Pitekvarten nr 2 2015, , nytt fönster

Transcription

Pitekvarten nr 2 2015, , nytt fönster
Pitekvarten
PITEÅ KOMMUNS PERSONALTIDNING NR 2 2015
För alla medarbetare på Piteå kommun
TEMANUMMER:
HÄLSA
Välkommen till fruktparken
SIDAN 12
En ljuspunkt i vardagen
SIDAN 16 OCH 17
Bli flyktingvän
SIDAN 18
PITEKVARTEN NR 2 2015 | 1
INNEHÅLL
Ledare
3
Personalstrategi i praktiken
4
Nya sätt att rekrytera
5
Jämställdhetsarbetet blir en bok
7
Kommunjoggen 2015
Smått & gott
8-9
10-11
Välkommen till fruktparken
12
Enkät - vad får dig att må bra på
13
jobbet?
Översiktsplan för Piteå
14-15
En ljuspunkt i vardagen
16-17
Bli flyktingvän
18
Konsument och centralarkiv
19
Tips på aktiviteter i sommar
20
En bra bok ger energi
Tänk vad häftigt det är att vi kan bli så påverkade
av att läsa en bra bok. En intrig, ett drama, ett
personporträtt eller en upplevelse som någon
varit med om och vill dela med sig av, eller en
bok som bygger kunskap. Själv tycker jag mycket
om att läsa böcker som får mig att se med nya
ögon på mig själv och andra och olika företeelser
eller sammanhang. Ni vet när man får den härliga
aha-känslan och, åtminstone för en stund, blir
uppfylld av en insikt som ger ny energi. I sommar
ska jag bland annat läsa ”Gud har för mycket tid”
av Martin Luuk. En sådan boktitel känns lite spännande och utmanande. Men jag kommer också
att testa någon av de böcker som vi får tips om i
detta nummer av Pitekvarten.
12
VÄLKOMMEN
TILL FRUKTPARKEN
NY
ÖVERSIKTSPLAN
FÖR PITEÅ
14
Glad sommar!
/Marie Lindgren, informationsenheten
Piteå kommuns personaltidning ges ut fyra
gånger per år och produceras av informationsenheten i samarbete med förvaltningskommunikatörer. Personaltidningen publiceras även på
www.pitea.se/pitekvarten.
Ansvarig utgivare: Marie Lindgren
tel 0911-69 60 14, marie.lindgren@pitea.se
Layout: Tone Brunes
Omslagsbild: Angelica Larsson
Tryck: Tryckericity i Umeå
Detta är nr 2 årgång 16, våren 2015
2 | PITEKVARTEN NR 2 2015
16
EN LJUSPUNKT
I VARDAGEN
LEDARE
Den sommartid
nu kommer...
Jag har så länge jag kan minnas haft en hatkärlek till våren, men
framförallt till försommaren. Å ena sidan den fantastiska övergången från den fulaste tiden vi har, med allt som tinat fram under
snön, grus, sand mm, till den skira grönskan med alla dofter och
synintryck. Fotbollarna och golfbollarna börjar kunna användas
på ett mer konstruktivt sätt och man vill inte gå och lägga sig på
kvällarna.
Å andra sidan kommer den här perioden bärandes på björkpollen som far genom luften och gör att ögon sväller igen, näsor
rinner och luftrör täpps igen. När jag nu sitter och skriver dessa
rader är det just så, en fantastisk utsikt från tjänsterummet där
båtarna ligger och guppar i Norra hamnen. Åtminstone tror jag
det, eftersom jag knappt ser något på grund av dessa små mikroskopiska farkoster som far runt i luften och täpper igen det mesta
av syn-och luftintryck. Nåja, det går över och snart är semestertiden här och jag hoppas att du verkligen kommer att kunna
njuta av ledighet och ladda batterierna. Vila och återhämtning är
grundläggande för att vi ska kunna ha god hälsa och fungera både
i arbets- och privatlivet.
Även detta nummer av Pitekvarten kommer till stor del att
handla om hälsospåret. Jag har tidigare lyft vikten av att vi som
arbetsgivare skapar goda förutsättningar för alla medarbetare
att känna glädje, stolthet och delaktighet för sitt jobb och att det
vi gör är oerhört viktigt för att Piteå ska fortsätta att utvecklas positivt. Lika viktigt är att vi som arbetstagare tar ansvar för
utvecklingen på våra arbetsplatser och att vi hanterar vår hälsa på
ett klokt sätt.
Med dessa korta rader vill jag tacka er alla för ett bra jobb
under det gångna halvåret och önska er en välbehövlig vila under
sommarsemestern.
MATS BERG, KOMMUNCHEF
PITEKVARTEN NR 1 2015 | 3
Personalstrategin i praktiken –
En attraktiv arbetsgivare med medarbetare som
gör skillnad för piteborna
Piteå kommuns personalstrategi är ett stöd för allt arbete med personalfrågor i kommunen. Utgångspunkten i
strategin är uppdraget att göra skillnad för piteborna och målet är att Piteå kommun ska arbeta aktivt för att
vara en attraktiv arbetsgivare och skapa hälsofrämjande arbetsplatser.
– Strategin beskriver på ett tydligt sätt riktningen för
personalarbetet och genom ett systematiskt arbete kan
kommunen vara en attraktiv arbetsgivare för både nya
och befintliga medarbetare, säger Ewa Degerman personalchef. Det är viktigt att jobba både inåt och utåt, att
arbetet hänger ihop hela vägen, från hur vi attraherar nya
medarbetare till rekrytering, introduktion av nyanställda,
hur vi motiverar och utvecklar våra befintliga medarbetare till att vi även månar om positiva avslut. Strategin är
viktig för att kunna planera, prioritera och följa upp de
aktiviteter som görs inom de olika delarna, menar Ewa.
Utifrån strategin har personalavdelningen genomfört
aktiviteter och satsningar. Under våren har bland annat
två introduktionsutbildningar för nyanställda genomförts.
För att klara utmaningen med framtidens rekryteringsbehov har ett nytt samarbete med försvaret inletts och
sommarens feriearbetare har bjudits in till en träff för att
lära känna sin arbetsgivare. Kommunens hälsoinspiratörer
kommer att få ett nytt och utökat uppdrag och de hade
en uppstart under kommunjoggen.
– En annan viktig satsning för att skapa tryggare anställningar och klara framtidens bemanning är att utbildningsförvaltningen inrättat placeringspoolen där de vikarier
med företrädesrätt enligt LAS har tillsvidareanställts,
berättar Ewa.
Vad menar Piteå kommun med attraktiv arbetsgivare?
Personalavdelningen har tagit fram en definition som
förtydligar vad Piteå kommun menar med attraktiv
arbetsgivare:
”Som medarbetare i Piteå kommun gör du skillnad för
piteborna. För att ge dig förutsättningar att göra ett bra
arbete ska kommunen vara en attraktiv arbetsgivare som
arbetar med dina villkor, din utveckling och kulturen på
arbetsplatsen.”
– Här är det viktigt att vi är tydliga med vad vi menar,
säger Ewa. Personalavdelningen kan till exempel inte
skapa en bra kultur på någon annan arbetsplats än vår
egen, bra arbetsplatskultur är allas ansvar. Vi kan däremot
stödja det arbetet genom till exempel inspirationsföreläsningar, chefsutbildningar, visa på goda exempel och ge
möjlighet att lära av varandra.
Goda villkor innebär bland annat att kommunen kan erbjuda semesterväxling för extra
ledighet och återhämtning, men det förutsätter
också en planering av ledigheten för att det ska
fungera för kollegorna, verksamheten och mot
uppdraget.
Det är viktigt att alla medarbetare känner
trygghet och delaktighet och att alla ser sin
del i det viktiga uppdraget att göra skillnad för
piteborna.
För att personalarbetet ska hålla en god kvalitet görs uppföljningar via årsredovisning och
delårsrapport, personalbokslut och en personalprognos som visar hur personalsammansättningen ser ut tio år framåt. Resultat
från medarbetarenkät och lönekartläggning är också en del av uppföljningen. Det
tillsammans med förvaltningarnas behov och
omvärldens krav är underlag för planeringen
framåt.
TEXT: MARIA NORBERG JOHANSSON
BILD: MARIA FÄLDT
– Det är viktigt att alla medarbetare
känner trygghet och delaktighet och
att alla ser sin del i det viktiga uppdraget att göra skillnad för piteborna.
4 | PITEKVARTEN NR 2 2015
Nya sätt att
rekrytera
Avsiktsförklaring med försvarsmakten
Piteå kommun har tillsammans med försvarsmakten skrivit under en avsiktsförklaring gällande ett samarbete inom kompetens- och personalförsörjning.
Samarbetet innebär bland annat att Försvarsmakten och Piteå kommun ska hitta
aktiviteter och samverkansformer som gör det attraktivt att bosätta sig i
regionen.
- Piteå kommun står, som många andra kommuner, inför en stor utmaning att
klara av framtidens kompetensförsörjning, säger kommunchef Mats Berg. För att
klara det är det viktigt att hitta nya vägar att rekrytera.
För att avsiktsförklaringen ska bli verkstad gäller det att komma igång med det
konkreta jobbet. Ett första steg är att Piteå kommun kommer att träffa rekryterna under den grundläggande militärutbildning som drar igång till hösten på F21.
Piteå kommun kommer då att marknadsföra kommunen både som plats och
arbetsgivare. När höstens utbildning är klar kommer rekryterna att arbeta som
deltidssoldater. Innan de slutar ska de få möjlighet att skriva sitt CV för att exempelvis kunna söka jobb i Piteå kommun och förhoppningsvis bli kvar i regionen.
TEXT: MARIA NORBERG JOHANSSON
BILD: ULF GUSTAFSSON
”Piteå kommun står,
som många andra kommuner,
inför en stor utmaning att
klara av framtidens
kompetensförsörjning.”
Avsiktsförklaringen undertecknades av Carl-Johan Edström flottiljchef F 21, Stefan Fredriksson
regementschef A9 och Nils Johansson regementschef I 19. Från Piteå kommun undertecknades avsiktsförklaringen av Lars-Olov Pettersson kommunfullmäktiges ordförande, Mats Berg
kommunchef och Ewa Degerman personalchef.
Placeringspool
med fasta
anställningar
I december fick alla förskollärare som har
LAS-företräde ett erbjudande om tillsvidareanställning i en placeringspool. De flesta
tackade ja och idag finns det cirka sextio
personer med olika yrken inom skolan
som har sin anställning i placeringspoolen.
En lyckad satsning som ger fler och tryggare anställningar.
– Satsningen är viktig för att behålla den personal och kompentens vi har inom kommunen,
säger Ingemar Jernelöf, chef utbildningsförvaltningen.
Det är bemanningsenheten som ansvarar och
samordnar placeringarna för medarbetarna i
placeringspoolen. När de får sin placering, får de
en hemvist med arbetsledning precis som en ordinarie anställd med medarbetar- och lönesamtal. Vid byte av placering görs ett överlämnande
mellan arbetsledarna.
– Placeringspoolen har tagits emot positivt av
personalen, berättar Jonas Danell på bemanningsenheten. Det har handlat mer om en trygg
anställning än vart man är placerad.
– Det rör sig i huvudsak om längre vikariat
inom placeringspoolen och sedan den inrättades
har alla inom poolen varit sysselsatta ute i verksamheterna. När det finns behov av tillsvidareanställningar för en fast placering på en skola eller
förskola annonseras tjänsterna internt och alla
har möjlighet att söka dem via rekryteringssystemet, berättar Jonas.
TEXT: MARIA NORBERG JOHANSSON
BILD: EVA LESTANDER
PITEKVARTEN NR 2 2015 | 5
Piteå kommun står inför en stor
utmaning vad gäller arbetskraft
i framtiden. Ca 4 000 visstidsoch tillsvidareanställda behöver
rekryteras under de kommande
tio åren. På personalavdelningen
arbetar man på många fronter för
att marknadsföra Piteå kommun
som en attraktiv arbetsgivare. En
av aktiviteterna är att tydliggöra
för kommunens feriearbetare att
det faktiskt är Piteå kommun som
är deras arbetsgivare.
Framtida kollegor till anställda på
Piteå kommun.
Personalavdelningen prövar nya
grepp för att attrahera framtidens arbetskraft
Foajén i Bio3:an är fylld av förväntansfulla ungdomar som kommit för att se
filmen Hot Pursuit. Personalavdelningen
har bjudit in de som fått feriearbete i
sommar. Meningen är att presentera Piteå
kommun som arbetsgivare och berätta
om alla de intressanta och spännande
arbeten som finns inom kommunen. För
visst är det så att många kan tänka sig att
jobba som lärare, brandman eller ingenjör,
men det ligger ganska långt bort i tanken
att alla dessa yrken har kommunen som
arbetsgivare.
– Därför är det viktigt med den här typen av aktiviteter, säger personalchef Ewa
Degerman. Vi måste ut med informationen för att i framtiden få nya kompetenta
medarbetare.
Under de senaste åren är trenden tydlig, antalet sökande på våra lediga tjänster
har minskat drastiskt. Att bjuda på bio är
därför bara en av många aktiviteter som
vi genomför för att berätta om kommunen som arbetsgivare.
– Vi måste arbeta på många fronter,
avslutar Ewa. Att få de som redan arbetar
åt kommunen att bli stolta ambassadörer
för sin arbetsplats är en jätteviktig faktor.
Vi får aldrig stanna upp i vårt arbete att
vara en arbetsplats där människor trivs
och utvecklas.
TEXT OCH FOTO: EVA LESTANDER
6 | PITEKVARTEN NR 2 2015
En liten påminnelse om att det är
kommunen som är arbetsgivare till
feriejobben. Som tack för att man
dök upp och lyssnade på informationen fick man en biocheck.
Fanny Bergström, Emmy Lundgren,
Matilda Nyström och Malin Sandberg
kommer att arbeta åt Piteå kommun
i sommar.
JÄMSTÄLLDHETSARBETET
BLIR EN BOK
Lena Sturk arbetar som jämställdhetsstrateg i kommunen och har jobbat med jämställdhet i drygt tio år.
Dokumentationen av hennes arbete har nu blivit en bok med titeln: Med vinden i ryggen - en handbok i
jämställdhetsintegrering. Den beskriver Piteå kommuns jämställdhetsarbete och resan till där vi är idag.
Jämställdhet ur två perspektiv
Piteå kommun beslutade 2008 att utvidga
jämställdhetsarbetet att omfatta både medborgare och medarbetare. Resan för bättre
jämställdhet började med att kommunen
lämnade in en ansökan till SKL, Sveriges kommuner och landstings program för Hållbar
jämställdhet.
– Vi behöver ha två perspektiv i jämställdhetsarbetet, menar Mats Berg, kommunchef.
Dels behöver vi nå en jämställd medborgarservice genom att jämställdhetsintegrera våra
verksamheter. Dels ska vi skapa jämställda
arbetsplatser för våra medarbetare. Dessa två
perspektiv går hand i hand. En jämställd och
mångkulturell organisation ger en mer jämställd och jämlik service till våra medborgare.
Varförfrågan viktig att lösa
Resan med Hållbar jämställdhet har inte varit
utan problem. Från början gick arbetet tungt
och det fanns mycket motstånd på flera
håll i organisationen. När ansökan beviljades
var fokus att höja kunskap och medvetenhet i organisationen och att skapa goda
förutsättningar att arbeta ledningsstyrt och
strukturerat med jämställdhet. Kommunstyrelsen fattade tidigt ett beslut om ett mål
för jämställdhetsintegrering vilket gjorde att
arbetet per automatik hamnade i styr- och
ledningssystemet.
– Nu är jämställdhetsfrågan så etablerad
i organisationen att vi idag sällan behöver
förklara varför vi ska arbeta med jämställdhet,
utan istället får beskriva hur det ska gå till,
berättar Lena Sturk.
Hur går arbetet till?
Piteå kommun har skapat en infrastruktur för
arbetet med jämställdhetsintegrering. Den
består av olika delar som alla är förutsättningar för att det fortsatta arbetet ska bli
hållbart och genomsyra hela organisationen.
Dessa delar är:
• Politisk efterfrågan och styrning
– rapporterat resultat.
• Tydlig ansvarsfördelning – alla chefer
ansvarar för att initiera och driva arbetet med
jämställdhetsintegrering i sina arbetsgrupper.
Förvaltningschefen är ytterst ansvarig.
• Stöd för arbetet – alla förvaltningar
har jämställdhetsutvecklare med en god
kunskap om området som kan stötta både
chefer och verksamheter i arbetet. Kommunövergripande finns också en jämställdhetsstrateg.
• Kunskap och medvetenhet – kunskapshöjning inom jämställdhetsområdet hos
nyckelpersoner i kommunen
Pitemodellen – Pitemodellen är en metod för att arbeta med jämställdhetsintegrering som Piteå kommun utvecklat. Modellen
går ut på att få in jämställdhetsperspektivet
från tre håll samtidigt i en organisation.
1) Uppifrån via ledning och styrning.
2) Från sidan via könsuppdelad statistik.
3) Underifrån via kartläggningar av ojämställdhet i verksamheter.
Varför blev det en bok?
– När kommunerna i Norrbotten skrev
på CEMR-deklarationen, CEMR är den
europeiska motsvarigheteten till SKL, och
började arbeta med jämställdhetsintegrering
var jag med som stöd i det arbetet och såg
behovet av dokumentation, berättar Lena.
Då började jag fundera om inte mina erfarenheter av arbetet med Hållbar jämställdhet kunde vara till nytta för andra. Boken
beskriver både framgångsfaktorer och saker
vi borde ha gjort på ett annat sätt och min
förhoppning är att andra kan lära av våra
erfarenheter.
Piteås framgångsrika arbete med jämställdhet har även lett till att Piteå är en av sju
modellkommuner för hållbar jämställdhet.
Piteås jämställdhetsarbete
uppmärksammas
För att sprida erfarenheter av arbetet inom
”Hållbar jämställdhet” har sju modellkommuner med lång och bred erfarenhet av
jämställdhetsarbete valts ut och Piteå
kommun är en av dem.
Under ett års tid får Piteå tillsammans
med övriga utvalda kommuner möjlighet
att lära av varandra genom att systematiskt
jämföra arbetssätt.
– Jämställdhet är en av de frågor som berört
mig djupare ju mer jag arbetat med den,
berättar Lena. Från början handlade jämställdhetsarbetet för mig mest om ett uppdrag,
som vilket som helst. Jag började mitt arbete
med jämställdhet i Piteå kommun med att ta
fram en ny jämställdhetsplan. Eftersom åren
gått och min kunskap inom området ökat har
frågan känts viktigare och viktigare.
Eftersom tonvikten ligger på styrning
och ledning deltar politiker, höga chefer
och nyckelpersoner i de gemensamma
träffarna. Från Piteå deltar Kommunalrådet
Helena Stenberg, Mats Berg, kommunchef
och jämställdhetsstrateg Lena Sturk som
är initiativtagare till Piteå kommuns arbete
med jämställd hållbarhet.
– Jag ser fram emot att få jobba med
modellkommunerna för jämställdhet. I det
arbetet kan vi bidra med våra erfarenheter
och lära nytt från andra och fortsätta hålla
jämställdhetsarbetet högt på agendan, säger
Helena Stenberg kommunalråd.
Modellkommuner för jämställdhet
Modellkommuner för hållbar jämställdhet är
ett fyraårigt projekt som syftar till att utveckla och sprida
jämställdhetsintegrering av
kommunal verksamhet. Syftet är
att fler
kommuner
ska kunna ge
sina invånare
likvärdig
service
oavsett kön.
TEXT: MARIA NORBERG JOHANSSON
BOKOMSLAG: TONE BRUNES
KOMMUNJOGGEN 2015
Onsdag den 3 juni var det dags för kommunjoggens 10-årsjubileum. I år var det anmälningsrekord med 767 anmälda och trots regn var
det bra uppslutning och en trevlig jubileumsfest.
Kommunjoggens jubileum som 10-åring firades med
många glada kommunanställda som trotsade det envisa regnet. Många var väldigt taggade för möjligheten
att få kämpa sig runt den 4.7 km långa sträckan runt
Svartudden med bra tider. Andra gillar mer tanken
att hålla sig till prattempo och ytterligare en stor
grupp föredrog att gå.
Vilket som, alla gjorde en fantastisk insats utifrån
sina egna förutsättningar. Regnmolnen skingrades
efter joggen och i upphållet kunde alla som ville äta
gemensam picnic och ha lite trevligt eftersnack.
– Kommunjoggen är en friskvårdssatsning och ska
fungera som en motivation att röra sig, att motionera
för att sedan kunna göra något som kanske är lite
jobbigt men framförallt roligt tillsammans med sina
arbetskamrater. Att äta picnic tillsammans efteråt är
värt all slit, berättar Anna-Karin Nordström, arbetsmiljökonsult.
Många tycker att sträckan, även om den inte är
så lång, är ganska jobbig. Rejäla uppförsbackar sätter
konditionen på prov. I år var det också lite blött och
halkigt på några platser men joggen avlöpte utan
några stora skador. För den som ville och kanske
hade lite spända och ansträngda benmuskler fanns
möjligheten att få massage efteråt.
I år var det anmälningsrekord med 769 anmälda
(varav ca 700 genomförde). Nästa år är du väl med?
Sätt kommunjoggen som ett mål för 2016 redan nu.
TEXT: MARIE LINDGREN
FOTO: MAGNUS JOHANSSON
8 | PITEKVARTEN NR 2 2015
5 frågor till Johan Waldestål som kom först i mål:
1
Var detta första gången du var med?
Jag sprang 2013, slutade då trea.
2
Vilken tid fick du?
Runt 18.30, missade att titta på klockan. Hörde
från en kvinna från tidningen just efter loppet.
3
Sportar du mycket på din fritid?
Jag spelar fotboll i Munksund div.4. Cyklar också
en hel del. Någon löprunda i det närliggande
spåret blir det också under sommar/höst.
Nöjda arrangörer: Ann Markström
och Anna-Karin Nordström.
4
Vad betyder löpningen för dig och ditt välmående?
Löpningen kommer mer på köpet med tanke på
fotbollen. Missar man en träning är det ett skönt
och smidigt sätt. Bara snöra på sig skorna och
köra igång, perfekt träning för småbarnsföräldern
när träning riskerar bli lidande. Inte konstigare än
någon annan, jag mår bra av det helt enkelt!
5
Vad tycker du om Kommunjoggen?
Allt som samlar folk och innefattar träning tycker
jag mycket om! Alla är glada och deltar efter egen
förmåga.
Johan Waldestål sprang på bästa tiden på 18.30 min.
Pernilla Kostet och Anneli Stenberg peppar innan loppet.
Sätt kommunjoggen
som ett mål för
2016 redan nu
Välförtjänt picnic i det gröna efter målgång
PITEKVARTEN NR 2 2015 | 9
Må gott, varva ner, hitta lugnet. Sommar, sol
och semester är en perfekt inramning för
återhämtning. Denna gång har vi fokuserat på
att må bra - inuti!
1621-2021
År 2021 fyller Piteå 400 år.
Upptakten till det stora kalaset kan du följa på facebook.
www.facebook.com/pitea400
Ögonyoga
TESTA NÅGOT NYTT, HAR DU PRÖVAT:
Ögonyogan kan du göra var du vill. Sätt eller lägg dig
bekvämt och ta några djupa andetag innan du börjar.
1-2 Titta uppåt så långt du kan och håll kvar blicken, räkna
sakta till tio, blinka sedan några gånger innan du tittar
neråt så långt som möjligt. Räkna sakta till 10.
3-4 Stanna med blicken rakt fram innan du byter riktning och
titta sedan så långt du kan sidledes till höger och vänster.
Håll kvar och räkna sakta till 10.
MIDSOMMAR
Många binder sin egen
midsommarkrans, vilket är en av de traditioner som hänger
ihop med tron på
växtlighetens kraft
och hälsobringande
effekt. Naturligtvis
är den till för
prydnad i första
hand, men det
sades också förr
i tiden att man
skulle torka sin
krans och lägga
den i badet
till jul, vilket
skulle ha en
hälsobringande effekt.
1
5
3
4
6
2
7
Avsluta med att cirkla med ögonen både medsols och motsols i
en lugn och stor cirkel. Vill du ha ytterligare en utmaning, gör stora
åttor åt bägge hållen. Det är vanligt att det känns lättare att göra
rörelser i en viss riktning.Att jobba med korsrörelser, alltså röra
blicken diagonalt, är de övningar som brukar vara svårast, men övning ger färdighet och ögongymnastik ger dig både fysisk avslappning, återhämtning – och kanske till och med bättre syn.
FLER BOKTIPS...
8
Tips från personal på biblioteken.
Ta dig tid under semestern och läs en riktigt bra bok.
5-8 Gör på samma sätt som tidigare, blinka mellan rörelserna
och håll kvar blicken diagonalt upp till höger, ner till vänster
och likadant vänster till höger.
En exotiskt
RÖTT IST
E
spännande
och läskan
de dryck so
njutas med
m kan
eller utan m
at.
Ingredien
ser:
1 l bryggt ro
oibos-te so
m fått kalln
a
2 msk flyta
nde honung
2 dl ananas
juice
saften av 1
citron
saften av 2
limefrukter
100 g frysta
mangotärn
ingar
isbitar
Garnera m
ed: skivad ci
tron och lim
e+
myntablad
Gör så hä
Blanda te, ho
r:
nung, ananas
juice, citronsaft i en tillb
och limeringare. Lägg
några mango
citrusskivo
tärningar,
r och isbita
r i ett stort
glas, fyll på
med te och
garnera med
mynta.
LIVET ENLIGT FIKRY
FÖRFATTARE:
Gabrielle Zevin
A.J. Fikry äger
bokhandeln på
den lilla orten
på ön Alice Island. Livet
har inte riktigt blivit som
han tänkt sig, Han sörjer
sin fru som dog för ett tag
sedan, hans bokhandel går
dåligt och han har inte lust
med något i livet. Tills
han en dag får en udda
leverans som vänder upp
och ner på hans tillvaro.
Desirée Öberg
En rolig och tänkvärd
Hortlax och Sjulnäs bibliotek
berättelse om att få en
andra chans, om kärleken
till böcker och mellan
människor.
Biblioteken i Piteå samarbetar med andra bibliotek i Norrbotten. Tillsammans är vi 46 folkbibliotek i 14 kommuner.
Vi har en gemensam katalog och webbplats. Med ett och
samma lånekort kan du låna och lämna tillbaka på det
folkbibliotek som passar dig bäst. Finns inte boken på ditt
lokala folkbibliotek kan du låna den från något annat.
Fyll hängmattan med böcker
I detta nummer har vi tagit hjälp av riktiga proffs vad gäller bra böcker. Kommunens bibliotikarier
har fått ge sina allra bästa tips på temat ”feel good”. Så botanisera, besök biblioteket och låna
hem några godbitar att njuta av i hängmattan under lata sommardagar!
BLOMSTERSPRÅKET
TILLSAMMANS ÄR
MAN MINDRE ENSAM
FÖRFATTARE:
FÖRFATTARE:
FÖRFATTARE:
Vanessa Diffenbaugh
Anna Gavalda
Martina Haag
Victoria har
haft en tuff
uppväxt i fosterhem, men tack vare sin
kärlek till blommor och
blomsterbindning får hon
nytt hopp om framtiden,
kan bearbeta de svåra
upplevelserna från barndomen och gå vidare.
Tre ensamma
människor och
udda existenser
hamnar under samma tak,
och inser gradvis att man
kanske är mindre ensam
om man är tillsammans.
En underbar bok som inte
väjer för de svåra ämnena,
men som ändå osvikligt
leder oss hem. Boken är
filmatiserad med Audrey
Tatou i huvudrollen.
Jenny Johansson
Rosviks bibliotek
CANDIDE ELLER
OPTIMISTEN
Heja, heja! är
en peppande
löparbok för
folk som tänker att de är
för gamla/tjocka/trötta/
ointresserade av att börja
springa. Om hur du tar dig
från att orka springa i tolv
minuter, till att genomföra
ett marathon och vara
glad hela vägen.
a
på sn
n lys
ve ller
ä
ns , e
fin ok
3 e-b
1
20 m
et so r
lag ner ocke
r
ö a
atf dd /eb
Pir tt la ster
g
a
ut år tjan
g,
/
aa ch g .se
H
o
lo
a
b
k
n
ti o ib
ar judb w.b
v M m l ww
a
ja so n
he et frå
ja, tek nde
e
H blio ma
bi rea
st
DET HÄNDER
NÄR DU VILAR
FÖRFATTARE:
FÖRFATTARE:
Tomas Sjödin
Kristian Priemel
Piteå stadsbibliotek
Desirée Öberg
Hortlax och Sjulnäs
bibliotek
Åsa Wilén
Piteå stadsbibliotek
Francois Marie Arouet de Voltaire
Världen kanske inte är den
lättaste platsen
att tillbringa alla sina levnadsdagar i, men i slutet
av den här klassikern
finner huvudpersonen
formeln för att verkligen
må gott.
HEJA, HEJA!
I denna bok
slår författaren ett slag
för middagsluren på
sofflocket, och vilans
värdesystem. Perfekt att
läsa ett kapitel om dagen
på semestern, när man
kan ta sig tid att reflektera
över det man läst, och
förhoppningsvis ta det till
sig. För det händer när
du vilar.
Åsa Wilén
Piteå stadsbibliotek
VISSTE DU ATT...
...via bibblo.se kan du reservera böcker med uthämtningställe
”Piteå bokbuss”. Hämta sedan boken i bokbussen när den
kommer.
Här hittar du mer information om
biblioteken: www.bibblo.se
MER INFORMATION OM BÖCKERNA:
Blomsterspråket av Vanessa Diffenbaugh, utg Bazar 2012
Tillsammans är man mindre ensam av Anna Gavalda, utg Bonnier 2005 (finns även på biblioteket som ljudbok och film)
Det händer när du vilar av Tomas Sjödin, utg Libris 2013 (finns även
på biblioteket som ljudbok, och går att ladda ner som e-bok från https://
www.bibblo.se/tjanster/ebocker)
Candide eller optimisten av Francoise Marie Arouet de Voltaire, finns många
olika utgåvor, (finns även att låna som ljudbok på biblioteket)
Livet enligt Fikry av Gabrielle Zevin, utg Forum 2015 (går även att ladda ner som
e-bok från https://www.bibblo.se/tjanster/ebocker)
För att förbättra levnadsvillkoren för fruktträden
bygdes vindskärmar. Skärmarna är formade efter
havets vågor och försedda
med skeppsgluggar.
FOTO: ANGELICA LARSSON
Välkommen till
fruktparken
Fruktparken ligger vid kanalen mellan Stadshuset och Strömkajen.
Här finner du många olika äppel-, päron-, plommon- och körsbärsträd. På hösten är alla välkomna att varsamt plocka frukten
och smaka den.
Fruktparkens historia påbörjades 2006 då ca
25 fruktträd på försök planterades i en rektangulär växtbädd. En del sorter var väl beprövade på våra breddgrader och andra mer
osäkra kort. Många träd överlevde trots att
det relativt öppna läget och de kalla vindarna
från vattnet gör att platsen inte är idealisk för
odling av fruktträd.
I takt med att Strömkajen vid kanalen växte
fram var dags att utveckla Fruktparken. Parken byggdes om och utformades i linje med
Strömkajen för att skapa en sammanhållen
estetik. Arbetet inleddes hösten 2012 med
att en landgång byggdes mellan Strömkajen
och Fruktparken.
I parken skapades en mötesplats, ett
trädäck med sittplatser utformade i linje med
12 | PITEKVARTEN NR 2 2015
Strömkajen. Planteringsytorna utvidgades för
att ge plats till fler fruktträd. Under träden
planterades perenner på två ytor och i den
yttre ringen såddes ängsfröblandning in. På
vissa delar lades bark på jordytan för att göra
det lättare att plocka frukt utan att trampa
ner perennerna.
För att förbättra levnadsvillkoren för fruktträden byggdes vindskärmar i Fruktparken
för att mildra de kalla vindarna från vattnet.
Skärmarna är formade efter havets vågor
och försedda med skeppsgluggar. I stället för
en hel vägg bygdes flera kortare skärmar
som placerats omlott. På detta sätt skapas en
koppling med omgivningen och en öppnare
känsla.
VAD FÅR DIG ATT
MÅ BRA PÅ JOBBET?
Smar ta tips från Ulri
ka Boman som är
avdelningschef för Pa
rkavdelningen
Odlingstips för fruk
tträd:
Välj ut en skyddad, so
lig och varm plats i trä
dgården för ditt fruktträd.
Det är viktigt att pla
tsen
är väldränerad, du ka
n med fördel planter
a ditt
fruktträd i en upphöjd
växtbädd.
Kontrollera rotsyste
met på plantan innan
du köper den. Trädet ska ha
ett väl förgrenat rotsy
stem.
Det får inte vara så
trångt i kr ukan att rö
tte
rn
a
har börjat böja sig oc
h bilda en rotsnurr.
Fråga gärna vilken gr
undstam som trädet
är
ympat på. En svagvä
xande gr undstam, et
t
så
kallat
dvärgträd, har ett sv
agt rotsystem och be
hö
ver
troligen stöd livet ut
för att inte blåsa om
kull.
När du planterar pla
cerar du trädet i sam
ma höjd
som det stått i kr uk
an. Det är viktigt att
ym
pstället inte hamnar unde
r jord. Se till så att dit
t fruktträd får gott om luc
ker jord att rota sig
i. Gräv
hellre på bredden än
på djupet.
Tänk på att etablering
sbevattna trädet de
första
1-2 åren. När du vattn
ar ska du vattna så my
cket
att jorden blir fuktig
en bra bit ner i mar
ke
n,
de
t
är ju där som röttern
a finns. Vattna hellre
rikligt
och få gånger än ofta
med små skvättar.
Ge inte ditt fruktträ
d för mycket kväveg
ödsel. Då
finns det risk för att
du bara får blad på
ditt träd
och att trädet inte hin
ner avmogna inför vin
tern.
Du kan gödsla med
exempelvis bärgödse
l före
midsommar och seda
n höstgödsla i slutet
på
augusti. På hösten an
vänder du ett prepar
at
som
innehåller fosfor och
kalium, inget kväve. Fo
sfor
hjälper fruktträdet att
bilda blomknoppar till
kommande säsong oc
h kalium gynnar avm
ognaden och över vintring
en.
Här uppe i norr behö
ver vi inte beskära vå
ra
fruktträd lika mycket
som i de södra lands
än
darna. Koncentrera dig
på att ta bort konkur
re
ra
nde
toppar, grenar som sk
aver mot varandra, gre
nar
som växer nedåt-/inå
triktat och vildskott
som
växer ut nedanför ym
pstället. Juli-septembe
r är en
bra beskärningstid fö
r dina fruktträd.
Camilla Hagberg, 46 år
Förskollärare
Ringblomman, Tallåsen
– Gemenskapen med
arbetskamraterna och
barnen som ger så mycket
energi och kramar, – det
känns jättebra!
Susann Funck, 52 år
Bibliotekarie och
filialföreståndare Sjulnäs
– Jag lyssnar på fågelkvitter
på datorn medan jag jobbar
och om det regnar kan jag
öppna fönstret och känna
doften av regnet. .
Leif Nilsson, 58 år
Transport, Reprisen
– Jag gillar när det är puls,
och här är det fullt upp, det
är kul! Arbetet är stimulerande och omväxlande och
jag trivs med mina arbetskamrater.
Ulf Gustavsson, 45 år
Projektledare
Informationsenheten
– Utmaningar och att få
jobba med det jag brinner
för! Sen ska man ha kul på
jobbet, retas lite och ha
glimten i ögat!
Carina Ferm 55 år
Boendechef Berggården
– En god stämning och att
man trivs med sina arbetskamrater. Att det känns roligt
att gå till jobbet och att det
är lätt att få kontakt med andra aktörer inom kommunen.
Mikael Forsman, 52år
Administratör
Överförmyndarexpeditionen
– I mitt jobb kan det stundvis
vara påfrestande situationer
men med bra arbetsmiljö och
arbetskamrater så är det inga
problem. Det känns tryggt
och får mig att må bra att
veta att det är så.
TEXT : TONE BRUNES
FOTO: ANGELICA LARSSON
PITEKVARTEN NR 2 2015 | 13
Översiktsplan för Piteå
Ny översiktsplan visar
vägen för Piteås utveckling
Var ska vi bygga bostäder? Hur ska vi tänka kring grönområden och vatten? Hur
bevarar vi skyddsvärd natur och kulturmiljöer? Och var ska vi leka, njuta, umgås
och jobba? Det är några frågeställningar som behandlas i förslaget till översiktsplan. Nu har du som medborgare möjlighet att lämna dina synpunkter på hur du
vill att Piteå ska utvecklas
Just nu pågår ett omfattande arbete med
att revidera Piteås översiktsplan som ska
ge vägledning för beslut om mark- och vattenanvändning samt ange hur den bebyggda
miljön ska bevaras och utvecklas. Översiktsplanen ska beskriva önskvärd utveckling
inom hela kommunen.
Inriktningen för den nya översiktsplanen
är en levande landsbygd i alla väderstreck
och en modern och attraktiv stadskärna.
Det är grundläggande för stadens utveckling.
Planen ska ge förutsättningar för befolkningsutveckling, där målet på 43 000 pitebor
år 2020 är ett delmål.
Dialog med medborgarna centralt
Medborgarnas inflytande är en viktig del i
planarbetet, det är också något som lagen
kräver. Under flera faser i processen inbjuds
medborgarna att – på flera olika sätt och i
olika kanaler – ta del av förslag och komma
med synpunkter. Samrådet genomförs sommar/höst. I början av 2016 bjuds medborgarna återigen in för granskning av ett färdigt
förslag, innan det går upp till politiskt beslut
i maj 2016.
Så här kan du lämna synpunkter
Samråd startar efter beslut i kommunstyrelsen i slutet av juni alternativt augusti och
pågår till 31oktober. För att dina synpunkter
ska räknas som ett formellt yttrande ska
det var skriftligt och ha inkommit senast 31
oktober 2015.
• www.pitea.se/oversiktsplan
– samtrådshandlingar, formulär för synpunkter
• Stadsbiblioteket
– samrådshandlingar, informationsmaterial
• Stadshuset
(Foajén och Fysisk planering)
– samrådshandlingar, informationsmaterial
• Piteappen – aktuella dialoger/enkät
• Samrådsmöten
sept/okt, politiker och tjänstemän på plats
• Politikermöten
– prata med politiker under befintliga evenemang och arrangemang i sommar
•Pitepanelen
– utvald grupp svarar på ett antal frågor
• Unga tycker
– utvalda unga ges chans medverka
Till höger ser ni olika sätt och olika kanaler att
hitta information och medverka i arbetet.
TEXT: ANN-SOFIE BOMAN
Arbetet med översiktsplanen är indelat i olika faser. Samrådet startar inom kort och pågår fram till 31 oktober.
14 | PITEKVARTEN NR 2 2015
FAKTA OM ARBETET
Arbetet startade 2010 som ett uppdrag
till KLK att aktualisera Översiktsplan
Stadsbygden. 2012 togs ett nytt beslut
att den skulle omfatta hela kommunen.
Underlag har tagits fram 2012-2015.
Förra året intensifierades arbetet, en
arbetsgrupp tillsattes och målformulering
beslutas. Juni 2015 startar samrådet.
David Sundström, KLK, är projektägare
och Jessica Nilsson, Samhällsbyggnad,
är projektledare. KSAU är styrgrupp. 15
områdesansvariga har drivit arbetet med
att ta fram underlag utifrån sina expertområden.
Totalt är ett fyrtiotal underlag kopplade till planen – allt från inventering av
badplatser och föreningsägda lokaler till
handelsstudie, parkeringsutredning och
näringslivsanalys. Flera av dem har tagits
fram specifikt för ÖP (bland annat Landsbygdsstrategi och Skärgårdsstrategi).
Hur ser framtidens Piteå ut? Bild: Thyréns.
PITEKVARTEN NR 2 2015 | 15
EN LJUSPUNKT
I VARDAGEN
Välkommen till biblioteksfilialen i Sjulnäs, en fin samlingspunkt för byns invånare
där det bjuds på onsdagsfika och samvaro i den nyrenoverade Sjulnässkolan.
Biblioteket i Sjulnäs är en filial till stadsbiblioteket och ligger i samma byggnad som Sjulnässkolan. Det är ljust och trevligt och här
jobbar bl.a. Susann Funck, filialföreståndare
och Desiree Öberg, biblioteksassistent. De
berättar om hur positivt det känns att möta
både barnen i skolan och andra människor
som tittar in för att låna böcker men även
för att prata en stund.
– Under terminerna bjuder vi på fika mellan kl 16-19 på onsdagar. – Det märks att
det är uppskattad. Det kommer barnfamiljer,
par och ungdomar som fikar, läser tidskrifter
och lånar böcker, säger Susann Funck. – På
kvällarna har föräldrarna tid att följa med
barnen, det blir en trevlig stund för familjen!
semester och hinner läsa ut sina böcker, då
man kan lämna in på närmaste bibliotek och
låna nya. Detta gäller även cd-böcker.
Biblioteken i Norrbotten kommer att ha
ett eget tält och bokbuss i Mixed Zones
under Piteå Summer Games 26-28 juni med
ett antal olika aktiviteter, bland annat:
Samarbete i Norrbotten
Alla 46 bibliotek i Norrbotten samarbetar
så nu kan man låna böcker på ett bibliotek
och lämna tillbaka dem på ett annat var som
helst i Norrbotten. Perfekt om man åker på
Boktrender:
För ungdomar håller dystopitrenden i sig
fortfarande. Det handlar ofta om en mörk
framtidsbild som i t.ex. Hungersspelen av
Suzanne Collins.
Fredag: Sagostund kl. 15
Lördag: Skrivarverkstad kl. 12 och 14
Söndag: Sagostund kl. 10
Löpande under fredag, lördag och söndag:
Göra egna PSG - armband
Bookcrossing
Tipsrunda med priser
Läs tidskrifter, böcker och koppla av.
För barn är det spökhistorier och böcker
med övernaturliga inslag som ligger på topp
tillsammans med lättlästa och roliga böcker
skrivna i dagboksform, med tecknade bilder
och ”handskriven” text, t.ex. ”Dagbok för
alla mina fans” av Jeff Kinney.
För de vuxna är det deckare som gäller, och här ligger de svenska författarna i
framkant.
Nu till sommaren ökar utlånet av
säsongsbetonade böcker som t.ex. matlagningsböcker och trädgårdsböcker där
man får tips om trender, egna odlingar
och planteringar. Även gör-det-själv-böcker
om hur man gör egna betongprojekt och
liknande är populära tillsammans med olika
träningsböcker skrivna av kändisar.
TEXT: TONE BRUNES
FOTO: ANGELICA LARSSON
Må-bra-böcker i sommar:
16 | PITEKVARTEN NR 2 2015
I love paper
Yoga – ett livsval
av Fideli Sundqvist
Malin Berghagen
Fideli Sundqvist jobbar som professionell pappersklippare (jo, man
kan faktiskt det!) Fideli skapar
två- och tredimensionella pappersfigurer och har gett ut en bok om
fantastiska papperskreationer med
idéuppslag, tips och steg-för-steginstruktioner. En perfekt present till
pysslaren!
Den andra boken av tre om yoga
och livet. Malin Berghagen berättar
om sin yogaresa, tipsar om kost
och ger en fin inblick i yogans värld
med tydliga bilder och beskrivningar.
En inspirerande bok som innehåller
fantastiska bilder på vackra och
inspirerande miljöer, tagna av
Katarina Di Leva.
”Under terminerna har vi
onsdagsfika. Det har blivit en
mötesplats där folk fikar, pratar, läser
tidskrifter och lånar böcker”
Bibliotekens öppettider och aktiviteter i sommar:
1 juni-31 augusti
Piteå Stadsbibliotek:
måndag - torsdag 12-19
fredag 12-17
lördag 12-15
Hortlax bibliotek:
måndag och onsdag 14-19
Norrfjärdens bibliotek:
måndag och onsdag 14-19
Sjulnäs bibliotek:
måndag och onsdag 14-19
Obs! Sommartiden gäller 15 juni21 augusti
Öjebyns bibliotek:
måndag och onsdag 14-19
Bokbussen:
Tel: 070-313 93 74, 0911-69 68 00
bokbussen@pitea.se
Rosviks bibliotek:
måndag och onsdag 14-19
Rosviks bibliotek kommer att finnas på Rosviksdagen lördag den 8 augusti
och säljer gallrade böcker och ljudböcker.
Bokbussen besöker Pite Havsbad sex tisdagar under sommaren från den
23 juni till den 28 juli kl. 11-13. Återlämningslåda finns i hotellreceptionen.
TIPS TILL BARNEN:
Polarbibblo heter bibliotekets egen barnwebb där
barnen kan ladda upp dikter, sagor och berättelser och även läsa vad andra har skrivit. Sajten är
helt säker eftersom personalen kollar allt material
som skickas in. Har du en android kan du såklart
ladda ner en diktapp på Google Play!
På http://www.polarbibblo.se/ kan du gå in och skriva
en poesimelodiDIKT! Poesimelodi är ett samarbete
mellan Polarbibblo, som drivs av Norrbottens länsbibliotek/Biblioteken i Norrbotten, och Norrbottensmusiken.
Skriv hur många dikter du vill om vad du vill. En
jury kommer sedan att välja ut några av dikterna som
sen tonsätts och arrangeras i flera stämmor och sedan
spelas upp på turné i Norrbotten 2016 av professionella musiker.
Sommarlovsläsning på biblioteken i Piteå:
Uppmana barnen att läsa på sommarlovet! Låt barnen
låna och läsa sex valfria böcker så får de en egen bok!
Gäller barn som är 7-12 år och de har hela sommarlovet på sig att läsa böckerna (13 juni-23 augusti).
Tips! Läs Norrbotten läser-boken Kautokeino – en blodig kniv av Lars Pettersson. Författaren kommer på stadsbibliotekets höstfest den 3 oktober.
Torous Bagdasarian, 13 år tittar ofta in på biblioteket för att låna böcker och surfdator.
PITEKVARTEN NR 12 2015 | 17
”
Jag har kontakt med en eritreansk
familj sedan två år och har blivit som
en extra mormor till barnen. Vi umgås
spontant eftersom vi bor ganska nära,
och brukar både fika och äta tillsammans. Många kan vara lite osäkra för att
ta kontakt, men det är bara att säga hej
och våga fråga. Jag har lärt mig massor
om nya kulturer och får uppleva värme,
gästfrihet och empati. Det gäller att inte
krångla till det för mycket, låt umgänget
vara otvunget så löser det sig”.
Karina, 61.
Undersköterska och flyktingvän.
Dela filmen om flyktingvän till vänner och bekanta. Du hittar den på www.pitea.se/flyktingvan
Integrationen börjar i mötet
mellan människor – bli flyktingvän
Har du lätt för att få kontakt med nya
människor? Är du intresserad av andra
kulturer? Då ska du bli flyktingvän. Allt
du behöver göra är att finnas tillhands
och vara en medmänniska. Ni avgör
själva hur ofta ni ses och vad ni gör.
Nu söker Piteå kommun fler som är intresserade att finnas till hands för en medmänniska under hens första tid i sitt nya hemland.
Kommunfullmäktige har beslutat att alla
nyanlända flyktingar ska erbjudas en flyktingvän. För att nå det målet satsar vi lite extra i
sommar och höst, för att sprida information
och väcka intresset.
En film har producerats, där konceptet beskrivs med glimt i ögat. Filmen, mer information och formulär för intresseanmälan finner
du på www.pitea.se/flyktingvan. Du kan
också anmäla dig via flyktingsamordningen@
18 | PITEKVARTEN NR 2 2015
pitea.se och piteappen.
Tack för din insats för ett öppet och
välkomnande Piteå!
TEXT : ANN-SOFIE BOMAN
FOTO: ANDERS WESTERGREN
”
Perspektiven vidgas och man inser
att vi egentligen inte är så olika trots
att vi upplevt olika saker. Det bästa är
att få lära känna en ny människa och
du behöver inte bete dig på något
annorlunda sätt. Krångla inte till det, var
dig själv och kör.”
Carl-Johan, 29.
Studerande och flyktingvän.
”
Vi har umgåtts i ca tre år och
brukar träffas hemma hos varandra
och prata över en fika. Ibland veckovis,
ibland någon gång i månaden. Jag gillar
människor och tycker det är intressant
att höra hur andra ser på vårt samhälle,
att de saker jag tar för givet inte alls är
lika självklart för andra”.
Tessa, 50. Lärare och flyktingvän.
KONSUMENTVÄGLEDNINGEN
EVENEMANGSBILJETTER
Festivaler och kulturevenemang
hör sommar och semester till,
men vet du vad som gäller?
När du ska köpa evenemangsbiljetter
är det bra att du har koll på biljettförsäljarens villkor. Detta så att du vet
vad som gäller om du skulle bli sjuk,
ångra dig eller får förhinder på annat
sätt. Tänk på att du inte någon ångerrätt när du köper evenemangbiljetter,
till exempel till festivaler, teater och
stand-up.
Om något går fel
Kontakta i första hand biljettförsäljaren
och kräv pengarna tillbaka. Om du är
missnöjd med till exempel ljus eller
ljud, om det uppstår förseningar eller
liknande ska du vända dig till arrangören. Kommer du inte överens med
biljettförsäljaren kan ärendet prövas i
allmänna reklamationsnämnden.
Om festivalen går i konkurs
Har du köpt biljett till en festival som
går i konkurs kan det vara svårt att få
tillbaka pengarna. De pengar som används för att betala festivalens skulder
räcker sällan för att återbetala köpta
biljetter.
Konkursförvaltaren tar reda på vilka
festivalen är skyldig pengar. Därför är
det viktigt att meddela konkursförvaltaren att du har en köpt biljett. Det är
viktigt att du som redan har köpt en
biljett kontaktar konkursförvaltaren
och meddelar dem vilka krav du har
på festivalen. Det är tingsrätten som
sätter ett företaget i konkurs och utser
en konkursförvaltare. Hör av dig till
de som anordnar festivalen för att få
kontaktuppgifter till konkursförvaltaren.
Du kan också kontakta tingsrätten
för att få information om vem som är
konkursförvaltare.
Vad händer med resan jag redan
betalat för?
Om du har bokat en resa eller boende
som inte kan bokas om är sannolikheten liten att du kan få tillbaka alla
pengar du betalat. Konkursförvaltaren
gör en prioriteringslista för vilka saker
som är viktigast att betala först. Först
ska till exempel skatten betalas. Efter
att allt sådant är betalat får de ser hur
mycket pengar som finns kvar.
– Har du tur får du tillbaka en del av
vad du betalat men har du otur hinner pengarna ta slut. Och då blir man
helt utan. Om du har betalat för en
resa eller ett boende som kan bokas
om gäller detta fortfarande även om
festivalen går i konkurs
Om du betalat med kreditkort
Om du har betalat festivalbiljetten med
kreditkort kan det, trots konkursen,
finnas en möjlighet för dig att få tillbaka
dina pengar. När du har handlat på kredit kan du, enligt konsumentkreditlagen,
rikta samma krav mot kreditgivaren
som mot säljaren. Vänd dig direkt till
kreditgivaren och framställ dina krav.
CHECKLISTA
NÄR DU KÖPER BILJETTER
TILL EVENEMANG
• Ta reda på vem som är ordinarie biljett försäljare genom att kontakta arrangören.Vem som är arrangör framgår ofta i reklamen för
evenemanget. Detta för att vara säker på att du inte köper andrahandsbiljetter.
• Sök på internet för att se vilka omdömen biljett-
försäljaren har fått.
• Undersök att biljettförsäljaren har kontaktupp gifter och kundtjänst.
• Kontrollera biljettförsäljarens köpvillkor. Finns villkoren tillgängliga för dig att läsa är du bunden av dem. Kom ihåg att du inte har någon ångerrätt när du köper evenemangsbiljetter.
• Kontrollera vad som gäller om du inte kan besö-
ka evenemanget. Går det till exempel att överlåta biljetten till någon annan?
• Betala med kreditkort. Har du betalat på kredit, alltså inte betalat biljetten direkt, kan du vända
dig till banken för att få dina pengar tillbaka om till exempel biljetten inte levereras enligt över-
enskommelsen.
ARKIVHÖRNAN
PRÄSTGÅRDSGATAN
FÖRR
OCH NU
Piteås stadskärna har förändrats mycket genom
FOTO: RUNE HÖGLUND
FOTO: VIVECA CARLSSON
tiderna, och förändringen pågår fortfarande.
1951–1953 Prästgårdsgatan 22, kvarteret Liljan.
Här låg Hjalmar Johanssons bageri och café som
drevs genom 3 generationer. Ursprungligen var
byggnaden Piteå stads första prästgård, därav
gatans namn. Kvarteret Liljan blev 1964 en del
av kvarteret Ekorren.
PITEKVARTEN NR 2 2015 | 19
Posttidning B
Avsändare:
Piteå kommun
Kommunledningskontoret
941 85 Piteå
Bilden visar ett verk avLeif Bringslimark. Utställningen hålls i konsthallen27/6-1
Kultursommar i Piteå
Kaleido - kreativa rum
Studio Acusticum
Nyinvigda Kaleido är en oas där du kan ta en fika,
hänga med vänner, boka en yta för öppna arrangemang, spela spel, lyssna på musik, träffa nya vänner,
måla, eller bara vara. Alla våra arrangemang har fritt
inträde. Öppet torsdagar, fredagar 12-20, lördagar
11-18, söndagar 12-18.
Visning av Studio Acusticum och Orgel Acusticum
Följ med på en 45 minuters visning och muntlig
presentation av ett av Europas mest moderna och
multifunktionella konserthus som sedan oktober 2012 även inrymmer den fantastiska Orgel
Acusticum. Maximalt antal besökare per guidning
20 personer
Temakvällar:
4/6 musik
11/6 konst
18/6 ord
2/7 fotografi
Månadens kreatörer juli:
Tre av alla fantastiska kreatörer som finns runt
omkring oss visar sin konst; Sandra Nyström,
Alexandra Nyman och Helene Löwinger.
Tvärparallellt 23/7-28/8
Tio unga Piteåkonstnärer ställer ut sina alster.
Vernissage 23/7 kl 18
Drop-in i Ateljén
Under helgerna har vi öppen Ateljé då du är
välkommen hit att måla eller teckna.
Konsthallen BILD
Utställning av Leif Bringslimark 27/6-16/8
Vernissage 27/6 kl 12
Söndagssopplunch med livemusik
Kafé Confetti startar med soppluncher söndagen
den 31/5 och fortsätter fyra söndagar efter det.
Soppa, bröd och dryck 60 kr.
Kultur, park och fritid
0911-69 64 00
www.pitea.se
www.facebook.com/pitea.se
Vuxen 80,00 SEK
Barn t.o.m 15 år 10,00 SEK
Bokbussen på Havsbadet
Under sommaren finns Bokbussen på Pite Havsbad
Tisdagar 23/6, 30/6, 7/7, 14/7, 21/7 och 28/7,
kl 11-13
Hos oss kan du låna böcker, cd-böcker, mp3, tidningar m.m. Har ni inget lånekort går det bra med
id-kort/körkort. Välkommen!
Norrbotten läser
Läs och diskutera boken Kautokeino, en blodig kniv,
på Facebooksidan Norrbotten läser.
Biblioteken i Piteå
Sommarboken på alla Piteås bibliotek. För dig som
är 7-12 år. Låna och läs sex valfria böcker (även
cd-böcker och DAISY digitala talböcker). Skriv in
vilka böcker du läst på blanketten, och säg till om
att få en stämpel i blanketten när du återlämnar
böckerna. När du har läst och återlämnat sex
böcker lämnar du in blanketten hos oss och får
en alldeles egen ny bok! Gäller hela sommarlovet,
från 13 juni till 23 augusti. Gäller inte pekböcker,
bilderböcker, serier eller manga
Biblioteken på PSG
Biblioteket kommer att vara närvarande på ”mixed
zones” Piteå summer games 26-28 juni. Bokbussen
finns också där samt ett tält.
Fredag: Sagostund kl. 15
Lördag: Skrivarverkstad kl. 12 och 14
Söndag: Sagostund kl. 10
Löpande under fredag, lördag och söndag
Göra egna PSG - armband, Bookcrossing, Tipsrunda med priser. Läs tidskrifter, böcker och koppla av.
Familjeföreställning
Regnbågsteatern spelar SOLTROLLET i Badhusparken torsdag 25/6 och fredag 26/6 kl 10.
Lör 27/6 kl 17 (i samband med kvällsloppis) och
söndag 28/6 kl 12