docPitekvarten nr 2 2015, , nytt fönster
download 
Report Transcription
Pitekvarten nr 2 2015, , nytt fönster
Pitekvarten PITEÅ KOMMUNS PERSONALTIDNING NR 2 2015 För alla medarbetare på Piteå kommun TEMANUMMER: HÄLSA Välkommen till fruktparken SIDAN 12 En ljuspunkt i vardagen SIDAN 16 OCH 17 Bli flyktingvän SIDAN 18 PITEKVARTEN NR 2 2015 | 1 INNEHÅLL Ledare 3 Personalstrategi i praktiken 4 Nya sätt att rekrytera 5 Jämställdhetsarbetet blir en bok 7 Kommunjoggen 2015 Smått & gott 8-9 10-11 Välkommen till fruktparken 12 Enkät - vad får dig att må bra på 13 jobbet? Översiktsplan för Piteå 14-15 En ljuspunkt i vardagen 16-17 Bli flyktingvän 18 Konsument och centralarkiv 19 Tips på aktiviteter i sommar 20 En bra bok ger energi Tänk vad häftigt det är att vi kan bli så påverkade av att läsa en bra bok. En intrig, ett drama, ett personporträtt eller en upplevelse som någon varit med om och vill dela med sig av, eller en bok som bygger kunskap. Själv tycker jag mycket om att läsa böcker som får mig att se med nya ögon på mig själv och andra och olika företeelser eller sammanhang. Ni vet när man får den härliga aha-känslan och, åtminstone för en stund, blir uppfylld av en insikt som ger ny energi. I sommar ska jag bland annat läsa ”Gud har för mycket tid” av Martin Luuk. En sådan boktitel känns lite spännande och utmanande. Men jag kommer också att testa någon av de böcker som vi får tips om i detta nummer av Pitekvarten. 12 VÄLKOMMEN TILL FRUKTPARKEN NY ÖVERSIKTSPLAN FÖR PITEÅ 14 Glad sommar! /Marie Lindgren, informationsenheten Piteå kommuns personaltidning ges ut fyra gånger per år och produceras av informationsenheten i samarbete med förvaltningskommunikatörer. Personaltidningen publiceras även på www.pitea.se/pitekvarten. Ansvarig utgivare: Marie Lindgren tel 0911-69 60 14, marie.lindgren@pitea.se Layout: Tone Brunes Omslagsbild: Angelica Larsson Tryck: Tryckericity i Umeå Detta är nr 2 årgång 16, våren 2015 2 | PITEKVARTEN NR 2 2015 16 EN LJUSPUNKT I VARDAGEN LEDARE Den sommartid nu kommer... Jag har så länge jag kan minnas haft en hatkärlek till våren, men framförallt till försommaren. Å ena sidan den fantastiska övergången från den fulaste tiden vi har, med allt som tinat fram under snön, grus, sand mm, till den skira grönskan med alla dofter och synintryck. Fotbollarna och golfbollarna börjar kunna användas på ett mer konstruktivt sätt och man vill inte gå och lägga sig på kvällarna. Å andra sidan kommer den här perioden bärandes på björkpollen som far genom luften och gör att ögon sväller igen, näsor rinner och luftrör täpps igen. När jag nu sitter och skriver dessa rader är det just så, en fantastisk utsikt från tjänsterummet där båtarna ligger och guppar i Norra hamnen. Åtminstone tror jag det, eftersom jag knappt ser något på grund av dessa små mikroskopiska farkoster som far runt i luften och täpper igen det mesta av syn-och luftintryck. Nåja, det går över och snart är semestertiden här och jag hoppas att du verkligen kommer att kunna njuta av ledighet och ladda batterierna. Vila och återhämtning är grundläggande för att vi ska kunna ha god hälsa och fungera både i arbets- och privatlivet. Även detta nummer av Pitekvarten kommer till stor del att handla om hälsospåret. Jag har tidigare lyft vikten av att vi som arbetsgivare skapar goda förutsättningar för alla medarbetare att känna glädje, stolthet och delaktighet för sitt jobb och att det vi gör är oerhört viktigt för att Piteå ska fortsätta att utvecklas positivt. Lika viktigt är att vi som arbetstagare tar ansvar för utvecklingen på våra arbetsplatser och att vi hanterar vår hälsa på ett klokt sätt. Med dessa korta rader vill jag tacka er alla för ett bra jobb under det gångna halvåret och önska er en välbehövlig vila under sommarsemestern. MATS BERG, KOMMUNCHEF PITEKVARTEN NR 1 2015 | 3 Personalstrategin i praktiken – En attraktiv arbetsgivare med medarbetare som gör skillnad för piteborna Piteå kommuns personalstrategi är ett stöd för allt arbete med personalfrågor i kommunen. Utgångspunkten i strategin är uppdraget att göra skillnad för piteborna och målet är att Piteå kommun ska arbeta aktivt för att vara en attraktiv arbetsgivare och skapa hälsofrämjande arbetsplatser. – Strategin beskriver på ett tydligt sätt riktningen för personalarbetet och genom ett systematiskt arbete kan kommunen vara en attraktiv arbetsgivare för både nya och befintliga medarbetare, säger Ewa Degerman personalchef. Det är viktigt att jobba både inåt och utåt, att arbetet hänger ihop hela vägen, från hur vi attraherar nya medarbetare till rekrytering, introduktion av nyanställda, hur vi motiverar och utvecklar våra befintliga medarbetare till att vi även månar om positiva avslut. Strategin är viktig för att kunna planera, prioritera och följa upp de aktiviteter som görs inom de olika delarna, menar Ewa. Utifrån strategin har personalavdelningen genomfört aktiviteter och satsningar. Under våren har bland annat två introduktionsutbildningar för nyanställda genomförts. För att klara utmaningen med framtidens rekryteringsbehov har ett nytt samarbete med försvaret inletts och sommarens feriearbetare har bjudits in till en träff för att lära känna sin arbetsgivare. Kommunens hälsoinspiratörer kommer att få ett nytt och utökat uppdrag och de hade en uppstart under kommunjoggen. – En annan viktig satsning för att skapa tryggare anställningar och klara framtidens bemanning är att utbildningsförvaltningen inrättat placeringspoolen där de vikarier med företrädesrätt enligt LAS har tillsvidareanställts, berättar Ewa. Vad menar Piteå kommun med attraktiv arbetsgivare? Personalavdelningen har tagit fram en definition som förtydligar vad Piteå kommun menar med attraktiv arbetsgivare: ”Som medarbetare i Piteå kommun gör du skillnad för piteborna. För att ge dig förutsättningar att göra ett bra arbete ska kommunen vara en attraktiv arbetsgivare som arbetar med dina villkor, din utveckling och kulturen på arbetsplatsen.” – Här är det viktigt att vi är tydliga med vad vi menar, säger Ewa. Personalavdelningen kan till exempel inte skapa en bra kultur på någon annan arbetsplats än vår egen, bra arbetsplatskultur är allas ansvar. Vi kan däremot stödja det arbetet genom till exempel inspirationsföreläsningar, chefsutbildningar, visa på goda exempel och ge möjlighet att lära av varandra. Goda villkor innebär bland annat att kommunen kan erbjuda semesterväxling för extra ledighet och återhämtning, men det förutsätter också en planering av ledigheten för att det ska fungera för kollegorna, verksamheten och mot uppdraget. Det är viktigt att alla medarbetare känner trygghet och delaktighet och att alla ser sin del i det viktiga uppdraget att göra skillnad för piteborna. För att personalarbetet ska hålla en god kvalitet görs uppföljningar via årsredovisning och delårsrapport, personalbokslut och en personalprognos som visar hur personalsammansättningen ser ut tio år framåt. Resultat från medarbetarenkät och lönekartläggning är också en del av uppföljningen. Det tillsammans med förvaltningarnas behov och omvärldens krav är underlag för planeringen framåt. TEXT: MARIA NORBERG JOHANSSON BILD: MARIA FÄLDT – Det är viktigt att alla medarbetare känner trygghet och delaktighet och att alla ser sin del i det viktiga uppdraget att göra skillnad för piteborna. 4 | PITEKVARTEN NR 2 2015 Nya sätt att rekrytera Avsiktsförklaring med försvarsmakten Piteå kommun har tillsammans med försvarsmakten skrivit under en avsiktsförklaring gällande ett samarbete inom kompetens- och personalförsörjning. Samarbetet innebär bland annat att Försvarsmakten och Piteå kommun ska hitta aktiviteter och samverkansformer som gör det attraktivt att bosätta sig i regionen. - Piteå kommun står, som många andra kommuner, inför en stor utmaning att klara av framtidens kompetensförsörjning, säger kommunchef Mats Berg. För att klara det är det viktigt att hitta nya vägar att rekrytera. För att avsiktsförklaringen ska bli verkstad gäller det att komma igång med det konkreta jobbet. Ett första steg är att Piteå kommun kommer att träffa rekryterna under den grundläggande militärutbildning som drar igång till hösten på F21. Piteå kommun kommer då att marknadsföra kommunen både som plats och arbetsgivare. När höstens utbildning är klar kommer rekryterna att arbeta som deltidssoldater. Innan de slutar ska de få möjlighet att skriva sitt CV för att exempelvis kunna söka jobb i Piteå kommun och förhoppningsvis bli kvar i regionen. TEXT: MARIA NORBERG JOHANSSON BILD: ULF GUSTAFSSON ”Piteå kommun står, som många andra kommuner, inför en stor utmaning att klara av framtidens kompetensförsörjning.” Avsiktsförklaringen undertecknades av Carl-Johan Edström flottiljchef F 21, Stefan Fredriksson regementschef A9 och Nils Johansson regementschef I 19. Från Piteå kommun undertecknades avsiktsförklaringen av Lars-Olov Pettersson kommunfullmäktiges ordförande, Mats Berg kommunchef och Ewa Degerman personalchef. Placeringspool med fasta anställningar I december fick alla förskollärare som har LAS-företräde ett erbjudande om tillsvidareanställning i en placeringspool. De flesta tackade ja och idag finns det cirka sextio personer med olika yrken inom skolan som har sin anställning i placeringspoolen. En lyckad satsning som ger fler och tryggare anställningar. – Satsningen är viktig för att behålla den personal och kompentens vi har inom kommunen, säger Ingemar Jernelöf, chef utbildningsförvaltningen. Det är bemanningsenheten som ansvarar och samordnar placeringarna för medarbetarna i placeringspoolen. När de får sin placering, får de en hemvist med arbetsledning precis som en ordinarie anställd med medarbetar- och lönesamtal. Vid byte av placering görs ett överlämnande mellan arbetsledarna. – Placeringspoolen har tagits emot positivt av personalen, berättar Jonas Danell på bemanningsenheten. Det har handlat mer om en trygg anställning än vart man är placerad. – Det rör sig i huvudsak om längre vikariat inom placeringspoolen och sedan den inrättades har alla inom poolen varit sysselsatta ute i verksamheterna. När det finns behov av tillsvidareanställningar för en fast placering på en skola eller förskola annonseras tjänsterna internt och alla har möjlighet att söka dem via rekryteringssystemet, berättar Jonas. TEXT: MARIA NORBERG JOHANSSON BILD: EVA LESTANDER PITEKVARTEN NR 2 2015 | 5 Piteå kommun står inför en stor utmaning vad gäller arbetskraft i framtiden. Ca 4 000 visstidsoch tillsvidareanställda behöver rekryteras under de kommande tio åren. På personalavdelningen arbetar man på många fronter för att marknadsföra Piteå kommun som en attraktiv arbetsgivare. En av aktiviteterna är att tydliggöra för kommunens feriearbetare att det faktiskt är Piteå kommun som är deras arbetsgivare. Framtida kollegor till anställda på Piteå kommun. Personalavdelningen prövar nya grepp för att attrahera framtidens arbetskraft Foajén i Bio3:an är fylld av förväntansfulla ungdomar som kommit för att se filmen Hot Pursuit. Personalavdelningen har bjudit in de som fått feriearbete i sommar. Meningen är att presentera Piteå kommun som arbetsgivare och berätta om alla de intressanta och spännande arbeten som finns inom kommunen. För visst är det så att många kan tänka sig att jobba som lärare, brandman eller ingenjör, men det ligger ganska långt bort i tanken att alla dessa yrken har kommunen som arbetsgivare. – Därför är det viktigt med den här typen av aktiviteter, säger personalchef Ewa Degerman. Vi måste ut med informationen för att i framtiden få nya kompetenta medarbetare. Under de senaste åren är trenden tydlig, antalet sökande på våra lediga tjänster har minskat drastiskt. Att bjuda på bio är därför bara en av många aktiviteter som vi genomför för att berätta om kommunen som arbetsgivare. – Vi måste arbeta på många fronter, avslutar Ewa. Att få de som redan arbetar åt kommunen att bli stolta ambassadörer för sin arbetsplats är en jätteviktig faktor. Vi får aldrig stanna upp i vårt arbete att vara en arbetsplats där människor trivs och utvecklas. TEXT OCH FOTO: EVA LESTANDER 6 | PITEKVARTEN NR 2 2015 En liten påminnelse om att det är kommunen som är arbetsgivare till feriejobben. Som tack för att man dök upp och lyssnade på informationen fick man en biocheck. Fanny Bergström, Emmy Lundgren, Matilda Nyström och Malin Sandberg kommer att arbeta åt Piteå kommun i sommar. JÄMSTÄLLDHETSARBETET BLIR EN BOK Lena Sturk arbetar som jämställdhetsstrateg i kommunen och har jobbat med jämställdhet i drygt tio år. Dokumentationen av hennes arbete har nu blivit en bok med titeln: Med vinden i ryggen - en handbok i jämställdhetsintegrering. Den beskriver Piteå kommuns jämställdhetsarbete och resan till där vi är idag. Jämställdhet ur två perspektiv Piteå kommun beslutade 2008 att utvidga jämställdhetsarbetet att omfatta både medborgare och medarbetare. Resan för bättre jämställdhet började med att kommunen lämnade in en ansökan till SKL, Sveriges kommuner och landstings program för Hållbar jämställdhet. – Vi behöver ha två perspektiv i jämställdhetsarbetet, menar Mats Berg, kommunchef. Dels behöver vi nå en jämställd medborgarservice genom att jämställdhetsintegrera våra verksamheter. Dels ska vi skapa jämställda arbetsplatser för våra medarbetare. Dessa två perspektiv går hand i hand. En jämställd och mångkulturell organisation ger en mer jämställd och jämlik service till våra medborgare. Varförfrågan viktig att lösa Resan med Hållbar jämställdhet har inte varit utan problem. Från början gick arbetet tungt och det fanns mycket motstånd på flera håll i organisationen. När ansökan beviljades var fokus att höja kunskap och medvetenhet i organisationen och att skapa goda förutsättningar att arbeta ledningsstyrt och strukturerat med jämställdhet. Kommunstyrelsen fattade tidigt ett beslut om ett mål för jämställdhetsintegrering vilket gjorde att arbetet per automatik hamnade i styr- och ledningssystemet. – Nu är jämställdhetsfrågan så etablerad i organisationen att vi idag sällan behöver förklara varför vi ska arbeta med jämställdhet, utan istället får beskriva hur det ska gå till, berättar Lena Sturk. Hur går arbetet till? Piteå kommun har skapat en infrastruktur för arbetet med jämställdhetsintegrering. Den består av olika delar som alla är förutsättningar för att det fortsatta arbetet ska bli hållbart och genomsyra hela organisationen. Dessa delar är: • Politisk efterfrågan och styrning – rapporterat resultat. • Tydlig ansvarsfördelning – alla chefer ansvarar för att initiera och driva arbetet med jämställdhetsintegrering i sina arbetsgrupper. Förvaltningschefen är ytterst ansvarig. • Stöd för arbetet – alla förvaltningar har jämställdhetsutvecklare med en god kunskap om området som kan stötta både chefer och verksamheter i arbetet. Kommunövergripande finns också en jämställdhetsstrateg. • Kunskap och medvetenhet – kunskapshöjning inom jämställdhetsområdet hos nyckelpersoner i kommunen Pitemodellen – Pitemodellen är en metod för att arbeta med jämställdhetsintegrering som Piteå kommun utvecklat. Modellen går ut på att få in jämställdhetsperspektivet från tre håll samtidigt i en organisation. 1) Uppifrån via ledning och styrning. 2) Från sidan via könsuppdelad statistik. 3) Underifrån via kartläggningar av ojämställdhet i verksamheter. Varför blev det en bok? – När kommunerna i Norrbotten skrev på CEMR-deklarationen, CEMR är den europeiska motsvarigheteten till SKL, och började arbeta med jämställdhetsintegrering var jag med som stöd i det arbetet och såg behovet av dokumentation, berättar Lena. Då började jag fundera om inte mina erfarenheter av arbetet med Hållbar jämställdhet kunde vara till nytta för andra. Boken beskriver både framgångsfaktorer och saker vi borde ha gjort på ett annat sätt och min förhoppning är att andra kan lära av våra erfarenheter. Piteås framgångsrika arbete med jämställdhet har även lett till att Piteå är en av sju modellkommuner för hållbar jämställdhet. Piteås jämställdhetsarbete uppmärksammas För att sprida erfarenheter av arbetet inom ”Hållbar jämställdhet” har sju modellkommuner med lång och bred erfarenhet av jämställdhetsarbete valts ut och Piteå kommun är en av dem. Under ett års tid får Piteå tillsammans med övriga utvalda kommuner möjlighet att lära av varandra genom att systematiskt jämföra arbetssätt. – Jämställdhet är en av de frågor som berört mig djupare ju mer jag arbetat med den, berättar Lena. Från början handlade jämställdhetsarbetet för mig mest om ett uppdrag, som vilket som helst. Jag började mitt arbete med jämställdhet i Piteå kommun med att ta fram en ny jämställdhetsplan. Eftersom åren gått och min kunskap inom området ökat har frågan känts viktigare och viktigare. Eftersom tonvikten ligger på styrning och ledning deltar politiker, höga chefer och nyckelpersoner i de gemensamma träffarna. Från Piteå deltar Kommunalrådet Helena Stenberg, Mats Berg, kommunchef och jämställdhetsstrateg Lena Sturk som är initiativtagare till Piteå kommuns arbete med jämställd hållbarhet. – Jag ser fram emot att få jobba med modellkommunerna för jämställdhet. I det arbetet kan vi bidra med våra erfarenheter och lära nytt från andra och fortsätta hålla jämställdhetsarbetet högt på agendan, säger Helena Stenberg kommunalråd. Modellkommuner för jämställdhet Modellkommuner för hållbar jämställdhet är ett fyraårigt projekt som syftar till att utveckla och sprida jämställdhetsintegrering av kommunal verksamhet. Syftet är att fler kommuner ska kunna ge sina invånare likvärdig service oavsett kön. TEXT: MARIA NORBERG JOHANSSON BOKOMSLAG: TONE BRUNES KOMMUNJOGGEN 2015 Onsdag den 3 juni var det dags för kommunjoggens 10-årsjubileum. I år var det anmälningsrekord med 767 anmälda och trots regn var det bra uppslutning och en trevlig jubileumsfest. Kommunjoggens jubileum som 10-åring firades med många glada kommunanställda som trotsade det envisa regnet. Många var väldigt taggade för möjligheten att få kämpa sig runt den 4.7 km långa sträckan runt Svartudden med bra tider. Andra gillar mer tanken att hålla sig till prattempo och ytterligare en stor grupp föredrog att gå. Vilket som, alla gjorde en fantastisk insats utifrån sina egna förutsättningar. Regnmolnen skingrades efter joggen och i upphållet kunde alla som ville äta gemensam picnic och ha lite trevligt eftersnack. – Kommunjoggen är en friskvårdssatsning och ska fungera som en motivation att röra sig, att motionera för att sedan kunna göra något som kanske är lite jobbigt men framförallt roligt tillsammans med sina arbetskamrater. Att äta picnic tillsammans efteråt är värt all slit, berättar Anna-Karin Nordström, arbetsmiljökonsult. Många tycker att sträckan, även om den inte är så lång, är ganska jobbig. Rejäla uppförsbackar sätter konditionen på prov. I år var det också lite blött och halkigt på några platser men joggen avlöpte utan några stora skador. För den som ville och kanske hade lite spända och ansträngda benmuskler fanns möjligheten att få massage efteråt. I år var det anmälningsrekord med 769 anmälda (varav ca 700 genomförde). Nästa år är du väl med? Sätt kommunjoggen som ett mål för 2016 redan nu. TEXT: MARIE LINDGREN FOTO: MAGNUS JOHANSSON 8 | PITEKVARTEN NR 2 2015 5 frågor till Johan Waldestål som kom först i mål: 1 Var detta första gången du var med? Jag sprang 2013, slutade då trea. 2 Vilken tid fick du? Runt 18.30, missade att titta på klockan. Hörde från en kvinna från tidningen just efter loppet. 3 Sportar du mycket på din fritid? Jag spelar fotboll i Munksund div.4. Cyklar också en hel del. Någon löprunda i det närliggande spåret blir det också under sommar/höst. Nöjda arrangörer: Ann Markström och Anna-Karin Nordström. 4 Vad betyder löpningen för dig och ditt välmående? Löpningen kommer mer på köpet med tanke på fotbollen. Missar man en träning är det ett skönt och smidigt sätt. Bara snöra på sig skorna och köra igång, perfekt träning för småbarnsföräldern när träning riskerar bli lidande. Inte konstigare än någon annan, jag mår bra av det helt enkelt! 5 Vad tycker du om Kommunjoggen? Allt som samlar folk och innefattar träning tycker jag mycket om! Alla är glada och deltar efter egen förmåga. Johan Waldestål sprang på bästa tiden på 18.30 min. Pernilla Kostet och Anneli Stenberg peppar innan loppet. Sätt kommunjoggen som ett mål för 2016 redan nu Välförtjänt picnic i det gröna efter målgång PITEKVARTEN NR 2 2015 | 9 Må gott, varva ner, hitta lugnet. Sommar, sol och semester är en perfekt inramning för återhämtning. Denna gång har vi fokuserat på att må bra - inuti! 1621-2021 År 2021 fyller Piteå 400 år. Upptakten till det stora kalaset kan du följa på facebook. www.facebook.com/pitea400 Ögonyoga TESTA NÅGOT NYTT, HAR DU PRÖVAT: Ögonyogan kan du göra var du vill. Sätt eller lägg dig bekvämt och ta några djupa andetag innan du börjar. 1-2 Titta uppåt så långt du kan och håll kvar blicken, räkna sakta till tio, blinka sedan några gånger innan du tittar neråt så långt som möjligt. Räkna sakta till 10. 3-4 Stanna med blicken rakt fram innan du byter riktning och titta sedan så långt du kan sidledes till höger och vänster. Håll kvar och räkna sakta till 10. MIDSOMMAR Många binder sin egen midsommarkrans, vilket är en av de traditioner som hänger ihop med tron på växtlighetens kraft och hälsobringande effekt. Naturligtvis är den till för prydnad i första hand, men det sades också förr i tiden att man skulle torka sin krans och lägga den i badet till jul, vilket skulle ha en hälsobringande effekt. 1 5 3 4 6 2 7 Avsluta med att cirkla med ögonen både medsols och motsols i en lugn och stor cirkel. Vill du ha ytterligare en utmaning, gör stora åttor åt bägge hållen. Det är vanligt att det känns lättare att göra rörelser i en viss riktning.Att jobba med korsrörelser, alltså röra blicken diagonalt, är de övningar som brukar vara svårast, men övning ger färdighet och ögongymnastik ger dig både fysisk avslappning, återhämtning – och kanske till och med bättre syn. FLER BOKTIPS... 8 Tips från personal på biblioteken. Ta dig tid under semestern och läs en riktigt bra bok. 5-8 Gör på samma sätt som tidigare, blinka mellan rörelserna och håll kvar blicken diagonalt upp till höger, ner till vänster och likadant vänster till höger. En exotiskt RÖTT IST E spännande och läskan de dryck so njutas med m kan eller utan m at. Ingredien ser: 1 l bryggt ro oibos-te so m fått kalln a 2 msk flyta nde honung 2 dl ananas juice saften av 1 citron saften av 2 limefrukter 100 g frysta mangotärn ingar isbitar Garnera m ed: skivad ci tron och lim e+ myntablad Gör så hä Blanda te, ho r: nung, ananas juice, citronsaft i en tillb och limeringare. Lägg några mango citrusskivo tärningar, r och isbita r i ett stort glas, fyll på med te och garnera med mynta. LIVET ENLIGT FIKRY FÖRFATTARE: Gabrielle Zevin A.J. Fikry äger bokhandeln på den lilla orten på ön Alice Island. Livet har inte riktigt blivit som han tänkt sig, Han sörjer sin fru som dog för ett tag sedan, hans bokhandel går dåligt och han har inte lust med något i livet. Tills han en dag får en udda leverans som vänder upp och ner på hans tillvaro. Desirée Öberg En rolig och tänkvärd Hortlax och Sjulnäs bibliotek berättelse om att få en andra chans, om kärleken till böcker och mellan människor. Biblioteken i Piteå samarbetar med andra bibliotek i Norrbotten. Tillsammans är vi 46 folkbibliotek i 14 kommuner. Vi har en gemensam katalog och webbplats. Med ett och samma lånekort kan du låna och lämna tillbaka på det folkbibliotek som passar dig bäst. Finns inte boken på ditt lokala folkbibliotek kan du låna den från något annat. Fyll hängmattan med böcker I detta nummer har vi tagit hjälp av riktiga proffs vad gäller bra böcker. Kommunens bibliotikarier har fått ge sina allra bästa tips på temat ”feel good”. Så botanisera, besök biblioteket och låna hem några godbitar att njuta av i hängmattan under lata sommardagar! BLOMSTERSPRÅKET TILLSAMMANS ÄR MAN MINDRE ENSAM FÖRFATTARE: FÖRFATTARE: FÖRFATTARE: Vanessa Diffenbaugh Anna Gavalda Martina Haag Victoria har haft en tuff uppväxt i fosterhem, men tack vare sin kärlek till blommor och blomsterbindning får hon nytt hopp om framtiden, kan bearbeta de svåra upplevelserna från barndomen och gå vidare. Tre ensamma människor och udda existenser hamnar under samma tak, och inser gradvis att man kanske är mindre ensam om man är tillsammans. En underbar bok som inte väjer för de svåra ämnena, men som ändå osvikligt leder oss hem. Boken är filmatiserad med Audrey Tatou i huvudrollen. Jenny Johansson Rosviks bibliotek CANDIDE ELLER OPTIMISTEN Heja, heja! är en peppande löparbok för folk som tänker att de är för gamla/tjocka/trötta/ ointresserade av att börja springa. Om hur du tar dig från att orka springa i tolv minuter, till att genomföra ett marathon och vara glad hela vägen. a på sn n lys ve ller ä ns , e fin ok 3 e-b 1 20 m et so r lag ner ocke r ö a atf dd /eb Pir tt la ster g a ut år tjan g, / aa ch g .se H o lo a b k n ti o ib ar judb w.b v M m l ww a ja so n he et frå ja, tek nde e H blio ma bi rea st DET HÄNDER NÄR DU VILAR FÖRFATTARE: FÖRFATTARE: Tomas Sjödin Kristian Priemel Piteå stadsbibliotek Desirée Öberg Hortlax och Sjulnäs bibliotek Åsa Wilén Piteå stadsbibliotek Francois Marie Arouet de Voltaire Världen kanske inte är den lättaste platsen att tillbringa alla sina levnadsdagar i, men i slutet av den här klassikern finner huvudpersonen formeln för att verkligen må gott. HEJA, HEJA! I denna bok slår författaren ett slag för middagsluren på sofflocket, och vilans värdesystem. Perfekt att läsa ett kapitel om dagen på semestern, när man kan ta sig tid att reflektera över det man läst, och förhoppningsvis ta det till sig. För det händer när du vilar. Åsa Wilén Piteå stadsbibliotek VISSTE DU ATT... ...via bibblo.se kan du reservera böcker med uthämtningställe ”Piteå bokbuss”. Hämta sedan boken i bokbussen när den kommer. Här hittar du mer information om biblioteken: www.bibblo.se MER INFORMATION OM BÖCKERNA: Blomsterspråket av Vanessa Diffenbaugh, utg Bazar 2012 Tillsammans är man mindre ensam av Anna Gavalda, utg Bonnier 2005 (finns även på biblioteket som ljudbok och film) Det händer när du vilar av Tomas Sjödin, utg Libris 2013 (finns även på biblioteket som ljudbok, och går att ladda ner som e-bok från https:// www.bibblo.se/tjanster/ebocker) Candide eller optimisten av Francoise Marie Arouet de Voltaire, finns många olika utgåvor, (finns även att låna som ljudbok på biblioteket) Livet enligt Fikry av Gabrielle Zevin, utg Forum 2015 (går även att ladda ner som e-bok från https://www.bibblo.se/tjanster/ebocker) För att förbättra levnadsvillkoren för fruktträden bygdes vindskärmar. Skärmarna är formade efter havets vågor och försedda med skeppsgluggar. FOTO: ANGELICA LARSSON Välkommen till fruktparken Fruktparken ligger vid kanalen mellan Stadshuset och Strömkajen. Här finner du många olika äppel-, päron-, plommon- och körsbärsträd. På hösten är alla välkomna att varsamt plocka frukten och smaka den. Fruktparkens historia påbörjades 2006 då ca 25 fruktträd på försök planterades i en rektangulär växtbädd. En del sorter var väl beprövade på våra breddgrader och andra mer osäkra kort. Många träd överlevde trots att det relativt öppna läget och de kalla vindarna från vattnet gör att platsen inte är idealisk för odling av fruktträd. I takt med att Strömkajen vid kanalen växte fram var dags att utveckla Fruktparken. Parken byggdes om och utformades i linje med Strömkajen för att skapa en sammanhållen estetik. Arbetet inleddes hösten 2012 med att en landgång byggdes mellan Strömkajen och Fruktparken. I parken skapades en mötesplats, ett trädäck med sittplatser utformade i linje med 12 | PITEKVARTEN NR 2 2015 Strömkajen. Planteringsytorna utvidgades för att ge plats till fler fruktträd. Under träden planterades perenner på två ytor och i den yttre ringen såddes ängsfröblandning in. På vissa delar lades bark på jordytan för att göra det lättare att plocka frukt utan att trampa ner perennerna. För att förbättra levnadsvillkoren för fruktträden byggdes vindskärmar i Fruktparken för att mildra de kalla vindarna från vattnet. Skärmarna är formade efter havets vågor och försedda med skeppsgluggar. I stället för en hel vägg bygdes flera kortare skärmar som placerats omlott. På detta sätt skapas en koppling med omgivningen och en öppnare känsla. VAD FÅR DIG ATT MÅ BRA PÅ JOBBET? Smar ta tips från Ulri ka Boman som är avdelningschef för Pa rkavdelningen Odlingstips för fruk tträd: Välj ut en skyddad, so lig och varm plats i trä dgården för ditt fruktträd. Det är viktigt att pla tsen är väldränerad, du ka n med fördel planter a ditt fruktträd i en upphöjd växtbädd. Kontrollera rotsyste met på plantan innan du köper den. Trädet ska ha ett väl förgrenat rotsy stem. Det får inte vara så trångt i kr ukan att rö tte rn a har börjat böja sig oc h bilda en rotsnurr. Fråga gärna vilken gr undstam som trädet är ympat på. En svagvä xande gr undstam, et t så kallat dvärgträd, har ett sv agt rotsystem och be hö ver troligen stöd livet ut för att inte blåsa om kull. När du planterar pla cerar du trädet i sam ma höjd som det stått i kr uk an. Det är viktigt att ym pstället inte hamnar unde r jord. Se till så att dit t fruktträd får gott om luc ker jord att rota sig i. Gräv hellre på bredden än på djupet. Tänk på att etablering sbevattna trädet de första 1-2 åren. När du vattn ar ska du vattna så my cket att jorden blir fuktig en bra bit ner i mar ke n, de t är ju där som röttern a finns. Vattna hellre rikligt och få gånger än ofta med små skvättar. Ge inte ditt fruktträ d för mycket kväveg ödsel. Då finns det risk för att du bara får blad på ditt träd och att trädet inte hin ner avmogna inför vin tern. Du kan gödsla med exempelvis bärgödse l före midsommar och seda n höstgödsla i slutet på augusti. På hösten an vänder du ett prepar at som innehåller fosfor och kalium, inget kväve. Fo sfor hjälper fruktträdet att bilda blomknoppar till kommande säsong oc h kalium gynnar avm ognaden och över vintring en. Här uppe i norr behö ver vi inte beskära vå ra fruktträd lika mycket som i de södra lands än darna. Koncentrera dig på att ta bort konkur re ra nde toppar, grenar som sk aver mot varandra, gre nar som växer nedåt-/inå triktat och vildskott som växer ut nedanför ym pstället. Juli-septembe r är en bra beskärningstid fö r dina fruktträd. Camilla Hagberg, 46 år Förskollärare Ringblomman, Tallåsen – Gemenskapen med arbetskamraterna och barnen som ger så mycket energi och kramar, – det känns jättebra! Susann Funck, 52 år Bibliotekarie och filialföreståndare Sjulnäs – Jag lyssnar på fågelkvitter på datorn medan jag jobbar och om det regnar kan jag öppna fönstret och känna doften av regnet. . Leif Nilsson, 58 år Transport, Reprisen – Jag gillar när det är puls, och här är det fullt upp, det är kul! Arbetet är stimulerande och omväxlande och jag trivs med mina arbetskamrater. Ulf Gustavsson, 45 år Projektledare Informationsenheten – Utmaningar och att få jobba med det jag brinner för! Sen ska man ha kul på jobbet, retas lite och ha glimten i ögat! Carina Ferm 55 år Boendechef Berggården – En god stämning och att man trivs med sina arbetskamrater. Att det känns roligt att gå till jobbet och att det är lätt att få kontakt med andra aktörer inom kommunen. Mikael Forsman, 52år Administratör Överförmyndarexpeditionen – I mitt jobb kan det stundvis vara påfrestande situationer men med bra arbetsmiljö och arbetskamrater så är det inga problem. Det känns tryggt och får mig att må bra att veta att det är så. TEXT : TONE BRUNES FOTO: ANGELICA LARSSON PITEKVARTEN NR 2 2015 | 13 Översiktsplan för Piteå Ny översiktsplan visar vägen för Piteås utveckling Var ska vi bygga bostäder? Hur ska vi tänka kring grönområden och vatten? Hur bevarar vi skyddsvärd natur och kulturmiljöer? Och var ska vi leka, njuta, umgås och jobba? Det är några frågeställningar som behandlas i förslaget till översiktsplan. Nu har du som medborgare möjlighet att lämna dina synpunkter på hur du vill att Piteå ska utvecklas Just nu pågår ett omfattande arbete med att revidera Piteås översiktsplan som ska ge vägledning för beslut om mark- och vattenanvändning samt ange hur den bebyggda miljön ska bevaras och utvecklas. Översiktsplanen ska beskriva önskvärd utveckling inom hela kommunen. Inriktningen för den nya översiktsplanen är en levande landsbygd i alla väderstreck och en modern och attraktiv stadskärna. Det är grundläggande för stadens utveckling. Planen ska ge förutsättningar för befolkningsutveckling, där målet på 43 000 pitebor år 2020 är ett delmål. Dialog med medborgarna centralt Medborgarnas inflytande är en viktig del i planarbetet, det är också något som lagen kräver. Under flera faser i processen inbjuds medborgarna att – på flera olika sätt och i olika kanaler – ta del av förslag och komma med synpunkter. Samrådet genomförs sommar/höst. I början av 2016 bjuds medborgarna återigen in för granskning av ett färdigt förslag, innan det går upp till politiskt beslut i maj 2016. Så här kan du lämna synpunkter Samråd startar efter beslut i kommunstyrelsen i slutet av juni alternativt augusti och pågår till 31oktober. För att dina synpunkter ska räknas som ett formellt yttrande ska det var skriftligt och ha inkommit senast 31 oktober 2015. • www.pitea.se/oversiktsplan – samtrådshandlingar, formulär för synpunkter • Stadsbiblioteket – samrådshandlingar, informationsmaterial • Stadshuset (Foajén och Fysisk planering) – samrådshandlingar, informationsmaterial • Piteappen – aktuella dialoger/enkät • Samrådsmöten sept/okt, politiker och tjänstemän på plats • Politikermöten – prata med politiker under befintliga evenemang och arrangemang i sommar •Pitepanelen – utvald grupp svarar på ett antal frågor • Unga tycker – utvalda unga ges chans medverka Till höger ser ni olika sätt och olika kanaler att hitta information och medverka i arbetet. TEXT: ANN-SOFIE BOMAN Arbetet med översiktsplanen är indelat i olika faser. Samrådet startar inom kort och pågår fram till 31 oktober. 14 | PITEKVARTEN NR 2 2015 FAKTA OM ARBETET Arbetet startade 2010 som ett uppdrag till KLK att aktualisera Översiktsplan Stadsbygden. 2012 togs ett nytt beslut att den skulle omfatta hela kommunen. Underlag har tagits fram 2012-2015. Förra året intensifierades arbetet, en arbetsgrupp tillsattes och målformulering beslutas. Juni 2015 startar samrådet. David Sundström, KLK, är projektägare och Jessica Nilsson, Samhällsbyggnad, är projektledare. KSAU är styrgrupp. 15 områdesansvariga har drivit arbetet med att ta fram underlag utifrån sina expertområden. Totalt är ett fyrtiotal underlag kopplade till planen – allt från inventering av badplatser och föreningsägda lokaler till handelsstudie, parkeringsutredning och näringslivsanalys. Flera av dem har tagits fram specifikt för ÖP (bland annat Landsbygdsstrategi och Skärgårdsstrategi). Hur ser framtidens Piteå ut? Bild: Thyréns. PITEKVARTEN NR 2 2015 | 15 EN LJUSPUNKT I VARDAGEN Välkommen till biblioteksfilialen i Sjulnäs, en fin samlingspunkt för byns invånare där det bjuds på onsdagsfika och samvaro i den nyrenoverade Sjulnässkolan. Biblioteket i Sjulnäs är en filial till stadsbiblioteket och ligger i samma byggnad som Sjulnässkolan. Det är ljust och trevligt och här jobbar bl.a. Susann Funck, filialföreståndare och Desiree Öberg, biblioteksassistent. De berättar om hur positivt det känns att möta både barnen i skolan och andra människor som tittar in för att låna böcker men även för att prata en stund. – Under terminerna bjuder vi på fika mellan kl 16-19 på onsdagar. – Det märks att det är uppskattad. Det kommer barnfamiljer, par och ungdomar som fikar, läser tidskrifter och lånar böcker, säger Susann Funck. – På kvällarna har föräldrarna tid att följa med barnen, det blir en trevlig stund för familjen! semester och hinner läsa ut sina böcker, då man kan lämna in på närmaste bibliotek och låna nya. Detta gäller även cd-böcker. Biblioteken i Norrbotten kommer att ha ett eget tält och bokbuss i Mixed Zones under Piteå Summer Games 26-28 juni med ett antal olika aktiviteter, bland annat: Samarbete i Norrbotten Alla 46 bibliotek i Norrbotten samarbetar så nu kan man låna böcker på ett bibliotek och lämna tillbaka dem på ett annat var som helst i Norrbotten. Perfekt om man åker på Boktrender: För ungdomar håller dystopitrenden i sig fortfarande. Det handlar ofta om en mörk framtidsbild som i t.ex. Hungersspelen av Suzanne Collins. Fredag: Sagostund kl. 15 Lördag: Skrivarverkstad kl. 12 och 14 Söndag: Sagostund kl. 10 Löpande under fredag, lördag och söndag: Göra egna PSG - armband Bookcrossing Tipsrunda med priser Läs tidskrifter, böcker och koppla av. För barn är det spökhistorier och böcker med övernaturliga inslag som ligger på topp tillsammans med lättlästa och roliga böcker skrivna i dagboksform, med tecknade bilder och ”handskriven” text, t.ex. ”Dagbok för alla mina fans” av Jeff Kinney. För de vuxna är det deckare som gäller, och här ligger de svenska författarna i framkant. Nu till sommaren ökar utlånet av säsongsbetonade böcker som t.ex. matlagningsböcker och trädgårdsböcker där man får tips om trender, egna odlingar och planteringar. Även gör-det-själv-böcker om hur man gör egna betongprojekt och liknande är populära tillsammans med olika träningsböcker skrivna av kändisar. TEXT: TONE BRUNES FOTO: ANGELICA LARSSON Må-bra-böcker i sommar: 16 | PITEKVARTEN NR 2 2015 I love paper Yoga – ett livsval av Fideli Sundqvist Malin Berghagen Fideli Sundqvist jobbar som professionell pappersklippare (jo, man kan faktiskt det!) Fideli skapar två- och tredimensionella pappersfigurer och har gett ut en bok om fantastiska papperskreationer med idéuppslag, tips och steg-för-steginstruktioner. En perfekt present till pysslaren! Den andra boken av tre om yoga och livet. Malin Berghagen berättar om sin yogaresa, tipsar om kost och ger en fin inblick i yogans värld med tydliga bilder och beskrivningar. En inspirerande bok som innehåller fantastiska bilder på vackra och inspirerande miljöer, tagna av Katarina Di Leva. ”Under terminerna har vi onsdagsfika. Det har blivit en mötesplats där folk fikar, pratar, läser tidskrifter och lånar böcker” Bibliotekens öppettider och aktiviteter i sommar: 1 juni-31 augusti Piteå Stadsbibliotek: måndag - torsdag 12-19 fredag 12-17 lördag 12-15 Hortlax bibliotek: måndag och onsdag 14-19 Norrfjärdens bibliotek: måndag och onsdag 14-19 Sjulnäs bibliotek: måndag och onsdag 14-19 Obs! Sommartiden gäller 15 juni21 augusti Öjebyns bibliotek: måndag och onsdag 14-19 Bokbussen: Tel: 070-313 93 74, 0911-69 68 00 bokbussen@pitea.se Rosviks bibliotek: måndag och onsdag 14-19 Rosviks bibliotek kommer att finnas på Rosviksdagen lördag den 8 augusti och säljer gallrade böcker och ljudböcker. Bokbussen besöker Pite Havsbad sex tisdagar under sommaren från den 23 juni till den 28 juli kl. 11-13. Återlämningslåda finns i hotellreceptionen. TIPS TILL BARNEN: Polarbibblo heter bibliotekets egen barnwebb där barnen kan ladda upp dikter, sagor och berättelser och även läsa vad andra har skrivit. Sajten är helt säker eftersom personalen kollar allt material som skickas in. Har du en android kan du såklart ladda ner en diktapp på Google Play! På http://www.polarbibblo.se/ kan du gå in och skriva en poesimelodiDIKT! Poesimelodi är ett samarbete mellan Polarbibblo, som drivs av Norrbottens länsbibliotek/Biblioteken i Norrbotten, och Norrbottensmusiken. Skriv hur många dikter du vill om vad du vill. En jury kommer sedan att välja ut några av dikterna som sen tonsätts och arrangeras i flera stämmor och sedan spelas upp på turné i Norrbotten 2016 av professionella musiker. Sommarlovsläsning på biblioteken i Piteå: Uppmana barnen att läsa på sommarlovet! Låt barnen låna och läsa sex valfria böcker så får de en egen bok! Gäller barn som är 7-12 år och de har hela sommarlovet på sig att läsa böckerna (13 juni-23 augusti). Tips! Läs Norrbotten läser-boken Kautokeino – en blodig kniv av Lars Pettersson. Författaren kommer på stadsbibliotekets höstfest den 3 oktober. Torous Bagdasarian, 13 år tittar ofta in på biblioteket för att låna böcker och surfdator. PITEKVARTEN NR 12 2015 | 17 ” Jag har kontakt med en eritreansk familj sedan två år och har blivit som en extra mormor till barnen. Vi umgås spontant eftersom vi bor ganska nära, och brukar både fika och äta tillsammans. Många kan vara lite osäkra för att ta kontakt, men det är bara att säga hej och våga fråga. Jag har lärt mig massor om nya kulturer och får uppleva värme, gästfrihet och empati. Det gäller att inte krångla till det för mycket, låt umgänget vara otvunget så löser det sig”. Karina, 61. Undersköterska och flyktingvän. Dela filmen om flyktingvän till vänner och bekanta. Du hittar den på www.pitea.se/flyktingvan Integrationen börjar i mötet mellan människor – bli flyktingvän Har du lätt för att få kontakt med nya människor? Är du intresserad av andra kulturer? Då ska du bli flyktingvän. Allt du behöver göra är att finnas tillhands och vara en medmänniska. Ni avgör själva hur ofta ni ses och vad ni gör. Nu söker Piteå kommun fler som är intresserade att finnas till hands för en medmänniska under hens första tid i sitt nya hemland. Kommunfullmäktige har beslutat att alla nyanlända flyktingar ska erbjudas en flyktingvän. För att nå det målet satsar vi lite extra i sommar och höst, för att sprida information och väcka intresset. En film har producerats, där konceptet beskrivs med glimt i ögat. Filmen, mer information och formulär för intresseanmälan finner du på www.pitea.se/flyktingvan. Du kan också anmäla dig via flyktingsamordningen@ 18 | PITEKVARTEN NR 2 2015 pitea.se och piteappen. Tack för din insats för ett öppet och välkomnande Piteå! TEXT : ANN-SOFIE BOMAN FOTO: ANDERS WESTERGREN ” Perspektiven vidgas och man inser att vi egentligen inte är så olika trots att vi upplevt olika saker. Det bästa är att få lära känna en ny människa och du behöver inte bete dig på något annorlunda sätt. Krångla inte till det, var dig själv och kör.” Carl-Johan, 29. Studerande och flyktingvän. ” Vi har umgåtts i ca tre år och brukar träffas hemma hos varandra och prata över en fika. Ibland veckovis, ibland någon gång i månaden. Jag gillar människor och tycker det är intressant att höra hur andra ser på vårt samhälle, att de saker jag tar för givet inte alls är lika självklart för andra”. Tessa, 50. Lärare och flyktingvän. KONSUMENTVÄGLEDNINGEN EVENEMANGSBILJETTER Festivaler och kulturevenemang hör sommar och semester till, men vet du vad som gäller? När du ska köpa evenemangsbiljetter är det bra att du har koll på biljettförsäljarens villkor. Detta så att du vet vad som gäller om du skulle bli sjuk, ångra dig eller får förhinder på annat sätt. Tänk på att du inte någon ångerrätt när du köper evenemangbiljetter, till exempel till festivaler, teater och stand-up. Om något går fel Kontakta i första hand biljettförsäljaren och kräv pengarna tillbaka. Om du är missnöjd med till exempel ljus eller ljud, om det uppstår förseningar eller liknande ska du vända dig till arrangören. Kommer du inte överens med biljettförsäljaren kan ärendet prövas i allmänna reklamationsnämnden. Om festivalen går i konkurs Har du köpt biljett till en festival som går i konkurs kan det vara svårt att få tillbaka pengarna. De pengar som används för att betala festivalens skulder räcker sällan för att återbetala köpta biljetter. Konkursförvaltaren tar reda på vilka festivalen är skyldig pengar. Därför är det viktigt att meddela konkursförvaltaren att du har en köpt biljett. Det är viktigt att du som redan har köpt en biljett kontaktar konkursförvaltaren och meddelar dem vilka krav du har på festivalen. Det är tingsrätten som sätter ett företaget i konkurs och utser en konkursförvaltare. Hör av dig till de som anordnar festivalen för att få kontaktuppgifter till konkursförvaltaren. Du kan också kontakta tingsrätten för att få information om vem som är konkursförvaltare. Vad händer med resan jag redan betalat för? Om du har bokat en resa eller boende som inte kan bokas om är sannolikheten liten att du kan få tillbaka alla pengar du betalat. Konkursförvaltaren gör en prioriteringslista för vilka saker som är viktigast att betala först. Först ska till exempel skatten betalas. Efter att allt sådant är betalat får de ser hur mycket pengar som finns kvar. – Har du tur får du tillbaka en del av vad du betalat men har du otur hinner pengarna ta slut. Och då blir man helt utan. Om du har betalat för en resa eller ett boende som kan bokas om gäller detta fortfarande även om festivalen går i konkurs Om du betalat med kreditkort Om du har betalat festivalbiljetten med kreditkort kan det, trots konkursen, finnas en möjlighet för dig att få tillbaka dina pengar. När du har handlat på kredit kan du, enligt konsumentkreditlagen, rikta samma krav mot kreditgivaren som mot säljaren. Vänd dig direkt till kreditgivaren och framställ dina krav. CHECKLISTA NÄR DU KÖPER BILJETTER TILL EVENEMANG • Ta reda på vem som är ordinarie biljett försäljare genom att kontakta arrangören.Vem som är arrangör framgår ofta i reklamen för evenemanget. Detta för att vara säker på att du inte köper andrahandsbiljetter. • Sök på internet för att se vilka omdömen biljett- försäljaren har fått. • Undersök att biljettförsäljaren har kontaktupp gifter och kundtjänst. • Kontrollera biljettförsäljarens köpvillkor. Finns villkoren tillgängliga för dig att läsa är du bunden av dem. Kom ihåg att du inte har någon ångerrätt när du köper evenemangsbiljetter. • Kontrollera vad som gäller om du inte kan besö- ka evenemanget. Går det till exempel att överlåta biljetten till någon annan? • Betala med kreditkort. Har du betalat på kredit, alltså inte betalat biljetten direkt, kan du vända dig till banken för att få dina pengar tillbaka om till exempel biljetten inte levereras enligt över- enskommelsen. ARKIVHÖRNAN PRÄSTGÅRDSGATAN FÖRR OCH NU Piteås stadskärna har förändrats mycket genom FOTO: RUNE HÖGLUND FOTO: VIVECA CARLSSON tiderna, och förändringen pågår fortfarande. 1951–1953 Prästgårdsgatan 22, kvarteret Liljan. Här låg Hjalmar Johanssons bageri och café som drevs genom 3 generationer. Ursprungligen var byggnaden Piteå stads första prästgård, därav gatans namn. Kvarteret Liljan blev 1964 en del av kvarteret Ekorren. PITEKVARTEN NR 2 2015 | 19 Posttidning B Avsändare: Piteå kommun Kommunledningskontoret 941 85 Piteå Bilden visar ett verk avLeif Bringslimark. Utställningen hålls i konsthallen27/6-1 Kultursommar i Piteå Kaleido - kreativa rum Studio Acusticum Nyinvigda Kaleido är en oas där du kan ta en fika, hänga med vänner, boka en yta för öppna arrangemang, spela spel, lyssna på musik, träffa nya vänner, måla, eller bara vara. Alla våra arrangemang har fritt inträde. Öppet torsdagar, fredagar 12-20, lördagar 11-18, söndagar 12-18. Visning av Studio Acusticum och Orgel Acusticum Följ med på en 45 minuters visning och muntlig presentation av ett av Europas mest moderna och multifunktionella konserthus som sedan oktober 2012 även inrymmer den fantastiska Orgel Acusticum. Maximalt antal besökare per guidning 20 personer Temakvällar: 4/6 musik 11/6 konst 18/6 ord 2/7 fotografi Månadens kreatörer juli: Tre av alla fantastiska kreatörer som finns runt omkring oss visar sin konst; Sandra Nyström, Alexandra Nyman och Helene Löwinger. Tvärparallellt 23/7-28/8 Tio unga Piteåkonstnärer ställer ut sina alster. Vernissage 23/7 kl 18 Drop-in i Ateljén Under helgerna har vi öppen Ateljé då du är välkommen hit att måla eller teckna. Konsthallen BILD Utställning av Leif Bringslimark 27/6-16/8 Vernissage 27/6 kl 12 Söndagssopplunch med livemusik Kafé Confetti startar med soppluncher söndagen den 31/5 och fortsätter fyra söndagar efter det. Soppa, bröd och dryck 60 kr. Kultur, park och fritid 0911-69 64 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Vuxen 80,00 SEK Barn t.o.m 15 år 10,00 SEK Bokbussen på Havsbadet Under sommaren finns Bokbussen på Pite Havsbad Tisdagar 23/6, 30/6, 7/7, 14/7, 21/7 och 28/7, kl 11-13 Hos oss kan du låna böcker, cd-böcker, mp3, tidningar m.m. Har ni inget lånekort går det bra med id-kort/körkort. Välkommen! Norrbotten läser Läs och diskutera boken Kautokeino, en blodig kniv, på Facebooksidan Norrbotten läser. Biblioteken i Piteå Sommarboken på alla Piteås bibliotek. För dig som är 7-12 år. Låna och läs sex valfria böcker (även cd-böcker och DAISY digitala talböcker). Skriv in vilka böcker du läst på blanketten, och säg till om att få en stämpel i blanketten när du återlämnar böckerna. När du har läst och återlämnat sex böcker lämnar du in blanketten hos oss och får en alldeles egen ny bok! Gäller hela sommarlovet, från 13 juni till 23 augusti. Gäller inte pekböcker, bilderböcker, serier eller manga Biblioteken på PSG Biblioteket kommer att vara närvarande på ”mixed zones” Piteå summer games 26-28 juni. Bokbussen finns också där samt ett tält. Fredag: Sagostund kl. 15 Lördag: Skrivarverkstad kl. 12 och 14 Söndag: Sagostund kl. 10 Löpande under fredag, lördag och söndag Göra egna PSG - armband, Bookcrossing, Tipsrunda med priser. Läs tidskrifter, böcker och koppla av. Familjeföreställning Regnbågsteatern spelar SOLTROLLET i Badhusparken torsdag 25/6 och fredag 26/6 kl 10. Lör 27/6 kl 17 (i samband med kvällsloppis) och söndag 28/6 kl 12
