Studiehandledning för VFU T1, ht 15

Transcription

Studiehandledning
Hälsa och förebyggande av ohälsa 1, 30 hp
Kursdel:
Hälsa och ohälsa
HT15
150828
INNEHÅLLSFÖRETECKNING
Allmän information .................................................................................................................. 2 Undervisningsformer och examinationer ............................................................................... 3 Tabell 1. Obligatoriska moment/examinationer i kursdelen Hälsa och ohälsa .................. 6 Portfolio med självvärdering................................................................................................... 8 Farmakologi 1 ........................................................................................................................... 9 PBL-seminarier/basgruppsarbete med utgångspunkter .................................................... 10 Psykisk ohälsa ......................................................................................................................... 15 Folkhälsoarbete ...................................................................................................................... 16 Nutrition 1 - för folkhälsa ...................................................................................................... 19 Kvinnor och barns hälsa ........................................................................................................ 23 Mikrobiologi och immunologi 1 ............................................................................................ 26 Etik 1........................................................................................................................................ 27 Vetenskaplig metod 1 – artikelgranskning ........................................................................... 30 IPL: ”Det goda mötet” ........................................................................................................... 33 Vetenskapsteori & sjuksköterskans profession ................................................................... 34 Medicinsk rätt 1 ...................................................................................................................... 35 Våld i nära relation 1 ............................................................................................................. 36 Medicinsk teknik 1- allmän information.............................................................................. 37 Basal HLR ............................................................................................................................... 38 Blodtryck, puls, andning, temperatur .................................................................................. 39 Venprover och injektionsteknik ............................................................................................ 40 Praktiskt prov ......................................................................................................................... 41 Övergripande information om VFU, T1 .............................................................................. 42 VFU inom Primärvård termin 1 ........................................................................................... 44 VFU, Dag 1 .............................................................................................................................. 46 VFU, Dag 2 .............................................................................................................................. 48 VFU, Dag 3 .............................................................................................................................. 49 VFU, Dag 4 .............................................................................................................................. 50 Resurslitteratur ...................................................................................................................... 51 Innehållet är sorterat enligt innehåll i Tabell 1
VÄLKOMMEN TILL KURSEN!
ALLMÄN INFORMATION
Uppsala universitet
Från Uppsala universitets hemsida kan du få allmän och viktig information för dig som är student.
Här kan du bland annat söka alla personer som är knutna till universitetet, hitta institutioner, läsa
om senaste nytt inom Uppsala universitet. Under rubriken student finns allt om studenters
rättigheter, information om studentaktiviteter mm.
Kursplan och utbildningsplan
I kursplanen finns information om kursens mål och innehåll. Du kan hämta den i
Studentportalen. Utbildningsplanen beskriver mål för hela sjuksköterskeprogrammet och du
hittar den på programsida för sjuksköterskeprogrammet.
Programsida för sjuksköterskeprogrammet
Här finns översiktsplaner för de olika terminerna, blanketter, information om VFU och annan
information som berör samtliga programstudenter. Här annonseras även meddelanden som
berör samtliga programstudenter, kontrollera därför programmets anslagstavla dagligen. Ett
viktigt dokument är Studiehandbok för sjuksköterskeprogrammet 180hp. I detta dokument
hittar du information om bl.a. spärregler, vaccinationer och försäkringar. Allmän
studieinformation finner du på universitetets hemsida under Student.
Kursadministration
Om du behöver ställa frågor angående poäng eller behöver stämplat intyg kontakta
kursadministrationen på BMC, A10:1 eller personal i receptionen, campus Gotland. Här
hämtar du också skrivna tentor. Blanketter för ex tillgodoräknande, reseersättning mm kan du
själv hämta på Studentportalens programsida för sjuksköterskeprogrammet.
Post till lärarna kan läggas i trälådan utanför kursadministrationen eller skickas via internpost
via receptionen på campus Gotland. OBS! viktigt att du skriver lärarens namn på ditt
dokument.
Kontaktuppgifter
Kontaktuppgifter till kursledare, examinator, lärare och kursadministratör finns på respektive
kurssida i Studentportalen under kursledning alternativt lärarlistor.
Information från kursledningen
Meddelas framförallt på Studentportalens anslagstavla, kontrollera därför kursens anslagstavla
dagligen. Mycket brådskande information skickas även ut via e-post.
Schema
Aktuellt schema finns länkat i Studentportalen på respektive kurssida. Observera att
universitetets centrala lokalbokning kan byta lokal med kort framförhållning vilket gör att du
bör titta på onlineversionen av schemat. Det går att prenumerera på schemat så det kan läsas i
kalenderprogram, se under meny på schemats sidhuvud.
2
Arbetsformer
Den övergripande pedagogiska grundsynen i sjuksköterskeprogrammet är en
studentaktiverande pedagogik, vilket innebär förutom att inhämta ämneskunskaper och öva
färdigheter också en träning i att formulera problem, att självständigt söka kunskap samt att
kunna presentera resultatet av ett sådant kunskapssökande. I studiehandboken för
sjuksköterskeprogrammet hittar du information om den pedagogiska grundsynen och en
översikt av de arbetsformer som du kommer att möta under utbildningen
Icke godkända kurser/Spärregler/Fortsätta på nästkommande termin
Läs i studiehandboken för sjuksköterskeprogrammet samt på Studentportalens programsida
för sjuksköterskeprogrammet om vilka regler som gäller för att få gå vidare på
sjuksköterskeprogrammet.
Internationalisering
Sjuksköterskeutbildningen har en omfattande internationell verksamhet. Studentutbytena sker
genom avtal där utbildningsinstitutioner i olika länder samverkar. Den internationella
lärargruppen respektive internationella studentgruppen anordnar seminarier, gästföreläsningar,
välkomstmiddag för inkommande studenter och temadagar. Samtliga studenter på
sjuksköterskeprogrammet är mycket välkomna att delta i dessa aktiviteter. På hemsidan för
internationalisering hittar du bland annat information om kriterier för att kunna genomföra del
av VFU utomlands, seminarietider och reseberättelser författade av studenter som genomfört
utlandspraktik. Se programsida för sjuksköterskeprogrammet.
UNDERVISNINGSFORMER OCH EXAMINATIONER
Kursen är uppdelad i olika moment som varvas och blandas med varandra. Under första
terminen kommer du att ha en vecka verksamhetsförlagdutbildning (VFU) som varvas med
teoriperioderna.
En sammanställning av kursdelens examinationsformer återfinns i Tabell 1. Utöver
studiehandledningen finns en momentöversikt tillgänglig i Studentportalen. För kursdelen
Anatomi & fysiologi, se separat information/studiehandledning.
Kursen består av ett antal "provkoder” som ger poäng. När du läser dina resultat i framsteg på
Studentportalen kan du se dina poäng. För att få ut poängen för helkurs ska du ha godkänt på
samtliga delmoment. Provkoderna presenteras i separat dokument i Studentportalen. Värt att
notera är att respektive provkod är värd ett visst antal poäng som inte alltid har direkt
koppling till momentets omfattning i kursen. Till exempel är sluttentamen omfattande och
inkluderar merparten av kursens moment.
Basgrupp
I varje basgrupp är ni mellan 8-10 studenter. Basgruppsarbetet leds av en basgruppshandledare
som även har en examinerande roll vid basgruppsseminarier och flertalet inlämningsuppgifter.
3
PBL-seminarium i basgrupp
Vid den första basgruppsträffen skall ett kontrakt för basgruppens arbete upprättas. I
kontraktet skall det framkomma hur deltagarna uppfattar ansvarsförhållanden, t.ex. vid sen
ankomst, frånvaro, val av lämpligt arbetssätt osv. Aktuella mobilnummer/hemnummer skall
helst stå på kontraktet.





Obligatorisk närvaro
Basgruppsseminarier ges för utgångspunkterna Vårdhygien; Migrän, stress och ångest;
Hypertoni, allergi och överkänslighet/astma
Problembaserat lärande (PBL), vid introduktionstillfället sätter gruppen upp inlärningsmål
och gör frågeställningar vilka sedan besvaras till uppföljningstillfället.
För godkänd närvaro krävs aktivt deltagande i diskussionen.
Om frånvaro vid ett uppföljningstillfälle ska du besvara basgruppens gemensamma
frågeställningar skriftligt. Dessutom ska du söka en vetenskaplig artikel som är relevant
för det aktuella patientfallet, artikeln ska ha en omvårdnadsinriktning. Därtill ska du göra
en sammanfattning av artikeln samt beskriva relevansen och kopplingen till patientfallet.
Är du frånvarande vid mer än ett uppföljningstillfälle av utgångspunkterna måste du
delta i motsvarande undervisning i en kommande termin.
Problemlösningsprocessen
Problemlösningsprocessen är användbar i uppstart för gemensamma arbeten och tillämpas vid
basgruppsseminarier med PBL. Ni kan välja om ni vill använda PBL-cirkeln eller
problemlösningsprocessen presenterat som lista. De innehåller samma information. Ta med
den som passar dig bäst till basgruppsträffarna. De olika modellerna finns att hitta i
Studentportalen.
Obligatoriska moment i kursen
Ett obligatoriskt moment kan vara föreläsning, seminarium, inlämningsuppgift i grupp eller
individuellt, dugga eller skriftlig tentamen i skrivsal eller via Studentportalen, klinisk
färdighetsträning, examination av klinisk färdighet/praktiska moment och VFU. Med dugga
menas en tentamen av ett delmoment. Delmomentet examineras oftast även senare, i andra
examinationsformer. Vilka moment som är obligatoriska i denna kurs presenteras i Tabell 1.
De icke obligatoriska moment som är inplanerade i kursen finns för att underlätta inläsning av
kurslitteratur, ge ytterligare perspektiv på ämnet samt för att underlätta inlärning av praktiska
moment. Det rekommenderas att du deltar även vid dessa tillfällen för att optimera dina
möjligheter att bli godkänd vid kommande examinationer.
Frånvaro vid obligatoriskt moment
Är du frånvarande vid ett obligatoriskt moment måste du delta i motsvarande undervisning i
en kommande termin. I vissa fall kan det bli aktuellt med en skriftlig inlämningsuppgift efter
4
bedömning av ansvarig lärare. Vid obligatoriska seminarier/föreläsningar signerar du din
närvaro på en lista.
Tentamina
Nedan beskrivs de skriftliga prov som skrivs under kursen, exklusive inlämningsuppgifter. För
datum och mer information, se Tabell 1 samt under respektive moment.
Webbduggor
 Skriftliga, obligatoriska, individuella tentamina
 Webbaserade
 100% krävs för godkänt
Se uppräkning av webbduggor nedan:
Medicinsk teknik
Duggorna är en teoretisk förberedelse inför undervisning på KTC, de ska vara godkända innan
undervisningstillfället.
Läkemedelsräkning
Vid examinationer avseende läkemedelsräkning krävs alltid 100% rätt för godkänt.
Mikrobiologi och immunologi
Område: Vårdhygien
Medicinsk rätt
Individuell skriftlig sluttentamen
Skriftlig, obligatorisk, individuell tentamen
 Salstentamen
 Omfattar två patientfall från området folksjukdomar som du har läst i kursen. Tentamen
inbegriper även (ingående i patientfallen eller fristående) nutrition, farmakologi,
medicinsk teknik och medicinsk rätt
 Fyra timmars tentamenstid
 70% rätt krävs för godkänt
Tentamensanmälan
Du ska själv anmäla dig till salstentamen via Studentportalen. Tänk på att göra det minst 12
dagar före skrivdatum, därefter stängs möjligheten för anmälan. I samband med anmälan får
du en kod via e-post som du behöver ha med dig till tentamenstillfället. Läs noga de
ordningsregler som gäller vid tentamen (finns på programsidan: Student vid UU/Regler och
rättigheter/Tentamen). Läs även ”Övriga föreskrifter” i kursplanen om vad som gäller
avseende tentamen. Är du anmäld till tentamentillfället men inte kommer dit så har du inte
använt ditt tentamentillfälle. Vid frågor kontaktas kursadministratören.
Inlämningsuppgifter
Inlämningsuppgifter såsom vissa hemtentor, essäer och PM ges möjlighet till komplettering
om godkänt inte uppnåtts vid den första inlämningen. Två tillfällen till komplettering ges
under innevarande termin om inget annat anges. Sedan rättas nästa komplettering påföljande
termin.
5
TABELL 1. OBLIGATORISKA MOMENT/EXAMINATIONER I KURSDELEN HÄLSA OCH OHÄLSA
Provkoder (bokstavsordning) och
områden/moment (tidsordning)
Farmakologi 1 (1,5hp)
Obligatoriska moment/examinationer
Individuell/grupp
Deadline
Webbdugga läkemedelsräkning
Individuell
1.10/12 14-15
2.15/12 14-15
3.15/1 10-11
Hälsa och folksjukdomar 1 (5,5 hp)
Basgrupp
- Vårdhygien
- Migrän, stress, nedstämdhet
- Hypertoni, allergi, astma
Utgångspunkter med patientfall, PBL-seminarier
Introduktion/uppföljning
En/två basgrupper
En/två basgrupper
En/två basgrupper
v36-37
v48-49
v49-50
Folkhälsoarbete
Inlämningsuppgift
Halv basgrupp
17/12
Nutrition 1 - för folkhälsa
Inlämningsuppgift
Uppföljning vid seminarium
Halv basgrupp
Basgrupp
11/12
Kvinnor och barns hälsa
Essä
Reflektion på essä i diskussionsforum
Obs! Webbduggor måste vara godkända innan
färdighetsträning:
Webbdugga blodtryck, puls, andning
Webbdugga injektioner, venprov
Basal HLR
Blodtryck, puls, andning
Injektioner, venprov
Examination injektioner, venprov
Examination blodtryck, puls, andning
Individuell
Individuell
8/1
15/1
Individuell
Individuell
Individuell
Basgrupp
Basgrupp
Individuell
Par/individuell
Öppen v 36-37 11/9
Öppen v 36-37 11/9
Webbdugga i vårdhygien
Individuell
Öppen v 36-37 11/9
Medicinsk teknik 1 (1,5 hp)
-
Webbdugga
-
Färdighetsträning
-
Praktiskt prov
Portfolio
Tomt = se schema
Ja
Ja
26/11-30/11
27/11-1/12
Mikrobiologi och immunologi 1 (0,5 hp)
6
Provkoder (bokstavsordning) och
områden/moment (tidsordning)
Obligatoriska moment/examinationer
Individuell/grupp
Deadline
Visirub
Tentamen i skrivsal, se skriftlig individuell
sluttentamen i Studiehandledningen
Individuell
Individuell
8/9
11/1
Dag 1 Närvaro
Dag 2 Närvaro
Dag 3 Närvaro
VFU-inlämningsuppgift
Dag 4 Närvaro
Loggbok (inscannad, ifylld)
VFU-seminarium
Individuell
Individuell
Individuell
Individuell
Individuell
Individuell
Grupp
15/12
Inlämningsuppgift
Halv basgrupp
11/9
Inlämningsuppgift artikelgranskning
Seminarium artikelgranskning
Vetenskapsteori för nybörjare
Halv basgrupp
Basgrupp
Individuell
4/12
Professionsutveckling 1
- IPL: det goda mötet
- Medicinhistoriska museet i Uppsala
- Läslogg
Gruppuppgift med seminarium
Guidning i sjuksköterskans historia
Sjuksköterskans kärnkompetenser
Grupp
Grupp
Individuell
OBS! v 45 alt v 47
1/12 alt 2/12
22/12
Medicinsk rätt 1
Webbdugga
Individuell
Öppen v 48-50 11/12
Våld i nära relation 1 – våld mot kvinnor
Föreläsning obs! obligatorisk
Diskussionsuppgift under föreläsningen
Skriftlig individuell tentamen (1,5 hp)
Portfolio
Tomt = se schema
Verksamhetsförlagd utbildning (VFU;1,5 hp)
Vårdvetenskap 1 (3 hp)
Etik 1
Vetenskaplig metod 1
- Artikelgranskning
-
Läslogg
15/1
Ja
22/12
12/1
2-3 studenter
7
PORTFOLIO MED SJÄLVVÄRDERING
Ingår i flera provkoder/moment, se Tabell 1
Introduktion
Portfolio är studentens portfölj på Studentportalen. Den är kopplad till inlämningsuppgifter
och följer med genom hela sjuksköterskeprogrammet, oavsett kurs. Studenten kan välja
”portfölj” i menyn, och får du upp alla samlade uppgifter.
Syfte
Syftet är att du på ett enkelt sätt ska kunna följa din egen utveckling i vissa uppgifter. Genom
att fylla i en självvärdering som är kopplad till varje får du reflektera över uppgiften, och hur
du löst den. Du får också reflektera över vad du ska tänka på till nästa gång.
Uppgift
Det är läraren som väljer vilken/vilka typer av självvärderingar som ska fyllas i för varje
uppgift. Vad som gäller för varje uppgift står studiehandledningen för respektive moment,
samt i tabellen för obligatoriska moment. Självvärderingen finns för närvarande i fem typer:
 Skriftlig
 Muntlig
 Grupp
 Klinisk färdighetsträning
 VFU
Genom att gå in på inlämningsuppgiften och klicka på Självvärdering kommer frågorna upp,
och svaren skrivs i tillhörande ruta. Om en inlämningsuppgift ska kopplas till portföljen gäller
det oftast den godkända slutversionen. Du markerar med ett kryss att du vill att den version du
lämnar in ska kopplas till portföljen. Det görs på den vanliga sidan för inlämningsuppgifter.
Ibland kan självvärderingen i portföljen gälla ett moment utan att en inlämningsuppgift är
knuten till uppgiften (till exempel för färdighetsträning i medicinsk teknik). I de fallen
kommer alltså självvärderingen att vara ifylld, men inlämningsuppgiften kvarstå som ”ej
inlämnad”.
Portföljen kan av tekniska skäl endast kopplas till individuella uppgifter. Det innebär att en
gruppuppgift kan komma att lämnas in av samtliga deltagare i gruppen, för att kunna kopplas
till respektive studentportfölj, och till en självvärdering för grupparbetet.
Examination
Kriterier för godkänt är ifylld självvärdering med relevant innehåll för uppgiften, samt uppgift
kopplad till portföljen i de moment där det anges.
Kursmål som examineras
”Värdera sitt behov av ytterligare kunskap och visa strategi för fortlöpande utveckling av sin
kompetens”
Ansvarig för momentet
Mona Pettersson mona.pettersson@pubcare.uu.se
8
FARMAKOLOGI 1
Ingår i flera utgångspunkter samt VFU
Syfte
Syftet med introduktionen till farmakologi är att erhålla basala kunskaper för hur läkemedel
utövar sina effekter genom att aktivera eller hindra olika målmolekyler (receptorer) i kroppen.
Vidare ska du, lära dig syftet med att använda olika läkemedelsformer och
administrationsvägar. Du ska förstå sjuksköterskans roll och ansvar i läkemedelshantering och
du ska självständigt kunna utföra korrekta uträkningar av läkemedelsdoser för tabletter och
injektioner (läkemedelsräkning).
Syftet med introduktionen till farmakologi är också att utifrån erhållna kunskaper från
anatomi och fysiologi dels förstå viktiga principer för hur läkemedel påverkar det perifera
nervsystemet och vilka effekter detta får, dels förstå hur våra vanligaste receptfria läkemedel
fungerar. Du skall med hjälp av FASS kunna hitta information om receptfria läkemedels
indikation och verkningsmekanism.
Innehåll
 Introduktion till farmakologi, farmakodynamik och läkemedelshantering
(Videokonferens)
 Introduktion till läkemedelsräkning (inspelad föreläsning)
 Läkemedel som påverkar perifera nervsystemet (Videokonferens)
 Hur fungerar vanliga receptfria läkemedel? (Videokonferens)
 Instuderingsuppgifter i läkemedelshantering, baserat på webbkurs via FASS.se
 Dugga i läkemedelsräkning
Examination
Momentet examineras med webbdugga i läkemedelsräkning. För att bli godkänd på duggan
krävs att samtliga uppgifter löses på korrekt sätt. Kursmålet examineras även i Skriftlig
individuell tentamen.
”Förklara grundläggande farmakologiska begrepp och principer, verkningsmekanismer och
biverkningar vid läkemedelsbehandlingar av folksjukdomar samt kunna tillämpa läkemedelsräkning”
samt delar av ”analysera teorier, modeller och begrepp, samt tillämpa metoder och styrdokument, i
relation till omvårdnad, utveckling och lärande samt vetenskaplig metod”
Litteratur




Hagren, B. (2011). Läkemedelsräkning: med interaktiva övningsuppgifter. (2., [rev.] uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Lindström, E. & Norlén, P. (red.) (2014). Farmakologi. (3. uppl.) Stockholm: Liber.
Läkemedelshäftet ”Hur fungerar vanliga receptfria läkemedel?”, se Studentportalen
FASS – fass.se
Ansvarig lärare för momentet
Mårten Fryknäs: marten.fryknas@medsci.uu.se
Håkan Melhus: hakan.melhus@medsci.uu.se
9
PBL-SEMINARIER/BASGRUPPSARBETE MED UTGÅNGSPUNKTER
Introduktion
Tre delmoment i denna kurs använder utgångspunkter med patientfall som metod.
Utgångspunkter kallas ofta ”patientfall”. Introduktionen av utgångspunkterna går oftast till på
samma sätt varje gång. Undantag är utgångspunkten i Nutrition. Utgångspunkterna är alltid
lärarhandledda. Den första gången är läraren med basgruppen hela tiden, men andra gånger
kan läraren gå mellan två basgrupper och handleda båda samtidigt.
Utgångspunkterna följer den pedagogiska modellen för Problembaserat lärande (PBL). Det
finns en webbföreläsning om PBL, som ger en kort teoretisk bakgrund av modellen, men
framför allt en praktisk genomgång av hur det går till, och vad du förväntas göra, se
Studentportalen under Länksamling/Vårdvetenskap.
Varje utgångspunkt har ett syfte som kan omfattas av flera olika kursmoment. Du kan därför
behöva gå till studiehandledningen för de relevanta kursmomenten och titta på deras syfte för
att se vilka mål som är relevanta för utgångspunkten. I studiehandledningen för varje
kursmoment hittar du också aktuell undervisning som kan vara till hjälp, samt kurslitteratur
som rekommenderas.
Kunskapsinhämtning för utgångspunkterna
Till hjälp för arbetet med utgångspunkterna har ni föreläsningar, via videokonferens, live,
eller webb, samt kurslitteratur. Det är inte säkert att alla resurser ligger schemalagda i direkt
anslutning till utgångspunkten, men du ser i schema och studiehandledning vilka delar som
är relevanta, och ni kommer tillsammans vid utgångspunkten att gå igenom i basgruppen var
ni hittar material och undervisning. Läraren hjälper er att fokusera på syftet i utgångspunkten
så att ni når målet.
Uppföljning av utgångspunkterna
Uppföljning av patientfallet sker i examinerande seminarieform. Till uppföljningen av
utgångspunkten ska du klara av att lösa patientfallet. Patientfallen examineras tillsammans
med den egna och en annan basgrupp, men kommer även att examineras vid andra tillfällen,
t.ex. skriftlig tentamen.
Inför uppföljningsseminariet ska du ha besvarat de frågeställningar som ni kom fram till vid
introduktionen av utgångspunkten, samt gått igenom svaren tillsammans med basgruppen.
Uppföljningsseminariet (se särskild instruktion för varje utgångspunkt) sker tillsammans med en
annan basgrupp. Du ska inte lämna in något skriftligt, men det förväntas att du deltar aktivt i
diskussionen, kan svara på frågor, samt att du kan redogöra för litteratur.
Examination
För godkänd närvaro krävs: deltagit i basgrupp med utgångspunkter med hjälp av
problemlösningsprocessen samt aktivt deltagit i uppföljande diskussioner om respektive
utgångspunkt (uppföljning).
Samtliga
10
Litteratur



Edberg, A. & Wijk, H. (red.) (2014). Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa (2. uppl.). Lund:
Studentlitteratur. Hälsa och välbefinnande; Kapitel 2. Känsla av sammanhang & Kapitel 20. Psykisk ohälsa.
Friberg, F. & Öhlén, J. (red.) (2014). Omvårdnadens grunder: perspektiv och förhållningssätt (2. uppl.).
Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 14. Livsstil och hälsa)
Relevant webbmaterial, se länksamlingar
11
Utgångspunkt- Vårdhygien
Syftet är att du skall tillägna dig kunskap i vårdhygien samt kunna tillämpa hygieniska
principer för att kunna undvika smittspridning i omvårdnadssituationer. Du ska kunna
konkretisera vilka olika smittvägar som förekommer. Du skall förstå vad desinfektion,
sterilisering, ren rutin och steril rutin innebär och hur avfall och livsmedel hanteras.
Du ska kunna redogöra för anatomi och fysiologi i samband med övre luftvägsinfektion,
urinvägsinfektion (UVI) och gastroenterit, samt relevanta receptfria läkemedel, deras
verkningsmekanismer och biverkningar.
Patientfall
Du arbetar som sjuksköterska på ett kommunalt vårdboende. I dag kommer du tillbaka från
din semester. Flera vikarier som saknar vårdutbildning har arbetat på boendet då ordinarie
personal haft semester.
Under natten har två ur personalen drabbats av magsjuka. Två äldre män på boendet, Bertil
och Karl, drabbades för två dygn sedan av gastroenterit. De har både haft diarré och kräkts.
Bertils dotter Barbro är just nu och hälsar på Bertil. Han börjar må lite bättre. Barbro kommer
ut ur hans rum och säger att hon ska gå och hämta kaffe till sig och Bertil i det allmänna
köket. Hon frågar också om hon kan låna er personaltoalett.
Signe har under gårdagen fått symtom på UVI. Ytterligare fyra kvinnor på boendet har
drabbats av UVI under de senaste dagarna, vilket är ovanligt många under denna begränsade
tidsperiod. Samtliga drabbade kvinnor får alltid hjälp av personal med nedre toalett.
Din kollega kommer fram till dig. Han ser blek och trött ut, och du förbereder dig på
ytterligare ett fall av magsjuka hos personal. Men när han börjar prata hör du att han är hes
och hostig och han låter täppt i näsan.
Seminarium
Patientfallet i vårdhygien följs upp i ett seminarium för två basgrupper tillsammans. Du får ha
dina anteckningar med dig, men ska vara påläst så att du kan svara på frågor, ställa frågor, och
delta flytande i diskussionen.
Vid seminariet får du svara på frågor och delta i diskussion som du vill, men du kan även
tilldelas vissa frågor. Kan du inte svara på/diskutera tilldelad fråga, kan du få en annan. Om
din medverkan inte visar dina kunskaper tillfredsställande, får du komplettera med en skriftlig
redovisning enligt anvisningar från basgruppshandledaren.
12
Utgångspunkt- Migrän, stress och nedstämdhet
Syftet med kursmomentet psykisk hälsa är att du i ett livscykelperspektiv ska kunna särskilja
mänskliga uttryck för vad som är förväntade reaktioner, vad som är ohälsa och vad som är
sjukdom. Du ska tidigt kunna upptäcka tecken på psykisk ohälsa samt kunna planera
anpassade omvårdnadsåtgärder. Du ska kunna redogöra för relevant anatomi och fysiologi,
samt relevanta receptfria läkemedel, deras verkningsmekanismer och biverkningar. Du ska
också göra en bedömning av hur du kan ta hänsyn till inblandade personers autonomi och
integritet.
Patientfall
Sofia är en 23-årig stråkmusiker som har sökt på vårdcentralen för sin huvudvärk. Sofia
berättar att huvudvärken som finns på en sida av huvudet oftast kommer när hon är ledig och
detta har blivit värre under den senaste månaden. Det framkommer att Sofia inte har en fast
tjänst och känner sig tvingad att ta alla jobb hon kan få. Hon har en bra inkomst men en stor
del av lönen går till att betala av ett banklån som Sofia tog när hon köpte sin lägenhet. Hennes
tankar upptas nu av oro för att inte kunna betala av lånet. Sofias flickvän sedan ett par år
tillbaka, lämnade henne för en månad sedan då hon tröttnade på att endast få höra om alla
tänkbara tråkigheter. Flickvännen upplevde också att Sofia nu var förändrad och bara ville
vara hemma på kvällar och helger och inte alls var lika intresserad av att umgås med vänner
som tidigare.
Sofia vill nu veta om hon är sjuk och i så fall vilken sjukdom hon har. Vid ett besök på
närakuten en sen kväll, när smärtan var värre än någonsin, blev hon rekommenderad att prova
Treo® eller Ipren®. Hon känner sig trött hela tiden, men har ändå svårt att sova.
Seminarium
Patientfallet i migrän, stress och nedstämdhet följs upp i ett seminarium för två basgrupper
tillsammans. Du får ha dina anteckningar med dig, men ska vara påläst så att du kan svara på
frågor, ställa frågor, och delta flytande i diskussionen.
Vid seminariet delas ni in i grupper om fyra, där basgrupperna blandas. Ni får först tid att
tillsammans i tvärgruppen gå igenom vad ni kommit fram till vid arbetet med patientfallet.
Sedan får varje tvärgrupp via lottning ett delområde av patientfallet att titta på särskilt och
sedan redovisa för resten av gruppen vid en gemensam redovisning/diskussion.
Alla i gruppen måste delta i den muntliga redovisningen för att kunna examineras. Om din
medverkan inte visar dina kunskaper tillfredsställande, får du komplettera med en skriftlig
redovisning enligt anvisningar från basgruppshandledaren.
13
Utgångspunkt- Hypertoni, allergi och överkänslighet/astma
Syftet med momentet är att du ska förstå sambandet mellan folksjukdomar och livsstil, samt
kunna ge förslag på livsstilsförändringar. Du ska kunna redogöra för riskfaktorer, orsaker och
patofysiologi, samt behandling. Du ska kunna redogöra för relevant anatomi och fysiologi,
samt relevanta läkemedel, deras verkningsmekanismer och biverkningar. Du ska också göra
en bedömning av hur du kan ta hänsyn till inblandade personers autonomi och integritet.
Patientfall
Anders, 48 år, har märkt att han ofta får lätt huvudvärk, speciellt när det är mycket på arbetet.
För övrigt mår han bra trots en del övervikt och stressigt arbete som revisor. Han röker och
har försökt sluta men inte lyckats. Nu röker han ca 10 cigaretter per dag. När det är stressigt
på arbetet kan det bli fler. Ibland är det svårt att varva ned på kvällarna och han tycker det går
bättre om han tar lite whisky. Han är medveten om att det ibland blir lite mer än han borde
dricka. I yngre år var Anders mycket idrottsintresserad och motionerade flera gånger i veckan.
De senaste 10 åren har arbetet tagit all kraft och han och hans fru tar ibland promenader på
helgen men mer blir det inte. Han har ett stillasittande arbete men försöker röra på sig någon
gång per timme. Anders bor i villa och har en trädgård som kräver en hel del fysiskt arbete,
speciellt på sommaren. Han cyklar till sitt arbete inne i centrum vilket tar 20 minuter en väg.
Vid ett läkarbesök på vårdcentralen, i samband med en knäskada, nämner Anders sin
huvudvärk för läkaren. Läkaren mäter blodtrycket på Anders och det visar sig vara högt,
170/100. Läkaren vill att Anders ska mäta blodtrycket fler gånger hos distriktssköterskan
innan medicinering påbörjas. Eftersom livsstilsfaktorer påverkar blodtrycket, förutom normalt
åldrande, frågar läkaren Anders om hans levnadsvanor.
Anders fru, Anna, är några år äldre än sin man. Hon jobbar som designer, och har en boutique
i centrum. Trädgårdsarbete är hennes stora hobby, men förra året var våren jobbig, hon var
trött, kände av en förkylning som aldrig bröt ut, och det kliade lite i ögonen.
Nu har vårvärmen äntligen kommit, och Anna ser fram emot den skönaste och arbetsammaste
tiden i trädgården. Men i går kväll återkom hennes ögonbesvär med full kraft. Hon kliar
ögonen och de är svullna och röda. Näsan rinner och exploderar i enorma nysningar. Det kliar
i öron och hals, så som det numera gör när hon äter äpplen och en del annan mat. Det känns
också tungt att andas, och det piper och väser lite i luftvägarna. På nyheterna pratar man om
det värsta pollenåret på länge.
Seminarium
Patientfallet om hypertoni, allergi och överkänslighet/astma följs upp i ett seminarium för två
basgrupper tillsammans. Du får ha dina anteckningar med dig, men ska vara påläst så att du
kan svara på frågor, ställa frågor, och delta flytande i diskussionen. Dagordningen för
uppföljningsseminariet planeras tillsammans av de basgrupper som delar seminarium.
Uppföljningsmetoden kan vara i enlighet med traditionell PBL-metodik eller inspireras av
tidigare utgångspunkters uppföljningsmodeller. Seminariet leds av ordförande, utsedd av
studentgruppen.
14
PSYKISK OHÄLSA
Ingår i utgångspunkt Migrän, stress och nedstämdhet
Introduktion
Kursmomentet psykisk hälsa tar sin utgångspunkt i hälsobegreppet. Vad som påverkar psykisk
hälsa, vad man kan göra för att bevara psykisk hälsa, vad som kan leda till psykisk ohälsa, och
vilka evidensbaserade åtgärder som kan vara relevanta.
Syfte
Syftet med kursmomentet psykisk hälsa:
- att i ett livscykelperspektiv kunna särskilja mänskliga uttryck för vad som är
förväntade reaktioner, vad som är ohälsa och vad som är sjukdom
- att kunna förhindra utveckling av psykisk ohälsa
- att tidigt kunna upptäcka tecken på psykisk ohälsa samt kunna planera anpassade
omvårdnadsåtgärder
Innehåll
Begrepp: Stress och sårbarhetsmodellen, Autonoma nervsystemet, KASAM,
Livscykelperspektiv, Livsstilsfaktorer av betydelse för psykisk hälsa, Stress, Oro,
Nedstämdhet, Depression och Ångest, Stigmatisering, Subtilt och beskäftigt tvång
Uppgift
- Introduktionsföreläsning Psykisk hälsa
- Utgångspunkten: Migrän, stress, nedstämdhet
- Webbföreläsning: Lagar och författningar specifika för psykiatrisk vård
Examination
Uppföljning av utgångspunkten Migrän, stress och nedstämdhet
Tentamensfrågor på Individuell skriftlig tentamen
Delar av ”analysera människans utveckling och hälsa ur ett livscykelsperspektiv”; ”analysera
teorier, modeller och begrepp, samt tillämpa metoder och styrdokument, i relation till
omvårdnad, utveckling och lärande samt vetenskaplig metod” och ”särskilja vanligt
förekommande tillstånd och folksjukdomar samt kunna planera anpassade
omvårdnadsåtgärder”
Litteratur


Studentlitteratur. (Kapitel 1, 2. & 20)
Lund: Studentlitteratur. (14)
Caisa Öster: caisa.oster@neuro.uu.se
Matilda Iversen Arhén: mathilda.iversen.ahren@akademiska.se
15
FOLKHÄLSOARBETE
Introduktion
Sjuksköterskans folkhälsoarbete kan beskrivas som två riktningar, att förebygga sjukdom och
att främja hälsa.
I Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder ges
rekommendationer om metoder och åtgärder för att stödja patienter att förändra ohälsosamma
levnadsvanor.
Hälsofrämjande arbete utgjorde temat vid WHO:s världskonferens i Ottawa 1986. Med
hälsofrämjande arbete menas den process som ger människor möjlighet att öka kontrollen
över och förbättra sin hälsa. Ett hälsofrämjande synsätt handlar om att skapa samhällerliga
förutsättningar för god hälsa för hela befolkningen. Särskilt angeläget är det för de grupper i
samhället som är mest utsatta. Folkhälsoarbete utgår från de bestämningsfaktorer som
påverkar hälsan, det vill säga faktorer i samhällsorganisationen och människors
levnadsförhållanden som bidrar till hälsa eller ohälsa. Ett framgångsrikt folkhälsoarbete
kräver aktiva insatser från flera samhällsaktörer.
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård, målområde 6 har betydelse för den långsiktiga
hälsoutvecklingen i vårt samhälle. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård är ett sätt att arbeta för
hälsofrämjande hälso- och sjukvård.
Syfte
Syftet med uppgiften är att du skall utifrån sjuksköterskans perspektiv förstå, tillämpa och
analysera metoder och strategier vid folkhälsoarbete på samhälls- grupp och individnivå.
Undervisningsform
Litteraturstudier samt Webbföreläsningar i Studentportalen/Webbsidor/LänksamlingFolkhälsoarbete – Webbföreläsningar inför gruppuppgift. Studiebesök och grupparbete.
Uppgift
Studiebesök
Besök Hälsoäventyret (se gruppindelning och schema).
Skriftlig gruppuppgift (halv basgrupp) med 4 delmoment
Del 1.
Sjuksköterskan har en unik roll i det hälsofrämjande omvårdnadsarbetet. Målet för omvårdnad
är att stärka patientens hälsa. Hälsobegreppet har förändrats över tid och kan ses utifrån olika
perspektiv. Beskriv två viktiga perspektiv på hälsa och resonera kring vad det kan får för
konsekvenser i omvårdnadsarbetet.
16
Del 2.
WHO- deklarationerna har spelat en viktig roll för utvecklingen av befolknings- och
samhällsinriktat hälsoarbete i världen. Ge en kort presentation av WHO- konferensernas
deklarationer. Lyft fram några viktiga delar från WHO- deklarationerna som ni anser har haft
stor betydelse för den globala hälsan. Om ni fick bestämma, vad anser ni behöver göras
ytterligare för att förbättra den globala hälsan?
Del 3.
Ge en kort presentation av folkhälsoarbetets utveckling i Sverige från prevention och
promotion ur ett historiskt perspektiv. Vilka folkhälsoproblem kommer ni att se i framtiden
och hur tycker ni att vi ska arbeta med dessa problem?
Del 4.
Ni skall ta fram underlag för och beskriva hur ett relevant hälsoprojekt kan se ut inom en
kommun i Uppsala län. Först väljer ni en kommun inom Uppsala läns landsting som ni vill
jobba med.
Gör en områdesanalys av er valda kommun genom att:
A. Hämta data om hälsa och levnadsvanor från hälsoundersökningen Liv och Hälsa
www.lul.se. Ge en kort beskrivning av hur befolkningen mår, beskriv
befolkningens levandsvanor i förhållande till övriga kommuner, gör en analys av
data. Vilka folkhälsoproblem kan ni se inom er kommun?
Liv och hälsa- undersökningen görs vart fjärde år i Landstinget I Uppsala län,
Landstinget Sörmland, landstinget Västmanland och Örebro läns landsting
(undersökningen görs inte på Gotland).
B. Ge en kort beskrivning av kommunens fysiska miljö, som ni anser intressant ur ett
hälsofrämjande perspektiv. Vilka bestämningsfaktorer i samhällsorganisationen
och i människors levnadsförhållanden kan bidra till hälsa eller ohälsa, t ex.
cykelbanor, idrottsanläggningar, ungdomsgårdar? Ni kan göra egen undersökning
men ni kan också hämta information på kommunernas hemsida.
Mot bakgrund till er områdesanalys, bestäm vilket eller vilka folkhälsomål ni vill arbeta med
inom er valda kommun
Presentera därefter ert folkhälsoprojekt utifrån ert valda folkhälsomål och följande tre miljöer
 Samhällsmiljön (beslutsfattande)
 Närmiljön (vad kan t ex. göras inom skola och arbetsplats)
 Individen (hur kan du som sjuksköterskan/distriktssköterska/barnmorska arbeta
med frågan när du träffar patienten/familjen)
I er skriftliga presentation skall det klart framgå:
 Hur ert tänkta projekt ser ut, vem/vilka ni kommer att samarbeta med.
 Hur ert projekt kan bidra till att skapa stödjande miljöer för hälsa och öka möjligheten
för hela befolkningen i er kommun att leva ett hälsosamt liv.
17



Hur ert projekt kan bidra till jämlik hälsa.
Att följande begrepp finns med och användas korrekt i löpande text; hälsa, folkhälsa,
prevention, promotion, bestämningsfaktorer, friskfaktorer, skyddsfaktorer.
Att ni presenterar en hälsoteori som kan vara applicerbar på ert hälsoprojekt.
Examination
Gruppuppgiften (halv basgrupp) skall redovisas skriftligt. Skriftlig redovisning skall omfatta
minst 6-8 A4 sidor, 1,5 radavstånd, plus titelsida och referenslista. För deadline, se Tabell 1.
För godkänt krävs att ni fullgjort ovanstående uppgift enligt instruktion.
Del av ” Att särskilja metoder och strategier inom folkhälsoarbete” samt ”analysera teorier,
modeller och begrepp, samt tillämpa metoder och styrdokument, i relation till omvårdnad,
utveckling och lärande samt vetenskaplig metod”
Litteratur




Pellmer, K., Wramner, B. & Wramner, H. (2012). Grundläggande folkhälsovetenskap, 3., kompletterade
uppl. Stockholm: Liber.
Studentlitteratur. (Kapitel 1. Hälsa och välbefinnande; Kapitel 2. Känsla av sammanhang)
Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 13. Hälsobegreppet – synen på hälsa och sjuklighet; Kapitel 14. Livsstil
och hälsa)
Webbmaterial/föreläsning på Studentportalen, se Länksamling/Folkhälsoarbete – Webbföreläsningar
inför gruppuppgift.
Ansvarig lärare
Eva Thörnqvist: eva.thornqvist@pubcare.uu.se
18
NUTRITION 1 - FÖR FOLKHÄLSA
Introduktion
I momentet studeras nutritionens betydelse för folkhälsan. För att kunna förstå nutrition ges en
grund i näringslära, energiomsättning, -intag och -utgifter. Vidare belyses också olika
rekommendationer och riktlinjer för nutrition som legitimerad personal ska arbeta efter, främst
nordiska näringsrekommendationer (NNR) och nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande
metoder. Vidare ges en överblick över olika modedieter och i vilken utsträckning det finns
evidens för dessa. Kursmomentet Nutrition inkluderar också hur migration kan påverka
folkhälsa och ger också en överblick i vad som påverkar människors matvanor och matval. En
introduktion till sjuksköterskans ansvar för nutrition ges för att kunna sätta den egna
professionens ansvar, i förhållande till andra professioner.
Syfte
Syftet med momentet är att du skall utifrån sjuksköterskans perspektiv förstå och börja
tillämpa evidensbaserad kunskap om nutritionens betydelse för folkhälsa på grupp- och
individnivå.
Undervisningsformer
Introduktionsföreläsning med presentation av momentets olika delar;
videokonferensföreläsning, inspelade föreläsningar, arbete med patientfall i halva basgruppen
och avslutande examinerande seminarium i basgruppen. Som stöd inför föreläsningarna finns
också ett dokument med nyckelbegrepp inom nutrition under momentet Nutrition och
folkhälsa.
Uppgift
Förberedelse
Introduktionsföreläsningen för nutrition och de föreläsningar som enligt schemat finns
tillgängliga via Studentportalen, tidigare kurslitteratur och nedanstående länkar ger nödvändig
bakgrundsinformation för inlämningsuppgiften.
Grupparbete
I halv basgrupp besvaras de frågor som finns formulerade i ”Patientfall nutrition och
folkhälsoarbete” (se nedan). Vid behov av handledning kontaktas Anja Saletti,
anja.saletti@pubcare.uu.se.
Inlämning av skriftlig uppgift
Till det uppföljande seminariet ska patientfallet lämnas in skriftligt via Studentportalen, för
deadline se Tabell 1. Minst tre -max fem A4-sidor, förutom titelsida och referenser, typsnitt 12
(motsvarande ca 1000-1500 ord).
Seminarium
Under seminariet kommer först inlämningsuppgiften diskuteras, vilket innebär att man
behöver ha den tillgänglig. Därefter lottas fyra – sex patientfall ut. Studenterna ska i par
uppvisa en förståelse för hur patienten ska bemötas och relevanta råd utifrån patientens
kostindex ska formuleras.
19
Examination
Momentet nutrition examineras genom inlämning av den skriftliga uppgiften och aktivt
deltagande i diskussionen runt inlämningsuppgiften. För godkänt ska du ha deltagit i
patientfallet nutrition samt aktivt deltagit i uppföljning under seminariet i basgrupp och
bidragit till relevanta råd utifrån de på plats presenterade patientfallens kostindex.
Momentet nutrition examineras även i Skriftlig individuell sluttentamen. I den skriftliga
tentamen kommer frågor runt nutrition inkluderas baserat främst på de nyckelbegrepp som
finns presenterade på Studentportalen under momentet Nutrition och folkhälsa.
Delar av ”förklara människokroppens anatomi och fysiologi ur ett livscykelperspektiv” och
”särskilja metoder och strategier inom folkhälsoarbete” och ”särskilja vanligt förekommande
tillstånd och folksjukdomar samt kunna planera anpassade omvårdnadåtgärder” samt
”analysera teorier, modeller och begrepp, samt tillämpa metoder och styrdokument, i relation
till omvårdnad, utveckling och lärande samt vetenskaplig metod”
Litteratur





Skolin, I. (2010). Näringslära för sjuksköterskor: teori och praktik 1:a uppl. Stockholm: Norstedt.
Ehrenberg A, Wallin L (Red). (2014). Omvårdnadens grunder. Ansvar och utveckling. Lund:
Studentlitteratur. (Kapitel 1Sjuksköterskeyrket som profession och omvårdnad som akademiskt ämne;
Kapitel 8. Styrning och prioriteringar i vården; Kapitel 17. Global hälsa och omvårdnad)
Edberg A-K & Wijk H (Red). (2014). Omvårdnadens grunder. Hälsa och ohälsa. Lund: Studentlitteratur.
(Kapitel 1. Hälsa och välbefinnande)
Friberg F & Öhlén J (Red). (2014). Omvårdnadens grunder. Perspektiv och förhållningssätt. Lund:
Studentlitteratur. Kapitel 1. Omvårdnad ur livscykelperspektiv – identitetens betydelse; Kapitel 9
Lidande- en del av människans liv; Kapitel 18. Delaktighet i rollen som patient)
Se även Länksamling – Nutrition i Studentportalen
Ansvarig lärare för momentet
Anja Saletti: anja.saletti@pubcare.uu.se
Afsaneh Koochek: afsaneh.koochek@pubcare.uu.se
20
Patientfall nutrition och folkhälsoarbete
A söker sig till vårdcentralen på grund av sin rygg som sedan ett halvår tillbaka smärtar till
och från. Hon är 33 år, 165 cm lång och väger 95 kg, vilket ger ett BMI 35. Hon kommer från
mellanöstern och flyttade till Sverige för fem år sedan med sin man. De har tre barn i åldern
7-11 år. Hon är arbetssökande och sköter i princip allt hushållsarbete i hemmet då hennes
man är egen företagare och borta hela dagarna. Han kommer hem kl 21.00 på kvällarna och
då äter familjen gemensam middag.
På vårdcentralen använder man sig av en enkät för att fånga levnadsvanorna hos vårdtagarna
enligt de Nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. När A fyller i
kostindexet får hon fyra poäng vilket kvalificerar henne för kvalificerad rådgivande samtal i
just detta landsting. Du arbetar på vårdcentralen och i ditt arbete ingår att gå igenom
levnadsvaneenkäterna som vårdtagarna fyllt i under tiden de träffar läkaren. För att kunna
återkoppla till vårdtagarna efteråt. Så här ser A’s svar ut;
Kostindex
Hur ofta äter du grönsaker och/eller rotfrukter? En gg per dag, 2 p
Hur ofta äter du frukt och/eller bär? En gg per dag, 2 p
Hur ofta äter du fisk el skaldjur som huvudrätt, i sallad eller som pålägg? Några gånger per
månad eller mer sällan, 0 p
Hur ofta äter du kaffebröd, choklad/godis, chips eller läsk/saft? 2 ggr per dag el oftare, 0 p
Hur ofta äter du frukost? En gång i veckan eller mer sällan.
Svara på frågorna nedan
1) Vad säger du till A för att hon ska vilja ta emot kvalificerade rådgivande samtal för att
få hjälp att ändra sina matvanor?
2) Hur motiverar du henne till att förändra sina matvanor redan innan första samtalet?
3) Vad anser du vara viktigast att förändra i hennes matvanor? Motivera ditt svar.
När A var inne hos läkare så skickar hen en remiss på blodprovstagningen. De prover som
ska tas är triglycerider, HDL och LDL kolesterol, fasteglukos (Referensvärden; TG >17 år:
0,45-2,6 mmol/L, HDL kvinnor >17 år: 1,0-2,7 mmol/L , LDL 31-50 år: 1,4-4,7 mmol/L, P –
glukos 4,0-6,0 mmol/L ). När hon kommer till den kvalificerade rådgivningen som du
ansvarar för har du fått hennes provsvar, TG 2,7, HDL 1,5, LDL 5,0, P -glukos 7,3.
Utifrån kostindex så vet du att hon har inga regelbundna frukostvanor men hon småäter under
hela dagen nötter, färsk och torkad frukt, kaffebröd och dricker stora mängder te. Hon äter
mellanmål med barnen när de kommer hem från skolan och sedan middagen på kvällen med
familjen och då blir det kanske stora mängder mat.
Den fysisk aktivitet som hon utför är förknippad med hushållsarbetet. Hon dammsuger och
plockar varje dag, tvättar, hänger på tork, vädrar och bäddar alla fem sängarna, går till affären
och handlar mat flera gånger i veckan. Hon har ett begränsat socialt nätverk men har gått en
SFI –kurs. Hon röker vattenpipa dagligen efter att hushållsarbetet är slutfört och det
framkommer under ert samtal att hon inte ser vattenpipa som rökning. Hennes kunskap om
matvanor och fysisk aktivitet för att förebygga ohälsa är begränsad.
Du frågar igen kostindexfrågorna och den förändring som hon gjort är att hon äter grönsaker
21
och rotfrukter två gånger per dag eller oftare eftersom det förekommer minst två huvudmål
per dag. Hon har också ökat sitt intag av frukt och bär till två gånger per dag och minskat sitt
sötsaksintag till en gång per dag vilket innebär att hon nu har sju poäng.
På vårdcentralen har ni möjlighet att erbjuda ”Livsstilsgruppen” och/eller individuellt samtal.
Utifrån ovanstående information beslutar du att rekommendera henne att delta i
”Livsstilsgruppen”.
4) Gör en skattning av hennes totala energibehov (TEE) och redogör för hur stor del av
hennes energibehov som är baserat på hennes basalmetabolism (BMR) och skatta
hennes fysiska aktivitet (PAL).
5) Vilka råd ger du henne innan hon kommer till gruppen? Motivera varför.
6) ”Livsstilsgruppen” har fokus på att förebygga ohälsa och är fem tillfällen under fem
veckor i rad. Vad anser du är viktig information och kunskap att fylla dessa fem
tillfällen med? Gör en övergripande planering med ämnesområden och innehåll för
dessa fem tillfällen och motivera varför.
A går alla tillfällen på gruppträffarna och efter sista tillfället tas nya prover och uppföljning
sker hos dig som kvalificerad rådgivare. Proverna visar en positiv förändring men inte helt
bra, TG 2,0, HDL 1,7, LDL 4,5, glukos 7,5 hon har tappat 5 kg i vikt vilket ger henne ett
BMI på 33. Utifrån kostindex kan du se följande förändringar
Kostindex
Hur ofta äter du grönsaker och/eller rotfrukter? Två ggr per dag eller oftare, 3 p
Hur ofta äter du frukt och/eller bär? Två ggr per dag eller oftare, 3 p
Hur ofta äter du fisk el skaldjur som huvudrätt, i sallad eller som pålägg? En g per vecka, 1 p
Hur ofta äter du kaffebröd, choklad/godis, chips eller läsk/saft? Några ggr per vecka, 2 p
Hur ofta äter du frukost? Några ggr i veckan.
7) Vad anser du vara korrekt behandling att erbjuda A nu? Motivera ditt svar.
22
KVINNOR OCH BARNS HÄLSA
Introduktion
Kvinnans hälsa fokuserar hälsa i samband med graviditet och förlossning. Barnets hälsa tar
upp hälsa och livsvillkor inklusive tillväxt och nutrition.
Syfte
Syftet med uppgiften är att du ska kunna redogöra för vad som kan påverka barns möjlighet
till trygga och goda uppväxtvillkor.
Undervisningsform
Momentet innehåller webbföreläsningar samt examinationsuppgift i form av essä.
Föreläsningarna är inplanerade i schemat i studievecka 14. Grundläggande kunskap innan
momentet är utvecklingspsykologi, se schemat veckan innan, och fortplantning och
sexualfysiologi inom anatomi och fysiologi, se schemat direkt efter momentet.
Vad är en essä?
Det finns ingen entydig definition, men här är några korta beskrivningar;
- Essä, även essay, kommer från franskans essai (försöka) och var ursprunglig en beteckning
för en kort avhandling över ett vetenskapligt ämne och med populär framställning.
- En essä kan i korthet beskrivas som faktabaserad text, som är personligt hållen (Wikipedia,
hämtad 2014-06-09 från http://sv.wikipedia.org/wiki/Ess%C3%A4 ).
- Essä, essay, betecknas oftast som skriftlig framställning av måttligt omfång där man avser att
meddela fakta men gör det på ett personligt sätt (National Encyklopedin, hämtat 2014-06-09
från http://www.ne.se/sok?q=ess%C3%A4 ).
Uppgift
Essä om ”Trygga och goda uppväxtvillkor”
Trygga och goda uppväxtvillkor är Folkhälsomål 3. Barns uppväxtvillkor har betydelse för
barns och ungdomars hälsa på kort så väl som lång sikt. Genom essä kan det beskrivas.
Förberedelse
Se annonserade webbföreläsningar om i Studentportalen/Webbsidor/Länksamling- Kvinnans
och barnets hälsa – Webbföreläsningar. Se även Introduktion till Essä annonserad på samma
webbsida – Inlämningsuppgift.
Genomförande
- Gör en titelsida med ditt namn, institution, kurs och en rubrik som anknyter till
essäuppgiftens innehåll. Se PingPong-länk i Studentportalen - Vetenskaplig metodik - om hur
en titelsida ska se ut.
- Inled essän med en lockande inledning som t.ex. en erfarenhet/berättelse/anekdot.
- Presentera därefter frågeställningen: Vad underlättar och försvårar för barn och unga att få
trygga och goda uppväxtvillkor? Du kan modifiera frågeställningen eller snäva in den genom
att välja en åldersgrupp, t.ex. barn i förskoleåldern, skolbarn 6-12 år, tonåringar 13-17.
- I mitten av texten resoneras kring frågeställningen samt reflekteras kring företeelser/begrepp
utifrån kurslitteratur/artiklar/vetenskapliga artiklar/rapporter/föreläsningar.
23
- Essän avslutar på ett personligt sätt med återknytning till inledningen och frågeställningen.
- Använd APA som referenshanteringssystem, se e PingPong-länk i Studentportalen Vetenskaplig metodik
En essä får gärna skrivas i jag-form, det är okej att anknyta till egna erfarenheter i texten. Men
det personliga måste vara så allmängiltigt att det känns relevant att läsa även för andra än för
dig själv och dina kurskamrater. Skilj på att vara personlig och privat. Tänk att du skriver din
essä på ett personligt sätt för en intresserad allmänhet. Resonemang skall vara relevant.
Försök att formulera dig på ett bra sätt och trevligt så att det uppfattas som välskrivet.
I den här essän är det tillåtet att förutom kurslitteratur och webbföreläsningar även ta in
skönlitteratur och film som handlar om barns uppväxtvillkor ur ett mer självbiografiskt
perspektiv. Du har kanske egna förslag. Här följer några exempel på litteratur:








Mig äger ingen av Åsa Linderborg
Ett öga rött av Jonas Hassen Khemir
Du är hos mig ändå. Ungdomar och barn om att mista en förälder av Suzanne Sjöqvist
I taket lyser stjärnorna av Johanna Thydell
Flyga drake av Khaled Hosseini
Jenny av Jonas Gardell
Det du inte såg av Patrik Sjöberg
Kärlek och stålull av Lisbeth Pipping
Inlämning av skriftlig individuell uppgift
- Essän ska omfatta minst 2 sidor och max 3 sidor exklusive titelsidan, Times New Roman
radavstånd 1,5.
- Essän skickas in på två ställen: via Studentportalen under Inlämningar ”Essä Trygga och
goda uppväxtvillkor” och i Diskussionsforum/din basgrupp och ”Reflektion på Essä”. För
deadline, se Tabell 1.
Reflektion på essä
- Du ska läsa/granska en studiekamrats essä i diskussionsforum. Du läser essän som kommer
efter ditt namn i basgruppens namnlista. Ligger ditt namn sist i gruppen läser du den första
essän. Återkoppla, ge feed-back, genom att skriva två-tre positiva saker och en-två förslag på
förbättringar i Studentportalen diskussionsforum/din basgrupp. Använd rubrikerna: Det här
var bra och Det här skulle kunna förbättras. Genom att läsa/granska andras essäer lär man
sig mer om att granska andras arbeten och man får också återkoppling, feed-back, på sitt eget
skrivande av en studiekamrat. Under hela utbildningen kommer granskning i olika former att
vara en del av lärandet. Lärarna kommer inte att granska era granskningar men vi kommer att
läsa dem.
- Läs kriterierna för godkänd innan du skriver essän och innan du läser/granskar en
studiekamrats essä så hjälper det dig i skrivandet och i läsandet/granskningen.
24
Examination
Kriterier för godkänd essä:
- Inledning som lockar till fortsatt läsning.
- Frågeställning som presenteras tydligt.
- Reflektion kring företeelser och begrepp utifrån 1) kurslitteratur, 2) konventionen om barns
rättigheter, 3) webbföreläsningar och minst 4) en vetenskaplig artikel (som är granskad av
andra forskare) med anknytning till den valda frågeställning. Det blir minst fyra referenser.
- Essän avslutar på ett personligt sätt med återknytning till inledning och frågeställning.
- Referenshanteringssystem är enligt APA och är korrekt.
Flera lärare med erfarenhet inom området kvinnor och barn kommer att delta i läsningen av
essäerna.
Del av ”analysera människans utveckling och hälsa ur ett livscykelperspektiv”, ”analysera
teorier, modeller och begrepp, samt tillämpa metoder och styrdokument, i relation till
omvårdnad, utveckling och lärande samt vetenskaplig metod” och ”förklara
människokroppens anatomi och fysiologi ur ett livscykelperspektiv”
Litteratur

Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 1-4)

Hwang, P. & Nilsson, B. (2011). Utvecklingspsykologi. (3., rev. utg.) Stockholm: Natur och
kultur.
Artiklar och rapporter relaterade till momentet, se Studentportalen/Webbsidor/LänksamlingKvinnans och barnets hälsa
Övrig kurslitteratur relevant för din essä samt resurslitteratur, se längre fram i dokumentet


Gunn Engvall (ansvarig lärare) gunn.engvall@kbh.uu.se
Christine Rubertsson christine.rubertsson@kbh.uu.se
Elin Ternström elin.ternstrom@kbh.uu.se
Maria Cederblad maria.cederblad@kbh.uu.se
25
MIKROBIOLOGI OCH IMMUNOLOGI 1
Syfte
Syftet med uppgiften är att du ska få en första orientering i grundläggande mikrobiologi, vår
normalflora samt hur vår kropp skyddar sig mot infektioner, för att bättre förstå varför
vårdhygien och annat förebyggande arbete i form av vacciner är nödvändiga för folkhälsan.
Du ska kunna
redogöra för
 de basala hygienrutinerna och deras omfattning i olika vårdsituationer
 skillnaden mellan bakterier och virus, deras vanligaste smittspridningsvägar, hur
kroppen försvarar sig mot dem och betydelsen av normalfloran
 hur olika typer av vacciner fungerar och vilka säkerhetsrisker de kan innebära
tillämpa
 de basala hygienrutinerna i den dagliga omvårdnadssituationen samt vid blodsmitta
och magsjuka, inklusive kunna utföra en handdesinfektion på ett korrekt sätt
Undervisningsform
Föreläsningar och litteraturstudier
Uppgift
Arbete med patientfall med hjälp av PBL i basgrupp, utgångspunkt och uppföljning
Examination
Aktivt deltagande i utgångspunkt och godkänt i uppföljningen
Webbdugga, 100% rätt
Individuell skriftlig sluttentamen
”Att kunna tillämpa kunskaper i klinisk mikrobiologi för att förhindra vårdrelaterade
infektioner ”
Litteratur





Studentlitteratur. (Kapitel 5)
Hygienrutiner i Kommunal vård. Hänvisning ges av ansvariga lärare.
Melhus, Å. (2011). Klinisk mikrobiologi för sjuksköterskor. Stockholm: Nordstedt
Socialstyrelsen. (2006). Att förebygga vårdrelaterade infektioner: ett kunskapsunderlag. Stockholm:
Socialstyrelsen (finns i länksamling)
Länksamling/Medicinsk vetenskap
Ansvariga för momentet
Åsa Melhus: asa.melhus@akademiska.se
Eva Tano: eva.tano@akademiska.se
26
ETIK 1
Introduktion
Som sjuksköterska är det viktigt att du blir medveten om dina egna etiska värderingar och
därigenom öka engagemanget och kompetensen i vårdetiska frågor. Genom undervisning i
etiska begrepp och teorier skall insikten i hur dessa kan hjälpa till att strukturera avvägningen
mellan etiska värden ökas. Etik studeras under utbildningen i relation till kategorier som
genus, ålder och etnicitet.
Syfte
Syftet med uppgiften är att du ska få större insikt i den mångfald av värden och värderingar
som aktualiseras i mötet mellan sjuksköterska och patient.
Undervisningsform
Webbföreläsningar och litteraturstudier.
Uppgift
Förberedelse
Du ska titta på webbföreläsningen om Jämlik hälsa och mänskliga rättigheter och se
webbföreläsningarna om Etik (grundläggande vårdetik, del 1 och 2). Du ska även läsa de
angivna kapitlen i kurslitteraturen (se nedan).
Skriftlig gruppuppgift (halv basgrupp)
Utifrån två givna patientfall (se nedan) ska du i halv basgrupp skriva en etisk reflektion över
de två fallen. Reflektionen skrivs som en löpande text utifrån ett schema i form av frågor till
de skriftliga fallen. Reflektionen ska omfatta ca 4 sidor text (ca 2 sidor per fall), exklusive
titelsida och referenslista. Hänvisningar ska göras enligt APA-systemet till kurslitteraturen. Ni
kan även hänvisa till webbföreläsningarnas åhörarkopior.
1) Beskriv situationen i patientfallet.
2) Tydliggör den etiska problematiken genom att beskriva vilka intressen och/eller
värden som berörs för de inblandade aktörerna.
3) Klargör och bedöm olika handlingsalternativ utifrån etiska teorier och principer (t.ex.
konsekvensetik och pliktetik, respektive principerna om autonomi, göra gott, icke
skada och rättvisa). Ta hjälp av kurslitteratur och föreläsningsunderlag.
4) Studera ICN:s etiska kod för sjuksköterskor, särskilt sid. 4-5. Vilken vägledning ger
den i det aktuella fallet?
5) Vilka genusaspekter kan ni se i exemplet? Skulle situationen ha påverkats om
patienten, den anhöriga eller sjuksköterskan varit av ett annat kön?
27
6) Avsluta med att ta egen ställning: Hur skulle ni välja att agera i rollen som
sjuksköterska om ni ställdes inför den här situationen? Ge goda etiska skäl för ert
ställningstagande!
7) Gå nu vidare och gör likadant med det andra patientfallet.
Inlämning av uppgiften
Deadline för inlämning, se Tabell 1. Namn på samtliga som ingått i gruppen anges.
Examination
För godkänt delmoment krävs godkänt resultat på den skriftliga reflektionsuppgiften.
Del av ”analysera teorier, modeller och begrepp, samt tillämpa metoder och styrdokument, i
Litteratur



Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 11. Genusperspektiv i omvårdnad; Kapitel 15. Etiska stigar och
moraliska vandringar)
Länksamling – Vårdvetenskap/Etik (Webbföreläsningar)
Svensk sjuksköterskeförening. (2007). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk
sjuksköterskeförening.
Ansvarig lärare
Anna Höglund, lektor i vårdetik. anna.hoglund@crb.uu.se
28
Patientexempel 1, Etik
När Erik kommer till avdelningen på morgonen säger Lena att han får ta Edvin idag.
- Försök att få honom att duscha – det luktar pyton därinne, säger hon. Erik suckar och går in
till Edvin. När han kommer in slår stanken av svett, gammal cigarettrök och intorkad urin
emot honom. En kissflaska står på sängbordet bredvid en halvt urdrucken kaffekopp. Han
hälsar. Edvin sitter med lurar i öronen och lyssnar på radio. Han blänger på Erik, men svarar
inte.
- Jag hörde att din son ska komma idag, säger Erik. Om du vill, hjälper jag dig gärna att
duscha nu, så du är fin tills han kommer.
- Behövs inte, fräser Edvin.
- Men jag tror det var ett tag sedan sist. Skulle det inte vara skönt?
- Nej!
- Jo, men du måste ju ändå ha en ren skjorta nu när du får besök. Kom nu, jag hjälper dig till
duschen och så rakar vi dig också.
- Nej! ryter Edvin. Ska det vara så förbaskat svårt att fatta? Han vräker undan täcket och
kastar benen över sängkanten. Kissflaskan dras med i rörelsen och innehållet skvätter över
Eriks kläder. Han tar flaskan och går. För hans egen skull borde man få tvinga honom, tänker
han. Han går till Lena och beklagar sig.
- Han har inte duschat på tre veckor nu! Tänk om de anhöriga anmäler oss? Och hur tror du
det är för de andra patienterna, när han går ut i dagrummet med sin stank?
- Jag vet, säger Lena, men vi hade psyk-konsult på honom förra veckan, och han blev
”frikänd”. Och på måndag ska han till kirurgen för bedömning av sitt bråck. Vad ska de tänka
om han inte är duschad innan dess?
Patientexempel 2, Etik
Fadime, 70 år, har sedan många år kostbehandlad diabetes och kommer till en
distriktssköterskemottagning för tilltagande trötthet, illamående, huvudvärk och buksmärtor.
Hon talar mycket dålig svenska, men maken som följer med henne talar något bättre. Paret
har vuxna barn, bosatta på annan ort i Sverige.
Fadime sitter tyst medan hennes man för diskussionen med distriktssköterskan. Efter att ha
undersökt Fadime och tagit prover föreslår sjuksköterskan att hon ska sätta upp en tid för ett
läkarbesök, för vidare utredning. Mannen motsätter sig genast detta bestämt. Hans fru får inte
träffa någon läkare, säger han. När distriktssköterskan frågar varför, svarar han att han tror att
hon då kommer att läggas in på sjukhus, vilket verkar oroa honom mycket.
29
VETENSKAPLIG METOD 1 – ARTIKELGRANSKNING
Introduktion
Sjukvård ska enligt lag bedrivas enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Som sjuksköterska
ska man kunna använda forskningsresultat för att göra vården bättre för patienter. En
originalpublikation är en vetenskaplig artikel där forskare presenterar en vetenskaplig,
empirisk studie som de har genomfört. Den tidskrift som publicerar studien ställer krav på att
undersökningen inte har presenterats i någon annan tidskrift. Innan artikeln godkänns för
publicering har undersökningens vetenskapliga kvalitet granskats av andra forskare, som valts
ut och godkänts av tidskriftens chefredaktör. Det finns flera krav som skall vara uppfyllda för
att en originalpublikation skall anses vara av god kvalitet.
Syfte
Syftet med uppgiften är att du ska kunna
 beskriva forskningsprocessens olika steg, från idé till vetenskaplig publikation och
spridning av resultaten
 beskriva vad som kännetecknar vetenskaplig rapportering
 beskriva vad som kännetecknar originalartiklar och reviewartiklar
 läsa, förstå och kritiskt granska vetenskaplig litteratur
 reflektera över värdet av vetenskapligt förankrad kunskap inom omvårdnad
Undervisningsform
I kursavsnittet ingår föreläsningar om Artikelgranskning och Forskningsprocessen, en
webbföreläsning om Plagiat och fusk samt litteraturstudier.
Uppgift
Förberedelse
Läs texten "”Vad är en vetenskaplig artikel” före föreläsningen om artikelgranskning, se
länksamling Vårdvetenskap- vetenskaplig metod och artikelgranskning.
Granskning av en vetenskaplig artikel
Inför seminariet ska du ha läst tre artiklar. Alla artiklar finns i länksamlingen Vårdvetenskapvetenskaplig metod och artikelgranskning. Två artiklar är originalartiklar, varav en är
kvantitativ och en är kvalitativ. Den tredje artikeln är en litteraturstudie/översiktsartikel
(reviewartikel) om att utföra subkutana injektioner. Den senare kan läsas kursivt med syfte att
förstå skillnader och likheter mellan de olika artikeltyperna.
Granskningen sker i halva basgrupper. Dela er i två grupper, och kalla er A1 och A2., B1 och
B2 etc. Granskningen sker på originalartiklarna. Börja med att läsa igenom dem. Vilken är
kvalitativ och vilken är kvantitativ? Granska de båda originalartiklarna och svara sedan på
nedanstående frågor. Besvara frågorna för en artikel i taget. Vissa frågor kan besvaras med
"ja" eller "nej". Ni måste motivera dessa svar. Utgå från kurslitteraturen (Polit & Beck, 2013;
Hansson, 2010) för att styrka era ställningstaganden. Ni kan, men behöver inte, referera till
denna litteratur. Besvara frågorna som följer för en artikel i taget. Uppgiftens omfattning bör
vara 3-4 sidor/artikel, dvs 6-8 sidor/inlämnad uppgift.
30
Frågor för uppgiften
Olika typer av artiklar
På vilka sätt skiljer sig en originalartikel från en reviewartikel?
Artikelns inledning/bakgrund/introduktion Beskriv vad introduktionen handlar om. Leder introduktionen på ett logiskt och tydligt sätt fram till syftet? Motivera.
Syfte och frågeställningar I artikeln presenteras studiens syfte. Vilket är det?
Är studiens syfte klart formulerat? Motivera.
Metod Hur har undersökningsgruppen valts ut (slumpmässigt urval, bekvämlighetsurval, strategiskt urval,
etc…)? Hur gick datainsamlingen till?
Är de datainsamlingsmetoder som valts lämpliga för studiens syfte? Motivera.
Är metoden så väl beskriven att man skulle kunna replikera studien? Motivera. Kan det finnas
forskningsetiska problem? Motivera.
Besvaras för den kvantitativa artikeln
Är urvalet representativt för den population man vill generalisera resultatet till? Motivera.
Hur stort var bortfallet? Kan bortfallet ha betydelse för resultatet? Motivera.
Verkar undersökningsgruppen (samplet) tilläckligt stor och representativ för att de slutsatser som
presenteras ska anses rimliga och säkra? Motivera.
Besvaras för den kvalitativa artikeln
Är urvalet gjort på ett rimligt sätt? Motivera.
Kan man överföra resultaten till andra grupper än den som studerats här? Motivera.
Beskriver författarna analysprocessen? Motivera.
Resultat
Har syftet uppnåtts? Verkar det rimligt att anta att resultaten analyserats, presenterats, sammanfattats och tolkats korrekt? Diskussion
Kan de slutsatser som författarna dragit motiveras från de erhållna resultaten? Finns det alternativa tolkningar som författarna förbisett? Beskriver författarna den valda metodens för- och nackdelar?
Titel och abstract Är titeln lämplig? Motivera.
Har studien sammanfattats korrekt? Motivera.
Artikeln som helhet
Har författarna beskrivit arbetets teoretiska utgångspunkt, och i så fall hur?
Finns det en "röd tråd" i arbetet, dvs hänger introduktion, metod, resultat och diskussion ihop på ett
tydligt sätt? Motivera.
Koppling till yrke och omvårdnad
Ge ett exempel på hur man skulle kunna använda resultatet av en sådan här artikel som sjuksköterska
i omvårdnadsarbete.
31
Inlämning av uppgiften
Varje grupp lägger ut ett gemensamt svar under Inlämningar Artikelgranskning i
Studentportalen, se Tabell 1 för deadline. Finns olika uppfattningar inom gruppen ska detta
också presenteras. Granskningarna av båda artiklarna presenteras i samma dokument, en i
taget. Endast en person per grupp ska skicka in dokumentet, men alla deltagares namn (föroch efternamn) ska anges i dokumentet. Ange basgrupp i dokumentnamnet t ex A1, A2.
Seminarium
Svaren kommer att redovisas och diskuteras i ett seminarium för hela basgruppen (se schema).
Det förväntas att alla enskilda basgruppsmedlemmar kan redogöra för och diskutera svaren på
frågeställningarna utifrån de båda artiklarna. Ta med artiklarna till seminariet för att kunna
diskutera dem, men vid seminariet är det inte tillåtet att använda sig av den skriftliga
sammanställningen av granskningen. Vid seminariet ges feedback på det skriftliga arbetet.
Examination
För godkänt krävs att varje halvbasgrupp lagt ut en gemensam inlämningsuppgift (svar på
frågorna) samt att inlämningsuppgiften godkänts av lärare. Det krävs också ett aktivt
deltagande i diskussionen på seminariet.
I provkoden Vetenskaplig metod 1 ingår även Läsloggen baserad på Thuréns bok, vilket
beskrivits tidigare under Läslogg.
Del av ”Att kunna analysera teorier, modeller och begrepp, samt tillämpa metoder och
styrdokument, i relation till omvårdnad, utveckling och lärande samt vetenskaplig metod” och
”Att visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper”
Litteratur





Annersten, M. & Willman, A. (2005). Performing subcutaneous injections: a literature review.
Worldviews on evidence-based nursing, 2(3):122-30.
Hansson, U. (2010). Vad är en vetenskaplig artikel? Karolinska institutet. Hämtad den 1 maj 2014 från:
https://kib.ki.se/sites/kib.ki.se/files/A4_vad%20är%20en%20skaplig%20artikel%20%20artikel_100708.pdf
Jangland, E., Larsson, J. & Gunningberg, L. (2011). Surgical nurses’ different understandings of their
interactions with patients: a phenomenographic study. Scandinavian Journal of Caring Sciences,
25(3):533-41. doi: 10.1111/j.1471-6712.2010.00860.x
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2013) Essentials of Nursing research – Appraising Evidence for Nursing
Practice (8:e uppl) Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins, Kapitel 4.
Stenhammar, C., Tiblom Ehrsson, Y., Åkerud, H. Larsson, M. & Tydén, T. (2015). Sexual and
contraceptive behavior among female university students in Sweden – repeated surveys over
a 25-year period. Acta Obstretica et Gynecologica, Epub ahead of print. DOI: 10.1111/aogs.12565
Ansvarig lärare
Mariann Hedström: mariann.hedstrom@pubcare.uu.se
32
IPL: ”DET GODA MÖTET”
IPL = interprofessionellt lärande. Ingår i Professionsutveckling 1
Introduktion
Varje dag sker tusentals möten mellan patienter, närstående och vårdpersonal inom hälso- och
sjukvården. Hur dessa möten uppfattas av både patient, närstående och personal har en
avgörande betydelse för vårdkvaliten. Goda möten påverkar patientens självskattade hälsa och
personalens arbetstillfredställelse, goda möten ger dessutom en mer kostnadseffektiv hälsooch sjukvård (Hertig & Kristenson, 2012). Samtidigt vet vi att varje år sker tusentals
anmälningar till de olika patientnämnderna i Sverige med klagomål på hälso- och sjukvården.
Ca 15 procent av samtliga anmälningar handlar om dåligt bemötande. Patienterna upplever
bland annat bristande delaktighet, brist på information, respekt och empati (Jangland, 2011).
Syfte
Att från ett interprofessionellt perspektiv reflektera över varför vissa vårdmöten uppfattas
goda respektive mindre bra av patient, närstående och personal.
Förberedelse inför och under VFU
Läs kurslitteratur om interaktionen mellan profession-patient i vårdmötet. Reflektera över
några vårdmöten som du själv har varit delaktig i/observerat under VFU, eller som du själv
har upplevt som patient. Hur uppfattades mötena av patienten, närstående, övrig personal och
dig själv? Vad var det som gjorde att mötet uppfattades som bra eller mindre bra?
Uppgift efter VFU
Grupparbete i mindre, tvärprofessionella grupper: Resonera först kring vad det ”goda mötet ”
innebär för er utifrån alla era samlade erfarenheter som privatpersoner, anhöriga eller tidigare
yrkeserfarenhet med fokus kring begreppen; delaktighet, information, respekt och empati
(som är kärnan för det goda mötet). Tänker vi olika? Vad förenar, vad skiljer oss åt?
Diskutera även hur ni förhåller er till tystnadsplikten under- och efter arbetstid? Diskutera hur
ni kan använda sociala medier under VFU/arbetstid på ett professionellt sätt? Varje grupp
redovisar diskussionen på ett blädderblocksblad (enligt separat instruktion) hur de olika
professionerna tänker kring rubrikerna delaktighet, information, respekt och empati.
Vernissage: Ni går gruppvis runt och reflekterar över vad de andra grupperna har redovisat.
Välj slutligen tillsammans i gruppen en punkt som förvånade er som ni såg under vernissagen
eller något som kom upp under den egna gruppdiskussionen som ni vill lyfta.
Seminarium: Varje grupp ska presentera sin utvalda punkt som ges möjlighet till bemötande
och diskussion.
Examination
För godkänt krävs aktivt deltagande vid grupparbete och seminarium.
Delar av ”analysera teorier, modeller och begrepp, samt tillämpa metoder och styrdokument, i
relation till omvårdnad, utveckling och lärande samt vetenskaplig metod”; ”visa förmåga till
lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper”.
Referensförslag
Hertting och Kristenson (2012) och Jangland (2011, se resurslitteraturlista i slutet av studiehandledningen) samt
lagar och annan relevant litteratur.
33
VETENSKAPSTEORI & SJUKSKÖTERSKANS PROFESSION
Ingår i Vetenskaplig metod 1 respektive Professionsutveckling 1
Introduktion
Vetenskapsteori försöker ge svar på frågan ”Vad är vetenskap”? Reflektion kring detta ämne
är en bra start inför att kritiskt granska vetenskapliga studier och resonemang. I strävan mot
att bli sjuksköterska är det även en bra start att läsa om professionens sex kärnkompetenser
samt att bilda sig en förståelse för sjuksköterskans historia och introduceras kort om
omvårdnadens kärnbegrepp (metaparadigm): människa, hälsa, miljö och omvårdnadshandling.
Syfte
Syftet med dessa moment är att få grundläggande förståelse för det vetenskapliga tankesättet
respektive få kännedom om sjuksköterskans profession och dess kärnkompetenser.
Undervisningsform
Litteraturstudier, inklusive två läsloggar, samt obligatoriskt, guidat besök på museum.
Uppgift
Läs kapitel 4, 8, 9, 13, 17- 20 av Thurén (2007) och samtliga kapitel, förutom kapitel 9, 11
och 15, i boken av Leksell & Lepp (2013). Använd dig av de läsloggmallar som finns i
Studentportalen under ”Filareor, Övrigt kursmaterial, Läslogg”. En läslogg är en text där man
funderar och tänker högt i text (reflekterar) omkring det man har läst. En läslogg beskrivs som
ett bra sätt att öva sin förmåga till kritiskt tänkande.
I vänsterspalten sammanfattar du kort det resonemang eller påstående som du reflekterar
kring. Om citat/direkt utdrag ur texten: ange från vilken sida du hämtat detta. Detta behövs så
det framgår vilken utgångspunkt du har för diskussionen. I högerspalten skriver du ner de
tankar och/eller känslor som detta väcker hos dig. Reflektionen kan ske med eller utan stöd av
annan litteratur. Varje kapitel-reflektion ges max en sidas utrymme. Tips som kanske är
användbart om du kör fast/är ovan vid att reflektera i text: tänk lite som när du läser en
kursbok och gör markeringar om intressanta/svåra partier i marginalen och sedan går tillbaka
och reflekterar kring dessa anteckningar för att nå djupare kunskap/förståelse.
De färdiga läsloggarna (en för vardera bok) lämnas in i Studentportalen, deadline se Tabell 1.
Examination
Kriterier för godkänt på uppgiften är en inlämnad, individuellt utförd läslogg för respektive
bok, innehållande reflektioner. Reflektionen (högerspalten i mallen) plagiatkontrolleras.
Del av ”Att kunna analysera teorier, modeller och begrepp, samt tillämpa metoder och
styrdokument, i relation till omvårdnad, utveckling och lärande samt vetenskaplig metod”.
Litteratur


Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare 2., [omarb.] uppl. Stockholm: Liber
Leksell, J. & Lepp, M. (Red.). (2013). Sjuksköterskans kärnkompetenser. Stockholm: Liber
Ulrika Pöder ulrika.poder@pubcare.uu.se
34
MEDICINSK RÄTT 1
Syfte
Syftet är att du skall få kunskap om vissa delar av hälso- och sjukvårdens regelverk, så att en
god och säker patientvård tillgodoses. Du skall teoretiskt kunna tillämpa författningar som
handlar om läkemedelshantering, delegering, sekretess, journalhantering och sjuksköterskans
yrkesansvar. Du skall känna till lagar och författningar som gäller anmälningar av fel som
begås i vården, lex Sarah och lex Maria.
Undervisningsform
Litteraturstudier samt obligatorisk föreläsning om tystnadsplikt
Uppgift
Webbdugga i Medicinsk rätt där följande lagar/författningar ingår:








HSL, Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763)
SoL, Socialtjänstlagen (SFS 2001:453)
Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria (SOSFS 2005:28)
Lex Sarah (SOSFS 2011:5)
Delegeringar av arbetsuppgifter inom hälso-och sjukvården och tandvård (SOSFS
1997:14)
Patientdatalag (SFS 2008:355)
OSL, Offentlighets -och sekretesslagen (SFS 2009:400)
LPT, lag om psykiatrisk tvångsvård (SFS 1991:1128)
Examination
Godkänd webbdugga i Medicinsk rätt (100%).
Del av ” analysera teorier, modeller och begrepp, samt tillämpa metoder och styrdokument, i
Litteratur


Ehrenberg, A. & Wallin, L. (red.) (2014). Omvårdnadens grunder: ansvar och utveckling (2. uppl.).
Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 6. Vårdkedjans aktörer och organisering; Kapitel 14. Patientsäkerhet)
Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) och Svensk författningssamling (SFS), se i Länksamling
– Vårdvetenskap i Studentportalen.
Ansvarig lärare
Mona Pettersson mona.pettersson@pubcare.uu.se
35
VÅLD I NÄRA RELATION 1
-
Våld mot kvinnor – Nationellt Centrum för Kvinnofrid (NCK)
Introduktion
Hälso- och sjukvården har, enligt gällande lagstiftning, ett tydligt ansvar att upptäcka och
identifiera våldet och ge ett adekvat medicinskt och psykosocialt omhändertagande.
Förmågan att identifiera, kommunicera och ge ett bra bemötande bygger på kunskap om
våldets omfattning och konsekvenser. Utbildningen i ämnet våld mot kvinnor handlar också
i hög grad om att påverka attityder och värderingar.
Syfte
Syftet med uppgiften är att du ska få en grundläggande kunskap inom området Våld mot
kvinnor, en del av momentet Våld i nära relation.
Undervisningsform
Obligatorisk föreläsning och gruppdiskussion
Uppgift
Delta i föreläsningen från NCK. I slutet av föreläsningen diskuterar 2-3 studenter tillsammans
några frågeställningar som föreläsaren anger. En i gruppen skriver alla deltagares namn i ett
dokument som ges till föreläsaren.
Examination
För godkänt krävs deltagande på föreläsningen och diskussionen.
Del av ” analysera teorier, modeller och begrepp, samt tillämpa metoder och styrdokument, i
Litteratur


Heimer, G., Björck, A & Kunosson, C. (red.) 2014. Våldsutsatta kvinnor – samhällets ansvar. Lund:
Studentlitteratur. (Kapitel 1, 2)
Ehrenberg A. & Wallin L. (red.) 2014. Omvårdnadens grunder: ansvar och utveckling. (2. uppl.). Lund:
Studentlitteratur. (Kapitel 2)
Anna Berglund anna.berglund@nck.uu.se
Åsa Witkowski asa.witkowski@nck.uu.se
36
MEDICINSK TEKNIK 1- ALLMÄN INFORMATION
Syfte
Socialstyrelsens kompetensbeskrivning föreskriver att legitimerad sjuksköterska bör ha
förmåga att hantera medicinska produkter enligt gällande föreskrifter och säkerhetsrutiner,
samt ha förmåga att självständigt utföra eller medverka i undersökningar och behandlingar.
Undervisningsformer
Litteraturstudier, webbfilmer, webbduggor. Färdighetsträning och praktiskt prov kommer att
ske på KTC på Akademiska sjukhuset i Uppsala och på KTC på Visby lasarett.
Undervisningen sker delvis på Kliniskt träningscentrum (KTC) som finns på Akademiska
sjukhuset, kulvertplan ing. 61, samt på Visby lasarett, källarplan. Kartor över Akademiska
sjukhuset finns på Akademiska sjukhusets hemsida. Till KTC är du som student välkommen
att träna de moment du fått undervisning i.
Varje tisdag kl.17-20 är det öppet hus på KTC, Akademiska sjukhuset, för egen träning och du
behöver inte boka tid i förväg. Vill du boka en annan tid på KTC, gå in på KTC:s hemsida för
kontaktuppgifter.
KTC på Visby lasarett: nyckel finns att låna vid receptionen. Ytterligare information ges av
lärare, första kursveckan.
Gruppindelning/Byte av grupp
Meddelas via Studentportalen när den är klart.
Du kan inte delta i en annan grupp än den du blivit tilldelad, däremot är det fritt att byta grupp
med annan student. Egna byten behöver inte meddelas kursledningen.
Uppgift
Basal HLR; Blodtryck, puls, andning, temperatur; Venprover och injektionsteknik, se separata
beskrivningar.
Litteratur/media



Boman, L. & Wikström, C. (2014). Medicinsk teknik: [teori, planering och genomförande]. (1. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Elektroniskt material/filmer, se Webbsidor/Medicinsk teknik
Vårdhandboken
37
BASAL HLR
Syfte
Syftet är att du ska ha rätt teknik vid tillämpning av hjärtlungräddning (HLR), då en patient
har drabbats av ett plötsligt oväntat hjärtstopp.
Undervisningsform
Litteraturstudier inkl. webbmaterial. Färdighetsträningen sker på Metodenheten, BMC, i
Uppsala och på KTC på Visby lasarett.
Uppgift
I momentet ingår teoretisk kunskap om bakgrund, hur du snabb-undersöker, tekniken vid
bröstkompressioner och inblåsningar, handlingsplan vid hjärtstopp och medvetslöshet samt
stabilt sidoläge.
Förberedelser
Innan undervisningen/färdighetsträningen ska du ha införskaffat de teoretiska kunskaperna
enligt ovan. Du ska ha läst på hjärtlungräddning i litteraturen, se rekommenderade länkar i
Studentportalen under ”Webbsidor, Länksamling - Medicinsk teknik”.
Examination
För godkänt krävs att du har deltagit aktivt i färdighetsträningen.
38
BLODTRYCK, PULS, ANDNING, TEMPERATUR
Du ska känna till vad som är normalt och normalavvikelser för blodtryck, puls, andning och
temperatur. Du ska redogöra för hur mätningen går till, vilka faktorer som är av betydelse och
vanliga felkällor av betydelse för mätresultatet. Du ska kunna ge exempel på indikationer för
mätning. Du ska också kunna förklara de ord och begrepp som förekommer i dessa
sammanhang. Du ska praktiskt kunna utföra puls- och blodtrycksmätning på en annan student.
Du ska veta hur du ska dokumentera de olika mätresultaten.
Undervisningsform
Litteraturstudier inkl. webbmaterial, webbdugga. Färdighetsträning och praktiskt prov sker på
Metodenheten, BMC, i Uppsala och på KTC, Visby lasarett.
Uppgift
Förberedelser
För att kunna tillgodogöra dig färdighetsträningen krävs att du är väl förberedd. Till denna
färdighetsträning ska du ha införskaffat teoretiska kunskaper om blodtryck, puls, andning
och temperatur. Se litteratur och rekommenderade länkar i Studentportalen, under
”Webbsidor, Länksamling - Medicinsk teknik”.
Vid färdighetsträningen kommer fokus att vara på aseptik, teknik och patientsäkerhet.
OBS! För att få delta i undervisningen ska du ha gjort duggan ”Blodtryck, puls, andning,
temp” med 100 % rätt som bygger på kurslitteraturen och länkarna; finns i Studentportalen
under testsamlingar.
Examination
För godkänt krävs att du har deltagit aktivt i färdighetsträningen samt har godkänd dugga.
39
VENPROVER OCH INJEKTIONSTEKNIK
Syftet är att du ska kunna beskriva och praktiskt utföra kapillärprovtagning, subkutan och
intramuskulär injektion samt venprovstagning. Du ska kunna tillämpa momenten på ett
patientsäkert sätt genom god hygien och med rätt genomförd teknik. Patientsäkerhet innefattar
förberedelser, genomförande, dokumentation och id-koll samt att kunna tillämpa de
författningar, föreskrifter och allmänna råd som rör de aktuella områdena.
Undervisningsform
Litteraturstudier inkl. webbmaterial, webbdugga. Färdighetsträning och praktiskt prov sker på
Metodenheten, BMC, i Uppsala och på KTC, Visby lasarett.
OBS! För att få delta i undervisningen ska du ha gjort duggan ” Injektioner, venprov,
kapillärprov” med 100 % rätt som bygger på kurslitteraturen och länkarna; finns i
Studentportalen under testsamlingar.
Uppgifter
1. Blodprovstagning
Förberedelse och färdighetsträning
För att kunna tillgodogöra dig färdighetsträningen krävs att du är väl förberedd. Du ska ha
införskaffat dig teoretiska kunskaper om blodprovstagning. Det förväntas att du har
grundläggande kunskaper om hudens uppbyggnad samt kunskap om olika blodkärl (ven och
artär). Du ska ha läst på om blodprovstagning i litteraturen och i rekommenderade länkar i
Studentportalen under ”Webbsidor, Länksamling - Medicinsk teknik”.
2. Injektionsteknik; subcutana- och intramuskulära injektioner
Förberedelse och färdighetsträning
För att kunna tillgodogöra dig färdighetsträningen krävs att du är väl förberedd. Inför
färdighetsträningen i injektionsgivning ska du ha införskaffat teoretiska kunskaper om hudens
anatomi/olika lager, injektionsteknik samt dokumentation. Du ska ha läst på om subcutana
(sc) och intramuskulära injektioner (im) i litteraturen och i rekommenderade länkar under
webbsidor, medicinsk teknik.
Examination
För godkänt krävs att du har deltagit aktivt i färdighetsträningen samt har godkänd dugga.
40
PRAKTISKT PROV
På schemat finns angivet vilka dagar som är avsatta för Praktiska prov. Exakta tider för
praktiskt prov (ca 15 minuter/student) annonseras i SP senast tre veckor i förväg.
Blodtryck, puls, andning
Provet genomförs två och två, där ni utför mätningarna/kontrollerna på varandra. Den totala
tiden är en halvtimme.
Venprover och injektionsteknik
Du kommer genom lottning att bli tilldelad ett av momenten (subkutan injektion,
intramuskulär injektion eller venprov). Provet genomförs individuellt.
Examination
För godkänt krävs att du har godkänd dugga och godkänt praktiskt prov. Vid praktiskt prov
används en momentspecifik checklista för bedömning av genomförandet.
Den teoretiska kunskapen examineras även i den skriftliga individuella sluttentamen.
OBS! Extra information angående hantering av stickande/skärande
I filmerna om venprovtagning och personalsäkerhet på Medfarm Play bör följande noteras:
-
I filmen om venprovtagning används inga säkerhetsprodukter mer än en rosa
vacutainerhållare med vita clips för att trycka bort nålen.
I filmen om personalsäkerhet används inga säkerhetsprodukter. Här visas dock hur
man sätter på kanylskydd med hjälp av en grå hållare, och med hjälp av
enhandsfattning, dvs. re-capping som egentligen är förbjudet (men som eventuellt
används på arbetsplatser som ännu inte har infört användandet av säkerhetsprodukter).
Följande ordning ska iakttas vid användning av stickande/skärande material:
1) säkerhetsprodukter ska användas
2) avfallsburk ska tas med in på rummet
3) det kan finnas ställen där icke-säkerhetsprodukter används för att tömma förråd
tills lagen träder i kraft. Där är extra viktigt att tänka på att avfallsburken finns nära
och att man tänker på risken att sticka sig på kanyl eller backventil. Om det inte
går att ha avfallsburk med sig måste kanylskyddet sättas på med enhandsgrepp.
41
ÖVERGRIPANDE INFORMATION OM VFU, T1
Din VFU-plats hittar du i KLIPP
Länk till KLIPP hittar du på sjuksköterskeprogrammets hemsida. Studenter i Uppsala: I
KLIPP finns information om din VFU plats och vem som är din huvudhandledare och
handledare, kontakta handledaren i god tid före VFU. Studenter på Gotland: VFU-plats
meddelas av lärare.
Uppgifter under VFU
Läs noga igenom vilka uppgifter du skall göra under VFU samt hur och när du skall lämna
in/presentera dina uppgifter som genomförs under VFU.
Tider under VFU
Beroende på vilken VFU kurs du går under sjuksköterskeprogrammet gäller olika tider. Under
VFU inom Primärvård gäller som regel arbetstider mellan 8.00- 17.00 måndag-fredag. Under
VFU inom slutenvården gäller arbetstider under både dag, kvällar och helger, men enstaka
nätter kan även förekomma.
Reseersättning
Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap ersätter dig för billigaste färdsett om du
behöver resa utanför Uppsala eller Visby för att komma till din VFU-plats. Se aktuell
information på sjuksköterskeprogrammets hemsida under rubriken VFU.
Ta ansvar för ditt lärande
VFU inom sjuksköterskeprogrammet är viktig del av din grundutbildning framför allt för att
du som student ska få möjlighet att koppla samman utbildningens teoretiska delar med
sjuksköterskas kliniska yrkesroll. Du som student ansvarar för din egen inlärning. Du ansvarar
för att förvissa dig om det specifika målet för varje VFU-period och även formulera dina
personliga mål för varje VFU-period. Tala om för din handledare vilka specifika och
personliga mål du har för varje VFU. Du ansvarar för att rätt bedömningsunderlag lämnas till
den examinerande handledaren, huvudhandledaren eller läraren samt kontrollerrar att
bedömningsunderlaget är rätt ifyllt.
Peer learning som pedagogisk handledningsmodell
Peer learning rekommenderas ibland som pedagogisk handledningsmodell under VFU. Peer
learning innebär att lära i samspel med jämbördig. Vilket t ex. innebär att två eller flera
studenter får i uppgift att förbereda och lösa olika patientmöten. Ni studenter förbereder mötet
med patienten eller familjen genom att eventuellt läsa på i journal och i litteratur. Ni
diskuterar med varandra om hur mötet skall genomföras och om ni anser att det behövs, kan ni
gärna träna på varandra. Ni kan även kalla på handledare för att diskutera genomförandet av
patientmötet men det kan vara beroende på vad ni skall utföra och var i utbildningen ni
befinner er. Efter ni har genomfört ett moment reflekterar ni över vad ni har gjort innan ni
reflekterar med handledare. Ni lär med och av varandra men ni bedöms alltid individuellt av
handledaren.
42
Obligatorisk närvaro
Samtliga VFU dagar inklusive studiebesök under VFU är obligatoriska genom hela
sjuksköterskeprogrammet. Planerad frånvaro som t ex. semester beviljas inte under VFU.
Oplanerad frånvaro som t ex. sjukdom skall styrkas med läkarintyg om sjukskrivning blir
långvarig. Vid sjukdom meddelar du din handledare på VFU-platsen.
Sekretess
Du skall fylla i blankett om försäkran om tystnadsplikt och informera dig om riktlinjer kring
sociala medier, riktlinjer hämtas i KLIPP.
Medlyssning vid telefonrådgivning
Om du som student sitter som medlyssnare vid telefonrådgivning skall den vårdsökande alltid
informeras om att du lyssnar på samtalet.
Vårdhygien
Det är ett krav att du som student är väl insatt i basala hygienrutiner och använder dig av
dessa.
Stickskador
För att undvika stickskador ska du arbeta lugnt och säkert. Vid stickskador gäller följande om
du genomför VFU inom Uppsala läns landsting; Arbetsskadeanmälan görs i anslutning till
incidenten och ska skrivas under av vårdenhetschefen. Du som student tar kontakt med
mottagning 2 vid infektionskliniken, Akademiska sjukhuset (AS), för blodprovstagning.
Växeln AS 018- 611 00 00. Om du gör VFU inom Region Gotland skall du ta kontakt med
infektionsjouren som har öppet dygnet runt, tel: 0498-268053. Hämta även information från
Region Gotlands hemsida- Smittskydd och Vårdhygien.
Skadeanmälan ska även göras till Kammarkollegiet, försäkringsinformation och blanketten
om skadeanmälan finns på Kammarkollegiets webbsida. Formuläret ska skrivas under av
studenten samt av representant för sjuksköterskeprogrammet, Uppsala universitet.
Kläder och namnskylt
På arbetsplatsen får du låna arbetskläder. Ta med arbetsskor (rena för inomhusbruk) och
namnskylt. Namnskylt hämtas hos kursadministrationen, BMC respektive Campus Gotland.
43
VFU INOM PRIMÄRVÅRD TERMIN 1
Introduktion
All hälso- och sjukvård som bedrivs utanför slutenvården (sjukhusvård) kallas öppen hälsooch sjukvård. Primärvård är en del av öppen hälso- och sjukvård. För patienten innebär
skillnaden oftast vård på olika vårdnivåer. Patienten vänder sig i de flesta fall först till
Primärvården som en första vårdnivå för bedömning och behandling, i andra hand till
slutenvård för specialistvård/undersökning, därefter skrivs patienten oftast tillbaka till
Primärvården för fortsatt behandling/rehabilitering. All hälso- och sjukvård skall bedrivas på
ett hälsofrämjande sätt, Primärvården har ett särskilt uppdrag för hälsofrämjande sjukvård
bland annat genom att bedriva mödrahälsovård och barnhälsovård.
Syfte
Du som student skall få förståelse för att god kommunikation med patient/närstående är en
viktig förutsättning för god omvårdnad och utifrån ett patientperspektiv, få förståelse för
patientens syn på hälsa/sjukdom. Du ska även träna att analysera hälsofrämjande och
vetenskapliga metoder och strategier inom primärvården samt under handledning tillämpa
omvårdnadsåtgärder, hygieniska principer och läkemedelshantering.
Undervisningsform
VFU med samtalsövning, medicinsk teknik, observation och datainsamling via enkät.
Studiebesök, loggbok, skriftlig inlämningsuppgift och uppföljande seminarium.
Uppgifter
 Loggbok
 Studiebesök på Hälsoäventyret (se gruppindelning och schema)
 4 dagars obligatorisk VFU, med riktade uppgifter för varje dag
 Inlämningsuppgift
 VFU-seminarium
Förberedelse
För att du skall nå syftet med VFU skall du förbereda dig genom att noga läsa igenom vilka
uppgifter som skall göras för varje VFU-dag, läsa relevant kurslitteratur, titta på angivna
webbföreläsningar och träna på praktiska moment.
1. Loggbok
Hämta loggbok i studentportalen, A4 format. Skriv en kort reflektion kring varje VFU dag.
Skriv ner minst tre viktiga reflektioner/dag som har haft betydelse för dig. Din handledare ska
signera i loggboken för varje VFU-dag.
2. Studiebesök på Hälsoäventyret
Syfte
Att få insikt i en hälsopedagogisk verksamhet som arbetar med primärprevention, som riktar
sig främst till barn och unga men även vuxna.
Se gruppindelning och schema vilken dag du får göra studiebesök.
Adress: Hälsoäventyret, Svartbäcksgatan 10, 1 trappa, Uppsala.
44
Läs på om verksamheten på följande hemsida; http://www.halsoaventyret.lul.se/
Hälsoäventyret är inte obligatoriskt, men rekommenderas varmt.
3. Fyra dagars obligatorisk VFU
Se nedan för dag 1, dag 2, dag 3 och dag 4.
4. Inlämningsuppgift
Skriftlig individuell inlämningsuppgift skall omfatta minst 4 sidor; teckensnitt Times New
Roman 12; radavstånd 1,5 med titelsida och referenshantering enligt APA. Innehållet ska bestå
av minst 1 sidas reflektion med stöd i litteratur/VFU-dag. Se vidare respektive VFU-dags
instruktion för skriftlig inlämningsuppgift.
För titelsidans utformning samt APA-manual, se Sjuksköterskeprogrammets
startsida/Vetenskaplig metod, bibliotek, språk/Riktlinjer för PM.
5. VFU-seminarium
Se gruppindelning och schema. Förbered dig inför seminariet;
 Gör en kortfattad beskrivning av din VFU-tid.
 Vilken ny kunskap tar du med dig från vårdcentralen som du inte kände till sedan
tidigare?
 Vad innebär professionellt förhållningssätt för dig som blivande sjuksköterska?
Inlämning av skriftliga uppgifter
Inlämningsuppgift samt loggbok (ifylld, signerad och inscannad) lämnas in via Inlämningar,
Studentportalen. Deadlines för inlämning, se Tabell 1.
Examination
För godkänt krävs aktivt deltagande under VFU, att skriftlig inlämningsuppgift görs enligt
instruktion samt aktivt deltagande vid VFU-seminarium och att loggboken är inlämnad.
Delar av målen ”Särskilja metoder och strategier inom folkhälsoarbete”; ”Analysera teorier,
modeller och begrepp, samt kunna tillämpa metoder och styrdokument i relation till
omvårdnad, utveckling och lärande samt vetenskaplig metod”
Litteratur





Beck, CT., Polit, D. (2013). Essentials of nursing research: appraising evidence for practice (8 ed).
Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams and Wilkins (Kapitel 11)
Hertting A. & Kristenson M. (2012). Hälsofrämjande möten från barnhälsovård till palliativ vård. Lund:
Studentlitteratur. (Kapitel 3-5)
Pellmer K., Wramner B., & Wramner H. (2012). Grundläggande folkhälsovetenskap. Stockholm: Liber
(Kapitel 3, 6)
Webbsidor, Länksamling/VFU
Övrig kurslitteratur/webbmaterial av relevans
Resurslitteratur

Eijlertson, G. (2012). Statistik för hälsovetenskaperna (2 uppl). Lund: Studentlitteratur (obligatorisk T2)
45
VFU, DAG 1
Syfte
Att få introduktion på vårdcentralen samt få förståelse för att personcentrerat samtal främjar
god kommunikation med patienterna.
Uppgift
Förberedelse
Ladda ner loggbok från studentportalen. Läs kapitlen 4-5 i Hertting och Kristenson (2012).
Aktivitet förmiddagen
Introduktion på vårdcentralen av handledaren. Förbered gärna frågor till handledare om t ex
patientgrupper, organisation, hur patienterna vårdas/behandlas på vårdcentralen.
Aktivitet eftermiddagen
Intervjua två i förväg utsedda patienter. Peer learning ligger som pedagogisk modell för
intervjun. Intervjun skall präglas av personcentrerat samtal.
Patientintervju
Ni studenter förbereder mötet med patienten och diskuterar hur intervjun skall genomföras.
Om ni anser att det behövs, tränar gärna på varandra. En student är aktör övriga studenter är
observatörer, växla roller. Genomför uppgiften som planerat. Efter genomförd uppgift
reflektera först med varandra, observatören eller observatörerna ger feedback till aktören.
Därefter reflekterar ni gemensamt med handledaren och handledaren ger feedback till er
studenter.
Feedback
 Aktören gör först egen utvärdering utifrån målsättningen med uppgiften, beskriver vad
som fungerade bra/mindre bra/och ger eventuella förslag på lösningar.
 Observatören/handledaren ger specifik feedback. Observatören lyssnar, stödjer och
ställer frågor. Observatören konkretisera för aktören vad som gick bra och ger
eventuella förslag på förbättringar.
 Därefter sker gemensam diskussion mellan aktör/observatör/handledare kring
eventuella oklarheter och förslag på lösningar.
Personcentreratsamtal
 Att stödja empowerment finns som grund i samtalet; stödja individens kontroll över
hälsa, sjukdom, liv. Sträva efter individens oberoende, autonomi och integritet. Låt
individen välja vilka aspekter av sitt liv hon vill kontrollera.
 Personcentrerat samtal innebär bland annat att bygga upp en god relation mellan
patient och intervjuare som uppfattas viktig.
 Att intervjuaren är genuin och fullt närvarande och engagerad i samtalet, att
intervjuaren lyssnar engagerat.
 Att intervjuaren visar ovillkorlig respekt för patientens sätt att se på
situationen/upplevd hälsa, intervjuaren värderar inte patientens upplevelse.
 Att intervjuaren visar empati.
 Att intervjuaren speglar eller reflekterar det patienten säger.
46
Fö rslagpå ä mnefö rintervjunompatienteninteharettegetä mne
 Patientens syn på hälsa/sjukdom, vad fungerar bra, vad fungerar mindre bra i
vardagen. Om sjukdomen orsakar några hinder i vardagen. Kan hindren lösas, i så fall
hur?
 Hur uppfattar patienten vårdpersonalens bemötande, vad innebär ett gott bemötande?
 Patientens syn på de olika yrkesgrupperna på vårdcentralen, hur fungerar vårdkedjan
mellan de olika yrkesgrupperna och eventuellt mellan öppen hälso- och sjukvård och
slutenvård?
 Vad tycker patienten om den fysiska miljön på VC, eventuella förslag på förbättringar?
 Patientens uppfattning om tillgängligheten på VC, eventuella förslag på förbättringar?
 Uppfattar patienten sig delaktig i vården, i så fall på vilket sätt?
Genomfö rande
 Ni förbereder två intervjuer (ca 15-30 min/intervju) genom att bestämma
aktör/observatör, ämne eller ämnen och struktur för samtalen. Ni presenterar och
diskuterar ert upplägg för samtalen med handledaren.
 Handledaren hjälper er att hitta en ostörd plats. Handledaren deltar inte vid intervjun.
Ni startar intervjun med en presentation, informerar om tystnadsplikt och syftet med
intervjun, det vill säga att undersöka patientens syn på t ex
sjukdom/hälsa/verksamhetens miljö/vårdkedja/bemötande/delaktighet i vården.
 Den aktiva studenten ansvarar för intervjun, en eller två studenter för korta
anteckningar om vad patienten berättar och observerar intervjuaren med avseende på
personcentrerat samtal.
 När intervjun är slut gör intervjuaren en kort sammanfattning av vad patienten har
berättat och tackar för samtalet.
 Observatören eller observatörerna ger specifik feedback till intervjuaren, med fokus på
personcentrerat samtal.
 Ni kallar på handledaren för en gemensam reflektion kring personcentrerat samtal och
patientens synpunkter. Vilka insikter har ni fått efter intervjuerna?
Individuell inlämningsuppgift
Med utgångspunkt från patientintervjuerna ge några exempel på hur patienten gav uttryck för
empowerment, hälsa, bemötande och delaktighet i vården. Reflektera över begreppen, vilken
betydelse tror du begreppen har vid omvårdnad. Använd kurslitteraturen som stöd i ditt
resonemang. Vad är dina styrkor respektive svagheter när det gäller personcentrerat samtal.
Hur kan du själv utveckla din förmåga för god kommunikation? För formalia, se ”4.
Inlämningsuppgift” ovan.
Examination
Loggbok, VFU-seminarium samt inlämningsuppgift (se ”4. Inlämningsuppgift”).
47
VFU, DAG 2
Syfte
Att få förståelse för hälsofrämjande metoder och strategier inom Primärvården samt förståelse
för vilka egenvårdsråd som ges med icke farmakologisk behandling.
Uppgift
Förberedelse
Studera webbföreläsning kring samtalsprocessen grundkurs. Läs kurslitteratur; Pellmer K.,
Wramner B., Wramner H., 2012. Grundläggande folkhälsovetenskap. Kap. 3
Aktivitet förmiddagen & eftermiddagen
Dagens aktiviteter kan göras i den ordning som passar er studenter och verksamheten bäst.
Om barnmorska och distriktssköterska på barnavårdscentral inte finns på din vårdcentral kan
ni samordna intervjuerna med era kurskamrater på en vårdcentral där dessa yrkesgrupper
finns.
Intervjuer/medlyssning
1. Om det är möjligt intervjua en barnmorska om hur yrkesgruppen arbetar kring några
av följande ämnesområden:
Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat. Preventivmedelsrådgivning, familjeplanering,
graviditetskontroll, gyn hälsokontrollen, klimakterierådgivning, STI, föräldrautbildning, råd
kring sexualitet och samlevnad, ångest/oro.
2. Intervjuar en distriktssköterska på BVC om hur yrkesgruppen arbetar kring några av
följande ämnesområden:
Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat. Sömn, elimination (potträning), huvudlöss, mask,
svinkoppor, övre luftvägsinfektioner, prickar och utslag, föräldrastöd, ångest/oro.
3. Delta som medlyssnare vid telefonrådgivning eller vid öppen mottagning med
sjuksköterska/distriktssköterska på läkarmottagningen med fokus på hur
sjuksköterskan/distriktssköterskan ger råd med icke farmakologisk behandling
Några exempel; övre luftvägsinfektion, feber, vaxproppar, UVI, sömnproblem, ångest/oro,
stukad fot, vårtor, hudproblem, sårskador.
Mot bakgrund av hälsans bestämningsfaktorer och intervjuer med barnmorska (eventuellt) och
distriktssköterska på BVC, ge exempel på hur levnadsvanor, levnadsvillkor och miljö påverkar
vår hälsa.
Ge några vanligt förekommande exempel på egenvårdsråd för barn och för vuxna utan
farmakologisk behandling som sjuksköterskorna ger på vårdcentralen. Reflektera också över
om och i så fall på vilket sätt patienterna uttryckt oro inför sitt hälsotillstånd. Hur kan du som
sjuksköterskestudent göra för att patienten ska uppleva trygghet i vårdmötet? Använd
kurslitteraturen som stöd för ditt resonemang.
Examination
48
VFU, DAG 3
Syfte
Att analysera hälsofrämjande metoder och strategier inom Primärvården med fokus på fysisk
aktivitet, tobak, alkohol, mat sömn, stress samt aktuella hälsoformulär. Att få förståelse för
arbetet på vårdcentralen.Att få kännedom om enkätsammanställning samt möjlighet att
repetera deskriptiv statistik inför statistikundervisning i termin 2. Uppgift
Förberedelse
Läs kapitel 6 i boken av Herttig och Kristenson (2012) samt kapitel 3 & 5 i Pellmer, Wramner
och Wramner (2012). Ladda ner enkät från studentportalen.
Aktivitet förmiddag & eftermiddag
Dagen aktiviteter görs i den ordningen som passar bäst för er studenter och verksamheten.

Undersök aktuella screeninginstrument/hälsoformulär som används vid
folkhälsoarbete på vårdcentralen

Gör ”levnadsvane-undersökning” på varandra och ge eventuellt råd till varandra enligt
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Följ mottagningsarbetet på vårdcentralen - sjuksköterska/läkare/sjukgymnast/kurator
Miniundersökning
Undersökningen kan ske när som helst under terminen, innan deadline för
inlämningsuppgiften. Dela ut och samla ihop enkäten ”Att diskutera levnadsvanor med läkare
eller annan personal på vårdcentral” (se ”enkät VFU dag 4” i Studentportalen) till
vänner/bekanta/kurskamrater/släkt (cirka 10-15 enkäter/student). Enkäten innehåller frågor
om hur vi uppfattar att personalen ibland ställer frågor kring alkohol, tobak, fysisk aktivitet
och mat när vi söker sjukvård. Svaren skriver du in i Excel-dokumentet ” Matris Att diskutera
levnadsvanor med läkare eller annan personal på vårdcentral”, se hur du gör i ”Enkät VFU
dag 4 matrismall med instruktioner”, Studentportalen.
Varför Excel och statistik? Exceldokumentet kan ni använda för att ta fram deskriptiv statistik
inför inlämningsuppgiften. Det går även att sammanställa utan Excel, men tanken är att ni ska
bekanta er med deskriptiv statistik innan termin 2. Kunskap om datasammanställning av enkät
behövs för senare examensarbete samt för kärnkompetensen förbättringskunskap.
Gör en sammanställning av enkäterna, det är tillåtet att slå ihop två eller flera studenters
enkäter för sammanställning av ett större datamaterial. Ni kan även, om ni önskar, grupparbeta
med sammanställningen och resultatpresentationen, men diskussionen kring resultatet ska ske
individuellt.
49
Med utgångspunkt från resultatet av enkäten och kurslitteraturen ska du reflektera över om
och i så fall hur hälso- och sjukvårdens uppdrag kring folkhälsoarbete stämmer med
patienternas uppfattning om att få frågor som rör levnadsvanor?
Reflektera över hur du själv som sjuksköterskestudent kan ta upp frågor kring levnadsvanor
med patienterna; hur, när och på vilket sätt skulle det vara OK att ta upp frågan? Använd
kurslitteraturen som stöd för ditt resonemang.
Examination
VFU, DAG 4
Syfte
Att få tillämpa basala mätmetoder, provtagningar och behandlingar på vårdcentralen.
Uppgift
Förberedelse
Studera aktuella webbföreläsningar kring blodprovstagning och läs kurslitteratur. Träning och
examination kring basala mätmetoder och provtagningar på kliniskt träningscentrum (KTC)
och metodenhet.
Aktivitet förmiddag & eftermiddag
Dagens aktiviteter görs i den ordningen som passar bäst för er studenter och verksamheten
Medicinsk teknik och specifik omvårdnad
 Träna på varandra
Puls, blodtryck, temp, andning, räkna ut BMI, linda ben

Träna/studera på laboratoriet
Preanalys, ven- och kapillärprov, odlingar: hals- urin- nasofarynx

Träna/studera på mottagningen
Subkutana och intramuskulära Injektioner, såromläggning, suturtagning
Reflektion utan inlämning/stöd till loggbok dag 4
Med utgångspunkt från dagens patientmöten och kurslitteratur, reflektera över om och i så fall
på vilket sätt patienterna har visat oro inför provtagningar eller behandlingar. Hur kan du som
sjuksköterskestudent möta patienten på ett sätt som får patienten att känna trygghet inför
provtagningar och behandlingar?
Vad har du själv upplevt positivt i mötet med patienterna under dagen? Vad behöver du träna
på?
Examination
Loggbok.
50
RESURSLITTERATUR
Abrahamsson, L. (red.) (2013). Näringslära för högskolan: från grundläggande till avancerad
nutrition. (6., utök. och uppdaterade uppl.). Stockholm: Liber.
Borgfeldt, C. (2010). Obstetrik och gynekologi 4., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Edwinson Månsson, M. & Enskär, K. (2008). Pediatrisk vård och specifik omvårdnad. Lund:
Studentlitteratur.
Ekman, R.& Arnetz, B. (red.). (2013). Stress: gen, individ, samhälle. 3. uppl. Stockholm: Liber.
Hallström I, & Lindberg T. (2009). Pediatrisk omvårdnad. Stockholm: Liber.
Jangland, E. (2011). The patient-health-professional interaction in a hospital setting.
Doktorsavhandling. Uppsala universitet, Institutionen för kirurgiska vetenskaper. Hämtad 28
september, 2015, från http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:410127/FULLTEXT01.pdf.
Statens Medicinsketiska råd, (2008). Etik - en introduktion. (3e omarb uppl). Stockholm: Statens
medicinsk-etiska råd. Se även Länksamling- Vårdvetenskap
Almås, I., Stubberud, D-G., & Hallbjørg Grønseth, R. (Red. ) (2011). Klinisk omvårdnad. Del 1 [2.
rev.uppl]. Stockholm: Liber
Almås, I., Stubberud, D-G., & Hallbjørg Grønseth, R. (Red. )(2011). Klinisk omvårdnad. Del 2 [2.
rev.uppl]. Stockholm: Liber
Webbaserat material, se Studentportalen under Länksamlingar
51

Studiehandledning för VFU T1, ht 15

Transcription

Similar documents

Skolväsendets historia & samhällsuppdrag, 15 hp 15 hp

Bedömningsunderlag för psykiatriska undersökningar

PM - Umeå universitet

Minnesanteckningar handledarträff 3 feb. 2015

Perspektiv på förskolläraryrket

Riktlinjer slut-VFU, grund, VT 2015

11163 Ledarskap i säljande organisationer 30 hp

Förskola, skola och läraryrke på vetenskaplig grund (UVK),

Studiehandledning för VFU T6, ht 15

Studiehandledning för VFU T3, ht 15