Likabehandlingsplan 2015-2016
Transcription
Likabehandlingsplan 2015-2016
Villanskolans årliga plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling Wilma hjälper eleverna på Villanskolan med Surfa Säkert och Ville hjälper eleverna med värdegrunden! Gäller 151005-160930 Ängelholms kommun | 262 80 Ängelholm | Villans ro, Stallgatan 13, 262 52 Ängelholm, Tel. 0431-87000 www.engelholm.se/villan 2 (17) Innehållsförteckning 1. Vision s5 2. Lagstiftning 2.1 Kränkande behandling 2.2 Definitioner s6 3. Villanskolans trygghetsteam och kompisråd 3.1 Trygghetsteam (Villegruppen) 3.2 ElevHälsoTeam (EHT) 3.3 Kompisråd s7 4. Arbetsgång likabehandlingsplanen 4.1 Tidsplan för arbetet med revidering av likabehandlingsplanen s7 5. Utvärdering av målen i föregående års plan s8 5.1 Skolan ska vidareutveckla rastaktiviteter 5.2 Skolan ska ha synliga vuxna på olika platser på rasterna. Rastvärdsuppdraget ska vara tydligt och välkänt av samtlig rastpersonal 5.3 Skolan ska fördjupa kunskaperna och kompetensen kring skolans jämställdhetsuppdrag 5.4 Skolan ska aktivt arbeta med främjande och förebyggande insatser kring säkerhet på nätet 5.5 Övriga insatser 6. Kartläggning 6.1 Under ht 2014 genomfördes en trygghetsenkät på Villanskolan år 1-6 6.2 Otrygga platser 6.3 Kompisråden 6.4 Incidentrapporter s9 7. Mål 7.1 Prioriterade mål läsåret 2015/2016 för förskoleklass, fritidshem och grundskola s 10 8. Främjande och förebyggande åtgärder kopplade till kartläggning och målen s 11 8.1 Alla elever i olika åldrar känner sig trygga med varandra i skolans miljö 8.2 Alla arbetslag vidarutvecklar rastaktiviter 8.3 Personalen arbetar aktivt med insatser kring säkerhet på nätet 8.4 Personalen utvecklar ett gemensamt förhållningssätt, konkreta verktyg och strategier vid konflikter 8.5 Övriga insatser 9. Arbetsgång vid misstanke om kränkande behandling 9.1 Vid misstanke om kränkande behandling mellan elever 9.2 Vid misstanke om kränkande behandling från vuxen till elev 9.3 Vid misstanke om kränkande behandling från elev till vuxen 9.4 Vid beteenden som inte definieras som kränkande behandling s 12 10. Förväntansdokument 10.1 Förväntningar på skolans personal 10.2 Förväntningar på eleverna 10.3 Förväntningar på vårdnadshavare s 13 3 (17) Bilagor Villanskolans trygghetsteam och kompisråd Villanskolans ordnings- och trivselregler Litteratur- och filmtips Rastvärdsuppdrag s 14-17 4 (17) En plats för alla – i glädje, trygghet och mångfald Du är enastående Du är värd långt mer än du tror Du kan lära dig det du vill Du är bra Du vet mycket som andra inte vet Du har mycket att vara stolt över Du duger Du har någon som bryr sig om dig Du har någon att skratta tillsammans med Du har kunskaper att lära ut DU ÄR UNIK! DU ÄR DU! Fastställd av: Maud Carlberg, Marie Andréasson och Tina Hansson Rektorer på Villanskolan 5 (17) 1. Vision Vår strävan är att alla elever och vuxna på Villanskolan ska arbeta och utvecklas i en trivsam miljö, där ingen känner sig diskriminerad eller kränkt. Tänk efter när du är ute på internet Du är värd mer än du tror Behandla alla lika oavsett var du kommer ifrån Var rädd om skolans saker Våga säga ifrån Stora ska vara snälla mot små Våga se ut som du vill - det är insidan som räknas 6 (17) 2. Lagstiftning Ingen får utsättas för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Alla elever i skolan ska ha samma rättigheter. Lagen innebär bl a att diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning förbjuds i skolan. Diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800) Rektor på skolan har huvudansvaret för likabehandlingsarbetet, men all personal i skolan har ett ansvar att agera i enlighet med planen. 2.1 Kränkande behandling Kränkande behandling innebär att någon kränker principen om alla människors lika värde. Om en person känner sig kränkt ska detta föranleda en reaktion från de vuxna. Personen kan vara en elev som kränker en annan elev, en vuxen som kränker en elev eller en elev som kränker en vuxen. 2.2 Definitioner En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla elever i skolan ska ha samma rättigheter. Alla har rätt att vistas i skolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling. Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever. Diskrimineringen kan vara direkt eller indirekt. ● Direkt diskriminering är när en elev missgynnas, t ex att man arrangerar en vandringsdag på ett ställe där det är svårt för en elev med funktionsnedsättning att ta sig fram. ● Indirekt diskriminering är när man behandlar alla lika t ex att ingen får ha huvudbonad på sig, inte ens huvudduk. Diskrimineringsgrunderna är: ● Kön; exempel: ingen kränkning pga. att du är flicka eller pojke. ● Könsöverskridande identitet eller uttryck; exempel: ingen kränkning för att du tycker om att klä dig i kläder som av tradition brukar användas av det andra könet. ● Etnisk tillhörighet; exempel: ingen kränkning för att du kommer från ett annat land. ● Religion och annan trosuppfattning; exempel: ingen kränkning för att du har huvudduk. ● Sexuell läggning; exempel: ingen kränkning för att du gillar en person av samma kön. ● Ålder; exempel: ingen kränkning på grund av att någon i gruppen inte är lika gammal som de andra. ● Funktionsnedsättning; exempel: ingen kränkning på grund av att någon sitter i rullstol eller har andra svårigheter som inte syns. Trakasserier och annan kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier kränker en elevs värdighet och kränkningen är då kopplad till någon av diskrimineringsgrunderna. Annan kränkande behandling innebär att en elevs värdighet kränks. Kränkningen har inte med diskrimineringsgrunderna att göra. Kränkningarna kan vara: ● Fysiska: t ex slag och knuffar ● Verbala: t ex hot och öknamn 7 (17) ● Psykosociala: t ex ryktesspridning, blickar och utfrysning ● Med texter och bilder: t ex sms, mms, mail, chatt, lappar, fotografier och klotter Mobbning är när någon vid upprepade tillfällen blir utsatt för kränkande behandling av en eller flera personer. Repressalier får inte förekomma för att någon anmält att det förekommit diskriminering eller påtalat förekomst av trakasserier eller kränkande behandling. Befogade tillsägelser är inte en kränkning i lagens mening, även om eleven ifråga kan uppleva det som kränkande. 3. Villanskolans trygghetsteam och Kompisråd 3.1 Trygghetsteam (Villegruppen) Skolans trygghetsteam har varit etablerad under många år och kallas Villegruppen. Villegruppen består av representanter från skolans alla arbetslag. Olika yrkeskompetenser finns representerade såsom fritidspersonal, lärare, skolsköterska, kurator och rektor. Gruppen är ansvarig för skolans Kompisråd (enligt Friends1 modell) samt utreder misstanke om kränkande behandling och agerar vid behov. Gruppen träffas kontinuerligt. Under träffarna delges information från Kompisråden och aktuella ärenden diskuteras. Olika aktiviteter som främjar likabehandling planeras och det görs en översyn av de behov som finns på skolan eller inom gruppen. 3.2 ElevHälsoTeam (EHT) Teamet har ett ansvar för att uppmärksamma elever i behov av särskilda behov, i svårigheter eller i social utsatthet. I Elevhälsoteamet ingår flera olika kompetenser såsom rektor, skolsköterska, skolpsykolog, skolkurator, specialpedagog m fl. Gruppen träffas kontinuerligt varannan vecka. 3.3 Kompisråd Från årskurs 3 finns två representanter i varje klass som ingår i skolans Kompisråd. Representanterna är valda enligt Friends modell. Kompisråden träffas årskursvis cirka en gång per månad tillsammans med en representant från Villegruppen. Minnesanteckningar skrivs vid mötena och delges berörda pedagoger samt skolledningen. 4. Arbetsgång Likabehandlingsplanen Villanskolans årliga plan för likabehandling mot diskriminering och kränkande behandling ska vara ett levande dokument, bland elever, personal och vårdnadshavare. Planen omfattar skolans alla verksamheter, såsom förskoleklasser, fritidshem och grundskola. Varje år upprättas en ny plan. På kommunnivå finns fokus på likabehandling i kvalitetsverktyget ”Ratten” en gång varje år. Planen ska finnas tillgänglig för alla på skolans hemsida. Den finns även i pappersformat på skolexpeditionen. För personer med annat modersmål rekommenderas översättningstjänsten i Word. Instruktion delas ut via modersmålslärarna. Maud Carlberg, Marie Andréasson och Tina Hansson (rektorer) är ansvariga för att en ny plan upprättas varje år. Likabehandlingsplanen ska presenteras och förklaras: ● för elever vid läsårsstart ● på föräldramöten vid läsårsstart ● på Villanskolans hemsida 11 (mentor ansvarar) (mentor ansvarar) (rektor ansvarar) Friends är en oberoende förening som arbetar mot kränkande behandling. Vill du veta mer se: www.friends.se 8 (17) ● vid introduktion av nya elever och vårdnadshavare ● vid introduktion av ny personal ● i personalgruppen vid nytt läsår (mentor ansvarar) (rektor ansvarar) (rektor ansvarar) 4.1 Tidsplan för arbetet med revidering av likabehandlingsplanen jan-feb: Villegruppen går igenom den årliga planen och planerar för att denna ska kunna utvärderas av elever och personal. april-maj: Den årliga planen utvärderas av personalen i respektive arbetslag, av Villegruppen samt elever via Elevrådet och vårdnadshavare via Villanskolans föräldraförening. Elever och personal ser även över om planen behöver revideras och föreslår därefter nödvändiga förändringar. Informationen sammanställs av Villegruppen. maj-juni: I samband med utvärdering och uppföljning av planen vid läsårets slut görs en revidering med särskilt fokus på vilka mål och därtill kopplade insatser/åtgärder som ska vidtas i fortsättningen. Därefter fastställer rektorerna likabehandlingsplanen som ska gälla under kommande läsår. 5. Utvärdering av målen i föregående års plan 5.1 Skolan ska vidareutveckla rastaktiviteter Dessvärre har skolan inte lyckats vidareutveckla rastaktiviteter i den utsträckning som vi önskat och hade ambitionen att göra. En del arbetslag har arrangerat rastaktiviteter för sina elever, men skolan har inte gjort det mellan äldre och yngre. 5.2 Skolan ska ha synliga vuxna på olika platser på rasterna. Rastvärdsuppdraget ska vara tydligt och välkänt av samtlig rastpersonal Antalet vuxna ute bland eleverna på raster och under fritidshemstid har fortsatt att ligga på en hög nivå. Systemet med gula reflexvästarna är väl implementerat hos all personal, även bland vikarier och lärarstudenter. Ansvariga rastvärdar syns bra och upplevs som tillgängliga för både elever och vårdnadshavare. Systemet med bussvärdar fungerar också väl. Personalen sprider ut sig mer nu, vilket upplevs som positivt. Vid kartläggningen av otrygga platser framkommer dock att det fortfarande finns områden på skolgården som behöver förstärkas med fler vuxna. Uppdraget för rastvärdarna är formulerat i skolans Utvecklingsgrupp och synliggjort för all personal. Uppdraget ligger tillgängligt på Fronter. Se sidan 5.3 Skolan ska fördjupa kunskaperna och kompetensen kring skolans jämställdhetsuppdrag Skolan har inte gjort några riktade insatser kring jämställdhetsmålet. En del personalgrupper och enskilda pedagoger har läst litteratur i ämnet och en del arbetslag har arbetat med särskilda fokusområden såsom exempelvis talutrymme och rastaktiveteter. Skolledningen har gjort ytterligare satsningar på litteratur kring genus och jämställdhet. Litteraturen finns tillgänglig för all personal. Arbetet är en långsiktig process som kommer att fortsätta under kommande läsår. Syftet är att ge alla elever samma möjligheter att utvecklas och att lyckas i skolan oavsett kön. 9 (17) 5.4 Skolan ska aktivt arbeta med främjande och förebyggande insatser kring säkerhet på nätet Skolans IKT-pedagoger har gjort insatser kring säkerhet på nätet främst genom inspiration till personalen kring strategier och material. Arbetslagen har utifrån identifierade nuläge formulerat handlingsplaner, där de förtydligat insatser och aktiviteter kopplade till målen. Handlingsplanerna har utvärderats vid läsårets slut. Villegruppen har stöttat arbetet bl a via material till klassernas lektioner i Livskunskap. Skolan väljer att behålla målet även under kommande läsår, för att säkerställa att implementering sker i all skolans verksamhet. 5.5 Övriga insatser Skolan har även arbetat med övriga insatser under året. Årskurs 3-6 har valt kompisrådets representanter enligt Friends modell och råden träffas cirka en gång per månad. Åk 3 startade vid vårterminens början. Kompisrådens representanter har arbetat olika utifrån behov och förutsättningar. Några kompisråd har haft fasta punkter som de har utgått ifrån, några kompisråd har fått uppdrag som de har utfört i klassrummet. I starten av året arbetade kompisråden mycket med samarbetsövningar och värderingsövningar för att skapa ett gott arbetsklimat och en ömsesidig trygghet i gruppen. Skolan har kartlagt otrygga platser under året. Detta med hjälp av kompisrådets representanter som har diskuterat kartläggningens resultat både i klassen och i kompisrådet. Arbetslaget har också diskuterat och gjort handlingar/strategier, vilka har arbetats med, allt för att det inte ska finnas otrygga platser. Detta arbete fortsätter vi med under kommande år och det är en del i kommande handlingsplan. Ordnings- och trivselregler finns och de har diskuterats och redigerats i elevrådet på första elevrådsmötet. Wilma och Ville har delat ut uppdrag under året för att stärka arbetet kring likabehandling. Uppdragen har delats ut i pappersform och funnits på skolans hemsida. Det är meddelanden, som klasserna och elevrådet arbetat fram, till alla elever och personal på skolan. Dessa uppmaningar har diskuterats och arbetats med i grupperna. Villegruppen har lagt ut tips i hur grupperna kan arbeta med detta vilket också har bidragit till att grupperna arbetat med årets meddelanden. Arbetet att aktivt samarbeta över klassgränserna har sett olika ut och arbetet kommer att fortsätta kommande år. Detta kommer också att läggas i arbetslagens handlingsplan. Det har varit en vänskapsdag i september med samarbete över gränserna och i olika åldrar. Det är en mycket uppskattad dag. Efter utvärderingen ser vi att arbetslagen gärna vill se ett större samarbete mellan olika lag. Vi ska börja med detta i en liten skala. Planen är att vi kopplar ihop två arbetslag och fokus är “hela barnet hela dagen”. Det har varit bestämda platser i klassrum och matsal vilket visar på en god miljö i klassrum och matsal. Personalen har alltid ansvarat för gruppindelningar. Arbetet kommer att fortsätta kommande år. Projekt “aktivitet förebygger” har fungerat bra. Det är ett övergripande arbete i kommunen och det fortsätter även kommande år med år 6. Tjej- och killgrupper har startats efter behov under året. 6. Kartläggning 6.1 Under ht 2014 genomfördes en trygghetsenkät på Villanskolan år 1-6 Alla elever i åk 1-6 genomförde en digital trygghetsenkät under okt-nov 2014. Mentorerna gick igenom enkäten innan och förklarade svåra ord samt syftet med enkäten. Enkäten var indelad i tre huvudområden (trygghet, vuxna och kränkande behandling). Frågorna kring trygghet och trivsel visar på höga procentsatser. Mellan 96-98% av eleverna upplever trygghet och trivsel. När det gäller frågeställningen kring att alltid få vara med när eleven vill ligger resultatet något lägre, 93%. Frågorna kring vuxennärvaro och vuxenengagemang visar på väldigt höga resultat, i genomsnitt 97%. Vi ser det som en positiv signal om att skolans värdegrundsarbete fungerar i praktiken. När det gäller huvudområdet kränkande behandling visar resultatet att skolan har en del att arbeta vidare med. 89% av 10 (17) eleverna upplever att de inte blir utsatta för kränkningar, medan 11% svarar att de ibland upplever sig utsatta. Kränkningarna kan vara både verbala och fysiska samt kan vara att eleven inte upplever att den får vara den person som eleven är. Resultatet från trygghetsenkäten presenterades klassvis för Villegruppen, som gjorde strategier för det fortsatta uppföljningsarbetet. Villegruppen pratade med alla de elever som nämndes i enkäten i syfte att fånga upp och arbeta vidare kring dessa. Resultatet i enkäten presenterades och diskuterades i klasserna. Rektorerna lyfte trygghetsenkäten i Föräldraföreningens styrelse. Varje arbetslag fick dessutom i uppdrag att diskutera, analysera och följa upp enkäten ytterligare. 6.2 Otrygga platser Under våren gjordes en kartläggning av otrygga platser på skolan. Efter mentorernas genomgång av kartan fick alla elever kryssa i en egen karta för att markera eventuella otrygga platser. Kartorna sammanställdes av mentor och lämnandes vidare till Kompisråden och Villegruppen. Kompisråden analyserade och diskuterade resultatet. Analyser och resultat diskuterades därefter i Villegruppen. 6.3 Kompisråden Alla elever på Villanskolan är kompisstödjare. Två elever från varje klass väljs till skolans Kompisråd enligt Friends modell. Fokus under Kompisrådens möte är att lyfta klimatet i de olika klasserna och hur eleverna har det på nätet. Dessutom görs gemensamma samarbets- och värderingsövningar, som eleverna även kan göra i sina klasser. Minnesanteckningar skrivs av ansvarig vuxen och delges till alla vuxna i respektive arbetslag samt till skolledningen. Vid behov lyfter skolledningen in ärende och frågeställningar till Elevhälsoteamet. 6.4 Incidentrapporter Rutinen kring incidentrapportering fungerar väl. Incidentrapporter skrivs frekvent vid allvarligare händelser och lämnas till skolledningen. En del incidentrapporter visar händelser kring enskilda elever. Dessa används som underlag vid elevkonferenser och ofta i dialog med Elevhälsoteamet. 7. Mål Skolans övergripande mål i värdegrundsarbetet är att alla barn och ungdomar i vår verksamhet ska känna trygghet, trivsel och studiero. Alla av skolan kända former av kränkningar ska förebyggas, uppmärksammas och åtgärdas. Vid läsårets start synliggörs resultat från utvärderingen av föregående plans mål samt resultaten från kartläggning av otrygga platser och trygghetsenkäten. Nya mål presenteras och varje arbetslag upprättar handlingsplan utifrån dessa mål. Handlingsplanerna kommer att följas upp under hösten och utvärderas i slutet av läsåret. 7.1 Prioriterade mål läsåret 2015/2016 för förskoleklass, fritidshem och grundskola 1. 2. 3. 4. Alla elever i olika åldrar känner sig trygga med varandra i skolans miljö. Alla arbetslag vidarutvecklar rastaktiviteter. Personalen arbetar aktivt med insatser kring säkerhet på nätet. Personalen utvecklar ett gemensamt förhållningssätt, konkreta verktyg och strategier vid konflikter. 11 (17) 8. Främjande och förebyggande åtgärder kopplade till kartläggning och mål 8.1 Alla elever i olika åldrar känner sig trygga med varandra i skolans miljö Arbetslagen arbetar aktivt med aktiviteter mellan två arbetslag. Detta för att elever och personal ska lära känna varandra ännu bättre. Arbetet med att alla elever känner sig trygga i skolans miljö påbörjas genom diskussion i arbetslagen med en handlingsplan kring aktiviteter. Skolans ambition är att alla elever ska känna en större trygghet med varandra i skolans miljö oavsett ålder. Vänskapsdagen som planeras in under hösten är ett led i arbetet. 8.2 Alla arbetslag vidarutvecklar rastaktiviter Arbetslagen fortsätter arbetet med att vidarutveckla rastaktiviter på alla raster i olika form, till exempel veckans lek, skräpplockardag, skräpplockardisco. En pedagogiskt ansvarig för rastaktiviteter utses i varje arbetslag. 8.3 Personalen arbetar aktivt med insatser kring säkerhet på nätet Insatser kring säkerhet på nätet ska finnas med i all planering. Skolans IKT-pedagog ansvarar för att guida personal med fortbildningsmaterial och hålla IKT-sidan på Fronter uppdaterad med nytt material under året. Arbetslagens uppdrag blir att analysera var de befinner sig i sin utveckling och utifrån detta sätta strategier för året. 8.4 Personalen utvecklar ett gemensamt förhållningssätt, konkreta verktyg och strategier vid konflikter Arbetslagen konkretiserar hur de planerar att arbeta med förhållningssätt, verktyg och strategier. Villegruppen lägger upp strategier kring arbetet. 8.5 Övriga insatser (Ansvarig anges i kursiv stil inom parentes) ● Kompisråd: Varje klass från och med årskurs 3 väljer representanter till Villanskolans kompisråd. Representanterna väljs efter Friends modell. Kompisrådet träffas cirka en gång per månad årskursvis tillsammans med en Villegruppsrepresentant och samtalar då om klassens och skolans klimat. Ibland får eleverna md sig en uppgift, t.ex en värderingsövning, att utföra i klassrummet (Villegruppen) ● Ordnings- och trivselregler (all personal) ● Rastvärdsuppdraget ligger som en fast punkt i Villanbladet sista fredagen varje månad (skolintendent) ● Kartläggning av otrygga platser med hjälp av deltagarna i Kompisråden (Villegruppen) ● Stärka arbetet kring likabehandling genom uppmaningar från ”Wilma och Ville” varje månad. Uppdrag delas ut i pappersform till alla klasser och läggs ut på skolans hemsida med uppmaningar till alla elever och all personal på skolan. Elevråden kommer med förslagen (rektor). Dessa uppmaningar diskuteras och fördjupas i klassrummen (mentor). ● Aktivt samarbete över klassgränserna (arbetslagen) ● Vänskapsdag för hela skolan (Villegruppen) ● Bestämda platser i klassrum och matsal (mentor; fritidspersonal) ● Pedagogerna ansvarar alltid för gruppindelningar (all personal) ● Projekt ”Aktivitet förebygger” för åk 6 läsåret 2015/2016 (extern aktör) ● Tjej- och killgrupper startas vid behov (elevhälsoteamet) 12 (17) 9. Arbetsgång vid misstanke om kränkande behandling ”Lärare eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling är skyldiga att anmäla detta till rektorn. Rektorn är i sin tur skyldig att föra informationen vidare till huvudmannen.” (Skollagen, SFS 2010:800, 6 kap 10§) Anmäls via kommunens blankett för incidentrapportering, finns på Fronter. 9.1 Vid misstanke om kränkande behandling mellan elever Skyldighet för all personal på Villanskolan ● All personal reagerar när något misstänkt händer – stannar till och hör efter. Går aldrig förbi en händelse utan att reagera. Skolans personal ska reagera bestämt och konsekvent. ● Den som uppmärksammar händelsen informerar berörd personal. Arbetsgång vid misstanke om kränkande behandling mellan elever Steg 1 1. Prata med den kränkta eleven och ta reda på: Vad har hänt? Vilka är inblandade? 2. Samtal med de inblandade eleverna. Eleverna ska upplysas om att skolan ser allvarligt på det inträffade och att eventuell kränkning måste upphöra genast. 3. Informera vårdnadshavare. 4. Informera rektor (se punkt 9 ovan). 5. Uppföljning genom samtal efter någon dag. Vid behov erbjuds den kränkta eleven stöd. Ansvarig Ansvarig pedagog (mentor, fritidspersonal) Om ärendet inte avslutas gå vidare till steg 2 Steg 2 Lyft ärendet i arbetslaget och med ansvarig specialpedagog. Utarbeta gemensamma strategier. Ansvarig pedagog (mentor, fritidspersonal) Om ärendet inte avslutas gå vidare till steg 3 Steg 3 Villegruppen delges ärendet (via mail till rektor Marie Andréasson). En utredning påbörjas. Villegruppen Villegruppens arbetsgång vid upprepad kränkande behandling 1. Samla information (utredning). Dokumentera. 2. Samtal med de inblandade en och en. 3. Utrymme för försoning. 4. Vårdnadshavare till alla parter informeras. 5. Uppföljningssamtal med alla berörda en och en. 6. Ärendet avslutas när berörda parter är nöjda Om ärendet inte avslutas gå vidare till steg 4 Steg 4 Villegruppen Anmälan till rektor och EHT – egen arbetsgång 13 (17) 9.2 Vid misstanke om kränkande behandling från vuxen till elev 1. 2. 3. 4. Prata med den som agerat tvivelaktigt (alla vuxna) Kontakta rektor (den som sett/hört något tvivelaktigt) Utredning görs, dvs. samtal med eleven och den vuxne, var för sig (rektor eller den rektorn utser) Vårdnadshavare kontaktas om man inte gjort detta tidigare i processen (rektor eller den rektorn utser) 5. Situationen och ärendets natur avgör den fortsätta handläggningen. Målet är att man får en positiv lösning och att kränkningen upphör (rektor eller den rektorn utser) 6. Uppföljning inom en vecka (rektor eller den rektor utsett) 9.3 Vid misstanke om kränkande behandling från elev till vuxen 1. Den vuxne eller en kollega till denne vänder sig till rektor (all personal) 2. Utredning görs, dvs. samtal med den vuxne och med eleven, var för sig (rektor eller den rektorn utser) 3. Vårdnadshavare kontaktas om man inte gjort detta tidigare i processen (rektor eller den rektorn utser) 4. Situationen och ärendets natur avgör den fortsatta handläggningen. Målet är att man får en positiv lösning och att kränkningen upphör (rektor eller den rektorn utser) 5. Uppföljning inom en vecka (rektor) 9.4 Vid beteenden som inte definieras som kränkande behandling Se ordningsreglerna för Villanskolan. 10. Förväntansdokument 10.1 Förväntningar på skolans personal ● ● ● ● ● ● ● Föregår med gott exempel Aktivt och regelbundet främjande och förebyggande arbete i grupperna Alltid reaktion vid misstanke om kränkande behandling Skolans rutiner vid misstanke om kränkande behandling följs Information till Villegruppen vid upprepad kränkande behandling Vårdnadshavare kontaktas om något inträffat Vår årliga plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling är ett levande dokument i alla klasser och grupper 10.2 Förväntningar på elever ● ● ● ● Föregår med gott exempel Tar del av vår årliga plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling Berättar för någon vuxen när något tvivelaktigt inträffar Följer skolans ordnings- och trivselregler 10.3 Förväntningar på vårdnadshavare ● Föregår med gott exempel ● Tar del av vår årliga plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling ● Informerar skolan, t ex mentorn eller någon i Villegruppen, vid misstanke om att någon elev är utsatt för kränkande behandling ● Är införstådda med att skolans personal tar kontakt om något hänt 14 (17) Villanskolans trygghetsteam - Villegruppen Deltagare: Annika Martell Bodil Westergren Jeanette Hiller Johanna Ingoldsson Karin Lenander Linda Arenhag Marie Andréasson Mattias Andersson Monika Ivarsson Suzana Prajz Apell Åsa Vollmer lärare kurator lärare specialpedagog skolsköterska hälsopedagog rektor lärare lärare lärare förskollärare annika.martell@engelholm.se bodil.westergren@engelholm.se jeanette.hiller@engelholm.se johanna.ingoldsson@engelholm.se karin.h.lenander@engelholm.se linda.arenhag@engelholm.se marie.andreasson@engelholm.se mattias.andersson@engelholm.se monika.ivarsson@engelholm.se XXXX@engelholm.se asa.vollmer@engelholm.se Samtliga personer kan också nås via skolans expedition på telefon: 0431-46 86 40 Övriga kontaktmöjligheter Stiftelsen Friends 08-545 519 90 www.friends.se BRIS – Barnens hjälp 0200- 230 230 www.bris.se Rädda Barnen 08-698 90 00 www.Rb.se Föräldratelefon Rädda Barnen 020-786 786 Barn-och elev ombudet/BEO/ 08-586 080 00 www.skolinspektionen.se/BEO/ Skolverket 08-527 332 00 www.skolverket.se 15 (17) Ordnings- och trivselregler för Villanskolan Vi vill ha en trygg miljö · Du uppträder trevligt mot andra. Svordomar och könsord är inte tillåtet. · Saker som kan skada andra eller dig själv lämnar du hemma. · Snöbollskastning och mulning är inte tillåtet. · Du lämnar endast skolområdet efter att du har fått tillåtelse av en vuxen. · När skoldagen/fritidsdagen är slut lämnar du skolområdet. · Våga säga till om du ser att någon på skolan blir illa behandlad. Vi vill ha en god arbetsmiljö · Du passar tiden och tar hänsyn till andra. · Du tar av ytterkläder och kepsar/mössor i klassrummet/matsalen. · Du stör inte andra och väntar på din tur. · Du tar inte med godis eller tuggummi. · Mobiltelefonen tar du med dig till skolan på eget ansvar. Den är avstängd under skol- och fritidsdagen om du inte gör någon annan överenskommelse med ansvarig pedagog. Vi vill ha en ren och trivsam miljö · Skräp kastas i papperskorgarna. · Den som förstör något ska ersätta det som förstörts. · Springa får du göra utomhus. Inomhus tar du det lugnt. · Du är ute på rasterna om inte någon vuxen ger tillåtelse till innerast i klassrummet. Vi vill ha en trivsam miljö i matsalen · I kön till maten står du ordentligt, utan att trängas. · Du dukar av efter dig och ser till så att det är snyggt på bordet. . Du talar med låg röst. Värdesaker som försvinner ersätts inte av skolans försäkring. Cykelhjälm är obligatorisk för dig under 15 år. Konsekvenser när reglerna inte följs: · Tillsägelse – varning · Vid upprepad förseelse kontaktas dina vårdnadshavare. · Fortsätter du ändå kontaktas rektor för vidare beslut och åtgärder. · Stölder, våld eller hot om våld rapporteras eller polisanmäls. Använder du föremål så att det stör undervisningen kan läraren ta det ifrån dig för resten av lektionen eller skoldagen. Om du vid flera tillfällen tar med dig störande föremål kan läraren vänta med att lämna tillbaka det tills dina vårdnadshavare meddelats. Det är alltså hur föremålet används som avgör om det tas ifrån dig. Ibland träder samhällets lagar in, som t.ex. knivförbudslagen. I dessa fall anmäls omhändertagandet alltid till polisen. Senast reviderad: 2014-09-03 16 (17) Litteratur- och filmtips Boktips år F-2: Hemliga kompisar; Helena Bross (Bonnier Carlsén, 2006) Lika som bär; Pernilla Stalfelt (Eriksson & Lindgren bokförlag, 2001) Olles nya cykel; Annika Holm Ronny och Julia och tjejbacillerna; Måns Gahrton, Johan Unenge Är du en tjuv Lasse?; Jan Gustavsson (Bonnier/Carlsén) Boktips år 3-6: Bettys spegel; Betty och Robban; Betty och skuggorna; Carina Wilke (Bokförlaget lilla e) Kompisboken; Bästisboken; Svikarboken; Lin Hallberg (Rabén & Sjögren, 2002, 2004) Johan och Peter; Eva Wikander (En bok för alla) Julia; Helena Dahlbäck (Bonnier/Carlsén) Josefine och världens bästa…typ; Carina Wilke (lilla e) Tusen gånger starkare; Christina Herrström (Bonnier Carlsén, 2006) Aldrig som de andra; Peter Arrhenius (Rabén & Sjögren, 2009) Filmtips år F-2: Elina, som om jag inte fanns (2003) Happy feet (2006) Kirikou och den elaka häxan (1998) Billy och den rubinröda jackan Pirret (2007) Filmtips år 3-6: Historien om Kim Sanning eller Konsekvens Gummitarzan Det finns bara en Jimmy Grimble Förortsungar (2006) Skicka vidare (2000) Utomjordingen (www.ur.se) Cornelia, regnbågsungen Billy Elliot (2000) Bäst i Sverige (2002) Dårfinkar och dönickar (1989) Benjamin Duva Boktips vuxen: Utstött – en bok om mobbning; Christina Thors(red.)(Lärarförbundet, 2007) Inneslutning och uteslutning – barns relationsarbete i skolan; Marie Wrethander-Bliding (Studentlitteratur, 2007) Slåss för det goda!; Björn Lindell (Uppsala Förlag AB, 2007) Inspiration (Friends) Lekbok för glädje och trygghet – 110 roliga lekar som ökar barns välbefinnande; innande Barbara Sher (Brain Books AB, 2009) I normens öga (Friends) Konflikthantering i professionellt lärarskap - Ilse Hakvoort, Birgitta Friberg, Marianne Göthlin, Towe Widstrand, Pat Patfoort och Arja Kostiainen (Gleerups) 17 (17) Rastvärdsuppdrag på Villanskolan läsåret 2015/2016 På Villanskolan vill vi att rasten ska vara en rolig, lekfull och avslappnande aktivitet. För att alla ska trivas och känna sig trygga tänker vi att följande punkter kan hjälpa rastvärdarna i sitt uppdrag: Alla rastvärdar använder gul väst, gärna med namn på. Som rastvärd är du ute hela din rastvärdstid. Cirkulera på skolgården så att inga områden är utan rastvärd. Eleverna kommer i första hand när du är rastvärd. En elev som vill ha din uppmärksamhet ska inte behöva vänta. Engagera dig i elevernas rastaktiviteter, antingen genom att delta eller genom att visa intresse på annat sätt. Uppmärksamma elever som går ensamma eller drar sig undan. Ta reda på om de vill ha hjälp att komma in i leken. Rastvärdens uppdrag är också att ha extra fokus på elever i svårigheter Om möjlighet finns är det önskvärt att man organiserar någon aktivitet på rasten.