, busslaster, event och födelsedagsfirare. SPECIELLT ÄR ATT gården har hela kedjan, från odling av kornet till malning i kvarnen, mäskning och destillering. Allt precis invid vägen söder om Järvsö där många turister passerar sommar som vinter och med en skylt som är högre än ladan. – Nu ser vi vad som drar in mest pengar. Att visningsbiten skulle blir så pass stor som den är hade vi inte räknat med, inte så fort, säger han. Men tanken att med tiden bredda verksamheten fanns med från bör jan. Nästa steg i utvecklingen av gården blir glasstillverkning. – Vi har tagit över en glassfabrik som vi drar i gång i sommar. Vi flyttar maski nerna hit och restaurangen ska vara öppen varje dag med större servering och sådant, säger Jonas Larsson. OCH I SOMMAR är det som sagt dags att ta fram en ny affärsplan. – Det är svårt direkt när man startar att se exakt var man kommer hamna, därför tror jag att det är bra att justera affärsplanen efter något år då man har mer kött på benen så att säga. n VI HJÄLPER DIG ATT FÖRVERKLIGA DIN DRÖM LRF Konsult är Sveriges största mäklare av jord- och skogsfastigheter. Besök lrfkonsult.se eller ladda ner appen ”Köpa Gård” för att ta del av de över tusen fastigheter som vi förmedlar varje år. Köpa Köpa gård! gård! lrfkonsult.se - 0771-27 27 27 Tillväxt 27 LÖNSAMHET & TILLVÄXT KOMMENTAR Stabil grund ger lönsam tillväxt ORDET STABIL betyder stadig, hållfast, varaktig och bestående. Många av oss vill uppfattas av vår omgivning som personer i balans; trygga och stabila. Driver vi en verksamhet vill vi att den ska vara stabil. Vi inser att ett genom tänkt strukturerat arbete ska resultera i en verksamhet som har ekonomisk uthållighet och förutsättningar för fortsatt utveckling i takt med markna dens behov. En företagsstart är ofta riskfylld men målet är att den ska leda till stabilitet. Den som äger mark och vill bygga ett hyreshus behöver först undersöka marken. Och därefter fråga sig om hyreshuset kan drivas kostnadseffek tivt? För att få svar krävs undersök ningar av marken och avstämning med myndigheter för att säkerställa vilka krav som ställs. För att få veta vad framtida hyresgäster efterfrågar kan enkäter genomföras. Därefter får arkitekten i uppdrag att komma med ett förslag till konstruk tion, som sedan granskas utifrån de ekonomiska förutsättningarna. Är hyresgästerna villiga att betala den hyresnivå som krävs för att denna investering ska vara ekonomiskt moti verad? Håller kalkylen? Om svaret är ”ja” behöver tjänsterna för byggnatio nen handlas upp. Och långsiktiga samarbetsavtal tecknas för fastighets skötsel och förvaltning. HUSET BYGGS, hyresgästerna flyttar in och löpande följs verksamheten upp: Betalar alla hyresgäster i tid? Är allt uthyrt? Det handlar om en ständigt löpande kostnadsöversyn. Missar man något i förberedelse fasen medför det försening, ofta med 28 Tillväxt ökade kostnader som följd. Detta är samma ”resa” som en företagare inom skog och lantbruk måste göra. Först måste han eller hon lära känna sin egen fastighet och vilken driftsinrikt ning den har förutsättningar för. DET SOM OFTA slår oss i bankvärlden är att de personer som lyckas bygga och utveckla verksamheter ser vad som krävs, vågar tänka nytt, har ofta med sig erfarenhet från andra bran scher och, kanske framför allt, stude rar andra som har lyckats och lär av deras erfarenheter. De har en målbild och en inre drivkraft som kommer av att de gjort ett I affärsplanen ger man sig själv chansen att titta på sin egen verksamhet utifrån och in. aktivt val för verksamhetens inrikt ning. De involverar samarbetspart ners, medarbetare och ibland även kunder eftersom ökad insyn och delaktighet får fler att jobba åt samma håll. För att öka säkerheten och stabilite ten i verksamheten är de noga med att dokumentera sina förberedande arbe ten, sina analyser och beslutsunderlag. De kommunicerar sin vision och sina mål till sin omvärld. De har en tät uppföljning, ofta månadsvis, för att säkerställa att utvecklingen går åt rätt håll. I annat fall har de möjlighet att i ett tidigt skede göra förändringar. Allt detta kommer fram i affärs planen. Där ger man sig själv chan sen att titta på sin egen verksamhet utifrån och in. Det är en av de vikti gaste anledningarna till att upprätta en affärsplan. Inte bara för en ny startad verksamhet utan även när man som befintlig lantbruksföreta gare står inför en större investering eller ett generationsskifte. För att få avsedd effekt ska den naturligtvis både genomföras och följas upp! OM OLYCKAN skulle vara framme så är det fler än enbart lantbrukaren eller företagaren som känner till de övergripande målen, är delaktiga och har ansvar i verksamheten. Leverantörer, finansiärer, samar betspartners och anställda känner till strukturen och verksamheten kan fortsätta. Om inte så är risken stor att en verksamhet försvinner om företaga ren drabbas av olycka. Ingen annan person är på allvar involverad i verksamheten. Det är en av de stör re riskerna som man utsätter sin verksamhet för, ofta helt i onödan. En väl genomarbetad affärsplan sparar tid längre fram i företagsbyg get. Du vet vad du vill, vart du är på väg och vilket resesällskapet är och ni har en stabil grund att utgå från om resplanen behöver ändras. n LENA LUNDH, regionchef Handelsbanken Skog och lantbruk Västra Sverige lean07@handelsbanken.se Vill du att både skogen och pengarna ska växa mer? Då är oberoende förvaltning något för dig. Hushållningssällskapet är Sveriges oberoende skogsrådgivare. Vi sysslar inte med virkesförsäljning för egen räkning. Enda syftet med vår rådgivning är att skogen och pengarna på ditt konto ska växa mer. Hushållningssällskapet www.hushallningssallskapet.se/skog Tillväxt 29 LÖNSAMHET & TILLVÄXT 2 min o n Eko Ett vinstmål för verksamheten ökar möjligheten till vinst. Men utan regelbunden uppföljning gör de uppsatta målen inte lika stor nytta. För det är genom att följa upp som du kan utveckla din rörelse. I del två av serien Lönsamhet & tillväxt har vi kommit till ekonomin. Tydliga mål stärker verksamheten Att sätta vinstmål i ekonomisk uppförsbacke kanske inte känns självklart. Men en resultatbudget för hela året och en likviditetsbudget för varje månad är bra för nattsömnen. Text Carina Gerken Christiansen Illustration Martin Gradén VINSTMÅL UNDERLÄTTAR vinst, säger forskningen, men när ekonomin är pressad och man bara försöker komma i kapp, är vinst kanske inte att tänka på för tillfället. Så ser situationen ut för många lantbrukare i dag, enligt Jonas Nilsson på LRF Konsult i Halmstad. – Flera av de företag vi träffar har inte möjlighet att tänka på vinst. De har det tufft, de har expanderat och har kommit efter i tidigare kriser, säger han. Däremot rekommenderar han en resultatbudget för hela året där förväntade inkomster och planerade utgifter finns med. – Jag kan hålla med om att det är jättesvårt att göra en budget, men utgå från förra året, försök gissa lite och se hur det slår, säger han. 22 Tillväxt Den som gör en resultatbudget och Artikelexempelvis driver en mjölkgård vet seriens delar förstås inte exakt hur mjölkpriset 1. Affärsplanen kommer att variera framöver. Därför 2. Ekonomin är det lika viktigt att minst ett par 3. Riskerna gånger om året följa upp budgeten, 4. Ledningen stämma av och korrigera för att se hur 5. Marknadsföringen 6. Strategin man ligger till. – Det är då man får styrningen av den, säger Jonas Nilsson. Som exempel tar Jonas Nilsson en mjölkbonde, men liknande räkneexempel kan göras för exempelvis en spannmåls- eller köttbonde. Mjölkbonden kan inte påverka Arlas internationellt satta mjölkpris, däremot kan han eller hon i viss mån påverka avräkningspriset genom olika halter av fett och protein på mjölken. Jonas Nilsson på – Det kan variera mycket mellan LRF Konsult i två gårdar på grund av foderstaten. Halmstad. Det ska vara ett bra grundfoder och kraftfoder i rätt mängd i rätt tid. Det handlar om management och det kan lätt skilja 15 öre kilot fastän det är samma mejeri, säger Jonas Nilsson. Det ekonomiska utfallet med 15 öres skillnad i avräkningspriset kan mellan två gårdar – med till synes samma grundförutsättningar – påverka intäkten med 200 000–300 000 kronor under ett år. Eftersom mjölken ofta är den största intäkten på mjölkgården rekommenderar Jonas Nilsson starkt att en känslighetsanalys görs där företagaren kan se hur skillnader i avräkningspriset påverkar resultatet. (se tabell på sid 24) FÖRUTOM RESULTATBUDGET och en känslighetsanalys rekommenderar han alla sina kunder att göra en likviditetsbudget för året. Det är en beräkning av penningflödet, månad för månad. – Då får man en viss känsla under året så att man inte plötsligt kommer LÖNSAMHET & TILLVÄXT Med god kontroll på både utgifter och intäkter och genom att ständigt följa upp resultat och likviditet skapas en tydligare bild av hur företaget ligger till. Och det blir lättare att sova gott om natten. Det gäller för mjölkbonden såväl som i andra verksamheter. Marknads pris på mjölk Ny djur besättning Renovera byggnader Transporter Driv medel Veterinär Nya maskiner Vinst på grön kvist och sedan ser man efter två månader att det fattas pengar igen. Likviditeten under året kan variera mycket, säger Jonas Nilsson. rekommenderar starkt alla lantbruksföretagare att sätta vinstmål. Många kan inte ta ut lön i förhållande till den tid de arbetar. Kan det inte vara provocerande att då uppmanas sätta HAN SÄGER ATT likviditetsbudgeten kan ge en signal, att den visar trender men aldrig kommer att vara helt rätt. – Budgeten måste vara trovärdig, man kan inte frisera siffrorna för att skapa ett resultat. Om man ska ta ut en vanlig lön gäller det först att få ihop likviditeten. Ett rimligt krav är minst samma lön som personalen. Jimmy Larsson, LRF Konsult, vinstmål? – Ja, för en del kan det vara det. För alla är det inte naturligt att sätta ett vinstkrav. Det handlar om vilka mål man har i sitt företag, om det är högsta möjliga vinst per timme eller om själva jobbet är målet. Att det bara ska gå runt och ge mat för dagen. Han säger att även den som nöjer sig med nollresultatet har nytta av att Jimmy Larsson, LRF Konsult. sätta ett vinstmål för att klara de globala svängningarna. – Vi måste börja prata mer vinst. Utvecklingen är att det blir lägre och lägre marginaler inom jordbruket. Om du har 200 kor och priset sjunker med 60 öre per kilo mjölk så behöver du en buffert på 1,2 miljoner kronor, för så mycket rör sig resultatet under vissa år. För att få ihop buffert på 1,2 miljoner måste du ha en vinstmarginal på fyra procent per år i tre år, vid en omsättning på tio miljoner kronor. Han säger att det inte i första hand handlar om avkastning eller enskilda > Tillväxt 23 LÖNSAMHET & TILLVÄXT > kostnader som avgör vinst eller för- Christinelunds gård: lust i ett företag. – Det handlar om ledarskap och ekonomistyrning hos dem som har aningen bättre lönsamhet. Det är den lilla skillnaden varje dag, och lite tur såklart. Men man kan minska påverkan av oturen med den där bufferten och risktänkandet. De flesta lantbrukare driver enskild firma, vilket betyder att den egna lönen inte automatiskt dras av från resultatet. I stället brukar lönen definieras som det som blir över när allt annat är betalt. Hur räknar man då på vinsten? – Man tar resultat efter planenliga avskrivningar och gör en uppskattning av arbetstimmarna under året. Antalet timmar multiplicerar man sedan med en timpenning, kanske 200 kronor eller 250 kronor med sociala avgifter. Dra sedan bort arbetskostnaden från resultatet efter avskrivningar. Då får du fram vinsten. Här jobbar alla m Att våga prata vinst är viktigt. Med pressade marginaler gäller det att ha koll på siffrorna. Text Carina Gerken Christiansen 102 MJÖLKKOR har blivit 480 mjölk- kor och 185 hektar har vuxit till 1 900 hektar. Senaste köpet var 186 hektar skog i våras. – De senaste sju åren har varit fantastiska, säger Björn Cedergren. Han tror att siffrorna – sex miljoner i vinst på 30 miljoner i omsättning år 2013 – gjorde att gården fick utmärkelsen Årets mjölkbonde 2014. VINSTEN SÄTTS SEDAN i förhållande till omsättningen och då får man fram vinstmarginalen. Vinstmarginalen bör vara minst 5 procent för att man ska kunna hantera prisvariationer, enligt Jimmy Larsson. I beräkningen av resultatet bör man ta hänsyn till om man sålt en maskin och plötsligt fått in ett större belopp som inte direkt har med resultatet att göra. – Då får man fram hur själva företaget går, säger han. n Känslighetsanalys Förutsättning Mjölkpris 3 100 000 kg/år Förändring +/– Påverkan 0,15 kr/kg 465 000 kr Mjölkavkastning 255 kor, 3,50 kr/kg 300 kg/ko & år 268 000 kr Kraftfoder 300 kor, 2,50 kr/kg 200 kg/ko & år 150 000 kr Kraftfoder 756 000 kg 0,20 kr/kg 151 000 kr 36 000 000 kr 0,75 % 270 000 kr Arbetstid/ko 300 kor, 190 kr/tim 2 tim/ko 114 000 kr Ränteförändring KÄLLA: LRF KONSULT Man bör göra en känslighetsanalys när man gör budgeten, anser Jonas Nilsson på LRF Konsult. För en mjölkföretagare kan 15 öre på mjölken vara skillnaden mellan vinst och förlust. 24 Tillväxt Björn och Agneta Cedergren köpte en mjölkgård utanför Kalmar 1985. Resultatet var uselt de första åren och räntan hög. Ett yrkesliv, närmare bestämt 29 år senare, har Christinelunds gård utnämnts till Årets spjutspetsföretag och Årets mjölkbonde. DEN STÖRSTA anledningen till det goda resultatet, enligt Björn Cedergren, är att personalen på nio personer har god inblick i ekonomin och tänker ekonomiskt i vardagen. – Alla på gården ska känna sig lika betydelsefulla. Är det något viktigt så tar jag det på månadsmötet. Det ska inte sägas till en person och sedan gå runt på lunchen. Vi sätter mål som alla känner till. Hur dåligt det än är så ser vi ändå möjligheter. Vi säger aldrig att ”gud så dåligt mjölkpriset är”. Det finns inte i världen. I stället pratar vi positivt, säger Björn Cedergren. EN SÅDAN VIKTIG sak kan vara att Björn Cedergren på månadsmötet säger att han vill ha två miljoner kronor i kassan vid slutet av 2014. Detta eftersom han bedömer att Aron Cedergren i kostallet. det kan bli handelshinder mellan USA och Ryssland som skulle kunna påverka mjölkpriset negativt. – Då ska vi helst inte gå till banken och vi ska kanske inte köpa en ny traktor utan veta att vi har de här pengarna på kontot, säger han. Han berättar att gården nästan inte har någon personalomsättning. – Många har varit här i femton år med mig. Han tror att gårdens rullande schema är en framgångsfaktor. Alla FOTO: ANN CHRISTIN OLSSON LÖNSAMHET & TILLVÄXT a med ekonomin Björn och Agneta Cedergren har ägt Christinelunds gård i 30 år. Sonen Aron är med och sköter driften. FOTO: JENNY ANDRÉN FOTO: JENNY ANDRÉN kan flera jobb och byter av varandra. Ingen ska behöva stå och mjölka mer än 2,5 timmar i sträck. GÅRDEN HAR ENKLA nyckeltal som alla medarbetare kan se. Det handlar om hur mycket mjölk som produceras varje dag. Vad fodret kostar. Vad arbetet kostar. Hur mycket kött gården levererar i pengar varje månad. Veterinärkostnader. – Vi tänker mycket på hygienen. Ett sjukt djur ska inte kunna smitta ett Vi sätter mål som alla känner till. Hur dåligt det än är ser vi ändå möjligheter. friskt djur, säger Björn Cedergren. Energikostnader jobbar de ständigt med. – Hur smart kör vi med maskinerna? Du ska lasta foder. Om du sätter maskinen fel när du lastar så går det åt extra energi i vridmomentet. När vi mal foder, hur kort tid kan vi mala för att det ändå ska bli bra? Det ska inte bara stå och gå. MINST VAR FJÄRDE månad repeteras varje ny rutin för att den verkligen ska Christinelunds gård På Christinelunds gård odlas på 570 hektar vall, spann mål, majs, oljeväxter och utsäde till Findus. 120 hektar är natur bete och 1 200 hektar skog. På gården finns 1 200 nötkreatur. sitta. För alla vet att det är svårt att byta ut det som är gammalt och invant. På gården finns inga mjölkrobotar. De 480 korna mjölkas i en dubbel tolva med fiskben, alltså med 24 maskiner. Varje dag produceras här 14 000 kilo mjölk. Den senaste energibesparande investeringen är kylning av mjölken med vatten. Vattnet som används blir sedan dricksvatten till korna. – Korna får dricka ljummet vatten, säger Björn Cedergren. n Tillväxt 25 LÖNSAMHET & TILLVÄXT Uppföljning ger resultat De företagare som regelbundet följer upp det ekonomiska resultatet har en tendens att lyckas lite bättre. Det gäller både små och stora lantbruk – oavsett var i världen de är. Det menar Hans Andersson, professor i lantbruksekonomi på SLU. Text Carina Gerken Christiansen FRÅGAN ÄR FÖRSTÅS vad ”följa upp” egentligen betyder. Forskning inom lantbruksekonomin visar att ekonomiska beslut ofta kan baseras på relativt enkla kalkyler och överväganden som inte alltid är formellt nedskrivna. Hans Andersson rekommenderar alltid en återkommande uppföljning av ekonomiskt utfall. Oavsett hur den sker. – Du kan jämföra med faktiskt resultat från tidigare år och med likar- tade företag, och du kan även jämföra med den övriga varu- och tjänsteproduktion som bedrivs i Sverige, säger han och fortsätter: – Egentligen är lantbruksföretagets ekonomi inte särskilt olik hushållets ekonomi. Kommer pengarna att räcka till de planerade framtida aktiviteterna och finns det reserver vid oväntade händelser? Det är vad det handlar om, säger Hans Andersson. Här följer några vanliga nyckeltal som Hans Andersson rekommenderar att företagaren följer: skulle sälja samtliga tillgångar och för inkomsten betala av lånen så är den summa du har kvar i handen efter alla transaktioner detsamma som det egna kapitalet. l Soliditet Hans Andersson l Eget kapital i rörelsen Om du till exempel har 40 procent eget kapital innebär detta att av de totala tillgångarna, djur, maskiner, byggnader, mark och skog, så är 60 procent finansierat av lån. Om du Andelen eget kapital i förhållande till tillgångarnas marknadsvärde. l Vinstmarginalen Vinsten i förhållande till omsättningen. Vinstmarginalen är viktig, har du inte en positiv vinstmarginal kan du inte bygga upp reserver. Om du inte har reserver måste all tillväxt och förändring i företaget ske med lånat kapital. Då får du en låg självfinansieringsgrad och blir mer räntekänslig. Det är den första uppenbara effekten. Den andra effekten är att du vid varje förändring i företagets verksam- KOMMENTAR Rätt finansierad när tillfället dyker upp MÅNGA MARKÄGARE drömmer om att köpa grannfastigheten eller köpa till ett grannskifte. Det är naturligtvis ett hårt slag om många års väntan på det rätta tillfället går en ur händerna. Detta kan ske om man är för högt belånad på sin befintliga fastighet. Det är lätt att lura sig själv när man pratar om finansiering i lantbruket. Med fastigheter som stigit kraftigt i marknadsvärde är det lätt att lockas till att använda fastigheten som säkerhet oavsett investering. Marknaden erbjuder fastighetsfinansiering till historiskt låg ränta, kanske även i kombination med amorteringsbefrielse. Då är det lätt 26 Tillväxt I många fall är det bättre att använda själva investeringen som säkerhet för finansieringen. att falla i fällan att låna på fastigheten för att köpa till exempel en maskin. Men i många fall är det bättre att använda själva investeringen som säkerhet för finansieringen. Då ingår en investeringskalkyl som tar hänsyn till maskinens ekonomiska livslängd och detta matchas med kreditens återbetalningstid. I annat fall riskerar man att bygga upp en kreditbörda som i verkligheten har finansierat en verksamhet som inte varit tillräckligt lönsam. Detta förutsätter naturligtvis att man är ärlig mot sig själv som företagare. Snabbare återbetalningstider på investeringar kräver en högre lönsam- het. Ibland resulterar det i att man får avstå från en investering för att lönsamheten inte är på plats. Det i sig blir då en signal om att det krävs ökat fokus på lönsamhet, översyn av kostnader, effektivare arbetsmetoder och så vidare för att åter få den ekonomiska balans som gör att verksamheten klarar nya investeringar. n LENA LUNDH, regionchef Handelsbanken Skog och lantbruk Västra Sverige lean07@handelsbanken.se het får en fördröjning i ditt beslutsfattande eftersom du måste ansöka om lån eller söka finansiering på annat vis. Om du vill köpa till åker eller skog kan detta vara avgörande. Kan du enkelt uttryckt inte betala en handpenning kan du ha svårt att vara med i en snabb budgivningsprocess. För varje krona du producerar, alltså omsätter i företaget, bör du tjäna minst 5–10 öre för att lönsamheten i ditt företag ska vara någorlunda jämförbart med svenskt näringsliv. Om du inte kan ha reserver måste all tillväxt och förändring i företaget ske med lånat kapital. l Avkastning på eget kapital Detta anger hur mycket ditt egna kapital ger i avkastning i procent. Om du har en avkastning på 3 procent och om du kan finna en annan placering på 6–10 procent skulle du enligt strikta ekonomiska termer ”tjäna” på att avveckla företaget. l Omsättning / helårsarbetare I näringslivet som helhet ligger den siffran på cirka 2,5 miljoner. l Justerad räkenskapsanalys Särskilt viktig för företag som växer och förändras snabbt och kanske har mycket underhåll och ombyggnationer. En hel del reparationer, underhållskostnader, ombyggnationer med mera kan kostnadsbokföras direkt. Om du till exempel lägger om ett tak för 500 000 har det ofta en varaktighet på 30–50 år. Den som tar hela kostnaden på ett år i bokföringen kan då få ett resultat som ser missvisande svagt ut. Detsamma gäller om andelen höstsådd plötsligt ökar, då bokförs kostnaderna för utsäde, drivmedel och gödsel ett år medan intäkten kommer nästa år. Därför är en justerad räkenskapsanalys viktig. l Enskilda produktionsgrenar Driver du till exempel integrerad slaktsvinsproduktion, kycklinguppfödning eller liknande är det väldigt viktigt att följa upp varje omgång, liksom att följa varje enskild gröda. n Visning av nya Alstor 821 Nu åker vi runt och visar nya Alstor 821. För mer information om när och vart, se vår hemsida eller kontakta oss. Nu åker vi runt och visar nya Alstor 821. För mer information om när och vart, se vår hemsida eller kontakta oss. www.alstor.se | Tel 0524-407 45 | info@alstor.se Tillväxt 27 LÖNSAMHET & TILLVÄXT 3 na r e k Ris LÖNSAMHET & TILLVÄXT Som skogs- och lantbrukare är man van att hantera risker. Men i stället för att ta hand om dem när de kommer borde varje företagare både förutse och räkna på sina potentiella risker för att kunna minimera följderna av dem. Ökade risker kräver nya strategier Som företagare måste man vara beredd att ta risker. Det kan vara ett sätt att utveckla företaget och i slutändan förbättra lönsamheten. Men för många lantbrukare har den logiken satts ur spel. Riskerna ökar – och intäkterna går åt andra hållet. Text Carina Gerken Christiansen Illustration Annika Bergström LANTBRUKARE HAR alltid varit utsatta för ett stort mått av osäkerhet i fråga om väder och vind och inte minst politiska beslut. Det är ”business as usual”, inte annorlunda mot tidigare. Men i dag finns en ny stor risk som stavas världsmarknaden. Priserna på insatsvaror som foder till djuren eller betalningen för spannmål, mjölk och kött styrs numera av tillgång och efterfrågan på en internationell marknad med prispress. Särskilt utsatt för denna prispress blir den som finns längst ut på värdekedjan och producerar råvaran. Carl Johan Lagerkvist, forskare på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har forskat på hur enskilda lantbrukare upplever risker i företaget och hur denna uppleArtikelseriens delar velse påverkar lönsamheten. Han 1. Affärsplanen 2. Ekonomin 3. Riskerna 4. Ledningen 5. Marknadsföringen 6. Strategin menar att det svenska lantbruket generellt hamnat i en ”underleverantörsfälla”. – På en global marknad blir det prispress. Lantbrukarna står som sista utpost och får ta en större del av prispressen, det kommer sig av att vara producent av en bulkvara, säger han. Situationen kräver nya strategier för den som vill minska sårbarheten och riskerna. Utmaningen, säger Carl Johan Lagerkvist, är att ta ett kliv framåt och agera längre fram i värdekedjan där värdet i produkten börjar uppstå. – Vi ser lantbruksföretag som anpassat sig och hittat en marknad och som kan skriva avtal på vissa kvalitetsnivåer, som korn till sprittillverkning och vissa typer av köttproduktion. Eller som mejeriföretaget Sju gårdar i Uppland som tagit kontroll över värdeskapandet. Givetvis finns risker i alla typer av företagande. Risker måste man ta för att utveckla företaget, men man ska också vara medveten om dem och avsätta resurser till att hantera dem. Det som skiljer många lantbruk från andra företag tycks vara uthålligheten i en situation där glappet mellan riskens storlek och den förväntade intäkten ständigt tycks öka. – Normalt borde man kräva mer avkastning om man utsätter sig för > Tillväxt 21 LÖNSAMHET & TILLVÄXT utsätter sig för mer risk utan att få eller kräva högre avkastning, säger Carl Johan Lagerkvist. Han jämför med en professionell investerare. Investeraren skulle kanske kräva 15 procent i avkastning på satsat kapital och det finns inga större känslomässiga band till verksamheten. Om investeringen ger mindre än 15 procent i avkastning säljer investeraren. Lantbrukaren som bedriver enskild näringsverksamhet är samma person som företaget, och bor på gården där företaget finns. I familjen finns ofta en lång tradition av odling på markerna. – Man kan tänka att de står ut med mycket mer risker för att de vill gripa tag i halmstrået att ha kvar gården. De håller kvar och det kanske de ska ha all heder för, men detta skiljer lantbrukaren från en extern investerare, säger Carl Johan Lagerkvist. ETT SÄTT ATT TA kontroll över sina risker är att genomföra en känslighetsanalys för att se vad som händer med siffrorna om förutsättningarna ändras. Erik Engelbrekts på konsultbolaget Växa Sverige anser att det är något som fler lantbruksföretag borde göra. – I dag sker det ganska sällan. I stället blir det verkligheten som ”stresstestar” i skarpt läge, vilket är olyckligt för då står man inför fullbordat faktum, säger Erik Engelbrekts. Vad händer då? – Då måste du göra förändringar rätt så snabbt. Men om du hade gjort en känslighetsanalys tidigare hade du kunnat vidta åtgärder i produktionen så att du klarat de här ändringarna på ett bättre sätt och, i värsta läget, klarat dig undan en konkurs. Vad tycker du om prissäkringar för att försäkra sig om att till exempel kunna köpa foder till ett förutbestämt pris? – Man måste ha kunskap om hur det fungerar. Man ska inte tro att det är ett självspelande piano. Men jag tror att vi kommer att se mer av det i framtiden, just för att hantera de kortsiktiga och medellånga fluktuationerna på marknaden, säger Erik Engelbrekts. Den allt högre medelåldern hos landets lantbrukare är en annan faktor som påverkar riskbilden generellt i lantbruket och därmed givetvis många enskilda lantbruk. – MEDELÅLDERN BLAND de kvarva- rande lantbruksföretagarna har glidit uppåt de senaste tio, femton åren. Och då har vi problemet med en ny generation blivande lantbrukare som får problem att finansiera köp av mark, säger Carl Johan Lagerkvist. Höga markvärden och små marginaler i de blivande företagen är ingen lyckad kombination. På sikt kan det handla om en omstrukturering som innebär att lantbrukskartan förändras. Carl Johan Lagerkvist har i sin forskning även kommit fram till vilka faktorer som har betydelse för upplevelsen av trygghet, och i förlängningen lönsamheten, bland lantbrukare. Det allra viktigaste är att vara uppdaterad om det som dagligen händer på gården och jobba systematiskt, gärna efter en checklista. DET KAN VARA ETT växtodlingsprogram enligt en förutbestämd standard, som till exempel Svenskt sigill, Kravproduktion eller ekologisk produktion. – Frihetsgraden minskar, men du har en röd tråd. Det finns en tanke Noggrannhet och planering framåt påverkar också lönsamheten. 5 risker ...och exempel på hur man kan minska risken Produktionsrisk Osäkerheten kring yttre faktorer som torka, frost och stora mängder regn vid skörd. Även skadedjur eller sjukdomar och maski ner som går sönder eller kvaliteten på insatsvaror kan också äventyra pro duktionen. Lösning: Förebyggande arbete för att minska r isken för sjukdom och oplanerat underhåll. Checklistor utifrån produktionsinriktning. Finansiell risk Finansiella risker kan upp komma om räntenivåerna stiger. Lösning: Lämplig fördelning av löptider utifrån den egna ekonomiska situationen. Pris och marknadsrisk Betalningen för kött, mjölk, ägg, spannmål, stråfoder och andra produkter kan sjunka och priset på insatsvarorna kan öka. Förändringar i valutakur sen kan också få effekter. Lösning: Med produktionskalkylen som utgångspunkt säkra prisnivåer genom olika fastprisavtal och terminskontrakt avseende räntor, valuta och råvaror. Personlig risk Livskriser som sjukdomar, dödsfall eller skilsmässor. Sjukdomar och olycksfall hos anställda kan också leda till produktionsbortfall och ökade kostnader. Lösning: Upprätthålla lokala nätverk bland lantbruksföretag för praktisk hjälp och stöd som komplement till ett försäkringsskydd för sjukdom, sjukvård och nyckelperson. Institutionell risk Lagar och regler gällande bidrag, skatter och restrik tioner kan ändras, liksom regler för bekämpnings medel. Politiska och utländ ska risker hör också hit. Lösning: Vara uppdaterad på regelverk och följa debatten. KÄLLOR: RISK I LANTBRUKET, 2013, SEBASTIAN JOHANSSON, SLU, SAMT HANDELSBANKEN 22 Tillväxt KRONOR > mer risk. Men det vi ser nu är att man LÖNSAMHET & TILLVÄXT Han sålde grödan före skörden Att genomföra en känslighetsanalys kan vara ett sätt att ta kontroll över riskerna. För personliga risker, som skilsmässa, kan avtal som exempelvis äktenskapsförord ge ett skydd. Per Sandberg på Torphälla gård i Glanshammar utanför Örebro odlar spannmål på 430 hektar. En femtedel av årets skörd sålde han på vårvintern för att säkra sig mot fallande spannmålspriser. Text Carina Gerken Christiansen REDAN I JANU- ÅR som är omsatt i en handlingsplan och det visar sig påverka lönsamheten positivt, säger Carl Johan Lagerkvist. En annan viktig aspekt är social uppbackning från familj och vänner. – DET HANDLAR OM hälsa och välmå- ende, nätverk, normer och värderingar. Den som har stöd från familjen känner sig mer säker och upplever mindre ekonomisk risk, säger Carl Johan Lagerkvist. Noggrannhet och planering framåt påverkar också lönsamheten. Det handlar om en balanserad växtföljd, Carl Johan Lagerkvist. låg skuldsättning, att man köpt in insatsvaror i tid, har bra maskiner och undviker korta krediter, enligt Carl Johan Lagerkvist. Något förvånande känner de flesta lantbrukare ingen större trygghet av ökad kunskap från studiecirklar, professionella rådgivare, nya maskiner jämfört med gamla, maskinsamarbeten eller tillgång till avbytare i ladugården. n Fotnot: Helena Hansson och Carl Johan Lagerkvist är författare till rapporten om hur upplevelsen av risk påverkar lönsamheten i lantbruksföretag. ARI gjorde han första affären om en del av den kommande skörden och senare på vårkanten Per Sandberg nästa affär. Köpare var Lantmännen och BM Agri. – Jag sålde på fastpriskontrakt med vete på 1,55 kronor kilot och havre 1,50 kronor kilot, säger han. Det visade sig vara rätt tänkt. Skördarna i Sverige och internationellt var ovanligt goda 2014, vilket fick till följd att spannmålspriserna sjönk. Hade han väntat med att sälja hade priset varit runt 30 öre lägre per kilo. ANDRA ÅR HAR HAN använt prissäkring på börsen för att försäkra sig mot fallande spannmålspriser. – Det ena utesluter inte det andra. Det är lätt att säga med facit i hand att man skulle ha prissäkrat mer. Som lantbrukare har man mycket att stå i och ibland blir det inte av. Men vi behöver bli bättre på det, säger han. Per Sandberg odlar höstvete på hälften av arealen och vårsådda grödor på resterande. n Tillväxt 23 Samarbete sprider riskerna Att samarbeta med andra gårdar kan vara ett sätt att sprida sina risker. Då minskar investeringarna i maskiner och risker förenade med krediter och räntenivåer. FOTO. MARIA HANSSON LÖNSAMHET & TILLVÄXT Text Carina Gerken Christiansen DET ÄR FRAMFÖR ALLT inom växtodlingen som det går att minska risken betydligt genom samarbeten. – Då har du en form av riskspridning och kan få hjälp. Du behöver kanske inte ha alla maskiner själv, någon har en tröska, någon har en avancerad såmaskin, eller du kanske hyr alla tjänster, säger Hans Andersson, professor i lantbruksekonomi på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. – Dessutom blir det en social gemenskap och det är också en viktig del. Om olyckan är framme kan en försäkring vara till stor nytta. Men att försäkra sig mot den kunskap som försvinner när företagaren blir sjukskriven är desto svårare. – De flesta lantbruksföretag består av en eller två personer och även om det finns anställda är företaget ändå ofta helt beroende av en person, alltså ägaren. Om något händer är man i hög grad riskexponerad. Sjukförsäkring och försäkring mot inkomstbortfall minskar risken till viss del. Men detta räcker inte hela vägen. Ägaren är oftast den som sitter på värdefullt ”know-how”, kunskap om vad som ska göras och hur. – Det är svårt att försäkra sig mot det kompetensglapp som uppkommer i en sådan situation. Det är stora kapitalvolymer som indirekt är beroende av kunskapen och kompetensen hos den här företagaren, säger han. n Hans Andersson 24 Tillväxt Inge Samuelsson driver Persbo gård i Stora Skedvi i Säters kommun i södra Dalarna. En skada i fingret i somras fick effekter på verksamheten. Ser över försäkringarna efter skadan i handen Inge Samuelsson, skogsentreprenör och spannmålsodlare i södra Dalarna, skadade höger pekfinger i vedmaskinen i somras. En mindre skada, tänkte han från början. Men skadan fick ansenlig påverkan på företaget. Text Carina Gerken Christiansen ETT SKADAT FINGER borde kanske inte vara så allvarligt. Men om resultatet blir gips från armbågen ut till fingertopparna mitt i skördetid är det ett stort problem. Särskilt när sjukförsäkringen inte täcker kostnaden för inkomstbortfall eller kostnaden för att hyra in en annan förare till tröskan. I skrivande stund är gipset borta och läkarna tror att Inge Samuelsson kan bli helt återställd i sitt skadade finger. Men oron finns där. – JAG KÄNNER VISS rädsla för att pek- fingret inte ska fungera som det ska. Skördaren körs med joystick och kräver mycket fingertoppskänsla, säger han. Inge Samuelsson bedriver spannmålsodling på 50 hektar och kör tröska åt sig själv och andra. På vintern sköter han egen skog på 100 hektar med egna maskiner. Cirka 10–15 procent av årets omsättning kommer från vedmaskinen, som förvandlar en stock till färdig ved på mindre än tio sekunder. – Vi gör brännved för att ta tillvara en del av råvaran, säger han. VID DAGEN FÖR olyckan, den 29 juli, var Inge ute med sin vedmaskin på grannens mark och hade som tur var sällskap av både sin far och grannen. – Det var ett moment som egentligen är helt ofarligt. Det var en stock som gått för långt in i vedmaskinen som jag bara skulle flytta tillbaka. Det gjorde jag, men när jag gjort det star- LÖNSAMHET & TILLVÄXT tade inmatningen av stocken och jag fick handen med i klyven. KOMMENTAR Vad hände sedan? – Jag trodde inte att det var så stort fel på handen och fingrarna. Jag hade ganska rejäla handskar men när jag fick av mig dem såg jag. Jag åkte hem för att tvätta av handen lite. Men det sved något fruktansvärt så jag lindade runt en handduk och så skjutsade min pappa i väg mig till akuten. På sjukhuset blev det en omfattande operation där de bland annat lappade ihop fingret och sydde ihop nerver. Hur har det påverkat din arbetsförmåga? – Jag är ju högerhänt och har haft gips från armbågen till fingertopparna. Så det var en väldig frustration mitt i skördetider. Hur löste du det? Både min fru och jag är egna företagare och vi har fått oss en tankeställare båda två. – Jag ringde till försäkringsbolaget. Jag undrade om man fick någon ersättning för att hyra in en chaufför men det fick jag inte så det har jag kostat på själv. Jag har även en privat sjukvårdsförsäkring men den behövde jag inte utnyttja eftersom det gick så fort till operation. Kommer du att ta en försäkring som täcker inkomstbortfall? – Jag kommer helt klart att se över vad jag har för försäkringsskydd. Både min fru och jag är egna företagare och vi har fått oss en tankeställare båda två. n Olycksfall inom skogs- och lantbruk 7% 16% 33% 7% 7% 10% 20% Skog och vedhantering Djur Hantering av föremål samt fallande föremål Rörlig maskindel Klämskada Fall Fordon 33 procent av olyckorna sker i skogen och 20 procent när djuren hanteras. KÄLLA: LRF FÖRSÄKRING Våga se dig själv som värdefull! få snabbare vård och slippa köer samt VEM SKULLE VILJA bedriva en en inkomstförsäkring som täcker verksamhet i byggnader som inte mellanskillnaden mellan sjukpenär brandförsäkrade? Knappast ningen och den inkomst man skulle någon. En försäkring vid brand ser ha haft om man jobbat som vanligt. man som något helt självklart. Men det många inom lantbru2. Nästa tårtbit är livförsäkring för att ket inte tänker på är att den brandskydda familj och företag om man går försäkrade egendomen förlorar en bort. stor del av sitt värde om den person 3. Tredje tårtbiten är en olycksfallssom ska sköta egendomen inte försäkring. finns tillgänglig. Det kan hända 4. Fjärde tårtbiten är en pensions som ett resultat av olycksfall, sjukförsäkring eller pensionssparande. dom eller i värsta fall dödsfall. Många lantbrukare och skogsägare Människor inom skogen och gör misstaget att ha allt sparande i fast lantbruket hör till de grupper i Människor inom skogen och lantbruket Sverige som är hör till de grupper i Sverige som är allra allra sämst sämst försäkrade mot personliga risker. försäkrade mot personliga risker. egendom, i skog, mark och byggnaLägg därtill det faktum att just der. Man sätter ofta för stor tilltro till denna grupp är särskilt drabbad av att pensionsförsäkringen finns inom risker, till exempel olycksfall i arbetet. ägorna när i stället en ansenlig del Varför de som drabbas mest är borde finnas i ett pensionskapital i bland de minst försäkrade är en reda pengar. stor gåta. Kanske är det av gammal hävd, att man inte ska bry sig om I DAG LEVER VI mycket längre och sig själv för mycket? Man ska inte pengar är viktigt. Om en del av pengnälla över lite magont eller en sionsförsäkringen finns i pengar unstukad fot. Hellre då ta en tablett derlättar det vid generationsskiften. och bita ihop. Den som vill överlåta egendom till ett Skogs- och lantbrukare måste bra pris till en släkting ska inte behöva tänka om och börja se på sig själva lämna gården närmast lottlös för sitt som den stora resurs de är i företaget. fortsatta liv. n NÄR JAG GER RÅD brukar jag tala om fyra tårtbitar när det gäller de personliga försäkringarna. 1. Första tårtbiten handlar om sjukdom och där finns två viktiga försäkringar: vårdförsäkring för att ANDERS KLANG, Försäkringsrådgivare, Handelsbanken ankl04@handelsbanken.se Tillväxt 25 LÖNSAMHET & TILLVÄXT Viktigt med avtal inom familjen Affärsplaner och känslighetsanalyser missar ofta ett av de allra största hoten mot verksamheten. Risken att något händer i familjen. En skilsmässa i en familj som bedriver lantbruk kan få stora följder. Text Carina Gerken Christiansen Illustration Annika Bergström JOSEFIN MÖRNER ÄR jurist och specialiserad på familjerätt på konsultbolaget Argum. – Det är väldigt vanligt i alla företag, inte bara lantbruksföretag, att man glömmer att det finns saker som kan hända som har stor påverkan på verksamheten men som inte är direkt kopplade till den, säger hon. Dessvärre är lantbruksföretaget ofta extra utsatt när något händer eftersom familjen ofta bor på gården och det saknas skarpa gränser mellan familjen och företaget. – En skilsmässa eller ett dödsfall påverkar ofta både verksamheten och boendesituationen. EN VANLIG SITUATION , enligt Josefin Mörner, är att en part driver gården, oftast den som är uppvuxen på gården, och den andra parten jobbar utanför gården. Om det kommer till situationen att någon vill skiljas, och om det saknas äktenskapsförord, ska gården bodelas och makarna ska ha hälften var. Här blir det ofta problem eftersom gårdens värde vanligen är långt högre än dess möjlighet till avkastning. – Det är ett stort glapp däremellan så det är många gånger inte ekonomiskt möjligt att lösa ut sin partner, säger Josefin Mörner. Det som händer är att gården måste säljas och då blir den som brukat gården av med både arbete och bostad. Josefin Mörner säger att det finns sätt att undvika detta. Men det måste ske före skilsmässan och innan kon26 Tillväxt En skilsmässa kan påverka både verksamheten och boendesituationen. flikter uppstått. Ofta blir hon tillkallad när skilsmässan redan är ett faktum och då är det för sent. Finns det människor som varit gifta länge och skriver äktenskapsförord? ETT SÄTT ATT UNDVIKA situationen där gården måste säljas är ett äktenskapsförord vid giftermålet. Det är ett avtal mellan makarna där man avtalar att all egendom eller viss specifik egendom ska vara enskild. Egendom som är enskild kan aldrig ingå i en bodelning. – Det är ett sätt, man ska diskutera detta och träffa någon sakkunnig och höra vilka rättigheter, skyldigheter och risker som finns. Särskilt om man är på väg att gifta sig. Ett annat sätt att undvika situationen är att föräldrar som överlåter gården som gåva eller i ett testamente särskilt anger att gården ska vara barnets enskilda egendom. – DET ÄR EN VÄLDIGT bra försäkring som föräldrarna kan ge till sina barn. Då behöver inte barnet själv ta diskussionen om äktenskapsförord. Då är gården mottagen som enskild egendom, säger Josefin Mörner. Josefin Mörner Det är många gånger inte ekonomiskt möjligt att lösa ut sin partner. Den ekonomiska kalkylen går inte ihop. – Ja, det finns det. Jag har haft par som varit gifta i 10–20 år som vill reglera detta. Hon tycker generellt att dokument som äktenskapsförord, testamente och samägandeavtal för dem som äger en gård ihop är att betrakta som försäkringar för att undvika framtida problem. – Ett testamente minskar risken för tvister mellan barn vid ett arv. Man kan förklara hur man tänker och hur man vill att barnen ska tänka runt egendomen. Ett barn kan ha fått gåvor under förälderns livstid och då vill man kanske kompensera det andra barnet. ETT SAMÄGANDEAVTAL ser hon som en försäkring mot tvister som ganska ofta uppkommer mellan syskon som ärvt en fastighet. – De bör ha ett inbördes avtal som reglerar förvaltningen av fastigheten. Man måste skriva när man är sams. Har man hunnit bli osams är det oftast omöjligt att ingå den typen av avtal, säger hon. n LÖNSAMHET & TILLVÄXT KOMMENTAR Ordning och reda i vardagen – nyckeln till långsiktig lönsamhet ENLIGT ORDLISTAN definieras ordet risk som ”ett mått på skadliga konsekvenser av en framtida händelse”. Risker utsätts vi för hela livet, men utan att vi tänker på det så vidtar vi olika åtgärder för att minska eller hantera vår risk. När vi färdas i en bil så tar vi till exempel på oss säkerhetsbältet för att minska risken för personskada vid en krock. Livet som skog och lantbruksföretagare innebär olika former av risker. En del av dessa kan vara lättare att upprätta kalkyler eller prognoser för, och därmed ha en strategi för hur risken kan minimeras. Åtgärderna ser olika ut beroende på vilken typ av risk det är, och vilka risker man har råd att ta. Faktorer som egen hälsa och familjesituation är svårare att kalkylera. Här kan istället olika försäkringslösningar lindra den värsta effekten av ett oönskat scenario. Hur kan talet om risker, som ofta upplevs som något negativt, bli till en möjlighet? Den som varit noggrann i att identifiera sin verksamhets olika risker och tänkt igenom vad ett värsta scenario skulle innebära för dem, ser till att påverka sin vardag så att de skadliga effekterna av en framtida ogynnsam händelse minimeras. Forskningen visar att de som är noggranna i vardagen och följer rutiner, checklistor och upprätthåller dagliga rutiner i sin verksamhet, Åtgärderna ser olika ut beroende på vilken typ av risk det är, och vilka risker man har råd att ta. minskar risken för en ogynnsam situation. Deras sätt att hantera det dagliga arbetet är en framgångs faktor som leder till att de uppnår sina långsiktiga mål, goda arbets resultat och lägger grunden till en god lönsamhet. Det är tack vare en långsiktig plan som vikten av noggrannheten i vardagen blir tydlig. Att hela tiden bli lite bättre. Inget hokus pokus utan bara sunt förnuft. Precis som vanligt, men avgörande för att lyckas! n LENA LUNDH, regionchef Handelsbanken Skog och lantbruk Västra Sverige lean07@handelsbanken.se Vill du att både skogen och pengarna ska växa mer? Då är oberoende förvaltning något för dig. Hushållningssällskapet är Sveriges oberoende skogsrådgivare. Vi sysslar inte med virkesförsäljning för egen räkning. Enda syftet med vår rådgivning är att skogen och pengarna på ditt konto ska växa mer. Hushållningssällskapet www.hushallningssallskapet.se/skog Tillväxt 27 LÖNSAMHET & TILLVÄXT LÖNSAMHET & TILLVÄXT Ledarskapet är av yttersta betydelse för att ett skogs- och lantbruksföretag ska kunna blomstra, både för den som har anställda och för den som jobbar ensam i sitt fören e g tag. Det handlar bland annat om att kunna in n d e L delegera, att ha tydliga, mätbara mål och att kunna ta hjälp utifrån när det behövs. 4 Erik Bengtsson, tio anställda De anställda får ta stort ansvar På Karlsfälts gård i Skåne finns det tio medarbetare. De arbetar under ledning av gårdens vd Erik Bengtsson. Han delegerar en stor del av arbetet och ansvaret. Text Marina Tell Eskildsen Foto Helge Rubin EFTER EN FLERÅRIG karriär i närings livet är Erik Bengtsson noggrann med att anställa rätt människor på sin gård som ligger nordost om Ystad i Skåne. Han tror på en organisation som är starkt delegerad och har ansvaret långt ut. – Jag försöker sköta ordergivning en i dialogform. Vi har medarbetare som är över 60 år och de kan jordarna mycket bättre än jag, säger han och poängterar hur viktigt det är att ta tillvara kunskapen i företaget. Erik Bengtsson berättar att hans livsfilosofi – som baserar sig på ett antal halvbuddistiska betraktelser – också ligger till grund för hur han 22 Tillväxt ser på sina medarbetare. – Allt man gör kommer tillbaka, det finns all anledning att sköta sina kort. – VI ANSTÄLLER inga ratthållare. Jag vill ha folk som kan tänka själva och förstå vår halvreligiösa inställning till tillvaron. Jag kan inte ha folk som inte är snälla mot grisar. Man måste ha en stor kärlek till det man gör, säger han Jag kan inte ha folk som inte är snälla mot grisar. Man måste ha en stor kärlek till det man gör. och tillägger: – Det måste vara värme och kärlek i saker annars ramlar vi in i en kall värld som inte är angenäm för någon. Karlsfälts gård använder ekonomi programmet ”Affärsanalys för lantbruksdrift” som bryter ner i detalj varje produktionsgren såsom gris, nöt, lamm och växtodling. Alla medarbetare skriver varje dag var de har lagt sin tid. När ett ton vete läggs i silon vet man därför exakt vad LÖNSAMHET & TILLVÄXT Efter lantbruksutbildning i Danmark och en omfattande utlandskarriär bland annat som Europachef för ett stort amerikanskt bolag återvände Erik Bengtsson hem till gården. Karlsfälts gård Areal: 700 hektar. Företagsform: Verksamheten är uppdelad i tre före tag: ett aktiebolag, som ansvarar för två vindkraftverk, ett handelsbolag som ansvarar för växt odlingen och djur produktionen (drivs tillsammans med Eriks far, Olof Bengtsson) samt en enskild firma som ansvarar för produk tionen av gourmet mat och andra förädlade produkter, skinnvaror och möbler från djurproduktionen. det har kostat att producera detta. I DAG SÄLJER Karlsfälts gård sitt nötoch griskött under egna varumärken till saluhallar, som till exempel till Östermalms saluhall i Stockholm och till olika krogar – även i Köpenhamn. – Vi säljer griskött till de finaste krogarna. De vill ha kött från grisar som inte har stressats. Vi laddar våra produkter med andra värden och tar betalt för vår etiska uppfödning, säger Erik Bengtsson. Han säger att han har influerats starkt från Danmark. – I Danmark är lantbruk mycket mer en affär. Man har mer fokus på ekonomiska perspektiv och det tycker jag är härligt. Det ger lite annan stuns i det. MEN OM AFFÄRSTÄNKET kommer från Danmark gäller en annan filosofi i grishuset. Målet är en ”extremt djur Djur: Grisar (basen i den integrerade grisproduktionen är 100 suggor), 150 får (tackor) och cirka 80 nötkreatur (dessa produceras tillsam mans med grannen). Växtodling: Spannmål, raps, sockerbetor och gräsfrö. Certifiering: Svenskt Sigill. Omsättning: 25 miljoner kronor årligen. Antal anställda: 10. vänlig grishållning” som i sina detaljer kanske till och med överträffar standarden i ”Bullerbyns stia”. Gården driver ett system med enhetsboxar där griskullen stannar i 15 veckor. I stället för spaltgolv av betong bökar grisarna i djupströ bäddar av halm som brinner och ger värme underifrån. – De gillar att böka och busa, det är fartfyllda djur. Halmen är bra för magarna och vi har inga diarréer. De lever där och har fri tilldelning på foder. Det finns alltid mat. De känner ingen stress. Alla våra grisar har svansen kvar. Det är ingenting jag fejkar, det är så, säger han. BESÖKARE PÅ GÅRDEN är välkomna att titta in och hälsa på grisarna som lever i mindre avdelningar för att minska smittorisken. Halmen suger upp ammoniaken och grishusen slipper dålig lukt. – Verksamheten måste vara transparent. Annars håller det inte, anser Erik Bengtsson. Han berättar vidare om sin livsfilo sofi som också är en företagsfilosofi. – Vi brukar jorden på ett sätt som gagnar jorden och vi sköter djuren på ett sätt som gagnar djuren. Vi ska inte göra som i Danmark och fylla djuren med antibiotika. n Tillväxt 23 LÖNSAMHET & TILLVÄXT Marie André, inga anställda Ledarskapet viktigt också för ensamföretagaren Marie André är skogsägare med 500 hektar skog nordost om Uppsala. Hon anser att ett bra ledarskap är av görande även i företag utan anställda. Viktigast är att ha en tydlig målsättning. Text Carina Gerken Christiansen och Marina Tell Eskildsen LEDARSKAP FÖR DEN som driver eget, utan anställda, innefattar precis som i företag med personal tydliga mål sättningar vad gäller resultat och utveckling. Det är viktigt att kunna motivera sig själv, planera, hålla ordning och veta vart man är på väg. – Man måste kunna analysera och tänka och sedan arbeta metodiskt mot ett mål. Medan man gör det måste man ta hänsyn till yttre fakto rer, säger Marie André, som äger en lantbruksfastighet nordost om Uppsala tillsammans med sin syster, Cathrine Brooling. SYSTRARNA FATTAR ALLA viktiga beslut gemensamt och är överens om synen på sig själva som företagare med skogsinnehav. – Vår strategiska bas är att bedriva ett produktivt skogsbruk så att vi kan investera och värna om de byggnader som finns på fastigheten och göra de investeringar som behövs i skogs bruket, som vägar, markberedningar och dikning, säger Marie André. Företaget står på tre ben med 500 hektar skog, 100 hektar åker (som arrenderas ut) och sex bostäder och sommartorp som hyrs ut. Systrarna bor inte själva permanent på fastigheten. För att skapa ett fungerande ledarskap när man är två ägare till ett 24 Tillväxt företag måste man, enligt Marie André, ha en gemensam målbild. – Man måste vara överens om vart man är på väg, om vilken målsättning man har, säger hon. MARIE ANDRÉ SLÅR också fast att det är av stor vikt att man kan kompetens dela och ha en tydlig delegering sinsemellan. – Var och en ska göra det som den är bra på. När det gäller delegeringen så ser den olika ut beroende på diverse omgivningsfaktorer. – En tid bodde min syster till exempel utomlands, då delegerade hon hela arbetet till mig. När jag disputerade så var det lämpligt att hon skötte en större del av skogs företaget. Systrarna arbetar till viss del själva i skogen, främst med plantering och en del röjning. Men till största del anlitas entreprenörer genom Mellan skog där Marie André också sitter i styrelsen som vice ordförande. – När jag började min skogs ägarkarriär insåg jag snabbt vikten av att kompetenshöja mig själv och hitta bra samarbeten med kunniga aktörer. Jag provade olika varianter, men det som skogsägarföreningen erbjöd passade mig bäst, säger Marie André. Marie André är skogsägare nordost om Uppsala. Man måste kunna analysera och tänka och sedan arbeta metodiskt mot ett mål. – I min värld har det inte varit ett självändamål att hamna i olika styrel ser utan det är mitt engagemang och min strävan efter ökad kompetens samt möjligheten att påverka, som har medfört att jag nu sitter i Mellan skogs styrelse. MARIE ANDRÉ, SOM har varit aktiv skogsbrukare sedan 1980-talet, är också sjukgymnast och chef för 30 personer på Fysioterapikliniken på Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm. FOTO: MELLANSKOG LÖNSAMHET & TILLVÄXT Hon har även bedrivit forskning inom sitt ämnesområde och tycker att livet som forskare och skogsägare har många gemensamma nämnare. – Det är en långsiktig insats och investering man gör. Det är vanligen inga snabba beslut som måste tas, säger hon, och menar att forskaren måste förhålla sig till de vetenskapliga belägg som finns och metodiskt arbeta för fortsatt utvecklingsarbete och finna finansiering för forskning. Skogsägaren måste förhålla sig till världsekonomin, timmerpriser, stormar, ränta på banklån och politiskabeslut. Utmaningen blir att jobba långsiktigt i en föränderlig värld. ETT AV MARIE Andrés första mål med sin skog var att hon ville öka virkesförrådet. – Vi har haft en tillväxt på 2 000 kubik per år och en avverkningstakt på 1 000 kubik per år. Det gör att vi har byggt upp hela beståndet på fastigheten. När hon satte målet fanns 113 kubik per hektar som nu förvandlats till 170 kubik per hektar. – Det kanske är lite onödigt högt. Det finns inget egenvärde i att kom ma upp i 200 kubik per hektar. Jag vill ha skog som växer och inte bara står. Dessutom kan det bli stormkänsligt på vissa områden. En utmaning som skogsägare, det vill säga som ledare i ett skogsföretag, är, enligt Marie André, att utveckla sitt tänkande och sin nyfikenhet runt förvaltningen i skogsföretaget och inte bara se det som att man har några timmertravar som ligger vid vägen. n Det goda ledarskapet handlar om att motivera Kunniga medarbetare ställer högre krav på chefen. Ordergivning uppifrån och ner fungerar inte, enligt Nina Vestlund, ledarskapskonsult med erfarenhet bland annat ifrån IT-branschen. Text Carina Gerken Christiansen PÅ FRÅGAN OM hur man får änniskor att känna att de är viktiga m svarar Nina Vestlund, ledarskaps konsult i egen regi, att det handlar mycket om att samtala om och visa vilket resultat man vill ha. – Chefen bör kunna ta fram papper och visa hur mycket man ska producera och hur det gick ett bra år eller ett halvbra år och resonera utifrån det om hur man kan maximera utfallet. I ett lantbruksföretag handlar det om att kunna förmedla insik ten att hela gården är en enhet som ska vara lönsam för att alla ska ha jobbet kvar. Alla på gården behö ver jobba mot samma mål. Nina Vestlund säger att en Nina Vestlund, ledarskapskonsult. r iktigt bra ledare inte är rädd för att omge sig med folk som är kunnigare än sig själv. Det gäller att våga vara prestigelös, våga fråga och vara beredd på svaret. – Det viktigaste är att ledaren är trygg i sig själv. En duktig ledare är inte rädd. De sämsta är de som går i försvar och gömmer sig bakom en opersonlig ordergivning eller som måste tuppa sig. Ledaren bör jobba med sin egen rädsla. – Man får kolla varje dag: Hur mår jag? Kan jag fatta stora beslut i dag eller ska jag vänta? Ska jag sitta ner och ta en kopp kaffe innan jag går ut och pratar med Kalle? Olika verksamheter kräver olika ledarskap. Monotona uppgifter, vid ett löpande band till exempel, kan kräva ett tydligare ledarskap för att hålla motivationen levande. Enligt Nina Vestlund kan den typen av a rbetsmoment kräva mer ordergivning. n Tillväxt 25 LÖNSAMHET & TILLVÄXT Gårdsrådet hjälper den expansive Större gårdar, fler djur, mer mark och fler med arbetare ställer ökade krav på företagsledaren. Många tar hjälp av ett gårdsråd eller en styrelse. Text Carina Gerken Christiansen GUSTAF SAMUELSSON, LRF Konsult, sitter i åtta gårdsråd. – Det är ingen rocket science över huvud taget. Det är bara att driva en förändring. Vad är nuläge, vad är vi dåliga på och hur ska vi kunna förbätt ra det och så driver man ärendet framåt helt enkelt, säger han. Ett gårdsråd fungerar som en bolagsstyrelse men utan formellt juridiskt ansvar för företaget. Rådet sammanträder mellan två och fyra gånger per år och består ofta av tre till fem personer, inklusive gårdsägarna. Mötet ska inte vara längre än två, max tre timmar. Enligt Gustaf Samuelsson finns främst två vinster med gårdsråd. Gustaf Samuelsson Dels att företagaren får stöttning, nya perspektiv på saker och rådgivning runt strategier. Men det kanske viktigaste är proto kollet. I det skriver man ner vad man bestämt och vem som gör vad för att man ska åstadkomma det man be stämt. Vid nästa möte följer man upp. Gustaf Samuelsson säger att kon troll och uppföljning är avgörande för resultatet, särskilt när gårdarna växer. – Det gäller att inte tappa kontrol len. Det handlar om större volymer och högre omsättning, men om det inte fungerar går det fort nedåt, för de stora gårdarna har höga fasta kostna der. Sex månader utan koll kan vara sex månader för sent. Särskilt med lantbrukets små mar ginaler har man inte råd att tappa tid, poängterar han. Gårdsrådet bör bestå av människor med kompetens som behövs just för den gården. Vanligen finns förutom företagaren en ekonom, en produk tionsrådgivare, någon från en annan bransch och kanske någon från banken. – Om man har problem med djur välfärden kanske man ska ta in en veterinär, men den veterinären behö ver inte sitta med hela tiden. Det kan vara en stomme och sedan lite flytande på de andra kompetenserna, säger Gustaf Samuelsson. DE GÅRDSRÅD HAN själv sitter i gäller företag med problem som påminner om varandras. Många har nyinvesterat men har svårt att plocka hem stor driftsfördelarna. – Växer man får man anställda. Man klarar inte av allting själv. Man ökar men hittar inte effektiviserings vinsterna. Det kan ha med manage ment att göra för det är svårt att nå ut med det sista. Vad är management? – En jättejättebra fråga. Man sväng er sig med termer. Det är att hitta ett sätt att leda sig själv och de anställda på ett strukturerat sätt. Han säger att gårdsrådet börjar med att göra en analys av företagets behov och sedan börjar arbetet. Om lönsamheten är svag börjar man med att ta tag i den. n KOMMENTAR Att vara en god ledare är A och O ATT VARA FÖRETAGSLEDARE ställer stora krav på att vara just en ledare, att få alla att jobba mot ett gemensamt mål. Det krävs att man är förberedd inför dagens uppgifter och att man har sett till att material och maskiner också finns på plats och är i gott skick. Om något saknas, eller ännu värre inte hittas, ger det en tidsförlust och leder oftast till irritation hos inblan dade. Det är av stor vikt att ha rutiner, ordning och reda på inventarier och även papper. En positiv attityd sprider oftast arbetsglädje och håller motiva tionen uppe, vilket skapar mindre stress. Det kan hjälpa till att se miss tag, problem och bakslag med andra ögon och hitta nya vägar. 26 Tillväxt Planering och uppföljning brukar oftast löna sig och leda till tidsbesparing till slut. Har man varit i gång som lant bruksföretagare några år har man ganska bra koll på säsongens variatio ner. Hur kan man utnyttja tiden effek tivast under den period när det är mindre arbetsbelastning för att under lätta när det är högt tryck? Planering och uppföljning brukar oftast löna sig och leda till tidsbesparing till slut. GÅRDSRÅD ELLER LIKNANDE kan göra det lättare att lyfta blicken och se på företaget med utifrån-och-in-perspek tiv så man inte fastnar i gamla vanor. Man kan få upp ögonen för nödvän diga förändringar eller för att en av veckling av någon verksamhetsgren bör ske. Hur ser den långsiktiga strate gin för företaget ut? Finns det någon som tar över? Vågar du släppa taget och låta andra vara delaktiga? Kan du delegera? Även som ensamföretagare är det av stor vikt med framförhållning och planering, och att hålla fast vid sin strategi. Jag kan inte nog betona vik ten av att omge sig av nätverk i både med- och motgång. Det är många arbetstimmar som läggs ner för den enskilde näringsidkaren och det är inte alla som går att räkna hem eko nomiskt, så det är av stor vikt att använda tiden på bästa sätt. n TUA MÅRTENSSON Regionchef södra Sverige Handelsbanken Skog och lantbruk thma07@handelsbanken.se LÖNSAMHET & TILLVÄXT FOTO: SHUTTERSTOCK Vissa kopplar Lean till en massa städning? – Ja, men det är synd för det i nnebär så otroligt mycket mer. Lean innebär en stor potential att utveckla ett företag. Målet är inte städning. Varför ingår städning? Leanmetoden är hämtad från bilföretagetToyota. Lean: ledaren frågar i stället för att svara Text Carina Gerken Christiansen Kan man styra ett lantbruk på samma sätt som en bilfabrik? – Oavsett om det är en bilfabrik, en akutmottagning eller ett lantbruk så är det människor som jobbar där. Det handlar om tankesätt, sätt att vara på och sätt att jobba, säger Hanna Åström. Har ni sett något resultat vad gäller ökad lönsamhet i de lantbruksföretag som har provat detta? – Man kan snabbt konstatera att det tar lång tid att se effekter. Det är svårt att veta om en effekt är en årsva riation eller om det beror på Lean. Vetenskapligt tar detta tid att faststäl la, men vi har ändå goda exempel. Vilka då? – Om en mjölkgård infört standar- diserade arbetssätt och alla mjölkar och arbetar på bästa sättet kan man snabbt se effekter på kvalitet och levererad mängd mjölk till mejeriet. Det ger pengar i plånboken direkt. Vi har deltagare som har minskat sin övertid rejält på grund av att de blivit bättre på underhåll, ordning och reda och kommunikation. Vad ingår mer? – Alla ska ha koll på vilka visioner f öretaget har. Om varje medarbetare varje dag funderar på hur man utifrån visioner och mål kan hitta förbättring ar så finns en stor potential. Vad är ekonomisk företagsstyrning Hittills har 106 svenska gårdar, från Ystad till Hammarstrand, försökt sig på det japanska bilföretaget Toyotas sätt att styra. Konceptet heter ”Lean”, vilket betyder smal eller slimmad. Slöseri får inte finnas, vare sig med tid eller med annat. Hanna Åström på Hushållningssäll skapet i Halland arbetar med Lean. – En av grundprinciperna är att sträva efter stabilitet. Det blir stabilt om det är ordning och reda, om man hittar sina saker när man ska ut. Man slösar inte en halv dag på att leta. Utrustningen ska fungera när man ska använda den, man ska inte p aniklaga saker. Det blir stort fokus på städning eftersom det syns tydligt, men det är inget självändamål. enligt Lean? – En av de viktigaste principerna i Lean är långsiktighet. Fokus är inte kvartalsbokslutet. Man ska fatta det bästa beslutet på lång sikt. Även om det kostar på kort sikt. Hur beskriver du ledarstilen i Lean? Hanna Åström – Det vi har lärt oss är att ledar skapet spelar stor roll. Toyota utgår från det coachande ledarskapet som frågar i stället för att ge svar. Var och en är expert på sitt arbete och den som gör jobbet måste komma med lösningarna. Vilken ledarskapsstil använder lantbrukarna i dag? Exempel på slöserier i ett lantbruksföretag 1 Väntan – stå och titta på foder blandaren. 2 Överproduktion – att producera mer foder än vad som behövs. 3 Överarbete – göra någonting mer nog grant än vad som är nödvändigt. 4 Lager – kan jäm föras med över produktion. 5 Transporter – långa ensilage- och gödsel transporter. 6 Kassation – dåligt lagrat foder. 7 Onödig rörelse – att undvika det ständiga letandet efter saker och ting på gården. KÄLLA: SLU, CAROLINE PERSSON – Många har gemensamt att deras företag vuxit och när de själva gick in Läs mer om Lean som företagare kanske de var Det finns ett sam ensamma. Nu har de fått flera arbetsprojekt inom lantbruket som heter anställda på kort tid. Det kan vara en Lean Lantbruk. Det ovan situation. Man har inte lämnat samordnas av en ifrån sig ansvar i samma takt som det styrgrupp. Dess upp gift är att samordna kommit in människor i företaget. Allt olika Leanprojekt ska inte hänga på ägaren eller en och certifiera landets Leancoacher. Den väldigt engagerad förman. Man ska som vill veta mer arbeta strukturerat med kommunika kan gå in på www.leanlantbruk.se tion och alla ska vara delaktiga. n Tillväxt 27 LÖNSAMHET & TILLVÄXT 5 LÖNSAMHET & TILLVÄXT På gotländska Ejmunds gård är kund relationen viktigast. Även Johan Mattson med 40 000 slaktsvin om året i Skåne - säger att kommunikationen med kunden s d a kn är helt avgörande. Framgångsrika Saltå Marringen kvarn och företaget Oatly håller med. fö I serien Lönsamhet & Tillväxt, nu med temat marknadsföring, berättar även Ica hur en produkt ska se ut för att platsa i deras sortiment. Relationer viktigast för Ejmunds gård På Ejmunds gård har omsättningen ökat från 100 000 kronor per år till cirka 25 miljoner kronor. Märtha Norman, ansvarig för marknads föring, berättar om framgången. Gården har funnits i samma familj sedan 1862. Nuvarande ägaren Odd Norman tog över 1976. Omsättningen låg då på 100 000 kronor om året. I dag ser siffrorna annorlunda ut med en omsättning runt 25 miljoner kronor om året. Text Carina Gerken Christiansen PÅ EJMUNDS GÅRD i Roma på Gotland finns 800 köttdjur som livnär sig i huvudsak på naturbete och vallodling på 500 hektar. Det som gör gården annorlunda är satsningen på livsmedelsbranschen. På Ejmunds har man skapat det som många drömmer om – en rad egna varumärken som finns i butiker över hela landet. Produkterna är bland andra Gotländska köttbullar, Tex-Mex Flakes, Gotländsk hamburgare, Ranch burgers och köttfärs. Förutom det säljs även köttlådor till privatkunder, främst på Gotland och i Stockholm. En lång rad restauranger väljer också att servera kött från Ejmunds. 22 Tillväxt Märtha Norman är ansvarig för marknadsföringen. TROTS EFTERFRÅGAN OCH stor k undkrets är marginalerna tuffa och gården har inte råd med stora reklamkampanjer. – Vi har en reklambyrå som tog fram loggan och vepor, men sedan har vi gjort mycket själva, berättar Märtha Norman, som är dotter i huset med planer på att i en nära framtid ta över gården tillsammans med sin man Pontus. – Det här är ett familjeföretag och varumärket är byggt på det. Det blir väldigt personligt, ärligt och öppet, säger hon. Familjen Norman är tydliga med vad de vill att kunderna ska veta. Detta är en gård där djuromsorgen kommer främst. Målet är ett mört kött med extraordinär smak. PÅ EJMUNDS GÅR alla djur på djupa halmbäddar vintertid. De får massage och långa betesperioder under sommarhalvåret. Resan till slakteriet i Visby tar 15 minuter. Djuren åker i samma grupper som de vuxit upp i under hela produktionsperioden. Stress ska inte finnas någonstans i uppfödningen av Ejmunds köttdjur. FOTO: EJMUNDS GÅRD LÖNSAMHET & TILLVÄXT gården. Ibland lägger vi ut recept och länkar till restauranger som köper vårt kött. MED RELATIONSMARKNADSFÖRINGEN BLIR många nyfikna på att besöka g ården där det också finns en gårdsbutik. Dessvärre kan familjen Norman inte bemanna den utan besökarna tar sina varor och betalar själva med kort eller kontant. – Vi kan inte göra tv-reklam, men än så länge har det gått bra i alla fall. Har man en produkt man kan stå för är det inte så komplicerat att sälja den, säger Märtha Norman. Men helt okomplicerat är det inte att etablera sig i en ny bransch, fylld med regler. – Det är mycket som ska fyllas i när det gäller märkningar på produkterna, det gäller att sätta sig in i det. Är det avskräckande krångligt? Odd och Maud Norman har byggt upp ett framgångsrikt företag på Ejmunds gård. – Vi ser det mer som en utmaning. Man måste ha ganska bred kunskap, säger Märtha Norman. Alla gårdens djur slaktas i Visby. Ejmunds köper tillbaka djur kropparna, som hängs i bilen och körs till styckningsföretaget Grantelius i Farsta i Stockholm. Charkvarorna tillverkas av Svenska Hamburgare i Sävsjö och Sven P. Matkompaniet i Stockholm. En säljare är anställd för att ta upp beställningar från butikerna. Det låter så enkelt men sådana här saker är väl inte så enkla att få till? Med denna tydliga affärsidé har familjen gjort den mesta marknads föringen själva, främst då pappa Odd Norman. – Min pappa är väldigt företagsam och vill träffa folk så han var uppe i Stockholm och gick in i butikerna och berättade om vårt kött. Då var det flera butiker som ville köpa direkt av oss, säger Märtha Norman. På den vägen har det fortsatt. Familjemedlemmarna åker själva till butikerna och ordnar provsmakning. – Det är relationsmarknadsföring. Kunderna uppskattar om bonden själv kommer ut och bjuder på köttbullar. MEN DET TAR inte slut där. Ejmunds gård är också aktiv på sociala medier. – Vi twittrar och uppdaterar Facebook och Instagram. Vi berättar om jobbet på gården, när vårbruket kommer i gång, sånt som händer på Ejmunds Gård AB Odd Norman tog över Ejmunds gård 1976. Han gifte sig 1980 med Maud Ardgren och tillsammans har de barnen Ida, Märtha och Leo. Under bolagsnamnet Ejmunds Gård AB säljs i dag gårdens produkter till butiker och restauranger i hela Sverige. – Nej, och man måste vara beredd på förändringar hela tiden. Man kan inte luta sig tillbaka och tro att det sköter sig. Till exempel sålde vi konsumentpackat kött, men vi har märkt en förändring hos kunderna. Nu vill de köpa i manuell disk och då har vi fått gå tillbaka till hela detaljer igen och ta bort småförpackningarna. Framtidsplanerna inbegriper en ny produkt, en korv på nötkött, och en utbyggnad av gården till 1 000 djur. n Tillväxt 23 LÖNSAMHET & TILLVÄXT Ica letar efter ”det lilla extra” Många drömmer om att se sin produkt på Icas hyllor. Men hur tar man sig dit med sin vara? Dan Jacobson, färskvaruchef på Icas huvudkontor, berättar att Ica är ute efter varor som kan tillföra något extra. Text Carina Gerken Christiansen PÅ ICAS FÄRSKVARUAVDELNING i Solna tas besluten om vilka produkter som ska ingå i det centrala sortimentet som Icas 1 321 handlare kan köpa ifrån. Här i Solna väljs varorna ut, avtalen skrivs och inköpspriserna förhandlas med leverantörerna. – Det är många som kontaktar min avdelning, även om leverantörsbasen är rimligt stabil, säger Dan Jacobson. Han betonar att Ica består av enskilda handlare som bestämmer sina egna sortiment och priser i butikerna. – De behöver inte köpa något av oss centralt. De kan välja andra leverantörer om de vill. Det är det som gör Ica unikt. Varje handlare är sin egen företagare. De sätter sitt sortiment efter sin lokala marknad. Det kan vara stor skillnad mellan en butik mitt i Stockholm och en butik ute i landet. Varför finns ni då? – Vi kan erbjuda konkurrens kraftiga priser till butikerna som gör att de kan erbjuda konkurrenskraftiga priser till konsumenterna. Det finns en samköpsfördel. Man får väl alltid ett lite bättre pris om man köper mycket jämfört med lite. För små producenter är det dock inte lätt att accepteras som leverantör 24 Tillväxt Varje Icahandlare är sin egen företagare och bestämmer över sitt eget sortiment. av Ica centralt. – Det normala är att de små vänder sig till den lokala Icabutiken i sin närhet. Då får de en första indikation på om produkten bör vara med över huvud taget. DAN JACOBSON SÄGER att handlarna är mycket intresserade av att hitta lokala produkter. Men de enda som egentligen kan utvärdera produkten är förstås konsumenterna. Om det visar sig att produkten går hem lokalt kan producenten välja att öka produktionen och utöka marknaden. En kontakt med Ica centralt kan bli nästa steg. – Vi funderar då på om vi vill göra produkten tillgänglig för alla 1300 butikerna. Dan Jacobson Det finns vissa utvalda mindre leverantörer som trots allt skrivit kontrakt med Ica centralt. En del av de produkterna säljs under Ica- varumärket ”God smak från”. – Vi har små leverantörer, till exempel rökta produkter från Vindelns rökeri, 5–6 mil från Umeå, säger Dan Jacobson. Även det lilla bageriet Söder vidinge utanför Kävlinge i Skåne levererar till Ica centralt. – Det ska vara en produkt som tillför något extra. Södervidinge har en vetelevain och en råglevain som är hantverksmässigt gjorda med surdeg och så. Det gäller för oss att hitta den typen av små, väldigt unika produkter som gör lite skillnad, säger Dan J acobsen. n FOTO: SHUTTERSTOCK LÖNSAMHET & TILLVÄXT Bulkproducent med kundkänsla Johan Mattsson föder upp 40 000 slaktsvin per år men har nästan bara en kund, slakteriet i Kristianstad. En stor del av hans tid som företagare går åt till kontakter med kunden. – Jag måste vara attraktiv på marknaden och ha rätt produkt vid rätt tillfälle, säger han. FOTO: ICA Text Carina Gerken Christiansen Det ska vara en produkt som tillför något extra. Det gäller för oss att hitta den typen av små, väldigt unika produkter som gör lite skillnad. JOHAN MATTSSON TOG över mig att fixa det. Det spelar ingen roll familjegården tre mil norr om om du producerar spannmål, grisar Ystad, på gränsen till Österlen, eller korv, har du inte rätt korv vid rätt 1991. Efterhand som grann tillfälle så når du ingen framgång, fastigheter blivit till salu har han säger han. ökat arealen och köpt till gårdar. I dag har han 15 medarbetare, ÖNSKEMÅLEN FRÅN JOHAN Mattsodlar 1 100 hektar med raps och sons kund kan handla om tid för spannmål och levererar 40 000 leverans eller leveransvikt. slaktsvin varje år under företags– När de kan sälja sina produkter namnet Bäretofta AB. vill det till att jag kan leverera det de Johan Mattsson sitter sällan önskar, eller åtminstone försöka så själv på traktorn. gott det går. Det är ju biologiskt Tiden går åt till styrning av material. Man har en dialog med sina företaget, externa styrelseuppkunder om hur de vill ha det. drag och kontakter med kunden Med den storlek det handlar om minst en gång varje på företaget sker leveranser vecka. varje vecka till slakteriet – Precis som Volvo med företagets egen lastbil. har kunder så har jag en Den tid som Johan kund som jag säljer mina Mattsson lägger praktiskt i produkter till. Vill kunverksamheten handlar den ha något speciellt nästan uteslutande om och leverans vid ett visst grisproduktionen. tillfälle är det upp till – Vi har 95 procent av Johan Mattsson omsättningen från djuren så det betyder mycket för mig. Jag lägger min huvudtid på det och går runt i verksamheten ett antal gånger i veckan, säger han. HAN HAR ALDRIG haft någon önskan om att själv skapa egna varumärken och sälja direkt till affärer och konsumenter. – Det är väl egentligen för att jag inte är någon nischproducent med den volym vi har. Vi är bulkproducenter. Han tror att det skulle innebära problem att sälja stora volymer själv. – Då ska man ha egen slaktning och tillverkning av korv och sådant, och det är en helt annan industri än det jag håller på med. Han påpekar också att nischproduktionen med direktförsäljning av egna produkter har dykt upp de senaste fem, sju åren. – När jag började för 25 år sedan var det nästan ingen som höll på med det. Varför tror du att det har kommit? – Det finns en del som är jätte intresserade av det och älskar att ha den kontakten med konsumenten. Men ska man göra det effektivt ska man ha något slags befolknings centrum i närheten, tror jag. n Tillväxt 25 FOTO: YOUTUBE/OATLY LÖNSAMHET & TILLVÄXT Oatlys marknadsföring har fått bra genomslag. De flesta som gör reklam vill att den ska se proffsig ut. Men varumärket Oatly har gjort tvärtom med reklam som ser hemmagjord ut. Text Carina Gerken Christiansen LARS ELFMAN PÅ reklambyrån orsman & Bodenfors i Göteborg är F en av personerna bakom varumärkets nya uttryck. Varför ser reklamen ut som om den är gjord hemma vid köksbordet? – Vi tyckte att det skulle finnas en tydlig röst bakom varumärket och att det skulle synas att det var riktiga människor bakom med mycket tankar och åsikter om hälsa och hållbarhet. Den design som Oatly hade tidigare kändes som storföretag och väldigt osvensk. Få hade koll på att det var en svensk innovation att göra en dryck av havre. Men det handlar väl också om att nå en viss målgrupp? – Målgruppen är alla människor. 26 Tillväxt Lars Elfman Förut var det mer mat intoleranta och allergiker som köpte. Det var mer läkemedel över det, det kändes som ett kosttillskott som man använde för att det inte stod rätt till med hälsan. Nu är det mer öppet för alla. Vi vill nå ut till den stora massan, men har kvar f otfästet i miljö- och vegan rörelsen. Det ska kännas öppet, trevligt och glatt. FOTO: YOUTUBE/OATLY Oatly kör med ”hemmagjord” reklam Hur kom ni på att det skulle se hand- per har upptäckt Oatly på grund av det grafiska uttrycket, reklamen i tv och så historien med Svensk Mjölk i höstas, att vi blev stämda av dem. skrivet ut? Har det hjälpt försäljningen? – Det är mycket tycke och smak. Det är ett uttryck som jag tycker om mycket själv. Vi har inte varit så beräknande. Tycker vi om det har vi kört. – Ja, det tror jag absolut. Vi såg verkligen att det tog fart med sökningar på Google. Den allmänna känne domen om Oatly stack i väg där i samma veva. På övriga europeiska marknader har vi också haft en positiv utveckling. n Har det fungerat? – Ja, jättebra. Man kan se det på den gamla gruppen som alltid gillat Oatly, på veganbloggar och så. Sedan har det avspeglat sig i försäljningen, nya grup- FOTNOT: OATLY ÄGS AV PÅGENGRUPPEN, INDUSTRIFONDEN, ÖSTERSJÖSTIFTELSEN, GRUNDARNA, PRIVATPERSONER OCH ANSTÄLLDA. Saltå kvarn konverserar med kunderna FOTO: SALTÅ KVARN LÖNSAMHET & TILLVÄXT Trägen vinner, kan man säga om Saltå Kvarn, som är ett av Sveriges mest kända ekologiska varumärken. Stenkvarnen i Järna söder om Stockholm har malt ekologisk spannmål i mer än ett halvt sekel. Text Carina Gerken Christiansen FÖR 50 ÅR sedan låg inte ekologiska livsmedel överst på inköpslistan hos den breda allmänheten. Men tiderna förändras och i dag finns Saltå Kvarns havregryn och mjölsorter på Coop i hela landet. Susanne Skånberg är marknads- och kommunikationschef på Saltå Kvarn. – Vi står på tre ben. Vi har egen produktion av kvarnprodukter, ett bageri och ett affärsområde som heter Mat från hela världen. Det som binder ihop det är att allt är ekologiskt. Just nu ser vi en otroligt stor efterfrågan på marknaden. Hur märker ni av den? – Vi märker det från konsumenterna, man nöjer sig inte med ett ekologiskt alternativ, man vill ha en bredd och en variation. Tar ni hjälp med designen när ni nu lanserar nya produkter? – Ja, vi har en designer, Karin Huber, som vi jobbat med i tio år. Vilka är era konkurrenter? – Väldigt många olika beroende på vilken kategori man tittar på. Vi har 160 produkter. På kvarnsidan är våra största konkurrenter Coops Änglamark, Icas I love Eko och Axfoods Garant. Ni har legat på en jämn omsättning på 155 miljoner kronor under flera år och även uppvisat en förlust. – Under året har vi bland annat lanserat nya produkter. En apelsin juice, russinmix och bruna bönor från Öland. – Ja, vi har legat stilla nu under tre år. Det beror på att vår expansion på Ica inte gick så snabbt som vi trodde och på att bageridelen gått sämre. Men 2014 vände det uppåt igen. Använder ni en reklambyrå? Hur har ni uppmärksammat ert 50-års- – Nej, vi gör ingen marknadsföring med köpt reklam. Det har vi aldrig gjort. Vi jobbar med konversationsmarknadsföring. Vi vill prata direkt jubileum? Hur hanterar ni detta? Susanne Skånberg med våra konsumenter. – Vi har lyft fram 44 personer som våra hjältar, till exempel många av de bönder som levererar till oss. n KOMMENTAR Lägg örat mot marknaden NÄR MAN GOOGLAR ordet ”marknadsföring” får man via Wikipedia veta följande: ”Marknadsföring omfattar alla de aktiviteter ett företag utför på marknaden, till exempel val av produkt att sälja, val av målgrupp, prissättning etc. Marknadsföring handlar också om att definiera och ta fram erbjudanden som svarar mot behoven, möter utmaningarna och skapar kundvärde. Det omfattar också arbetet med att positionera sina produkter på marknaden. Till sist omfattar marknadsföring att kommunicera erbjudandet, konkretisera värdena och, som en del i säljarbetet och i den fortsatta kundrelationen, säkerställa att förväntningarna infrias.” Redan när man beslutar sig för att Som lantbrukare eller skogsägare är det lätt att tänka att det bara är de som inriktar sig direkt till slutkonsument som behöver fundera på marknadsföring. producera något måste man därför ha klart för sig hur målgruppen ser ut – vilka man vill sälja till, vad de är beredda betala och hur man når dem. Som lantbrukare eller skogsägare är det lätt att tänka att det bara är de som inriktar sig direkt till slutkonsument som behöver fundera på marknadsföring. Men slakterier har olika inriktningar och försäljningskanaler. Sågverken har också olika sortiment och kanaler ut på marknaden. En löpande kontakt med olika aktörer kan därför vara en nyckel till framgång. Vad efterfrågas hos slakterierna? Hur påverkas slakterierna av konsumenternas beteenden och krav? Kan jag som producent justera något i den egna verksamheten för att uppfylla kraven? Inför en föryngringsavverkning kan de olika skogs- bolagens erbjudanden variera. Deras försäljningskanaler och sortiment kan vara avgörande. När det är dags att återplantera är frågan vad som kommer att efterfrågas om 70–80 år. Det är omöjligt att svara på i dag, men en riskspridning kanske kan vara en väg framåt. Att optimera produktionen avseende effektivitet, volym och kvalitet uppfattas i dag som en självklarhet. Den företagare som också inser värdet av att ha ett öra mot marknaden för både slutkonsument och mellanled kommer troligtvis att vara en attraktiv leverantör och affärspartner. Det är en viktig faktor för god lönsamhet. n LENA LUNDH Regionchef västra Sverige Handelsbanken Skog & Lantbruk lean07@handelsbanken.se Tillväxt 27 LÖNSAMHET & TILLVÄXT LÖNSAMHET & TILLVÄXT Lars Håkansson har en strategi. Han vill utveckla flera blomstrande företag med gården som bas. Några som vet hur man utformar en bra strategi är Ove Karlsson, n i g SLU, och Claes Krokéus, Rådgivarna. Ta Strate del av deras tips i sista delen av vår serie Lönsamhet & tillväxt. Här berättar vi också om projektet Grön Attraktion, vars strategi är att öka det gröna näringslivets attraktionskraft. 6 Lars Håkanssons långsiktiga mål är att skapa en ekonomiskt bärkraftig verksamhet med flera anställda som går att lämna över till nästa generation. På Västergård är laget viktigast När Lars Håkansson abrupt fick ta över föräldragården i Skåne visste han genast att han inte ville arbeta ensam. Hans strategi handlade om att få till en ekonomiskt bärkraftig verksamhet med plats för flera anställda. Text Marina Tell Eskildsen ETT ÖVERGRIPANDE MÅL för Lars Håkansson har varit att skapa många arbetsplatser på gården. – Jag har alltid tyckt om att arbeta tillsammans med andra människor, säger Lars Håkansson. Hans vägledande princip handlar om att alla ska trivas och ha tillräckligt med resurser för att kunna utföra de arbeten som ska göras under dagen. – Jag vill att de som jobbar här ska vilja gå till jobbet varje morgon och inte önska att de fick ligga kvar i sängen. Verksamheten omsätter 12–15 miljoner kronor per år. Den kan delas in i fem delar – jordbruk, utsädes 22 Tillväxt Jag har all tid tyckt om att arbeta tillsam mans med an dra människor. produktion, bygg och snickerier, VVS och rörläggning samt fastigheter. – Det började med att vi utvecklade den utsädesproduktion som fanns på gården när min far rycktes bort i slutet av 1980-talet. Kraven på att bygga ut kom snabbt. Eftersom dåvarande bygg firmor inte levererade i tid skapade vi en egen byggfirma. Lika naturligt var det tre år senare när VVS-avdelningen kom till, säger Lars Håkansson. DÄREFTER HAR arbetslaget på ästergård byggt en förskola till V Svalöfs kommun. Västergårdsgänget, som består av 12 personer, står för fastighetsskötseln medan kommunen driver verksamheten. Lars Håkansson menar att allt företagande i grunden handlar väldigt mycket om etik och moral. Han dis kuterar det ofta med sina medarbe tare. De talar mycket om hur viktigt det är att skapa tillit till kunderna så att kunderna känner stort förtroende. – När vi utför en tjänst, ett arbete, så tänker vi att det ska göras lika bra som om vi gjorde det till oss själva, säger Lars Håkansson. Även om hans strategitankar tycks handla mycket om arbetslaget så är han också hundraprocentigt medve FOTO: HANS JONSSON FOTO: HANS JONSSON LÖNSAMHET & TILLVÄXT På Västergård finns det fem ben att stå på – jordbruket, utsädesproduktionen, byggfirman, VVS-firman samt fastighetsbolaget. ten om hur beroende de alla är av en välfungerande företagsekonomi. För närvarande vidareutbildar han sig på Lunds universitet där han lär sig allt han inte redan visste om ekono miska nyckeltal. – Med stor sannolikhet kommer vi framöver att luta hela verksamheten mot 10–15 nya nyckeltal, som vi just nu håller på att ta fram. De kommer att vara effektiva både för verksamheten och i kommunikationen med persona len och omgivningen. Vi ska bland annat ta fram hur många debiterbara timmar vi har och bör ha i företaget med nuvarande personal. Det långsiktiga målet för Lars Håkansson är att ha en bärkraftig verksamhet med flera anställda som går att lämna över till nästa generation. – Jag har tre barn och har tänkt att en stor sammanhållen gård är svår att dela på. I värsta fall slutar ett sådant generationsskifte med syskonbråk. En verksamhet med flera inriktningar är lättare att dela upp. Jordbruket har jag i en enskild firma. De andra delarna är egna aktiebolag som lånar personal av varandra. Det kortsiktiga målet för Lars Håkansson är att han själv inte ska behövas i den dagliga driften utan kunna ägna sig åt det han tycker är roligast– att kläcka nya idéer, formulera nya strategier och blicka framåt. – Det här får jag stöd och hjälp med via mina nätverk, Lantbruksnian och gårdsrådet på Västergård, säger Lars Håkansson. LANTBRUKSNIAN ÄR EN grupp på nio lantbrukare där Lars Håkansson ingår. De träffas under okonventionella former en gång i månaden och diskuterar allt som rör deras företag. De kan även samtala om sådant som händer i privatlivet och allting som känns viktigt. – Vi är tillräckligt få personer som känner varandra väl. Vi litar på varandra och kan prata om allt. Gårdsrådet, som Lars Håkansson själv har satt samman, består av fyra personer från olika branscher. De har inget ekonomiskt ansvar för verksamheten på Västergård men utgör ett bra bollplank för Lars Håkansson när han formulerar sina tankar om framtiden. n ByniByn AB Det nya projektet på Västergård – ByniByn AB – handlar om att uppföra 200 bostä der, ett äldreboende, en skola och idrotts plats i skånska Tågarp. Hälften av bostäderna kommer att vara hyresrätter. Tanken är att erbjuda ett tryggt och ekono miskt boende för vanliga människor. Man vänder sig främst till människor från landsbygden som tvingas flytta till lägenhet i staden. Tanken är också att kunna erbjuda ett ekonomiskt boende för familjer med en vuxen och barn eller ett boende för unga människor som har flyttat hemifrån. KÄLLA: VÄSTERGÅRD Tillväxt 23 LÖNSAMHET & TILLVÄXT Ett oskrivet mål är bara en dröm Saker ska inte bli som de blir, de ska bli som man vill. En affärsstrategi är den långsiktiga planen för hur företaget ska nå de uppsatta målen. Text Magnus J Stark — DEN VANLIGASTE strategin är att inte ha någon alls. Det betyder att andra bestämmer åt dig. En strategi bygger på att man vet vad man vill. Strategin är sättet att uppfylla målbilden på smartaste sättet. Det säger Ove Karlsson, som arbetar vid Kompetenscentrum för företagsledning på SLU Alnarp. Han har många års erfarenhet från råd givning i bank och som ekonomiråd givare i Hushållningssällskapet. – En del lantbrukare säger att företagets mål är att de ska ha 300 kor, men antalet kor är bara ett medel för att nå målet. Målet är kanske att kunna ha anställda, att ha ett inkomstmål, att de anställda tycker det är roligt eller att rörelsen ska vara säljbar. ALLT BÖRJAR MED att man sätter upp mål för företaget, men målen ska vara företagsmål och inte privata mål. Det är ibland lätt att blanda ihop när det NÄR DET GÄLLER att ta fram företagets gäller ägarledda företag, menar Ove mål kommer ofta frågan: Vilken Karlsson. Är målen ned produktionsgren ska jag skrivna går det alltid att gå syssla med? Ove Karlssons tillbaka och följa upp och råd är tydligt: revidera. Man ska tänka på – Satsa på det huvudet att alla mål ska kunna om är fullt av. Det man är mest vandlas till krav på resultat i intresserad är det störst företagets lönsamhet och chans att man blir bäst på. brytas ner i en operativ plan, Många lantbruksföretag hävdar Ove Karlsson. vill bli bättre på att arbeta Ove Karlsson 24 Tillväxt Centrum i Alnarp Ove Karlsson är ekonomagronom och arbetar vid Kom petenscentrum för företagsledning vid SLU Alnarp. Genom att kombinera forsk ning, utbildning och samverkan inom området företags ledning ska centret bidra till lönsamhet, utveckling och håll bar tillväxt i de gröna näringarna. med sin affärsstrategi, men enligt Ove Karlssons uppfattning är det färre än tio procent som arbetar på det viset och många affärsplaner är otydliga. – Jag kanske kan låta lite tjatig, men allt börjar och slutar med vad man vill med sitt företag. En bra fråga att ställa sig är hur man vill att det ska se ut om tio år. Hur ser man till exempel på skuldsättning? Den som har målet att vara skuldfri när han går i pension har troligtvis en annan strategi än den som har målet att ha en säljbar rörelse vid pensio neringen. Hur får man med de anställda för att skapa delaktighet? – Det är effektivt att vara öppen med sina mål och strategier för då får FOTO: SHUTTERSTOCK FOTO: SOFIA JÖNGREN LÖNSAMHET & TILLVÄXT Emelie Löthgren är projektledaren för Grön attraktion. Ny strategi för att öka det gröna intresset Grön attraktion är ett projekt vars syfte är att öka intresset för att arbeta i eller starta nya företag i de gröna näringarna. Strategin är klar och det finns flera tydliga mål med projektet. Text Niklas Åkesson Det är viktigt att ha en strategi i sitt företag. medarbetarna veta vad som dri ver dig som företagare och ägare. Öppenhet tar bort osäkerhet och dolda a gendor, säger Ove Karls son. Han slår ett slag för Lean Lantbruk (www.leanlanbruk.se) som Tillväxt skrivit om tidigare. – Lean handlar om förbättra rutiner och hålla fokus på företa gets värdeskapande. Involvera medarbetare för att skapa lös ningar och förbättringar. Ta hand om deras kreativitet. Det är en väldig motivationshöjare för alla. Lean är ett kraftfullt verktyg. Men ändå är det viktigaste av allt det som är enklast: – Sätt ned allting på papper, ett oskrivet mål är bara en dröm. n SKOGS- OCH trädgårdsnäringen i Sve rige har redan brist på arbetskraft. Dessutom är möjligheterna goda för tillväxt i lantbruk-, skog- och trädgårdsföretagen framöver. Men för att det ska kunna bli verklighet behövs kompetens och driftighet. Med det menas människor med kunskap och intresse, både av att starta nya företag och av att ta anställning. Detta är bak grunden till LRF:s och SLA:s fyra åriga projekt Grön attraktion. GRÖN ATTRAKTION ÄR ett kommuni kationsprojekt som ska öka intresset för att arbeta i eller starta nya företag i de gröna näringarna. Men innan kommunikationen drar i gång görs en analys av de tre branschernas utvecklingsmöjligheter och vilken kompetens som kommer att behövas i framtiden. Vissa målgrupper är ganska givna. – Ungdomar och karriärbytare är Ett av ålen är att m antalet ny startade företag inom jordbruk, skogsbruk och trädgård ska öka. naturligtvis intressanta för oss att nå, säger Emelie Löthgren, projektledare för Grön attraktion. Exakt hur det ska gå till är fort farande en öppen fråga. – Vi kommer att lägga en hel del arbete på att analysera målgrupperna så att vi kan bli så precisa som möjligt i kommunikationen, säger Emelie Löthgren. FÖR ATT FÖLJA effekten av arbetet ska mätbara mål sättas upp. Ett av målen är att antalet nystartade företag inom jordbruk, skogsbruk och trädgård ska öka. Ett annat mål är att det ska bli lättare för befintliga företag att hitta kompetent arbetskraft. Det senare mäts via de halvårsvisa undersökning ar som redan görs bland SLA:s medlemmar, med frågor om hur lätt man tycker det är att rekrytera nya medarbetare. Projektet löper i fyra år och har en budget på fem miljoner kronor per år. De första kommunikationsinsatserna förväntas starta i höst och medlems organisationerna i LRF och SLA kommer att vara involverade i projek tets alla faser. n Tillväxt 25 FOTO: SHUTTERSTOCK LÖNSAMHET & TILLVÄXT Styrkortet ett bra verktyg Det balanserade styrkortet i boken Ledar praktikan hjälper lantbrukare att ta ut en färdriktning – en strategi – för sitt företagande. Claes Krokéus, Rådgivarna i Sjuhärad, hjälper dem som vill vässa sitt lantbruksföretag. Text Marina Tell Eskildsen — DET ÄR nödvändigt att ha en tydlig strategi. En strategi som går att kommunicera, säger Claes Krokéus. – Det är stor skillnad jämfört med tidigare när man som lantbrukare kanske kunde skjuta lite mer från höften. Nu handlar det ofta om hög skuldsättning, flera anställda och krav på att kunna redovisa nyckeltal för kreditgivare och andra. Claes Krokéus understryker att det är stora krav som ställs på dagens växande, kapitaltunga lantbruks företag. Han berättar om ”ett verktyg”, det balanserade styrkortet, ett hjälp medel med vilket det går att göra en strategisk översiktsplan. – Det handlar först om att skapa en vision. Därefter tittar man på de områ den man vill arbeta med i sitt företag, till exempel det finansiella perspekti vet, kundperspektivet, utvecklings perspektivet, det interna perspektivet och medarbetarperspektivet. FRÅGAN BLIR SEDAN vad som krävs för att nå de mål man sätter upp inom de olika områdena man väljer att fokusera på, till exempel vilka mål man har inom det finansiella perspek tivet. – Det kan handla om att öka lönsamheten genom att minska skuld sättningen och öka det egna kapitalet. Inom medarbetarperspektivet kan en målsättning vara att öka delaktig heten hos medarbetarna gentemot företaget. Det kan ske genom att man har regelbundna medarbetarsamtal, 26 Tillväxt Alla lantbruksföretag bör ha en strategisk översiktsplan. planerar varje vecka detaljerat samt håller regelbundna personalmöten. – Det är också viktigt att slå fast vem som gör vad samt hur och när olika saker ska bli gjorda, säger Claes Krokéus. Tillsammans med Åsa-Lina Olsson på Växa Sverige i Halland, har han just hållit i tredje säsongen av utvecklingskonceptet Ledarprakti kan, som riktar sig till före tagsledare som vill utvecklas i sin ledarroll. Där är det balanserade styrkortet ett av verktygen. Varje omgång av Ledar praktikan pågår i nätverks form med plats för 8–12 deltagare under åtta månader. Konceptet är uppdelat i bo kens tre delar – Konsten att leda mig själv, mina medarbe tare och min verksamhet. – Företagsledarna i nätver ket träffas vid tre tillfällen. Utifrån företagsledarens gårdsspecifika förutsättningar sker det individuell coachning. Alla deltagare har ett antal uppgifter att lösa, säger Claes Krokéus. Claes Krokéus DE GEMENSAMMA träffarna pågår i ungefär ett dygn, ibland under en hel dag och ibland startar kursträffen vid lunch och slutar vid lunch nästa dag. – Man ska inte underskatta samvaron på kvällen. Den tillit som uppstår när man får um gås efter f öreläsningarna leder ofta till bra diskussioner. Claes Krokéus poängterar att det viktigaste är att alla i ett företag kan se nyttan av insat sen för att nå det slutgiltiga målet. – Det är jätteviktigt att alla kan koppla ihop det som görs med r esultatet. Jag strävar efter att alla ska fatta aktiva beslut. Det man ytterst vill undvika är att ”det bara blir som det blir” i ett företag. n LÖNSAMHET & TILLVÄXT Läs hela artikelserien om Lönsamhet & tillväxt: På www.handelsbanken.se/skogochlantbruk kan du ladda ner en pdf med hela serien samlad. 1. Affärsplanen Tillväxt nr 2 2014. 2. Ekonomin Tillväxt nr 3 2014. 3. Riskerna Tillväxt nr 4 2014. 4. Ledningen Tillväxt nr 1 2015. 5. Marknadsföringen Tillväxt nr 2 2015. 6. Strategin Tillväxt nr 3 2015. KOMMENTAR Som man sår får man skörda ”SOM MAN SÅR får man skörda” är ett ordspråk som passar särskilt bra inom skog och lantbruk. Alla förstår kopp lingen till markens avkastning, men det kanske går att tillämpa samma ordspråk när det gäller andra paramet rar än produktionsrelaterade frågor. Precis som i naturen måste goda tankar, rutiner och strategier planteras, gödslas, vattnas och vårdas för att kunna växa till bärkraftiga idéer och verksamheter. Ibland måste man till och med medvetet vara i kreativa miljöer, typ växthus, för att skapa stabilitet. Inget kommer helt enkelt av sig själv. Precis som markägare har fokus på att skapa goda förutsättning ar för produktionen måste man också göra det för sig själv och den egna Precis som i naturen måste goda tankar, rutiner och strategier planteras, gödslas, vatt nas och vårdas för att kunna växa till bär kraftiga idéer och verk samheter. utvecklingen. Denna goda ” tillväxtmiljö” måste sedan också implemen teras hos eventuella medarbetare för att hela verksamheten ska få del av samma goda förutsättningar. I annat fall blir det ingen skillnad i arbetssätt och resultat. DET ÄR NOG medvetenheten om den egna betydelsen för att utveckla verk samheten och vad som krävs av mig som företagare som är avgörande för att man ska klara av både dagens och morgondagens utmaningar. Att vara förberedd genom att ha en stabil grund att bygga på. Ett gott arbets team samt ett gott samarbete med både rådgivare och andra lantbrukare som samtalspartners. Vara tydlig med vilka målen är och kunna kommuni cera dem så att alla i verksamheten vet vart man är på väg och vilken roll varje enskild medarbetare har. Vi hoppas att artikelserien Lön samhet & tillväxt har gett dig inspira tion till den egna verksamheten och att du har fått nya insikter och framför allt energi framåt. Att varje dag blir lite bättre gör att du kommer lite närmare det egna målet. När man läser om hur andra har gjort sätter det ofta i gång tankar och processer i det egna sinnet. ”Kan dom så kan väl jag” är en tanke som skapar energi till egen förändring. n LENA LUNDH Regionchef västra Sverige Handelsbanken Skog & Lantbruk lean07@handelsbanken.se Tillväxt 27
